den 2 november

Interpellation 2004/05:114 av Kent Olsson (m) till statsrådet Leif Pagrotsky om spel och socialt ansvar

Svenska Spel satsar 2 miljoner kronor om dagen @ året runt @ i reklam för att få oss svenskar att spela mer! Det gör Svenska Spel till Sveriges största reklamköpare alla kategorier. Till detta ska läggas ATG:s reklambudget!

Företaget är statligt och har i realiteten monopol. Skälen till detta är att politiker på så sätt tror sig kunna kontrollera folkets spelande och att företaget som ordnar spelen inte har ett vinstintresse! Det låter fint men i praktiken kan vem som helst se att detta inte är någonting annat än en ursäkt för att staten ska kunna mjölka ut så mycket pengar som möjligt! Något särskilt omfattande socialt arbete bedriver inte företaget @ för att använda en underdrift. Detta kommer i längden att innebära att förståelsen för ett statligt svenskt spelmonopol kommer att försvinna.

Bristen på socialt ansvar som kännetecknar Svenska Spel står i bjärt kontrast till det uppdrag som bolaget har. Även internationellt är Svenska Spel unikt i sin bristfälliga sociala inriktning. Inte minst om man jämför med det på spelområdet avreglerade Storbritannien framstår Svenska Spel i all sin nakenhet.

Camelot är ett privatägt företag som på statlig licens driver spelverksamhet i Storbritannien. För att intensifiera sitt arbete med socialt ansvar och etiska frågor har företaget under de senaste åren publicerat fyra sociala redovisningar. Genom redovisningarna vill företaget skapa en ökad medvetenhet kring företagets verksamhet och naturligtvis få goodwill för sitt arbete med sociala frågor.

I den sociala redovisningen beskriver Camelot hur de strävar efter att bidra till ansvarsfullt spelande med målsättningen att hindra att människor kommer till skada och att stödja behandling när så är nödvändigt. Företaget redovisar hur detta ska göras genom att beskriva ett antal olika åtgärder. De säkerställer att design och marknadsföring av nationallotteriets spel inte riktas mot "sårbara" personer bland annat genom att genomföra test på designstadiet av nya spel. De har utarbetat ett system för att kontrollera att spelombuden inte säljer spel till underåriga. Varje år genomförs kontroller av spelombuden med hjälp av ungdomar som ser underåriga ut. Tre besök görs hos respektive ombud. Om ombudet inte klarar kontrollen vid de första två besöken genomförs utbildning av ombuden. Om de inte klarar tredje besöket tas spelterminalerna bort. Camelot redogör också för sitt arbete med att göra ombudens lokaler tillgängliga för rörelsehindrade och hur ombuden ska vara delaktiga i att uppmärksamma och hjälpa spelare med problem.

Camelot har fått ett antal utmärkelser för bästa redovisning. Redovisningen bidrar till att intensifiera arbetet med ett ansvarsfullt spelande eftersom företaget vill förbättra sina resultat från år till år.

Exemplet ovan visar att det inte finns någon koppling mellan statlig ägande och socialt ansvar @ tvärtom! Det system som företaget Camelot har byggt upp visar på stort socialt ansvar kopplat till en fri marknad.

Svenska Spel har mycket att lära av det sociala ansvar som de privata spelbolagen i Storbritannien tar.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga:

Är statsrådet beredd att verka för att Svenska Spel och ATG i sin årsredovisning har så kallade sociala redovisningar liknande det brittiska systemet?