Redogörelse till riksdagen 2004/05:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2004

Riksdagsstyrelsen

Årsredovisningen för riksdagsförvaltningen har vid sammanträde den 16 februari 2005 fastställts av riksdagsstyrelsen

Ledamöter    
Björn von Sydow, Britt Bohlin Olsson (s) Carin Lundberg (s)
talman    
(ordförande)    
Mikael Odenberg (m) Bo Könberg (fp) Göran Magnusson (s)
Lennart Nilsson (s) Stefan Attefall (kd) Lars Bäckström (v)
Leif Jakobsson (s) Nils Fredrik Aurelius (m)  

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Anders Forsberg (riksdagsdirektör)

1

20 04/05 :R S2

Innehållsförteckning  
Riksdagsstyrelsen ............................................................................................ 1
Innehållsförteckning ........................................................................................ 2
Inledning.......................................................................................................... 3
Resultatredovisning ......................................................................................... 5
Stödet till beslutsprocessen............................................................................ 10
Service och förvaltning.................................................................................. 16
Information till allmänheten .......................................................................... 24
Internationell verksamhet .............................................................................. 29
Riksdagens personal ...................................................................................... 33
Organisation .................................................................................................. 40
Finansiell information ................................................................................... 41
Resultaträkning ....................................................................................... 41
Balansräkning ......................................................................................... 42
Anslagsredovisning ................................................................................ 44
Finansieringsanalys ................................................................................ 46
Sammanställning över väsentliga uppgifter ............................................ 48
Tilläggsupplysningar och noter .............................................................. 50
Viss försäljningsverksamhet ................................................................... 57
Bilaga till årsredovisningen ........................................................................... 60

2

2004 /05: R S2

Inledning

Riksdagsförvaltningen har en mångfasetterad verksamhet vilket kommer till uttryck i de fyra övergripande målen för förvaltningen: stöd till beslutsprocessen, service och förvaltning, information till allmänheten och internationell verksamhet. Målen för de olika verksamhetsgrenarna har i allt väsentligt uppfyllts.

Under året har kostnaderna för beslutsprocessen och den internationella verksamheten ökat medan kostnaderna för service och förvaltning och information till allmänheten minskat.

En betydande volymökning i riksdagsarbetet skedde riksmötet 2003/04. Det fick i sin tur återverkningar inom olika delar av förvaltningen. Detsamma gäller andra förändringar, t.ex. i utskottsarbetet med fler utfrågningar och mer arbete med EU-frågor. Även reformen med ökat ledamotsstöd påverkar flera delar av förvaltningen. Utvecklingen av den internationella verksamheten pekar mot ett ökat deltagande i olika interparlamentariska forum bl.a. genom ett ökat utbyte mellan utskott i Europeiska unionen. Riksdagskommittén har under året fortsatt sitt arbete med att utveckla och förändra riksdagens arbetsformer bl.a. vad gäller motionshanteringen, arbetet med EU-frågor, arbetet i kammaren och den internationella verksamheten.

Ledamotsfrågor i olika avseenden har stått i fokus under året. Rådet för ledamotsnära frågor har därvid fyllt en viktig funktion i samspelet mellan förvaltningen och ledamöterna.

Översynskommitténs förslag om ledamöternas ekonomiska villkor bereds nu i förvaltningen.

Säkerhetsfrågor har hög prioritet. Tydligare besöks- och säkerhetsrutiner har införts, och arbetet med att begränsa sårbarheten och riskerna fortskrider. Under året påbörjades arbetet på Helgeandsholmen för att långsiktigt säkra riksdagshusens trägrundläggning. Renoveringen av plenisalen påbörjades också, bl.a. förbättrades utrymningsmöjligheterna och tillgängligheten för handikappade. Trycket på riksdagens lokaler fortsätter att öka.

Den tekniska utvecklingen möjliggör rationaliseringar och förändrat arbetssätt men ställer samtidigt nya krav och orsakar nya problem. Åtgärder för att minska s.k. spam och massutskick har haft hög prioritet under året. Arbetet med att utveckla riksdagens webbaserade information har fortsatt. EU- upplysningen har fått utökade uppgifter och resurser och öppnade under året en egen webbplats. Antalet besökare i biblioteket minskade samtidigt som antalet besökare via webben ökade kraftigt. Insatserna för att öka tillgängligheten till riksdagens information för människor med särskilda behov fortsatte under året. Tre regionala riksdagshörnor invigdes under året. TV-sänd- ningarna från riksdagen har ökat.

Både anslaget Riksdagens ledamöter och partier m.m. (90:2) och anslaget Riksdagens förvaltningskostnader (90:3) lämnade ett anslagssparande. An-

3

20 04/05 :R S2 IN L E D N I N G

slagssparandet är delvis intecknat för kommande år. Det bör i sammanhanget nämnas att riksdagsförvaltningens upplåning i Riksgäldskontoret kommer att öka framöver som ett resultat av att ett antal större byggprojekt avslutas. Det innebär att utgifterna för räntor och amorteringar framöver kommer att ta en allt större del av anslaget Riksdagens förvaltningskostnader (90:3) i anspråk.

4

2004 /05: R S2

Resultatredovisning

Kostnader för riksdagens verksamhetsgrenar

Riksdagsförvaltningen har under de senaste fyra åren redovisat kostnader och intäkter fördelade per verksamhetsgren. Redovisningen är ett resultat av det arbete med mål och resultatstyrning som bedrivits inom riksdagsförvaltningen.

I tabellen nedan framgår riksdagsförvaltningens kostnader och intäkter per verksamhetsgren. Målfördelningen har gjorts genom användandet av ett antal fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna har reviderats under 2004 och bygger på den målfördelning enheterna gjort i riksdagsförvaltningens verksamhetsplaneringssystem.

Kostnader för riksdagens verksamhetsgrenar 2004 (tkr)

Verksamhetsgren Kostnader     Intäkter   Nettokostnad   Procent  
  2004 2003   2002 2004 2003 2002 2004 2003 2002 2004 2003 2002
                           
Beslutsprocessen 806,6 783,4   791,9 0,0 0,0 0,0 806,6 783,4 791,9 75,6 % 74,7 % 78,3 %
Service och                          
förvaltning 172,8 177,2   193,1 48,3 48,5 39,4 124,5 128,7 153,7 11,7 % 12,3 % 15,2 %
Information till                          
allmänheten 91,8 93,6   57,5 10,9 11,0 20,3 80,8 82,6 37,2 7,6 % 7,9 % 3,7 %
Internationell                          
verksamhet 56,1 54,3   29,0 0,6 0,6 0,8 55,5 53,7 28,2 5,2 % 5,1 % 2,8 %
                           
Transfereringar 323,3 276,4   274,2       323,3 276,4 274,2      
                           
Totalt 1 450,6 1 384,9   1 345,7 59,9 60,1 60,5 1 390,6 1 324,8 1 285,2 100,0 % 100,0 % 100,0 %

De totala kostnaderna som fördelas på de olika verksamhetsgrenarna har fortsatt att öka. Framför allt gäller det kostnaderna för beslutsprocessen där ökningen i huvudsak kan härledas till ökningen av det ekonomiska stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Även kostnaderna för den internationella verksamheten har vuxit som en följd av ett fortsatt ökat internationellt engagemang.

Verksamhetsgrenarna Service och förvaltning samt Information till allmänhetens andel av de totala kostnaderna har minskat något jämfört med 2003.

5

20 04/05 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

Återrapportering av uppdrag i anslagsdirektiv för budgetåret 2003

I anslagsdirektivet framgår ett uppdrag för arbetsåret 2004. Uppdraget var:

•Översyn av lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

•Riksdagsstyrelsen beslutade i juni 2003 om direktiv till översynen och tillsatte samtidigt en utredningskommitté för detta uppdrag (prot. 2002/03:9). Kommittén presenterade den 31 januari 2005 sitt slutbetänkande (2004/05:URF2).

Ekonomisk översikt över riksdagens anslag

Anslagsförbrukning (miljoner kronor)          
Anslag under utgiftsområde 1 2004 2003 2002 2001 2000
90:2 Riksdagens ledamöter och partier          
m.m., ramanslag 640,6 633,5 594,5 547,6 519,5
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader,          
ramanslag 516,6 487,8 486,5 472,9 440,6
  1 157,2 1 121,3 1 081,0 1 020,5 960,1
90:6 Stöd till politiska partier 171, 4 139,7 139,9 140,0 140,0

Utgående anslagssparande per den 31 december (miljoner kronor)

Anslag utgiftsområde 1 2004 2003 2002 2001 2000
90:2 Riksdagens ledamöter och partier          
m.m. 22,4 28,7 42,3 44,8 37,7
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader 60,5 20,2 –6,4 35,4 69,4
Totalt 82,9 48,9 35,9 80,2 107,1
90:6 Stöd till politiska partier –5,5 9,7 5,4 3,8 8,6

Anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Anslaget för Riksdagens ledamöter och partier m.m. lämnade ett anslagssparande på ca 22 miljoner kronor. Av detta anslagssparande är ca 11 miljoner kronor redan reserverade för 2005 i enlighet med det underlag som togs fram i samband med 2005 års budgetproposition.

Anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

Anslaget består av två anslagsposter. Den ena anslagsposten avser riksdagens förvaltningskostnader och den andra avser riksdagens fastighetskostnader.

Anslagsposten Riksdagens förvaltningskostnader lämnade ett anslagssparande på ca 19 miljoner kronor. Cirka 13,3 miljoner kronor behöver dock tas i anspråk 2005. Bland annat behövs ca 8 miljoner kronor för att täcka ökade

6

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2004 /05: RS2

utgifter för räntor och amorteringar och resterande 5,3 miljoner kronor för olika pågående projekt.

Den anslagspost som avser riksdagens fastighetskostnader lämnade även den ett anslagssparande. Anslagssparandet uppgick här till ca 41 miljoner kronor; av dessa behöver ca 8,5 miljoner kronor tas i anspråk för framtida åtaganden.

Anslaget 90:6 Stöd till politiska partier, anslagskredit

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd. Riksdagsförvaltningen disponerar anslaget. Orsaken till att en anslagskredit på 5,5 miljoner kronor behövt utnyttjas 2004 är dels att regeringen gjorde en engångsöverföring från anslaget på 14 miljoner kronor 2004 för att finansiera en särskild satsning avseende riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet, dels på en justering av bidragen så att dessa överensstämmer med den ändring av lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier som beslutades om i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2004.

Fastighetskonsulter

Kostnaderna för fastighetskonsulter ökade under året med ca 5 miljoner kronor. I huvudsak berodde ökningen på den renovering av plenisalen som påbörjades under året.

PR och information

Kostnaderna för PR och information minskade under året jämfört med 2003 då extra medel satsades på olika informationsinsatser inför folkomröstningen om EMU.

Inhyrda lokaler

Kostnaderna för inhyrda lokaler ökade med ca 4,5 miljoner kronor under året. Orsaken till ökningen är i huvudsak förhyrningen av nya kontorslokaler på Jakobsgatan för delar av administrativa kontoret och tidningen Från Riksdag

&Departement. Administrativa kontoret och tidningen Från Riksdag & De- partement flyttade till Jakobsgatan som en följd av utökningen av stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen avseende politiska sekreterare.

Pågående arbeten

Riksdagsförvaltningen förvaltar anläggningstillgångar som betingar stora ekonomiska värden och som oftast är av strategisk betydelse i verksamheten. Anläggningar, både materiella och immateriella, som klassificeras som pågående arbete i redovisningen anslagsavräknas inte utan finansieras via riksdagsförvaltningens räntekonto till dess att anläggningen tas i bruk. I samband med att anläggningen tas i bruk upptas lån i Riksgäldskontoret. Värdet på de anläggningar som klassificeras som pågående arbete har ökat kraftigt under

7

20 04/05 :R S2 R E S U LT A T R E DO V I S N I N G

året (från ca 25,5 miljoner kronor till ca 64 miljoner kronor). Orsaken till detta är framför allt arbetet på Helgeandsholmen med det s.k. tätskärmsprojektet. Kostnaderna för pågående arbeten beräknas dock fortsätta att öka framöver. Allteftersom de anläggningar som klassificeras som pågående arbeten tas i bruk och aktiveras kommer riksdagsförvaltningens upplåning att öka. En konsekvens av en ökad upplåning är ytterligare ökningar av de anslagsmedel som framöver måste reserveras för räntor och amorteringar.

Omvärdering

Under 2004 gjordes förändringar i bokföringen av tre immateriella anläggningstillgångar, Urix, Distribution Urix och RixEdit, som utgör delar av riksdagens ärendehanteringssystem avseende beslutsprocessen. De krav på framtida ekonomiska fördelar eller ökad servicepotential som en immateriell anläggningstillgång måste uppvisa uppfylldes inte. Som en konsekvens av detta skrevs en immateriell anläggningstillgång ned med sammanlagt 18,2 mnkr och lån på 2,7 mnkr löstes in. Dessutom omvärderades två pågående arbeten som kostnadsfördes med sammanlagt 12,1 mnkr.

Lån

Under året ökade upplåningen i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar med 5,1 miljoner kronor. Värdet på riksdagsförvaltningens lån uppgick vid årsskiftet till sammanlagt 129,9 miljoner kronor varav 77,9 miljoner kronor avsåg lån i byggnader och mark och 52 miljoner kronor avsåg lån till inventarier m.m.

8

R E S U L T A T R E D O V I S N I N G 2004 /05: RS2

Riksdagsförvaltningens serviceenkät

I den årliga serviceenkäten till riksdagsledamöter och partikanslier har framkommit att servicen riksdagsförvaltningen tillhandahåller i stort sätt uppfattas som tillfredsställande. Då samma frågor ställts i enkäterna både 2003 och 2004 går det också att se om det har skett några förändringar i uppfattningen av hur olika servicefunktioner fungerar. Den genomsnittliga indikatorn för de frågor som var jämförbara båda åren steg i ledamotsenkäten till 69,4 år 2004 från 69,0 år 2003. I partikanslienkäten steg indikatorn till 51,1 från 49,6 året innan.

Genomsnittligt nöjdhetsindex för ledamöter och partikanslier

  2004 2003
Ledamöter 69,4 69,0
Partikanslier 51,1 49,6

För att ta reda på var eventuella brister och förtjänster finns i den service som riksdagsförvaltningen erbjuder, har en särskild indikator beräknats för varje serviceområde i serviceenkäten. Denna indikator kan tolkas som ett slags ”nöjdhetsindex”.

Indikatorn visar hur nöjda eller missnöjda riksdagsledamöter och partikanslianställda är med den service som riksdagsförvaltningen tillhandahåller. Indikatorn kan också delas upp på olika svarskategorier som gör det möjligt att analysera vilka servicefunktioner som fungerar mer eller mindre bra. Både ledamots- och partikanslienkäten utgör därför ett utmärkt underlag för det arbete som bedrivs inom riksdagsförvaltningen med att förbättra olika servicefunktioner.

9

20 04/05 :R S2

Stödet till beslutsprocessen

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall med hög kompetens säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen.

Mot bakgrund av den serviceenkät som genomfördes under året kan konstateras att målet för verksamhetsgrenen i allt väsentligt har uppfyllts.

Riksdagens verksamhet har bedrivits i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och gällande praxis. Inom riksdagsförvaltningen är arbetet så organiserat att centralkansliet, som ingår i kammarkansliet, ansvarar för kammarens arbetsplanering. Planeringen syftar till att ge riksdagens ledamöter utrymme för egen planering, tillse att nödvändiga beslut fattas i rätt tid samt skapa en rimlig arbetsbelastning och ge utrymme för oförutsedda aktiviteter.

Vid kammarens sammanträden förs fullständiga protokoll. Av 132 snabbprotokoll under riksmötet kom alla ut enligt fastställt mål, dvs. senast på morgonen dagen efter sammanträdet.

Ledamöternas omdöme om centralkansliet 2004 2003
Andelen nöjda ledamöter i procent 83 84
Andelen missnöjda ledamöter i procent 0 0
Index 83 84
Ledamöternas omdöme om protokollskansliet 2004 2003
Andelen nöjda ledamöter i procent 78 76
Andelen missnöjda ledamöter i procent 0 0
Index 78 76

Volymökning. Volymerna i riksdagsarbetet varierar under en mandatperiod. Det vanliga är att volymen är lägst det första riksmötet efter ett val och att den sedan stiger kontinuerligt. Under riksmötet 2003/04 skedde en betydande volymökning i kammararbetet och utskottens arbete både i jämförelse med motsvarande år under förra mandatperioden (1999/2000) och med föregående riksmöte. Interpellationerna var drygt 30 % fler och antalet propositioner och skrivelser ökade med drygt 20 % jämfört både med föregående riksmöte och med riksmötet 1999/2000. En förklaring till ökningen kan vara att partikanslierna fått resurser för att anställa fler politiska sekreterare. När det gällde antal kammarsammanträden och antal plenitimmar var förändringarna mindre.

10

    ST Ö D E T T I L L B E S L U T S P RO C E S S EN 2 004/0 5:R S2
Ärendevolymen i kammaren (antal)            
  2003/04 2002/03 2001/02 2000/01 1999/00    
Interpellationer 551 417 497 457 416    
Skriftliga frågor 1 616 1 375 1 643 1 698 1 418    
Propositioner och skrivelser 181 151 189 151 149    
Motioner 3 991 3 538 4 231 3 675 3 211    
Kammarsammanträden 132 123 126 127 129    
Plenitimmar 602,5 551 652 652 615    
Voteringar 884 835 1 059 843 844    
Andel av interpellationer och              
frågor som inte besvaras i tid 39 % 33 % 32 % 55 % 62 %    

Utskottens arbete ökade. Utskotten och EU-nämnden har till sin hjälp kanslier med ca 115 medarbetare. Utskottskansliernas arbetsbelastning tilltog, främst genom en avsevärt större ärendemängd, fler utfrågningar, fler resor och ett mer omfattande arbete med EU-frågor.

Antalet betänkanden var 294 mot 259 under föregående riksmöte och 271 under motsvarande riksmöte under föregående mandatperiod. Yttrandena mellan utskotten ökade från 48 till 60 och trycksidorna ökade med drygt 20 % jämfört med föregående år.

Motionerna blev också fler. Motionsyrkandena ökade till drygt 12 000 och var därmed 35 % fler jämfört med motsvarande år under förra mandatperioden. Antalet utskottssammanträden var 583, eller 9 % fler än vid föregående riksmöte. Sammanträdestiden ökade med 20 % till 722 timmar. Tendensen har under de senaste riksmötena annars varit att utskottens sammanträdestider minskat.

Utskotten genomförde 44 offentliga utfrågningar jämfört med 28 året innan. Den långsiktiga tendensen är att utskottens offentliga utfrågningar blir alltfler. Delvis kan den kraftiga ökningen 2003/04 förklaras av att 6 utfrågningar anordnades i samband med riksdagens forskningsdag, som arrangerades för första gången våren 2004 och där samtliga utskott deltog.

Utskottens arbete med uppföljning och utvärdering fortsatte under året. Under riksmötet 2003/04 inleddes 18 särskilt redovisade uppföljnings- och utvärderingsprojekt. Lika många sådana projekt avslutades. Vid sidan av sådant projektinriktat eller tematiskt arbete har utskotten i stor omfattning löpande följt uppföljningar och utvärderingar av frågor som hör till beredningsområdet.

För en fullständig redogörelse över arbetet i riksdagen hänvisas till Riksdagens årsbok avseende riksmötesåret 2003/04 samt utskottens egna verksamhetsberättelser.

Numera görs utskottsresorna ofta i mindre delegationer, och det har medfört att antalet resor ökat. Det har fått till följd att utskottskanslierna ägnar mer tid åt att arrangera utskottens resor. Hela eller delar av utskotten gjorde

11

20 04/05 :R S2 ST Ö D E T T I L L BE S L U T S P R O C E S S E N

under riksmötet sammanlagt drygt 30 utrikes och 20 inrikes studieresor. Desssutom genomförde utskotten ett stort antal studiebesök.

Ledamöternas omdöme om sitt utskottskansli 2004 2003
Andelen nöjda, procent 90 95
Andelen missnöjda, procent 1 1
Index 89 94

EU-frågor alltmer omfattande. Sammanlagt kom det in 1 054 EU-relaterade dokument till riksdagen, en liten ökning från föregående år. Trots tidigare påpekanden hade kammarkansliet fortfarande problem att i tid få in EU- relaterade dokument från Regeringskansliet. Av de 63 återrapporterna kom endast hälften till riksdagen inom de fem föreskrivna arbetsdagarna. Resten kom in för sent eller inte alls.

Riksdagen har sedan december 2004 en tjänsteman placerad i Bryssel som riksdagens representant vid EU:s institutioner. Tjänstemannens uppdrag är att följa aktuell EU-politik och att hålla riksdagen informerad om händelseutvecklingen inom olika politikområden. I uppdraget ingår också att vara riksdagens länk till andra nationella parlament med representation vid EU:s institutioner.

Utskottens arbete med EU-frågor blev alltmer omfattande. Det visade sig bl.a. i det stora antalet betänkanden som innehöll EU-relaterade frågor. Förekomsten varierar dock mellan utskotten. I utrikesutskottet och miljö- och jordbruksutskottet hade praktiskt taget alla betänkanden EU-anknytning. Omkring 30 betänkanden från de övriga utskotten gällde särskilt EU-frågor. Några utskott koncentrerade EU-arbetet till beredning av viktigare s.k. grön- och vitböcker. Utskotten mottog också ett mycket stort antal faktapromemorior och andra EU-dokument för handläggning. En relativt stor del av både de öppna och slutna utskottsutfrågningarna gällde EU-relaterade frågor. Exempelvis hölls under 2004 två öppna utfrågningar om kommissionens förslag till tjänstedirektiv.

Flera utskott upprättade kanslipromemorior med redogörelse för aktuella frågor inom deras beredningsområden. En majoritet av utskotten yttrade sig också till Riksdagskommitténs referensgrupp om riksdagens framtida arbete med EU-frågorna.

EU-nämnden hade 45 protokollförda sammanträden under riksmötet 2003/04, en liten ökning jämfört med föregående riksmöte. Regeringen samrådde med EU-nämnden inför 76 möten i ministerrådet. En stor fråga var EU:s konstitutionella fördrag. I november angav riksdagen ett förhandlingsmandat för regeringen och lämnade samtidigt över till EU-nämnden att följa upp detta mandat under de fortsatta förhandlingarna. Regeringen samrådde vid 14 tillfällen med EU-nämnden angående EU:s regeringskonferens om fördraget. I huvudsak skedde samråden i anslutning till ordinarie samråd.

12

ST Ö D E T T I L L B E S L U T S P RO C E S S EN 2 004/0 5:R S2

Utredningsstöd, ledamöterna nöjda. Riksdagsledamöter, partikanslier m.fl. har biståtts med utredningar, analyser, beräkningar och bakgrundsmaterial. Det totala antalet uppdrag var 2 220, ungefär samma antal som året innan. Av uppdragen kom 86 % från ledamöter och partikanslier. Särskilt många uppdrag har även i år rört skatter, socialförsäkring, socialpolitik, arbetsmarknad, ekonomi och utbildning.

Vid 7 uppföljnings- och utvärderingsprojekt har särskilda utredningar genomförts. Dessutom har särskilda utredningar gjorts vid 3 utskott med syfte att bedöma mål och resultat vid beredningen av statsbudgeten. Särskilda utredningar har även utförts avseende utskottsövergripande frågor bl.a. till ordförandekonferensen och Riksdagskommittén.

Ledamöternas omdöme på utredningstjänstens PM och        
utredningar           2004 2003    
Andelen nöjda ledamöter i procent       88 82    
Andelen missnöjda ledamöter i procent     1 2    
Index             87 80    
                     
  2004 2003 2002 2001 2000
  Antal   Antal   Antal   Antal   Antal  
Parti uppdrag Procent uppdrag Procent uppdrag Procent uppdrag Procent uppdrag Procent
S 431 19,4 % 376 16,7 % 409 17,5 % 461 16,7 % 565 19,2 %
M 625 28,2 % 628 27,8 % 715 30,6 % 932 33,7 % 1012 34,3 %
V 171 7,7 % 134 5,9 % 184 7,9 % 235 8,5 % 296 10,0 %
KD 253 11,4 % 294 13,0 % 318 13,6 % 449 16,2 % 422 14,3 %
C 197 8,9 % 195 8,6 % 169 7,2 % 170 6,2 % 153 5,2 %
Fp 411 18,5 % 502 22,2 % 342 14,6 % 294 10,6 % 356 12,1 %
Mp 132 5,9 % 129 5,7 % 110 4,7 % 149 5,4 % 144 4,9 %
Övriga1         88 3,8 % 74 2,7 %    
Totalt 2 220 100,0 % 2 258 100,0 % 2 335 100,0 % 2 764 100,0 % 2 948 100,0 %

Politiska sekreterare. Riksdagen beslutade vid behandlingen av 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21) om en fortsatt ökningen av antalet politiska sekreterare. Detta innebar en utökning av riksdagens anslag på sammanlagt 30,8 miljoner kronor under 2004 för detta ändamål. Medlen avsåg att täcka såväl partiernas kostnader för de politiska sekreterarna som förvaltningens merkostnader (nya kontorslokaler, omflyttningar och lokalförtätningar, teknisk utrustning m.m.) i och med utbyggnaden. Utbyggnaden av stödet påbörjades den 1 september 2004, och reformen skall vara fullt genomförd till den sista december 2006. Ökningen av stödet till partikanslierna för politiska sekreterare uppgick till 15,8 miljoner kronor.

13

20 04/05 :R S2 ST Ö D E T T I L L BE S L U T S P R O C E S S E N

Riksdagstrycket ökar. Antalet trycksidor var 77 300 under riksmötet 2003/04, vilket innebar en ökning med 9 % jämfört med föregående riksmöte. Samtliga utskottsbetänkanden, motioner samt förslag och redogörelser har textgranskats. Dokumenten har distribuerats i så god tid inom riksdagen att kammaren har kunnat hålla sina tidsplaner. Precis som vid riksmötet 2002/03 skedde ingen löpande tryckning av motionerna. Redan ett par dagar efter den allmänna motionstidens utgång publicerades en preliminär version av motionerna på riksdagens webbplats. Riksdagens interntryckeri har fortsatt att trycka utkasten till utskottens betänkanden. Produktionen av sådana utkast har ökat betydligt och de har kunnat levereras utan att utskottens arbetsplaner försenats.

Antal originalsidor för riksdagstrycket

År Prop. Mot. Bet. Prot. Övrigt Totalt
1991/1992 19 000 8 600 11 800 9 600 13 500 62 500
1992/1993 26 600 10 100 16 600 10 600 15 800 79 700
1993/1994 23 400 9 300 16 900 10 300 14 900 74 800
1994/1995 25 000 9 900 15 900 9 500 8 300 68 600
1995/1996 19 000 2 700 9 900 7 700 4 800 44 100
1996/1997 19 700 11 200 14 200 10 100 9 300 64 500
1997/1998 24 100 12 800 18 300 10 800 8 800 74 800
1998/1999 18 200 9 300 13 000 8 800 9 100 58 400
1999/2000 20 600 11 300 16 300 10 900 7 700 66 800
2000/2001 15 800 13 000 17 000 11 000 13 400 70 200
2001/2002 21 900 15 900 21 200 10 900 11 200 81 100
2002/2003 21 100 13 000 15 900 9 800 11 400 71 200
2003/2004 21 400 13 500 20 100 10 000 12 300 77 300

Dataförändringar. Utvecklingen av datorprogrammet för stöd till betänkandeproduktionen – Rixedit – blev klart under år 2004.

Ledamöternas tekniska utrustning. De problem som många ledamöter haft med att koppla upp sina bärbara hemdatorer till riksdagens nätverk löstes under året. För att undvika nya problem följde riksdagsförvaltningen rekommendationen från Rådet för ledamotsnära frågor och frångick de tidigare planerna på att byta ut ledamöternas bärbara datorer under 2004.

Under året har 53 ledamöter testat s.k. ”smarta” mobiltelefoner. Genom denna nya telefon kan ledamoten lättare nå sin e-post, kalender och delar av riksdagens intranät.

I början av 2004 började antalet spam till ledamöterna öka mycket kraftigt vilket bl.a. fick till följd att det blev svårt för drabbade ledamöter att läsa sin e-post via mobiltelefonen. Ett arbete initierades för att hitta en teknisk lösning

14

ST Ö D E T T I L L B E S L U T S P RO C E S S EN 2 004/0 5:R S2
på problemet. Arbetet resulterade i ett särskilt program som automatiskt sorte-  
rar misstänkt e-post till en speciell mapp i systemet.        
         
Ledamöternas omdöme om IT-systemen som helhet 2004 2003    
Andelen nöjda ledamöter 71 74    
Andelen missnöjda ledamöter 9 7    
Index 62 67    

Information och kunskapsförsörjning. Riksdagsförvaltningen stöder beslutsprocessen med snabb och korrekt information. Det sker bl.a. genom Riksdagskalendern som innehåller en veckoöversikt över kammarens sammanträden och andra sammanträden i riksdagen, riksdagens webbplats, beslut i korthet och riksdagens intranät. På intranätet finns talarlistor och motionstider m.m.

Riksdagsbiblioteket upphandlar böcker, tidningar, tidskrifter samt nyhets- och faktadatabaser och ser till att innehållet blir sökbart och går att nå på biblioteket och/eller via Helgonät. För att göra det enklare för ledamöter och andra interna användare att använda Riksdagsbibliotekets resurser inleddes under året arbetet med att använda ett nytt sökverktyg på många av nyhetssidans databaser. Sökverktyget gör det möjligt att söka i flera olika databaser samtidigt och direkt kunna läsa artiklarna på skärmen. Sökningarna i de elektroniska nyhetsdatabaserna ökade med drygt 12 %.

Trots att alltmer information går att läsa direkt på datorskärmen ökade antalet lån till interna användare. Genom att bl.a. avropa olika ramavtal kunde Riksdagsbiblioteket sänka kostnaderna för en rad nyhets- och faktadatabaser.

Ledamöterna får också hjälp och service i kammarfoajén och i informationsdisken i Bankhallen. I 2004 års serviceenkät gav ledamöterna återigen informationsdiskarna det högsta omdömet.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003
Informationsdiskarna    
Andelen nöjda ledamöter i procent 100 99
Andelen missnöjda ledamöter i procent 0 0
Index 100 99
Riksdagskalendern    
Andelen nöjda ledamöter i procent 81 83
Andelen missnöjda ledamöter i procent 0 0
Index 81 83
Riksdagsbiblioteket    
Andelen nöjda ledamöter i procent 61 65
Andelen missnöjda ledamöter i procent 0 0
Index 61 65

15

20 04/05 :R S2

Service och förvaltning

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall, inom givna ramar och bestämmelser, tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöternas, kammarens, utskottens och förvaltningens verksamheter samt till partigrupperna och deras kanslier.

Mot bakgrund av den serviceenkät som genomfördes under året kan konstateras att målet för verksamhetsgrenen i allt väsentligt har uppfyllts.

Översyn av ersättningslagen. En kommitté tillsattes 2003 för att se över ersättningslagen och företrädarlagen och föreslå en ny, moderniserad lag. Till de uppgifter som ingår i uppdraget hör att föreslå ändrade bestämmelser för pensioner, inkomstgarantier och förmåner för efterlevande med utgångspunkt i det nya pensionsavtalet för statligt anställda (PA 03) samt att utvärdera och ta fram andra alternativ till systemet med generell kostnadsersättning. Kommittén överlämnade sina förslag i januari 2005.

Informationen om ledamöternas ekonomiska villkor har under året kompletterats med nya broschyrer om inkomstgarantier och pensioner. Inför deklarationen fick ledamöterna skriftlig information om gällande regler och rättsfall. Personal från riksdagsförvaltningen och resebyrån har regelbundet funnits i Bankhallen för att svara på frågor om ekonomiska villkor och resor.

Under året har 12 nya riksdagsledamöter tillträtt och 15 ersättare tjänstgjort. Av de 12 som avgick blev 4 invalda i Europaparlamentet. Nya ledamöter och ersättare har erbjudits en personlig introduktion. Ledamöter som avgått, ersättare och ledamöter som varit borta mer än en månad från riksdagsarbetet har fått skriftlig och muntlig information om gällande regler från förvaltningen.

16

SE R V I C E O C H F Ö R V A L T N I N G 20 04/05 :R S2

Statistik över pensioner och inkomstgarantier

Antal f.d. ledamöter eller EU-företrädare eller anhöriga som fått olika förmåner utbetalda under de senaste fyra åren.

Förmån År 2004 (nov) År 2003 År 2002 År 2001
Inkomstgaranti 60     30
  11 (EU) 73** 113* 2 (EU)
Ålderspension enl. ersättnings-        
stadgan (1971:1197) och lag        
(1988:589) 239 233 236 236
Ålderspension enl. 1941 års        
ersättningsstadga 3 4 6 7
Ålderspension enl. ersättnings- 84 74 83 47
lagen (1994:1065)
5 (EU) 3 (EU) 3 (EU) 3 (EU)
 
Egenlivränta enl. ersättnings- 18 15 11 9
lagen (1994:1065) 1 (EU)
     
Visstidspension 36 47 56 63
Efterlevandepension enl. 1941,        
1971, 1988, 1994 års lag 128 126 137 106

*Fr.o.m. den 31 okt. 2002 ökade antalet från 30 till 113 eftersom många ledamöter som avgick i samband med valet fick inkomstgaranti.

**Fr.o.m. nov. 2003 minskade antalet till 73 eftersom 33 av de riksdagsledamöter som avgick vid valet 2002 endast hade rätt till inkomstgaranti i ett år.

EU-parlamentarikerna. Svenska ersättningar, inkomstgarantier och pensioner till Sveriges ledamöter och f.d. ledamöter i Europaparlamentet handläggs av riksdagsförvaltningen. Ett nytt informationsmaterial togs fram till de svenska ledamöterna i Europaparlamentet om de ekonomiska villkoren och om riksdagens EU-arbete. För de riksdagsledamöter som invalts till Europaparlamentet fastställde riksdagsstyrelsen övergångsregler för de ekonomiska villkoren.

Lägre kostnader för årskort till riksdagsledamöter. Årskort på SJ tilldelas numera endast de ledamöter som begär det. För resor fram till december 2004 har 256 ledamöter beställt årskort. 167 ledamöter valde Årskort Guld och 89 Silver Plus-kort. Beslutet om ändrade rutiner för tilldelningen har inneburit en besparing jämfört med 2003 då alla ledamöter tilldelades årskort. Kostnaderna för ledamöternas inrikes flyg har minskat med drygt 2 miljoner kronor från år 2003; bakgrunden är nya statliga ramavtal.

17

20 04/05 :R S2 SE R V I C E O C H FÖ R V A L T N I N G

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003
administrativa rutiner kring arvoden    
andelen nöjda ledamöter i procent 93 94
andelen missnöjda ledamöter i procent 1 1
Index 92 93
administrativa rutiner kring reseräkningar    
andelen nöjda ledamöter i procent 81 77
andelen missnöjda ledamöter i procent 9 8
Index 72 69
informationen om de ekonomiska villkoren    
andelen nöjda ledamöter i procent 79 87
andelen missnöjda ledamöter i procent 4 4
Index 75 83
rutinerna kring attest av fakturor    
andelen nöjda ledamöter i procent 77 78
andelen missnöjda ledamöter i procent 5 6
Index 72 72

Resebyrån får bättre betyg. Resebyrån är den servicefunktion där riksdagsledamöternas uppfattning om servicen förändrats mest markant i positiv riktning. Då den förra enkäten gjordes hade den nya entreprenören endast funnits i riksdagen under ett kvartal. Nöjdhetsindexet ökade med 24 procentenheter till 73 från 49 år 2003. En förklaring till resebyråns förbättrade resultat är att personalen var ny i riksdagen 2003.

Ledamöternas uppfattning om resebyrån 2004 2003
andelen nöjda ledamöter i procent 77 58
andelen missnöjda ledamöter i procent 4 9
Index 73 49

Säkerhet och sårbarhet. En risk- och sårbarhetsanalys påbörjades under året i syfte att granska vilken sårbarhet och vilka risker som kan finnas när det gäller säkerheten inom riksdagen. Analysen skall också innehålla planer och förberedelser som syftar till att identifiera, förebygga, motverka och begränsa sårbarhet och risker. Arbetet skall vara klart hösten 2005. Vissa delar av analysen avslutades under 2004 och har resulterat i tydligare besöks- och säkerhetsrutiner.

18

SE R V I C E O C H F Ö R V A L T N I N G 20 04/05 :R S2

Ett utbyte av nuvarande säkerhetsanläggning påbörjades också under året. Som ett resultat av detta kommer nya passerkort att införas. Utbytet av passerkorten påbörjades under december 2004.

Under första halvåret 2004 var nästan en tredjedel av bevakningsenhetens tjänster vakanta. Det resulterade i att kostnaderna för övertid och inhyrd personal steg och att kvaliteten på arbetet i entréerna periodvis försämrades. Vid utgången av 2004 var i stort samtliga vakanser tillsatta.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003
hjälp i entréerna    
andelen nöjda ledamöter i procent 91 92
andelen missnöjda ledamöter i procent 2 0
Index 89 92
service med nycklar och kort    
andelen nöjda ledamöter i procent 88 87
andelen missnöjda ledamöter i procent 1 2
Index 87 85

Fastighetsfrågor. Arbetet med tätskärmar runt Helgeandsholmen för att långsiktigt säkra Riksdagshusens trägrundläggning påbörjades i januari 2004. Inledningsvis uppfördes en temporär etableringsbyggnad i Stallkanalen. Un- der senvåren inleddes arbetena med tätskärmen med start i den norra delen av Helgeandsholmen. Tätskärmen anläggs av tätt stående betongpelare utförda med s.k. jettingteknik. I tätskärmen kommer en ny dammlucka i Stallkanalen också att ingå. Utgifterna 2004 uppgick till ca 45 miljoner kronor.

Renoveringen av plenisalen startade också under året. Renoveringen skall vara helt klar när riksdagen öppnar igen efter valet 2006. Under sommaruppehållet 2004 gjordes förändringar av läktaren för att förbättra möjligheterna till utrymning och för att skapa nya rullstolsplatser. Läktaren fick därför en glasad barriär utmed läktarens framkant. Kostnaderna för renoveringen uppgick till ca 7 miljoner kronor 2004.

Delar av riksdagsförvaltningens administrativa kontor och tidningen Från Riksdag & Departement flyttade i juni 2004 till nya kontorslokaler på Ja- kobsgatan 6. Sammanlagt berördes ca 80 personer av flytten. Anledningen till flytten samt utökningen av riksdagsförvaltningens lokalbestånd var reformen om utökat stöd till riksdagsledamöterna i form av fler politiska sekreterare.

Förändringar har också gjorts för att ge Socialdemokraterna ett samlat partikansli. Till de lokaler Socialdemokraterna lämnade i Riksdagshuset flyttade utredningstjänsten. Även infocentrum flyttade till nya lokaler i Riksdagsbibliotekets foajé. I samband med omflyttningarna har lokaler renoverats och i vissa fall byggts om.

19

20 04/05 :R S2 SE R V I C E O C H FÖ R V A L T N I N G

Fastigheterna i kvarteren Mercurius och Neptunus anslöts till den nya anläggningen för reservkraft. För att ytterligare säkra elförsörjningen av Riksbyggnaderna har en alternativ försörjningskabel anslutits.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003
arbetsmiljön i arbetsrummet    
andelen nöjda ledamöter i procent 83 84
andelen missnöjda ledamöter i procent 7 7
Index 76 77
arbetsmiljön i sammanträdesrum    
andelen nöjda ledamöter i procent 56 55
andelen missnöjda ledamöter i procent 18 14
Index 38 41
sin övernattningsbostad    
andelen nöjda ledamöter i procent 55 49
andelen missnöjda ledamöter i procent 3 4
Index 52 45
luft/ventilation    
andelen nöjda ledamöter i procent 51 48
andelen missnöjda ledamöter i procent 26 27
Index 25 21

Registratur. Antalet registrerade ärenden i det centrala diarieföringssystemet minskade under riksmötet 2003/04. Den stora minskningen kan till viss del förklaras av att diarieföringen ändrats så att den sker på ett mer ärendeinriktat sätt.

Centralt diarieförda handlingar

2003/04 2002/03 2001/02 2000/01
2 231 4 107 5 093 4 715

Upphandlingar och avrop från statliga ramavtal. Under 2004 har riksdagsförvaltningen gjort 11 upphandlingar enligt de bestämmelser i lagen om offentlig upphandling (LOU) som gäller vid upphandlingar över de s.k. tröskelvärdena och 27 upphandlingar enligt de regler som gäller under tröskelvärdena. Antalet upphandlingar över tröskelvärdena har minskat och upphandlingar under tröskelvärdena har ökat vid jämförelse med föregående år. Under året upphandlades bl.a. ett säkerhetssystem, språkutbildning och restaurangentreprenör. Vid 5 upphandlingar har anbudsgivare begärt en överprövning av riksdagsförvaltningens beslut i länsrätten – i ett fall även i kammarrätten. Domstolarna har i samtliga fall avslagit anbudsgivarnas ansökningar.

20

SE R V I C E O C H F Ö R V A L T N I N G 20 04/05 :R S2

Antalet direktupphandlingar, dvs. upphandlingar som inte görs enligt bestämmelser i LOU, ökade från 70 år 2003 till 100 år 2004 men det totala värdet av gjorda direktupphandlingar har sjunkit med ca 30 % (från ca 18 miljoner kronor till drygt 12 miljoner kronor).

Nytt ståndsprotokoll utgivet. Prästeståndsprotokollen från 1746–1747 års riksdag gavs ut i bokform under året och borgarståndsprotokollen för 1751– 1752 års riksdag bearbetades för senare tryckning.

Dataförändringar. Under slutet av 2004 startade utbytet av operativsystemet NT4 till Windows XP. Bytet innebär en rad förbättringar, som exempelvis bättre licenskontroll och ökad säkerhet. Utbytet har också skapat förutsättningar för att planera en installation av ett särskilt övervakningssystem som kan förvarna om var störningar kan uppstå innan de inträffar. Detta gör det möjligt att både förhindra och förkorta driftstopp.

Arbetet i det s.k. distributionsprojektet fortsatte under året. Projektets syfte är att bygga upp en ny databas för lagring, analys och spridning av riksdagens officiella information inklusive riksdagstryck, EU-dokument och riksdagens planeringsinformation. Under året har vissa svagheter framkommit beträffande den nya databasen.

E-post och datavirus. Riksdagens IT-system har inte ”smittats” av de stora virusutbrott som drabbat e-post över Internet. Meddelanden från virussmittade datorer på Internet har dock varit ett stort problem för riksdagens IT- system.

Under året hanterades ca 15 miljoner e-postmeddelanden varav ca 6,2 miljoner var interna. Varje vecka rensas ca 100 inkommande meddelanden från virus. Ett ständigt växande problem är s.k. spam och massutskick. Av den stora ökningen av meddelanden från Internet – ca 5 miljoner fler i år än 2002

–härrör ca 4 miljoner från smittade meddelanden och 1 miljon är spam.

Fler samtal till helpdesk. Antalet samtal till helpdesk ökade med ca 1 000 till över 26 000 samtal. Drygt hälften av dem som ringde fick kontakt inom 10 sekunder, en förbättring med 4 % från föregående år. Trots det förlorades 2 925 samtal av olika skäl. En trolig orsak till att samtalen ökade var de problem som ledamöterna hade med att från sin hem-pc koppla upp sig till riksdagen. Problemen kunde lösas under året. Kostnaderna för helpdesk uppgick under året till ca 4 miljoner kronor.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003
hjälpen från helpdesk    
andelen nöjda ledamöter i procent 95 92
andelen missnöjda ledamöter i procent 2 1
Index 93 91

21

20 04/05 :R S2 SE R V I C E O C H FÖ R V A L T N I N G

IT-utbildning. Antalet som fick IT-utbildning minskade från 999 år 2003 till

588.Minskningen beror främst på att resurser lagts på att ta fram nytt utbildningsmaterial inför uppgraderingen av standardutbudet i riksdagens datorer. Efterfrågan på utbildning har också minskat. En trolig orsak är att ledamöter och anställda inväntat uppgraderingen till Windows XP.

Barnverksamheten har under året tagit emot barn till ledamöter under 1 946 timmar.

År Antal barn Ålder Omsorgstimmar
1998 29 3 mån. till 13 år 1 539
1999 28 3 mån. till 10 år 1 936
2000 22 6 mån. till 14 år 3 284
2001 33 9 mån. till 15 år 3 086
2002 33 4 mån. till 11 år 2 128
2003 41 2 mån. till 12 år 2 282
2004 40 4 mån. till 11 år 1 946

Lokalbokning. Under året bokfördes 4 870 sammanträden i riksdagens lokaler, en ökning med 50 % jämfört med året innan. Bokningarna avser såväl stora konferenser i kammarsalarna som mindre sammanträden i sammanträdesrummen.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003
servicen med lokalbokning för konferenser    
andelen nöjda ledamöter i procent 91 92
andelen missnöjda ledamöter i procent 2 0
Index 89 92

Riksdagens interntryckeri. Efterfrågan på tryckeritjänster ökade från ledamöter och förvaltning. Beställningarna av färgtryck ökade särskilt kraftigt, med 50 %. Antalet trycksidor uppgick till 5,9 miljoner sidor. Interntryckeriet tryckte också ca 1,4 miljoner sidor åt Riksrevisionen.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003
kopieringshjälpen från interntryckeriet    
andelen nöjda ledamöter i procent 39 39
andelen missnöjda ledamöter i procent 0 0
Index 39 39
övriga kopieringsmöjligheter    
andelen nöjda ledamöter i procent 61 73
andelen missnöjda ledamöter i procent 3 4
Index 58 69

22

SE R V I C E O C H F Ö R V A L T N I N G 20 04/05 :R S2

Prao. Under året har 63 elever praktiserat i riksdagen. Ledamöter har fått hjälp att upprätta program och att genomföra praktiken för eleverna, som antingen studerade i gymnasieskolan, vuxenutbildningen eller i grundskolan.

Nya reseregler. Riksdagsförvaltningen tog under året fram reviderade regler för de anställdas tjänsteresor. De nya reglerna fastställer bl.a. ansvarsfördelningen vid planering och uppföljning av tjänsteresor. Regeländringarna gäller från 2005. Från samma datum gäller nya bestämmelser som bl.a. innebär en ökad restriktivitet när det gäller att tilldela tjänstemän s.k. företagskort.

Grundservice. Förtätningen med arbetsplatser i bl.a. fastigheterna Neptunus och Mercurius har gjort städningen mer ergonomiskt svårhanterlig. Några ytterligare lokalvårdare har inte anställts. I stället köper riksdagen städtjänster till de verksamheter som flyttat till Jakobsgatan 6. Genom interna omdisponeringar fick våningsservice ökade resurser för att servicen skulle räcka till det ökande antalet politiska sekreterare. Servicen fortsatte att bli alltmer tekniskt kvalificerad och inbegrep i allt högre grad teknisk hjälp med datorer och skrivare.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003
lokalvården i arbetsrummen    
andelen nöjda ledamöter i procent 86 81
andelen missnöjda ledamöter i procent 6 5
Index 80 76
lokalvården i allmänna utrymmen    
andelen nöjda ledamöter i procent 87 85
andelen missnöjda ledamöter i procent 2 7
Index 85 78

Lokalvården fick mycket goda omdömen, både av ledamöter och partikanslianställda. Lokalvården i allmänutrymmen fick indexet 85 år 2004, jämfört med 78 året innan, vilket medförde att denna service hamnade bland de 10 mest uppskattade servicefunktionerna av totalt 42. Inte mindre än 86 % av ledamöterna angav att de var nöjda med servicen. Indexet för lokalvården i arbetsrummet ökade till 80 år 2004 från 76 år 2003. Därmed hamnade denna service bland de 16 mest uppskattade servicefunktionerna. Så många som 87 % av ledamöterna angav att de var nöjda med servicen.

23

20 04/05 :R S2

Information till allmänheten

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar.

Mot bakgrund av den serviceenkät som genomförts och andra utvärderingar och analyser inom informationsområdet kan konstateras att målet för verksamhetsgrenen i allt väsentligt har uppnåtts.

Annonsering av kammardebatter och offentliga utfrågningar infördes i ett fyrtiotal tidningar och hade ungefär samma omfattning som året innan. Den externa utvärdering som gjordes i slutet av 2003 analyserades under 2004. Resultatet av analysen pekar på att riksdagens annonser uppmärksammas av få och läses av ännu färre. Ett arbete med att ta fram en ny plan för annonsering har därför påbörjats.

Webbinformation. Jämfört med föregående år var ökningen av antalet besök på riksdagens webbplats blygsam. Av besökarna svarade 83 % att de delvis eller helt och hållet funnit den information de sökt. Mätningar och utvärderingar visar att den viktigaste faktorn för att besökare skall återkomma är att webbplatsen innehåller adekvat och intressant information.

Arbetet med en ny mer lättnavigerad, användarvänlig och sammanhållen webbplats krävde stora insatser under 2004. Den nya webbplatsen kommer att innehålla information som tagits fram speciellt för webbplatsens prioriterade målgrupper, som är allmänheten, massmedierna och utbildningsväsendet. Till nyheterna hör också ett nytt pedagogiskt webbspel för högstadie- och gymnasieelever. Lanseringen av den nya webbplatsen är planerad till första halvåret 2005.

EU-upplysningen, som fått utökade resurser, utvecklade en egen webbplats. Den öppnades i oktober 2004 och hade då en helt ny form och struktur. På webbplatsens startsida publiceras dagligen en eller flera nyhetsartiklar. Mediernas andel bland frågeställarna ökade kraftigt. Det kan ha ett samband med att EU-upplysningen hållit seminarier som varit riktade till journalister. Av EU-upplysningens frågeställare fortsatte emellertid två tredjedelar att använda sig av telefonen.

24

          IN F O R M A T I O N T I L L A L L M Ä N H ETE N 2 004/0 5:R S2
Riksdagens webbplats              
  2004   2003   2002 2001 2000    
Antal besök på                  
www.riksdagen.se 4 837 789   4 748 971   3 958 188 3 071 408 2 522 063    
EU-upplysningens                  
webbplats 914 385   577 020   324 446 259 395 259 821    
               
Ledamöternas uppfattning om       2004 2003    
webbplatsen som informationskälla i arbetet          
andelen nöjda ledamöter i procent       84 76    
andelen missnöjda ledamöter i procent   2 2    
Index           82 74    

Förfrågningar. Frågorna om riksdagen och dess arbete från medier och allmänhet ökade både per telefon och per e-post. Sedan riksdagens webbplats kom till 1996 har telefonsamtalen successivt minskat. Den trenden bröts 2004.

Förfrågningarna till EU-upplysningen per telefon eller e-post minskade jämfört med 2003, då antalet frågor var rekordstort på grund av folkomröstningen om euron. EU-upplysningen utökade sina telefontider under några veckor före valet till Europaparlamentet i juni.

Frågor om riksdagen och dess beslut

  2004 2003 2002 2001 2000
per telefon 10 044 9 923 12 744 12 465 12 460
per e-post 4 524 4 491 4 487 3 776 2 395
Frågor till EU-upplysningen        
  2004 2003 2002 2001 2000
  9 691 15 360 7 734 9 155 8 188

Människor med särskilda behov. Under 2004 fortsatte insatserna för att öka tillgängligheten till riksdagens information. Särskilda målgrupper var personer med funktionshinder samt personer med en annan etnisk eller kulturell bakgrund. Försök inleddes 2004 med egna avdelningar på serbiska, bosniska, kroatiska, spanska och persiska på riksdagens webbplats. En särskild broschyr togs fram om riksdagens informationsutbud för människor med särskilda behov. De teckentolkade visningarna av riksdagen fortsatte. På EU- upplysningens webbplats finns nu basfaktum om EU översatta till tio invandrarspråk, text på lättläst svenska, teckenspråksfilm och talsyntes.

25

20 04/05 :R S2 IN F O R M A T I O N T I L L A L L M Ä N H E TE N

Minskade anslag till tidningen Från Riksdag & Departement (R&D). Riksdagsstyrelsen beslutade i oktober 2004 att ytterligare diskussioner skulle föras om R&D:s framtid. Styrelsen beslutade även att minska R&D:s anslag med 1,5 miljoner kronor till 4 miljoner kronor. Dessutom fastställde styrelsen en ändrad redaktionell policy för R&D. Under 2004 kom R&D ut med 40 nummer. Sidantalet minskade något för att ge en mjukare anpassning till kommande besparingar. Den beräknade upplagan var i december nära 18 000, vilket är en högre siffra än andra år under 2000-talet, bortsett från 2003 då upplagan var 19 000. Besöken på R&D:s webbplats ökade till nära 2 000 besök per dag i december 2004 mot drygt 1 300 under samma månad 2003.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003
Tidningen från Riksdag & Departement    
andelen nöjda ledamöter i procent 67 72
andelen missnöjda ledamöter i procent 14 13
Index 53 59

Försäljningen av riksdagstryck fortsatte att minska, vilket troligen är en följd av att allt riksdagstryck finns på riksdagens eller regeringens webbplats.

Tre regionala riksdagshörnor invigdes i februari 2004. Hörnorna finns på stadsbiblioteken i Göteborg, Malmö och Sundsvall. Huvudintrycket är att hörnorna hittills fungerat väl. Verksamheten kommer att utvärderas under 2005. I riksdagshörnan i Malmö har också talmannen medverkat. Riksdagsbiblioteket höll kurser om riksdagsarbetet och riksdagstrycket för bibliotekarier vid riksdagshörnorna i Malmö och Göteborg.

Verksamheten vid de regionala riksdagshörnorna

  Antal ledamöter som medverkat Antal aktiviteter
Göteborg 41 49
Malmö 11 12
Sundsvall 7 23

TV och webb. Ytterligare en kameraanläggning installerades under året för att möjliggöra inspelningar från det växande antalet offentliga utfrågningar. Den placerades i förstakammarsalen.

Alla kammarsammanträden direktsänds via webb-TV. I genomsnitt har 133 besök gjorts varje sändningsdag, vilket är en ökning jämfört med föregående år då besökssiffran var ca 100 besök per dag. De offentliga utfrågningarna har i genomsnitt haft ca 75 besök via webb-TV, en minskning från föregående år. Ett projekt inleddes hösten 2004 för att göra riksdagens interna videoarkiv tillgängligt via riksdagens webbplats. Projektet beräknas vara klart i februari 2005.

26

IN F O R M A T I O N T I L L A L L M Ä N H ETE N 2 004/0 5:R S2

Bibliotekslån. Riksdagsbibliotekets utlåning till externa låntagare fortsatte att öka, men antalet besökare som kom till biblioteket minskade med nära 2 000 personer till ca 68 000 personer. I den siffran ingår sedan sommaren också besöken på infocentrum. De virtuella besöken ökade i stället med ca 12,9 % jämfört med föregående år.

Externa låntagare

2004 2003 2002 2001 2000
25 451 23 546 18 967 19 629 18 878

Öppet hus ordnades för sjunde gången den 13 november 2004. Omkring 4 500 besökare kom till riksdagen där ett 60-tal riksdagsledamöter fanns på plats. En av programpunkterna var frågestunden ”Frågan är fri” som leddes av talmannen. Nära 1 000 personer deltog i guidade turer i riksdagens hus.

Infocentrum flyttade i juni till nya lokaler i Riksdagsbibliotekets entré. En anledning till flytten är att besöken minskat i takt med att alltfler på egen hand hittar den information de söker på riksdagens webbplats. Omorganisation och flytt medförde att färre politikerträffar och caféer arrangerades, och därmed minskade också antalet besökare på sådana arrangemang kraftigt.

Antalet besökare på politikerträffar och cafésammankomster

2004 2003 2002 2001
189 730 589 1 185

Skolbesök och visningar. Antalet besökare på visningar – både gruppvisningar och skolvisningar/besök – ökade, men inte till samma nivå som valåret 2002. Av tiderna för planerade gymnasievisningar var 66 % bokade.

  2004 2003 2002 2001
Antalet besökare på gruppvisningar        
(exklusive ledamotsgrupper) 29 913 28 886 31 521 27 665
Antalet besökare på skolvisning/besök 17 299 16 548 18 906 16 432
Sommarvisningar, antal nöjda i % 93,0 65,0 88,0 81,0
Bokningsgrad för gymnasiebesök i % 66,1 62,8 71,5 67

Demokrativerkstad. Under året startade ett projekt med namnet Demokrativerkstan. Målet med projektet är att skapa en ny form av skolbesök för högstadieelever, som främst går ut på att eleverna själva får pröva på politikerrollen. Syftet är att utveckla elevernas kunskaper om riksdagen och den parlamentariska demokratin.

Ungdomens riksdag. Sammanlagt 349 gymnasieelever från 85 gymnasieklasser deltog den 19 mars 2004 i Ungdomens riksdag som då arrangerades för fjärde gången. Deltagarna fick pröva på hur det är att vara riksdagsleda-

27

20 04/05 :R S2 IN F O R M A T I O N T I L L A L L M Ä N H E TE N

mot. De 85 klasserna hade kvalificerat sig genom att skriva motioner. En utvärdering visar att 60 % av deltagarna ansåg att Ungdomens riksdag fungerat mycket bra. Över 90 % svarade att deras kunskaper om riksdagen ökat ganska mycket eller mycket.

Externa kurser inom informationsområdet. Kurser till vidareinformatörer (journalister, lärare och bibliotekarier) har genomförts under året. Kurser om EU gavs under 50 tillfällen med 1 507 deltagare och särskilda kurser om riksdagen hölls för journalister och informatörer. Inga endagarskurser för lärare hölls under året.

28

2004 /05: R S2

Internationell verksamhet

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall göra det möjligt för riksdagen att aktivt möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför.

Riksdagsförvaltningen har i allt väsentligt uppfyllt målet för den internationella verksamheten.

Riksdagens internationella kontakter har på senare år blivit mycket intensiva. Nationellt och internationellt politiskt beslutsfattande blir alltmer sammanflätat som en följd av internationaliseringen. Sveriges EU-medlemskap har förstärkt denna trend. Samtidigt som riksdagen utför sin konstitutionella uppgift att granska regeringen och dess arbete har den utökat sina internationella kontaktytor.

Deltagandet i de parlamentariska delegationerna till Interparlamentariska unionen, Europarådet och Nordiska rådet är av gammalt datum, liksom praxis att regeringens delegation till FN:s generalförsamling även innehåller riksdagsledamöter. På senare år har också ett antal nya parlamentariska församlingar bildats. Sverige har mot bakgrund av den politiska utvecklingen i omvärlden beslutat att, på såväl regeringssom parlamentarikersidan, delta i ett antal nya forum. Vidare har ledamöternas engagemang i specialinriktade parlamentariska organ blivit alltmer omfattande. Det bör dock understrykas att riksdagsledamöterna i samtliga dessa forum – oavsett hur de har utsetts – formellt inte representerar riksdagen utan endast sig själva och sitt parti.

Talmannen. Riksdagens talman Björn von Sydow var under 2004 värd för en rad internationella besök. Talmannen gjorde också flera besök i utlandet, i första hand som ledare för större riksdagsdelegationer. Han besökte bl.a. Italien, Slovakien, USA, Skottland, England och Ungern. Vidare har han deltagit i Europarådstalmansmötet i Strasbourg, det nordiska talmansmötet i Oslo, EU-talmansmötet i Haag och förmöten för den andra globala talmanskonferensen i New York 2005.

Ledamöternas internationella arbete. Riksdagens internationella kansli (RIK) har under året biträtt riksdagens ledamöter i deras internationella arbete. Arbetet har till stor del skett i de interparlamentariska församlingarna, i första hand i Nordiska rådet, i Europarådets och i OSSE:s parlamentariska församlingar, vars delegationer (sammanlagt 34 ledamotsplatser och lika många suppleantsplatser) utses av kammaren. Till detta kommer de internationella delegationer som riksdagsstyrelsen har utsett, bl.a. delegationerna till Interparlamentariska unionen (IPU), Natos parlamentariska församling och den nybildade Euromedförsamlingen. Sammanlagt har ca 100 riksdagsledamöter utsetts för att uppfylla riksdagens internationella åtaganden gentemot

29

20 04/05 :R S2 IN T E R N A T I O N E L L V E R K S A M H E T

dessa organisationer. RIK har medverkat med sekretariatsresurser till det internationella arbetet.

Svenska ledamöter har fått viktiga poster och specialuppdrag som krävt extra insatser både av dem själva och av riksdagsförvaltningen. I första hand gäller det specialuppdrag inom OSSE:s och Europarådets parlamentariska församlingar. Andra områden där ledamöterna medverkat aktivt under året är inom det arktiska samarbetet, inom östersjösamarbetet och som valobservatörer.

År 2004 var Sverige värd för Nordiska rådets session. Den ägde rum i riksdagen den 1–3 november och hade över tusen deltagare.

Riksdagsledamöter deltog på sedvanligt sätt i en del av FN:s generalförsamling inom ramen för den svenska regeringsdelegationens arbete.

Samarbetet med Vietnam. Samarbetet mellan riksdagen och den vietnamesiska nationalförsamlingen fortsatte med en rad aktiviteter. Samarbetet är baserat på det nya fyraåriga avtal som tecknades 2003 om parlamentariskt samarbete med huvudinriktning på de folkvalda. Sida finansierar verksamheten, som fortsätter att vara inriktad på områdena information och kunskapsuppbyggnad samt parlamentets kontrollmakt.

Östtimor. Riksdagen arrangerade ett seminarium i Östtimors huvudstad Dili för att stödja uppbyggnaden av ett väl fungerande parlament i landet.

Demokratiseminarium. Ett särskilt demokratiseminarium, finansierat av Sida, arrangerades för tjänstemän från parlamenten på västra Balkan.

Ledamöternas enskilda internationella engagemang. Exempel på nätverk i riksdagen med internationell anknytning är AWEPA (Association Western European Parliamentarians for Africa), Föreningen för bekämpandet av okontrollerad spridning av lätta vapen, Globe Europe – miljönätverket i Sveriges riksdag, Parliamentarians for Global action, Parlamentarisk samling för en human flyktingpolitik och Riksdagsgruppen för mänskliga rättigheter. RIK har medverkat vid planering, besök och konferenser även i sådana sammanhang. Det gäller exempelvis en parlamentarikerkonferens mot spridning och användning av lätta vapen som hölls i riksdagen i september 2004.

Bilaterala vänskapsföreningar. Numera finns i riksdagen parlamentariska vänskapsgrupper för kontakter med parlament i så skilda länder som USA, Storbritannien, Eritrea, Frankrike, Grekland, Israel, Japan, Palestina, Polen, Ryssland, Schweiz, Slovenien, Taiwan, Tibet, Tyskland, Ukraina och Vitryssland.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003
Riksdagens internationella kansli    
andelen nöjda ledamöter i procent 49 41
andelen missnöjda ledamöter i procent 1 1
Index 48 40

30

IN T E R N A T I O N E L L V E R K S A M H E T 200 4/05 :R S2

IT-stöd i Strasbourg. Den svenska Europarådsdelegationen har vid två sessioner i Strasbourg på plats fått stöd av tekniker från IT-avdelningen, som samtidigt undersökt möjligheterna för en snabbare, enklare och säkrare uppkoppling mot Internet.

Uppgifter till andra länder. En stor del av utredningstjänstens uppdrag har gällt förhållanden i andra länder. Utredningstjänsten har också hjälpt ett 40-tal parlament och internationella organisationer med omfattande uppgifter om svenska förhållanden. Flertalet av dessa uppdrag har förmedlats av organisationen European Centre for Parliamentary Research and Documentation (ECPRD).

IPEX, InterParliamentary EU information eXchange, har fortsatt sitt arbete. Från IPEX nuvarande webbplats finns länkar till EU-relaterad information för de deltagande länderna. Webbplatsen har en provisorisk karaktär. En mer permanent webbplats skall vara färdig före sommaren 2005. Där kommer dokument från EU-kommissionen att finnas och där kommer de deltagande länderna att kunna visa sin preliminära inställning till vissa EU-förslag, speciellt i frågor som rör subsidairietsprincipen.

Styrgruppen för IPEX leds av riksdagsdirektören Anders Forsberg och består av representanter för parlamenten i Sverige, Danmark, Frankrike, Italien, Storbritannien och Polen samt för ECPRD.

EPRI, European Parliament Research Initiative, har bl.a. till uppgift att arrangera konferenser för parlamentariker i EU-länderna inom informations- och kommunikationsteknik. Den 27–28 oktober 2004 arrangerade riksdagen en konferens i andrakammarsalen som hade drygt 100 deltagare från ett 20-tal nationella parlament.

Översättningar. De engelska webbsidorna på riksdagens webbplats, faktabladen och andra publikationer på engelska har uppdaterats efter valet. Lö- pande översättnings- och granskningsuppdrag inkluderar pressmeddelanden, webbsidor, brev, konferensmaterial och språkkonsultationer.

Från maj 2004 översätts pressmeddelandena från EU-nämndens sammanträden till engelska. De publiceras också på riksdagens engelska webbplats.

Talmansbesök under 2004 som talman Björn von Sydow varit värd för

Sri Lankas talman Joseph Michael Perera,

Sloveniens talman Borut Pahor,

Estlands talman Ene Ergma,

Ålands talman Viveka Eriksson,

den tyska förbundsdagens talman Wolfgang Thierse,

Islands talman Halldór Blöndal,

Tjeckiens talman Lubomir Zaoralek.

31

20 04/05 :R S2 IN T E R N A T I O N E L L V E R K S A M H E T

Exempel på andra utländska företrädare som talmannen tagit emot:

Östtimors president Xanana Gusmão,

Estlands premiärminister Juhan Parts,

Nicaraguas president Enrique Bolaños,

Europarådets MR-kommissionär Gil Robles,

Cyperns utrikesminister Georgios Iacovou,

Kazakstans president Nursultan Nazarbajev,

Bulgariens premiärminister Simeon Saxe-Coburg-Gotha,

Nigerias president Olusegun Obasanjo,

Polens premiärminister Marek Belka.

32

2004 /05: R S2

Riksdagens personal

Antalet tillsvidareanställda uppgick till 638 personer vid utgången av år 2004, 14 fler än vid utgången av år 2003. Det genomsnittliga antalet anställda under året var 629. Räknat i årsarbetskrafter har antalet ökat till 560 år 2004 från 553 året innan. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter var 558 under 2004.

Ökningen av antalet tillsvidareanställda beror bl.a. på att EU-upplysningen och bevakningsenheten har fått tre nya medarbetare vardera. Bevakningsenheten har dessutom tillsatt ett antal tjänster som tidigare varit vakanta och som tidigare täcktes genom inhyrd extra personal. På flera enheter har man haft personer deltidssjukskrivna eller på rehabilitering och för att kompensera för arbetskraftsbortfallet har man i viss utsträckning anställt vikarier.

Relationen mellan antalet män och antalet kvinnor är oförändrad jämfört med föregående år. Vid utgången av år 2004 hade riksdagsförvaltningen 368 kvinnor (58 %) och 270 män (42 %) anställda. Bland de anställda under 50 år är könsfördelningen jämnare, 53 % är kvinnor och 47 % är män. Bland utskottsorganisationens föredragande är 55 % kvinnor och bland utredarna är 47 % kvinnor.

Riksdagsförvaltningens åldersstruktur. Medelåldern för de anställda är 45,5 år. En knapp tredjedel (31 %) av de anställda är under 35 år och medianvärdet är 45 år, dvs. 50 % av de anställda är under 45 år. Personer som är 55 år eller äldre utgör 28 % av de anställda och 12 % av de anställda är 60 år eller äldre. Inom kansliet för informations- och kunskapsförsörjning samt utskotten är andelen över 50 år högre, 31 % respektive 35 %, medan IT- avdelningen bara har 10 % av sina anställda i det åldersintervallet. Av riksdagsförvaltningens chefer (exkl. sektionschefer) är 13 stycken, dvs. 27 % 60 år eller äldre.

Anställda fördelade på ålder och kön 2004

Intervall ålder   K M Totalt %
           
–24   4 7 11 2 %
25–29   20 17 37 6 %
30–34   37 29 66 10 %
35–39   50 43 93 15 %
40–44   59 54 113 18 %
45–49   33 32 65 10 %
50–54   43 28 71 11 %
55–59   69 34 103 16 %
60–   53 26 79 12 %
           
Totalt   368 270 638 100 %
Medelålder 45,5 år      

33

20 04/05 :R S2 R I K S DA GE N S P E R S O N A L                  
    Anställningstid fördelad på kvinnor och män 2004          
    Intervall anställningstid (år) K   M Totalt   %  
    –1 22 18   40   6 %  
    1–3 77 69   146   23 %  
    4–5 38 25   63   10 %  
    6–10 82 70   152   24 %  
    11–14 47 35   82   13 %  
    15–19 56 27   83   13 %  
    20–24 17 11   28   4 %  
    25– 29 15   44   7 %  
                       
    Totalt 368 270   638   100 %  
    Medelvärde anställningstid                  
    Kvinnor 10,6 år          
    Män 9,4 år          
    Totalt 10,1 år          
    Antalet anställda fördelat på avdelning och kön 2004          
    Avdelning K   M Totalt % K % M
    Riksdagsdirektören, kammarkansliet,                  
    riksdagens utredningstjänst, riks-                  
    dagens internationella kansli 67   39   106 63 % 37 %
    Utskotten, EU-nämnden 78   43   121 64 % 36 %
    Administrativa kontoret, ledning och                  
    stabsenheter 30   11   41 73 % 27 %
    Avd. för intern service 79   80   159 50 % 50 %
    IT-avdelningen 27   44   71 38 % 62 %
    Kansliet för informations- och kun-                  
    skapsförsörjning 87   53   140 62 % 38 %
                   
    Totalt 368   270   638 58 % 42 %

Personalomsättningen har minskat, främst beroende på arbetsmarknadsläget, och var under året 5,3 %. Som jämförelse var personalomsättningen året innan 8,5 %. Totalt slutade 34 personer sin anställning varav 13 avgick med pension. Under året har 49 personer tillsvidareanställts eller fått långtidsvikariat. Dessutom har flera anställda bytt arbetsuppgifter inom organisationen.

34

R I K S D A GE N S P E R S O N A L 20 04 /05: RS2

Arbetsmarknadsläget gör att det är många sökande till varje utlyst tjänst. Exempelvis fick förvaltningen 634 sökande till en tjänst som lokalvårdare och 242 sökande till en tjänst som utredare vid utredningstjänsten.

Medelanställningstiden i riksdagsförvaltningen är ca 10 år, vilket är en ökning med närmare ett år jämfört med 2003. Bland föredragandena har 43 % varit anställda i fem år eller mindre och 33 % i tre år eller mindre. Vad gäller utredare har 47 % varit anställda 5 år eller kortare tid.

Den registrerade övertiden har ökat. Under året registrerades 14 940 övertidstimmar jämfört med 13 000 timmar året innan. En stor del av ökningen har skett på bevakningsenheten. Det bör samtidigt noteras att många anställda har avstått rätten till övertidskompensation mot en högre fast lön.

Attitydundersökningen som genomfördes 2003 har följts upp 2004 med enhetsvisa åtgärdsplaner. Åtgärderna varierar beroende på resultatet för respektive enhet.

Den förvaltningsövergripande åtgärdsplanen innefattar bl.a. framtagandet av en förbättrad mål- och resultatstyrningsmodell samt en översyn av riksdagsförvaltningens organisation med början på administrativa kontoret.

En framgångsfaktor för verksamheten är de anställdas kompetens. Att de anställdas kompetens upprätthålls och förstärks i de olika personalkategorierna är därför viktigt.

Under år 2004 har satsningen på kompetensutveckling för personalen skett i ungefär samma omfattning som tidigare år. Totalt har riksdagsförvaltningen under år 2004 använt ca 2 % (drygt 10 miljoner kronor) av anslagsförbrukningen på riksdagsförvaltningens förvaltningsanslag 90:3 för kompetensutveckling. Av dessa medel användes nära 6 miljoner kronor för kansliernas och enheternas egna utbildningsinsatser och dylikt. Resterande del användes för centralt anordnade kompetensutvecklingsåtgärder.

Kompetensförsörjning. Kompetensanalyser har tidigare år utarbetats för olika tjänstekategorier, bl.a. för föredragande och byråassistenter i utskotten. Analyserna har resulterat i utvecklingsplaner som är tänkta att användas i utvecklingssamtalen med medarbetarna. Under 2004 har dessa planer resulterat i olika aktiviteter. Ett internat anordnades för samtliga utskottsassistenter där bl.a. en diskussion fördes om hur arbetsuppgifterna kan komma att förändras i framtiden. Seminarier har också arrangerats på olika teman, såsom utskottens budgetprocess, riksdagen och EU:s framtidsfrågor samt EU, institutionerna och beslutsprocessen.

Utbildningar har anordnats i projektledning, presentationsteknik och processmodellering. Under året har 75 medarbetare deltagit i språkcirklar i engelska eller i franska. Härutöver har specialinriktande utbildningar anordnats, exempelvis har nio stenografer deltagit i en sådan utbildning. Inför anföranden, resor m.m. har medarbetare fått möjlighet till specialträning i engelska. 11 medarbetare deltog i en veckas intensivutbildning i franska och 15 medar-

35

20 04/05 :R S2 R I K S DA GE N S P E R S O N A L

betare i en veckas intensivutbildning i engelska. Som exempel på ytterligare utvecklingsinsatser kan nämnas möjligheter till livs- och karriärplanering samt kurser i gruppdynamik.

Ett internat för samtliga chefer anordnades under året där bl.a. resultatet av attitydundersökningen diskuterades. Vidare behandlades den framtida kompetensförsörjningen med inriktning på hur riksdagsförvaltningen skall kunna vara en attraktiv arbetsplats. Som ett resultat av attitydundersökningen har satsningar gjorts på förvaltningens olika ledningsgrupper. Cirka 16 chefer har deltagit i s.k. handledningsgrupper. Ett par chefer har gått kurs i gruppdynamik och ett par chefer har deltagit i externa chefsutvecklingsprogram.

För att marknadsföra sig som arbetsplats har riksdagsförvaltningen bl.a. deltagit i juristernas arbetsmarknadsdagar, tagit emot studiegrupper från Jusek och från Göteborgs universitet. Förvaltningen har även samarbetat med Regeringskansliet i ett traineeprogram.

Det årliga introduktionsprogrammet för alla nyanställda har genomförts. Programmet har bestått av en obligatorisk del och ett tiotal valfria seminarier. Omkring 35 anställda har deltagit.

Yrkesgrupperna inom riksdagsförvaltningen är många och kompetensprofilerna skiftar inom organisationen. Den kompetensutveckling som sker på kansli- och enhetsnivå avspeglar därför naturligt verksamheternas olika inriktning. Enheter har även gjort studieresor och studiebesök, anställda har deltagit i olika seminarier och nätverk och litteratur har köpts in. Kurser har exempelvis genomförts avseende projektarbete, IT och säkerhet.

36

R I K S D A GE N S P E R S O N A L 20 04 /05: RS2
Redovisning av sjukfrånvaron      
  2004 2003  
Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 5,1 5,3  
Antal årsarbetare* 605 599  
Antal individer med sjukfrånvaro 319 307  
       
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrån-      
varo i % 66,7 70,4  
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till tillgänglig tid i % 3,4 3,8  
Antal individer med sjukfrånvaro 319 307  
Antal individer med långtidssjukfrånvaro 44 49  
       
Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 6,4 6,5  
Antal kvinnliga årsarbetare 348 348  
Antal kvinnor med sjukfrånvaro 206 193  
       
Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 3,4 3,8  
Antal manliga årsarbetare 257 251  
Antal män med sjukfrånvaro 113 114  
       
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i % av tillgänglig arbetstid 3,7 5,6  
Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller yngre 36 41  
Antal individer i åldersgruppen 29 år eller yngre med sjukfrånvaro 28 32  
       
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år i % av tillgänglig arbetstid 5,6 5,5  
Antal årsarbetare i åldersgruppen 30–49 år 318 305  
Antal individer i åldersgruppen 30–49 år med sjukfrånvaro 167 158  
       
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 eller äldre i % av tillgänglig arbetstid 4,6 5,1  
Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller äldre 250 253  
Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjukfrånvaro 124 117  

*Antalet årsarbetare är inte jämförbart med antalet årsarbetskrafter bl.a. på grund av att sjukledigheter och föräldraledigheter inte är avräknade vid beräkningen av antalet årsarbetare.

Källa: Statistik från Arbetsgivarverket avseende 2004.

37

20 04/05 :R S2 R I K S DA GE N S P E R S O N A L

Den genomsnittliga sjukfrånvaron har minskat från 18 till 15 sjukdagar per anställd vilket innebär en total sjukfrånvaro på 3,8 %. Kris- och stressrelaterade sjukdomars andel av sjukskrivningarna har ökat medan andelen som var sjukskrivna på grund av besvär från nacke, axlar, rygg och armbågar har minskat.

Under år 2004 har antalet långtidssjukskrivningar inom IT-avdelningen ökat. IT-avdelningen har därför, tillsammans med företagshälsovården, bildat en erfarenhetsgrupp med syfte att utifrån samlade erfarenheter av längre arbetsrelaterade sjukskrivningar/överansträngningar formulera möjliga lärdomar samt identifiera olika utvecklingsområden inom verksamheten och ge förslag till utvecklingsinsatser.

Samarbetet med företagshälsovården har utvecklats ytterligare, särskilt när det gäller åtgärder för att förebygga faktorer i arbetsmiljön som kan orsaka psykosociala problem. En fortsatt uppföljning av ergonomin vid enskilda arbetsplatser har också varit en aktuell fråga. Riktade hälsokontroller har erbjudits både riksdagsledamöter och anställda enligt tidigare fastställd plan.

En fortsatt satsning på friskvårdsarbetet inom förvaltningen har inneburit såväl aktiviteter för att främja hälsa och välbefinnande som aktiviteter för att förebygga sjukskrivningar och ohälsa. Ett brett utbud av friskvårdsaktiviteter har erbjudits och möjligheterna till friskvård har tagits till vara av såväl anställda som riksdagsledamöter.

Arbetsmiljöfrågorna kommer alltmer i fokus och får allt större betydelse när det gäller att åstadkomma och behålla en god arbetsmiljö. En särskild satsning på arbetsmiljöområdet har inletts under året. Fokusering kommer också att göras på skyddskommitténs roll och delegering/ansvar av arbetsmiljöarbetet.

Ett dokument för omhändertagande av riksdagsförvaltningens personal vid en krissituation har arbetats fram. Dokumentet beskriver olika krissituationer och vad som måste göras och i vilken ordning. Hjälpmedel i form av checklistor finns också framtagna.

Revidering av riksdagsförvaltningens jämställdhetsplan. Under 2004 har förvaltningens jämställdhetsplan reviderats, och den nuvarande planen gäller för åren 2004 och 2005. Olika aktiviteter har genomförts med anledning av planen. I början av året informerades samtliga anställda att möten och konferenser normalt skall förläggas mellan klockan 09.00 och 16.30 för att förbättra möjligheterna för småbarnsföräldrar att delta. Intervjuer har genomförts med nyblivna ”pappor” för att se om förvaltningen har underlättat för dem att ta längre föräldraledigheter. Utvärderingen är inte färdigbearbetad, men det verkar över lag vara främst positiva omdömen.

Den kvinnodominerade lokalvårdsenheten har under 2004 aktivt verkat för att anställa fler män med målsättningen att varannan nyanställd skall vara man.

38

R I K S D A GE N S P E R S O N A L 20 04 /05: RS2

Ett chefsseminarium på temat ”jämställdhet” genomfördes i november. Deltagarna fick bl.a. fördjupad kunskap om bakgrund till och olika aspekter på hur sexuella trakasserier kan ta sig uttryck. Vidare gjordes en genomgång av riksdagsförvaltningens policydokument mot sexuella trakasserier.

39

20 04/05 :R S2

Organisation

40

2004/05: R S2

Finansiell information

Resultaträkning (tkr)

  Not 2004-12-31 2003-12-31
VERKSAMHETENS INTÄKTER      
Intäkter av anslag   1 005 703 984 839
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 58 119 58 792
Intäkter av bidrag   912 523
Finansiella intäkter 2 894 807
SUMMA   1 065 628 1 044 961
VERKSAMHETENS KOSTNADER      
Kostnader för personal och ledamöter 3 –703 132 –700 450
Kostnader för lokaler   –14 428 –12 137
Övriga driftkostnader   –319 437 –325 711
Finansiella kostnader 2 –2 610 –2 871
Avskrivningar och nedskrivningar   –87 660 –67 308
SUMMA   –1 127 267 –1 108 477
VERKSAMHETSUTFALL   –61 638 –63 516
TRANSFERERINGAR      
Medel som erhållits från statsbudgeten för      
finansiering av bidrag   323 285 276 445
Lämnade bidrag 4 –323 285 –276 445
SALDO      
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 5 –61 638 –63 516

41

20 04/05 :R S2 FI N A N S I E L L I NF O R M A T I O N

Balansräkning (tkr)

  Not 2004-12-31 2003-12-31
TILLGÅNGAR      
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILL-      
GÅNGAR      
Balanserade utgifter för utveckling   1 632 35 200
Rättigheter och andra imateriella anlägg-      
ningstillgångar   3 507  
SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGG-      
NINGSTILLGÅNGAR 6 5 139 35 200
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILL-      
GÅNGAR      
Byggnader, mark och annan fast egendom   978 338 1 004 099
Förbättringsutgifter på annans fastighet   3 981 4 041
Maskiner, inventarier, installationer m.m.   102 704 107 141
Pågående nyanläggningar   62 518 13 098
SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGS-      
TILLGÅNGAR 7 1 147 541 1 128 379
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILL-      
GÅNGAR      
Andelar i dotterföretag och intresseföretag      
Andra långfristiga värdepappersinnehav   2 159 2 159
SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGS-      
TILLGÅNGAR 8 2 159 2 159
VARULAGER M.M.      
Varulager och förråd     1 389
SUMMA VARULAGER M.M.     1 389
FORDRINGAR      
Kundfordringar   1 712 2 041
Fordringar hos andra myndigheter 9 16 223 13 868
Övriga fordringar   328 86
SUMMA FORDRINGAR   18 263 15 995
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER      
Förutbetalda kostnader   26 777 28 516
Upplupna bidragsintäkter   27 28
Övriga upplupna intäkter   195 230
SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER 10 26 999 28 774

42

    FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N 200 4/05 :R S2
  Not 2004-12-31 2003-12-31  
AVRÄKNING MED STATSVERKET 11 –83 642 –42 890
KASSA OCH BANK        
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 12 94 419 66 052  
Kassa, postgiro och bank   30 30  
SUMMA KASSA OCH BANK   94 449 66 082  
SUMMA TILLGÅNGAR   1 210 908 1 235 088  
SKULDER        
MYNDIGHETSKAPITAL        
Statskapital 13 80 -  
Balanserad kapitalförändring 14 991 680 1 055 196  
Kapitalförändring enligt resultaträkningen 5 –61 638 –63 516
SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL   930 122 991 680  
AVSÄTTNINGAR        
Avsättningar för pensioner och liknande        
förpliktelser 15 769 1 217  
SUMMA AVSÄTTNINGAR   769 1 217  
SKULDER M.M.        
Lån i Riksgäldskontoret 16 129 922 102 416  
Skulder till andra myndigheter 17 18 048 17 787  
Leverantörsskulder   70 228 56 141  
Övriga skulder 18 14 359 13 878  
SUMMA SKULDER M.M.   232 557 190 222  
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER        
Upplupna kostnader   37 634 41 268  
Övriga förutbetalda intäkter   9 826 10 701  
SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOS-        
TER 19 47 460 51 969  
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER   1 210 908 1 235 088  
STÄLLDA PANTER   - -  
ANSVARSFÖRBINDELSER   - -  

43

20 04/05 :R S2 FI N A N S I E L L I NF O R M A T I O N

Anslagsredovisning 2004-12-31

(tkr) Ingående Årets till- In- Totalt Utgifter Utgående
  överfö- delning drag- disponi-   överfö-
  rings- enl. an- ning belt   rings-
  belopp slags- /för- belopp   belopp
    direktiv delade      
      anslags-      
      belopp      
Anslag 1:90:2, ramanslag            
Riksdagens ledamöter och            
partier m.m. 28 703 634 265 - 662 968 640 618 22 350
Anslag 1:90:3, ramanslag Not 20          
Riksdagens förvaltnings-            
kostnader 20 210 556 942 - 577 152 516 598 60 554
Anslagspost 1 –150 506 942 - 506 792 487 396 19 396
Anslagspost 2 20 360 50 000 - 70 360 29 202 41 158
Anslag 1:90:6, ramanslag Not 21          
Stöd till politiska partier 9 718 156 200 - 165 918 171 396 –5 478
Anslag 2:90:2, ramanslag Not 24          
Riksdagens revisorer 520 - - 520 520 0
Anslagspost 2            
Riksdagsförvaltningens            
disposition 520 - - 520 520 0
Anslag 2:90:3, ramanslag Not 25          
Riksdagens revisorer:            
Avvecklingskostnader 674 - - 674 –64 738
SUMMA TOTALT 59 825 1 347 407   1 407 232 1 329 068 78 164

44

  FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N 200 4/05 :R S2
Finansiella villkor:    
Anslagskredit    
Anslag 1:90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 63 427  
Anslag 1:90:3 Riksdagens förvaltningskostnader    
Anslagspost 1 50 694  
Anslagspost 2 5 000  
Anslag 1:90:6 Stöd till politiska partier 6 560  
Anslag 2:90:2 Riksdagens revisorer -  
Anslag 2:90:3 Riksdagens revisorer:    
Avvecklingskostnader -  

Redovisning mot inkomsttitel

Riksdagsförvaltningen redovisar inte mot någon inkomsttitel.

Bemyndiganden: Inga.

45

20 04/05 :R S2 FI N A N S I E L L I NF O R M A T I O N

Finansieringsanalys (tkr)

  2004 2003  
DRIFT         Not
Kostnader   –1 029 956   –1 039 798 22
Finansiering av drift          
Intäkter av anslag 1 005 703   984 839    
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 57 998   58 580   23
Intäkter av bidrag 912   523    
Övriga intäkter 894   807    
Summa medel som tillförts för finansiering          
av drift   1 065 507   1 044 749  
Ökning (–)/minskning (+) av lager   1 389   1 438  
Ökning (–)/minskning (+) av kortfristiga          
fordringar   –493   649  
Ökning (+)/minskning (–) av kortfristiga          
skulder   –2 091   6 140  
Kassaflöde från/till drift   34 356   13 178  
INVESTERINGAR          
Investeringar i finansiella tillgångar          
Investeringar i materiella tillgångar –83 779   –56 155    
Investeringar i immateriella tillgångar –3 210   –6 663    
Summa investeringsutgifter –86 989 –86 989 –62 818 –62 818  
Finansiering av investeringar          
Lån från Riksgäldskontoret 56 955   36 670    
– amorteringar –29 449   –15 800    
Andra långfristiga lån          
– amorteringar          
Ökning/minskning av statskapital med medel          
som erhållits från/tillförts statsbudgeten 80        
Försäljning av anläggningstillgångar 251   752    
Summa medel som tillförts för finansiering          
av investeringar   27 837   21 622  
Förändring av kortfristiga fordringar och          
skulder 12 411 12 411 343 343  
Kassaflöde från/till investeringar   –46 741   –40 853  

46

  FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N 200 4/05 :R S2
  2004          
    2003    
TRANSFERERINGSVERKSAMHET            
Lämnade bidrag –323 285   –276 445      
Utbetalningar i transfereringsverksamhet   –323 285   –276 445    
Finansiering av transfereringsverksamhet            
Medel från statsbudgeten 323 285   276 445      
S:a medel som erhållits för finansiering av            
transfereringsverksamhet   323 285   276 445    
Kassaflöde från/till transfereringar   0        
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL   –12 385   –27 675    
SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV            
LIKVIDA MEDEL            
Likvida medel vid årets början   23 192   50 867    
Ökning (+)/minskning (–) av kassa och postgiro   0        
Ökning (+)/minskning (–) av tillgodohavande RGK   28 366   –14 279    
Ökning (+/–)/minskning (–/+) av avräkning med statsverket –40 751   –13 396    
Summa förändring av likvida medel   –12 385   –27 675    
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT   10 807   –23 192    

47

20 04/05 :R S2 FI N A N S I E L L I NF O R M A T I O N

Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr)

  2004 2003 2002 2001 2000
Låneram hos Riksgäldskontoret 450 000 350 000 192 800 92 800 71 300
Kontokredit hos Riksgäldskontoret 119 121 164 814 103 981 100 030 94 500
Beviljad anslagskredit* 125 681 120 656 110 771 74 064 69 850
Utnyttjad anslagskredit under          
året - - 6 433 - -
ANSLAGSSPARANDE          
Ramanslag          
Riksdagens ledamöter, partier          
m.m. 22 350 28 703 42 624 44 757 37 684
Riksdagsförvaltningen 60 554 20 210 –6 433 35 370 69 893
Riksdagens revisorer: avveckl-          
ingskostnader 738 - - - -
Riksdagens revisorer 0 520 - - -
Summa anslagssparande 83 642 49 433 36 191 80 127 107 577
Anslagssparande Stöd till          
politiska partier –5 478 9 718 5 363 3 824 8 578
Ränteintäkter på räntekonto –820 761 3 332 3 953 4 183
Driftskostnad per årsarbets-          
kraft** 856 836 819 802 794
Årets kapitalförändring –61 638 –63 516 –64 402 –23 803 –22 257
Balanserad kapitalförändring 991 680 1 055 196 1 119 598 1 143 401 1 165 658

48

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N 200 4/05 :R S2

(antal) 2004 2003 2002 2001 2000
Medelantal kvinnor under året 366 363 368 361 355
Medelantal män under året 263 261 249 241 243
Medelantal anställda under året 629 624 618 602 598
Antal årsarbetskrafter 558 553 548 527 526

*Endast anslagen 1:90:2, 1:90:3 och 1:90:6 har anslagskredit.

**Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen samt lokal- och fastighetskostnader exkl. avskrivningar.

49

20 04/05 :R S2 FI N A N S I E L L I NF O R M A T I O N

Tilläggsupplysningar och noter (tkr)

Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänt

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag. Vissa undantag är beslutade av riksdagsstyrelsen 2001-06-13 (RFS 2001:9).

Fordringar har tagits upp med de belopp som beräknas inflyta.

Varulager har värderats till det lägsta beloppet av anskaffningskostnaden eller verkligt värde.

Skulder har tagits upp med sina nominella belopp.

Anläggningstillgångar

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en anskaffningskostnad på minst 10 000 kr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre har bokförts som anläggningstillgångar.

Anläggningstillgångarna skrivs av månadsvis linjärt över den ekonomiska livslängden.

Följande avskrivningstider tillämpas:    
Persondatorer med tillbehör m.m. 3 år
Bilar, kontorsinventarier, immateriella anläggningstillgångar 5 år
Datanät 10 år
Byggnader 50 år

Under 2004 skrevs en immateriell anläggningstillgång ned med sammanlagt 18,2 miljoner kronor och lån på 2,7 miljoner kronor löstes in. Dessutom omvärderades två pågående arbeten som kostnadsfördes med sammanlagt 12,1 miljoner kronor.

Ändrade redovisningsprinciper

Anläggningstillgångar som är anslagsfinansierade redovisas under statskapital fr.o.m. 2004.

Periodavgränsningsposter

Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 10 000 kr.

50

  FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N 200 4/05 :R S2
Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2004 2003  
Intäkter av hyror 29 655 30 043  
Intäkter av försäljningsverksamhet 18 228 20 544  
Övrigt 10 236 8 205  
Summa 58 119 58 792  
Not 2 Finansiella intäkter och kostnader 2004 2003  
Finansiella intäkter      
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret 820 760  
Övrigt 74 47  
Summa 894 807  
Finansiella kostnader      
Räntekostnader Riksgäldskontoret 2 516 2 728  
Övrigt 94 143  
Summa 2 610 2 871  
Not 3 Kostnader för personal och ledamöter 2004 2003  
Ersättning till ledamöter inkl. arbetsgivaravgifter 393 356 401 444  
Lön till personal inkl. arbetsgivaravgifter 307 914 295 265  
Övriga kostnader för ledamöter och personal 1 862 3 741  
Summa 703 132 700 450  
varav lönekostnader, exkl sociala avgifter 427 587 423 577  
Not 4 Lämnade bidrag 2004 2003  
Stöd till politiska partier 171 396 139 724  
Stöd till partigrupperna i Riksdagen 136 780 121 971  
Nordiska rådet 12 683 12 763  
IPU 766 788  
OSSE 746 718  
Övrigt 914 481  
Summa 323 285 276 445  

51

20 04/05 :R S2 FI N A N S I E L L I NF O R M A T I O N    
  Not 5 Årets kapitalförändring 2004 2003
  Anslagsfinansierade anläggningstillgångar exkl. statskapital -25 1 025
  Amorteringar 29 449 15 800
  Avskrivningar och nedskrivningar –87 660 –67 308
  Förändring av periodiseringar –3 402 –13 033
  Summa –61 638 –63 516
  Not 6 Immateriella anläggningstillgångar 2004 2003
  För ärendehandläggningssystemet URIS tillämpades    
  10 års avskrivningstid.    
  Under 2004 har URIS nedskrivits till 0 kr.    
  Pågående arbeten 1 549 12 401
  IB Anskaffningar 32 521 32 521
  Årets anskaffningar 4 024 -
  Tidigare års avskrivningar –9 721 –5 904
  Årets av- och nedskrivningar –23 233 –3 818
  Bokfört värde 3 590 22 799
  Summa 5 139 35 200
  Not 7 Materiella anläggningstillgångar 2004 2003
  Byggnader och mark    
  IB Anskaffningar 1 382 875 1 367 675
  Årets anskaffningar - 15 200
  Tidigare års avskrivningar –378 776 –353 268
  Årets avskrivningar –25 761 –25 508
  Bokfört värde 978 338 1 004 099
  Taxeringsvärden 185 047 201 705
  Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet    

allmän byggnad, vilket innebär att de ej åsatts något taxeringsvärde.

52

  FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N 200 4/05 :R S2
Förbättringsutgifter på annans fastighet      
IB Anskaffningar 5 975 5 938  
Årets anskaffningar 975 37  
Tidigare års avskrivningar –1 934 –1 009  
Årets avskrivningar –1 035 –925  
Bokfört värde 3 981 4 041  
Maskiner, inventarier, installationer m.m.      
IB Anskaffningar 306 252 292 260  
Årets anskaffningar 33 384 37 843  
Utrangeringar –37 136 –23 850  
Tidigare års avskrivningar –199 112 –184 693  
Årets avskrivningar –37 631 –37 057  
Korrigeringar av tidigare års avskrivningar 36 947 22 638  
Bokfört värde 102 704 107 141  
Pågående nyanläggningar      
IB Anskaffningar 13 098 10 023  
Årets anskaffningar 49 615 3 075  
Avslutade –195 -  
Årets nedskrivningar (ej aktiverbara tillgångar) - -  
Bokfört värde 62 518 13 098  
Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar 1 147 541 1 128 379  
Not 8 Finansiella anläggningstillgångar 2004 2003  
Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde 2 159 2 159  
uppskattat marknadsvärde 33 158 31 284  
Not 9 Fordringar hos andra myndigheter 2004 2003  
I beloppet ingår följande större post:      
Mervärdesskattefordran 14 728 11 435  
Övrigt 1 495 2 433  
Summa 16 223 13 868  

53

20 04/05 :R S2 FI N A N S I E L L I NF O R M A T I O N    
  Not 10 Periodavgränsningsposter 2004 2003
  I beloppet ingår följande större poster:    
  Årskort flyg 6 289 8 374
  SJ årskort 2004 9 926 10 277
  Övrigt 10 784 10 123
  Summa 26 999 28 774
  Not 11 Avräkning med statsverket 2004 2003
  Ingående balans –42 890 –29 494
  Avräknat mot statsbudgeten:    
  Anslag 1 329 068 1 261 284
  Avräknat mot statsverkets checkräkning:    
  Anslagsmedel som tillförts räntekonto –1 191 727 –1 134 956
  Transfereringar m.m. –178 093 –139 724
  Utgående balans –83 642 –42 890
  Not 12 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 2004 2003
  Av riksdagen beviljad kredit på räntekonto 119 121 163 396
  Saldot på räntekontot består i huvudsak av anslagsmedel    
  Kortsiktigt likviditetsbehov 109 232 100 599
  Not 13 Statskapital 2004 2003
  Ingående balans - -
  Under året anskaffad konst 80 -
  Utgående balans 80 -
  Not 14 Balanserad kapitalförändring 2004 2003
  Ingående balans 1 055 196 1 119 598
  Föregående års kapitalförändring –63 516 –64 402
  Utgående balans 991 680 1 055 196
  Not 15 Avsättningar för pensioner och liknande    
  förpliktelser 2004 2003
  Ingående avsättning 1 217 518
  Årets pensionskostnad 270 430

54

  FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N 200 4/05 :R S2
Årets pensionsutbetalningar –394 –316  
Årets avgångsvederlag - 850  
Årets utbetalning av avgångsvederlag –324 –265  
Utgående avsättning 769 1 217  
Not 16 Lån i Riksgäldskontoret 2004 2003  
Ingående balans 102 416 81 546  
Under året upptagna lån 56 955 36 670  
Årets amorteringar –29 449 –15 800  
Utgående balans 129 922 102 416  
Av riksdagen beviljad låneram (enl. anslagsdirektiv) 450 000 350 000  
Not 17 Skulder till andra myndigheter 2004 2003  
Arbetsgivaravgift 11 520 11 276  
Övrigt 6 528 6 511  
Summa skulder till andra myndigheter 18 048 17 787  
Not 18 Övriga skulder 2004 2003  
Personalens källskatt 14 359 13 877  
Övrigt - 1  
Summa övriga skulder 14 359 13 878  
Not 19 Periodavgränsningsposter 2004 2003  
Semesterlöner 19 099 17 908  
Arbetsgivaravgifter, KÅPAN, avtalspremier på se-      
mesterlöner 9 531 9 242  
Hewlett Packard upplupen kostnad - 7 510  
Övrigt 18 830 17 309  
Summa periodavgränsningsposter 47 460 51 969  
Not 20 Anslag 1:90:3, Riksdagens förvaltningskost-      
nader 2004 2003  
Årets tilldelning består av:      
Anslagsdirektiv 556 942 514 398  
Summa tilldelade medel 556 942 514 398  

55

20 04/05 :R S2 FI N A N S I E L L I NF O R M A T I O N    
  Not 21 Anslag 1:90:6, Stöd till politiska partier 2004 2003
  Årets tilldelning består av:    
  Anslagsdirektiv 156 200 145 200
  Indragning - –1 121
  Summa tilldelade medel 156 200 144 079
  Not 22 Kostnader 2004 2003
  Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen –1 127 267 –1 108 477
  avgår avskrivningar och nedskrivningar 87 660 67 308
  avgår årets förändringar av avsättningar för pensioner –448 699
  avgår realisationsförlust 10 099 481
  avgår kostnad, utbetald 2002 - 191
  Summa –1 029 956 –1 039 798
  Not 23 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2004 2003
  Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen 58 119 58 792
  avgår realisationsvinster –121 –212
  Summa 57 998 58 580

Not 24 Anslag 2:90:2 Riksdagens revisorer

De återstående medlen från Riksdagens revisorers anslag fick disponeras av riksdagsförvaltningen.

Not 25 Anslag 2:90:3 Riksdagens revisorer: Avvecklingskostnader

Redovisning av verksamhetens utgifter och inkomster görs av utredningsmannen i särskild rapport till riksdagsstyrelsen.

Utgående överföringsbelopp får disponeras av riksdagsförvaltningen 2005.

56

  FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N 200 4/05 :R S2
Viss försäljningsverksamhet (tkr)        
Enheten för riksdagstryck        
Kostnader* 2004 2003    
Löner** 1 476 1 462    
Produktion 25 611 25 239    
Distribution 2 335 2 871    
Summa 29 422 29 572    
Intäkter        
Prenumerationer 6 114 7 563    
Lösnummer 4 585 5 009    
Summa 10 699 12 572    
Intäkter – Kostnader –18 723 –17 000  
*Endast direkta kostnader.        
**Lönekostnaderna baseras på fyra heltidstjänster.        
Tidningen Från Riksdag & Departement        
Kostnader* 2004 2003    
Löner 5 639 5 680    
Tidningsproduktion 6 447 9 255    
Övriga driftskostnader 1 170 1 363    
Summa 13 256 16 298    
Intäkter        
Prenumerationer 6 820 6 354    
Annonser 1 088 1 238    
Summa 7 908 7 592    
Intäkter – Kostnader –5 348 –8 706  
*Endast direkta kostnader.        

57

20 04/05 :R S2 FI N A N S I E L L I NF O R M A T I O N    
    InfoCentrum    
    Kostnader 2004 2003
    Löner* 850 753
    Extern information m.m. 379 799
    Summa 1 229 1 552
    Intäkter    
    Försäljning offentligt tryck o.dyl. 62 119
    Försäljning souvenirer 235 354
    Summa 297 473
    Intäkter – Kostnader –932 –1 079

*Lönekostnaderna inklusive sociala avgifter för två årsarbetskrafter som arbetar med försäljning.

Extern information m.m., exklusive inköpskostnader, är beräknade utifrån antagandet att 30 % av Infocentrums verksamhet kan hänföras till försäljningsverksamhet.

58

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N 200 4/05 :R S2

Riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- eller rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt ersättningar utbetalade av riksdagsförvaltningen

Med ersättning menas skattepliktiga arvoden, ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret från riksdagsförvaltningen.

Anmärkning: I ersättningarna ingår kostnadsersättning, logiersättning som utbetalas som kostnadsersättning och resebidrag.

59

20 04/05 :R S2

Bilaga till årsredovisningen 2004

Redogörelse för behandlingen under 2004 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen.

Riksmötet 2001/02

Skrivelsen är ställd till riksdagsstyrelsen

Nummer 168 Bevarande av det historiska bruksområdet vid Tumba bruk.

Riksbankens förslag (förs. 2001/02:RB3) om en överföring av det historiska bruksområdet vid Tumba Bruk till en kulturstiftelse, betänkande 2001/02:FiU15 Bevarande av det historiska bruksområdet vid Tumba bruk, förslag till riksdagsbeslut 2. Budgetlagens tillämpning på riksdagsområdet.

Övrigt:

Riksdagen gav riksdagsstyrelsen som sin mening till känna vad finansutskottet anfört om en översyn av budgetlagens anpassning till riksdagsområdet. En utredning inom riksdagsförvaltningen angående budgetlagens anpassning till riksdagsområdet beräknas vara avslutad under hösten 2005.

Riksmötet 2003/04

Skrivelsen är ställd till Europarådets svenska delegation

Nummer 222 Europarådet

Regeringens skrivelse 2003/04:81 Redogörelse av verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. under år 2003 och redogörelse 2003/04:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling, motioner 2002/03:U296, 2003/04:U324 och 2003/04:U352, betänkande 2003/04: UU15.

Skrivelsen är slutbehandlad.

Riksmötet 2004/05

Skrivelsen är ställd till Nordiska rådets svenska delegation

Nummer 29 Norden

Regeringens skrivelse 2003/04:90 Nordiskt samarbete 2003, redogörelse till riksdagen 2003/04:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 2003, motioner 2003/04:U14, 2003/04:U221, 2003/04:U229, 2003/04:U240, 2003/04:U249, 2003/04:U262, 2003/04:U306, 2003/04:U307, 2003/04:U342, 2003/04:Kr380, 2004/05:U245, 2004/05: U265, 2004/05:U312, betänkande 2004/05:UU3.

Skrivelsen är slutbehandlad.

60

B I L A GA T I L L Å R S R E D O V I S N I N GEN 2 004 2004/ 05:R S2

Skrivelsen är ställd till riksdagsstyrelsen

Nummer 66 Ändringar i riksdagsförvaltningens instruktion

Framställning 2003/04:RS1 Ändringar i riksdagsförvaltningens instruktion, betänkande 2004/05:KU5. I framställningen föreslogs vissa förtydliganden om vem som skall vara vikarie för riksdagsdirektören och om riksdagsstyrelsens behörighet att anställa på chefsnivå inom förvaltningen. Dessutom föreslogs vissa smärre ändringar i annan lagstiftning med anledning av tidigare beslutade organisatoriska förändringar inom riksdagsförvaltningen. Utskottet tillstyrkte förslagen utom ett som redan var genomfört.

Genomförda lagändringar:

Lag (2004:1321) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, lag (2004:1366) om ändring i lagen (RFS 1980:4) (1980:607) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen, lag (2004:1322) om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skrivelsen är ställd till riksdagsstyrelsen

Nummer 87 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 1, redogörelse 2003/04:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2003, motioner 2004/05:K207, 2004/05:K221, 2004/05:K227, 2004/05:K237, 2004/05:K278, 2004/05:K317, 2004/05:K323, 2004/05:K349, 2004/05:K404, 2004/05:K424, 2004/05:K437, 2004/05:K438, 2004/05:K441, 2004/05:K455, 2004/05:U226, 2004/05:U232, 2004/05:U305, 2004/05:U325, 2004/05:So397, 2004/05:So515, betänkande 2004/05:KU1.

Skrivelsen är slutbehandlad.

61

20 04/05 :R S2 B I L A GA T I LL ÅR S R E D O V I S N I N GE N 2004

62 Elanders Gotab, Stockholm 2005