den 24 november

Interpellation 2004/05:201 av Hillevi Larsson (s) till finansminister Pär Nuder om skatte- och momsfusk

Skattefusk är ett allmänt känt problem. Även om det är svårt att uppskatta hur utbrett problemet är så gör en del bedömningar gällande att minst 100 miljarder undandras det offentliga i förlorade skatteintäkter varje år, ej inkluderat det bortfall momsbedrägerier skapar. Det är inte bara ett stort ekonomiskt bortfall för staten, där viktiga resurser som skulle kunna användas för att bland annat förbättra välfärden går förlorade; skattefusk drabbar också alla de hederliga företagare och arbetsgivare som följer reglerna, då de drabbas av en illojal och osund konkurrens.

Skattefusket skapar en spilleffekt, där hela branscher blir infekterade på grund av att enstaka individer snedvrider konkurrensen med illegala metoder. Taxinäringen, pizzerior och övriga pubar och restauranger, frisörer, bygg-, skrot- och däckbranschen är exempel på branscher där skattefusk ofta förekommer. Följden har blivit att de laglydiga konkurreras ut och att överetablering uppstår, vilket ytterligare förvärrar konkurrensen @ och i förlängningen skattefusket. En grund för att komma till bukt med problemet är raka och tydliga regler och att missbruket kan stävjas direkt.

Fusket är mest utbrett i kontantbranscher. I restaurangbranschen är till exempel fusk med kassaapparaten i särklass vanligast. Det vill säga, man registrerar inte försäljningen, "bongar inte". Det finns en rad avancerade tekniker, alltifrån att pengarna stoppas i en särskild kassa till avancerad manipulation med kassaapparaternas datorer, där inmatningarna automatiskt körs om med speciella krympningsprogram. De pengar som "frigörs" genom fusket blir en "svart budget", som löper parallellt med den vita. Från denna budget köps och säljs varor och tjänster som är nödvändiga, men som det skulle vara för dyrt att betala skatt och moms på. Genom att manipulera kassaapparater undanhåller restaurangägare varje år miljonbelopp från beskattning. Det visar de utredningar som Ekobrottsmyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län och Skatteverket gjort.

En stor del av den svarta ekonomin utgörs av svartarbete. I en undersökning som nyligen gjordes i Skåne svarade över hälften av de tillfrågade att de kände någon som har anlitat svart arbetskraft. Det finns anledning att tro att situationen är liknande på andra håll i landet. Ofta brister det i fråga om kontrollen av vilka personer som befinner sig på en arbetsplats och under vilka anställningsformer. Delvis krävs tillräckliga resurser för att göra detta på ett effektivt sätt, men det krävs också nya grepp för att ta itu med fusket. En kartläggning av Skatteverket konstaterade att handeln med svart arbetskraft är mycket omfattande. Ett antal stora härvor är identifierade med förgreningar över hela landet, dock med en stark anknytning till storstadsregionerna, Stockholm, Göteborg och Malmö.

Till detta krävs enklare bevisföringsregler så att man kommer åt de skyldiga. Dessutom måste polis och skattemyndighet få tillräckliga resurser för att hinna kontrollera verksamheterna och utreda brott. Sanktionerna bör också på ett bättre sätt fylla en avskräckande funktion, och exempelvis kunna knytas direkt till den specifika näringen.

Som exempel kan nämnas krog- och restaurangbranschen och kontroll knuten till alkoholtillstånd, då de flesta krögare och restaurangägare är ytterst angelägna om att kunna servera alkohol till sina kunder. I dag är det kommunerna som bestämmer över alkoholtillstånden. Det är olika vilka krav som då ställs. Ofta räcker det med att företaget har verksamhet och inte har registrerad skatteskuld. Många problem kan förebyggas om man får in uppgifter om dessa företags tidigare förehavanden. Utöver detta bör den som vill ha alkoholtillstånd kunna presentera en lista över de anställda med personnummer. Om detta inte sker, eller om det sker på ett sätt som inte är trovärdigt, bör alkoholtillstånd inte ges.

Skattemyndigheten bör också ges utökade befogenheter så att den närsomhelst kan besöka verksamheter och inspektera vilka som arbetar där. Är det andra än de som angetts på listan över anställda bör effektiva sanktioner kunna vidtas. När det gäller krog- och restaurangbranschen bör man som exempel se över möjligheten att direkt dra in alkoholtillståndet om svartarbete upptäcks.

Vidare bör möjligheten att samköra olika register beaktas som ett sätt att komma åt problemet med svartjobb. I den tidigare nämnda undersökningen ställde sig en stor majoritet av de tillfrågade positiva till att myndigheter ska kunna samköra register för att bevisa fusk med exempelvis bidrag. Blir man i dag ertappad med att arbeta svart samtidigt som man tar emot bidrag blir det i praktiken ofta ingen påföljd. En sanktion för att motverka detta skulle kunna vara att den som ertappas med att jobba svart bör kunna stängas av från a-kassan eller sjukkassan under en period.

Ett annat växande problem är så kallad karusellhandel, där internationella ligor har satt momsbedrägeri i system för att lura till sig miljontals kronor från staten. Med hjälp av falska fakturor säljs och köps varor av samma personer. Vid karusellhandel sker regelmässigt prisdumpning som finansieras genom att minst en näringsidkare i ett av transaktionskedjans led inte redovisar den utgående mervärdesskatt han eller hon debiterat på sina fakturor. Följden blir att samhället går miste om stora momsintäkter. Framför allt är det ett stort problem inom livsmedelsbranschen där oseriösa aktörer genom karusellhandel samt planerade företagskonkurser undandrar samhället stora summor pengar. Enbart i västra Sverige uppskattas det röra sig om flera hundra miljoner kronor varje år i undandragen moms.

Stora problem finns också i Malmö. På flera håll i centrala Malmö finns det affärer som inte säljer en enda konservburk som är "vit", svensk eller lagligt beskattad. Även parallellimport av läskedrycker är ett problem. Detta är också ett fusk som skapar problem inom andra områden. När man inte får pant på inköpta läskflaskor, ölburkar och övriga förpackningar @ som vanligtvis ger pant @ minskar svenska folkets förtroende för pantsystemet och nedskräpningen riskerar att öka.

Görs ingenting åt det utbredda skattefusket och svartarbetet är risken stor att välfärden i framtiden är i fara. Det blir dessutom svårt att motivera människor att arbeta vitt när deras konkurrenter är beredda att ta ut svarta inkomster, utan påföljd. En kraftfull bekämpning av svartjobben och skattefusket är nödvändigt för att säkra den framtida välfärden.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

Avser finansministern att vidta åtgärder för att skärpa sanktionerna mot svartarbete och förbättra kontrollmöjligheterna för att etablera bevis om förekomsten av denna form av skattefusk?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att bekämpa förekomsten av momsbedrägerier, bland annat i form av så kallad karusellhandel?