Sammanfattning av departementspromemorian Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16)

Prop. 2004/05:21

Bilaga 1

Den 18 december 2003 presenterade socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet en gemensam avsiktsförklaring med titeln Ett hälsosammare arbetsliv. I denna redovisades ett översiktligt förslag till ett system för arbetsgivarnas medfinansiering av anställdas sjukpenningkostnader. Härutöver innehöll avsiktsförklaringen ett antal förslag till åtgärder och satsningar.

Med utgångspunkt från avsiktsförklaringen har en arbetsgrupp med tjänstemän från Socialdepartementet, Finansdepartementet och Näringsdepartementet utarbetat denna departementspromemoria som innehåller ett antal förslag som föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. De huvudsakliga föreslagen är:

• Arbetsgivare skall som särskild sjukförsäkringsavgift betala 15 procent av den hela sjukpenning som utbetalats till arbetstagare hos arbetsgivaren. Detta regleras i en ny lag om särskild sjukförsäkringsavgift i vissa fall.

•Arbetsgivaren skall stimuleras till aktiva insatser för att minska sjukfrånvaron och därför gäller arbetsgivarens medfinansiering inte om arbetstagaren får förebyggande sjukpenning, deltar i rehabilitering som ger rätt till rehabiliteringsersättning eller återgår i arbete till viss del.

•Försäkringskassan åläggs – om det inte kan anses obehövligt – att senast två veckor efter det att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning har kommit in till Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan tillsammans med den sjukskrivne eller kalla denne till ett avstämningsmöte. Om den sjukskrivne saknar arbetsgivare och Försäkringskassan skall klargöra dennes behov av rehabilitering skall motsvarande gälla tio veckor efter sjukanmälningsdagen.

•Försäkringskassan fastställer varje arbetsgivares avgiftsunderlag månadsvis och beslutar om den särskilda sjukförsäkringsavgiften. Arbetsgivarna betalar via sitt skattekonto avgifterna till Skatteverket.

•Ett högkostnadsskydd införs – lika för alla arbetsgivare – som innebär att särskild sjukförsäkringsavgift som inte överstiger 12 000 kronor per kalenderår och arbetsgivare inte tas ut. En arbetsgivare skall aldrig behöva betala mer än fyra procent av sin sammanlagda lönesumma i särskild sjukförsäkringsavgift för ett kalenderår.

•För utsatta grupper med en väldokumenterad sjukdom som medför hög risk att drabbas av en eller flera längre sjukperioder införs ett skydd som innebär att de – precis som redan gäller för sjuklön – inte omfattas av medfinansieringen.

•Sjukförsäkringsavgiften sänks så att förslaget blir kostnadsneutralt i förhållande till arbetsgivarkollektivet.

•Sjuklöneperioden förkortas till 14 dagar.

•Nuvarande högkostnadsskydd för arbetsgivares sjuklönekostnader avskaffas och istället tillhandahåller staten en försäkring för mindre arbetsgivare.

109

•Sjukpenningen återställs till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

•En obligatoriskt, förnyad utredning av arbetsförmågan införs vid sjukersättning som inte tidsbegränsats. Utredningen skall ske minst vart tredje år såvida inte den försäkrade har fyllt 60 år.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 1

110

Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16) Lagtext

1.1Förslag till lag om särskild sjukförsäkringsavgift i vissa fall

Prop. 2004/05:21

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs följande.

Innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om en särskild sjukförsäkringsavgift för medfinansiering av kostnaderna för sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Definitioner

2 § I denna lag avses med

arbetsgivare: den som enligt lagen (1991:1047) om sjuklön är skyldig att utge sjuklön till arbetstagare,

arbetstagare: den som hos arbetsgivaren har rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön.

Avgiftsskyldig

3 § En arbetsgivare skall betala en särskild sjukförsäkringsavgift när hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har betalats ut till dennes arbetstagare.

Avgiftsunderlag

4 § Underlaget för beräkningen av den särskilda sjukförsäkringsavgiften är summan av hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som har utgetts under en kalendermånad till arbetstagare hos arbetsgivaren. Vid beräkningen av underlaget skall dock bestämmelserna i 5 och 6 §§ beaktas.

5 § Sjukpenning som har utgetts till arbetstagare grundad på inkomst av anställning enligt 3 kap. 2 § lagen (1961:381) om allmän försäkring skall hänföras till arbetsgivarens underlag i förhållande till den del av arbetstagarens sjukpenninggrundande inkomst av anställning som motsvarar den ersättning i pengar från arbetsgivaren, som arbetstagaren skulle ha haft rätt till om arbetstagaren inte hade avhållit sig från arbete. I de fall arbetstagarens sjukpenninggrundande inkomst av anställning är beräknad på inkomst från fler än en arbetsgivare skall en fördelning av inkomsterna göras mellan arbetsgivarna. Fördelningen skall göras med utgångspunkt i arbetstagarens sjukpenninggrundande inkomst av anställning utan

111

beaktande av begränsningen till sju och en halv gånger prisbasbeloppet	Prop. 2004/05:21
som anges i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring.	Bilaga 2
6 § Om Försäkringskassan har beviljat särskilt högriskskydd för en
arbetstagare enligt 13 § första stycket 2 eller andra stycket lagen
(1991:1047) om sjuklön, skall arbetstagarens sjukpenning, för den tid be-
slutet om högriskskydd gäller, inte medräknas i underlaget för beräkning
av den särskilda sjukförsäkringsavgiften.
Avgiften
7 § Den särskilda sjukförsäkringsavgiften utgör 15 procent av det av-
giftsunderlag som överstiger 80 000 kronor per kalenderår. Avgiften ut-
gör dock högst ett belopp som motsvarar fyra procent av arbetsgivarens
sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår. Vid beräkningen av de
sammanlagda lönekostnaderna bortses från avgifter enligt socialavgifts-
lagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från
skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-
komster.
Beslut om avgift
8 § Försäkringskassan fastställer underlaget för den särskilda sjukförsäk-
ringsavgiften för varje kalendermånad och fattar beslut om avgiftens
storlek.
Beslut enligt första stycket skall fattas under första kalendermånaden
efter det att sjukpenningen har utgetts till arbetstagare.
Debitering och betalning av avgift
9 § Föreskrifter om debitering och betalning av den särskilda sjukförsäk-
ringsavgiften finns i skattebetalningslagen (1997:483).
10 § Försäkringskassan skall till Skatteverket lämna uppgift om den sär-
skilda sjukförsäkringsavgiften och de övriga uppgifter som behövs för
debitering och betalning av avgiften.
Anstånd med verkställighet
11 § Försäkringskassan får, helt eller delvis, bevilja anstånd med verk-
ställighet av beslut om den särskilda sjukförsäkringsavgiften om arbets-
givaren har begärt omprövning av eller överklagat ett beslut om avgiften
och det är tveksamt om arbetsgivaren kommer att bli skyldig att betala
avgiften.
Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då
beslut fattades med anledning av begäran om omprövning eller med an-
ledning av överklagandet.

112

Omprövning	Prop. 2004/05:21
Beslut som kan omprövas	Bilaga 2
Beslut som kan omprövas
12 § Försäkringskassan skall ompröva ett beslut i en fråga om underlaget
för eller storleken av den	särskilda sjukförsäkringsavgiften, om arbetsgi-

varen begär det eller det finns andra skäl. Därvid skall 14 § beaktas. Att omprövning skall göras när arbetsgivaren överklagat ett beslut följer av 26 §.

Försäkringskassan får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

13 § Om en fråga som avses i 12 § har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol, får Försäkringskassan inte ompröva frågan.

Trots bestämmelsen i första stycket får en fråga som har avgjorts av en länsrätt eller en kammarrätt genom beslut som fått laga kraft omprövas, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som har meddelats efter beslutet.

Arbetsgivaren får inte begära omprövning av Försäkringskassans beslut om arbetstagarens rätt till hel sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Omprövning på initiativ av arbetsgivaren

14 § En arbetsgivare som vill begära omprövning skall göra detta skriftligt. Begäran skall, om inte annat följer av 15 §, ha kommit in till Försäkringskassan senast sjätte året efter utgången av det kalenderår för vilket avgiften skall betalas.

Även efter den tid som anges i första stycket får omprövning begäras av ett beslut som är till arbetsgivarens nackdel, om arbetsgivaren gör sannolikt att han eller hon inte inom två månader före utgången av denna tid fått kännedom om beslutet eller en annan handling med uppgift om vad som skall betalas. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag arbetsgivaren fick sådan kännedom.

15 § En begäran om omprövning skall ha kommit in till Försäkringskassan inom två månader från den dag då sökanden fick del av beslutet, om det gäller anstånd med verkställighet av beslut om avgiften.

16 § En begäran om omprövning skall vara egenhändigt undertecknad av arbetsgivaren eller arbetsgivarens ombud. Är den inte det, får Försäkringskassan utfärda ett föreläggande om att den skall undertecknas. Föreläggandet skall innehålla en upplysning om att omprövning inte görs om begäran inte undertecknas.

Omprövning på initiativ av Försäkringskassan

17 § Om Försäkringskassan självmant omprövar ett beslut, får omprövningsbeslut som är till arbetsgivarens fördel meddelas senast sjätte året efter utgången av det kalenderår för vilket avgiften skall betalas.

113

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter denna tid, om	Prop. 2004/05:21
det av material som är tillgängligt för Försäkringskassan framgår att ett	Bilaga 2
beslut är felaktigt.
18 § Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren får inte
meddelas senare än under andra året efter utgången av det kalenderår för
vilket avgiften skall betalas, utom i de fall som avses i 19 §.

19 § Försäkringskassan får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren efter utgången av den tid som anges i 18 §,

1.om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, eller

2.om en ändring föranleds av Försäkringskassans beslut eller en allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål om fastställande av underlaget för eller storleken av avgiften för en annan kalendermånad än den som ändringen gäller eller för någon annan arbetsgivare.

En fråga om ändring enligt denna paragraf får inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt. Omprövning enligt denna paragraf får endast ske om ändringen avser belopp av någon betydelse.

En fråga om ändring enligt denna paragraf får meddelas senast sjätte året efter utgången av det kalenderår för vilket avgiften skall betalas. Ändring enligt första stycket 2 får dock ske även efter utgången av denna tid, men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.

Omprövning av beslut om debitering eller betalning av avgiften

20 § Bestämmelser om omprövning av Skatteverkets beslut om debitering eller betalning av den särskilda sjukförsäkringsavgiften finns i 21 kap. skattebetalningslagen (1997:483).

Överklagande m.m.

Överklagande av Försäkringskassans beslut

21 § Försäkringskassans beslut får, utom i det fall som avses i 23 §, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av arbetsgivaren. Försäkringskassans beslut får överklagas också av det allmänna xx.

Bestämmelser om överklagande av Skatteverkets beslut om debitering eller betalning av den särskilda sjukförsäkringsavgiften finns i 22 kap. skattebetalningslagen (1997:483).

22 § Beslut avseende särskild sjukförsäkringsavgift överklagas till länsrätt i enlighet med bestämmelserna i 22 kap. 1 a och 1 b §§ skattebetalningslagen (1997:483).

114

Beslut som inte får överklagas

23 § Försäkringskassans beslut om arbetstagarens rätt till hel sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring får inte överklagas av arbetsgivaren.

Arbetsgivarens överklagande

24 § Arbetsgivarens överklagande skall, om inte annat följer av 25 §, ha kommit in senast sjätte året efter utgången av det kalenderår för vilket avgiften skall betalas.

25 § Ett överklagande skall ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet om det gäller anstånd med verkställighet av beslut om avgiften.

Förfarandet vid överklagande

26 § Bestämmelserna i 6 kap. 5–7 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller när en arbetsgivare har överklagat Försäkringskassans beslut. Vad som sägs där om Skatteverket respektive den skattskyldige gäller då i stället Försäkringskassan och arbetsgivaren.

Det allmänna xx överklagande

27 § Det allmänna xx överklagande skall ha kommit in inom den tidsfrist som enligt 17–19 §§ gäller för beslut om omprövning på initiativ av Försäkringskassan eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut

28 § Överklagande av beslut av länsrätten i fråga om anstånd med verkställighet av beslut om avgift, får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövningstillstånd.

29 § Bestämmelserna i 6 kap. 10, 13, 14, 17–19 och 21–23 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar för mål enligt denna lag. Vad som sägs där om Skatteverket, allmänna ombudet respektive den skattskyldige gäller då i stället Försäkringskassan, det allmänna xx respektive arbetsgivaren.

Tystnadsplikt

30 § Den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet genom uppgift, vilken har lämnats arbetsgivaren på grund av denna lag, fått kännedom om enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte obehörigen röja vad han eller hon sålunda fått veta.

Föreskriften i första stycket medför inte någon inskränkning i den skyldighet att lämna uppgifter som följer av lag eller förordning.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 2

115

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället föreskrifterna i sekre-	Prop. 2004/05:21
tesslagen (1980:100).	Bilaga 2
Om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten finns föreskrifter i
brottsbalken.
Verkställighet
31 § Beslut om den särskilda sjukförsäkringsavgiften gäller omedelbart.
32 § I fråga om den särskilda sjukförsäkringsavgiften gäller vad som
föreskrivs om skatt i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter.
33 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med-
delar närmare föreskrifter om tillämpningen av denna lag.
Övriga bestämmelser
34 § Belopp som avser underlaget för den särskilda sjukförsäkringsav-
giften beräknas med två decimaler och avrundas till närmast lägre hela
krontal. Belopp som avser avgiften avrundas till närmast lägre hela
krontal.
35 § Försäkringskassan skall utan hinder av sekretess på begäran lämna
ut till arbetsgivare de uppgifter som har legat till grund för beslut enligt 8 §
under förutsättning att uppgifterna behövs för att kontrollera att beslutet
om avgiftens storlek är riktigt.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.Sjukpenning som betalas ut efter ikraftträdandet men avser tid före ikraftträdandet skall inte medräknas i avgiftsunderlaget.

3.Beslut enligt 8 § avseende underlag för januari – mars månad 2005 får fattas senast under april månad 2005.

116

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1

dels att 3 kap. 2 c § skall upphöra att gälla,

dels att 7 kap. 3 b §, 19 kap. 1 § samt 22 kap. 5 och 6 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

3 b §2

Försäkringskassan skall, när det kan anses nödvändigt för bedömningen av om rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning föreligger, begära att den försäkrade genomgår undersökning av viss läkare eller genomgår annan utredning såsom arbetsprövning eller arbetsträning, för bedömning av den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmågan och behovet av och möjligheterna till rehabilitering.

När det kan anses nödvändigt för bedömning av rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning, skall försäkringskassan även

1.begära in utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig,

2.göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter,

3.besöka den försäkrade, samt

4.undersöka om den försäkrade efter sådan åtgärd som avses i 3 kap. 7 b § eller 22 kap. helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.

Försäkringskassan skall i sam-	Försäkringskassan skall i sam-
band med beslut om sjukersättning	band med beslut om sjukersättning
eller aktivitetsersättning också be-	som skall utges tills vidare besluta
döma om förnyad utredning av ar-	om tidpunkt för förnyad utredning
betsförmågan skall göras efter viss	av den försäkrades arbetsförmåga.
tid.	Sådan utredning skall ske fortlö-
	pande och minst vart tredje år. För
	en försäkrad som har fyllt sextio år
	behöver ett beslut om sådan utred-
	ning av arbetsförmågan inte fattas.

Försäkringskassan kan även under tid som sjukersättning eller aktivitetsersättning utges vidta åtgärder enligt första och andra styckena. Innan beslut fattas om medicinsk utredning enligt första eller andra stycket skall försäkringsläkarens bedömning inhämtas.

För kostnader som den enskilde har med anledning av sådan utredning som avses i första och andra styckena lämnas ersättning i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringen bemyndigande, Riksförsäkringsverket föreskriver.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 2

1	Lagen omtryckt 1982:120.
2	Senaste lydelse 2001:489.	117

19 kap.

1 §3

Om avgifter för finansiering av sjukförsäkringen m.m. och föräldraförsäkringen föreskrivs i socialavgiftslagen (2000:980).

Om avgifter för finansiering av sjukförsäkringen m.m. och föräldraförsäkringen föreskrivs i socialavgiftslagen (2000:980). Om avgifter för finansiering av sjukförsäkringen föreskrivs även i lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift i vissa fall.

22 kap.

5 §4

Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag.

Försäkringskassan skall i samråd med den försäkrade se till att hans behov av rehabilitering snarast klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.

Försäkringskassan skall, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med hans arbetsgivare och arbetstagarorganisation, hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt arbetsmarknadsmyndigheterna och andra myndigheter som kan vara berörda. Försäkringskassan skall därvid verka för att dessa, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.

Försäkringskassan skall se till att rehabiliteringsinsatser påbörjas så snart det av medicinska och andra skäl är möjligt.

Försäkringskassan skall, om det inte är obehövligt, kalla den försäkrade till avstämningsmöte enligt 3 kap. 8 a § senast två veckor efter det att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning enligt 3 § kommit in till försäkringskassan. Saknar den försäkrade arbetsgivare, skall försäkringskassan, om det inte är obehövligt, kalla honom eller henne till avstämningsmöte senast tio veckor efter dagen för sjukanmälan.

Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken ersättning kan utges enligt detta kapitel, skall försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan.

6§5

Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken ersättning kan utges enligt detta kapitel, skall försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan.

3Senaste lydelse 2002:191.

4Senaste lydelse 1991:1040.

5Senaste lydelse 1991:1040.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 2

118

Planen skall såvitt möjligt upprät-	Planen skall såvitt möjligt upprät-	Prop. 2004/05:21
tas i samråd med den försäkrade.	tas i samråd med den försäkrade.	Bilaga 2
	Planen skall upprättas senast två
	veckor efter det att arbetsgivarens
	rehabiliteringsutredning enligt 3 §
	kommit in till försäkringskassan
	eller två veckor efter det att försäk-
	ringskassan har gjort en rehabili-
	teringsutredning. Kan behovet av
	rehabilitering klarläggas först efter
	avstämningsmöte enligt 3 kap. 8 a
	§ skall försäkringskassan upprätta
	en rehabiliteringsplan senast två
	veckor efter dagen för mötet.

Rehabiliteringsplanen skall ange de rehabiliteringsåtgärder som skall komma i fråga och vem som har ansvaret för dem, en tidsplan för rehabiliteringen samt uppgifter i övrigt som behövs för att genomföra rehabiliteringen. Planen skall även innehålla uppgift om den beräknade kostnaden för ersättning under rehabiliteringstiden.

Försäkringskassan skall fortlöpande se till att rehabiliteringsplanen följs och att det vid behov görs nödvändiga ändringar i den.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.Avseende 22 kap. 5 och 6 §§ skall bestämmelserna tillämpas på sjukfall där rehabiliteringsutredning inkommit till eller gjorts av försäkringskassan från och med den 1 januari 2005.

119

1.3Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100)6 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2004/05:21

Bilaga 2

7 kap.

7 §7

Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring eller handikappersättning och vårdbidrag eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning eller ersättning för sjukgymnastik, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 § gäller dock bestämmelserna där.

Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.

Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Utan hinder av sekretessen får	Utan hinder av sekretessen får
uppgift lämnas till enskild enligt	uppgift lämnas till enskild enligt
vad som föreskrivs i lagstiftningen	vad som föreskrivs i lagstiftningen
om allmän försäkring, lagstift-	om allmän försäkring, lagstift-
ningen om allmän pension, lag-	ningen om särskild sjukförsäk-
stiftningen om handikappersättning	ringsavgift, lagstiftningen om all-
och vårdbidrag och lagstiftningen	män pension, lagstiftningen om
om sjuklön.	handikappersättning och vårdbi-
	drag och lagstiftningen om sjuklön.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

6Lagen omtryckt 1992:1474.

7Senaste lydelse 2002:194.

120

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1047) om sjuklön8 dels att 17 a och 17 b §§ skall upphöra att gälla,

dels att 7, 12, 17, 25, 26 och 28 §§ samt rubriken närmast före 17 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2004/05:21

Bilaga 2

7 kap.

7 §9

Sjuklöneperioden	omfattar den	Sjuklöneperioden	omfattar den
första dag arbetstagarens arbets-		första dag arbetstagarens arbets-
förmåga är nedsatt på grund av		förmåga är nedsatt på grund av
sjukdom och de därpå följande		sjukdom och de därpå följande
tjugo kalenderdagarna i sjukperio-		tretton kalenderdagarna i sjukperi-
den. En sjuklöneperiod börjar inte		oden. En sjuklöneperiod börjar inte
om arbetstagaren inte avhåller sig		om arbetstagaren inte avhåller sig
från arbete åt arbetsgivaren. En		från arbete åt arbetsgivaren. En
sjuklöneperiod börjar dock senast		sjuklöneperiod börjar dock senast
dag för vilken arbetstagaren erhål-		dag för vilken arbetstagaren erhål-
ler sådan reseersättning som avses i		ler sådan reseersättning som avses i
andra stycket. En	sjuklöneperiod	andra stycket. En	sjuklöneperiod
som börjat löpa bryts om anställ-		som börjat löpa bryts om anställ-
ningen upphör.		ningen upphör.

Som sjukperiod anses sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 4 §. Sjukperioden omfattar också tid då arbetstagaren för att underlätta återgång i arbetet i stället för sjuklön erhåller ersättning för resor till och från arbetet. Detta gäller även dag med reseersättning då sjuklön inte skulle ha utgivits enligt 6 § första

stycket 1.
Om en sjukperiod börjar inom	Om en sjukperiod börjar inom
fem dagar från det en tidigare sjuk-	fem dagar från det en tidigare sjuk-
period avslutats skall sjuklöneperi-	period avslutats skall sjuklöneperi-
oden omfatta endast så många	oden omfatta endast så många
dagar att den tillsammans med en	dagar att den tillsammans med en
sjuklöneperiod hos samma arbets-	sjuklöneperiod hos samma arbets-
givare under den tidigare sjukperi-	givare under den tidigare sjukperi-
oden utgör tjugoen kalenderdagar.	oden utgör fjorton kalenderdagar.
Vid tillämpning av 6 § skall beak-	Vid tillämpning av 6 § skall beak-
tas dagar i den tidigare sjuklöne-	tas dagar i den tidigare sjuklönepe-
perioden.	rioden.

8	Senaste lydelse av
17 a 2002:424
17 b 2003:424.
9	Senaste lydelse 2003:424.	121

12 §10
Arbetsgivaren skall till den all-	Arbetsgivaren	skall	till	den
männa försäkringskassan anmäla	allmänna försäkringskassan anmäla
sjukdomsfall som har gett arbets-	sjukdomsfall som har gett arbets-
tagare hos honom rätt till sjuklön,	tagare hos honom rätt till sjuklön,
om sjukperioden och anställningen	om sjukperioden och anställningen
fortsätter efter sjuklöneperiodens	fortsätter efter	sjuklöneperiodens
utgång. Anmälan skall göras inom	utgång. Anmälan skall göras inom
sju kalenderdagar från denna tid-	sju kalenderdagar från denna tid-
punkt.	punkt. I anmälan skall uppgift
	lämnas om
	1. arbetsgivarens		namn	och
	adress eller andra för identifi-
	ering godtagbara uppgifter,
	2. arbetsgivarens organisations-
	nummer, personnummer			eller
	samordningsnummer,
	3. arbetstagarens namn och per-

sonnummer eller samordningsnummer, och

4. det datum när sjuklöneperioden började.

Om anmälningsskyldighet vid inträffad arbetsskada finns föreskrifter i

lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
Ersättning för vissa kostnader för					Försäkring		mot kostnader			för
sjuklön					sjuklön
				17 §11
En arbetsgivare vars samman-					En arbetsgivare vars samman-
lagda	lönekostnader		under ett		lagda	lönekostnader		under		ett
kalenderår uppgår till högst 160					kalenderår inte beräknas överstiga
gånger det för året gällande pris-					130 gånger det för året gällande
basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen					prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 §
(1962:381) om		allmän försäkring			lagen (1962:381) om allmän för-
kan hos den allmänna försäkrings-					säkring kan försäkra sig hos den
kassan begära ersättning för kost-					allmänna		försäkringskassan			för
nader för sjuklön enligt 17 a §. Vid					kostnader för sjuklön enligt denna
beräkningen av		de sammanlagda			lag. Vid beräkningen av de sam-
lönekostnaderna bortses från av-					manlagda lönekostnaderna				bortses
gifter	enligt	socialavgiftslagen			från avgifter enligt socialavgifts-
(2000:980) och lagen (1994:1920)					lagen	(2000:980)		och	lagen
om allmän löneavgift samt från					(1994:1920) om allmän löneavgift
skatt enligt lagen (1990:659) om					samt från skatt enligt lagen
särskild löneskatt på vissa för-					(1990:659)		om särskild löneskatt
värvsinkomster.		Vidare		bortses	på vissa förvärvsinkomster.
från	arbetsgivarens lönekostnader				Regeringen föreskriver närmare
för arbetstagare		för	vilka	beslut	villkor för försäkringen.

10Senaste lydelse 2001:1116.

11Senaste lydelse 2003:424.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 2

122

enligt 13 § gäller och från ersättning som arbetsgivare betalar till försäkringskassan till följd av bestämmelserna i 24 § första stycket.

25 §12

Ärenden enligt 10, 13, 14, 16 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket prövas av den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799) skall avgöra ett ärende avseende sjukpenning till arbetstagaren. Är arbetstagaren inte försäkrad för sjukpenning, skall ärendet handläggas av den kassa inom vars område arbetsgivaren är registrerad hos skattemyndighet för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt. Om arbetsgivaren inte är registrerad enligt vad som nu sagts, prövas frågan av den försäkringskassa inom vars område arbetsgivaren är bosatt. I övriga fall görs prövningen av

Stockholms läns allmänna försäkringskassa.
Behörig att ta emot anmälningar				Behörig att ta emot anmälningar
och	uppgifter	från	arbetsgivaren	och	uppgifter	från	arbetsgivaren
enligt 12 § och att handlägga ären-				enligt 12 § och att handlägga ären-
den om ersättning enligt 17 a § är				den om försäkring enligt 17 § är
den försäkringskassa som avses i				den försäkringskassa som avses i
första stycket andra meningen. Om				första stycket andra meningen. Om
arbetsgivaren		inte	är registrerad	arbetsgivaren		inte	är registrerad
enligt vad som sägs där, tillämpas				enligt vad som sägs där, tillämpas
första stycket tredje och fjärde				första stycket tredje och fjärde
meningen.				meningen.
Den behöriga försäkringskassan				Den behöriga försäkringskassan
får uppdra åt en annan försäkrings-				får uppdra åt en annan försäkrings-
kassa att handlägga ärenden enligt				kassa att handlägga ärenden enligt
10, 13, 14, 16, 17 a och 20 §§ samt				10, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt
24 § andra stycket och 27 § andra				24 § andra stycket och 27 § andra
stycket.				stycket.
			26 §13
I	fråga om	försäkringskassans		I	fråga om	försäkringskassans
handläggning av ärenden enligt 10,				handläggning av ärenden enligt 10,
11, 13, 14, 16, 17 a och 20 §§ samt				11, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt
24 § andra stycket och 27 § andra				24 § andra stycket och 27 § andra
stycket tillämpas följande före-				stycket tillämpas följande före-
skrifter i lagen (1962:381) om all-				skrifter i lagen (1962:381) om all-
män försäkring:				män försäkring:

18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,

20 kap. 5 § om preskription,

20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

12Senaste lydelse 2003:424.

13Senaste lydelse 2003:424.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 2

123

20 kap. 8 § första–tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna Prop. 2004/05:21

uppgifter,				Bilaga 2
20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,
20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.
	28 §14
De föreskrifter	om omprövning	De föreskrifter		om omprövning
och ändring av försäkringskassans		och ändring av försäkringskassans
beslut som finns i 20 kap. 10 och		beslut som finns i 20 kap. 10 och
10 a §§ lagen (1962:381) om all-		10 a §§ lagen (1962:381) om all-
män försäkring skall tillämpas på		män försäkring skall tillämpas på
motsvarande sätt i fråga om		motsvarande sätt i fråga om
beslut enligt 10 eller 13 §, 14 §		beslut enligt 10 eller 13 §, 14 §
andra meningen, 16, 17 a eller 20 §		andra meningen, 16, 17 eller 20 §
eller 24 § andra stycket, samt		eller 24 § andra stycket, samt
beslut att inte avge yttrande en-		beslut att inte avge yttrande en-
ligt 27 § andra stycket.		ligt 27 § andra stycket.
Vidare skall	föreskrifterna i	Vidare	skall	föreskrifterna i
20 kap. 11–13 §§ samma lag om		20 kap. 11–13 §§ samma lag om
överklagande av försäkringskassas		överklagande av försäkringskassas
eller domstols beslut tillämpas på		eller domstols beslut tillämpas på
motsvarande sätt i fråga om		motsvarande sätt i fråga om
beslut enligt 10 § första stycket		beslut enligt 10 § första stycket
2, 13 §, 14 § andra meningen, 16,		2, 13 §, 14 § andra meningen, 16
17 a eller 20 § eller 24 § andra		eller 20 § eller 24 § andra stycket,
stycket.		samt
		beslut	enligt 17 §, om beslutet

innebär att arbetsgivaren inte får teckna försäkring.

I övrigt får försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.De nya bestämmelserna om sjuklöneperiodens längd tillämpas även på sjuklöneperioder som pågår vid ikraftträdandet.

3.Den äldre lydelsen av 17 § och de upphävda 17 a och 17 b §§ tillämpas även efter den 1 januari 2005 såvitt avser sjuklönekostnader för år 2004.

4.En arbetsgivare som tecknar en försäkring enligt 17 § under januari månad 2005 kan begära att försäkringen skall gälla från och med den 1 januari 2005.

14 Senaste lydelse 2003:424.

124

Lagen gäller vid debitering och betalning av

1. skatt och förseningsavgift enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, samt

2. avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift i vissa fall.

1.5Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) dels att 1 kap. 1 a §, 11 kap. 1 §, 19 kap. 7 § och 23 kap. 7 § skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 16 kap. 7 b §, samt närmast före 16 kap. 7 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2004/05:21

Bilaga 2

1 kap.

1 a §15 Lagen gäller vid debitering och

betalning av skatt och förseningsavgift enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

11 kap.

1 §16

Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek.

Som beskattningsbeslut anses också

1.beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,

2.omprövningsbeslut enligt 21 kap.,

3.beslut i fråga om återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),

4.beslut om betalningsskyldighet 4. beslut om betalningsskyldighet för arvsskatt och gåvoskatt enligt för arvsskatt och gåvoskatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt,	gåvoskatt samt för	avgift enligt
	lagen (2004:000)	om särskild
	sjukförsäkringsavgift i vissa fall,

5.beslut om återbetalning av skatt enligt

a)24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

b)8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

c)29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller

d)28–30 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

6. beslut om återbetalning, kompensation eller nedsättning	enligt
9 kap. 2–6 §§, 8 a, 9 eller 9 b § andra stycket eller 10 eller 11	§ eller

11 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, och

	7. överenskommelse om betalningsskyldighet enligt 12 kap. 7 c §, om
företrädaren har fullföljt en överenskommelse på överenskommet sätt
inom rätt tid.
15	Senaste lydelse 2002:400.
16	Senaste lydelse 2003:747.	125

En begäran om omprövning eller ett överklagande av ett beslut enligt denna lag, taxeringslagen (1990:324), lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt eller lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift i vissa fall inverkar inte på skyldig-

16 kap.

Avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift i vissa fall

7 b §

Avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift i vissa fall skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen. Med förfallodag enligt första stycket avses den 17 och 26 januari, den 12, 17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt den 12 och 26 i övriga månader.

19 kap.

7 §17

När det är fråga om skatt som skall betalas till följd av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsränta från och med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag eller den tidigare dag som skatten enligt 16 kap. 7 § anses vara betald, eller, när det är fråga om slutlig skatt, från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den dag betalning senast skall ske med anledning av Skatteverkets eller domstolens beslut.

Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i fråga om avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift i vissa fall.

23 kap.

7 §18 En begäran om omprövning eller

ett överklagande av ett beslut enligt denna lag, taxeringslagen (1990:324) eller lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt inverkar inte på skyldigheten att betala den skatt som omprövningen eller överklag-

17Senaste lydelse 2003:664.

18Senaste lydelse 2001:328.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 2

126

andet rör.	heten att betala den skatt som om-	Prop. 2004/05:21
	prövningen eller överklagandet rör.	Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

127

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över departementspromemorian Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16)

Efter remiss har yttrande över departementspromemorian Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16) avgetts av Sveriges riksbank, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Jönköpings län, Justitiekanslern, Riksförsäkringsverket, Försäkringskassornas Förbund, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Handikappombudsmannen, Ekonomistyrningsverket, Riksrevisionen, Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Arbetsgivarverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Länsstyrelsen i Örebro län, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Jämställdhetsombudsmannen, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Vinnova, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Samhall AB, Vaggeryds kommun, Kristianstads kommun, Göteborgs stad, Mora kommun, Umeå kommun, Stockholms läns landsting, Norrbottens läns landsting, Handikappförbundens samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund, Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Svenska Kommunalpensionärers Förbund (SKPF), Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarförbundet, Arbetsgivaralliansen, Kooperationens förhandlingsorganisation, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens centralorganisation, Fackförbundet ST, Privattjänstemannakartellen, Sveriges akademikers centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Sveriges läkarförbund, Föreningen Svensk Företagshälsovård, Astma- och Allergiförbundet, Reumatikerförbundet, och Riksförbundet för social och mental hälsa.

Yttrande över departementspromemorian har dessutom kommit in från Svenska Psoriasisförbundet, Tyresö kommun, Älvdalens kommun, Jämtlands läns landsting, Skellefteå kommun, Arvidsjaurs kommun, Norrköpings kommun, Hammarö kommun, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Tidningsutgivarna, Täby kommun, Landstinget Halland, Jönköpings kommun, Stockholms stad, Previa, Växjö kommun, Strängnäs kommun, Almega, Karlshamns kommun och Västerås stad.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 3

128

1 Lagrådsremissens lagförslag

1.1Förslag till lag om särskild sjukförsäkringsavgift

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om en särskild sjukförsäkringsavgift för medfinansiering av kostnaderna för sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Definitioner

2 § I denna lag avses med

arbetsgivare: den som enligt lagen (1991:1047) om sjuklön är skyldig att utge sjuklön till arbetstagare,

arbetstagare: den som hos arbetsgivaren har rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön,

avgiftsår: det kalenderår under vilket avgift skall betalas.

Avgiftsskyldighet

3 § En arbetsgivare skall, med den begränsning som anges i 8 §, betala en särskild sjukförsäkringsavgift när hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har utgetts till arbetstagare hos arbetsgivaren.

Avgiftsunderlag

4 § Underlaget för beräkningen av den särskilda sjukförsäkringsavgiften är summan av hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som har utgetts till arbetstagare hos arbetsgivaren under en kalendermånad, om inte annat sägs i 5 och 6 §§.

Har sådan sjukpenning som legat till grund för beräkning enligt första stycket utgetts med för högt belopp skall underlaget sänkas så att det motsvarar vad som borde ha utgetts.

5 § I underlaget för beräkning enligt 4 § skall endast ingå så stor del av varje arbetstagares sjukpenning som svarar mot den inkomst av anställning enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som arbetstagaren har hos arbetsgivaren.

6 § Om Försäkringskassan har beviljat särskilt högriskskydd för en arbetstagare enligt 13 § första stycket 2 eller andra stycket lagen (1991:1047) om sjuklön, skall arbetstagarens sjukpenning, för den tid beslutet om högriskskydd gäller, inte medräknas i underlaget beräknat enligt 4 §.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 4

129

Avgiften	Prop. 2004/05:21
7 § Den särskilda sjukförsäkringsavgiften utgör 15 procent av avgiftsun-	Bilaga 4

derlaget beräknat enligt 4 §.
Avgiftsbegränsning
8 § Betalningsskyldighet för den särskilda sjukförsäkringsavgiften inträ-
der för avgifter som under ett avgiftsår överstiger 12 000 kronor.
När de sammanlagda avgifterna under avgiftsåret uppgår till ett belopp
som motsvarar fyra procent av arbetsgivarens sammanlagda lönekostna-
der för det året tas ytterligare avgift inte ut. I de sammanlagda avgifterna
inräknas även avgifter för vilka betalningsskyldighet enligt första stycket
inte föreligger. Med sammanlagda lönekostnader avses sådana avgifts-
pliktiga ersättningar som anges i 2 kap. 24 § socialavgiftslagen (2000:980),
beräknade för avgiftsåret.
Beslut om avgift
9 § Försäkringskassan fastställer underlaget för den särskilda sjukförsäk-
ringsavgiften för varje kalendermånad samt fattar beslut om avgiftens
storlek och om betalningsskyldighet. I beslutet skall förfallodag anges.
Bestämmelser om förfallodag finns i 16 kap. 7 b § skattebetalningslagen
(1997:483).
Beslut enligt första stycket skall fattas under första kalendermånaden
efter det att sjukpenningen har utgetts. Om särskilda skäl föreligger får
beslut fattas en kalendermånad senare.
10 § Försäkringskassan får under avgiftsåret besluta att den särskilda
sjukförsäkringsavgiften inte skall tas ut tills vidare om det finns förut-
sättningar att anta att avgift redan har tagits ut med ett belopp som kan
komma att överstiga det högsta beloppet som kan tas ut enligt 8 §.
11 § Försäkringskassan skall året efter avgiftsåret genom avstämning
kontrollera om särskild sjukförsäkringsavgift har tagits ut med för högt
eller för lågt belopp. Om summan av beslutade avgifter avviker från det
belopp som arbetsgivaren högst skall betala enligt 8 § skall avgiftsbelop-
pet justeras i motsvarande mån. Ett särskilt beslut om sådan justering
skall fattas senast den 30 juni året efter avgiftsåret.
Om ett för högt belopp har tagits ut skall mellanskillnaden krediteras
arbetsgivarens skattekonto per den 1 januari året efter avgiftsåret. Om ett
för lågt belopp har tagits ut skall det resterande beloppet debiteras
arbetsgivarens skattekonto senast den förfallodag som infaller närmast
efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen.
12 § Föreskrifter om betalning och återbetalning av avgiften finns i
skattebetalningslagen (1997:483).

130

Uppgiftslämnande

13 § Skatteverket skall på begäran av Försäkringskassan lämna ut det underlag som anges i 2 kap. 24 § socialavgiftslagen (2000:980) som behövs för att Försäkringskassan skall kunna beräkna de sammanlagda lönekostnaderna enligt 8 § för de arbetsgivare som påförts särskild sjukförsäkringsavgift. Underlaget skall avse summan av de avgiftspliktiga ersättningar som varje arbetsgivare har utgett under ett avgiftsår.

14 § Försäkringskassan skall till Skatteverket lämna uppgift om den särskilda sjukförsäkringsavgiften och de övriga uppgifter som behövs för betalning och återbetalning av avgiften.

Anstånd

15 § Försäkringskassan får, helt eller delvis, bevilja anstånd med betalning av den särskilda sjukförsäkringsavgiften om arbetsgivaren har begärt omprövning av eller överklagat ett beslut om avgiften och det är tveksamt om arbetsgivaren kommer att bli skyldig att betala avgiften.

Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då beslut fattades med anledning av begäran om omprövning eller med anledning av överklagandet.

Omprövning

Beslut som kan omprövas

16 § Försäkringskassan skall, utom i fall som avses i 17 §, ompröva ett beslut i fråga om underlaget, storleken av eller betalningsskyldigheten för den särskilda sjukförsäkringsavgiften, om arbetsgivaren begär det eller det finns andra skäl.

Försäkringskassan får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

17 § Om en fråga som avses i 16 § har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol, får Försäkringskassan inte ompröva beslutet.

Omprövning på initiativ av arbetsgivaren

18 § En arbetsgivare som vill begära omprövning skall göra det skriftligt. Begäran skall, om inte annat följer av 19 §, ha kommit in till Försäkringskassan senast sjätte året efter utgången av avgiftsåret.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 4

131

vad som skall betalas. Begäran skall ha kommit in inom två månader från	Prop. 2004/05:21
den dag arbetsgivaren fick sådan kännedom.	Bilaga 4
19 § En begäran om omprövning av ett beslut som gäller anstånd med
betalning av avgift skall ha kommit in till Försäkringskassan inom två
månader från den dag då sökanden fick del av beslutet.
20 § En begäran om omprövning skall vara egenhändigt undertecknad av
arbetsgivaren eller arbetsgivarens ombud. Är den inte det, får Försäk-
ringskassan utfärda ett föreläggande om att den skall undertecknas.
Föreläggandet skall innehålla en upplysning om att omprövning inte görs
om begäran inte undertecknas.
Omprövning på initiativ av Försäkringskassan
21 § Om Försäkringskassan självmant omprövar ett beslut, får ompröv-
ningsbeslut som är till arbetsgivarens fördel meddelas senast sjätte året
efter utgången av avgiftsåret.
Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter denna tid, om
det av material som är tillgängligt för Försäkringskassan framgår att ett
beslut är felaktigt.
22 § Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren får inte
meddelas senare än under andra året efter utgången av avgiftsåret, utom i
de fall som avses i 23 §.

23 § Försäkringskassan får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren efter utgången av den tid som anges i 21 §,

1.om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, eller

2.om en ändring föranleds av Försäkringskassans beslut eller en allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål som gäller fråga om underlaget för eller storleken av avgiften för en annan kalendermånad än den som ändringen gäller.

Omprövning enligt punkten 1 får endast ske om ändringen avser belopp av någon betydelse. En ändring enligt denna paragraf får inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om Försäkringskassan tidigare fattat beslut enligt denna paragraf som avser samma fråga.

En fråga om ändring enligt denna paragraf får meddelas senast sjätte året efter utgången av avgiftsåret. Ändring enligt första stycket 2 får dock ske även efter utgången av denna tid, men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.

132

Överklagande m.m.	Prop. 2004/05:21
Överklagande av Försäkringskassans beslut	Bilaga 4
Överklagande av Försäkringskassans beslut
24 § Försäkringskassans beslut får överklagas hos allmän förvaltnings-
domstol av arbetsgivaren. Försäkringskassans beslut får också överklagas
av det allmänna ombudet hos Försäkringskassan.
25 § Beslut som gäller särskild sjukförsäkringsavgift överklagas till läns-
rätt i enlighet med bestämmelserna i 22 kap. 1 a och 1 b §§ skattebetal-
ningslagen (1997:483).
Arbetsgivarens överklagande
26 § Arbetsgivarens överklagande skall, om inte annat följer av 27 §, ha
kommit in senast sjätte året efter utgången av avgiftsåret.
Arbetsgivaren får överklaga ett beslut även om det inte är till nackdel
för denne.
27 § Ett överklagande skall ha kommit in inom två månader från den dag
då klaganden fick del av beslutet om det gäller anstånd med betalning av
avgiften.
Förfarandet vid överklagande
28 § Bestämmelserna i 6 kap. 5–7 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller
när en arbetsgivare har överklagat Försäkringskassans beslut. Vad som
sägs där om Skatteverket respektive den skattskyldige gäller då i stället
Försäkringskassan och arbetsgivaren.
Det allmänna ombudets överklagande
29 § Det allmänna ombudets överklagande skall ha kommit in inom den
tidsfrist som enligt 21–23 §§ gäller för beslut om omprövning på initiativ
av Försäkringskassan eller efter sådan tid men inom två månader från
den dag då det överklagade beslutet meddelades.
Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut
30 § Överklagande av beslut av länsrätten i fråga om anstånd med betal-
ning av avgift, får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat
prövningstillstånd.
31 § Bestämmelserna i 6 kap. 10, 13, 14, 17–19 och 21–23 §§ taxerings-
lagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar för mål enligt denna lag. Vad
som sägs där om Skatteverket, allmänna ombudet hos Skatteverket
respektive den skattskyldige gäller då i stället Försäkringskassan, det
allmänna ombudet hos Försäkringskassan respektive arbetsgivaren.

133

Tystnadsplikt		Prop. 2004/05:21
32 § Den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet		Bilaga 4
genom uppgift, som har lämnats till arbetsgivaren på grund av denna lag,
fått kännedom om enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i
övrigt får inte obehörigen röja vad han eller hon sålunda fått veta.
Föreskriften i första stycket medför inte någon inskränkning i den
skyldighet att lämna uppgifter som följer av lag eller förordning.
Om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten finns föreskrifter i
brottsbalken.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället föreskrifterna i sekre-
tesslagen (1980:100).
Verkställighet
33 § Beslut om den särskilda sjukförsäkringsavgiften gäller omedelbart.
34 § I fråga om den särskilda sjukförsäkringsavgiften gäller vad som
föreskrivs om skatt i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter.
Verkställighetsföreskrifter
35 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med-
delar närmare föreskrifter om verkställigheten av denna lag.
Övriga bestämmelser
36 § Belopp som avser underlaget för den särskilda sjukförsäkringsav-
giften beräknas med två decimaler och avrundas till närmast lägre hela
krontal. Belopp som avser avgiften avrundas till närmast lägre hela
krontal.
37 § Försäkringskassan skall utan hinder av sekretess på begäran av
arbetsgivare lämna ut de uppgifter som har legat till grund för beslut en-
ligt 9 § under förutsättning att uppgifterna behövs för att kontrollera att
beslutet om avgiftens storlek är riktigt.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.Sjukpenning som betalas ut efter ikraftträdandet men avser tid före ikraftträdandet skall inte medräknas i avgiftsunderlaget.

3.Beslut enligt 9 § avseende januari–mars månad 2005 får fattas senast under april månad 2005.

134

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1

dels att 19 kap. 1 § samt 22 kap. 5 och 6 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 20 kap. 10 b §, av föl-

jande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	19 kap.
	1 §2

Om avgifter för finansiering av sjukförsäkringen m.m. och föräldraförsäkringen föreskrivs i socialavgiftslagen (2000:980).

Om avgifter för finansiering av sjukförsäkringen föreskrivs även i lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift.

20 kap.

10 b §

En arbetsgivare som skall betala särskild sjukförsäkringsavgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift får inte begära omprövning av eller överklaga Försäkringskassans beslut om arbetstagares rätt till hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 §.

22 kap.

5 §3

Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag.

Försäkringskassan skall i samråd med den försäkrade se till att hans behov av rehabilitering snarast klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.

1Lagen omtryckt 1982:120.

2Senaste lydelse 2002:191.

3Senaste lydelse 1991:1040.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 4

135

Försäkringskassan skall se till att rehabiliteringsinsatser påbörjas så snart det av medicinska och andra skäl är möjligt.

Försäkringskassan skall, om det inte är obehövligt, kalla den försäkrade till sådant avstämningsmöte som anges i 3 kap. 8 a § senast två veckor efter det att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning enligt 3 § har kommit in till Försäkringskassan. Saknar den försäkrade arbetsgivare, skall Försäkringskassan, om det inte är obehövligt, kalla honom eller henne till avstämningsmöte senast tio veckor efter dagen för sjukanmälan.

Lydelse enligt prop. 2003/04:152			Föreslagen lydelse
			6 §4
Om den försäkrade behöver en			Om den försäkrade behöver en
rehabiliteringsåtgärd, för vilken			rehabiliteringsåtgärd,			för vilken
ersättning kan utges enligt detta			ersättning kan utges enligt detta
kapitel,	skall	Försäkringskassan	kapitel,	skall	Försäkringskassan
upprätta	en	rehabiliteringsplan.	upprätta	en	rehabiliteringsplan.
Planen skall såvitt möjligt upprätt-			Planen skall såvitt möjligt upprätt-
as i samråd med den försäkrade.			as i samråd med den försäkrade.
			Planen skall upprättas senast två
			veckor efter det att arbetsgivarens
			rehabiliteringsutredning enligt 3 §
			har kommit in till Försäkringskas-
			san eller två veckor efter det att
			Försäkringskassan har gjort en re-
			habiliteringsutredning. Kan beho-
			vet av	rehabilitering		klarläggas
			först efter att sådant avstäm-
			ningsmöte som anges i 3 kap. 8 a §

har hållits, skall Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan senast två veckor efter dagen för mötet.

Försäkringskassan skall fortlöpande se till att rehabiliteringsplanen följs och att det vid behov görs nödvändiga ändringar i den.

4 Senaste lydelse 1991:1040.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 4

136

Prop. 2004/05:21

Bilaga 4

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.De nya bestämmelserna i 22 kap. 5 och 6 §§ skall för den som har arbetsgivare tillämpas på sjukfall där rehabiliteringsutredning har in-

kommit till eller har gjorts av Försäkringskassan från och med den 1 januari 2005. För den som saknar arbetsgivare tillämpas de nya bestämmelserna på sjukfall där sjukanmälan har gjorts från och med den 1 januari 2005.

137

1.3Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § och 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)1 skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2003/04:152	Föreslagen lydelse
7 kap.
	7 §2
Sekretess gäller hos Försäk-	Sekretess gäller hos Försäk-
ringskassan, Premiepensionsmyn-	ringskassan, Premiepensionsmyn-
digheten och domstol i ärende en-	digheten och domstol i ärende en-
ligt lagstiftningen om allmän för-	ligt lagstiftningen om allmän för-
säkring, allmän pension, arbets-	säkring, allmän pension, arbets-
skadeförsäkring eller handikapper-	skadeförsäkring eller handikapper-
sättning och vårdbidrag eller om	sättning och vårdbidrag eller om
annan jämförbar ekonomisk för-	annan jämförbar ekonomisk för-
mån för enskild, eller om läkar-	mån för enskild, eller om läkar-
vårdsersättning eller ersättning för	vårdsersättning, ersättning	för
sjukgymnastik, för uppgift om nå-	sjukgymnastik eller särskild sjuk-
gons hälsotillstånd eller andra per-	försäkringsavgift, för uppgift om
sonliga förhållanden, om det kan	någons hälsotillstånd eller andra
antas att den som uppgiften rör	personliga förhållanden, om	det
eller någon honom eller henne	kan antas att den som uppgiften
närstående lider men om uppgiften	rör eller någon honom eller henne
röjs. Samma sekretess gäller hos	närstående lider men om uppgiften
annan myndighet på vilken det an-	röjs. Samma sekretess gäller hos
kommer att handlägga ärende en-	annan myndighet på vilken det an-
ligt lagstiftning som nu har	kommer att handlägga ärende en-
nämnts. I fråga om myndighet som	ligt lagstiftning som nu har
anges i 8 § gäller dock bestämmel-	nämnts. I fråga om myndighet som
serna där.	anges i 8 § gäller dock bestämmel-
	serna där.

Utan hinder av sekretessen får	Utan hinder av sekretessen får
uppgift lämnas till enskild enligt	uppgift lämnas till enskild enligt
vad som föreskrivs i lagstiftningen	vad som föreskrivs i lagstiftningen
om allmän försäkring, lagstift-	om allmän försäkring, allmän pen-
ningen om allmän pension, lag-	sion, handikappersättning och

1Lagen omtryckt 1992:1474.

2Senaste lydelse 2002:194.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 4

138

stiftningen om handikappersättning	vårdbidrag, sjuklön eller särskild
och vårdbidrag och lagstiftningen	sjukförsäkringsavgift.
om sjuklön.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	9 kap.
	1 §3

Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet för uppgift som har tillförts databaserna samt hos kommun eller landsting för uppgift som har lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos Tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgif-

Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet för uppgift som har tillförts databaserna. Motsvarande sekretess gäller även hos kommun eller landsting för uppgift som har lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga samt hos Försäkringskassan för uppgift som har lämnats dit i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift. Uppgift hos Tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 § första stycket 3

3 Senaste lydelse 2004:631.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 4

139

ten saknar betydelse i målet.	eller 4. Har uppgift i mål hos dom-	Prop. 2004/05:21
	stol erhållits från annan myndighet	Bilaga 4
	och är den sekretessbelagd där,
	gäller dock denna sekretess hos
	domstolen, om uppgiften saknar
	betydelse i målet.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, om inte beslutet meddelas i ärende om

1.förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,

2.beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden, eller

3.trängselskatt.

I beslut, varigenom trängselskatt bestäms eller underlag för bestämmande av sådan skatt fastställs, gäller sekretessen dock endast för uppgift om vilken betalstation bilen har passerat och tidpunkten för denna passage.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning, lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet eller lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. I artiklarna 6.1 och 8.3 i rådets förordning (EG) nr 3295/94 av den 22 december 1994 om fastställande av vissa åtgärder avseende införsel till gemenskapen samt export och återexport från gemenskapen av varor som gör intrång i viss immateriell äganderätt finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till enskild. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den reviderades konkurs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

140

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1047) om sjuklön1 dels att 17 a och 17 b §§ skall upphöra att gälla,

dels att 12, 17, 26 och 28 §§ samt rubriken närmast före 17 § skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2003/04:152			Föreslagen lydelse
			12 §2
Arbetsgivaren skall till Försäk-			Arbetsgivaren skall till Försäk-
ringskassan anmäla sjukdomsfall			ringskassan anmäla sjukdomsfall
som har gett arbetstagare hos ho-			som har gett arbetstagare hos ho-
nom rätt till sjuklön, om sjukperi-			nom rätt till sjuklön, om sjukperi-
oden	och anställningen	fortsätter	oden	och anställningen	fortsätter
efter	sjuklöneperiodens	utgång.	efter	sjuklöneperiodens	utgång.
Anmälan skall göras inom sju			Anmälan skall göras inom sju
kalenderdagar från denna tidpunkt.			kalenderdagar från denna tidpunkt.
			I anmälan skall uppgift lämnas om
			1.	arbetsgivarens	organisa-
			tionsnummer, personnummer eller
			samordningsnummer,
			2. arbetstagarens personnummer
			eller samordningsnummer, och
			3. det datum när sjuklöneperio-
			den började.

Om anmälningsskyldighet vid inträffad arbetsskada finns föreskrifter i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Ersättning för vissa kostnader	Försäkring mot kostnader för
för sjuklön3	sjuklön
	17 §4

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår uppgår till högst 160 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring kan hos Försäkringskassan begära ersättning för kostnader för sjuklön enligt 17 a §. Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna bortses från avgifter enligt

1Senaste lydelse av

17a § 2003:424

17b § 2003:424.

2Senaste lydelse 2001:1116.

3Lydelse enligt SFS 2003:424.

4Senaste lydelse 2003:424.

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår inte beräknas överstiga 130 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring kan försäkra sig hos Försäkringskassan för kostnader för sjuklön enligt denna lag. Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna bortses från avgif-

Prop. 2004/05:21

Bilaga 4

141

socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

Vidare bortses från arbetsgivarens lönekostnader för arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § gäller och från ersättning som arbetsgivare betalar till Försäkringskassan till följd av bestämmelserna i 24 § första stycket.

ter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om villkor för försäkringen.

		26 §5
I fråga om	Försäkringskassans	I fråga om	Försäkringskassans
handläggning	av ärenden enligt	handläggning	av ärenden enligt
10, 11, 13, 14, 16, 17, 17 a och		10, 11, 13, 14, 16, 17 och 20 §§
20 §§ samt 24 § andra stycket och		samt 24 § andra stycket och 27 §
27 § andra stycket tillämpas föl-		andra stycket	tillämpas följande
jande föreskrifter i lagen (1962:381)		föreskrifter i lagen (1962:381) om
om allmän försäkring:		allmän försäkring:

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,

20 kap. 5 § om preskription,

20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

20 kap. 8 § första–tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,

20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.

28 §6

De föreskrifter om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut som finns i 20 kap. 10 och 10 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om

beslut enligt 10 eller 13 §, 14 § andra meningen, 16, 17 a eller 20 § eller 24 § andra stycket, samt beslut att inte avge yttrande en-

ligt 27 § andra stycket.

Vidare skall föreskrifterna i 20 kap. 11–13 §§ samma lag om överklagande av Försäkringskassas eller domstols beslut tillämpas

beslut enligt 10 eller 13 §, 14 § andra meningen, 16, 17 eller 20 § eller 24 § andra stycket, samt

beslut att inte avge yttrande enligt 27 § andra stycket.

Vidare skall föreskrifterna i 20 kap. 11–13 §§ samma lag om överklagande av Försäkringskassas eller domstols beslut tillämpas

5Senaste lydelse 2003:424.

6Senaste lydelse 2003:424.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 4

142

på motsvarande sätt i fråga om	på motsvarande sätt i fråga om	Prop. 2004/05:21
beslut enligt 10 § första stycket	beslut enligt 10 § första stycket	Bilaga 4
2, 13 §, 14 § andra meningen, 16,	2, 13 §, 14 § andra meningen, 16
17 a eller 20 § eller 24 § andra	eller 20 § eller 24 § andra stycket,
stycket.	samt
	beslut enligt 17 §, om beslutet
	innebär att arbetsgivaren inte får
	teckna försäkring.

I övrigt får Försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.Den äldre lydelsen av 17 § och de upphävda 17 a och 17 b §§ gäller dock fortfarande för sjuklönekostnader för tid före ikraftträdandet.

3.En arbetsgivare som tecknar en försäkring enligt 17 § under januari månad 2005 kan begära att försäkringen skall gälla från och med den 1 januari 2005.

143

1.5Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) dels att 1 kap. 1 a §, 11 kap. 1 §, 19 kap. 6 och 7 §§ och 23 kap. 7 §

skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 kap. 7 b §, samt närmast före 16 kap. 7 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 a §1

Lagen gäller vid debitering och betalning av skatt och förseningsavgift enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Lagen gäller vid debitering och betalning av

1. skatt och förseningsavgift enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, samt

2. avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift.

11 kap.

1 §2

Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek.

Som beskattningsbeslut anses också

1.beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,

2.omprövningsbeslut enligt 21 kap.,

3.beslut i fråga om återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),

4. beslut om betalningsskyldighet för arvsskatt och gåvoskatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

4 a. Försäkringskassans beslut om betalningsskyldighet för avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift,

5.beslut om återbetalning av skatt enligt

a)24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

b)8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

c)29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller

d)28–30 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

6.beslut om återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2–6 §§, 8 a, 9 eller 9 b § andra stycket eller 10 eller 11 § eller 11 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, och

1Senaste lydelse 2002:400.

2Senaste lydelse 2003:747.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 4

144

7. överenskommelse om betalningsskyldighet enligt 12 kap. 7 c §, om företrädaren har fullföljt en överenskommelse på överenskommet sätt inom rätt tid.

16 kap.

Avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift

7 b §

Avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från be-

slutsdagen.
Med	förfallodag enligt			första
stycket	avses	den	17	och
26 januari, den		12,	17	och

26 augusti, den 12 och 27 december samt den 12 och 26 i övriga månader.

19 kap.

6 §3

När det är fråga om skatt som omfattas av anstånd och som skall betalas när anståndstiden gått ut beräknas kostnadsränta från och med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag till och med den dag betalning senast skall ske med anledning av beslutet om anstånd.

Vid anstånd enligt 17 kap. 5, 6 a eller 7 § skall dock räntan beräknas från och med dagen efter den då anståndet beviljades.

Ränta enligt denna paragraf beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte i fråga om anstånd med avgift enligt 15 § lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift.

7 §4

3Senaste lydelse 2001:328.

4Senaste lydelse 2003:664.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 4

145

stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i fråga om avgift enligt lagen (2004:000) om särskild sjukförsäkringsavgift.

23 kap.

7 §5

En begäran om omprövning eller ett överklagande av ett beslut enligt denna lag, taxeringslagen (1990:324) eller lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt inverkar inte på skyldigheten att betala den skatt som omprövningen eller överklagandet rör.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

5 Senaste lydelse 2001:328.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 4

146

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-09-21

Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder.

Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro

Enligt en lagrådsremiss den 2 september 2004 (Socialdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om särskild sjukförsäkringsavgift,

2.lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

4.lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

5.lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnessakkunnige Björn Lindén och kanslirådet Henrik Jansson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om särskild sjukförsäkringsavgift

Allmänt

Lagrådsremissen innehåller främst förslag till en ny lag om särskild sjukförsäkringsavgift och vissa följdändringar till den i annan lagstiftning. Av remissen framgår att förslaget om sjukförsäkringsavgiften är en del i ett åtgärdspaket som avses ge förbättrade förutsättningar för att särskilt den omfattande långvariga sjukfrånvaron i arbetslivet skall kunna minska. Andra komponenter i paketet – såsom återgång till två veckors sjuklöneperiod, sänkning av sjukförsäkringsavgiften enligt socialavgiftslagen och viss justering av sjukpenningnivån – är åtgärder som i och för sig kräver ändrade lagregler men som inte omfattas av lagrådsremissen.

Genom den föreslagna lagen om en särskild sjukförsäkringsavgift skall finansieringen av sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring ändras så att arbetsgivarnas ansvar för sjukpenningkostnaderna ökar jämfört med nuläget. Tanken är att det ökade kostnadsansvaret skall balanseras mot sänkning av den generella sjukförsäkringsavgiften och därmed kostnadsneutralitet uppnås för arbetsgivarkollektivet. En omfördelning av kostnadsansvaret sker samtidigt så att det blir enbart de arbetsgivare, som har anställda som uppbär hel sjukpenning enligt huvudbestämmelserna om sjukpenning i 3 kap. 7 § lagen om allmän försäkring, som får den pålaga som den särskilda avgiften innebär. I avgiftshänseende görs inte åtskillnad mellan sjukfall som kan hänföras till faktorer i arbetslivet och sjukfall med annan orsak. Enligt remissen förutsätts den föreslagna ordningen, ett s.k. medfinansieringsansvar, kunna stimulera och göra det i ökad grad lönsamt för arbetsgivare att företa aktiva insatser, bl.a. i sjukdomsförebyggande och rehabiliterande syfte, som leder till minskning av sjukfrånvaron.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 5

147

En första fråga för Lagrådet, som enligt 8 kap. 18 § regeringsformen har att pröva bl.a. om förslag är så utformade att de kan antas tillgodose angivna syften, är vilket stöd som kan hämtas för att en lag som utformas på beskriven grund kan antas tillgodose det ändamål som angetts med lagstiftningsåtgärden. Lagrådet finner vid sin genomgång av motiven för lagförslaget att det i allt väsentligt är allmänt hållna resonemang och bedömningar som redovisas som underlag. Detta kan i och för sig inte ses som speciellt anmärkningsvärt med beaktande av att spörsmålen kring sjukfrånvarons orsaker inrymmer stor komplexitet. Likväl måste noteras att det egentligen inte presenteras några konkreta hållpunkter – t.ex. resultat av inhemska eller utländska undersökningar eller sammanställningar av erfarenheter – som skulle kunna göra det lättare att uttala sig med någon säkerhet om betydelsen för sjukfrånvaron av den föreslagna lagen. Av redovisningen för remissyttrandena i ärendet framgår också att en rad instanser framfört invändningar mot eller bestritt att en sådan lagstiftning skulle få avsedd verkan på sjukfrånvaron. Även med beaktande av att lagförslaget skall betraktas som ett av flera inslag inom ramen för angelägna strävanden att nedbringa sjukskrivningarna finner Lagrådet således skäl till tvekan om – utifrån anförda motiv – lagstiftningen kan anses uppfylla rimliga krav på ändamålsenlighet.

Godtas ändå grundtanken bakom lagförslaget kan konstateras att den avsedda medfinansieringen leder till viss ändring och förskjutning av fördelningen mellan arbetsgivare inbördes av ansvaret för sjukpenningkostnader. Förslagets utformning i detta avseende kan, i vart fall ur enskilda arbetsgivares infallsvinkel, te sig diskutabel från rättvisesynpunkt, eftersom arbetsgivarens faktiska möjligheter att genom sina insatser påverka sjukfallen hos de anställda lär kunna variera mellan olika verksamheter och vara beroende av sjukdomsorsaker och andra faktorer utom arbetsgivarens kontroll. Trots vissa undantags- och begränsningsregler i lagförslaget kan därför den nya avgiften – medlet för att uppnå det egentliga syftet – uppfattas vara ett väl trubbigt instrument för stimulans till adekvata arbetsgivarinsatser.

I fråga om den närmare utformningen bygger lagförslaget i vissa avseenden på förebilder i befintliga lagar. Främst reglerna om avgiftsunderlag och avgiftsbegränsningar är dock specifika för den nya sjukförsäkringsavgiften och ter sig inte helt okomplicerade, särskilt inte om man också ser till de administrativa konsekvenserna. En relativt omfattande reglering föreslås av ordningen för omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut. Modellen är i denna del hämtad från skattebetalningslagen men regleringen skall tillämpas av Försäkringskassan, som nybildas såsom statlig myndighet från kommande årsskifte. I sammanhanget kan påpekas att tiden från det att beslut om lagförslaget kan fattas av riksdagen fram till det tänkta ikraftträdandet av lagen den 1 januari 2005 kommer att bli mycket kort.

Lagrådets synpunkter i det följande avser några detaljbetonade frågor om utformningen av vissa bestämmelser.

8 §

Paragrafen upptar regler om ett lägsta och ett högsta belopp avseende betalningsskyldigheten under ett avgiftsår. I fråga om minimibeloppet anges att betalningsskyldighet inträder för avgifter som under året över-

Prop. 2004/05:21

Bilaga 5

148

stiger 12 000 kr. Beträffande maximibeloppet föreskrivs att ytterligare avgift inte tas ut när de sammanlagda avgifterna under avgiftsåret uppgår till ett belopp som motsvarar fyra procent av arbetsgivarens sammanlagda lönekostnader under samma år.

Lagrådet konstaterar att uttryckssättet i maximiregeln inte är kongruent med det i minimiregeln. Enligt vad som uppgetts vid föredragningen är förklaringen till ordvalet (”tas ytterligare avgift inte ut”) den komplikation som ligger i att arbetsgivarens sammanlagda lönekostnader kan bestämmas först under året efter avgiftsåret, medan beslut om avgiftens storlek och om betalningsskyldighet skall fattas löpande av Försäkringskassan för varje kalendermånad under avgiftsåret.

Eftersom paragrafen innehåller begränsningar i den grundläggande skyldigheten enligt 3 § att betala särskild sjukförsäkringsavgift är det enligt Lagrådets mening att föredra att begränsningarna genomgående formuleras efter mönster av uttryckssättet i huvudbestämmelsen, dvs. också maximiregeln bör ta sikte på betalningsskyldigheten snarare än på uttaget av avgift. Den i remissförslaget valda utformningen synes inte heller leda till att man undkommer eller minskar det uppgivna problemet med maximiregelns konstruktion. På grund av det anförda förordar Lagrådet att andra styckets första mening ges följande lydelse.

”Betalningsskyldighet föreligger inte för avgifter i den utsträckning de under avgiftsåret överstiger ett belopp som motsvarar fyra procent av arbetsgivarens sammanlagda lönekostnader för det året.”

21 §

I paragrafens första stycke föreskrivs en tidsfrist för Försäkringskassan att på eget initiativ meddela omprövningsbeslut till fördel för arbetsgivaren. Beslut får då meddelas senast sjätte året efter utgången av avgiftsåret. Enligt andra stycket får ett sådant omprövningsbeslut dock meddelas efter utgången av nämnda tid, om det av material som är tillgängligt för Försäkringskassan framgår att ett beslut är felaktigt.

Det ter sig oklart vilka fall som närmare åsyftas med regeln i andra stycket. Också vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket lär situationen oftast vara sådan att det av Försäkringskassans tillgängliga handlingar framgår att grundbeslutet är felaktigt. Författningskommentaren hänvisar till att motsvarande reglering finns i 21 kap. 8 § skattebetalningslagen. Av förarbetena till den lagen (prop. 1996/97:100) framgår att skattebetalningslagen innebar vidgade och mer generella möjligheter till självman omprövning till den skattskyldiges fördel än vad som gällde enligt uppbördslagen. Sistnämnda lag (89 §) gav möjlighet till sådan omprövning utan tidsbegränsning bara i särskilt uppräknade fall. Det kan därför antas att den utvidgade omprövningen gjorde det praktiskt nödvändigt att finna någon form av avgränsning. Enligt vad som upplysts vid föredragningen i förevarande ärende skall avgränsningen i skattebetalningslagen till ”material som är tillgängligt för skattemyndigheten” ha sin bakgrund i kraven på gallring av handlingar hos myndigheten.

Det hade med hänsyn till det anförda varit av värde för förståelsen om grunden till bestämmelsen i andra stycket och bestämmelsens förhållande till första stycket hade blivit belyst i remissen, särskilt som omprövningsreglerna i den nu föreslagna lagen skall tillämpas av Försäkringskassan och inte av Skatteverket. Även med beaktande av förebilden i skattebe-

Prop. 2004/05:21

Bilaga 5

149

talningslagen finns det enligt Lagrådets mening goda skäl att överväga om inte paragrafen skulle kunna omarbetas så att den bättre tydliggör vad som avses.

26 §

Som komplement till 24 §, som anger att arbetsgivaren har rätt att överklaga Försäkringskassans beslut, föreskrivs i förevarande paragrafs andra stycke om möjlighet för arbetsgivaren att överklaga även om Försäkringskassans beslut inte är till nackdel för denne. Den föreslagna bestämmelsen har en motsvarighet i 22 kap. 3 § skattebetalningslagen och motiveras enligt författningskommentaren av att det också när det gäller den särskilda sjukförsäkringsavgiften torde kunna uppstå bedömningsfrågor huruvida ett beslut har gått arbetsgivaren emot eller inte. Som exempel anförs den situationen att beslut har fattats om avgiftens storlek för en viss månad men att Försäkringskassan, på grund av reglerna om avgiftsbegränsning, ännu inte har fattat beslut om betalningsskyldighet.

Enligt Lagrådets uppfattning ger det i författningskommentaren nämnda exemplet knappast anledning att befara att klagorätt inte skulle anses föreligga i den berörda situationen, även om enbart huvudregeln i 24 § och den allmänna principen att beslutet skall ha gått klaganden emot skulle vara att tillämpa. Ett beslut om att bestämma sjukförsäkringsavgift av viss storlek för en arbetsgivare har sådan betydelse för dennes situation i avgiftshänseende att klagorätt knappast skulle nekas, trots att beslutet på grund av t.ex. fribeloppsregeln i 8 § inte alls eller först i ett senare skede skulle följas av ett med utgångspunkt i den storleksbestämda avgiften fattat beslut om betalningsskyldighet. Att det för skattebetalningslagens del behövs en bestämmelse (utformad efter mönster från taxeringslagstiftningen) kan tänkas ha sin förklaring i att den lagen omfattar allehanda skatter och avgifter och därför skall täcka in mer varierande klagosituationer. Som Lagrådet ser det kan bestämmelsen undvaras i den föreslagna lagen, såvida inte något mer övertygande exempel kan åberopas till stöd för att den skall tas med i klargörande syfte.

32 §

Tystnadsplikten omfattar enligt paragrafen den som i arbetsgivarens personaladministrativa verksamhet får del av uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt som lämnats till arbetsgivaren enligt lagen. Enligt författningskommentaren tar tystnadsplikten sikte på arbetsgivaren, om denne är en fysisk person, och administrativ personal hos arbetsgivaren men också på den som i övrigt tar befattning med sådana uppgifter även om vederbörande vanligen inte utför arbete i arbetsgivarens administrativa verksamhet. Som exempel på den sistnämnda kategorin nämns en verkställande direktör eller en styrelseledamot som av någon anledning befattar sig med uppgifter från försäkringskassan om en enskilds hälsotillstånd.

Bestämmelsen har enligt vad som framkommit vid föredragningen utformats efter mönster av tystnadspliktsbestämmelsen i 18 § lagen om sjuklön. Det är dock att märka att den lagen främst reglerar arbetstagares sjukförmån hos arbetsgivaren och att tystnadsplikten enbart gäller uppgifter som lämnats i särskilda handlingar, nämligen i försäkran för sjuklön eller i intyg av läkare eller tandläkare.

Prop. 2004/05:21

Bilaga 5

150

Det vill synas som att avgränsningen till personaladministrativ verk-	Prop. 2004/05:21
samhet är för snäv när det gäller uppgifter om personliga förhållanden	Bilaga 5
som lämnats till arbetsgivaren från Försäkringskassan enligt den före-
slagna lagen. Uppgifter av detta slag som läggs till grund för särskild
sjukförsäkringsavgift lär hos arbetsgivaren närmast vara av betydelse
inom den ekonomiadministrativa eller allmänt administrativa hanter-
ingen. Den föreslagna lagtexten kan således behöva anpassas så att den
svarar mot den enligt författningskommentaren avsedda omfattningen av
personkretsen för tystnadsplikten.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring
20 kap.10 b §
Europadomstolen har i rättsfallet Schouten och Meldrum mot Nederlän-
derna (dom den 9 december 1994) funnit artikel 6 i Europakonventionen
tillämplig på förfarandet vid bestämmande av en arbetsgivares skyldighet
att betala avgifter till sociala välfärdssystem avseende de anställda. Även
om den nu föreslagna särskilda sjukförsäkringsavgiften enligt svensk rätt
är att betrakta som en skatt, torde mål om bestämmande av avgiften i
Europakonventionens mening vara att betrakta som mål rörande pröv-
ning av civila rättigheter och skyldigheter. Artikel 6 blir då tillämplig.
Enligt den föreslagna paragrafen får en arbetsgivare som skall betala
särskild sjukförsäkringsavgift inte begära omprövning av eller överklaga
Försäkringskassans beslut om arbetstagares rätt till hel sjuk-penning en-
ligt 3 kap. 7 § lagen om allmän försäkring. Däremot skall han enligt 24 §
den föreslagna lagen om särskild sjukförsäkringsavgift få överklaga För-
säkringskassans beslut enligt den lagen.
Frågan är om den domstolsprövning som kan ske av beslut om avgifts-
underlaget, avgiftens storlek och om betalningsskyldighet enligt den
föreslagna lagen om särskild sjukförsäkringsavgift (jfr lagens 9 §) är till-
räcklig för att uppfylla Europakonventionens krav. Det beslut som reellt
sett grundar arbetsgivarens betalningsskyldighet är Försäkringskassans
beslut om att tillerkänna den anställde hel sjukpenning. För att konven-
tionens krav skall anses uppfyllda får ramen för den prövning domsto-
larna skall göra enligt 24 § lagen om särskild sjukförsäkringsavgift inte
vara för snäv. En förutsättning för att överklagandeförbudet i förevarande
paragraf skall kunna godtas bör därför enligt Lagrådets uppfattning vara
att arbetsgivaren vid ett överklagande av Försäkringskassans beslut enligt
lagen om särskild sjukförsäkringsavgift inte bara skall kunna få själva
beräkningen av avgiftens storlek prövad utan att han också skall kunna
rikta invändningar mot beslutet att tillerkänna den anställde hel sjukpen-
ning. Beslutet om hel sjukpenning kan dock naturligtvis inte ändras inom
ramen för avgiftsprocessen. Frågan om domstolsprövningens omfattning
har inte berörts i remissen. Lagrådet förutsätter att så sker i en kommande
proposition.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

151

Socialdepartementet	Prop. 2004/05:21

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober 2004

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Pagrotsky, Östros, Messing, Lövdén, Ringholm, Y. Johansson, Bodström, Karlsson, Lund, Nykvist, Andnor, Hallengren, Holmberg, Jämtin

Föredragande: statsrådet Karlsson

Regeringen beslutar proposition 2004/05:21 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro

152