Interpellation 2004/05:270 av Börje Vestlund (s) till statsrådet Jens Orback om situationen i Stockholms ytterstadsområden
Det har alltmer framgått att situationen i Stockholms yttre stadsdelar har blivit alltmer allvarlig. Det handlar om utanförskap och växande kriminalitet @ barn och ungdomar som inte får en ärlig chans. Kollektivtrafik, taxi, försäljare, hantverkare och räddningstjänstpersonal vågar helt enkelt inte att komma för att utföra sina uppgifter i vissa områden och till vissa adresser.
Storstadssatsningen var delvis framgångsrik och gav många områden en bra grund att stå på. En liten chans till fortsatt överlevnad. Men vi måste vara realistiska @ punktinsatser kan aldrig lösa de allvarliga problemen. Inte heller borgerliga lösningar @ såsom fler bostadsrätter och ett ökat antal företagare @ har visat sig ha någon större effekt. Ett exempel är Akalla. Akalla har en knapp övervikt av bostadsrätter. Där är antalet företag något över medel. Ändå finns en alltmer tilltagande segregation. Detta märks inte minst i boende, andelen socialbidragstagare samt att andelen arbetslösa ökar och så vidare.
En segregerad stad ger en segregerad skola. Detta är högst allvarligt och en varningsklocka. Våra barn är vår framtid! I den svenska skolan ska alla barn få samma möjlighet att få samma kunskap oberoende av vilka de är. Lagen säger att skolan ska ge lika till alla @ men var tionde skolelev har inte fått lära sig att läsa, skriva och räkna tillräckligt bra när de lämnar grundskolan.
Trots lagens goda ambitioner är verkligheten en annan. Var tionde svensk grundskoleelev har inte uppnått lägsta betyget godkänt i svenska, engelska eller matematik. Och det är långt flera än var tionde i invandrartäta förorter. Den skola som år 2003 hade flest obehöriga elever var Bredbyskolan i Spånga, Stockholm.
Men problemet är att det inte räcker med storstadssatsningen. Utvecklingsmönstret är allvarligt. Utvecklingen i skolan är ett av många exempel. Den ökande kriminaliteten en annan. De sker samtidigt och står i korrelation med varandra. Man löser inte en sådan och genomgripande problematik med hjälp av punktinsatser. Vi måste ta ett helt annat grepp och infallsvinkel. Arbetet måste vara långsiktigt och riktat till flera olika samhälleliga nivåer. Samtliga instanser måste inneslutas.
Enligt min uppfattning måste regeringen ta krafttag, en sammanhållen massiv insats mellan olika aktörer i Stockholm måste göras.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd vilka åtgärder som statsrådet avser att vidta för att få en förändring i Stockholms ytterstadsområden.