Budgetpropositionen för 2005 UTGIFTSOMRÅDE 24

Näringsliv 24

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Förslag till statsbudget för 2005

Näringsliv

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		11
2	Lagförslag..............................................................................................................		13
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:379) om försöks-
		verksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen
		i vissa tvister ..........................................................................................	13
3	Näringsliv..............................................................................................................		15
	3.1	Omfattning............................................................................................	15
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	15
	3.3	Skatteavvikelser.....................................................................................	16
4	Näringspolitik.......................................................................................................		17
	4.1	Omfattning............................................................................................	17
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	18
	4.3	Skatteavvikelser.....................................................................................	19
	4.4	Mål .........................................................................................................	21
	4.5	Politikens inriktning .............................................................................	22
	4.5.1	Innovativa Sverige – En strategi för tillväxt genom förnyelse ...........	23
	4.5.1.1	Ökade möjligheter för nya produkter att kommersialiseras..............	24
	4.5.1.2	Finansiering av ALMI:s innovationslån ..............................................	26
	4.5.1.3	Ökat entreprenörskap...........................................................................	27
	4.5.1.4	Patent för tillväxt ..................................................................................	27
	4.5.1.5	Miljöteknikcentrum..............................................................................	28
	4.5.1.6	Underlätta generationsskifte................................................................	28
	4.5.1.7	Design som utvecklingskraft................................................................	28
	4.5.1.8	Effektivare konkurrens.........................................................................	29
	4.5.1.9	Enklare att starta och driva företag......................................................	29
	4.5.1.10	Forskning och utveckling.....................................................................	30
	4.5.1.11	Ökad konkurrenskraft i svensk flyg- och rymdindustri ....................	30
	4.6	Kapitalförsörjning.................................................................................	30
	4.6.1	Insatser ..................................................................................................	30
	4.6.2	Resultatbedömning...............................................................................	31
	4.6.3	Analys och slutsats................................................................................	32

4.7Entreprenörskap, information, rådgivning och kompetens-

utveckling ..............................................................................................

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.7.1	Insatser ...................................................................................................	33
4.7.2	Resultatbedömning................................................................................	35
4.7.3	Analys och slutsats ................................................................................	37
4.8	Regler, tillstånd och tillsyn ...................................................................	38
4.8.1	Insatser ...................................................................................................	38
4.8.2	Resultatbedömning................................................................................	40
4.8.3	Analys och slutsats ................................................................................	42
4.9	Konkurrens ............................................................................................	43
4.9.1	Insatser ...................................................................................................	43
4.9.2	Resultatbedömning................................................................................	44
4.9.3	Analys och slutsats ................................................................................	45
4.10	Forskning och utveckling .....................................................................	45
4.10.1	Insatser ...................................................................................................	45
4.10.2	Resultatbedömning................................................................................	47
4.10.3	Analys och slutsatser.............................................................................	49
4.11	Omvärldsanalys, utvärdering och statistik...........................................	51
4.11.1	Insatser ...................................................................................................	51
4.11.2	Resultatbedömning................................................................................	52
4.12	Konkurrensneutralitet för svensk träskiveindustri .............................	52
4.13	Statliga insatser utanför politikområdet...............................................	52
4.14	Vissa frågor angående förvaltningen av statligt ägda bolag.................	54
4.15	Revisionens iakttagelser ........................................................................	56
4.16	Budgetförslag.........................................................................................	56
4.16.1	38:1 Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader...........	56
4.16.2	38:2 Näringslivsutveckling m.m. ..........................................................	57
4.16.3	38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader...	57
4.16.4	38:4 Turistfrämjande .............................................................................	58

4.16.538:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m............................................................

4.16.638:6 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

forskning ................................................................................................

4.16.738:7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av

	oljelagringsanläggningar m.m. ..............................................................	60
4.16.8	38:8 Patentbesvärsrätten .......................................................................	61
4.16.9	38:9 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer...................................	61
4.16.10	38:10 Upprätthållande av nationell metrologi m.m.............................	61
4.16.11	38:11 Elsäkerhetsverket.........................................................................	62
4.16.12	38:12 Bidrag till standardisering och FoU inom experimentell
	teknik m.m. ............................................................................................	63
4.16.13	38:13 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader .....................................	63
4.16.14	38:14 Rymdverksamhet.........................................................................	64
4.16.15	38:15 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien.................................	65
4.16.16	38:16 Konkurrensverket........................................................................	65
4.16.17	38:17 Konkurrensforskning..................................................................	66
4.16.18	38:18 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av
	kanalen....................................................................................................	66
4.16.19	38:19 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av
	statligt ägda företag m.m.......................................................................	67
4.16.20	38:20 Kapitalinsatser i statliga bolag.....................................................	67
4.16.21	38:21 Avgifter till vissa internationella organisationer........................	68
4.17	Övrig statlig verksamhet.......................................................................	69

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

	4.17.1	Bolagsverket ..........................................................................................	69
	4.17.2	Patent- och registreringsverket............................................................	69
	4.17.3	Revisorsnämnden..................................................................................	69
5	Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande............................................		71
	5.1	Omfattning............................................................................................	71
	5.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	72
	5.3	Mål .........................................................................................................	72
	5.4	Politikens inriktning .............................................................................	72
	5.5	Inre marknaden .....................................................................................	73
	5.5.1	Mål för delområdet ...............................................................................	73
	5.5.2	Politikens inriktning .............................................................................	73
	5.5.3	Insatser ..................................................................................................	73
	5.5.4	Resultatbedömning...............................................................................	74
	5.6	Handelspolitiken...................................................................................	75
	5.6.1	Mål för delområdet ...............................................................................	75
	5.6.2	Politikens inriktning .............................................................................	75
	5.6.3	Insatser ..................................................................................................	76
	5.6.4	Resultatbedömning...............................................................................	78
	5.7	Handels- och investeringsfrämjande ...................................................	80
	5.7.1	Mål för delområdet ...............................................................................	80
	5.7.2	Politikens inriktning .............................................................................	80
	5.7.3	Insatser ..................................................................................................	81
	5.7.4	Resultatbedömning...............................................................................	83
	5.8	Näringslivsutveckling i Östersjöregionen...........................................	88
	5.8.1	Mål för delområdet ...............................................................................	88
	5.8.2	Politikens inriktning .............................................................................	88
	5.8.3	Insatser ..................................................................................................	88
	5.8.4	Resultatbedömning...............................................................................	88
	5.9	Revisionens iakttagelser........................................................................	89
	5.10	Budgetförslag ........................................................................................	90

5.10.139:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:

		Myndighetsverksamhet.........................................................................	90
	5.10.2	39:2 Kommerskollegium ......................................................................	91
	5.10.3	39:3 Exportfrämjande verksamhet.......................................................	91
	5.10.4	39:4 Investeringsfrämjande ..................................................................	92
	5.10.5	39:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer .....................	93
	5.10.6	Exportkreditnämnden...........................................................................	93
6	Konsumentpolitik ................................................................................................		95
	6.1	Omfattning............................................................................................	95
	6.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	95
	6.3	Mål .........................................................................................................	96
	6.3.1	Mål, villkor och resultatindikatorer .....................................................	96
	6.4	Politikens inriktning .............................................................................	96
	6.5	Insatser ..................................................................................................	98
	6.5.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	98
	6.5.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	100
	6.6	Resultatbedömning.............................................................................	100
	6.6.1	Resultat................................................................................................	100
	6.6.2	Analys och slutsatser ..........................................................................	103

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

	6.7	Revisionens iakttagelser ......................................................................	104
	6.8	Budgetförslag.......................................................................................	104
	6.8.1	40:1 Marknadsdomstolen....................................................................	104
	6.8.2	40:2 Konsumentverket ........................................................................	105
	6.8.3	40:3 Allmänna reklamationsnämnden................................................	106
	6.8.4	40:4 Fastighetsmäklarnämnden ..........................................................	106
	6.8.5	40:5 Åtgärder på konsumentområdet.................................................	107
	6.8.6	40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter......................................	107
7	Politikområde Forskningspolitik under utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning ..........................................................................................		109
	7.1	Budgetförslag.......................................................................................	109
	7.1.1	26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader.............	109
	7.1.2	26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling........	110

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Tabellförteckning

Anslagsbelopp ...................................................................................................................			12
3.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet ..................................................................		15
3.2	Härledning av ramnivån 2005–2007. Utgiftsområde 24 Näringsliv ......................		16
3.3	Ramnivå 2005 Realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 24 Näringsliv...............		16
3.4	Skatteavvikelser inom utgiftsområde 24, netto.......................................................		16
4.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet ..................................................................		18
4.2	Skatteavvikelser netto...............................................................................................		19
4.3	ALMI:s utlåning .......................................................................................................		31
4.4	ALMI:s nyutlåning 2003 (2002 års utlåning inom parentes).................................		31
4.5	Innovationslån ..........................................................................................................		32
4.6	Såddfinansiering........................................................................................................		32
4.7	Anslagsutveckling.....................................................................................................		56
4.8	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:1 Verket för näringslivs-
		utveckling: Förvaltningskostnader......................................................................	57
4.9	Anslagsutveckling.....................................................................................................		57
4.10		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:2 Näringslivsutveckling m.m....	57
4.11		Anslagsutveckling...................................................................................................	57
4.12		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:3 Institutet för tillväxt-
		politiska studier: Förvaltningskostnader ............................................................	58
4.13		Anslagsutveckling...................................................................................................	58
4.14		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:4 Turistfrämjande ......................	58
4.15		Anslagsutveckling...................................................................................................	59
4.16		Offentligrättslig verksamhet..................................................................................	59
4.17		Uppdragsverksamhet..............................................................................................	59
4.18		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:5 Sveriges geologiska
		undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. ..............................	59
4.19		Anslagsutveckling...................................................................................................	60
4.20		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:6 Sveriges geologiska
		undersökning: Geovetenskaplig forskning.........................................................	60
4.21		Anslagsutveckling...................................................................................................	60
4.22		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:7 Sveriges geologiska
		undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. .........................	60
4.23		Anslagsutveckling...................................................................................................	61
4.24		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:8 Patentbesvärsrätten ................	61
4.25		Anslagsutveckling...................................................................................................	61
4.26		Anslagsutveckling...................................................................................................	61
4.27		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:10 Upprätthållande av
		nationell metrologi m.m.......................................................................................	62
4.28		Anslagsutveckling...................................................................................................	62
4.29		Offentligrättslig verksamhet..................................................................................	62
4.30		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:11 Elsäkerhetsverket .................	62
4.31		Anslagsutveckling...................................................................................................	63

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.32		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:12 Bidrag till standardisering
		och FoU inom experimentell teknik m.m...........................................................	63
4.33		Anslagsutveckling....................................................................................................	63
4.34		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:13 Rymdstyrelsen:
		Förvaltningskostnader..........................................................................................	64
4.35		Anslagsutveckling....................................................................................................	64
4.36 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................................			64
4.37		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:14 Rymdverksamhet ..................	65
4.38		Anslagsutveckling....................................................................................................	65
4.39		Anslagsutveckling....................................................................................................	65
4.40		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:16 Konkurrensverket.................	66
4.41		Anslagsutveckling....................................................................................................	66
4.42		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:17 Konkurrensforskning ...........	66
4.43		Anslagsutveckling....................................................................................................	66
4.44		Anslagsutveckling....................................................................................................	67
4.45		Anslagsutveckling....................................................................................................	67
4.46		Finansieringsåtgärder 2004 .....................................................................................	67
4.47		Anslagsutveckling....................................................................................................	68
4.48		Offentligrättslig verksamhet ..................................................................................	69
4.49		Offentligrättslig verksamhet ..................................................................................	69
4.50		Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	69
5.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet Utrikeshandel, export- och
		investeringsfrämjande...........................................................................................	72
5.2	Anslagsutveckling......................................................................................................		90
5.3	Budget för avgiftsbelagd verksamhet - Ackreditering ............................................		90
5.4	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 39:1 Styrelsen för ackreditering
		och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet ....................................................	90
5.5	Anslagsutveckling......................................................................................................		91
5.6	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 39:2 Kommerskollegium ..................		91
5.7	Anslagsutveckling......................................................................................................		91
5.8	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 39:3 Exportfrämjande.......................		92
5.9	Anslagsutveckling......................................................................................................		92
5.10		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, 39:4 Investeringsfrämjande ..................	93
5.11		Anslagsutveckling....................................................................................................	93
5.12		Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	94
6.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................		95
6.2	Anslagsutveckling....................................................................................................		104
6.3	Härledning av anslagsnivån 2005-2007, för 40:1 Marknadsdomstolen................		105
6.4	Anslagsutveckling....................................................................................................		105
6.5	Råd & Röns utveckling...........................................................................................		105
6.6	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 40:2 Konsumentverket ...................		105
6.7	Anslagsutveckling....................................................................................................		106
6.8	Härledning av anslagsnivån 2005-2007, för 40:3 Allmänna reklamations-
		nämnden ..............................................................................................................	106
6.9	Anslagsutveckling....................................................................................................		106
6.10		Intäkter i form av ansöknings- och årsavgifter....................................................	106
6.11		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 40:4 Fastighetsmäklarnämnden....	107
6.12		Anslagsutveckling..................................................................................................	107
6.13		Anslagsutveckling..................................................................................................	107
7.1	Anslagsutveckling....................................................................................................		109

	PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
7.2	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 26:1 Verket för innovations-
	system: Förvaltningskostnader..........................................................................	109
7.3	Anslagsutveckling...................................................................................................	110
7.4 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...........................................................		110
7.5	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 26:2 Verket för innovations-
	system: Forskning och utveckling.....................................................................	110

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Diagramförteckning

4.1	Antal företag 1997-2002 ...........................................................................................	21
4.2	Antal nystartade företag 1990-2002.........................................................................	21
4.3	Antal företagare 1990-2003 ......................................................................................	22
5.1	Utvecklingen av export och import i fasta priser samt andel av BNP
	(1994-2003) ...........................................................................................................	84
5.2	Det svenska handelsnettot i löpande priser (1990-2003) .......................................	84
5.3	Av EKN utställda garantier (1993-2003).................................................................	86
5.4	Av SEK lämnade exportkrediter (1998-2003) .........................................................	86
5.5	Antal investeringar ISA har medverkat i (1996-2004)............................................	87
5.6	Exportutvecklingen till ett antal länder i Östersjöområdet (2000–2003)..............	89

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentom- budsmannen i vissa tvister (avsnitt 2.1 och 6.5.1),

2.bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för bildandet av och verksam- heten i holdingbolag för innovationsfräm- jande åtgärder (avsnitt 4.5.1.1),

3.bemyndigar regeringen att disponera in- flutna amorteringar m.m. till följd av sådd- finansiering för innovationsfrämjande åt- gärder i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 4.5.1.2),

4.bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ AB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier på sammanlagt 5 100 000 000 kronor (avsnitt 4.14),

5.bemyndigar regeringen att vidta någon av följande åtgärder:

1. att avyttra hela eller delar av aktieinneha- vet i OMHEX Aktiebolag eller

2. att förvärva ytterligare aktier i bolaget, och

3. vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra transaktioner enligt punk- terna 1 och 2 (avsnitt 4.14),

6.godkänner att regeringen vid förvaltningen av Sveaskog AB, utöver vad som tidigare beslutats, följer de riktlinjer som regeringen förordar (avsnitt 4.14),

7.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive ti- digare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 607 000 000 kronor under 2006 och 993 000 000 kronor efter 2006 (avsnitt 4.16.14),

8.godkänner att regeringen under 2005 vidtar åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som re- geringen förordar (avsnitt 4.16.20),

9.godkänner vad regeringen föreslår om bil- dande av en ideell förening för att utveckla metoder för enklare handel (avsnitt 5.6.2),

10.bemyndigar regeringen att under 2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett be- lopp av högst 200 000 000 000 kronor för exportkreditgarantier (avsnitt 5.10.6),

11.bemyndigar regeringen att under 2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett be- lopp av högst 10 000 000 000 kronor för in- vesteringsgarantier (avsnitt 5.10.6),

12.bemyndigar regeringen att under 2005 be- sluta att Exportkreditnämnden får obegrän- sad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar (avsnitt 5.10.6),

13.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 26:2 Verket för innovations- system: Forskning och utveckling ingå eko- nomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 800 000 000 kronor under 2006 och

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

1 100 000 000 kronor efter 2006 (avsnitt	14. för budgetåret 2005 anvisar anslagen under
7.1.2),	utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande
	uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp

26:1	Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader	ramanslag	115 909

26:2	Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling	ramanslag	1 122 066

38:1	Verket för näringslivsutveckling Förvaltningskostnader	ramanslag	218 811

38:2	Näringslivsutveckling m.m.	ramanslag	275 562
38:3	Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader	ramanslag	72 233

38:4	Turistfrämjande	ramanslag	101 403

38:5	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings-	ramanslag
	verksamhet m.m.		174 313
38:6	Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning	ramanslag	5 263
38:7	Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelag-	ramanslag
	ringsanläggningar m.m.		22 000
38:8	Patentbesvärsrätten	ramanslag	16 467

38:9	Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer	ramanslag	8 000

38:10	Upprätthållande av nationell metrologi m.m.	ramanslag	27 586
38:11	Elsäkerhetsverket	ramanslag	41 423

38:12	Bidrag till standardisering och FoU inom experimentell teknik	ramanslag
	m.m.		71 383
38:13	Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader	ramanslag	22 610

38:14	Rymdverksamhet	ramanslag	791 871
38:15	Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien	obetecknat anslag	5 359

38:16	Konkurrensverket	ramanslag	83 650

38:17	Konkurrensforskning	ramanslag	6 646

38:18	Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av ka-	obetecknat anslag
	nalen		15 000
38:19	Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt	ramanslag
	ägda företag m.m.		25 000
38:20	Kapitalinsatser i statliga bolag	ramanslag	1 000

38:21	Avgifter till vissa internationella organisationer	ramanslag	6 519

39:1	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighets-	ramanslag
	verksamhet		20 070
39:2	Kommerskollegium	ramanslag	66 305

39:3	Exportfrämjande verksamhet	ramanslag	319 956

39:4	Investeringsfrämjande	ramanslag	68 247

39:5	Avgifter till internationella handelsorganisationer	ramanslag	15 510
40:1	Marknadsdomstolen	ramanslag	9 065

40:2	Konsumentverket	ramanslag	106 818

40:3	Allmänna reklamationsnämnden	ramanslag	23 825

40:4	Fastighetsmäklarnämnden	ramanslag	9 482

40:5	Åtgärder på konsumentområdet	ramanslag	17 625

40:6	Bidrag till miljömärkning av produkter	obetecknat anslag	4 400
Summa			3 891 377

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister

Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsument- ombudsmannen i vissa tvister skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 de- cember 1997 och gäller till utgången av december månad 2004.

Lagen tillämpas även på ärenden i vilka Konsumentombudsmannen beslutat om sitt biträde före ut- gången av december månad 2004.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 de- cember 1997 och gäller till utgången av december månad 2006.

Lagen tillämpas även på ärenden i vilka Konsumentombudsmannen beslutat om sitt biträde före ut- gången av december månad 2006.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

3 Näringsliv

3.1Omfattning

I utgiftsområde 24 Näringsliv ingår politikområ- dena Näringspolitik (N), Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (UD) och Konsu- mentpolitik (Jo). Inom utgiftsområdet ingår även delar av politikområdet Forskningspolitik. För budgetåret 2005 föreslås att 3 891 miljoner kronor anslås för utgiftsområdet.

3.2Utgiftsutveckling

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ra- men för utgiftsområdet med drygt 410 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvudsak- ligen av de 235 miljoner kronor som ett fortsatt

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet

Miljoner kronor

Utfall

2003

svenskt deltagande i det europeiska bärraketpro- grammet Ariane medför. Vidare beräknas ut- giftsområdet öka med knappt 100 miljoner kro- nor till följd av satsningar inom exportfrämjande verksamhet och 30 miljoner kronor för att finan- siera bl.a. innovationslån. Slutligen beräknas ut- giftsområdet öka med knappt 60 miljoner kro- nor till följd av pris- och löneomräkning. Designsatsningen, som upphör 2006, förklarar tillsammans med minskade utgifter inom Arianeprogrammet minskningen mellan 2005 och 2006. För 2007 har det inte beräknats några utgifter inom ramen för bärraketprogrammet. Vidare upphör den tillfälliga exportfrämjande- satsningen 2007.

Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2004 1	2004	2005	2006	2007

Politikområde Forskningspolitik 2	1 078	1 225	1 192	1 238	1 256	1 280
Politikområde Konsumentpolitik	164	170	167	171	173	175

Politikområde Näringspolitik	1 586	1 690	1 590	1 992	1 852	1 775

Politikområde Utrikeshandel, export- och invester-
ingsfrämjande	502	392	599	490	493	327

Totalt för utgiftsområde 243	3 330	3 478	3 547	3 891	3 774	3 557

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Politikområdet hör till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

3Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2005–2007. Utgiftsområde 24 Näringsliv

Miljoner kronor		2005	2006	2007
		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	3 491	3 491	3 491

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		39	81	138
Beslut		355	200	-69

Överföring till/från andra utgifts-
områden		12	12	12

Övrigt		-5	-10	-15

Ny Ramnivå3		3 891	3 774	3 557

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed pris- och löneomräkning.

3Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.

Den realekonomiska fördelningen av utgifts- områdesramen visar hur anvisade medel beräk- nas användas. Lite drygt hälften av anvisade me- del beräknas betalas ut som transfereringar. De största transfereringarna sker från anslag 26:2

Verket för innovationssystem: Forskning och ut- veckling (transfereringar främst till företagssek- torn), anslag 38:14 Rymdverksamhet (transfe- reringar till utlandet), anslag 38:2 Näringslivsut- veckling m.m. (transfereringar till företag) och anslag 39:3 Exportfrämjande verksamhet där den största delen utgörs av bidrag till exportrådet.

Tabell 3.3 Ramnivå 2005 Realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 24 Näringsliv

Miljoner kronor

	2005
Transfereringar1	2 146

Verksamhetsutgifter2	1 745
Investeringar3	0
Summa ramnivå4	3 891

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2003 samt kända föränd- ringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhål- ler någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använ- der i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

4Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid till totalen.

3.3Skatteavvikelser

Samhällets stöd till företag och hushåll inom ut- giftsområde 24 Näringsliv redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomst- sida i form av avvikelser från en likformig be- skattning (s.k. skatteavvikelser). Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteavvikelserna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområ- den som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa avvikelser påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteavvikelser finns i bilaga 2 till 2004 års ekonomiska vårpro- position. I det följande redovisas de nettoberäk- nade skatteavvikelserna med politikområdes-an- knytning som är att hänföra till utgiftsområde 24 Näringsliv.

Tabell 3.4 Skatteavvikelser inom utgiftsområde 24, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2004	2005
Politikområde	23 862	24 371
Näringspolitik

Utgiftsområde 24	23 862	24 371

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4 Näringspolitik

4.1Omfattning

Politikområdet Näringspolitik omfattar verk- samhetsområdena:

-Kapitalförsörjning,

-Entreprenörskap, information, rådgivning och kompetensutveckling,

-Regler, tillstånd och tillsyn,

-Konkurrens,

-Forskning och utveckling,

-Omvärldsanalys, utvärdering och statistik

Inom politikområdet ryms företagsutveckling, främjande av entreprenörskap, innovationsut- veckling, regelförenkling, konkurrensfrämjande arbete, turistfrämjande samt immaterial- och associationsrättsliga frågor. Vidare ingår under- sökning av och information om landets geologi och mineralhantering, tillstånd och tillsyn enligt minerallagen samt miljösäkring. Därutöver ingår bidrag till forskning och utveckling inom bl.a.

metrologi samt bidrag till rymdverksamhet. Yt- terligare områden är ansvar för teknisk provning och kontroll, legal mätteknik och ädelmetall- kontroll, bidrag till riksmätplatserna, ansvar för säkerhetsfrågor inom elområdet samt bidrag till den svenska standardiseringsorganisationen.

Inom politikområdet verkar myndigheterna Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), In- stitutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Tu- ristdelegationen, Sveriges geologiska undersök- ning (SGU), Bergsstaten, Patentbesvärsrätten (PBR), Patent- och registreringsverket (PRV), Bolagsverket, Konkurrensverket, Elsäkerhets- verket, Rymdstyrelsen och Revisorsnämnden.

Andra statliga aktörer inom politikområdet är ALMI Företagspartner AB (ALMI), Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA), Sveriges Rese- och Turistråd AB, AB Göta kanalbolag, Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB (SP), Sveriges Standardiseringsråd (SSR), Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) samt teknikbrostiftelserna.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.2	Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
Anslag inom utgiftsområde 24
38:1 Verket för Näringslivsutveckling: Förvaltnings-
kostnader		209,3	205,5	210,2	218,8	216,5	220,4

38:2 Näringslivsutveckling m.m.		194,8	218,6	223,4	275,6	255,6	255,6

38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvalt-
ningskostnader		70,5	73,3	72,0	72,2	75,2	76,5

38:4 Turistfrämjande		90,3	101,5	98,1	101,4	103,7	106,1

38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m.		168,8	172,1	171,1	174,3	176,1	179,1

38:6 Sveriges geologiska undersökning: Geoveten-
skaplig forskning		9,2	5,2	5,1	5,3	5,4	5,6

38:7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring
av oljelagringsanläggningar, m.m.		27,5	27,0	25,5	22,0	17,0	12,0

38:8 Patentbesvärsrätten		15,9	17,1	16,7	16,5	15,6	15,8

38:9 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer		8,7	8,6	7,9	8,0	8,0	8,0

38:10 Upprätthållande av nationell metrologi m.m.		26,0	26,8	26,3	27,6	27,6	27,6

38:11 Elsäkerhetsverket		39,5	41,5	41,5	41,4	41,9	42,6

38:12 Bidrag till standardisering och FoU inom expe-
rimentell teknik m.m.		70,4	71,5	70,2	71,4	73,0	74,6

38:13 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader		20,2	22,4	22,6	22,6	22,9	23,3

38:14 Rymdverksamhet		498,6	556,5	451,9	791,9	669,9	582,7

38:15 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien		5,4	5,4	5,3	5,4	5,4	5,4

38:16 Konkurrensverket		78,4	82,5	79,5	83,7	84,4	85,8

38:17 Konkurrensforskning		6,3	6,6	6,4	6,6	6,8	6,9

38:18 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning
och drift av kanalen		15,0	15,0	14,7	15,0	15,0	15,0

38:19 Kostnader för omstrukturering och genomlys-
ning av statligt ägda företag m.m.		21,2	25,0	34,5	25,0	25,0	25,0

38:20 Kapitalinsatser i statliga bolag		-	1,0	0,0	1,0	1,0	1,0
38:21 Avgifter till vissa internationella organisationer		6,3	6,5	6,6	6,5	6,5	6,5

2004 24 38:18 Täckande av förluster vid viss garanti-
givning m.m.		1,9	0,5	0,4	-	-	-

2000 24 A0 08 Fortsatt program för småföretagsut-
veckling förnyelse och tillväxt		1,9	-	-	-	-	-
Totalt för politikområde Näringspolitik2		1 586,3	1 690,2	1 589,9	1 992,1	1 852,3	1 775,4

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Beloppen är avrundade och delposterna summerar därför inte alltid till totalen.

4.3Skatteavvikelser

Skatteavvikelserna inom utgiftsområde 24 Nä- ringsliv samt en definition av begreppet redovi- sas i avsnitt 3. Nedan följer en redovisning av de nettoberäknade skatteavvikelserna som kan hänföras till politikområdet Näringspolitik.

Tabell 4.2 Skatteavvikelser netto

Miljoner kronor

	2004	2005
Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner	110	120

Sjöinkomstavdrag	-	-

Löneunderlag i fåmansföretag	408	408

Underskott i aktiv näringsverksamhet	25	21

Matchning-credit-klausuler i olika dubbelbe-	-	-
skattningsavtal

Koncernbidragsdispens	-	-

Rabatter och liknande från ekonomiska före-	-	-
ningar

Utdelning på aktier i onoterade företag	2 844	2 885

Utdelning av aktier	-	-

Nedsättning med viss inriktning på mindre före-	6 720	6 940
tag

Ersättning skiljemannauppdrag	0	0

Rumsuthyrning	915	965

Transport i skidliftar	120	125

Bränsleförbrukning inom industrin	1 270	1 300

Elförbrukning inom industrin	11 570	11 670

Generell nedsättning av koldioxidskatt för in-	4 730	4 860
dustrin

Särskild nedsättning av koldioxidskatt för in-	190	190
dustrin

Fastighetsskatt på lokaler	-3 650	-3 720

Fastighetsskatt på industri- och elproduktions-	-1 390	-1 390
enheter

Summa	23 862	24 374

Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner

Den 1 januari 2001 trädde nya regler i kraft för utländska nyckelpersoner. Reglerna innebär vissa skattelättnader för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner som för ett tillfälligt arbete i Sverige vistas här under en begränsad tidsperiod. 25 procent av den lön som nyckel- personen uppbär och vissa kostnadsersättningar skall undantas från skatt och socialavgifter under högst tre år.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Sjöinkomstavdrag

Sjömän som haft s.k. sjöinkomst medges sjö- mansavdrag som uppgår till 36 000 kronor om fartyget går i fjärrfart och 35 000 kronor om det går i närfart. Om man inte har arbetat ombord hela året skall avdrag medges med (1/365)*sjömansavdraget per dag. Därutöver får den som har haft sjöinkomst skattereduktion med 14 000 kronor om fartyget går i fjärrfart och med 9 000 kronor om det går i närfart. Skatteav- vikelsen avser inkomstskatt.

Löneunderlaget i fåmansaktiebolag

Genom reglerna om löneunderlag ökar den ka- pitalbeskattade inkomsten för aktiva delägare i fåmansaktiebolag och närstående till dessa. Där- igenom beskattas viss avkastning på arbetskraft i inkomstslaget kapital. Avkastning på arbete är lön, som bör beskattas i inkomstslaget tjänst. Avvikelsen består i skillnaden mellan tjänste- och kapitalinkomstbeskattningen.

Underskott i aktiv näringsverksamhet

Underskott av aktiv näringsverksamhet får kvittas mot tjänsteinkomster under de fem för- sta verksamhetsåren. För näringsverksamhet som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får avdrag för underskott göras utan denna tidsbegränsning. Avdragsrätten är belagd med olika restriktioner för att för- hindra handel med avdragsrätt och att avdrags- rätt för samma näringsverksamhet kan upp- komma för flera femårsperioder. Skatteavvikel- sen avser inkomstskatt.

Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal

I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra avtals- landet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Koncernbidragsdispens

Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får göras för lämnade bidrag trots att reglerna för koncernbidraget ej är uppfyllda. Detta förutsät- ter dels att avdraget redovisas öppet, dels att den verksamhet som bedrivs av berörda företag skall vara av samhällsekonomiskt intresse. Skatteavvi- kelsen avser inkomstskatt.

Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar

Ekonomiska föreningar får göra avdrag för ra- batter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.

Utdelning på aktier i onoterade företag

Lättnadsregler för delägare i onoterade bolag medför en skatteförmån. En avkastning om 70 procent av statslåneräntan på ett speciellt defi- nierat underlag undantas från beskattning i in- komstslaget kapital. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst.

Utdelning av aktier

Beskattning av aktieutdelning i form av aktier skjuts i vissa fall upp till dess att mottagaren säl- jer aktierna. Räntan på denna skattekredit är en skatteavvikelse. Skatteavvikelsen avser skatt på kapitalinkomst.

Nedsättning med viss inriktning på mindre företag

Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får en ar- betsgivare göra ett avdrag med 5 procent av lö- nesumman upp till 852 000 kronor. För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag gäller motsvarande avdrag för egenavgifter.

Ersättning skiljemannauppdrag

Ersättning ingår inte i underlaget för socialav- gifter om parterna är av utländsk nationalitet. Skatteavvikelsen avser särskild löneskatt.

Rumsuthyrning

Skattesatsen är nedsatt till 12 procent.

Transport i skidliftar

Mervärdesskattesatsen för skidliftar är nedsatt från 25 till 12 procent. Sänkningen skapar bättre förutsättningar för turistnäringen i fjällvärlden.

Bränsleförbrukning inom industrin

Industrisektorn är energiskattebefriad för an- vändning av fossila bränslen i tillverkningspro- cesser. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen.

Elförbrukning inom industrin

Industrisektorn var tidigare skattebefriad för användning av elkraft. Fr.o.m. den 1 juli 2004 beskattas dock elanvändning med 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normalskattesatsen på el.

Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin

För industrisektorn medges en skattesänkning på 79 procent av koldioxidskatten för all an- vändning av fossila bränslen. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen.

Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industrin

För energiintensiva industriföretag medges ned- sättning utöver den generella nedsättningen om koldioxidskatten överstiger 0,8 procent av det enskilda företagets omsättning. För det över- skjutande beloppet sätts skatten ned till 24 pro- cent. Företag inom cement-, kalk-, glas- och

stenindustrin är dock befriade från den del av koldioxidskatten som överstiger 1,2 procent av omsättningen. EU:s minimiskatter måste dock alltid respekteras.

Fastighetsskatt på lokaler, industri- och elproduktionsenheter

Skatten på dessa fastigheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av närings- verksamhet utgör fastighetsskatten (som är av- dragsgill mot intäkterna), till den del den inte re- ducerar inkomstskatten, en skatteavvikelse.

4.4Mål

Målet för politikområdet Näringspolitik är att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning genom fler och växande företag. I budgetpropositionen för 2003 redogjorde re- geringen för en ambition som innebar att antalet nystartade företag liksom antalet personer som var företagare skulle öka.

En ökad ekonomisk aktivitet genom fler och växande företag är grundläggande för att främja tillväxten både i Sverige och i Europa. Tillväxten är i sig en förutsättning för att värna om och ut- veckla arbetstillfällen, välfärd och jämställdhet.

	PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
Diagram 4.1 Antal företag 1997-2002
Tusental
600
Tjänsteproducerande			Varuproducerande
500
400
300
200
100
0
1997	1998	1999	2000	2001	2002

Källa: Företagsstatistik för industri-, bygg- och tjänsteföretag 1997-2002,

SCB.

Under samma period har antalet företag inom tjänsteproducerande branscher ökat mer än inom de varuproducerande branscherna. Tjäns- tesektorn stod för 79,5 procent av andelen före- tag 2002 vilket var 1,4 procentenheter högre än 1997.

Nystartade företag

Antalet nystartade företag uppgick 2002 till 37 400 företag. Av dessa var 84 procent tjänste- producerande och 16 procent varuproducerande företag.

Nyföretagandet har från 1994 fram till 2001 legat stabilt på en årlig nivå kring 36 000 nya fö- retag.

Företagens utveckling i Sverige

I detta avsnitt redovisas utvecklingen av bl.a. antalet företag, antalet nystartade företag samt utvecklingen av antalet sysselsatta i privat sektor. Uppföljningen görs i syfte att redovisa målupp- fyllelse för politikområdet Näringspolitik.

Antal företag

Cirka 553 000 företag var under 2002 verk- samma inom industri-, bygg- eller tjänstenäring- arna, vilket är en ökning med nästan 20 procent i förhållande till 1997. Under perioden 1997–2002 ökade företagsstocken i Sverige med i genom- snitt 3,7 procent per år.

Diagram 4.2 Antal nystartade företag 1990-2002
Tusental
38
34
30
26
22
18
14
10
1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Källa: ITPS, 2003

En undersökning från ITPS visar att cirka 55 procent av de företag som startade sin verksam- het under 1998 fortfarande var verksamma tre år efter start. Av de företag som startades 2002 led- des 29 procent av enbart kvinnor och 62 procent

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

av enbart män. I 7 procent av företagen bestod ledningen av både kvinnor och män.

Företagskonkurser

Antalet företagskonkurser fortsatte att öka nå- got under 2003. Jämfört med 2002 ökade antalet, av tingsrätten beslutade, företagskonkurser med cirka 4 procent vilket motsvarar drygt 8 200 konkurser 2003. Företagsformerna enskild firma och handelsbolag står för ökningen av antalet konkurser medan aktiebolagens konkurser låg på ungefär samma nivå som föregående år.

Antalet anställda personer som berördes av konkurs under 2003 uppgick till knappt

27 000 personer, vilket var lika många som 2002.

Antal företagare

År 2003 uppgick antalet verksamma företagare till 346 500, vilket motsvarar 8,4 procent av an- talet sysselsatta.

Antal anställda

År 2002 hade nära 98 procent av alla företag färre än 20 anställda. Majoriteten av dessa företag är så kallade soloföretag, dvs. företagaren hade inga anställda. Stora företag med fler än 250 anställda utgör endast 0,14 procent av alla företag, men är viktiga ur sysselsättningssynpunkt eftersom de står för nästan 40 procent av antalet anställda i den privata sektorn. I genomsnitt uppgick anta- let anställda per företag till drygt 4 personer un- der 2002.

Under perioden 1994–2003 ökade antalet an- ställda i den privata sektorn med nästan 397 000 personer medan antalet anställda i den offentliga sektorn har minskat med nästan 64 000 under samma period.

Måluppfyllelse

Flertalet indikatorer visar att utvecklingen går i positiv riktning i förhållande till målet för Nä- ringspolitiken.

Diagram 4.3 Antal företagare 1990-2003
500
450	Män			Kvinnor
400
350
300
250
200
150
100
50
0
1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003

Källa: AKU, SCB

Fördelningen mellan manliga och kvinnliga företagare har under perioden 1990–2003 varit relativt konstant med cirka 74 procent män och 26 procent kvinnor. Antalet kvinnor som startar nya företag ökar dock och 2002 leddes cirka 29 procent av de nystartade företagen av enbart kvinnor.

Antalet utlandsfödda företagare uppgick 2003 till 41 500 personer. De utgör därmed 12 procent av det totala antalet företagare, en andel som har ökat marginellt jämfört med 2002.

4.5Politikens inriktning

Ökat företagande är av stor betydelse för den svenska tillväxten och sysselsättningen. Rege- ringen arbetar med att utveckla gynnsamma för- utsättningar för företagandet, både för att öka nyföretagandet och för att få redan etablerade företag att växa.

Den nationella näringspolitiken är en del i ett Europeiskt sammanhang. Det näringspolitiska arbetet inom EU präglas av Lissabonmålsätt- ningen om EU:s konkurrenskraft och av EU:s strategi för en hållbar utveckling. Några förslag från kommissionen, som har stor betydelse för den svenska näringspolitiken, är ramdirektivet för tjänstehandel, den nya kemikaliestrategin (REACH) samt kommissionens förslag till rättsakter rörande finansieringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Arbetet med hand- lingsplanen för innovationer samt ett nytt fler- årigt program för att öka företagarandan och konkurrenskraften fortsätter också.

Den svenska näringspolitikens inriktning lig- ger väl i linje med EU:s sysselsättningsstrategi och dess mål och riktlinjer. EU:s målsättning inom riktlinje två ”Skapande av nya arbetstillfäl-

len och företagaranda” är att medlemsstaterna skall främja företagaranda, innovation, investe- ringsförmåga och ett gynnsamt affärsklimat för alla företag. Det är av särskilt intresse att skapa arbetstillfällen inom nya företag, inom tjänster samt forskning och utveckling. För småföretag skall politiska initiativ inriktas på att förenkla och minska de administrativa bördorna, minska regelverket vid etablering av företag och anställ- ning av personal samt underlätta kapitalanskaff- ning. Det är också viktigt att främja allmän och yrkesinriktad utbildning i företagande. De insat- ser som regeringen presenterar i detta avsnitt överensstämmer helt med EU:s målsättning.

Sveriges stora satsningar på utbildning, kom- petensutveckling, forskning och utveckling, till- sammans med stora IT-investeringar har skapat ett gynnsamt klimat för kunskapsbaserat företa- gande.

Samtidigt finns ett antal omvärldsfaktorer som påverkar förutsättningarna för hållbar till- växt och som innebär nya utmaningar:

-Den ökande globaliseringen innebär att före- tagens investeringar blir alltmer internatio- nellt rörliga och förläggs i allt högre grad till de regioner och länder som har de bästa för- utsättningarna. Attraktiva och geografiskt koncentrerade kunskapsmiljöer blir därmed mer betydelsefulla för investeringarnas loka- lisering.

-Den större betydelsen av unika produkter och ökat kunskapsinnehåll i produktionen innebär att konkurrenskraften alltmer kommer att ligga i en god kunskapsförsörj- ning, produktförnyelse, effektiva produk- tionsprocesser och en flexibel och ändamåls- enlig arbetsorganisation.

-De ökade kraven på hållbar utveckling inne- bär att produktion och konsumtion måste ske på ett ekologiskt, ekonomiskt och so- cialt hållbart sätt. De nationer som är före- gångare i omställningen till ett hållbart sam- hälle kan ha mycket att vinna.

-Den ökande andelen äldre i befolkningen in- nebär att allt färre kommer att behöva för- sörja allt fler. Detta ställer krav på ökat ar- betskraftsdeltagande samt ökad produktivitet. Det innebär också nya krav, inte minst på offentliga tjänster inom vård och omsorg. Informationstekniken utgör ett nödvändigt stöd för att effektivisera verk- samheten och nya affärsmöjligheter kommer

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

att öppnas utifrån äldres livsstil och köp- kraft.

4.5.1Innovativa Sverige – En strategi för tillväxt genom förnyelse

För att möta de krav som en föränderlig värld ställer krävs ett långsiktigt tillväxtarbete med ökad samverkan mellan många aktörer. Riktlin- jerna för detta arbete redovisas i Innovativa Sverige – en strategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36). Strategin syftar till att stärka Sveriges förmåga att skapa kunskap och omsätta den till en hållbar tillväxt och nya jobb och anger den långsiktiga inriktningen inom fyra viktiga områden:

– hur vi gemensamt stärker kunskapsbasen, i akademi och näringsliv, för att bl.a. ut- veckla svenska profilområden,

-hur vi stärker innovationsförmågan i näringslivet, både i befintliga företag och ge- nom att skapa goda villkor för innovation och kunskapsintensivt entreprenörskap, bl.a. genom snabbare flöden från idé till marknad,

-hur en innovativ offentlig sektor, som löser angelägna samhällsproblem, samtidigt kan vara drivkraft för förnyelse och hållbar till- växt och

-hur vi stimulerar människors initiativkraft

och bättre tar tillvara den kompetens som finns.

Många politikområden har betydelse för in- novationsklimatets utveckling. Att utveckla formerna för samverkan mellan politikområ- dena samt samverkan mellan de parter – varav staten är en – som gemensamt kan utveckla in- novationsklimatet i Sverige blir en angelägen uppgift i genomförandet av strategins inriktning. Även ett aktivt erfarenhetsutbyte med andra länder är betydelsefullt liksom Sveriges delta- gande i EU:s arbete med innovationspolitiken.

Många av de åtgärder som syftar till att full- följa inriktningen i innovationsstrategin kan vidtas inom ramen för de regionala tillväxtpro- grammen som genomförs i hela landet 2004 – 2007.

I det följande redovisas ett antal specifika åt- gärder inom Näringspolitiken, som kommer att genomföras det närmaste åren, och därmed bi- drar till att genomföra strategin.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.5.1.1Ökade möjligheter för nya produkter att kommersialiseras

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder som behövs för bildandet av och verksamheten i ett holdingbolag för in- novationsfrämjande åtgärder. Holdingbolaget bildas gemensamt av de sju stiftelserna för samverkan universitet/högskola och näringsliv (teknikbrostiftelserna), Stiftelsen Industrifon- den och staten.

Skälen för regeringens förslag:

Bakgrund

Det finns en betydande potential att bilda fler nya företag baserade på framstående forskning vid universitet och högskolor. Nya företag kan också uppstå som avknoppningar från det FoU- intensiva näringslivet. En annan viktig källa för nya produkter och företag är fristående uppfin- nare. I dag saknas, inte bara finansiering, utan även en långsiktigt hållbar struktur för rådgiv- ning och mötesplatser i tidiga skeden mellan idé- skapare, entreprenörer och finansiärer. Struktu- rerna för att ta hand om affärsidéer, avknoppningar och uppfinningar behöver ut- vecklas.

Tillgång till kapital i tidiga skeden är en kritisk faktor för tillkomsten av nya företag med hög utvecklingspotential. Projekt i de tidigaste ske- dena är också de som ofta har svårast att attra- hera riskvilligt kapital. För finansiering av före- tag i tidiga skeden finns flera statligt initierade aktörer, bl.a. Stiftelsen Industrifonden, teknik- brostiftelserna, ALMI Företagspartner AB, läns- styrelserna och de regionala samverkansorganen. Flera av dessa bedriver verksamheter som delvis överlappar varandra och ansvars- och intresse- fördelningarna är ofta oklara. Det finns därför behov av att skapa en tydligare struktur och an- svarsfördelning. Samtidigt understiger in- vesteringarna i dag det behov som finns och de statliga insatserna för förkommersiell finansie- ring är inte långsiktigt tillfredsställande.

De sju regionala teknikbrostiftelserna tillför- des i samband med bildandet 1994 ett kapital om en miljard kronor. Vid utgången av 2007 skall dessa stiftelser upphöra och tillgångarna återbe- talas till staten. Dessa förhållanden hotar redan i

dag att hämma den verksamhet som stiftelserna skall bedriva. Stiftelsen Innovationscentrum (SIC) har avvecklats den 1 juli 2004 och stiftel- sens resurser är uttömda. NUTEK, som under en period av femton år har varit en betydande såddfinansiär för teknikutvecklingsprojekt har sedan en tid bedrivit denna verksamhet i mycket begränsad omfattning. Länsstyrelser och sam- verkansorgan har sedan 1999 haft möjlighet att bevilja såddfinansiering, vilket i vissa län har kompletterat NUTEK:s insatser. Teknikbro- stiftelserna har, vid sidan av NUTEK, varit den dominerande aktören som erbjudit såddfinansie- ring till avknoppningsprojekt inom den univer- sitetsnära forskningen. Därutöver har VINNOVA sedan 2003 finansierat kompetenshöjning och erfarenhetsspridning inom vissa inkubatorer. En inkubator arbetar med affärsidéer och företag som befinner sig i den förkommersiella fasen. Den totala statliga finansieringen av företag i tidiga skeden har dock inte bedömts vara tillräcklig.

Översyn av teknikbrostiftelserna

På uppdrag av regeringen genomfördes under hösten 2003 en utvärdering av teknikbrostiftel- sernas verksamhet. Teknikbrostiftelsernas insat- ser inom kommersialisering bedömdes ha gett tydliga positiva effekter och för flera företag ha haft en avgörande betydelse. Arbetet med attitydpåverkan bedömdes ha lett till att synen på kommersialisering inom högskolan blivit mer positiv. Betydelsen av teknikbrostiftelsernas regionala förankring och kunskapen om lokala förhållanden lyftes fram i utvärderingen som också slog fast att den regionala nivån är mycket betydelsefull för hur väl innovationssystemet fungerar. Samtidigt gjordes bedömningen att samverkan mellan teknikbrostiftelserna och centrala aktörer skulle behöva utvecklas. På se- nare tid har kapitalförvaltningen av stiftelsernas tillgångar tagit alltmer tid i anspråk. I utvärde- ringen påpekades också att stiftelserna behöver utveckla bättre mått för effektmätning.

Ny organisation och finansiering av projekt i tidig utvecklingsfas

Näringsdepartementet tillsatte under hösten 2003 en förhandlingsman med uppdrag att före- slå hur staten kunde förbättra den förkommer- siella finansieringen (såddfinansiering) genom resursöverföring och samarbetslösningar. Syftet var att använda kapitalet i systemet på ett effek-

tivare sätt och att åstadkomma en mer integrerad organisatorisk struktur än den nuvarande. För- slagen skulle omfatta tillfredsställande lösningar både för forskningsbaserad innovation och inno- vation från annan miljö. Slutligen skulle förslag lämnas till hur staten skulle kunna underlätta för finansiering med tidigt egenkapital (ägarkapital).

Förhandlingsmannen lämnade i juni 2004 rap- porten Bättre finansiering för kommersialisering av innovationer (N2004/5322/NL). I rapporten konstateras att det finns en brist på statligt ka- pital inom förkommersiell finansiering. Det finns också en brist på ägarkapital i den tidiga startfasen. Förhandlingsmannen gjorde bedöm- ningen att en förstärkt och mer uthållig finansiell och organisatorisk bas för regionalt innovations- stöd borde utvecklas. Detta skulle möjliggöra ett långsiktigt agerande för kommersialisering av innovationer från uppfinnare, högskola, univer- sitet och företag. Rapporten innehöll bl.a. föl- jande förslag:

–Teknikbrostifelserna omorganiseras i regio- nala bolag och en koncern bildas med ansvar för finansiering av produkter i tidig utveck- lingsfas med högt förädlingsvärde. Koncer- nen skall ha ett långsiktigt perspektiv.

–ALMI skall fortsätta med sin innovations- främjande verksamhet avseende produkter från enskilda uppfinnare med lägre kapital- behov.

–En ny fond för tidigt ägarkapital skapas.

Uppdraget har bedrivits i nära samarbete med ledning och styrelse i Industrifonden, teknikbro- stiftelserna, ALMI, Stiftelsen innovationscent- rum (SIC), VINNOVA och NUTEK. Vidare har holdingbolag knutna till universitet och hög- skola, Industriella utvecklingscentra (IUC), Connect, Wallenbergstiftelsen och flera forsk- ningsstiftelser samt Riskkapitalföreningen kon- sulterats. Ett stort antal andra aktörer så som högskolor, företag, oberoende innovatörer och entreprenörer har också fått möjlighet att yttra sig.

Bedömning

I förhandlingarna har teknikbrostiftelserna, In- dustrifonden och VINNOVA uttalat stöd för att genomföra följande förslag: Teknikbrostiftel- serna bildar tillsammans med Industrifonden och staten ett gemensamt holdingbolag där sta- ten får röstmajoritet. Statens förvärv av aktier i

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

holdingbolaget finansieras inom anslag 38:2 Näringslivsutveckling m.m. I likhet med för- handlingsmannens förslag anser regeringen att de sju regionala teknikbrostiftelserna bör for- mera sig i en koncern genom att varje stiftelse bildar regionala bolag. Efter att teknikbrostiftel- serna bildats och överfört sin verksamhet till re- spektive dotterbolag överför stiftelserna samtliga aktier och en del av kapitalet i respektive dotter- bolag till holdingbolaget genom ett aktieägartill- skott. Holdingbolaget tillförs dessutom ytterli- gare kapital genom att Industrifonden tillskjuter minst 200 miljoner kronor under perioden 2005– 2007. VINNOVA skall via holdingbolaget för- medla sin inkubatorfinansiering. Återbetal- ningen av medlen från teknikbrostiftelserna till staten fullgörs genom att stiftelserna vid års- skiftet 2007/2008 överlämnar sina aktier i holdingbolaget till staten. Staten kommer däref- ter att inneha huvuddelen av aktierna i koncernen och teknikbrostiftelsernas kapital bi- behålls därigenom inom den nya strukturen. Det är regeringens målsättning att koncernen så som den beskrivits ovan skall vara operativ fr.o.m. ja- nuari 2005.

Den nya koncernen beräknas med befintliga medel kunna finansiera såddlån m.m. med om- kring 1,8 miljarder kronor under en tioårsperiod. Koncernens finansiering skall syfta till att hjälpa företag att nå lönsamhet. Samtidigt kommer verksamheten att inrikta sig på projekt som befinner sig i mycket tidiga utvecklingsskeden. Detta innebär att en stor andel av engagemangen inte kommer att bli kommersiellt framgångsrika, vilket innebär höga kreditförluster i koncernen. Det är därför angeläget att koncernen söker ta till vara på de möjligheter som finns till del av vinst eller värdestegring i de bolag man har enga- gemang i syfte att undvika en erosion av syste- mets finansiella uthållighet. Systemets uthållig- het är naturligtvis beroende av bl.a. efterfrågan, typen av insatser och den återbetalning som kan genereras. Resursallokeringen måste därför an- passas på ett ansvarsfullt sätt. Tillkommer ytter- ligare finansiering i framtiden från regionerna eller andra aktörer, förlängs också den finansiella uthålligheten.

Den nya koncernen föreslås vara mer inriktad än tidigare på innovationer som kommer från näringslivet. Systemet skall vara öppet för alla innovationer med en viss teknikhöjd och mark- nadspotential, oavsett från vilken miljö de kom-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

mer. Denna verksamhetsinriktning är konsistent med teknikbrostiftelsernas uppdrag.

Genom bildandet av en koncern uppnås en förbättrad samordning och samverkan mellan de ingående parterna. Möjligheterna till effek- tivare kapitalförvaltning, kvalitetsutveckling, kontroll och effektmätning inom teknikbrosy- stemet ökar också. Dessutom skapar förslaget, enligt regeringens bedömning, också förut- sättningar för att den nya organisationen ut- ökar samarbetet med ALMI. Detta samarbete har redan inletts på flera ställen i landet. De regionala bolagen bör på affärsmässig grund samarbeta med ALMI, som genom sina 21 kontor arbetar med rådgivning och lånefinan- siering av ett brett spektrum av innovationer från företag och oberoende innovatörer. Där- med får teknikbrobolagen en bra tillgång till industriell innovation i hela landet. ALMI har, enligt förhandlingsmannen, förklarat sig villigt att i sin organisation lägga större vikt vid att regionalisera sin innovationsfrämjande verk- samhet med utgångspunkt i de orter där tek- nikbrostiftelser finns. Detta underlättar ett närmare samarbete med koncernen och för- bättrar förutsättningarna för en organisatorisk samordning.

Vidare bör nämnas att förhandlingsmannen även har förslagit att den skattefrihet som In- dustrifonden och teknikbrostiftelserna åtnjuter enligt 7 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall utökas till att omfatta även bolagen i den nya koncernen. Regeringen avser att behandla den frågan separat i samband med att koncernen bildas.

Regeringen kommer i samarbete med stiftel- sen Industrifonden att vidareutveckla förslaget om en ny fond för tidigt ägarkapital. Ambitio- nen är att en ny sådan fond skall bildas i januari 2005. Förslaget i den delen är emellertid bero- ende av andra finansiärers intresse att medverka. Fonden är tänkt att samarbeta med lokala och regionala aktörer inom området.

Vidare föreslår regeringen i denna proposition att vissa anslag under utgiftsområde 19 Regional utveckling skall få användas till pilotprojekt i form av finansiering av särskilda regionala risk- kapitalinsatser.

4.5.1.2 Finansiering av ALMI:s innovationslån

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att disponera influtna amorteringar m.m. till följd av såddfinansiering för innovationsfrämjande åtgärder.

Skälen för regeringens förslag:

Stiftelsen Innovationscentrums verksamhet har på regeringens uppdrag de senaste åren integre- rats successivt i ALMI, som fr.o.m. 2004 fullt ut har tagit över rådgivning och finansiering av in- novationslån. Fram till första juli 2004 täcktes uppkomna kreditförluster av medel från stiftel- sen. Eftersom stiftelsens medel är förbrukade är det nödvändigt att annan finansiering kommer till stånd.

Regeringen anser att ALMI skall fortsätta att finansiera oberoende innovatörer och nystartade innovativa företag. Mot bakgrund av de höga kreditriskerna i denna verksamhet och de re- striktioner som omgärdar ALMI:s lånefond bör ett årligt statligt tillskott göras för att möjliggöra ett verkningsfullt innovationsstöd.

Det statliga tillskottet till ALMI, som skall täcka uppkomna kreditförluster, föreslås åstad- kommas på två sätt:

– NUTEK:s såddfinansiering, i enlighet med förordning (1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsar- bete och uppfinnarverksamhet, föreslås upp- höra och återbetalningarna av den existe- rande kreditportföljen användas för innovationsfrämjande ändamål. Genom att låta regeringen disponera influtna amorte- ringar på NUTEK:s kreditportfölj ökar in- citamenten för den aktör som får tillgång till medlen att följa upp engagemangen då högre överlevnad hos företagen ger ökade möjlig- heter till nyutlåning. Detta är en återgång till vad som tidigare har gällt inom anslaget. Re- geringens förslag innebär minskade inleve- ranser på inkomsttitel. För att finansiera denna minskning föreslås att anvisade anslag inom utgiftsområdet minskas med samman- lagt 10 miljoner kronor (se budgetförslag för anslagen 38:2 Näringslivsutveckling m.m., 38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier:

Förvaltningskostnader samt 39:3 Exportfräm- jande verksamhet).

– Anslag 38:2 Näringslivsutveckling m.m. före- slås öka med 25 miljoner kronor årligen för att finansiera innovationslån. Av detta till- skott skall 10 miljoner kronor avsättas för att finansiera innovationslån i stödområde B.

Regeringen bedömer att den årliga lånevoly- men till innovatörer därmed kan uppgå till en nivå som skapar möjlighet till en effektiv natio- nell innovationsfinansiering. Utlåningsvolymen är beroende av den årliga förlustnivån. ALMI skall fortsätta att utveckla finansieringsformen så att återbetalningsnivån ökar. ALMI:s totala utlå- ning till nya och växande företag har de senaste åren uppgått till cirka 900 miljoner kronor per år.

Förändring av ALMI:s verksamhet

I syfte att få en bättre samordning och ökad ef- fektivitet inom statens insatser för företagsut- veckling på regional nivå tillkallade regeringen en särskild utredningsman i november 2001. Utre- daren lämnade sitt betänkande till regeringen i november 2002 (SOU 2002:101 Företagsut- veckling på regional nivå). ALMI bedömdes vara en central aktör i det regionala systemet för fö- retagsutveckling med sin bas främst i kreditför- sörjning till små och medelstora företag.

Förhandlingar har under 2003 och 2004 förts, mellan staten och de regionala delägarna, i syfte att åstadkomma en tydligare inriktning av verk- samheten. Förhandlingarna har lett till att nya avtal har tagits fram mellan ägarna rörande verk- samheten för åren 2005 och 2006. Avtalet inne- håller en tydlig inriktning av verksamheten samt krav på effektivisering av organisationen.

I syfte att reducera användningen av bidrag till företag föreslår regeringen inom utgiftsområde 19 Regional utveckling att regionalt utvecklings- bidrag, som beslutas på den regionala nivån, av- vecklas inom stödområde B. ALMI skall samti- digt, dvs. fr.o.m. juli 2005, erbjuda lån med större risktagande i stödområde B. Eventuellt ökade kreditförluster, på grund av avvecklingen av regionalt utvecklingsbidrag, avses, med upp- skattningsvis 10 miljoner kronor årligen, täckas inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Re- gionalt utvecklingsbidrag beslutas i dag främst av länsstyrelserna. Förslaget innebär därför också en renodling och effektivisering av de statliga in- satserna för företagsutveckling på regional nivå.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.5.1.3 Ökat entreprenörskap

Små och kunskapsintensiva företag står för en stor del av innovationskraften och är viktiga för att skapa nya jobb. Nya företag bidrar även till produktivitetsutveckling genom att de ökar konkurrensen och utvecklar ny kunskap. Att främja entreprenörskap är därför viktigt. Intres- set för entreprenörskap, liksom nyfikenhet och upptäckarlust, behöver väckas redan i tidig ålder. Det är av stor vikt att stödja insatser som stärker ungdomars företagsamhet och som skapar förut- sättningar för ungdomar att förverkliga sina idéer som företagare och innovatörer. Entrepre- nörskap bör få en självklar plats i undervisningen och samspelet mellan skola och företag bör ut- vecklas. Gymnasieskolan skall förbereda både för anställning och för verksamhet i eget företag. Entreprenörskap i akademiska miljöer skall uppmuntras. För att bidra till detta avser rege- ringen att ge NUTEK i uppdrag att genomföra ett nationellt entreprenörskapsprogram i huvud- sak inriktat på grund- och gymnasieskola samt högskolor och universitet. Programmet bör präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Uppdra- get bör komplettera och samspela med de insat- ser som sker på den regionala och lokala nivån.

För att skapa bättre förutsättningar för fler individer att bli företagare har regeringen åren 2002-2004 givit ett särskilt stöd till kvinnors och invandrares företagande samt kooperativt före- tagande. Detta stöd förlängs fr.o.m. 2005 och år- ligen avsätts sammanlagt 54 miljoner kronor för rådgivning och kompetensutvecklingsinsatser.

4.5.1.4 Patent för tillväxt

Patent spelar en viktig roll när det gäller innova- tioner och ekonomiskt agerande. Genom patent- skyddet ges förutsättningar för företagen att i högre utsträckning exploatera och kommersiali- sera sina innovationer både nationellt och inter- nationellt. De senaste åren har de immateriella rättigheterna som upphovsrätt, varumärken, pa- tent etc. fått en större betydelse för bedömning av affärsrisker och framtida värde av investe- ringar. Betydelsen av att säkra immateriella rät- tigheter för ekonomiska aktörer har därför ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Betydelsen av patenträtten har också ökat dramatiskt. Det är inte längre innovationen i sig utan också i ökad

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

omfattning den överlåtbara immateriella rättig- heten som skapar värde.

Regeringen beslutade den 15 april 2004 att tillkalla en särskild utredare (dir. 2004:55) med uppdrag att se över de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt i Sverige, Norden och Europa. Utredningen skall leda fram till förslag som kan skapa förståelse och in- sikt hos främst de små kunskapsintensiva företa- gen om de ekonomiska vinsterna – och kostna- derna – med patentering. Utredningen skall också lämna förslag på hur kunskapsintensiva företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer och belysa samban- det mellan patentering och ekonomisk tillväxt samt innehålla en analys av nedgången av paten- teringsfrekvensen i Sverige. Uppdraget skall re- dovisas senast den 31 januari 2005.

4.5.1.5 Miljöteknikcentrum

Miljöteknikmarknaden bedöms av många vara en viktig tillväxtmarknad då kraven på miljöanpass- ning kommer att öka under kommande år. Sär- skilt gäller det i den europeiska gemenskapens nya medlemsstater, som under de närmaste åren måste anpassa sin produktionsapparat till EU:s krav. Vidare utvecklas miljöinsatserna alltmer mot miljöanpassning av produktionsprocesser och produkter för att undvika miljöpåverkan under produkternas hela livscykel. Detta ställer krav på utveckling av ny teknik.

Insatser görs redan för att främja introduktion av ny miljöteknik och spridning av befintlig miljöteknik. Statens insatser genomförs av ett stort antal aktörer inriktade på olika led av vär- dekedjan. Insatserna bedöms kunna ge bättre effekt om de samordnas.

Regeringen gav i februari 2004 en särskild ut- redare i uppdrag att föreslå en lämplig organisa- tion för ett nationellt centrum för miljödriven näringslivsutveckling och miljöteknikexport. Uppgiften för centrumet skall vara att uppnå en förbättrad samordning och kraftsamling av sta- tens insatser på området. Utredaren har avläm- nat sitt betänkande den 27 augusti innevarande år.

Förslaget bereds nu med inriktningen att ar- betet med en ny organisation ska kunna avslutas under våren 2005. Regeringen avser att vid denna tidpunkt om så erfordras återkomma till riksda- gen med ett förslag om hur miljöteknikcentru-

met skall organiseras. För att samordningsarbe- tet skall kunna starta så snabbt som möjligt kommer regeringen inom kort att inrätta en till- fällig projektorganisation, där berörda myndig- heter och organisationer ingår. Uppgiften för projektorganisationen skall vara att inleda sam- ordningen av de statliga främjandeinsatserna på miljöteknikområdet.

4.5.1.6 Underlätta generationsskifte

Att underlätta generationsskiften är viktigt för att få fler och växande företag. Ett stort antal fö- retag står inför generationsskiften de närmaste åren. Enligt en rapport från NUTEK har många företagsledare inte vidtagit några åtgärder för att förbereda ett kommande generationsskifte. Samtidigt är bristen på förberedelser ett av de viktigaste problemen vid ägarskiften i företag. Regeringen har därför givit NUTEK i uppdrag utforma ett nationellt program i syfte att genomföra åtgärder som skall underlätta ägar- byten i små företag. Uppdraget bör ske i samar- bete med ALMI och organisationen Företa- garna. Senast den 1 oktober 2004 skall NUTEK lämna en redovisning till regeringen med förslag till program som skall genomföras fram till den 30 juni 2007. Redovisningen ska innehålla en be- skrivning av informationsinsatser och andra ak- tiviteter som exempelvis åtgärder för att under- lätta kontakter mellan köpare och säljare av småföretag.

4.5.1.7 Design som utvecklingskraft

Ökad konkurrens och högre krav från kunder har lett till att design har blivit en viktig konkur- rensfaktor för svenska företag. En höjd design- mognad är därför betydelsefull för en hållbar ekonomisk tillväxt.

I december 2002 överlämnade Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) i samarbete med Föreningen Svensk Form ett förslag till natio- nellt program "Design som utvecklingskraft inom näringsliv och offentlig verksamhet". Re- geringen beviljade medel för genomförandet av näringslivsdelarna inom programmet. Under 2003 och 2004 har SVID beviljats 20 miljoner kronor per år för att driva såväl nationella branschinriktade projekt som regionala och lo- kala projekt inriktade på näringslivsutveckling.

Regeringen kommer senare i höst att i en sär- skild skrivelse till riksdagen utförligt redovisa ett handlingsprogram för minskad administrativ börda för företag. Handlingsprogrammet består av ca 300 åtgärder som tagits fram på departe- ments- och myndighetsnivå och utgör det hand- lingsprogram som skall genomföras under inne- varande mandatperiod.

Regeringen arbetar med att underlätta re- gistreringen av företag. Sedan april 2003 är det möjligt att registrera enskild firma helt elektro- niskt. Regeringen ser för närvarande över vad som krävs för att möjliggöra elektronisk re- gistrering av aktiebolag samt handelsbolag m.fl.

Att anställa en första person i ett företag in- nebär ofta en stor administrativ omställning. Det är viktigt att de regelverk som reglerar ett an- ställningsförhållande följs samtidigt som hindren för att anställa en person skall vara så små som möjligt. Regeringen har därför givit i uppdrag till ALMI att inventera och analysera de hinder som företag upplever kan förekomma vid anställning

4.5.1.9 Enklare att starta och driva företag

4.5.1.8 Effektivare konkurrens

Projekten kommer att fortsätta under 2005. Ett av de nationella projekten är det utlysta Design- året 2005 som föreningen Svensk Form fått i uppdrag att planera och genomföra. Inför de- signåret har regeringen tillsatt en designårsgrupp för tillväxt och innovationskraft.

ifrån de utvärderingar som gjorts av regelrefor- meringar på vissa marknader analysera de långsiktiga effekterna för konsumenterna, nä- ringslivet, samhällsekonomin och arbetsmarkna- den. De marknader som berörs är tele-, el-, post- , inrikesflyg-, taxi- och järnvägsmarknaden. Ut- redaren skall redovisa resultatet av sitt arbete se- nast den 1 november 2004.

OECD har i en rapport under våren 2004 konstaterat att den nuvarande sanktionsproces- EU-kommissionen har moderniserat EU:s kon- sen vid överträdelser av konkurrenslagstift-

kurrensrättsliga regelverk och har inom ramen ningen ofta är mycket utdragen. Det är angeläget för den gemensamma ekonomiska politiken ut- att prövningen i mål om konkurrensskadeavgift färdat landsspecifika rekommendationer där be- kan ske så effektivt och snabbt som möjligt med hovet av framsteg anses som särskilt stort. För beaktande av rättssäkerhetsaspekter. Regeringen Sveriges vidkommande framhålls bland annat avser därför att utreda vilka åtgärder som kan vikten av att öka ansträngningarna att stärka behöva vidtas för att uppnå detta. I denna över- konkurrensen i sektorer där den är otillräcklig syn avses även utredas om det krävs anpass- samt att öka effektiviteten i den offentliga sek- ningar i det svenska regelverket till följd av EG:s torn bl.a. genom att förbättra ramförutsättning- nya rådsförordning om koncentrationskontroll. arna för ökad konkurrens. Den parlamentariskt sammansatta kommitté

Vid flera av Europeiska rådets möten under som ser över plan- och bygglagstiftningen skall senare år, bl.a. i Stockholm 2001, har medlems- bl.a. behandla frågan om och hur planeringen staterna åtagit sig att minska den totala nivån kan ge bättre förutsättningar för ökad konkur- statligt stöd uttryckt i procent av BNP. Rege- rens inom bl.a. handeln och byggsektorn. Re- ringscheferna har genom detta och parollen sultatet av översynen skall redovisas senast den ”mindre och bättre statligt stöd” skapat en viktig 31 december 2004.

förutsättning för en effektivare konkurrens på den Europeiska marknaden.

De åtgärder som presenteras nedan syftar till, liksom Sveriges övergripande politik på konkur- rens- och statsstödsområdet, att åstadkomma detta.

En viktig fråga för regeringen är att effektivi- sera arbetet med att bekämpa karteller, som är en allvarlig form av konkurrensbegränsning. Den 1 augusti 2002 trädde nya regler i kraft vilka bl.a. innebär att konkurrensskadeavgiften kan efter- ges eller sättas ned för den som avslöjar en kar- tell och underlättar Konkurrensverkets utred- ning (s.k. leniency). Efter riksdagens begäran om en utredning rörande kriminalisering av kartell- samverkan har en särskild utredare fått i uppdrag att bl.a. göra en fördjupad lagteknisk analys och ta fram en konkret lagstiftningsmodell för kri- minalisering av överträdelser av de konkurrens- rättsliga förbuden. Vidare skall kriminalise- ringens inverkan på systemet med leniency analyseras. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 december 2004.

Regeringen följer kontinuerligt upp effekterna av genomförda reformer. Som ett led i detta ar- bete har en särskild utredare tillkallats för att ut-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

av en första person i ett företag. En slutrapport kommer att lämnas under 2004.

siering av produkter i tidig utvecklingsfas med högt förädlingsvärde.

4.5.1.10 Forskning och utveckling

Statliga satsningar på forskning och utveckling är avgörande för den långsiktiga utvecklingen av Sveriges ekonomi. Industrins utveckling är bero- ende av en dynamisk kunskapsbas som har kraft att såväl föra kunskapsfronten framåt som att tillhandahålla kvalificerad utbildning. Forsk- ningen spelar samtidigt en viktig roll för att hantera en mångfald av stora och viktiga frågor för samhällsutvecklingen i stort. Energiförsörj- ning, transport- och kommunikation, arbetsliv, försvar och sjukvård är några exempel. Ett väl fungerande samspel mellan företag, forsknings- institut, universitet och högskolor är avgörande för utveckling av fungerande innovationssystem där forskning bedrivs med hög kvalitet och rele- vans. Näringspolitikens insatser inom forskning och utveckling är nära kopplade till de insatser som görs inom politikområde Forskningspolitik.

Den svenska rymdverksamheten inriktas på projekt där forskning, teknik- och industriut- veckling samverkar och är ömsesidigt berikande. Fokus ligger dels på att utveckla viktiga tillämp- ningar för samhälle, företag och individer, dels på att säkerställa den infrastruktur som krävs för dessa ändamål. De viktigaste tillämpningsområ- dena är jordobservation (även benämnt fjärr- analys), navigering, telekommunikation och rymdforskning. Ett viktigt användningsområde inom jordobservationsområdet är global miljö- övervakning. Fjärranalys med hjälp av satelliter är ett allt viktigare verktyg för att ta fram under- lag för forskning om jordens miljö och klimat. Rymdverksamheten bedrivs i kvalificerade inter- nationella samarbeten med nära samverkan mel- lan forskningsinstitutioner och företag. För att säkerställa ett fortsatt svenskt deltagande i det europeiska bärraketprogrammet Ariane föreslås i denna proposition en förstärkning av resurserna till rymdverksamheten.

Det kunskapsbaserade nyföretagandet måste värnas. Att unga företag har tillgång till riskka- pital för finansiering av utvecklingsprojekt i ti- diga skeden är av stor vikt. En förstärkt och mer uthållig finansiell bas för regionalt innovations- stöd bör utvecklas i enlighet med förslag i avsnitt 4.5.1.1. En koncern baserad på teknikbrostiftel- sernas organisation bildas med ansvar för finan-

4.5.1.11Ökad konkurrenskraft i svensk flyg- och rymdindustri

För att utveckla den svenska flyg- och rymdin- dustrins konkurrenskraft tillsatte regeringen vå- ren 2004 en arbetsgrupp som skall utarbeta en vision och en långsiktig strategi för verksamhe- ten. Arbetet skall utmynna i en konkret hand- lingsplan som bland annat beskriver en priorite- ring bland forskningsprogram, hur Sverige skall dra större nytta av europeiska forskningssamar- beten och hur staten och näringslivet skall sam- arbeta bättre kring exportfrämjande. Regeringen undersöker om andra verksamheter som delar flyg- och rymdindustrins karaktäristika av inter- nationell konkurrenskraft, kunskapsintensitet och avknoppningsmöjligheter kan utvecklas på ett likartat sätt, i linje med tankarna i innova- tionsstrategin.

4.6Kapitalförsörjning

4.6.1Insatser

En effektivt fungerande kapitalmarknad är en grundförutsättning för skapandet av nya företag och tillväxt i befintliga företag. Mindre företag har ofta sämre möjligheter att attrahera externt riskkapital. Staten underlättar småföretagens ka- pitalförsörjning via bl.a. ALMI Företagspartner AB (ALMI), som finns representerat i varje län. ALMI skall komplettera bankerna och ta större risk men bara investera i företag/projekt som bedöms ge lönsamhet.

NUTEK och Industrifonden har fram till års- skiftet ansvar för den s.k. såddfinansieringen (fi- nansiering av teknikutvecklingsprojekt i tidiga skeden). Såddfinansiering bidrar till att nya till- växtinriktade företag, som grundar sin verksam- het på FoU-resultat och andra tekniska fram- steg, etableras. Programmet vänder sig till små och medelstora företag som driver teknikut- vecklingsprojekt med potential att växa och till entreprenörer och innovatörer som skall starta nya teknikföretag.

Stiftelsen innovationscentrum (SIC) har un- der 10 år varit en statlig aktör som kompletterat

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

marknadens utbud av kapital. Dess ändamål är att ge ekonomiskt stöd till innovationer i tidiga utvecklingsfaser som antas kunna kommersiali- seras samt på andra sätt verka för främjandet av innovationer. Stödet har getts som villkorslån eller bidrag och skall i första hand gå till enskilda personer eller nystartade företag. SIC upphörde vid halvårsskiftet 2004 och ALMI har tagit över verksamheten.

Den statliga stiftelsen Industrifonden verkar för tillväxt i det svenska näringslivet. Det sker främst genom finansiering via olika typer av lån eller ägarkapital till små och medelstora företag. Det finansiella engagemanget kombineras med rådgivning och stöd. Industrifonden har till- gångar på drygt fyra miljarder kronor.

4.6.2 Resultatbedömning

Mål

Målet för verksamhetsområdet Kapitalförsörj- ning är: Ta tillvara och utveckla idéer med hög tillväxtpotential genom marknadskomplette- rande finansiering.

Resultat

En resultatbedömning görs för ALMI:s utlå- ningsverksamhet, NUTEK:s såddfinansiering samt SIC:s innovationsfinansiering.

ALMI:s totala nyutlåning 2003 ökade jämfört med 2002. Utlåningen har ökat årligen sedan 1998 med undantag av 2001. Under 2003 bevil- jades 2 239 små och medelstora företag lån med totalt 928 miljoner kronor. Andelen beviljade lån till företag som leds eller ägs av kvinnor var 24 procent. Motsvarande siffror för invandrare var sju procent.

Tabell 4.3 ALMI:s utlåning

År	Beviljade lån, mnkr	Antal företag
1999	776	2 292

2000	831	2 384

2001	825	2 023

2002	918	2 282

2003	928	2 239

Utlåningen under 2003 förändrades kraftigt på grund av direktiven från staten att större an- del av utlåningen skall gå till nya företag.

Tabell 4.4 ALMI:s nyutlåning 2003 (2002 års utlåning inom parentes)

Innovatörer	4 %	35 mnkr (0 mnkr)
Nya företag	39 %	360 mnkr (165 mnkr)

Etablerade företag	57 %	530 mnkr (735 mnkr)

För att följa upp huruvida ALMI uppfyller statens mål så genomförs varje år en uppföljning av tillväxten i samtliga ALMI:s kundföretag. Uppföljningen görs i samarbete med Statistiska Centralbyrån. År 2003 genomfördes mätningen för sjätte året i rad och den visar att ALMI:s kundföretag växer. Omsättningen i kundföreta- gen har ökat med 27 procent (2, 6 miljoner kro- nor per kundföretag) och antalet anställda med 15 procent (1, 2 personer per kundföretag) tre år efter ALMI:s insats. Mätningen visar också att överlevnadsgraden bland kundföretagen var 71 procent tre år efter ALMI:s insats. Under samma period ökade omsättningen och antalet anställda i SCB:s kontrollgrupp med 4 respektive 5 procent.

ALMI har också genomfört en kundunder- sökning som omfattar både konsult- och finan- sieringskunder. Sedan den första undersök- ningen 1996 har ALMI:s kundvärde förbättrats varje år och låg 2003 på 4,0 (högst betyg 5,0). Finansieringskunderna är främst nöjda med att ALMI är ett bra komplement till bankfinansie- ring och att personalen är pålitlig. Av finansie- ringskunderna kan 96 procent tänka sig att re- kommendera ALMI och 90 procent anser att bolagets insatser påverkat företaget i positiv riktning.

Sedan 2002 har de regionala ALMI bolagen beslutat i ärenden rörande innovationsbidrag och villkorslån. Under 2003 hanterade de regionala innovationscentrumen 20 000 kontakter med in- novatörer. Under samma period fördelades in- novationsbidrag om 28 miljoner kronor till 2 500 uppfinnare. och sammanlagt 80 miljoner kronor beviljades i innovationslån till 470 pro- jekt.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Tabell 4.5 Innovationslån

År	2000	2001	2002	2003
Antal beviljade
ansökningar	414	481	450	470

Totalt belopp, mnkr	67	80	79	80

Flera åtgärder har genomförts för att åstad- komma bättre samordning mellan ALMI och Arbetsmarknadsverket avseende statens stöd till potentiella nyföretagare.

Under 2003 har NUTEK beviljat lån och bi- drag avseende såddfinansiering med 23,3 miljo- ner kronor. Nedan redovisas en sammanställning över det antal ansökningar som NUTEK motta- git och behandlat under perioden 1999 till 2003 samt medelstilldelningen. Inom utgiftsområde 19 Regional utveckling beviljades därutöver såddfinansiering om 33,4 miljoner kronor.

Tabell 4.6 Såddfinansiering

År	1999	2000	2001	2002	2003
Antal ansökningar	187	185	180	104	81

Antal beviljade
ansökningar	118	114	95	50	46

Totalt belopp, mnkr	90,3	65,6	76,5	22,8	23,3

Såddfinansieringen sker i mycket tidiga ske- den vilket innebär att risken är mycket hög. Stö- det utgår vanligtvis som lån med villkorlig åter- betalningsskyldighet. För de projekt som resulterat i marknadsintroduktion och kommer- siell lönsamhet återbetalas stödet inklusive ränta. NUTEK bedömer att återbetalningsnivån ligger på ca 30 procent. I de fall projektet ekonomiskt misslyckas kan återbetalningsskyldigheten efter- ges. Antalet eftergifter uppgick 2003 till 64 stycken. NUTEK har överlämnat 18 ärenden till Industrifonden. Av dessa ärenden har NUTEK fått i uppdrag att göra en fördjupad utredning i fem fall varav ett ärende har beviljats finansie- ring.

NUTEK har med hjälp av SCB mätt omsätt- ningsökningen på insatsåren 1996, 1997 och 1998. Målet med en genomsnittlig omsättnings- ökning på 100 procent i företagen fem år efter beslutstidpunkten har uppnåtts avseende alla in- satsår utom 1998 då omsättningsökningen var drygt 60 procent.

4.6.3Analys och slutsats

Enligt de uppföljningar som genomförts av bl.a. Statistiska Centralbyrån (SCB) har statens lång- ivning via ALMI haft god effekt på tillväxten i de företag som erhållit lån. ALMI:s lån är ett komplement till den privata finansmarknaden. I den uppföljning som gjorts av hur nöjda kunderna är har 89 procent ansett att ALMI:s lån är ett bra komplement till bankfinansiering. Detta får anses vara ett gott betyg eftersom ALMI har högre ränta än de lån som förmedlas från banker. Statens marknadskompletterande finansiering är särskilt viktig i lågkonjunktur då bankerna är mer försiktiga i sin utlåning. ALMI spelar här en betydelsefull roll. Statens avkastningskrav på ALMI, att på sikt hålla lånefonden nominellt intakt, har uppnåtts.

SCB har följt upp hur de företag som beviljats såddfinansiering har utvecklats i form av antal anställda samt överlevnadsgrad fem år efter be- slutstidpunkten. Vid framtida uppföljningar skall SCB även följa upp hur stödet har fördelats mellan könen. Regeringen bedömer att resulta- ten av såddfinansieringen är goda. Överlevnads- graden för såddföretag med insatsår 1996 var 74 procent. Samtidigt ökade antalet anställda med drygt 200 procent.

Regeringen anser att utbudet av såddkapital måste öka. I avsnittet Politikens inriktning ges en beskrivning av hur regeringen avser åstad- komma detta.

Regeringen har tidigare gjort bedömningen att staten bör underlätta framväxten av lokala och regionala kreditgarantiföreningar. Ett särskilt bi- drag/projektstöd har lämnats under perioden 2002 – 2004 för information om start av sådana föreningar. Ett stort antal regionala kreditgaran- tiföreningar har bildats under perioden. De flesta är dock i ett tidigt utvecklingsskede . Regeringen bedömer att insatsen har inneburit en bra grund för framväxten av regionala kreditgarantiföre- ningar och avser att fortsättningsvis förstärka stödet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.7Entreprenörskap, information, IUC-bolag är ett fristående privat aktiebolag.

rådgivning och kompetensutveckling

4.7.1Insatser

Företagsutveckling

För att underlätta för personer att starta företag samt öka konkurrenskraften i befintliga företag stöder staten ett antal informations-, rådgiv- nings- och nätverksprojekt.

NUTEK ansvarar för utvecklingen av Företa- garguiden, som är en Internetportal där företags- relevant myndighetsinformation finns samlad. Portalen förenklar för företagare att hitta infor- mation från myndigheter och andra offentliga organisationer. Via tjänsten ”Ställ en fråga” får företagaren svar på sina frågor utan att på för- hand behöva veta vilken myndighet som ansvarar för frågan.

Finansieringsdatabasen, som också handhas av NUTEK, är en Internettjänst som vänder sig till företag och entreprenörer som söker finansie- ring för sin verksamhet. Databasen innehåller information om svensk och nordisk offentlig fi- nansiering och vissa EU-stöd riktade till företag. Finansieringsdatabasen är sedan november 2003 integrerad i Företagarguiden.

Startlinjen är ett annat exempel på verksamhet som ger information till ny- och småföretagare. Via telefon, e-post och Internet erbjuder NUTEK information i samband med företags- starten. Startlinjens webbplats är också integre- rad i Företagarguiden.

Genom Internettjänsten Företagsregistrering kan blivande företagare registrera sin verksam- het. Webbplatsen ger också information om olika företagsformer, tillstånd och finansiering samt möjligheten att ladda hem blanketter och formulär. Tjänsten är ett samarbete mellan Pa- tent- och registreringsverket och Skatteverket.

Staten stöder Euro Info Centre som erbjuder små företag information och rådgivning i EU- relaterade frågor samt om Europamarknaden.

Den s.k. teknopolverksamheten vid universi- tet och högskolor innehåller kvalificerad pro- jektvärdering och rådgivning till studenter och forskare som vill starta företag. Verksamheten har under ett antal år delfinansierats av NUTEK.

Staten stödjer Industriella utvecklingscentra (IUC) som skall stimulera till utveckling och nya jobb i mindre och medelstora företag. Varje

Det lokala regionala näringslivet är majoritets- ägare. Även kommuner, fackliga organisationer samt andra regionala intressenter kan ingå i bola- get. Staten lämnar stöd till tre aktiviteter vid IUC. Dessa är: uppsökande verksamhet, pro- duktutveckling och förstudier för avknoppning (UPA).

Bidrag betalas ut till Stiftelsen Svensk In- dustridesign (SVID), som arbetar med att främja och förmedla kunskap om industriell design. Under 2003–2004 har regeringen tilldelat sär- skilda medel till SVID som skall finansiera ett antal designprojekt inom näringslivet. Projekten utgör exempel på insatser och aktiviteter som kommer att lyftas fram under det nationella de- signåret 2005.

Inom ramen för sitt sektorsansvar för en håll- bar utveckling arbetar NUTEK med information och kompetensöverföring för att främja de små och medelstora företagens miljö- och utveck- lingsarbete. Mot bakgrund av att den miljödrivna marknaden är i kraftig tillväxt, på hemmaplan och internationellt, genomför verket program- met Miljödriven affärsutveckling. I programmet, som drivs i nätverk, utvecklas och implementeras metoder och arbetssätt som stärker de små och medelstora företagens konkurrenskraft på om- rådet.

Sverige är tillsammans med den Ryska Fede- rationen huvudansvarig för näringslivssektorn inom Baltic 21 – en Agenda 21 för Östersjöre- gionen. NUTEK har det operativa ansvaret för Baltic 21 Näringsliv.

Ett särskilt program för att öka kvinnors och invandrares företagande påbörjades 2002. Stöd har betalats ut till NyföretagarCentrum samt ALMI i syfte att integrera arbetet med kvinnors företagande i ordinarie organisationer som ver- kar för företagsutveckling. Rådgivning till per- soner med utländsk bakgrund som vill starta eller driver företag bedrivs i huvudsak av Internationella Företagarföreningen, IFS.

Stöd utgår även till information och rådgiv- ning om den kooperativa företagsformen. Stödet fördelas i huvudsak till 25 lokala kooperativa ut- vecklingscentra (LKU).

I november 2002 fick NUTEK regeringens uppdrag att genomföra ett nationellt program för entreprenörskap (finansierat från Utgiftsom- råde 19 Regional utveckling). Under 2003 har nätverk av entreprenörsansvariga från samtliga regioner etablerats. Särskilda pilotprojekt har

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

bedrivits och driftbidrag har förmedlats till Ung Företagsamhet. I sammanhanget bör också nämnas NUTEK:s satsning på Kommunala Entreprenörs- och teknikskolor, KomTek. Syf- tet med etableringen av denna verksamhet är att få fler unga att upptäcka teknik och se sig själva som morgondagens tekniker och entreprenörer.

ALMI:s övergripande mål är tillväxt och för- nyelse i näringslivet. Verksamhetsidén är att ge- nom marknadskompletterande finansiering och affärsutveckling till innovatörer, nyföretagare samt små och medelstora företag främja nyföre- tagandet, öka konkurrenskraften i företagen samt bidra till ett mer dynamiskt näringsliv.

ALMI erbjuder kostnadsfri, kortare rådgiv- ning och information till småföretagare. Fördju- pad affärsutveckling är dock alltid avgiftsbelagd för deltagarna. ALMI:s affärsutvecklingsverk- samhet skall komplettera marknadens utbud, dvs. ALMI ska erbjuda konsultinsatser endast där det inte finns ett tillfredsställande utbud. Detta innebär att ALMI har en liten rådgiv- ningsverksamhet i storstäderna och mer omfat- tande verksamhet i delar av landet där konsult- marknaden inte är lika etablerad.

ALMI genomförde 2003 fördjupade affärsut- vecklingsinsatser i sammanlagt 8 122 företag, vilket är en halvering jämfört med föregående år. Drygt hälften av insatserna genomfördes i be- fintliga växande företag. Bland de fördjupade in- satserna kan nämnas strategisk företagsutveck- ling, lednings- och organisationsutveckling, produkt- och teknikutveckling samt marknads- utveckling. Många av dessa insatser genomfördes i EU-projekt där ALMI varit projektledare och genomförare.

Turism

Det övergripande målet för den statliga turistpo- litiken är att Sverige ska ha en hög attraktions- kraft som turistland och en långsiktigt konkur- renskraftig turistnäring. Den statliga satsningen på turism är betydelsefull både för hållbar tillväxt i alla delar av landet och för att öka antalet ar- betstillfällen. Många politikområden påverkar turismens utveckling, t.ex. näringspolitik, regio- nal utvecklingspolitik, transportpolitik, utbild- ningspolitik och kulturpolitik.

I den s.k. Framtidsgruppen vilken bildades 1999 har stat och turistnäring tillsammans dis- kuterat turistnäringens möjligheter. 2001 över-

lämnade gruppen sin slutrapport ”Framtidspro- grammet – strategier för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin”. Staten har tillsammans med den svenska rese- och turistnäringen ett gemensamt ansvar för att successivt genomföra de föreslagna åtgärderna. Arbetet med Fram- tidsprogrammet skall följas och utvärderas. I mars 2003 beslutade regeringen att genomföra en översyn av turismfrämjandets funktion, orga- nisation och rollfördelning samt att utvärdera måluppfyllelsen. Översynen skulle göras med beaktande av det övergripande målet för turist- politiken och genomförandet av Framtidspro- grammet. Utredningen ”Främjande för ökad till- växt” (SOU 2004:17) överlämnades till regeringen i mars 2004.

Som ett led i arbetet med Framtidsprogram- met fick Turistdelegationen i juni 2002 regering- ens uppdrag att genomföra ett program för ökad innovationskraft inom turistnäringen och för att främja turismforskning. Programmet beviljades 40,5 miljoner kronor för perioden 2002–2004 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. En slutrapport skall redovisas till regeringen senast den 1 augusti 2005. I januari 2002 beviljades Sveriges Rese- och Turistråd AB 20 miljoner kronor för att utveckla och marknadsföra varu- märket Fjällvärlden. Efter två år befinner man sig nu i en förankrings- och utvecklingsfas. För en utförligare redovisning se utgiftsområde 19 Re- gional utveckling.

Anslaget till turistfrämjandet höjdes med 10 miljoner kronor budgetåret 2004 som ett uttryck för den tillväxtpotential som näringen har.

Turistdelegationen arbetar med att öka sam- verkan mellan turistnäringen och berörda myn- digheter. Samordningen består bl.a. i att Turist- delegationen anordnar seminarier för berörda aktörer. Turistdelegationen publicerar statistik, utredningar och strategiska rapporter, vilka distribueras till och kommuniceras med branschorganisationer, företag, lokala och regio- nala turistorganisationer, kommuner, länsstyrel- ser, företagsorganisationer, myndigheter och skolor. Vidare arbetar delegationen med att identifiera nya marknadsmöjligheter för nä- ringen. Både Turistdelegationen och Sveriges Rese- och Turistråd AB deltar i arbetet med de regionala tillväxtprogrammen samt i arbetet med att genomföra Framtidsprogrammet. I mars 2002 beslutade regeringen att ge 18 myndigheter inom sex politikområden i uppdrag att identi- fiera potentiella områden för ökad sektorssam-

ordning. Myndigheterna fick även i uppdrag att utarbeta metoder som säkerställer en effektiv samordning. Uppdraget avrapporterades i okto- ber 2003. Turistdelegationen har deltagit i detta arbete.

En stor del av strukturfondsmedlen i de svenska geografiska målprogrammen och ge- menskapsinitiativen inom utgiftsområde 19 Re- gional utveckling medfinansierar utvecklings- projekt inom turismen. Regeringen avser att göra en kartläggning av dessa projekt.

Geologisk verksamhet

Sveriges geologiska undersökning (SGU) till- handahåller geologiskt underlagsmaterial av god kvalitet så att företag, myndigheter, kommuner och andra organisationer får tillgång till kartor och databaser inför beslut som berör t.ex. natur- resurser, infrastruktur och miljö. SGU bedriver också uppdragsverksamheter i den mån myndig- hetsverksamheten tillåter.

Teknisk informationsförsörjning

För att tillgodose behovet av ett väl fungerande språk inom samhällets alla områden lämnas bi- drag till AB Terminologicentrum (TNC). Med stöd av såväl nationellt som internationellt ter- minologiarbete producerar TNC bl.a. ordlistor. TNC förvaltar också stora ordbanker. Det stat- liga bidraget används främst för att upprätthålla verksamhetens basfunktioner. Utöver basverk- samheten bedriver TNC projektverksamhet på uppdrag av universitet, landsting, myndigheter, företag och internationella organisationer.

För att säkerställa kompetensutveckling inom området informationsförsörjning utgår ett stat- ligt bidrag till den ideella yrkesföreningen Svensk förening för informationsspecialister (TLS). TLS bedriver utbildning genom kurser och semina- rier, publicering av tidskrifter, anordnar konfe- renser och bedriver regionalt, nordiskt och in- ternationellt samarbete.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.7.2 Resultatbedömning

Mål

Målet för verksamhetsområdet Entreprenörskap, information, rådgivning och kompetensutveck- ling är: Bidra till ökad kompetens och skapa goda möjligheter för företagsutveckling och fö- retagande.

Resultat

Företagsutveckling

Målet med NUTEK:s verksamhetsgren Infor- mation är att 90 procent av företagarna som sö- ker information hos myndigheten anser att den är användbar, begriplig och lättillgänglig. Verk- samheten inom Startlinjen når inte upp till detta mål, 76 procent anger att de är nöjda/mycket nöjda med Startlinjens service. Det är en försäm- ring med 6 procentenheter jämfört med 2002. En förklaring till utvecklingen kan vara bristande resurser under året. Startlinjen har sedan 1994 tagit hand om drygt 135 000 frågor via telefon och e-post. En uppföljning visar att 9 procent av dem som startade företag under 2002 använde sig av Startlinjen.

Webbplatsen Företagarguiden har utvecklats under året och platsen hade sammanlagt 233 500 besök. En utvärdering skall lämnas till rege- ringen vid årsskiftet. En enklare webbenkät har gjorts under 2004. Enligt denna ansåg 90 procent av de tillfrågade användarna att guiden har rele- vant information för företagare, att den kan re- kommenderas till andra och att det är lätt att hitta på webbplatsen. Målet kan således anses vara uppfyllt.

Ett delmål för NUTEK:s företagsutvecklade program är att 80 procent av företagen som del- tar i myndighetens program anser att insatserna har haft positiv effekt. Några uppföljningar av programmen har genomförts och redovisas nedan.

Kvinnor är underrepresenterade i gruppen fö- retagare. Särskilda program för att öka antalet kvinnliga företagare har funnits sedan början på 1990-talet. Under samma period har företagan- det bland kvinnor fördubblats. Arbetet har de senaste två åren framför allt bedrivits via affärs- rådgivningsprojekt för kvinnor hos Nyföreta- garcentrum inom Jobs & Society och ALMI:s

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

regionala bolag. Uppföljning av en del av de projekt som beviljades bidrag under 2002 visar att deltagarna och projektledarna är positiva till de insatser som genomförs.

I Sverige startas vart femte företag av någon med invandrarbakgrund. Samtidigt visar under- sökningar att företagare som är födda utomlands upplever fler hinder för tillväxt i företagen jäm- fört med övriga grupper. För att stödja denna grupp särskilt beviljar NUTEK bl.a. bidrag till Stiftelsen Internationella Företagarföreningen, IFS. Under 2003 nåddes 17 000 personer med invandrarbakgrund av rådgivningsinsatser. Detta bidrog bl.a. till att drygt 500 företag startades.

Lokala kooperativa utvecklingscentra, LKU, har medverkat till att minst 233 nya företag har tillkommit 2003. NUTEK har haft regeringens uppdrag att utvärdera den verksamhet som be- drivs vid landets LKU. Utvärderingen (Utvärde- ring av statsbidrag till Lokala kooperativa ut- vecklingscentra, NUTEK R 2003:16) visar att de kooperativa företagen är mycket nöjda och anser att LKU:s medarbetare har den kompetens som de efterfrågar. Studien visar också att medarbe- tarna inom LKU anser att det är svårt att leva upp till kravet på bl.a. regional medfinansiering till det statliga stödet. Statligt bidrag får idag lämnas med högst 50 procent av de beräknade kostnaderna för denna verksamhet. NUTEK fö- reslår att statens uppdrag och finansiering av LKU:s olika verksamhetsområden blir tydligare. Förutom det näringspolitiska uppdraget pekas det i rapporten på att LKU:na genomför arbets- insatser inom det regionalpolitiska och arbets- marknadspolitiska området. NUTEK föreslår därför att medel avsätts för LKU:s verksamhet även inom den regionala utvecklingspolitiken och arbetsmarknadspolitiken.

NUTEK har under flera år arbetat med att stärka småföretagens konkurrenskraft och sam- tidigt bidra till en hållbar samhällsutveckling ge- nom att stödja åtgärder inom miljöanpassad affärsutveckling. En uppföljning visar att 86 procent av företagen som deltagit i avslutade projekt ansåg att deltagandet gett positiva effekter, 25 procent av företagen ansåg att deras konkurrenskraft hade stärkts och 40 procent kunde påvisa minskad miljöpåverkan av sina produkter och tjänster.

Inom ramen för Baltic 21- Näringsliv har me- del beviljats från Östersjömiljard 2. Projekt som genomförts har lett till att ett större antal nya affärskontrakt och affärsavtal har etablerats

mellan svenska företag och företag i Östersjöre- gionen. Av de företag som deltog ansåg 78 pro- cent att projekten haft en positiv effekt.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att delmålet för NUTEK:s företagsutvecklande program delvis är uppfyllt.

Ett annat delmål inom NUTEK:s verksam- hetsgren Entreprenörskap och företagsutveck- ling är att 60 procent av ungdomarna mellan 18 och 30 år kan tänka sig att starta företag. En un- dersökning om ungdomars attityder till företa- gande visar att 71 procent av Sveriges unga kvin- nor och män kan tänka sig att bli företagare. Delmålet är således uppnått. Emellertid föredrar endast 29 procent eget företagande framför an- nan anställning. Undersökningen visar också att ungdomar som har vänner och släkt som är fö- retagare, liksom ungdomar som i skolan upp- muntras att bli företagare är mer positivt in- ställda till eget företagande.

Av ALMI:s kundundersökning för 2003 framgår att 79 procent som helhet är nöjda med konsulttjänsterna och 94 procent kan tänka sig att rekommendera ALMI till en kollega. Affärs- utvecklingskunderna är främst nöjda med ALMI:s förståelse för företagandets villkor och väl fungerande telefonservice. Minst nöjd är kunderna med ALMI:s förmåga att informera om sina tjänster. Endast lite drygt hälften anser också att ALMI har en tydlig profil. Resultaten från kundundersökningen visar inga större för- ändringar jämfört med 2002 års undersökning.

Turism

Svensk turism utgjorde ca 2,5 procent av BNP 2003 och den totala turistkonsumtionen uppgick till drygt 167 miljarder kronor. Sysselsättningen inom turistnäringen uppgick 2003 till drygt 127 000 helårsarbeten, en ökning med 14 pro- cent sedan år 2000.

Volymmässigt blev 2003 ett bra år för svensk turistnäring. Under 2003 gjordes det 44,2 miljo- ner övernattningar på kommersiella anläggningar i Sverige. Jämfört med 2002 är det en ökning med 3,4 procent. Svenskarnas övernattningar inom landet ökade med 4,5 procent medan de utländska övernattningarna låg kvar på i stort sett oförändrade nivå (-0,3 procent). Trots vo- lymökningen minskade intäkterna. Anledningen är att det har skett en förskjutning från dyrare boende till enklare övernattningar. Det interna-

tionella resandet i världen minskade med 1,2 procent enligt WTO (World Tourism Organi- zation). För den svenska turistnäringen är ef- fekterna av den 11 september 2001, SARS–epi- demin, händelserna i Irak och på Bali totalt sett begränsade. Flygbranschen har dock påverkats särskilt. Inkvarteringsstatistiken visar på ett ökande resande från närregionerna och ett mins- kat interkontinentalt resande. Det finns en risk att ett fortlöpande terrortryck sätter ett mera permanent avtryck i människors vilja att resa långt eller till vissa delar av världen.

Geologisk verksamhet

Regering och riksdag har beslutat om långsiktiga mål som skall ge det geologiska underlagsmate- rialet en viss kvalitetsnivå. Årsmålen bestäms av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Dessa årsmål har huvudsakligen uppnåtts. När det gäller rapporteringen till databas finns fortfa- rande eftersläpning på vissa discipliner. Bedöm- ningen är dock att arbetet med vad som skall vara avklarat enligt det långsiktiga målet till 2008 bedrivs enligt plan. År 2002 var täckningsgraden drygt 35 procent av totalmålet och arbetet under 2003 har lett till täckningsgraden 43 procent vid utgången av året. Verksamheten bidrar till målet genom ökad kunskap och kunskapspridning om geologin.

Teknisk informationsförsörjning

AB Terminologicentrum (TNC) har under 2003 fortsatt bidragit till god måluppfyllelse inom målet att åstadkomma en lämplig teknisk termi- nologi för svenska förhållanden. Det innebär bl.a. att upprätthålla en hög terminologisk kom- petens i organisationen genom metod-, produkt- och programutveckling för terminologihante- ring, samt dokumentation och samordning med andra språkvårdande organ i Sverige.

Svensk förening för informationsspecialister (TLS) är en yrkesförening för verksamma inom området informationsförsörjning. TLS har bi- dragit till utvecklingen av en väl fungerande in- formationsförsörjning genom sina aktiviteter främst riktade till medlemmarna, huvudsakligen bibliotekarier och informationsspecialister i fö- retag. Utöver detta har TLS utvecklat nätverk och bidragit till erfarenhetsutbyte samt verkat

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

för aktivt svenskt deltagande i internationellt samarbete inom området.

4.7.3Analys och slutsats

Företagsutveckling

De högt ställda målen på NUTEK:s verksam- hetsgrensnivå har inte alltid uppnåtts, men re- sultaten måste ändå till stora delar anses vara tillfredsställande. Antalet program som har ini- tierats på nationell nivå för företagsfrämjande har minskat under 2004 i syfte att uppnå en ökad tydlighet och effektivitet.

Statens informationsinsatser fokuserar på in- formation till blivande företagare om regelverket kring företagandet. Det vill säga de skyldigheter staten ålägger företagen. Denna information har gjorts betydligt mer lättillgänglig under senare år med hjälp av väl utvecklade Internettjänster.

De statligt finanserade programmen för före- tagsutveckling inriktar sig i huvudsak mot insat- ser som även gynnar en långsiktigt hållbar ut- veckling. Insatserna underlättar exempelvis för kvinnor och invandrare att bli företagare, att nya initiativ tas till vara genom den kooperativa fö- retagsformen och att företag utvecklar sitt mil- jökunnande. Ett område som framöver kommer att ges ökad prioritet är främjandet av positiva attityder till entreprenörskap. Ungdomar blir i detta sammanhang en särskilt viktig grupp.

Regeringen anser att det statliga stödet till lo- kala kooperativa utvecklingscentra (LKU) skall utgå inom ramen för det nuvarande näringspoli- tiska uppdraget.

Vad avser ALMI:s affärsrådgivande insatser får dessa överlag goda betyg från företagarna. ALMI har idag i stor utsträckning anpassat sitt utbud av dessa tjänster till hur den privata mark- naden ser ut. Regeringen anser dock att ALMI kontinuerligt måste ompröva dessa insatser så att den marknadskompletterande rollen blir tydlig.

Turism

Turistnäringen är en utpräglad småföretags- bransch med stor betydelse för hållbar tillväxt i alla delar av landet. Under våren 2004 presente- rades en studie Turismens betydelse- en studie av Glasriket, Idre fjäll och Ice Hotell från Han- delns utredningsinstitut på uppdrag av Turist-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

delegationen vilken påvisar turistnäringens bety- delse för näringslivsutveckling och lokal service.

Den ökade marknadsföringen från Sveriges Rese- och Turistråd AB 1997, av kandidaturen till olympiska sommarspel i Stockholm 2004 och för Stockholm som kulturhuvudstad 1998 samt vårt ordförandeskap i EU första halvåret 2001 bedöms ha påverkat utvecklingen positivt.

Regeringen beslutade i april 2003 att genom- föra en översyn av turistfrämjandets funktion, organisation och rollfördelning samt utvärdera måluppfyllelsen. I mars 2004 överlämnades tu- ristutredningen ”Främjande för ökad tillväxt” (SOU 2004:17) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och frågan bereds inom rege- ringskansliet

Geologisk verksamhet

Tillgång till behovsidentifierad och kvalitetssäk- rad geologisk information är nödvändig för att tillgodose samhällets behov inom områdena miljö och hälsa, fysisk planering, hushållning och försörjning med naturresurser, jord- och skogs- bruk samt totalförsvar. Brister i detta avseende kan leda till att färre gruvor etableras och att in- frastruktursatsningar både på statlig och på kommunal nivå grundas på ofullständigt be- slutsunderlag. Behovet av geologisk information styrs av ökad efterfrågan på naturresurser till- sammans med ett ökat behov av skydd och vård av naturen. Under den senaste tioårsperioden har internationella företag visat ett ökat intresse av att prospektera efter mineral i Sverige. Stora infrastrukturprojekt kräver också geologiskt un- derlagsmaterial. I urbana miljöer finns ett ökat behov av undermarksbyggande. I dessa sam- manhang kan geologisk information bidra till ökad effektivitet och säkerhet. Det geologiska underlagsmaterialet från SGU används i stor ut- sträckning av olika aktörer. SGU har nu hunnit halvvägs när det gäller de långsiktiga målen för verksamheten. I myndigheten har ett arbete startats för att ta fram underlag till framtida mål.

Teknisk informationsförsörjning

AB Terminologicentrum (TNC) bedriver en efterfrågad verksamhet som väl svarar mot nä- ringslivets och samhällets behov. Terminologiar- bete i organiserad form ökar Sveriges konkur-

renskraft och tillväxt genom att bidra till ett väl fungerande nationellt språk inom samhällets alla domäner. I Utredningen Mål i mun (SOU 2002:27) framförs förslag som bl.a. berör termi- nologiverksamheten vid TNC. Utredningen har remissbehandlats och ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Övergången från tryckta till elektroniska tid- skrifter har gått snabbt särskilt inom tekniska områden, vilket lett till problem för bl.a. de små och medelstora företagens tillgång till veten- skaplig information. Av licensrelaterade skäl har det blivit svårare för företag att beställa tid- skriftskopior från universitetsbiblioteken. Svensk förening för informationsspecialister (TLS) har verkat för lösningar av problemet till- sammans med Industriförbundet och informa- tionsleverantörerna. Det statliga stödet till TLS bidrar till att förstärka kompetensen hos en yr- keskår med avgörande betydelse för kvalificerad hantering av information inom näringsliv, uni- versitet, högskolor, statliga myndigheter samt kommun och landsting. Det starka intresset från medlemmarna och de goda utvärderingsresulta- ten av kurser och konferenser tyder på att verk- samheten är konkurrenskraftig och efterfrågad inom sitt område.

4.8Regler, tillstånd och tillsyn

4.8.1Insatser

Förenkling av regelverk

SimpLex, som är en verksamhet inom Rege- ringskansliet, kvalitetsgranskar alla förslag på nya eller ändrade lagar och förordningar ur ett små- företagsperspektiv. Granskningen syftar till att säkerställa att en särskild konsekvensanalys av reglers effekter på små företag görs i ett tidigt skede. Analysen är ett medel för att ta fram än- damålsenliga och enkla regler. Förutom gransk- ningen ger SimpLex löpande råd och stöd i re- gelförenklingsarbetet och håller även utbildningar för tjänstemän som arbetar med fö- retagsrelaterade regler. Slutligen har regeringen och ansvariga myndigheter ett ansvar att konti- nuerligt se över lagar och förordningar respek- tive föreskrifter och allmänna råd.

Patenträttsliga frågor m.m.

I propositionen 2003/04:34 Patent- och registre- ringsverkets organisation föreslog regeringen en ny organisation för PRV där bolagsverksamhe- ten i Sundsvall skulle avknoppas och göras till en ny statlig myndighet. Riksdagen beslutade där- efter den 25 mars 2004 om inrättandet av det nya Bolagsverket (2003/04:NU7, rskr. 2003/04:172) fr. o m den 1 juli 2004.

Patent- och registreringsverket (PRV) är fort- satt central förvaltningsmyndighet för bl.a. ären- den om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn medan Bolagsverket efter organi- sationsförändringen är den myndighet som an- svarar för registerärenden angående aktiebolag, filialer och europeiska ekonomiska intressegrup- peringar. Bolagsverket är också central förvalt- ningsmyndighet för handels- och förenings- registerärenden.

Patentbesvärsrätten är en förvaltningsdomstol som har till uppgift att pröva överklaganden av beslut meddelade av PRV och statens växtorts- nämnd. Patentbesvärsrätten ställer också inom ramen för sina resurser patenträttslig och teknisk sakkunskap till de allmänna domstolarnas förfo- gande.

PRV har en viktig uppgift när det gäller att öka medvetenheten om vikten av immaterial- rättsligt skydd främst bland små företag. PRV driver därför ett projekt tillsammans med ALMI i syfte att göra detta.

Sverige har agerat kraftfullt för att få till stånd ett effektivt gemenskapspatent inom EU. Ett så- dant skulle innebära väsentliga förbättringar för den som vill få till stånd ett patentskydd inom hela EU. En gemensam överenskommelse i rådet har dock ännu inte nåtts.

Regeringen har i en departementspromemoria (Ds 2003:42) presenterat förslag till förändringar av systemet för kungörelser i Post- och Inrikes- tidningar (PoIT). I promemorian föreslås att alla kungörelser som i dag sker i PoIT skall flyttas över till en webbplats som PRV (numera Bolags- verket) ansvarar för. En trolig konsekvens av de förslag som lämnades i promemorian är att PoIT inte kan fortleva i sin nuvarande form. Större delen av intäkterna från PoIT används för närva- rande för att finansiera arbetet med Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Promemorians förslag förutsätter därmed att arbetet med SAOB i fortsättningen finansieras på annat sätt än genom överskottet från PoIT. Då detta har

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

visat sig vara svårt att åstadkomma har Rege- ringskansliet den 23 juni 2004 givit en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som innebär dels att kungörelser som idag sker i PoIT i fram- tiden publiceras elektroniskt på en webbplats på Internet, dels att frågan om finansieringen av SAOB får en långsiktig lösning. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2004.

Elsäkerhet

Elsäkerhetsverksamheten bedrivs för att före- bygga skada på person och egendom, orsakad av elektricitet, samt störningar på radiokommuni- kation och näringsverksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Statliga insatser bedrivs för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt med- verka till en tillfredsställande elektromagnetisk kompatibilitet.

Föreskrifter utarbetas som är nödvändiga för att elsäkerheten skall upprätthållas utan att de utgör hinder för den tekniska utvecklingen eller för handeln med andra länder. Föreskrifterna på elmaterielområdet baseras till stor del på EU-di- rektiv.

Elsäkerhetsverket deltar i standardiseringsar- betet på internationell nivå inom International Electrical Commission (IEC) och på europeisk nivå inom den europeiska standardiseringsorga- nisationen European Committee for Electro- technical Standardization (CENELEC) via Svenska Elektriska Kommissionen (SEK).

Vid tillsynen av elanläggningar inriktas arbetet mot att motivera och bidra till att säkerställa att ägare och användare av elektriska anläggningar och elektrisk materiel iakttar elsäkerhetsföre- skrifterna samt att elinstallationer utförs enligt gällande säkerhetsföreskrifter. Inspektioner och kontroller på fältet genomförs. En annan del av verksamheten medstor betydelse för elsäkerhe- ten är behörighetssystemet för elinstallationsar- bete.

Tillsynen på elmaterielområdet utgörs till största delen av marknadskontroller som ser till att föreskrifter om kontrollordning, samt om utförande, handhavande och skötsel av elmate- riel följs. Dessutom övervakas marknadsföringen i olika former. Informationsinsatser har pågått i syfte att öka kunskapen om elsäkerhet hos all- mänheten. Under året har vidare särskilda in-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

formationsprojekt riktats till elyrkesmän och innehavare av anläggningar.

Minerallagen, miljömålsarbetet och miljösäkring

Beslut om tillstånd enligt minerallagen (1991:44) medverkar till att landets geologiska förutsätt- ningar undersöks och att de mineralresurser som regleras i lagen kan tas till vara genom att till- stånd till nya gruvor ges. Regeringen beslutade den 17 juni en lagrådsremiss om ändring i mine- rallagen. Denna kommer att följas av en propo- sition till riksdagen under hösten.

SGU arbetar som huvudansvarig myndighet med olika uppgifter för att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet skall genomföras. Inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö arbetar SGU särskilt med åtgärder som rör na- turgrusanvändning.

SGU:s uppdrag att avveckla och miljösäkra det statliga gruvfältet i Adak och de anläggningar för oljelagring som staten tidigare haft av civila beredskapsskäl följer plan utom när det gäller de anläggningar som lagrat bensin. I maj 2003 orsa- kade ett åsknedslag en explosion vis bensinlag- ringsanläggningen i Sala och två personer avled. Detta har lett till att miljösäkringen av dessa an- läggningar fördröjts.

Tillsyn över revisorer

Revisorsnämnden har till uppgift att handlägga frågor om godkännande och auktorisation av re- visorer samt registrering av revisionsbolag, att utöva tillsyn över revisorers och revisionsbolags verksamhet, att pröva frågor om disciplinära åt- gärder samt att ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett ändamåls- enligt sätt. Nämnden skall också följa den inter- nationella utvecklingen inom revisionsområdet.

Revisorsnämndens verksamhet skall bidra till att olika aktörer och intressenter har tillgång till trovärdig ekonomisk information avseende fö- retagens redovisning och förvaltning, att sam- hällets behov av kvalificerade och oberoende externa revisorer och revisionsbolag tillgodoses samt att den revisionsverksamhet som dessa be- driver är av hög kvalitet och uppfyller höga etiska krav.

Genom sin verksamhet skall Revisorsnämn- den också upprätthålla förtroendet för revisorers

verksamhet och för auktorisationssystemet. Re- visorsnämnden skall ingripa mot revisorer som förfar oredligt eller som av andra skäl inte är lämpliga att utöva revisionsverksamhet, eller som utför ett grovt bristfälligt arbete eller äventyrar sitt oberoende. Förutom handläggning av an- mälningar skall tyngdpunkten ligga på den sys- tematiska och uppsökande tillsynen och utveck- lingen av dess former.

Från och med den 1 januari 2002 gäller en ny revisorslag (2001:883). Lagen innehåller bl.a. tydligare och mer utförliga bestämmelser om re- visorers opartiskhet och självständighet.

4.8.2 Resultatbedömning

Mål

Målet för verksamhetsområdet Regler, tillstånd och tillsyn är: Säkerställa goda grundläggande förutsättningar inom i första hand näringslivet och ett enkelt regelverk för företagande.

Resultat

Förenkling av regelverk

Regeringen kommer senare i höst att redovisa det pågående regelförenklingsarbetet i en sär- skild skrivelse till riksdagen. I skrivelsen kom- mer det att finnas en utförlig redovisning av för- enklingsarbetet i Regeringskansliet, övriga myndigheter samt i kommittéväsendet.

Patenträttsliga frågor och företagsregistrering

En avmattning, som till viss del är konjunkturbe- roende, har märkts när det gäller flertalet av PRV:s verksamhetsområden. Under 2003 har antalet nyregistrerade bolag minskat och färre patent- respektive varumärkesansökningar har inkommit. Minskningen, tillsammans med de effektivitetsförbättringar verket genomfört, har medfört förkortade handläggningstider inom flera områden och de uppsatta målen för PRV har därför i stort sett kunnat uppnås.

Måluppfyllelsen vid bolagsavdelning är till- fredsställande när det gäller nyregistreringar och ändringar, dock har problem med långa hand- läggningstider uppstått under vissa perioder. Det

					PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
kvarstår även problem när det gäller handlägg-					Elsäkerhetsverkets ansvar för elanläggnings-
ningstider för registrering av varumärken och i					tillsynen omfattar cirka 5,2 miljoner elanlägg-
viss mån mönster även om den genomsnittliga					ningar, varav cirka 900 000 arbetsställen och
handläggningstiden har kortats under 2003.					cirka 4,3 miljoner bostäder. Antalet fältbesök
PRV är en avgiftsfinansierad myndighet.					inom anläggningstillsynen har minskat något.
Verksamheten visade överskott om 10,6 miljo-					Det är till de områden där risken för olyckor och
ner kronor för 2003, men totalt sett har PRV ett					elbränder bedöms som högst och där tillsynen
betydande ackumulerat underskott om cirka 294					kan förväntas ge störst effekt som verkets insat-
miljoner kronor. Myndigheten har vidtagit åt-					ser har prioriterats. Under året har verkets till-
gärder bl.a. rationaliseringar för att minska un-					synsroll blivit tydligare och insatser effektivise-
derskottet, som dock innebär stora påfrestningar					rats vilket resulterat i att fler anläggningar
även i framtiden.					kunnat förbättras ur elsäkerhetssynpunkt.
När det gäller Patentbesvärsrätten ökade till-					Marknadskontrollen av elmateriel ligger på i
strömningen av patentmål under 2003 från 81 till					sort sett samma nivå som tidigare. Antalet an-
117 mål. Ökningen berodde till stor del på att					sökningar om elinstallatörsbehörighet har ökat
PRV arbetat ned sina ärendebalanser. Handlägg-					något.
ningstiderna har, trots denna ökning, kunnat					Tillsynen på elmaterielområdet genom mark-
kortas något under 2003, men ligger fortfarande					nadskontroll har resulterat i att cirka 127 pro-
över det uppställda målet på ett år. Antalet in-					dukter med allvarliga elsäkerhets- eller EMC-
komna övriga mål, d.v.s. mål om varumärken,					brister har fått försäljningsförbud. Antalet pro-
mönster, släktnamn och utgivningsbevis, mins-					dukter av respektive typ, som genom försälj-
kade från 429 till 227 mål. För 2004 gör Patent-					ningsförbuden förhindras att komma till an-
besvärsrätten	bedömningen	att	inkommande		vändning varierar från något tiotal till åtskilliga
patentmål kommer att minska och övriga mål					tusental. Därmed har ca 175 000 farliga produk-
öka i förhållande till 2003 samt att handlägg-					ter hindrats från att komma ut på marknaden.
ningstiderna kan kortas ytterligare till slutet av					Resultatet från verkets marknadskontroll under
året.					året visar att det finns ett betydande antal pro-
					dukter med elsäkerhets- eller EMC-brister på
					marknaden.
Elsäkerhet
Inom elsäkerhetsområdet har verksamheten un-					Minerallagen, miljömålsarbetet och miljösäkring
der året präglats av arbetet med de nya generella					Bergsstaten är den förvaltningsmyndighet som
föreskrifter som skall ersätta starkströmsföre-
skrifterna. Arbetet har inriktats på att väsentligt					handlägger ärenden enligt minerallagen. Bergs-
förenkla föreskrifterna och i stället hänvisa till					statens verksamhet har kostat 8,3 miljoner kro-
standard på området. Då produkter tillverkats i					nor. Företagen har erlagt avgifter motsvarande
enlighet med standarder förutsätts de uppfylla de					8,8 miljoner kronor som levererats till inkomst-
allmänna säkerhetskraven.		Detta	skapar	goda	titel. Samtliga gruvor har inspekterats. Bergssta-
förutsättningar för en fri marknad för elmateriel					ten har genomgående korta handläggningstider
i Europa.					vilket bidrar till en effektiv industriverksamhet
Deltagandet	i standardiseringsarbetet			har	hos de företag som söker tillstånd. Bearbet-
skett på ungefär samma nivå som föregående år.					ningskoncession har beviljats för en gruva under
Vad beträffar standardiseringsverksamheten har					året och en koncession har givits för utökad
insatserna resursmässigt koncentrerats till sådana					brytning.
tekniska kommittéer som utarbetar standarder					Beträffande arbetet med miljökvalitetsmål har
av stor betydelse för elinstallationer. Tillsynsar-					SGU under året lämnat underlag till Miljömåls-
betet består av inspektioner och kontroller på					rådets fördjupade utvärdering av miljömålen.
fältet, elolycksfalls- och elbrandutredningar, ut-					När det gäller miljökvalitetsmålet Grundvatten
redningar av driftstörningar med stor säkerhets-					av god kvalitet är bedömningen att målet kan nås
påverkan, information och erfarenhetsåterföring					under en generation under förutsättning att yt-
till arbetet med föreskrifter och säkerhetsstan-					terligare åtgärder vidtas. För delmålet om uttag
darder.					av naturgrus under miljökvalitetsmålet God be-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

byggd miljö är bedömningen att delmålet kan nås.

Vid utgången av 2003 har 24 av totalt 42 olje- lagringsanläggningar helt avvecklats. En explo- sion vid anläggningen i Sala har medfört att det för den anläggningen och för liknande anlägg- ningar blir en förskjutning i tidsplanerna

Tillsyn över revisorer

Under 2003 anordnade Revisorsnämnden prov för revisorsexamen vid två tillfällen och för högre revisorsexamen vid ett tillfälle. På grund av övergångsbestämmelser till den nya revi- sorslagen har man tidigare kunnat erhålla god- kännande och auktorisation utan att avlägga fö- reskriven examen. Dessa övergångsbestämmelser upphörde att gälla vid utgången av 2002 vilket medförde ett betydligt större antal tentander år 2003 (435 stycken) än året innan (289 stycken).

Beslut om godkännande, auktorisation och registrering skall meddelas senast två månader från det datum fullständig ansökan inkommit till nämnden. Av 172 ansökningar avgjordes alla utom fyra inom den föreskrivna tiden. Förse- ningarna orsakades av komplexa frågeställningar i kombination med ett ovanligt stort antal an- sökningar.

Beslut i ärenden gällande ansökan om fortsatt godkännande, auktorisation och registrering skall normalt meddelas senast en månad innan pågående period löper ut. Målet uppnåddes avse- ende drygt 96 procent av ansökningarna. I de fall som målet inte uppnåtts har det berott på sent inkomna ansökningar eller att flera komplette- ringar erfordrats. Av inkomna ansökningar (672 stycken) avslogs fem.

Tillsynsverksamheten innefattar systematisk och uppsökande tillsyn (SUT), disciplinärenden samt förhandsbesked om förtroenderubbande verksamhet.

Den systematiska och uppsökande tillsynen är det viktigaste instrumentet för att planmässigt finna och ingripa disciplinärt mot revisorer som arbetar felaktigt. Uppdagas i ett SUT-ärende all- varliga brister i en revisors verksamhet överförs ärendet till ett disciplinärende. Under året på- börjades 42 SUT-ärenden. Antalet ärenden som avslutades var 49 varav 15 överfördes till di- sciplinärende.

Minst hälften av alla disciplinärenden som väcks skall vara avgjorda inom 18 månader från

öppningsdagen och inget ärende skall ha en handläggningstid överstigande tre år. Dessa mål uppnåddes. Antalet avgjorda disciplinärenden uppgick till 145 stycken. I 50 fall beslutades om disciplinär åtgärd. Den mest frekventa åtgärden är varning som utdelades i 58 procent av fallen.

Ansökan om förhandsbesked skall avgöras inom två månader från det datum komplett an- sökan inkommit till nämnden. Samtliga 13 in- komna ansökningar avgjordes inom utsatt tid.

I det internationella arbetet har frågan om re- visorers oberoende fortsatt att prioriteras. Nämnden har deltagit i de sammanträden som anordnats av EU:s revisionskommitté. Revisors- nämnden har också under året träffat ett avtal med FAR och SRS som bl.a. innebär att nämn- den kvalitetssäkrar organisationernas kvalitets- kontroller, vilket är ett led i implementeringen av Kommissionens rekommendation av den 15 no- vember 2000 om kvalitetssäkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen: minimikrav (2001/256/EG).

4.8.3Analys och slutsats

Förenkling av regelverk

Granskningen ur ett småföretagsperspektiv av nya regler fortsätter att utvecklas och ges mer resurser. NUTEK bistår regeringen i detta ar- bete genom att ge råd och stöd till myndigheter i deras arbete med konsekvensanalyser. Samtidigt fortsätter arbetet med att granska nya och änd- rade lagar inom Regeringskansliet. I och med det omfattande handlingsprogrammet för minskad administrativ börda har regelförenklingsarbetet breddats och omfattar ett fyrtiotal myndigheter. Mätningar av företagens administrativa börda, som görs tillsammans med näringslivet och i samarbete med andra länder, blir ett viktigt verktyg i det fortsatta arbetet.

Patenträttsliga frågor m.m.

Regeringen kan konstatera att förbättringar gjorts inom samtliga verksamheter och att arbe- tet med en systematisk och kundorienterad verksamhet vidareutvecklas kontinuerligt. Verket arbetar målmedvetet med att stärka an- vändarperspektivet exempelvis genom utveck- lingen av hemsidan och olika elektroniska

tjänster. Grundläggande information om PRV:s olika verksamheter, tillgång till blanketter samt information i olika register som PRV har ansva- ret för finns tillgängliga på PRV:s hemsida.

Ändringar i varumärkes- och firmalagen för- väntas genomföras den 1 juli 2005 som bl.a. in- nebär att prövningen av varumärken och firma- namn slopas och ersätts av ett invändningsförfarande. Dessa förändringar för- väntas förkorta handläggningstiderna dramatiskt för registrering av firmor och varumärken. En proposition planeras att läggas till riksdagen under våren 2005.

Regeringen bedömer att Patentbesvärsrättens verksamhet är effektiv och medverkar till ett än- damålsenligt system för erhållande av immate- riella skyddsrätter. Måluppfyllelsen är tillfreds- ställande. En samlad domstolsorganisation för immaterialrätten övervägs där Patentbesvärsrät- tens uppgifter förs över till Svea hovrätt. Denna och ytterligare frågor kommer att behandlas i en departementspromemoria som är planerad till senare delen av 2004.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

sätt. Årets planerade åtgärder har genomförts. För miljösäkringen gör regeringen bedömningen att trots förseningarna på grund av Sala-olyckan kan resterande anlägggningar vara avvecklade under 2007. Kontrollprogram kommer att be- höva bedrivas under lång tid.

Tillsyn över revisorer

Regeringens bedömning är att nämndens verk- samhet på ett bra sätt har bidragit till att uppnå det övergripande målet. Det är särskilt viktigt att Revisorsnämnden fortsätter sitt arbete med att utveckla tillsynsverksamheten, för att öka möj- ligheterna att finna och ingripa mot revisorer som utför ett bristfälligt arbete, förfar oredligt eller av andra skäl inte är lämpliga att utöva revi- sionsverksamhet. Regeringen konstaterar att verksamhetsmålen i regleringsbrevet för 2003 i stort sett har uppnåtts.

Elsäkerhet

De åtgärder som vidtagits under året bedöms ha åstadkommit fortsatt utveckling för att upprätt- hålla en god elsäkerhet. Verksamheten under det kommande budgetåret bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som gäller för elsäkerhetsar- betet för innevarande budgetår.

Utvecklingen vad gäller elolycksfall och el- bränder bör noga följas för att bl.a. möjliggöra analyser av de statliga insatserna och elsäker- hetsnivåns utveckling. I anslutning till insat- serna bör Elsäkerhetsverket följa den internatio- nella utvecklingen samt främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.

Minerallagen, miljömålsarbete och miljösäkring

Handläggningstiderna hos Bergsstaten är fortfa- rande föredömligt korta. Regeringens bedöm- ning är att verksamhetsmålen för Bergsstaten har nåtts.

Miljömålsarbetet är organiserat verksam- hetsövergripande, vilket innebär att miljömålsar- betet och geologiska undersökningsverksamhe- ten kan samverka på ett ekonomiskt effektivt

4.9Konkurrens

4.9.1Insatser

Ett av regeringens viktigaste styrmedel för att verka för en effektiv konkurrens är Konkurrens- verkets tillämpning av konkurrenslagen. Kon- kurrenslagen är baserad på EG:s konkurrensreg- ler. Den innehåller förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning. Lagen innehåller också regler för kontroll av företagskoncentrationer. Förvärv och andra företagskoncentrationer över vissa tröskelvärden skall alltid anmälas till Kon- kurrensverket för prövning.

Konkurrensverket har under 2003 bl.a. lämnat in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt mot elva företag inom asfaltbeläggnings- branschen och därvid yrkat på 1,6 miljarder kro- nor i konkurrensskadeavgift för samarbete i samband med offentliga upphandlingar av asfalt- entreprenader i Sverige. Målet tas upp i tingsrät- ten 2005. En mellandom i målet meddelades i december 2003 av tingsrätten. Domen innebär att förbudet mot konkurrensbegränsande sam- arbete kan tillämpas på de Vägverksupphand- lingar där den misstänkta asfaltkartellen riggat anbudsförfarandet, trots att Vägverket varit en av deltagarna i kartellen. Mellandomen har över-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

klagats till Marknadsdomstolen, som i en dom i september 2004 fastställde tingsrättens domslut.

Verket har under 2003 även lämnat in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt rö- rande bl.a. otillåten prissamverkan vid upphand- lingar av ventilationsentreprenader. Konkurrens- verket har satt ned kraven på konkurrensskadeavgift med 50 procent för ett av bolagen eftersom detta bolag medverkat till att överträdelserna avslöjats.

Konkurrensverket har även inlett en utred- ning om eventuellt konkurrensbegränsande sam- arbete mellan företag på bitumenmarknaden (bindemedel för asfaltbeläggningar). Misstankar om missbruk av dominerande ställning finns även beträffande ett av företagen. Konkurrens- verket utreder vidare eventuella överträdelser av förbudet mot missbruk av dominerande ställning vid prissättning ifråga om vissa bredbandstjäns- ter samt inom skogssektorn.

Konkurrensverket har under året tagit fram ett antal rapporter, föreslagit regeländringar samt yttrat sig över förslag i betänkanden och utred- ningar. Inom ramen för sitt ansvar för svensk konkurrensforskning har under 2003 verket be- viljat medel för forskningsprojekt bl.a. beträf- fande effekter av svenska bankfusioner och ef- fekterna av att detaljisterna introducerar egna varumärken på dagligvarumarknaderna.

Konkurrensverket deltar i internationellt sam- arbete med andra konkurrensmyndigheter, bl.a. de nordiska. Verket har även ett nära samarbete med Europeiska kommissionen i ärenden som kommissionen handlägger. Från och med den 1 maj 2004 gäller nya regler för tillämpning av EU:s konkurrensregler (Rådets förordning (EG) nr 1/2003). Det nya systemet innebär att tillämpningen av EU-ärenden i större utsträck- ning decentraliseras till nationella konkurrens- myndigheter, vilka då har att tillämpa EG- fördragets artikel 81 och 82. Ett nätverk för sam- arbete mellan de nationella konkurrensmyndig- heterna sinsemellan och med dem och EU- kommissionen har upprättats. Vidare avvecklas systemet som innebär att företagen kan ansöka om förhandsbesked rörande avtalens och förfa- randenas förenlighet med konkurrensreglerna. Företagen får nu själva göra dessa bedömningar. Till följd av EU-reformen trädde följdändringar i det svenska regelverket i kraft per den 1 juli 2004 (jfr regeringens prop. 2003/04:80). Detta inne- bär bl.a. att även det svenska systemet med för- handsbesked har avvecklats.

Den 1 maj 2004 trädde även en ny EG-för- ordning för kontroll av företagskoncentrationer i kraft (Rådets förordning (EG) 139/2004). Detta innebär bl.a. att reglerna om hänskjutan- den av fall mellan kommissionen och medlems- staternas konkurrensmyndigheter har ändrats för att säkerställa att ett ärende handläggs vid den myndighet som är bäst lämpad. Vidare har det substanstest som skall tillämpas på koncent- rationer med gemenskapsdimension ändrats. Ändringen innebär att större hänsyn kan tas till effekterna av en koncentration.

Utredningen om en effektivisering av det konkurrensrättsliga regelverket för företagen presenterade i januari 2004 (SOU 2004:10). 4ätten till skadestånd enligt konkurrenslagen. Betänkandet har remissbehandlats och är före- mål för beredning. En proposition planeras un- der hösten 2004.

Även länsstyrelserna har till uppgift att främja en effektiv konkurrens och skall bl.a. beakta konkurrensaspekterna vid tillståndsprövning och stödgivning.

4.9.2 Resultatbedömning

Mål

Målet för verksamhetsområdet Konkurrens är: Verka för effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna.

Resultat

Tips och klagomål från företag och privatperso- ner utgör en viktig källa till information som an- vänds i Konkurrensverkets arbete med att iden- tifiera konkurrensproblem inom olika sektorer. Under 2003 har verket tagit emot 421 skriftliga tips och klagomål. Konsumenter klagar ofta på prishöjningar eller ett allmänt högt prisläge. Dessa klagomål gäller bland annat energi och tele (främst bredband). Klagomålen har även gällt hög följsamhet till cirkapriser på olika varu- marknader.

För elfte året i rad har Konkurrensverket låtit genomföra en undersökning bland några av ver- kets viktigaste intressenter. Undersökningen har genomförts av ett oberoende marknadsunder- sökningsföretag och visar att förtroendet för verket fortfarande är mycket stort och att kän-

nedomen om konkurrenslagen är nästan full- ständig. Vidare anser 62 procent av de tillfrågade att Konkurrensverket aktivt motverkar skadliga konkurrensbegränsningar, vilket är en märkbar ökning jämfört med förra året.

Stockholms tingsrätt meddelade i april 2003 dom i det s.k. bensinmålet, där Konkurrensver- ket hade yrkat sammanlagt 651 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift för ett samarbete mellan vissa bensinbolag om en rabattsanering på ben- sin. Tingsrätten biföll delvis verkets talan och dömde bensinbolagen att betala sammanlagt 52 miljoner kronor. Såväl verket som bolagen har överklagat domen till Marknadsdomstolen. Dom väntas under 2005.

Drygt 50 procent av verkets resurser för lag- tillämpning har under 2003 satsats på egna ini- tiativ och uppföljningar, vilket uppfyller rege- ringens anvisade mål. Detta har synliggjorts genom de utredningar och domstolsprocesser rörande allvarliga överträdelser av konkurrens- reglerna, som verket har initierat.

4.9.3Analys och slutsats

En väl fungerande konkurrens driver företagen till kostnadseffektivitet och lyhördhet för vad konsumenterna efterfrågar. Förutom att funge- rande konkurrens således ger vinster för konsu- menterna, är det även en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt och är därmed av stor sam- hällsekonomisk betydelse.

Konkurrensverkets verksamhet har bidragit till såväl en bättre fungerande konkurrens som en ökad kunskapsuppbyggnad. Regeringen be- dömer att Konkurrensverkets arbete är effektivt och att verket har uppfyllt de krav som ställs.

Arbetet med lagtillämpning har givits fortsatt prioritet. Regeringen ser positivt på att verket i ökad utsträckning tar initiativ till att beivra överträdelser av konkurrensreglerna. Verkets lagtillämpande verksamhet är betydelsefull och verket bör även fortsättningsvis lägga stor tyngd på kartellbekämpning. Arbetet med att beivra dominerande aktörers missbruk av sin starka ställning på marknaden är också angeläget.

Konkurrensverket kommer till följd av den reform på konkurrensområdet som trätt i kraft den 1 maj 2004 på EU-nivå, samt med följdänd- ringar i svensk rätt den 1 juli 2004, att behöva förändra sin verksamhet. Verket kommer aktivt att behöva söka upp konkurrensbegränsningar.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Verket kommer vidare att delta i det europeiska samarbetet. Därtill torde EU-ärenden komma att handläggas av verket i större utsträckning. Myndigheten kommer dock inte längre att be- höva handlägga ansökningar från företag om förhandsbesked om konkurrensreglernas tillämpning.

Konkurrensverkets erfarenheter av, det i au- gusti 2002 införda systemet med möjlighet till nedsättning eller eftergift för företag som avslö- jar allvarliga konkurrensbegränsningar (s.k. leniency), är att systemet förefaller ha positiv signaleffekt och har skapat ett ökat medvetande, inte minst bland juridiska ombud. I asfaltskar- tellärendet och ventilationsärendet har de nya reglerna rörande nedsättning och eftergift av konkurrensskadeavgift använts. Verket har dock endast i några få fall vunnit erfarenheter av före- tagens möjligheter att som första företag träda fram och avslöja en kartell och därigenom få konkurrensskadeavgiften helt eftergiven.

Vad gäller frågan om konkurrens på lika vill- kor mellan offentlig och privat sektor, så bereds inom Regeringskansliet fortsatt frågan om att införa en konfliktlösningsregel i konkurrensla- gen. Inriktningen i arbetet är att ett förslag till lagregel som har uppslutning både från offentlig och privat sektor skall kunna presenteras. Kon- kurrensverket har fått i uppdrag av regeringen att senast den 1 oktober 2004 inkomma med en analys av Konkurrensrådets erfarenheter samt förslag på lämpliga åtgärder.

4.10Forskning och utveckling

Regeringens politik inriktas på att stärka förmå- gan hos näringsliv, offentlig sektor och forsk- ningsinstitutioner att utveckla och nyttiggöra kvalificerad kunskap till nytta för samhälleliga och industriella behov. Huvuddelen av insatserna redovisas under politikområde Forskningspoli- tik.

4.10.1 Insatser

Rymdverksamhet

Svensk rymdverksamhet inriktas på teknik- och utvecklingsprojekt som gör det möjligt att främst med hjälp av satelliter i omloppsbana runt

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

jorden bedriva navigering, kommunikation, jordobservation (även benämnt fjärranalys) samt forskning om jorden och universum. Utveck- lingen av denna rymdbaserade infrastruktur ut- gör idag en viktig förutsättning för många före- teelser i vårt dagliga liv. Några tydliga exempel är TV- och radiosändningar, bredband via satellit, väderleksrapporter och satellitnavigering. För att bygga upp infrastrukturen krävs en förmåga att nå rymden från jorden. Rymdtransporter, inklu- sive bärraketutveckling, är därför en viktig del av rymdverksamheten. Även rymdforskningen är beroende av bärraketer för att sända upp satelli- ter i omloppsbana runt jorden och för att skicka upp rymdsonder för expeditioner ut i rymden. Huvuddelen av statens insatser för rymdforsk- ning redovisas under politikområde Forsknings- politik.

Rymdstyrelsen är ansvarig myndighet för svensk rymdforskning och rymdverksamhet. Omfattningen av och komplexiteten i rymdpro- jekt kräver internationellt samarbete. Sveriges kompetens och inriktning på rymdområdet ut- gör en del i framför allt det europeiska samarbe- tet inom det europeiska rymdorganet ESA. Na- tionella program bedrivs inom främst jordobservation och teknikutveckling i syfte att utveckla kompetensen hos svenska företag och forskare för att stärka deras förmåga att delta i det internationella rymdsamarbetet. Det mellan- statliga ESA bildades 1971 för att organisera samarbetet mellan de europeiska staterna inom rymdforskning och rymdteknologi. Samarbetet inom ESA är uppdelat i en obligatorisk och en frivillig del. Den obligatoriska delen består av ett vetenskapsprogram och kostnader för gemen- samma ESA-aktiviteter såsom drift av marksta- tioner och Arianeraketens uppsändningsplats i Kourou i Franska Guyana. Vetenskapspro- grammet innefattar planering av och infrastruk- tur för studier av jordens plasmaomgivning, sol- systemet och universum i stort, inklusive de naturlagar som styr universum. De frivilliga pro- grammen innehåller främst projekt för tillämp- ningar och infrastruktur inom jordobservation, telekommunikation, navigering, mikrogravita- tion och rymdtransporter inklusive bärraketen Ariane samt ESA:s bidrag till den internationella rymdstationen ISS (International Space Station). Deltagande i ESA:s program genererar utveck- lingsuppdrag till medlemsländernas industrier i konkurrens. Beslut om ESA:s långsiktiga verk- samhet fattas på ministermöten i ESA:s råd. Mi-

nistrarna fattade år 2003 beslut om att bland an- nat säkra Europas oberoende tillträde till rymden genom ett särskilt program benämnt EGAS (European Guaranteed Access to Space). Sverige deltar även i bilateralt samarbete, främst med Frankrike. Exempel på sådant samarbete är fjärr- analyssatelliterna SPOT samt den nationella forskningssatelliten Odin.

Upprätthållande av nationell metrologi

Statens insatser på området består i att säker- ställa internationell överensstämmelse för de mätstorheter som används inom landet samt i att bedriva mätteknisk forskning.

Riksmätplatser utses i Sverige av regeringen och återfinns inom Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) och Statens strål- skyddsinstitut (SSI).

Inom EU har ett arbete med framtagande av ett inre marknadsdirektiv för ett 20-tal mät- instrument som bl.a. används för att mäta mäng- der eller flöden som ligger till grund för betal- ningar och s.k. bevisinstrument gjorts. Direktivet har antagits i rådet och skall nu im- plementeras i Sverige.

FoU-insatser bidrar till att upprätthålla och utveckla verksamheten på en hög nivå. På svenskt initiativ pågår ett nordiskt projekt i regi av Nordiska ministerrådet genom Nordtest. Projektet syftar till att initiera en bättre samord- ning av den mättekniska forskningen inom Norden, bl.a. med sikte på en effektivare an- vändning av EU:s forskningsmedel.

Regeringen har under 2004 avsatt 600 000 kronor för området kemisk metrologi. Syftet är att ge SP möjlighet att bygga upp kompetens för kemiska primärmetrologiska mätningar och upp- rätta spårbarhet inom kemisk metrologi. Det är även viktigt att Sverige kan deltaga i det euro- peiska arbete som nu pågår inom området. För 2005 och framåt föreslår regeringen i denna pro- position ett årligt tillskott om 800 000 kronor för kemisk metrologi.

Experimentell teknik

För att stödja kompetensbasen inom experi- mentell teknik, underlätta forskningssamverkan och kunskapsöverföring till framför allt små och medelstora företag ger staten bidrag till Sveriges

Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP). In- stitutet spelar en viktig roll i det svenska innova- tionssystemet som brobyggare mellan universi- tet, högskolor och näringsliv. SP identifierar och genomför samfinansierad forskning och verkar som problemlösare och teknikspridare i kon- kreta forsknings- och utvecklingsuppdrag.

Standardisering

Standardiseringen är ett viktigt instrument i EU:s ansträngningar att höja det europeiska näringslivets konkurrenskraft. I det internatio- nella och europeiska standardiseringsarbetet re- presenteras Sverige av de svenska standardise- ringsorganen. Målet för statens bidrag till den svenska standardiseringen är att den skall utgöra en kompetent, flexibel och rationell resurs för Sveriges deltagande i europeiskt och internatio- nellt standardiseringsarbete.

Statens bidrag till standardiseringen motsvarar ca 15 procent av kostnaderna för den svenska standardiseringsorganisationen. Huvuddelen av kostnaderna bärs av de medverkande intressen- terna, främst företag men även myndigheter och organisationer. Statens bidrag utgår dels för att tillhandahålla och utveckla en svensk standardi- seringsorganisation som är tillgänglig för alla in- tresserade parter i Sverige och som kan driva svenska intressen i det europeiska och interna- tionella standardiseringsarbetet, dels till sådant arbete som berör medborgarnas skydd till liv, hälsa, egendom och miljö och därvid främst med standarder som genom EG-lagstiftningen ges rättslig verkan. Därutöver utgår medel ur bidra- get till att stödja medverkan från konsument-, miljö- och arbetstagarorganisationer i standardi- seringsarbetet samt till grund- och tvärstandardi- sering och standardisering på det yttre miljöom- rådet med svag finansiering från intressenterna.

Ingenjörsvetenskapsakademien

Ingenjörsvetenskapsakademiens, (IVA) huvud- uppgift är att följa, analysera och informera om den tekniska och industrielltekonomiska ut- vecklingen, samt att skapa och initiera samver- kan mellan olika teknikområden. I detta arbete arrangerar IVA bl.a. seminarier och arbetar fram rapporter.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Geovetenskaplig forskning m.m.

Sveriges geologiska undersökning har i uppgift att inom det geovetenskapliga området främja och stödja riktad grundforskning, tillämpad forskning och kompetensutveckling.

4.10.2 Resultatbedömning

Mål

Målet för verksamhetsområdet forskning och utveckling är: Öka den kunskap och kompetens, i första hand i näringslivet, som behövs för att stimulera innovationer, tillväxt och förnyelse.

Resultat

Rymdverksamhet

Rymdstyrelsen hade under 2003 fyra mål inom politikområdet Näringspolitik: ökad användning av rymdtekniska tillämpningar inom bl.a. transport, miljö och kommunikation, stärkt konkurrenskraft hos svenska företag, stärkt ex- ploatering av de fördelar Esrange innebär för svensk rymdverksamhet samt ett europeiskt oberoende tillträde till rymden. Myndighetens huvudsakliga uppgifter är att verka för en sam- ordning av olika intressenters verksamhet på rymdområdet och att fördela statligt stöd till rymdtekniskt utvecklingsarbete och rymdforsk- ning. Myndigheten verkar internationellt genom att bereda ärenden om internationellt rymdsam- arbete och vara kontaktorgan för samarbete med motsvarande nationella organ i andra länder och med ESA samt i ökande utsträckning med EU. En stor del, drygt 70 procent, av den svenska statliga finansieringen av rymdtekniskt utveck- lingsarbete och rymdforskning organiseras ge- nom deltagande i ESA:s olika program.

Betydelsen av rymdbaserad teknologi ökar inom områden som navigering och miljööver- vakning och det finns potential för ytterligare ökad användning i och med det kommande europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo och det europeiska initiativet GMES (Global Monitoring for Environment and Security). Rymdstyrelsen utlyser årligen stöd för metodut- veckling inom fjärranalysområdet, något som bi- dragit till att stärka olika myndigheters utnytt-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

jande av fjärranalysdata inom områden som skogsbruk och miljöövervakning. I och med det ökade användandet av olika rymdtekniska tillämpningar öppnar sig nya möjligheter för tillämpningsindustrin. ESA har tagit fasta på detta och driver program med anknytning till telekommunikation och GMES för att utveckla nya produkter och tjänster. De svenska aktö- rerna har varit framgångsrika i ESA:s GMES- satsning. Det fanns svenska deltagare i hälften av de tio GMES-projekt som ESA drev under 2003.

Effekterna av satsningarna på rymdverksam- het är långsiktiga och beroende av den interna- tionella utvecklingen på området. Svensk in- dustri har under lång tid byggt upp starka positioner inom rymdverksamheten, med stöd av Sveriges deltagande i ESA:s utvecklingspro- jekt, bilaterala samarbeten och nationella satellit- projekt. Sveriges satsningar i ESA:s program återgår till största delen till svensk industri som får utvecklingsuppdrag i projekten. Under 2003 märktes särskilt den lyckade uppsändningen av den svenskbyggda ESA-satelliten SMART-1 som är på väg mot månen. Det statliga stödet till rymdverksamheten bidrar till utvecklingen av den svenska industrins kompetensbas genom att industrin ges möjlighet att delta i mycket kvalifi- cerade tekniska och vetenskapliga projekt. Detta främjar utvecklingen av attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer i samverkan mellan in- dustrin, högskolor och forskningsinstitut. Den kommersiella efterfrågan på uppsändningstjäns- ter och telekommunikationssatelliter har varit fortsatt svag under 2003, vilket inneburit perso- nalneddragningar inom såväl svensk som ut- ländsk industri.

Esrange utgör en för Europa unik resurs ge- nom kombinationen av stora obebodda ytor, det nordliga läget och fungerande infrastruktur som gör det möjligt för forskargrupper att resa till och vistas på Esrange under längre perioder. De statliga satsningarna i samverkan med Tyskland, Frankrike och Schweiz bidrar till utvecklingen av Esrange. Under året har forskargrupper från bl.a. Japan, USA och Tyskland bedrivit utvecklings- projekt på Esrange. Sondraket- och ballongupp- sändningarna kommer till nytta bl.a. vid klimat- studier. Rymdbolaget driver också en markstation för satellitkommunikation och da- tanedtagning vid Esrange. Även ESA har valt att förlägga en markstation i området, stationen i Salmijärvi används för kommunikation med fjärranalyssatelliter som miljösatelliten Envisat.

Rymdverksamheten i Kiruna drar nytta av när- heten till utbildnings- och forskningsverksam- het, där Institutet för Rymdfysik, Luleå och Umeå universitet samverkar inom bl.a. Kiruna Miljö- och Rymdcampus.

När det gäller målet om ett europeiskt till- träde till rymden innebär Sveriges medverkan i ESA:s Ariane-program att svensk industri invol- veras i mycket kvalificerade teknik- och utveck- lingsprojekt, vilket bidrar till generell kompe- tensutveckling och stärkta nätverk mellan företag, högskolor och forskningsinstitut. Sverige har under året stått i centrum för det europeiska arbetet med att flygkvalificera den nya versionen av Ariane 5, efter haveriet i de- cember 2002. Frågan om uppskjutningskapacitet och bärraketutveckling har i ljuset av den vi- kande efterfrågan varit en viktig fråga inom ESA under 2003.

Upprätthållande av nationell metrologi

Metrologirådet spelar en viktig roll som rådgi- vare och granskare av metrologiverksamheten hos Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI). Rådet lämnar årligen ett särskilt yttrande till re- geringen. Av detta framgår att Metrologirådet granskat SP:s metrologiska FoU under året och den visar på kreativitet, tydlighet och behovsan- passning. Metrologirådet uttalar sig om riksmät- platsverksamheten på SP generellt som mycket kompetent och effektiv. Metrologirådets be- dömning av SSI:s riksmätplats för joniserad strålning är att verksamheten har hög kompetens och uppfyller sina uppsatta mål.

SWEDAC utför sedan 1999 systemteknisk tillsyn hos riksmätplatserna baserad på interna- tionella standarder. Vid 2003 års tillsyn bedöm- des riksmätplatserna för högspänning, massa och temperatur. Tillsynen från SWEDAC visar på hög kompetens, goda resultat samt ett väl funge- rande kvalitetssystem.

Experimentell teknik

SP utför forskning inom områden som kan be- tecknas som bidragande till tillväxt genom ökad säkerhet och mer hållbara lösningar, så kallade samhällsintressen.

Under 2003 har SP haft 115 publiceringar i vetenskapligt granskade skrifter. Samarbete har skett med ett 80-tal avdelningar och institutioner vid universitet och högskolor nationellt. SP har medverkat i 43 EU-projekt varav sex som koor- dinator.

SP är delaktigt i den institutsomstrukturering som enligt regeringens proposition 2001/02:2 FoU i samverkan i innovationssystemet har må- let att skapa en struktur med färre och större in- stitut som är mer internationellt konkurrens- kraftiga. Den första januari 2004 blev Trätek helägt dotterbolag till SP. Det nära samarbetet med andra institut inom United Competence fortsätter.

Geovetenskaplig forskning

Från SGU:s FoU-anslag har 12 projekt (ca 5 miljoner kronor) fått stöd. Inkomna ansök- ningar omfattade 45 projekt (19 miljoner kro- nor). Intresset för stödet är liksom tidigare jämnt fördelat över berörda universitet och hög- skolor i landet. Tio forskningsprojekt har slut- förts under året och dokumenterats i särskilda rapporter. Under 2003 har den tredje internatio- nella utvärderingen av forskningsstödet genom- förts. Utvärderingsgruppens huvudrekommen- dation är att detta unika stödsystem, som de bedömer, bör fortsätta och att den årliga stöd- summan bör höjas betydligt.

Gellivare Hard Rock Research (GHRR) har under tre år fått bidrag till verksamheten med sammanlagt 2,5 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor under 2003. Syftet med verksamheten är att åstadkomma ett centrum för teknikutveck- ling, forskning och utbildning inom bergteknik i Gällivare. Under de första åren har en organisa- tion byggts upp. Intresse för företagsgemen- samma utvecklingsprojekt har diskuterats och projektskisser för fortsatt arbete har upprättats. Ett antal projekt har beretts under 2003. Ytterli- gare projekt väntas komma igång under 2004.

Georange i Malå har under tre år beviljats stöd med sammanlagt 9,5 miljoner kronor varav 3 miljoner under 2003. Fem FoU-projekt har fått stöd från SGU. I projekten studeras bl.a. åter- ställning av sandmagasin för gruvavfall samt för- bättrade analysmetoder vid malmprospektering. För samtliga projekt går verksamheten enligt plan. Två projekt har avslutats, de tre övriga projekten beräknas avslutade under 2004.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Bidragen till verksamheten vid Gellivare Hard Rock Research och Georange i Malå är nu av- slutade. Verksamheten där utvecklas enligt plan.

Ingenjörsvetenskapsakademien

IVA har genomfört angelägna utredningar och projekt samt lämnat värdefulla synpunkter som underlag till utformningen av regeringens politik inom området forskning och utveckling. IVA:s insatser uppfyller målet att öka den kunskap och kompetens, i första hand i näringslivet, som be- hövs för att stimulera innovationer, tillväxt och förnyelse. Dagens samhälle är under ständig för- ändring som till stor del drivs av ny teknik. För att bidra till ökad förståelse för förändringspro- cesser ur olika perspektiv spelar IVA en viktig roll. IVA har genom sina ledamöter stor kom- petens inom många branscher verksamma i Sverige och fungerar som inspiratör för gräns- överskridande dialog.

4.10.3 Analys och slutsatser

Rymdverksamhet

Svensk rymdverksamhet är inriktad på såväl forskningsfinansiering som teknisk och indust- riell utveckling. Det gör det möjligt att dra nytta av att forskning och teknikutveckling är ömsesi- digt berikande. Rymdverksamheten känneteck- nas av att projekten integrerar frågeställningar som är genererade av forskningens, samhällets och industrins behov. Projekten är i allmänhet internationella och bedrivs i nära samverkan mellan högskolor, institut och företag. Genom rymdverksamheten får svensk industri möjlighet att delta i avancerade projekt där de tekniska och vetenskapliga frågeställningarna är mycket kvali- ficerade. Företagen som är verksamma har i all- mänhet mycket hög teknikintensitet och lång erfarenhet och utgör därför attraktiva arbets- miljöer för tekniker och forskare. Det ökande engagemanget från EU:s sida på rymdområdet innebär en drivkraft för fortsatt utveckling av tillämpningar inom t.ex. miljöövervakning och satellitnavigering baserade på rymdteknik. Frå- gan om ett oberoende europeiskt tillträde till rymden är också en huvudfråga för EU:s enga- gemang på området.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

För att klara rymdverksamhetens utmaningar krävs utveckling av en mängd teknologiområden, som är till nytta även utanför rymdverksamhe- ten. De svenska satsningarna, nationellt och inom ESA, ger svenska företag, högskolor och forskningsinstitut möjlighet att delta i den gene- rella kunskaps- och teknikutvecklingen liksom i utvecklingen av tillämpningar och infrastruktur. För svensk del ligger styrkeområden främst på framdrivningsteknik, satellitsystem och struktu- rer, flygelektronik, signalbehandling och anten- ner, sensorer, datateknik och mikromekaniska system. Det finns flera exempel på framväxande teknikområden där svenska företag, högskolor och forskningsinstitut ligger långt framme med nya idéer som uppmärksammas av den euro- peiska industrin.

Regeringen bedömer att verksamheten be- drivs på ett ändamålsenligt sätt. För att säker- ställa ett fortsatt svenskt deltagande i det euro- peiska bärraketprogrammet Ariane föreslås i denna proposition en förstärkning av resurserna till rymdverksamheten.

Upprätthållande av nationell metrologi

Metrologisk verksamhet är långsiktig och kräver långsiktiga investeringar och FoU. Det är även ett område som är generellt och har tillämp- ningar inom breda sektorer. Upprätthållande av den högsta mättekniska nivån i landet, den s.k. primärnivån är ett offentligt åtagande.

Sverige har sedan länge en infrastruktur inom fysikalisk mätteknik som ger internationell spår- barhet och acceptans. Detta innebär att t.ex. en vikt eller temperatur som har uppmätts på ett svenskt företag är internationellt spårbart och kan därför gälla i andra länder vilket underlättar handel mellan länder. Detta innebär att Sverige inom detta område uppfyller det s.k. MRA (Mutual Recognition Arrangement). Om inte Sverige satsar på detta område kommer vår kon- kurrenskraft att försämras genom bl.a. sämre kvalité på varor, sämre säkerhet i uppföljningen på miljöområdet samt minskat inflytande vid internationella förhandlingar. Regeringens be- dömning är att både SP och SSI har uppfyllt de för riksmätplatsverksamheterna uppställda må- len.

Experimentell teknik

SP visade under 2003 mycket god måluppfyllelse avseende de definierade målen. SP:s arbete har bidragit till kompetensuppbyggnad, forsknings- projekt i samverkan med andra FoU-aktörer samt till kunskapsöverföring. Genom sin verk- samhetsbredd och sina kontaktytor har SP fort- satt att utveckla kunskap och kompetens i ett stort antal företag. Tvärvetenskapliga projekt utförs i stor omfattning och bidrar till näringsli- vets tillväxt främst hos de företag som är verk- samma inom SP:s huvudområden.

För att få en tydligare styrning av forsknings- området experimentell teknik har VINNOVA fått i uppdrag att fördela de medel som avsatts för ändamålet. Syftet är att uppnå en ökad sam- ordning av statens resurser för forskning och ut- veckling. Regeringen bedömer att detta kommer att leda till ett effektivare resursutnyttjande.

Standardisering

Det är regeringens bedömning att den svenska standardiseringen i huvudsak lyckats uppfylla målet med statens bidrag, dvs. att utgöra en ef- fektiv resurs för Sveriges deltagande i europeiskt och internationellt standardiseringsarbete.

Ingenjörsvetenskapsakademien

Regeringens bedömning är att IVA:s verksamhet bidrar till att stärka och utveckla Sveriges indust- riella kompetens och konkurrenskraft.

Geovetenskaplig forskning m.m.

Den forskning som stöds av SGU är en nödvän- dig länk till kunskapsflödet för utveckling av SGU:s verksamhet. De projekt som fått stöd koncentreras på för samhället viktiga geologiska problem och kompletterar SGU:s egen forsk- ning och utnyttjar den höga kompetens och moderna instrumentering som finns vid svenska universitet och högskolor. Den internationella utvärdering som genomförts av forskningsansla- get har givit mycket goda vitsord.

Studier av samhällsutvecklingen nationellt och internationellt visar att behovet av kunskaper och färdigheter inom den geovetenskapliga sek-

torn kommer att styras av en ökad efterfrågan på naturresurser i samverkan med ett ökat behov av skydd och vård av naturen. Undermarksbyg- gande används i ökande utsträckning som ett sätt att minska miljöpåverkan främst i urbana miljöer. Utveckling av geovetenskaperna behövs således som underlag för väl avvägda beslut som leder till långsiktigt hållbar utveckling av mark, jord och vatten.

4.11Omvärldsanalys, utvärdering och statistik

Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, är den myndighet som verkar inom Verksamhets- området Omvärldsanalys, utvärdering och sta- tistik. Institutet har till uppgift att utveckla och förbättra kunskapsunderlaget för tillväxtpoliti- ken. Institutet utför omvärldsbevakning och ut- värderingar med relevans för närings- och inno- vationspolitiken samt den regionala utvecklingspolitiken. Omvärldsbevakningen är delvis utlandsbaserad. Institutet ansvarar även för delar av den officiella statistiken. Verksam- hetsområdet är indelat i tre verksamhetsgrenar: Omvärldsanalys, Utvärdering och Företagssta- tistik.

Institutet har i regleringsbrevet för 2004 fått i uppdrag att belysa kvinnors och mäns villkor i sina analyser, utvärderingar och sin statistik.

4.11.1 Insatser

Omvärldsanalys

ITPS har under 2003 inriktat verksamheten inom verksamhetsgrenen Omvärldsanalys mot tre profilområden, Arbetets omfattning, Nä- ringslivets struktur och dynamik samt Män- niskors kompetens. Profilområdena har under 2004 minskat till två, Näringslivets struktur och dynamik samt Institutioner och regler.

Under 2003 låg fokus inom området Arbetets omfattning på frågan om arbetskraftsin- vandringens betydelse för tillväxten. Institutet har bland annat gjort en kunskapsöversikt över problem och möjligheter med framtidens even- tuella arbetskraftsimport.

Inom området Näringslivets struktur och dy- namik redovisade institutet, under 2003 och

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

2004 ett regeringsuppdrag som syftade till att kartlägga omfattningen och analysera konse- kvenserna av internationaliseringen av Sveriges näringsliv. ITPS har även påbörjat ett projekt med syfte att öka kunskapen om strukturom- vandlingens betydelse för tillväxten i Sverige. Fokus för det nya området Institutioner och regler är att analysera de större regelsystemens betydelse för investeringsviljan. Utöver dessa områden har regeringen, i regleringsbrevet för 2004, gett ITPS i uppdrag att:

–i samarbete med Verket för nä- ringslivsutveckling, NUTEK, utveckla me- toder för att beskriva den ekonomiska ut- vecklingen i landets regioner med hjälp av regionala prognoser och indikatorer,

–kartlägga aktörerna i det svenska innovationssystemet samt de instrument som de har till sitt förfogande.

Institutet ansvarar för en utlandsbaserad om- världsbevakning i samarbete med främst VINNOVA, NUTEK och Energimyndigheten. Under hösten 2003 inrättade ITPS ytterligare två kontor och har nu fem utlandskontor (Los Angeles, Washington, Tokyo, Peking och Bryssel).

Utvärdering

Institutet arbetar med utvärderingar inom tre strategiska områden:

–att öka politikens utvärderingsbarhet,

–att genomföra utvärderingar,

–att öka användningen av utvärderingarnas resultat.

För att öka politikens utvärderingsbarhet stödjer institutet andra aktörers arbete med att formulera mål och skapa uppföljningssystem. Bl.a. har institutet på uppdrag av regeringen gett förslag på hur politikområdet Regional utveck- lingspolitik kan följas upp och effektutvärderas.

Regeringen har också gett ITPS i uppdrag att utvärdera ett urval av de bransch- och sektorspe- cifika FoU-program som initierats av VINNOVA och dess föregångare. Studien skall följa företag som på olika sätt deltagit i dessa program och belysa eventuella effekter på före- tagens tillväxt och utveckling, särskilt med avse- ende på omsättning, sysselsättning och produk-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

tivitet. Utöver detta uppdrag har ITPS bland annat utvärderat IT-politiken samt effekterna av utvecklingsprogram för kommuner med sär- skilda omställningsproblem.

I syfte att öka användningen av utvärderingar- nas resultat arbetar institutet på att aktivt föra ut resultaten till berörda aktörer och beslutsfattare. Utvärderingarna rapporteras bland annat via se- minarier där berörda inbjuds att delta.

Statistik

Institutet ansvarar för den officiella statistiken inom områdena Internationella företag, Nystar- tade företag samt Konkurser och offentliga ackord. ITPS har på uppdrag av regeringen ut- vecklat en könsuppdelad statistik i en longitudinell individ- och företagsdatabas (IFDB). Databasen skall bland annat användas vid analyser av näringslivets struktur och dyna- mik.

ITPS har förbättrat tillgängligheten genom att statistiken nu kan laddas ner från deras hemsida.

4.11.2 Resultatbedömning

Mål

Målet för verksamhetsområdet Omvärldsanalys, utvärdering och statistik är att förbättra kun- skapsunderlaget för att därigenom skapa förut- sättningar för att utveckla närings- och innova- tionspolitiken.

Resultat

Institutet för tillväxtpolitiska studier förbättrar kunskapen om hur närings- och innovations- politiken påverkar tillväxten genom sina analyser och utvärderingar. Den statistik som institutet producerar är också en viktig källa till kunskap.

Resultatet från analyserna, utvärderingarna och statistikverksamheten redovisas i ITPS rap- portserier.

För att sprida resultaten ytterligare anordnar institutet seminarier där resultaten presenteras och diskuteras. Deltagare vid konferenserna och seminarierna är bland annat representanter från regeringskansliet, myndigheter, näringslivets or- ganisationer och forskare.

Tillgängligheten till ITPS rapporter och sta- tistik har ökat då institutet utvecklat hemsidan där rapporter, nyhetsbrev och statistik finns att ladda ner. Den ökade tillgängligheten märks del- vis genom att resultaten från institutets arbete uppmärksammats allt mer i media

4.12Konkurrensneutralitet för svensk träskiveindustri

Genom den svenska energi- och klimatpolitiken har efterfrågan ökat på sågspån för användning som bränsle inom värme- och elproduktion. Detta har inneburit stigande priser på spån. Sågspån används som råvara i träskiveindustrin där betalningsförmågan till följd av internationell konkurrens är begränsad. Riksdagen har därför föreslagit (2003/04:NU10) att statsmakterna- i avvaktan på att politiken i andra europeiska län- der får en liknande inriktning som den svenska vad gäller åtgärder för att minska koldioxidut- släppen- skapar ett stödsystem som möjliggör konkurrensneutralitet för svensk träskivein- dustri. För att ett statligt stöd skall kunna utgå krävs dock en anmälan och ett godkännande av EG-kommissionen. Detta bör enligt Näringsut- skottet föregås av en sondering hos EG-kom- missionen om möjligheterna för ett godkän- nande. Regeringen har därför till EG- kommissionen kommunicerat ett förslag om stöd till träskiveindustrin, baserat på rådande konkurrensnackdel och den svenska koldioxid- beskattningen. Regeringen avser återkomma till riksdagen i frågan.

4.13Statliga insatser utanför politikområdet

Associationsrättens område

Regeringen har under våren lämnat propositio- nen Ny försäkringsavtalslag (2003/04:150). Den nya lagen skall anpassa försäkringsavtalsrätten till moderna samhällsförhållanden, till dagens och morgondagens försäkringsförhållanden och till ny teknik. Vidare har EG:s förordning om europabolag kompletterats med svensk lagstift- ning. Ett europabolag skall vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande sam-

verkan. Ett europabolag med säte i Sverige kommer att i huvudsak att falla under samma regler som svenska publika aktiebolag. EG: s förordning och den svenska lagen om europa- bolag träder i kraft 8 oktober 2004.

Det finns pågående lagstiftningsprojekt som är av särskild betydelse för företagande och nä- ringsliv. Regeringen har lämnat en lagrådsremiss med förslag till ny aktiebolagslag. I lagrådsremis- sen föreslås bl.a. regler som främjar en aktiv ägarfunktion t.ex. genom ett särskilt system för insamlandet av fullmakter inför bolagsstämman, förenklingar i regelverket för de privata aktiebo- lagen, nya instrument för kapitalanskaffning, och nya regler om delning av aktiebolag. Den nya la- gen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. Andra lagstiftningsförslag som kan nämnas är lagrådsremisserna Internationell redovisning i svenska företag och Ny distansavtalslag. Propo- sitioner för ovannämnda lagstiftningsprojekt planeras till hösten 2004.

Skatteområdet

Skatteområdet är ett av de områden utanför näringspolitiken som är av störst betydelse för näringslivet. Förändringar inom skatteområdet kan innebära förändringar av de grundläggande förutsättningarna för företagandet.

Som ett första steg i en förändring av de s.k. 3:12-reglerna trädde per den 1 januari 2004 för- ändringar i kraft som innebär att den andel av vinsten som en företagare skall kunna få beskat- tad som kapital- i stället för arbetsinkomst har ökat i storlek. Samtidigt gjordes det förändringar i arvs- och gåvobeskattningen för att underlätta generationsskiften i onoterade företag. Rege- ringen föreslår att arvs- och gåvoskatterna slopas fr.o.m. den 1 januari 2005. Vidare har nya regler för momsfakturor införts. Genom de nya reg- lerna förenklas, moderniseras och harmoniseras reglerna för fakturering av moms. En av flera nyheter är att en momsfaktura endast undan- tagsvis behöver utfärdas vid försäljningar till pri- vatpersoner, vilket kommer att underlätta faktu- rahanteringen för företagen. För företag med gränsöverskridande handel innebär harmonise- ringen att handeln underlättas betydligt, efter- som samma faktureringsregler skall gälla i alla EU-länder.

Inom Regeringskansliet pågår nu arbetet med den fortsatta reformeringen av de så kallade

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

3:12-reglerna och med att ta hand om bl.a. Egendomsskattekommitténs förslag. Kommit- tén har föreslagit bl.a. att tillgångar och skulder i näringsverksamhet skall befrias från arvsskatt.

Utredningen om vissa företagsskattefrågor (Dir. 2004:28) beräknas avsluta sitt arbete den 31 oktober 2005. Utredaren har till uppgift att se över vissa företagsskattefrågor vid omstrukture- ringar m.m. Uppdraget omfattar även sådana omstruktureringsfrågor som föranleddes av den under år 2003 genomförda reformen med slopad kapitalvinstbeskattning av näringsbetingade an- delar.

EG-direktivet om tjänster på den inre marknaden

EG-kommissionens förslag till ett direktiv om tjänster på den inre marknaden har börjat be- handlas på rådsarbetsgruppsnivå och Sverige deltar aktivt i detta arbete. Direktivet syftar till att underlätta etablering för leverantörer av tjänster och fri rörlighet för tjänster på den inre marknaden Den ökade rörlighet och integrering av tjänstesektorn som direktivet syftar till är av stor betydelse för ökad konkurrenskraft och till- växt i Sverige och övriga EU.

Kemikaliestrategin

Ett förslag för gemensamma regler inom EU för kemikalier (REACH) förhandlas sedan slutet på 2003 i konkurrenskraftsrådet. Enligt den konse- kvensanalys avseende förslagets effekter på svenska företag som gjorts på regeringens upp- drag av NUTEK kommer ett flertal branscher förutom tillverkare och importörer av kemikalier att beröras. Det handlar om t.ex. byggindustri och tillverkningsindustri. Majoriteten av dessa är små och medelstora företag. Från svensk sida är det väsentligt att regelverket blir användarvän- ligt och praktiskt hanterbart för företagen sam- tidigt som det bidrar till att uppfylla miljömålet Giftfri miljö.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.14Vissa frågor angående förvaltningen av statligt ägda bolag

Låneramar till järnvägsrelaterade bolag

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2005 besluta om låneramar i Riksgäldskonto- ret för SJ AB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier som sammanlagt uppgår till högst 5 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Riksdagen har bemyndigat regeringen (prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:243 att ge SJ AB en låneram i Riks- gäldskontoret om 2 000 miljoner kronor för pe- rioden 2004-2007.

Riksdagen beslutade hösten 2003 om lånera- mar i Riksgäldskontoret för Euromaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier om sammanlagt 6 550 000 000 kro- nor under 2004 (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:TU1, rskr. 2003/04:75). Våren 2004 be- slutade riksdagen vidare om låneramar i Riks- gäldskontoret under 2005 och 2006 för dessa bolag om sammantaget 2 300 000 000 kronor (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274). Skälet var att regeringen ville skapa stabilitet i finansieringsförutsättningarna och därmed en rimlig förhandlingsposition vid upptagande av lån i dessa bolag på den öppna kreditmarknaden.

Det beslutade beloppet om 2 300 000 000 kronor inbegrep de medelfristiga kreditbehoven fram till slutet av 2006. För den kortfristiga fi- nansieringen under 2005 anser regeringen att Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier behöver en ytterligare kreditmöjlighet i Riksgäldskontoret om 800 000 000 kronor, dvs. en samlad låneram om 3 100 000 000 kronor. De föreslagna totala kort- och medelfristiga låneramarna 2005 på 5 100 000 000 kronor är en reduktion med 3 450 000 000 kronor från de 8 550 000 000 kro- nor som gällde för 2004. Skälet till den före- slagna minskningen är att Jernhusen AB har flyttat över huvuddelen av sin finansiering till den öppna lånemarknaden.

Statens aktier i OMHEX Aktiebolag

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att vidta någon av följande åtgärder,

1.att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i OMHEX Aktiebolag eller

2.att förvärva ytterligare aktier i bolaget, och

3.vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra transaktioner enligt punkterna 1 och

Bakgrund: Statens ägande i OMHEX Aktiebo- lag har sin grund i att riksdagen 1997 bemyndi- gade regeringen att sälja statens andel i Värde- papperscentralen VPC Aktiebolag (VPC). Regeringen bedömde därvid att utvecklingen i framtiden kunde leda till att staten, på annat sätt än genom direktägande i VPC, även fortsätt- ningsvis borde ha ett direktägande i någon av de centrala verksamheterna inom den svenska fi- nansiella sektorn. Regeringen bemyndigades att disponera ersättningen från en avyttring av ak- tierna i VPC till förvärv av aktier i eller bildande av bolag som direkt eller indirekt drev verksam- het enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller aktiekontolagen (1989:827). Vidare anvisades 10 miljoner kronor som ramanslag för kostnader som uppkom i samband med värdering och försäljningsåtgärder vid avyttring. Ytterligare 500 miljoner kronor anvisades för att investera i företag som hade en central roll inom den svenska finansiella infra- strukturen (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284.)

Då OM Gruppen Aktiebolag 1998 förvärvade Stockholms Fondbörs Aktiebolag förvärvade staten initialt aktier motsvarande 7,7 procent av rösterna i OM Gruppen Aktiebolag. År 2000 förvärvade staten ytterligare aktier i OM Grup- pen Aktiebolag med medel från försäljningen av VPC och statens andel ökade till 9,5 procent. Som en följd av OM Aktiebolags (före detta OM Gruppen Aktiebolag) förvärv av finska HEX Integrated Markets Plc 2003 har statens ägarandel minskat till nuvarande nivå, 6,9 pro- cent. Värdet på statens aktieinnehav uppgår till ca 650 miljoner kronor. Efter förvärvet bytte fö- retaget firmanamn till OMHEX Aktiebolag.

OMHEX Aktiebolag består i dag av två af- färsområden, OM Technology och HEX Integrated Markets. OM Technology utvecklar

systemlösningar åt företag på världens finans- och energimarknader och HEX Integrated Markets äger och driver börser i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen samt till- handahåller olika finansiella tjänster. Koncernen omsatte år 2003 2 686 miljoner kronor. OM Technology står för ca 65 procent av omsätt- ningen och HEX Integrated Markets för ca 35 procent. Antalet anställda är ca 1 600 personer. Ytterligare uppgifter om OMHEX Aktiebolag återfinns i regeringens skrivelse om företag med statligt ägande 2003/04:120.

Skälen för regeringens förslag: Ett ägande i ett börsnoterat företag ställer höga krav på sta- ten vad gäller flexibilitet i utövandet av ägandet, t.ex. avseende möjligheten att snabbt ta ställning till nyemissioner och förvärvserbjudanden. Riksdagen har tidigare bemyndigat regeringen att reducera det statliga ägandet i de noterade bolagen Nordea Bank AB och TeliaSonera AB. Regeringens förslag syftar till att åstadkomma en effektivare förvaltning genom att skapa förut- sättningar som bättre överensstämmer med dem som råder i näringslivet. Genom bemyndigandet ges staten bättre förutsättningar att som ägare agera på det sätt som är bäst ur kommersiell synpunkt och staten ges möjligheter att agera utifrån det som kan anses bäst gagna statens in- tressen. Staten får möjlighet att kunna agera med flexibilitet och ges möjlighet att skapa en bättre värdeutveckling av sitt kapital. Regeringen bör därför få möjlighet att välja lämplig tidpunkt att öka, reducera eller avyttra statens aktieinnehav i OMHEX Aktiebolag i den takt som är affärs- mässigt fördelaktig. Regeringen har vidare behov av att i samband med förberedelser för att för- ändra ägandet i bolaget vidta nödvändiga åtgär- der såsom t.ex. värdering. I det fall det blir ak- tuellt att öka statens andel i OMHEX Aktiebo- lag avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till finansiering.

Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB

Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen vid förvaltningen av Sveaskog AB, utöver vad som tidigare beslutats, följer de riktlinjer som anges.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Riksdagen beslöt 1998 (prop. 1998/99:1 utgifts- område 24, bet. 1998/99NU1, rskr. 1998/99:108) att ett särskilt statligt ägt skogs- bolag, Sveaskog AB, skulle bildas. Riksdagen be- handlade därvid riktlinjerna för bolagets verk- samhet. Senare (prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108) har riksdagen beslutat att staten genom Sveaskog AB skulle förvärva utestående aktier i AssiDomän AB, ett bolag som vid det tillfället delvis ägdes av staten. Med hänsyn till att Sveaskog nu blivit mycket större och funnit sin roll finns det skäl att i några avseenden ta upp frågan om riktlinjerna för bo- lagets verksamhet.

Sveaskog AB bedriver inom sin organisation en mindre verksamhet inom jakt, fiske och na- turupplevelser. Statsskogsutredningen har kart- lagt statens skogsinnehav i sitt betänkande Stat- lig skog och skyddad mark (SOU 2002:40). Utredningen pekar på skogens betydelse som källa för rekreation och upplevelser.

När Sveaskog bildades fick bolaget inte någon särskild roll inom området naturturism, rekrea- tion och upplevelser. Riktlinjerna för Sveaskog bör ändras på denna punkt. Utöver de riktlinjer som tidigare beslutats för bolaget bör bolaget även kunna bedriva en utökad verksamhet inom området naturturism, rekreation och upplevel- ser. Verksamheten skall bedrivas på marknads- mässiga grunder. Det skall finnas ett avkast- ningskrav som baseras på det kapital som sysselsätts och risknivån. I inledningsskedet bör bolagets marker i norra delen av landet priorite- ras.

Det finns anledning att ta upp ytterligare en fråga som berör Sveaskog AB. I beslutet om för- värvet av utestående aktier i AssiDomän AB år 2001 sades att i fråga om de industriella verk- samheterna skall AssiDomän AB:s framgångs- rika utplacering i nya strukturer fortsätta och av- slutas. Staten skall inte, sades det i propositionen, vara en långsiktig ägare till in- dustriell verksamhet på det skogliga området. Sedan förvärvet av AssiDomän AB skedde har sågverken förts över till ett bolag som ägs ge- mensamt med andra skogsägarintressen. Pap- persbruket i Frövi ägs helt av Sveaskog AB. Det bör understrykas att bolaget vid sitt arbete att förändra ägarstrukturerna bör, utan att ge avkall på den ursprungliga intentionen, ta tillvara möj- ligheterna att få ut ett bra värde för tillgångarna.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.15Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket angav för 2002 revisionsbe- rättelse med två invändningar mot NUTEK. In- vändningarna avsåg befogenhetsöverträdelser genom anslagsöverskridande. Regeringen beslu- tade att förtydliga NUTEK:s ansvarsförhållan- den i samband med utbetalning av medel till de kommunala samverkansorganen och de regio- nala självstyrelseorganen i 2004 års reglerings- brev.

Riksrevisionen har även för 2003 angivit revi- sionsberättelse med invändning mot NUTEK. Invändningen avsåg felaktig belastning av anslag 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder inom utgiftsområde 19 för kostnader för uppbyggnad av ärendehanteringssystem inom de regionala stöden (NYPS). Regeringen har från och med 1 juli 2004 möjliggjort lånefinansiering av kostnader för uppbyggnad av NYPS i enlighet med kapitalförsörjningsförordningen (1992:406).

I samband med Riksrevisionens granskning av Statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17) anger Riksrevisionen att regeringen bör klargöra om Riksdagen fattat beslut om att låta Patent- och registreringsverket disponera avgiftsintäkter. Regeringen hemställer i förslag till tilläggsbudget för 2004 om bemyndigande att låta regeringen förfoga över intäkter från verksamhetsgrenen Namn vid Patent- och registreringsverket för att täcka statens kostnader för verksamheten.

Riksrevisionen har inte haft några invänd- ningar i revisionsberättelser eller lämnat någon effektivitetsrapport för övriga myndigheter inom politikområdet.

4.16Budgetförslag

4.16.138:1 Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader

Tabell 4.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	14 208
2003	Utfall	209 320		sparande	14 208
2004	Anslag	205 534	1	Utgifts-	210 214
2004	Anslag	205 534	1	prognos	210 214
2005	Förslag	218 811

2006	Beräknat	216 541	2

2007	Beräknat	220 449	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 213 639 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 213 639 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget täcker förvaltningskostnader för Verket för näringslivsutveckling samt används för driftbidrag till ALMI Företagspartner AB.

Anslagssparandet från 2003 hänförs i huvud- sak till finansiering av uppbyggnad av ärende- system inom de regionala stöden (NYPS). Fr.o.m. den 1 juli 2004 lånefinansieras uppbygg- naden av detta datasystem. Av anslagssparandet har 4 000 000 kronor dragits in till statsbudge- ten.

Regeringens överväganden

Anslaget föreslås öka med 12 277 000 kronor till följd av justering av pris- och löneomräkningen (inklusive retroaktiv justering). Anslaget föreslås även öka med 1 000 000 kronor för att finansiera Verkets ansvar enligt förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd be- redskap. Finansiering sker från utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet anslaget 7:5 Krisberedskap.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 218 811 000 kronor anvisas under an- slaget 38:1 Verket för näringslivsutveckling: För- valtningskostnader för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 216 541 000 kronor re- spektive 220 449 000 kronor.

Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:1 Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	205 534	205 534	205 534
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	12 2773	9 994	13 882

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	1 000	1 014	1 032

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	218 811	216 541	220 449

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Anslaget ökar med 5 miljoner kronor engångsvis till följd av retroaktiv pris- och löneomräkning.

4.16.2 38:2 Näringslivsutveckling m.m.

Tabell 4.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	194 842		sparande	102 893

2004	Anslag	218 562	1	Utgifts-	223 403
2004	Anslag	218 562	1	prognos	223 403

2005	Förslag	275 562

2006	Beräknat	255 562

2007	Beräknat	255 562

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget skall användas för näringslivsfrämjande åtgärder.

Anslagssparandet från 2003 är i huvudsak uppbundet i beslut och 1 945 000 kronor har dragits in till statsbudgeten. I enlighet med re- geringens förslag på tilläggsbudget i denna pro- position förs 15 000 000 kronor till anslag 38:14 Rymdverksamhet inom utgiftsområde 24 Nä- ringsliv och 15 000 000 kronor till anslag 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknik- utveckling inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Regeringens överväganden

Det särskilda stödet, om 54 000 000 kronor, till kvinnors och invandrares företagande samt koo- perativt företagande förlängs fr.o.m. 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Anslaget föreslås öka med 25 000 000 kronor årligen för att finansiera innovationslån. Av till- skottet skall 10 000 000 kronor finansiera inno- vationslån i stödområde B. Finansieringen av in- novationslån i stödområde B sker från utgiftsområde 19 anslag 33:1 Allmänna regional- politiska åtgärder. Samtidigt föreslås anslaget minska med 4 000 000 kronor för att bidra till finansieringen av ett förbättrat system för mark- nadskompletterande kapital i tidiga skeden.

Därutöver föreslås anslaget öka med 5 000 000 kronor årligen för stöd till kreditgarantiföre- ningar.

Anslaget beräknas minska med 20 000 000 kronor år 2006 till följd av att den temporära satsningen på design upphör.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 275 562 000 kronor anvisas under an- slaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 255 562 000 kronor för respektive år.

Tabell 4.10 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:2 Näringslivsutveckling m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	249 562	249 562	249 562
Förändring till följd av:
Beslut	16 000	-4 000	-4 000

Överföring till/från andra
anslag	10 000	10 000	10 000

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	275 562	255 562	255 562

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

4.16.338:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader

Tabell 4.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	2 123
2003	Utfall	70 490		sparande	2 123

2004	Anslag	73 444	1	Utgifts-	71 975
2004	Anslag	73 444	1	prognos	71 975

2005	Förslag	72 233

2006	Beräknat	75 173	2

2007	Beräknat	76 513	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 74 221 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 74 221 tkr i 2005 års prisnivå.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Anslaget skall finansiera statens kostnader för omvärldsbevakning och utvärdering med rele- vans för närings- och innovationspolitiken samt den regionala utvecklingspolitiken. Omvärldsbe- vakningen är delvis utlandsbaserad. Även viss statistik finansieras.

Regeringens överväganden
Anslaget	föreslås	minska	2005	med totalt
3 000 000	kronor,	varav 1	000 000	kronor till

följd av en överföring till anslaget 38:8 Patent- besvärsrätten. Resterande 2 000 000 kronor skall bidra till finansieringen av ett förbättrat system för marknadskompletterande kapital i tidiga skeden.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 72 233 000 kronor anvisas under an- slaget 38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 75 173 000 kronor re- spektive 76 513 000 kronor.

Tabell 4.12 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskost- nader

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	74 344	74 344	74 344
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	889	1 855	3 213

Beslut	-2 000	-1 026	-1 044

Överföring till/från andra
anslag	-1 000	0	0

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	72 233	75 173	76 513

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.16.4 38:4 Turistfrämjande

Tabell 4.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	90 334		sparande	1 682

2004	Anslag	101 535	1	Utgifts-	98 129
2004	Anslag	101 535	1	prognos	98 129

2005	Förslag	101 403

2006	Beräknat	103 735	2

2007	Beräknat	106 060	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 101 403 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 101 403 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget skall finansiera statens kostnader för turistfrämjande. Verksamheten bedrivs dels av Turistdelegationen, dels av det av staten och tu- ristnäringen samägda Sveriges Rese- och Turist- råd AB.

Regeringens överväganden

Betänkandet av Utredningen om översyn av tu- ristfrämjandets funktion, organisation och roll- fördelning (SOU 2004:17) har remissbehandlats och regeringen avser att återkomma angående turistpolitiken.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 101 403 000 kronor anvisas under an- slaget 38:4 Turistfrämjande för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 103 735 000 kro- nor respektive 106 060 000 kronor.

Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:4 Turistfrämjande

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	101 535	101 535	101 535
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	-132	2 200	4 525

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	101 403	103 735	106 060

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.16.538:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

Tabell 4.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	168 835		sparande	3 076

2004	Anslag	172 109	1	Utgifts-	171 143
2004	Anslag	172 109	1	prognos	171 143

2005	Förslag	174 313

2006	Beräknat	176 057	2

2007	Beräknat	179 062	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 174 313 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 174 313 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar myndighetsverksamhet inom SGU, Bergsstaten samt förvaltning av an- läggningar som tidigare använts för statens civila beredskapslager för olja samt av regeringen.

SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I detta ingår att vara chefs- myndighet för Bergsstaten, som utfärdar till- stånd och bedriver tillsyn enligt minerallagen (1991:45). SGU har uppdraget att förvalta och miljösäkra anläggningar som tidigare använts för statens civila beredskapslager för olja samt det statliga gruvfältet i Adak. SGU svarar också för samordning, uppföljning och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kva- litet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.16 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2003	8 840	104	8 314	630

Prognos 2004	8 000	125	8 576	-451

Budget 2005	8 500	120	8 246	374

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Tabell 4.17 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2003	35 229	34 306	923
(varav tjänsteexport)	2 102	2 077	25

Prognos 2004	44 000	43 000	1 000
(varav tjänsteexport)	2 400	2 400	0

Budget 2005	38 000	37 500	500
(varav tjänsteexport)	1 000	1 000	0

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 174 313 000 kronor anvi- sas under anslaget 38:5 Sveriges geologiska un- dersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas an- slaget till 176 057 000 kronor respektive 179 062 000 kronor.

Tabell 4.18 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk under- sökningsverksamhet m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	172 109	172 109	172 109
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 204	3 948	6 953

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	174 313	176 057	179 062

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.16.638:6 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning

Tabell 4.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	9 222		sparande	29

2004	Anslag	5 211	1	Utgifts-	5 115
2004	Anslag	5 211	1	prognos	5 115

2005	Förslag	5 263

2006	Beräknat	5 426	2

2007	Beräknat	5 595	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 5 263 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 5 263 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar kostnader för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning, tillämpad forskning och kompetensutveckling.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 5 263 000 kronor anvisas under anslaget 38:6 Sveriges geologiska undersök- ning: Geovetenskaplig forskning för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 5 426 000 kronor respektive 5 595 000 kronor.

Tabell 4.20 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:6 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	5 211	5 211	5 211
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	52	215	384

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	5 263	5 426	5 595

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.16.738:7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m.

Tabell 4.21 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	27 546		sparande	14 854

2004	Anslag	27 000	1	Utgifts-	25 549
2004	Anslag	27 000	1	prognos	25 549

2005	Förslag	22 000

2006	Beräknat	17 000

2007	Beräknat	12 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget finansierar statens kostnader för efter- behandling av tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak, Malå kom- mun.

Regeringens överväganden

Efter olyckan vid anläggningen i Sala har miljö- säkringen av den anläggningen och ett antal lik- nande anläggningar fått förskjutas i tiden. Arbe- tet har återupptagits under första delen av 2004.

Olyckan leder till ökade entreprenadkostna- der och förskjutning av dessa kostnader. Ansla- get kommer dock successivt att kunna minskas i takt med att miljösäkringsarbetet avslutas.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 22 000 000 kronor anvisas under an- slaget 38:7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 17 000 000 kronor respektive 12 000 000 kronor.

Tabell 4.22 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av ol- jelagringsanläggningar m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	27 000	27 000	27 000

Förändring till följd av:
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt	-5 000	-10 000	-15 000

Förslag/beräknat anslag	22 000	17 000	12 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

4.16.8 38:8 Patentbesvärsrätten

Tabell 4.23 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	15 888		sparande	-1 299

2004	Anslag	17 149	1	Utgifts-	16 719
2004	Anslag	17 149	1	prognos	16 719

2005	Förslag	16 467

2006	Beräknat	15 576	2

2007	Beräknat	15 828	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 15 467 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 15 467 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget används till förvaltningskostnader för Patentbesvärsrätten.

Regeringens överväganden

Anslaget föreslås öka med 1 000 000 kronor 2005 för att domstolen skall kunna klara sina uppgifter. Ökningen finansieras genom att an- slaget 38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader minskas med samma be- lopp.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 16 467 000 kronor anvisas under an- slaget 38:8 Patentbesvärsrätten för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 15 576 000 kro- nor respektive 15 828 000 kronor.

Tabell 4.24 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:8 Patentbesvärsrätten

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	15 249	15 249	15 249

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	218	327	579
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	1 000	0	0

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	16 467	15 576	15 828

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.16.938:9 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer

Tabell 4.25 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	-428
2003	Utfall	8 728		sparande	-428
2004	Anslag	8 600	1	Utgifts-	7 900
2004	Anslag	8 600	1	prognos	7 900
2005	Förslag	8 000

2006	Beräknat	8 000

2007	Beräknat	8 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget finansierar verksamhet vid Bolagsver- ket avseende kostnader i samband med likvida- tion av företag.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 8 000 000 kronor anvisas under anslaget 38:9 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer för 2005. För 2006 och 2007 beräk- nas anslaget till 8 000 000 kronor för respektive år.

4.16.1038:10 Upprätthållande av nationell metrologi m.m.

Tabell 4.26 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	1 390
2003	Utfall	25 982		sparande	1 390

2004	Anslag	26 786	1	Utgifts-	26 292
2004	Anslag	26 786	1	prognos	26 292

2005	Förslag	27 586

2006	Beräknat	27 586

2007	Beräknat	27 586

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget används för bidrag till riksmätplatserna vid SP Sveriges Provnings- och Forskningsin- stitut AB (SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI). Riksmätplatsbidraget används i dag för drift- och underhåll av riksmätplatser, upprätt- hållande av internationell spårbarhet för mät- storheter, investeringar i mätteknisk utrustning samt till mätteknisk FoU.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Regeringens överväganden

Området kemisk metrologi är under utveckling inom det europeiska samarbetet och en långsik- tig gemensam satsning är nödvändig. En kemisk metrologisk infrastruktur innebär dels att SP kan upprätthålla spårbarhet för ett antal kemiska en- heter själva och dessutom fungera som nod mellan referenslaboratorer i och utanför Sverige med kunskap inom andra kemiska enheter. För att Sverige skall utveckla en metrologisk infra- struktur inom kemiområdet föreslås därför att anslaget tillförs 800 000 kronor fr.o.m. 2005. Fi- nansiering sker genom att anslaget 38:12 Bidrag till standardisering och FoU inom experimentell teknik m.m. minskas med motsvarande belopp.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 27 586 000 kronor anvisas under an- slaget 38:10 Upprätthållande av nationell metro- logi m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 27 586 000 kronor för respektive år.

Tabell 4.27 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:10 Upprätthållande av nationell metrologi m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	26 786	26 786	26 786
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	800	800	800

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	27 586	27 586	27 586

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

4.16.11 38:11 Elsäkerhetsverket

Tabell 4.28 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	39 542		sparande	1 853
2004	Anslag	41 548	1	Utgifts-	41 489
2004	Anslag	41 548	1	prognos	41 489
2005	Förslag	41 423

2006	Beräknat	41 896	2

2007	Beräknat	42 627	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 41 423 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 41 423 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget anvisas medel till förvaltnings- kostnader vid Elsäkerhetsverket.

Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De övergripande målen för verksamheten är att fö- rebygga av elektricitet orsakad skada på person och egendom samt störningar på radiokommu- nikation och näringsverksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Elsä- kerhetsverket skall därvid svara för statliga insat- ser för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt medverka till en till- fredsställande elektromagnetisk kompatibilitet. Inkomster hos Elsäkerhetsverket som myndig- heten inte får disponera redovisas på statsbud- getens inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.29 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2003	307 375	2 246	1 129	1 117

Prognos 2004	306 970	1 500	600	900

Budget 2005	306 970	1 200	500	700

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 41 423 000 kronor anvi- sas under anslaget 38:11 Elsäkerhetsverket för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 41 896 000 kronor respektive 42 627 000 kronor.

Tabell 4.30 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:11 Elsäkerhetsverket

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	41 548	41 548	41 548

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	-125	348	1 079
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	41 423	41 896	42 627

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.16.1238:12 Bidrag till standardisering och FoU inom experimentell teknik m.m.

Tabell 4.31 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	70 364		sparande	0

2004	Anslag	71 475	1	Utgifts-	70 158
2004	Anslag	71 475	1	prognos	70 158

2005	Förslag	71 383

2006	Beräknat	72 976	2

2007	Beräknat	74 550	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 71 383 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 71 383 tkr i 2005 års prisnivå.

Från anslaget betalas bidrag till den svenska standardiseringsorganisationen för att verka för svensk standardisering, nationellt, europeiskt och globalt.

Det övergripande målet för standardiseringen är att öppna marknader, höja produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar för medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och egendom tillgodoses. Från anslaget lämnas också bidrag till forskning och utveckling inom expe- rimentell teknik. För teknisk informationsför- sörjning lämnas bidrag till AB Terminologicent- rum TNC och Svensk förening för informationsspecialister (TLS).

Regeringens överväganden

Den svenska standardiseringsorganisationen har med framgång drivit svenska intressen i det europeiska och internationella standardiserings- arbetet. Den nya organisationen har medfört en ökad effektivitet och internationell slagkraft.

För att bidra till finansieringen av en ökad satsning på området kemisk metrologi föreslås en överföring om 800 000 kronor till anslaget 38:10 Upprätthållande av nationell metrologi m.m.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 71 383 000 kronor anvisas under an- slaget 38:12 Bidrag till standardisering och FoU inom experimentell teknik m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 72 976 000 kronor respektive 74 550 000 kronor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Tabell 4.32 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:12 Bidrag till standardisering och FoU inom experimen- tell teknik m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	71 475	71 475	71 475
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	708	2 319	3 910

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	-800	-818	-835

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	71 383	72 976	74 550

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.16.1338:13 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader

Tabell 4.33 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	20 243		sparande	1 197

2004	Anslag	22 360	1	Utgifts-	22 588
2004	Anslag	22 360	1	prognos	22 588

2005	Förslag	22 610

2006	Beräknat	22 862	2

2007	Beräknat	23 259	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 22 610 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 22 610 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget anvisas medel till förvaltnings- kostnader vid Rymdstyrelsen.

Rymdstyrelsen utgör en liten expertmyndig- het med ansvar för svensk rymdverksamhet och rymdforskning. Verksamheten bedrivs till stor del inom ramen för europeiska rymdsamarbetet inom European Space Agency (ESA). Rymdsty- relsen fördelar också medel till verksamhet som bedrivs nationellt eller i bilaterala samarbeten med framför allt Frankrike. Myndigheten bere- der också ärenden om tillstånd att bedriva rymd- verksamhet från svenskt territorium och utövar kontroll av sådan verksamhet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 22 610 000 kronor anvi- sas under anslaget 38:13 Rymdstyrelsen: Förvalt-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

ningskostnader för 2005. För 2006 och 2007 be- räknas anslaget till 22 862 000 kronor respektive 23 259 000 kronor.

Tabell 4.34 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:13 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	22 360	22 360	22 360
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	250	502	899

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	22 610	22 862	23 259

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.16.14 38:14 Rymdverksamhet

Tabell 4.35 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	498 629		sparande	-6 731

2004	Anslag	556 510	1	Utgifts-	451 880
2004	Anslag	556 510	1	prognos	451 880

2005	Förslag	791 871

2006	Beräknat	669 899	2

2007	Beräknat	582 710	3

Under anslaget anvisas medel för industriut- vecklingsprojekt, fjärranalys och forskning, som bedrivs inom ramen för deltagande i internatio- nellt samarbete, framför allt inom det europeiska rymdsamarbetet inom European Space Agency (ESA). Verksamheten kan också bedrivas i na- tionella eller bilaterala program. Vidare bekostas vissa informationsinsatser från anslaget.

Huvuddelen av anslaget, drygt 70 procent, ut- görs av betalningar till ESA för Sveriges delta- gande i långsiktiga samarbetsprojekt. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår ett bemyndigande om eko- nomiska åtaganden även för 2005. Detta möjlig- gör att det för delar av verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga program under en flerårig plane- ringsperiod.

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 655 966 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 558 719 tkr i 2005 års prisnivå.

Tabell 4.36 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	1 407 000	1 128 000	1 074 000

Nya åtaganden	119 000	415 000	920 000

Infriade åtaganden	398 000	469 000	539 000	607 000	993 000

Utestående åtaganden vid årets slut	1 128 000	1 074 000	1 455 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	1 400 000	1 112 000	1 600 000

Regeringens överväganden

Rymdstyrelsen har framgångsrikt verkat för att stärka svensk forskning och industri inom framförallt det europeiska rymdsamarbetet. Rymdverksamheten bidrar till att stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Regeringen bedömer att rymdverksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och att uppnådda resultat svarar mot de fastställda målen. Fr.o.m. 2005 ökar anslaget med 10 miljoner kronor då en tidi- gare beslutad tillfällig neddragning för budget- åren 2002 och 2003 upphör. För att säkerställa ett fortsatt svenskt deltagande i det europeiska bärraketprogrammet Ariane föreslås anslaget tillföras 235 miljoner kronor för 2005 och 100 miljoner kronor för 2006.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 791 871 000 kronor anvisas under an- slaget 38:14 Rymdverksamhet för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 669 899 000 kro- nor respektive 582 710 000 kronor.

Tabell 4.37 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:14 Rymdverksamhet

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	541 510	541 510	541 510
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 361	18 155	30 736

Beslut	245 000	110 234	10 464

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	791 871	669 899	582 710

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.16.1538:15 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Tabell 4.38 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	0
2003	Utfall	5 359		sparande	0
2004	Anslag	5 359	1	Utgifts-	5 260
2004	Anslag	5 359	1	prognos	5 260
2005	Förslag	5 359

2006	Beräknat	5 359

2007	Beräknat	5 359

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Från anslaget lämnas statens bidrag till Ingen- jörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande verksamhet, som t.ex. ledningsfunktion, utred- nings-, informations- och ekonomiverksamhet. IVA:s verksamhet inriktas på att följa, analysera och sprida information om aktuella utveck- lingstendenser, samt på att skapa och initiera samverkan mellan olika aktörer i samhället.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 5 359 000 kronor anvisas under anslaget 38:15 Bidrag till Ingenjörsveten- skapsakademien för 2005. För 2006 och 2007 be- räknas anslaget till 5 359 000 kronor för respek- tive år.

4.16.16 38:16 Konkurrensverket

Tabell 4.39 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	78 369		sparande	1 674

2004	Anslag	82 510	1	Utgifts-	79 480
2004	Anslag	82 510	1	prognos	79 480

2005	Förslag	83 650

2006	Beräknat	84 392	2

2007	Beräknat	85 805	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 83 650 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 83 650 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget täcker förvaltningskostnader för Kon- kurrensverket.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 83 650 000 kronor anvi- sas under anslaget 38:16 Konkurrensverket för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 84 392 000 kronor respektive 85 805 000 kronor.

Tabell 4.40 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:16 Konkurrensverket

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	82 510	82 510	82 510
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 140	1 882	3 295

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	83 650	84 392	85 805

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.16.17 38:17 Konkurrensforskning

Tabell 4.41 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	6 320		sparande	796

2004	Anslag	6 581	1	Utgifts-	6 379
2004	Anslag	6 581	1	prognos	6 379

2005	Förslag	6 646

2006	Beräknat	6 788	2

2007	Beräknat	6 930	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 6 646 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 6 646 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar främjandet av konkurrens- relaterad forskning inom i första hand discipli- nerna ekonomi och juridik.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 6 646 000 kronor anvisas under anslaget 38:17 Konkurrensforskning för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 6 788 000 kronor respektive 6 930 000 kronor.

Tabell 4.42 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 38:17 Konkurrensforskning

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	6 581	6 581	6 581

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	65	207	349
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	6 646	6 788	6 930

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.16.1838:18 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen

Tabell 4.43 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	15 000		sparande	0

2004	Anslag	15 000	1	Utgifts-	14 724
2004	Anslag	15 000	1	prognos	14 724

2005	Förslag	15 000

2006	Beräknat	15 000

2007	Beräknat	15 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget används för att täcka kostnader i sam- band med upprustning och drift av kanalen.

Regeringens övervägande

Riksdagen beslöt våren 1992 (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) bl.a. att finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom statsmakternas försorg.

Varje budgetår sedan anslaget inrättades bud- getåret 1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljo- ner kronor för upprustning och drift av kanalen. De statliga insatserna har bidragit till att kana- lens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål ökat. Även för 2005 be- döms 15 miljoner kronor vara tillräckligt för att klara av nödvändig upprustning och drift av ka- nalen. Även för 2006 och 2007 bedöms denna anslagsnivå vara tillräcklig.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.16.1938:19 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.

Tabell 4.44 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	21 186		sparande	11 814

2004	Anslag	25 000	1	Utgifts-	34 539
2004	Anslag	25 000	1	prognos	34 539

2005	Förslag	25 000

2006	Beräknat	25 000

2007	Beräknat	25 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget finansierar kostnader för omstrukture- ring, genomlysning och försäljning av företag med statligt ägande.

Regeringens överväganden

Genom Regeringskansliet förvaltas 59 företag med statligt ägande, varav 47 är helägda av staten. Värdet av de förvaltade bolagen ligger mellan 360

– 380 miljarder kronor. Under 2003 lämnades cirka 12 miljarder kronor i utdelningar.

Svenska staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen. Detta medför ett stort an- svar och ställer krav på att regeringens ägarför- valtning är långsiktig och professionell. Det övergripande målet är att skapa värde för ägarna, det svenska folket.

I regeringens arbete med bolagsförvaltningen ingår att arbeta med olika typer av ägarfrågor. Regeringen arbetar också med att både förbereda och genomföra de beslut riksdagen fattat av- seende det statliga ägandet och ett antal specifika bolag.

Regeringen lämnar varje år en skrivelse till Riksdagen med en redogörelse för företag med statligt ägande, (skr. 2003/04:120). Genomlys- ning är ett viktigt verktyg i utvärderingen av för- valtningen av den del av statens tillgångar som finns i företag med statligt ägande. Regeringen framställer därför årligen en verksamhetsberät- telse samt fyra kvartalsrapporter för den statliga bolagssfären.

Statens förvaltningskostnad för företag med statligt ägande uppgick under 2003 till 38,6 mil- joner kronor, varav 17,4 miljoner kronor avsåg interna kostnader såsom löner, resor och kon- torsmaterial och cirka 21,2 miljoner kronor av-

såg externt köpta tjänster. Extern rådgivning är ett komplement till Regeringskansliets löpande ägarförvaltning.

Regeringen föreslår ett anslag för 2005 på 25 miljoner kronor. För 2006 och 2007 har anslaget beräknats till 25 miljoner kronor.

4.16.2038:20 Kapitalinsatser i statliga bolag

Tabell 4.45 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	–		sparande	–

2004	Anslag	1 000	1	Utgifts-	0
2004	Anslag	1 000	1	prognos	0

2005	Förslag	1 000

2006	Beräknat	1 000

2007	Beräknat	1 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget finansierar kapitalinsatser i statliga bo- lag.

Tabell 4.46 Finansieringsåtgärder 2004

Miljoner kronor

	Belopp
Behållning från 2003	245

Kapitaltillskott från Fonden för den
mindre skeppsfarten	55

Summa	300

Lämnat kapitaltillskott till SJ AB	-300

I Riksgäldskontoret finns ett konto dit extra ut- delningar om högst 5 000 000 000 kronor kan föras från statliga bolag i syfte att användas för kapitalinsatser i statliga bolag. Riksdagen beslu- tar om kapitaltillskott i varje enskilt fall (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235, prop. 2003/04:100, bet. 2003/04FiU21, rskr. 2003/04:274).

Sammanlagt har 2 355 000 000 kronor förts till och tagits i anspråk från det särskilda kontot under 2003 och 2004. Efter den höjning av total- ramen som riksdagen beslutade om tidigare i år skulle därmed återstå ett utrymme på 2 645 000 000 kronor för ytterligare kapitaltill- skott under 2004 och 2005 under förutsättning att extra utdelningar på motsvarande belopp tillförs kontot.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Den 30 juni 2004 fanns på kontot 10 421 435 kronor som utgör ränta på den behållning som under 2003 och 2004 funnits på kontot.

Regeringens överväganden

Enligt regeringens uppfattning har den ordning som under de senaste åren formats för att kapi- talstrukturen i statliga bolag skall kunna förbätt- ras förutsättningar att svara mot behoven. Re- geringen anser därför att ordningen med ett konto i Riksgäldskontoret och ett anslag som får överskridas under året bör tillämpas även under 2005. Sammanfattningsvis bör följande villkor gälla för kapitaltillskott till statliga bolag och fi- nansiering av tillskotten.

Regeringen bör även under 2005 få föra extra utdelningar från statliga bolag till kontot i Riks- gäldskontoret och efter riksdagens beslut i varje särskilt fall använda medlen för kapitaltillskott i statliga bolag. Den sammantagna ramen, dvs. in- klusive de åtgärder som vidtagits under 2003 och 2004, bör även under 2005 vara 5 000 000 000 kronor.

Motsvarande villkor för anslagets utnyttjande som riksdagen beslutade om för 2004 bör gälla även för 2005. Det betyder att anslaget endast skall belastas om det vid tillfället för en kapitalin- sats inte finns medel på kontot i Riksgäldskon- toret. Anslaget bör under loppet av 2005 få överskridas med högst 2 000 000 000 kronor. Endast om överskridande av anslaget skett skall medel från kontot i Riksgäldskontoret föras till anslaget. Om anslaget belastas skall hela under- skottet inklusive ränta återbetalas före utgången av 2005 genom att medel från kontot, dvs. medel från extra utdelningar, tillförs anslaget. Anslaget skall således inte vara belastat vid utgången av 2005. Medel som finns på kontot vid utgången av 2004 bör få användas för avsett ändamål även under 2005. För närvarande har regeringen ett bemyndigande att göra ägarförändringar, till- skjuta kapital eller vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att genomföra en omstrukturering av Green Cargo AB (prop. 2003/04:127, bet. 2003/04:NU15). Dessa åtgärder kräver olika former av beslutsunderlag. Rådgivare inom eko- nomi, finans och juridik kommer eventuellt att behöva anlitas. Kostnaderna för denna rådgiv- ning bör kunna räknas in i den totala kostnaden för finansieringen av åtgärderna i Green Cargo AB. Därmed finns skäl att kostnader för rådgiv-

ning i detta fall skall rymmas inom ramen för de medel som kan disponeras från det särskilda kontot i Riksgäldskontoret.

I förhållande till aktuella tillskott eller tran- saktionsbelopp är kostnaderna för rådgivning regelmässigt små. Regeringen kommer senast i samband med budgetpropositionen för år 2006 att redovisa beloppen och vad som gjorts i fråga om rådgivning i samband med redogörelsen för hur kontot i Riksgäldskontoret utnyttjats.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 000 000 kronor anvisas under ansla- get 38:20 Kapitalinsatser i statliga bolag för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 1 000 000 kronor för respektive år.

4.16.2138:21 Avgifter till vissa internationella organisationer

Tabell 4.47 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	6 275		sparande	440

2004	Anslag	6 519	1	Utgifts-	6 595
2004	Anslag	6 519	1	prognos	6 595

2005	Förslag	6 519

2006	Beräknat	6 519

2007	Beräknat	6 519

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget används för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i vissa internationella när- ingspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt fluktuationer i valutakurser. Deltagandet bedöms av regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk påverkan på den internatio- nella utvecklingen och för ett aktivt svenskt del- tagande i internationellt samarbete samt för in- formationsinhämtning på för Sverige viktiga om- råden. Bidraget ges bl.a. till följande organisatio- ner:

-Internationella byrån för mått och vikt (BIPM),

-Internationella organisationen för legal met- rologi (OIML),

-Organisationen för intellektuell äganderätt (WIPO),

-Internationella bly- och zinkstudiegruppen (ILZSG),

-Internationella nickelstudiegruppen (INSG),

-Eureka,

-Efta, Ädelmetallkonventionen,

-COST, 4:th Fund (tekniskt-vetenskapligt samarbete),

-Internationella frysinstitutet samt

-Energistadgekonferensen.

Av anslagssparandet har 244 000 kronor dra- gits in.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 6 519 000 kronor anvisas under anslaget 38:21 Avgifter till vissa internatio- nella organisationer för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 6 519 000 kronor för re- spektive år.

4.17Övrig statlig verksamhet

4.17.1 Bolagsverket

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.48 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 20031	327 470	613 750	603 107	10 643

Prognos 2004	161 000	266 650	276 300	-9 650

Budget 2005	161 000	272 500	270 400	2 100

1 Avser Patent- och registreringsverket.

Bolagsverket finansieras genom avgifter. Den offentligrättsliga verksamheten utgörs av förse- ningsavgifter och stämpelskatt. Det relativt höga utfallet för 2003 beror på enstaka mycket stora företagsinteckningar.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.17.2 Patent- och registreringsverket

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.49 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2003	327 470	613 750	603 107	10 643

Prognos 2004	15 249	391 900	377 200	14 700

Budget 2005	16 467	393 290	386 250	7 040

Patent- och registreringsverket finansieras ge- nom avgifter. Verksamheten med patent, varu- märken och mönster skall ge intäkter som mot- svarar kostnaderna för Patentbesvärsrättens verksamhet.

4.17.3 Revisorsnämnden

Revisorsnämndens verksamhet är helt avgiftsfi- nansierad. Intäkterna uppgick under 2003 till ca 23,4 miljoner kronor, varav årsavgifter utgjorde ca 14 miljoner kronor. Nämndens kostnader uppgick till ca 21,5 miljoner kronor, varav per- sonalkostnader utgjorde ca 14 miljoner kronor. Vid utgången av 2003 hade Revisorsnämnden ett negativt myndighetskapital om 34 000 kronor.

Under 2004 beräknas ett negativt resultat om ca 0,3 miljoner kronor att uppstå.

Tabell 4.50 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2003	23 358	21 453	1 905

Prognos 2004	23 255	23 556	-301

Budget 2005	23 255	25 816	-2 561

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

5 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

5.1Omfattning

Politikområdet Utrikeshandel, export- och inve- steringsfrämjande består av följande delområden:

-inre marknaden

-handelspolitik

-handels- och investeringsfrämjande

-näringslivsutveckling i Östersjöregionen.

Politikområdets verksamhet syftar till att skapa tillväxt, sysselsättning och utveckling i Sverige genom att främja öppen handel och avveckla handelshinder i samklang med målet om en rätt- vis och hållbar global utveckling. Det sker ge- nom att öka rörligheten på EU:s inre marknad vilket också förbättrar EU-ländernas kon- kurrenskraft. Även globalt värnas och utvecklas öppna, enkla, rättvisa och legitima ramvillkor för internationell handel och investeringar i Världs- handelsorganisationen (WTO) och genom EU:s handelsavtal med andra länder. OECD är ett viktigt forum för att skapa tydliga regler och riktlinjer för internationell samverkan, erfaren- hetsutbyte mellan länder och kvalificerad analys.

Som en del av verksamheten ingår insatser som syftar till att företag skall ta ökat etiskt, socialt och miljömässigt ansvar och motverka korrup- tion.

Målet med politikområdet uppnås genom att bl.a. främja export, import och utländska inve- steringar i Sverige samt stärka profileringen av Sverige i utlandet liksom ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling i Östersjöregionen.

Inom politikområdet finns följande myndig- heter och andra statliga verksamheter:

Kommerskollegium, Styrelsen för ackredite- ring och teknisk kontroll (SWEDAC), Sveriges exportråd (Exportrådet), AB Svensk Exportkre- dit (SEK), Exportkreditnämnden (EKN), Myn- digheten för utländska investeringar i Sverige (Invest in Sweden Agency, ISA), anslaget Av- gifter till internationella handelsorganisationer samt äldreanslaget Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (Östersjömiljard 2).

Utrikesdepartementet är inom Regerings- kansliet ansvarigt för politikområdet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

5.2Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

Miljoner kronor

		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
39:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet		19,3	19,9	20,0	20,1	20,3	20,6

39:2 Kommerskollegium		61,3	65,4	66,1	66,3	67,0	68,1

39:3 Exportfrämjande verksamhet		195,7	224,0	206,8	320,0	321,0	165,8

39:4 Investeringsfrämjande		72,9	67,3	70,1	68,2	69,3	56,7

39:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer		15,1	15,5	15,2	15,5	15,5	15,5

2004 24	39:4 AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning		0,0	0,1	0,1	-	-	-

2003 24	39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen	137,4	-	220,2	-	-	-

1998 24	E0 03 Exportkreditnämnden	-	-	-	-	-	-

Totalt för politikområde Utrikeshandel, export- och		501,7	392,2	598,5	490,1	493,1	326,7
investeringsfrämjande

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

5.3Mål

Målet är en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett förstärkt multilateralt handelssystem inom Världshandelsorganisa- tionen (WTO), ökad svensk export och ökade utländska direktinvesteringar i Sverige.

5.4Politikens inriktning

Sverige är för sitt välstånd och sin framtida ut- veckling beroende av den globala ekonomiska utvecklingen samt ett omfattande ekonomiskt utbyte med omvärlden. Detta illustreras av att Sveriges export 2003 utgjorde 44 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och att cirka 60 procent av landets samlade varuproduktion ex- porterades. Under 2003 utgjorde importen cirka 37 procent av BNP och handelsnettot (differens- en mellan export och import) fortsatte vara positivt och uppgick till cirka 161 miljarder kronor (se även avsnitt 5.7.4).

Regeringens arbete med att åstadkomma till- växt och sysselsättning hänger nära samman med utvecklingen på den internationella arenan. Genom aktivt och kraftfullt agerande för en

öppnare och mer rättvis handel, med förut- sägbara och konkurrensneutrala spelregler och en väl fungerande inre marknad samt genom handels- och investeringsfrämjandet bidrar politikområdet till att öka tillväxttakten i svensk ekonomi, liksom till att uppnå regeringens sysselsättningsmål.

Sveriges arbete för en öppnare världshandel förenas inom den samlade utrikespolitiken med en strävan efter en ekonomiskt och ekologiskt, jämställd och socialt hållbar utveckling som bi- drar till att uppfylla FN:s Millennieutvecklings- mål. Utvecklingsländernas förmåga att delta i världshandeln är ett viktigt bidrag till deras möj- ligheter att generera resurser för att bekämpa fattigdom. De svenska konsumenternas intress- en värnas och näringslivet ges bättre förutsätt- ningar att bedriva handel till gagn för ökad sysselsättning, välfärd och tillväxt. För att globaliseringens fördelar skall komma utveck- lingsländerna till del behöver deras möjligheter att exportera sina varor och tjänster förbättras. Öppnare och mer rättvisa handelsregler måste också kombineras med ett starkt handelsrelaterat bistånd för att förbättra utvecklingsländernas exportförmåga liksom deras kapacitet att driva sina intressen i internationella handelsförhand- lingar. Det är också viktigt att främja

tillämpningen av internationellt överenskomna regler och normer om t.ex. arbetsvillkor och korruptionsbekämpning.

Sverige är en betydande handelsnation och har en ledande position inom många branscher, såväl nya som etablerade. Väl fungerande marknader och ett väl fungerande regelverk för världshan- deln är av avgörande betydelse för vår ekonomi. Därför är det viktigt att EU:s utvidgade inre marknad och det multilaterala handelsregelver- ket i WTO fungerar och vidareutvecklas för att kunna möta morgondagens utmaningar. Det är även viktigt att Sverige är attraktivt för utländska investeringar och att den ekonomiska utveck- lingen är gynnsam både i vårt närområde och globalt.

Insatser och resultatbedömning för respektive delområde

5.5Inre marknaden

5.5.1Mål för delområdet

Målet är en effektiv inre marknad genom öppen handel på lika villkor, avveckling av handelshin- der, fri konkurrens och regelförbättring.

5.5.2Politikens inriktning

En väl fungerande inre marknad inom EU med fortsatt avveckling av omotiverade handelshinder är av avgörande betydelse för sysselsättningen och Sveriges ekonomiska utveckling.

EU-området är den viktigaste regionen i Sve- riges utrikeshandel och stod för cirka 54 procent av exporten och 67 procent av importen 2003, vilket är oförändrat jämfört med 2002.

Arbetet med att utveckla EU:s inre marknad – och externa handelspolitik – är av grundläggande betydelse för att främja såväl export som import. Tydliga regler och villkor underlättar handeln i bägge riktningar. Regelförbättring liksom åt- gärder för att få till stånd en effektivare konkur- rens är prioriterade insatser.

Den inre marknaden är den viktigaste hörn- stenen i EU-samarbetet. Genom reformarbete på detta område förbättras det europeiska när- ingslivets långsiktiga konkurrenskraft och till- växt. Europeiska rådet enades våren 2000 i Lissa-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

bon om en moderniseringsprocess som syftar till att EU år 2010 skall vara den mest konkurrens- kraftiga och kunskapsbaserade ekonomin i värl- den (Lissabonstrategin). Som följd av detta bildades 2003 en ny rådskonstellation – Kon- kurrenskraftsrådet – för att integrera frågor om den inre marknaden samt närings- och forskningspolitiken. Kommissionens Strategi för den inre marknaden 2003–2006 stödjer detta övergripande angreppssätt. I denna listas åt- gärder som bedöms nödvändiga för att uppnå Lissabonmålen. Regeringen stödjer strategin.

Regeringen verkar för en hållbar effektiv inre marknad i företagens, konsumenternas och mil- jöns intresse. Målet för regeringens politik är att den inre marknaden skall ge konkreta fördelar i form av ett större utbud av säkra varor och tjänster till konkurrenskraftiga priser utan att ge upphov till negativa effekter på miljön, männi- skors hälsa eller andra väsentliga samhällsintres- sen och krav. Det är därför viktigt att aktivt fortsätta att arbeta för en effektivare inre mark- nad. De möjligheter som den utvidgade markna- den ger till ökad export och den prispress som uppstår genom import och ökat utbud lämnar ett viktigt bidrag till den samhällsekonomiska utvecklingen. Enligt regeringens bedömning går utvecklingen på EU:s inre marknad för närva- rande i rätt riktning, men takten i dess förverkli- gande måste öka ytterligare, samtidigt som svenska kärnintressen skyddas och bevakas.

I takt med att den inre marknaden utvecklas mot allt tydligare regler för fri rörlighet ökar även möjligheterna att förbättra relationerna mellan EU och tredje land, bl.a. i närområdet. Den inre marknaden utgör en bas och styrka från vilken förhandlingar och utbyte kan ske med resten av världen om förbättrad rörlighet för säkra produkter och tjänster.

5.5.3 Insatser

Insatser inom delområdet

På inremarknadsområdet verkar Sverige för att konsumenternas intressen och moderniseringen av EU sätts i fokus. Ett viktigt steg är förbättrad och ökad information om den inre marknaden. Bland de frågor som prioriteras kan nämnas en bättre tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande, en översyn av system för frivillig märkning, ökade möjligheter till parallellimport

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

och en fungerande inre marknad för tjänster. En annan viktig fråga är översynen av den s.k. nya metoden för harmonisering på produktsäker- hetsområdet som berör en stor del av industri- varuområdet samt vidgad användning av denna metod som blivit ett centralt instrument för in- remarknadsarbetet. Miljö och standarder är det senaste området där initiativ tagits för att öka integrationen mellan olika politikområden. Ge- nomförandet av förslagen från utredningen om marknadskontroll (SOU 2004:57) kan även bidra till ett effektivt genomförande på detta område och skapa rättvisare konkurrensförhål- landen för företagen.

Sverige har varit pådrivande i moderniseringen av EU genom beslut om ekonomiska reformer på den inre marknaden. Ett omfattande arbete bedrivs inom EU, bl.a. avseende tekniska krav på varor. I detta arbete, som berör många departe- ment och ett stort antal myndigheter, har reger- ingen lyft fram behovet av att förbättra och för- enkla reglerna för näringslivet samtidigt som höga krav för skydd av konsumenter och miljö bibehålls.

Sverige deltar vidare aktivt i anmälnings- procedurer av tekniska regler som syftar till att motverka handelshinder och skapa konkurrens- kraft för svenskt och europeiskt näringsliv. En fråga som aktualiserats under året är att utvidga befintlig anmälningsprocedur till tjänsteområdet som är en viktig förutsättning för fri rörlighet och öppenhet. EU har upprättat ett nätverk för lösande av handelshinder på den inre marknaden, SOLVIT. Kommerskollegium medverkar från svensk sida i nätverket.

Kommerskollegium har också vidareutvecklat och fått brett genomslag för sin funktion som central samordnare och kontaktpunkt för före- tag och enskilda som möter problem på den inre marknaden. I kollegiets reguljära verksamhet ingår även att allmänt bevaka och motverka handelshinder, bl.a. genom granskning av nya svenska och utländska förslag till föreskrifter enligt anmälningsprocedurerna i EU, EFTA och WTO.

Kommerskollegium har fortsatt att driva pro- jektet Östersjöwebben med syftet att främja han- deln i Östersjöregionen. Kollegiet har genom

Open Trade Gate Sweden givits nya uppgifter rörande rådgivning till exportörer i utvecklings- länder. Kommerskollegium har medverkat i ar- betet med att initiera och etablera ett centrum

för förenklade handelsprocedurer (se avsnitt 5.6.2)

SWEDAC kompetensbedömer och ackredi- terar certifierings-, provnings- och kontroll- organ. Myndigheten verkar för att svenska kon- trollordningar utvecklas i öppna system, dvs. system för provning och kontroll av produkter m.m., som är öppna för deltagande av alla prov- ningsorgan som kan styrka sin kompetens. Myndigheten har också vidareutvecklat sin inter- nationella uppdragsverksamhet på ackredi- teringsområdet. Inom legal mätteknik har SWEDAC medverkat vid tillkomsten av ett EU- mätinstrumentsdirektiv som också antogs under 2003.

Under 2003 har SWEDAC aktivt verkat för att den internationella överenskommelsen för ömsesidigt erkännande av säkerhetscertifieringar av it-produkter, Common Criteria, skall få ge- nomslag. Bl.a. organiserade myndigheten en internationell konferens i Stockholm för att öka kunskapen om Common Criteria inom svensk industri och att åskådliggöra dess potential som konkurrens- och exportfördel.

Insatser inom andra politikområden

Genom den större betydelse som standardise- ringen givits i det europeiska och globala arbetet har betydelsen av en effektiv svensk medverkan genom den nationella standardiseringsorganisa- tionen ökat. Staten stödjer den svenska standar- diseringsorganisationen genom SSR – Sveriges Standardiseringsråd. Dessa insatser finansieras från utgiftsområde 24 Näringsliv, politikområde 38 Näringspolitik.

5.5.4 Resultatbedömning

Resultat

På inremarknadsområdet har under 2003 och första halvåret 2004 viktiga steg tagits vad gäller patent för datorrelaterade uppfinningar och ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer. Vidare antogs direktivet för övertagandebud som innebär att Sverige kan ha kvar systemet med A- och B-aktier. Den fria rörligheten för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar stärktes. Strategin för den inre marknaden 2003– 2006 innehåller en rad viktiga reformer. Kom-

missionen delar Sveriges åsikt om behovet av en översyn av systemen för frivillig märkning.

Vad gäller genomförandet av EG-direktiv är EU:s mål att medlemsstaterna skall ha genom- fört minst 98,5 procent av alla antagna direktiv. Detta är ett centralt led i säkerställandet av den inre marknaden och moderniseringen av Europa, vid sidan av de generella beslut som fattats om ekonomiska reformer. Sverige har med knapp marginal (98,4 procent genomförda direktiv) ej nått denna målsättning. Ett systematiskt arbete har därför inletts för att komma till rätta med den tröghet som nu tycks prägla genomförandet.

Kommerskollegiums arbete bidrar till reger- ingens strävan att tillgodose svenska intressen. Kollegiet är svensk kontaktpunkt i EU:s SOLVIT-nätverk, som syftar till att lösa pro- blem på den inre marknaden, och för an- mälningsprocedurer för tekniska föreskrifter. Till kollegiet har under 2003 inkommit 80 klago- mål och 76 ärenden avslutades. Antalet anmälda tekniska föreskrifter var nästan 500 och av dessa var ett 40-tal svenska. Även kollegiets utredningsverksamhet har bidragit till värdefulla uppslag för att motverka handelshinder, till gagn för företag och enskilda.

SWEDAC har varit pådrivande för att stärka och utveckla samordningen av marknadskon- trollen såväl nationellt som på EU-nivå samt bi- dragit till en mer överblickbar och enhetlig inter- nationell lagstiftning för kontrollordningar. Myndigheten har vidareutvecklat och expanderat sin ”twinning” - (förvaltningsexport) och pro- jektverksamhet. Dessa projekt bidrar till att snabbt få till stånd den lagstiftning och infra- struktur om bl.a. ackreditering och standard- isering samt den marknadskontroll som krävs av EU:s medlemsländer.

Som ett led i Sveriges ordförandeprogram för nordiskt samarbete 2003 har de nordiska länder- na inlett en nära samverkan med nya EU-med- lemsländer i närområdet (Estland, Lettland, Li- tauen och Polen). Det syftar till att på ett 15-tal identifierade områden främja kunskapsöverför- ing och samspel och bidra till att de nya med- lemsländerna snabbt kan integreras i EU:s inre marknad, till stöd för ökad handel i närområdet.

Analys och slutsatser

Sverige har under 2003 och första halvåret 2004 bidragit till utvecklingen av en bättre fungerande

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

inre marknad inom EU och verkat för fortsatta handelsliberaliseringar såväl regionalt som multi- lateralt.

Kommerskollegium har genom sina handels- politiska utredningar och verksamheter på inre- marknadsområdet bidragit till att svenska intres- sen tagits tillvara i det europeiska och internatio- nella arbetet.

Den inre marknadens funktion beror till stora delar på hur frågor om fri varurörlighet hanteras, och hur ställda säkerhetskrav uppfylls. Det svenska systemet för teknisk kontroll som ad- ministreras av SWEDAC röner internationell re- spekt. Regeringen anser att SWEDAC också har gjort viktiga analysinsatser för att bistå de nya EU-länderna på det regeltekniska området. Re- geringen gör vidare bedömningen att SWEDAC:s verksamhet bidragit till en förbätt- rad marknadskontroll.

5.6Handelspolitiken

5.6.1Mål för delområdet

Det övergripande målet för den svenska handels- politiken är att värna och utveckla öppna, enkla, rättvisa och legitima ramvillkor för internationell handel och investeringar.

5.6.2Politikens inriktning

Inom den globala handelspolitiken verkar Sve- rige för att stärka och vidareutveckla det multi- laterala handelssystemet genom att skapa öppna, enkla, rättvisa och legitima ramvillkor för inter- nationell handel och investeringar. Ett handels- system som uppfyller dessa villkor är av stor vikt för Sveriges ekonomiska utveckling och svenskt näringsliv. Det bidrar också till att främja det av riksdagen fastställda målet om en rättvis och hållbar global utveckling, som anges i Gemen- samt ansvar: Sveriges politik för global utveckling

(prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112). Ramvillkoren skall utformas så att de bidrar till FN:s Millennieutvecklingsmål om att halvera fattigdomen till 2015 samt till en socialt och ekologiskt hållbar utveckling.

När det gäller WTO har Sverige, genom EU, aktivt deltagit i ansträngningarna att uppnå former för att fortsätta de handelsförhandlingar

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

som går under benämningen Doha-rundan. Efter intensiva förhandlingar under hösten och våren kunde beslut tas av WTO:s Allmänna råd den 1 augusti 2004 om ett ramverk för att kunna gå vi- dare och avsluta förhandlingarna. Regeringen an- ser att detta beslut är av stor vikt inte bara för förhandlingarna som sådana utan också för till- tron till det multilaterala handelssystemet. Ram- verkets huvudområden var jordbruksvaror, industrivaror, utvecklingsrelaterade frågor, tjänstehandel och förenkling av handelsproce- durer.

Utvecklingshänsyn är en integrerad del i förhandlingarna och bekräftades i beslutet som togs i augusti genom att på nytt tydliggöra åtagandet att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-rundan och att placera utvecklings- ländernas behov och intressen i centrum. Dessa frågor har givits ökad vikt och regeringen av- sätter fortsatt betydande resurser till området.

Sverige stödjer anslutningen av nya medlem- mar till WTO. Samtidigt utgör den ökande regi- onala integrationen ett allt mer betydelsefullt komplement till den multilaterala handelslibera- liseringen. Sverige stödjer även denna utveckling förutsatt att de frihandelsavtal den leder till uppfyller kraven i WTO:s regelverk.

Utöver WTO-förhandlingarna är ett aktivt arbete för att företag skall ta ett stort etiskt, so- cialt och miljömässigt ansvar av vikt, liksom kor- ruptionsbekämpning, för att uppnå de övergri- pande handelspolitiska målsättningarna.

Sverige deltar också i en rad internationella handels- och näringspolitiska organisationer för att påverka den internationella utvecklingen på områden som är viktiga för Sverige, t.ex. avse- ende handelsförenkling, tull- och råvarufrågor. Att aktivt stödja sådan förenkling och effekti- visering av handelsprocedurerna är ett viktigt led i handelspolitiken och i verksamheten hos när- mast berörda myndigheter.

Inrättande av ett centrum för enklare handel, tradEasy

Regeringens förslag: Ett centrum för enklare han- del inrättas som en ideell förening där staten skall kunna vara medlem.

Skälen för regeringens förslag: Målmedveten och systematisk förenkling av handelsprocedu-

rerna sänker aktörernas kostnader, effektiviserar handeln och ökar företagens konkurrenskraft. Att aktivt stödja sådan förenkling och effektivi- sering är ett viktigt led i handelspolitiken – både nationellt och på ett globalt plan.

I detta syfte och med utgångspunkt i reger- ingsförklaringen hösten 2003 har företrädare för Regeringskansliet, Kommerskollegium och Tull- verket, i nära samverkan med Business Region Göteborg, Svenskt Näringsliv, framstående fö- retag inom handel och logistik/transport liksom med företrädare för den akademiska världen, samverkat för att etablera ett särskilt centrum för att utveckla metoder för enklare handel. Försöksverksamheten, som hålls samman i en ideell förening, har fått arbetsnamnet tradEasy. Arbetet med att förenkla handelsprocedurer intensifieras därmed genom målmedvetet sam- spel mellan tre intressentsfärer – näringsliv, akademi och myndigheter.

tradEasy har hemvist i Göteborg i anslutning till Business Region Göteborg. Det är en naturlig lokalisering med tanke på stadens position som framträdande handelsstad och på att Nordens ledande hamn och många av de största spedi- tions- och handelsföretagen finns där. Göteborg erbjuder därför en kritisk massa av kompetens som kommer hela Sverige till godo. Centrumet skall i vid bemärkelse verka för effektivare han- delsprocedurer till samhällelig och kommersiell nytta, som stärker näringslivets och Sveriges konkurrenskraft, och som kan lämna ett viktigt bidrag till det internationella arbetet för enklare, effektivare och billigare handel.

5.6.3 Insatser

Insatser inom delområdet

Sverige agerar, som medlem av EU, inom ramen för den gemensamma handelspolitiken. Den ut- formas på förslag från Kommissionen i samråd med medlemsländerna i den s.k. 133-kommittén. Sverige är pådrivande vad gäller att öka öppen- heten i EU:s handelspolitik gentemot andra länder.

Av avgörande betydelse är att handelsför- handlingarna i WTO kan avslutas så att mark- nadstillträdet för varor och tjänster kan för- bättras. Detta gäller i synnerhet inom de om- råden där utvecklingsländerna har stora export- intressen, t.ex. jordbruksprodukter, tyg och

kläder. Framsteg på dessa områden leder också till betydande vinster i form av billigare varor på EU:s marknad. Utan framsteg på dessa områden bedöms möjligheterna små att nå resultat på andra områden som är viktiga för Sverige. För att dra nytta av det förbättrade marknadstill- trädet behöver utvecklingsländerna, särskilt de allra fattigaste, handels- och näringspolitiskt stöd för att kunna investera, producera och exportera.

Sverige prioriterar kraftfulla sänkningar av tullar på industrivaror, ökad öppenhet och en radikal minskning av handelsstörande stöd i handeln med jordbruksprodukter samt för- enkling av krångliga handelsprocedurer. Frågan om handeln med tjänster är också av stor vikt liksom att uppnå ambitiösa resultat på områdena miljö och antidumping. Inom WTO, parallellt med Doha-rundan, deltar Sverige och EU också aktivt i översynen av WTO:s tvistlösnings- system.

Den externa handelspolitiken inom EU har genom Doha-rundan goda förutsättningar att bidra till EU:s s.k. Lissabonstrategi. I och med att utvecklingsfrågorna går som en röd tråd ge- nom förhandlingarna är förhoppningen att en framgångsrik förhandlingsrunda också kan bidra till en rättvis och ekologiskt hållbar global ut- veckling. Samtidigt som Sverige eftersträvar ambitiösa resultat i WTO-förhandlingarna är det viktigt att säkerställa tillräcklig flexibilitet för de fattigaste länderna som har dålig kapacitet att förhandla och genomföra WTO-avtal.

Ett antal mycket fattiga länder i Väst- och Centralafrika är beroende av sin bomullssektor, en sektor som dessutom är konkurrenskraftig på världsmarknaden. Men till följd av de om- fattande subventioner och tullmurar som finns i utvecklade länder (särskilt USA) nekas man möjligheten att utnyttja denna potential fullt ut. Sverige har aktivt verkat för att EU skall stödja dessa länder i WTO-förhandlingarna och för att reformerna av EU:s egen bomullssektor skall bli så långtgående som möjligt. Sverige har även bidragit med ekonomiskt stöd till de mest berörda bomullsproducerande afrikanska län- derna för att de skulle kunna delta på ett effektivt sätt i WTO-förhandlingarna. Det är därför glädjande att bomullsfrågan fått en för de berörda parterna acceptabel lösning i ramverks- överenskommelsen genom att den inkluderats i jordbruksförhandlingarna och att det tydligt specificerats att den skall hanteras ambitiöst och skyndsamt.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Sverige har inom EU aktivt medverkat till en handlingsplan för att förbättra situationen för rå- varuberoende utvecklingsländer. Man räknar in- om kort med att upprätta en implementerings- plan med syftet dels att effektivisera råvaru- produktionen, dels att öka förädlingsgraden i ekonomin.

Som ett led i Sveriges strävan att bidra till de fattiga ländernas integrering i världsekonomin har regeringen också fattat beslut om att under 2004 inrätta en kontaktpunkt, Open Trade Gate Sweden vid Kommerskollegium, för att under- lätta exporten från utvecklingsländer. Syftet är att ge information och hjälpa exportörer från fattiga länder som vill sälja sina produkter i EU att identifiera och lösa onödiga och oavsiktliga hinder.

Under året har Sverige aktivt medverkat i och utnyttjat det analysarbete som bedrivs i främst OECD, men också i UNCTAD, för att nå framsteg i Doha-förhandlingarna. Exempelvis genomförs, på svenskt initiativ, en studie i OECD om hur strukturomvandling till följd av öppen handel på bästa sätt understöds på ett so- cialt ansvarsfullt sätt på nationell nivå.

Härutöver är arbetet med att tillvarata svenska intressen i pågående och hotande handelstvister av vikt. Tvister angående bl.a. immaterialrätt, genmodifierade organismer (GMO), export- subventioner samt godtycklig användning av skyddsåtgärder hotar möjligheterna till handel. Inte minst gäller detta mellan EU och USA. Sverige har också ett intresse av att så många län- der som möjligt omfattas av WTO:s multi- laterala handelspolitiska regelverk. Förhandlingar om WTO-medlemskap pågår för närvarande med 26 länder (bl.a. Ryssland, Saudiarabien och Vietnam) och skall inom kort även inledas med Libyen. WTO tar därmed ytterligare steg mot att bli en verkligt global handelsorganisation.

Under senare år har antalet bilaterala och re- gionala frihandelsavtal ökat kraftigt i antal. Sam- tidigt som USA bedrivit en aktiv politik på detta område har EU:s grundläggande policy varit att under den pågående Doha-rundan inte starta nya bilaterala eller regionala frihandelsavtal. Sedan tidigare pågår förhandlingar med Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) och Gulfstaternas samarbetsråd GCC (Bahrain, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Oman, Qatar och Saudiarabien). Sverige medverkar aktivt i arbetet med den Europeiska grannlandspolitiken (ENP) för att bl.a. fördjupa frihandeln mellan

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

EU och övriga länder runt Medelhavet samt integrera EU:s nya grannar i öster. EU:s för- handlingar om ekonomiska partnerskapsavtal med Afrika, Västindien och Stillahavsområdet drivs vidare med målet att stödja ländernas eko- nomiska utveckling och integrering i världs- handeln. Förutsättningarna att inleda ytterligare frihandelsförhandlingar, eventuellt med länder i Sydostasien, övervägs inom EU. Sverige är pådrivande i detta arbete, bl.a. för att värna det svenska och europeiska näringslivets intressen i länder som slutit frihandelsavtal med betydande konkurrentländer. Sverige har under året fört bi- laterala förhandlingar om avtal om skydd för in- vesteringar med bl.a. Iran, Kina och Saudiara- bien.

Regeringen fäster stor vikt vid att stimulera näringslivet att verka för att främja en hållbar ut- veckling genom socialt, ekonomiskt och miljö- mässigt ansvartagande. Regeringen har sedan 2002, inom ramen för initiativet Globalt Ansvar, bedrivit ett intensivt informations- och kun- skapsspridande arbete kring mänskliga rättig- heter, grundläggande arbetsvillkor, en hållbar miljö och bekämpandet av korruption i relation till företags globala verksamhet. Arbetet har skett bl.a. genom dialog och erfarenhetsutbyte i syfte att stimulera till tillämpning av internatio- nella regelverk på området. Detta arbete länkar samman målen för svensk handelspolitik med målen för svensk utrikes- och utvecklingspolitik rörande mänskliga rättigheter och hållbar ut- veckling. För att motverka bestickning i sam- band med handel och investeringar arbetar Sverige bl.a. för en effektivare tillämpning av OECD-konventionen om bestickning. Sverige välkomnar den nya FN-konventionen mot korruption och att FN:s initiativ om företags sociala och miljömässiga ansvar, Global Compact, som är en av hörnpelarna i initiativet Globalt Ansvar, utvidgats med en tionde princip om korruption.

Insatser inom andra politikområden

Sverige har under senare år avsatt ökade resurser för det handelsrelaterade tekniska biståndet, sär- skilt för att höja de fattiga ländernas kapacitet att delta och tillvarata sina intressen i internationella handelsförhandlingar. Dessa insatser finansieras dels från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd,

politikområde 8 Internationellt utvecklingssam- arbete, och dels genom näringlivsstöd.

Standardiseringen har traditionellt varit ett viktigt instrument för att undanröja handels- hinder och får en ökad betydelse för att främja företagens kvalitets- och miljöledningssystem. Dessa insatser finansieras från utgiftsområde 24 Näringsliv, politikområde 38 Näringspolitik.

5.6.4 Resultatbedömning

Resultat

Inom ramen för EU:s gemensamma externa handelspolitik har Sverige aktivt verkat för ökad öppenhet för handel, såväl i EU som i resten av världen, och en förbättring av WTO:s regelverk. Sverige har fått förhållandevis gott gehör för sina ståndpunkter, även om Sverige på många områden önskat gå längre och fortare fram än vad man förmått enas om i EU.

Efter misslyckandet vid WTO:s femte minis- termöte i Cancún hösten 2003 att anta en dekla- ration med politisk vägledning för det fortsatta arbetet i Doha-rundan har ansträngningar gjorts för att återuppta och komma vidare med för- handlingarna. EU har haft en central roll och deltagit aktivt och konstruktivt genom att bl.a. visa större kompromissvilja på jordbruksom- rådet och på andra centrala områden. Sverige var pådrivande i överläggningarna inom EU som ledde fram till denna förändrade strategi, vilken sedan bidrog till att WTO-medlemmarnas för- handlingspositioner kunde närma sig varandra och att WTO:s Allmänna råd i augusti kunde fatta beslut om ramverk för de fortsatta för- handlingarna. Samtidigt beslutades också att för- handlingarna skulle förlängas vidare efter den 1 januari 2005 och om ett sjätte ministermöte i Hongkong i december 2005. Många svåra frågor återstår att lösa. Avgörande blir den politiska vil- jan och beredskapen att kompromissa för att uppnå ett balanserat slutresultat.

Under 2003–2004 har förhandlingar om bila- terala investeringsskyddsavtal ägt rum. Avtal har bl.a. ingåtts med Algeriet, Mauritius och Mon- goliet. Förhandlingar har slutförts med Iran och Kina och är i det närmaste slutförda med Saudi- arabien.

Kommerskollegium har under 2003 och 2004 gjort omfattande insatser på området EU:s ge- mensamma handelspolitik. Kommerskollegium

har bl.a. genomfört en utredning om Konse- kvenser för utvecklingsländerna av WTO-avtalen. Kommerskollegium har även utrett det svenska näringslivets intressen av att EU sluter nya fri- handelsavtal samt löpande bistått i analys och ut- redningsarbetet i samband med Mercosurför- handlingarna. Ett tiotal seminarier har anordnats inom ramen för initiativet Globalt Ansvar med syfte att sprida kunskap och att främja dialogen mellan olika aktörer. En internationell konferens om utvecklingssamarbetets roll hölls i mars 2004 i samarbete med bl.a. Sida och Världsbanken. Statliga företag och ett antal myndigheter har ombetts rapportera om sitt arbete med Globalt Ansvars principer i sin verksamhet respektive upphandling. Initiativets arbete har i hög grad bidragit till att frågan om företags sociala och miljömässiga ansvar fått ökat fotfäste på före- tagsnivå i Sverige och inom organisationer såväl nationellt som internationellt. Kontaktpunkten för OECD:s riktlinjer för multinationella före- tag arbetar fortsatt för en fördjupad dialog mellan regeringen och arbetsmarknadens parter om företagens sociala och miljömässiga ansvar och om kampen mot korruption samt för en större förståelse för företagens möjligheter och begränsningar i detta avseende.

Analys och slutsatser

Sverige arbetade aktivt och intensivt för att EU skulle visa ledarskap och ökad kompromissvilja efter att WTO-förhandlingarna strandat vid ministermötet i Cancún. Det är därför positivt att EU i början av maj erbjöd sig att gå med på en utfasning av exportsubventioner på jord- bruksområdet. Detta har varit en nyckelfråga i förhandlingarna och en av de viktigaste prioriteringarna för Sverige. EU:s linje mjukades också upp beträffande Singapore-frågorna, dvs. förenkling av handelsprocedurer, insyn i off- entlig upphandling, konkurrensregler samt vill- kor för investeringar, något som Sverige drivit länge. EU:s initiativ fick också andra WTO- medlemmar att följa efter. Sverige försökte också bidra till att minska den klyfta som fanns mellan rika och fattiga länder efter WTO-ministermötet i Cancún, bl.a. genom en fördjupad dialog och samarbete med Brasilien, Indien, Sydafrika och andra länder i Afrika. I och med ramverks- överenskommelsen vid mötet i WTO:s allmänna råd i augusti 2004 finns nu förutsättningar att

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

skapa ett öppnare och mer rättvist handels- system genom bl.a. kraftiga neddragningar i i- ländernas handelsstörande stöd på jordbruksom- rådet, förenklade handelsregler och bättre marknadstillträde för såväl jordbruks- och industrivaror som tjänster.

Genom att föra fram såväl svenska näringslivs- och konsumentintressen som de fattiga länder- nas intressen har Sverige också bidragit till att göra EU:s positioner mer samstämmiga mellan handels- och utvecklingspolitiken. Detta gäller inte minst reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Svenskt stöd till tekniskt bi- stånd på handelsområdet har också bidragit till bättre förutsättningar för fattiga länder att delta i WTO-arbetet och att genomföra de reformåta- ganden som WTO-medlemskapet innebär, även om mycket återstår att göra på detta område.

De handelspolitiska frågorna får en alltmer framträdande plats på den politiska dagord- ningen och följs av engagerade medier och frivil- ligorganisationer och den intresserade allmän- heten. Sveriges positioner i förhandlingarna bereds sedan ett antal år i en interdepartemental beredningsgrupp för WTO-frågor. Fack- föreningar, näringslivets organisationer och fri- villigorganisationer informeras löpande och ges möjlighet att ge synpunkter på förhandlingarna. Dessa kontakter har också medfört att under- laget för svenska ställningstaganden och beslut inför återupptagandet av förhandlingarna har förbättrats.

Aktiviteterna för att undanröja handelshinder bör intensifieras för att värna det svenska näringslivets och konsumenternas intressen, t.ex. avseende tvistlösning samt arbetet med att inleda nya bilaterala och regionala frihandelsförhand- lingar.

Sverige har under många år varit mycket aktivt involverat i förhandlingar med Norge inom ramen för EES-avtalet. Förhandlingarna har gällt öppnare handel för jordbruksprodukter och be- arbetade jordbruksprodukter. En uppgörelse om jordbruksprodukter nåddes 2003 och för bear- betade jordbruksprodukter 2004. Dessa upp- görelser träder sannolikt i kraft i oktober 2004 och väntas få positiva effekter för främst svensk livsmedelsindustri som får nya exportmöjlighe- ter till en attraktiv marknad med stor potential.

Initiativet Globalt Ansvar inkl. antikorrup- tionsarbetet och den Nationella Kontaktpunkten för OECD:s riktlinjer för multinationella före- tag har genom sitt arbete visat hur den traditio-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

nella handelspolitiken kan kompletteras på om- råden där det är av vikt att agera tillsammans för att uppnå gemensamma globala mål i enlighet med regeringens politik för global utveckling. Verksamheten på dessa områden bör därför ut- vecklas vidare.

Kommerskollegium har bidragit till att sven- ska intressen tas tillvara i det handelspolitiska arbetet, bl.a. genom sin utredningsverksamhet.

5.7Handels- och investeringsfrämjande

5.7.1Mål för delområdet

Målet är ökad export och ökade utländska di- rektinvesteringar i Sverige.

5.7.2Politikens inriktning

Handels- och investeringsfrämjandet är en inte- grerad del av regeringens program för fler jobb och uthållig tillväxt som redovisades i 2004 års ekonomiska vårproposition. Utgångspunkten för den särskilda främjandeoffensiven Aktiva, Attraktiva Sverige som lanserades inför valrörel- sen 2002 är att det är allt viktigare att kunna hävda sig på de internationella arenorna i en allt mer globaliserad värld. Därigenom kan Sverige främja export och utländska investeringar, attra- hera turister och förstärka bilden av vårt land som ett modernt, öppet och framtidsorienterat välfärdssamhälle.

En ambition för handels- och investerings- främjandet är att befästa och förstärka positio- nen för Sverige, svenska företag och svensk kompetens på områden där vi har särskilda för- utsättningar att konkurrera.

Förmågan att exportera varor och tjänster är nödvändig för tillväxten. Regeringen prioriterar ett aktivt exportfrämjande för att öka de svenska, särskilt de små och medelstora, företagens förmåga till internationalisering. På motsvarande sätt prioriterar regeringen ett aktivt investeringsfrämjande för att attrahera utländska direktinvesteringar till Sverige, som bl.a. bidrar med arbetstillfällen och ny kompetens.

Det är regeringens bedömning att Sverige måste öka sina ansträngningar för att dra nytta av de möjligheter som erbjuds genom utveck-

lingen på den inre marknaden och den ökade internationaliseringen. Sveriges framtida välstånd kommer i hög grad att avgöras av ständig förny- else och att fler företag med fler produkter får fotfäste på fler marknader. För att kunna kon- kurrera inom sina branscher måste allt fler före- tag och organisationer agera på en väsentligt större marknad än den inhemska. Det är också tydligt att marknader som traditionellt inte varit av någon större betydelse för svenska företag blir allt viktigare.

Att Sverige är väl länkat till omvärlden inne- fattar också en ökad etablering av utländska fö- retag och organisationer i Sverige. Den interna- tionella konkurrensen om företagens invester- ingar är i dag mycket hård och det är viktigt att få del av dessa investeringar. En avgörande faktor för dynamiken inom en viss sektor är att de allra främsta företagen finns på plats och bidrar till att sporra varandra till utveckling, nytänkande och framgångar som ger ökad sysselsättning.

Det är mot denna bakgrund som regeringen satsar på ökad närvaro och aktivitet gentemot dynamiska och starkt växande marknader i vårt närområde som Östersjöregionen med Ryssland, EU:s övriga nya medlemsländer samt snabbväx- ande länder med stor handelspotential i Asien, bl.a. Kina och Indien, liksom Brasilien, Iran och Sydafrika. Samtidigt är de stora traditionella marknaderna som USA, Japan, Norden och övriga Europa, mycket betydelsefulla. EU:s ut- vidgning skapar nya affärsmöjligheter som måste tas tillvara. Regeringen avser därför lansera ett nytt, samlat främjandeprogram gentemot EU:s nya medlemsländer och grannländer.

Näringspolitiska initiativ som berör handels- och investeringsfrämjandet 2005 gäller miljö- teknik, design och innovationsklimatet. Sats- ningen på miljösektorn sker genom inrättandet av ett miljöteknikcentrum som skall samordna de aktörer som på statens uppdrag främjar ut- vecklingen av miljöteknik, miljödriven närings- livsutveckling och miljöteknikexport. Designåret 2005 med fokus på innovation och tillväxt kom- mer att aktualisera samarbeten mellan olika aktörer, främst näringslivs- och exportfrämjande insatser, för att öka kunskapen om designens betydelse för företagens konkurrenskraft och bidra till ökad tillväxt och innovation. Den innovationsstrategi för tillväxt genom förnyelse, Innovativa Sverige, som redovisas under politik- område Näringspolitik, har som ett bärande el- ement att ta vara på globaliseringens möjligheter,

bl.a. genom att främja svenska företags affärs- etableringar på strategiskt viktiga marknader, attrahera utländska direktinvesteringar och utveckla bilden av Sverige som innovationsland.

Verksamheten med statliga exportkrediter och -garantier spelar en central roll för att skapa förutsättningar för ökad svensk export. Detta gäller inte minst projekt och affärer med långa kredittider.

Särskilt riktade insatser görs för att öka svensk projektexport och upphandling till projekt som finansieras av internationella finansinstitutioner (IFI), FN och EU. Vid flera svenska utlands- myndigheter finns särskilda projektexport- främjare som har till uppgift att främja sådan svensk export.

Den ökade uppmärksamhet som utrikes- förvaltningen under senare år ägnat åt främ- jandet av Sverige i utlandet inkl. svensk export och utländska investeringar i Sverige, gäller i än större utsträckning fortsättningsvis. Som ett led i regeringens satsning på tillväxt görs under den närmaste treårsperioden en betydande satsning inom utgiftsområde 1, Rikets styrelse, på nya främjandetjänster vid utlandsmyndigheterna för att kunna främja svenska intressen och tillväxten i Sverige. Kompetensfrågorna ges därför ökad uppmärksamhet inom hela organisationen. Syftet är att utrikesförvaltningens globala nätverk skall vara till maximal nytta för svenskt näringsliv och svenska ekonomiska intressen ut- omlands.

Regeringen lägger stor vikt vid ett offensivt och slagkraftigt Sverigefrämjande som genom- förs så att kombinationsmöjligheter mellan när- ingslivsfrämjande och allmänt Sverige- och kulturfrämjande tas tillvara. Regeringen prioriterar även en närmare samverkan mellan näringslivet och utvecklingssamarbetet.

Främjande av utrikeshandeln innefattar även import, som är viktig för att skapa välstånd och sysselsättning. Sveriges konsumenter är be- roende av en effektiv import som bidrar till ökat utbud, sund konkurrens och lägre priser. När svenska företag får bra insatsvaror till konkur- renskraftiga priser ökar deras konkurrenskraft. En viktig del av importfrämjandet är att vidare- utveckla EU:s inre marknad. I det internationella utvecklingssamarbetet spelar ömsesidigheten i handeln en allt viktigare roll. Genom att öppna marknader för import av produkter som utveck- lingsländerna kan producera ökar deras möjlig- heter till utveckling.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

5.7.3 Insatser

Insatser inom delområdet

Exportfrämjande

Exportrådet är regeringens viktigaste instrument för att i nära samverkan med näringslivet stimu- lera en ökad export och underlätta små och me- delstora företags internationella expansion. Ex- portrådet har inom ramen för det s.k. statliga uppdraget och särskilda branschprogram med statlig finansiering genomfört åtgärder för att främja svensk export, bl.a. genom att förse fram- för allt små och medelstora företag med infor- mation och råd om exportmöjligheter och han- delsteknik. Exportsatsningar har genomförts på prioriterade marknader inom t.ex. it och tele- kom, bioteknik, upplevelseindustri och miljö- teknik inkl. förnybar energi inom ramen för regeringens satsning på strategiska marknader och branscher.

Samarbete sker mellan Exportrådets bransch- program och Invest in Sweden Agencys (ISA) verksamhet inom näraliggande områden.

Under år 2000 utreddes det statliga export- främjandet genom Sveriges exportråd (SOU 2000:102). Flertalet av förslagen i utredningen har i juni 2004 genomförts eller beslutats, in- klusive ett nytt avtal och nya stadgar vilka under- tecknades i juni 2004.

Före 2003 finansierades Exportrådets verk- samhet med anslagsmedel, konsultintäkter och till en mindre del med medlemsavgifter. Mot bakgrund av sjunkande medlemsavgifter föreslog regeringen i proposition Ändring i avtalet om Sveriges Exportråd (prop. 2002/03:84) att dessa avgifter skulle avskaffas och fr.o.m. 2003 ersättas av ett årligt bidrag på 10 miljoner kronor från Sveriges Allmänna Exportförening (numera Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening), och att avtalet om Exportrådet skulle justeras som en följd av detta. Efter riksdagens godkännande (bet. 2002/03:NU12, rskr. 2002/03:214) genom- förde regeringen denna ändring.

Programmet Marknadsplats Östersjön med fi- nansiering ur Östersjömiljard 2 (1999–2003) har erbjudit små och medelstora företag stöd och vägledning i samband med exportsatsningar i Östersjöregionen.

En ambition för exportfrämjandet är att be- fästa och förstärka svenska företags position på de dynamiska och starkt växande marknaderna i Östersjöområdet och EU:s övriga medlems-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

länder och EU:s nya grannländer. Regeringen avser att genomföra ett samlat främjande- program med syfte att förbättra förutsättning- arna för svenska företag att delta i utvecklingen i de nya medlemsländerna och ta till vara de nya affärsmöjligheter som följer.

Under 2002 introducerade regeringen ett antal satsningar på Kina, som blir en allt viktigare marknad för svenska företag, inte minst sedan landet blivit medlem i WTO. År 2003 har en sär- skild satsning på Indien inletts.

Ett gemensamt närings- och jordbrukspoli- tiskt initiativ som berör exportfrämjandet är regeringens uppdrag till Exportrådet och Invest in Sweden Agency att lämna förslag om hur ut- veckling och export kan stimuleras inom livs- medelsindustrin.

På uppdrag av regeringen (Jordbruksdeparte- mentet) genomför Exportrådet åren 2002–2004 en särskild satsning på livsmedelsexport.

Svenska ambassader och generalkonsulat har 2003 och första halvåret 2004, parallellt med sitt löpande främjandearbete, genomfört ett stort antal fokuserade aktiviteter i samverkan med an- dra främjandeorganisationer, företag och lokala samarbetspartners för att främja strategiska branscher, både nya högteknologiska och mer traditionella branscher. Syftet är att främja sven- ska företags affärsmöjligheter, attrahera utländ- ska direktinvesteringar till Sverige och förstärka bilden av Sverige och svenska kompetensom- råden. Sammanlagt har under 2003 ett hundratal större aktiviteter med inriktning på strategiska branscher genomförts i ett 50-tal länder.

De svenska honorärkonsulaten har bl.a. ge- nom tillägg i regelverket för utrikesförvaltningen och konsulskonferenser och -besök under 2003 bl.a. från USA, Grekland och länder i Asien, lyfts fram som en viktig resurs för den Sverigefrämjande verksamheten vid utlands- myndigheterna.

Statens insatser att främja projektexporten ger nu resultat i form av en högre svensk andel i upphandlingarna. Genom konkreta åtgärder skall verksamheten fortsatt bidra till att uppnå tillväxtmålet med avseende på projektexport och upphandling, bl.a. genom projektförberedande verksamhet, och därigenom befästa och för- stärka svenska företags andel av upphandlingen inom IFI:s, FN och EU.

Inom projektexporten vidareutvecklades bl.a. marknadsföringskonceptet Sustainable City i samarbete med Miljödepartementet och Export-

rådet. Sustainable City visar på ett sammanhållet sätt svenska innovativa lösningar för en hållbar stadsmiljö inom områden som vatten och av- lopp, transporter, energi och avfallshantering. Konceptet lanserades med framgång vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002, i form av ett svensk-kinesiskt partnerskap med bäring på den snabba stadsutvecklingen i Kina. Sustainable City har därefter presenterats i Thailand, Indien, Ryssland, Vietnam, södra Kina (Kanton) och även hos Europeiska utvecklings- banken (EBRD).

Arbetet med EU:s Nordliga dimension1, har givit ökade affärsmöjligheter för svenska företag och inneburit att deras kompetens har exponerats för potentiella kunder.

Genom Aktiv Projektutveckling bearbetas ett 30-tal affärsmöjligheter i Östersjöregionen och ett flertal projektexportaffärer har kontrakterats med svenska företag.

Riksdagens beslut med anledning av pro- positionen Gemensamt ansvar Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112) lägger en god grund för samverkan mellan den offentliga och den privata sektorn i utvecklingssamarbetet.

Exportfinansiering

Exportkreditnämnden (EKN) har genom ex- portkredit- och investeringsgarantier en central roll i strävan att ge svenskt näringsliv goda kon- kurrensförutsättningar på de internationella marknaderna.

EKN lanserade 2003 produkten basgaranti för att genom förenklad garantiprocess främja exportmöjligheterna för små och medelstora företag.

Representanter för Regeringskansliet och EKN har deltagit i EU:s rådsarbetsgrupp för ex- portkrediter och i OECD:s arbete angående reglering av statsstödda exportkrediter. Arbetet påverkas bl.a. av de pågående WTO- förhandlingarna. Under det senaste året har inom OECD en överenskommelse nåtts om en moderniserad version av gällande regelverk av-

1 Nordliga dimensionen omfattar det geografiska området från Island i väst till och med nordvästra Ryssland i öst, från Barents och Kara hav i norr till Östersjöns södra kust i syd. Nordliga dimensionenpolitiken omfattar EU:s medlemsstater samt tre partnerländer, Island, Norge och Ryska Federationen.

seende statlig exportkrediter samt om att ta miljöhänsyn vid statsstödd exportfinansiering.

AB Svensk Exportkredit (SEK) blev 2003 helägt av staten (rskr. 2002/03:244). SEK fortsätter att tillhandahålla långfristig export- finansiering för svensk exportindustri och administrerar det statsstödda exportkredit- systemet.

Importfrämjande

Under 2003 fortsatte insatserna med att bygga upp ett allmänt importfrämjande som initierades 2002. Svensk Handel beviljades bidrag för sär- skilda importfrämjande insatser i samverkan med Sida, Exportrådet, handelskamrar och andra handelsfrämjande organisationer och projekt. Under året inleddes ett antal projekt såväl på närmarknader i Östersjöområdet och övriga Eu- ropa som i länder i Asien och Latinamerika. Satsningen fortsätter under 2004 och första halv- året 2005.

Investeringsfrämjande

Invest in Sweden Agency (ISA) har verkat för att antalet utländska direktinvesteringar i Sverige skall öka. ISA har bl.a. vidtagit åtgärder för att ytterligare öka servicen till potentiella investerare genom att stärka samarbetet med nationella, regionala och lokala aktörer. Både inom ramen för den anslagsfinansierade verksamheten och uppdragen med särskild finansiering har ISA under 2003 och första halvåret 2004 haft goda möjligheter att attrahera utländska företag till Sveriges olika innovationssystem inom t.ex. it och elektronik samt biovetenskap.

Under året var de största projekten IT Sweden, som informerar aktörer på strategiska marknader som USA, Storbritannien, Japan, Kina, Taiwan, Sydkorea och Tyskland och mål- grupper om Sveriges ledande ställning inom it samt Hub Sweden, som syftar till att attrahera investeringar till Östersjöregionen där Sverige är ett nav för verksamhet i regionen.

Insatser inom andra politikområden

Inom handels- och investeringsfrämjandet är ett flertal såväl statliga och kommunala som privata aktörer verksamma eller involverade. Export- rådet och ISA samarbetar med dessa inom sina respektive verksamhetsfält, t.ex. Verket för Näringslivsutveckling – NUTEK, Verket för innovationssystem – VINNOVA, och Institutet

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

för Tillväxtpolitiska Studier – ITPS. Det är angeläget att detta samarbete fortsätter

Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) är ett forum för informationsutbyte, samordning och gemensamt agerande vad gäller Sverigeprofilering mellan de statliga och halvstat- liga organisationerna inom Sverigefrämjandet. NSU tar initiativ till Sverigefrämjande projekt. Regeringen avsätter också medel inom politik- området för Sverigeprofilering och samverkans- projekt till stöd för Sverigefrämjandet.

En mycket stor exportpotential finns i flera av de länder som är eller har varit aktuella för svenskt utvecklingssamarbete. Många av dessa länder kan framgent också markant öka sin ex- port till Sverige och EU vilket också gynnar dessa länders utveckling. I regeringens proposi- tion Gemensamt ansvar Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122) fastslås att det inte föreligger någon motsättning mellan ut- vecklingsländernas behov och prioriteringar och ett brett utnyttjande av svenska resurser. Insat- ser som gynnar svensk export kan mycket väl även vara en tillgång för utvecklingssamarbetet. I propositionen efterlyses därför utveckling av instrument och samarbetsformer mellan utveck- lingssamarbetet och exportfrämjandet liksom nya former av partnerskap mellan privat och offentlig sektor. I linje härmed är det därför av vikt att samordna vissa handelsfrämjande insat- ser med sådana inom ramen för utgiftsområde 7,

Internationellt bistånd. Ett konkret exempel är

Sustainable City som bedöms ha betydande po- tential ur bägge politikområdenas perspektiv. Bl.a. kan vissa samfinansierade insatser av projektförberedande eller understödjande kar- aktär bli aktuella inom exempelvis miljö- och energiområdet.

5.7.4 Resultatbedömning

Resultat

Exportfrämjande

Den totala svenska varuexporten ökade 2003 med två procent i värde jämfört med 2002 och uppgick till 819 miljarder kronor. Värdet av Sve- riges varuexport uppgick under de första fyra månaderna 2004 till 369 miljarder kronor, en ökning med sex procent jämfört med mot- svarande period 2003.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Trots en fortsatt svag internationell efterfrå- gan kunde flera exportframgångar noteras under 2003. Bl.a. var exportutvecklingen god till USA, som för andra året i rad blev Sveriges största exportmarknad. Central- och Östeuropa fort- satte att öka sin andel av den svenska exporten. De baltiska länderna ökar i betydelse och åter- hämtningen i Polen bidrog till svenska export- framgångar. Merparten av den svenska exporten går fortfarande till Västeuropa, som trots den svaga konjunkturen behöll sin andel av total- exporten. Kina blev 2003 Sveriges största export- marknad i Asien.

Importen av varor ökade under 2003 med tre procent efter ett par års fallande varuimport och uppgick till 673 miljarder kronor. Under årets första fyra månader ökade varuimporten med två procent och uppgick till 292 miljarder kronor.

Diagram 5.1 Utvecklingen av export och import i fasta pri- ser samt andel av BNP (1994-2003)

1 000 mkr									50%
900 mkr
									45%
800 mkr
700 mkr									40%
600 mkr
									35%
500 mkr
400 mkr									30%
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003

Källa: SCB
	Export	Import
	Export	Import
	Export (andel av BNP)	Import (andel av BNP)
	Export (andel av BNP)	Import (andel av BNP)

Det svenska handelsnettot förstärktes 2003 och fortsatte att vara kraftigt positivt och uppgick till 146 miljarder kronor. För årets första fyra mån- ader uppgick handelsnettot till 77 miljarder kronor, en ökning med cirka 15 miljarder kronor jämfört med motsvarande period 2003.

Diagram 5.2 Det svenska handelsnettot i löpande priser

(1990-2003)
180 mdr kr
160 mdr kr
140 mdr kr
120 mdr kr
100 mdr kr
80 mdr kr
60 mdr kr
40 mdr kr
20 mdr kr
mdr kr
1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002
Källa: SCB

Genom statlig finansiering har Exportrådet ut- fört ett antal årsuppdrag med målsättningen att hjälpa svenska företag, särskilt små och medel- stora, att växa internationellt. Inom verksam- hetsområdet Exportinformation har Exportrådets närmare 50 kontor och representanter i totalt 40 länder besvarat cirka 40 000 affärsförfråg- ningar 2003. Till detta kommer cirka 25 000 affärsförfrågningar i Sverige från svenska företag. Undersökningar visar att många av dessa för- frågningar leder till nya exportaffärer. Export- rådet har under 2003 och första halvåret 2004 vi- dareutvecklat it-stödet för affärsförfrågningar och fortsatt satsningen på sin hemsida som får allt fler besökare. Exportrådets hemsida hade 2003 cirka 5 500 besökare per dag, en ökning med 50 procent jämfört med tidigare år. Export- rådet har en ledande position på detta område jämfört med andra länders motsvarighet.

Under 2003 har Exportrådet genomfört små- företagsprogram med mer än 100 specifika ex- portfrämjande aktiviteter där cirka 800 företag deltagit, i många fall med finansiering med stat- liga medel, t.ex. programmet Internationell marknadsföring av särskilda branscher. Mot- svarande siffra för 2002 var cirka 600 deltagande företag. Exportrådet har med särskild finans- iering genomfört utbildningar av exportsäljare på marknader där personer med utländsk bakgrund har särskilda förutsättningar.

Exportrådet har fortsatt att bygga upp ett kunskaps- och kompetenscentrum för elek- tronisk handel. Exportrådet har utfört ett stort antal avgiftsfria konsultationer vid utlandskonto- ren för besökande svenska företag samt tagit emot och utformat program för ett 30-tal in- kommande och ett tiotal utgående delegationer. Under året har rådet genomfört särskilda kurser

					PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24
för 475 deltagare samt byggt ut samarbetet med				en prioriterad uppgift när det gäller att synlig-
utrikesförvaltningen genom att bl.a. utbilda per-				göra Sverige, de värden som landet står för och
sonal vid utlandsmyndigheter som är priorite-				de möjligheter det erbjuder. Samspelet mellan
rade inom exportfrämjandet och förstärkt it-				främjandets aktörer när det gäller profileringen
stödet för dessa.				av Sverige i utlandet har stärkts betydligt under
Programmet Marknadsplats Östersjön inom ra-				de senaste åren. Nämnden för Sverigefrämjande i
men för verksamheten Näringslivsutveckling i				utlandet (NSU) arbetar utifrån en gemensam
Östersjöregionen har bidragit till att cirka 200				plattform	för	Sverigeprofilering		och
svenska företag i dag gör affärer i berörda länder.				Sverigefrämjande. En väl fungerande infrastruk-
Antalet deltagande företag har stadigt ökat				tur för Sverigefrämjande har skapats genom in-
under programperioden. Exportrådet har sedan				rättandet av webbplatsen www.sweden.se, som
starten	1999 kontinuerligt	vidareutvecklat		Svenska institutet (SI) driver och administrerar
programmet, som getts en allt tydligare				på uppdrag av NSU.
inriktning på tjänster som omgående kan bidra				Främjande av projektexport har bl.a. skett
till konkreta, mätbara affärer för företagen.				genom instrumentet Aktiv projektutveckling där
Exportrådets konsultverksamhet för företag,				insatser av huvudsakligen strategiskt värde
som är avgiftsfinansierad, har under 2003 ge-				genomförts som redan resulterat i kontrakt.
nomfört drygt 1 100 konsultuppdrag i ett 40-tal				Totalt sett har insatserna bidragit till att kontrakt
länder. Konsultverksamheten		redovisade	2003	tecknats med svenska företag avseende en
intäkter om 104 miljoner kronor, en marginell				exportvolym på cirka 1,1 miljarder kronor. Det
minskning jämfört med 2002. Utsikterna för				största kontraktet gäller ett värmekraftverk i
konsultverksamhet 2004 beror i hög grad på				Baltikum, där ett svenskt företag i hård
konjunkturutvecklingen på de viktigaste mark-				internationell konkurrens vann ett kontrakt värt
naderna. Exportrådet räknar med att inkoms-				cirka 1 miljard kronor med en sysselsättnings-
terna kommer att öka något 2004. Branschpro-				effekt i Sverige på minst 1 500 manår och avse-
grammen har byggt upp nätverk med närmare				värda skatteintäkter. Insatserna berör även ett
2 000 företag. Exportrådet har 2003 drivit sam-				stort antal små och medelstora företag, med
manlagt 14 samverkansgrupper med drygt 400				spridd regional förankring, i egenskap av under-
medlemsföretag.				leverantörer. Ytterligare resultat väntas; för när-
De näringslivs- och Sverigefrämjande aktivi-				varande bearbetas ett 30-tal projekt med en
teter som svenska ambassader och generalkon-				exportpotential om cirka 10 miljarder kronor.
sulat med samarbetspartners genomfört, har in-				Exportfinansiering
neburit goda exponeringsmöjligheter på olika
marknader. Detta framgår av rapportering från				Verksamheten med statliga exportkreditga-
berörda	ambassader och	generalkonsulat.		rantier var 2003 mindre omfattande än 2002,
Rapporteringen har rönt stort intresse hos mål-				vilket främst berodde på den internationella
grupperna. Genomslaget i utländska medier har i				konjunkturnedgången.			Exportkreditnämnden
många fall varit mycket positivt. Såväl direkt				(EKN) skall genom att utfärda garantier främja
näringslivsfrämjande som allmänt Sverigefräm-				svensk export. Garantierna fungerar som en
jande aktiviteter fokuserar särskilt på styrkor och				kreditförsäkring och skyddar mot vissa för-
områden där Sverige har förutsättningar att vara				lustrisker i samband med export till och invest-
världsledande industriellt och forskningsmässigt.				eringar i utlandet. För garantin betalas en premie
När det gäller näringslivsfrämjande aktiviteter				som beräknas motsvara risken. Garantigivningen
med anknytning till program och projekt hos				sker med resultatkravet att verksamheten skall
främjandeorganisationerna är		tendensen	en	vara självbärande över tiden.
koncentration till prioriterade marknader och en				Under	2003 lämnade		Exportkreditnämnden
ökad proaktivitetet för att skapa intresse för				(EKN) garantier till ett värde av 16,7 miljarder
svenska företags varor och tjänster och locka ut-				kronor samt garantiofferter till ett värde av 61,8
ländska investeringar till Sverige.				miljarder kronor. Under första halvåret 2004
En tydlig, väl underbyggd och attraktiv bild av				lämnades garantier till ett värde av 11,7 miljarder
Sverige och svenska kompetensområden är vik-				kronor samt garantiofferter till ett värde av 33,1
tig för att stärka svensk ekonomi och handel. Att				miljarder kronor. Därmed ökade de lämnade ga-
utveckla och lyfta fram det innovativa Sverige är				rantiofferterna under första halvåret 2004 med

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

78 procent jämfört med samma period året före. Garantierna avsåg svensk export till 112 länder.

Den 30 juni 2004 hade EKN bundna åtaganden på 75 miljarder kronor. Ram- utnyttjandet var cirka 110 miljarder kronor, in- om den ram om 200 miljarder kronor som riks- dagen beslutat om. Ramutnyttjandet beräknas genom att garantier och bundna utfästelser av- räknas till 100 procent, medan obundna ut- fästelser avräknas till 50 procent. EKN:s resultat visade 2003 ett överskott på 2,2 miljarder kronor och ett överskott på 0,5 miljarder kronor för första halvåret 2004. Därmed är myndighets- kapitalet 3,7 miljarder kronor. Överskotten 2003 berodde främst på att behovet av risk- reservationer minskat. Överskottet 2004 beror även det på minskade riskreservationer samt på att högre premieintäkter och måttliga skade- betalningar

Diagram 5.3 Av EKN utställda garantier (1993-2003)
45	mdr kr
40	mdr kr					Under året
						Under året
35	mdr kr					utställda
30	mdr kr					garantier, mdr kr
30	mdr kr
25	mdr kr
20	mdr kr
15	mdr kr
10	mdr kr
5	mdr kr
	mdr kr
			4		5	1996	997	8		99		00	2001	2002	003
		9		9				99		99		00
		/19		/19				99	9		0
		/19		/19			1	1	1		2				2
		93		1994
	9
	1
Källa: Exportkreditnämnden

AB Svensk Exportkredits (SEK) verksamhet syftar främst till att tillhandahålla medel- och långfristiga exportkrediter för svensk export- industri.

SEK lämnade under 2003 finansiering på 19 miljarder kronor, varav cirka 6 miljarder kronor var finansiering av export av varor eller tjänster, cirka 8 miljarder kronor var annan direkt finans- iering till exportföretag och 5miljarder kronor var krediter till infrastrukturinvesteringar, främst inom kommuner och landsting. Av finans- ieringen av export av varor eller tjänster avsåg knappt 2 miljarder kronor statsstödda export- krediter. Systemet med statsstödda export- krediter gav 2003 ett överskott på 120 miljoner kronor.

Diagram 5.4 Av SEK lämnade exportkrediter (1998-2003)
18 mdr kr
16 mdr kr
14 mdr kr
12 mdr kr
10 mdr kr
8 mdr kr
6 mdr kr
4 mdr kr
2 mdr kr		Lämnade exportkrediter
mdr kr
98	99	00	01	02	03
Källa: SEK:s årsredovisningar för 1998-2003

Investeringsfrämjande

Inom investeringsområdet var den internatio- nella utvecklingen under senare delen av 1990- talet och t.o.m. 2000 mycket dynamisk och direktinvesteringarna växte snabbare än både utrikeshandeln och BNP. År 2001 skedde en minskning för första gången sedan 1991, till följd av den allmänna avmattningen i världsekonomin. De internationella investeringsflödena minskade ytterligare 2002 men stabiliserades på ungefär samma nivå 2003. I Sverige noterades 2003 en nedgång av de utländska direktinvesteringarna. Inflödet hamnade på drygt 20 miljarder kronor, jämfört med 113 miljarder kronor 2002 och 122 miljarder kronor 2001.

År 2003 uppgick de svenska direkt- investeringarna i utlandet till 135 miljarder kronor. Sett över en tioårsperiod har Sverige dock haft ett visst nettoinflöde av utländska direktinvesteringar. Det bör noteras att både ut- och inflödena av direktinvesteringar kan variera mycket mellan enstaka år, främst till följd av stora förvärv.

ISA medverkade under 2003 i 132 nya genom- förda etableringar, jämfört med 112 år 2002. Dessa nya etableringar bidrog till cirka 1 300 nya arbetstillfällen i Sverige. Förvärv av utländska ägare bidrog till att drygt 1 000 arbetstillfällen kunde bibehållas. ISA:s medverkan till investeringar under åren 1996–2003 (868 investeringar) har bidragit till att syssel- sättningen ökat med cirka 7 500 anställda. De utländska investeringarna bidrar förutom med arbetstillfällen även till ny teknik, nytt kunnande och nya arbetsmetoder och medför också en ökad konkurrens på den svenska marknaden. Vid årsskiftet 2003/04 hade ISA en aktiv kundstock om drygt 2 000 kvalificerade för- frågningar jämfört med cirka 1 650 år 2002.

Under första halvåret 2004 har ISA medverkat i 88 etableringar jämfört med 55 etableringar under samma period 2003.

Diagram 5.5 Antal investeringar ISA har medverkat i (1996-

2004)
Antal
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004*

Källa: ISA

* avser endast första halvåret

It-projektet IT Sweden hade fr.o.m. den 1 juli 2001 till och med 2003 bl.a. medverkat till cirka 70 utländska investeringar i Sverige, genererat cirka 600 nya kvalificerade förfrågningar från potentiella utländska investerare och över 350 medieexponeringar i internationella och svenska medier, varav flera mycket betydelsefulla exponeringar för att stärka bilden av Sverige som ledande it-nation.

Analys och slutsatser

Exportfrämjande

Regeringen anser att Exportrådets verksamhet under 2003 och första halvåret 2004 bidragit till en ökad svensk export. Exportrådet har väl upp- fyllt de mål som riksdagen och regeringen fast- ställt för dess verksamhet. Genom Exportrådets verksamhet har små och medelstora företag fått tillgång till kvalificerad exportinformation, kom- petensutveckling och rådgivning av stor be- tydelse för företagens exportansträngningar. Programmet Internationell marknadsföring av särskilda branscher med statlig finansiering, lik- som det särskilda uppdraget Marknadsplats Ös- tersjön inom ramen för Östersjömiljard 2, är exempel på framgångsrika exportsatsningar. Pro- grammen har nått ett stort antal små och medel- stora företag, av vilka många gått eller avser att gå vidare i en aktiv marknadssatsning i dessa länder. Det kan också konstateras att för- hållandevis många företag snabbt kommit i gång med affärer liksom att värdefulla order tecknats i

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

anslutning till specifika exportfrämjande aktivi- teter. Genom både strategiska och operativa konsulttjänster har Exportrådet hjälpt svenska företag att stärka sin närvaro och öka sin fram- gång på internationella marknader.

Erfarenheterna från genomförda satsningar att främja strategiska branscher internationellt är goda. Aktiviteterna har bidragit till att förstärka bilden av Sverige som ledande högteknologiskt land och har tjänat som plattform för affärsin- riktade satsningar. Samordningen mellan depar- tement, myndigheter och näringsliv har stärkts när det gäller den internationella marknadsfö- ringen och utnyttjandet av svensk kompetens.

Exportfinansiering

För att uppnå konkurrensneutralitet mellan svenska och utländska företag är det viktigt att svenska företag har tillgång till statsstödd ex- portfinansiering. Denna utgör ett viktigt bidrag för att stärka svensk industris och svenska före- tags internationella konkurrenskraft.

Exportkreditnämnden (EKN) har genom sin garantigivning medverkat till att svenska export- företag kan erbjuda villkor som är likvärdiga med konkurrerande företag i andra länder. Reger- ingen anser att EKN på ett framgångsrikt sätt har förenat målet om garantigivning för svensk exportindustri på gynnsamma villkor med målet att verksamheten skall vara självbärande på sikt. Insatserna med att komma tillrätta med problem med riskkoncentrationen i garantiportföljen har varit värdefulla. SEK har genom sin exportfinan- siering medverkat i flera affärer till förmån för svensk exportindustri.

Investeringsfrämjande

Främjandet av utländska direktinvesteringar i Sverige är av stor betydelse för tillväxt och sys- selsättning. Invest in Sweden Agency (ISA) fyl- ler här en central funktion. Regeringen bedömer att ISA:s aktiva bearbetning av medier och det intresse som detta skapar för Sverige, har posi- tiva effekter även utanför investeringsfrämjan- det. ISA har bidragit till att bygga nätverk natio- nellt, regionalt och lokalt.

Regeringen ser det som angeläget att ISA också fortsättningsvis ytterligare stärker sam- verkan med nationella, regionala och lokala aktörer för att utveckla investeringsfrämjandet, bl.a. genom projektverksamhet, utbildnings- verksamhet och inte minst samarbetsavtal.

Den s.k. expertskatten infördes som ett viktigt incitament för att attrahera nyckel-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

personer, experter och forskare till Sverige. Regeringen följer noga tillämpningen av detta regelverk bl.a. mot bakgrund av vad ISA fram- förde i sin rapport Klimatet för utländska invest- eringar i Sverige i november 2003 om vissa brister i tillämpningen av regelverket m.m..

Importfrämjande

De särskilda importfrämjande insatser som regeringen initierade 2002 har möjliggjort ett mer aktivt importfrämjande och har bidragit till att lyfta fram importens betydelse. Under 2003 och första halvåret 2004 har konkreta sam- verkansprojekt med mål att etablera nya företagskontakter och samarbeten genomförts, vilka bidragit till att öka intresset för Sverige som handelspartner och exportland.

5.8Näringslivsutveckling i Östersjöregionen

5.8.1Mål för delområdet

Målet är att förstärka svenska företags position i Östersjöregionen och förbättra svenska företags deltagande i utvecklingen av regionens närings- liv.

5.8.2Politikens inriktning

Efter förslag i 1998 års vårproposition inrättades anslaget Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, den s.k. Östersjömiljard 2, för femårsperioden 1999–2003. Medlen skall användas till närings- livssatsningar och omfatta stöd till företags- etableringar, projektexport och marknadssats- ningar samt till angelägna miljö- och energisats- ningar och andra främjandeinsatser.

Verksamheten avser de baltiska länderna, Po- len och nordvästra Ryssland inklusive Kalinin- grad. Vissa av programmen har utvidgats till att även omfatta Moskva-området och Ukraina. Sär- skild tonvikt har lagts vid små och medelstora företags deltagande i Östersjöregionens närings- liv. Strävan är att delegera beslut om enskilda insatser till statliga myndigheter eller andra stats- stödda organ.

Genom beslut i 2003 års vårproposition mins- kades anslaget med 50 miljoner kronor till 950

miljoner kronor. Fr.o.m. 2004 anvisas inga nya medel till anslaget.

5.8.3Insatser

Till och med första halvåret 2004 har regeringen fattat beslut om insatser motsvarande drygt 915 miljoner kronor fördelade på 44 uppdrag.

De beloppsmässigt största uppdragen har getts till Exportrådet för programmet Marknads- plats Östersjön (195 miljoner kronor), till Nutek för Medfinansiering av tillväxtavtal för närings- livsutveckling (105 miljoner kronor), till Sida för demonstrations- och pilotinsatser på miljö- och energiområdet, DemoÖst (104 miljoner kronor), till Länsstyrelsen i Stockholms län för

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (50 miljoner kronor) och till länsstyrelserna i Väster- bottens och Norrbottens län för närings- livsutveckling i Barentsregionen (30 miljoner kronor).

Nutek har erhållit medel för uppdraget Baltic 21 – Näringsliv som är en del av den särskilda miljösatsningen Agenda 21 för en hållbar ut- veckling i Östersjöregionen (40 miljoner kro- nor).

Medel har vidare avsatts för ett kapitaltillskott till det statliga riskkapitalbolaget Swedfund, (50 miljoner kronor), till det multilaterala partner- skapet Northern Dimension Environmental Part- nership (NDEP) under samordning av Europe- iska utvecklingsbanken EBRD (48 miljoner kro- nor) samt till svenska konsultfonder vid Nordiska Investeringsbanken, Nordiska projekt- exportfonden och International Finance Corpo- ration (totalt drygt 40 miljoner kronor).

I 2000 års ekonomiska vårproposition avsattes 60 miljoner kronor för att finansiera integra- tionsfrämjande insatser i Öresundsregionen.

Sammanlagt har per den 30 juni 2004 cirka 755 miljoner kronor utbetalats från anslaget.

5.8.4 Resultatbedömning

Resultat

Exportrådet har inom programmet Marknads- plats Östersjön under 1999–2003 genomfört 661 affärschansprojekt, vilka uppskattas ha gett del- tagande svenska små och medelstora företag en ökad affärsvolym om cirka 260 miljoner kronor.

Drygt 80 procent av de medverkande företagen uppger att affärsvolymen kommer att öka ytter- ligare.

Inom Sidas uppdrag DemoÖst har hittills 17 demonstrationsinsatser avslutats. I en utvärde- ring konstateras att insatserna har haft ett stort marknadsföringsvärde för deltagande företag. Ett antal konkreta följdleveranser har identifie- rats liksom flera potentiella affärer som en direkt följd av DemoÖst. Av de 26 företag som ingick i undersökningen svarar 22 företag att de ser en framtida ökning av affärerna i regionen och 24 företag ser DemoÖst som viktigt eller mycket viktigt för den framtida affärsutvecklingen i regionen.

Nutek har inom ramen för Baltic 21 Närings- liv beviljat 26 projekt stöd, varav 11 har avslutats. Inom ramen för de avslutade projekten har cirka 1 600 personer deltagit i de över 220 konferen- ser, workshops, studiebesök m.m. som ge- nomförts. Av de ca 250 svenska företag som engagerades har drygt 25 procent knutit nya affärskontakter, fler än hälften anser att deras konkurrenskraft stärkts och 32 företag rapporterar att man träffat affärsavtal med före- tag eller annan aktör i samarbetslandet.

Länsstyrelsen i Västerbotten, som ansvarar för insatser för näringslivsutveckling i Barentsregio- nen, uppger att svenska företag som deltagit i genomförda Barentsprojekt lyckats ta hem ex- portaffärer på över 200 miljoner kronor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Diagram 5.6 Exportutvecklingen till ett antal länder i Öster-

sjöområdet (2000–2003)
40 miljarder kr
35 miljarder kr
30 miljarder kr
25 miljarder kr
2000	2001	2002	2003

Källa: SCB

Avser export till Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen

Anslaget kommer att utvärderas i sin helhet i an- slutning till att samtliga insatser har avslutats 2005. Som ett steg mot denna slututvärdering gav regeringen Statskontoret i uppdrag 2003 att göra en utvärdering av dittills gjorda insatser. Statskontoret gav i sin rapport en rad värdefulla rekommendationer som nu följs upp under kvar- varande programperiod.

I 2003 års regeringsförklaring aviserades eta- bleringen av ett särskilt Östersjöcentrum för att stärka svenskt näringslivs position och möjlig- heter att bedriva handel i regionen. Regeringen beslutade i juni 2004 (dir. 2004:81) om en ut- redning rörande organisation av ett Östersjö- centrum.

Analys och slutsatser

Genom de olika uppdrag som finansieras ur Östersjömiljard 2 har svenska företag inom en rad sektorer fått tillgång till handfast stöd i sina exportansträngningar i Östersjöområdet. Sver- iges export till Baltikum, Polen och Ryssland uppgick till 36,2 miljarder kronor år 2003. Den svenska exporten till dessa fem grannländer har ökat med cirka 38 procent de senaste tre åren. Rysslands integrering i världsekonomin och de baltiska ländernas och Polens anslutning till EU och dess inre marknad innebär att potentialen för investeringar, företagande och handel i Ös- tersjöregionen växer.

5.9Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för 2003 avseende myndigheterna inom politikområdet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

5.10Budgetförslag

5.10.139:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet

Tabell 5.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	19 281		sparande	495

2004	Anslag	19 853	1	Utgifts-
2004	Anslag	19 853	1	prognos	19 982
2005	Förslag	20 070

2006	Beräknat	20 288	2

2007	Beräknat	20 639	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 20 070 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 20 070 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) verksamhet. SWEDAC är central förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och nationellt ackrediterings- organ för laboratorier och för certifierings-, provnings- och besiktningsorgan. Myndighets- verksamheten omfattar samordningsansvar för den totala marknadskontrollen i Sverige (ett 20- tal myndigheters tillsyn på marknaden av att produkter uppfyller väsentliga säkerhets-, miljö- och hälsokrav). Härutöver har SWEDAC ett sektorsansvar för legal mätteknik (att varor hål- ler mått och vikt) samt ädelmetallkontrollen.

Ackrediteringsverksamheten svarar för drygt 75 procent av SWEDAC:s omsättning. Som ac- krediteringsorgan åligger det SWEDAC att i in- ternt och externt arbete uppfylla högt ställda kvalitetskrav och genomgå internationella kvali- tetsrevisioner.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet - Ackreditering

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	89 452	87 426	2 026
(varav tjänsteexport)	23 119	21 583	1 536

Prognos 2004	86 800	87 290	-490
(varav tjänsteexport)	18 500	18 100	400

Budget 2005	90 300	89 800	500
(varav tjänsteexport)	19 100	18 600	500

Under 2003 uppgick intäkterna från uppdrags- verksamheten till knappt 90 miljoner kronor, vilket innebar ett bättre resultat jämfört med fö- regående år. Kostnaderna understeg intäkterna med 2 miljoner kronor, vilket sammantaget innebär ett betydligt bättre resultat än föregå- ende år som redovisade ett underskott på 2 mil- joner kronor. Kvaliteten i verksamheten är fort- satt hög.

Regeringens överväganden

Det är angeläget att SWEDAC fortsätter att ut- veckla svenska kontrollordningar i öppna sy- stem. Det är vidare angeläget att arbetet med att förbättra och internationalisera bedömnings- kriterier avseende teknisk provning och kontroll drivs vidare.

SWEDAC har fortsatt en viktig roll att fylla genom att skapa goda förutsättningar för de nya medlemsländerna i EU.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 20 070 000 kronor anvisas under anslaget 39:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 20 288 000 kronor respektive 20 639 000 kronor.

Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 39:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	19 853	19 853	19 853
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	217	435	786
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	20 070	20 288	20 639

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

5.10.2 39:2 Kommerskollegium

Tabell 5.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		61 259		Anslags-	3 661
2003	Utfall	61 259		sparande	3 661
2004	Anslag	65 442	1	Utgifts-	66 132
2004	Anslag	65 442	1	prognos	66 132
2005	Förslag	66 305

2006	Beräknat	66 967	2

2007	Beräknat	68 109	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 66 305 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 66 305 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar Kommerskollegiums verk- samhet. Kollegiet är central förvaltningsmyndig- het för utrikeshandel och handelspolitik.

Regeringens överväganden

Det är angeläget att Kommerskollegium fort- sätter att ha kontinuerlig beredskap att bistå Re- geringskansliet i det löpande arbetet och förser regeringen med kvalificerat underlag inför beslut och förhandlingar. Detta gäller särskilt arbetet med att förbättra den inre marknadens funktion, arbetet inom den gemensamma handelspolitiken, pågående WTO-förhandlingar, arbetet med EU:s anti-dumpningsåtgärder och arbetet med regionala och bilaterala frihandelsavtal. Det- samma gäller kollegiets insatser för att öka kun- skapen om handelspolitiska frågor i ett vidare perspektiv hos allmänheten. Vidare är kollegiets roller inom anmälningsprocedurerna för tek- niska frågor och som samordningscentral och kontaktpunkt för aktivt arbete mot handels- hinder fortsatt viktiga.

Regeringen ser också positivt på kollegiets en- gagemang för inrättande av en kontaktpunkt för export från utvecklingsländer. Sverige har varit drivande för att en liknande funktion skall in- rättas i EU, vilket har resulterat i en särskild webbsida med information om gällande regel- verk.

Kommerskollegium har vidare en viktig roll i att medverka i arbetet med att utveckla det na- tionella centrum för förenkling av handelsproce- durer tradEasy (se avsnitt 5.6.2) som skall verka för effektivare handelsprocedurer, med stark betoning på resultat av samhällelig och kommersiell nytta som stärker näringslivets och Sveriges konkurrenskraft.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Regeringen fattade den 27 maj 2004 beslut om hur det utgående anslagssparandet som översteg tre procent av anslaget för 2003 skall disponeras. Beslutet innebar att 1 766 000 kronor skall föras bort som indragning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 65 305 000 kronor anvisas under anslaget 39:2 Kommerskollegium för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 66 967 000 kronor respektive 68 109 000 kronor.

Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 39:2 Kommerskollegium

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	65 442	65 442	65 442
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	863	1 525	2 667

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	66 305	66 967	68 109

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

5.10.3 39:3 Exportfrämjande verksamhet

Tabell 5.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	195 680		sparande	9 045
2004	Anslag	223 956	1	Utgifts-	206 784
2004	Anslag	223 956	1	prognos	206 784
2005	Förslag	319 956

2006	Beräknat	320 956

2007	Beräknat	165 756

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

Anslaget finansierar det statliga uppdraget till Sveriges exportråd (Exportrådet), exportfräm- jande insatser, särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska insatser samt Sverigeprofilering till stöd för främjande.

Exportrådets verksamhet grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges Allmänna Ut- rikeshandelsförening (SAUF). Verksamheten inriktas på tre områden: exportinformation, ex- portprogram och exportkonsulting. Export- informationen finansieras i huvudsak med stat-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

liga medel. Många exportprogram är delfinansie- rade med statliga medel, medan konsultverksam- heten bedrivs med avgifter på marknadsmässiga grunder.

Regeringens överväganden

Regeringen finner det angeläget att långsiktiga, strategiska och offensiva satsningar görs inom exportfrämjandet i enlighet med regeringens tio- punktsprogram för tillväxt i regeringsför- klaringen 2003 och främjandeoffensiven Aktiva, Attraktiva Sverige för mandatperioden som lan- serades 2002. Satsningarna inriktas bl.a. på ex- portinformation, exportutvecklingsprogram och internationell marknadsföring av särskilda bran- scher och svenskt spjutspetskunnande, förstärkt svensk närvaro i ekonomiskt dynamiska regio- ner, importfrämjande samt särskilda handels- främjande och handelspolitiska insatser. Ansla- get ökar till följd av regeringens satsning Aktiva, Attraktiva Sverige. Denna satsning innefattar inte minst ett aktivt samarbete mellan främjandets olika aktörer inklusive Nämnden för Sverige- främjande i utlandet (NSU).

Under anslaget har medel beräknats för sär- skilda främjandeinsatser för att öka svenska fö- retags affärsmöjligheter i EU:s nya medlemslän- der och grannländer.

Från anslaget har 4 miljoner kronor år 2005 och 3 miljoner kronor år 2006 och 2007 be- räknats för att bidra till finansieringen av ett för- bättrat system för marknadskompletterande kapital i tidiga skeden.

Regeringen fattade den 27 maj 2004 beslut om hur det utgående anslagssparandet avseende an- slaget för 2003 skall disponeras. Beslutet innebar att 2 603 000 kronor skall disponeras av Reger- ingskansliet och att resterande medel återfördes till statskassan.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 319 956 000 kronor anvisas under anslaget 39:3 Exportfrämjande för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 322 925 000 kronor respektive 169 706 000 kronor.

Tabell 5.8 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 39:3 Exportfrämjande

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	223 956	223 956	223 956
Förändring till följd av:
Beslut	96 000	97 000	-58 200

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	319 956	320 956	165 756

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

5.10.4 39:4 Investeringsfrämjande

Tabell 5.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	72 937		sparande	4 001
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	67 328	1	prognos	70 089
2005	Förslag	68 247

2006	Beräknat	69 339	2

2007	Beräknat	56 652	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 68 341 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 54 830 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar verksamheten vid Myndig- heten för utländska investeringar i Sverige (In- vest in Sweden Agency, ISA), som är den cen- trala myndigheten för investeringsfrämjande åt- gärder i Sverige. Verksamheten inriktas på informationsinsatser, marknadsföringsprojekt inom särskilda fokusområden samt regional sam- verkan och utbildningsverksamhet.

Verksamheten finansieras dels med anslags- medel, dels med bidrag från regeringen avseende bl.a. regionalpolitiska medel och från partners i projektverksamheten.

Regeringens överväganden

Regeringen finner det angeläget att offensiva satsningar genomförs inom investeringsfräm- jandet. För år 2005 föreslår regeringen medel på motsvarande nivå som år 2004.

Regeringen fattade den 27 maj 2004 beslut om hur det utgående anslagssparandet som översteg tre procent av anslaget för 2003 skall disponeras.

Beslutet innebar att myndigheten fick disponera hela det ingångna anslagssparandet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 68 247 000 kronor anvisas under anslaget 39:4 Investeringsfrämjande för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 69 339 000 kronor respektive 56 652 000 kronor.

Tabell 5.10 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, 39:4 Investeringsfrämjande

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	67 328	67 328	67 328
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	797	1 792	3 060

Beslut	122	219	-13 736

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	68 247	69 339	56 652

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

5.10.539:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer

Tabell 5.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	15 148		sparande	2 627

2004	Anslag		1	Utgifts-	15 224
2004	Anslag	15 510	1	prognos	15 224
2005	Förslag	15 510

2006	Beräknat	15 510

2007	Beräknat	15 510

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i vissa internationella när- ings- och handelspolitiska organ.

Utgiftsstyrande faktorer är medlemsavgifter- nas utveckling i aktuell valuta valutakursernas utveckling.

Anslaget disponeras av regeringen och belas- tas främst för avgifter och bidrag till nedanstå- ende organ. Deltagandet bedöms av regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk påver- kan på den internationella utvecklingen, för ett aktivt svenskt deltagande i internationellt samar- bete samt för informationshämtning på för Sve-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

rige viktiga områden. Anslaget täcker avgifter till följande organisationer:

-Världshandelsorganisationen (WTO)

-Internationella rådet för samarbete på tull- området (WCO)

-Internationella Tulltariffbyrån (I.C.T.B.)

-Internationella Byrån för Utställningar i Pa- ris (BIE).

Regeringens överväganden

Regeringen fattade den 27 maj 2004 beslut om hur det utgående anslagssparandet som översteg tre procent av anslaget för 2003 skall disponeras. Beslutet innebar att hela anslagssparandet fördes bort som indragning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 15 510 000 kronor anvisas under anslaget 39:5 Avgifter till internationella organisationer för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 15 510 000 kronor per år.

5.10.6 Exportkreditnämnden

Exportkreditnämndens (EKN) uppgift är att främja svensk export genom utfärdande av ga- rantier. Garantierna skyddar mot förlustrisk i samband med export till och investeringar i ut- landet. Verksamheten skall bedrivas så att den är självbärande över tiden och samtidigt ger ett stöd åt den svenska exporten som motsvarar vad konkurrerande företag i andra länder kan erhålla.

Ramutnyttjandet uppgick den 30 juni 2004 till 109,9 miljarder kronor för ordinarie export- kreditgarantier och till 0,1 miljarder kronor för investeringsgarantier. Schablonen innebär att obundna utfästelser medräknas till 50 procent i ramutnyttjandet och bundna utfästelser och för- bindelser till 100 procent. Utnyttjandet av investeringsgarantier har minskat kraftigt de senaste åren och beror till största delen på att man i investeringsverksamheten i högre ut- sträckning använder sig av externa finansiärer. Den förändring i villkoren för investerings- garantin som inom kort genomförs tar hänsyn till detta förhållande.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.12 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	3 329	1 046	2 283

Prognos 2004	1 708	527	1 181

Budget 2005	1 786	1 356	430

Budgeten är upprättad enligt riskmässiga prin- ciper som även belastas av reservationer för riskerna i engagemang och skadefordringar.

Resultatet för första halvåret 2004 är ett överskott på 543 miljoner kronor, vilket främst beror på att skadeersättningen varit låg samt att EKN har positiva kursdifferenser.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 ställa ut exportkredit- garantier intill ett belopp av högst 200 miljarder kronor inklusive tidigare utfärdade garantier samt att under 2005 ställa ut investeringsgaran- tier intill ett belopp av högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare utfärdade garantier. Vidare fö- reslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta att EKN liksom tidigare år får obegränsad upplåningsrätt i Riks- gäldskontoret för skadeutbetalningar.

Vidare föreslår regeringen för år 2005 att EKN får disponera en låneram upp till 8 miljo- ner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

6 Konsumentpolitik

6.1Omfattning

Till konsumentområdet hör Marknadsdomsto- len, Konsumentverket/Konsumentombudsman- nen, Allmänna reklamationsnämnden, Fastig- hetsmäklarnämnden och Resegarantinämnden. Till konsumentområdet hör även frågor som rör

stöd till konsumentorganisationer och konsu- mentforskning samt bidrag till miljömärkning av produkter. Konsumentpolitiken består därut- över av en rad insatser inom andra politikområ- den som beskrivs nedan.

6.2		Utgiftsutveckling

	Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
			Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
			2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
	Anslag inom utgiftsområde 24
	40:1 Marknadsdomstolen		8,0	9,9	9,5	9,1	9,1	9,3

	40:2 Konsumentverket		106,8	104,5	101,1	106,8	107,8	109,6

	40:3 Allmänna reklamationsnämnden		21,4	24,2	23,6	23,8	24,0	24,4

	40:4 Fastighetsmäklarnämnden		8,1	9,4	10,6	9,5	9,6	9,7

	40:5 Åtgärder på konsumentområdet		15,1	17,6	18,1	17,6	17,6	17,6

	40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter		4,4	4,4	4,3	4,4	4,4	4,4

	Totalt för politikområde Konsumentpolitik2		163,8	170,0	167,2	171,2	172,6	175,1

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04: FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Beloppen är avrundade och delposterna summerar därför inte alltid till totalen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

6.3	Mål	Välinformerade konsumenter kan också bidra
		till en förbättrad miljö och hållbar utveckling ge-

6.3.1Mål, villkor och resultatindikatorer nom medvetna val vid inköp och användning av

De nuvarande målen för konsumentpolitiken fastställdes av riksdagen den 28 november 2001 i enlighet med propositionen Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001–2005 (prop. 2000/01:135, bet. 2001/02:LU2, rskr. 2001/2001:51) och gäller t.o.m. 31 december 2005.

De övergripande målen för konsumentpoliti- ken är:

•Konsumenternas ställning och inflytande på marknaden skall stärkas, inflytandemålet.

•Hushållen skall ha goda möjligheter att ut- nyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt, hushållningsmålet.

•Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas, säkerhetsmålet.

•Sådana konsumtions- och produktions- mönster skall utvecklas som minskar på- frestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling, miljömålet.

•Konsumenterna skall ha tillgång till god väg- ledning, information och utbildning, kun- skapsmålet.

Målen skall vara styrande för såväl det natio- nella konsumentpolitiska arbetet som Sveriges arbete i EU och andra internationella forum.

Sedan hösten 2003 pågår ett arbete inom Re- geringskansliet med att ta fram en ny konsu- mentpolitisk strategi med anledning av att den nuvarande handlingsplanen för konsumentpoli- tiken löper ut vid årsskiftet 2005.

6.4Politikens inriktning

Konsumentpolitiken är en del av välfärdspoliti- ken och skall stödja enskilda människor i deras egenskap av konsumenter för att ge dem ett större inflytande och för att få dem att känna sig trygga på marknaden. Det är viktigt att ge kon- sumenterna lagstadgade rättigheter, kunskap, information och tillgänglighet till varor och tjänster.

produkter och tjänster.

Den svenska konsumentpolitiken är en del av den europeiska konsumentpolitiken och den europeiska inre marknaden. Med en ökande gränsöverskridande handel, bl.a. genom de nya möjligheter som näthandeln erbjuder, och med en ökad gränsöverskridande handel mellan län- derna blir betydelsen av en hög skyddsnivå även på EU-nivå allt viktigare. Ett utvidgat EU med- för ett ökat behov av samarbete mellan olika medlemsstater för att driva det europeiska kon- sumentpolitiska arbetet framåt. Konsumentfrå- gorna är därför prioriterade i Sveriges EU-arbete. Regeringen arbetar för att stärka konsumenträt- ten, särskilt i EU. Arbetet utgår ifrån skrivelsen Mål och inriktning för det svenska arbetet med konsumentfrågor i EU (skr. 2001/02:148). I skrivelsen fastställs bl.a. att regeringen skall verka för att Sverige aktivt skall främja konsu- menternas intressen och inflytande i EU samt verka för en stark och bred konsumentpolitik inom EU.

Eftersom de nordiska länderna har en likartad syn på konsumentskydd finns ett starkt samar- bete på området inom ramen för det nordiska regeringssamarbetet. Bl.a. förs regelbundna dia- loger på politisk- och tjänstemannanivå rörande genomförandet och tillämpningen av olika ge- menskapsdirektiv. Under senare år har de bal- tiska länderna deltagit i olika nordiska aktiviteter på konsumentområdet.

Prioriteringar under 2005

I propositionen Handlingsplan för konsument- politiken 2001–2005 (prop. 2000/01:135) anger regeringen de åtta delmål som gäller för perioden 2001–2005 och som tydliggör regeringens prio- riteringar inom ramen för de fem övergripande målen för konsumentpolitiken. Dessa är:

1.Vägledning, information och utbildning

2.Inflytande

3.Finansiella marknader

4.Produktsäkerhet och marknadskontroll

5.Konsumentforskning

6.Prisinformation

7.Nyligen konkurrensutsatta marknader

8.Miljö

Följande prioriteringar per verksamhetsområde, föreslås gälla för konsumentområdet 2005.

Vägledning, information och utbildning

Arbetet med att bekämpa förekomsten av mo- demkapningar och liknande förfaranden kom- mer fortsatt att prioriteras högt.

Ett nytt konsumentproblem som kommit att växa är så kallade försåtliga SMS-tjänster. Arbete för att förebygga framtida problem kommer att ytterligare prioriteras med utgångspunkt i den kartläggning som Konsumentverket presenterar i november 2004.

Information till ungdomar kommer särskilt att prioriteras i Konsumentverkets informations- och kunskapsarbete.

Inflytande

De svenska konsumentorganisationerna föreslås få fortsatt stöd under 2005. Det gäller även or- ganisationen Rättvisemärkt.

Finansiella marknader

Konsumentverket skall stärka sitt arbete med att förebygga skuldfällor, bl.a. mot bakgrund av de orsaker till överskuldsättning som framkom i den av verket till regeringen avlämnade rappor- ten om överskuldsättning.

Inom ramen för det projektstöd som admi- nistreras av Konsumentverket skall projekt rela- terade till överskuldsättning prioriteras.

Produktsäkerhet och marknadskontroll

Marknadskontrollutredningen (SOU 2004:57) har till regeringen lämnat förslag om genomfö- randet av en effektiv marknadskontroll som möter EU-kraven och säkrar en heltäckande och stabil svensk organisation. Utredningsförslaget föreslår att Konsumentverket stärker fältorgani- sationen och utvecklar samarbetet med tullen. Under 2005 ska utredningens förslag analyseras.

Representativ och aktuell skadedata är ett nödvändigt verktyg för ett effektivt och fokuse- rat produktsäkerhetsarbete. Genom omdispone- ringar inom konsumentområdet tillförs skade- registreringssystemet EHLASS 1,5 miljoner kronor utöver de 1,5 miljoner kronor som finan- sieras av Socialdepartementet över anslaget 14:7

Folkhälsopolitiska åtgärder, utgiftsområde 9. Fi- nansieringen av systemet som drivs av Socialsty-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

relsen och vars statistik är central i Konsument- verkets arbete med produktsäkerhet säkras därmed och ambitionerna höjs.

Tjänstesäkerhet är ett prioriterat område. Konsumentverkets inledda arbete med strategin för tjänstesäkerhet kommer att fortgå under 2005.

Konsumentforskning

För att stärka konsumentforskningen kommer Centrum för konsumentvetenskap vid Göte- borgs Universitet att föreslås få fortsatt stöd under 2005.

Prisinformation

Prisjämförelser är en fortsatt prioriterad fråga med utgångspunkt i den nya och heltäckande prisinformationslag som träder i kraft den 1 ok- tober 2004. Den nya lagen gör det möjligt att införa jämförpriser på produkter som inte tidi- gare omfattats av krav på prisinformation. Det kan handla om olika tjänster inom exempelvis el och mobiltelefoni.

Nyligen konkurrensutsatta marknader

Konsumentverket skall i samarbete med Kon- kurrensverket genomföra systematiska studier av vilka konsekvenser de nyligen konkurrensutsatta marknaderna har fått för konsumenterna. De särskilda insatser som gjorts på främst el- och telemarknaderna skall också följas upp och av- rapporteras till regeringen innan årets slut.

Miljö

Den pågående utredningen med uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur en mer hållbar konsumtion för hushållen ska uppnås (Jo 2004:01) överlämnas till regeringen våren 2005.

En ny strategi för konsumentpolitiken

Ett förslag till en ny strategi för konsumentpoli- tiken, omfattande bl.a. nya mål för politikområ- det samt nya prioriterade områden, kommer att överlämnas till riksdagen våren 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

6.5Insatser

6.5.1Insatser inom politikområdet

Paraplyorganisationerna Sveriges Konsumentråd och Sveriges Konsumenter i Samverkan har under flera år beviljats bidrag från regeringen för sin verksamhet med att stärka konsumenternas roll i EU. För 2004 erhåller Sveriges Konsu- mentråd 3 miljoner kronor och Sveriges Kon- sumenter i Samverkan 1,2 miljoner kronor.

Fr.o.m. 2004 erhåller organisationen Rättvi- semärkt statsstöd om 1,6 miljoner kronor för sitt arbete med att skapa en dialog och opinion kring etisk konsumtion.

De fasta organisationsbidragen kompletteras med projektbidrag till konsumentprojekt som initieras och genomförs av organisationer som arbetar med konsumentrelaterade frågor. Bidra- gen till särskilda projekt, som administreras av Konsumentverket, omfattar 5,2 miljoner kronor budgetåret 2004. Syftet med bidragen är att sti- mulera ideella organisationers arbete med kon- sumentfrågor.

Den arbetsgrupp för konsumentorganisatio- ner som bildades med anledning av Handlings- planen för konsumentfrågor 2001–2005 har under 2004 träffats ett antal gånger för att bl.a. diskutera den nya konsumentpolitiska strategin.

Sedan Allmänna reklamationsnämnden under en period undantagit tvister rörande vissa försäk- ringsärenden, har regeringen beslutat att tillföra medel till nämnden för att de ska kunna åter- uppta dessa ärenden. Efter 1 juli, 2004 kommer således ARN att återigen kunna pröva bl.a. liv- försäkringsärenden.

Regeringen finner det eftersträvansvärt att öka det gränsöverskridande innovativa konsument- samarbetet mellan aktörer i olika länder i Norden och EU. Med ett ökat användande av nordiska medel avsatta för konsumentprojekt samt EU-medfinansieringsmedel skulle or- ganisationernas totala medelstillgång öka.

Verksamhetsområde 1: Inflytandemålet

Inom verksamhetsområdet verkar Marknads- domstolen, Konsumentverket, Allmänna rekla- mationsnämnden och Fastighetsmäklarnämn- den.

Marknadsdomstolen (MD) är en specialdom- stol som enligt lagen (1970:417) om marknads-

domstol m.m. handlägger mål och ärenden enligt flera lagar. MD är enda instans i mål enligt av- talsvillkorslagarna, lagen om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upp- handling samt i vissa mål och ärenden enligt konkurrenslagen. MD är också enda instans i marknadsföringsmål ifråga om förbud och åläg- ganden enligt marknadsföringslagen. Domstolen följer EG-domstolens rättspraxis i konkurrens- och konsumentfrågor. MD har också i uppdrag att öka kunskapen om domstolens arbete och dess praxis.

Konsumentverket/Konsumentombudsmannen

(KO) arbetar för en hög efterlevnad av konsu- mentlagstiftning och branschöverenskommelser. Lagstiftningen omfattar ett tjugotal lagar och KO kan bl.a. ingripa genom ansökan hos dom- stol och genom utfärdande av vitesföreläggan- den. KO kan även i vissa fall biträda enskilda konsumenter i principiellt viktiga tvister som rör finansiella tjänster och föra grupptalan vid Allmänna reklamationsnämnden såväl som i allmän domstol.

Konsumentverket ansvarar för rådgivnings- kontoret Konsument Europa som bl.a. arbetar för att hjälpa konsumenter som har tvister med handlare i en annan av EU:s medlemsstater.

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) prö- var tvister mellan konsumenter och näringsid- kare. Nämnden ger rekommendationer om hur sådana tvister bör lösas. ARN yttrar sig också i konsumenttvister på begäran av domstol, stödjer den kommunala konsumentverksamhetens medling i konsumenttvister samt informerar konsumenter och näringsidkare om nämndens praxis.

Fastighetsmäklarnämnden ansvarar för regi- strering och tillsyn av fastighetsmäklare enligt fastighetsmäklarlagen (1995:400). Tillsynen innebär att nämnden prövar om de registrerade fastighetsmäklarna följer fastighetsmäklarlagen och iakttar god fastighetsmäklarsed. Nämnden informerar även konsumenter och mäklare om god fastighetsmäklarsed. Sedan oktober 2003 an- svarar också nämnden för registrering av och till- syn över hyresförmedlare genom en ändring av fastighetsmäklarlagen.

Verksamhetsområde 2: Hushållningsmålet

Inom verksamhetsområdet verkar Konsument- verket.

Konsumentverket genomför pris- och mat- kostnadsundersökningar samt informerar om hushållsekonomi. Verket gör också beräkningar av skäliga levnadsomkostnader som bl.a. används som underlag i Socialdepartementets arbete med att fastställa nivån på försörjningsstödet.

Verksamhetsområde 3: Säkerhetsmålet

Inom verksamhetsområdet verkar Konsument- verket.

Konsumentverket genomför fortlöpande marknadskontroller för att kontrollera produk- ters säkerhet. Prioriterade produktgrupper är ”leksaker” och ”personlig skyddsutrustning”.

Verket arbetar även aktivt inom ramen för det internationella standardiseringsarbetet.

Med utgångspunkt i olika regeringsuppdrag har arbetet med tjänstesäkerhet fördjupats.

Konsumentverkets analyser av skadestatistik från EHLASS fyller en viktig funktion i arbetet med att motverka hem- och fritidsolyckor.

Verksamhetsområde 4: Miljömålet

Inom verksamhetsområdet verkar Konsument- verket och SIS Miljömärkning AB.

Konsumentverket (KOV) ger ut föreskrifter om EU:s miljömärkning och granskar miljöar- gument i marknadsföring. I syfte att underlätta för konsumenter att leva miljöanpassat inklude- rar KOV miljöaspekter i sina konsumentvaru- provningar. I samma syfte innehåller verkets webbplats miljöinformation om varor och tjänster samt tydliga exempel på hur man som konsument kan agera mer hållbart, både vid in- köp av produkter och i den vardagliga använd- ningen av produkter.

Konsumentverket deltar även i arbetet för en integrerad produktpolitik (IPP).

SIS Miljömärkning AB är ett icke vinstdri- vande bolag som på regeringens uppdrag sköter det nordiska miljömärkningssystemet Svanen och EU:s miljömärkningssystem Blomman. Bolaget samägs av staten och Sveriges Standardi- seringsråd (SSR). Uppdraget till SIS Miljömärk- ning AB omfattar att utveckla, informera om

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

och marknadsföra miljömärkningskriterier för konsumentvaror. Verksamheten finansieras dels genom statsanslag, dels genom omsättningsbase- rade avgifter från de företag som har en miljö- märkningslicens. Verksamheten syftar till att skapa miljövinster genom att stimulera utveck- ling och användning av produkter som ur miljö- synpunkt är att föredra och därmed bidra till en mer långsiktigt hållbar utveckling. Under 2005 inleds arbetet med att revidera EU-förordningen som reglerar den europeiska miljömärkningen, Blomman.

Verksamhetsområde 5: Kunskapsmålet

Inom verksamhetsområdet verkar Konsument- verket.

Konsumentverket (KOV) ger stöd till kom- munala konsumentvägledare och budgetrådgi- vare i form av utbildning i bl.a. konsumenträtt och stöd i specifika frågor genom webbportalen KOV-Direkt. Information och kunskap ges också direkt till konsumenterna, bl.a. via verkets webbplats och tidningen Råd & Rön. Rådgiv- ningskontoret Konsument Europa, som är en del av Konsumentverket, ger som s.k. Euroguichet-kontor information och råd till konsumenter vid handel över gränserna. KOV bistår även lärare med stöd för undervisning i konsumentfrågor.

Fortsatt giltighet av lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister

Regeringens förslag: Försöksverksamheten avse- ende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister skall förlängas till utgången av år 2006.

Ärendet och dess beredning: Lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister (för- sökslagen) trädde i kraft den 1 december 1997. Lagen gäller efter förlängning (prop. 2001/02:113, bet. 2001/02:LU21, rskr. 2001/02:275) till utgången av december månad 2004. Försökslagen tillämpas på tvister mellan konsumenter och näringsidkare, och innebär att Konsumentombudsmannen (KO) har möjlighet

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

att företräda konsumenten som ombud vid all- män domstol och kronofogdemyndighet. För- söksverksamheten är begränsad till tvister som gäller finansiella tjänster.

Inom Jordbruksdepartementet har det upp- rättats en utredningsrapport, KO:s medverkan vid vissa konsumenttvister (dnr Jo2004/680), som innehåller en utvärdering av försöksverk- samheten. I rapporten föreslås bl.a. att försöks- verksamheten förlängs och utvidgas till att om- fatta även andra sakområden än finansiella tjänster. Rapporten har remitterats och flertalet remissinstanser är positiva till förslaget eller lämnar det utan erinran. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Lagförslaget är lagtekniskt sett av enkel be- skaffenhet. Regeringen anser därför att Lagrå- dets hörande skulle sakna betydelse.

Skälen för regeringens förslag: Det pågår ett arbete med att bereda ett förslag om att utvidga försöksverksamheten till att omfatta även andra sakområden än finansiella tjänster, bl.a. måste resursfrågan analyseras innan ett eventuellt förslag kan läggas. Det är viktigt att den nuva- rande verksamheten får fortsätta under den vi- dare beredningen av frågan.

6.5.2Insatser utanför politikområdet

Konsumentfrågor återfinns inom i stort sett alla samhällsområden och beaktas därför inom ra- men för flera andra politikområden, främst inom handels-, miljö-, närings-, livsmedels- och kon- kurrenspolitikområdena. Konsumentverket verkar även inom andra politikområden, t.ex. energipolitik och regional utvecklingspolitik.

Konsumentverket har även ett samlat sektors- ansvar för konsumentrelaterade handikappfrå- gor.

Regeringen beviljade i februari 2002 Konsu- mentverket 15 miljoner kronor för att under pe- rioden 2002–2004 utveckla och testa nya lös- ningar inom det kommersiella serviceområdet. Regeringen beslutade därefter i juni 2004 att förlänga uppdraget t.o.m. 2006 och beviljade samtidigt Konsumentverket ytterligare sam- manlagt 5 miljoner kronor för ändamålet.

Arbetet med att främja en grundläggande ser- vicestruktur skall enligt regeringen präglas av en helhetssyn. Länsstyrelser och regionala självsty- relseorgan har därför, tillsammans med kommu- ner, lokalt näringsliv, serviceinrättningar samt

lokala utvecklingsgrupper, utarbetat lokala ut- vecklingsprogram för kommersiell service. Pro- grammen skall genomföras under perioden 2004-2007. Konsumentverket har i uppdrag att stödja länsstyrelserna och de regionala självsty- relseorganen i genomförandet av dessa program.

Riksdagen beslutade i juni 2002 om ett nytt femårigt program med åtgärder för en effekti- vare energianvändning under perioden 2003- 2007 i enlighet med regeringens energipolitiska proposition Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317). Beslutet innebär att Konsument- verket även fortsättningsvis arbetar med energi- deklaration av energikrävande utrustning, som t.ex. kylskåp. Åtgärderna redovisas under utgiftsområde 21, Energi.

Inom området finansiella tjänster är stiftel- serna Konsumenternas Försäkringsbyrå och Konsumenternas Bank- och finansbyrå verk- samma. Byråerna arbetar med kostnadsfri infor- mationsgivning och vägledning på det finansiella området gentemot konsumenter och bekostas av näringslivet. Staten deltar som stiftare genom Finansinspektionen och Konsumentverket.

Fr.o.m. 2002 verkar Konsumenternas elråd- givningsbyrå på initiativ av branschorganisatio- nen Svensk Energi. Byrån har i uppgift att kost- nadsfritt vägleda konsumenter i frågor som rör elmarknaden. Huvudmän för byrån är Kon- sumentverket, Energimyndigheten och Svensk Energi.

6.6Resultatbedömning

6.6.1Resultat

Verksamhetsområde 1: Inflytandemålet

Inom verksamhetsområdet verkar samtliga av konsumentpolitikens myndigheter.

Verksamhetsområdet är Marknadsdomstolens (MD) enda. Året har präglats av åtgärder för att effektivisera och modernisera domstolen, särskilt gällande ärendehandläggning. Effektiviseringsar- betet initierades efter 2002 års ökade handlägg- ningstider och har varit framgångsrikt. Den ge- nomsnittliga handläggningstiden har minskat för alla mål under 2003, detsamma gäller styckkost-

100

naderna. Effektiviseringen har också bidragit till att antalet balanserade mål har minskat.

Antalet inkomna mål enligt konkurrenslagen har minskat, men har blivit mer omfångsrika. Under 2003 inkom t.ex. det resurskrävande s.k. bensinmålet. Antalet inkomna mål och ärenden enligt marknadsföringslagen ligger dock på samma nivå som tidigare år.

Domstolens informationsinsatser är kostnads- effektiva och har under året utvecklats trots be- gränsade resurser. Insatserna omfattar telefon- service, besvarande av skriftliga förfrågningar och domstolens webbplats.

Under året har arbetet med att utveckla webb- platsen fortsatt i enlighet med arbetet med 24- timmarsmyndigheten. Webbplatsen innehåller information om domstolen och dess avgöran- den. Tillgängligheten till domstolens domar har ökat genom att de också blivit tillgängliga i bl.a. Rättsbanken.

MD har arbetat med att utveckla domstolens internationella samarbete, bl.a. deltar domstolen i det nya europeiska nätverket för konkurrens- rättsdomare. Domstolen håller också på att ut- veckla kontakterna med kollegor i Norden. Det är positivt att domstolen ser möjligheter i en in- ternationell dialog eftersom domstolens ansvars- område är kopplat till den inre marknadens funktion.

Inom verksamhetsområdet ligger en stor del av Konsumentverkets (KOV) och Konsument- ombudsmannens (KO) arbete. KO har 2003 fört 12 nya fall till Marknadsdomstolen/allmän dom- stol, vilket innebär en minskning med 3 ärenden jämfört med 2002. KO har sammanlagt utfärdat 9 förbuds- och informationsförelägganden, vil- ket innebär en markant minskning jämfört med 2002. Antalet ansökningar om KO-biträde i en- skilda tvister har mångdubblats efter en upp- märksammad stämning mot en bank för vårdslös rådgivning.

KO tillsatte under året en utredare för att granska Skandias försäljning av kapitalförvalt- ningen till Den Norske Bank. Utredaren kom fram till att livförsäkringstagarna hade juridisk grund för sina anspråk på moderbolaget, varför KO uppmanade livbolaget att inleda en rättslig process mot Skandia AB för att kompensera spa- rarna i Skandia Liv.

Antalet inkomna ärenden till Konsumentver- ket ökade med 32 procent under 2003. Flest ärenden rör marknadsföringsmetoder och Internettjänster samt på tredje plats finansiella

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

tjänster. I samverkan med branschorgan har Konsumentverket slutit flera överenskommelser. Ändringar i konsumentköplagen och konsu- menttjänstlagen har föranlett omförhandling av flertalet branschöverenskommelser om leve- ransvillkor och garantier. Överenskommelser med stöd av prisinformationslagen har träffats angående jämförpriser med Apoteket och med bygg-, färg- och järnhandelns branschorga- nisation.

Konsumentverket har agerat målmedvetet mot ett av de största framväxande konsument- problemen på teleområdet, nämligen modem- kapningar. Modemkapningar avser när en kon- sument får sitt Internetmodem omkopplat till ett betal-, utlands- eller dubbeltaxerat lokal- nummer. På Konsumentverkets webbplats finns omfattande information om hur man kan skydda sig från att drabbas av modemkapning samt vilka åtgärder konsumenten bör vidta om man har fått sitt modem kapat.

Allmänna reklamationsnämndens (ARN) verksamhet ligger inom verksamhetsområdet. Antalet inkomna ärenden till ARN uppgick 2003 till 8 881. Jämfört med 2002 innebär det endast en marginell ökning. Även om den sammanlagda ärendetillströmningen låg på en i huvudsak oför- ändrad nivå, märks stora förändringar på flera avdelningar. Sålunda ökade ärendetillström- ningen kraftigt till nämndens elavdelning (+ 19 procent), som ensam svarade för knappt en fjär- dedel av nämndens sammanlagda ärendemängd. En stor del av ärendeökningen på elavdelningen hänför sig till tvister rörande Internettjänster (modemkapningar) och betalsamtal. Betydande ärendeökningar kan också noteras på nämndens bostads- respektive motoravdelningar (+ 16 re- spektive + 9 procent). Samtidigt inträffade en markant minskning av antalet inkomna ärenden på nämndens reseavdelning (- 21 procent).

Nämnden avgjorde under 2003 betydligt fler ärenden än under 2002. Ökningen motsvarar ca 10 procent. Det tillsammans med det faktum att ärendetillströmningen låg på en i huvudsak oför- ändrad nivå - ledde till att ärendebalansen vid ut- gången av 2003 var ca 20 procent lägre än vid motsvarande tid föregående år. Den genom- snittliga handläggningstiden för ärenden som av- gjordes genom nämndbeslut minskade med 0,5 månader och uppgick till 6 månader. Därmed nåddes det av regeringen uppställda målet för ärenden av detta slag. För kanslibeslut minskade den genomsnittliga handläggningstiden med 0,3

101

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

månader och uppgick till 2,2 månader. Målet om en genomsnittlig handläggningstid om 2 måna- der för kanslibeslut nåddes därmed inte fullt ut.

Följsamheten till nämndens rekommendatio- ner låg under första halvåret 2003 på en i huvud- sak oförändrad nivå, 72 procent jämfört med 73 procent för helåret 2002. Den marginella minsk- ningen beror främst på att nämndens rekom- mendationer i ett mycket stort antal ärenden rö- rande främst modemkapningar inte har följts av berörda näringsidkare. Bäst följsamhet till nämndens beslut redovisas på nämndens bank- avdelning (100 procent) och sämst på bostads- avdelningen (58 procent).

Fastighetsmäklarnämndens (FMN) arbete ligger inom detta verksamhetsområde. Nämnden har under 2003 fått nya arbetsuppgifter i form av registrering och tillsyn över hyresförmedlare. Antalet ansökningar om registrering som fastig- hetsmäklare med fullständig registrering har ökat med c:a elva procent och antalet ansök- ningar om avregistrering med nio procent. Trots detta har handläggningstiderna för ansökning- arna varit oförändrade och följer uppsatta mål.

Antalet mäklare som varit föremål för tillsyn (lämplighetsprövning) har minskat något (tre procent). Å andra sidan har fler av de granskade mäklarna varit föremål för en mer omfattande granskning. Detta har varit möjligt genom att nya effektiva rutiner införts för tillsynsarbetet, vilka också medfört att handläggningstiden för tillsynsärenden har minskat med närmare en månad.

Fastighetsmäklarnämnden har omorganiserat sitt informationsarbete för att ge det en tydligare roll. Informationsinsatser tar nästan två årsar- betskrafter i anspråk och kostar ca 1,5 miljoner kronor. Insatserna vänder sig både till konsu- menter och mäklare och omfattas av en webb- plats, telefonservice, faktablad och föreläsningar. Nämnden har kontinuerlig kontakt med univer- sitet och högskolor som anordnar mäklarutbild- ningar, med branschorganisationerna samt deltar i Konsumentverkets utbildning av konsument- vägledare. Under hösten 2003 har mycket av informationsinsatserna gällt frågor från den nya gruppen registreringspliktiga fastighetsmäklare, hyresförmedlarna.

Verksamhetsområde 2: Hushållningsmålet

Inom verksamhetsområdet verkar endast Kon- sumentverket (KOV).

Undersökningen om hushållens matkostnader har genomförts i 38 kommuner (210 butiker). Både storstäder, mellanstora städer och gles- bygdskommuner deltar. Priset för matkorgen varierar i olika grad mellan butikerna i de lokala undersökningarna. Skillnaden mellan den billi- gaste och den dyraste butiken var större än 30 procent i 13 kommuner. I dessa kommuner ingår flera olika typer av butiker. I 8 kommuner är skillnaden mindre än 10 procent. I dessa kom- muner var butikerna få och mer lika varandra.

Undersökningarna visar att det finns en klar tendens att butiker där matkorgen kostar minst samtidigt har det sämsta utbudet av ekologiska livsmedel, detta är fallet på 24 av de 38 orterna. På 13 orter hittar man det största eko-utbudet i den butik där matkorgen kostade mest.

Verkets matkostnadsundersökningar har rönt stor uppmärksamhet i media, inte minst lokalt. En tidigare utvärdering visade att omkring hälf- ten av de tillfrågade konsumenterna hade ob- serverat prisjämförelser mellan olika butiker. Av dessa uppgav knappt hälften att de blivit mer prismedvetna. Även merparten av handlarna an- såg att undersökningarna bidrar till att ge kon- sumenter mer prisvärda varor.

Under året har Konsumentverket lämnat en rapport till regeringen om överskuldsättning – omfattning, orsaker och förslag till åtgärder.

Verksamhetsområde 3: Säkerhetsmålet

Inom verksamhetsområdet verkar endast Kon- sumentverket (KOV). Under året har 12 kon- troller avslutats och 3 kontroller påbörjats. Marknadskontroll har skett av bl.a. småbarns- sängar, trappgrindar och barnvagnar. Kostna- derna för produktsäkerhet och marknadskon- troller har under 2003 minskat med knappt 1 miljon kronor i relation till 2002. Provningsre- sultaten och annan information rörande pro- duktsäkerhet sprids via Råd & Rön, anslagstav- lan i SVT, webbplatsen, konferenser och seminarier.

Verket anger att en viss nedgång av medver- kan i svenska och europeiska standardiseringsor- gan har skett. Samtidigt anser verket att det finns ett problem med konsumentinflytande i stan-

102

dardiseringen. Verket har till regeringen lämnat en rapport om tjänsterelaterade risker och ska- dor. Rapporten nämner att skaderegistreringen i allmänhet och för konsumenttjänster i synnerhet är bristfällig.

Verksamhetsområde 4: Miljömålet

Inom verksamhetsområdet verkar endast Kon- sumentverket och SIS Miljömärkning AB.

Konsumentverket (KOV) har mätt prisskillna- der för miljömärkta och icke miljömärkta varor. Resultatet visar att av de 90 produktparen som analyserats var de miljömärkta i genomsnitt 31 procent dyrare. Största skillnaden var inom pro- duktgruppen frukt och grönsaker där merkost- naden för miljömärkta varor var 54,1 procent högre.

Fr.o.m. 2003 fick Konsumentverket nya del- mål att arbeta utifrån inom ramen för miljömålet (enl. skr. 2002/03:31, Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken). Statsanslaget till SIS Miljömärkning AB omfattade 2003 4,4 miljoner kronor. Anslaget skall finansiera kriterieutveck- ling.

I Sverige är Svanen välkänd, med sammanlagt 525 aktiva licenser inom 57 produktgrupper. Inom den europeiska miljömärkningen, Blomman, finns kriteriedokument för totalt 21 produktgrupper.

Verksamhetsområde 5: Kunskapsmålet

Inom verksamhetsområdet verkar Konsument- verket (KOV). Verkets insatser för att vidareut- veckla stödet till vägledningen på kommunal nivå har ökat i volym och effektiviserats. Det har bl.a. gjorts genom ett ökat utbud av kurser samt en effektivare informationsförsörjning med stöd av ny teknik. Antalet kommuner med konsu- mentverksamhet uppgick 2003 till 260 stycken (2002 var antalet 252). Drygt 90 procent av be- folkningen har därmed tillgång till kommunal konsumentrådgivning. Även vissa utbildningsin- satser till kommunernas budget- och skuldrådgi- vare har genomförts av Konsumentverket.

Tidningen Råd & Rön har en genomsnittlig upplaga på ca 120 000 exemplar dvs. en minsk- ning med ca 5 000 jämfört med 2002. Antalet be- sök på Råd & Röns egen webbplats ökade med 26 procent jämfört med 2002.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Ett vetenskapligt råd har inrättats vid Konsu- mentverket. Rådet har fem ledamöter. Rådet skall bidra med analyser och synpunkter som rör utvecklingen på konsumentområdet samt under- lätta för verket att, på sina ansvarsområden, ta del av aktuell och relevant forskning.

Åtgärder för att bistå enskilda konsumenter och komma till rätta med bluffakturor, modem- kapningar m.m. har präglat årets arbete.

Verket har arbetat på många fronter - med rättsliga ingripanden, teknikutveckling, webb- information, samarbete med andra myndigheter både nationellt och internationellt samt genom kommunernas konsumentvägledare och, i bety- dande utsträckning, direkt stöd till konsumen- ter.

Konkreta förslag till åtgärder har utarbetats tillsammans med berörda myndigheter. Även om dessa konsumentproblem i grunden ännu inte har lösts, så har den motkraft som kunnat mobi- liseras inneburit en stor hjälp för konsumenterna att hävda sina intressen.

Konsumentverket arbetar med kunskapsupp- byggnad riktade mot ungdomar i enlighet med de ungdomspolitiska målen. Under 2003 har ett projekt genomförts som syftar till att förbättra kommunikationen till unga. Verket har även uppmärksammat frågan om föräldrars skuldsätt- ning av unga.

6.6.2Analys och slutsatser

Genom Handlingsplanen för konsument- politiken 2001–2005 (prop. 2000/01:135), som riksdagen slog fast hösten 2001 (bet. 2001/02:LU2, rskr. 2001/2001:51), har konsu- mentfrågorna fått en starkare roll i regeringens arbete. Handlingsplanen har bl.a. inneburit att ett vidare grepp tas om konsumentfrågorna, som nu uttalat omfattar frågor som rör finansiella tjänster, boende, nyligen konkurrensutsatta marknader m.m. Konsumentverket har väsent- ligt ökat sin service till allmänheten och hanterat cirka 2 200 ärenden fler än föregående år.

Konsumentverket har kommit långt i utveck- landet av sina webbplatser. Webbplatserna inne- håller idag information inom ramen för alla de fem konsumentpolitiska målen och utgör en god informationskälla. Ökningen av besökare till verkets webbplatser fortsätter. Under 2003 be- söktes verkets sidor av 7,1 miljoner besökare, vilket är en fördubbling sedan 2002. Konsu-

103

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

mentverkets webbplats tilldelades under året utmärkelsen guldlänken som premierar offentlig sektors innovativa användning av Internet till nytta för medborgarna. Verkets hemsida är sedan 2002 tillgänglig i talsyntes samt delvis på 14 olika språk.

Konsumentverket och Konsumentombuds- mannens tillsynsarbete bedöms också som värdefullt. Antalet marknadskontroller har ökat och tillsammans med standardiseringsarbetet ut- gör det en viktig del av verksamheten på pro- duktsäkerhetsområdet. Verksamheten vid Kon- sumentverkets rådgivningskontor Konsument Europa bedöms som viktig. Konsumentkontak- terna visar på ett tydligt behov av stöd.

De andra myndigheterna inom politikområdet har också satsat på att utveckla sina webbplatser i enlighet med arbetet för en 24-timmars myndig- het, särskilt kan Marknadsdomstolens arbete nämnas. Marknadsdomstolen har även arbetat med att framgångsrikt effektivisera domstolens arbete.

Allmänna reklamationsnämnden har minskat handläggningstiderna för alla beslutstyper men har trots det inte helt uppfyllt det uppsatta målet för kanslibeslut. Anslaget har under de senaste åren ökats, senast efter förslag i den ekonomiska vårpropositionen för 2004. Den stora ärende- mängden visar att en sådan utomrättslig tvistlös- ning som tillhandahålls genom nämnden tillgo- doser ett angeläget behov. Den fortsatt höga följsamheten till nämndens beslut visar vidare att nämndens verksamhet leder till positiva resultat.

Under 2003 påbörjade nämnden ett omfat- tande utvecklings- och förändringsarbete när det gäller den interna organisationen, som bör leda till ökad effektivitet och kvalitet i ärendehand- läggningen. Nämnden räknar med att föränd- ringarna tillsammans med kraftfulla kompetens- utvecklingsinsatser kommer att leda till märkbara positiva resultat, som efter en inkör- ningsperiod bör visa sig redan under slutet av 2005.

Fastighetsmäklarnämnden har trots ett fortsatt ökat antal registreringsansökningar lyckats hålla ner handläggningstiderna och styckkostnaderna med hjälp av nya rutiner och effektivisering av den egna verksamheten. Samtidigt fortsätter nämnden att utveckla kontakterna med bransch- organen och mäklarstudenterna. Nämnden har påbörjat det nya arbetet med registrering och tillsyn av hyresförmedlare den 1 oktober 2003. Registreringen gick trögt 2003 med endast en

registrering. Våren 2004 har ansökningarna dock börjat komma in i större utsträckning. Ett fort- satt utvecklingsarbete i frågan är att vänta.

SIS Miljömärkning AB:s arbete är positivt. Svanen är enligt undersökningar känd av över 90 procent av befolkningen. Arbetet med att göra EU-blomman mera känd bör nu tydligare prio- riteras.

6.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen bedömer att årsredovisningarna för politikområdets myndigheter för 2003 i allt väsentligt är rättvisande.

6.8Budgetförslag

6.8.140:1 Marknadsdomstolen

Tabell 6.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	8 002		sparande	637

2004	Anslag	9 942	1	Utgifts-	9 535
2004	Anslag	9 942	1	prognos	9 535

2005	Förslag	9 065

2006	Beräknat	9 146	2

2007	Beräknat	9 299	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 9 065 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 9 065 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar Marknadsdomstolen som enligt lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. handlägger mål och ärenden enligt fram- förallt konkurrens- och marknadsföringslagen.

Efter ett antal år med allt fler omfattande mål och begränsade resurser är domstolens ekonomi i balans. På tilläggsbudget 2004 har domstolen fått ett tillskott på 1 miljon kronor för att ha möjlighet att hantera ett mycket omfångsrikt mål enligt konkurrenslagen under hösten 2004, det s.k. bensinmålet.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 9 065 000 kronor anvisas under ansla-

104

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

get 40:1 Marknadsdomstolen för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 9 146 000 kronor respektive 9 299 000 kronor.

Tabell 6.3 Härledning av anslagsnivån 2005-2007, för 40:1 Marknadsdomstolen

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	8 942	8 942	8 942

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		123	204	357
Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		9 065	9 146	9 299

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003, (bet. 2003/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.8.240:2 Konsumentverket

Tabell 6.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	106 797		sparande	1 676

				Utgifts-
2004	Anslag	104 464	1	prognos	101 076
2004	Anslag	104 464		prognos	101 076

2005	Förslag	106 818

2006	Beräknat	107 816	2
2006	Beräknat	107 816

2007	Beräknat	109 639	3
2007	Beräknat	109 639

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04: FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 106 818 tkr i 2005 års prisnivå

3Motsvarar 106 818 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget finansierar Konsumentverkets arbete med att genomföra den fastställda konsument- politiken. Fr.o.m. 2004 tillfördes anslaget ökade medel för att tills vidare ansvara för den perma- nenta driften av den servicedatabas som rege- ringen uppdragit åt Konsumentverket att driva.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Råd & Rön

Tabell 6.5 Råd & Röns utveckling

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt –
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2003		20356	19871	485

Prognos 2004		21400	20800	600

Budget 2005		21000	21000	0

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 106 818 000kronor anvisas under an- slaget 40:2 Konsumentverket för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 107 816 000 kro- nor respektive 109 639 000 kronor. Från och med 2005 föreslås anslaget ökas med 1 000 000 kronor från utgiftsområde 9, anslaget 14:8 folk- hälsopolitiska åtgärder UO 9. I propositionen 2003/04:161 Alkoholpolitiska frågor föreslås Konsumentverket att intensifiera tillsynen rö- rande marknadsföringen av alkoholhaltiga drycker.

Tabell 6.6 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 40:2 Konsumentverket

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	104 464	104 464	104 464

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		1 354	2 342	4 148
Beslut

Överföring till/från andra anslag		1 000	1 009	1 026

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		106 818	107 816	109 639

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

105

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

6.8.340:3 Allmänna reklamationsnämnden

Tabell 6.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	21 433		sparande	418

				Utgifts-
2004	Anslag	24 227	1	prognos	23 574
2004	Anslag	24 227		prognos	23 574

2005	Förslag	23 825

2006	Beräknat	24 038	2
2006	Beräknat	24 038

2007	Beräknat	24 441	3
2007	Beräknat	24 441

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04: FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 23 825 tkr i 2005 års prisnivå

3Motsvarar 23 825 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget finansierar Allmänna reklamations- nämndens arbete med att bl.a. pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare. För att nämnden skulle kunna återuppta tidigare exklu- derade ärendekategorier beslutade riksdagen (bet.2003/04 FiU 21) att anslaget tillförs 1,1 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 23 825 000 kronor anvisas under an- slaget 40:3 Allmänna reklamationsnämnden för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 24 038 000 kronor respektive 24 441 000 kronor.

Tabell 6.8 Härledning av anslagsnivån 2005-2007, för 40:3 Allmänna reklamationsnämnden

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	23 127	23 127	23 127

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		-402	-199	186
Beslut		1 100	1 100	1 128

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		23 825	24 038	24 441

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.8.440:4 Fastighetsmäklarnämnden

Tabell 6.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	8 101		sparande	1 602

				Utgifts-
2004	Anslag	9 357	1	prognos	10 628
2004	Anslag	9 357		prognos	10 628

2005	Förslag	9 482

2006	Beräknat	9 572	2
2006	Beräknat	9 572

2007	Beräknat	9 733	3
2007	Beräknat	9 733

11Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04: FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 9 482 tkr i 2005 års prisnivå

3Motsvarar 9 482 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget finansierar Fastighetsmäklarnämndens arbete med att registrera och utöva tillsyn över fastighetsmäklare och hyresförmedlare enligt fastighetsmäklarlagen (1995:400).

Fastighetsmäklarnämnden tillfördes engångs- vis 400 000 kronor på tilläggsbudget i 2003 års ekonomiska vårproposition för sitt nya ansvar för hyresförmedlare i enlighet med lagen (2003:456) om ändring i fastighetsmäklarlagen (1995:400). Mot bakgrund av att den nya lagen började gälla 1 oktober, 2003 och att arbetet med registrering av och tillsyn över hyresförmedlarna kommit igång med full kraft först 2004 har nämnden ett stort anslagssparande 2004. Från den 1 januari 2005 omfattas fastighetsmäklarna av den nya penningtvättslagen (prop. 2003/04:156). Det kommer att innebära utökade arbetsuppgifter för Fastighetsmäklarnämnden.

Tabell 6.10 Intäkter i form av ansöknings- och årsavgifter

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2003	8 158	0		8 158

Prognos 2004	8 684	0		8 684

Budget 2005	8 900	0		8 900

Sedan 2002 har antalet ansökningar om registre- ring ökat. Mot bakgrund av att högskoleutbild- ningen för fastighetsmäklare är attraktiv, för- väntas antalet ansökningar att öka även i framtiden.

106

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 9 482 000 kronor anvisas under ansla- get 40:4 Fastighetsmäklarnämnden för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 9 572 000 kronor respektive 9 733 000 kronor.

Tabell 6.11 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 40:4 Fastighetsmäklarnämnden

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	9 357	9 357	9 357

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		125	215	376

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		9 482	9 572	9 733

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003, (bet. 2003/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.8.540:5 Åtgärder på konsumentområdet

Tabell 6.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	15 103		sparande	1 842

				Utgifts-
2004	Anslag	17 625	1	prognos	18 076
2004	Anslag	17 625		prognos	18 076

2005	Förslag	17 625

2006	Beräknat	17 625

2007	Beräknat	17 625

11Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04: FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget avser fasta bidrag och projektstöd till lokala och nationella projekt som på olika sätt främjar en god konsumentpolitik. Statsbidrag utgår bl.a. till de svenska konsumentorganisatio- nerna Sveriges Konsumentråd, Sveriges Konsumenter i Samverkan. Nationella centru-

met för konsumentvetenskap (CFK) och fr.o.m. 2004 även organisationen Rättvisemärkt.

Anslagen 40:5 Stöd till konsumentorganisatio- ner och 40:6 Stöd till konsumentforskning slogs samman fr.o.m. budgetåret 2001 till nuvarande anslag.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 17 625 000 kronor anvisas under an- slaget 40:5 Åtgärder på konsumentområdet för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 17 625 000 kronor respektive 17 625 000 kronor.

6.8.640:6 Bidrag till miljömärkning av produkter

Tabell 6.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor
				Anslags-
2003	Utfall	4 400		sparande	0

2004	Anslag	4 400	1	Utgifts-	4 319
2004	Anslag	4 400	1	prognos	4 319

2005	Förslag	4 400

2006	Beräknat	4 400

2007	Beräknat	4 400

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04: FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget avser bidrag för att utveckla, informera om och marknadsföra miljömärkningskriterier för konsumentvaror. Bidraget är ställt till SIS Miljömärkning AB Medlen utbetalas via Kam- markollegiet

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 4 400 000 kronor anvisas under ansla- get 40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 4 400 000 kronor respektive 4 400 000 kro- nor.

107

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

7 Politikområde Forskningspolitik under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

7.1	Budgetförslag	arkiven under utgiftsområde 17 Kultur, medier
		trossamfund och fritid.

7.1.126:1 Verket för innovationssystem: Mot bakgrund av ovanstående föreslår

Förvaltningskostnader

Tabell 7.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	2 210
2003	Utfall	108 465		sparande	2 210

2004	Anslag	114 396	1	Utgifts-	110 499
2004	Anslag	114 396	1	prognos	110 499

2005	Förslag	115 909

2006	Beräknat	116 934	2

2007	Beräknat	118 892	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 115 909 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 115 909 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar förvaltningskostnader vid Verket för innovationssystem. Myndigheten bil- dades 2001.

Regeringens överväganden

Myndighetens uppgift är att främja hållbar till- växt för näringsliv, samhälle och arbetsliv genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling.

För att finansiera kostnader för arkivering föreslås en överföring om 44 000 kronor fr.o.m. 2005 till anslaget 28:21 Riksarkivet och lands-

regeringen att 115 909 000 kronor anvisas under anslaget 26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 116 934 000 kronor respektive 118 892 000 kronor.

Tabell 7.2 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	114 396	114 396	114 396
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 557	2 582	4 541

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	-44	-44	-45

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	115 909	116 934	118 892

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

109

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

7.1.226:2 Verket för innovationssystem: innovationssystemet och liknande. Inriktningen

Forskning och utveckling

Tabell 7.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	12 529
2003	Utfall	969 253		sparande	12 529
2004	Anslag	1 111 066	1	Utgifts-	1 081 315
2004	Anslag	1 111 066	1	prognos	1 081 315
2005	Förslag	1 122 066

2006	Beräknat	1 138 639	2

2007	Beräknat	1 161 125	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 1 120 099 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 1 120 099 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar behovsmotiverad forsk- nings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av

Tabell 7.4 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall

2003

för de närmaste årens verksamhet beskrivs i pro- positionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) samt i propositionen FoU och sam- verkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2).

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår ett bemyndigande för eko- nomiska åtaganden även för 2005. Detta möjlig- gör att det för delar av verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga program under en flerårig plane- ringsperiod.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	882 078	1 146 028	1 172 028
Nya åtaganden		700 000	800 000	800 000	1 100 000

Infriade åtaganden		674 000	700 000

Utestående åtaganden vid årets slut	1 146 028	1 172 028	1 272 028

Erhållet/föreslaget bemyndigande	1 900 000	1 900 000	1 900 000

Regeringens överväganden

Anslaget beräknas minska med två miljoner kro- nor årligen under 2006 och 2007 för att bidra till finansieringen av ett förbättrat system för mark- nadskompletterande kapital i tidiga skeden.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 122 066 000 kronor anvisas under anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 1 138 639 000 kronor respektive 1 161 125 000 kronor.

Tabell 7.5 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 111 066	1 111 066	1 111 066
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	11 000	29 573	52 098

Beslut		-2 000	-2 039

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 122 066	1 138 639	1 161 125

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

110