den 19 november

Interpellation 2004/05:177 av Ulrik Lindgren (kd) till statsrådet Ylva Johansson om valfrihet inom äldreomsorg och hemtjänst

Respekten för de äldres integritet och självbestämmande kräver att valfrihet präglar utformningen av det stöd som ges. Men betoningen på valfrihet får aldrig bli ett viktigare mål än tryggheten i vården och omsorgen. För de allra mest utsatta @ dementa, multisjuka och andra med nedsatt autonomi @ är tryggheten och värdigheten så mycket mera angelägen.

Ett problem är att kommunerna har allt färre platser i de särskilda boendena. Numera försöker man i största möjliga utsträckning ge vård och omsorg i hemmet. Denna nya så kallade kvarboendeprincip som tillämpas är problematisk ur ett valfrihetsperspektiv.

Alltför länge var valfrihet förbehållet dem med tjock plånbok och goda kontakter. Privata lösningar har ju alltid funnits. Men genom ett system med ett så kallat Eget val ges alla människor förutsättningar för reell valfrihet, med gemensam finansiering och ett tak för avgifterna.

Hjälp i hemmet, hemtjänst, är en välfärdstjänst som lämpar sig väl för Eget val. Kommunens uppgift är att biståndsbedöma enligt socialtjänstlagen på sedvanligt sätt, prissätta enligt timtaxa, vårdtyngd eller på annat sätt, ackreditera (kvalitetssäkra) genom program eller ramavtal och därefter överlämna till den enskilde att efter eget val välja vem som ska utföra hemtjänsten. Det finns personer som inte själva kan göra sin röst hörd och deras behov måste självklart också tillgodoses. Det kan ske genom att ge anhörig eller personligt ombud rätt att föra deras talan.

Uppgiften att tillhandahålla Eget val inom hemtjänsten faller naturligtvis på de ansvariga kommunerna. Men inte desto mindre bör en utveckling mot mer valfrihet inom äldreomsorgen vara ett högt prioriterat mål även för regeringen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att främja en utveckling mot mer valfrihet för den enskilde vårdtagaren inom äldreomsorgen?