Interpellation 2004/05:267 av Axel Darvik (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan om kunskaper i matematik och naturvetenskap
Den teknologiska utvecklingen gör att det behövs alltfler med naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Global konkurrens gör att kompetenskraven höjs inom dessa områden. Samtidigt ser vi att allt färre söker ingenjörsutbildningar. Om kurvan fortsätter som i dag, finns det enligt Teknikföretagen inga sökande till högskoleingenjör år 2008. Larmrapporterna talar om en flaskhals som kommer att minska den framtida tillväxten. En orsak till att alldeles för få söker sig till dessa utbildningar är att skolan inte lyckats skapa lust och intresse för de här ämnena.
Sverige präglas också av växande utanförskap. Fler och fler unga går ut i livet utan ordentliga kunskaper. Till de mest besvärande luckorna hör att de inte klarar den vardagsräkning som alla då och då behöver klara.
Den svenska skolan står inför många utmaningar när det gäller att ge elever den kunskapsgrund de behöver för att möta framtiden. Skolan misslyckas i dag med sitt främsta uppdrag @ att lära alla elever läsa, skriva och räkna.
Den internationella undersökningen TIMSS presenterade på luciadagen i år åttondeklassares matematikkunskaper i 20 länder som är jämförbara med Sverige. Senast det begav sig, 1995, visade jämförelsen att svenska elever var medelmåttiga. Våra bästa elever var sämre än de bästa i andra länder.
Den senaste undersökningen visar att läget har försämrats. De svenska elevernas prestation i matematik har sjunkit mer än i något av de andra länderna och ligger nu under genomsnittet. Det handlar om en markant försämring av matematikresultaten mellan 1995 och 2003. Minskningen, som uppgår till 41 poäng, är den största bland de 16 länder som deltog i båda mätningarna. De svenska åttornas prestation i matematik och naturorienterande ämnen ligger på samma eller lägre nivå än vad sjuorna presterade 1995. Även i naturorienterande ämnen har Sveriges resultat försämrats mest jämfört med alla andra länder.
I rapporten utmärker sig Sverige genom en liten andel undervisningstid i matematik, färre läxor och prov. Längre genomgångar av läraren är också mindre vanliga i Sverige. Dessutom är klassrumsklimatet i Sverige sämre. Sen ankomst, skolk och svordomar är vanligare i Sverige än i något annat land. Trots dessa allvarliga resultat, visar uttalandena från Utbildningsdepartementet inte på någon handlingskraft.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder han avser att vidta för att elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap ska förbättras.