Budgetpropositionen för 2005 UTGIFTSOMRÅDE 2

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Förslag till statsbudget för 2005

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		11
2	Lagförslag..............................................................................................................		13
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen
		(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension...................................	13
3	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ................................		15
	3.1	Omfattning............................................................................................	15
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	16
4	Politikområdet Effektiv statsförvaltning ............................................................		19
	4.1	Omfattning............................................................................................	19
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	20
	4.3	Mål .........................................................................................................	21
	4.4	Politikens inriktning .............................................................................	21
	4.5	Insatser ..................................................................................................	22
	4.6	Resultatbedömning...............................................................................	22
	4.6.1	Resultat..................................................................................................	22
	4.6.2	Analys och slutsatser ............................................................................	24
	4.7	Revisionens iakttagelser........................................................................	24
5	Ekonomisk styrning och kontroll.......................................................................		27
	5.1	Omfattning............................................................................................	27
	5.2	Mål .........................................................................................................	27
	5.3	Politikens inriktning .............................................................................	27
	5.4	Insatser ..................................................................................................	28
	5.4.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	28
	5.4.2	Insatser utanför politikområdet...........................................................	28
	5.5	Resultatbedömning...............................................................................	29
	5.5.1	Resultat..................................................................................................	29
	5.5.2	Analys och slutsatser ............................................................................	31
6	Styrning, ledning, verksamhetsutveckling ..........................................................		33
	6.1	Omfattning............................................................................................	33
	6.2	Mål .........................................................................................................	33
	6.3	Politikens inriktning .............................................................................	33
	6.4	Insatser ..................................................................................................	34

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

	6.4.1	Styrning, ledning, organisation.............................................................	34
	6.4.2	Utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten...........................................	35
	6.4.3	Service och samverkan...........................................................................	36
	6.4.4	Ökad användning av informationen från offentlig sektor ..................	36
	6.4.5	Övriga insatser inom politikområdet ...................................................	37
	6.5	Resultatbedömning................................................................................	38
	6.5.1	Resultat...................................................................................................	38
	6.5.2	Enskilda myndigheters resultat ............................................................	39
	6.5.3	Analys och slutsatser.............................................................................	40
7	Statliga arbetsgivarfrågor ......................................................................................		41
	7.1	Omfattning ............................................................................................	41
	7.2	Mål..........................................................................................................	41
	7.3	Politikens inriktning och måluppfyllelse .............................................	41
	7.4	Systemet för löneomräkning av myndigheternas anslag.....................	43

7.5Den statliga försäkringsmodellen och Arbetsgivarverkets

		ledningsstruktur .....................................................................................	45
	7.6	Insatser ...................................................................................................	46
	7.6.1	Insatser inom politikområdet ...............................................................	46
	7.6.2	Insatser utanför politikområdet ............................................................	47
	7.7	Resultatbedömning ................................................................................	47
	7.7.1	Resultat ...................................................................................................	47
	7.7.2	Enskilda myndigheters resultat ............................................................	47
	7.7.3	Analys och slutsatser .............................................................................	48
8	Statistik	..................................................................................................................	51
	8.1	Omfattning ............................................................................................	51
	8.2 ..........................................................................................................	Mål	51
	8.3 ..............................................................................	Politikens inriktning	51
	8.4 ...................................................................................................	Insatser	52
	8.4.1 ...............................................................	Insatser inom politikområdet	52
	8.4.2 ............................................................	Insatser utanför politikområdet	52
	8.5 ................................................................................	Resultatbedömning	53
	8.5.1 ...................................................................................................	Resultat	53
	8.5.2 .............................................................................	Analys och slutsatser	54
9	Prognos ................................................................- och uppföljningsverksamhet		55
	9.1 ............................................................................................	Omfattning	55
	9.2 ..........................................................................................................	Mål	55
	9.3 ..............................................................................	Politikens inriktning	55
	9.4 ...................................................................................................	Insatser	56
	9.4.1 ...............................................................	Insatser inom politikområdet	56
	9.4.2 ............................................................	Insatser utanför politikområdet	56
	9.5 ................................................................................	Resultatbedömning	56
	9.5.1 ...................................................................................................	Resultat	56
	9.5.2 .............................................................................	Analys och slutsatser	57
10	Fastighetsförvaltning ............................................................................................		59
	10.1 ............................................................................................	Omfattning	59
	10.2 ..........................................................................................................	Mål	59
	10.3 ..............................................................................	Politikens inriktning	59
	10.4 ...................................................................................................	Insatser	60

		PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
	10.5	Resultatbedömning...............................................................................	61
	10.5.1	Resultat..................................................................................................	61
	10.5.2	Analys och slutsatser ............................................................................	61
11	Budgetförslag........................................................................................................		63
	11.1	1:1 Konjunkturinstitutet ......................................................................	63
	11.2	1:2 Ekonomistyrningsverket ................................................................	63
	11.3	1:3 Statskontoret...................................................................................	64
	11.4	1:4 Täckning av merkostnader för lokaler...........................................	65
	11.5	1:5 Statistiska centralbyrån...................................................................	66
	11.6	1:6 Kammarkollegiet.............................................................................	66
	11.7	1:7 Nämnden för offentlig upphandling..............................................	67
	11.8	1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd .............................................	68
	11.9	1:9 Ekonomiska rådet ...........................................................................	68
	11.10	1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor...........................................................	69
	11.11	1:11 Statliga tjänstepensioner...............................................................	69
	11.12	Statens fastighetsverk ...........................................................................	70
	11.13	Fortifikationsverket..............................................................................	71
12	Politikområde Finansiella system och tillsyn......................................................		73
	12.1	Omfattning............................................................................................	73
	12.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	74
	12.3	Mål .........................................................................................................	74
	12.4	Politikens inriktning .............................................................................	74
	12.5	Insatser ..................................................................................................	74
	12.6	Resultatbedömning...............................................................................	75
	12.6.1	Analys och slutsatser ............................................................................	76
	12.7	Revisionens iakttagelser........................................................................	76
13	Reglering och tillsyn av det finansiella systemet ................................................		77
	13.1	Omfattning............................................................................................	77
	13.2	Mål .........................................................................................................	77
	13.3	Politikens inriktning .............................................................................	77
	13.4	Insatser ..................................................................................................	77
	13.5	Resultatbedömning...............................................................................	79
	13.5.1	Resultat..................................................................................................	80
	13.5.2	Analys och slutsatser ............................................................................	82
14	Statsskuldsförvaltning..........................................................................................		85
	14.1	Omfattning............................................................................................	85
	14.2	Mål .........................................................................................................	85
	14.3	Politikens inriktning .............................................................................	85
	14.4	Insatser ..................................................................................................	85
	14.5	Resultatbedömning...............................................................................	85
	14.5.1	Resultat..................................................................................................	85
	14.5.2	Analys och slutsatser ............................................................................	86
15	Statliga garantier och särskilda åtaganden...........................................................		87
	15.1	Omfattning............................................................................................	87
	15.2	Mål .........................................................................................................	87
	15.3	Politikens inriktning .............................................................................	87
	15.4	Insatser ..................................................................................................	87

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

	15.5	Resultatbedömning................................................................................	88
	15.5.1	Resultat...................................................................................................	88
	15.5.2	Analys och slutsatser.............................................................................	89
16	Övrig finansiell förvaltning ..................................................................................		91
	16.1	Omfattning ............................................................................................	91
	16.2	Mål..........................................................................................................	91
	16.3	Politikens inriktning..............................................................................	91
	16.4	Insatser inom politikområdet ...............................................................	92
	16.5	Resultatbedömning................................................................................	94
	16.5.1	Resultat...................................................................................................	94
	16.5.2	Analys och slutsatser.............................................................................	97
17	Internationella finansiella institutioner .............................................................		101
	17.1	Omfattning ..........................................................................................	101
	17.2	Mål........................................................................................................	101
	17.3	Politikens inriktning............................................................................	101
	17.4	Insatser .................................................................................................	102
	17.4.1	Insatser inom politikområdet .............................................................	102
	17.4.2	Insatser utanför politikområdet..........................................................	102
	17.5	Resultat.................................................................................................	103
18	Tillsyn av spelmarknaden....................................................................................		105
	18.1	Omfattning ..........................................................................................	105
	18.2	Mål........................................................................................................	105
	18.3	Politikens inriktning............................................................................	105
	18.4	Insatser .................................................................................................	105
	18.5	Resultatbedömning..............................................................................	106
	18.5.1	Resultat.................................................................................................	106
	18.5.2	Analys och slutsatser...........................................................................	107
19	Budgetförslag ......................................................................................................		109
	19.1	2:1 Finansinspektionen .......................................................................	109
	19.2	2:2 Insättningsgarantinämnden ..........................................................	110
	19.3	2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader..................................	110
	19.4	2:4 Bokföringsnämnden ......................................................................	111
	19.5	2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner........................	112
	19.6	2:6 Avsättning för garantiverksamhet ................................................	112
	19.7	2:7 Finansmarknadsrådet ....................................................................	113
	19.8	Premiepensionsmyndigheten..............................................................	113
20	Riksrevisionen.....................................................................................................		115
	20.1	90:1 Riksrevisionen..............................................................................	115
21	Försöksverksamhet med trängselskatt i Stockholms kommun .......................		119
	21.1	Bakgrund ..............................................................................................	119
	21.2	90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm ......................................	119

21.3Avtal om ersättning för Stockholms kommuns och Stockholms läns landstings eller AB Storstockholms Lokaltrafiks kostnader efter

utgången av juli 2006 ...........................................................................

120

Bilaga 1 Statsförvaltningens utveckling

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabellförteckning

Anslagsbelopp ...................................................................................................................				12
3.1	Utgiftsutveckling för utgiftsområde 2 ....................................................................			16
3.2	Härledning av ramnivån 2005–2007. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
			finansförvaltning...................................................................................................	16
3.3	Förändringar i ramnivån 2005–2007 för Utgiftsområde 2 .....................................			17
4.1	Utgiftsutveckling för politikområdet Effektiv statsförvaltning............................			20
5.1	Ekonomiadministrativa värden................................................................................			30
8.1	Nyckeltal för SCB:s verksamhet .............................................................................			53
8.2	Fördelning av anslagsintäkter ..................................................................................			53
8.3	Nyckeltal för det statistiska systemet .....................................................................			54
9.1	Precision i prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet gjorda våren och hösten
			före aktuellt år samt våren och hösten under aktuellt år ...................................	56
9.2	Precision i prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet gjorda våren och hösten
			före aktuellt år samt våren och hösten under aktuellt år ...................................	58
10.1		Statens byggnader, mark och annan fast egendom ...............................................		60
10.2		Fastighetsförvaltningens omfattning.....................................................................		60
10.3		Fastighetsförvaltningens kostnader.......................................................................		61
11.1		Anslagsutveckling för 1:1 Konjunkturinstitutet ..................................................		63
11.2		Uppdragsverksamhet..............................................................................................		63
11.3		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:1 Konjunkturinstitutet................		63
11.4		Anslagsutveckling för 1:2 Ekonomistyrningsverket ............................................		63
11.5		Uppdragsverksamhet..............................................................................................		64
11.6		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:2 Ekonomistyrningsverket .........		64
11.7		Anslagsutveckling för 1:3 Statskontoret...............................................................		64
11.8		Offentligrättslig verksamhet..................................................................................		64
11.9		Uppdragsverksamhet..............................................................................................		65
11.10			Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:3 Statskontoret ..........................	65
11.11			Anslagsutveckling för 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler.....................	65
11.12			Anslagsutveckling för 1:5 Statistiska centralbyrån.............................................	66
11.13			Uppdragsverksamhet............................................................................................	66
11.14			Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:5 Statistiska centralbyrån..........	66
11.15			Anslagsutveckling för 1:6 Kammarkollegiet.......................................................	66
11.16			Uppdragsverksamhet............................................................................................	67
11.17			Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:6 Kammarkollegiet ....................	67
11.18			Anslagsutveckling för 1:7 Nämnden för offentlig upphandling........................	67
11.19			Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:7 Nämnden för offentlig
			upphandling ..........................................................................................................	67
11.20			Anslagsutveckling för 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd .......................	68
11.21			Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:8 Statens kvalitets- och
			kompetensråd .......................................................................................................	68
11.22			Anslagsutveckling för 1:9 Ekonomiska rådet .....................................................	68
11.23			Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:9 Ekonomiska rådet ..................	68

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

11.24		Anslagsutveckling för 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor .....................................	69
11.25		Anslagsutveckling för 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.................................	69
11.26		Uppdragsverksamhet ............................................................................................	69
11.27		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.70
11.28		Uppgifter om det ekonomiska läge för Statens fastighetsverk ..........................	70
11.29		Investeringsplan för Statens Fastighetsverk 2004–2007 .....................................	71
11.30		Uppgifter om det ekonomiska läget för Fortifikationsverket............................	72
11.31		Investeringsplan för Fortifikationsverket 2004–2007.........................................	72
12.1	Utgiftsutveckling för politikområdet Finansiella system och tillsyn ..................		74
13.1	Procentuell fördelning av Finansinspektionens kostnader per verksamhetsgren i
		löpande priser ........................................................................................................	80
13.2	Antal avslutade tillsynsärenden i riskklasserna .....................................................		80
13.3	Totalt nedlagd tid i timmar på tillsynsaktiviteter i riskklasserna..........................		80
13.4	Antalet ärenden som anmäldes till Ekobrottsmyndigheten .................................		81
13.5	Avgifter enligt 20 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa
		innehav av finansiella instrument, tkr..................................................................	81
13.6	Genomsnittlig handläggningstid i dagar för tillstånds- och anmälningsärenden 81
13.7	Finansinspektionens regelgivning, föreskrifter/allmänna råd ..............................		81
15.1	Utvecklingen av Riksgäldskontorets garantireserver 1999-2003 .........................		88
15.2	Resultatutveckling m.m. i Venantius......................................................................		89
16.1	Resultat för kapitalförvaltningen............................................................................		94
16.2	Antal registrerade fonder och fondförvaltare den 31 december resp. år .............		95
16.3	Andelen aktiva väljare i %.......................................................................................		95
16.4	Värde fördelat på fondkategori...............................................................................		95
16.5	Förvaltaravgift och genomsnittliga rabatter för respektive fondkategori 2002
		och 2003.................................................................................................................	96
16.6	Antal pensionssparare som gjort byten uppdelat på kön......................................		96
16.7	PPM:s kontakter med pensionsspararna fördelar sig enligt följande...................		97
18.1	Spel- och lotterimarknadens utveckling...............................................................		106
19.1	Anslagsutveckling för 2:1 Finansinspektionen....................................................		109
19.2	Offentligrättslig verksamhet ................................................................................		109
19.3	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 2:1 Finansinspektionen.................		109
19.4	Anslagsutveckling för 2:2 Insättningsgarantinämnden.......................................		110
19.5	Offentligrättslig verksamhet ................................................................................		110
19.6	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 2:2 Insättningsgarantinämnden....		110
19.7	Anslagsutveckling för 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader..............		110
19.8	Budget för Riksgäldskontorets garantiverksamhet.............................................		111
19.9	Budget för in- och utlåningsverksamheten i statens internbank i
		Riksgäldskontoret...............................................................................................	111
19.10		Härledning av anslagsnivån 2005-2007, för 2:3 Riksgäldskontoret:
		Förvaltningskostnader........................................................................................	111
19.11		Anslagsutveckling för 2:4 Bokföringsnämnden ................................................	111
19.12		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 2:4 Bokföringsnämnden .............	112

19.13Anslagsutveckling för 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner..112

19.14Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 2:5 Insatser i internationella

	finansiella institutioner .......................................................................................	112
19.15	Anslagsutveckling för 2:6 Avsättning för garantiverksamhet ..........................	112
19.16	Anslagsutveckling för 2:7 Finansmarknadsrådet...............................................	113
19.17	PPM:s lån i Riksgäldskontoret ...........................................................................	113
19.18	Offentligrättslig verksamhet ..............................................................................	113
20.1 Anslagsutveckling för 90:1 Riksrevisionen..........................................................		115

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen

10.bemyndigar Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 50 000 000 kronor (avsnitt 20.1),

11.beslutar att för anslaget 90:1 Riksrevisionen skall 2005 finnas en anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag (avsnitt 20.1),

12.beslutar att Riksrevisionen för 2005 får ha en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 000 000 kronor (avsnitt 20.1),

13.för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som är avsett för Riksrevisionen, enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp

1:1	Konjunkturinstitutet	ramanslag	47 325

1:2	Ekonomistyrningsverket	ramanslag	95 849

1:3	Statskontoret	ramanslag	89 652
1:4	Täckning av merkostnader för lokaler	ramanslag	425

1:5	Statistiska centralbyrån	ramanslag	437 433

1:6	Kammarkollegiet	ramanslag	29 667
1:7	Nämnden för offentlig upphandling	ramanslag	8 375

1:8	Statens kvalitets- och kompetensråd	ramanslag	12 661

1:9	Ekonomiska rådet	ramanslag	2 098
1:10	Arbetsgivarpolitiska frågor	ramanslag	2 458

1:11	Statliga tjänstepensioner m.m.	ramanslag	8 220 000

2:1	Finansinspektionen	ramanslag	178 401
2:2	Insättningsgarantinämnden	ramanslag	7 518

2:3	Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader	ramanslag	265 576

2:4	Bokföringsnämnden	ramanslag	8 153
2:5	Insatser i internationella finansiella institutioner	ramanslag	56 000

2:6	Avsättning för garantiverksamhet	ramanslag	1 400

2:7	Finansmarknadsrådet	ramanslag	1 000
90:1	Riksrevisionen1	ramanslag	278 149
90:2	Försök med trängselskatt i Stockholm	ramanslag	1 690 000

Summa			11 432 140

1 Anslag avsett för Riksrevisionen

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

3.2	Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling för utgiftsområde 2
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
Politikområdet Effektiv statsförvaltning		8 322,8	8 431,0	8 592,9	8 945,9	9 280,3	9 762,4

Politikområdet Finansiella system och tillsyn2		512,3	507,5	531,4	518,0	463,4	471,8
Anslag som inte ingår i något Politikområde
90:1 Riksrevisionen		106,9	269,1	272,6	278,1	276,1	280,7

90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm		-	-	–	1 690,0	860,0	770,0

2003 02 90:2 Riksdagens revisorer		14,4	–		–	–	–

2003 02 90:3 Riksdagens revisorer: Avvecklingskostnader		0,3	–	–	–	–	–

Totalt för utgiftsområde 2		8 957,0	9 207,6	9 396,9	11 432,1	10 879,8	11 284,9

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i denna budgetproposition.

2Exklusive anslaget 2:1 Lotteriinspektionen i utgiftsområde 17.

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2005–2007. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	9 198	9 198	9 198

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	20	35	60

Beslut	1 694	804	714

Övriga makroekonomiska
förutsättningar	20	140	303

Volymer	111	312	585

Överföring till/från andra
utgiftsområden	381	392	425

Övrigt	9	–	–

Ny ramnivå	11 432	10 880	11 285

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Utgiftsområdets ekonomiska kostnadsutfall 2003 på ca 8,9 miljarder kronor ligger på en tämligen normal och stabil nivå vid en jämförelse med utfallet under den senaste femårsperioden. Utfallet har legat på nivån 8,8–9,1 miljarder kronor åren 1999–2003, bortsett från en större garantiavsättning 2001. Nivån motsvarar ca 1,1– 1,2 procent av statsbudgetens omslutning.

Utgiftsprognosen för 2004 uppgår till ca 9,4 miljarder kronor. I sammanhanget kan nämnas att utfallet i juni 2004 motsvarade ca 51 procent av tilldelade medel 2004.

I budget för 2004 (tabell 3.1 ovan) ingår även regeringens förslag på tilläggsbudget i denna

proposition om att 8 miljoner kronor avsätts för utveckling av 24-timmarsmyndigheten.

År 2005 uppgår utgiftsområdesramen till ca 11,4 miljarder kronor. Det är ca 2,2 miljarder kronor högre än anvisade medel 2004. Budget- förändringarna för 2005–2007 i förhållande till 2004 förklaras främst av följande faktorer:

Under delar av 2005 och 2006 genomförs ett försök med trängselskatt i Stockholms kommun, som finansieras med ett (tidsbegränsat) anslag på mellan 0,8 och 1,7 miljarder per år.

Vidare ökar anslaget 1:11 Statliga tjänstepen- sioner m.m. med 300–500 miljoner kronor per år, dels med anledning av att personalen hos Försäkringskassan fr.o.m. 2005 inordnas i det statliga tjänstepensionssystemet, dels till följd av volym- och makroförändringar (främst höjda prisbasbelopp). Ökningen av tjänstepensioner för Försäkringskassan, motsvaras av en lika stor minskning av det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- kapp upptagna anslaget 19:6 Försäkringskassan.

Vidare ökar utgiftsområdet med 15–25 mil- joner kronor per år till följd av pris- och löne- omräkning (PLO) för 2005–2007. PLO-anslagen har räknats om vilket i och för sig innebär förslag respektive antaganden om lägre PLO 2005–2007 i förhållande till tidigare beräkningar. Nedrevide- ringen 2006–2007 förklaras av en högre produk- tivitetsökning än tidigare förväntat.

Därutöver sker ett antal mindre nivåpåver- kande förändringar, bl.a. en permanent över- föring till utgiftsområde 3 (Statens Person- och

adressregisternämnd) och några begränsade temporära förstärkningar av vissa myndigheter (Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket, Finansinspektionen och Statistiska central- byrån). Vidare upphör kapitalhöjningen i Euro- peiska utvecklingsbanken från och med 2006, vilket minskar ramen med 56 miljoner kronor per år.

Därutöver sker ett antal icke nivåhöjande omfördelningar inom utgiftsområdet. Finans- marknadsrådet och Nämnden för offentlig upp- handling tillförs permanent respektive temporärt medel från Riksgäldskontoret och Insättnings- garantinämnden respektive Ekonomiska rådet.

Slutligen upphör några temporära omfördel- ningar. Riksgäldskontoret samt Insättnings- garantinämnden återförs medel från Finans- inspektionen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 3.3 Förändringar i ramnivån 2005–2007 för Utgiftsområde 2

Miljoner kronor

	2005	2006	2007

Förändring till följd av:
Trängselskatt	1 690	860	770

Statliga tjänstepensioner m.m.	506	842	1 314

– varav Försäkringskassan
(från Uo 10)	367	391	426

– varav volymer	111	312	586

– varav makro (prisbasbelopp)	20	140	303

– varav övrigt	9	–	–

Pris- och löneomräkning	20	35	60

Kapitalhöjning i EBRD upphör	–	-56	-56

Tidsbegränsade tillskott
(för ESV, SCB, FI och RiR)	19	2	–

Överföring SPAR (till Uo 3)	-1	-1	-1

Förändringar i ramnivå	2 234	1 682	2 087

Om- och återföringar inom Uo 2	(5)	(0,4)	–

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

4.2Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling för politikområdet Effektiv statsförvaltning

Miljoner kronor

		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
Anslag inom utgiftsområde 2

1:1 Konjunkturinstitutet		46,9	46,7	45,4	47,3	47,8	78,5

1:2 Ekonomistyrningsverket		58,1	86,4	88,5	95,8	88,5	89,9

1:3 Statskontoret		81,8	89,7	89,6	89,7	90,5	92,0

1:4 Täckning av merkostnader för lokaler		0,6	0,4	0,6	0,4	0,4	0,4

1:5 Statistiska centralbyrån		420,2	431,0	424,1	437,4	441,2	446,6

1:6 Kammarkollegiet		81,2	29,1	34,5	29,7	30,2	30,8

1:7 Nämnden för offentlig upphandling		7,8	8,0	8,0	8,4	8,1	8,2

1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd		12,4	12,9	13,4	12,7	12,8	13,0

1:9 Ekonomiska rådet		1,9	2,4	2,7	2,1	2,5	2,5

1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor		1,4	2,5	4,6	2,5	2,5	2,5

1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.		7 472,7	7 714,0	7 761,0	8 220,0	8 556,0	9 028,0

2004 02	1:12 Utveckling av 24-timmarsmyndigheten	-	8,0	8,0	–	–	–

2003 02	1:6 Folk- och bostadsstatistik	15,1	–	92,8	–	–	–

2003 02	1:11 Utvecklingsarbete	13,9	–	1,7	–	–	–

2003 02	1:14 Riksrevisionsverket	85,7	–	0,1	–	–	–

2003 02	1:15 Riksrevisionsverket:
Avvecklingskostnader		13,3	–	6,0	–	–	–

1998 14	D0 03 Bidrag till förnyelsefonder på det
statligt reglerade området		9,8	–	12,1	–	–	–

Totalt för politikområdet		8 322,8	8 431,0	8 592,9	8 945,9	9 280,3	9 762,4

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i denna budgetproposition.

Utfallet för politikområdet 2003 var ca 18 mil- joner kronor högre än 2002, men ca 138 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Mer- parten av avvikelsen i förhållande till stats- budgeten förklaras av ett lägre utfall än förväntat för anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.

Av tabellen ovan framgår att anslaget 1:12 Ut- veckling av 24-timmarsmyndigheten redan inne- varande år tillförs 8 miljoner kronor på tilläggs- budget i denna budgetproposition.

Budgetförslaget för 2005 innebär i korthet följande förändringar jämfört med innevarande år:

Anslaget 1:11 Statliga tjänstpensioner m.m.

ökar med 506 miljoner kronor, främst till följd av överföring på 367 miljoner kronor från det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp upptagna anslaget 19:6 Försäkringskassan, samt på grund av ändrade volymer och makroantaganden.

Pris- och löneomräkning (PLO) innebär att anslagen ökar med ca 12 miljoner kronor.

Medel för SPAR-nämnden överförs permanent till utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution (ca 0,9 miljoner kronor per år).

Ett antal mindre och temporära förstärkningar görs för vissa myndigheter. Anslaget 1:7 Nämn- den för offentlig upphandling ökas engångsvis med 350 000 kronor för att bl.a. finansiera infor- mationsinsatser avseende antidiskriminerings- klausuler m.m. Anslaget 1:9 Ekonomiska rådet minskas i motsvarande grad. Vidare ökas ansla- get 1:2 Ekonomistyrningsverket engångsvis med 8 100 000 kronor för att finansiera investeringar och planerat utvecklingsarbete av informa- tionssystemet Hermes. Slutligen ökas anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån med 2 000 000 kronor under 2005 och 2006 för att förbättra den eko- nomiska statistiken.

4.3Mål

Målet för politikområdet är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, medborgare och näringsliv.

Riksdagen har fastställt ovanstående mål. (prop. 2000/01:1, utg.omr. 2, bet. 2000/01:FiU2, rskr. 2000/01:123).

4.4Politikens inriktning

I de verksamhetsområden (avsnitten 6 och 7) där politikens inriktning utförligare redovisas fram- går att regeringen i korthet prioriterar följande frågor:

•Ökad hälsa och lägre sjukfrånvaro i staten.

•Ökad etnisk och kulturell mångfald bland de statsanställda på alla nivåer.

•Utveckling av 24-timmarsmyndigheten.

Regeringens stabsstöd

Regeringens bedömning: Regeringen avser att renodla viss verksamhet som ingår i regeringens stabsstöd samt skapa en mer slagkraftig myndig- het inom det förvaltningspolitiska området. Som ett underlag för slutligt ställningstagande ifråga om utformningen av regeringens stabsstöd avses ett detaljerat förslag till en framtida uppgifts- och ansvarsfördelning tas fram när det gäller verksamhet som i dag bedrivs inom Ekono- mistyrningsverket, Statskontoret och Statens kvalitets- och kompetensråd.

Bakgrund: Regeringen och Regeringskansliet behöver tillgång till ett kvalificerat och väl fungerande stöd i fråga om utformning, styrning och prövning av den statliga förvaltningen, s.k. stabsstöd. För närvarande lämnar Ekonomi- styrningsverket (ESV), Statskontoret och Sta- tens kvalitets- och kompetensråd (KKR) sådant stöd. Dessa stabsmyndigheter skall i första hand tillgodose detta behov och lämna regeringen ett beslutsunderlag av hög kvalitet, men stabs- myndigheterna skall även vara regeringen behjälplig i fullföljandet av sin politik.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Stabsstödet behövs bl.a. i arbetet med att möta de stora utmaningar som statsförvalt- ningen står inför i form av t.ex. en genera- tionsväxling, men också i genomförandet av regeringens förvaltningspolitiska prioriteringar. Behov av stabsstöd finns även i fråga om eko- nomisk styrning, verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning m.m. Av avgörande bety- delse är också att regeringen och Regerings- kansliet får underlag i form av utvärderingar, uppföljningar och utredningar av myndigheters och statliga verksamheters effektivitet, produk- tivitet och måluppfyllelse.

Stabsmyndigheterna skall även stödja övriga myndigheter genom att tillhandahålla kom- petens som det inte är effektivt att varje myndig- het själv svarar för. Vidare skall stödet genom t.ex. tillämpningsföreskrifter och utbildnings- insatser bidra till tillämpning respektive imple- mentering av lagar, förordningar, riktlinjer, handlingsprogram m.m.

Våren 2003 gav regeringen ESV i uppdrag att lämna ett underlag för fördjupad prövning. Underlaget överlämnades till regeringen i april 2003. I juli 2003 tillkallades en särskild utredare med uppgift att göra en fördjupad prövning av KKR. I juni 2004 överlämnade KKR-utred- ningen betänkandet En statsförvaltning i utveck- ling och förnyelse (SOU 2004:65). Våren 2004 inkom även Statskontoret på uppdrag av rege- ringen med ett underlag för fördjupad prövning. I sammanhanget kan även nämnas förslagen i Internrevisionsutredningens betänkande Intern- revision i staten – förslag till en förstärkt intern- revision (SOU 2003:93).

Skälen för regeringens bedömning: Rege- ringen anser nu att det är motiverat att stabs- organisationen får delvis nya uppgifter och ny struktur. Inför ett slutligt ställningstagande till hur en ny stabsorganisation bör utformas vill regeringen ange de förutsättningar som skall styra det fortsatta arbetet.

En utgångspunkt för regeringen är att stabs- resurserna bör koncentreras till ett fåtal myndig- heter med tydliga ansvarsområden. Vidare är det angeläget att skapa en myndighet som på rege- ringens uppdrag har ett renodlat utrednings-, uppföljnings- och utvärderingsuppdrag. Ökad tydlighet i detta avseende är bl.a. motiverat av att regeringen inte har möjlighet att lägga ut uppdrag på myndigheten Riksrevisionen, vilket före halvårsskiftet 2003 var möjligt i förhållande till Riksrevisionsverket. En viktig utgångspunkt

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

för det fortsatta arbetet är att regeringen önskar stärka den förvaltningspolitiska utvecklingen. Ytterligare en utgångspunkt är att en samordnad ledning av den statliga internrevisionen behövs. Denna fråga behandlas närmare i volym 1, avsnitt 10.5.1. Slutligen gäller att de samlade resurserna för en ny stabsorganisation skall rymmas inom befintliga ramar, dvs. inom nuvarande ramar för Statskontoret, Ekonomi- styrningsverket, Statens kvalitets- och kom- petensråd samt Riksrevisionsverkets tidigare uppdragsverksamhet.

Utifrån ovanstående utgångspunkter har rege- ringen för avsikt att renodla Statskontorets verksamhet till att inriktas på utrednings-, upp- följnings- och utvärderingsuppdrag. Vidare avser regeringen att skapa en mer slagkraftig myn- dighet inom det förvaltningspolitiska området. Myndighetens uppdrag avses till en del att om- fatta den verksamhet som KKR för närvarande bedriver och till en del viss verksamhet som i dag bedrivs av Statskontoret. Myndighetens uppdrag avses vara att främja och stärka den förvaltnings- politiska utvecklingen. En renodling av Stats- kontorets uppdrag får även konsekvenser för ESV. ESV:s nuvarande uppgifter avses kvarstå, men dess uppgifter kan komma att utökas. Rege- ringen anser att ESV är mest lämpat att svara för samordningen av den statliga internrevisionen.

Regeringen har för avsikt att utifrån ovan- stående utgångspunkter ta fram ett detaljerat förslag till en framtida uppgifts- och ansvarsför- delning när det gäller verksamhet som i dag be- drivs inom Statskontoret, ESV och KKR. För- slaget skall ligga till grund för regeringens slut- liga ställningstagande i frågan om stabsstödets utformning. Förändringarna avses träda i kraft senast den 1 januari 2006.

4.5Insatser

De viktigaste statliga medlen för att nå målen inom politikområdet är framför allt inomstatlig förvaltnings-, stöd- och främjandeverksamhet inom ett brett tjänsteområde.

Stödverksamheten kan underindelas i bl.a. föl- jande grupper:

•förmögenhetsförvaltning eller finans- och fastighetsförvaltning hos Kammarkollegiet samt Fortifikations- och Fastighetsverket,

•ekonomi- och personaladministrativt stöd inom främst Ekonomistyrningsverket,

•arbetsgivarpolitiskt stöd till myndighe- terna och regeringen genom Arbetsgivar- verket och Statens pensionsverk, samt

•kunskapsproduktion och kunskapsför- medling inom ett brett område (statistik, prognos- och uppföljningsverksamhet, utredningar och utvärderingar, seminarier, utbildningar, främjandeverksamhet m.m.), som bedrivs av Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Ekonomiska rådet, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret

samt Statens kvalitets- och kompetensråd. Väsentliga myndighetsinsatser och händelser un- der 2003–2004 är bl.a. fortsatt utvecklingsarbete avseende nya redovisningsprinciper, informa- tionssystemet Hermes samt ramavtals- upphandling av ett nytt system för integrerad verksamhetsstyrning.

Vidare har administrationen av det statliga avtalspensionssystemet renodlats och organisa- tionen kring detta förenklats. Samtidigt har IT- stödet utvecklats.

Därutöver har förbättringar av den ekono- miska statistiken påbörjats. Insatserna för för- bättrad prognosprecision och tillgänglighet har fortsatt (genom utveckling och fördjupning av analyser samt metod- och modellutveckling).

Slutligen pågår diskussioner om att överföra vissa fastigheter (fyrar och Försäkringskasse- fastigheter) till Fastighetsverket. Kommande försvarsbeslut samt eventuellt nya reservat kan även påverka fastighets- och skogsförvaltningen.

4.6Resultatbedömning

4.6.1 Resultat

Ekonomiskt utfall

Utfallet för 2003 var drygt 1 procent lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. De lägre utgif- terna hänför sig främst till anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m., där vissa regleringar skjutits till 2004 och där löneskatten blev lägre än förväntat.

För Kammarkollegiet blev däremot kost- naderna högre än vad som anvisades i stats- budgeten.

Det totala anslagssparandet har fortsatt att minska med ca 20 procent till ca 500 miljoner kronor vid utgången av 2003. Anslagen 1:11

Statliga tjänstepensioner m.m. samt 2003 års anslag 1:6 Folk- och bostadsstatistik svarar för ca 70 procent av anslagssparandet (före indrag). Anslaget för tjänstepensioner har också minskats genom såväl beslut i tilläggsbudget 2003 samt indragning av anslagssparande 2003 och 2004.

De enskilda myndigheternas ekonomiska resultat och situation bedöms med några enstaka undantag som bra eller tillfredsställande.

Kostnadsökningarna, mätt som förändringar av driftskostnad per årsarbetskraft, är överlag tämligen måttliga. I regel handlar det om kostnadsökningar på ca 2 procent, kostnads- ökningar som normalt underskridit löne- ökningarna. Mönstret från tidigare år består, där myndigheternas driftskostnader i grova drag kan indelas i tre kostnadsskikt mellan 0,5 och över 2 miljoner kronor i driftskostnad per årsar- betskraft.

För innevarande år finns myndigheter och anslag som fortfarande har kvar den sedan 2003 halverade anslagskrediten (1,5 procent). I likhet med tidigare år har dock anslagskrediten endast undantagsvis behövts utnyttjas.

Knappt var tredje myndighet utnyttjade ränte- kontot under 2003 och bara ett fåtal vid års- skiftet. Nämnden för offentlig upphandling överskred dock räntekontot under 2003. Övriga myndigheter hade god likviditet och uppvisade inlåning på räntekontot.

Ett fåtal myndigheter har s.k. särskilda kredi- ter. Det är särskilt fastighetsförvaltningen som utnyttjat dessa. Utnyttjandet har varit högre än genomsnitt i staten. Utnyttjandegraden av låne- ramar för anläggningstillgångar har varierat mer mellan myndigheter och över tiden.

Myndigheternas inkomster av avgifter och andra ersättningar är i huvudsak inomstatliga och merparten är hänförlig till fastig- hetsförvaltning. Bland de mindre inkomst- källorna finns inkomster av tjänsteexport och beredskap. Tre myndigheter inom området har erhållit medel både föregående och innevarande år för civil beredskap.

Ekonomistyrningsverkets avgiftsinkomster har minskat och kommer att minska ytterligare på grund av utförsäljning av ekonomi- och personaladministrativa system.

Tre blandfinansierade myndigheter redovisar vissa ackumulerade överskott av avgiftsfinan-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

sierad verksamhet och har hemställt om att få använda överskottet för att täcka underskott kommande år eller för kvalitets- och verksam- hetsutveckling.

I några enstaka fall finns även underskott i viss verksamhet samt underskott som under ett antal år subventionerats av andra anslag eller avgifts- inkomster. De främsta exemplen är Fastighets- verkets s.k. bidragsfastigheter samt Kammar- kollegiets stöd åt allmänna arvsfonden.

Fem av myndigheterna inom området har under perioden redovisat totalt ca 10 miljarder kronor mot inkomsttitel. Till största delen är det hänförligt till avgifter för tjänstepensioner m.m.

Resultat i verksamheten

Den löpande verksamheten inom politikområdet har i allt väsentligt bedrivits enligt plan.

Ungefär var femte myndighet har genomfört olika besparingar eller varit återhållsamma med att återbesätta vakanser och bedriva verk- samheten i full utsträckning. Bland annat före- kommer att myndigheter endast projekt- och visstidsanställer personal.

Var fjärde myndighet redovisar volymök- ningar för en eller flera ärendegrupper. För Stats- kontorets uppdragsverksamhet har efterfrågan överstigit tillgänglig kapacitet.

Kundernas omdömen har undersökts av knappt hälften av myndigheterna med i huvud- sak tillfredsställande resultat. En i vissa fall låg svarsfrekvens samt skiljaktiga meningar mellan olika kundgrupper gör dock resultatet svår- tolkat.

Vissa övriga verksamhetsresultat

Politikområdets resultat i Ekonomistyrnings- verket ekonomiadministrativa värdering 2003 är bättre än föregående år, men i paritet med åren innan. Fyra av politikområdets myndigheter till- hör de totalt 22 myndigheter som uppvisat högsta EA-värde.

När det gäller myndigheternas e-tjänster finns SCB:s hemsida bland de 20 mest utnyttjade stat- liga webbplatserna. Ytterligare tre myndigheters webbplatser har också fått relativt goda om- dömen för innehåll och funktionalitet. Den utvecklade användningen av Internet bedöms

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

sammantaget markant ha ökat tillgängligheten till bland annat statistik och prognoser.

När det gäller områdets kompetensförsörj- ning kan nämnas att personalomsättningen i huvudsak har legat stabil eller minskat till rimliga nivåer. Det totala antalet sysselsatta har minskat för tredje året i rad och uppgick till ca 3 500 an- ställda, motsvarande ca 3 300 årsarbetskrafter. Större delar av minskningen förklaras av att Riksrevisionsverket avvecklats och Fortifika- tionsverket renodlats. En minskning som delvis kompenserats av att majoriteten myndigheter ökat sin personal, vilket delvis beror på lägre personalomsättning och färre vakanser.

Sjukfrånvaron för myndigheter verksamma in- om området varierade mellan ca 1 och 7 procent. Var fjärde myndighet har hög medelålder och uppger generationsväxlingsproblem i delar av sin verksamhet. Tre myndigheter har genomfört medarbetarundersökningar med tillfreds- ställande resultat.

4.6.2Analys och slutsatser

Majoriteten av verksamhetsområden och myn- digheter har i allt väsentligt uppfyllt målen. I mindre utsträckning har vissa delmål inte upp- fyllts eller måluppfyllelsen varit svårbedömd, t.ex. avseende resegarantier, viss tillsynsverk- samhet och uppgiftslämnande.

4.7Revisionens iakttagelser

Samtliga årsredovisningar för myndigheterna inom politikområdet har av Riksrevisionen be- dömts vara i allt väsentligt rättvisande.

Området berörs av följande revisions- rapporter från Effektivitetsrevisionen:

•Uppdrag statistik – insyn i SCB:s avgifts- belagda verksamhet (RiR 2004:8),

•Höga statstjänstemäns representation och förmåner (RiR 2004:12),

•Rätt avgifter? – Statens uttag av tvingande avgifter (RIR 2004:17),

•Vem styr den elektroniska förvaltningen? (RiR 2004:19).

RiR 2004:8 Uppdrag statistik – insyn i SCB:s avgiftsbelagda verksamhet

Riksrevisionen har genomfört en effektivitets- revision om Statistiska centralbyråns (SCB:s) avgiftsbelagda verksamhet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att förutsättningarna för insyn i SCB:s upp- dragsverksamhet är begränsade. Det gäller t.ex. innehållet i verksamheten och vilka kostnader som belastar den, hur tjänsterna prissätts samt vilket ekonomiskt resultat olika typer av tjänster uppvisar. Förklaringar går enligt Riksrevisionen bl.a. att finna i regeringens styrning och upp- följning av verksamheten samt SCB:s sätt att organisera sin verksamhet. Även det förhållandet att SCB är utsatt för konkurrens bidrar, enligt Riksrevisionen, till att insynen i uppdragsverk- samheten begränsas.

Riksrevisionen lämnar rekommendationer till regeringen som bl.a. syftar till att skapa bättre förutsättningar för insyn i uppdragsverksamhe- tens innehåll och resultat. Riksrevisionen rekom- menderar regeringen att bl.a. definiera det stat- liga åtagandet i SCB:s uppdragsverksamhet, för- tydliga uppdraget till SCB, se över och förtydliga kraven på information om verksamheten samt klargöra vilka principer som ska gälla för myn- dighetens prissättning.

SCB har yttrat sig över rapporten i de delar som berör myndigheten. SCB avser att i års- redovisningen ge en mer utförlig bild av intäkter och kostnader för olika delar av verksamheten, bl.a. särredovisning av den officiella statistik som SCB producerar på uppdrag av andra stati- stikansvariga myndigheter. Enligt SCB pågår en översyn av SCB:s rutiner för diarieföring av upp- drag. När det gäller prissättningen kommer SCB att uppmärksamma de eventuella risker för avvikelser från centrala riktlinjer som kan finnas i SCB:s decentraliserade organisation.

Mot bakgrund av Riksrevisionens rapport kommer regeringen att överväga att förtydliga uppdraget till SCB – vad gäller de uppgifter eller tjänster som myndigheten skall finansiera med anslag och de uppgifter eller tjänster som myndigheten skall utföra mot avgift. Regeringen kommer vidare att överväga att förtydliga kraven på information om uppdragsverksamheten, t.ex. genom mer precisa återrapporteringskrav i regle- ringsbrevet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

5.4Insatser

5.4.1Insatser inom politikområdet

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen

Sedan 1999 har ett arbete pågått med att utveckla och driftsätta informationssystemet Hermes. Hermes skall utgöra ett modernt och ända- målsenligt IT-stöd för hela den statliga bud- getprocessen. Målet för systemet är bättre infrastruktur, förhöjd datakvalitet, ökad effek- tivitet och transparens i budgetprocessen, större tillgänglighet till information och bättre kom- munikation mellan aktörerna i processen. För att uppnå dessa mål skall systemet Hermes hantera budgetprocessens alla delar, dvs. budgetunderlag, budget/prognos, regleringsbrev och redovisning. Mycket tid har ägnats åt att implementera systemen i organisationen. De positiva effek- terna av systemen har dock ännu inte till fullo realiserats, vilket är naturligt då en introduktion av nya system ofta tar stora resurser i anspråk.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen uttalat sig om regeringens resultatredovisning och hur den bör utvecklas. Regeringen har i volym 1 läm- nat en beskrivning av hur regeringens resul- tatredovisning till riksdagen kan utvecklas ytter- ligare (avsnitt 11).

Ekonomistyrningsverket

Ekonomistyrningsverket (ESV) följer utveck- lingen inom området och kartlägger behov av regelförändringar samt utvecklar nya metoder och olika typer av stöd för att bidra till en bättre ekonomisk styrning inom statsförvaltningen. Arbetet sker i nära samverkan med Regerings- kansliet och de statliga myndigheterna. ESV har även till uppgift att, genom olika aktörer på marknaden, tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva ekonomi- och personaladmi- nistrativa system.

Kontroll

Riksrevisionsverket

Under våren 2003 granskade Riksrevisionsverket (RRV) ca 260 myndigheter och ett 35-tal andra organisationers årsredovisningar. I ca 150 bolag och stiftelser var medarbetare inom RRV ut- sedda som revisorer eller medrevisorer. Under 2003 avrapporterade den årliga revisionen sina iakttagelser i bl.a. 56 revisionsrapporter och 178 revisionspromemorior.

RRV:s effektivitetsrevision genomförde 12 granskningar våren 2003. De berörde bl.a. föl- jande områden: samhällsekonomi och finansför- valtning, rättsväsendet och totalförsvaret, utrikesförvaltning, bistånd invandring och kul- tur, hälso- sjukvård och social omsorg samt sam- hällsplanering, miljövård, energi, kommuni- kationer och jordbruk m.m. Under våren 2003 påbörjades därtill granskningar inom följande temaområden: statliga styrmedel, nya verksam- hetsformer och omreglerade verksamheter, med- borgarperspektivet i statlig förvaltning, hinder för tillväxt samt miljö – styrmedel.

Avveckling av Riksrevisionsverket

Regeringen beslutade i september 2002 att till- kalla en särskild utredare att fr.o.m. den 1 juli 2003 ansvara för avvecklingen av Riksrevi- sionsverket. Utredaren hade till uppgift att redan fr.o.m. den 15 oktober 2002 i samarbete med Riksrevisionsverket förbereda myndighetsned- läggningen den 30 juni 2003 (dir. 2002:122). Den 1 juli 2003 bildades Avvecklingsmyndigheten för Riksrevisionsverket.

5.4.2Insatser utanför politikområdet

Insatserna inom området syftar till att på olika sätt stödja och utveckla statsförvaltningen i dess genomförande av den statliga verksamheten och riktar sig därmed till samtliga politikområden. Verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete be- drivs inom respektive politikområde och är där- med insatser som i större eller mindre utsträck- ning bidrar till att uppnå fastställda mål. Gransk- ningsverksamhetens resultat påverkas även av in- satser av andra gransknings- och kontrollorgan samt enskilda myndigheters internrevision, controllerfunktioner, administrativa funktioner och övriga ledningsfunktioner. Under 2003 har därtill bl.a. kommittéväsendet, EU:s revisions- rätt samt olika sektors- och expertmyndigheter för utvärdering bidragit till granskningsverksam- hetens resultat.

5.5Resultatbedömning

5.5.1Resultat

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen

En väsentlig del i utvecklingen av den ekonomiska styrningen har varit att skapa ett IT- stöd som kan bidra till att effektivisera och för- bättra kvaliteten i den statliga budgetprocessen. Det nya informationssystemet Hermes som successivt togs i bruk under 2002–2003 består av ett budgeteringssystem, elektronisk hantering av regleringsbrev samt ett nytt inrapporterings- system för myndigheternas redovisningsdata. Vidare ingår även en transaktionsdatabas som Ekonomistyrningsverket (ESV) utvecklat inom ramen för den särskilda satsningen på att stärka den statliga kontrollfunktionen.

Ekonomistyrningsverket

ESV:s verksamhet inom verksamhetsområdet, mätt i använda resurser 2003, omfattar utveck- lingsinsatser (10 procent), rådgivning och stöd (20 procent), löpande verksamhet (8 procent) och ekonomi- och personaladministrativa system (62 procent).

Resultatet av en kundenkät som genomfördes för 2003 års verksamhet visar att den samlade bedömningen från ca 70 procent av de svarande var Bra eller Mycket bra (67 procent för 2002).

ESV har i nära samarbete med Finansdeparte- mentet arbetat med framtagandet av en prome- moria i Ds-serien (Nya principer för utformning av statsbudgeten, Ds 2003:49) som innehåller förslag till en ny budgetlag baserad på i huvudsak bokföringsmässiga principer. Ett nära samarbete mellan ESV och Finansdepartementet har även skett under den fortsatta utvecklingen och in- förandet av informationssystemet Hermes.

Från och med den 1 januari 2004 har ESV tagit över ansvaret för förvaltningen av Hermes och har för 2004 ett särskilt uppdrag att utveckla en effektiv förvaltningsorganisation. Utveck- lingsarbetet sker även fortsättningsvis på upp- drag av Finansdepartementet.

ESV har under 2003 vidareutvecklat sin kon- sultverksamhet till såväl Regeringskansliet som övriga myndigheter. Uppdragen varierar från analyser av ekonomistyrning på generell nivå till att utveckla enskilda myndigheters verksamhets- styrning. Under 2003 har ESV besökt samtliga departement och informerat om sin verksamhet, vilket har resulterat i ett flertal uppdrag. Även

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

övriga myndigheter har fått stöd via rådgivning, handledningar, utbildning och särskilda kon- sultinsatser. ESV har under 2003 bedrivit ett flertal projekt som resulterat i förslag till verk- samhetsanpassning av den ekonomiska styr- ningen i staten, bl.a. om små myndigheters ekonomiadministrativa situation (ESV, rapport 2004:1) och generella krav (ESV, rapport 2003:30).

För att säkerställa att ESV skall kunna tillhandahålla kostnadseffektiva och för statliga förhållanden optimerade personaladministrativa system har en ramavtalsupphandling genomförts under 2003. Det ekonomiadministrativa syste- met Agresso har vidareutvecklats under året med webbaserade processer för elektronisk handel, reseräkningshantering och tidrapportering.

Ekonomiadministrativ värdering

ESV fastställer årligen ekonomiadministrativa värden (EA-värden) för myndigheter under regeringen. EA-värderingen skall ses som ett instrument för regeringen och myndigheterna att följa upp den ekonomiadministrativa standar- den. EA-värden mäter hur väl kraven i de statliga ekonomiadministrativa reglerna uppfylls. EA- värderingen tar sin utgångspunkt i områdena redovisning och finansiering, men omfattar även andra områden såsom betalningar, upphandling och arkivering samt rapportering till statsredo- visningen, till budgetprognoser och till systemet för matrikelföring.

En förändring i jämförelse med tidigare år är att EA-värdena inte inordnas i EA-omdömes- grupper. Ett fåtal myndigheter (20) har undan- tagits från värderingen, varav flertalet med en be- gränsad omsättning.

Av de 215 myndigheter som ingår i värde- ringen fick 108 högsta EA-värdet AA (50 pro- cent). År 2002 var det 73 myndigheter som er- höll motsvarande betyg (32 procent). Av tabell 5.1 framgår även att det fortfarande finns myndigheter – om än få – vars EA-värde är lågt.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 5.1 Ekonomiadministrativa värden

EA-värde2	2001	2002	2003
AA	129	73	108

AB	27	18	12

BA	40	104	71

BB	19	23	17

AC	2	0	2

BC	2	1	0

CA	2	3	4

CB	1	3	1

CC	1	0	0

Summa	223	225	215

För 2002 ingick för första gången svaret på frågan om myndigheterna i tid har lämnat kor- rekta och fullständiga uppgifter till systemet för matrikelföring (MAREG) i EA-värdet. Eftersom resultatet på denna fråga var mycket dåligt påverkade det många myndigheters EA-värden negativt 2002. Utfallet på denna fråga har förbättrats under 2003, vilket bidragit till bättre EA-värden.

Kontroll

Riksrevisionsverket

Den årliga revisionens kostnader uppgick för 2003 till 65,7 miljoner kronor. Detta utgör ca 50 procent av Riksrevisionsverkets (RRV:s) totala kostnader för det första halvåret (66 procent för 2002). Av kostnaderna utgör anslagsfinansierad revision 49,7 miljoner kronor och avgiftsfinan- sierad revision 16,0 miljoner kronor. Vid en jäm- förelse över tiden framgår att dessa andelar vari- erat mellan åren.

Under våren 2003 har en kvalitetskontroll genomförts av ca 50 granskningar som avsåg att kontrollera att den utförda granskningen utförts enligt god revisionssed och i övrigt följt den av RRV fastlagda revisionsprocessen. Ungefär en femtedel av granskningarna har kontrollerats varje år sedan 1998, varför alla myndigheter varit föremål för en kvalitetskontroll i och med insatserna våren 2003.

2 Första positionen i det tvåställiga EA-värdet anger koncernvärdet, andra

positionen myndighetsvärdet.

Den årliga revisionens kompetensutveck- lingsprogram har bedrivits sedan 1998, med i stort sett samma innehåll och inriktning.

Kostnaden för den egeninitierade effektivi- tetsrevisionen uppgick för 2003 till 30 miljoner kronor, vilket utgör ca 23 procent av RRV:s to- tala kostnader (18 procent för 2002). Effekti- vitetsrevision som finansierats i särskild ordning av regeringen uppgick till 7,6 miljoner kronor, vilket utgör 5,7 procent av RRV:s totala kost- nader (7,7 procent för 2002). Relationen mellan egeninitierad och uppdragsfinansierad effektivi- tetsgranskning har varierat relativt mycket under perioden 1999–2003.

På regeringens uppdrag och direkta förfrågan lämnade RRV olika typer av beslutsunderlag samt råd och stöd. Under 2003 använde RRV ca 12 600 timmar för direkt regeringsstöd (34 000 timmar för 2002). Av dessa svarade regerings- uppdrag för 8 300 timmar och remisser för 3 200 timmar. Kostnaderna för dessa insatser 2003 uppgick till 12,3 miljoner kronor, vilket utgjorde ca 9 procent av RRV:s totala kostnader (14 pro- cent för 2002).

Avveckling av Riksrevisionsverket

RRV upphörde den 30 juni 2003. Verksamheten övergick den 1 juli samma år till den under riks- dagen bildade myndigheten Riksrevisionen.

Under 2003/04 har en avvecklingsmyndighet, AVM RRV, tagit över och slutfört den admi- nistrativa avvecklingen. För vissa slutbetalningar avseende RRV:s verksamhet under våren 2003 användes 2,9 miljoner kronor.

Den 30 maj 2004 avslutade AVM RRV sitt uppdrag. AVM RRV utnyttjade 7,3 miljoner kronor av anslaget 1:15 Riksrevisionsverket: Av- vecklingskostnader, varav 4,2 miljoner kronor av- såg hyreskostnader för RRV:s lokaler. Lokalerna kunde sägas upp redan i september, vilket bidrog till lägre hyreskostnader än vad som ursprung- ligen beräknats. I princip hela RRV:s personal följde med till den nya myndigheten. Övertalig personal har hanterats av Riksrevisionen. Riksre- visionen har fakturerat Regeringskansliet för avvecklingskostnader avseende RRV-personal med totalt 9,8 miljoner kronor.

I sin rapport över avvecklingen konstaterar AVM RRV att avvecklingen i stort skett plan- enligt. Inom några områden konstateras dock att större insatser fått göras än vad som ursprung- ligen planerats. Ett exempel är att uppdelningen av RRV:s balanser krävde en fördjupad utred-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Andelen sysselsatta med utländsk bakgrund i statlig förvaltning är fortfarande för låg. De statliga myndigheterna måste driva ett aktivt för- ändringsarbete på detta område och bana väg för en annan utveckling.

Utvecklingen av statsförvaltningen skall ha ett medborgarfokus. Detta manifesteras i rege- ringens satsningar på 24-timmarsmyndigheten som innefattar initiativ för att utveckla den offentliga förvaltningen till att bättre möta med- borgares och företags krav på bra service och låga kostnader för berörda parter. Informations- tekniken är i detta sammanhang ett viktigt red- skap. Det ligger en stor utmaning i att utveckla förvaltningens attityder och förhållningssätt gentemot medborgarna och företagen. Medborgarna skall uppleva hela den offentliga förvaltningen som en sammanhållen och lättillgänglig enhet samt bli bemötta med respekt. Ytterst handlar det om att bibehålla legitimiteten och förtroendet för den offentliga förvaltningen och därmed för demokratin.

Insatser, resultat och analys av områdena ohälsa samt integration och mångfald redovisas under avsnitt 7 Statliga arbetsgivarfrågor samt i bilaga 1.

6.4Insatser

Nedan ges en sammanfattande redovisning av de åtgärder som pågår inom ramen för det förvalt- ningspolitiska handlingsprogrammet. I bilaga 1 lämnas bl.a. en redogörelse för organisations- och strukturförändringar inom statsförvalt- ningen.

6.4.1Styrning, ledning, organisation

Handlingsplan för bättre styrning

Regeringen arbetar kontinuerligt med att ut- veckla styrningen av statsförvaltningen. En sär- skild satsning genomförs för närvarande och en handlingsplan har tagits fram för det fortsatta ar- betet inom Regeringskansliet för att stärka departementens arbete med styrningen av myn- digheterna. Satsningen omfattar en mängd olika kompetenshöjande insatser på samtliga nivåer inom Regeringskansliet. Flera åtgärder har redan genomförts, bl.a. utbildningar för statsråd, stats- sekreterare och expeditions- och rättschefer. Till

de åtgärder som planeras hör seminarier för chefer och handläggare om myndighetsstyrning och om förändringar och översyn av myn- digheter.

Styrning genom generella krav

Ekonomistyrningsverket, Statskontoret och Statens kvalitets- och kompetensråd redovisade i september 2003 ett uppdrag att kartlägga och analysera generella krav i regeringens styrning av förvaltningen. Myndigheterna drar slutsatsen att mängden krav har ökat, vilket kan göra det svårt för myndigheterna att implementera alla krav samtidigt. Ett arbete har under våren pågått inom Regeringskansliet med att ta fram riktlinjer för hur generella frågor skall hanteras i myndig- hetsstyrningen. Riktlinjerna kommer att tas i an- vändning under hösten 2004.

Myndigheternas ledning och organisation

Statskontoret har på uppdrag av regeringen kart- lagt och analyserat ledningsformer och organi- sation vid statliga myndigheter. I Statskontorets rapport från mars 2004 lämnas förslag på hur statliga myndigheters ledningsformer och orga- nisation kan förbättras. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Översyn av verksförordningen

En särskild utredare har på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till en ny verksförordning. Ett huvudsakligt syfte med översynen har varit att skapa större tydlighet när det gäller myndig- heternas ledning, ledningens ansvar och uppgif- ter samt de förvaltningspolitiska kraven på myn- digheterna. Betänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23) har remissbehandlats och beredningen i Regerings- kansliet sker med utgångspunkten att en ny för- ordning skall kunna träda i kraft den 1 januari 2006.

Översyn av den statliga tillsynen

En översyn av den statliga tillsynen pågår i syfte att göra tillsynen tydligare och effektivare. Ut- redningen (Ju 2000:06) skall bl.a. pröva förut- sättningarna för att införa en ny lag om statlig tillsyn och, om så bedöms lämpligt, lämna för- slag om en sådan lag. I denna del av uppdraget ingår även att analysera möjligheterna till tyd- ligare och mer effektiva sanktioner i samband med tillsyn. Förslag till principer för finansiering av tillsynsverksamheten skall lämnas liksom en

analys av de för- och nackdelar som dagens kom- munala ansvar för vissa statliga tillsynsuppgifter medför. Resultaten av arbetet redovisas i september 2004. Därefter kommer betänkandet att remissbehandlas.

Chefsförsörjning i staten

Ett professionellt ledarskap i statsförvaltningen är en förutsättning för att uppnå målen i rege- ringens förvaltningspolitik. Regeringens chefs- policy syftar till en aktiv chefsförsörjning genom en kvalificerad rekrytering av nya myndig- hetschefer, individuella utvecklingsinsatser, år- liga mål- och resultatdialoger, rörlighet samt rimliga löne- och anställningsvillkor för denna grupp av chefer. Sedan ett tiotal år erbjuds alla nya myndighetschefer introduktion och utveck- ling i anslutning till regeringens utnäm- ningsbeslut. För att säkerställa en fortsatt hög kvalitet i det statliga ledarskapet följs chefs- försörjningsarbetet upp och regeringens chefs- policy utvecklas. Det prioriterade arbetet att minst hälften av alla nya myndighetschefer skall vara kvinnor följs fortlöpande upp. Arbetet att skapa en förvaltning där personalen och dess ledning speglar mångfalden i samhället ur flera perspektiv måste förbättras och drivas vidare.

För andra chefer i staten än myndighetschefer anordnar Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) längre utvecklingsprogram och mentor- program. För att underlätta för myndigheterna att själva ordna chefsutbildning har KKR tecknat ramavtal för chefsutvecklingsprogram. Med början 2004 genomförs ytterligare omgångar av program för kvinnliga chefer och program för strategiskt ledarskap.

Utbildning av ledamöter i statliga styrelser och råd

De statliga förvaltningsmyndigheternas styrelser har en viktig uppgift som instrument för rege- ringens styrning av myndigheterna. Det finns cirka 300 styrelser, nämnder och råd i statsför- valtningen. Styrelseledamöterna kommer från alla delar av samhället och bidrar med nya syn- sätt, fackkunskaper och medborgerliga erfaren- heter i styrelsearbetet. Att vara styrelseledamot kräver kompetens, integritet och engagemang.

Regeringens styrelseprogram, som inleddes 2003, syftar till att stärka och stödja myndig- heternas styrelser. Programmet består av semi- narier där myndighetsstyrelser får diskutera sitt uppdrag och ansvar med företrädare för departe-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

mentens politiska ledning och ansvariga tjänste- män. Målet är att flertalet styrelser skall genom- föra ett sådant seminarium före utgången av 2005. Under 2003 genomfördes ett 30-tal semi- narier.

Programmet innehåller även en introduk- tionsutbildning för nya ledamöter som genom- förs två gånger om året. En handbok för myn- dighetsstyrelser och informationsmaterial på regeringens hemsida stödjer utbildningen.

6.4.2Utvecklingen av 24- timmarsmyndigheten

Delegationen för utveckling av offentliga e- tjänster

Som ett led i regeringens satsningar för att stimulera utvecklingen och användningen av elektroniska tjänster i offentlig sektor tillsatte regeringen under hösten 2003 en delegation för utveckling av offentliga e-tjänster.

Delegationen, som tagit namnet 24-timmars- delegationen, har som övergripande mål för sitt arbete att vara pådrivande i utvecklingen och användandet av sådana elektroniska tjänster in- om offentlig verksamhet som kan skapa mer- värde för medborgare och företag. Syftet är att förbättra och effektivisera offentlig verksamhet, öka tillgängligheten till viktig samhällsservice, underlätta medborgarnas insyn och delaktighet i offentliga beslutsprocesser samt stimulera näringslivets konkurrenskraft. Delegationen består av företrädare för stat, kommun och landsting, näringsliv och forskningssektorn.

I april 2004 överlämnades ett första delbe- tänkande – e-tjänster för alla (SOU 2004:56) med en lägesbeskrivning av förekomsten av e- tjänster inom den offentliga sektorn. Delbe- tänkandet innefattar även förslag till insatser som kan bidra till att öka användningen och ut- budet av e-tjänster.

Nämnden för elektronisk förvaltning

Som ytterligare ett led i regeringens satsningar för att stimulera utvecklingen av 24-timmars- myndigheten beslutade regeringen under hösten 2003 förordningen (2003:770) om statliga myn- digheters elektroniska informationsutbyte.

Nämnden för elektronisk förvaltning (e- nämnden) inrättades den 1 januari 2004 och har till uppgift att stödja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

mellan myndigheter samt mellan myndigheter och enskilda. Detta skall bl.a. ske genom att nämnden beslutar om de standarder eller lik- nande krav som skall vara gemensamma för det elektroniska informationsutbytet för myndig- heter under regeringen. Nämnden har möjlighet att utfärda såväl bindande föreskrifter som re- kommendationer i form av riktlinjer och väg- ledningar.

Under första halvåret 2004 har e-nämnden fastställt sina första vägledningar. Dessa avser 24-timmarswebben, e-legitimationer och under- skrifter samt användargränssnitt/legala krav. Den första vägledningen skall vara till stöd för myndigheternas utveckling av sina webbplatser. Syftet är att så många användare som möjligt, oberoende av egenskaper och förmågor, skall kunna söka och läsa information samt enkelt och effektivt interagera via webbplatsen. Den andra vägledningen gäller myndigheternas användning av e-legitimationer och elektroniska underskrif- ter som upphandlas av Statskontoret. Vägled- ningen skall vara ett stöd för myndigheterna vid deras användning av tjänsterna i sin verksamhet. Den tredje vägledningen behandlar användar- gränssnitt och legala krav. Avsikten är att olika myndigheters tjänster skall använda ett använ- dargränssnitt som är samordnat och enhetligt så att tjänsterna blir enkla och tydliga för den enskilde att ta del av.

Översyn av formkrav i lagar och förordningar

I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1) redogjorde regeringen för den över- syn av formkrav i lagar och förordningar som genomförts i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och ärendehan- tering. Rapporten Formel – Formkrav och elek- tronisk kommunikation (Ds 2003:29) har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Uppföljning av 24-timmarsmyndighetens utveckling

Regeringen anser att det är av stor vikt att få en redovisning av vilka effekter som utvecklingen mot 24-timmarsmyndigheten genererar. I sam- band med detta behövs också en analys av de faktorer som är av avgörande betydelse för en effektiv utveckling. Regeringen har därför i september 2004 givit Statskontoret i uppdrag att utarbeta ett system för återkommande uppfölj- ning av 24-timmarsmyndigheten med utgångs-

punkt i de mål som regeringen fastlagt. I upp- draget ingår att göra fallstudier och lyfta fram ett antal e-tjänster/24-timmarsprojekt som genere- rat nytta och som därmed kan illustrera poten- tialen med 24-timmarsmyndigheten. Vidare skall Statskontoret identifiera omständigheter som varit avgörande för utvecklingen av 24-timmars- myndigheten. Uppdraget skall redovisas senast den 1 maj 2005.

6.4.3Service och samverkan

Informationstekniken gör det möjligt att utfor- ma nya servicelösningar och organisationsformer i den offentliga verksamheten. Regeringen har därför uppdragit åt Statskontoret, Arbets- marknadsstyrelsen, Centrala Studiestödsnämn- den, Riksförsäkringsverket, Skatteverket och Tullverket att gemensamt utveckla och pröva nya former för lokal service- och produktions- samverkan. Arbetet genomförs i regionala sam- verkansprojekt inom Skåne, Västra Götalands, Västerbottens och Norrbottens län.

För närvarande bedrivs inom ramen för upp- draget 15 olika delprojekt. I Skåne pågår bl.a. projekt som syftar till att förenkla och samordna flyktingars och invandrares kontakter med myn- digheterna. I Västra Götaland sker bl.a. en kart- läggning av gemensamma behov av kompetens och tjänster där det finns möjligheter till samut- nyttjande och samverkan mellan myndigheterna. I Norrbotten och Västerbotten är projekten in- riktade på att genom myndighetssamverkan be- hålla och utveckla offentlig service i glesbygds- kommuner.

En rapport med en samlad redovisning av ar- betet skall lämnas till regeringen senast den 1 september 2005.

6.4.4Ökad användning av informationen från offentlig sektor

EU-direktivet Vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (2003/98/EG) skall vara genomfört den 1 juli 2005. Direktivet skall förenkla för medborgare och företag att få till- gång till offentlig information i såväl Sverige som i övriga EU-länder. Ett viktigt syfte med direk- tivet är att öka tillväxten i den europeiska informationssektorn. Regeringen ser för när- varande över vilka regler och riktlinjer som kan

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

behöva anpassas till direktivet för att underlätta genomförandet. Arbetet ingår i den strategi som håller på att utformas för att underlätta tillgäng- ligheten till elektronisk samhällsinformation från offentlig sektor.

finansierade och det balanserade fondkapitalet i försäkringsverksamheten har påverkats positivt.

Kammarkollegiet har utvecklat servicen i för- säkringsverksamheten genom att på hemsidan tillhandahålla en fullständig uppsättning av för- säkringsvillkor samt skadeanmälningsblanketter.

För Kammarkollegiets kapitalförvaltning har

6.4.5Övriga insatser inom politikområdet det förvaltade kapitalet ökat med 3 miljarder

Statskontoret

Genom utredningar och utvärderingar bidrar Statskontoret till att underlätta regeringens om- prövningar av offentliga åtaganden samt till att öka kunskapen om effekterna av statliga åtgärder inom olika verksamhetsområden. Statskontoret genomför uppdrag inom alla politikområden. Statskontoret har också en central roll i arbetet med utveckling och modernisering av den stat- liga förvaltningen samt den elektroniska infra- strukturen. Statskontoret är även en viktig driv- kraft och ett stöd i myndigheternas IT-ut- veckling. Arbetet har under året haft sin tyngd- punkt i åtgärder som har haft till syfte att undan- röja hinder för utvecklingen av avancerade e- tjänster samt att skapa förutsättningar för sam- verkan över myndighetsgränser. Även Stats- kontorets ansvar för inköpssamordning på IT- sidan är av stor betydelse för den offentliga förvaltningens IT-utveckling.

Genom portalen www.lagrummet.se ges all- mänheten tillgång till lagar, förordningar, förar- beten och annan rättsinformation. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen lämnat en redo- görelse för den fortsatta utvecklingen av rättsin- formationssystemet (skr. 2003/04:18, Den fort- satta utvecklingen av rättsinformationssyste- met).

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet har under 2003 fortsatt arbetet med att skapa en större medvetenhet och bättre kunskap om riskhantering hos de statliga myn- digheterna. Information, metodbeskrivningar och verktyg för riskanalys och bedömning av riskkostnader har lagts ut på kollegiets hemsida. Kammarkollegiet har dessutom genomfört fyra seminarier angående riskanalyser och riskkost- nader. Inom försäkringsverksamheten tillfördes dessutom Kammarkollegiet 55 miljoner kronor under 2003 för att finansiera skadereserven i det författningsreglerade personskadeskyddet. Där- med är Kammarkollegiets ersättningsärenden

kronor under 2003. Det beror delvis på upp- gången på aktiemarknaden men framför allt på ett antal nya eller utökade uppdrag.

Nämnden för offentlig upphandling

Enligt regeringens bedömning ökar kunskapen om regelsystem kring offentlig upphandling i samhället. NOU har genomfört ett antal infor- mationsinsatser och konferenser under året samt medverkat i olika utbildningssammanhang. Kon- tinuerligt stöd på miljöstyrningsområdet har bl.a. givits till Kemikalieinspektionen och Natur- vårdsverket. Vidare har nämnden fortsatt att ar- beta med projekt om regelefterlevnaden. Sär- skilda stödinsatser har gjorts när det gäller sponsring, antidiskrimineringsklausuler samt direktivändringar.

Upphandlingsfrågorna ägnas stor uppmärk- samhet inom EU. Nya EG-direktiv skall träda ikraft den 1 februari 2006. NOU arbetar aktivt med att bevaka rättsområdet bl.a. när det gäller miljö och upphandling. Debatten runt dessa frågor och det ökade antalet överprövningar av upphandlingar i domstol samt arbetet till följd av de nya direktiven har krävt insatser bl.a. i form av omvärldsbevakning och stöd till Regerings- kansliet.

Statens kvalitets- och kompetensråd

Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) har under året erbjudit myndigheter stöd i form av utbildningar, seminarier och andra utvecklings- aktiviteter för att bidra till den statliga förvalt- ningens verksamhetsutveckling och långsiktiga kompetensförsörjning.

KKR har tillsammans med Ekonomistyr- ningsverket (ESV) gjort en studie om process- baserad verksamhetsstyrning i staten. En kart- läggning och analys av omfattning, inriktning och utveckling av systematiskt kvalitetsarbete inom statsförvaltningen har genomförts. En ny version av kvalitetsmodellen ”Common Assess- ment Framework” (CAF) har publicerats. KKR har också arrangerat en konferens för att sprida

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

erfarenheter från försöksverksamheten med servicedialoger och serviceåtaganden.

I syfte att stödja statsförvaltningens kompe- tensförsörjning med inriktning mot förvalt- ningskunskap och förvaltningsetik har bl.a. kva- lificerade introduktionsprogram för nya hand- läggare i staten samt olika program riktade till chefer genomförts. Konceptet med mentorer har utvecklats genom det nya programmet Mentor- forum. KKR har också utvecklat en vägledning för myndigheternas kompetensförsörjning samt en enkel självvärderingsmodell. KKR har därtill tagit fram en skriftserie om svensk och inter- nationell forskning rörande statlig förvaltning, liksom förslag till åtgärder för en utvecklad kunskapsstrategi inom det förvaltningspolitiska området.

6.5Resultatbedömning

6.5.1Resultat

Det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet har fått ett brett genomslag i förvaltningen. De statliga myndigheterna har under de senaste åren ökat sina ansträngningar att vara tillgängliga och serviceinriktade i sina kontakter med med- borgare och företag. Detta framgår bl.a. av dia- loger med myndigheter, rapporter från stabs- myndigheter och kontakter med forskarvärlden.

24-timmarsmyndigheten

Det har genomförts ett antal uppföljningar av utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten, främst när det gäller utbudet av offentliga tjänster på Internet. EU-kommissionen gör årligen länderjämförelser, i vilka man mäter utvecklingen av offentliga tjänster på nätet. I den senaste jämförelsen får Sverige hög place- ring när det gäller hur pass avancerade tjänsterna är. Sverige hamnar på tredje plats när det gäller andelen tjänster som innebär fullständig elektronisk hantering. I en upp- följningsrapport av Lissabonstrategin beskrivs Sverige som ett föredöme när det gäller utvecklingen av ett informationssamhälle, inklusive offentlig service på nätet.

Vidare visar en undersökning av Statskontoret från mars 2004 att utbudet av offentliga e- tjänster i Sverige stadigt ökar. Minst varannan offentlig institution har någon avancerad inter-

aktiv tjänst, t.ex. för att räkna ut skatt och av- gifter eller ställa frågor till myndigheten. Där- emot går utvecklingen av elektronisk ärende- hantering långsammare, särskilt sådana tjänster som innebär någon form av individualiserade ärenden som kräver att användaren identifierar sig. Tullverket lyfts fram som den bästa myn- digheten. Andra myndigheter som av Stats- kontoret utpekas som föredömen är Glesbygds- verket, Skatteverket, Vägverket, Barnombuds- mannen och Arbetsmarknadsstyrelsen.

Det förekommer även en viss uppföljning av användning av och kundernas belåtenhet med elektroniska tjänster. Statskontorets undersök- ningar ger indikationer på användning genom mätning av antalet besökare på förvaltningens webbplatser. Mellan november 2003 och januari 2004 besökte drygt 3,5 miljoner individer (unika besökare) förvaltningens webbplatser, vilket motsvarar 64 procent av alla Internetanvändare. Användarna säger sig vara nöjda med myndig- heternas e-tjänster.

I en undersökning från SCB, Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003 (SCB januari 2004), visar det sig att den vanligaste akti- viteten på myndigheternas webbplatser är att hämta information. Under perioden januari – mars 2003 besökte drygt 40 procent av privat- personerna i åldern 16–74 år myndigheternas hemsidor för att söka och hämta information. Det är däremot betydligt ovanligare att personer skickar in ifyllda blanketter. De som främst använt myndigheternas tjänster på Internet är personer i åldern 25–44 år medan de i ålders- gruppen 55–74 år använt tjänsterna minst. När det gäller företagens användning av myndighe- ternas webbplatser visar resultaten att det van- ligast är att företagen, drygt 80 procent, hämtar information och blanketter. Ungefär 40 procent av företagen har skickat in ifyllda blanketter medan drygt tio procent av företagen har genomfört en fullständig elektronisk hantering av ett ärende med en myndighet.

Statskontorets undersökningar av myndig- heternas webbplatser visar att utvecklingen nått långt när det gäller att tillhandahålla informa- tionstjänster, men att det går långsammare att utveckla den traditionella ärendehanteringen på Internet. Statskontoret har därför gjort en mer ingående undersökning som belyser i vilken utsträckning myndigheterna i dag använder Internet som kanal för ärendehanteringen. Resultaten visar att i princip alla myndigheter,

kommuner och landsting har minst en blankett på sina webbplatser. Däremot är det betydligt färre myndigheter, kommuner och landsting som erbjuder möjligheten att fylla i och skicka in blanketter via webbplatsen (on-lineansökan). Drygt hälften av myndigheterna har avancerade interaktiva tjänster på sin webbplats, dvs. möj- ligheter att göra flerdimensionella sökningar, utföra beräkningar och simuleringar. Nio av tio kommuner har avancerade interaktiva tjänster på sin webbplats medan motsvarande andel för landstingen är något lägre. När det gäller tjänster som innebär någon form av individualiserad ärendehantering (personliga tjänster), har unge- fär en tredjedel av myndigheterna, kommunerna och landstingen tjänster som kräver inloggning. I mindre än var tionde myndighet kan man följa handläggningen av sitt ärende via webbplatsen. Denna tjänst erbjuds endast i några få kom- muner och landsting.

Riksrevisionen har i sin rapport Vem styr den elektroniska förvaltningen (RiR 2004:19) grans- kat regeringens och myndigheternas arbete med att införa elektronisk förvaltning (Se avsnitt 4.8 Revisionens iakttagelser).

6.5.2Enskilda myndigheters resultat

Statskontoret

Statskontoret har under året genomfört ett 30- tal utrednings- och utvärderingsuppdrag som huvudsakligen rört förvaltningspolitiskt viktiga frågor, politikövergripande åtgärder samt sam- verkan mellan stat och kommun. Efterfrågan på Statskontorets tjänster är alltjämt hög och har också under 2003 överstigit möjligheterna att åta sig uppdrag. På IT-sidan använder sig 98 pro- cent, en ökning med fyra procentenheter sedan föregående år, av den offentliga sektorn av de upphandlade ramavtalen. Av den genomförda kundundersökningen på detta område framgår att användarna av avtalen har stor nytta av dem och att de innebär stora besparingar. Ramavtalen i sin helhet omsatte drygt 7 miljarder kronor, vilket beräknas motsvara en sammantagen bespa- ring på 0,7–1 miljard kronor.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet har under 2003 utökat sin verksamhet. Bland annat har kollegiet tillförts uppgiften att auktorisera teckenspråkstolkar. Kammarkollegiet har för flera verksamheter för-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

bättrat sin service gentemot kollegiets kunder genom utveckling av hemsidan. I flera verksam- heter har antalet ärenden ökat utan att detta har påverkat Kammarkollegiets handläggningstider negativt. Handläggningstiderna inom området resegarantier har dock varit långa även under 2003. De verksamheter där Kammarkollegiet för talan vid domstol har givit ett mycket gott resultat. Kammarkollegiet har fått bifall till sin talan i så gott som samtliga fall. Kammar- kollegiets konkurrensutsatta verksamhet har under året ökat när det gäller såväl nya kunder som nya uppdrag från befintliga kunder.

Nämnden för offentlig upphandling

Genom informations- och tillsynsinsatser bidrar nämnden till att öka kunskapen och bevaka att upphandlingar går korrekt till. Det är fortsatt viktigt att NOU bedriver en ändamålsenlig tillsyns- och informationsverksamhet så att upp- handlingar inom den offentliga sektorn kommer till nytta för konsumenterna.

Statens kvalitets- och kompetensråd

Verksamhetsmålen för Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) har i allt väsentligt upp- nåtts. Myndigheternas deltagande i KKR:s akti- viteter har ökat liksom antalet besök på KKR:s webbplats. De utvärderingar som myndigheten har gjort av genomförda aktiviteter visar på goda resultat.

En central fråga för staten som arbetsgivare är att öka den etniska och kulturella mångfalden. På detta område har KKR bidragit genom att ta fram ett kunskaps- och genomförandestöd för myndigheternas arbete samt påbörja förberedel- ser inför en preparandutbildning för vissa akade- miker. Sammantaget kan detta vara viktiga insat- ser för att underlätta för statliga arbetsgivare att öka den etniska och kulturella mångfalden i staten.

I KKR pågår ett strategiskt arbete för att säkerställa att myndigheten har tillgång till rätt kompetens för att nå målen för verksamheten. Myndighetens redovisade sjukfrånvaro är låg.

En särskild utredare har på regeringens upp- drag gjort en fördjupad prövning av KKR (se avsnitt 4.4 Regeringens stabsstöd).

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

7 Statliga arbetsgivarfrågor

7.1Omfattning

Statliga arbetsgivarfrågor omfattar personal- och lönepolitiska frågor, såsom löneutveckling, pensionsvillkor, kompetensförsörjning och ar- betsorganisation. Här ingår också bl.a. frågor som ohälsa, integration och jämställdhet inom staten. I verksamhetsområdet ingår myndighe- terna Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk och vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området.

7.2Mål

Målet för verksamhetsområdet är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att rele- vant kompetens finns för att åstadkomma efter- frågat resultat.

Arbetsgivarpolitiken skall vara väl utvecklad och samordnad. Myndigheterna skall bedriva sin arbetsgivarpolitik så att de har den kompetens som krävs för att nå de verksamhetsmål som statsmakterna anger.

7.3Politikens inriktning och måluppfyllelse

Regeringens prioriteringar inom det förvalt- ningspolitiska området vad gäller statliga arbets- givarfrågor anges nedan. Här redovisas också måluppfyllelse i de olika delarna.

Väsentliga frågor under det närmaste året är:

•Ökad hälsa och lägre sjukfrånvaro i staten.

•Ökad etnisk och kulturell mångfald bland de statsanställda på alla nivåer.

De statliga arbetsgivarna skall totalt sett inte vara löneledande

En viktig slutsats som kan dras av den jäm- förande lönestatistik som finns tillgänglig för tiden efter ramanslagsreformen 1994 är att löne- ökningstakten inom det statliga avtalsområdet har följt den på arbetsmarknaden i övrigt för- hållandevis väl.

Diagram 7.1 Utveckling av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden, 1994–2002

Index 1994=100

150
145		Kommun
140		Landsting
		Landsting
135
130		Stat
130
125		Privat sektor
120
115
110
105
100
95
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Källa: SCB

Anm: Uppgifterna avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändring i utbildningsnivå, ålder och kön.

Den etniska och kulturella mångfalden bland de anställda i statsförvaltningen skall öka på alla nivåer

Regeringen anser att staten skall vara ett före- döme när det gäller etnisk och kulturell mång-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

fald i arbetslivet. Målet är att den etniska och kulturella mångfalden i statsförvaltningen skall öka. Andelen sysselsatta med utländsk bakgrund i statlig förvaltning är fortfarande för låg och deras representation på ledande befattningar är lägre än på andra nivåer.

Arbetsgivarverket har redovisat bl.a. följande uppgifter som bygger på verkets statistik och Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsstati- stik. En utförligare redovisning lämnas i bilaga 1.

•Andelen anställda med utländsk bakgrund3

istaten uppgår 2003 till 10,4 procent. Bland befolkningen mellan 20–64 år uppgår ande- len med utländsk bakgrund till 17,4 pro- cent.

•Hela 47 procent av de med utländsk bak- grund finns inom sektorn Universitet, hög- skolor och forskning där de utgör 17,9 pro- cent av det totala antalet anställda. Upp- skattningsvis 25 procent av statliga anställ- ningar kräver svenskt medborgarskap. Mot bakgrund av detta är det naturligt att ande- len anställda med utländsk bakgrund är lägst inom sektorn Försvarsmakten.

•De 10,4 procenten med utländsk bakgrund

istaten fördelar sig jämt mellan kvinnor och män.

•En fördelning efter de tre olika kompetens- kategorier som de statligt anställda indelas i visar följande: Cirka 65 procent av de med utländsk bakgrund återfinns inom kärn- kompetens, 26 procent inom stödkompe- tens och ca 3 procent inom ledningskom- petens. Drygt 5 procent är inte klassade. Motsvarande siffror för samtliga stats- anställda är 61 procent inom kärnkompe- tens, 29 procent inom stödkompetens och 6,5 procent inom ledningskompetens. Cir- ka 3 procent är inte klassade.

Statskontoret har på regeringens uppdrag kart- lagt och analyserat statliga myndigheters arbete med handlingsplaner för etnisk och kulturell mångfald. I slutrapporten, som inkom till Rege- ringskansliet i början av juni, lämnas förslag på hur myndigheternas arbete kan förbättras. Rap- porten bereds för närvarande inom Regerings-

kansliet. Regeringen kommer under hösten att återkomma med förslag till åtgärder i syfte att öka den etniska och kulturella mångfalden i statsförvaltningen.

Regeringen har inom ramen för avsiktsför- klaringen med Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO i juni 2004 om insatser för bättre integration, bl.a. åtagit sig att aktivt verka för att personer utan eller med begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv erbjuds praktik eller ”prova på plats”.

Företrädare för regeringen och de berörda centrala organisationerna på arbetsmarknaden kommer i oktober 2004 att träffas för att gemen- samt följa upp vad som dittills åstadkommits med anledning av avsiktsförklaringen och för att diskutera formerna för fortsatt samverkan.

De statliga arbetsgivarna skall öka andelen kvinnor på ledande befattningar

Av diagram 7.2 framgår att andelen kvinnor på ledande befattningar har ökat med fem procent- enheter sedan 1998 och uppgår nu till 26 pro- cent. Utvecklingen går därmed åt rätt håll. En närmare redovisning görs i bilaga 1.

Diagram 7.2 Fördelning av kvinnor och män med uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet på olika nivåer

1998–2003
Procent
100
90					Män	Kvinnor
80	79	79	78	77	75	74
80					75	74
70
60
50
40
30	21	21	22	23	25	26
	21	21	22	23
20
10
0
	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: Arbetsgivarverket

De statliga arbetsgivarna skall verka för en god arbetsmiljö i syfte att minska sjuk- frånvaron

3 Med utländsk bakgrund avses 1) individer födda utomlands, 2) individer

med två föräldrar födda utomlands och 3) individer med ett okänt

födelseland.

Diagram 7.3 visar att sjukfrånvaron enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) inom den stat- liga sektorn fortsätter att sjunka och var 3,6 pro- cent 2003. Sjukfrånvaron i staten är trots denna

nedgång fortfarande 1,4 procentenheter högre 2003 jämfört med 1997.

Statligt anställda som beviljas sjukersättning av försäkringskassan har enligt PA 03 rätt till sjukpension4. Färsk statistik från Statens pensionsverk (SPV) visar att antalet nybeviljade, ej tidsbegränsade, sjukpensioner i staten har minskat mellan 2002 och 2003. Statistiken visar också att antalet nybeviljade tillfälliga sjukpen- sioner är oförändrade under samma period. Där- med kan inte det senaste årets minskning i sjuk- frånvaron i statlig sektor förklaras av en ökad frekvens av sjukpensioneringar.

Diagram 7.3 Sjukfrånvaron enligt AKU, procent av ordinarie

arbetstid
Procent
8
					Statlig sektor
7					Kommunal sektor
					Kommunal sektor
6					Privat sektor
6					Alla anställda
					Alla anställda
5
4
3
2
1
0
1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: Arbetsgivarverket

Regeringen inrättade i mars 2003 arbetsgruppen för Hälsa i Staten, ett forum för ökad hälsa och lägre sjukfrånvaro i staten. Hälsa i staten skall vara en inspirationskälla för hälsoarbetet i stats- förvaltningen och stimulera till samarbete och återkommande erfarenhetsutbyte mellan myn- digheterna. Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete senast den 31 mars 2005.

Hälsa i Staten har under våren 2004 bedrivit ett aktivt arbete för att föra upp frågan om ohälsa, arbetsmiljö och effektiva arbetsplatser högt på myndigheternas dagordningar. Totalt har ett tusental myndighetschefer, mellanchefer, personalansvariga och fackligt förtroendevalda deltagit i konferenser som Hälsa i Staten har arrangerat, på egen hand och i samarbete med länsstyrelserna. Hälsa i Staten har gett ut ett

4 En arbetstagare som har beviljats hel sjukersättning som inte är tidsbegräsad har enligt PA 03 rätt till sjukpension. En arbetstagare som har beviljats partiell sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning har enligt PA 03 rätt till tillfällig sjukpension.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

antal skrifter i syfte att stimulera till insatser på myndigheterna. Skriften Sjukfrånvaro i staten – myndigheter och sektorer 2003 innehåller en sammanställning av myndigheternas sjukfrån- varo 2003 och exempel på vad myndigheterna gör för att minska ohälsan.

Under hösten inbjuds till seminarier där bl.a. det strategiska ledningsperspektivets betydelse för arbetsmiljö och hälsa kommer att belysas.

Måluppfyllelse

Genom att politikområdets mål och verksam- heter avser hela statsförvaltningen är målupp- fyllelsen i hög grad avhängig utfallet av insatser utanför politikområdet. Graden av målupp- fyllelse av arbetsgivarfrågorna beror på hur varje enskild myndighet agerar som arbetsgivare.

En sammanfattning av regeringens bedöm- ning av den statliga arbetsgivarpolitiken och dess utfall redovisas i avsnittet 7.7.3.

7.4Systemet för löneomräkning av myndigheternas anslag

Regeringens bedömning: Det index avseende arbetskraftskostnadsutvecklingen för arbetare och tjänstemän i tillverkningsindustrin som an- vänds vid den årliga omräkningen av myndighe- ternas anslag för förvaltningsändamål bör ändras så att det från och med omräkningen för budget- året 2006 endast avser arbetskraftskostnads- utvecklingen för tjänstemän. Vid den årliga pris- och löneomräkningen bör produktivitetsav- draget även fortsättningsvis baseras på produk- tivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn mätt som ett 10-årigt glidande medelvärde.

Ärendet och dess beredning: I mars 2001 till- kallade regeringen en särskild utredare för att ut- värdera den arbetsgivarpolitiska reformen 1994. Utredaren gavs bl.a. i uppdrag att granska den teknik som används för justering av löne- kostnadsdelen i myndigheternas förvaltnings- anslag.

Utredningen överlämnade i mars 2002 sitt betänkande Den arbetsgivarpolitiska delege- ringen i staten – en samlad utvärdering (SOU 2002:32). Betänkandet har remissbehandlats. En

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr. Fi2003/225).

Utredningens förslag: Överensstämmer del- vis med regeringens bedömning. Utredningen anser, till skillnad från regeringen, att det årligen beräknade produktivitetsavdraget bör ersättas med ett för överskådlig tid fast avdrag, som endast ändras om den faktiska framtida produk- tivitetsutvecklingen visar på en trendmässig avvikelse från det fasta avdraget.

Remissinstanserna: Av 226 inkomna remiss- yttranden tillstyrker 200 (88 procent) utred- ningens förslag om övergång till ett tjänste- mannaindex. Förslaget har avstyrkts av sex remissinstanser och 20 avstår från att ta ställning. Bland annat efterlyses en fördjupad analys av löneomräkningssystemet. Riskerna för att för- slaget kan leda till en statlig löneomräkning som skiljer sig från den allmänna påtalas också. Utredningens förslag om ett fast produktivitets- avdrag tillstyrks av 171 av de 226 remissin- stanserna (76 procent). Förslaget avstyrks av 20 instanser och 35 avstår från att ta ställning. Det är främst modellen med ett gemensamt produk- tivitetskrav för alla delar av statsförvaltningen som ifrågasätts.

Skälen för regeringens bedömning: Utred- ningen har granskat den teknik som används för justering av lönekostnadsdelen i de anslag som pris- och löneomräknas. Granskningen har i första hand avsett i vilken mån denna teknik ska- par förutsättningar för en ändamålsenlig löne- sättning, dels ur ett statligt personalförsörjnings- perspektiv, dels ur ett samhällsekonomiskt pers- pektiv. Det senare perspektivet utgår från att löneutvecklingen inom det statliga avtalsområdet inte skall inverka negativt på den internationellt konkurrensutsatta sektorns konkurrenskraft.

När ramanslagssystemet infördes fastställdes att medelstilldelningen till de statliga arbetsgi- varna för ökningar av arbetskraftskostnaderna skulle anpassas till utvecklingen av kostnaderna för arbetskraften inom den internationellt kon- kurrensutsatta sektorn. Lönekostnadsdelen i myndigheternas anslag för förvaltningsändamål omräknas därför varje år med hjälp av ett index som tas fram av Statistiska centralbyrån. Indexet mäter utvecklingen av samtliga lönekostnader (exkl. sjuklön) samt avgifter enligt lag och avtal för arbetare respektive tjänstemän. Utfallet vägs samman utifrån respektive grupps storlek inom tillverkningsindustrin. Innan den årliga löneom- räkningen genomförs reduceras indexet med ett

produktivitetsavdrag motsvarande den genom- snittliga produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn de senaste 10 åren. Indextalet appliceras på lönekostnadsdelen av myndig- heternas anslag för förvaltningsändamål. Löne- kostnadsdelen utgjorde i genomsnitt 65 procent av myndigheternas totala anslag för förvaltnings- ändamål för budgetåret 2004.

Det finns ett brett stöd för principerna bakom systemet för löneomräkning, vilket också be- kräftas av remissyttrandena. På två punkter riktas dock kritik mot systemet. En synpunkt som framförts både från arbetsgivarna och de fackliga organisationerna är att den viktning som görs mellan arbetare och tjänstemän i index- beräkningen inte är adekvat för den statliga sektorn. En annan synpunkt är att den produkti- vitetsutveckling i privat tjänstesektor som an- vänds för att beräkna produktivitetsavdraget är svår att förutse för de statliga arbetsgivarna.

Viktningen mellan arbetare och tjänstemän

Fördelningen mellan arbetare och tjänstemän skiljer sig i dag markant åt mellan tillverknings- industrin och den statliga sektorn. Fördelningen i tillverkningsindustrin är drygt 60 procent arbe- tare och knappt 40 procent tjänstemän medan samtliga statsanställda omfattas av tjänste- mannaavtal. Detta förhållande bör enligt rege- ringens mening avspeglas i konstruktionen av index för löneomräkning.

Frågan har aktualiserats då arbetskraftskost- nadsutvecklingen för tjänstemän inom tillverk- ningsindustrin under en följd av år varit snabbare än den för arbetare. Skillnaden kan främst för- klaras av att de avtalade arbetsgivaravgifterna för arbetare har utvecklats långsammare som andel av lönen än motsvarande avgifter för tjänstemän. Detta beror i huvudsak på att de avtalspensions- system som gäller för arbetare respektive tjänste- män ger olika förmåner för lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp. De premier som arbets- givarna betalar för tjänstemän i dessa system stiger kraftigt när lönen överstiger 7,5 inkomst- basbelopp medan motsvarande inte gäller för arbetare. Detta förhållande gäller för både privat och statligt anställda tjänstemän. Samtidigt har de senaste årens löneutveckling medfört att allt fler tjänstemän har löner som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Då premierna för tjänste- männen är höga över denna gräns ökar genom- snittskostnaden för de avtalade arbetsgivar- avgifterna.

Det är enligt Arbetsgivarverkets bedömning en öppen fråga hur arbetskraftskostnadsindex för arbetare respektive tjänstemän kommer att utvecklas sinsemellan under exempelvis den närmaste femårsperioden. Regeringen anser att löneomräkningssystemet, oberoende av denna utveckling, skall möjliggöra en adekvat löne- bildning hos de statliga arbetsgivarna, utan att medge en snabbare löneökning än för tjänste- männen inom industrin sett över en längre period. En övergång till ett renodlat tjänste- mannaindex skulle enligt regeringens mening uppfylla båda dessa krav.

Regeringen avser därför att från och med löneomräkningen för budgetåret 2006 övergå från ett index avseende arbetare och tjänstemän till ett renodlat tjänstemannaindex. Därmed ska- pas bättre förutsättningar för en ändamålsenlig lönesättning dels ur ett personalförsörjningsper- spektiv, dels ur ett samhällsekonomiskt per- spektiv som utgår från att löneutvecklingen i sta- ten inte inverkar negativt på den internationellt konkurrensutsatta sektorns konkurrenskraft.

Produktivitetsavdraget

Arbetskraftskostnadsutvecklingen i industrin finansieras delvis genom den produktivitets- utveckling som sker där. Statsmakterna har vid flera tillfällen betonat att en grundförutsättning för de möjligheter till följsamhet gentemot kost- nadsutvecklingen i tillverkningsindustrin som skapas genom löneomräkningen är att det sker en likartad produktivitetsutveckling i de statliga verksamheterna. Vid den årliga omräkningen av myndigheternas anslag läggs därför ett produk- tivitetskrav på myndigheterna motsvarande ett genomsnitt av produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn under de senaste tio åren.

Produktivitetsavdraget har emellertid kritise- rats mot bakgrund av att dess storlek är svår att förutse för de statliga arbetsgivarna. Under den period som produktivitetsutvecklingen i privat tjänstesektor har använts för att beräkna avdra- get har det 10-åriga genomsnittet varierat mellan 1,06 och 1,92 procent.

Utredningen föreslår därför att regeringen i stället för att använda sig av ett uppmätt produk- tivitetsavdrag varje år, skall beräkna och fastställa ett fast avdrag som kan gälla för överskådlig tid. Avdraget skulle endast ändras om den faktiska framtida produktivitetsutvecklingen visar på en trendmässig avvikelse från det fasta avdraget

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringen delar inte denna bedömning. Produktivitetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn har förbättrats markant under 1990-talet och framåt. Osäkerheten är dock mycket stor när det gäller den långsiktiga tren- den. Produktivitetskravet vid pris- och löne- omräkningen bör även fortsättningsvis baseras på den faktiska utvecklingen i den privata tjänstesektorn för att få med de senaste tren- derna för produktivitetsutvecklingen i samhälls- ekonomin. Genom att tillämpa ett 10-årigt gli- dande medelvärde skapas dessutom stabilitet för myndigheterna.

7.5Den statliga försäkringsmodellen och Arbetsgivarverkets lednings- struktur

Regeringen redovisade i 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100, avsnitt 6.4) sina bedömningar avseende justeringar i den statliga försäkringsmodellen för avtalsförsäk- ringar.

Administrationen av det statliga avtals- pensionssystemet har renodlats och organisa- tionen kring detta förenklats. De åtgärder som vidtagits är att Statens pensionsverk (SPV) fr.o.m. den 1 juli 2004 övertagit Nämnden för statens avtalsförsäkringars (NSA) befogenhet att besluta om försäkringstekniska riktlinjer och premier samt att påföra myndigheter och andra arbetsgivare premieavgifter. Arbetsgivarverket har fr.o.m. samma tidpunkt övertagit NSA:s befogenhet att besluta om anslutning till statliga avtalsförsäkringar av icke-statliga arbetsgivare. Som en konsekvens av detta har NSA upphört fr.o.m. den 1 juli 2004.

Under våren 2004 har departementsprome- morian Ändringar i Arbetsgivarverkets instruk- tion (Ds 2004:33) tagits fram. Utifrån rege- ringens bedömning i budgetpropositionen för 2004 om ett utvidgat arbetsgivarkollegium, har särskilt övervägts frågor om beslutsförhet och röstvärden. Departementspromemorian, som även innehåller förslag om bl.a. de icke- obligatoriska medlemmarnas inflytande och om AP-fonderna skall vara obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket eller ej, är nu föremål för remissbehandling.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

7.6Insatser

7.6.1Insatser inom politikområdet

Arbetsgivarverket inledde under 2003 förbered- elserna inför avtalsrörelsen 2004. Nuvarande löneavtal löper ut den 30 september 2004. Riksdagen har beslutat om bildandet av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens admi- nistration, Försäkringskassan (prop. 2003/04:69, bet. 2003/04:SfU13, rskr. 2003/04:210). Nu gällande löneavtal för nuvarande försäkrings- kassor löper också ut den 30 september 2004. Avtal behöver slutas för perioden den 1 oktober

– den 31 december 2004. Därefter blir de statliga avtalen tillämpliga.

För Arbetsgivarverket har 2003 i övrigt ut- märkts av att frågor kring hälsa och sjukfrånvaro varit i fokus, liksom mångfald och integration. Exempel på åtgärder är:

•”Satsa friskt”: Arbetsgivarverkets och de centrala fackliga organisationernas satsning på utvecklingsprojekt för förbättrad arbets- miljö och sänkta sjuktal.

•Översyn av förmåner under sjukdomstid.

•Ohälsofrågor som tema på bl.a. sektors- möten.

•Stärkt rådgivningskompetens avseende frå- gor som rör mångfald, integration och diskrimineringslagstiftning.

Arbetsgivarverket har dels redovisat uppfölj- ningsbara mål för sin kompetensförsörjning 2004 och för 2005–2006, dels redovisat målupp- fyllelsen för 2003.

Under 2003 tog Statens pensionsverk (SPV) ytterligare steg mot en mer effektiv pensions- hantering. För att ytterligare säkra tillgången till aktuella uppgifter och möjliggöra en rationell hantering i verksamheten, både för arbetsgivare och SPV, togs under året beslut om att arbets- givarna från och med 2004 skall lämna uppgifter om sina anställda varje månad i stället för årsvis. Detta kommer att underlätta hanteringen i verk- samheten men framför allt höja kvaliteten i upp- gifterna och minska risken för oförutsedda pen- sionskostnader för arbetsgivarna.

Det nya pensionsavtalet (PA 03) introducera- des och i SPV:s utvecklingsprojekt produktions- sattes de första systemstöden för den indivi- duella ålderspensionen.

Ett 20-tal anställda, som arbetat med kom- munala pensioner vid SPV, övergick enligt 6 b §

lagen (1982:80) om anställningsskydd till SPP som ett led i arbetet att renodla SPV:s verksam- het. Ett stort antal övriga kundavtal har fasats ut under året. Vid utgången av 2004 skall renod- lingen vara genomförd fullt ut.

I december 2003 fattade SPV beslut om att inleda avveckling av aktualiseringsverksamheten, dvs. uppdatering av tjänstematriklar, i Söder- hamn. Totalt berörs ca 50 personer. Verksam- heten vid Söderhamn kommer då att ha bedrivits under sex år i stället för de två år som angavs i regeringens beslut 1998.

Utbetalning av allmän pension har flyttats över till Riksförsäkringsverket (RFV). Därmed betalas pensionen för dem med statlig tjänste- pension ut från två utbetalare, SPV och RFV. Genom den uppdelade utbetalningen försvann möjligheten att genom kvittning återta för mycket utbetald tjänstepension vid retroaktivt beviljad allmän pension. Detta har lett till en kraftig ökning av SPV:s behov av återkrav. SPV har under året arbetat med olika förslag till lös- ningar.

SPV:s redovisning av sin kompetensförsörj- ning fokuserar på mångfald, jämställdhet och arbetsmiljö.

Några exempel på relevanta insatser som rör partsorganen på det statliga avtalsområdet ges nedan.

Parterna på det statliga avtalsområdet har kommit överens om att under 2004–2005 låta den avgift på sammanlagt 0,355 procent av löne- summan (värderas till ca 600 miljoner kronor), som annars skulle ha tillförts de partssamman- satta organen Trygghetsstiftelsen respektive Utvecklingsrådet för den statliga sektorn, i stället gå till den så kallade premiereglerings- fonden inom Försäkringsföreningen för det stat- liga området (FSO). Skälet för kapitaltillskottet till FSO är att kapitalbasen i föreningen blivit försvagad. Dels har avkastningen på tillgångarna blivit lägre på grund av den dåliga utvecklingen på aktiemarknaden under 2000–2002. Dels har det allmänna lägre ränteläget föranlett Finans- inspektionen att besluta att alla försäkrings- givare, däribland FSO, skall räkna med lägre av- kastning på sina tillgångar framöver.

Parterna har tidigare enats om att från och med den 1 januari 2004 fortlöpande bevaka att Trygghetsstiftelsens behov av medel är tillgodo- sett. Enligt avtal avsätter myndigheterna 0,3 pro- cent av lönesumman för lokalt omställningsarbe- te fr.o.m. 2004 (ca 180 miljoner kronor totalt).

En närmare redogörelse för Trygghetsstiftel- sens verksamhet och resultat och det lokala om- ställningsarbetet lämnas i bilaga 1, avsnitt 4 resp. avsnitt 5.

7.6.2Insatser utanför politikområdet

Det finns ytterligare åtgärder som vidtagits inom ramen för strategin för ökad hälsa, som inte ryms under politikområdet. Dessa redovisas un- der politikområdena Ekonomisk trygghet vid sjuk- dom och handikapp (utgiftsområdet 10), Arbets- marknadspolitik (utgiftsområde 13), Arbetsliv

(utgiftsområde 14) liksom i finansplanen (volym 1).

7.7Resultatbedömning

7.7.1Resultat

Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet har för sextonde gången sedan hösten 1996 genom- fört undersökningen Konjunkturbarometer för den statliga sektorn. Det är en totalunder- sökning som genomförs bland verkets med- lemmar med minst 10 anställda. I vårens under- sökning svarade 94 procent (91 procent våren 2003, 94 procent våren 2002) av de tillfrågade medlemmarna.

En sammanfattning ges nedan (viktat efter antalet anställda)

–Oförändrad sysselsättning. Tre fjärdedelar av myndigheterna tror på ett oförändrat antal anställda, 14 procent tror på en ökning medan 11 procent svarar att antalet anställda minskar.

–Personalomsättning och övertidsuttag är oför- ändrade i en majoritet av myndigheterna. Drygt 80 procent anger att personalomsättningen un- der året blir oförändrad jämfört med 2003. Övertidsarbetet, som har sjunkit under de se- naste två åren, förblir oförändrat.

–Bristen på arbetskraft minskar medan uppsäg- ningar och övertalighet ökar. Myndigheterna har allt lättare att rekrytera. Bristen på lämpliga sökande har sjunkit från föregående år.

Av myndigheterna har 56 procent sagt upp personal sedan i höstas. I vårens barometer upp- ger 61 procent att det kommer att finnas över- talighet under det kommande året.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Sammanfattningsvis konstateras att myndig- heterna nu är i en fas där både uppsägningar och förväntad övertalighet ökar, samtidigt som arbetskraftsbristen fortsätter att minska.

7.7.2Enskilda myndigheters resultat

Arbetsgivarverket

Arbetsgivarverket efterfrågar sedan 1993 årligen medlemmarnas bedömning av sin verksamhet. Av resultaten i 2003 års Servicebarometer kan sammanfattningsvis utläsas att medlemmarna visar stor tillfredsställelse med det arbete Arbets- givarverket utför. Regeringen noterar bl.a. att

•84 procent anser att de i mycket hög grad haft möjlighet att framföra sina synpunkter inför avtalsrörelsen 2004. Detta är en bety- dande förbättring jämfört med den senaste jämförbara undersökningen 2000 då mot- svarande andel var 44 procent.

•72 procent anser att Arbetsgivarverkets in- satser har bidragit till arbetsgivarsamverkan. Motsvarande siffra förra året var 63 pro- cent.

•93 procent är nöjda med verkets förmåga att ge stöd och råd på ett korrekt och sak- ligt sätt. 94 procent anser att rådgivningen är av hög kvalitet.

Statens pensionsverk (SPV)

Med ensamrätt vad avser de förmånsbestämda pensionsförmånerna administrerar SPV tjänste- pensioner för statstjänstemän och tillhandahåller pensionsservice för 550 arbetsgivare (centrala, regionala och lokala) med drygt 200 000 an- ställda och 230 000 pensionärer.

SPV genomför löpande Nöjd-kund-index- mätningar (NKI). Vartannat år tillfrågas arbets- givare, och vartannat år tjänstemän och pensio- närer. Undersökningen 2003 avsåg tjänstemän och pensionärer. För tjänstemännen uppgick den övergripande nöjdheten till 49 på en 100-gradig skala. För pensionärerna uppgick motsvarande siffra till 75. Svarsfrekvensen var för tjänste- männen 32 procent. För pensionärerna var mot- svarande siffra 50 procent. När det gäller till- gänglighet och svarstider är pensionärerna över- lag mer nöjda än tjänstemännen.

Det ekonomiska målet för Statlig pensions- verksamhet m.m. är full kostnadstäckning. Intäkterna har ökat marginellt i förhållande till

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

budget vilket främst beror på en högre volym avseende de tjänster som är volymberoende, exempelvis utbetalningar eller förfrågningar. Den totala kostnaden ligger i nivå med den bud- geterade kostnaden. Jämfört med 2002 har kost- naderna ökat med ca 41 miljoner kronor. Av detta beror ca 6 miljoner kronor på det pågående utvecklingsarbetet till följd av det nya statliga pensionsavtalet. Åtgärder i form av tillfälligt anställda samt rekrytering av vissa kompetenser, såsom aktuarier, har gett ökade personal- kostnader på ca 15 miljoner kronor. Dessutom har andelen av, och därmed nivån på, de gemen- samma kostnaderna ökat.

Det ekonomiska målet för Pensionsverk- samhet på uppdrag är att generera ett verksam- hetsutfall på lång sikt motsvarande minst 6 pro- cent av verksamhetens intäkter, exklusive ränte- intäkter avseende balanserade vinstmedel. SPV har redovisat utfallet av avkastningskravet under de senaste tre åren dels per år, dels ackumulerat. För 2003 uppgår avkastningen till 5 procent. Ackumulerat för de tre senaste åren är avkast- ningen 5 procent.

Konkurrensutsatt verksamhet under avveck- ling visar i jämförelse med budget ett positivt resultat. Detta beror huvudsakligen på ovisshet kring avvecklingens genomförande vid fast- ställande av budgeten.

7.7.3Analys och slutsatser

Regeringen redovisar årligen sin bedömning av den statliga arbetsgivarpolitiken och dess utfall till riksdagen. Senast detta gjordes var i budget- propositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 2, bilaga 1). Utgångspunkten för be- dömningen är myndigheternas redovisning av sin kompetensförsörjning, som fr.o.m. i år sker i respektive årsredovisning.

Regeringens bedömning: Myndigheternas arbete med arbetsgivarpolitiska frågor fungerar i hu- vudsak väl. Medvetenheten om att staten måste vara en attraktiv arbetsgivare är hög och allt fler myndigheter bedriver ett strategiskt arbete för att säkerställa att verksamheten har rätt kompe- tens.

Skälen för regeringens bedömning: Av myndigheternas redovisningar framgår att ett

flertal åtgärder har vidtagits för att skapa hälso- samma arbetsplatser och att minska sjukfrån- varon. Det pågår insatser för att öka den etniska och kulturella mångfalden bland de anställda och medvetenheten om dess betydelse ökar. Arbetet för ökad jämställdhet och lika möjligheter till utveckling och befordran fortsätter och åtgärder har t.ex. vidtagits för att underlätta för de anställ- da att kombinera arbete och familj. Det genom- förs återkommande satsningar för att utveckla ledarskapet och inom ramen för dessa uppmärk- sammas ofta frågor om arbetsmiljö, mångfald och jämställdhet. Regeringen noterar också att samverkan mellan myndigheter i kompetens- försörjningsfrågor förekommer.

Detta år lyfter regeringen fram följande myn- digheter som har lämnat mycket bra redogörel- ser för sin kompetensförsörjning med tydliga mål och god måluppfyllelse: Ekonomistyrnings- verket, Finansinspektionen, Institutet för arbets- marknadspolitisk utvärdering, Kommerskolle- gium, länsstyrelserna i Blekinge och Dalarnas län, Skatteverket, Statens kärnkraftinspektion, Sveriges geologiska undersökningar, Verket för innovationssysten (VINNOVA) och Verket för näringslivsutveckling (NUTEK). Bra redovis- ningar har även lämnats av Arbetslivsinstitutet, Premiepensionsmyndigheten, Statens veterinär- medicinska anstalt, Umeå universitet och Upp- sala universitet.

För många myndigheter kan dock redovis- ningarna förbättras och kopplingen till verksam- heten göras tydligare. Myndigheternas kompe- tensförsörjning är av strategisk betydelse för verksamhetens resultat och det är angeläget att arbetet med dessa frågor ingår som en naturlig del i myndigheternas verksamhetsplanering. Regeringen avser att ta upp dessa frågor i kom- mande mål- och resultatdialoger.

Regeringens övergripande iakttagelser av myndigheternas arbetsgivarpolitik 2003 framgår av bilaga 1, avsnitt 5.

Myndighetsspecifik analys

Regeringen bedömer, utifrån Arbetsgivarverkets servicebarometer samt genomförda dialoger, att de prestationer som genomförts av Arbetsgivar- verket – liksom förra året – har lett till en vidare- utvecklad och mer samordnad statlig arbetsgivar- politik. Detta bidrar till ökad effektivitet i den statliga förvaltningen.

Regeringens samlade bedömning utifrån ett antal indikatorer (driftskostnadsjämförelser med

8.5Resultatbedömning

8.5.1Resultat

Tabell 8.1 Nyckeltal för SCB:s verksamhet

	1999	2000	2001	2002	2003
Innehåll1	+ 18	+ 14	+ 16	+ 15	+ 9
Aktualitet1	+ 0	+2	+ 17	+ 16	+ 7

Tillförlit-
lighet1	+ 14	+ 18	+ 12	+ 22	+ 11
Tillgäng-
lighet1	+ 36	+ 36	+ 37	+ 31	+ 22
databas-
användare	450	10600	22000	34400	35200
databas-
uttag	71000	157000	283000	248000	477000

Jämför-
barhet1	+ 1	+ 2	+ 8	- 1	+ 5
Nöjdkund-
index2	u.s.	71	u.s.	74	72

Punktlig-
het / tids-
hållning	64 %	66 %	71 %	66 %	79 %

Totala
kostnader
(mnkr)	724	761	789	830	885

Produktivi-
tetsför-
ändring	-3,6%	4,5%	3,3%	3,7%	0,9%

Kostnader för
företag,
kommuner,
organisa-
tioner (mnkr)	u.s	u.s.	u.s.	595	617

Allmänhe-
tens inställ-
ning (mycket
eller ganska
positiv) (%)	u.s	46	u.s.	48	47

Register-
utdrag	6500	13000	10400	5000	900

Antal årsar-
betskrafter	1 117	1 161	1 182	1 216	1 245
varav
kvinnor	615	673	685	704	719
varav män	502	488	497	512	526

Sjukfrånvaro	3,3%	3,2%	3,7%	4,1%	5,3%

1Produktansvarigas vid SCB bedömning av kvalitetsutvecklingen. Andelen produkter (%) med förbättrad kvalitet minus andelen produkter med försämrad kvalitet jämfört med föregående år.

2Nöjd-kund-index-talet kan variera mellan 1och100.

Målet för 2003 var lättillgänglig statistik av god kvalitet. Bedömningen av resultatet visar att målet i stort är uppfyllt. Statistiken är framtagen enligt plan. Kvalitetsutvecklingen är positiv, förbättrad tillgänglighet till statistiken har starkt

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

bidragit till detta. Produktivitetsökningen ligger i linje med målsättningen. Uppgiftslämnar- kostnaderna har däremot ökat. Huvuddelen av ökningen kan hänföras till att nya produkter har tillkommit, varav flera är sådana som SCB övertagit produktionsansvaret för.

Den ekonomiska statistiken har förbättrats. Det gäller bl.a. förbättringar i tjänstenärings- statistiken, fortsatta EU-anpassningar samt för- bättringar i nationalräkenskaperna, prisstati- stiken samt utrikeshandelsstatistiken.

Resultatet har uppnåtts till en kostnad av totalt 885 miljoner kronor vilket är en ökning med 7procent jämfört med föregående år. Drygt hälften av intäkterna kom från avgifter, till största delen från andra statistikansvariga myndigheter. Anslagssparandet på SCB:s ramanslag, ca 20 miljoner kronor, har förts över till innevarande budgetår.

Tabell 8.2 Fördelning av anslagsintäkter

Miljoner kronor

	2003
Anslagsintäkter,	418 889

varav fördelade av SCB till
Fi-dep. område	274 976
Fi-dep. område
N-dep. område	78 183
N-dep. område
S-dep. område	25 109
S-dep. område
U-dep. område	21 153
U-dep. område
M-dep. område	12 285
M-dep. område
Ju-dep. område	7 183
Ju-dep. område

Under 2003 förbrukade SCB drygt 65 procent av anslagsintäkterna till statistik inom Finans- departementets ansvarsområde samt till metod- utveckling, databaser, information, samordning m.m. Av intäkterna användes 19 procent till statistik inom Näringsdepartementets ansvarsområde och 6 respektive 5 procent till statistik inom Socialdepartementets respektive Utbildningsdepartementets ansvarsområde.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 8.3 Nyckeltal för det statistiska systemet

	2000	2001	2002	2003
Antal produkter för
officiell statistik	u.s.	u.s.	254	290

Kostnad för
samordning av den
officiella statistiken
(mkr)	1,9	1,9	3,3	3,3

Antal EU-rättsakter
(statistik)
beslutade av
- Rådet och	7	3	7	10
- Rådet och
Parlamentet
- Kommissionen	12	10	16	18

Antal arbetsgrupper
inom EU där en
statistikansvarig
myndighet
medverkar	u.s.	122	135	142

Rådet för den officiella statistiken har i sin årliga rapport redovisat att samarbetet mellan de statistikansvariga myndigheterna har stärkts under året. Den totala kostnaden för den officiella statistiken har ökat med 3 procent jämfört med 2002. Enligt rapporten finns en aktuell beskrivning av statistiken för knappt hälften av de statistikprodukter som publicerades under 2003. Många statistik- ansvariga myndigheter saknar för närvarande tillräcklig kännedom om hur mycket tid som företag och andra lägger ner för att lämna uppgifter till statistiken.

Enligt 14 § förordningen (2001:100) om den officiella statistiken skall individbaserad officiell statistik vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. SCB har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning av hur detta krav efterlevs. Enligt SCB:s kartläggning är individbaserade statistikprodukter nästan alltid uppdelade efter kön i någon eller några tabeller och diagram. Däremot är det endast i ett fåtal statistikprodukter som uppgifter efter kön redo- visas i samtliga tabeller och diagram. Skillnader eller likheter mellan könen kommenteras inte

heller genomgående i beskrivande texter. Enligt SCB finns betydande möjligheter att förbättra redovisningen.

8.5.2Analys och slutsatser

Effekter av de statliga insatserna inom verk- samhetsområdet är bl.a. mer tillförlitliga besluts- underlag, ökade kunskaper samt mer faktaunder- byggd debatt i samhället i stort.

Resultatet inom verksamhetsområdet är om- fattande statistik av god kvalitet och hög till- gänglighet. Statistiken används som besluts- underlag för bl.a. ekonomisk politik, välfärds- politik, bostadspolitik, skatte- och fördelnings- politik, arbetsmarknadspolitik, utbildnings- och forskningspolitik samt miljöpolitik. En mycket stor andel av statens resurser avsätts årligen för insatser inom dessa politikområden. För att uppnå avsedda effekter inom politikområdena är det viktigt att beslutsunderlagen är av god kvalitet.

EU har under senare år beslutat om ett stort antal åtgärder i syfte att förbättra den ekonomiska statistiken och även statistik inom andra områden. Besluten var tidigare mycket detaljrika men utformas nu oftast som ramlag- stiftning. Det innebär att SCB numera har viss handlingsfrihet vad gäller ambitionsnivån. SCB har under senare år tillförts vissa resurser som kompensation för EU-besluten. Ytterligare nya beslut om förbättrad statistik kan förväntas. I den mån SCB inte klarar att finansiera besluten genom rationaliseringar kan det innebära att myndigheten tvingas göra nedprioriteringar inom befintlig statistik. Det kan handla om minskade urval, glesare publicering, minskad detaljeringsgrad och avgiftsbeläggning av viss statistik. Sådana förändringar skall redovisas i den kommande arbetsplanen. Diskussioner om prioriteringar inom statistiken har redan inletts av Eurostat i nära samarbete med medlems- länderna.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

9.4Insatser

9.4.1Insatser inom politikområdet

ESV:s uppdrag inom verksamhetsområdet är att tillgodose statsmakternas behov av information om den statliga ekonomin. ESV lämnar underlag till regeringen i form av prognoser beträffande statsbudgeten, månadsvis och årlig uppföljning av statsbudgetens utfall samt underlag för års- redovisning för staten. ESV producerar även finansstatistik avseende den statliga verksam- heten som underlag till nationalräkenskaperna.

Konjunkturinstitutet bedriver regelbunden prognosverksamhet samt utvecklar metoder och modeller för prognoser och makroekonomiska analyser. Institutet publicerar också barometer- undersökningar av företag och hushåll samt arbetar med frågor som rör den ekonomiska statistikens kvalitet och utveckling. Inom det miljöekonomiska området genomför Konjunk- turinstitutet analyser och utvecklar metoder. Konjunkturinstitutet lämnar också visst bistånd till Regeringskansliet.

Ekonomiska rådet anordnar konferenser och seminarier på aktuella ekonomisk-politiska te- man samt bedriver och initierar egen forskning.

9.4.2Insatser utanför politikområdet

Prognos- och uppföljningsverksamhet bedrivs även utanför detta verksamhetsområde och av såväl statliga myndigheter som av andra aktörer. Bland de statliga myndigheterna kan nämnas Regeringskansliet och Riksgäldskontoret. Även ett stort antal andra myndigheter med ansvar för anslag och transfereringar bedriver en relativt omfattande prognosverksamhet som bl.a. utgör underlag för arbetet med statsbudgeten.

Resultaten av insatserna inom verksamhets- området är i stor utsträckning beroende av underlag från myndigheter utanför politikom- rådet samt från företag, organisationer m.fl. De prognoser och analyser som produceras inom verksamhetsområdet är i sin tur ett viktigt beslutsunderlag för många olika aktörer i samhället.

9.5Resultatbedömning

9.5.1Resultat

Den genomsnittliga precisionen i de prognoser som Konjunkturinstitutet gjorde under 2002 och 2003 för den makroekonomiska utveck- lingen under 2003 redovisas för tre nyckel- variabler i den sista kolumnen i tabell 9.1. Träff- säkerheten i prognoserna för BNP-tillväxten låg i linje med resultatet för 2002 och medelvärdet för svenska prognosinstitut. För inflationen var precisionen något bättre för 2003 än för före- gående år och något bättre än prognostikernas genomsnitt.

När det gäller arbetslösheten var de prognoser som gjordes under 2002 alltför optimistiska, var- för genomsnittsprecisionen för denna variabel var lägre än den varit de senaste åren. Detta gäller både för Konjunkturinstitutet och för genom- snittet av svenska prognosinstitut.

Tabell 9.1 Precision i prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet gjorda våren och hösten före aktuellt år samt våren och hösten under aktuellt år

Medelvärde av absoluta prognosfel för Konjunkturinstitutet samt ett medelvärde för svenska prognosinstitut. Procentenheter.

	1999	2000	2001	2002	2003
BNP, volymutveckling,
procent

- Konjunkturinstitutet	0,8	0,5	1,6	0,7	0,7

- Medelvärde	1,0	0,6	1,6	0,5	0,6

Arbetslöshet, nivå,
procent

- Konjunkturinstitutet	0,5	0,3	0,1	0,2	0,5

- Medelvärde	0,5	0,4	0,2	0,2	0,5

Inflation, KPI, års-
medelvärde, procent

- Konjunkturinstitutet	0,4	0,3	0,8	0,4	0,1

- Medelvärde	0,5	0,2	0,6	0,3	0,3

Utvecklingsinsatserna inom det makroekono- miska området inriktades under 2003 huvudsak- ligen på att dels ta i bruk den makroekonomiska modellen Kimod, dels fördjupa analysen av löne- bildningen och arbetsmarknadens funktionssätt, framför allt som underlag för den årliga s.k. löne- bildningsrapporten.

Modellen Kimod (tidigare benämnd Micmac), som är avsedd för makroekonomiska simule- ringar och stöd för medelfristiga kalkyler, togs i bruk i samband med 2003 års rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för löne- bildningen.

Arbetet för att nå målet om att öka prog- nosernas och analysernas tillgänglighet bedöms även under 2003 ha gett goda resultat. Bland annat har Konjunkturinstitutet utvecklat en “konjunkturportal” på Internet där utfall för vissa makroekonomiska nyckelvariabler kommenteras översiktligt. Antalet besök på institutets webbplats har fortsatt att öka (se diagram 9.1).

Diagram 9.1 Antal sidbesök på Konjunkturinstitutets webbplats

Tusental per år

600
500
400
300
200
100
0
2000	2001	2002	2003

Konjunkturinstitutets miljöekonomiska arbete har under året lett till flera forskningsrapporter som bl.a. rör utveckling av miljöräkenskaper samt analys av miljöpolitiska åtgärder med hjälp av simuleringsmodellen EMEC. Inom det senare området har institutet bl.a. utfört analyser inför kontrollstationen 2004 för delmålet för begrän- sad klimatpåverkan av växthusgaser.

ESV har under året vidareutvecklat sina bud- getprognoser. Dessa har inriktats mot stats- budgetens saldo och utgiftstaket. Under året har också ytterligare ansträngningar gjorts för att i ett tidigt skede uppmärksamma faktorer som mer långsiktigt har betydelse för statsbudgetens utveckling. En genomlysning har gjorts av effekter på de statliga finanserna av en ändrad ålderssammansättning. Metodutveckling har skett av statens inkomster från bolagsskatt. En närmare kontakt har knutits med Europeiska kommissionen för att få snabb och tillförlitlig information angående Sveriges EU-avgift. Ett närmare samarbete har även utvecklats med Riksgäldskontoret för information om utbetalningen till EU.

Arbetet med att säkerställa hög kvalitet i underlaget till årsredovisningen till staten har fortsatt genom bl.a. utveckling av interna arbets- rutiner och vidareutveckling av motparts-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

avstämningarna mellan de statliga myndighe- terna. En fortsatt anpassning av svensk finans- statistik har skett till kraven i det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95).

Under 2003 utkom två nummer av Ekono- miska rådets engelskspråkiga tidskrift Swedish Economic Policy Review (SEPR). Dessa inne- höll uppsatser om effekter av avregleringar på varu- och tjänstemarknaden och av hyres- regleringar. Under 2003 anordnade Ekonomiska rådet två vetenskapliga konferenser dels om effekter av skolpolitiska reformer, dels om orsa- ker till och åtgärder mot sjukfrånvaron. Ekono- miska rådet har haft möten med finansministern vid fyra tillfällen under 2003 samt haft regel- bundna lunchmöten och seminarier på Finans- departementet där aktuella ekonomisk-politiska ämnen behandlats.

Ekonomiska rådet har bistått i arbetet med Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) samt skrivit ett remissyttrande till EMU- utredningen (SOU 2002:16). Några av Ekono- miska rådets ledamöter har dels deltagit som experter i referensgrupperna till ESO:s rapporter om regelhantering vid avregleringar och studier av marginaleffekter, dels hållit ett externt semi- narium om välfärd och ett om finanspolitik.

9.5.2Analys och slutsatser

När olika konjunkturbedömares prognospreci- sion skall jämföras är det olämpligt att utgå från resultaten för ett enskilt år, eftersom tillfällig- heter och skillnader i prognostidpunkter får stort genomslag. I tabell 9.2 redovisas därför femåriga glidande medelvärden för de olika svenska institutens prognosfel.

Tabellen visar att Konjunkturinstitutets preci- sion ligger ungefär i nivå med genomsnittet för svenska prognosinstitut. När det gäller BNP-till- växt och inflation drar det svårbedömda året 2001 upp medelfelen såväl för Konjunkturinsti- tutet som för nästan alla andra prognostiker.

De olika svenska prognosinstitutens bedöm- ningar är inte oberoende av varandra. Konjunk- turinstitutets rapporter och databaser används i stor utsträckning av andra prognostiker som underlag och utgångspunkt för prognoserna. En utförligare diskussion om svenska konjunktur- bedömares precision återfinns i 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100 bil. 1 avsnitt 13).

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 9.2 Precision i prognoser för BNP, inflation och arbetslöshet gjorda våren och hösten före aktuellt år samt våren och hösten under aktuellt år

Femåriga glidande medelvärden av absoluta prognosfel för Konjunktur- institutet samt ett medelvärde för svenska prognosinstitut. Procent- enheter.

	1999	2000	2001	2002	2003
BNP, volymutveckling,
procent

- Konjunkturinstitutet	0,5	0,5	0,7	0,7	0,8

- Medelvärde	0,6	0,6	0,8	0,8	0,9

Arbetslöshet, nivå,
procent

- Konjunkturinstitutet	0,6	0,6	0,5	0,4	0,3

- Medelvärde	0,5	0,5	0,4	0,4	0,3

Inflation, KPI, års-
medelvärde, procent

- Konjunkturinstitutet	0,7	0,7	0,6	0,5	0,4

- Medelvärde	0,8	0,8	0,6	0,5	0,4

För att möjliggöra en ökad användning av kvantitativa precisionsmått vid framtida mål- formulering och utvärdering har regeringen gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att vidareut- veckla metoder och mått lämpliga för detta. Institutet har lämnat en delrapport om arbetet i årsredovisningen för 2003. Arbetet fortsätter

och inriktas på att inslaget av kvantitativa mått skall kunna öka från och med 2005.

Målen för de makroekonomiska prognosernas precision bedöms vara uppfyllda. När det gäller de kvalitativa målen för den makroekonomiska prognosverksamheten kan det konstateras att institutets fortsatta arbete med att fördjupa analysen inom de prioriterade områdena gett goda resultat. Och målen bedöms vara uppfyllda

Regeringen anser sammanfattningsvis att Konjunkturinstitutet har uppnått sina delar av målet för verksamhetsområdet.

Regeringen bedömer ESV:s prognoser som ändamålsenliga och att de har tillräckligt hög precision. Det stöd och underlag som lämnats från ESV har en hög kvalitet. Regeringen sammanfattningsvis att ESV:s mål för verksamhetsområdet är uppfyllda.

Enligt regeringens bedömning har Ekono- miska rådet under 2003 bidragit till områdets mål och uppnått sitt verksamhetsmål. Rege- ringen anser att de konferenser, lunchmöten och seminarier som Ekonomiska rådet anordnat har varit betydelsefulla och ändamålsenliga samt sammantaget bidragit till att förbättra underlaget för den ekonomiska politiken. Ekonomiska rådets verksamhetsberättelse bedöms vara till- fredsställande.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

ekonomiska målsättningarna för fastighetsför- valtningen hotas.

De båda fastighetsförvaltande myndigheternas soliditet skall på sikt sjunka. I dag uppgår Statens fastighetsverks soliditet till ca 40 procent medan Fortifikationsverkets soliditet är ca 45 procent.

10.4Insatser

Statens fastighetsverk (SFV) och Fortifikations- verket (FortV) är de två största förvaltarna av statens byggnader. De förvaltar ett stort antal försvarsanläggningar med tillhörande byggnader samt olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Omfattning och förändring mot föregående år beträffande fastigheternas värde framgår av tabellen 10.1.

Tabell 10.1 Statens byggnader, mark och annan fast egendom

Tusental kronor
	2003	2002	2001	2000
Staten totalt	37 160	34 369	31 391	35 178

- varav SFV	10 713	10 759	10 854	10 725

- varav Fortv	9 670	9 475	9 727	10 324

SFV och Fortv:s
andel	54,9%	58,8%	65,6%	59,8%

Uppgifterna i tabellen bör tolkas med viss för- siktighet då vissa tillgångar med kulturhistoriskt värde undantas från krav på att tas upp i balans- räkningen.

Fastighetsverkets bokförda värde för byggna- der, mark och annan fast egendom uppgick på balansdagen den 31 december 2003 till 10 712 miljoner kronor, vilket är en minskning med drygt 4 procent sedan 1998.

Fortifikationsverkets bokförda värde på bygg- nader, mark och annan fast egendom uppgick till 9 670 miljoner kronor, vilket är en minskning med knappt 11 procent sedan 1998 men en mindre ökning sedan föregående år.

Tabell 10.2 Fastighetsförvaltningens omfattning

	2001	2002	2003
Lokalarea (1000 m2)
Kulturarvs- och bidragsfastigheter	1 638	1 652	1 654

varav inrikes hyresfastigheter	1 113	1 092	1 122

varav utrikes hyresfastigheter	157	155	155

varav bidragsfastigheter	398	405	377

Försvarsfastigheter1	4 080	3 760	3 680

Statens fastighetsverks lokalarea har ökat mar- ginellt från ca 1 638 000 kvadratmeter lokal- area till drygt 1 654 000 kvadratmeter sedan 2001.

Uppgifterna om lokalarea för Fortifika- tionsverket omfattar enbart uthyrningsbar yta i det öppna beståndet. Sedan 1998 har Fortifikationsverkets verksamhet väsentligt minskat i omfattning beroende på försvars- besluten 1996 och 2000. Antalet kvadratmeter BTA (bruttoarea) har under denna period minskat med 23 procent.

Översyn av ändamålshyror

Regeringen tillsatte den 12 september 2002 på riksdagens uppmaning en parlamentarisk kom- mitté med uppgift att utreda frågor om hyres- sättning av ändamålsfastigheter inom kultur- området och universitets- och högskoleområdet. Kommittén har under våren 2004 överlämnat betänkandet Hyressättning av vissa ändamåls- byggnader (SOU 2004:28). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regerings- kansliet.

10.5Resultatbedömning

10.5.1 Resultat

Tabell 10.3 Fastighetsförvaltningens kostnader

	2001	2002	2003
Verksamhetskostnad2 (mkr)
Kulturarvs- och	1 569	1 514	1 780
bidragsfastigheter3
varav inrikes hyresfastigheter	1 126	1 104	1 327

varav utrikes hyresfastigheter	174	182	201

varav bidragsfastigheter	269	228	252

Försvarsfastigheter1	1 910	2 146	2 075

Verksamhetskostnad (kr) per m2

Kulturarvs- och bidragsfastigheter	940	901	1 076

varav inrikes hyresfastigheter	1 011	985	1 183

varav utrikes hyresfastigheter	1 110	1 164	1 297

varav bidragsfastigheter	675	567	668

Försvarsfastigheter1	468	571	564

1Försvarsanläggningarna redovisas normalt som bruttototalarea, omräkningsfaktorn till lokalarea är 0,8.

2Inklusive avskrivningar och finansiella kostnader men exklusive fastighetsförsäljningar samt kostnader för skog och mark.

3Kostnader för avskrivningar och finansiella kostnader har fördelats mellan inrikes och utrikes fastigheter.

För 2003 uppgick Statens fastighetsverks resultat till ca 69 miljoner kronor. Av resultatet förklaras 45 miljoner av fastighetsförsäljningar.

Avkastningskravet till staten omfattade 154 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,9 procent av genomsnittligt myndighetskapital. Det i för- hållande till avkastningskravet låga resultatet för- klaras av högre kostnader än förväntat för sanering av inomhusmiljön på Moderna museet och Arkitekturmuseet i Stockholm. I Statens fastighetsverks verksamhetskostnader 2003 ingår kostnader om 125 miljoner kronor för dessa saneringar.

Statens fastighetsverk har i skrivelse till rege- ringen (dnr. Fi2004/2721) redovisat kostnaderna för saneringen. De totala merkostnaderna för saneringen av museerna beräknas uppgå till 352 miljoner kronor vid utgången av 2004. I be- loppet ingår, förutom projektering och sane- ringsåtgärder, även andra kostnader som hyra av tillfälliga lokaler och ersättningar till museerna.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Museerna har under våren 2004 flyttat tillbaka till lokalerna på Skeppsholmen i Stockholm.

Statens fastighetsverks s.k. bidragsfastigheter beräknas under 2004 belasta verkets resultat- räkning med 180 miljoner kronor.

Verksamhetskostnaderna för Fortifikations- verket i tabellen ovan är hänförliga till det öppna beståndet.

Fortifikationsverkets resultat av verksamheten uppgick till ca 440 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor mer än budgeterat. Detta för- klaras av bättre nettoresultat än budgeterat beroende på effektiviseringar och besparingar. Även räntenettot förbättrade resultatet avsevärt. Statens avkastningskrav uppgick till 258 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,7 procent av genom- snittligt myndighetskapital.

10.5.2 Analys och slutsatser

Statens fastighetsverk har genomfört sina in- struktionsenliga uppgifter och uppfyllt de övergripande målen och verksamhetsmålen.

Regeringen bedömer att Fortifikationsverket uppfyllt de krav regeringen ställt. Underhåll och drift har också genomförts i den omfattning som överenskommits med brukarna för att bevara fastigheternas funktionella och ekonomiska värde. Investeringar har i princip genomförts enligt investeringsplanen, dock har ett mindre antal investeringar förskjutits i tiden.

Erfarenhetsmässigt har det visat sig vara svårt att vid försäljning av ändamålsfastigheter återfå de kostnader som tidigare lagts ner eftersom marknadsvärdet är betydligt lägre än investe- ringskostnaderna för denna typ av särskilt an- passade byggnader. Regeringen bedömer att Fortifikationsverkets försäljningar genomförts affärsmässigt. En viktig förutsättning för att försvarsbesluten skall implementeras på ett effektivt sätt är att Fortifikationsverket avyttrar uppsagda fastigheter på ett sätt som minimerar eventuella förluster.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

11 Budgetförslag

11.1 1:1 Konjunkturinstitutet

Regeringens överväganden

Tabell 11.1 Anslagsutveckling för 1:1 Konjunkturinstitutet

Tusental kronor

			Anslags-	-574
2003	Utfall	46 874	sparande	-574

2004	Anslag	46 694	Utgifts-	45 358
2004	Anslag	46 694	prognos	45 358

2005	Förslag	47 325

2006	Beräknat	47 772	1

2007	Beräknat	48 581	1

1 Motsvarar 47 325 tkr i 2005 års prisnivå.

Konjunkturinstitutet skall utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser över den ekonomiska ut- vecklingen, bidra till att den ekonomiska stati- stiken håller god kvalitet samt bedriva visst mil- jöekonomiskt analys- och metodutvecklingsar- bete. Konjunkturinstitutets verksamhet finansie- ras med anslag samt till en mindre del med avgif- ter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 11.2 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	1224	1714	-490

Prognos 2004	1240	1240	–

Budget 2005	1300	1300	–

Den avgiftsfinansierade verksamheten omfattar bland annat utredningsuppdrag, statistiktjänster och kurser. Avgifterna disponeras av Konjunk- turinstitutet.

Tabell 11.3 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:1 Konjunkturinstitutet

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	46 694	46 694	46 694
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	631	1 078	1 887

Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	47 325	47 772	48 581

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 uppgår till 47 325 000 kronor. För 2006 har anslaget be- räknats till 47 772 000 kronor och för 2007 till 48 581 000 kronor.

11.21:2 Ekonomistyrningsverket

Tabell 11.4 Anslagsutveckling för 1:2

Ekonomistyrningsverket

Tusental kronor

		58 133	Anslags-	6 362
2003	Utfall	58 133	sparande	6 362

2004	Anslag		Utgifts-	88 458
2004	Anslag	86 371	prognos	88 458

2005	Förslag	95 849

2006	Beräknat	88 459	1

2007	Beräknat	89 922	1

1 Motsvarar 87 749 tkr i 2005 års prisnivå.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Ekonomistyrningsverket (ESV) är central för- valtningsmyndighet för ekonomisk styrning av statlig verksamhet samt för statliga myndig- heters ekonomi- och personaladministrativa system. ESV är en stabsmyndighet som stöder såväl regeringen som myndigheterna.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 11.5 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	137 527	145 873	-8 346
(varav tjänsteexport)	(6 968)	(6 521)	(447)

Prognos 2004	128 933	129 307	-374
(varav tjänsteexport)	(7 815)	(7 360)	(455)

Budget 2005	131 624	131 500	124
(varav tjänsteexport)	(9 500)	(9 500)	(0)

Regeringens överväganden

Tabell 11.6 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:2 Ekonomistyrningsverket

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	86 371	86 371	86 371
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 378	2 088	3 551

Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra
anslag	8 100	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	95 849	88 459	89 922

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

11.31:3 Statskontoret

Tabell 11.7 Anslagsutveckling för 1:3 Statskontoret

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	81 785	sparande	1 481

2004	Anslag	89 730	Utgifts-	89 558
2004	Anslag	89 730	prognos	89 558

2005	Förslag	89 652

2006	Beräknat	90 457	1

2007	Beräknat	91 975	1

1 Motsvarar 89 652 tkr i 2005 års prisnivå.

Statskontoret är en central förvaltningsmyndig- het för utrednings- och utvärderingsverksamhet och ett stabsorgan till regeringen. Dess uppgift är främst att utreda och utvärdera statlig och statligt finansierad verksamhet på regeringens uppdrag samt att bistå med förnyelse av stats- förvaltningen och utveckling av den elektroniska infrastrukturen inom offentlig sektor. Stats- kontorets verksamhet finansieras till cirka 60 procent med anslag.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 11.8 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter till	Intäkter	Kost-	Resultat
verksamhet	inkomsttitel	som får	nader	(intäkt -
	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

SPAR-avgifter
Utfall 20031	9 896	423	423	9 896

Prognos 2004	10 400	450	450	10 400

Budget 2005	–	–	–	–

Landstingsavtalen
Utfall 20032	7 781	–	–	7 781
Prognos 2004	7 870	–	–	7 870

Budget 2005	7 935	–	–	7 935

1Kostnaderna för SPAR belastar anslaget 1:3.

2Kostnaderna för landstingsavtalen belastar anslaget 1:4.

Anslaget ökas engångsvis med 8 100 000 kronor under 2005 för att finansiera investeringar och planerat utvecklingsarbete av informations- systemet Hermes.

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 upp- går till 95 849 000 kronor. För 2006 har anslaget beräknats till 88 459 000 kronor och för 2007 till 89 922 000 kronor.

Regeringen avser att under 2005 återkomma till riksdagen med anledning av förestående för- ändringar av det samlade stabsstödet (se avsnitt 4.4).

Fram till och med utgången av 2004 svarar Statskontoret för kanslifunktionen för Statens personadressregisternämnd (SPAR). Statskon- toret svarar vidare för administrationen av vissa avtal som slutits mellan Statens förhandlings- nämnd och vissa landsting (”landstingsavtalen”).

Tabell 11.9 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	47 736	45 798	1 938

Prognos 2004	45 500	48 500	-3 000

Budget 2005	45 500	45 500	–

Statskontorets kostnader för inköpssamord- ningen finansieras genom de avgifter som tas ut av de leverantörer som myndigheten träffar avtal med. Den avgiftsfinansierade inköpssamord- ningen redovisar ett totalt ackumulerat över- skott på 14 526 000 kronor.

Statens personadressregisternämnd (SPAR)

Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riks- dagen godkänner att regeringen får besluta om Statens personadressregisternämnds organisa- toriska anknytning till annan statlig myndighet.

Skälen för regeringens förslag: En utredare har prövat förutsättningarna för att samordna Sta- tens personadressregisternämnd (SPAR) med annan behandling av personuppgifter i staten och föreslagit att nämnden inte längre bör vara administrativt knuten till Statskontoret.

I samband med att myndigheten SPAR- nämnden inrättades, beslutade riksdagen (prop. 1984/85:225, bet. 1984/85:FiU4, rskr. 1985/86:215), att nämnden skulle vara admi- nistrativt knuten till Statskontoret.

Regeringen föreslår att regeringen i framtiden får besluta om till vilken myndighet SPAR- nämnden skall vara administrativt knuten.

Regeringen delar utredningens uppfattning och avser att låta nämnden samordnas med liknande statlig behandling av personuppgifter – folkbok- föringsverksamheten inom Skatteverket.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringens överväganden

Tabell 11.10 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:3 Statskontoret

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	89 730	89 730	89 730
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	858	1 671	3 205

Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra
anslag	-936	-944	-960

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	89 652	90 457	91 975

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget 1:3 Statskontoret minskas med 936 000 kronor i samband med att SPAR förs från Stats- kontoret den 1 januari 2005.

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 upp- går till 89 652 000 kronor. För 2006 har anslaget beräknats till 90 457 000 kronor och för 2007 till 91 975 000 kronor.

Regeringen avser att under 2005 återkomma till riksdagen med anledning av förestående för- ändringar av det samlade stabsstödet (se avsnitt 4.4).

11.41:4 Täckning av merkostnader för lokaler

Tabell 11.11 Anslagsutveckling för 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	563	sparande	4 388

2004	Anslag	425	Utgifts-	592
2004	Anslag	425	prognos	592

2005	Förslag	425

2006	Beräknat	425

2007	Beräknat	425

Statskontoret ansvarar för vissa lokalförsörj- ningsfrågor. De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa tomma lokaler för vilka staten har betalningsansvar till dess att avtalen går att av- veckla. De huvudsakliga faktorer som styr utgif- terna på området är avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra hand. Statskontoret disponerar anslaget.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 uppgår till 425 000 kronor. För 2006 och 2007 har ansla- get beräknats till 425 000 kronor.

11.51:5 Statistiska centralbyrån

Tabell 11.12 Anslagsutveckling för 1:5 Statistiska centralbyrån

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	420 162		sparande	19 560

2004	Anslag	431 001	1	Utgifts-	424 089
2004	Anslag	431 001	1	prognos	424 089

2005	Förslag	437 433

2006	Beräknat	441 230	2

2007	Beräknat	446 565	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 437 416 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 435 433 tkr i 2005 års prisnivå.

Statistiska centralbyrån ansvarar för den sektor- övergripande officiella statistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet med verksamhe- ten är lättillgänglig statistik av god kvalitet. Verksamheten omsluter ca 885 000 000 kronor, varav drygt hälften finansieras med avgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 11.13 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2003	445 500	455 400	-9 900
(varav tjänsteexport)	(52 300)	(53 600)	(-1 300)

Prognos 2004	450 000	450 000	0
(varav tjänsteexport)	(52 000)	(52 000)	(0)

Budget 2005	450 000	450 000	0
(varav tjänsteexport)	(55 000)	(55 000)	(0)

Verksamheten omfattar bl.a. produktion av officiell statistik och annan statistik för andra statistikansvariga myndigheter och andra bestäl- lare samt tjänsteexport.

Regeringens överväganden

Tabell 11.14 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:5 Statistiska centralbyrån

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	429 501	429 501	429 501
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 932	9 729	17 064

Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra
anslag	2 000	2 000	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	437 433	441 230	446 565

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget ökas engångsvis med 2 000 000 kronor under 2005 och 2 000 000 kronor 2006 för att genomföra delar av åtgärdsplanen för förbättring av den ekonomiska statistiken.

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 upp- går till 437 433 000 kronor. För 2006 har ansla- get beräknats till 441 230 000 kronor och för 2007 till 446 565 000 kronor.

11.61:6 Kammarkollegiet

Tabell 11.15 Anslagsutveckling för 1:6 Kammarkollegiet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	81 216	sparande	10 439

2004	Anslag	29 128	Utgifts-	34 535
2004	Anslag	29 128	prognos	34 535

2005	Förslag	29 667

2006	Beräknat	30 186	1

2007	Beräknat	30 764	1

1 Motsvarar 29 667 tkr i 2005 års prisnivå.

Kammarkollegiet är en central förvaltnings- myndighet med uppgifter som tillståndsgivning, registrering och tillsyn samt bevakning av statens rätt och allmänna intressen. Kammarkollegiet skall också utgöra ett statligt egenregialternativ vad gäller administrativ service, kapitalförvalt- ning, försäkringsverksamhet och fordrings- bevakning.

Kammarkollegiets verksamhet finansieras till drygt 70 procent med avgifter.

Utöver förvaltningsanslaget disponerar Kam- markollegiet ett 40-tal anslag inom 12 utgifts- områden för olika ändamål.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 11.16 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2003	238 926	208 002	30 924

Prognos 2004	260 820	235 420	25 400

Budget 2005	260 820	235 420	25 400

Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar ad- ministrativ service, det statliga försäkringssy- stemet, fordringsbevakning, kapitalförvaltning, registrering av trossamfund samt upplösning av stiftelser.

Regeringens överväganden

Tabell 11.17 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:6 Kammarkollegiet

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	29 128	29 128	29 128
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	539	1 058	1 636

Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	29 667	30 186	30 764

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 uppgår till 29 667 000 kronor. För 2006 har anslaget be- räknats till 30 186 000 kronor och för 2007 till 30 764 000 kronor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

11.71:7 Nämnden för offentlig upphandling

Tabell 11.18 Anslagsutveckling för 1:7 Nämnden för offentlig upphandling

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	7 791	sparande	405

2004	Anslag	7 957	Utgifts-	8 038
2004	Anslag	7 957	prognos	8 038

2005	Förslag	8 375

2006	Beräknat	8 088	1

2007	Beräknat	8 220	1

1 Motsvarar 8 026 tkr i 2005 års prisnivå.

Nämnden för offentlig upphandling (NOU) skall verka för att offentlig upphandling bedrivs affärsmässigt, effektivt och lagenligt. NOU:s verksamhet finansieras i huvudsak med anslag.

Regeringens överväganden

Tabell 11.19 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:7 Nämnden för offentlig upphandling

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	7 957	7 957	7 957
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	68	131	263

Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra
anslag	350	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	8 375	8 088	8 220

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget ökas engångsvis med 350 000 kronor under 2005 för att bl.a. finansiera informations- insatser gällande antidiskrimineringsklausuler m.m.

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 upp- går till 8 375 000 kronor. För 2006 har anslaget beräknats till 8 088 000 kronor och för 2007 till 8 220 000 kronor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

11.81:8 Statens kvalitets- och kompetensråd

Tabell 11.20 Anslagsutveckling för 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	12 389	sparande	805

2004	Anslag	12 853	Utgifts-	13 416
2004	Anslag	12 853	prognos	13 416

2005	Förslag	12 661

2006	Beräknat	12 800	1

2007	Beräknat	13 021	1

1 Motsvarar 12 661 tkr i 2005 års prisnivå.

Statens kvalitets- och kompetensråd är en statlig förvaltningsmyndighet och ett stabsorgan till regeringen som skall stödja och stimulera arbetet med kvalitetsutveckling och kompetensförsörj- ning inom den statliga förvaltningen.

Verksamheten finansieras huvudsakligen med anslag, men även till viss del med avgiftsintäkter.

Under 2003	uppgick avgiftsintäkterna till
3 541 000 kronor.
Myndigheten	disponerar utöver ramanslaget

ett äldreanslag: (1998) D3 Bidrag till förnyelse- fonder på det statligt reglerade området under utgiftsområde 14 Arbetsliv. Vid utgången av budgetåret 2003 var 21 586 000 kronor oför- brukade på detta anslag.

Regeringens överväganden

Tabell 11.21 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	12 853	12 853	12 853

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	-192	-53	168
Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	12 661	12 800	13 021

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår	ett anslag för 2005	på
12 661 000 kronor.	För 2006 har anslaget	be-

räknats till 12 800 000 kronor och för 2007 till 13 021 000 kronor.

Regeringen avser att under 2005 återkomma till riksdagen med anledning av förestående föränd- ringar av det samlade stabsstödet (se avsnitt 4.4).

11.91:9 Ekonomiska rådet

Tabell 11.22 Anslagsutveckling för 1:9 Ekonomiska rådet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	1 908	sparande	1 488

2004	Anslag	2 415	Utgifts-	2 666
2004	Anslag	2 415	prognos	2 666

2005	Förslag	2 098

2006	Beräknat	2 463	1

2007	Beräknat	2 503	1

1 Motsvarar 2 448 tkr i 2005 års prisnivå.

Ekonomiska rådet, som är knutet till Finans- departementet, består av sex nationalekono- miska forskare samt Konjunkturinstitutets gene- raldirektör som adjungerad medlem. Verksam- heten är anslagsfinansierad. Ekonomiska rådet söker dessutom externa medel för vissa aktivi- teter.

Regeringens överväganden

Tabell 11.23 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:9 Ekonomiska rådet

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	2 415	2 415	2 415
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	33	48	88

Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra
anslag	-350	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	2 098	2 463	2 503

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För 2005 har 350 000 kronor engångsvis omför- delats inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår ett anslag för 2005 på 2 098 000 kronor. För 2006 har anslaget beräk- nats till 2 463 000 kronor och för 2007 till 2 503 000 kronor.

	PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
11.10 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor	11.11 1:11 Statliga tjänstepensioner

Tabell 11.24 Anslagsutveckling för 1:10

Arbetsgivarpolitiska frågor

Tusental kronor

			Anslags-	3 405
2003	Utfall	1 449	sparande	3 405
2004	Anslag	2 458	Utgifts-	4 561
2004	Anslag	2 458	prognos	4 561
2005	Förslag	2 458

2006	Beräknat	2 458

2007	Beräknat	2 458

De utgifter som belastar anslaget är bl.a. med- lemsavgifter för de samnordiska institutionerna, utgivning av författningssamling (AgVFS) och uppgifter i anslutning till utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst. Under anslaget har också medel beräknats för regeringens behov inom det arbetsgivarpolitiska området, såsom konsult- och utredningsuppdrag samt kostnader för vissa nämnder (främst arvoden) inom det arbetsgivarpolitiska området.

Under 2003 har anslaget huvudsakligen be- lastats för ersättningar för statistikuppgifter.

Regeringens överväganden

Anslaget är svårt att prognostisera beroende bl.a. av hur mycket uppgifter regeringen efterfrågar från Arbetsgivarverket. Kostnader för den av regeringen inrättade arbetsgruppen för Hälsa i staten belastar detta anslag. Liksom tidigare år belastar kostnader för Sveriges representant i Nordiska Ministerrådets program nordisk utbytestjänstgöring anslaget.

Medel för nämnder inom det arbetsgivar- politiska området ingår sedan 2000 i anslaget. Till nämnderna betalas utgifter, i regel arvoden till ledamöter och ersättare m.m., för Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Statens tjänstepensions- och gruppliv- nämnd och Statens utlandslönenämnd.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på området är hur arbetsbelastningen påverkar antalet sammanträden vid nämnderna eftersom de flesta arvoden utgår per sammanträde.

Med ledning av detta föreslår regeringen att anslaget för 2005 uppgår till 2 458 000 kronor. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 2 458 000 kronor.

Tabell 11.25 Anslagsutveckling för 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.

Tusental kronor

			Anslags-	129 7591
2003	Utfall	7 472 722	sparande	129 7591
2004	Anslag	7 714 000	Utgifts-	7 761 000
2004	Anslag	7 714 000	prognos	7 761 000
2005	Förslag	8 220 000

2006	Beräknat	8 556 000

2007	Beräknat	9 028 000

1 Efter ändring av regleringsbrevet under 2004 har hela anslagssparandet dragits in.

Anslaget belastas med utgifter för personal- pensionsförmåner, särskild löneskatt på pen- sionskostnader m.m. Personalpensionsförmån- erna styrs av kollektivavtal. Inkomsterna utgörs främst av de försäkringsmässigt beräknade pre- mier som statliga arbetsgivare fr.o.m. den 1 januari 1998 skall betala (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53) och som redo- visas under inkomsttiteln Statliga pensions- avgifter. Inkomsterna på inkomsttiteln mot- svarar inte utgifterna på anslaget beroende på att de försäkringsmässigt beräknade premier som redovisas på inkomsttiteln avser beräknade pensionskostnader för aktiv personal för ett visst år medan anslaget belastas med de pensioner som utbetalas samma år.

Tabell 11.26 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2003	275 356	-279 681	-4 325

Prognos 2004	257 618	-281 191	-23 573

Budget 2005	236 935	-238 600	-1 665

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringens överväganden

Tabell 11.27 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	7 714 000	7 714 000	7 714 000
Förändring till följd av:
Beslut	–	–	–

Övriga makroekonomiska
förutsättningar	19 500	139 500	302 500

Volymer	110 500	311 500	585 500

Överföring till/från andra
anslag	367 000	391 000	426 000

Övrigt	9 000	–	–

Förslag/beräknat anslag	8 220 000	8 556 000	9 028 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Medelsbehovet för anslaget styrs främst av an- talet förmånstagare, medelvärdet av den statliga kompletteringspensionen samt av basbelopps- förändringar. Löneutvecklingen har betydelse för nytillkomna förmåners storlek. Beräknat ut- fall för 2004 överstiger anvisat belopp främst beroende på att kostnadsregleringen mellan stat och kyrka och pensionsöverföringar till EU inte genomfördes under 2003 som beräknat.

Sedan 2003 kompliceras prognostiseringen av anslagsförbrukningen dels av ett nytt statligt pensionsavtal, dels av nya samordningsregler mellan den nya allmänna pensionen och den stat- liga tjänstepensionen.

Det makroekonomiska antagande som har absolut störst inverkan på anslaget är prisbas- beloppet. En beräknad höjning av detta medför en ökad belastning på anslaget. Kommande generationsskifte avspeglar höjningen av voly- men som påverkar anslagets storlek. I posten övrigt återfinns belastningar av engångskaraktär, såsom EU-överföringar.

Med anledning av att personalen hos de all- männa försäkringskassorna fr.o.m. den 1 januari 2005 inordnas i det statliga tjänstepensionssyste- met tillförs anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. 367 000 000 kronor från anslaget 19:6 För- säkringskassan (utgiftsområde 10).

Med ledning av ovanstående föreslår rege-

ringen att anslaget för		2005 blir 8			220 000 000.
Anslaget för	2006		har	beräknats		till
8 556 000 000	kronor		och	för	2007	till

9 028 000 000 kronor.

11.12 Statens fastighetsverk

Statens fastighetsverk är en central förvaltnings- myndighet med uppgift att förvalta det fastig- hetsbestånd som regeringen bestämmer. Det övergripande målet för verket är att förvalt- ningen skall ske på det sätt som innebär god resurshushållning och hög ekonomisk effek- tivitet samtidigt som fastigheternas värden i vid mening bevaras. Förvaltningen av fastigheter skall utgå från att tillgodose en primär- verksamhets behov av lokaler och optimera bru- karens nytta av de resurser som läggs ner på lokalanskaffningen. Statens fastighetsverks verk- samhet finansieras fullt ut med avgiftsinkomster.

Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget

Tabell 11.28 Uppgifter om det ekonomiska läge för Statens fastighetsverk

Miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Prognos	Budget
	2000	2001	2002	2003	2004	2005
Utnyttjad
låneram	4 900	4 900	5 511	5 948	7 600	10 000

Utnyttjad
andel av
låneram (%)	70,0	70,0	78,7	85,0	97,4	100

Totala
intäkter	1 777	1 790	1 843	1 974	1 926	1 903

Totala
kostnader	1 625	1 652	1 611	1 906	1 858	1 833

Resultat	151	138	233	69	68	70

Planerade större investeringar

Inrikes fastigheter

Regeringen har den 7 april 2004 överlämnat en proposition om Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration (prop. 2003/04:152). Regeringen har bland annat föreslagit att staten per den 1 januari 2005 skall överta de fastigheter, tomt- rätter och bostadsrätter som de allmänna försäk- ringskassorna i dag äger. Statens fastighetsverk föreslås tills vidare sköta förvaltningen av egen- domarna för statens räkning. Inför övertagandet skall fastighetsbeståndet inventeras och värderas. Regeringen uppdrog den 2 september 2004 till Statens fasighetsverk att inventera vilka fastig- heter som försäkringskassorna i dag är lagfarna ägare till. Verket skall också förbereda över-

tagandet av fastigheterna per den 1 januari 2005. Det i investeringsplanen nedan upptagna be- loppet 1 580 miljoner kronor bör därför be- traktas som en mycket preliminär uppskattning av fastighetsbeståndets värde.

Botanhuset som tillhör Nordiska riksmuseet skall restaureras under 2006-2008 till en upp- skattad kostnad av 52 miljoner kronor.

Den sedan länge planerade renoveringen och ombyggnaden av fastigheterna som utgör de s.k. regeringsbyggnaderna kommer att påbörjas under 2004 och 2005. Arbetet omfattar i detta skede kv. Loen, kv. Björnen och kv. Brunkhalsen i Stockholm. Fastigheten Blåmannen 21 i Stock- holm, som nyligen förvärvades, kommer under 2005 att iordningställas för Regeringskansliets behov. Beräknade investeringar uppgår till 320 miljoner kronor.

Utbyggnad och renovering av anstalterna Färingsö och Svartsjö i Ekerö kommun utanför Stockholm avses ske. Investeringarna beräknas uppgå till 44 miljoner kronor.

Utrikes fastigheter

Utredning pågår om en gemensam ambassad- anläggning för Sverige och Norge i Hanoi, Vietnam. Att bygga om den nuvarande fastig- heten anses bli för dyrt då det kräver omfattande grundförstärkningsarbeten.

Låneram

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av högst 10 000 000 000 kronor för investeringar i fastig- heter m.m.

Skälen för regeringens förslag: Statens fastig- hetsverk disponerar en låneram i Riksgälds- kontoret för 2004 om 7 800 miljoner kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Redovisad plan för investeringar bygger på in- vesteringsbehov som angetts av brukarna. Statens fastighetsverk tar årligen upp lån för att finansiera de löpande investeringarna.

Den osäkerhet som vidlåder invärderingen av Försäkringskassans fastigheter innebär att regeringen bedömer det som angeläget att öka verkets låneram till högst 10 000 000 000 kronor

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

för 2005, för att säkra en finansiering av fastig- heterna. Amortering av statskapital kommer att göras till ett belopp som motsvarar nettovärdet av de övertagna fastigheterna.

Investeringsplan

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner föl- jande investeringsplan för Statens fastighetsverk.

Tabell 11.29 Investeringsplan för Statens Fastighetsverk 2004–2007

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007

Inrikes	487	1 357	2 313	562	530

Utrikes	19	52	187	548	57

Mark	13	13	18	19	13

Summa
investeringar	519	1 422	2518	1 129	600

Summa
finansiering via lån	519	1 422	2 518	1 129	600

Pågående projekt,
därav:	519	1 422	587	212	160

- Blåmannen 21	–	999	172	133	–

Nya större projekt
för prövning, därav:	–	–	1 931	917	440

Försäkringskassans
fastigheter	–	–	1 580	–	–

Regeringsbyggnader
Kv. Loen, Kv.
Björnen och Kv.
Brunkhalsen	6	7	22	70	180

Färingsö och
Svartsjö	–	–	38	6	–

Botanhuset	–	2	1	5	31

Tekniska museet	–	–	22	–	–

Ambassad, Hanoi	–	1	15	50	–

11.13 Fortifikationsverket

Fortifikationsverket är en central förvaltnings- myndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. för- svarsfastigheter. Fastigheterna skall förvaltas så att god hushållning och hög ekonomisk effekti- vitet uppnås, att ändamålsenliga mark-, anlägg- nings- och lokalresurser kan tillhandahållas på för brukaren konkurrenskraftiga villkor samt att fastigheternas värden bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. Forti-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

fikationsverkets verksamhet finansieras fullt ut med avgiftsinkomster.

Redovisning av uppgifter om det ekonomiska läget

Tabell 11.30 Uppgifter om det ekonomiska läget för Fortifikationsverket

Miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Prognos	Budget
	2000	2001	2002	2003	2004	2005
Utnyttjad
låneram	2 950	3 942	4 554	5 234	6 100	6 525

Utnyttjad
andel av
låneram
(%)	72	90,1	89,6	92,2	96,1	100

Totala
intäkter	3 778	3 116	3 164	3 060	2 970	2 958

Totala
kostnader	2 992	2 520	2 709	2 620	2 632	2 598

Resultat	786	597	456	440	338	360

Låneram

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av högst 6 525 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.

Skälen för regeringens förslag: Fortifikations- verket disponerar en låneram i Riksgäldskon- toret för 2004 om 6 200 miljoner kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.

Nedanstående plan för investeringar bygger på det investeringsbehov som angetts av brukarna. Låneramen bör därför ökas med 325 miljoner kronor. Osäkerheten kring låneramsbehovet är stor med anledning av kommande försvarsbeslut.

Investeringsplan

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner föl- jande investeringsplan för Fortifikationsverket.

Tabell 11.31 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2004–2007

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007

Nybyggnad	315	195	450	550	550

Ombyggnad	568	500	450	450	450

Anskaffning	–	5	–	–	–

Summa
investeringar	883	700	900	1000	1000

Betalplan	151	95	130	100	130

Lån	732	587	770	900	870

Förskottshyra	–	18	–	–	–

Summa
finansiering	883	700	900	1000	1000

Med hänsyn till kommande försvarsbeslut är det för närvarande inte möjligt att precisera ovanstå- ende investeringar. Regeringen avser att senare återkomma med information om vilka enskilda större investeringar som blir aktuella.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

12.2Utgiftsutveckling

Tabell 12.1 Utgiftsutveckling för politikområdet Finansiella system och tillsyn

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
Anslag inom utgiftsområde 2

2:1 Finansinspektionen	173,2	175,2	179,4	178,4	175,2	178,2

2:2 Insättningsgarantinämnden	6,5	5,6	7,6	7,5	7,6	7,8

2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader	263,3	261,3	277,0	265,6	269,9	275,0

2:4 Bokföringsnämnden	8,9	8,0	8,3	8,2	8,2	8,4

2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner	58,9	56,0	57,7	56,0	–	–

2:6 Avsättning för garantiverksamhet	1,4	1,4	1,4	1,4	1,4	1,4

2:7 Finansmarknadsrådet	–	–	–	1,0	1,0	1,0

Totalt för politikområdet inom utgiftsområde 2	512,3	507,5	531,4	518,0	463,4	471,4

Anslag inom utgiftsområde 17
2:2 Lotteriinspektionen	36,9	41,7	41,1	42,2	42,6	43,4

Totalt för politikområde Finansiella system och
tillsyn (Uo 2 och 17)	549,2	549,2	572,6	560,3	506,0	515,1

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i denna budgetproposition.

Budgetförslaget 2005–2007 påverkas av följande:

•Pris- och löneomräkning (ca 6 miljoner kronor 2005).

•Inrättandet av Finansmarknadsrådet, fi- nansierat via Riksgäldskontoret och Insätt- ningsgarantinämnden med totalt 1 miljon kronor.

•Tillfällig förstärkning av Finansinspektion- en, som delvis motverkas av återföring av medel till Riksgäldskontoret och Insätt- ningsgarantinämnden.

•Sista inbetalningen av kapitalhöjningen i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) 2005.

12.3Mål

Målet för politikområdet är;

•att det finansiella systemet skall vara effek- tivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd,

•att tillsynen skall bedrivas effektivt,

•att kostnaderna för statsskulden långsik- tigt minimeras samtidigt som risken beaktas, samt

•att statens finansförvaltning bedrivs effek- tivt.

Målet för politikområdet fastställdes i samband med beslut om budgetproposition för 2001 (prop. 2000/01:1, utg. omr. 2, 2000/01:FiU2, rskr 2000/01:123).

12.4Politikens inriktning

Politikens inriktning beskrivs utförligt i respek- tive verksamhetsområde.

12.5Insatser

Ett av de viktigaste statliga medlen för att nå målen inom politikområdet är myndighetsutöv- ning i olika former (normgivning, tillsyn, till- ståndsgivning), vilket i olika utsträckning före- kommer inom Finansinspektionen, Bokförings- nämnden och Lotteriinspektionen. Vidare förmögenhetsförvaltning, dvs. skuld- och garantiförvaltning samt pensionssparande inom Riksgäldskontoret, IGN och PPM.

Det andra viktiga medlet är nationell och internationell normgivning. Inom politik- området sker flera förändringar under plane- ringsperioden, som berör verksamheterna vid främst Finansinspektionen, Bokföringsnämnden och Lotteriinspektionen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Inom den finansiella sektorn pågår ett om- fattande lagstiftningsarbete till följd av aktions- planen med syfte att skapa en integrerad finan- siell marknad inom EU.

Ett antal insatser inom ramen för Statens offentliga utredningar (SOU), antingen genom beslutade direktiv eller genomförda utredningar eller i Departementsserien (Ds) åren 2003-2004, berör särskilt verksamheten inom området. Det avser bl.a. följande utredningar:

•Översyn av reglerna för försäkringsföretag (dir 2003:125),

•Nya bestämmelser för försäkringsförmed- ling (Ds 2004:10),

•Moderniserade solvensregler för försäk- ringsföretag (SOU 2003:84),

•En utredning ser över frågor om värde- pappersprospekt (dir 2004:41),

•Premiepensionssystemets funktion (2004:77),

•Marknadsmissbruk (SOU 2004:69),

•Näringslivet och förtroendet (SOU 2004:47),

•IAS-utredningen Internationella redovis- ningsstandarder (2003:71),

•Finansiella säkerheter (Ds 2003:38),

•Insättningsgarantin (Fi 2004:02), och

•Översyn av spel- och lotteriområdet (Fi

2004:10).

Finansinspektionen, Bokföringsnämnden och Lotteriinspektionen medverkar också i regering- ens handlingsprogram för att förenkla för företa- gande genom regelförenkling, minskat uppgifts- lämnande, ökat myndighetssamarbete, kortare handläggningstider, ökad service och tillgänglig- het m.m.

Exempel på väsentliga myndighetsinsatser och händelser i övrigt 2003-2004 som kan nämnas är:

•Nya regler för bankrörelseverksamhet har genomförts.

•Nya regler för kapitalkrav för banker och värdepappersbolag skall införas under de närmast kommande åren.

•Inom försäkringsområdet har regeringen tagit flera initiativ till att förstärka försäk- ringstagarnas ställning i livbolagen.

•Nya regler har genomförts för värde- pappersfonder och specialfonder.

•Invärderingen av äldre garantier har (i allt väsentligt) slutförts.

•Genomgripande omläggningar av det stat- liga betalningssystemet och lånehante- ringen.

•Den ändrade inriktningen på redovisnings- normeringen och det påbörjade arbetet med att skapa fyra separata regelverk med redovisningsregler för olika (storleks-) kategorier av företag.

•Att Insättningsgarantinämnden för första gången hanterar ett ersättningsfall.

•Vissa pågående utredningar och rätts- processer inom spelområdet.

12.6Resultatbedömning

Ekonomiskt utfall

Politikområdets utfall för 2003 på 512 miljoner kronor var 28 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten (485 miljoner kronor) och ca 43 miljoner högre än 2002. Den främsta anledning- en är att både för Finansinspektionen och Riks- gäldskontoret blev kostnaderna högre än i stats- budgeten, bl.a. för att inspektionen erhöll medel i tilläggsbudget.

Det totala anslagssparandet har minskat kraf- tigt, främst genom två större indragningar.

De enskilda myndigheternas ekonomiska resultat och situation bedöms som bra eller till- fredsställande. Bl.a. har inte anslagskrediterna behövts utnyttjas.

Kostnadsutvecklingen, mätt som förändringar av driftskostnad per årsarbetskrafter, har i fler- talet fall minskat kraftigt. En orsak är ökat personalantal i fyra myndigheter.

Endast med ett mindre undantag (Cassa Nova) har utfallet skett inom givna finansiella ramar och villkor.

Både BFN och IGN saknar låneram och räntekontokrediter. Återstående fyra myndig- heter utnyttjade räntekontot under 2003, men mest för inlåning.

Endast PPM och RGK har särskilda krediter, varav främst en av PPM:s krediter har utnyttjats. Utnyttjandegraden av låneramar för anlägg-

•Skärpta regler mot penningtvätt (prop. ningstillgångar har varierat kraftigt mellan myn-

2003/04:156). digheterna (40–90 procent).

I huvudsak utomstatliga inkomster av avgifter och andra ersättningar finansierar betydande

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

delar av PPM och Riksgäldskontoret. Finans- inspektionen, Lotteriinspektionen och Insätt- ningsgarantinämnden levererade ca 206 miljoner kronor mot inkomsttitel, vilket är ca 10 miljoner kronor lägre än motsvarande anslagsförbrukning för myndigheterna. Inkluderas även Riksgälds- kontorets inleveranser mot inkomsttitel ökar inleveranserna till knappt 3 600 miljoner, varav 69 miljoner kronor avsåg rörelseöverskott för garantiverksamheten. Till detta kan läggas Nord- iska Investeringsbankens (NIB) aktieutdelning på ca 145 miljoner kronor. Finansinspektionen har även erhållit medel för förbättringar inom civil beredskap.

Resultat i verksamheten

Den löpande verksamheten inom området har i allt väsentligt bedrivits enligt plan.

Riksgäldskontoret och PPM redovisar volym- ökningar för en eller flera ärendegrupper.

Bokföringsnämnden har omprioriterat i sin verksamhet till förmån för arbetet med den kommande nya struktur på redovisningsregel- verket.

Kundernas omdömen har undersökts i två fall. Finansinspektionen har ett oförändrat men blan- dat omdöme beroende på kategori. Statens internbank vid RGK har fått mycket positiva omdömen.

Vissa övriga verksamhetsresultat

Politikområdets resultat i Ekonomistyrnings- verkets ekonomiadministrativa värdering för 2003, var likvärdigt med resultatet 2001–2002. PPM var också en av de totalt 22 myndigheter som klarade alla EA-frågor.

När det gäller myndigheternas e-tjänster har Riksgäldskontoret, PPM och Finansinspek- tionen ett klart bättre totalresultat än förra årets bedömning. PPM och Riksgäldskontoret finns även med bland de 20 mest utnyttjade statliga webbplatserna. Dessa myndigheter och även Lotteriinspektionens webbplatser har också fått relativt goda omdömen för innehåll och funk- tionalitet.

Personalomsättningen har i flertalet fall legat på rimliga nivåer. Efter att två år i rad minskat, har antalet sysselsatta ökat med ett trettiotal per- soner (Finansinspektionen, PPM, LI) till ca 580

anställda i medeltal, motsvarande ca 520 års- arbetskrafter. Medelåldern i flertalet myndig- heter är lägre än i staten som genomsnitt (41–42 år).

Sjukfrånvaron mellan myndigheterna inom området varierade mellan ca 1 och 3 procent, givet att uppgifter saknas för de båda minsta myndigheterna.

12.6.1 Analys och slutsatser

Majoriteten verksamhetsområden och myndig- heter har i allt väsentligt uppfyllt målen. I mindre utsträckning har vissa delmål inte uppfyllts. Det gäller bl.a. viss ärendehandläggning, samt vissa brister i regelverket för lån med kreditrisk. I andra avseende har måluppfyllelsen varit svår- bedömd, t.ex. tillsyn av spelmarknaden.

Som framgår av de efterföljande avsnitten ställs också ökade krav på normgivning och tillsyn inom de finansiella marknaderna samt spelmarknaden till följd av teknikutveckling och internationalisering.

Samtidigt förväntas i framtiden bl.a. ytter- ligare effektiviseringar kunna ske av det statliga betalningssystemet, utöver den effektivisering som hittills uppnåtts.

12.7Revisionens iakttagelser

Inom politikområdet återfinns ett av den årliga revisionens totalt 19 revisionsinvändningar, dvs. väsentliga fel i årsredovisning och/eller för- valtning. Den årliga revisionens kritik avseende Riksgäldskontoret rör dels redovisningsbrister, dels ett mindre engångsvist anslagsöverskridande (Cassa Nova).

Årsredovisningarna för övriga myndigheter inom politikområdet har av Riksrevisionen be- dömts vara i allt väsentligt rättvisande.

Området berörs vidare av effektivitetsrevi- sionens följande två revisionsrapporter:

•Premiepensionens första år. (RIR 2004:16), se avsnitt 16.4.

•Den statliga garantimodellen (RiR 2004:4). Vad gäller garantimodellen och redovisningen av lån med kreditrisk, redovisas detta dels i kapitel 7 i volym 1, dels i Uo2, avsnitt 16.5.2 vad gäller av- giftssättningen och organisationsfrågor för in- sättningsgarantin och investerarskyddet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

nationalisering och samtidigt integreras de nationella marknaderna i EU allt mer. Nya produkter utvecklas och i Sverige har reforme- ringen av pensionssystemet gett fler männi- skor en roll på finansmarknaden. Därmed får utvecklingen av aktiekurser och räntor ett större genomslag än tidigare.

Inom EU har det nu under flera år bedrivits ett intensivt arbete med att skapa regler för en integrerad finansmarknad. Reglerna ställer bl.a. större krav på tillsynsmyndigheterna genom att ansvaret fördjupas och breddas till fler områden.

Bank

Inom bankområdet har nyligen en genom- gripande reform genomförts av rörelseregler och tillsyn. Syftet med reformen har varit att öka stabiliteten och förbättra riskhanteringen i bank- verksamheten, samt att öppna för mer kon- kurrens och mångfald.

Reglerna för hur banker med svårigheter skall hanteras från statens sida bör utvecklas. Ett arbete pågår därför inom Regeringskansliet med att ta fram förslag som bygger på Banklags- kommitténs slutbetänkande Offentlig admini- stration av banker i kris (SOU 2000:66).

Regelverket inom den stabilitetsinriktade till- synen som rör risker och kapital i de finansiella företagen genomgår för närvarande stora föränd- ringar. Nya regler för kapitalkrav för banker och värdepappersbolag skall genomföras under de närmast kommande åren och utarbetas för när- varande inom EU. Enligt det av Europeiska kommissionen föreslagna regelverket kommer företagen, efter medgivande från Finansinspek- tionen, att kunna använda mer avancerade meto- der för att beräkna kapitalkravet för kreditrisk samt det nytillkomna kapitalkravet för operativ risk. Tillsynen måste därmed också utvecklas för att passa de nya kraven.

Regeringen har föreslagit skärpta regler mot penningtvätt (prop. 2003/04:156). Förslagen innebär att skyldigheten att granska och rappor- tera misstänkta fall av penningtvätt utvidgas till företag som driver fondverksamhet och till vissa icke finansiella företag. Detta gäller verksamhet som bl.a. drivs av oberoende jurister, godkända och auktoriserade revisorer, skatterådgivare och fastighetsmäklare.

Regeringen har också aktivt följt hur svenska banker agerat i praktiken avseende betalnings-

överföringar inom Sverige och EES området. Finansinspektionen har haft flera uppdrag att rapportera om detta till regeringen. I ett uppdrag som Finansinspektionen har för närvarande skall de bl.a. granska svenska bankers uttag av avgifter/kostnader till kund i samband med automatuttag (Fi2004/5986). Regeringen lägger stor vikt vid en korrekt tillämpning av be- stämmelserna.

Förslag förbereds också om hur tillsynen av så kallade finansiella konglomerat skall genomföras i syfte att förbättra tillsynen över företags- grupper som bedriver flera olika typer av finan- siell verksamhet. Förslaget kommer också att innehålla bestämmelser om utvidgad samordning och utökat informationsutbyte mellan tillsyns- myndigheterna inom EU.

Försäkring

Inom försäkringsområdet har regeringen tagit flera initiativ till att minska risken för intressekonflikter och förstärka försäkrings- tagarnas ställning i livbolagen. Nyligen infördes nya regler inom området (prop. 2003/04:109). Därutöver har ett förslag till lagstadgad flytträtt till skäliga avgifter för traditionell livförsäkring, fondförsäkring och individuellt pensions- sparande (IPS) utarbetats inom Finansdeparte- mentet. Förslaget remissbehandlas för närva- rande (PM Fi2004/2598).

En genomgripande översyn pågår av de associationsrättsliga reglerna för försäkrings- företag (dir. 2003:125). Syftet är att ta fram förslag till en modern, tydlig och enhetlig reglering för de olika associationsformerna som finns i dag. Utredningen skall bl.a. analysera och överväga frågor som rör ägarstyrning, försäkringstagarnas inflytande och gränsdrag- ningen mellan försäkringstagarnas och aktieägar- nas intressen. Förslagen skall överlämnas senast i augusti 2005.

Förslag till nya bestämmelser för försäkrings- förmedling har utarbetats (Ds 2004:10). För- slagen innebär bl.a. att försäkringsförmedling bara får bedrivas efter tillstånd och registrering. En försäkringsförmedlare skall uppfylla särskilda krav på kunskap, kompetens och lämplighet, samt omfattas av en ansvarsförsäkring. Förslagen planeras att genomföras under 2005.

Arbete pågår vidare med att utarbeta förslag till moderniserade solvensregler för försäkrings-

bolag utifrån Placeringsutredningens förslag om detta i utredningens slutbetänkande (SOU 2003:84). Syftet är att ge bättre skydd för försäk- ringstagarna genom att förbättra insynen och jämförbarheten och för att ge försäkrings- bolagen större incitament att identifiera, mäta och hantera risker.

Värdepapper

Inom värdepappersområdet har flera föränd- ringar initierats. En utredning (dir. 2004:90) är tillsatt med uppgift att se över frågor som rör värdepappersinstitut, börser och auktoriserade marknadsplatser. Utredningen skall också se över sanktionsmöjligheterna som Finansinspek- tionen har att tillgå vid överträdelser av reglerna på området och överväga behovet av samordning med sanktionerna inom på bankområdet. Utredningen skall redovisa sina förslag senast den 30 juni 2005.

Ett betänkande från Marknadsmissbruks- utredningen har överlämnats (SOU 2004:69). Utredningen behandlar frågor om insiderhandel, obehörigt röjande av insiderinformation och otillbörlig marknadspåverkan. Förslagen innebär bl.a. att det straffbara området utvidgas samt att möjligheterna att upptäcka och beivra marknads- missbruk förbättras. Utredningen föreslår också att Ekobrottsmyndighetens ansvar inom om- rådet ökas. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen planerar att lämna förslag till nya bestämmelser i en proposition under det kommande året.

En utredning ser över frågor som rör värde- pappersprospekt (dir. 2004:41). Arbetet avser de prospekt som skall offentliggöras när värde- papper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en börs eller marknadsplats. Utred- ningen är ett led i arbetet med att införa en inte- grerad marknad för finansiella tjänster och för att främja tillgången på riskkapital inom EU. Uppdraget skall redovisas under 2004.

Nyligen har en ny fondlagstiftning trätt i kraft om investeringsfonder (värdepappersfonder och specialfonder). Reglerna syftar till att säkerställa ett gott konsumentskydd för fondspararna sam- tidigt som de skall möjliggöra ett bredare utbud av fondprodukter. Förslagen har sin grund i det EG-direktiv som reglerar fondverksamhet, det s.k. UCITS-direktivet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Övrigt

I övrigt har nya regler införts som skärper kraven på finansiell rådgivning till konsu- menterna. Rådgivare är nu t.ex. skyldiga att avråda konsumenten från olämpliga placeringar och de råd som ges skall dokumenteras skriftligt.

I Förtroendekommissionens slutbetänkande – Näringslivet och förtroendet (SOU 2004:47) – föreslås att Finansinspektionen ges huvudan- svaret för konsumentfrågorna inom det finan- siella området. För närvarande är ansvaret delat mellan Finansinspektionen och Konsument- verket. Vidare föreslås en förstärkning av Konsu- menternas försäkringsbyrå och Konsumenternas bank- och finansbyrå. Kommissionen föreslår också att BFN och Revisorsnämnden till- sammans skall bilda en ny myndighet, som utöver nuvarande uppgifter även skall ansvara för tillsynen av redovisning i börsnoterade bolag. Förslagen från kommissionen remissbehandlas för närvarande.

I betänkandet Framtida finansiella tillsyn (SOU 2003:22) behandlas frågan om tillsyns- ansvaret för redovisningen i noterade bolag. I utredningen föreslås att tillsynsansvaret skall läggas på BFN.

Enligt IAS-förordningen (EU-parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisnings- standarder) samt EG-direktivet om öppenhet för noterade bolag är EU:s medlemsländer skyldiga att införa ett system för tillsyn av redovisningen i börsnoterade bolag. Bestämmelserna börjar gälla under 2005.

13.5Resultatbedömning

Finansinspektionen skall bidra till stabiliteten i det finansiella systemet genom tillsyn av finansiella företag och marknader samt regel- och tillståndsgivning. Finansinspektionen skall vidare bidra till konsumentskyddet inom området. Inspektionen leds av en styrelse med fullt ansvar.

Bokföringsnämnden skall vara statens expert- organ på redovisningsområdet och verka för god redovisningssed. Verksamheten skall också bidra till att förbättra standarden i mindre och medel- stora företags redovisning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

13.5.1 Resultat

Stabilitetssituationen för bankerna är betryg- gande och bankerna har överlag uppvisat goda resultat med stigande räntenetton och låga kreditförluster. Försäkringssektorn uppvisade även under 2003 en ansträngd situation. Huvudsakligen till följd av den fleråriga börs- nedgången vilken försvagade deras finanser. Situationen har till viss del förbättrats men läget inom livbolagen är fortfarande ansträngt och ytterligare åtgärder genomförs för att bolagen skall komma i bättre balans. I takt med de växande svårigheterna har problem med bristfällig konsumentinformation och olika slag av intressekonflikter blivit tydliga.

Finansinspektionens resursförbrukning år 2003 uppgick till ca 173 miljoner kronor. Finans- inspektionen har under senare år beviljats ökade resurser.

Tabell 13.1 Procentuell fördelning av Finansinspektionens kostnader per verksamhetsgren i löpande priser

Procent

Verksamhet	2000	2001	2002	2003
Tillsyn	29	31	40	35

Marknadsövervakning	8	8	10	10

Regelgivning	9	8	13	16

Tillstånd och anmälningar	22	20	19	20

Analys	14	14	18	19

Samverkan och	18	19	–	–
samordning1

1 Verksamhetsgrenen upphörde fr.o.m. 2002 och verksamhet bestående av internationella arbetsgrupper, remisser, information och utbildning är fördelade på resp. område.

I förhållande till närmast föregående år har resursförbrukningen inom tillsynen minskat som andel av de totala resurserna och uppgick under 2003 till 35 procent. Detta kan förklaras av en satsning som under 2003 gjordes på organisationsförändringar inom Finansinspek- tionen och det breda deltagandet av personalen i detta arbete. Även det faktum att övriga verk- samheter ökat sin andel förklarar att tillsynen minskat.

Inom Finansinspektionen delas tillsynen numera upp tydligare i två olika områden, stabilitetstillsyn som tar sikte på stabilitets- aspekterna och marknadstillsyn som tar sikte på effektivitetsaspekterna och konsumentskydd.

Den stabilitetsinriktade tillsynen är en central del av Finansinspektionens ansvar och samman- hänger med risker som avser hela det finansiella

systemet. Riskerna är inte jämt fördelade i den finansiella sektorn. Företag av olika storlek och typer uppvisar skillnader i exponering och känslighet för störningar som kan inträffa.

Finansinspektionen har därför under flera år utvecklat en tillsynsmodell som har gjort det möjligt att få en årlig samlad bedömning av riskerna i det finansiella systemet. Finansinspek- tionen presenterar också årligen sin bedömning till regeringen om finanssektorns stabilitet (Fi2003/5433).

Finansinspektionen har utvecklat en tillsyns- strategi där riskbedömningen görs i två steg. Det första steget innebär att kategorisera de finan- siella företagen efter den betydelse de har på den finansiella marknaden, såsom systempåverkan, stabilitetspåverkan, förtroendepåverkan och konsumentpåverkan. Det andra steget är att bedöma sannolikheten för att störningar skall inträffa i de olika företagen.

En kategorisering av företagen görs sedan i fyra olika riskklasser. Indelningen anger intensi- teten i tillsynen. I fokus för Finansinspektionens tillsyn finns de 13 systemviktiga företagen – riskklass I. Övriga företag omfattas av riskklas- serna II – IV.

Tabell 13.2 Antal avslutade tillsynsärenden i riskklasserna

	2002	2003
Riskklass I	67	88

Riskklass II - IV	105	84

Tabell 13.3 Totalt nedlagd tid i timmar på tillsynsaktiviteter i riskklasserna

	2002	2003
Riskklass I	22 599	21 000

Riskklass II - IV	18 644	16 244

Finansinspektionen skall verka för välordnade värdepappersmarknader. Den marknadsinriktade tillsynen har också fått en allt större betydelse. och berör en allt större del av befolkningen. Då fler blivit aktiva i sina val av sparformer har värdepappersmarknaden kommit att spela en större roll för privata aktörer. Nya regler inom området ställer därtill krav på en utvecklad tillsyn såsom förbättrat konsument- och investerarskydd, som bl.a. säkerställer att konsu- menterna ges korrekt information och godtagbara avtalsvillor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Insatserna för att uppnå målen inom området utgörs bl.a. av att övervaka handeln och marknadens aktörer, att identifiera och utreda misstänkta oegentligheter samt att sprida infor- mation genom det offentliga insynsregistret. Till detta kommer också inspektionens tillsyn på börs- och clearingområdet. Inom det sistnämnda området har Finansinspektionen nyligen träffat en överenskommelse med Riksbanken om samarbete och utbyte av information.

Antalet insiderärenden som överlämnades till åklagare har ökat. En förklaring till detta är att utredningsresurserna inom området har stärkts. Det är fortfarande främst primära insiders (styrelseledamöter, VD med direkt tillgång till insiderinformation) som misstänks för brott. Finansinspektionens tillsyn visar att företagen fortfarande alltför ofta hanterar sådan informa- tion på ett icke professionellt sätt.

Tabell 13.4 Antalet ärenden som anmäldes till Ekobrottsmyndigheten

	2000	2001	2002	2003
Insider	8	3	8	15

Otillbörlig
kurspåverkan	6	2	5	6

Den som har insynsställning i ett företag skall anmäla sitt och närstående fysiska och juridiska personers innehav av aktier och andra finansiella instrument i bolaget till Finansinspektionen. Vid försenad anmälan beslutar inspektionen om en avgift.

Tabell 13.5 Avgifter enligt 20 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, tkr

År	Avgift
2001	1 800

2002	3 483

2003	3 054

Finansinspektionens handläggning av ärenden för tillstånd och anmälningar skall vara snabb, kostnadseffektiv och hålla en hög kvalitet. Handläggningstiderna inom inspektionen har minskat i förhållande till året innan. De har dock ökat för vissa ärendeslag, såsom t.ex. oktrojer och ägarprövning.

Finansinspektionen har satsat resurser för att höja effektiviteten i tillståndsgivningen för att

därmed kunna erbjuda en bättre service. Inspektionen har också under innevarande år formulerat ett serviceåtagande där det ges besked om hur lång tid företaget kan förvänta sig att det tar att behandla en viss typ av ansökan.

Tabell 13.6 Genomsnittlig handläggningstid i dagar för till- stånds- och anmälningsärenden

Antal dagar/ärende

	1999	2000	2001	2002	2003
Handläggningstid	54	40	34	53	37

Finansinspektionen deltar på olika sätt i det internationella arbetet, såväl inom EU som globalt. Arbetet inom EU har dock högre prioritet. Det internationella arbetets andel av den totala arbetstiden uppgick under 2003 till ca 7 procent.

Finansinspektionen skall prioritera arbetet med att förbättra effektivitet, kvalitetssäkring och metodutveckling. Inspektionen har därför under året bedrivit ett aktivt arbete med utveck- ling av den egna organisationen, tillsynen och in- rapporteringen till myndigheten.

Finansinspektionen har i enlighet med ett uppdrag redovisat en plan för hur enklare regler kan genomföras inom myndigheten (Fi2004:2337).

Tabell 13.7 Finansinspektionens regelgivning, föreskrifter/allmänna råd

	2001	2002	2003
Nya	16	26	13

Upphävda	13	18	15

Finansinspektionen har också med stöd av in- formationstekniken förbättrat sin service och tillgänglighet.

Finansinspektionen, har en särskild roll inom det civila försvaret och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred, inom sam- verkansområdet Ekonomisk säkerhet. Under 2003 genomförde Finansinspektionen flera sce- nario- och krisledningsövningar med de större företagen för att kartlägga den finansiella sektorns motståndskraft av samhällshotande art. Den finansiella sektorn är dock starkt beroende av att andra samhällsfunktioner, såsom el och telekommunikationer, fungerar. Krisberedskaps- myndigheten har bedömt att samhällets förmåga inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred inte är godtagbar men att det civila försvarets förmåga är godtagbar. Bristerna rör främst de samhällsviktiga transfereringssystemen för såväl företag, privatpersoner och offentliga myndig- heter.

Finansinspektionen skall årligen genomföra en attitydundersökning riktad till ett antal före- tag under tillsyn. Omdömet i undersökningen pekar 2003 på samma resultat som 2002, dvs. 3,33 på skalan 1–5, men är en tillbakagång i för- hållande till 2001 Undersökningen riktar sig till ett brett urval av omkring 400 företag under till- syn.

Enligt Finansinspektionen finns det dock en klar förbättring av omdömet i flertalet kate- gorier. Störst är denna bland bankerna. Att resul- tatet ändå hålls tillbaka beror på en viss tillbaka- gång i gruppen försäkringsmäklarna som i kraft av att de är många starkt påverkat resultatet enligt inspektionen. De systemviktiga företagen är, liksom tidigare år, kritiska till bland annat kompetens, möjlighet att få svar på frågor och personella resurser. Bland fondbolagen finns en omfattande kritik av de personella resurserna, effektivitet och handläggningstider. Dessa områden har generellt sett i samtliga tidigare mätningar betraktats som några av de största problemen. Bortsett från handläggningstiderna är omdömena om tillståndsgivningen i huvudsak positiva. Mest positiva är försäkringsbolagen.

Bokföringsnämnden har under 2003 utfärdat kompletterande normgivning. Nämnden biträ- der också Regeringskansliet i redovisningsfrågor samt deltar i utredningar inom kommitté- väsendet. Nämnden avger också yttrande till domstolar om vad god redovisningssed innebär i olika frågor.

Under 2003 utfärdade Bokföringsnämnden 14 allmänna råd samt avgav 25 remissyttranden till Regeringskansliet, domstolar m.m.

Inom redovisningsområdet förutsätts komp- letterande normgivning då lagstiftningen är en s.k. ramlagstiftning. Bokföringsnämndens arbete är av stor betydelse när det gäller att fylla ut de områden som inte regleras i lag. De redo- visningsnormer som meddelas bidrar till att för- bättra kvaliteten på företagens bokföring och bokslut vilket i sin tur har stor betydelse för bl.a. skatteförvaltningens verksamhet. De ger också förutsättningar för att kunna jämföra och ana- lysera olika företags ekonomiska ställning bättre.

13.5.2 Analys och slutsatser

Finansinspektionen

Finansinspektionen skall i sitt arbete med till- synen och regelgivningen av det finansiella systemet formulera regler och praxis, granska efterlevnaden av dessa och övriga regler på området, utreda överträdelser och vid behov fastställa sanktioner. Tillsynen och regelgiv- ningen är och skall således vara en central del av Finansinspektionens verksamhet. Även regelutvecklingsarbetet inom EU ställer krav på insatser.

Kraven på tillsynen och regelgivningen har ökat och kommer att öka än mer i framtiden. Nya uppgifter tillkommer framför allt som en följd av att nya EG-regler måste genomföras för att målet om en gemensam finansmarknad skall kunna förverkligas. En viktig roll för Finansins- pektionen är att visa framförhållning för att i god tid identifiera nya risker. Aktivt förebyggande arbete skall förhindra ett överdrivet risktagande och en utveckling mot finansiell instabilitet som ytterst drabbar konsumenterna och samhälls- ekonomin. Krav ställs således även framgent på en förbättrad och utvecklad tillsyn.

Finansinspektionen har i stort levt upp till ställda mål. Ett undantag är dock handläggning av vissa slag av ansökningsärenden. Det är därför viktigt att Finansinspektionen fortsätter arbetet med att förbättra dessa rutiner.

Finansinspektionen har under de senaste åren fått ökade resurser samtidigt som kraven på Finansinspektionen har ökat. Kraven kommer också att öka under kommande år. För 2005 föreslås en tillfällig förstärkning av resurserna. Regeringen avser också att noga följa utveck- lingen och resurssituationen inom Finansinspek- tionen. Samtidigt krävs att det pågående effektiviseringsarbetet inom myndigheten måste fortsätta och fokus måste riktas tydligt på de centrala verksamhetsdelarna.

Finansmarknadsrådet

En välfungerande finansiell sektor spelar en central roll i ekonomin och är en förutsättning för en god tillväxt. Den finansiella sektorn är också viktig i sig för både tillväxten och sysselsättningen i Sverige. Sektorn motsvarar drygt 4 % av Sveriges BNP och sysselsätter

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

ringen. Där redogörs bl.a. för vilka åtgärder som Riksgäldskontoret vidtagit för att begränsa sta- tens risk vid garantier.

Åtgärder för att begränsa statens risk

Riksgäldskontorets utvecklingsarbete för att hantera och begränsa statens risk fortsätter. En del av detta arbete består i att ta fram en dokumentation över olika modeller som kan användas för prissättning och riskvärdering av enskilda garantiåtaganden. Dokumentations- arbetet påbörjades under 2003 och kommer att avslutas under 2004. De befintliga värderings- modellerna kommer dessutom att vidareutveck- las. Arbetet med att utveckla modellerna är dock långsiktigt, vilket innebär att fortsatt utveckling även kommer att behövas efter 2004, om än i mindre skala.

15.5Resultatbedömning

15.5.1Resultat

Riksgäldskontoret har under 2003 prövat och hanterat ett antal garantiprojekt. I samtliga fall har åtagandena hanterats i enlighet med garanti- modellen. Risken i de garanterade projekten har följts löpande och dokumenterade sammanställ- ningar av riskläget har gjorts kvartalsvis. Upp- följning och kontroll av risker genom de garan- terade låntagarnas upplåning har också gjorts kvartalsvis.

Riksgäldskontorets samlade garantiåtagande uppgick i slutet av 2003 till 164 miljarder kronor, att jämföra med 158 miljarder kronor ett år tidi- gare. Ökningen på 5,8 miljarder kronor hänför sig främst till ytterligare garantikapital till Euro- peiska Investeringsbanken, EIB, (+14,4 miljar- der kronor) samt ökade kreditgarantier för Öre- sundsbron och annan infrastruktur (+6,0 mil- jarder). Samtidigt minskade pensionsåtagandena (-5,9 miljarder kronor) och garantierna för Venantius AB och SBAB (-4,6 miljarder kro- nor). Valutakursändringar har minskat det totala åtagandet med ytterligare 4,7 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets garantiportfölj innehåller främst garantier för:

•Infrastrukturprojekt (40 miljarder kronor, bl.a. Öresundsförbindelsen).

• Garantier till	den	finansiella sektorn
(20 miljarder	kronor,	bl.a. SBAB och
Venantius AB).

•Pensionsåtaganden (11 miljarder kronor).

•Internationella åtaganden (90 miljarder kronor, bl.a. Nordiska investeringsbanken

och Världsbanken).

Garantiverksamheten finansieras genom att riskbaserade avgifter betalas av garantiobjektet eller, efter beslut av riksdagen, över statsbud- geten om det är fråga om subventioner. Avgifter, liksom återvinningar på regressfordringar efter infrianden, redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret.

Den ordinarie garantireserven (exklusive Venantius och de internationella finansiella institutioner) uppgick vid årsskiftet till 1 474 miljoner kronor, efter att under 2003 ha tillförts subventionsmedel från statsbudgeten med 201 miljoner kronor och inbetalda avgifter med 46 miljoner kronor. För framtida garanti- förluster har reserveringar gjorts med 3 102 mil- joner kronor, en ökning med 100 miljoner kro- nor under 2003. Reserveringarna för framtida garantiförluster är alltså större än garantireser- ven, men alla avgifter och subventionsmedel är ännu inte erhållna, vilket innebär att garantireser- ven i framtiden kommer att tillföras ytterligare medel.

Tabell 15.1 Utvecklingen av Riksgäldskontorets garantireserver 1999-2003

Miljoner kronor
	1999	2000	2001	20022	20032
Nya garantier

Inkomster	99	54	992	241	288

Utgifter	7	8	14	34	30

Delsumma	92	46	978	207	258

Äldre garantier

Inkomster	39	26	97

Utgifter	25	19	22

Delsumma	14	7	75

Ackumulerade garanti-	434	487	1 540	1 747	2 005
reserver1

1Avser de medel som avsatts på räntekonto i Riksgäldskontoret för framtida infrianden av garantier, inklusive Venantius.

2Ingen uppdelning på nya och äldre garantier eftersom invärdering av äldre garantier genomförts.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Särskilt åtagande för Venantius AB

Venantius AB:s (i fortsättningen Venantius) huvudsakliga uppgift är att på ett ansvarsfullt sätt hantera obeståndssituationer i den övertagna stocken av bostadskrediter och att i det arbetet beakta statens totala kostnader i samband med låneförvaltningen. I uppdraget ingår att, i den takt det är möjligt, återföra kreditengagemang till den reguljära kreditmarknaden, så att staten kan få tillbaka det kapital som avsatts till verk- samheten.

Den separata garantireserven för Venantius upplåning utgörs av ett särskilt räntekonto som inrättats i enlighet med riksdagsbeslut. Till Venantius garantireserv är knutet ett kreditut- rymme på 22 000 miljoner kronor, vilket också utgör ramen för garantier för företagets lån.

Tabell 15.2 Resultatutveckling m.m. i Venantius

Miljoner kronor
	1999	2000	2001	2002	2003

Resultat	-234	-59	1 343	870	472

Eget kapital	3 395	3 622	5 109	5 979	6 523

Venantius finansiella ställning har förbättrats avsevärt under de senaste åren. I takt med att fastighetspriserna stigit och räntorna sjunkit har Venantius lyckats avyttra tillgångar till förmån- liga villkor, vilket inneburit att det egna kapitalet har ökat och skulderna minskat.

Att Venantius finansiella ställning förbättrats har inneburit att den risk som är förenad med garantiåtagandet har sjunkit kraftigt sedan invär- deringen till den nya garantimodellen vid års- skiftet 2001/02. Riksgäldskontoret har av den anledningen också minskat reserveringen för Venantius framtida garantiförluster kraftigt. Vid årsskiftet 2003/04 reserverades 300 miljoner kro- nor för framtida garantiförluster, vilket är en minskning av reserveringen med över 2 000 mil- joner kronor sedan invärderingen.

Sedan årsskiftet 2003/04 har Riksgäldskonto- ret ytterligare minskat reserveringen för Venan- tius framtida garantiförluster och de uppgår för

närvarande till endast 50 miljoner kronor. Ränte- kontobehållningen för Venantius separata garan- tireserv uppgick vid årsskiftet 2003/04 till 531 miljoner kronor, vilket innebär att de medel som avsatts i dagsläget bedöms mer än tillräck- liga och inget behov av ytterligare avsättning finns.

Garantikapital till internationella finansiella institutioner

Förutom garantireserven för Venantius finns en särskild reserv för garantikapital till internatio- nella finansiella institutioner. Ett infriande av en sådan garanti medför att reserven belastas vart- efter motsvarande belopp avräknas från anslag inom respektive departements ansvarsområde. Förfarandet innebär att denna separata garanti- reserv normalt kommer att ha ett nollsaldo. Kostnaden för dessa åtaganden görs synlig genom att ändamålet för de anslag som täcker kapitaltillskottet har vidgats till att även gälla in- frianden av garantikapital.

15.5.2Analys och slutsatser

Riksgäldskontoret bedöms ha uppfyllt målet om en ekonomiskt ansvarsfull prövning och hante- ring av garantier. Garantiverksamheten har un- der 2003 innefattat planenliga reservationer av medel för att täcka framtida infrianden. Målet om långsiktig kostnadstäckning har varit sty- rande för verksamheten.

Fortfarande saknas dock ett regelverk för hur staten skall hantera utlåning med kreditrisk och för närvarande tas inte alltid avgifter ut. Ett för- slag till en modell för ökad ekonomisk kontroll av statens externa långivning bereds dock inom Regeringskansliet. Sammanfattningsvis kan modellen sägas syfta till att kostnader skall syn- liggöras och inte skjutas på framtiden. Den stat- liga långivningen skall vidare kännetecknas av full kostnadstäckning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Premiepensionsmyndigheten

PPM:s verksamhet drivs inom ramen för det all- männa pensionssystemet som består av inkomst- och premiepension. PPM:s huvudsakliga uppgift är att hantera individuella konton för pensions- medel i olika värdepappersfonder, att förvalta medlen i den traditionella försäkringen, att besluta om utbetalning av pensioner samt att informera om premiepensionssystemet. PPM ansvarar också för den tillfälliga förvaltningen av avgiftsmedel.

Övriga delar av pensionssystemet admini- streras främst av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

heten. Riksgäldskontoret utreder förutsättning- arna för att avskaffa denna statliga särlösning, dock så att statens höga informations- och av- stämningsbehov kan tillgodoses även i fort- sättningen. I slutet av 2004 räknar kontoret med att kunna leverera ett förslag till hur kontohan- teringen ska ske i fortsättningen.

Den 1 januari 2004 infördes en ny modell för uttag av avgifter för in- och utlåning till myndig- heter. Modellen innebär att alla rent finansi- erande avgifter slopats och i fortsättningen skall styrande avgifter användas för myndigheternas normala verksamhet. För andra kunder och verksamheter kommer avgifterna att vara mark- nadsmässiga. Avgifterna som betalas in av myndigheterna tillfaller inte längre Riksgälds- kontoret utan förs direkt till inkomsttitel.

Den nya lånemodellen som infördes 2002 har

16.4Insatser inom politikområdet inneburit att låneadministrationen förenklats. I

Statens internbank

Den 1 januari 2004 trädde de nya ramavtalen för statliga betalningar i kraft som Riksgälds- kontoret tecknade i juli 2003 med Förenings- Sparbanken, Nordea och SEB. Under 2003 har ett stort arbete lagts ned i ramavtalsprojektet, som omfattar statliga betalningar som skatter, barnbidrag och pensioner på drygt 4 000 mil- jarder kronor per år och berör 270 myndigheter. Exempelvis innebar förberedelsearbetet fram- tagande av betalningsstatistik, produktinforma- tion och uppgifter om myndigheternas betal- ningsbehov.

För närvarande sker internstatliga betalningar i likhet med alla andra betalningar som betal- ningstransaktioner i banksystemet. Riksgälds- kontoret arbetar på ett förslag till ändrad han- tering av internstatliga betalningar som skulle innebära att transaktionerna hanteras som omfö- ringar i internbankens affärssystem i stället för genom faktiska betalningar. Eftersom alla trans- aktioner i och med det nya ramavtalet numer är avgiftsbelagda, skulle en omläggning innebära en mer kostnadseffektiv verksamhet. Införandet av systemstöd för internstatliga betalningar enligt förslaget planeras ske under 2004.

Det statliga betalningssystemet bygger på olika konton för in- och utbetalningar, s.k. bruttokontohantering. Eftersom det endast är staten som ställer denna typ av krav på bankerna måste deras standardsystem anpassas för statens räkning med åtföljande fördyring för verksam-

och med att varje myndighet i princip bara be- höver ha ett enda lån blir statens finanshantering effektivare. Nya lånevillkor tillsammans med ränteläget har givit myndigheterna goda inci- tament att byta till den nya lånemodellen och vid slutet av 2003 hade ca 70 procent av myndig- heterna gått över till denna modell. De styrande avgifter som införts under 2004 kommer för- hoppningsvis att öka övriga myndigheters intres- se för att byta till den nya lånemodellen eftersom det minskar deras kostnader.

Insättningsgarantinämnden

Regering beslutade i februari 2004 om direktiv till en utredning med uppdrag att göra en genomgripande översyn av insättningsgarantin (Dir. 2004:19). Regeringen aviserade detta i föregående års budgetproposition. Utrednings- direktiven omfattar även uppdraget att se över vissa frågor rörande investerarskyddet, varav en del är gemensamma med insättningsgarantin. Be- hovet av en översyn grundar sig bl.a. i att de nuvarande bestämmelserna om insättningsgaran- tin bygger på sakförhållanden som i många avse- enden förändrats sedan garantin infördes 1996. En viktig aspekt av detta är den ökade graden av integration på de finansiella marknaderna inom EU, vilket påverkar den svenska insättnings- garantin. I anknytning till översynen skall utredaren förslå en framtida utformning av in- sättningsgarantin med avseende på garantimodell och finansiering. I uppdraget ingår att redogöra

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

för vilka effekter förslaget får för avgiftsuttag, fondstorlek och fördelning av garantiavgifter. Utredaren skall dessutom bl.a. särskilt överväga vilka typer av sparande som bör omfattas av in- sättningsgarantin och investerarskyddet, vilka placeringsregler som bör gälla för förvaltningen av avgiftsmedlen samt hur verksamheterna med insättningsgarantin och investerarskyddet bör organiseras. Uppdraget skall redovisas senast den 28 februari 2005.

Den 1 juli 2004 trädde lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i kraft. Denna lag ger kreditmarknadsföretag möjlighet att ta emot inlåning från allmänheten. Sådan inlåning om- fattas av insättningsgarantin på samma sätt som inlåning hos banker och vissa värdepappers- företag.

Premiepensionsmyndigheten

Riksrevisionen (RIR) har nyligen granskat premiepensionssystemets genomförande och hittillsvarande utfall (RIR 2004:16). RIR be- dömer att regeringen och PPM aktivt har verkat för att förverkliga riksdagens beslut i samband med genomförandet av reformen. RIR pekar dock på att vissa delar av systemet behöver ses över och analyseras närmare, nämligen:

•Det stora och föränderliga fondutbudet är enligt vissa pensionssparare ett pro- blem.

•Många sparare har haft svårt att hantera sin roll som förvaltare och att välja fon- der som presterar bra.

•Andelen sparare med aktivt valda fonder har minskat successivt.

•Fonderna i utbudet har i många fall haft en lägre avkastning än index.

ja den enskildes val och byte av fonder genom information och vägledning. Utredaren skall bedöma i vilken utsträckning en utvecklad infor- mation och vägledning kan förbättra resultaten och minska riskerna för systematiskt dåliga utfall och föreslå åtgärder på denna grund. Utredaren skall också överväga systemets utformning när det gäller fondutbudets omfattning och sammansättning, samt föreslå åtgärder som kan underlätta för den enskilde och minska risken för systematiskt dåliga utfall. Vidare skall utreda- ren överväga och föreslå förbättringar för den enskilde i samband med övergång till livränta. Utredaren skall slutligen utvärdera systemets kostnader i form av avgifter till deltagande fondförvaltare och därtill bedöma konsekvens- erna av sina förslag för systemets samlade admi- nistrationskostnader. Uppdraget skall redovisas senast i oktober 2005.

Utredningen om socialförsäkringens admini- stration (ANSA) har under 2003 lämnat förslag till hur den framtida socialförsäkringsadministra- tionen bör utformas. Utredningen föreslår att den nuvarande ansvarsuppdelningen mellan PPM och Riksförsäkringsverket i huvudsak bibehålls. Utredaren pekar dock på ett antal om- råden som bör övervägas för att utveckla pen- sionsadministrationen. PPM och Riksförsäk- ringsverket har därför i sina respektive regle- ringsbrev för 2004 fått ett antal gemensamma uppdrag. Myndigheterna skall redovisa hur de administrativa rutinerna kan utvecklas, ge förslag till en gemensam kommunikationsstrategi, ange förutsättningarna för en gemensam kundservice för hela pensionssystemet och redogöra för hur de gemensamma administrationskostnaderna fördelas mellan myndigheterna.

Efterlevandeskyddet före pensionstid föreslås genomföras med början av 2007 och regeringen

•Inriktningen och omfattningen av infor- redogör i denna proposition närmare för sina

mations- och vägledningsverksamheten behöver klargöras gentemot samtliga sparare.

förslag (avsnitt 16.5.2).

PPM har i samarbete med Riksförsäkrings- verket, Statens pensionsverk och Sveriges För-

•Kunskaperna om spararnas riskexpone- säkringsförbund inklusive dess medlemsbolag,

ring på portföljnivå behöver förbättras. Regeringen har i juni 2004 beslutat om direktiv för en utredning som skall utvärdera premie- pensionssystemets funktion och därvid även an- gett att förslagen skall ligga inom ramen för pensionsreformens grundläggande principer och mål (dir. 2004:77). Utredaren skall bl.a. identi- fiera eventuella problem som sammanhänger med faktiska och förväntade svårigheter att stöd-

drivit ett projekt i syfte att utveckla en pensions- portal på Internet (minpension.se). Portalen skall kunna ge de försäkrade en samlad informa- tion i första hand om deras allmänna pension och kollektivavtalad tjänstepension. Pensions- portalen skall administreras av Min Pension i Sverige AB. Portalen beräknas komma i drift under andra halvan av 2004.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

16.5Resultatbedömning

16.5.1 Resultat

Statens internbank

Riksgäldskontoret har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder som förbättrar kassahåll- ningen i staten. Betalningssystemet och likvidi- tetsstyrningen har förbättrats genom att float i stort sett avskaffats och ersatts med avgifter i den statliga betalningsförmedlingen från och med 2004. Avskaffandet av finansierande avgifter i in- och utlåningen och införandet av styrande avgifter tillsammans med införandet av den nya lånemodellen innebär effektiviseringar i låne- hanteringen, både hos Riksgäldskontoret och hos myndigheterna. Enligt den årliga kunden- käten ser myndigheterna mycket positivt på kvaliteten hos och servicen i de produkter och tjänster som Riksgäldskontoret erbjuder.

Insättningsgarantinämnden

Insättningsgarantin och investerarskyddet finan- sieras genom avgifter från de institut som om- fattas av systemen. I lagen (1995:1571) om in- sättningsgaranti anges att de sammanlagda årliga avgifterna skall uppgå till 0,1 procent av de garanterade insättningarna om de totala fonde- rade avgiftsmedlen överstiger 2,5 procent av de garanterade insättningarna. Om de fonderade avgiftsmedlen understiger 2,5 procent skall av- gifter tas ut så att den nivån uppnås, dock lägst 0,1 procent och högst 0,3 procent av insättning- arna. Avgifterna för år 2004 fastställdes till drygt 390 miljoner kronor. Avgifterna för investerar- skyddet tas enbart ut för att täcka utgifterna för administration av skyddet. År 2004 togs avgifter ut med 806 305 kronor, vilket motsvarar utgift- erna för administrationen under år 2003.

Avgiftsmedlen för insättningsgarantin skall förvaltas så att långsiktigt bästa möjliga avkast- ning erhålls samtidigt som god betalnings- beredskap och riskspridning upprätthålls. Mark- nadsvärdet på totalportföljen uppgick den 31 juli 2004 till 13,66 miljarder kronor. Förvaltningen av avgiftsmedlen sköts av tre externa förvaltare som har till uppdrag att bedriva en aktiv förvalt- ning inom ramen för nämndens fastställda place- ringspolicy. Över rullande femårsperioder skall den genomsnittliga avkastningen från förvalt-

ningen överträffa ett av nämnden fastställt jäm- förelseindex (OMRX-GOVT) med 0,25 pro- centenheter. Under 2003 blev förvaltnings- resultatet 4,43 procent. Jämförelseindexet upp- gick under samma period till 4,37 procent. För- valtningen bidrog således till en överavkastning på 0,06 procentenheter. Under den senaste fem- årsperioden har den årliga avkastningen igenom- snitt överträffat jämförelseindex med 0,11 pro- centenheter. Avkastningsmålet har således inte uppnåtts.

Tabell 16.1 Resultat för kapitalförvaltningen

Procent

Tidsperiod	Årsavkastning	Index	Differens
2003	4,43	4,37	+0,06

2002	7,20	7,70	-0,50

2001	3,91	3,25	+0,66

2000	8,45	8,53	-0,08

1999	0,99	0,58	+0,41

1998	9,55	9,34	+0,21

1997 07 02 –
2003 12 31	5,75	5,64	+0,11

Den sammantagna risken i förvaltningen har dock sedan förvaltningen påbörjades varit lägre än risken i indexportföljen. Den överavkastning som den aktiva förvaltningen genererat har med god marginal överstigit förvaltningskostnaderna, motsvarande 28,4 miljoner sedan den aktiva förvaltningen togs i bruk. Således har den aktiva förvaltningen tillfört fonden ett mervärde, i jäm- förelse med en passiv förvaltning, trots att avkastningsmålet inte har uppnåtts.

För att säkerställa en snabb och effektiv han- tering av ersättningsfall skall beredskapen vara anpassad till den risksituation som råder vid varje enskilt tillfälle. De stabilitetsanalyser Riksbanken och Finansinspektionen producerar spelar en viktig roll i bedömningen av sannolikheten för eventuella ersättningsfall. Nämnden kan också vid behov be Finansinspektionen att redogöra för utvecklingen hos de institut som omfattas av insättningsgarantin och investerarskyddet.

Den 16 juni 2004 försattes ett av värde- pappersbolagen som omfattas av investerar- skyddet i konkurs. Orsaken till konkursen är att kundklientmedel har frånhänts bolaget. Ersätt- ning till bolagets kunder kommer att betalas när det kan konstateras vad värdet av kundernas värdepapper och andra medel var vid konkurs- datumet. En förutsättning för utbetalning är att kunderna inte kan få ut sina tillgångar från

konkursboet. Det aktuella ersättningsfallet är det första sedan investerarskyddet och insättnings- garantin infördes. Mot bakgrund av detta är rutinerna för det praktiska arbetet i samband med ersättningsfall i allt väsentligt desamma som när insättningsgarantin infördes. Hösten 2003 påbörjade nämnden ett projekt i syfte att utveckla och förbättra rutinerna i samband med ersättningsfall. Projektet omfattar bl.a. aktivi- teter som att ta fram rutiner för att hålla nämn- den uppdaterad om den finansiella stabiliteten, inhämta erfarenheter från länder som hanterat ersättningsfall samt att upprätta rutinbe- skrivningar för hantering av ersättningsfall.

En viktig del i nämndens arbete är att sam- arbeta med företrädare för utländska ersättnings- system där gemensamma intressen finns. Detta gäller särskilt i de fall då eventuella ersättningsfall omfattas både av hemlandets och av värdlandets ersättningssystem. Nämnden söker löpande ökade kontakter med företrädare för utländska garantisystem. Under 2003 har nämnden exem- pelvis ingått ett samarbetsavtal med den finska insättningsgarantiordningen.

Premiepensionsmyndigheten

Den 31 december 2003 uppgick antalet pen- sionssparare till ca 5,2 miljoner. PPM har t.o.m. december 2003 betalat ut premiepension till 78 544 pensionssparare. Av dessa hade 6 289 valt att ta ut sin premiepension i form av traditionell försäkring, resterande som fondförsäkring.

Antalet pensionerade pensionssparare och därmed antalet ansökningar om premiepension har ökat kraftigt i förhållande till året innan och beräknas vid utgången av 2004 att uppgå till 160 000 och 2005 till 240 000.

För att effektivare kunna hantera den stora volymen tillkommande ansökningar och beslut om premiepension har PPM sedan 2002 arbetat med att bygga upp ett ärendehanteringssystem. Uppbyggnaden av systemet beräknas enligt PPM att vara genomfört under 2004.

Under 2003 ökade antalet fonder inom pre- miepensionssystemet något. Vid utgången av 2003 var 664 fonder fördelade på 86 förvaltare registrerade i systemet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 16.2 Antal registrerade fonder och fondförvaltare den 31 december resp. år

År	Fonder	Fondförvaltare
2000	465	69

2001	597	81

2002	644	87

2003	664	86

År 2000 var det 4,4 miljoner pensionssparare som fick möjlighet att välja fonder, varav 3 mil- joner gjorde ett aktivt val. Valen därefter har haft en betydligt lägre andel aktiva väljare. Det skall dock noteras att en ickeväljare mycket väl kan göra ett medvetet val i vetskapen om att medlen placeras i Premiesparfonden, som förvaltas av Sjunde AP-fonden.

Tabell 16.3 Andelen aktiva väljare i %

Procent

År	Andel av väljarna
2000	67

2001	18

2002	14

2003	8

2004	9

Den 30 juni 2004 hade totalt ca 5,3 miljoner pensionssparare ett fondinnehav i premie- pensionssystemet till ett marknadsvärde om 123 miljarder kronor, vilket motsvarade en genom- snittlig behållning på 23 000 kronor per sparare.

Tabell 16.4 Värde fördelat på fondkategori

miljarder kronor (procent)

Fondkategori	Marknadsvärde	Förvaltat kapital	Förvaltat kapital
	den 30 juni	per den 31 dec.	per den 31 dec.
	2004,	2003,	2002,

Aktiefonder	60,6 (49)	45,8	27,9

Blandfonder	5,1 (4)	4,0	2,6

Generations-	14,7 (12)	11,6	8,2
fonder

Räntefonder	3,4 (3)	2,7	1,9

Premiesparfon	39,3 (32)	29,8	18,6
den 1

Totalt	123,1	93,9	59,3

1 Icke väljarnas fond vid Sjunde AP-fonden

Premiepensionsspararen betalar två typer av avgifter för sitt sparande, dels en årlig admini- strationsavgift till PPM på maximalt 0,3 procent av tillgodohavandet på kontot, dels en avgift till fondförvaltarna.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

För att pensionsspararna skall kunna få del av lägre kostnader för den del som rör fondförvalt- ningen lämnas rabatt på avgiften. Rabatten har haft en individuell och en generell del. Från 2004 tillämpas dock en annan modell för återföring av förvaltningsavgifterna. Under 2003 fördelade PPM totalt ca 194 miljoner i återförda förvaltar- avgifter till pensionsspararna. Pensionssparare som har sina medel placerade i Premiespar- fonden har en annan modell för återföring av förvaltningsavgifter.

Tabell 16.5 Förvaltaravgift och genomsnittliga rabatter för respektive fondkategori 2002 och 2003

Procent

	Förvaltar-
	avgift före
	avdrag		Efter rabatt
Fondkategori	2002	2003	2002	2003
Aktiefonder	1,04	1,10	0,63	0,61

Blandfonder	0,70	0,71	0,54	0,53

Generations-	0,47	0,50	0,39	0,36
fonder

Räntefonder	0,42	0,43	0,40	0,40

Premiespar-	0,50	0,50	0,17	0,15
fonden

Totalt1	0,76	0,80	0,44	0,43

1 Det totala värdet är ett viktat medelvärde.

Under 2003 betalade varje pensionssparare i genomsnitt 0,73 procent av pensionsbehåll- ningen i avgifter, dels avgiften till fondförval- tarna på i genomsnitt 0,43 procent, dels 0,3 pro- cent till myndighetens administration. Admini- strationsavgiften har sänkts till 0,27 procent under 2004. Avgifternas andel beräknas minska i takt med att fondkapitalet ökar.

PPM har gjort vissa kostnadsjämförelser med motsvarande kostnader hos privata bolag. PPM redovisar att myndighetens kostnader står sig väl i förhållande till privata bolag för såväl traditio- nell- som fondförsäkring.

PPM ansvarar för förvaltningen av de preliminära avgiftsmedel som Riksförsäkrings- verket månadsvis överför till Riksgäldskontoret. När pensionsrätt för premiepension fastställs, vilket kan ske tidigast under året därpå, skall PPM föra över medel som motsvarar pensions- rätten samt avkastning till förvaltning i pensions- spararnas värdepappersfonder. I slutet av 2003 uppgick värdet av medlen i tillfällig förvaltade till ca 45,6 miljoner kronor. För förvaltningen fast- ställer PPM en policy och ett jämförelseindex. Medlen var 2003 placerade i reala och nominella

statsobligationer samt i likvida medel på konton hos Riksgäldskontoret.

Premiepension i form av fondförsäkring inne- bär att medlen finns kvar i fonderna under hela pensionstiden. Den pension som utbetalas kan då både öka och minska. Premiepension i form av traditionell försäkring ger däremot en garanterad miniminivå på pensionen under hela pensionstiden. Återbäringsräntan för dem som hade valt traditionell försäkring uppgick i genomsnitt under 2003 till 3,3 procent och motsvarande under 2002 var 3,9 procent. PPM anlitar Kammarkollegiet för förvaltning av tillgångar inom den traditionella försäkringen. Värdet på de förvaltade tillgångarna uppgick till 31 miljoner kronor i slutet av 2003 och avkast- ningen uppgick till 10,16 procent.

Den kollektiva konsolideringsnivån (förhål- landet mellan värdet på PPM:s tillgångar inom den traditionella försäkringen och värdet av de på pensionsspararnas konton fördelade medel) uppgick per den 31 december 2003 till 103,1 procent.

PPM skall informera pensionsspararna om hur deras premiepension förvaltas och om de möjligheter och risker som är kopplade till systemet. Informationen skall också ge en samlad bild av hela ålderspensionen. Under 2003 uppgick de direkta kostnaderna för information till 53 miljoner kronor, prognosen för 2004 pekar på 42 miljoner kronor.

Under 2003 genomfördes ca 357 000 fond- byten och året innan 231 000 fondbyten.

Tabell 16.6 Antal pensionssparare som gjort byten uppdelat på kön

Kön	2001	2002	2003
Man	48 136	79 522	113 257

Kvinna	34 135	62 467	96 430

Antalet inloggningar på personligt konto på

PPM:s webbplats uppgick under		2003	till
2 896 523,	motsvarande under	2002	var
1 633 858.

Tabell 16.7 PPM:s kontakter med pensionsspararna fördelar sig enligt följande

Tjänst	2002	2003
Samtal, personlig telefonservice	96 949	124 732

Inloggningar på personligt konto	175 769	175 358
via telefon

Inloggningar på personligt konto	1 633 858	2 869 523
via Internet

Pensionssparare med annat första språk än svenska kan i flera fall få del av informationen på sitt första språk. För funktionshindrade finns särskilt anpassad information.

Uppbyggnaden av PPM finansieras genom lån hos Riksgäldskontoret. Den 31 december 2003 uppgick skulden till ca 1 750 miljoner kronor. De avgiftsfinansierade utgifterna under året uppgick till 371 miljoner kronor. Avgiftsintäk- terna från pensionsspararna uppgick till 242 miljoner kronor. Resterande belopp finansierades genom räntekontokrediten hos Riksgäldskontoret. Avsikten är att skulden skall vara helt amorterad inom en tjugoårsperiod från det att PPM inledde sin verksamhet, dvs. 2018. Den långa amorteringstiden innebär att de initiala kostnaderna för uppbyggnaden av systemet fördelas på flera generationer pensionssparare.

PPM har beviljats en särskild kredit på 200 miljoner kronor hos Riksgäldskontoret som skall användas för att täcka det temporära lik- viditetsbehovet som uppstår vid fondbyten. Krediten utnyttjas allt efter dagligt behov.

16.5.2 Analys och slutsatser

Statens internbank

Regeringen anser att de uppställda målen för verksamheterna inom Statens internbank har uppfyllts.

Riksgäldskontorets in- och utlåning har för- enklats och i och med att den nya lånemodellen inneburit att varje myndighet i princip bara behöver ha ett enda lån, har statens finanshan- tering blivit effektivare. Betalningssystemet och likviditetsstyrningen har förbättrats och införan- det av styrande avgifter kommer med största sannolikhet att innebära ett ytterligare ökat intresse för att byta till den nya lånemodellen, eftersom detta pressar kostnaderna för myndig- heterna.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Insättningsgarantinämnden

Målen för verksamheten har uppnåtts. Insätt- ningsgarantinämnden framhåller dock att resultatet av den aktiva förvaltningen av avgifts- medel inte uppnår det av nämnden fastställda målet på 0,25 procents överavkastning i förhållande till ett referensindex. I jämförelse med en passiv förvaltning av avgiftsmedlen bidrar emellertid den aktiva förvaltningen, efter avdrag för förvaltningskostnader, till ett positivt resultat.

Insättningsgarantin och investerarskyddet är för närvarande föremål för en statlig utredning. Utredningens betänkande skall redovisas senast den 28 februari 2005. Därefter kommer betän- kandet att beredas inom Regeringskansliet.

I oktober 2004 träder EG:s förordning om europabolag i kraft. Ett europabolag skall vara en europeisk associationsform för gränsöverskri- dande samverkan i aktiebolagsform. Om två eller flera banker eller värdepappersbolag, tillhörande olika europeiska länders insättningsgaranti- system, bildar ett europabolag kommer garanti- systemet i landet där europabolaget har sitt säte att ta över de garanterade medlen. Nordea AB har inlett en förändringsprocess som kan leda till att ett europabolag med säte i Sverige bildas. I så fall kommer den svenska insättningsgarantin att garantera bolagets insättningar i Norge, Finland och Danmark, vilka tidigare garanterats av respektive lands garantisystem. Om Nordea väljer att ombildas till europabolag kommer den ökning av mängden garanterade insättningar som ombildningen medför sannolikt att få kon- sekvenser för det framtida avgiftsuttaget för insättningsgarantin. Systemet bedöms inledningsvis bli underfonderat, vilket med gällande regelverk innebär att samtliga garan- terade institut, inklusive Nordea, belastas med högre avgifter än när systemet har uppnått målsatt fondkrav. En eventuell bolagsombild- ning av Nordea aktualiserar således en rad frågeställningar om insättningsgarantins kon- struktion. Dessa frågeställningar ryms till en del inom uppdraget för den pågående insättnings- garantiutredningen. Med hänsyn till tidplanen för Nordeas ombildning kan emellertid en ändring av gällande insättningsgarantiordning vara nödvändig innan utredningens slutbetän- kande behandlas.

I Riksrevisionens genomgång av regeringens och vissa myndigheters hantering av finansiella

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

garantier i rapporten ”Den statliga garanti- modellen” (RIR 2004:4) konstateras att avgifts- sättningen för insättningsgarantin och invest- erarskyddet inte speglar den reella risken i åta- gandena. Vidare menar Riksrevisionen att nämn- dens verksamhet, på grund av begränsade ad- ministrativa resurser, är sårbar vid eventuella er- sättningsfall. Riksrevisionens synpunkter har beaktats av regeringen i och med att frågorna kring avgiftssättning och garantiverksamhetens organisatoriska struktur ingår i utredningsupp- draget (Dir 2004:19).

Administrationen av det konstaterade ersätt- ningsfallet inom investerarskyddet innebär troligen en merkostnad för nämnden. Omfatt- ningen av nämndens resursbehov är dock svår att uppskatta innan ersättningsfallet är fullständigt utrett.

Premiepensionsmyndigheten

PPM har redovisat verksamheten i enlighet med uppställda krav. Verksamheten har kunnat genomföras utan några större störningar och PPM har i allt väsentligt nått upp till ställda mål.

Det är av central betydelse att myndighetens verksamhet bedrivs med största möjliga effek- tivitet. Kostnaderna för fondförvaltning och myndighetsadministration har betydelse för den pension som senare utges. Även små årliga kostnader i systemet innebär över tiden en märkbar reducering av den slutliga pensionen.

Verksamheten inom PPM präglas av en snabb ökning av antalet pensionerade premiepensions- sparare och det är viktigt att det ökade antalet ansökningar om premiepension kan hanteras på ett effektivt sätt. Det är därför av stor betydelse att PPM:s planerade ärendehanteringssystem kan tas i bruk under 2004.

Det är vidare angeläget att de myndigheter som har en roll inom administrationen av pen- sionssystemet fortsätter att utveckla samarbets- formerna. Det är därför viktigt att nuvarande Riksförsäkringsverket och PPM med utgångs- punkt från de gemensamma regeringsuppdragen som myndigheterna haft under 2004 utvecklar samarbetet.

Införandet av efterlevandeskyddet före pen- sionstid kommer också att kräva särskilda insatser av myndigheten.

Utveckling av premiepensionssystemets funk- tion övervägs för närvarande av den utredning

som tillsatts, vilka kan komma att påverka ar- betet inom myndigheten.

Senareläggning av premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid

Regeringens förslag: Starten för premiepensio- nens efterlevandeskydd före pensionstid flyttas fram till år 2007.

Ärendet och dess beredning: PPM skall inom ramen för premiepensionssystemet, enligt lag, erbjuda pensionssparare möjlighet att under tiden före pension teckna ett efterlevandeskydd för sin familj.

PPM har gjort en bedömning av den ekono- miska risken i detta efterlevandeskydd och fun- nit att riskerna för ett betydande ekonomiskt underskott för skyddet är så stora att det finns anledning att, innan reglerna börjar tillämpas, ut- reda om och i så fall på vilka villkor ett sådant efterlevandeskydd bör erbjudas inom premie- pensionssystemet. Riksdagen har därför beslutat att skjuta på införandet av ett efterlevandeskydd. Det senaste beslutet om senareläggning innebär att skyddet skall träda i kraft den 1 januari 2005.

Förslaget om att nu ytterligare senarelägga starten för efterlevandeskyddet har beretts med Genomförandegruppen (arbetsgruppen med representanter för de riksdagspartier - s, m, fp, kd och c – som står bakom pensionsöverens- kommelsen från 1994). Vid beredningen av ärendet har PPM, Riksförsäkringsverket, Finans- inspektionen och Sveriges Försäkringsförbund beretts tillfälle att lämna synpunkter.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar alltjämt bedömningen att det råder stor osäkerhet om de ekonomiska konsekvenserna av efterlevandeskyddet i dess nuvarande ut-form- ning. Beredningen av frågan av hur reglerna kan behöva ändras har tagit mer tid i anspråk än vad som förutsågs. Det fordras således ytterligare tid för att arbeta fram förslag till nya bestämmelser för ett modifierat skydd. En promemoria med förslag till ett nytt efterlevandeskydd utarbetas inom Regeringskansliet. Promemorian avses remitteras under hösten 2004.

Starten för premiepensionens efterlevande- skydd före pensionstid bör därför ytterligare senareläggas två år. Som en följd av detta bör

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

ekonomiskt sunda investeringar som främjar detta syfte.

EBRD stöder övergången till marknadseko- nomi i Central- och Östeuropa genom sam- finansiering av projekt inom framför allt den privata sektorn. Utmärkande för EBRD är att banken har ett politiskt mandat att endast verka i länder som agerar i enlighet med demokratiska principer. Banken har också ett miljömandat.

NIB skall främja de nordiska ekonomiernas tillväxt genom att delta i finansiering av gräns- överskridande projekt som förbättrar Nordens infrastruktur, tryggar energiförsörjningen eller stöder forskning och utveckling. Investeringar med miljöförbättrande verkan prioriteras. NIB finansierar också projekt utanför Norden. Östersjö- och Barentsregionerna är prioriterade områden i denna verksamhet.

CEB ger lån och garantier till projekt inom särskilda områden med anknytning till Europa- rådets verksamhet. Prioritet har sålunda givits projekt för att bistå länder som drabbats av naturkatastrofer och dylikt. Banken har under senare år vidgat sin verksamhet på det sociala området till att omfatta investeringar i hälsovård, upprustning av boendemiljöer, miljöskydd etc.

17.4Insatser

17.4.1 Insatser inom politikområdet

Utifrån de mål och den allmänna inriktning av det svenska agerandet som fastlagts präglas arbetet avseende de internationella finansiella institutionerna av att utarbeta och verka för svenska ståndpunkter i de organ och styrpro- cesser som har upprättats.

Institutionernas agendor påverkas i allt högre grad av det ökade internationella beroendet – globaliseringen. Internationella systemfrågor har härmed fått ökad uppmärksamhet och prioritet. EU-utvidgningen samt främjandet av relationer- na till Östeuropa berör vidare i ökad utsträck- ning de internationella finansiella institutio- nernas verksamhet.

Beträffande EIB har ägarkretsen utökats i och med EU-utvidgningen under 2004. En utmaning för banken är nu att integrera de nya medlems- staterna i den ordinarie verksamheten. Utlå- ningen till de nya medlemsstaterna måste även ökas.

I samband med den tidigare kapitalhöjningen den 1 januari 2003 krävde Sverige att banken skulle utarbeta kriterier för att mervärdet i bankens utlåning skulle tydliggöras. Under året har banken lagt ned ett stort arbete på detta. Regeringen anser att frågan liksom tidigare har hög prioritet och kommer fortsatt att verka för att bankens utlåning skall ge ett tydligt mer- värde. Sverige har även verkat för att Ryssland och unionens nya grannar i öst på ett tydligare sätt skall integreras i bankens utlåning. Det blir en utmaning för banken att under kommande år öka utlåningen till denna region.

Inom EBRD har Sverige verkat för en ex- pansion av bankens verksamhet österut sam- tidigt som aktiviteten i de mer avancerade transi- tionsländerna består. Andra viktiga frågor har varit att driva på bankens arbete inom miljö- och kärnsäkerhetsområdet.

Den 11 februari 2004 undertecknade företräd- are för regeringarna i de fem nordiska och de tre baltiska länderna en överenskommelse om att Estland, Lettland och Litauen skall bli medlem- mar i NIB från och med den 1 januari 2005. En proposition i ämnet överlämnades den 2 juni 2004 (prop. 2003/04:162).

NIB:s låneordning avseende lån utanför Norden (PIL-ordningen) har vidare reformerats. Reformeringen, som trädde ikraft i mitten av 2004, syftar till att överföra den direkta risken från ägarländerna till NIB i större utsträckning och härigenom reducera de direkta riskerna som länderna tagit på sig.

Sverige verkar i CEB:s styrande organ för att bankens kreditgivning till låntagare i Central- och Östeuropa skall ges ökad vikt.

17.4.2 Insatser utanför politikområdet

Sverige deltar även i ett antal andra multilaterala finansiella institutioner, där verksamheten delvis är parallell med den som bedrivs i ovan behand- lade institutioner. Dessa är bl.a. Internationella valutafonden (IMF), Multilaterala investerings- garantiorganet (MIGA), Internationella utveck- lingsfonden (IDA), Internationella finansie- ringsbolaget (IFC), Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB), Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB), Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), Nordiska miljöfinansieringsbolaget (Nefco), Nordiska projektexportfonden (Nopef). Vidare deltar Sverige i arbetet inom ramen för Nordiska

102

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

utveckling. Regeringen tillkallade därför i maj 2004 en särskild utredare med uppdrag att se över lagstiftningen inom spel- och lotteriområdet (dir. 2004:76).

Lotteriinspektionens arbete har även under 2003 koncentrerats på central tillsyn och åtgärder mot misstänkta överträdelser av lotterilagens främjandeförbud samt åtgärder mot misstänkt olagliga lotterier och spel. Myndig- heten har ägnat mycket tid åt bevakningen av mål i domstol inom området lotteri och spel. Frågan om överträdelse av främjandeförbudet är föremål för Regeringsrättens prövning i två fall.

Inspektionen har under året fortsatt att prioritera arbetet med kontroll av olovligt anordnat automatspel. Sammantaget genom- fördes 2 872 kontroller, vilket var en ökning med 56 procent jämfört med året innan. Ökningen beror på regeringens uppdrag att kartlägga oreglerade spelautomater. Enligt inspektionens bedömning har antalet automater som kan användas för spel om pengar ökat. Automaterna utvecklas ständigt mot allt mer sofistikerade lösningar baserade på modern datateknik. Automaterna liknar ofta till utseendet terminaler eller persondatorer med flera funktionsmöjligheter där spel om pengar är en funktion.

Lotteriinspektionen har under året, utifrån meddelade föreskrifter och riktlinjer för villkor, kontroll- och ordningsbestämmelser handlagt och beslutat i fem ärenden avseende ansökan om tillstånd att anordna lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor, EMV- lotterier. Vid utformningen av villkor för tillstånd till EMV-lotterier har de sociala riskerna med överdrivet spelande beaktats. Bestämmelser finns därför om att spelare skall ha rätt att stänga av sig från fortsatt spel och att begränsa sitt spelande. Dessutom skall anordnaren kunna lämna uppgifter till inspektionen om spelarnas åldersstruktur och hur mycket varje spelare omsätter.

Inspektionen har också ändrat villkoren för anordnande av värdeautomatspel under våren 2003 i syfte att minska riskerna för uppkomsten av olämpliga spelmiljöer. Villkoren innebär att värdeautomatspel endast får anordnas i lokaler där, om annat automatspel finns på platsen, detta har lagstadgad eller av myndighet villkorad åldersgräns om 18 år. Vidare måste särskild motivering lämnas om anordnaren vill ha fler än tre värdeautomater i lokalen. Under året har

1 334 beslut fattats gällande ansökningar om tillstånd.

18.5Resultatbedömning

18.5.1 Resultat

Spelmarknaden

De huvudsakliga aktörerna på den svenska spel- och lotterimarknaden är AB Svenska Spel, AB Trav och Galopp (ATG) och folkrörelserna. Folkrörelserna är en samlad benämning för ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet. AB Svenska Spel är ett helägt statligt bolag. ATG ägs av Svenska Travsportens Centralförbund och Svenska Galoppförbundet.

AB Svenska Spel bedriver bl.a. vadhållning på idrottstävlingar och hundkapplöpningar, auto- matspel och lotterier. ATG bedriver vadhållning på hästkapplöpningar. Folkrörelserna bedriver lotterier och bingospel.

Den svenska spelmarknaden omsatte 2003 cirka 36 miljarder kronor och de största spel- formerna är vadhållning, lotterier, automatspel och bingospel. Utvecklingen de senaste fem åren framgår av nedanstående tabell.

Tabell 18.1 Spel- och lotterimarknadens utveckling

Miljarder kronor

	1999	2000	2001	2002	2003
Omsättning före
utbetalda vinster	31,5	32,2	33,3	35,1	36,3

Omsättning efter
utbetalda vinster	13,1	13,3	13,7	14,5	15,0

Utvecklingen på spelmarknaden 2004 är i korthet följande.

AB Svenska Spel redovisar en liten ökning av omsättning, men flera av bolagets produkter, särskilt sportspelen, har en vikande omsättning. Den tidigare kraftiga ökningen av värde- automatspelet har planat ut som en följd av att nästan samtliga automater nu är utplacerade. Casino Cosmopols omsättning har ökat som en följd av att samtliga fyra kasinon nu är i full drift.

ATG har ökat sin omsättning jämfört med motsvarande period 2003. Det är främst V65 söndag och V75 som går bra, sannolikt på grund av jackpotter och att en ny spelform, Tvilling, har introducerats under perioden.

106

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

19 Budgetförslag

19.12:1 Finansinspektionen

Tabell 19.1 Anslagsutveckling för 2:1 Finansinspektionen

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	173 231	sparande	4 274

2004	Anslag	175 216	Utgifts-	179 373
2004	Anslag	175 216	prognos	179 373
2005	Förslag	178 401

2006	Beräknat	175 178	1

2007	Beräknat	178 178	1

1 Motsvarar 178 401 tkr i 2005 års prisnivå.

Finansinspektionen är central förvaltnings- myndighet för tillsyn av finansiella företag och marknader. Finansinspektionen anvisas årligen ett ramanslag för täckning av verksamhetens utgifter.

Vid ingången av 2004 förstärktes Finansin- spektionen med ca 20 miljoner kronor. Resurs- tillskottet under 2004 motiverades av behovet av att utveckla stabilitetstillsynen och marknadstill- synen, öka kompetensen och förbättra IT stödet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 19.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter till inkomsttitel	Intäkter
verksamhet	(Som inte får disponeras)	som får
		disponeras

Utfall 2003	163 029	5 000

Prognos 2004	178 500	22 500 1

Budget 2005	181 400	22 500

1 avgifter för tillstånd och anmälningar hos Finansinspektionen disponeras från 2004 av myndigheten. I beloppet ingår också ersättning från BFN och IGN.

Baserat på kostnaderna tar Finansinspektionen ut en obligatorisk årlig avgift från företagen

under tillsyn. Därutöver tas avgifter också ut för ansökningar om tillstånd och anmälningar.

Regeringens överväganden

Tabell 19.3 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 2:1 Finansinspektionen

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	175 216	175 216	175 216
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 331	4 150	7 222
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	854	-4 188	-4 260

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	178 401	175 178	178 178

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För att Finansinspektionen bättre skall kunna klara kraven föreslås en tillfällig förstärkning med 5 miljoner kronor under kommande bud- getår. Anslagsnivån har också justerats med anledning av tidigare tillfälliga förstärkningar

Finansinspektionens aktiva medverkan avse- ende civil beredskap och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred inom sam- verkansområdet Ekonomisk säkerhet (under ut- giftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sår- barhet) skall ges fortsatt prioritet.

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 upp- går till 178 401 000 kronor. För 2006 har an- slaget beräknats till 175 178 000 kronor och för 2007 till 178 178 000 kronor.

109

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

19.22:2 Insättningsgarantinämnden Regeringen föreslår att anslaget för 2005 uppgår

Tabell 19.4 Anslagsutveckling för 2:2

Insättningsgarantinämnden

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	6 548	sparande	2 797

2004	Anslag	5 557	Utgifts-	7 648
2004	Anslag	5 557	prognos	7 648

2005	Förslag	7 518

2006	Beräknat	7 640	1

2007	Beräknat	7 784	1

1 Motsvarar 7 518 tkr i 2005 års prisnivå.

Insättningsgarantinämnden administrerar de statliga ersättningssystemen insättningsgarantin och investerarskyddet. Nämnden anvisas årligen ett ramanslag för verksamhetens utgifter för för- valtningen. Motsvarande belopp avräknas från de årliga avgifter som tas ut av de institut som om- fattas av insättningsgarantin och investerar- skyddet. Inbetalda avgiftsmedel redovisas mot inkomsttitel i statsbudgeten. Under 2004 uppgår anslaget till 5 557 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 19.5 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter
rättslig	[som inte får
verksamhet	disponeras]

Utfall 2003	456 245

Prognos 2004	430 806

Budget 2005	430 800

Regeringens överväganden

Tabell 19.6 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 2:2 Insättningsgarantinämnden

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	5 557	5 557	5 557

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	65	156	264

Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra anslag	1 896	1 927	1 963

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	7 518	7 640	7 784

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

till 7 518 000 kronor. För 2006 har anslaget beräknats till 7 640 000 kronor och för 2007 till 7 784 000 kronor.

19.32:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

Tabell 19.7 Anslagsutveckling för 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	263 275	sparande	30 347

2004	Anslag	261 336	Utgifts-	276 995
2004	Anslag	261 336	prognos	276 995

2005	Förslag	265 576

2006	Beräknat	269 914	1

2007	Beräknat	275 008	1

1 Motsvarar 265 576 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget disponeras för löne-, systemutveck- lings-, lokal- och övriga förvaltningskostnader. Anslaget disponeras även för att täcka omkost- nader i upplåningen och låneförvaltningen samt kostnader för samtliga verksamheter inom statens internbank.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Från och med 2002 hanteras samtliga garantier utställda av Riksgäldskontoret i enlighet med den nya garantimodellen. Garantiverksamheten finansieras med riskbaserade avgifter som betalas av garantiobjektet, eller efter beslut av riksdagen, över statsbudgeten om det är fråga om subven- tioner. Avgifterna, liksom återvinningar på reg- ressfordringar efter infrianden, förs till en garan- tireserv på ett räntebärande konto i Riksgälds- kontoret. Garantireserven skall på sikt täcka för- väntade infrianden och administrativa kostnader.

Garantireserven konsolideras med statens fi- nanser i övrigt. Det innebär att influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov. Någon verklig fondering sker inte utan effekten är att statsskulden blir i motsvarande mån min- dre och statens löpande räntekostnader redu- ceras därigenom. Garantireserven i Riksgälds- kontoret är således inte någon öronmärkt reserv med medel tillgängliga vid ett eventuellt infrian- de av en garanti. Infriandet belastar garantireser- ven, men det är enbart en redovisningsfråga.

110

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Pengarna hämtas i praktiken in genom statlig upplåning.

Garantiverksamheten uppvisade ett förhållan- devis stort överskott 2003, 2,2 miljarder kronor. Överskottet berodde till stor del på kraftigt minskade reserveringar för framtida garantiför- luster. Reserveringen avseende framtida förluster för Venantius upplåning minskades exempelvis med över två miljarder kronor.

Tabell 19.8 Budget för Riksgäldskontorets garantiverksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2003		2 338 021	128 496	2 209 525

Prognos 2004		395 335	48 535	346 800

Budget 2005		486 427	48 927	437 500

Från och med 2003 finansieras samtliga verksam- heter inom avdelningen Statens internbank via förvaltningskostnadsanslaget. Avgifter skall dock tas ut avpassade för att användas som styr- medel för att effektivisera den finansiella verk- samheten inom staten. Vidare är det också möj- ligt att ta ut avgifter för att undvika subventione- ring av kunder som inte är myndigheter eller av verksamheter inom andra samhällssektorer än den statliga. De avgifter som Riksgäldskontoret tar ut inlevereras till inkomsttitel 2557 Avgifter till statens internbank i Riksgäldskontoret.

Den del som under 2003 finansierades via avgifter uppgick till ca 7 miljoner kronor.

Tabell 19.9 Budget för in- och utlåningsverksamheten i statens internbank i Riksgäldskontoret

Tusental kronor

Offentlig-rättslig	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	inkomsttitel	som får		(intäkt -
	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 20031	7 000		7 000	0
Prognos 2004	7 000		7 000	0

Budget 2005	7 000		7 000	0

1 In- och utlåningsverksamheten anslagsfinansieras fr.o.m. 2003. Intäkterna förs på inkomsttitel.

Regeringens överväganden

Tabell 19.10 Härledning av anslagsnivån 2005-2007, för 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

Tusental kronor
	2005	2006	2007

Anvisat 2004 i 2004 års	261 336	261 336	261 336
statsbudget1
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	2 990	7 308	12 377

Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra anslag	1 250	1 271	1 254

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	265 576	269 914	275 008

1Statsbudgeten enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen förslår att anslaget för 2005 uppgår till 265 576 000 kronor. Medel som tidigare tillfälligt omfördelats under 2004 återförs delvis. För 2006 beräknas anslaget till 269 914 000 kronor och för 2007 till 275 008 000 kronor.

19.42:4 Bokföringsnämnden

Tabell 19.11 Anslagsutveckling för 2:4 Bokföringsnämnden

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	8 927	sparande	429
2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	8 034	prognos	8 316
2005	Förslag	8 153

2006	Beräknat	8 223	1

2007	Beräknat	8 359	1

1 Motsvarar 8 153 tkr i 2005 års prisnivå.

Bokföringsnämnden är statens expertorgan avseende redovisningsfrågor och har under 2003 utfärdat kompletterande normgivning. Nämn- den utfärdar kompletterande normgivning, bi- träder Regeringskansliet i redovisningsfrågor och yttrar sig över författningsförslag m.m.

111

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Regeringens överväganden

Tabell 19.12 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 2:4 Bokföringsnämnden

Tusental kronor
	2005	2006	2007

Anvisat 20041	8 034	8 034	8 034

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	119	189	325
Beslut	–	–	–

Överföring till/från andra anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	8 153	8 223	8 359

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen förslår att anslaget för 2005 uppgår till 8 153 000 kronor. För 2006 beräknas anslaget till 8 223 000 kronor och för 2007 till 8 359 000 kronor.

Tabell 19.14 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	56 000	56 000	56 000
Förändring till följd av:
Beslut	–	-56 000	-56 000

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	56 000	–	–

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

På anslaget fanns vid ingången av 2004 ett anslagssparande på 4,7 miljoner kronor. Av detta har 2,7 miljoner kronor tagits i anspråk för 2004 års inbetalning av grundkapitalet i EBRD samt medlemsavgiften i CEB.

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 uppgår till 56 000 000 kronor, som är sista året för kapitalhöjningen i EBRD.

19.52:5 Insatser i internationella finansiella institutioner

Tabell 19.13 Anslagsutveckling för 2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	58 929	sparande	4 703
2004	Anslag	56 000	Utgifts-	57 717
2004	Anslag	56 000	prognos	57 717
2005	Förslag	56 000

2006	Beräknat	–

2007	Beräknat	–

Sverige skall enligt tidigare beslut medverka i en höjning av grundkapitalet i Europeiska utveck- lingsbanken (EBRD) och teckna andelar mot- svarande 228 miljoner euro. Av detta belopp skall sammanlagt 22,5 procent betalas in i åtta lika stora poster fördelade på lika många år. Varje sådan årlig post uppgår således till 6,4 miljoner euro, eller ca 59 miljoner kronor.

Från anslaget finansieras dessutom Sveriges medlemsavgift i Europarådets utvecklingsbank (CEB). Denna avgift uppgår till ca 40 000 euro per år. Anslaget kan också belastas om garantier till internationella finansieringsinstitut behöver infrias.

19.62:6 Avsättning för garantiverksamhet

Tabell 19.15 Anslagsutveckling för 2:6 Avsättning för garantiverksamhet

Tusental kronor

			Anslags-	–
2003	Utfall	1 400	sparande	–

2004	Anslag	1 400	Utgifts-	1 374
2004	Anslag	1 400	prognos	1 374

2005	Förslag	1 400

2006	Beräknat	1 400

2007	Beräknat	1 400

Anslaget avser garantiavgift för Sveriges Hus i Sankt Petersburg, där subventionsinslaget beräk- nas uppgå till 1,4 miljoner kronor per år. Från anslaget har vidare garantiavgift för Venantius AB på 500 miljoner kronor betalats 2001.

Regeringen förslår att anslaget för 2005 upp- går till 1 400 000 kronor. För 2006 och 2007 har anslaget beräknats till 1 400 000 kronor.

112

19.72:7 Finansmarknadsrådet

Tabell 19.16 Anslagsutveckling för 2:7

Finansmarknadsrådet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	–	sparande	–

2004	Anslag	–	Utgifts-	–
2004	Anslag	–	prognos	–

2005	Förslag	1 000

2006	Beräknat	1 009	1

2007	Beräknat	1 026	1

1 Motsvarar 1 000 tkr i 2005 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Ett Finansmarknadsråd (FMR) bör inrättas (se avsnitt 13.5.2). Rådets interna verksamhet bör finansieras över statsbudgeten. Under budget- året 2005 bör en finansiering om 1 000 000 kro- nor anvisas på statsbudgeten.

FMR skall årligen lämna en verksamhets- berättelse samt följa uppställda mål.

Medel som tillförs FMR på statsbudgeten möjliggörs via en omfördelning inom utgifts- området.

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 upp- går till 1 000 000 kronor. För 2006 har anslaget beräknats till 1 009 000 kronor och för 2007 till 1 026 000 kronor.

19.8Premiepensionsmyndigheten

Premiepensionsmyndighetens (PPM) verksam- het finansieras med avgifter från pensions- sparare, genom lån hos Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov och för investeringar i anläggningstillgångar. Utgifterna uppgick till ca 371 miljoner kronor 2003.

Tabell 19.17 PPM:s lån i Riksgäldskontoret

Tusental kronor

	Ackumulerad utnyttjad	Ackumulerad ram
	ram 2003-12-31	2004 (prognos)
Rörelsekapital	1 737 000	1 722 000

Anläggningstillgångar	94 000	114 000

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Delar av utgifterna för PPM:s administration täcks från och med oktober 2000 med avgifter som tas ut från pensionsspararna. Avgiften som tas ut får högst uppgå till 0,3 procent av de sammanlagda tillgodohavandena på pensions- spararnas konton. Avgiftsintäkterna 2003 upp- gick till ca 242 miljoner kronor och disponeras av PPM.

Tabell 19.18 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter som får
verksamhet	disponeras

Utfall 2003	241 689

Utfall 2004	330 663

Budget 2005	336 000

Regeringens överväganden

PPM bör beviljas räntekontokredit för rörelse- kapital och låneram för investeringar i anlägg- ningstillgångar även för 2005. Den exakta nivån på dessa krediter avser regeringen fastställa i samband med regleringsbrevet för 2005.

Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 000 000 kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likvidi- tet i handeln med fondandelar.

Skälen för regeringens förslag: PPM bör, i likhet med vad som gäller i dag, medges en rörlig fondhandelskredit för 2005. PPM:s behov av denna kredit kan variera kraftigt mellan de olika handelsdagarna. Regeringen föreslår därför också ett bemyndigande om att besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret omfattande 200 000 000 kronor. Krediten är avsedd att täcka ojämna likviditetsflöden i PPM:s handel med fondandelar. Ett bemyndigande finns för inne- varande år som omfattar 200 miljoner kronor.

113

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

20 Riksrevisionen

Riksrevisionen inrättades den 1 juli 2003. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt och ansvarar för granskning av den statliga verksamheten. Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. omfattar granskningen såväl effektivitetsrevision som årlig revision. Riksrevisionen får även bedriva internationell verksamhet.

Verksamheten finansieras med två anslag, dels anslaget 90:1 Riksrevisionen inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, dels anslaget 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

20.190:1 Riksrevisionen

Tabell 20.1 Anslagsutveckling för 90:1 Riksrevisionen

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	106 906		sparande	10 894
2004	Anslag	269 067	1	Utgifts-	272 578
2004	Anslag	269 067	1	prognos	272 578
2005	Förslag	278 149

2006	Beräknat	276 136	2

2007	Beräknat	280 694	2

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 273 949 tkr i 2005 års prisnivå.

Bestämmelser om Riksrevisionen finns bl.a. i regeringsformen (12 kap. 7 §). Myndigheten leds av tre av riksdagen valda riksrevisorer. De beslutar självständigt om vad som skall granskas, hur granskningen skall gå till och om slutsatserna i granskningarna. Vid myndigheten finns också en av riksdagen vald styrelse som

skall tillgodose riksdagens behov av samband med och insyn i verksamheten. Till styrelsens uppgifter hör att besluta om framställningar och redogörelser till riksdagen med anledning av riksrevisiorernas granskningsrapporter och revisionsberättelser. Styrelsen skall också, efter det att riksdagsförvaltningen (riksdagsstyrelsen) yttrat sig, besluta om förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen.

Riksrevisionens styrelses överväganden

Mål för Riksrevisionen

Övergripande mål

I sitt betänkande hösten 2003 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (bet. 2003/04:FiU2) anger finansutskottet (s. 43) att styrelsen inte har underställt riksdagen något förslag till mål för Riksrevisionens verksamhet. Samtidigt understryker utskottet att Riks- revisionen å andra sidan inte heller varit ålagd att komma med ett sådant förslag.

I sitt förslag till anslag för 2004 anförde styrelsen följande: Styrelsen för Riksrevisionen anser det som grundläggande att verksamheten tar sin utgångspunkt i den roll och i de uppgifter för Riksrevisionen som riksdagen lagt fast i regerings- formen och i övrig lagstiftning. Uppgiften att revi- dera hela beslutskedjan i den verkställande makten och förse riksdagen och regeringen med ett kvali- ficerat beslutsunderlag ställer stora krav på myn- digheten. Riksrevisionen och dess verksamhet bör därför präglas av hög effektivitet och Riks- revisionen bör sträva efter att betraktas som ett

115

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

föredöme i statsförvaltningen. (prop. 2003/04:1, utg.omr. 2, s. 120).

Styrelsen konstaterar för sin del att riksdags- styrelsen i sina anslagsdirektiv för budgetåret 2004 och Riksrevisionen i sin verksamhetsplan för 2004 angett det som styrelsen här anfört som övergripande mål för Riksrevisionen.

Verksamhetsmål

Målen för verksamhetsgrenarna effektivitets- revision respektive årlig revision har av riksdagen lagts fast i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Av lagen (4 §) framgår således att effektivitetsrevisionen främst skall ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Gransk- ningen skall främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.

På motsvarande sätt framgår (§5) att den årliga revisionen skall ske enligt god revisionssed. Den skall ha till syfte att dels bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande, dels om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. För Regeringskansliet gäller att revisionen inte skall avse ledningens förvaltning.

Finansutskottet framhöll i samband med behandlingen av anslagen för 2004 också (bet. 2003/04:FiU2 s. 43) att det får anses som självklart att Riksrevisionen bör lägga fram förslag till tydliga och lätt avläsbara mål för den egna verksamheten samt hur dessa bör kunna följas upp så att riksdagen i efterhand lätt kan bedöma i vilken utsträckning uppställda mål har uppnåtts.

Styrelsen noterar med tillfredsställelse att det inom Riksrevisionen under våren 2004 inletts ett arbete med att utveckla mål och resultatindika- torer för verksamheten med utgångspunkt i de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. I verksam- hetsplanen har således vissa operativa mål lagts fast för revisionsgrenarna.

•Målet för den årliga revisionen är att på utsatt tid och i enlighet med god revisions- sed avge revisionsberättelser i enlighet med lagen om revision av statlig verksamhet. Verksamheten omfattar över 270 myndigheter och vissa andra organisa-

tioner, ett 40-tal bolag och ett 20-tal stiftelser.

•Målet för effektivitetsrevisionen 2004 är att slutföra minst 35 granskningar med

hög kvalitet.

Styrelsen anser för sin del det viktigt att utveck- lingsarbetet inom Riksrevisionen fortsätter så att kostnader, prestationer och resultat för de olika verksamhetsgrenarna kan redovisas på ett lättillgängligt sätt redan i den årsredovisning för räkenskapsåret 2004 som styrelsen skall över- lämna till riksdagen i början av 2005.

Inriktning under 2005

Styrelsen vill understryka betydelsen av att det finns ett rimligt förhållande mellan Riks- revisionens granskningsuppdrag och tilldel- ningen av resurser. Styrelsens bedömning är att Riksrevisionen 2005 bör ges samma finansiella förutsättningar att bedriva sin verksamhet som under 2004. Verksamheten befinner sig i ett upp- byggnadsskede och det finns därför viss osäker- het när det gäller att bedöma det långsiktiga resursbehovet.

Styrelsen kan konstatera att inom den årliga revisionen har granskning av delårsrapporter för första halvåret 2003 och årsredovisningar för 2003 genomförts i tid och enligt god revisions- sed. Inom effektivitetsrevisionen kommer ett tjugotal granskningsprojekt att avslutas under perioden 1 juli 2003 – 30 juni 2004. Ambitionen från Riksrevisionen bör vara att bedriva 2005 års verksamhet på minst oförändrad nivå jämfört med 2004. När organisationen nu går in ett konsolideringsskede utgår styrelsen från att det bör finnas goda möjligheter att ytterligare förbättra kvaliteten och effektiviteten i revisions- arbetet inom befintligt resursutrymme.

I sammanhanget vill styrelsen erinra om att fr.o.m. den 1 januari 2004 kan s.k. samordnings- förbund inrättas enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbets- nämnd, kommun och landsting. Av lagen (25 §) framgår att Riksrevisionen skall utse den revisor som för den allmänna försäkringskassans och länsarbetsnämndens räkning skall granska samordningsförbundets räkenskaper och års- redovisning samt styrelsens förvaltning. På sikt kan ett stort antal nya revisionsobjekt tillkomma

116

som kräver en inte oväsentlig kapacitet hos Riksrevisionen.

Styrelsen vill också uppmärksamma riksdagen på att bestämmelserna om revision i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser bör samordnas med lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. för att undvika tolkningsproblem. I anslagsberäkningen för 2005 har en ökning gjorts av anslaget med 4,2 miljoner kronor för att finansiera ett s.k. EU- kontaktkommittémöte mellan riksrevisorerna i samtliga medlemsstater i EU tillsammans med Europeiska revisionsrätten. Värdskapet för mötet är roterande och för 2005 års möte har Sverige och Riksrevisionen sedan tidigare utsetts som värd. Mötet samlar totalt mer än ett hundra deltagare och en stor del av kostnaderna utgörs av kvalificerad tolkning samt översättning av rapporter och annat material till engelska, tyska och franska. Ett arrangemang på denna nivå och av denna omfattning ligger utanför Riks- revisionens normala verksamhet och bör enligt styrelsen finansieras med medel av engångs- karaktär.

Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen är det finansutskottet som svarar för att revision sker av Riksrevisionen. Av utskottets betänkande (bet. 2003/04:FiU2) framgår att kostnaderna skall belasta Riks- revisionen som därvid skall kompenseras med anslagsmedel motsvarande kostnaderna för den externa revisionen. Styrelsen anser att denna kompensation bör avse kostnaderna för den externa revisionen fr.o.m. räkenskapsåret 2003. Eftersom kostnaden för närvarande inte är känd förutsätter styrelsen att finansutskottet i sin beredning av anslaget tar hänsyn till denna tillkommande kostnad.

Styrelsen vill också anmäla att resultatområdet Viss årlig revision som tidigare var avgifts- finansierad, upphörde vid årsskiftet 2003/2004 i samband med att all årlig revision blev anslagsfinansierad. Enligt styrelsens mening bör det balanserade överskottet, cirka 0,9 miljoner kronor få disponeras av Riksrevisionen. Syftet är att medlen skall användas för metodutveckling inom den årliga revisionen.

All internationell uppdragsverksamhet i Riksrevisionen var avgiftsfinansierad under hösten 2003. Regeringen beslutade (dnr Fi2003/3535) att det balanserade överskottet avseende tjänsteexport i Riksrevisionsverket skulle överföras tillsammans med verksamheten

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

till Riksrevisionen. Överskottet var 6,3 miljoner kronor. I Riksrevisionens årsredovisning för 2003 redovisades ett överskott om 1,9 miljoner kronor för tjänsteexportverksamheten, förutom det balanserade överskottet om 6,3 miljoner kronor.

Från och med 2004 finansieras större delen av den tidigare avgiftsfinansierade verksamheten med anslag. Kvarvarande avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet omsluter ca 4 miljoner kronor. Det balanserade överskottet uppgår under 2004 till 8,3 miljoner kronor. Nuvarande uppdragsverksamhet beräknas inte kunna uppnå full kostnadstäckning de närmaste åren varför det balanserade överskottet kommer att användas för att finansiera underskottet.

Riksdagsstyrelsens yttrande

Riksdagsförvaltningen (riksdagsstyrelsen) skall yttra sig över Riksrevisionens budgetunderlag. Riksdagsstyrelsen konstaterar i sitt yttrande att budgetunderlaget i allt väsentligt upprättats i enlighet med de av styrelsen utfärdade planeringsanvisningarna.

Förslag

Riksrevisionens styrelse föreslår att anslaget 90:1 Riksrevisionen för 2005 uppgår till 278 149 000 kronor. För 2006 och 2007 har anslaget beräknats till 276 136 000 kronor respektive 280 694 000 kronor.

Styrelsen föreslår också att Riksrevisionen 2005 bemyndigas ta upp lån i Riksgäldskontoret för anläggningstillgångar som används i verk- samheten inom en ram av högst 50 000 000 kronor.

För 2005 bör vidare Riksrevisionen enligt styrelsen beviljas en anslagskredit på 3 procent av anslagsbeloppet och en räntekontokredit på 10 procent av myndighetens totala anslags- utrymme.

All årlig revision som Riksrevisionen utför är

avgiftsfinansierad.	Inkomsterna	tillförs
inkomsttitel 2558.

117

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

Tabell 20.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2003	–	–	–	–

Prognos 2004	114 500		114 000	500

Budget 2005	122 000		122 000	0

Riksrevisionen fakturerar all årlig revision från och med 2004.

Tabell 20.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	33 330	30 506	2 824
(varav tjänsteexport)	21 405	19 480	1 925

Prognos 2004	3 840	4 000	- 160
(tjänsteexport)

Budget 2005	4 000	4 100	-100
(tjänsteexport)

I uppdragsverksamheten under 2003 ingick Av- gifter för viss årlig revision, Internationella upp- drag samt Internationella revisionsuppdrag. Från och med 2004 har årlig revision och internatio- nella uppdrag annan finansiering.

Tabell 20.4 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 90:1 Riksrevisionen

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	269 067	269 067	269 067
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 882	7 069	11 627

Beslut	4 200	–	–

Överföring till/från andra
anslag	–	–	–

Övrigt	–	–	–

Förslag/beräknat anslag	278 149	276 136	280 694

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

118

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2

21Försöksverksamhet med trängselskatt

iStockholms kommun

21.1Bakgrund

I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag till lag om trängselskatt (prop. 2003/04:145, bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:265).

För att påverka trafikmängden och skapa större framkomlighet under högtrafikerade delar av dygnet skall det bli möjligt att ta ut en trängselskatt.

Lagen (2004:629) om trängselskatt är utformad så att den kan tillämpas i olika tätorter, men kommer inledningsvis endast att på försök tillämpas vid passage av vissa angivna betalstationer i Stockholms innerstad.

Försöket med trängselskatt är planerat att genomföras i Stockholms kommun under det andra halvåret av 2005 och de första sju månaderna 2006.

Skatteuttaget kommer att differentieras beroende på veckodag och tid på dygnet samtidigt som vissa trafikantgrupper undantas.

Den del av intäkterna som överstiger ett års avskrivningskostnader för försöket, skall återföras till Stockholms län i form av ytterligare satsningar på kollektivtrafiken.

I samband med beslutet om trängselskatt förutsatte finansutskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2005 skulle återkomma med en beräkning av den kommande budgetbelastningen till följd av ersättning för kostnader i samband med försöket med trängselskatt och att ett särskilt anslag skulle tas upp för detta.

I volym 1 (avsnitt 8.5.1) av denna proposition redovisas lagförslag om att trängselskatt inte skall betalas för mindre förorenande bilar.

21.290:2 Försök med trängselskatt i Stockholm

Tabell 21.1 Anslagsutveckling för 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-	-
2003	Utfall	-	sparande	-
2004	Anslag	-	Utgifts-	-
2004	Anslag	-	prognos	-
2005	Förslag	1 690 000

2006	Beräknat	860 000

2007	Beräknat	770 000

Anslaget skall täcka såväl statens som Stockholms kommuns och AB Storstockholms Lokaltrafiks kostnader för försöket. Anslaget får användas för att finansiera t.ex. den extra satsning på kollektivtrafik som genomförs i samband med försöket, ökade kostnader inom vissa av de myndigheter som blir berörda samt kostnaderna för de portaler som ska sättas upp vid skattebelagda passager och för att löpande utvärdera försöket utifrån en rad olika aspekter.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 uppgår till 1 690 000 000 kronor. För 2006 har anslaget beräknats till 860 000 000 kronor och för 2007 till 770 000 000 kronor.

I beräkningen för 2006 och 2007 ingår även den återföring som skall göras till regionen i form av kollektivtrafiksatsningar och som beloppsmässigt motsvarar intäkterna från försöket minus ett års avskrivningar.

119

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Bilaga 1

Statsförvaltningens utveckling

Innehållsförteckning

1.	Inledning .......................................................................................................................		7
2.	Det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet........................................................		7
	2.1	Regeringens bedömning...................................................................................	7
3.	Organisations- och strukturförändringar ...................................................................		8
4.	Personalkonsekvenser inom statsförvaltningen........................................................		11
	4.1	Regeringens bedömning.................................................................................	11
	4.2	Resultat av Trygghetsstiftelsens verksamhet................................................	11
	4.3	Bedömningar av framtida personal-konsekvenser........................................	12
5.	Uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik..................................................		14
	5.1	Regeringens övergripande iakttagelser..........................................................	15
	5.2	Iakttagelser inom enskilda områden .............................................................	15
	5.2.1 Åldersstrukturen i staten ............................................................................		16
	5.2.2 Könsfördelningen i staten...........................................................................		17
	5.2.3 Den etniska och kulturella mångfalden i staten ........................................		18
	5.2.4 Personalrörligheten i staten ........................................................................		20
	5.2.5 Arbetsmiljön och sjukfrånvaron i staten....................................................		21
	5.2.6 Lönebildningsfrågor....................................................................................		23

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Diagramförteckning

5.1	Åldersstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt, 2003............................	16
5.2	Fördelning av kvinnor och män inom ledningskompetens, 1998–2003................	17
5.3	Nyanställningar och avgångar i staten, september 2002–september 2003 ............	20
5.4	Personalrörlighet för statsanställda uppdelad på kön och ålder, september 2002–
	september 2003.....................................................................................................	20
5.5	Personalrörlighet för statsanställda med ledningskompetens uppdelad på kön och
	ålder, september 2002–september 2003...............................................................	21
5.6	Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid enligt AKU, 1990–2003...............	21
5.7	Sjukfrånvaro i staten i förhållande till tillgänglig arbetstid uppdelad på sektor och
	ålder, 2003 .............................................................................................................	22
5.8	Genomsnittlig månadslön i olika sektorer på arbetsmarknaden, 2002 .................	23
5.9	Genomsnittlig månadslön för statsanställda uppdelad på kön och ålder, identiska
	individer september 2003.....................................................................................	24
5.10 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden,
	1994–2002 .............................................................................................................	24
5.11 Löneutveckling per sektor under avtalsperioden 2002–2004, identiska individer
	årstakt....................................................................................................................	25
5.12 Samband mellan ålder och löneutveckling under avtalsperioden 2002–2004,
	identiska individer i åldersintervall vid ett urval myndigheter...........................	25

1. Inledning

Grunden för en gemensam förvaltningskultur redovisades i regeringens proposition Statlig för- valtning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136). År 2000 beslutade regeringen om ett förvaltningspolititiskt handlingsprogram – En förvaltning i demokratins tjänst. Programmet innehåller dels regeringens grundläggande vär- den för en långsiktig utveckling av förvaltningen, dels de åtgärder som regeringen genomför för att uppnå de förvaltningspolitiska målen.

Regeringen redogör i denna bilaga kortfattat för den fortsatta inriktningen av förvaltnings- politiken. Regeringen ger också en allmän be- skrivning av genomförda och pågående organi- sations- och strukturförändringar. Vidare redo- visas resultatet av Trygghetsstiftelsens verksam- het och bedömningar vad gäller framtida perso- nalkonsekvenser för staten.

Regeringen redovisar årligen sin bedömning av den statliga arbetsgivarpolitiken och dess ut- veckling till riksdagen, detta år i avsnitt 7. I den- na bilaga redovisas regeringens övergripande iakttagelser för 2003.

2.Det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet

2.1 Regeringens bedömning

Regeringens bedömning: Det förvaltnings- politiska handlingsprogrammet har fått ett brett genomslag i förvaltningen. De statliga myndig- heterna har under de senaste åren ökat sina an- strängningar att vara tillgängliga och service- inriktade i sina kontakter med medborgare och företag. Detta framgår bl.a. av dialoger med myndigheter, rapporter från stabsmyndigheter och kontakter med forskarvärlden. Styrningen av myndigheterna behöver utvecklas och kun- skapen i styrningsfrågor måste vara hög i Regeringskansliet.

Regeringen redovisade i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136) riktlinjer för och krav på den stat- liga förvaltningen. Utifrån dessa riktlinjer och krav fortsätter genomförandet av regeringens fleråriga handlingsprogram – En förvaltning i

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

demokratins tjänst. Regeringens åtgärder för en långsiktig utveckling av statsförvaltningen sätter medborgarna i centrum och syftar till att skapa organisations-, styr- och ledningsformer som ger förutsättningar för att de tre grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och effektivitet skall få genomslag i hela förvaltningen.

Förvaltningspolitiken måste präglas av lång- siktighet. Med det förvaltningspolitiska hand- lingsprogrammet som grund vill regeringen ställa tre frågor i förgrunden: ohälsan, integrationen och 24-timmarsmyndigheten. En förutsättning för att regeringen skall kunna genomföra sin politik inom dessa områden på ett framgångsrikt sätt är att styrningen av myndigheterna fungerar väl.

Regeringen arbetar kontinuerligt med att utveckla styrningen av statsförvaltningen. Rege- ringskansliets arbetssätt och kompetens är av- görande för att förvaltningspolitiken skall få genomslag och för att förvaltningen skall fun- gera på önskvärt sätt. Kunskapen måste vara hög i Regeringskansliet om hur olika styrmedel fun- gerar var för sig och hur de samverkar och ut- nyttjas för bästa effekt. Befintliga styrinstrument behöver utvecklas och nya instrument kan be- höva skapas. Regeringen och Regeringskansliet bör i större utsträckning än hittills utforma styr- ningen i dialog med myndigheterna. En särskild satsning genomförs för närvarande och en hand- lingsplan har tagits fram för det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet för att stärka depar- tementens arbete med styrningen av myndig- heterna. Planen omfattar en mängd olika kom- petenshöjande åtgärder på alla nivåer i Rege- ringskansliet.

Att komma tillrätta med ohälsan och sjuk- frånvaron i Sverige är ett centralt mål för rege- ringen under de närmaste åren. Sjukfrånvaron skall halveras till 2008 och staten skall gå före och utgöra ett föredöme.

En bättre integrering av invandrade svenskar i arbetslivet är en mycket angelägen fråga för vår demokrati och vår ekonomiska utveckling. De statliga myndigheterna måste driva ett aktivt förändringsarbete på detta område och bana väg för en annan utveckling. Även här måste den statliga förvaltningen föregå med gott exempel.

24-timmarsmyndigheten innebär en förvalt- ning som har medborgare och företagare i fokus. Regeringens mål är att utveckla den offentliga förvaltningen till att bättre möta medborgares och företags krav på bra service, god information

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

och låga kostnader för berörda parter. Den offentliga förvaltningen skall uppfattas som en sammanhållen och lättillgänglig enhet och med- borgarna skall bli bemötta med respekt.

En utförligare redogörelse för genomförandet av det förvaltningspolitiska handlingsprogram- met finns i avsnitt 6 Styrning, ledning, verksam- hetsutveckling.

3. Organisations- och strukturförändringar

Regeringens bedömning: Inom statsförvaltningen genomförs fortlöpande ett stort antal organi- sations- och strukturförändringar. Förändrings- arbetet bör följas upp systematiskt så att åtgär- der vid behov kan vidtas för att höja effek- tiviteten i förändringsarbetet. En sådan upp- följning skall ses som ett led i genomförandet av beslutade förändringar. När beslut fattas om en organisations- eller strukturförändring bör också ställning tas till hur och när uppföljning skall ske. Rapporter från Statskontoret och Ekonomi- styrningsverket belyser små myndigheters sår- barhet när det gäller personalförsörjning, eko- nomi m.m. Noggranna analyser av andra organi- sationsalternativ bör därför göras innan små myndigheter inrättas.

Regeringens riktlinjer för organisering av stats- förvaltningen

Regeringens riktlinjer för organisering av stats- förvaltningen anges bl.a. i den förvaltningspoli- tiska propositionen (prop. 1997/98:136) och i det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet. Syftet med att omstrukturera den statliga verk- samheten är att öka dess effektivitet och ända- målsenlighet, samt att anpassa den interna och externa verksamheten till förändringarna i sam- hället. Inte minst den tekniska utvecklingen ska- par nya möjligheter att förbättra servicen till medborgarna. Detta ställer nya krav på sättet att organisera olika verksamheter och på samverkan mellan myndigheter.

Nämndmyndighetsformen bör användas i begränsad omfattning. När inrättandet av en liten myndighet övervägs bör en noggrann pröv- ning göras om det finns andra alternativ att välja, t.ex. att ge ansvaret för uppgiften till en befintlig myndighet.

Genomförda förändringar

Strukturförändringarna under 2003/04 har resul- terat i att 14 nya myndigheter har bildats. Av dessa ingår sju i den nybildade organisationen för etikprövning av forskning, som består av en central och sex regionala myndigheter. Under samma period har 14 myndigheter upphört, däri- bland Centrala djurförsöksnämnden och Nämn- den för statens avtalsförsäkringar samt Sterilise- ringsersättningsnämnden som har avslutat sitt uppdrag och därmed avvecklats. Den mest påtagliga förändringen är nedläggningen av de tio regionala skattemyndigheterna och Riks- skatteverket vid bildandet av Skatteverket. Verk- samheter har också renodlats genom att myn- digheter delats. Exempelvis delades Patent- och registreringsverket i två separata myndigheter under 2004; Patent- och registreringsverket, som har hand om det industriella rättsskyddet och Bolagsverket, som främst sköter bolagsregist- reringar.

Inom ramen för arbetet med 24-timmars- myndigheten har Nämnden för elektronisk för- valtning inrättats. Nämnden skall fastställa gemensamma standarder för myndigheternas elektroniska kommunikation, vilket skall skapa förutsättningar för ett säkert och kostnadseffek- tivt utbyte av elektroniskt information. Rege- ringen har även tillsatt en särskild delegation inom kommittéväsendet med uppgift att fort- sätta utveckla och förbättra samverkan kring 24- timmarsmyndigheten och offentliga elektroniska tjänster.

Myndigheter slås samman

Förändringsarbetets inriktning mot effektivitet och enhetlighet i rättstillämpningen har bidragit till att verksamheten inom flera områden kon- centrerats till färre och större myndigheter. På senare år har detta framför allt skett genom att regionala myndigheter slagits samman med en central myndighet till en ny myndighet. Den 1 januari 2004 inrättades Skatteverket som är en sammanslagning av Riksskatteverket och de regionala skattemyndigheterna. Målsättningen med endast en myndighet på området är att för- bättra enhetligheten i rättstillämpningen, öka flexibiliteten i organisationen samt effektivisera administration och styrning.

Riksdagen har mot samma bakgrund beslutat att Riksförsäkringsverket och försäkringskassor- na skall slås samman till en myndighet (prop. 2003/04:69, 2003/04:SfU13, rskr. 2003/04:210).

Den nya myndigheten, Försäkringskassan, kom- mer att vara statlig och skall starta sin verksam- het den 1 januari 2005. För att säkerställa med- borgarnas möjlighet till insyn i verksamheten kommer en särskild förtroendemannaorgani- sation, försäkringsdelegation, att skapas på läns- nivå.

En reformering av domstolarnas yttre organi- sation pågår sedan flera år, bl.a. genom samman- läggningar av tingsrätter. Målsättningen för arbe- tet med att förändra tingsrättsorganisationen är att – med bibehållen tillgänglighet – skapa möj- ligheter för en stärkt beredningsorganisation, säkerställa möjligheterna att rekrytera personal, skapa förutsättningar för återkommande kompe- tensutveckling, öka möjligheterna till speciali- sering och förbättra den geografiska samord- ningen med rättsväsendets övriga myndigheter. Riksdagen har ställt sig bakom denna målsätt- ning (skr. 1999/2000:106, bet. 1999/2000:JuU22, rskr. 1999/2000:255).

Sedan år 1999 har ett flertal tingsrätter berörts av organisationsförändringar. Genomförda för- ändringar har utvärderats med gott resultat.

Reformeringen av domstolsväsendet fortsätter och i årets budgetproposition redovisar rege- ringen sin bedömning när det gäller förändringar av tingsrättsorganisationen i Jönköpings, Krono- bergs, Skåne och Uppsala län.

Även på andra områden förs diskussioner om att bilda sammanhållna större myndigheter. Exempelvis finns det ett utredningsförslag om att slå samman myndigheterna inom kriminal- vården samt att bilda en kronofogdemyndighet av de tio regionala kronofogdemyndigheterna.

Många små myndigheter inrättas

Samtidigt som det sker en koncentration av myndigheter inom ett antal områden genom sammanslagningar, är flera av de nybildade myndigheterna små. En kartläggning som Stats- kontoret nyligen genomfört visar att av de myn- digheter som bildades 2000–2003 har hälften under 30 årsarbetskrafter varav en tredjedel har under tio årsarbetskrafter. Liknande fördelning gäller för de myndigheter som hittills bildats under 2004. Studier från Ekonomistyrnings- verket visar att små myndigheter relativt sett tenderar att ha högre administrationskostnader än större myndigheter. Dessutom finns det en risk för att de är mer sårbara då de finansiella och personella marginalerna i regel är mindre.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Sättet att organisera statsförvaltningen speglar bl.a. olika företeelsers betydelse i samhället. Nya frågor och ändrade prioriteringar kan resultera i nya myndigheter. Flertalet av dessa myndigheter är små till storleken. Det är också vanligt att dessa nya mindre myndigheter har uppgifter som innebär att de skall främja utvecklingen inom en viss fråga eller ett visst område. Ibland tidsbegränsas verksamheten. Den 1 januari 2004 har exempelvis Valideringsdelegationen inlett sin verksamhet. Denna myndighet skall under åren 2004–2007 främja och stödja valideringen av vuxnas kompetens och kunskap.

Även omorganisering av befintliga organisa- tioner kan leda till att små myndigheter bildas. Detta sker då genom att delar av verksamheten bryts ut för att renodla myndighetens uppgifter eller för att förstärka en viss del av verksam- heten.

Tydligare tillsynsansvar

För att tydliggöra det statliga ansvaret för granskning och utvärdering samt säkerställa medborgarnas rättssäkerhet har myndigheters tillsynsuppgifter i flera fall skiljts från den övriga verksamheten. Fristående myndigheter med an- svar för tillsyn och granskning har på så sätt inrättats. För att öka rättssäkerheten och tilltron till arbetslöshetsförsäkringen startade Inspek- tionen för arbetslöshetsförsäkringar sin verk- samhet den 1 januari 2004. Myndigheten skall bl.a. utöva tillsyn över arbetslöshetskassorna och granska Arbetsmarknadsverket i frågor som rör arbetslöshetsförsäkringen.

Djurskyddsmyndigheten inledde också sin verksamhet den 1 januari 2004. Myndigheten har det samlade ansvaret för djurskyddet, uppgifter som tidigare hanterades av Jordbruksverket och den numera nedlagda Centrala djurförsöks- nämnden.

Även bland myndigheterna på infrastruktur- området har organiseringen av myndighets- och tillsynsuppgifterna setts över. Detta har gjorts som ett led i att renodla verksamheterna och i vissa fall även anpassa organisationerna till EG- direktiv. Ett resultat av det arbetet är Järnvägs- styrelsen som bildades den 1 juli 2004. Myndig- hetens främsta uppgift är att utöva tillsyn över järnvägs-, tunnelbane- och spårvägsnätet. Detta är uppgifter som dels låg inom den tidigare Järnvägsinspektionens verksamhetsområde, dels är en följd av den nya järnvägslagstiftningen som bl.a. har sin grund i de nya EG-direktiven som

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

skall harmonisera den europeiska järnvägssek- torn.

Beslut har även fattats om att bryta ut tillsynen och övriga myndighetsuppgifter från Luftfartsverket, som därigenom delas i två separata myndigheter: Luftfartsstyrelsen med renodlade myndighetsuppgifter och Luftfartsverket som skall driva flygplatser och flygtrafiktjänst. Liknande strävan att renodla verksamheten återfinns på sjöfartsområdet där regeringen förtydligat och stärkt Sjöfartsinspektionens roll inom Sjöfartsverket. Syftet är att tydliggöra uppdelningen mellan Sjöfartsverkets myndighets- och produktionsdel.

Samverkan inom förvaltningen

Informationstekniken gör det möjligt att utfor- ma nya servicelösningar och organisationsformer i den offentliga verksamheten. Regeringen har därför uppdragit åt sex myndigheter att gemen- samt utveckla och pröva nya former för lokal service- och produktionssamverkan. Arbetet genomförs i regionala samverkansprojekt inom Skåne, Västra Götalands, Västerbottens och Norrbottens län.

För närvarande bedrivs inom ramen för upp- draget 15 olika delprojekt. I Skåne pågår bl.a. projekt som syftar till att förenkla och samordna flyktingars och invandrares kontakter med myn- digheterna. I Västra Götaland sker bl.a. en kart- läggning av gemensamma behov av kompetens och tjänster där det finns möjligheter till sam- utnyttjande och samverkan mellan myndighe- terna. I Norrbotten och Västerbotten är projek- ten inriktade på att genom myndighetssam- verkan behålla och utveckla offentlig service i glesbygdskommuner.

Under 2004 har försöksverksamheten med samtjänst vid medborgarkontor blivit perma- nent. Medborgarkontor är ett exempel på sam- verkan mellan olika nivåer inom förvaltningen. Verksamheten innebär att statliga myndigheter, en allmän försäkringskassa, en kommun eller ett landsting kan ingå avtal om att sköta olika för- valtningsuppgifter för varandras räkning. Det är ett sätt att öka tillgängligheten till offentlig ser- vice samt att upprätthålla verksamhet på orter som annars riskerar att förlora lokal represen- tation.

Andra typer av samverkan sker i gemensamma projekt mellan myndigheter kring specifika frågor, som t.ex. finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Syftet är här att effek-

tivisera resursanvändningen samt att ta hand om individer som behöver rehabiliteringsinsatser från flera offentliga aktörer. Inom exempelvis FINSAM samarbetar försäkringskassan, läns- arbetsnämnden, en eller flera kommuner och landstinget. Verksamheten bedrivs genom s.k. samordningsförbund där de samverkande par- terna är representerade. Detta illustrerar stats- makternas behov av att hantera komplexa frågor som skär tvärs igenom organisations- och sek- torsindelningen inom förvaltningen.

EU och statsförvaltningen

Medlemskapet i EU inverkar på olika sätt på den svenska statsförvaltningen. Utredningar från Statskontoret visar att EU-myndigheterna är de förvaltningsorgan som har störst påverkan på svensk statsförvaltning. De till antalet allt fler EU-myndigheterna bedriver sin verksamhet i nära samverkan med medlemsländernas förvalt- ningar och svenska myndigheter utför regel- bundet uppgifter för EU-myndigheternas räk- ning, både utifrån formella skyldigheter och på frivillig basis. EU-myndigheterna har successivt också fått en allt större betydelse för organi- seringen av EU-lagstiftningens genomförande och tillämpning, vilket kan påverka svenska myndigheters arbetssätt och verksamhet. Under 2004 beslutades att EU:s nya smittskydds- myndighet skall placeras i Sverige.

I takt med att samverkan mellan de nationella förvaltningarna ökar vävs förvaltningarna allt tätare in i den europeiska gemenskapen och gränsen mellan de två blir otydligare. På till- synsområdet går utvecklingen mot att informella samarbeten mellan nationella myndigheter reg- leras och formaliseras. Därigenom blir nationella tillsynsmyndigheterna skyldiga att samarbeta med sina motsvarigheter i andra länder, vilket exempelvis gäller i tillsynen av finansmarknader och djurtransporter.

På det förvaltningsrättliga området finns det för närvarande ingen gemensam lagstiftning inom EU och reglerna skiljer sig i flera fall åt mellan EU:s institutioner. I det nya EU-för- draget har principen om god förvaltning skrivits in och avsikten är att den skall omarbetas till en ny förvaltningslag för EU. Som en del i rege- ringens förberedelser inför dessa förhandlingar har Statskontoret fått i uppdrag att kartlägga övriga EU-länders förvaltningsregler

4.Personalkonsekvenser inom statsförvaltningen

4.1 Regeringens bedömning

Regeringens bedömning: Regeringen bedömer att resultatet av Trygghetsstiftelsens individan- passade arbetsformer samt det sätt som de stat- liga arbetsgivarna sköter avvecklingen av perso- nalen medfört fortsatt goda resultat, bl.a. genom att

•andelen öppet arbetslösa inom stiftelsens avtalsområde sjunker relativt snabbt över tid,

•de statsanställda hävdar sig väl på arbets- marknaden.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Att andelen kvinnor i inflödet till Trygghets- stiftelsen varierat över tiden hänger samman med orsakerna till att övertalighet uppkommer. Under mitten av 1990-talet skedde omfattande besparingar och teknikförändringar som i hög grad drabbade kvinnliga administratörer. Inflö- det under slutet av 1990-talet har i högre grad bestått av övertaliga från Försvarsmakten och infrastrukturmyndigheterna, där andelen män är högre. Under 2003 svarade universitet- och hög- skolesektorn för det största inflödet. Den största ökningen till Trygghetsstiftelsen svarade sektorn Ekonomi för, bl.a. Centrala studiestödnämnden och Riksrevisionsverket. Inflödet från Försvars- makten samt från sektor Affärsverk och infra- struktur minskade däremot.

Statsförvaltningen har under 1990-talet genom- gått mycket omfattande förändringar. Antalet statsanställda har minskat från ca 410 000 till ca 224 2501, vilket motsvarar knappt 6 procent av alla anställda i Sverige. Av dessa är 55 procent män och 45 procent kvinnor.

Sedan 1990 har cirka 70 000 statsanställda sagts upp. Tabell 4.1 visar andelen uppsagda för- delade på kvinnor och män sedan 1994.

Tabell 4.1 Andel uppsagda kvinnor och män i staten respektive den totala andelen kvinnor och män i staten 1994–2003

Procent

År	Andelen kvinnor	Andel kvinnor	Andel män i	Andel män
	i inflödet till	i staten	inflödet till	i staten
	Trygghets-		Trygghets-
	stiftelsen		stiftelsen
2003	49	45	51	55

2002	48	45	52	55

2001	49	45	51	55

2000	41	44	59	56

1999	45	43	55	57

1998	45	42	55	58

1997	54	42	46	58

1996	55	41	45	59

1995	48	41	52	59

1994	52	44	48	56

1 Avser antalet statsanställda år 2003, inkl. affärsverken, exkl.

försäkringskassorna.

4.2Resultat av Trygghetsstiftelsens verksamhet

Vid utgången av 2003 hade 59 procent av de uppsagda under 2002 avaktualiserats som lösta hos Trygghetsstiftelsen (2002: 67 procent av de uppsagda under 2001) varav de flesta fått nytt arbete eller startat eget. Andelen lösta är högre för männen än för kvinnorna, 63 respektive 54 procent. Att andelen minskat jämfört med 2002 beror främst på det försämrade arbetsmarknads- läget. Förändringen av inflödets sammansättning (t.ex. ålder och yrke) kan också ha bidragit till minskningen.

Av de uppsagda under 2002 befann sig 13 pro- cent i målinriktade åtgärder, de flesta i utbild- ning. Det är fler kvinnor än män i målinriktade åtgärder, 17 respektive 9 procent.

Vidare var 14 procent öppet arbetslösa, männen i något större utsträckning än kvin- norna, 16 respektive 13 procent. Av de öppna arbetslösa, var 45 procent 55 år eller äldre. Andelen öppet arbetslösa sjunker dock relativt snabbt. Av de uppsagda under 2001 var 8,6 procent öppet arbetslösa vid utgången av 2003. Denna siffra har därefter sjunkit under 2004 och uppgår nu till ca 6 procent.

Skillnaden i resultat mellan åldersgrupperna upp till 55 år är liten. Uppsagda i åldersgruppen 45–54 år får arbete i nästan samma utsträckning som de uppsagda i de yngre åldersgrupperna och det är inte heller några stora skillnader mellan könen. Från 55 år stiger andelen öppet arbets- lösa, särskilt bland männen. Det bör ändå noteras att drygt en tredjedel av de under 2002

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

nyanmälda i åldersgruppen 55–59 år hade arbete vid utgången av 2003.

Enligt Trygghetsstiftelsen kan de goda resul- tat som uppnås delvis hänföras till att de stats- anställda hävdar sig väl på arbetsmarknaden. Av de uppsagda som fick nya arbeten (fasta och tidsbegränsade på mer än ett år) under 2003 gick

•29 procent till den statliga sektorn (27 pro- cent 2002, 25 procent 2001)

•21 procent till den kommunala sektorn (21 procent 2002, 15 procent 2001)

•50 procent till den privata sektorn (52 pro-

cent 2002, 60 procent 2001).

Av de som fått arbete går fler kvinnor än män till offentlig sektor vilket framgår av tabellen nedan.

Tabell 4.2 Uppsagda som fick nya arbeten 2003

Procent

	Statliga sektorn	Kommunala sektorn	Privata sektorn
Kvinnor	42	12	46

Män	38	6	56

Av 51 procent av de tillfrågade, som vid under- sökningstillfället hade arbete, hade 62 procent fått det inom fyra månader från uppsägnings- tillfället, 77 procent inom åtta månader och 87 procent inom tolv månader. När det gäller lönen hade 45 procent fått bättre lön, för 24 procent var det ingen skillnad, medan övriga 30 procent hade fått sämre lön. Bättre eller mer utvecklande arbetsuppgifter uppgavs av 50 procent, medan 12 procent upplevde att uppgifterna blivit sämre eller mindre utvecklande. För övriga var det ingen skillnad.

Trygghetsstiftelsens kostnader för stöd- åtgärder uppgick under 2003 till 158 miljoner kronor (184 miljoner kronor 2002).

Trygghetsstiftelsen låter regelbundet genom- föra kundundersökningar. Den senaste, som gjordes under 2004, ger genomgående höga betyg åt stiftelsens insatser. På de flesta frågor som gäller kontakter, nytta och bemötande svarar över 80 procent bra eller mycket bra.

4.3Bedömningar av framtida personal- konsekvenser

Nedan redovisas respektive departements bedömningar av framtida personalkonsekvenser som följer av förslagen i denna budgetproposit-

ion och andra särpropositioner som förelagts riksdagen under året. Bedömningen framgår av nedanstående tabell.

Tabell 4.3 Personalkonsekvenser

Bedömningar inom resp. departements ansvarsområden för åren 2004–2007 (personer)

Departement	2004	2005	2006	2007
Justitie	+ 409	+ 417	+ 509	+ 371

Utrikes	+ 10	- 12	0	0

Försvar	- 613	- 3 466	- 737	- 746

Social	+ 5	0	- 100	- 500

Finans	- 450	- 330	- 250	- 175

Utbildning	0	+ 75	+ 425	+ 500

Jordbruk	0	0	0	0

Kultur	0	0	0	0

Näring	0	+ 49	- 7	0

Miljö	0	0	0	0

Summa	- 639	- 3 267	- 160	- 550

Nedan följer övergripande kommentarer till de bedömningar som gjorts. Siffrorna inom paren- tes avser bedömningar under perioden 2004– 2007. Det bör särskilt noteras att bedöm- ningarna avser nettoförändringar.

Bedömningarna är liksom tidigare år preli- minära eftersom det finns många osäkra fak- torer. Huruvida bedömda minskningar av per- sonalen faktiskt leder till uppsägningar och arbetslöshet är något som inte kan förutses. I övrigt anges kommentarer under respektive utgiftsområde.

Justitiedepartementet: (+ 1 706) Förändringen inträffar främst inom polisväsendet (+ 1 783) och är en följd av regeringens mål om att utbilda 4 000 poliser under mandatperioden. Antalet an- ställda inom domstolsväsendet förväntas minska till följd av organisations- och strukturföränd- ringar.

Antalet anställda inom kriminalvården beräk- nas öka till följd av den planerade platsut- byggnaden. Samtidigt pågår arbete för att bl.a. effektivisera användandet av personalresurserna. Det är för tidigt att kvantifiera vilka netto- effekter detta kommer att ge.

Två miljoner kronor omfördelas från Integra- tionsverket till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). En viss neddragning av antalet anställningar vid Integrationsverket kom- mer att ske samtidigt som DO ökar sin personal i motsvarande grad.

Utrikesdepartementet: (- 2) Förändringar sker vid Migrationsverket (- 40), Utlänningsnämnden

(+ 10)	och	vid Folke	Bernadotteakademin
(+ 8).	En ny	Sidaenhet	öppnas på Gotland

(+ 20). Biståndsverksamheten kommer att öka kraftigt under 2005, vilket kan komma att få konsekvenser för antalet sysselsatta inom biståndsadministrationen. Bedömningen för år 2006–2007 är dock behäftad med osäkerhet.

Försvarsdepartementet: (- 5 562) De personella konsekvenserna för utgiftsområdet kan inte bedömas fullt ut förrän riksdagen tagit ställning till hur totalförsvaret skall utvecklas under perio- den 2005–2007. Detta gäller särskilt Försvars- makten varför bedömningen i tabell 4.4 nedan är förenad med en betydande osäkerhet.

Tabell 4.4 Personalkonsekvenser i Försvarsmakten

Personer

År	2004	2005	2006	2007
Minskning	1 300	4 300	1 000	1 200

Ökning	900	900	300	500

Summa	- 400	- 3 400	- 700	- 700

Med anledning av genomförda effektiviseringar har Försvarets materielverk (FMV) under 2004 minskat sin personal med 150 medarbetare. Planerade effektiviseringar under de följande tre åren bedöms maximalt kunna resultera i en ytterligare minskning av FMV:s personal med totalt 200 medarbetare.

Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har ca 180 anställda. Av dessa 180 har ca 15–20 perso- ner tillkommit i samband med att myndigheten fick uppgiften att ansvara för utbyggnad, drift och förvaltning av RAKEL (Gemensam radio- kommunikation för skydd och säkerhet) i slutet av 2003. För åren 2005–2007 beräknas antalet anställda inte förändras.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen medger i dagsläget att inskrivning av totalförsvarspliktiga räddningsmän, sanerare och ammunitionsröjare för grundutbildning till kommunala krigs- organisationer inte behöver genomföras från 2005. Det kommer i sin tur att påverka verk- samheten vid Statens räddningsverks skolor. Hur många anställningar som berörs av avveck- lingen och när denna kan komma att på- börjas/avslutas går för närvarande inte att upp- skatta. Ett uppdrag kommer att ges till Rädd- ningsverket där myndigheten skall redovisa konsekvenserna av detta.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Socialdepartementet: Förändringarna (- 595) inträffar inom socialförsäkringsadministratio- nen. Under 2004 bedömer Riksförsäkringsverket (RFV) att ca 70 medarbetare rekryteras, varav 10 till RFV Datas verksamhet i Sundsvall. Under samma period förväntas ca 65 personer att lämna organisationen, varav drygt hälften i Stockholm. En majoritet av nyanställningarna är således ersättningsrekryteringar.

Beslut har fattats om att inrätta en ny myn- dighet, Försäkringskassan, från den 1 januari 2005. Från samma tidpunkt läggs de allmänna försäkringskassorna och RFV ned. Anställda vid de allmänna försäkringskassorna, RFV och vid Försäkringskassornas förbund övergår i sina anställningar till Försäkringskassan, om man inte motsätter sig övergången. (6 b § lagen [1982:89] om anställningsskydd). Den statliga sektorn beräknas därvid utökas med ca 15 000 nya med- arbetare.

Beslutet att inrätta den nya myndigheten Försäkringskassan kommer att påverka med- arbetarna i olika hög grad. Förberedelsearbetet är nu i ett intensivt skede, vilket innebär att fråge- tecken ännu kvarstår bl.a. hur organisationen slutligen kommer att utformas, bemannas och när i tiden planerade förändringar är genomförda fullt ut. Parallellt med det förändringsarbete som pågår, fortskrider ordinarie verksamhet. Hur medarbetare kommer att påverkas fr.o.m. 2005 är däremot osäkert i dagsläget. Verksamhet där medarbetare arbetar direkt med socialförsäk- ringen i någon form bedömer RFV inte påverkas i någon högre grad. Antalet medarbetare inom olika typer av stödfunktioner, såsom informa- tion, personal, ekonomi och administration kan dock komma att minska i jämförelse med idag då denna verksamhet delvis kan centraliseras och därmed göras mindre resurskrävande avseende personal. Större delen av dessa minskningar anser dock RFV kunna ske genom naturliga avgångar. Mot bakgrund av ovanstående bedömer RFV att förändringarna under 2005 tar ut varandra. För 2006 och 2007 bedöms en minskning av antalet medarbetare.

Finansdepartementet: En total minskning (- 1 205) inom Finansdepartementets område under hela perioden motsvarar en årlig minsk- ning med upp till 2 procent per år. Uppgifterna för åren 2005–2007 är mycket osäkra. Huvud- delen av personalförändringarna återfinns inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Minskningarna följer av att tidsbegränsad verksamhet avvecklas (Statens pensionsverk), renodling (Ekonomistyrningsverket), uppgifts- och organisationsförändringar (Fortifikations- verket, Tullverket och Skatteverket). Statens fastighetsverk och länsstyrelserna hör till de myndigheter som antas kunna öka p.g.a. utökade uppgifter (utökat fastighetsinnehav och nya miljöuppgifter). Effekterna av löpande rationa- liseringar p.g.a. IT-satsningar m.m. har i huvud- sak inte kunnat bedömas.

Utbildningsdepartementet: (+ 1 000) En per- sonalökning beräknas ske 2005, 2006 och 2007 på grund av regeringens forskningssatsningar. Till följd av besparingar inom energiområdet beräknas viss minskning av personalen. Netto- effekten beräknas dock bli en ökning med ca 1 000 anställda under de angivna åren. Härvid har hänsyn tagits till att administrationen av Interpraktik flyttas från Internationella prog- ramkontoret för utbildningsområdet till Arbets- marknadsstyrelsen under Näringsdepartemen- tets ansvarsområde. Övriga förslag som läggs i förevarande proposition bedöms inte leda till några personalkonsekvenser vid myndigheter inom Utbildningsdepartementets område. Per- sonalförändringar kan dock uppstå till följd av myndigheternas egna beslut om eventuella ratio- naliseringar eller effektiviseringar av sin verk- samhet.

Jordbruksdepartementet: Förslag som läggs i förevarande proposition bedöms inte leda till några personalkonsekvenser vid myndigheter inom Jordbruksdepartementets område. De per- sonalförändringar som kan uppstå samman- hänger med myndigheternas egna beslut om eventuella rationaliseringar eller effektiviseringar av sin verksamhet.

Kulturdepartementet: Förslag som läggs i före- varande proposition bedöms inte leda till några personalkonsekvenser vid myndigheter inom Kulturdepartementets område.

Näringsdepartementet: (+ 42) En delegation kommer att bildas för att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i den statliga verksam- heten. Delegationen skall informera om jämställdhetsintegrering och om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av jämställdhetspolitiken, utforma utbildningar och samordna utbildningsinsatser för jämställdhets- integrering, vidareutveckla metoder för jäm- ställdhetsintegrering samt skapa forum för erfarenhetsutbyte. Delegationen inrättas för en

period om ett år och personalbehov finns med totalt sju heltidsanställningar.

Den 1 januari 2005 delas Luftfartsverket (LFV) upp i två myndigheter. Delningen innebär inga större förändringar för personalen, dock kommer ett visst behov av rekrytering av nyckelpersoner i ledningen att uppstå. Del- ningen innebär också viss övertalighet av per- sonal på den administrativa sidan. Den nya myn- digheten kommer att bestå av ca 230 personer. Den andra myndigheten kommer att bestå av ca 3 500 personer.

Statens energimyndighets förvaltningsanslag föreslås utökas med 40 miljoner kronor för 2005 och åren framåt, till följd av utökade tillsyns- uppgifter inom energiområdet. Förslaget kan förväntas medföra rekryteringsbehov av mot- svarande ca 40 anställningar vid Energimyndig- heten.

I januari 2005 flyttas administrationen av Interpraktik från Internationella Program- kontoret för utbildningsområdet till Arbets- marknadsstyrelsen. Flytten berör två personer vars anställningar övergår till Arbetsmarknads- styrelsen. Om personalen inte motsätter sig flytten (6 b § lagen [1982:89] om anställnings- skydd) uppstår ingen övertalighetssituation på programkontoret.

Miljödepartementet: Förslag som läggs i förevarande proposition bedöms inte leda till några personalkonsekvenser vid myndigheter inom Miljödepartementets område.

Bedömningarna ovan tar inte hänsyn till de åtgärder som aviseras för att undvika över- skridande av utgiftstaken 2004 och 2005 (se volym 1, avsnitt 4.3), vilket kan få konsekvenser för anställda inom statsförvaltningen.

5.Uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik

Regeringen har delegerat stora delar av arbets- givarpolitiken i staten till myndigheternas chefer. Dessa skall enskilt och gemensamt utforma arbetsgivarpolitiken. Syftet med delegeringen är att myndigheterna skall ges bästa möjliga förut- sättningar att använda arbetsgivarpolitiken som ett medel för att uppnå verksamhetens mål med hög effektivitet och på ett sätt som inger för- troende hos medborgarna. Delegeringen innebär en betydelsefull frihet för myndigheterna att

självständigt utforma organisation, arbets- processer, lönebildning och kompetensförsörj- ning med hänsyn till verksamhetens krav.

Regeringens uppgift i arbetsgivarpolitiken är att dels sätta övergripande strategiska mål för de statliga arbetsgivarfrågorna, dels följa upp myn- digheternas arbetsgivarpolitik. Myndigheterna skall verka för en långsiktig och god personal- försörjning i syfte att uppnå målet om en sam- ordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns för att åstadkomma efterfrågat resultat. Den etniska och kulturella mångfalden bland de anställda i statsförvalt- ningen skall öka på alla nivåer. Andelen kvinnor på ledande befattningar skall öka. Arbetsmiljön skall vara god i syfte att minska sjukfrånvaron. Staten skall totalt sett inte vara löneledande. Till detta kommer att de statsanställda skall vara väl förtrogna med målen för verksamheten, deras arbetsförhållanden skall vara goda och deras kompetens och erfarenhet skall utvecklas och tas tillvara.

För att regeringen skall kunna följa utveck- lingen och vid behov vidta åtgärder infördes 1997 ett särskilt uppföljningssystem för arbets- givarpolitiken. Det omfattar de myndigheter som lyder direkt under regeringen och bygger på att regeringen varje år begär in uppgifter om målen för deras kompetensförsörjning och i vilken mån som målen har uppnåtts. Med kom- petensförsörjning avses processen att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksam- hetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Senast ställdes kravet på redovisning av kompetensförsörjningen i 2004 års reglerings- brev för myndigheter med minst fem anställda. Redovisningen görs i myndigheternas årsredo- visning fr.o.m. den för 2003. Samtliga myndig- heter lämnar därtill uppgifter via Arbetsgivar- verket om löneutveckling, personalrörlighet, åldersstruktur och könsfördelning inom myn- digheten.

De redovisade uppgifterna ligger till grund för departementens löpande uppföljning av myndig- heterna inför bl.a. mål- och resultatdialog samt för regeringens övergripande bedömning av den statliga arbetsgivarpolitiken. Bedömningen redo- visar regeringen varje år till riksdagen. Förra året gjordes detta i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 2 bil. 1.5). I år redo- visas regeringens bedömning i avsnitt 7.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

5.1 Regeringens övergripande iakttagelser

Som framgår av ovanstående skall myndig- heterna redovisa mål och måluppfyllelse för sin kompetensförsörjning. I årets redovisningar uppger ca 80 procent av myndigheterna mål för sin kompetensförsörjning inom ett eller flera delområden. Cirka 65 procent redovisar målupp- fyllelse på ett mer eller mindre utförligt sätt. Flera myndigheter uppger att de helt eller delvis har nått sina mål. I förhållande till tidigare år har andelen som redovisar måluppfyllelse ökat något.

Myndigheternas arbete på kompetensförsörj- ningsområdet inriktas i många fall på att vara en attraktiv arbetsgivare. Olika åtgärder vidtas för att kunna attrahera, rekrytera, behålla, motivera och utveckla kompetenta medarbetare. Bland de redovisade insatserna finns exempel på strate- giskt arbete med kompetensutveckling, kompe- tensanalyser och medarbetar- eller utvecklings- samtal. Flera myndigheter uppger att de på olika sätt arbetar för att minska sjukfrånvaron och öka andelen anställda med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska. Insatser görs också för att underlätta kompetensväxling, främja intern rörlighet samt säkerställa lika möjligheter till utveckling och befordran för kvinnor och män. Av myndigheternas redovisningar framgår dock att det inom vissa områden krävs långsiktiga insatser för att åstadkomma önskvärt resultat. Bland annat kan en låg personalrörlighet göra att det tar tid att ändra en skev åldersstruktur eller könsfördelning.

För att underlätta erfarenhetsutbyte och lärande mellan myndigheter gav regeringen 2003 Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) i uppdrag att utveckla en vägledning för myn- digheternas kompetensförsörjning. Inom ramen för uppdraget har KKR tagit fram olika former av stöd för myndigheternas arbete. Bland annat har en modell för strategisk kompetens- försörjning samt ett kunskaps- och genom- förandestöd för arbetet med etnisk och kulturell mångfald utvecklats.

5.2 Iakttagelser inom enskilda områden

I det följande redovisas regeringens iakttagelser avseende de statsanställdas åldersstruktur, köns- fördelning, etniska och kulturella mångfald, rör- lighet samt arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Däref-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

ter redogörs för vissa lönebildningsfrågor på det statliga området.

5.2.1 Åldersstrukturen i staten

En strategisk fråga för statsförvaltningen är att hantera kommande generationsväxling. Under åren 2004–2007 beräknas ca 16 900 statsanställda uppnå pensionsålder. Staten måste kunna kon- kurrera om arbetskraft samt förse organisationen med kompetens på kort och lång sikt.

Staten har tillsammans med landstingen den i genomsnitt äldsta personalstyrkan på arbets- marknaden. År 2003 var medelåldern för statligt respektive landstingsanställda 45 år. Motsva- rande för kommunerna var 43 år och för privat sektor 40 år. Medelåldern för hela arbets- marknaden var 41 år. Till skillnad från tidigare år ökar dock inte genomsnittsåldern i staten utan förefaller ha stabiliserat sig kring 45 år.

Som framgår av diagram 5.1 är åldersstruk- turen betydligt mer ojämn i staten än på arbets- marknaden i sin helhet. År 2003 var omkring 24 procent av de statsanställda under 35 år, medan ca 38 procent var mellan 50 och 64 år. Det är stort sett samma procentuella fördelning som 2002. Den s.k. fyrtiotalistgruppens andel minskar dock inom staten, från över 30 procent 2001 till under 27 procent 2003. På hela arbets- marknaden 2003 var 32 procent av de anställda under 35 år och 31 procent mellan 50 och 64 år.

Diagram 5.1 Åldersstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt, 2003

Procent
18
16		Staten
14		Arbetsmarknaden totalt
		Arbetsmarknaden totalt
12
10
8
6
4
2
0
16-19 20-24	25-29	30-34	35-39	40-44	45-49	50-54	55-59	60-64
Källa: SCB

Åldersstrukturen i staten återspeglar 1960- och 1970-talens relativt kraftiga nyrekryteringar och efterföljande perioder av åtstramningar och färre nyanställningar. Till detta kommer att kraven på utbildning är högre inom staten än på den övriga

arbetsmarknaden. Nästan 45 procent av de stats- anställda har en högskoleutbildning på tre år eller längre, vilket är mer än dubbelt så många som på hela arbetsmarknaden. Få är därför yngre än 25 år när de anställs i staten.

Enligt uppgifter från Statens pensionsverk (SPV) var medelåldern för nybeviljade ålders- pensioner 2003 knappt 65 år för kvinnor och 62 år för män. En förklaring till skillnaden i medel- ålder kan vara att yrkesgrupper med en lägre pensionsålder än 65 år i huvudsak består av män. Medelåldern för nybeviljade sjukpensioner 2003 var drygt 57 år för kvinnor och knappt 58 år för män.

För att öka möjligheterna för äldre att arbeta till ordinarie pensionsålder trädde ett nytt avtal om delpension i kraft i januari 2003. Avtalet innebär att anställda över 61 år kan beviljas en minskning av arbetstiden till som mest hälften av ordinarie heltidsarbete, givet att avtalets villkor uppfylls. Det är arbetsgivaren som beslutar om delpension skall beviljas. Av tabell 5.1 framgår att drygt 2 000 statsanställda har beviljats del- pension under 2003. Det motsvarar 14 procent av den åldersgrupp, dvs. 61–65 år, som kan komma ifråga för delpension. Nästan hälften av dem har beviljats delpension på 50 procent. Medelåldern vid beviljandet var drygt 62 år för både kvinnor och män.

Tabell 5.1 Beviljade delpensioner, 2003

Antal

Omfattning av delpension	Kvinnor	Män	Totalt
50 procent	359	607	966

40–49 procent	76	103	179

21–39 procent	78	97	175

20 procent	387	336	723

Summa	900	1143	2043

Källa: Statens pensionsverk

Myndigheternas arbete

De senaste årens redovisningar från myndighe- terna visar sammantaget på en hög medvetenhet om problematiken kring åldersstrukturen och det kommande generationsskiftet. I årets redo- visningar uppmärksammar flertalet myndigheter åldersstrukturen och ca hälften uppger någon form av mål. Arbetet inriktas ofta mot att öka åldersspridningen samt underlätta kompetens- växling. Bland annat nämns satsningar på att öka myndighetens attraktionskraft bland yngre, metoder för att främja kompetensöverföring från erfarna till mindre erfarna medarbetare samt

möjligheten till delpension för att underlätta för äldre medarbetare att arbeta längre. Endast ett fåtal myndigheter uppger uttryckliga svårigheter inför kommande pensionsavgångar.

Länsstyrelsen i Blekinge län är en av de myndigheter som arbetar med att dokumentera och överföra erfarenheter från äldre till yngre medarbetare. Det har bl.a. skett i samband med omstrukturering av verksamhet samt delpension. Åtgärderna uppges mestadels ha upplevts som positiva. Statens kärnkraftinspektion anger att de har identifierat lämpliga arbetsuppgifter och handledare för att kunna projektanställa ny- examinerade civilingenjörer. Syftet är att under- lätta rekrytering av yngre medarbetare som inte kommit så långt i sin yrkeskarriär.

5.2.2 Könsfördelningen i staten

Regeringen har tidigare angett att det statliga personalpolitiska arbetet skall intensifieras för att öka jämställdheten. Staten skall vara ett före- döme för övriga arbetsgivare vad gäller jäm- ställdhet. Andelen kvinnor skall öka på ledande befattningar i staten.

Staten har den jämnaste könsfördelningen på arbetsmarknaden. År 2003 var 45 procent av de statligt sysselsatta kvinnor och 55 procent män. Det är samma fördelning som 2002 men den långsiktiga trenden är att andelen kvinnor ökar. Inom kommuner och landsting är ca 80 procent kvinnor medan det motsatta förhållandet råder inom bygg- och tillverkningsindustrin med ca 80 procent män.

Könsfördelningen inom staten varierar dock kraftigt mellan olika typer av befattningar. Knappt 34 procent av myndighetscheferna 2004 är kvinnor (se tabell 5.2), vilket kan jämföras med knappt 32 procent 2003. På stora myndig- heter, med minst 200 anställda, är 29 procent av myndighetscheferna kvinnor. År 2003 var mot- svarande andel 25 procent. Under 2003 nyut- nämnde regeringen totalt 36 myndighetschefer varav 12 var kvinnor, dvs. drygt 33 procent.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Tabell 5.2 Fördelningen av kvinnor och män som myndighetschefer den 1 juli 2004

Antal

	Kvinnor	Män	Totalt
Generaldirektörer1	52	106	158
Landshövdingar2	6	15	21

Museichefer3	7	3	10

Rektorer4	11	26	37
Myndighetschefer totalt	76	150	226

1Inklusive motsvarande befattning, t.ex. Rikspolischefen, Riksåklagaren, etc. samt nio vikarierande myndighetschefer..

2Inklusive en vikarierande landshövding.

3Inklusive överintendenter.

4Regeringen utser rektorer efter förslag från högskolestyrelsen.

Som framgår av diagram 5.2 är andelen kvinnor med chefsuppgifter på olika nivåer i staten lägre än andelen män med motsvarande uppgifter. Kvinnornas andel har dock ökat med fem pro- centenheter i förhållande till 1998 och uppgick 2003 till 26 procent. Männens andel uppgick till 74 procent samma år.

Diagram 5.2 Fördelning av kvinnor och män inom ledningskompetens, 1998–2003

Procent
100
90	79	79	78		Män	Kvinnor
80	79	79	78	77	75	74
80					75	74
70
60
50
40
30	21	21	22	23	25	26
	21	21	22	23
20
10
0
	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: Arbetsgivarverket

Anm. 2003 års definition av ledningskompetens har ändrats något för att tydliggöra det formella personalansvaret.

Inom myndigheternas kärn- respektive stöd- kompetens finns också skillnader, men även här har könsfördelningen jämnats ut något över tid. Från 1998 har andelen kvinnor inom myn- digheternas kärnverksamhet ökat med fem pro- centenheter till drygt 42 procent 2003. Under samma period har andelen män inom myndig- heternas stödkompetens, t.ex. personal- och ekonomiadministration, ökat med två procent- enheter till 43 procent 2003.

Fördelningen mellan kvinnor och män skiljer sig också åt mellan olika sektorer i staten. Inom sektorerna ekonomi respektive arbetsliv, omsorg och utbildning var ca 60 procent av de anställda kvinnor, medan de inom Försvarsmakten och

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

sektorn affärsverk och infrastruktur utgjorde endast ca 20 procent 2003.

Myndigheternas arbete

I myndigheternas redovisningar framkommer att det på många arbetsplatser pågår ett arbete för att få en jämnare könsfördelning samt säkerställa lika möjligheter till befordran och utveckling för kvinnor och män. Det stora flertalet myn- digheter berör frågan och ca 65 procent redo- visar någon form av mål. Exempel på redovisade åtgärder är insatser för att fler kvinnor skall söka chefsanställningar, uppföljning av jämställdhets- planer och lönekartläggningar samt åtgärder för att underlätta möjligheten att kombinera arbete med privatliv.

Här kan t.ex. nämnas följande: Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) uppger att de beaktar jämställdhetsperspektivet vid val av chefer, projektledare och liknande funktioner samt arbetar för att utveckla mer positiva attityder till att män är lediga för vård av barn i högre utsträckning. Umeå universitet har till- sammans med Göteborgs universitet, Linkö- pings universitet och Karolinska institutet ge- nomfört ett tvåårigt ledarutvecklingsprogram för kvinnor, Framtidsresan. En utvärdering av pro- grammet presenteras under 2004.

I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos staten mfl. (RALS) 2002–2004, bilaga 9, har de centrala parterna på den statliga arbets- marknaden enats om att starta ett utveck- lingsarbete för att nå en jämnare könsfördelning i samtliga befattningskategorier inom staten. År 2003 startades utvecklingsområdet ”Lika möj- ligheter för kvinnor och män” i regi av Utveck- lingsrådet för den statliga sektorn.

Statens kvalitets- och kompetensråd ordnar under verksamhetsåret 2004/2005 ett chefs- program speciellt för kvinnor på mellan- chefsnivå. Målet är att stärka kvinnorna att söka högre tjänster i statsförvaltningen. Tidigare erfarenheter av motsvarande program visar att ca hälften av deltagarna ett år efter avslutat program har bytt arbete. Det har skett till högre befattningar, en rörelse i sidled eller till uppdrag som ledare för större förändringsprojekt.

Finansutskottet har i sitt betänkande 2003/04:FiU18 behandlat jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken. Enligt utskottet är det angeläget att regeringens jämställdhetsmål fullföljs och att kvinno- representationen på höga poster inom stats-

förvaltningen fortsätter att öka. Utskottet kon- staterar att de senaste årens personalpolitiska arbete inom bl.a. de statliga myndigheterna har inneburit förbättringar men att en fullständig jämställdhet ännu inte uppnåtts på de flesta höga poster inom statsförvaltningen.

Löneskillnader mellan kvinnor och män be- handlas under avsnittet 5.2.6.

5.2.3Den etniska och kulturella mångfalden i staten

Regeringen har vid ett flertal tillfällen betonat vikten av mångfald i arbetslivet och statens särskilda ansvar som föredöme. Andelen an- ställda med en annan etnisk och kulturell bak- grund än svensk är för låg. Regeringens ambition är att andelen skall öka på samtliga nivåer.

Andelen utrikes födda i staten har successivt ökat. Mellan 1980 och 2003 ökade andelen från 5,3 procent till 8,5 procent.2 Andelen utrikes födda i befolkningen i åldern 20–64 år var 14,9 procent 2003.

För att bättre kunna följa regeringens mål om att öka den etniska och kulturella mångfalden på alla nivåer i staten har Arbetsgivarverket tagit fram statistik på andelen statsanställda med utländsk bakgrund fördelat på kvinnor och män, ledning, kärn- och stödkompetens samt olika sektorer i staten. Med utländsk bakgrund avses 1) individer födda utomlands, 2) individer med två föräldrar födda utomlands och 3) individer med okänt födelseland.

Av Arbetsgivarverkets redovisning framgår att 10,4 procent av de statsanställda hade utländsk bakgrund 2003. Motsvarande uppgift för de statsanställda kvinnorna var 11,3 procent och för de statsanställda männen 9,5 procent. För hela befolkningen i åldrarna 20–64 år var det 17,4 procent som hade utländsk bakgrund.

Som framgår av tabell 5.3 skiljer sig för- delningen av statsanställda med utländsk bak- grund åt mellan olika befattningar. Inom kärn- samt stödkompetens fanns 2003 den högsta andelen med utländsk bakgrund, 11,1 respektive 9,2 procent. Bland anställda inom lednings- kompetens hade 5,5 procent utländsk bakgrund.

2 I uppgifterna för staten ingår anställda hos Arbetsgivarverkets

obligatoriska och frivilliga medlemmar (exklusive försäkringskassorna)

med en arbetstidsomfattning över 39 procent.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Det finns också skillnader mellan olika sektorer. Universitets-, högskole- och forskningssektorn hade en högre andel, 17,9 procent, liksom sektorerna arbetsliv, omsorg och utbildning, 12,6 procent, respektive kultur, 11,8 procent. Inom sektorerna försvar respektive affärsverk och infrastruktur var andelen anställda med utländsk bakgrund betydligt lägre, 3,8 procent samt 5,4 procent.

Tabell 5.3 Andel statsanställda med utländsk bakgrund uppdelat på sektorer och kompetenskategorier, 2003

Procent

Sektor	Totalt	Led-	Kärn	Stöd
		ning
Affärsverk och infrastruktur	5,4	3,3	5,6	5,7

Arbetsliv, omsorg och utbildning	12,6	7,2	12,9	12,5

Ekonomi	8,5	4,3	8,6	9,6

Försvarsmakten	3,8	2,7	3,3	4,1

Kultur	11,8	6,6	11,9	14,1

Länsstyrelser, Regeringskansliet	7,5	4,5	7,0	9,9
och stabsmyndigheter

Miljö, teknik och jordbruk	9,3	7,8	9,6	8,4

Rättsmyndigheter	6,7	3,1	6,5	7,9

Universitet, högskolor och	17,9	11,7	20,3	13,2
forskning

Uppdragsmyndigheter	7,0	5,3	7,1	7,2

Staten totalt	10,4	5,5	11,1	9,2

Källa: Arbetsgivarverket

Anm. Andelen med utländsk bakgrund som inte har klassats som lednings-, kärn- respektive stödkompetens ingår i den totala andelen, men särredovisas inte.

En förklaring till att andelen statsanställda med utländsk bakgrund varierar mellan sektorerna kan vara skillnader i hur många anställningar som är skyddsklassade och därmed kräver svenskt medborgarskap. Uppskattningsvis krä- ver 25 procent av statliga anställningar svenskt medborgarskap. Bland annat är det vanligt inom försvaret. Andra faktorer som kan påverka är sektorernas personalomsättning och rekryte- ringsbehov.

Myndigheternas arbete

Av myndigheternas redovisningar framgår att det på flera statliga arbetsplatser pågår ett arbete för att öka den etniska och kulturella mång- falden. Cirka 80 procent av myndigheterna nämner frågan och flera av dem redovisar mål för sitt arbete och/eller genomförda eller planerade åtgärder på området. Bland annat nämns utform- ning eller revidering av mångfaldsplaner, rekry- teringsmål, översyn av rekryteringsprocessen,

deltagande i olika arbetsgrupper och nätverk samt utbildning i diskrimineringslagstiftning.

Polisen anger i sin redovisning att man inom organisationen har satsat på information om sin verksamhet till personer med annan etnisk och kulturell bakgrund via kontakter med invand- rarföreningar, radioreklam på andra språk och s.k. öppna hus-arrangemang.

Statistiska centralbyrån (SCB) uppger att de gör särskilda ansträngningar för att rekrytera personer med annan etnisk och kulturell bak- grund, bl.a. inom intervjuarkåren. Behovet av språkkunskaper och förståelse för kulturella olikheter är en viktig del av intervjuarbetet. I samarbete med Länsarbetsnämnden har personer med annan etnisk bakgrund erbjudits prak- tikplatser hos SCB för att bl.a. förbättra sina kunskaper i svenska.

Regeringen uppdrog 1999 till samtliga myndigheter att upprätta handlingsplaner för att främja etnisk och kulturell mångfald bland de anställda. På uppdrag av regeringen har Stats- kontoret under våren 2004 kartlagt och analy- serat arbetet med handlingsplaner (dnr Fi2003/6562). Enligt Statskontorets rapport uppger 63 procent av myndigheterna att de har en fastställd handlingsplan. De vanligaste åtgär- derna i handlingsplanerna avser rekrytering, utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser samt information. Hälften har mätbara mål. Av de myndigheter som saknar handlingsplan avser knappt två tredjedelar att fastställa en sådan under 2004.

På uppdrag av regeringen kommer Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) i samarbete med Stockholms universitet att genomföra ett försök med preparandutbildning. Utbildningen, som bl.a. skall innehålla praktiktjänstgöring, syftar till att underlätta för statliga arbetsgivare att öka den etniska och kulturella mångfalden. Cirka trettio myndigheter inom nästan samtliga sektorer har anmält intresse att tillhandahålla praktikplatser.

Inom ramen för avsiktsförklaringen mellan regeringen, Svenska Kommunförbundet, Lands- tingsförbundet, LO, TCO och SACO om insat- ser för bättre integration, har regeringen bl.a. åtagit sig att aktivt verka för att personer utan eller med begränsad erfarenhet av svenskt arbets- liv erbjuds praktik eller ”prova på plats”. Rege- ringen åtar sig i sammanhanget också att verka för en nära dialog mellan arbetsgivare, beman-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

ningsföretag och arbetsmarknadsmyndigheter på lokal och regional nivå.

Finansutskottet har i sitt betänkande 2003/04:FiU18 behandlat den etniska och kulturella mångfalden på statliga arbetsplatser. Utskottet konstaterar att andelen statsanställda med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska är alldeles för låg. Enligt utskottet krävs flera mångfasetterade åtgärder från myndig- heternas sida för att öka andelen utlandsfödda i statsförvaltningen. Väsentligt är att inriktningen på de mångfaldsfrämjande åtgärderna utarbetas i överensstämmelse med respektive myndighets verksamhetsstruktur och kompetensbehov. Målet måste vara att mångfaldsarbetet skall bli en naturlig del i myndigheternas arbetsgivarpolitik.

5.2.4 Personalrörligheten i staten

Regeringen har tidigare framhållit att rörlighet bland personalen är en förutsättning för flexibilitet och förnyelse. Om personalom- sättningen blir för stor kan dock myndigheterna få problem med kontinuiteten och kostnader för introduktion av nyanställda ökar.

Under 2003 nyanställdes ca 20 200 personer i den statliga sektorn, samtidigt som 16 000 läm- nade den (se diagram 5.3). Därmed ökade antalet anställda i staten för andra året i rad och uppgick i september 2003 till ca 224 300 inklusive perso- ner med betings-, dag- eller timanställning.3 De största ökningarna har skett inom sektorerna universitet, högskolor och forskning; arbetsliv, omsorg och utbildning samt rättsmyndigheter.

Diagram 5.3 Nyanställningar och avgångar i staten,
september 2002–september 2003
Antal
25 000
		20 200	-34	35-44
20 000			45-54	55-
			45-54	55-
					16 000
15 000
9 700	10 500
9 700
10 000			7 500	8 500
			7 500
5 000
0
Kvinnor	Män	Samtliga	Kvinnor	Män	Samtliga
	Nyanställningar			Avgångar
Källa: Arbetsgivarverket

Under september 2002–september 2003 uppgick personalrörligheten i staten till 11 procent (se diagram 5.4). Med rörlighet avses nyanställ- ningar och avgångar i myndigheterna oavsett om det skett inom staten eller i förhållande till andra sektorer.4 Rörligheten har därmed sjunkit i förhållande till 2001 och 2002, då den låg på 14 procent.

I likhet med tidigare år är rörligheten högst bland personer under 35 år, för att sedan avta med stigande ålder. Detta gäller både för kvinnor och män. Jämfört med 2001 har dock rörligheten bland yngre än 35 år sjunkit med ca sju procent- enheter.

Diagram 5.4 Personalrörlighet för statsanställda uppdelad
på kön och ålder, september 2002–september 2003
Procent
25
						Män
20	18					Kvinnor
20

16	17					Samtliga
16
15
		10 10	10				11 11	11
		10 10	10
10
			7	7	7
5					3	3	3
					3	3	3
0
	-34	35-44		45-54		55-	Totalt
Källa: Arbetsgivarverket

3 Personer med betings-, dag eller timanställning uppgick till ca 15 200 i

september 2003. Dessa personer ingår ej i följande diagram.

4 Rörlighet definieras som det lägsta av värdena för antalet nyrekryterade respektive antalet avgångna dividerat med medelvärdet av antalet anställda under de senaste två åren. Med nyrekryterade avses nytillkomna i staten samt nya från annan myndighet. Motsvarande gäller för avgångna.

Som framgår av diagram 5.5 i jämförelse med diagram 5.4 är rörligheten bland statsanställda med ledningskompetens lägre än för övriga kategorier av anställda. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är också mindre jämfört med samtliga statsanställda.

Diagram 5.5 Personalrörlighet för statsanställda med ledningskompetens uppdelad på kön och ålder, september 2002–september 2003

Procent

25
25			Män


20			Kvinnor
			Kvinnor
			Samtliga

15
	10	9	9
10		9	9
10	8		8
	7		7	7	7	7	7	7
5					3	4
5						3
						3
0
	-34		35-44	45-54		55-	Totalt
Källa: Arbetsgivarverket

Rörligheten för de olika sektorerna inom staten ligger mellan 5 och 15 procent under perioden september 2002–september 2003. Liksom tidi- gare år är det sektorn ekonomi som ligger lägst och Försvarsmakten som ligger högst. Försvars- maktens rörlighet har dock sjunkit kraftigt i förhållande till 2002 då den låg på 23 procent.

Myndigheternas arbete

I årets redovisningar kommenterar ca 60 procent av myndigheterna sin personalrörlighet. Bland åtgärderna nämns utbytestjänstgöring och till- fälliga chefsförordnanden. Flertalet myndigheter uppger att de för närvarande inte har något problem att rekrytera.

Som exempel kan nämnas att Migrations- verket i sin redovisning uppger att de planerar ett projekt om utvecklingsvägar och chefsrörlighet. Målet är bl.a. att öka chefers och experters rör- lighet samt utbytet med andra myndigheter inom ramen för detta. Patent- och registre- ringsverket har som målsättning att öka intern- rörligheten och anställningstiden på myndig- heten samt använda tidsbegränsade chefsförord- nanden för att skapa högre intern rörlighet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

5.2.5 Arbetsmiljön och sjukfrånvaron i staten

Regeringen har angett att statliga arbetsgivare skall verka för en god arbetsmiljö i syfte att minska sjukfrånvaron. Staten skall bidra till regeringens mål att halvera sjukfrånvaron till 2008 i förhållande till 2002 och därvid vara ett föredöme i kampen mot ohälsan.

I jämförelse med andra arbetsmarknads- sektorer under perioden 1990–2003 har staten haft lägst sjukfrånvaro (se diagram 5.6). Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) upp- gick sjukfrånvaron i staten 2003 till 3,6 procent, medan den för hela arbetsmarknaden låg på 5,5 procent i förhållande till ordinarie arbetstid. För statsanställda kvinnor uppgick sjukfrånvaron till knappt fem procent och för männen till knappt tre procent av ordinarie arbetstid.

Sjukfrånvaron i staten minskar för tredje året i rad, men var fortfarande 1,4 procentenheter hög- re 2003 än 1997. Även den kommunala sektorns sjukfrånvaro har minskat 2003 medan sjuk- frånvaron i den privata sektorn har fortsatt att öka något.

Diagram 5.6 Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid enligt AKU, 1990–2003

Procent
8
					Statlig sektor
7					Kommunal sektor
					Kommunal sektor
6					Privat sektor
6					Alla anställda
					Alla anställda
5
4
3
2
1
0
1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: Arbetsgivarverket

En bidragande orsak till att sjukfrånvaron är lägre i staten kan vara att andelen anställda med tjänstemannayrken är högre än i övriga arbets- marknadssektorer. I regel har anställda med tunga arbeten en högre sjukfrånvaro än tjänste- män med fysiskt lättare arbeten. Enligt Arbets- givarverket försvinner en stor del av skillnaderna i sjukfrånvaron mellan olika sektorer om hänsyn tas till respektive sektors personalstruktur, t.ex. kön, ålder, andel arbetare och tjänstemän.

För att regeringen skall kunna följa utveck- lingen inom staten skall myndigheterna fr.o.m. den 1 juli 2003 redovisa de anställdas sjuk-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

frånvaro i årsredovisningen. Av redovisningen skall framgå den totala sjukfrånvaron, andelen långtidssjukfrånvaro (minst 60 sammanhängande dagar) samt sjukfrånvaro för kvinnor och män respektive olika åldersgrupper. Motsvarande be- stämmelse gäller även för kommuner, landsting och privat sektor. Redovisningen skall göras i förhållande till tillgänglig arbetstid, vilket skiljer sig från definitionen av arbetstid enligt AKU.5

Arbetsgruppen för Hälsa i Staten har ställt samman de uppgifter som myndigheterna har lämnat i årsredovisningen för 2003. Av samman- ställningen framgår att sjukfrånvaron i staten i genomsnitt var 4,8 procent i förhållande till till- gänglig arbetstid. Andelen sjukfrånvaro varierar mellan myndigheterna från 0,4 procent till 16,6 procent. Cirka 30 procent av myndigheterna har en högre sjukfrånvaro än genomsnittet för staten.

Den genomsnittliga sjukfrånvaron för stats- anställda kvinnor var mer än dubbelt så hög som för männen, 6,6 procent i jämförelse med 3,2 procent (se tabell 5.4). Sjukfrånvarotalen varierar också mellan de olika sektorerna i staten. Högst ligger sektorn arbetsliv, omsorg och utbildning med en sjukfrånvaro på 6,7 procent samt sektorn ekonomi med 5,5 procent sjukfrånvaro. Univer- sitet, högskolor och forskning ligger avsevärt lägre, 3,6 procent, liksom länsstyrelser, Rege- ringskansliet och stabsmyndigheter vilkas sjuk- frånvaro var 3,8 procent.

Tabell 5.4 Sjukfrånvaro i staten i förhållande till tillgänglig arbetstid uppdelad på sektor och kön, 2003

Procent

	Totalt	Kvinnor	Män
Affärsverk och infrastruktur	4,4	6,3	3,8

Arbetsliv, omsorg och utbildning	6,7	7,7	4,4

Ekonomi	5,5	6,8	3,3

Kultur	5,0	5,9	4,0

Länsstyrelser, Regeringskansliet och	3,8	4,7	2,5
stabsmyndigheter

Miljö, teknik och jordbruk	4,0	5,6	2,8

Rättsmyndigheter och Försvarsmakten	5,0	7,7	3,6

Universitet, högskolor och forskning	3,6	5,3	1,9

Uppdragsmyndigheter	4,0	6,0	2,6

Staten totalt	4,8	6,6	3,2

Källa: Hälsa i Staten

Sjukfrånvaron var i genomsnitt högre för anställda som är 50 år eller äldre (se diagram 5.7). För den åldersgruppen uppgick sjukfrånvaron 2003 till 6,5 procent medan den för anställda yngre än 30 år var 2,3 procent och för anställda mellan 30 och 49 år 4,1 procent. Skillnaderna i de olika åldersgruppernas sjukfrånvarotal varierar mellan sektorerna. Det bör tilläggas att endast ca nio procent av de statsanställda är yngre än 30 år.

Diagram 5.7 Sjukfrånvaro i staten i förhållande till tillgänglig arbetstid uppdelad på sektor och ålder, 2003

	Procent
	9
	8	-29
	8
	7	30-49
	7
	6	50-
	6	Medelvärde
		Medelvärde
	5
	4
	3
	2
	1
	0

AOU EK KULT RÄTTS AFF MTJ UPP LRS UHF Totalt och FÖ

Källa: Arbetsgruppen för Hälsa i staten

Anm: AFF: Affärsverk och infrastruktur; AOU: Arbetsliv, omsorg och utbildning; EK: Ekonomi; FÖ: Försvarsmakten; KULT: Kultur; LRS: Länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter; MTJ: Miljö, teknik och jordbruk; RÄTTS: Rättsmyndigheter; UHF: Universitet, högskolor och forskning; UPP: Uppdragsmyndigheter.

5 Med ordinarie arbetstid avses anställningarnas underliggande omfattning, dvs. ingen hänsyn tas till tjänstledigheter på hel- eller deltid eller nedsättningar i tjänsteomfattning. Med tillgänglig arbetstid avses möjliga arbetsdagar utifrån den del av året arbetstagaren har varit anställd samt anställningens aktuella omfattning.

Det finns ett flertal faktorer som kan påverka en myndighets sjukfrånvarotal. Bland annat kan arbetets karaktär och personalstruktur se olika ut. Inom skilda yrken kan också finnas olika möjligheter att undvika kortare sjukskrivningar genom flexibel arbetstid. På mindre myndigheter kan därtill ett fåtal anställdas sjukfrånvaro få ett stort genomslag i statistiken. Sammantaget kan

detta medföra skillnader i sjuktal mellan sekto- rerna.

Antalet nybeviljade sjukpensioner i staten har minskat från ca 940 till 730 mellan 2002 och 2003, dvs. med 23 procent. Fördelningen mellan kvinnor och män var förhållandevis jämn, 53 respektive 47 procent 2003. Antalet nybeviljade tillfälliga sjukpensioner ligger på samma nivå som 2002.

Myndigheternas arbete

Medvetenheten om ohälsoproblemet förefaller vara stor på myndigheterna. Flertalet myndig- heter tar upp frågan i sin redovisning och av dem anger flera att det pågår ett arbete för att öka hälsan och minska sjukskrivningarna. Bland annat nämns uppställda mål för att minska sjukfrånvaron, arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud samt att man ser över rutiner och arbetssätt för att förbättra rehabiliterings- arbetet.

På Institutet för arbetsmarknadspolitisk ut- värdering arbetar man bl.a. med utvecklings- samtal, motionsaktiviteter och rehabiliterings- planer för att förebygga ohälsa. Enligt institutet har sjukfrånvaron 2003 minskat med mer än en femtedel i förhållande till 2002. Under de närmaste åren kommer fortsatta satsningar att göras på utredande, förebyggande och aktiva åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Skatteverket uppger att verket har satt mål för minskad stress samt ökade frisktal. Under 2003 har verket bl.a. arbetat med att öka kunskapen om faktorer som minskar sjukskrivningar och ökar hälsan. En förstudie har tagits fram för att hitta de grupper som riskerar att bli sjukskrivna samt förslag till metodstöd för att undvika detta.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

tjänstemäns och arbetares löner inom den privata sektorn. Som framgår av diagram 5.8 låg de privata tjänstemännens genomsnittliga månads- lön på 26 300 kronor medan motsvarande för arbetarna var 18 700 kronor. I och med att staten enbart har tjänstemannaavtal är det mer rättvisande att jämföra lönerna med tjänstemän i privat sektor.

Diagram 5.8 Genomsnittlig månadslön i olika sektorer på arbetsmarknaden, 2002

Månadslön
35 000
30 000	26 300
	26 300
25 000	24 000	23 100
25 000		23 100
20 000		19 000	18 700
20 000
15 000
10 000
5 000
0

Tjänstem.	Stat	Landsting	Kommun	Arb. privat
privat sektor				sektor

Källa: SCB Lönestatistisk årsbok 2002 med kompletteringar av SCB

I september 2003 var den genomsnittliga må- nadslönen för en årsarbetare i staten 24 700 kro- nor enligt Arbetsgivarverkets statistik.6 Totalt sett har lönespridningen ökat något. De stats- anställda männen tjänar genomgående mer än kvinnorna. Genomsnittslönen för kvinnor var 22 900 kronor och för män 26 200 kronor. Av diagram 5.9 framgår att skillnaden är minst bland de yngsta och ökar med stigande ålder, beräknat på identiska individer. Med identiska individer avses personer som varit anställda vid samma myndighet vid båda mättidpunkterna, i detta fall september 2002 och september 2003.

5.2.6 Lönebildningsfrågor

Lönenivåer och löneskillnader

Regeringen har tidigare hänvisat till löne- bildningen som ett viktigt personalpolitiskt verktyg i den statliga arbetsgivarpolitiken. Genom ramanslagsreformen 1993/94 fick myn- digheterna fullt kostnadsansvar för den lönepolitik de bedriver.

Den genomsnittliga månadslönen är högre i staten än i övriga arbetsmarknadssektorer. Medellönen uppgick 2002 till 24 000 kronor i staten, 23 100 kronor i landstingen, 22 800 kronor i privat sektor och 19 000 kronor i kommunerna. Det finns dock skillnader mellan

6 Genomsnittslönerna omfattar här samtliga statsanställda och är inte

jämförbara med diagram 5.10 där enbart identiska individer redovisas.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Diagram 5.9 Genomsnittlig månadslön för statsanställda uppdelad på kön och ålder, identiska individer september

2003
Månadslön
35 000
	Män
30 000	Kvinnor
	Samtliga
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
-34	35-44	45-54	55-	Totalt
Källa: Arbetsgivarverket

Totalt för hela arbetsmarknaden 2002 uppgick kvinnornas löner till 83 procent av männens, omräknat till heltidslöner. Motsvarande uppgift för 2000 var 82 procent.

Arbetsgivarverket har på regeringens uppdrag följt hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män har utvecklas i staten mellan 2000 och 2003 (dnr Fi2004/3033). Under denna period har de statsanställda kvinnornas löner varit mellan 15 och 17 procent lägre, dvs. i genomsnitt 84 procent av männens löner. Hänsyn har då inte tagits till skillnader i arbetstid eller arbets- uppgifter. Den lägsta skillnaden, 15 procent, uppmättes 2003.

Den främsta orsaken till ovanstående löneskillnader är, enligt Arbetsgivarverkets analys, att kvinnor och män i hög grad har arbeten med olika svårighetsgrad. Mellan fyra och sex procentenheter av den totala skillnaden förklaras av att fler kvinnor bedöms ha arbeten med lägre svårighetsnivåer. Andra viktiga förklaringar är skillnader i yrkesval då typiska kvinnoyrken ofta är lägre betalda än mansdomi- nerade samt att kvinnor i högre utsträckning ar- betar deltid. Sammantaget förklarar det ytter- ligare sex till sju procentenheter av skillnaden. Därtill kommer löneskillnader som förklaras av att olika myndigheter betalar olika löner för liknande typ av arbete respektive skillnader i utbildningsnivå och erfarenhet.

Om hänsyn tas till dessa faktorer, som inte bidrar till osakliga löneskillnader enligt jäm- ställdhetslagen, återstår 2003 en oförklarad skill- nad på en till två procentenheter. Enligt Arbetsgivarverket visar detta att löneskillnaderna enbart skulle förändras marginellt om eventuella osakliga löneskillnader försvann. För att minska

löneskillnaderna mellan kvinnor och män är det, menar Arbetsgivarverket, viktigt att motarbeta faktorer som gör att kvinnor inte söker eller får högre tjänster i samma utsträckning som män samt gör att kvinnor arbetar inom sämre betalda områden.

Löneutvecklingen inom staten

Det är av vikt att staten inte är löneledande. Lokala lönerevisioner genomförs i enlighet med de centrala löneavtalen (RALS). Det nu gällande avtalet är RALS 2002–2004 som löper ut den 30 september 2004.

Enligt jämförande statistik för tiden efter ramanslagsreformen har löneökningstakten på det statliga området förhållandevis väl följt ut- vecklingen på arbetsmarknaden i övrigt. Mellan 1994 och 2002 uppgick löneutvecklingen till ca 45 procent inom staten, landstinget och den privata sektorn (se diagram 5.10). I den kom- munala sektorn var löneutvecklingen 31 procent under samma period. Enligt Arbetsgivarpoli- tikutredningen (SOU 2002:32) har lönebild- ningen i staten inte påverkat den konkurrens- utsatta sektorn negativt.

Diagram 5.10 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden, 1994–2002

Index 1994=100

150
145		Kommun
140		Landsting
		Landsting
135
130		Stat
130
125		Privat sektor
120
115
110
105
100
95
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Källa: SCB

Anm: Uppgifterna avser nominella löner och är rensade med hänsyn till strukturella förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön.

Arbetsgivarverket har tagit fram uppgifter om löneutvecklingen under perioden 1997–2003 (se tabell 5.5). Utifrån dessa beräkningar har löneökningen omräknad till årstakt varit 3,8 procent. Om hänsyn tas till inflationen, dvs. förändringen i konsumentprisindex (KPI), har den reala löneutvecklingen inom staten varit 2,5 procent per år sedan 1997.

Tabell 5.5 Nominell och real löneutveckling, 1997–2003

Procent

Mätperiod	Avtalsperiod för	Löneut-	Föränd-	Real-
sept–sept	centralt löneavtal	veckling,	ring i KPI1	löneut-
		årstakt		veckling,
				årstakt
1997–98	RALS 1998–2001	3,8	–0,1	3,9

1998–99	RALS 1998–2001	3,8	0,4	3,4

1999–00	RALS 1998–2001	3,8	1,0	2,8

2000–01	RALS 2001	4,2	2,5	1,7

2001–02	RALS 2002–2004	3,8	2,1	1,7

2002–03	RALS 2002–2004	3,4	1,9	1,5

Genomsnittlig årlig ökning 1997–		3,8	1,3	2,5
2003

1 Förändringen är beräknad som förändring i årsmedeltal. Källa: Arbetsgivarverket

Avtalsperioden RALS 2002–2004

Arbetsgivarverkets ordinarie statistikperioder omfattar tiden september–september. För att kunna uppskatta löneutvecklingen under avtalsperioden har verket kompletterat statisti- ken med löneuppgifter från december 2003 samt med enkätuppgifter från myndigheter med fler än 50 anställda. Enkäten skickades till 155 myndigheter och besvarades av 152 myndigheter som tillsammans omfattar 98 procent av antalet anställda i staten.

Mot bakgrund av uppmätt löneutveckling 2003 och resultat från lönestatistikenkäten uppskattar Arbetsgivarverket den kollektiva löneutvecklingen omräknat till årstakt till 3,6 procent under avtalsperioden 2002–2004.

Den uppskattade löneutvecklingen för identiska individer har under avtalsperioden 2002–2004 legat på 4,6 procent i årstakt (se diagram 5.11). Sektorerna ekonomi och kultur har haft den lägsta löneutvecklingen, 4,0 procent, medan sektorn affärsverk och infrastruktur har haft en högre utveckling, 5,0 procent. Löneutvecklingen är i regel högre för identiska individer än för kollektivet eftersom löne- ökningar till följd av befordringar, etc. får fullt genomslag.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1

Diagram 5.11 Löneutveckling per sektor under avtalsperioden 2002–2004, identiska individer årstakt

Procent
6
5,0	4,7	4,7
5	4,7	4,7						4,6
		4,3	4,3	4,2	4,1	4,1	4,0	4,0
				4,2


4
3
2
1
0

AFF UHF AOU RÄTTS LRS MTJ FÖ UPP KULT EK Totalt

Källa: Arbetsgivarverket

Den genomsnittliga löneökningen under avtalsperioden på de myndigheter som ingick i enkätundersökningen varierar. Cirka 85 procent har haft en löneutveckling på mellan tre och fem procent, mätt som årstakt. Samtliga uppgifter avser identiska individer.

Det finns ett samband mellan ålder och löneutveckling (se diagram 5.12). Ju lägre ålder desto högre procentuell löneutveckling. Enligt Arbetsgivarverkets tidigare analyser har skillnaden i huvudsak uppkommit genom befordringar, uppflyttning i lokala tariffer, förändrade arbetsuppgifter, etc. I absoluta tal är dock skillnaden mindre eftersom de yngre i genomsnitt har lägre lönenivåer än de äldre.

Diagram 5.12 Samband mellan ålder och löneutveckling under avtalsperioden 2002–2004, identiska individer i åldersintervall vid ett urval myndigheter

Procent
14	12,5
12,2	12,5
12,2		11,6
12		11,6
12
			10,3	9,7
10				9,7	9,2
10					9,2	8,7	8,5
						8,7	8,5	8,2
								8,2
8
6
4
2
0
20-24	25-29	30-34	35-39	40-44	45-49	50-54	55-59	60-

Källa: Arbetsgivarverket

Från och med 2004 finns ett nytt system för gruppering av statliga befattningar efter arbets- uppgifternas innehåll och svårighetsgrad, Befatt-

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		25 §1
Bestämmelserna i 10 kap. 1–6, 11			Bestämmelserna i 10 kap. 1–6, 11
och 12 §§ samt 12 kap. 4–8 §§ lagen			och 12 §§ samt 12 kap. 4–8 §§ lagen
(1998:674)	om	inkomstgrundad	(1998:674)	om	inkomstgrundad
ålderspension	skall	inte tillämpas	ålderspension	skall	inte tillämpas
före år 2005 i fråga om			före år 2007 i fråga om
premiepension till efterlevande enligt			premiepension till efterlevande enligt
10 kap. 1 § samma lag.			10 kap. 1 § samma lag.
Föreskrifterna i 10 kap. 1 § andra			Föreskrifterna i 10 kap. 1 § andra
stycket samma lag skall inte			stycket samma lag skall inte
tillämpas i fråga om ansökningar			tillämpas i fråga om ansökningar
som kommer in till myndigheten			som kommer in till myndigheten
före den 1 maj 2005.			före den 1 maj 2007.

	PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 2
20.2	Offentligrättslig verksamhet................................................................................	118
20.3	Uppdragsverksamhet............................................................................................	118
20.4 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 90:1 Riksrevisionen ......................		118
21.1	Anslagsutveckling för 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm..................	119

7.1	Utveckling av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden, 1994–
	2002........................................................................................................................	41
7.2	Fördelning av kvinnor och män med uppgift att planera och leda myndighetens
	verksamhet på olika nivåer 1998–2003.................................................................	42
7.3	Sjukfrånvaron enligt AKU, procent av ordinarie arbetstid.....................................	43
9.1	Antal sidbesök på Konjunkturinstitutets webbplats...............................................	57

4.1	Andel uppsagda kvinnor och män i staten respektive den totala andelen kvinnor
	och män i staten 1994–2003 .................................................................................	11
4.2	Uppsagda som fick nya arbeten 2003.......................................................................	12
4.3	Personalkonsekvenser ...............................................................................................	12
4.4	Personalkonsekvenser i Försvarsmakten .................................................................	13
5.1	Beviljade delpensioner, 2003.....................................................................................	16
5.2	Fördelningen av kvinnor och män som myndighetschefer den 1 juli 2004...........	17
5.3	Andel statsanställda med utländsk bakgrund uppdelat på sektorer och
	kompetenskategorier, 2003...................................................................................	19
5.4	Sjukfrånvaro i staten i förhållande till tillgänglig arbetstid uppdelad på sektor och
	kön, 2003 ...............................................................................................................	22
5.5	Nominell och real löneutveckling, 1997–2003 ........................................................	25