den 18 november

Interpellation 2004/05:163 av Peter Althin (kd) till justitieminister Thomas Bodström om brott mot äldre

Våld och övergrepp mot äldre är vanligare förekommande än de flesta tror. I Brottsoffermyndighetens studie Ofrid framkommer att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen har utsatts för någon form av våld eller övergrepp vid något tillfälle efter det att de fyllt 65 år. 7 % av kvinnorna och 8 % av männen har utsatts för hot eller trakasserier efter sin 65-årsdag och 5 % av kvinnorna har utsatts för sexuella trakasserier. Studien från Brottsoffermyndigheten visar att våld mot äldre förekommer i en sådan omfattning och medför sådana konsekvenser att det måste betraktas som ett folkhälsoproblem.

Äldre personer med vårdbehov lever i en ovanligt utsatt situation eftersom de i sitt vårdbehov tvingas öppna upp sitt hem för utomstående. Ofta kommer olika vårdare för att sköta den gamle. Om någon skulle råka ut för att bli bestulen blir det därmed svårare att reda ut, och lättare för en bedragare att försvinna i mängden av anställda som haft tillträde till den gamles bostad. Polisen får svårt att bevisa vem som är den skyldige.

Många gånger är det ett stort steg för vårdtagarna att anmäla brott begångna mot dem. Vårdarna är ofta de människor som de har mest kontakt med och vars hjälp de är beroende av. Ofta har de också blivit goda vänner. Att det dessutom är så att man inte kan peka ut en specifik person utan med en anmälan misstänkliggör alla anställda gör det inte till ett lättare beslut att anmäla. För anhöriga kan rädslan att oroa den äldre göra att man avstår från att anmäla brott till polisen. Därför kan man anta att mörkertalet är stort. Stölder från äldre och handikappade inom vård och omsorg är mycket värdeladdade brott där gärningsmännen utnyttjar de utsattas värnlöshet. Dessa brott berör så många, först och främst de utsatta men även de anhöriga och personalen. Inte minst skapar dessa brott otrygghet för de gamla som utsätts för dem. Det är därför viktigt att dessa brott anmäls, utreds och tas på största allvar.

I stadsdelen Söderort i Stockholm har antalet inkomna brottsanmälningar ökat med över 20 % på ett år. Under perioden oktober 2002 till och med september 2003 inkom 201 anmälningar. Under oktober 2003 till september 2004 hade siffran ökat till 243. Situationen är ofta den att den äldre blir lurad av någon som har tillträde till dennes bostad. Många gånger handlar det om anställda inom vård och omsorg som bryter det förtroende de fått och utnyttjar tillfället till att stjäla från den person han ska vårda.

Det är samhällets ansvar att se till att alla människor ska kunna åldras med värdighet och i trygghet. Gamla människor är många gånger skyddslösa. Det finns inga kontroller av de människor som börjar arbeta inom äldreomsorgen, likt de som finns för att få arbeta inom barnomsorgen. Det vill Kristdemokraterna ändra på.

Det har redan införts personalkontroll av de människor som arbetar inom barnomsorg och förskola. Vi menar att det är rimligt att det också finns någon form av personalkontroll av dem som söker tjänster inom vård- och äldreomsorg, en lämplighetsprövning genom kontroll av utdrag ur polisens belastningsregister. Registerkontrollen ska enbart omfatta den som erbjuds anställning och blir då det sista ledet i anställningsförfarandet. Arbetsgivare och fack vill inte ha någon personalkontroll. Det vanliga skälet anges, att det är en kränkning mot den personliga integriteten. Tyvärr finns tecken på att det inte bara är de mest motiverade och intresserade som söker sig till vårdyrket. Det finns flera skäl till detta. På många håll är behovet av vårdpersonal så stort att i princip vem som helst kan få komma in och arbeta. Statusen på vårdyrkena måste höjas och man måste satsa mer på de anställda som har en viktig roll i samhället. Vi menar att samhället måste skapa förutsättningar för att människor ska kunna åldras under trygga och värdiga former. Respekten för alla människors lika och okränkbara värde måste upprätthållas under hela livscykeln.

Vid ett tidigare tillfälle när denna frågeställning var uppe för debatt lade socialministern över ansvaret på huvudmännen som skulle ha noggranna kontroller vid sina anställningar och försäkra sig om att man anställer kompetent personal samt att man inte anställer människor som är olämpliga för att ta på sig uppgifter inom äldreomsorgen. Men till exempel i Stockholm har huvudmännen faktiskt efterfrågat fler verktyg. Det finns mycket att göra vad gäller att förbättra processer och så vidare, men i detta rabete finns en väldigt stor huvudman, Stockholms stad, som har sagt att man skulle vilja överväga den här typen av kontroller.

Med anledning av det ovan sagda vill jag ställa följande frågor:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att en personalkontroll i likhet med den som finns i barnomsorgen också införs för dem som söker anställning inom vården och äldreomsorgen?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förhindra brott mot äldre?