den 19 november

Interpellation 2004/05:180 av Maria Larsson (kd) till näringsminister Thomas Östros om äldre som resurs för företagande

När den stora fyrtiotalistgenerationen tänker träda tillbaka tappar näringslivet väldigt mycket kompetens. Enligt undersökningar som gjorts vill dock många vara kvar i arbetslivet på ett eller annat sätt, även om man inte vill jobba heltid längre.

Näringslivet kan självt gör en hel del för att lösa kompetensfrågan tillsammans med de anställda, till exempel genom att skapa mentorroller för äldre medarbetare. Ett annat sätt är att låta äldre medarbetare ägna en viss del av sin arbetstid till inskolning av nyanställda och att föreläsa för yngre kolleger.

Om man studerar andra länder kan vi se att man i till exempel Japan har helt andra attityder till äldre arbetskraft än vad vi har i Sverige. I Japan är det inte ovanligt att man är kvar i arbetslivet längre än i till exempel Sverige, men att man går ned i arbetstid eller att man som chef trappar ned till en mer konsultativ roll.

Kristdemokraterna anser att staten kan hjälpa till i dessa processer, inte minst i sin roll som bolagsägare. Genom att statligt ägda bolag sänder positiva attityder och genom att man tar till vara äldre arbetskraft kan staten som bolagsägare agera som ett gott föredöme.

Staten kan också öka kunskapen om betydelsen av att det finns äldre personer i arbetslivet. Alltför många äldre upplever att den arbetslivserfarenhet och de specifika kunskaper man har fått genom yrkesåren, tas till vara i väldigt liten utsträckning. Omkring år 2010 har fyrtiotalisterna lämnat arbetsmarknaden och in kommer då en stor ny ungdomsgeneration. De äldre som lämnar har erfarenhet som det kommer att ta tid innan de yngre förvärvar. Hindren i det fallet är i stor utsträckning attityder och fördomar, faktiskt även bland de äldre själva. Men det finns även ekonomiska och praktiska hinder så som regelverk, arbetets organisation, hälsofrågor och mycket annat.

En del äldre, exempelvis avtalspensionärer, önskar använda sin kompetens på en friare och mer konsultinriktad basis. Andra har utvecklat egna affärsidéer eller kanske tagit patent på nya uppfinningar. De skulle gärna vilja pröva på att förverkliga dessa när väl förvärvsarbete på heltid inte längre lägger hinder i vägen och när det personliga risktagandet har en "fallskärm" i form av garanterad pension. Eget företagande bör därför uppmuntras genom att lagen ändras så att en F-skattsedel kan erhållas utan annan restriktion än näringsförbud. Exempelvis ska den som utför tjänster åt en tidigare arbetsgivare kunna få F-skattsedel.

Opinionsbildning och attitydförändring tar tid. Därför bör en informationskampanj om äldre i arbetslivet startas. Kristdemokraterna vill också att ett kompetenscentrum för utveckling av en god seniorpolitik i arbetslivet, efter norsk modell, bör prövas.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till statsrådet Thomas Östros:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att staten som bolagsägare kan föregå med gott exempel när det gäller att ta till vara äldre arbetskraft?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att i övrigt vidta för att hjälpa näringslivet i processen att ta till vara äldre arbetskraft?

3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ta lärdom av andra länders erfarenheter av äldre på arbetsmarknaden, till exempel Japan?