den 18 november

Interpellation 2004/05:160 av Gunilla Tjernberg (kd) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om kulturverksamhet för äldre

Människan har både materiella och immateriella behov. Bådadera måste tillfredsställas för att hela människan ska leva och må bra både fysiskt och psykiskt. Kristdemokraterna menar att det i hela samhället råder en för stor fokusering på materiella värden och tillgångar på bekostnad av de immateriella värdena. En sådan utveckling riskerar att försämra såväl den fysiska som den psykiska hälsan bland människor.

Inom sjukvården har en medvetenhet om de immateriella värdenas betydelse för hälsan vuxit sig allt starkare under de senaste åren. Att kropp och själ hör ihop är numera erkänt av professionen. Många sjukhus och andra vårdinrättningar intresserar sig för kulturens möjligheter att påverka patienternas hälsa. Såväl den nära kulturen, i form av böcker, konst och musik, som den yttre sjukhusmiljön, i form av arkitektur och inredning, påverkar patienter och personal. De flesta konstformer manar till kommunikation och eftertanke vilket verkar stimulerande för alla människor som befinner sig i sjukhusmiljön. Konsten kan inbjuda till samtal i en påfrestande situation eller verka lugnande i en stressad miljö. Med den forskning som i dag finns ser vi att kulturens inverkan på hälsan har påtaglig betydelse, både i förebyggande och i direkt syfte. Tillgång till kulturupplevelser gör att vi lever längre, mår bättre och att tillfrisknandet hos personer som är sjuka påskyndas.

Kulturens betydelse för hälsan gäller alla människor men en särskild betydelse kan den få inom äldreomsorgen. Forskning har visat att på äldreboenden där de äldre regelbundet fått tillgång till kulturella aktiviteter som musik, högläsning eller samtal kring konst minskar behovet av mediciner och de äldre ökar sina sociala aktiviteter. Även bland demenssjuka kan personalen se en tydlig förbättring när de till exempel får höra musik som de känner igen.

Att ge kulturen en mer framträdande plats inom äldreomsorgen kan ge de äldre en ökad livskvalitet. Det kan även på sikt innebära en ekonomisk vinst i och med att de äldre mår bättre och behovet av vård och mediciner minskar. Tillgången till kultur inom äldreomsorgen är i dag ytterst begränsad. När kulturaktiviteter förekommer är det oftast som ett tillfälligt besök vid ett enstaka tillfälle. Jag anser att kulturen måste få bli ett naturligt inslag i äldreomsorgens vardag.

Jag vill därför fråga statsrådet:

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att ta till vara kunskapen om kulturens betydelse för hälsan och göra kulturen mer tillgänglig för äldre till exempel inom äldreomsorgen?