den 9 december

Interpellation 2004/05:251 av Ulf Nilsson (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan om svenska skolelevers kunskapsnivå

En ny stor internationell jämförelse av utbildningssystemen i olika länder visar att de svenska femtonåringarnas kunskaper ligger långt efter de finländska. Undersökningen är genomförd av industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, OECD, och kartlägger elevernas kunskaper i läsförståelse, matematikkunskaper, kunskaper i naturvetenskapliga ämnen och problemlösningsförmåga.

I PISA 2003 toppar Finland samtliga kategorier, samtidigt är de svenska elevernas resultat medelmåttiga. Sverige hamnar på åttonde plats i läsfärdighet, femtonde plats beträffande naturvetenskap och på sjuttonde plats avseende matematik. Sverige har dessutom halkat efter jämfört med undersökningen från 2000.

Nytt för årets undersökning är att den också kartlägger elevernas förmåga att lösa problem genom att söka information. Här kommer de finländska eleverna på andra plats medan de svenska hamnar på sjuttonde plats bland ett trettiotal undersökta länder.

Sammantaget klarlägger PISA 2003 stora brister i det svenska skolväsendet. Trots att vi lägger mest pengar i världen på vår skola är resultaten medelmåttiga. Huvudorsaken till detta är den skolpolitik som förts under de senaste 30 åren, en politik som framför allt Socialdemokraterna haft ansvar för.

Folkpartiet anser att Sveriges läge i internationella undersökningar börjar bli alltmer oroande. Finland är ett bra föredöme för oss, inte bara för att utbildningsresultaten är så framstående, utan också för att finländska och svenska förhållanden till stora delar påminner om varandra. Naturligtvis kan vi inte rakt av överföra finländska lösningar till Sverige. Men Finland har kommit mycket längre än Sverige när det gäller skolan.

Betygen sätts tidigt och i flera steg. Man satsar tidigt på de viktigaste kunskaperna läsning och räkning. Finland har högre lärarlöner än Sverige. Behörighetsvillkoren för lärare är noggrant angivna i en förordning.

Finland har en studentexamen som tar med resultaten både från det arbete eleven lagt ned under tre år och resultaten i en extern examination. Finland har också särskilda utbildningar för yrkesinriktade grundexamina. Dessa genomförs i samarbete med ett företag och ger den studerande yrkeskompetens.

Folkpartiet anser att det är denna flexibilitet i det finländska systemet som gör att avhoppen från det finländska gymnasiet är betydligt mindre än i Sverige. Enligt Education at a Glance 2001, hade nästan 90 % av de finländska eleverna avslutat gymnasiet vid den normala tidpunkten för studiernas avslutande. I Sverige var motsvarande siffra 74 %.

I Folkpartiet är vi mycket oroliga för att resultaten i den svenska skolan inte håller, varken vid internationell jämförelse eller jämfört med de mål vi själva har satt upp. PISA-undersökningen föregicks ju nyligen av en utvärdering som visade att kunskaperna i svensk grundskola sjunkit i de flesta ämnen, inklusive kunskaperna i läsning. Vi anser därför att det är dags att tillsätta en skolkommission. Målet för kommissionens arbete ska vara att införa en ny läroplan och ett nytt betygssystem, där tidiga utvärderingar leder till att stödet till eleverna kan stärkas.

Mot denna bakgrund vill jag fråga skolministern vilka åtgärder han avser att vidta för att Sverige ska dra lärdom av hur svenska elevers kunskaper står sig i internationell jämförelse.