den 16 november

Interpellation 2004/05:143 av Carl B Hamilton (fp) till finansminister Pär Nuder om mål och ställning för Sveriges Riksbank

Denna interpellation rör inte frågan om Riksbankens räntepolitik, eller frågor om den aktuella styrräntan är bra eller dålig. Den här interpellationen rör principerna för statliga myndigheters ifrågasättande av Riksbankens i lag fastlagda mål, självständiga ställning, och förda penningpolitik.

Interpellationen aktualiseras främst av AMS återkommande kritik av Riksbanken, men gäller vidare än så.

"Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken skall besluta i frågor som rör penningpolitik" står det i rikets grundlag (RF 9 kap. 13 §). Är det mot denna bakgrund lämpligt, och inte snarast i strid med tanken med denna föreskrift i grundlagen, att en annan del av staten @ som en statlig myndighet @ återkommande agerar för att genom aktiv opinionsbildning påverka Riksbanken att driva en annorlunda penningpolitik?

"Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde" anges det i riksbankslagen (1 kap. 2 §). Målet för Riksbanken får alltså inte vara något annat, till exempel att maximera sysselsättningen eller minimera arbetslösheten. Det blir då en besynnerlig ordning, ägnad att skapa osäkerhet om Riksbankens ställning och mål, om en tung statlig myndighet som AMS återkommande kräver att riksbanken ska ta mera lätt på det mål som Riksbanken i lag av riksdagen är ålagd att styra efter, nämligen fast penningvärde, utan förespråkar att andra, arbetsmarknadsrelaterade, mål bör vara mera styrande för Riksbankens penningpolitik.

Självklart är detta viktiga frågor för riksdagen och regeringen att begrunda, och för riksdagen att i sista hand klargöra, eftersom Riksbanken är "en myndighet under riksdagen" (RF 9 kap. 13 §), medan andra statliga myndigheter, med undantag för Riksrevisionen, lyder under regeringen och kan antas agera på sådant sätt som myndigheten uppfattar ligga i linje med regeringens kortsiktiga mål och långsiktiga ambitioner. En viss ordning och reda måste råda även inom staten.

Det är självklart att Riksbankens räntesättning är föremål för kontinuerlig offentlig intensiv debatt och kritik av bankekonomer, forskare, intresseorganisationer, medier, företagsledare och så vidare. Samma sak gäller debatt i de institutionella och konstitutionella frågorna, det vill säga Riksbankens ställning och mål såsom de finns nedlagda i Riksbankslagen och grundlagen. Det är inte denna debatt som denna interpellation avser, naturligtvis.

Låt mig sålunda illustrera med en TT-intervju den 5 november 2004 given av en av AMS allra högsta tjänstemän, som får förutsättas tala å denna tunga myndighet och generaldirektörs vägnar:

"Riksbanken har i praktiken ansvaret för arbetslöshetsnivån, säger (analyschefen vid AMS) Sandro Scocco.

Ams har tidigare kritiserat Riksbanken för att hålla styrräntan för högt. Enligt Ams har det lett till att arbetslösheten blivit onödigt hög och att tiotusentals jobb gått förlorade. . AMS analyschef Sandro Scocco tycker att Riksbanken ska ta hänsyn till arbetslösheten, inte bara till inflationen.

- Riksbanken har i praktiken ansvaret för arbetslöshetsnivån. Man gjorde en oberoende Riksbank just för att regeringar tenderade att inte klara av att ta ansvar för arbetslöshetsnivån, säger Scocco.

Men eftersom Riksbanken bara har ett vapen, styrräntan, kan det bli svårt att välja om banken ska ha flera mål. Vad är viktigast om Riksbanken ser en konflikt mellan arbetslöshetsnivå och inflation?

- Inflation, där är det ingen tvetydighet. Hela den här diskussionen handlar om att Riksbanken drivit fram en alltför låg inflation som inte är förenlig med deras mål. Sedan är frågan hur mycket den underskjutningen kostat i form av sysselsättning. De väldigt enkla beräkningar vi gjort på Ams motsvarar ungefär 70 000 personer.

Riksbankschefen Villy Bergström är mycket kritisk mot den uträkningen. Enligt Riksbanken skulle det handla om högst några tusen jobb, även om styrräntan låg en hel procentenhet för högt under ett helt år. Scocco vill dock inte kritisera den beräkningen.

- Det är en ren elasticitetsberäkning, men den viktiga frågan är ansvarsfrågan. Om det sedan handlar om 10 000 eller 70 000 jobb kan man diskutera i all oändlighet. .

- Jag blir orolig över den argumentation som kommer från Riksbanken när de säger att de inte har ansvar för arbetsmarknaden. Inflationsmålet har en väldig direkt inverkan på arbetslöshetsnivåerna, säger Scocco. "

Så långt TT-intervjun.

Om Riksbankens trovärdighet som självständig centralbank kommer i gungning medför detta att en högre styrränta måste tillgripas vid tendenser till att inflationsmålet hotas. Detta gynnar inte sysselsättningen. Det gynnar inte heller en kontinuerlig, snarare en ryckig, stabiliseringspolitik (se till exempel resonemangen i SOU 1993:20 eller standardläroböcker i makroekonomi).

Frågor:

Avser finansministern att vidtaga några åtgärder för att söka förändra dagens operativa innehåll enligt riksbanklagen 3 § om att "Riksbanken skall inför alla viktiga penningpolitiska beslut informera det statsråd som regeringen utser"?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta, till exempel utarbeta riktlinjer, beträffande statliga myndigheters agerande som riskerar att underminera tilltron till Riksbankens mål?

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta, till exempel utarbetande av riktlinjer, för att statliga myndigheters agerande inte ska riskera att underminera tilltron till Riksbankens självständiga ställning?