den 8 december

Interpellation 2004/05:246 av Runar Patriksson (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om studiefinansiering på heltid för unga collegestuderande

För att underlätta övergången från folkhögskola, komvux och gymnasium till universitet har ett så kallat collegeår införts på många håll, bland annat på Molkoms folkhögskola i mitt hemlän Värmland. Collegeåret går till så att de studerande tillbringar halva sin tid på folkhögskola eller komvux där de studerar och kompletterar sina behörigheter samtidigt som de läser universitetskurser på halvtid, totalt två stycken tiopoängskurser under året. För den grupp som fullföljer collegeåret med godkända resultat finns sedan ett stort antal lokala studieplatser med förtur, dock ej personlig platsgaranti, för vidare universitetsstudier vid Karlstads universitet.

Nu har dock studerande vid Molkoms folkhögskola fått stora problem med sin studiefinansiering. Det är nämligen så, att personer som inte fyllt 20 år ska finansiera gymnasiala studier med studiehjälp, men bara om de på heltid läser inom en sådan skolform som berättigar till studiehjälp. De som läser collegeutbildning läser ju bara den gymnasiala utbildningen på halvtid. För den andra halvan, som ligger på universitetsnivå, är de berättigade till studiemedel.

Det här är ett problem som finns över hela landet och Centrala studiestödsnämnden (CSN) har vid två tillfällen påtalat problemet i sina budgetunderlag till regeringen. CSN föreslår att problemet löses genom att collegeåret, liksom högskolebasåret, ger studenterna möjlighet att välja om de vill läsa sin utbildning med stöd av studiemedel eller studiehjälp.

Det är viktigt att regeringen snarast uppmärksammar denna fråga, eftersom dagens system diskriminerar yngre studenter. Studerande som fyllt 20 år har ju rätt till studiemedel i båda skolformerna. Frågan om studiemedel får också följder för andra ekonomiska stödsystem. Har man inte rätt till studiehjälp, har man heller inte rätt till det inackorderingstillägg som studerande som bor långt från skolan annars kan få. Dessutom är det så att för unga studerande som inte får studiehjälp drar försäkringskassan in de barnpensioner som studerande med avlidna föräldrar har rätt till. Även rätten till barnpension i åldersspannet 18@20 år kräver nämligen att man har rätt till studiehjälp.

För mig och Folkpartiet liberalerna förefaller det inte rimligt att unga personer som läser ett collegeår på heltid bara ska få ett halvt studiemedel från CSN. Systemet är diskriminerande, eftersom ungdomarna får studiemedel om högskolan själv ordnar repetitionskurser i gymnasieämnen och kallar dem basår eller collegeår. För att collegeutbildningen ska kunna bli en bra rekryteringsväg till universitetet för fler unga utan akademiska familjetraditioner vore det bra om regelverket för studiestöd av olika slag harmonierades, så att man även i åldersgruppen 18@20 år kunde genomföra dessa studier med en vettig totalfinansiering.

Jag vill mot ovanstående bakgrund fråga vilka åtgärder statsrådet ämnar vidta för att personer under 20 år ska kunna bedriva collegeutbildning med en studiefinansiering som är likvärdig med den som äldre studerande och studerande inom andra skolformer får.