den 22 november

Interpellation 2004/05:193 av Roger Tiefensee (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om odling av hampa

Den 25 mars 2004 gav riksdagen regeringen i uppdrag att undersöka om det är möjligt att godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål inom eller utanför EU:s stödsystem.

Inom EU finns det två olika stödsystem för odling av hampa, dels arealstöd enligt rådets förordning (EG) nr 1251/1999, dels för odling som industri- och energigröda på uttagen areal enligt kommissionens förordning (EG) nr 2461/1999. Sverige har tyvärr gjort undantag från stödsystemet vilket innebär att odling endast är godkänd för fiberändamål.

Förutsättningarna för odling av hampa är goda i Sverige. Bland annat på Gotland har provodlingar visat mycket höga avkastningar. Det finns även mångårig erfarenhet av hampaodling på Gotland så långt fram som på 1960-talet.

Det finns en ganska bred uppfattning om att det mycket väl skulle kunna odlas hampa i Sverige till alla de ändamål som sker inom EU i övrigt. Mycket talar för att det i dag saknas tillräckligt starka skäl för att begränsa odlingen av hampa för industri- och energiändamål med hänvisning till folkhälsoskäl.

Sedan den 11 november finns det ytterligare skäl som talar för hampaodling. Då fick Gotlands kommun ett positivt besked av Naturvårdsverket till en ansökan om att få använda rötslam på åkrar där man odlar hampa. I dag skickas slammet från reningsverken på Gotland till fastlandet, där det i bästa fall sprids ut i parker och på golfbanor. Men nu finns det alltså en möjlighet att behålla det på Gotland som gödning inom lantbruket, i första hand för odling av industri- och energigrödor.

Regeringens ovilja att dra tillbaka uteslutningen av industrihampa från EU:s stödsystem för energigrödor, kan komma att omöjliggöra de gotländska lantbrukarnas initiativ att minska läckaget av näringsämnen i lantbruket genom att sluta kretsloppet. Detta mot bakgrund av att de som odlar hampa för energiändamål år 2005 kommer att förlora sina stödrätter i EU:s nya system om inte hampan blir en godkänd energigröda. Den som förlorar sina stödrättigheter förlorar dem för all framtid. Därför brådskar beskedet om hampa kan klassas som energigröda inom stödsystemet för tillämpning under odlingssäsongen 2005.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga jordbruksministern:

1. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att dra tillbaka uteslutningen av industrihampa från EU:s stödsystem för energigrödor?

2. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att frågan om odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål inom eller utanför EU:s stödsystem ska bli klar för tillämpning under odlingssäsongen 2005?