Interpellation 2004/05:161 av Kenneth Lantz (kd) till socialminister Berit Andnor om de sämst ställda pensionärernas situation
Att bygga ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett av välfärdspolitikens angelägnaste mål. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som respekt, tillvaratagande och omsorg om den äldre generationen.
Över 1,5 miljoner människor är i dag 65 år eller äldre. Det motsvarar ca 17 % av hela Sveriges befolkning. Att kunna åldras med bibehållen värdighet måste garanteras varje människa, men alltför många äldre har i dag en bristande tilltro till samhällets förmåga att garantera trygghet och oberoende och känner oro inför de sista åren av livet. Ingen ska på sin ålders höst behöva oroa sig för sin försörjning. Många förväntar sig att statens åtagande inför kommande pensionering ska vara tillräckligt. Andra har tecknat privata pensions-, kapital- och sjukförsäkringar i övertygelsen att statens ekonomiska åtaganden inte räcker för den standard de vill ha.
Regeringens okänsliga budgetsanering under 1990-talet har drabbat samtliga pensionärer hårt, bland annat genom nedskärningar och brister inom äldrevården samt de växande vårdköerna. Under 2002 hade pensionärer mellan 75 år och uppåt den lägsta ekonomiska standarden jämfört med samtliga åldersgrupper. Pensionärer mellan 65 och 74 år hade samtidigt en lägre ekonomisk standard än gruppen 0@17 år respektive 18@24 år! Gruppen pensionärer som var relativt fattig ökade mellan 1995 och 2002. Antalet fattiga pensionärer över 75 år ökade med ca 9 % över samma tidsperiod. I den ekonomiska vårpropositionen för 2004 beskrivs det på följande sätt "Ålderspensionärernas relativa ekonomiska standard förbättrades påtagligt fram till 1996, därefter återgick deras relativa position successivt till 1991 års nivå."
I och med att den nya pensionsreformen, som Kristdemokraterna står bakom, trätt i kraft har situationen för pensionärerna förbättrats. Pensionsreformen leder till att pensionssystemet blir stabilt och att pensionerna säkras. Därutöver har riksdagen godtagit att ett äldreförsörjningsstöd införs för att i största möjligaste mån minska behovet av långvarigt socialbidragsberoende bland äldre. Dessa två reformer har varit viktiga för en positiv utveckling av de äldres ekonomiska standard.
Trots dessa förändringar lever en stor andel av Sveriges pensionärer i dag fortfarande under mycket knappa förhållanden. Många vittnar om den sorg och bedrövelse som de känner när de inte har råd med en julklapp till sina barnbarn. Bland de pensionärer som har det ekonomiskt svårast återfinns en stor andel kvinnor. För att trygga den ekonomiska situationen för de äldre behöver således flera förändringar genomföras.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra situationen för de sämst ställda pensionärerna?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra situationen för de kvinnliga pensionärer som har det sämst ställt?