Budgetpropositionen för 2005 UTGIFTSOMRÅDE 23

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Förslag till statsbudget för 2005

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		11
2	Lagförslag..............................................................................................................		15
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s
		förordningar om jordbruksprodukter .................................................	15
3	Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar ..........		17
	3.1	Omfattning............................................................................................	17
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	18
	3.3	Skatteavvikelser.....................................................................................	19
4	Skogspolitik ..........................................................................................................		21
	4.1	Omfattning............................................................................................	21
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	21
	4.3	Skatteavvikelser.....................................................................................	22
	4.4	Mål .........................................................................................................	22
	4.5	Politikens inriktning .............................................................................	23
	4.6	Insatser ..................................................................................................	24
	4.6.1	Statliga insatser inom politikområdet..................................................	24
	4.6.2	Insatser utanför politikområdet...........................................................	25
	4.7	Resultatbedömning...............................................................................	25
	4.7.1	Resultat..................................................................................................	25
	4.7.2	Analys och slutsatser ............................................................................	28
	4.8	Revisionens iakttagelser........................................................................	28
	4.9	Budgetförslag ........................................................................................	29
	4.9.1	41:1 Skogsvårdsorganisationen ............................................................	29
	4.9.2	41:2 Insatser för skogsbruket...............................................................	29
	4.9.3	41:3 Internationellt skogssamarbete....................................................	30

4.9.441:4 Från EG-budgeten finansierade medel för

		skogsskadeövervakning ........................................................................	31
5	Djurpolitik ............................................................................................................		33
	5.1	Omfattning............................................................................................	33
	5.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	34
	5.3	Mål .........................................................................................................	34
	5.4	Politikens inriktning .............................................................................	34
	5.5	Insatser ..................................................................................................	35

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

	5.5.1	Insatser inom politikområdet ...............................................................	35
	5.5.2	Insatser utanför politikområdet............................................................	38
	5.6	Resultatbedömning................................................................................	38
	5.6.1	Resultat...................................................................................................	38
	5.6.2	Analys och slutsatser.............................................................................	41
	5.7	Revisionens iakttagelser ........................................................................	42
	5.8	Budgetförslag.........................................................................................	42
	5.8.1	42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt..............................................	42
	5.8.2	42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen .................................	43
	5.8.3	42:3 Djurhälsovård ................................................................................	44
	5.8.4	42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar........................	46
	5.8.5	42:5 Ersättningar för viltskador m.m. ..................................................	47
	5.8.6	42:6 Djurskyddsmyndigheten...............................................................	48
6	Livsmedelspolitik ..................................................................................................		51
	6.1	Omfattning ............................................................................................	51
	6.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	52
	6.3	Skatteavvikelser......................................................................................	53
	6.4	Mål..........................................................................................................	53
	6.5	Politikens inriktning..............................................................................	53
	6.6	Insatser ...................................................................................................	57
	6.6.1	Insatser inom politikområdet ...............................................................	57
	6.6.2	Insatser utanför politikområdet............................................................	63
	6.7	Resultatbedömning................................................................................	64
	6.7.1	Resultat...................................................................................................	64
	6.7.2	Analys och slutsatser.............................................................................	69
	6.7.2.1	Jordbruk .................................................................................................	69

6.7.2.2Ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om

	jordbruksprodukter...............................................................................	73
6.7.2.3	Statens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer.....	73
6.7.2.4	Fiske .......................................................................................................	76
6.7.2.5	Säkra livsmedel.......................................................................................	77
6.8	Revisionens iakttagelser ........................................................................	77
6.9	Budgetförslag.........................................................................................	78
6.9.1	43:1 Statens jordbruksverk....................................................................	78
6.9.2	43:2 Statens utsädeskontroll .................................................................	79
6.9.3	43:3 Statens växtsortnämnd ..................................................................	80
6.9.4	43:4 Bekämpande av växtsjukdomar.....................................................	81
6.9.5	43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. ...........................................	82
6.9.6	43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter .............	83
6.9.7	43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m...........	84
6.9.8	43:8 Fiskeriverket ..................................................................................	85
6.9.9	43:9 Strukturstöd till fisket m.m. .........................................................	86

6.9.1043:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till

	fisket m.m. .............................................................................................	86
6.9.11	43:11 Fiskevård ......................................................................................	87
6.9.12	43:12 Livsmedelsverket .........................................................................	87
6.9.13	43:13 Livsmedelsekonomiska institutet ...............................................	88
6.9.14	43:14 Livsmedelsstatistik ......................................................................	89

6.9.1543:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-

budgeten.................................................................................................

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

	6.9.16	43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet.............................................	90
	6.9.17	43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m..................	91
7	Landsbygdspolitik ................................................................................................		93
	7.1	Omfattning............................................................................................	93
	7.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	93
	7.3	Mål .........................................................................................................	94
	7.4	Politikens inriktning .............................................................................	94
	7.5	Insatser ..................................................................................................	95
	7.5.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	95
	7.5.2	Insatser utanför politikområdet...........................................................	97
	7.6	Resultatbedömning...............................................................................	98
	7.6.1	Resultat..................................................................................................	99
	7.6.2	Analys och slutsatser ..........................................................................	101
	7.7	Revisionens iakttagelser......................................................................	102
	7.8	Budgetförslag ......................................................................................	102
	7.8.1	44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur .........................	102

7.8.244:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

	miljö och struktur ...............................................................................	104
7.8.3	44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket....................................	105
7.8.4	44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. .................................	107
7.8.5	44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.................................	107

7.8.644:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och

		bekämpningsmedel m.m.....................................................................	108
	7.8.7	44:7 Ekologisk produktion.................................................................	109
8	Samepolitik .........................................................................................................		111
	8.1	Omfattning..........................................................................................	111
	8.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	112
	8.3	Mål .......................................................................................................	112
	8.4	Politikens inriktning ...........................................................................	112
	8.5	Insatser ................................................................................................	113
	8.5.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	113
	8.5.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	113
	8.6	Resultatbedömning.............................................................................	114
	8.6.1	Resultat................................................................................................	114
	8.6.2	Analys och slutsatser ..........................................................................	116
	8.7	Revisionens iakttagelser......................................................................	116
	8.8	Budgetförslag ......................................................................................	116
	8.8.1	Sametinget ...........................................................................................	116
	8.8.2	45:1 Främjande av rennäringen m.m..................................................	116
9	Utbildningspolitik och Forskningspolitik under utgiftsområdena
	16 och 20 .............................................................................................................		119
	9.1	Budgetförslag ......................................................................................	119
	9.1.1	25:1 Sveriges lantbruksuniversitet......................................................	119

9.1.226:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

	samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning ..........	122
9.1.3	26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ...............................	123

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabellförteckning

Anslagsbelopp .................................................................................................................			13
3.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet...................................................................		18
3.2	Härledning av ramnivån 2005–2007. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
		fiske med anslutande näringar..............................................................................	18
3.3	Ramnivå 2005 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 23 Jord- och
		skogsbruk, fiske med anslutande näringar...........................................................	18
3.4	Skatteavvikelser .........................................................................................................		19
3.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet Skogspolitik.............................................		21
4.2	Skatteavvikelser inom politikområdet Skogspolitik................................................		22
4.3	Anslagsutveckling......................................................................................................		29
4.4	Offentligrättslig verksamhet ....................................................................................		29
4.5	Uppdragsverksamhet ................................................................................................		29
4.6	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 41:1 Skogsvårdsorganisationen ........		29
4.7	Anslagsutveckling......................................................................................................		29
4.8	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 41:2 Insatser för skogsbruket...........		30
4.9	Anslagsutveckling......................................................................................................		30
4.10		Anslagsutveckling....................................................................................................	31
5.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................		34
5.3	Anslagsutveckling......................................................................................................		42
5.4	Uppdragsverksamhet ................................................................................................		43
5.5	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 42:1 Statens veterinärmedicinska
		anstalt.....................................................................................................................	43
5.6	Anslagsutveckling......................................................................................................		43
5.7	Offentligrättslig verksamhet ....................................................................................		44
5.8	Uppdragsverksamhet ................................................................................................		44
5.9	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 42:2 Bidrag till
		distriktsveterinärorganisationen ..........................................................................	44
5.10		Anslagsutveckling....................................................................................................	44
5.11		Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................	45
5.12		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 42:3 Djurhälsovård..........................	46
5.13		Anslagsutveckling....................................................................................................	46
5.14		Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................	46
5.15		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 42:4 Bekämpande av smittsamma
		husdjurssjukdomar................................................................................................	47
5.16		Anslagsutveckling....................................................................................................	47
5.17		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 42:5 Ersättningar för
		viltskador m.m.......................................................................................................	48
5.18		Anslagsutveckling....................................................................................................	48
5.19		Offentligrättslig verksamhet ..................................................................................	48
5.20		Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................	49
5.21		Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 42:6 Djurskyddsmyndigheten........	50
6.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................		52

	PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
6.2 Skatteavvikelser.........................................................................................................		53
6.3 Utnyttjandegrad av kvoter.......................................................................................		65
6.4 Länsmöten och kommuner inspekterade av Livsmedelsverket .............................		69
6.5 Externa besökare på Livsmedelsverkets webbplats ................................................		69
6.6 Anslagsutveckling.....................................................................................................		78
6.7 Offentligrättslig verksamhet....................................................................................		78
6.8 Uppdragsverksamhet................................................................................................		78
6.9 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:1 Statens jordbruksverk ..............		79
6.10	Anslagsutveckling...................................................................................................	79
6.11	Offentligrättslig verksamhet..................................................................................	80
6.12	Uppdragsverksamhet..............................................................................................	80
6.13	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:2 Statens utsädeskontroll..........	80
6.14	Anslagsutveckling...................................................................................................	80
6.15	Offentligrättslig verksamhet..................................................................................	81
6.16	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:3 Statens växtsortnämnd...........	81
6.17	Anslagsutveckling...................................................................................................	81
6.18	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:4 Bekämpande av
	växtsjukdomar ......................................................................................................	81
6.19	Anslagsutveckling...................................................................................................	82
6.20	Stödbelopp per hektar för grödor..........................................................................	82
6.21	Stödbelopp för djurbidrag 2003.............................................................................	82
6.22	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden .......................................	83
6.23	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:5 Arealersättning och
	djurbidrag m.m. ....................................................................................................	83
6.24	Anslagsutveckling...................................................................................................	83
6.25	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden .......................................	84
6.26	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:6 Intervention och
	exportbidrag för jordbruksprodukter .................................................................	84
6.27	Anslagsutveckling...................................................................................................	84
6.28	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:7 Räntekostnader för
	förskotterade arealersättningar m.m. ..................................................................	85
6.29	Anslagsutveckling...................................................................................................	85
6.30	Uppdragsverksamhet..............................................................................................	85
6.31	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:8 Fiskeriverket...........................	86
6.32	Anslagsutveckling...................................................................................................	86
6.33	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:9 Strukturstöd till
	fisket m.m. ............................................................................................................	86
6.34	Anslagsutveckling...................................................................................................	86
6.35	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:10 Från EG-budgeten
	finansierade strukturstöd till fisket m.m. ...........................................................	87
6.36	Anslagsutveckling...................................................................................................	87
6.37	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:11 Fiskevård...............................	87
6.38	Anslagsutveckling...................................................................................................	87
6.39	Offentligrättslig verksamhet..................................................................................	88
6.40	Uppdragsverksamhet..............................................................................................	88
6.41	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:12 Livsmedelsverket..................	88
6.42	Anslagsutveckling...................................................................................................	88
6.43	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:13 Livsmedelsekonomiska
	institutet................................................................................................................	89
6.44	Anslagsutveckling...................................................................................................	89
6.45	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:14 Livsmedelsstatistik ...............	89

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
6.46 Anslagsutveckling....................................................................................................		90
6.47 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:15 Jordbruks- och
	livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten ..............................................	90
6.48 Anslagsutveckling....................................................................................................		90
6.49 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:16 Åtgärder inom
	livsmedelsområdet.................................................................................................	91
6.50 Anslagsutveckling....................................................................................................		91
6.51 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:17 Bidrag till vissa
	internationella organisationer m.m......................................................................	91
7.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................	93
7.2	Anslagsutveckling....................................................................................................	102
7.3	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................	103
7.4	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:1 Åtgärder för landsbygdens
	miljö och struktur ...............................................................................................	104
7.5	Anslagsutveckling....................................................................................................	104
7.6	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................	104
7.7	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:2 Från EG-budgeten
	finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur..............................	105
7.8	Anslagsutveckling....................................................................................................	105
7.9	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................	106
7.10 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:3 Miljöförbättrande
	åtgärder i jordbruket ...........................................................................................	107
7.11 Anslagsutveckling..................................................................................................		107
7.12 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:4 Stöd till jordbrukets
	rationalisering m.m. ............................................................................................	107
7.13 Anslagsutveckling..................................................................................................		107
7.14 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:5 Stöd till innehavare av
	fjällägenheter m.m...............................................................................................	108
7.15 Anslagsutveckling..................................................................................................		108
7.16 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:6 Återföring av skatt på
	handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. ....................................................	109
7.17 Anslagsutveckling..................................................................................................		109
7.18 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden......................................		109
7.19 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:7 Ekologisk produktion...........		110
8.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet.................................................................	112
8.2	Anslagsutveckling....................................................................................................	116
8.3	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................	117
8.4	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 45:1 Främjande av
	rennäringen m.m. ................................................................................................	118
9.1	Anslagsutveckling....................................................................................................	119
9.2	Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	120
9.3	Examinationsmål för forskarutbildningen.............................................................	121
9.4	Resultat för forskarutbildning................................................................................	121
9.5	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 25:1 Sveriges
	lantbruksuniversitet ............................................................................................	122
9.6	Anslagsutveckling....................................................................................................	122
9.7	Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................	123
9.8	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 26:1 Forskningsrådet för
	miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och
	samfinansierad forskning....................................................................................	123
9.9	Anslagsutveckling....................................................................................................	123

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp

41:1	Skogsvårdsorganisationen	ramanslag	315 934
41:2	Insatser för skogsbruket	ramanslag	221 200
41:3	Internationellt skogssamarbete	ramanslag	1 405
41:4	Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning	ramanslag	6 000
42:1	Statens veterinärmedicinska anstalt	ramanslag	99 735
42:2	Bidrag till distriktsveterinärorganisationen	obetecknat anslag	94 715
42:3	Djurhälsovård	ramanslag	14 797
42:4	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	ramanslag	125 100
42:5	Ersättningar för viltskador m.m	ramanslag	87 500
42:6	Djurskyddsmyndigheten	ramanslag	86 674
43:1	Statens jordbruksverk	ramanslag	308 346
43:2	Statens utsädeskontroll	ramanslag	841
43:3	Statens växtsortnämnd	ramanslag	2 219
43:4	Bekämpande av växtsjukdomar	ramanslag	2 578
43:5	Arealersättning och djurbidrag m.m.	ramanslag	5 557 400
43:6	Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter	ramanslag	1 416 000
43:7	Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.	ramanslag	79 415
43:8	Fiskeriverket	ramanslag	101 158
43:9	Strukturstöd till fisket m.m.	ramanslag	28 390
43:10	Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.	ramanslag	80 000
43:11	Fiskevård	ramanslag	28 000
43:12	Livsmedelsverket	ramanslag	156 586
43:13	Livsmedelsekonomiska institutet	ramanslag	9 977
43:14	Livsmedelsstatistik	ramanslag	22 392
43:15	Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten	ramanslag	7 400
43:16	Åtgärder inom livsmedelsområdet	ramanslag	15 000
43:17	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.	ramanslag	37 089
44:1	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	ramanslag	2 223 000
44:2	Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö
	och struktur	ramanslag	1 575 558
44:3	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	ramanslag	11 901
44:4	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	ramanslag	3 000
44:5	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.	ramanslag	1 538
44:6	Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel
	m.m.	ramanslag	269 000
44:7	Ekologisk produktion	ramanslag	30 000
45:1	Främjande av rennäringen m.m.	ramanslag	47 000
25:1	Sveriges lantbruksuniversitet	ramanslag	1 356 200
26:1	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
	samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning	ramanslag	231 759
26:2	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	obetecknat anslag	1 184
Summa			14 655 991

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

3.1Omfattning

Jordbruksdepartementet ansvarar för utgifts- område 23. För frågor som rör skogsnäringen och Skogsvårdsorganisationen ansvarar dock Näringsdepartementet. Jordbruksdepartementet har vidare ett samordningsansvar för frågor som rör samerna. Politikområdet Samepolitik om- fattar också anslag under andra utgiftsområden. Anslagen för utbildning och forskning ingår i politikområden för vilka Utbildningsdeparte- mentet ansvarar. I Jordbruksdepartementets verksamhet ingår sedan 2003 politikområdet Konsumentpolitik under utgiftsområde 24.

Utgiftsområdet omfattar 38 anslag fördelade på sju politikområden. Det mest omfattande politikområdet är Livsmedelspolitik som om- fattar i första hand verksamhet som avser jord- bruks- och trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel. Övriga politikområden är Landsbygdspolitik, Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik, Utbildningspolitik och Forsk- ningspolitik. Inom utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd, Fiskeri- verket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Djurskyddsmyndigheten, Livsmedelsverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges lant- bruksuniversitet samt Skogsstyrelsen och skogs- vårdsstyrelserna.

Sametinget redovisas under utgiftsområde 1. För budgetåret 2005 föreslås att sammanlagt

14,7 miljarder kronor anslås för utgiftsområdet. Ungefär 50 procent av utgifterna finansieras

från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet av- ser obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,

djurbidrag, intervention och exportbidrag. Där- till kommer delfinansierade stöd och ersätt- ningar som förutsätter nationell medfinan- siering. Till dessa hör landsbygdsprogrammet och strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige.

Diagram 3.1 Utgiftsområde 23 år 2005 (förslag)

EU-stöd

11%

		Nationell
		Nationell
		medfinansiering av EU-
		stöd
49%		Forskning och utbildning


		(inkl. SLU och Formas)

Myndigheter (exkl. SLU

och Formas)

26%

Övrigt

–EU-stöd (7,2 miljarder kronor): Finan- siering från EU-budgeten. Arealstöd, inter- vention, miljöersättningar, m.m. En del av EU-stödet förutsätter nationell medfinan- siering.

–Nationell medfinansiering av EU-stöd (3,8 miljarder kronor): Till exempel strukturstöd, miljöersättningar och regionalstöd.

–Forskning och utbildning (1,6 miljarder kro- nor): SLU och stöd till forskning.

–Myndigheter (1,2 miljarder kronor): Jord- bruksverket, Skogsvårdsorganisationen, m.fl. (ej SLU).

–Övrigt (0,9 miljarder kronor): Nationellt stöd, bekämpande av smittsamma husdjurs- sjukdomar, m.m.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
Skogspolitik	544	525	531	545	547	553

Djurpolitik	440	462	462	509	512	517

Livsmedelspolitik	3 226	7 681	6 640	7 853	8 359	8 771

Landsbygdspolitik	3 899	4 049	3 015	4 114	4 710	4 227

Samepolitik	43	51	56	47	47	47

Utbildningspolitik	1 228	1 289	1 266	1 356	1 370	1 393

Forskningspolitik	235	234	231	233	236	241

Totalt för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar	9 615	14 292	12 200	14 656	15 782	15 749

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

3.2Utgiftsutveckling

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat kraftigt det senaste decenniet.

En i vissa delar väsentligt reformerad gemensam jordbrukspolitik kommer att träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 2005. Reformen beräknas inte medföra ökade utgifter i statsbudgeten. Den tidigare beslutade reformen av mjölksektorn från 2003 kommer att leda till en viss ökning av utgifterna de närmaste åren. De större variationerna i utgiftsutvecklingen som framgår av diagram 3.2 har förorsakats av olika val av tidpunkt för utbetalning av areal- stöden och motsvaras således inte av några fak- tiska förändringar i verksamheten.

Diagram 3.2 Utgiftsutveckling 2000–2005

18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
2000	2001	2002	2003	2004	2005
				(prognos)	(förslag)

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2005–2007. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Miljoner kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	14 279	14 279	14 279
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	34	61	108

Beslut	392	1 491	1 411

Övriga makroekonomiska
förutsättningar

Volymer

Överföring till/från andra
utgiftsområden	1	1	1

Övrigt	-50	-50	-50

Ny ramnivå	14 656	15 782	15 749

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Tabell 3.3 Ramnivå 2005 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Miljoner kronor

	2005
Transfereringar1	11 412

Verksamhetskostnader2	3 223

Investeringar3	21
Summa ramnivå	14 656

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetskostnader avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

4 Skogspolitik

4.1Omfattning

Området Skogspolitik omfattar den skogs- politik som beslutades av riksdagen 1993 (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). Inom politikområdet ryms de flesta statliga ekonomiska medel som har be- slutats för att nå de skogspolitiska målen. I budgetpropositionen behandlas särskilt Skogs- vårdsorganisationen som består av Skogssty- relsen och skogsvårdsstyrelserna. Skogssty- relsen är central förvaltningsmyndighet med ansvar för frågor som rör skogsbruket och chefsmyndighet för de tio regionala skogs- vårdsstyrelserna.

Försöksverksamheten med vidgad samord- nad länsförvaltning på Gotland fortsätter

t.o.m. 2006. Försöksverksamheten innebär att skogsvårdsstyrelsens arbetsuppgifter sedan 1998 ingår i den verksamhet som länsstyrelsen ansvarar för.

De anslag som finns inom politikområdet avser i huvudsak Skogsvårdsorganisationens förvaltningsanslag och anslag till miljöinrik- tade insatser inom skogsbruket. Därtill kom- mer ett mindre anslag för vissa svenska åtgär- der på det internationella skogsområdet. Skogsvårdsorganisationen bedriver även upp- dragsverksamhet som inte finansieras över statsbudgeten. Vissa åtgärder på skogsområdet medfinansieras av EU inom ramen för Jord- bruksfonden i strukturfondsprogrammen och miljö- och landsbygdsprogrammet.

4.2Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Skogspolitik

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	20041	2004	2005	2006	2007
41:1 Skogsvårdsorganisationen	302	312	309	316	319	324

41:2 Insatser för skogsbruket	237	206	214	221	221	221

41:3 Internationellt skogssamarbete	2	1	2	1	1	1

41:4 Från EG-budgeten finansierade	3	6	6	6	6	6
medel för skogsskadeövervakning

Totalt för politikområde Skogspolitik	544	525	531	544	547	553

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Utgifterna för anslagen inom skogspolitiken uppgick under 2003 till 544 miljoner kronor vil- ket var 10 miljoner högre än anslagna medel för året. De högre utgifterna förklaras främst av ut- gifter för tidigare fattade beslut inom anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket avseende ersättning för biotopskydd och naturvårdsavtal.

Anläggning av ny skog m.m.

Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk skall omedelbart kost- nadsföras. Utgifter för inköp av och plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av omedelbart. Skatteavvikelsen utgörs av ränteeffekten av den omedelbara avskrivningen.

4.3Skatteavvikelser

Begreppet skatteavvikelser förklaras närmare under avsnitt 2.3. Skatteavvikelserna som hänförs till Skogspolitiken redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 4.2 Skatteavvikelser inom politikområdet Skogspolitik

Miljoner kronor

	Prognos 2004	Prognos 2005
Avverkningsrätt till skog	-	-

Skogsavdrag	-	-

Anläggning av ny skog m.m.	219	218

Totalt politikområde Skogspolitik	219	218

Avverkningsrätt till skog

Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lag- stiftning tillämpas dock i detta fall kontantprin- cipen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri kredit uppstår i närings- verksamhet.

Skogsavdrag

Vid avyttring av skog får fysisk person under in- nehavstiden avdrag med högst 50 procent av an- skaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxe- ringen för ett visst beskattningsår får avdrag gö- ras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteavvikelsen uppkommer ge- nom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

4.4Mål

Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samti- digt som biologisk mångfald bibehålls. Vid sköt- seln skall hänsyn tas även till andra allmänna in- tressen. Målet för politikområdet är långsiktigt.

Skogspolitiken kännetecknas av att den har två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål.

Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och an- svarsfullt så att den ger en uthålligt god avkast- ning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.

Miljömålet innebär att skogsmarkens natur- givna produktionsförmåga skall bevaras. Biolo- gisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga be- tingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kultur- miljövärden samt dess estetiska och sociala vär- den skall värnas.

Skogspolitiken utvärderas regelbundet och en första utvärdering redovisades för riksdagen

våren	1998	(prop. 1997/98:158,
bet. 1998/99:MJU3,		rskr. 1998/99:32). Reger-

ingen gjorde då bedömningen att skogspoliti- kens mål skulle ligga fast. Riksdagen hade ingen erinran mot detta. Den andra utvärderingen av skogspolitikens effekter redovisades till reger- ingen av Skogsstyrelsen i december 2001 och re- geringen har i skrivelsen Uppföljning av skogspo- litiken (rskr. 2003/04:39) redovisat utvärde- ringen för riksdagen. Regeringen anser med stöd av utvärderingen att skogspolitikens mål bör ligga fast. När det gäller möjligheten att nå må- len pekar redovisningen på att det krävs förbätt- ringar på flera delområden. I skrivelsen anger re-

geringen områden som bör prioriteras för att fortsatt förbättra genomförandet av den natio- nella skogspolitiken. I linje med utvärderingens förslag anser regeringen att skogens sociala vär- den behöver lyftas fram tydligare. Skogen har stora värden för rekreation och friluftsliv och därmed för folkhälsan. Staten har som skogsägare ett särskilt ansvar för detta. Det är viktigt att stimulera barn och ungdomar med olika bakgrund att uppleva skog och natur, vilket inte alltid sker naturligt längre i vårt alltmer urbaniserade samhälle. Den tätortsnära skogen har i detta sammanhang särskild betydelse.

4.5Politikens inriktning

I 1993 års skogspolitiska beslut slogs det fast att skogspolitiken måste ges en långsiktig och eko- logisk inriktning. Det framhölls också att det inte är möjligt och rimligt att med alltför korta intervaller ändra grunderna för skogspolitiken mot bakgrund av det grundläggande kravet på god hushållning och med hänsyn tagen till de långa växttider som gäller för den svenska sko- gen. Beslut som fattas i dag och åtgärder som vidtas i vår generation ger resultat först för kommande generationer. Å andra sidan måste nya kunskaper och värderingar få komma till ut- tryck i den konkreta utformningen och tillämp- ningen av skogspolitiken.

1993 års skogspolitik ger också skogsägaren frihet och eget ansvar att själv besluta hur de skogspolitiska målen skall nås. Skogsvårdslag- stiftningen uttrycker statens minimikrav på skogsbruket. Den kompletteras av miljöbalken som innehåller vissa bestämmelser som skall medverka till att skogspolitikens miljömål tillgo- doses. Statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket är av begränsad omfattning. I princip lämnas en- dast sådant stöd till natur- och kulturmiljövårds- åtgärder som har en omfattning som går utöver de krav som ställs i skogsvårdslagstiftningen. Det är viktigt att poängtera att den svenska mo- dellen med en avreglerad skogspolitik utan pro- duktionsstöd är närmast unik såväl i ett europe- iskt som globalt perspektiv. Denna princip kän- netecknar även de skogsbruksstöd som finns i de svenska strukturfondsprogrammen och miljö- och landsbygdsprogrammet.

Kraven på Skogsvårdsorganisationen vad gäller rådgivning och tillsyn, liksom arbetet med

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

biotopskydd och naturvårdsavtal, motiverar en lokalt förankrad organisation med nära och di- rekta kontakter med skogsägarna. Under de se- naste årens rationaliseringar och organisations- förändringar har detta betonats. Ett viktigt komplement till den statsfinansierade verksam- heten inom politikområdet är den uppdragsverk- samhet som Skogsvårdsorganisationen bedriver och som omfattar viktiga skogspolitiska och ar- betsmarknadspolitiska åtgärder.

Enligt regeringens uppfattning bör de skogs- politiska besluten och deras effekter fortlöpande följas upp. Härigenom blir det möjligt att göra de nödvändiga redovisningar som riksdagen be- höver och därmed de anpassningar som är ange- lägna. Detta synsätt har riksdagen ställt sig bakom 1998.

Vid den första utvärderingen av 1993 års skogspolitik gjordes bedömningen att inget av de två målen hade nåtts men att målen borde ligga fast. De brister som konstaterades vad gällde lagstiftning, ekonomiska resurser för om- rådesskydd och kunskaper hos skogsägarna för- anledde förändringar i skogsvårdslagen, skogs- vårdsförordningen samt Skogsstyrelsens före- skrifter och allmänna råd till dessa. Vidare för- stärktes Skogsvårdsorganisationens resurser för rådgivning till skogsägare under en treårsperiod. Möjligheter skapades för medfinansiering från EU av den omfattande informationskampanjen Grönare skog. Kampanjen fick positiva omdö- men i halvtidsutvärderingen av miljö- och lands- bygdsprogrammet och kommer därför att fort- sätta under 2005 och 2006. Resurserna för skydd av värdefulla skogsmiljöer i form av bio- topskyddsområden och genom naturvårdsavtal förstärktes. Därutöver har också en kraftig för- stärkning gjorts inom ramen för miljöpolitiken av resurserna för bildande av naturreservat på skogsmark.

Regeringen beslutade i maj 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera och se över skogspolitiken (dir. 2004:70). Bakgrun- den är att hittillsvarande utvärderingar av 1993 års skogspolitik har genomförts av Skogsvårds- organisationen. Regeringen anser därför att det är dags att genomföra en oberoende utvärdering som omfattar även Skogsvårdsorganisationens arbete. Utvärderingen skall ta som utgångspunkt att grunderna för gällande skogspolitik ligger fast. Det innebär att skogspolitikens två jäm- ställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål, ligger fast. Regeringen bedömer att det är vä-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

sentligt att utvärdera hur väl målen för skogs- politiken har uppfyllts under de dryga tio åren som den har tillämpats. Det är först nu som det är möjligt att mera genomgripande utvärdera ef- fekterna av 1993 års skogspolitik. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2005.

Riksdagen beslutade i december 2001 om en ny regional utvecklingspolitik i enlighet med re- geringens proposition En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118). Målet för politiken är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Skogspolitiken har av re- geringen pekats ut som ett viktigt politikområde för uppfyllandet av den regionala utvecklingspo- litikens mål. Inom politiken utgör de regionala tillväxtprogrammen centrala instrument för det långsiktiga arbetet för en hållbar regional ut- veckling. Företrädare för skogspolitikområdet skall därför inom ramen för arbetet med de regi- onala tillväxtprogrammen bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås.

Regeringen har beslutat om ett program för hållbar tillväxt inom det nationella träklustret

(prop. 2001/02:1	utgiftsområde 19,
bet. 2001/02:NU2,	rskr. 2001/02:116). Åtgär-

derna är avsedda att inriktas på samverkan mel- lan träindustriföretag och ska stimulera till en mer varierad förädling.

Internationellt kommer regeringen att fort- sätta verka för ett ekonomiskt, ekologiskt, soci- alt och kulturellt hållbart skogsbruk i alla delar av världen. Flera viktiga förhandlingar pågår på det globala planet. Det globala avtalet om tro- piskt timmer (ITTA), där Sverige deltar på kon- sumentsidan, håller på att omförhandlas. Under det kommande året kommer FN på nytt att ta ställning till frågan om en global skogskonven- tion skall börja förhandlas.

Den svenska skogspolitiken påverkas i allt högre utsträckning av medlemskapet i EU, trots att ingen gemensam skogspolitik finns. Frågan om ökade inslag av gemensam politik aktualise- rades under förhandlingarna om det nya fördra- get, men inga ändringar gjordes. Trots detta be- rör flera aktuella EU-förslag skogspolitiken. EU-kommissionens förslag till ny förordning för landsbygdsutveckling för perioden 2007 – 2013 innehåller en mängd åtgärder med skoglig inriktning. För närvarande gäller detta särskilt de s.k. FLEGT-förhandlingarna om skogsvårdslag- stiftningens efterlevnad framför allt när det gäller

handel. Syftet är att förhindra import till EU av virke som avverkats i strid med exporterande lands lagstiftning, såväl skogslagstiftning som ekonomisk lagstiftning. Det är viktigt att väl hävda svenska intressen inom det skogspolitiska området, eftersom skogen har stor betydelse för landet. Utvecklingen måste följas noga när flera stora skogsländer blivit medlemmar i unionen under 2004.

4.6Insatser

4.6.1Statliga insatser inom politikområdet

Statens insatser inom politikområdet utgörs av de medel som har beslutats för att nå skogspoli- tikens mål. Merparten av dessa administreras av Skogsvårdsorganisationen. Dess grundläggande uppgift är att göra avvägningen mellan de två jämställda skogspolitiska målen, produktions- målet och miljömålet. Viktiga insatser sedan länge är rådgivning, tillsyn, information och ut- bildning. Dessa insatser har fått ökad betydelse genom 1993 års skogspolitiska beslut som starkt betonar skogsägarnas frihet och eget ansvar för att de skogspolitiska målen nås. Skogsvårdsorga- nisationens uppgift är mot denna bakgrund främst att ge skogsägarna råd och informera om hur olika skogsbruksåtgärder bör utföras för att de båda skogspolitiska målen skall tillgodoses. Skogsvårdsorganisationen är tillsynsmyndighet för skogsvårdslagstiftningen utom vad gäller miljöbalkens bestämmelser om reservat och markavvattning.

Anslagen för ersättning till skogsbruket för beslut om biotopskyddsområden och natur- vårdsavtal har ökat under senare år för att de miljöpolitiska målsättningarna som lagts fast i miljökvalitetsmålet Levande skogar skall nås.

Regeringen beslutade i slutet av 2002 om att tillsätta en förhandlare för att arbeta med ett na- tionellt program för att öka användningen av trä. Förhandlaren redovisade i januari 2004 en stra- tegi för att främja användningen av trä i byggan- det (Ds 2004:01). Strategin har tagits fram i sam- råd med företrädare för skogsnäringen och byggsektorn. Strategin innehåller förslag till åt- gärder, inklusive åtaganden från näringslivet re- spektive staten. Regionala och nationella konse-

kvenser har särskilt beaktas. Uppdraget är i linje med riksdagens önskemål (bet. 2001/02:NU12).

Med en ökad användning av trä i byggandet nationellt och internationellt får skogen som re- surs en ökad betydelse. En utvecklad och lönsam vidareförädlingsindustri medför att betalnings- förmågan för den svenska skogsråvaran bibehålls eller stärks. Trä utgör som förnybar råvara en lämplig produkt för en hållbar utveckling och ett byggande baserat på trä är positivt ur klimat- och miljösynpunkt.

Enligt strategin föreslås att regeringen utser ordförande till en samordnarfunktion som får i uppdrag att samordna föreslagna åtgärder, bl.a. att koordinera en fortbildningskampanj. Dess- utom föreslås att underlag utarbetas för bedöm- ning av miljöpåverkan från olika byggmaterial i ett livscykelperspektiv. Behov av referensobjekt med trä som stommaterial uppmärksammas också. Rapporten har remissbehandlats under våren 2004 och kompletterades med en hearing.

4.6.2Insatser utanför politikområdet

Utbildning och forskning för skogsbrukets be- hov finansieras till stor del inom utgiftsom- råde 23 genom Sveriges lantbruksuniversitet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, men även inom utgiftsom- råde 16 Utbildning och universitetsforskning. Insatser för skogsindustriell forskning görs också inom utgiftsområde 24 Näringsliv och av löntagarfondstiftelserna.

Natur- och kulturmiljöåtgärder, s.k. Gröna jobb, inom arbetsmarknadspolitiken har bl.a. stor betydelse för skogspolitikens miljömål. Förvärv och intrångsersättningar för bildande av naturreservat och skötsel av naturreservat på skogsmark finansieras över anslag inom utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård som dis- poneras av Naturvårdsverket. Inom ramen för kulturmiljöarbetet har Riksantikvarieämbetet tagit fram ett idé och handlingsprogram för ar- betet med skogens biologiska kulturarv i syfte att detta kulturarv skall bevaras, brukas och beri- kas.

Som nämnts i det föregående är skogsägarens egna insatser avgörande för att skogspolitikens mål skall kunna nås. Detta gäller inte minst mil- jökvalitetsmålet Levande skogar. Frivilliga hän- synstaganden i form av särskilt anpassad skogs- skötsel och frivilligt avsatta områden komplette-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ras av landskapsekologisk planering av skogs- landskapet.

4.7Resultatbedömning

4.7.1Resultat

När det gäller resultatbedömningen för ett en- skilt år är det svårt att göra en sådan för skogs- politiken. Med anledning av de långa ledtiderna från insatta åtgärder tills resultaten kan bedömas bör skogssektorn studeras över längre tidsperio- der. Därutöver är det svårt att särskilja effekterna av myndigheternas verksamhet från effekterna av andra faktorer. Den senaste utvärderingen vi- sade särskilt på svårigheterna att särskilja effek- terna från olika påverkansfaktorer.

Skogssektorns samhällsekonomiska betydelse är relativt sett viktigare i den svenska ekonomin än vad fallet är i övriga EU-länder, med undantag för Finland. Skogssektorn svarar för 3,5 procent av BNP, 13 procent av Sveriges totala export och mer än hälften av Sveriges totala nettoexport

(export minus import) vilket	motsvarar
86 miljarder kronor i nettotillskott.	Skogssek-

torn är viktig för regionalpolitik, sysselsättning (ca 90 000 anställda i skogsbruk och skogsindu- stri), energitillförsel (biobränsle) och infra- struktur.

Produktionen av svenska skogsindustripro- dukter var under 2003 rekordhög. Den samlade produktionen av massa uppgick till 11,8 miljoner ton jämfört med 11,4 miljoner ton 2002. Produktionen av papper steg med 3 procent till 11 miljoner ton. 87 procent gick till export vilket motsvarar ca 66 miljarder kronor. Mer än två tredjedelar av exporten gick till EU-länderna. Produktionen av sågade trävaror uppgick preliminärt till 16,8 miljoner kubikmeter varav 65 procent gick till export. Exportvärdet uppgick till 21 miljarder kronor. Sysselsättningen i skogsnäringen beräknas till ca 90 000 personer (16 000 kvinnor och 74 000 män). Av dessa sysselsattes 16 000 (1 000 kvinnor och 15 000 män) inom skogsbruket, 38 000 (6 000 kvinnor och 32 000 män) inom trävaruindustrin och 36 000 (8 000 kvinnor och 28 000 män) inom massa-, pappers- och pappindustrin. Ytterligare närmare 100 000 personer beräknas vara sysselsatta i företag med direkt anknytning till skogsindustrin. Det rör sig främst om företag i

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

transport-, verkstads-, kemi- och IT-industrierna samt inom forskning och utbildning.

Avverkningen ökade under 2003 och beräknas till ca 83,4 miljoner kubikmeter. År 2002 upp- gick avverkningen till 82,4 miljoner kubikmeter. Avverkningens bruttovärde 2002 beräknas till 21 miljarder kronor, varav avverkningskostnader ca 8 miljarder kronor och rotnettovärde 14 miljarder kronor. Skogsnäringens produk- tionsvärde under år 2001 var 181 miljarder kro-

nor. Skogsindustrins förädlingsvärde	var ca
15 procent av tillverkningsindustrins	totala

förädlingsvärde. Det totala skogsbruksvärdet vid

1998 års	allmänna	fastighetstaxering	var
181 miljarder	kronor.	Skogsbruksvärdet	efter

den årliga omräkningen 2003 var 231 miljarder kronor. Importen av rundvirke och flis under 2003 var 11,4 miljoner kubikmeter barkat virke. Det är en minskning med 4 procent jämfört med 2002. Det totala importvärdet av rundvirke och flis uppgick till 4,6 miljarder kronor. Även om importnivån inte nådde upp till rekordåret 2000 då 12,8 miljoner kubikmeter importerades, spe- lar importen en viktig roll för skogsindustrins virkesförsörjning.

Skogsindustrins rundvirkesförbrukning under 2002 var 67 miljoner kubikmeter barkat virke. Massa- och pappersindustrin förbrukade 43,5 miljoner kubikmeter. Sågverksindustrin för- brukade ca 34 miljoner kubikmeter och produce- rade ca 11 miljoner kubikmeter biprodukter (sågspån och flis) som förbrukades inom massa- och pappersindustrin. Träskiveindustrin förbru- kade 1 miljon kubikmeter.

Enligt konsekvensanalyser som utförts i Skogsstyrelsens regi bör det vara möjligt att med nuvarande skogsvårds- och naturvårdsambitio- ner successivt öka den uthålliga årliga avverk- ningen under den närmaste 100-årsperioden från nuvarande ca 80 miljoner kubikmeter till ca 90 – 95 miljoner kubikmeter. Även med dessa av- verkningsnivåer kommer virkesförrådet att fort- sätta öka liksom andelarna lövträd, äldre lövrik skog, gammal skog och antalet gamla grova träd. Grundläggande förutsättningar för denna ut- veckling är en fortsatt strävan att nå de skogspo- litiska målen.

I såväl den senaste utvärderingen av skogspo- litiken 2001 som i utvärderingen 1998 konstate- rades brister både när det gäller produktionsmå- let och miljömålet. Den senaste uppföljningen av föryngringsresultaten visar att 25 procent av de undersökta områdena inte uppfyller de krav som

ställs i skogsvårdslagen. När det gäller generell naturvårdshänsyn uppfylls inte kraven i 19 procent av områdena. Båda utvärderingarna visar på ytterligare behov av insatser i form av rådgivning i produktions- och miljöfrågor samt tillsyn särskilt vad gäller återväxtåtgärder. Vidare behövs ökade insatser för områdesskydd.

Som exempel på utvecklingen inom politik- området kan följande nämnas. Hösten 1999 startade Skogsvårdsorganisationen en landsom- fattande informationskampanj, Grönare skog. Kampanjen behandlar skogspolitikens båda mål. Kampanjen engagerade 2003 nära 14 000 skogs- ägare via rådgivning i fält. Genom utbildnings- aktiviteter omfattande minst 10 timmar nåddes ytterligare ca 12 000 skogsägare. Utöver detta deltog 27 000 skogsägare i olika informationsak- tiviteter omfattande 3 – 10 timmar. Skogsvårds- organisationen har även varit i kontakt med nära 6 400 entreprenörer och olika tjänstemän i skogsbruket, av vilka ca 1 400 fått rådgivning i fält och ca 1 600 fått utbildning. Kampanjen har via det svenska landsbygdsprogrammet medfi- nansierats av EU.

Möjligheter har skapats för direktkommunika- tion via Internet mellan skogsvårdsstyrelsernas konsulenter och skogsägarna. Antalet besök på Skogsvårdsorganisationens webbplats har fort- satt att öka. Informationstidningen SkogsEko har under 2003 distribuerats till skogsägare m.fl. i en upplaga på 280 000 exemplar.

Resultatet av dessa insatser i skogen kommer inte att synas förrän om flera år. Utvärderingen visade dock på ett tydligt samband mellan för- yngringsresultat och miljöhänsyn vid föryng- ringsavverkningar och direkta kontakter mellan skogsägare och Skogsvårdsorganisationens per- sonal.

I projektet Skog och historia samverkar Riks- antikvarieämbetet med Skogsstyrelsen och Arbetsmarknadsverkets regionala och lokala or- ganisationer. Regionala projekt kring inventer- ing, utbildning, seminarier och information har hittills bedrivits i mer än halva landet och upp- skattningsvis har över 100 000 platser med forn- lämningar eller kulturhistoriska lämningar på- träffats.

Skogsvårdsorganisationen samarbetar med Skolverket, Skogsindustrierna, LRF Skogs- ägarna, Sveriges lantbruksuniversitet, Jägareför- bundet m.fl. i projektet Skogen i skolan. Skogen i skolans verksamhet nådde under 2003 ca 13 000 lärare och ca 118 000 elever. Genom Skogen i

skolan får lärare faktakunskaper, arbetsmetoder och material för att jobba med skogen och skogsbruket i undervisningen. Verksamheten syftar till att öka kunskaperna om den svenska skogen och skogsnäringen.

Naturvårdsavtal och biotopskyddsområden är två verktyg för naturvård som administreras av Skogsvårdsorganisationen. Totalt uppgick area- lerna av dessa vid utgången av 2003 till ca 13 400 respektive ca 10 400 hektar produktiv skogsmark, varav ca 4 400 respektive 1 950 hek- tar produktiv skogsmark tillkom under 2003. Dessa siffror kan jämföras med att ca 5 000 re- spektive ca 2 150 hektar produktiv skogsmark tillkom under 2002. Den största delen av bi- otoparealen var äldre naturskogsartade skogar. Den sammanlagda utbetalda ersättningen under åren 1999 – 2003 för naturvårdsavtal och biotop- skyddsområden uppgår till ca 458 miljoner kronor, varav 382 miljoner för biotopskydd.

Skogsbruket har på eget initiativ miljöcertifie- rat sitt skogsbruk i stor utsträckning. Vid ut- gången av 2003 var ca 10 miljoner hektar av Sveriges drygt 23 miljoner hektar skogsmark certifierad enligt den s.k. FSC-standarden. Sam- tidigt var ca 4 miljoner hektar skogsmark certifi- erad enligt den s.k. PEFC-standarden.

Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksam- het har alltsedan skogsvårdsstyrelsernas till- komst utgjort en betydande del av organisatio- nens verksamhet. Verksamheten är självfinansie- rad. Uppdragsverksamheten är inriktad på om- råden som är särskilt angelägna för att uppfylla skogspolitikens mål. Uppdragsverksamheten utgör en grundförutsättning för en lokalt spridd distriktsorganisation. Organisationen får ökade kontaktytor mot skogsägare, entreprenörer och skogliga tjänstemän. Den kompetens och erfa- renhet som organisationen skapar genom upp- dragen ökar trovärdigheten gentemot dessa grupper. Samtidigt är uppdragen ett viktigt verktyg för att genomföra skogspolitiken. Ex- empelvis åskådliggör s.k. ”Gröna skogsbrukspla- ner” de jämställda målen på fastighetsnivå. I uppdragen åt arbetsmarknadsmyndigheten bidrar Skogsvårdsorganisationens projekt till skogens sociala värden samtidigt som de bidrar till de arbetsmarknadspolitiska målen.

Uppdragsverksamheten utgör 26 procent av verksamheten, beräknat som tjänstgöringsdagar, och 43 procent av omsättningen. Omsättningen ökade något i förhållande till 2002 då upp- dragsverksamheten utgjorde 26 procent av verk-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

samheten och 39 procent av omsättningen. Om- sättningsökningen beror på att en större andel av de arbetssökande i arbetsmarknadsprojekten har någon form av anställningsstöd. Uppdragsverk- samheten förväntas öka ytterligare genom ett avtal som slöts i mars 2004 med Arbetsmark- nadsverket och svenska ESF-rådet om en kraftig ökning av arbetsmarknadssatsningen ”Gröna jobb”.

Skogsstyrelsen har till regeringen redovisat sitt miljöledningsarbete. Skogsvårdsorganisa- tionen är sedan december 2001 miljöcertifierad enligt ISO 14001.

Skogsstyrelsen har i årsredovisningen redovi- sat hur kompetensförsörjningssituationen ser ut. Skogsvårdsorganisationen har en skev åldersför- delning med väntade stora pensionsavgångar. Medelåldern hos personalen är 47,4 år. Tjugoen procent av personalen är kvinnor. Kompetens- försörjningen är viktig och kommer, för att få ökat genomslag, mer effektivt integreras i verk- samhetsplaneringen. Med hjälp av tydliga och mätbara mål för kompetensförsörjningen kom- mer rekryteringen inriktas mot att bredda kom- petensen inom organisationen för att på så sätt möta de nya krav på kompetens som väntas följa av bl.a. arbetet med Skogens social värden. Kompetensförsörjningen skall även syfta till att rekrytera in yngre personer med god teoretisk utbildning. Som exempel kan nämnas det traineeprogram som startade hösten 2003. Traineeprogrammet är också ett led i den ökade satsningen på chefsförsörjning och ledarskap. Inom det området sker omfattande kompetensutveckling av Skogsvårdsorganisationens och Skogsstyrelsens ledningsgrupper. Nära kopplat till kompetensförsörjningen är även jämställdhet där organisationens mål är att öka andelen kvinnor inom såväl de skogliga som de ledande befatt- ningarna.

Arbetet på det internationella skogsområdet har för Skogsstyrelsens del präglats av förbere- delser och genomförande av Ministerkonferen- sen för skydd av Europas skogar, förberedelser och medverkan i FN:s skogsforum (UNFF3), medverkan i FAO:s Committee on Forestry, bevakning av klimatkonventionen och konven- tionen om biologisk mångfald, deltagande i olika arbetsgrupper inom Nordiska Ministerrådet, deltagande i Baltic 21 och Barentssamarbetet m.m. Dessutom ansvarade Skogsstyrelsen för en utställningsmonter om den svenska skogs-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

bruksmodellen vid Världsskogskongressen i Quebec under hösten 2003.

Skogsstyrelsens EU-arbete fokuserade under våren på förordningen "Forest Focus", en för- ordning om skogsskadeövervakning och skogs- brand och frågor om biodiversitet, klimatföränd- ringar m.m. Vidare har arbetet med EU:s ak- tionsplan mot illegalt avverkat virke "Forest Law Enforcement Governance and Trade", översynen av EU:s skogsstrategi samt EU:s strukturfonder tagit resurser i anspråk. Utvidgningen av EU på- verkar skogsfrågornas behandling eftersom flera stora skogsländer nu är medlemmar. Skogssty- relsens EU-arbete och övrigt internationellt arbete har redovisats i två särskilda rapporter till regeringen.

4.7.2Analys och slutsatser

Utvärderingen av skogspolitiken visar att arbetet på miljösidan haft en positiv utveckling under hela 1990–talet, men att det fortfarande återstår mycket innan målet om att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet kan anses vara upp- nått. På produktionssidan har det skett ett nega- tivt trendbrott när det gäller föryngringsresulta- ten mellan utvärderingen 1998 och utvärde- ringen 2001. Även röjningsaktiviteten ligger kvar på en alltför låg nivå. Det finns således fortfarande brister som måste rättas till om skogspolitikens mål skall nås.

Insatser kommer att krävas både av skogs- näringen själv och av Skogsvårdsorganisationen i syfte att nå de båda skogspolitiska målen. Även de förslag som regeringen har redovisat i propo- sitionen Svenska miljömål – delmål och åtgärds- strategier (prop. 2000/01:130), som riksdagen antog i november 2001 (bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:326), bl.a. när det gäller miljökva- litetsmålet Levande skogar och dess delmål, ställer stora krav på engagemang från Skogs- vårdsorganisationens sida. Skog och skogsbruk behandlas även i flera av de andra miljökvalitets- målen. Den senaste utvärderingen visade att Skogsvårdsorganisationens fältbesök och efter- följande direkta kontakter med skogsägarna har stor betydelse för vilka åtgärder som skogsäga- ren genomför. Sannolikheten för bättre resultat ökar när skogsvårdsstyrelsen gjort fältbesök. Det behövs därför ytterligare rådgivningsinsatser för att nå såväl produktions- som miljömålet. Det är även angeläget att myndighetens arbetsformer

utvecklas vidare i syfte att på ett effektivt sätt nå goda resultat.

Arbetet med biotopskydd och naturvårdsavtal i syfte att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar har utvecklats mycket positivt. Skogs- vårdsstyrelsernas lokala anknytning, goda lokal- kännedom och regelbundna kontakter med skogsägarna även i andra sammanhang antas vara de viktigaste framgångsfaktorerna, vilket även den skogspolitiska utvärderingen antyder. Skogsägarna är särskilt positiva till instrumentet naturvårdsavtal. Naturvårdsavtalen innebär inte ett permanent skydd för marken på samma sätt som biotopskydd eller naturreservat, utan det handlar om avtal som normalt tecknas på 50 år.

Möjligheterna att nå delmål 3 om skydd av kulturmiljöer i skogen ökar när ytterligare resur- ser nu satsas på arbetsmarknadsåtgärder genom s.k. Gröna jobb. Det sker genom ett ramavtal som slutits mellan Skogsstyrelsen, Arbetsmark- nadsstyrelsen och Svenska ESF-rådet. Under två år skall Skogsvårdsorganisationen ansvara för 5 000 årsarbeten. Förutom de arbetsmarknads- politiska målen kommer detta projekt att kunna bidra med den kunskapsuppbyggnad som krävs för att nå delmål 3. Regeringen avser återkomma i sin bedömning av måluppfyllelse och resursbe- hov i samband med den fördjupade utvärde- ringen av miljömålen 2005.

Rådgivning, och även tillsyn, har visat sig vara ett effektivt redskap för att nå skogspolitikens mål. Rådgivningen är också ett mer effektivt medel för att nå skogspolitikens mål än omfat- tande statliga subventioner som tillämpas i många andra länder. Regeringen bedömer därför att rådgivning och tillsyn, jämte biotopskydd och naturvårdsavtal, som de viktigaste statliga styrmedlen för att nå de skogspolitiska målen.

Den senaste utvärderingen visade särskilt på svårigheterna att särskilja effekterna på skogs- bruket från olika påverkansfaktorer. Det är där- för viktigt att till nästa utvärdering av skogspoli- tiken utveckla formerna för utvärderingen och metoderna att särskilja olika faktorers påverkan.

4.8Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen för 2003 avseende Skogs- vårdsorganisationen. Någon effektivitetsrapport har inte lämnats.

4.9Budgetförslag

4.9.141:1 Skogsvårdsorganisationen

Tabell 4.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	301 836		sparande	3 153
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	311 975	1	prognos	309 253
2005	Förslag	315 934

2006	Beräknat	318 719	2

2007	Beräknat	324 051	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 315 934 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 315 934 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är central förvaltningsmyndighet för skogsfrågor och chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Vidare får anslaget användas för bidrag till vissa miljöorganisationer. Utgifterna för 2003 motsva- rade i stort sett anslagsnivån för budgetåret.

Avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.4 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkter –
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnader)
	disponeras)

Utfall 2003	-	173	216	-43
Prognos 2004	-	235	178	57

Budget 2005	-	235	165	70


Tabell 4.5 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	Resultat
				(Intäkter –
				kostnader)

Utfall 2003	393 295		403 188	-9 893
(varav tjänsteexport)	6 678		6 883	-205

Prognos 2004	777 600		787 600	-10 000
(varav tjänsteexport)	10 000		9 700	300

Budget 2005	1 100 000		1 100 000	-
(varav tjänsteexport)	15 000		14 700	300

Utfallet av uppdragsverksamheten för 2003 och prognosen för 2004 är till största delen beroende av de insatser som görs inom arbets- marknadspolitikens ram. Den arbetsmarknads- relaterade uppdragsverksamheten kommer att

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

öka betydligt genom det avtal mellan Skogssty- relsen, Arbetsmarknadsstyrelsen och Svenska ESF-rådet om ökad volym av s.k. ”Gröna jobb” som har beslutats.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer anslagsbehovet för 2005 till 315,9 miljoner kronor. För budgetåret 2006 beräknas 318,7 miljoner kronor och för 2007 be- räknas anslagsbehovet till 324,1 miljoner kronor. Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är central förvaltningsmyndighet för skogsfrågor och chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Vidare bör anslaget få användas för bidrag till vissa miljöorganisationer.

Regeringen bedömer att det ökande samar- betet inom EU kring skogsfrågor kommer att ställa högre krav på svenskt engagemang. EU- arbetet kommer därmed ytterligare behöva prio- riteras av Skogsvårdsorganisationen.

Tabell 4.6 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 41:1 Skogsvårdsorganisationen

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	311 975	311 975	311 975
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 959	6 744	12 076

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	315 934	318 719	324 051

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

4.9.241:2 Insatser för skogsbruket

Tabell 4.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	237 024		sparande	39 199
2004	Anslag	205 700	1	Utgifts-	214 211
2004	Anslag	205 700	1	prognos	214 211
2005	Förslag	221 200

2006	Beräknat	221 200

2007	Beräknat	221 200

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen och täcker kostnaderna för statsbidrag enligt förord- ningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbru- ket och förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsåtgärder. Anslaget finansi- erar bidrag till sådant ädellövskogsbruk som re- gleras särskilt i skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och kulturmiljövårdsåtgärder. Vidare täcker det statens kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal. Anslaget får även användas för utvecklingsarbete avseende kontinuitets- skogsbruk.

Anslaget finansierar sedan sin tillkomst 1994 vissa administrationskostnader hos Skogs- vårdsorganisationen. Dessa kostnader får, när det gäller de förordningsreglerade statsbidragen, uppgå till högst 2 miljoner kronor för 2005. Därtill kommer Skogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal, som får uppgå till högst 35 miljoner kronor under 2005. Utfallet för anslaget under 2003 var 11 miljoner kronor högre än anslagsnivån för budgetåret. Anslagssparandet består till största delen av beslutade men ännu ej utbetalade stöd.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer anslagsbehovet för 2005 till 221,2 miljoner kronor. För 2006 respektive 2007 beräknas anslagsbehovet till 221,2 miljoner kronor. Mot bakgrund av vad regeringen före- slagit i propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) bör fortsatta insatser göras för biotopskydd och na-

turvårdsavtal även under 2005.
Regeringen	föreslår att	anslaget		tillförs
60,5 miljoner	kronor	per	år	för
Skogsvårdsorganisationens		kostnader		för
biotopskydd och naturvårdsavtal.

Regeringen föreslår vidare att anslaget tillförs 5 miljoner kronor per år som får användas för utvecklingsarbete avseende kontinuitetsskogs- bruk.

Anslaget bör liksom hittills till viss del kunna disponeras för Skogsvårdsorganisationens admi- nistrationskostnader, även vad gäller sådana kostnader som är relaterade till biotopskydd och naturvårdsavtal.

Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 41:2 Insatser för skogsbruket

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	205 700	205 700	205 700
Förändring till följd av:
Beslut	65 500	65 500	65 500

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 2	-50 000	-50 000	-50 000
Förslag/beräknat anslag	221 200	221 200	221 200

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Avser minskningar till följd av tidigare beslutade tidsbegränsade nivåhöjningar.

4.9.341:3 Internationellt skogssamarbete

Tabell 4.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	2 191		sparande	787

2004	Anslag	1 405	1	Utgifts-	1 874
2004	Anslag	1 405	1	prognos	1 874
2005	Förslag	1 405

2006	Beräknat	1 405

2007	Beräknat	1 405

1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

De utgifter som belastar anslaget är bl.a. alleuro- peiskt skogssamarbete, närområdessamarbete i skogsfrågor inom Östersjöregionen samt nor- diskt samarbete. FN:s skogssamarbete i form av främst FN:s skogsforum och FAO belastar också anslaget, liksom resekostnader föranledda av den Internationella tropiska timmerorganisa- tionens arbete.

Regeringens överväganden

För budgetåret 2005 bedöms anslagsbehovet till 1,4 miljoner kronor. För budgetåren 2006 och 2007 bedöms anslagsbehovet vara oförändrat. Under 2005 kommer främst det utvecklade närområdessamarbetet inom ramen för bl.a. Baltic 21 samt bilaterala kontakter med nya stora skogsländer inom EU samt Ryssland att kräva resurser. Dessutom kommer svenskt deltagande vid FN:s skogsforum, som håller sitt slutmöte 2005, att kräva insatser.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

5.2	Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt		114,6	98,4	96,6	99,7	100,9	102,6

42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen		89,4	93,3	91,5	94,7	95,1	96,5

42:3 Djurhälsovård		22,4	14,4	15,3	14,8	14,8	14,8

42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar		107,8	107,1	105,2	125,1	125,1	125,1

42:5 Ersättningar för viltskador m.m.		84,3	87,5	88,7	87,5	87,5	87,5

42:6 Djurskyddsmyndigheten		3,1	61,5	64,4	86,7	88,4	90,2

42:4 Centrala försöksdjursnämnden2		18,8	-	-	-	-	-

Totalt för politikområde Djurpolitik		440,3	462,2	461,7	508,5	511,8	516,8

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Från och med 2004 utgår anslaget 42:4 Centrala försöksdjursnämnden

5.3Mål

Målet för djurpolitiken är ett gott djurskydd och ett gott djurhälsotillstånd bland djur i männi- skans tjänst och att viltstammarna förvaltas på ett sådant sätt att oacceptabla skador på männi- skor och egendom inte uppstår.

5.4Politikens inriktning

I djurpolitiken ingår delar som djurhälsa, inkl. smittskydd, epizooti- och zoonosbekämpning, in- och utförsel av djur och djurprodukter, djur- skydd, foder, slakt, animaliska biprodukter (av- fall), veterinärorganisatoriska frågor, avel och husdjursgenetiska resurser.

Djurhälsa och djurskydd m.m.

Det finns ett stort engagemang för djur, både hos allmänheten, i den politiska debatten, i en mångfald av intresseorganisationer för djurfrågor och hos djurhållarna. En tydlig indikation på detta är att cirka hälften av allmänhetens brev till jordbruksministern rör djurfrågor. Regeringens strävan är att uppnå ett gott hälsotillstånd och ett gott djurskydd bland husdjur, sällskapsdjur, försöksdjur och andra djur som människan håller. Etiska frågor är särskilt i fokus. En god djurhållning är en viktig del i livsmedelskedjan. Den svenska grundtanken är att djurmiljön skall anpassas till djurens behov i så hög grad som möjligt och att djuren skall ges möjlighet att bete sig naturligt. Tillgång till näringsrikt foder fritt

från smittämnen och föroreningar är en förut- sättning för friska djur och en god livsmedels- kvalitet. Effektiva kontroller i alla delar i livs- medelskedjan behövs för att säkerställa hög produktion, livsmedelskvalitet och bibehålla god djur- och folkhälsa.

Djuren är en naturlig del i vårt samhälle och har betydelse för bl.a. produktionen av livsmedel och för naturens kretslopp. De är också till triv- sel och nytta i samspelet med människan. Det har länge varit självklart för oss i Sverige att människan har ett ansvar att vårda och skydda de djur vi tar i vår tjänst. Vi vet att djuren kan känna t.ex. smärta och ångest. Därför vill vi värna djuren och inte utsätta dem för onödigt lidande.

Konsumenterna har höga och ökande krav på livsmedlens säkerhet och på hur råvarorna till dessa produceras. Detta gäller inte minst de animaliska livsmedlen. En orsak till konsumen- ternas ökade medvetenhet under senare år är flera allvarliga sjukdomsutbrott bland husdjur som inträffat ute i världen.

Sverige har dock varit förskonat från allvarliga livsmedelsskandaler. Av myndigheternas års- redovisningar framgår att kontrollsystemen i alla led är väl genomförda. Kännedomen om detta hos allmänheten är god liksom förtroendet för de svenska animalieprodukterna. De allra flesta inser värdet av förebyggande åtgärder och arbete. Bland Sveriges djurbönder har sedan länge funnits en utbredd samsyn när det gäller djur- hållningsfrågor. Genom åren har producenterna aktivt, i samarbete med myndigheterna, verkat för förbättringar av djurskyddet och djurhälsan.

I kvalitetsbegreppet när det gäller livsmedel vägs i dag även in mervärden för konsumenten. Sådana mervärden kan gälla djurskydd, t.ex. att djuren hållits i en god miljö, eller att den metod för djurhållning som tillämpats bidragit till öppna landskap. Det är ett ansvar för alla parter att hjälpas åt att kommunicera dessa mervärden till konsumenterna, vilket i förlängningen kan leda till ökande efterfrågan av produkter med mervärde.

Kraven på djurpolitiken formuleras både nationellt och i EU men kräver många gånger beslut på EU-nivå. Under 2003 och början av 2004 har en rad beslut om ny lagstiftning fattats inom EU och hög aktivitet väntas också under kommande år. Också i arbetet med EU:s nya jordbrukspolitik har djurens välfärd fått ett allt större utrymme. Den svenska regeringen avser att aktivt verka på den internationella arenan för att denna utveckling skall fortsätta och för att få gehör för den svenska modellen avseende djur- skydd och djur- och folkhälsa.

Mat fri från smitta överförd från djur är en högt prioriterad fråga för regeringen. Sverige har i dag ett gott smittskyddsläge, uppbyggt på förebyggande arbete där kontroll- och bekämp- ningsprogram spelar en betydelsefull roll. För att upprätthålla det goda läget är det viktigt att fort- sätta att ställa krav vid införsel av djur och djur- produkter. Det är t.ex. angeläget att livsmedlen även fortsättningsvis är fria från salmonella. Regeringen prioriterar att aktivt verka för att våra utestående ansökningar om tilläggsgarantier (rätt att ställa ytterligare djurhälsokrav vid in- försel av djur än de som framgår av gällande djurhälsodirektiv) beviljas inom EU.

Utvidgningen av EU innebär nya utmaningar vad gäller smittskyddsläget. Ett exempel är att rabiessituationen i de baltiska länderna är oro- ande och att sjukdomen också finns i flertalet av de övriga nya medlemsländerna. En god diagnostisk beredskap är därför av allt större betydelse. Beredskapen vid Statens veterinär- medicinska anstalt (SVA) har förbättrats i och med att ett nytt säkerhetslaboratorium färdig- ställts. Sverige har för avsikt att vid behov fort- sätta att stödja de nya medlemsländerna i EU, särskilt de baltiska länderna, i veterinära frågor.

Antibiotikaresistensen ökar i världen, och även om läget i Sverige är bättre än på många andra håll är det oroande att vissa bakterier i ökad grad utvecklat resistens även här. Frågan är

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

av stor vikt och det bör diskuteras vad som ytterligare kan göras inom djurhållningen för att arbeta aktivt i syfte att minska resistensproble- men.

Bättre djurskydd och djuromsorg vid djur- transporter inom EU är fortsatt en fråga av stor betydelse för Sverige. Regeringen avser arbeta aktivt för ett regelverk för transporter som prioriterar djurskyddet. En annan central djurskyddsfråga är planerat arbete inom EU för att förbättra villkoren för slaktkycklingar. Vidare prioriterar regeringen att förbättra den nationella djurskyddstillsynen, t.ex. genom ökat centralt stöd till operativa tillsynsmyndigheter och tillskapande av ett djurskyddsregister.

Grunden för den biologiska produktionen är de genetiska resurserna. Sverige är aktivt på- drivande internationellt i frågor som rör gene- tiska resurser. Stor vikt läggs nu vid arbete med en nationell plan för bevarande och bruk av de husdjursgenetiska resurserna i Sverige.

Viltvård

Viltvården syftar till att bevara och utveckla de viltarter som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter som tillfälligt förekommer naturligt i landet.

Risken för viltskador skall i första hand mot- verkas genom skadeförebyggande åtgärder och i andra hand genom jakt. Om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv svarar för hela kostnaden kan ersättning erhållas från anslaget 42:5 Ersättning för viltskador m.m.

5.5Insatser

5.5.1Insatser inom politikområdet

Ett omfattande arbete pågår både i Sverige och inom EU för att se över olika delar av den lag- stiftning som berör djurpolitiken, i syfte att för- bättra djurskydd, djurhälsa och folkhälsa. Även ändringar i de konventioner under Europarådet som berör djur kan ha återverkningar på den svenska lagstiftningen inom området. Sverige arbetar kontinuerligt med att se över djur- skyddslagen (1988:534) och djurskyddsförord- ningen (1988:539) för att anpassa reglerna efter djurens behov i så stor utsträckning som möjligt och regeringen avser att lägga fram en proposi- tion i frågan om en förstärkt djurskyddstillsyn.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Djurhälsa och folkhälsa

Smitta från djur till människa (zoonoser), ofta via livsmedel, är ett stort problem internationellt. EG-förordningen om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smitt- ämnen ((EG) nr 2160/2003) och direktivet om övervakning av zoonoser och zoonotiska smitt- ämnen (2003/99/EG) antogs i december 2003.

Vad gäller de svåraste smittsamma djursjuk- domarna (epizootier) är det högt prioriterat med god beredskap. Jordbruksverket lämnade i december 2003 sin slutrapport från det s.k. STUDS-projektet (STUDS=större utbrott av smittsamma djursjukdomar) som behandlat beredskapsfrågorna. Rapporten pekade på bl.a. behov av förändring i lagstiftningen. Inom EU har ett nytt rådsdirektiv (2003/85/EG) om bekämpande av mul- och klövsjuka beslutats. Direktivet som trädde i kraft den 30 juni 2004 anger ett minimum av de bekämpningsåtgärder som skall vidtas av gemenskapen i händelse av ett utbrott samt vissa förebyggande åtgärder. Med anledning av direktivet kommer en propo- sition om vissa ändringar i den svenska epizoo- tilagen att lämnas.

För att förhindra införsel till Sverige av vissa allvarliga djursjukdomar som finns i andra med- lemsländer ansökte Sverige i anslutning till medlemskapsförhandlingarna om garantier för ett antal djursjukdomar, i tillägg till de direktiv med djurhälsovillkor som fastställts av EU. I avvaktan på beslut från EU-kommissionen om övriga sjukdomar upprätthåller Sverige de sär- skilda införselvillkor, bl.a. karantän, som gällde före medlemskapet. Tilläggsgarantier för vissa fisksjukdomar beviljades i februari 2004, vilket innebär att Sverige får upprätthålla särskilda djurhälsovillkor vid införsel av fisk under för- utsättning att av EU-kommissionen godkända kontrollåtgärder vidtas inom landet.

Statistiken över antalet BSE-fall i medlems- staterna visar en stabil eller i de flesta fall en fort- satt neråtgående trend. Situationen i Portugal och Spanien utgör dock ett undantag där antalet fall ökat under 2003. Ett flertal rättsakter har under 2003 antagits gällande åtgärder mot TSE- sjukdomen scrapie hos får och getter. Det svenska kontrollprogrammet beträffande scrapie har godkänts och Sverige har fått tilläggsgaran- tier vid handeln med får och getter (förordning (EG) nr 1874/2003).

Förordningen om animaliska biprodukter ((EG) nr 1774/2002) skall tillämpas från den 1

maj 2003. Förordningen fastställer bl.a. djur- hälso- och hygienregler för hantering, transport, lagring och användning av animaliska biproduk- ter för att förhindra att eventuell smitta sprids till människor och djur. Konsekvensändringar i den svenska lagstiftningen om foder respektive provtagning på djur har införts och trädde i kraft den 1 januari 2004.

I juli 2003 antogs den nya förordningen om djurhälsovillkor vid icke-kommersiella förflytt- ningar av sällskapsdjur ((EG) nr 998/2003) och ”sällskapsdjurpass” infördes. Sverige, som är rabiesfritt, får genom särregler fortsätta att kräva att blodprov tagits på inresande hundar och katter för att kontrollera vaccineringen. Sverige får också fortsätta att kräva avmaskning för att hindra spridning av dvärgbandmask. De nya reglerna skall tillämpas från den 3 juli 2004 med en övergångstid till den 1 oktober 2004.

Framgång nåddes för det svenska synsättet när EU i september 2003 beslutade (dir. 2003/74/EG) rörande stopp för viss hormonan- vändning på livsmedelsproducerande djur.

Det är viktigt att det foder som ges till djuren är tjänligt. Livsmedelssäkerheten ökas genom ett helhetsperspektiv på foderproduktion och foderanvändning. Dessa frågor har hanterats aktivt inom EU och i april 2004 antogs i Jord- bruks- och fiskerådet ett antal nya bestämmelser för att förbättra foderkontrollen. Samtidigt nåd- des en politisk överenskommelse om bestäm- melser för förbättrad foderhygien. De nya regel- verken innehåller bestämmelser om bl.a. spår- barhet, företagens egenkontroll, registrering och godkännande av foderanläggningar.

En förordning om fodertillsatser ((EG) nr 1831/2003) beslutades i september 2003 och kommer att börja tillämpas i oktober 2004. De nya bestämmelserna innebär bl.a. att de antibio- tikasubstanser som i dag är godkända som foder- tillsatser är förbjudna fr.o.m. 2006. Därefter kommer användning av antibiotika inom djur- uppfödningen endast att godkännas för vete- rinärt bruk.

Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv om främmande ämnen i djurfoder (2002/32/EG) som beslutades i maj 2002, till- lämpas fr.o.m. den 1 augusti 2003. De nya bestämmelserna innebär bl.a. ett förbud mot utspädning av foderpartier med ett högt innehåll av främmande ämnen. Mot bl.a. denna bakgrund skall en översyn göras av vilka halter av sådana som kan tillåtas i foder. Inom ramen för kom-

mittéförfarandet har det under 2003 fattats beslut beträffande högsta tillåtna innehåll i foder av t.ex. vissa tungmetaller och mögelgifter (direktiv 2003/100).

Med anledning av att ett flertal EG-förord- ningar antagits och kommer att antas inom foderområdet kommer regeringen under 2005 att se över lagen (1985:295) om foder och till riksdagen lämna förslag till ändringar.

En utredning om behörighetsfrågor m.m. pågår sedan september 2003. Utredarens uppgift är att göra en översyn av behörighets- och ansvarsfrågor inom djursjukvården och bl.a. bedöma behovet av ytterligare reglerade yrken inom djursjukvården. En översyn av hur djur- sjukdataregistret fungerar skall också utredas av en särskild utredare som tillsattes i juni 2004. Vid samma tidpunkt har också en utredning för att se över behovet av tjänstehundar tillsatts.

Djurskydd

Den enskilt största förändringen på den svenska djurpolitikens område under perioden är inrät- tandet av Djurskyddsmyndigheten den 1 januari 2004. Med detta tas ett samlat grepp över djur- skyddsfrågorna vilket innebär en ambitionshöj- ning som förväntas kunna motsvara de ökande krav som ställs i samhället. Djurskyddsmyndig- heten kommer, utöver egen personal, att ha tre rådgivande organ:

-Ett djurskyddsråd.

-Ett råd för utveckling av alternativa meto- der till djurförsök.

-Ett råd för alternativa behandlingsmetoder.

För verksamheten 2004 har sammanlagt 61,5 miljoner kronor avsatts.

I oktober 2003 redovisades betänkandet Djurens välfärd och pälsdjursnäringen (SOU 2003:86). Utredarens uppdrag var att utreda olika handlingsvägar för pälsdjursnäringen. Utredningen konstaterar att minkar i för hög grad utövar stereotypier och att detta indikerar att 4 § i djurskyddslagen inte är uppfylld. Betänkandet är remissbehandlat och frågan bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen avser att därefter lägga fram förslag till riksdagen i frågan.

Centrala försöksdjursnämnden (CFN) har under 2003 genomfört en särskild satsning på forskning om utveckling av alternativa metoder till djurförsök på totalt ca 12,88 miljoner kronor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Betänkandena Etisk prövning av djurförsök (SOU 2002:86, SOU 2003:107) färdigställdes under 2002 och 2003. Regeringen har för avsikt att lägga fram en proposition i frågan under 2005. Den nya gemensamma kemikalielagstift- ningen inom EU kan komma att innebära en ökning av antalet försök på djur inom unionen. Sverige avser att fortsätta arbeta aktivt för att begränsa antalet försöksdjur så långt möjligt. Inom ramen för Europarådet pågår arbete med nya rekommendationer om hur försöksdjur skall hållas och skötas. Arbetet förväntas vara avslutat under 2005. Inom EU kommer dessutom ett förslag till nytt direktiv om skydd av försöksdjur att presenteras under 2005.

Sverige har bidragit i processen att ta fram ett förslag om skydd av slaktkycklingar inom EU och prioriterar arbetet med gemensamma regler på detta område. Som ett led i arbetet anordna- des under hösten 2003 en två dagar lång studie- resa i Sverige för EU-kommissionen och tjäns- temän från andra medlemsstater samt anslutande länder. Sverige har i ett internationellt perspektiv kommit långt i sitt djurskyddsarbete beträffande slaktkyckling. EU-kommissionen väntas under hösten 2004 lägga fram ett förslag om gemen- samma regler för skydd av slaktkyckling.

Husdjursgenetiska resurser och hästfrågor

Underlag till ett nytt nationellt program för husdjursgenetiska resurser redovisades enligt uppdrag i juni 2003 av Jordbruksverket. Det är första gången ett sådant program tas fram i Sverige. Förslag lämnades om ansvarsfördelning och ökad samordning mellan olika myndigheter och enskilda organisationer, samt om ökad sam- verkan mellan genbevarande och praktisk hus- djursförädling. Dessutom föreslogs insatser för undervisning, kompetensuppbyggnad och forsk- ning samt bildande av nätverk för nordiska och internationella insatser. Förslaget till nationellt program har remissbehandlats under hösten 2003. Regeringen planerar att under 2005 pre- sentera sin syn på dessa frågor för riksdagen.

Betydande initiativ har tagits för att bidra till en god utveckling av hästsektorn. Efter en skri- velse till riksdagen (Skr. 2003/04:54) beslutades regeringens Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn i december 2003. Handlingsplanen fokuserar på en rad utvecklingsområden t.ex. hästens betydelse för landsbygden, hästens betydelse för barn, funktionshindrade och i övrig fritidsverksamhet samt utbildning i hästhållning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

En arbetsgrupp med representanter från olika delar av hästsektorn har tillsatts för att underlätta genomförandet och skapa ett forum för informationsutbyte inom hästområdet.

Övriga insatser (information, bidrag och kontroll)

Flera informationssatsningar har gjorts av Jord- bruksdepartementet under året. För att öka kännedomen om övervägandena och förslagen i handlingsplanen för åtgärder inom hästsektorn har en populärversion arbetats fram. Den har spritts i nära 3 000 exemplar via intresseorgani- sationer, myndigheter m.fl. och mötts av ett stort intresse.

Ett internationellt seminarium om campylo- bacter förbereds och kommer att hållas i oktober 2004. Det svenska övervakningsprogrammet mot campylobacter har rönt stort intresse inter- nationellt och kommer att presenteras under seminariet. Många ungdomar är engagerade i frågor som rör djur, inte minst etiska aspekter. I syfte att stimulera debatten presenterade Jord- bruksdepartementet våren 2003 ett diskussions- underlag om djuretik, riktat till gymnasieelever.

Det är av vikt att ny kunskap hela tiden utvecklas så att djurskydd och djurhälsa kan för- bättras. Djurskyddsmyndigheten lämnar därför bidrag till forskningsprojekt om djurskydd och utveckling av alternativ till djurförsök.

De svenska kontroll- och bekämpnings- programmen finansieras till ungefär hälften var- dera av näringen (Svensk Mjölk, Svenska Djur- hälsovården och Svensk Fågel) respektive staten. Att arbeta förebyggande genom dessa program är viktigt eftersom ett sjukdomsutbrott kan få stora negativa konsekvenser till höga kostnader. Sverige kan dessutom genom etablerad kontroll erhålla respektive bibehålla s.k. tilläggsgarantier från EU. Dessa har betydelse för svensk handel, ett gott djurskydd, minskad antibiotikaanvänd- ning och resistensutveckling, samt minskad risk för att människor insjuknar i från djur överförda sjukdomar som t.ex. salmonella.

En väl fungerande tillsyn är en förutsättning för gott djurskydd. En departementsskrivelse om djur- och livsmedelstillsyn (Ds 2004:11) har presenterats. Den remissbehandlades våren 2004 och regeringen förbereder nu en proposition i frågan. Djurskyddsmyndigheten har givits före- skriftsrätt på djurskyddstillsynsområdet och har därigenom ett kraftfullt instrument för att bistå kommunerna och förbättra tillsynen genom bra vägledning.

5.5.2Insatser utanför politikområdet

Kommunerna ansvarar i dag för den operativa djurskyddstillsynen. Ett antal nya redskap för att ytterligare stärka djurskyddet genom förbättrad tillsyn förbereds nu av regeringen. Distriktsvete- rinärorganisationen finansieras till ca 80 procent av uppdragsgivarna, dvs. i första hand djurägarna, och i övrigt av anslag över statsbudgeten. Olika producentorganisationer finansierar en betyd- ande del av de svenska kontroll- och bekämp- ningsprogrammen. Läkemedelsindustrin ger vissa bidrag till forskning om alternativ till djurförsök.

5.6Resultatbedömning

Målet för politikområdet är ett gott djurskydd och ett gott hälsotillstånd bland djur i männi- skans tjänst och att viltstammarna förvaltas på ett sådant sätt att oacceptabla skador på männi- skor och egendom inte uppstår.

De indikatorer som används för att uppvisa en god djurhälsa och ett gott djurskydd och som därmed också bidrar till god folkhälsa är, för djurhälsa, antalet sjukdomsanmärkningar för olika djurslag; och för djurskydd, kommunernas tillsyn, länsstyrelsernas beslut om omhänder- tagande av djur samt antalet förprövade djurplat- ser (ny-, om- och tillbyggnad av djurstallar där ritningar etc. på förhand kontrollerats så att djurskyddslagens krav är uppfyllda).

5.6.1Resultat

Sveriges djurhälsoläge har under 2003 varit stabilt och gott. Sverige har varit förskonat från större utbrott av allvarliga smittsamma djursjuk- domar, trots att sådana förekommer relativt frekvent i vår nära omgivning. Att djurhälsoläget är gott visas också av den indikator som valts för djurhälsa (antal sjukdomsanmärkningar på svin vid slakt respektive juverinflammationer hos mjölkkor). Trenden är stabil/fallande vilket tyder på ett totalt sett förbättrat hälsoläge.

De indikatorer som fastlagts för att följa utvecklingen på djurskyddsområdet tyder på att också djurskyddet förbättrats 2003 jämfört med 2002. Antalet förelägganden etc. eller anmälan till åtal har inte ökat trots att fler tillsynsobjekt

besökts (indikatorn ”lokal tillsyn”), antalet beslut hos länsstyrelserna om omhändertagande av djur respektive djurförbud har minskat, och slutligen har antalet förprövade djurplatser totalt sett ökat.

Djurhälsa och folkhälsa

Inom zoonosområdet har 2003 dominerats av det största salmonellautbrottet i Sverige i modern tid. Smittkällan var foder. Totalt drab- bades 48 besättningar. Berörda myndigheter agerade kraftfullt för att i möjligaste mån begränsa utbredningen. Jordbruksverket fyllde väl sin koordinerande roll och Distriktsveteri- närorganisationen (DVO) bidrog genom att effektivt omdirigera personal för provtagning etc. till den drabbade regionen. Statens veteri- närmedicinska anstalt (SVA) ställde snabbt de resurser till förfogande som krävdes för analyser m.m., vilket visade att de satsningar som gjorts för att skapa förbättrad beredskap givit resultat. Jordbruksverket har över räntekontokrediten gjort preliminära utbetalningar till drabbade lant- brukare. Justitiekanslern driver för närvarande en process mot foderfabriken varifrån smittan härstammade, bl.a. med syfte att uppnå kost- nadstäckning för staten. Staten har förskotterat ca 100 miljoner kronor av kostnaderna för sal- monellautbrottet 2003.

Flera för Sverige nya sjukdomar har diagnosti- serats vid SVA under 2003. Det gäller fransk hjärtmask, PMWS (post weaning multi systemic wasting syndrome) och Nor98. Nor98 är en prionorsakad transmissibel spongiform encep- halopati hos får som tidigare endast beskrivits i Norge. Det finns behov av forskningssamarbete inom EU för att fastlägga hur denna sjukdom skall klassificeras.

SVA arbetar aktivt för att motsvara de krav som ställs genom den internationella utveck- lingen. Exempel är att man använder sig av inter- nationella kvalitetssäkringssystem samt att man utsetts till internationellt referenslaboratorium för virusdiagnostik. Ett annat exempel är att det på initiativ av SVA skapats ett nätverksprojekt med andra europeiska länder. Under 2003 har detta utvecklats till ett Center of Excellence: nätverket MED-VET-NET där 15 olika forsk- ningsinstitut deltar. Nätverket kommer att finansieras inom EU:s sjätte ramprogram för forskning med totalt 15 miljoner euro under fem år. Huvudsyftet är att skapa en europeisk platt- form med fokus på säkra livsmedel och zoo-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

noser. SVA administrerar en webbplats till stöd för nätverket.

SVA uppvisade 2003 ett underskott på 1,6 miljoner kronor. 2002 var underskottet 5,9 mil- joner kronor. En investeringsfas med om- och tillbyggnader på drygt 100 miljoner kronor har just avslutats. All SVA-verksamhet förutom blodproduktion har därmed kunnat samlas till lokaler i Uppsala på samma område som Sveriges lantbruksuniversitet. Statsanslaget höjdes 2003 med 2 procent vari ingick 5 miljoner kronor sär- skilt tilldelade medel för det nya säkerhetslabo- ratoriet. SVA:s nya laboratorium innebär stärkt beredskap vid bioterrorism och avsiktlig sprid- ning av smittämnen.

Distriktsveterinärorganisationen har målsätt- ningen att öka de förebyggande insatserna på besättningsnivå och därigenom minska proble- men för de enskilda djuren. Resultat har uppnåtts i linje med målet och veterinärinsat- serna i Sverige utvecklas alltmer mot sjukdoms- förebyggande åtgärder. Detta är ett bra sätt att förbättra djuromsorg och ekonomi samt att minska användningen av läkemedel. Det totala antalet förrättningar fortsätter att öka, bl.a. på grund av att särskilt häst- och sällskapsdjurs- sektorerna expanderar kraftigt och på grund av det stora salmonellautbrottet 2003. Årets resul- tat för distriktsveterinärverksamheten uppvisar ett underskott på 5,9 miljoner kronor, vilket dock är ca 0,6 miljoner kronor mindre i under- skott än beräknat. Anledningen till underskottet är bl.a. retroaktiva personalkostnader avseende 2002.

Andelen besättningar som är anslutna till djurhälsovården har koppling till djurhälsoläget. Andel hälsokontrollerade slaktsvin, kor i ko- kontrollen samt kontrollerade fiskodlingsföretag ligger på samma höga nivå som 2002 (90, 83 respektive 99 procent). Det är en viktig uppgift för Statens jordbruksverk att tillsammans med näringens organisationer intensifiera sin infor- mation om de långsiktiga vinsterna med att delta i djurhälsovården så att andelen anslutna fortsatt hålls på en hög nivå.

Under 2003 startades frivilliga förebyggande kontrollprogram avseende salmonella hos svin och nöt. Andelen anslutna besättningar är hög för svin och lägre men ökande för nöt. Inom kontrollprogrammen ingår provtagning av ett antal djursjukdomar enligt de krav som EU ställer, till en total kostnad på 14,4 miljoner kro- nor 2003. Totalt testades dessutom 34 690 nöt-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

kreatur för BSE (galna kosjukan) och 8 183 får och getter för scrapie till en total kostnad om 31,4 miljoner kronor. Samtliga tester var nega- tiva och Sverige är det enda landet bland EU15- länderna som inte haft något BSE-fall.

EFSA:s (European food safety authority) har hösten 2004 presenterat en utvärdering av risken att Sverige skall drabbas av BSE. Sverige bedöms ha den lägsta risken för BSE inom EU. För svenskt vidkommande innebär det att den över- vakning och provtagning vi hittills haft är till- räcklig och att några krav på en utökning inte kan förväntas. Den för Sverige gynnsamma bedömningen är ett resultat av bl.a. de förebyggande åtgärder som vidtagits samt ett erkännande av vår organisation för BSE- övervakningen.

I februari 2003 påvisades i Nederländerna ett stort utbrott av fågelinfluensa (aviär influensa) som spreds vidare till Belgien och Tyskland. EU beslutade direkt om adekvata skyddsåtgärder och Sverige drabbades inte.

Antibiotikaresistensen ökar globalt sett och vissa bakterier har i ökad grad utvecklat resistens även i Sverige. Följande noteras i den svenska statistiken:

-Penicillinresistens hos en bakterie som ger lunginflammation hos kalv har konstaterats för första gången 2003,

-för svindysenteri finns nu bara ett verksamt antibiotikum,

-10 procents resistens har konstaterats hos en bakterie som orsakar diarré hos grisar,

-multiresistenta E. colibakterier är vanliga hos kalv och gris.

Sverige har nått framgång i sitt arbete på antibio- tikaområdet när man efter ett långvarigt arbete lyckats få stöd inom EU för att antibiotika inte skall tillåtas som tillväxtbefrämjare i foder ((EG) nr 1831/2003).

På det veterinärorganisatoriska området in- rättades i april 2003, under ledning av stats- sekreteraren, en samarbetsgrupp med huvud- syfte att förbättra samverkan mellan privat- praktiserande veterinärer och distriktsveterinä- rer. Gruppens arbete har bl.a. lett till dels en modell för hur privata veterinärer kan utöva till- syn i enlighet med EU:s mjölkhygiendirektiv (92/46/EEG), dels åtgärder för finansiering av veterinärtjänster för avlägset boende.

Djurskydd

Ett resultat av betydelse är att djurskyddsläget i Sverige har stärkts genom inrättandet av Djur- skyddsmyndigheten, vilket innebär bättre möjligheter för uppföljning av djurskyddslagstiftningen, tillsynsvägledning och information. Medborgarna skall få snabb service genom att Djurskyddsmyndigheten inrättat en s.k. ”front desk” med syfte att kunna besvara förfrågningar.

Centrala försöksdjursnämnden (CFN) fram- håller i sin årsredovisning att den djurförsöks- etiska prövningen i sig lett till ökad etisk med- vetenhet hos forskarna. Tidigare utvärderingar har visat att forskningen som stötts av CFN håller hög kvalitet och också har lett till att djur- baserade metoder kunnat ersättas med alternativ utan djuranvändning.

Djurskyddsmyndigheten har gjort vissa för- ändringar i redovisningen av försöksdjursstati- stiken. Djurskyddsmyndigheten och Fiskeri- verket har funnit att även provfiske och märkning av fisk är att anse som användning av försöksdjur. Detta får bl.a. till konsekvens att antalet redovisade försöksdjur blir avsevärt fler än tidigare år. Av det totala antalet använda för- söksdjur 2003 på 10,1 miljoner försöksdjur ut- gjordes 9,5 miljoner av fiskar i provfiske och märkning av fisk. För de mer traditionella för- söksdjuren redovisas en viss ökning (6,3 pro- cent) jämfört med 2002.

En viktig djurskyddsfråga för Sverige under 2003 och våren 2004 har varit förhandlingsarbe- tet inom EU rörande skydd av djur under trans- port. Enighet har inte kunnat uppnås, men ett delresultat kan sägas vara att Sverige bidragit till att blockera förslag som ur svensk synvinkel sna- rare hade lett till försämring.

En annan djurskyddsfråga som ännu inte är fullständigt löst rör burhöns. I januari 2004 löpte de sista dispenserna för värphöns i traditionella burar ut. Vid årsskiftet hölls dock fortfarande minst 813 500 värphöns eller ca 15 procent av totalantalet, i oinredda burar utan dispens. Jord- bruksverket har därför polisanmält 27 företag som fortsatt håller värphöns i icke tillåtna burar.

Resultat inom djurskyddsområdet har upp- nåtts också på den internationella arenan där Sverige deltar aktivt. Inom t.ex. OIE (Office International des Epizooties) har Sveriges enga- gemang under 2003 och 2004 varit avgörande för att lyfta djurskyddsfrågorna inom organisatio-

nen. Sverige engagerar sig också inom Europa- rådet där arbete pågår inom ramen för konven- tionerna om skydd av animalieproduktionens djur, om skydd av djur under internationella transporter och om skydd av försöksdjur. Nya rekommendationer beträffande skydd av svin har utarbetats, och arbete pågår med rekom- mendationer om skydd av kanin och fisk. Det finns planer på att under 2004 även börja revi- dera de rekommendationer som gäller skydd av nötkreatur. Inom Nordiska ministerrådet har Sverige agerat för ökad uppmärksamhet på djur- frågor generellt.

Jordbruksdepartementet deltar aktivt för att stödja internationellt forskningssamarbete om djurskydd. På initiativ av Nederländerna deltar Sverige i ett EU-projekt med syfte att skapa ett nätverk för europeiskt forskningssamarbete om djurskydd.

5.6.2Analys och slutsatser

Indikatorerna på förbättrat djurskydd respektive djurhälsa visar att utvecklingen är positiv. Att Sverige är det enda EU-land som inte drabbats av BSE och att fågelinfluensa inte nått Sverige trots att stora utbrott drabbat länder i vår närhet, tyder på samma sak. Det är väsentligt att det goda djurhälso- och smittskyddsläget upprätt- hålls. Betoningen bör ligga på att arbeta före- byggande och därmed undvika att problemen uppstår. Ett viktigt led i arbetet för hög djur- och folkhälsa är kontroll- och bekämpnings- program för olika sjukdomar, men även de häl- soförebyggande program som utarbetas i sam- arbete mellan Jordbruksverket och näringen. Det förebyggande arbetet behöver dock komplette- ras med fortsatt utveckling av beredskap för större utbrott av djursjukdomar etc., med eller utan risk för folkhälsan, som trots allt kan komma att inträffa. Jordbruksverket bör därför i samarbete med övriga berörda myndigheter fortsätta sitt arbete med den nationella strategin för beredskap vid djursjukdomsutbrott, bl.a. genom praktiska beredskapsövningar.

I stort kan noteras att de resurser som ställts till förfogande på djurpolitikens område varit ändamålsenliga och använts för att uppnå god djurhälsa och gott djurskydd i enlighet med myndigheternas regleringsbrev och andra styr- instrument. De extraordinära kostnaderna för det stora salmonellautbrottet 2003 kunde dock

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

inte klaras inom ordinarie budget (se nedan). Sammanlagt var anslagen 2003 för djurpolitiken 47 miljoner kronor högre än 2002, framför allt beroende på en extra satsning på forskning om alternativ till djurförsök, förväntade kostnader för Djurskyddsmyndigheten samt ökade resur- ser till bekämpande av smittsamma husdjurs- sjukdomar.

På djurpolitikens område redovisar regeringen omfattande insatser för att revidera lagstift- ningen, både nationellt och inom EU. Ny kunskap i form av vetenskapliga underlag tillkommer hela tiden och bidrar till behov av förändring av lagar och regler. En speciell fråga med koppling till lagstiftning är frågan om att Sveriges utestående ansökningar om tilläggsgarantier behandlas inom EU. I februari 2004 beviljades tilläggsgarantier för en rad fisksjukdomar. Det är en framgång och ambitionen bör vara att även övriga utestående ärenden om tilläggsgarantier behandlas i EU inom rimlig tid.

Inom EU och internationellt har djurfrågorna fått allt större uppmärksamhet. Ett fortsatt aktivt svenskt engagemang i internationella fora bidrar till en positiv utveckling. Ambitionen är att verka för att få gehör internationellt för den svenska modellen avseende djurskydd och djur- och folkhälsa. EU-arbetet är fortsatt av särskilt stor betydelse mot bakgrund av att stor del av lagstiftningen beslutas inom EU.

Ambitionen att uppnå ett kretsloppssamhälle innebär fortsatt utmaningar också på djursidan. Kopplat till den ekologiska produktionen finns förutom frågor som foderhygien och smittskydd i kretslopp även behov av forskning och utveck- ling om smittskyddsaspekter för djur- och folk- hälsa samt djurskyddsaspekter relaterat till nya produktionsformer med bl.a. frigående djur. Det är prioriterat att genomföra den handlingsplan för animaliska biprodukter som färdigställts av en samarbetsgrupp med deltagande från Jord- bruksdepartementet, Miljödepartementet, nä- ringen och berörda myndigheter i juni 2004. Ambitionen är att material som tidigare betrak- tats som avfall nu skall kunna tas till vara på ett säkert sätt och omvandlas till biobränsle, vilket för oss ett steg närmare kretsloppssamhället. Den ökande antibiotikaresistensen är en annan hållbarhetsfråga som bör ägnas uppmärksamhet veterinärt men också som en avelsfråga så att motståndskraft mot sjukdom uppmuntras vid avel och behov av medicinering därmed minskar.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Det stora salmonellautbrottet 2003 kräver en särskild analys. Utbrottet härstammade från smittat foder från en enda leverantör. Genom bristfälliga kontroller hos leverantören, som inte följde gällande rutiner, kunde smittan spridas vidare. Det utreds för närvarande om det rörde sig om ett lagbrott. I själva hanteringen av utbrottet visade sig den svenska modellen robust. Ansvariga myndigheter kunde effektivt kartlägga typ av salmonella och smittväg, så att vidare spridning kunde hejdas. Åtgärderna sattes in snabbt och inget smittat kött nådde konsu- menterna. Glädjande nog kunde konstateras att förekomsten av salmonellasmitta var obefintlig i besättningar som inte fått smittat foder, men som testades för säkerhets skull. Totalt under utbrottet analyserades 50 000 prover, varav 387 (0,8 procent) var positiva för salmonella. Detta visar att salmonella normalt inte finns i svenska besättningar. Sammantaget dras slutsatsen att smittskyddsläget generellt är fortsatt gott. Det finns inte någon grund för regeringen att revidera den svenska modellen med förebyggande arbete och kontrollprogram och man konstaterar att den i sin helhet är kostnads- effektiv.

Bildandet av Djurskyddsmyndigheten förut- sätts bidra till ett samlat grepp om djurskydds- frågorna. Tre rådgivande organ skall inrättas och förväntas blir verkningsfulla redskap för samråd mellan bl.a. näring och myndighet. Myndig- hetens rätt att meddela föreskrifter för djur- skyddstillsynen är också ett kraftfullt redskap som kommer att förstärka djurskyddet. För att ytterligare belysa möjliga sanktionsmedel inom djurskyddet kommer ett system för djurskydds- sanktionsavgift att utredas.

Den statliga regleringen av djurförsöksverk- samheten och den djurförsöksetiska prövningen har enligt regeringens bedömning haft en stor betydelse för att uppnå en begränsning av antalet försöksdjur. Den bidrar också till en ökad etisk medvetenhet om frågor med anknytning till för- söksdjursanvändning. Även CFN:s forsknings- stöd under 2003 för utveckling av alternativa metoder till djurförsök bedöms vara en betydel- sefull faktor. CFN:s bestämmelser om obligato- risk utbildning för all personal som använder försöksdjur eller som på annat sätt är knutna till djurförsöksverksamheten har inneburit att per- sonalens kompetens höjts och kvaliteten på djuromsorgen inom forskningen förbättrats. Denna verksamhet har nu överförts till Djur-

skyddsmyndigheten som kommer att ansvara för att kontinuiteten i forskningsstöden för utveck- ling av alternativa metoder för djurförsök bibe- hålls.

Behov av resurser finns vad gäller kontroll- programmen för bekämpande av smittsamma djursjukdomar där en stabilare finansieringsitua- tion är önskvärd. Den statliga medfinansieringen bidrar till att de pågående programmen kan behållas på nuvarande nivå. Också för TSE- kontroller finns behov av ökade resurser, liksom på djurskyddsområdet till upprättande av djur- skyddstillsynsregister, forskning samt inom för- söksdjursområdet.

5.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen bedömer att SVA:s och CFN:s årsredovisningar för 2003 i allt väsentligt är rätt- visande.

5.8Budgetförslag

5.8.142:1 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tabell 5.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	114 610		sparande	-994
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	98 419	1	prognos	96 612
2005	Förslag	99 735
2006	Beräknat	100 871	2
2007	Beräknat	102 634	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 99 735 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 99 735 tkr i 2005 års prisnivå.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan för myndigheter och enskilda och utreder bl.a. upp- komst, orsak och spridningssätt av sjukdomar hos djur. SVA:s uppgift är att uppnå och vid- makthålla en god djur- och folkhälsa. Arbetet bedrivs genom förebyggande, diagnostiserande och bekämpande av infektionssjukdomar hos djur. SVA medverkar vid utbrott av epizootiska sjukdomar och ansvarar för Zoonoscenter i

Sverige. SVA är veterinärmedicinskt centrallabo- ratorium och svenskt referenslaboratorium enligt en rad EG-rättsakter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.4 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	209 543	209 133	410
Prognos 2004	206 000	206 000	0
Budget 2005	210 000	210 000	0

SVA:s verksamhet består av anslagsfinansierade myndighetsuppgifter, avgiftsfinansierad upp- dragsverksamhet och forskning.

Uppdragsverksamhetens intäkter inklusive uppdragsforskning har jämfört med 2002 ökat från 200,2 miljoner kronor till 209,5 miljoner kronor 2003.

Regeringens överväganden

Verksamheten vid SVA visar resultat i linje med satta mål. Det är viktigt att utveckla arbetet med riksvärdering såsom riskidentifiering, riskkate- gorisering och bedömning av exponering, också i samarbete med andra aktörer. SVA bör prioritera detta arbete inom sina befintliga ramar.

Frågeställningar rörande ekologisk produk- tion (bl.a. foderhygien och smittskydd i krets- loppet), liksom antibiotikaresistens, är också frågor som SVA bör prioritera inom ramarna.

De gångna årens händelser i EU har på ett tydligt sätt visat hur viktigt det är att enskilda länder har en god beredskap mot epizootier och andra allvarliga smittsamma djursjukdomar, inklusive zoonoser. SVA har i detta samman- hang en viktig uppgift i bevarandet av Sveriges goda djurhälsoläge och därmed också i att bidra till god folkhälsa.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 99 735 000 kronor anvisas under anslaget 42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 100 871 000 kronor respektive 102 634 000 kronor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 5.5 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	98 419	98 419	98 419
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 316	2 452	4 215
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	99 735	100 871	102 634

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

5.8.242:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

Tabell 5.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	89 392		sparande	0
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	93 257	1	prognos	91 539
2005	Förslag	94 715
2006	Beräknat	95 081	2
2007	Beräknat	96 540	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 94 715 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 94 715 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget disponeras för statens bidrag till distriktsveterinärorganisationen (DVO). Jord- bruksverket är chefsmyndighet för DVO.

DVO är avpassad främst för att tillgodose behovet av sjuk- och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hos hästar som används i jord- och skogsbruket. Om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan anvisas, är en distriktsveterinär skyldig att även tillhandahålla djursjukvård för övriga hus- djur. DVO skall i samarbete med bl.a. den av lantbruksnäringen organiserade hälsokontroll- verksamheten medverka vid förebyggande åtgär- der, delta i kontroll och bekämpningsprogram samt utföra officiella veterinäruppgifter.

DVO finansieras till största delen av upp- dragsgivarna, dvs. i första hand djurägarna och i

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

övrigt av anslag över statsbudgeten. Anslaget belastas av kostnader för löner, varav kostna- derna för jourverksamhet utgör en betydande del, samt för utbildning och gemensam admi- nistration för organisationen.

Under anslaget anvisas även medel för att minska avlägset boende djurägares veterinär- kostnader för vård av jord- och skogsbrukets djur. Dessa medel får disponeras till veterinär inom DVO eller annan veterinär som arbetar under liknande former. Enligt förordningen (1994:1313) om avgifter vid veterinär yrkesut- övning meddelar Jordbruksverket föreskrifter om avgifter vid sådan veterinär yrkesutövning som står under verkets tillsyn och som avser arbetsuppgifter som utförs av en distriktsveteri- när eller av annan veterinär på grund av en före- skrift eller ett myndighetsförordnande.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.7 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2003		14 835	14 835	0

Prognos 20041		4 400	4 400	0

Budget 2005		4 400	4 400	0

1 Viss verksamhet har fr.o.m. 2004 övertagits av Djurskyddsmyndigheten.

Tabell 5.8 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet1	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	378 461	384 374	-5 913

Prognos 2004	401 300	400 600	700

Budget 2005	401 300	400 600	700

1 Myndighetsuppdrag samt intäkter från anslag 42:2 Bidrag till distriktsveteri- närorganisationen ingår.

Av tabellerna framgår storleken på DVO-orga- nisationens avgiftsbelagda verksamhet, vilken finansierar större delen av DVO.

Angående de offentligrättsliga avgifterna som redovisas inom DVO, se närmare under Revi- sionens iakttagelser i kapitlet om Livsmedels- politik.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 94 715 000 kronor anvisas under anslaget 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorgani- sationen för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 95 081 000 kronor respektive 96 540 000 kronor.

Tabell 5.9 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	93 257	93 257	93 257

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 458	1 824	3 283
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	94 715	95 081	96 540

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

5.8.342:3 Djurhälsovård

Tabell 5.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	22 383		sparande	456
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	14 411	1	prognos	15 250
2005	Förslag	14 797
2006	Beräknat	14 797
2007	Beräknat	14 797

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Under anslaget som disponeras av Jordbruks- verket anvisas medel för djurhälsovård i form av förebyggande hälsokontroll och till djursjuk- datasystem. Insatser skall begränsa skadeverk- ningarna av djursjukdomar och förebygga sprid- ning av smittsamma djursjukdomar som kan överföras till både djur och människor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till biodlingen som i Sverige i huvudsak utnyttjas för bekämpande av bisjukdomar, totalt omfattande 3 550 000 kronor, beviljas för ett år i taget och löper i enlighet med EU:s budgetår under perioden den 16 oktober till den 15 oktober. Detta innebär att staten behöver åta sig framtida förpliktelser som inte ryms inom ramen för redan beviljade anslag. Av denna anledning före- slås att regeringen bemyndigas att under 2005, i fråga om förevarande anslag, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 000 000 kronor under 2006.

Tabell 5.11 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	8 790	2 000	2 000	2 000

Nya åtaganden	10 055	2 000	2 000

Infriade åtaganden	-9 174	2 000	2 000	2 000	0

Utestående åtaganden vid årets slut	9 671	2 000	2 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	11 100	2 000	2 000

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Medel från detta anslag bör fortsatt i huvudsak gå till djurhälsovård i samarbete med näringens djurhälsoorganisationer. Även stöd till biodling samt djursjukdata finansieras här.

Primärproduktionens olika led, däribland djurhållningen och dess påverkan på djurhälsan har betydelse för att uppnå uppsatta folkhälso- mål. Detta perspektiv är centralt vid använd- ningen av anslaget.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 14 797 000 kronor anvisas under anslaget 42:3 Djurhälsovård för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 5.12 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 42:3 Djurhälsovård

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	14 411	14 411	14 411
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	386	386	386

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	14 797	14 797	14 797

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

5.8.442:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Tabell 5.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor
				Anslags-
2003	Utfall	107 807		sparande	10 489
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	107 100	1	prognos	105 199
2005	Förslag	125 100
2006	Beräknat	125 100
2007	Beräknat	125 100

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget som disponeras av Jordbruksverket används för bekämpande av och beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, varvid ersätt- ning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) och lagen om provtag- ning på djur m.m. (1992:1638) eller med stöd av lagarna meddelade föreskrifter. Vidare används anslaget för bidrag till obduktionsverksamhet samt för utveckling och genomförande av sjuk- domskontroller.

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen bör bemyndigas att under 2005 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 3 500 000 kronor under 2006.

Tabell 5.14 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	378	2 210	2 500	3 500

Nya åtaganden	84 832	85 290	85 000

Infriade åtaganden	-83 000	85 000	84 000	3 500	0

Utestående åtaganden vid årets slut	2 210	2 500	3 500

Erhållet/föreslaget bemyndigande	3 500	3 500	3 500

Regeringens överväganden

Sverige har ett unikt gott djurhälsoläge vilket i sin tur har positiv betydelse för folkhälsan. Detta har i stor utsträckning uppnåtts genom kontroll- och bekämpningsprogram som i genomsnitt finansieras till hälften av näringen och till hälften av staten.

Inför budgetåret 2002 reducerades den statliga finansieringen av kontroll- och bekämpnings- programmen från 38 000 000 kronor till 30 000 000 kronor. Av de 30 000 000 kronor var 10 000 000 kronor finansierade genom återföring av handelsgödselskatt.

År 2005 tillskjuts 15 000 000 kronor för att nå upp till det beräknade resursbehovet på 35 000 000 kronor. Åtgärderna är angelägna för att Sverige skall klara sina skyldigheter gentemot EU vad gäller sjukdomsövervakningen. Programmens djurhälsofrämjande och förebyggande insatser möjliggör snabba ingripanden och en kontinuerlig övervakning. Denna utgör en förutsättning för att bibehålla befintliga och skapa förutsättningar för ytterligare tilläggsgarantier i EG, liksom att bibehålla sjukdomsfrihetsstatus, vilket har betydelse bl.a. i handelssammanhang.

Anslaget används även för nationell medfinan- siering av TSE-kontroller. Sverige är enligt EU:s krav skyldigt att för BSE stickprovskontrollera 10 000 djur samt i tillägg testa alla självdöda och avlivade djur. När det gäller scrapie hos får skall 6 050 tester också genomföras för att uppfylla kraven. Kontrollerna finansieras delvis av näringen. Kostnaden för TSE-provtagningen har ökat per 1 januari 2004 eftersom EU-finansie- ringen sänkts från 10,5 euro till 8 euro/test vilket medför ett ökat behov av statlig finansiering med 3 000 000 kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 125 100 000 kronor anvisas under anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma hus- djurssjukdomar för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 5.15 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	107 100	107 100	107 100

Förändring till följd av:
Beslut	18 000	18 000	18 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	125 100	125 100	125 100

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

5.8.542:5 Ersättningar för viltskador m.m.

Tabell 5.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	84 258		sparande	5 775
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	87 500	1	prognos	88 698
2005	Förslag	87 500
2006	Beräknat	87 500
2007	Beräknat	87 500

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Rätten till ersättning regleras i viltskadeförordningen (2001:724).

Regeringens överväganden

Årets inventeringar av järv, lo och varg visar att antalet lodjur minskat något i renskötselområdet i förhållande till föregående år. I övrigt är rov- djursantalet i stort sett oförändrat.

Det är mycket viktigt att en strategisk satsning görs för att introducera rovdjursstängsel i rovdjurens naturliga utbredningsområde, så att den konflikt som annars kan bli mellan rovdjursetablering och betesdrift undviks. Därför kommer en omfördelning att ske inom ramen för anslaget för att stärka insatserna utanför renbetesområdet då det gäller att förebygga skador på tamdjur.

Den som jagar är enligt 49 § jaktförordningen (1987:905) skyldig att betala en viltvårdsavgift på 200 kronor per jaktår till Viltvårdsfonden. Med-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

len i Viltvårdsfonden används för att främja vilt- vården och andra liknande syften som är fören- liga med syftet med jaktlagen, bl.a. finansieras viltforskning och lämnas bidrag till jägarorgani- sationernas arbete med jakt- och viltvård. Vilt- vårdsfonden förvaltas av Kammarkollegiet. Jakt- året omfattar tiden den 1 juli–den 30 juni. Huvuddelen av viltvårdsavgifterna betalas till fonden i början av jaktåret medan utgifterna är fördelade över kalenderåret. Kammarkollegiet bör mot denna bakgrund ha tillgång till en sär- skild kredit för Viltvårdsfonden i Riksgälds- kontoret på högst 5 000 000 kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 87 500 000 kronor anvisas under anslaget 42:5 Ersättningar för viltskador m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 5.17 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 42:5 Ersättningar för viltskador m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	87 500	87 500	87 500

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	87 500	87 500	87 500

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

5.8.642:6 Djurskyddsmyndigheten

Tabell 5.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		3 107		Anslags-	17 290
2003	Utfall	3 107		sparande
2003	Utfall			sparande
2004	Anslag	61 534	1	Utgifts-	64 401
		61 534	1	prognos
				prognos
2005	Förslag	86 674

2006	Beräknat	88 442	2

2007	Beräknat	90 203	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 86 674 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 86 674 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget disponeras för Djurskyddsmyndighe- tens förvaltningskostnader, tillsynsvägledning, forskning och utveckling, registerhållning samt information och utbildning.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.19 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Prognos 2004	0	20 276	19 182	1 094

Budget 2005	0	20 276	19 182	1 094

Djurskyddsmyndigheten uppbär offentligrätts- liga avgifter i ärenden enligt djurskyddslagen (1988:534) och lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar. Avgiftsinkomsternas storlek beräknas till ca 20,3 miljoner kronor årli- gen under perioden 2004 till 2007.

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

För att förbättra förutsättningarna att planera forskningsprojekt bör regeringen bemyndigas att under 2005 i fråga om ramanslaget 42:6

Djurskyddsmyndigheten ingå ekonomiska för- pliktelser (i samband med forskningsprojekten) som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kronor under 2006.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 5.20 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början		15 205	12 466	15 000

Nya åtaganden	10 000	12 466	15 000

Infriade åtaganden	0	15 205	12 466	15 000	0

Utestående åtaganden vid årets slut	10 0001	12 466	15 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	10 000	12 466	15 000

1 Utestående åtagande avser Centrala försöksdjursnämnden.

Regeringens överväganden

Forskning och utveckling beträffande djur och djurs behov är viktigt för att klarlägga hur djurskyddet kan främjas. Det behövs mer kunskap om djurs grundläggande beteenden och hur dessa är kopplade till de krav som kan ställas på djurmiljön för att denna skall kunna anses hålla en djurskyddsmässigt hög standard.

Det ökade resursbehovet till bl.a. djurskydds- forskning, registerhållning och förstärkt tillsyns- vägledning bedöms till sammanlagt 15 000 000 kronor.

De djurförsöksetiska nämnderna är i dag del- vis mycket hårt arbetsbelastade, och för att garantera en grundlig prövning behöver utökade resurser avsättas.

Den djurförsöksetiska prövningen har analy- serats i betänkandena Etisk prövning av djur- försök (SOU 2002:86 och SOU 2003:107). I utredningen föreslås en rad åtgärder som syftar till att förbättra den djurförsöksetiska pröv- ningen.

Förslagen avses behandlas i en proposition till riksdagen. Det totala resursbehovet med anledning av den kommande propositionen samt myndighetens kommande handlingsplan för att begränsa antalet djurförsök bedöms till sammanlagt 10 000 000 kronor.

Vid bildandet av Djurskyddsmyndigheten uttalades att den nya myndigheten skulle ta över Jordbruksverkets uppgifter med avseende på djurskydd enligt djurskyddslagen samt enligt lagen om märkning och registrering av hundar. Regeringen disponerar avgiftsintäkterna från dessa verksamheter och har i sin tur bemyndigat Jordbruksverket att disponera dem. Regeringen har årligen redovisat avgiftsintäkterna för riksdagen.

Regeringens förslag: Regeringen får disponera avgiftsintäkterna avseende djurskydd enligt djurskyddslagen samt märkning och registrering av hundar inom Djurskyddsmyndighetens område för att täcka statens kostnader för dessa verksamheter.

Skälen till regeringens förslag

Riksrevisionen har i rapporten Rätt avgifter? Statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17) funnit det vara något oklart om riksdagen uttryckligen bemyndigat regeringen att förfoga över avgiftsintäkterna från Jordbruksverkets resultatområden Djur och Växt. Viss verksamhet inom dessa resultatområden har förts över till Djurskyddsmyndigheten. För att inga oklarheter skall föreligga anser regeringen att det bör klar- göras att regeringen får disponera avgifts- intäkterna från dessa verksamheter för att täcka statens kostnader för verksamheterna.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 86 674 000 kronor anvisas under anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 88 442 000 kronor respektive 90 203 000 kronor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Vidare genomför Livsmedelsverket utred- ningar och praktiska vetenskapliga undersök- ningar om livsmedel och matvanor samt utveck- lar metoder för livsmedelstillsynen, informerar konsumenter och intressenter i livsmedelskedjan om gällande regelverk och om andra viktiga för- hållanden på livsmedelsområdet. En viktig del av tillsynsverksamheten utgörs av köttbesiktning vid kontrollslakterier m.m.

Det internationella arbetet inom politikområ- det avser främst verksamheten inom WTO, Förenta nationernas jordbruks- och livsmedels- organisation (FAO), Codex Alimentarius (FAO:s och WHO:s gemensamma livsmedels- standardiseringsorgan), OECD, Internationella havsforskningsrådet (ICES) samt regionala organ och nordiskt samarbete. De centrala för- valtningsmyndigheterna deltar aktivt i det inter- nationella arbetet och bidrar med analyser och underlag på dessa områden samt för EU-arbetet.

6.2	Utgiftsutveckling

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
43:1 Statens jordbruksverk		301,4	343,0	354,2	308,3	310,6	315,7

43:2 Statens utsädeskontroll		0,8	0,8	0,8	0,8	0,9	0,9

43:3 Statens växtsortnämnd		2,1	2,2	2,1	2,2	2,2	2,3

43:4 Bekämpande av växtsjukdomar		2,6	2,6	2,5	2,6	2,6	2,6

43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.		1 416,8	5 407,4	5 013,1	5 557,4	6 057,4	6 567,4

43:6 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter		1 003,1	1 376,0	727,8	1 416,0	1 416,0	1 416,0

43:7 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.		46,6	79,4	39,0	79,4	79,4	79,4

43:8 Fiskeriverket		119,0	111,8	127,9	101,2	102,2	104,0

43:9 Strukturstöd till fisket m.m.		37,3	28,4	20,5	28,4	28,4	0,0

43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till
fisket m.m.		51,7	80,0	108,5	80,0	80,0	0,0

43:11 Fiskevård		23,8	23,0	22,6	28,0	28,0	28,0

43:12 Livsmedelsverket		141,6	144,3	142,0	156,6	158,0	160,6

43:13 Livsmedelsekonomiska institutet		8,3	8,9	8,7	10,0	10,1	10,2

43:14 Livsmedelsstatistik		21,7	23,7	22,2	22,4	24,2	24,7

43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad
från EG-budgeten		7,4	7,4	6,4	7,4	7,4	7,4

43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet		6,8	5,7	4,9	15,0	15,0	15,0

43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer
m.m.		35,5	36,4	36,4	37,1	37,1	37,1

Totalt för politikområde Livsmedelspolitk		3 226,4	7 680,9	6 639,9	7 852,8	8 359,5	8 771,3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

6.3Skatteavvikelser

Tabell 6.2 Skatteavvikelser

Miljoner kronor

	2004	2005
Uttag av bränsle	82	81

Yrkesfiskaravdrag	20	20

Bränsleförbrukning inom växthus- och
jordbruksnäringen	98	100

Elförbrukning inom växthus- och
jordbruksnäringen	320	322

Generell nedsättning av koldioxidskatt
för växthus- och jordbruksnäringen	278	282

Totalt för politikområde
Livsmedelspolitik	798	805

Skatteförmåner

Uttag av bränsle

Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksam- het skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärm- ning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Yrkesfiskaravdrag

Yrkesfiskare som under längre tidsperioder per- sonligen har bedrivit fiske har rätt till avdrag för den ökning av levnadskostnaderna som han har haft på grund av att han vistats utom sin vanliga hemort. Rätt till avdrag föreligger dock endast om resan varit förenad med övernattning utom den vanliga hemorten. Avdrag medges med ett schablonbelopp som för närvarande uppgår till 95 kronor per dag (utöver det generella avdraget om 190 kronor per dag för ökade levnadskost- nader vid resor i näringsverksamhet). Skatteav- vikelsen avser inkomstskatt och särskild löne- skatt.

Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen

Växthus- och jordbruksnäringen är skattebefriad från energiskatt för användning av fossila bräns- len till uppvärmning. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen.

Elförbrukningen inom jordbruks- och växthusnäringen

Växthusnäringen är skattebefriad för all använd- ning av elektrisk kraft. Sedan den 1 juli 2000 är även övriga delar av jordbruksnäringen skatte-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

befriad. Normen utgörs av normalskattesatsen för el.

Generell nedsättning av koldioxidskatt för växt- hus- och jordbruksnäringen

För bränslen som används inom växthus- och jordbruksnäringen medges en nedsättning på 79 procent av koldioxidskattesatsen för all använd- ning av fossila bränslen. För 2003 medgavs ned- sättning med 75 procent. Normen utgörs av full skattesats på dessa bränslen.

6.4Mål

Regeringens förslag: Målet för livsmedelspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumen- ternas efterfrågan.

Skälen för regeringens förslag

Målet för politikområdet har tidigare varit en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livs- medelsproduktion. Regeringen anser att detta mål i praktiken enbart tar fasta på de förutsätt- ningar som bör gälla för produktionen. För att bättre spegla de ambitioner som finns när det gäller nyttan även för konsumenterna anser regeringen att målet bör ändras till ett mål som tydligare sätter fokus även på konsumenten.

6.5Politikens inriktning

Jordbruk

Regeringen eftersträvar en jordbrukspolitik som främjar konkurrenskraftig produktion vilande på långsiktigt hållbara produktionsformer. Med hållbara produktionsformer avses resursbeva- rande, uthålliga, miljöanpassade och etiskt god- tagbara produktionsformer på såväl små som stora gårdar. Det är därmed inte fråga om stor- leken på lantbruken utan om hur produktionen drivs. En utveckling av jordbrukspolitiken förut- sätter en övergång från marknadsprisstöd till riktade insatser på miljö- och landsbygdsområ- det. Produktionen skall styras av konsumenter- nas efterfrågan. Svenskt jordbruk har goda förut- sättningar för produktion av högkvalitativa

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

livsmedel. De svenska mervärdena, som skapats bl.a. genom nationella regelverk för miljö och djurskydd, är här av stor vikt. I en situation med en öppen marknad är det av avgörande betydelse att dessa mervärden tydliggörs så att den ökande medvetenheten om dessa värden kan komma till uttryck i såväl offentlig som privat konsumtion. För att uppnå målet för en ekologiskt, ekono- miskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion kan det vara motiverat att gå in med stöd för att tillfredsställa samhällets krav och behov av kollektiva nyttigheter som marknaden inte för- mår att tillfredsställa men som jordbruket kan bidra med. Regeringen eftersträvar även att sänka de samhällsekonomiska kostnaderna samt budgetkostnaderna.

Utgångspunkten i regeringens arbete med EU:s gemensamma jordbrukspolitik är de prin- ciper som presenterades i propositionen Rikt- linjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen (prop. 1997/98:142). I propositionen föreslås tre övergripande mål för regeringens arbete med att förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU:

-Jordbruks- och livsmedelsföretagens pro- duktion skall styras av konsumenternas efterfrågan.

-Produktionen skall vara långsiktigt hållbar både från ekologiska och ekonomiska ut- gångspunkter.

förhandlingarna stärkts. Vid WTO:s minister- möte i Doha den 9–14 november 2001 fattades beslut om att inleda en ny, bred förhandlings- omgång som gavs namnet ”Utvecklingsagendan från Doha”. Förmånsbehandling av u-länder skall utgöra en integrerad del av samtliga för- handlingsområden. De områden som berör jordbrukspolitiken är främst jordbruk, fiske, TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights) och SPS (Sanitary and Phyto- sanitary Measures). I ministerdeklarationen från Doha fastställdes ambitionerna för jordbruks- förhandlingarna till betydande förbättringar i marknadstillträde, sänkning av, med målsätt- ningen att fasa ut, alla former av exportstöd samt betydande neddragningar av handelsstörande stöd. Hänsyn skall dessutom tas till s.k. non- trade concerns (t.ex. livsmedelsförsörjnings- frågor, landsbygdsutveckling, miljöförbättrande åtgärder, djurskydd och säkra livsmedel). I Doha fastslogs det att en ramöverenskommelse för jordbruksområdet skulle vara klar senast den 31 mars 2003. Denna deadline kunde dock inte hållas på grund av alltför stora meningsskilj- aktigheter. Efter misslyckandet också vid WTO:s ministermöte i Cancún i september 2003 att föra förhandlingarna framåt har stora ansträngningar gjorts för att enas om ett ram- verk för bl.a. jordbruk.

Den 1 augusti 2004 uppnåddes emellertid en överenskommelse i WTO. På jordbruksområdet har WTO-medlemmarna enats om att avskaffa

-EU skall medverka till global livsmedels- alla former av handelsstörande exportsubventio-

säkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer även på jordbruks- och livsme- delsområdet.

Reformbehoven av den gemensamma jord- brukspolitiken har varit påtagliga då budget- kostnaderna är stora, överproduktionen är bety- dande, konsumentpriserna är höga och byråkratin är omfattande. De höga produktions- stöden har drivit upp intensiteten i jordbruks- produktionen, vilket har skapat ett ensidigt jordbruk där miljön och djuromsorgen har blivit lidande. I juni 2003 träffade EU:s jordbruks- ministrar en politisk överenskommelse om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken och i april 2004 träffades en politisk överens- kommelse om reform för bl.a. tobak och oliv- olja.

Beslutet om den framtida jordbrukspolitiken har även inneburit att EU:s position i WTO-

ner, minska handelsstörande interna stöd och gränsskydd på jordbruksprodukter där höga tullar skall sänkas mest med viss flexibilitet för känsliga produkter. Detta gynnar inte minst u- länderna. Den EU-reform som genomfördes förra året har berett vägen för en långtgående liberalisering av jordbrukshandeln och EU har kunnat sätta tryck på övriga parter i WTO att reformera jordbrukspolitiken. I höst och under nästa år kommer förhandlingarna att fortsätta. I överenskommelsen nämns dock exempelvis inga siffror för tullsänkningar och stödsänkningar. Inte heller har datum fastställts för införandet av de nya reglerna. Det amerikanska presidentvalet och bytet av EU-kommission kan innebära att den politiska processen bromsas under hösten 2004. WTO:s nästa ministerkonferens planeras till december 2005 i Hongkong. Det är således inte längre möjligt att slutföra förhandlingarna

enligt Doha-tidtabellen, dvs. senast den 1 januari 2005.

Sverige är ett av de länder inom EU som kraf- tigast driver på för fortsatta handelsliberalise- ringar på jordbruksområdet och en genomgri- pande reformering av EU:s jordbrukspolitik. För Sverige är det prioriterat att u-ländernas konkur- rensförutsättningar förbättras. För detta krävs att i-länderna kraftigt sänker sina handelsstö- rande stöd, däribland eliminerar handelsstörande exportstöd och kraftigt sänker sina för många produkter höga tullar. Sverige anser att EU:s exportbidrag bör avskaffas snarast.

Förbättrade konkurrensförutsättningar och ökat marknadstillträde för u-länderna ligger i linje med regeringens proposition Sveriges poli- tik för global utveckling (prop. 2002/03:122), vilken presenterades under 2003. Grundläggande i denna politik är att samstämmighet skall efter- strävas mellan samtliga politikområden och att politikens konsekvenser för u-länderna skall klargöras.

Global utveckling

Hållbart jordbruk och fiske är nyckelkompo- nenter i tryggad livsmedelsförsörjning och global utveckling i termer av självhushåll, inkomstkällor och utvecklingsdrivande kraft på landsbygden. Många u-länder är beroende av förändringar på det jordbrukspolitiska och handelspolitiska området som medför förbättrade konkurrens- förutsättningar och ökat marknadstillträde. Klimatförändringar, utarmning av biologisk mångfald och ekosystem, utfiskning av världs- haven, ökenspridning och problem med vatten- försörjning är exempel på andra frågor som måste hanteras för att uppnå hållbar global utveckling och tryggad livsmedelsförsörjning. FN:s fackorgan för jordbruk, skogsbruk och fiske, FAO, har en central roll för det interna- tionella arbetet för en tryggare livsmedelsför- sörjning. Organisationen samlar in fakta och uppgifter om jordbruk, skog och fiske, över- vakar den globala förvaltningen av naturresur- serna, ger råd och stöd till u-länder i internatio- nella processer samt bidrar på andra sätt till uppfyllandet av FN:s millenniummål att halvera antalet hungrande till 2015. Slutsatserna från Världslivsmedelstoppmötena 1996 och 2002 samt överenskommelsen om millenniemålen från 2000 har bidragit till att ge FAO ett än tyd- ligare övergripande ansvar för frågor rörande global livsmedelsförsörjning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Mot bakgrund av jordbrukets och fiskets betydelse för den globala utvecklingen är det från ett utvecklingsperspektiv särskilt viktigt att aktivt arbeta med frågor som rör jordbruk i u- länder och väga in u-ländernas intressen i svensk politik på jordbruks-, livsmedels- och fiskeom- rådena. Detta ligger helt i linje med ambitionen i regeringens proposition Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122) att efter- sträva samstämmighet mellan samtliga politik- områden med bäring på global utveckling och att politikens konsekvenser för u-ländernaskall klar- göras.

Under budgetåret 2005 kommer alla FAO:s kommittéer att sammanträda för att diskutera aktuella frågor inom de olika sakområdena skog, fiske, jordbruk, råvaror och tryggad livsmedels- försörjning. Under hösten 2005 anordnas FAO:s ministerkonferens där den globala livs- medelssituationen kommer att utvärderas och diskuteras.

Jordbrukets konkurrenskraft

En av regeringens ambitioner är att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. På en gemensam EU-marknad är de nationella regel- verken av stor betydelse för sektorns konkur- renskraft. Nationella regelverk av betydelse berör bl.a. djurskydd, miljökrav och produk- tionsmedelsskatter. Sverige arbetar därför aktivt på EU-nivå för att höja ambitionsnivån inom bl.a. djurskydds- och miljöskyddslagstiftningen med den svenska lagstiftningen som förebild.

Reformen av EU:s jordbrukspolitik innebär, med stöd frikopplade från produktionen, en väsentlig förändring av grunderna för jord- bruksföretagens ekonomi. Detta leder till att bl.a. produktionsmedelsskatter får större relativ tyngd vid beslut om fortsatt produktion och nyinvesteringar inom jordbruket.

I regeringens skrivelse Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige (skr. 2003/04:137) anför regeringen att skatten på diesel för jordbrukets arbetsmaskiner bör sänkas den 1 januari 2005.

Fiske

Fiskeripolitiken är ett av de gemensamma poli- tikområdena inom EU. Det innebär att de beslut som fattas inom gemenskapen har avgörande betydelse för utveckling av våra fiskeresurser och fiskerinäringens verksamhet. Den gemensamma fiskeripolitiken skall säkerställa att levande akvatiska resurser utnyttjas på ett hållbart sätt i

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende. Den innehåller bl.a. principer för att upprätthålla en effektiv fiskeriförvaltning och specificerar regelverk för bl.a. fångstuttag, minimimått på fisk, flottans storlek, tekniska regleringar, mark- nadspolitik och kontroll. Inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken bestäms även gemenskapens agerande i regionala och inter- nationella organ. Endast i begränsad omfattning kan medlemsstaterna införa nationella regler.

En ny grundförordning för den gemensamma fiskeripolitiken antogs i december 2002. Den betonar vikten av att de levande akvatiska resur- serna nyttjas på ett hållbart sätt och att fiske- verksamhetens negativa påverkan på de marina ekosystemen minimeras. Grundförordningen innehåller åtaganden om bl.a. en mer långsiktig anpassning av fiskeriförvaltningen genom fler- åriga förvaltnings- eller återhämtningsplaner. Dessa skall baseras på försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen.

Fiskeriförvaltningens praktiska tillämpning av försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen har hög prioritet både nationellt och regionalt. Ett uttryck härför är de fleråriga planer som redan fastlagts för flera bestånd och som är under utarbetande för andra. Planerna föreskri- ver att åtgärder skall vidtas vid förutbestämda gränsvärden för fiskeridödlighet och biomassa. Åtgärderna skall baseras på vetenskapliga råd och kan omfatta olika tekniska regleringar, för- ändringar i fiskekvoter och fiskeansträngning samt kortare eller längre stängning av fisket.

Fiskerikontroll utgör en viktig del i en ansvarsfull hushållning med fiskresurserna. För att säkerställa beståndens förnyelse är det nöd- vändigt att förhindra överfiske. Fångstuppgifter m.m. är nödvändiga för både fiskeriförvaltning och vetenskapliga ändamål t.ex. för att fastställa rekommenderade fångstmängder. Kontrollen har även i uppgift att se till att den gemensamma marknadsorganisationen och strukturåtgärderna respekteras. Kontrollen omfattar både yrkesfis- ket och fritidsfisket.

Fiskeriverket har det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen och svarar bl.a. för över- vakning av kvoter, begränsningar av fiskean- strängningar, beslut om fiskestopp samt hanterar uppgifter från fiskare och satellitbaserad fartygs- övervakning (VMS). Kustbevakningen utför den fysiska kontrollen av fisket till sjöss och vid landningar i svenska hamnar inklusive handels- standarder. Vidare sker inspektionsverksamhet

på det fria havet i nordostatlanten inom ramen för Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC).

Sverige kommer även fortsättningsvis att vara drivande i arbetet för striktare och effektivare tillämpning av den gemensamma fiskeripolitiken så att den negativa beståndsutvecklingen kan hävas och ett hållbart fiske uppnås. Det allvarliga hot som den europeiska fiskeflottans över- kapacitet utgör för arter som torsk och ål måste åtgärdas. Tillämpningen av försiktighetsprinci- pen och ekosystemansatsen baserat på veten- skapliga råd spelar därvid en viktig roll. Sverige kommer fortsatt sträva efter att försiktighets- principen tillämpas och att fiskekvoter och förvaltningsåtgärder baseras på de vetenskapliga råden främst från Internationella havsforsk- ningsrådet (ICES). Detta innebär att frågan om fiskestopp kommer att drivas när rådgivningen så föreslår, t.ex. då det gäller det östra beståndet av Östersjötorsk för 2005.

Den gemensamma fiskeripolitiken är tillämp- lig i alla delar av världen där EU-fiske bedrivs. EU agerar även i internationella och regionala organ på fiskets område. Sverige bör därvid verka för ett genomförande av de internationella instrument på fiskeripolitikens område som framförhandlats under det senaste decenniet, såsom FN-avtalet om gränsöverskridande fisk- bestånd, Uppförandekoden för ansvarsfullt fiske samt internationella handlingsplaner avseende olagligt fiske, begränsning av fiskekapacitet och bifångster. Sverige är också pådrivande i det multilaterala arbetet, bl.a. inom FAO, OECD och WTO.

Nationellt skall fiskeripolitiken bidra till att miljökvalitetsmål och delmål uppnås under mil- jömålen ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” och ”Levande sjöar och vattendrag”. Den nationella fiskeripolitiken skall även främja det kustnära fisket samt sport- och fritidsfisket.

Säkra livsmedel

För regeringen är det viktigt att konsumenterna kan välja mellan ett stort utbud av livsmedel. Oavsett priset på livsmedlen skall konsumenten kunna lita på att de är säkra. Den information som ges på förpackningarna i form av märkning och annan information skall vara tillräckligt tyd- lig och bra för att konsumenterna skall kunna göra ett medvetet val. För allergiker och andra konsumenter med behov av särskild kost är märkningen extra betydelsefull. Det skall vara

möjligt att göra ett medvetet val både när det gäller hur nyttigt livsmedlet är och t.ex. produk- tionsmetod. För att konsumenterna skall kunna lita på att maten är säker krävs ett bra regelverk, en god livsmedelstillsyn och tillgång till veder- häftig och oberoende information. Som grund och stöd för detta krävs forskning om det vi äter och om hur maten påverkar oss.

Diskussionen om problemen med övervikt särskilt hos barn och ungdomar har fortsatt och intensifierats under året. Denna diskussion är angelägen eftersom överviktsproblem inte bara innebär hälsorisker utan även, särskilt för barn och ungdomar, kan leda till psykosociala på- frestningar. Regeringen kommer därför att verka för att kostens och den fysiska aktivitetens bety- delse för hälsa och välbefinnande även framöver utgör en central del av debatten på området.

Större delen av regelverket på livsmedelsom- rådet är harmoniserat inom EU. Det innebär att ingen medlemsstat kan ha vare sig strängare eller liberalare bestämmelser i sitt land. Regeringen prioriterar därför det gemensamma lagstiftnings- arbetet. För svenskt vidkommande är det i detta sammanhang viktigt att verka för att den begränsning som vi hade innan EU-inträdet då det gäller azo-färgämnen införs på gemen- skapsnivå.

Det arbete som bedrivs inom ramen för Codex Alimentarius, FAO:s och WHO:s gemensamma livsmedelsstandardiseringsorgan, får allt större betydelse. Bestämmelser utfor- made i dessa organisationer är frivilliga att följa för de olika medlemsländerna men vill man hävda t.ex. strängare hälsokrav måste detta kunna motiveras vetenskapligt. I annat fall finns risken att man i en WTO-panel anses ha han- delshindrande lagstiftning.

Den svenska regeringen och övriga EU-med- lemsstaters regeringar prioriterar därför det arbete som sker i Codex Alimentarius.

6.6Insatser

6.6.1Insatser inom politikområdet

Jordbruk

Reform av den gemensamma jordbrukspolitiken

Den 26 juni 2003 träffade EU:s jordbruksminist- rar en politisk överenskommelse om den fram-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

tida jordbrukspolitiken. Reformen träder i kraft den 1 januari 2005 men med möjlighet för de länder som så önskar att skjuta på införandet av det frikopplade gårdsstödet till 2007. Tillämp- ningen ger medlemsstaterna möjligheter att utforma en del av stöden efter nationella förut- sättningar.

Regeringen har beslutat att införa det fri- kopplade stödet i form av en regionaliserad stöd- modell, en s.k. blandmodell dvs. en blandning mellan en regionmodell och en gårdsmodell, fr.o.m. den 1 januari 2005. Jämfört med en gårdsmodell ger blandmodellen vissa fördelar. Till dessa fördelar hör att all mark kan ges ett relativt högt grundvärde som omfattar i princip all jordbruksmark. Således kan även betesmar- kerna i denna modell ges ett stöd. En annan för- del är att förändringar i brukarstruktur som inträffat efter referensperioden till stora delar kan beaktas. Regeringen anser även att denna modell bör bidra till en stabilare fastighetsmark- nad.

Vid utformningen av blandmodellen har det eftersträvats en balans mellan regioner och pro- duktionssektorer för att minimera oönskad om- fördelning av stöd mellan enskilda lantbrukare. Blandmodellen innebär att stödrättigheterna kommer att fördelas till den som brukar marken vid ansökningstidpunkten 2005.

Det nya gårdsstödet kommer att bestå av två delar: ett grundbelopp som består av stöd för- delat per hektar inom en region och ett tilläggs- belopp som är baserat på genomsnittet av vissa egna bidrag under perioden 2000–2002. Model- len innebär att samtliga stöd till vegetabilier med undantag för torkstödet i Norrland och en del av djurbidragen skall fördelas ut lika på all mark. Många djurproducenter kommer att erhålla stödrättigheter med ett högre värde genom att 50 procent av det s.k. extensifieringsbidraget och amkobidraget samt 40 procent av slaktbidraget fördelas till de producenter som hade dessa bidrag under perioden 2000–2002. Dessutom kommer 67,5 procent av mjölkstödet att fördelas till dem som har mjölkkvot 2007.

Utgångspunkten för regionindelningen är de nuvarande arealstödsregionerna. Region 5 och 6 kommer dock att slås samman och forma en ny region 5. Grundbeloppet på stödrättigheter för åkermark kommer att variera från ca 125 euro per hektar i region 5 till ca 255 euro per hektar i region 1. Grundbeloppet för permanent betes- mark kommer att bli enhetligt i hela landet och

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

sättas till den nivå som motsvarar lägsta beloppet		samt förslag på ny förordning för landsbygdens
för stödrättigheter i Sverige, 125 euro per hektar.		utveckling i juli 2004. Rådet förväntas ta ett
Sverige kommer att arbeta för en enhetlig		beslut sommaren 2005. Under 2005 och 2006
stödnivå för alla regioner inom EU vid kom-		kommer också arbetet med utformningen av
mande översyn av jordbrukspolitiken.		nästa miljö- och landsbygdsprogram i Sverige att
Under en övergångsperiod, dock längst t.o.m.		intensifieras.	WTO:s	jordbruksförhandlingar
2009, kommer 75 procent av handjursbidragen		kommer att fortsätta och avslutas tidigast 2005.
att fortsatt kopplas till produktionen. Det		Resultatet av förhandlingarna kan få stor bety-
främsta skälet för detta är att ett delvis kopplat		delse för den gemensamma jordbrukspolitikens
handjursbidrag bidrar till att uppnå miljökvali-		framtida utformning.
tetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap”.		Administration av jordbruksstöd
Konkurrensförhållanden gentemot	andra
medlemsländer, sysselsättningsaspekter,	miljö-	Jordbrukarstöden och hantering av stödansök-
mål samt möjligheten att göra en mjukare		ningarna regleras både av EG-förordningar och
övergång till ett frikopplat system har varit av-		nationell lagstiftning. Möjligheterna till regional
görande för ställningstagandet om hur reformen		tillämpning av stödreglerna är därmed begrän-
skall genomföras. Medlemsländerna har möj-		sade. Generellt gäller dock för samtliga jordbru-
lighet att avsätta upp till 10 procent av det		karstöd att det förekommer skillnader i bedöm-
frikopplade stödet i ett s.k. nationellt kuvert.		ningar i samband med länsstyrelsernas
Sverige avser att utnyttja det nationella kuvertet.		kontrollverksamhet samt beslutsfattande såväl
Kuvertet kommer dock endast införas för		mellan som inom länsstyrelserna. För att minska
begränsade säljfrämjande åtgärder från 2005.		skillnaderna	genomför	Statens jordbruksverk
Regeringen bedömer behovet av medel för en		och länsstyrelserna fortlöpande olika projekt och
sådan åtgärd till ca 3 miljoner euro. Behovet		andra löpande åtgärder. Projekten rör förenklad
fr.o.m. 2007 skall prövas mot bakgrund av vunna		handläggning av jordbrukarstöden på länsstyrel-
erfarenheter av reformen, framför allt då det		serna, SeQnd, elektroniskt handläggarstöd för
gäller naturbetesmark och då klarhet erhållits		jordbrukarstödprocessen, uppdatering av före-
beträffande nästa LBU-programperiod som		skrifterna för länsstyrelsernas rutiner vid hand-
inleds 2007.		läggning av jordbrukarstöden (GAR-föreskrif-
För att få ta del av gårdsstödet måste lantbru-		ten), stödansökan via Internet (SAM Internet),
karen uppfylla vissa villkor, s.k. tvärvillkor, inom		IT-investeringsprogram, samverkan och infor-
områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd		mation. Dessa projekt utgör viktiga delar i Jord-
och djurhälsa. Dessutom måste verksamheten		bruksverkets utvecklingsarbete för att vara en
bedrivas så att god jordbrukshävd och goda		24-timmarsmyndighet.
miljöförhållanden uppfylls. Till grund för		SeQnd-projektet inleddes 1999. Syftet med
tvärvillkoren bör svensk lagstiftning ligga.		projektet är att öka kvaliteten och effektiviteten
Analyser av faktorer som påverkar den gemen-		samt att säkerhetställa kontrollen av handlägg-
		ningen av jordbruksstöden för att undvika sank-
samma jordbrukspolitiken		tioner. SeQnd omfattar såväl länsstyrelserna som
I juni 2003 beslutades om en förhållandevis om-		Jordbruksverket. SAM Internet inleddes 2001
fattande översyn av den gemensamma jord-		som ett pilotprojekt och har därefter fått perma-
brukspolitiken. Beslutet innebär att det på några		nent status samt erbjöds till alla lantbrukare
områden lämnas till medlemsstaterna att bestäm-		fr.o.m. 2002. Under 2004 lämnades 42 procent
ma den nationella tillämpningen, t.ex. med av-		av ansökningarna antingen via EDI (elektroniskt
seende på användningen av de medel som förs		via konsulter) eller via SAM Internet. Cirka
över från marknads- till miljö- och landsbygds-		18 000 ansökningar kom via EDI och ca 10 000
åtgärder. Förhandlingarna om att utvidga EU		via SAM Internet.
med nya medlemsländer kommer att fortsätta		Projektet ”Ny export” som är ett samarbete
under de kommande åren. Arbetet med Agenda		mellan Jordbruksverket och Tullverket för att
2007-processen som omfattar en översyn av flera		göra det lättare och effektivare för livsmedels-
politikområden samt fastläggandet av EU-bud-		företagen när de skall ansöka om exportbidrag
geten för 2007–2013 kommer att intensifieras.		har aktiverats i maj 2004 och beräknas vara i full
EU-kommissionen presenterade ett meddelande		drift i slutet av 2004. Syftet med projektet är att

höja kvaliteten, effektiviteten och kundnyttan. Processen blir säkrare, effektivare och enklare för företagen och de får bättre hjälp vid ansökan. Projektet är uppdelat i två delar; ett nytt ärende- hanteringssystem samt en möjlighet för företag att skicka elektroniska exportbidragsansökningar till Tullverket.

Under 2003 påbörjades IT-utvecklings- projektet Multikuben som är tänkt att bli ett nytt handläggarsystem som skall uppfylla fram- tida GIS-behov (Geografiskt informations- system) såväl inom stödhanteringen som inom smittbekämpningen.

Växtskydd

Växtinspektionen på Jordbruksverket svarar för de olika typer av verksamhet som genomförs för att kontrollera sundhetsläget i landet, hindra införsel och en vidare spridning av skadegörare samt för kvalitetskontroller av färska frukter och grönsaker.

Växtinspektionens internationella deltagande har under de senare åren blivit alltmer aktivt, bl.a. på grund av de krav som ställts till följd av WTO (SPS-avtalet). Arbetet inom ramen för Internationella växtskyddskonventionen (IPPC) har koncentrerats på framtagande av globala standarder. Våren 2004 beslutades det bl.a. om riktlinjer för importbestämmelser, riskvärdering av genetiskt modifierade organismer som kan definieras som fytosanitära skadegörare och riktlinjer för riskvärdering av reglerade icke- karantänskadegörare. Vid mötet fattades det också beslut om en snabbprocedur för fram- tagande av standarder av mer specifikt eller tekniskt slag. Inom ramen för detta enklare beslutsförfarande kommer t.ex. regionala standarder som framtagits av de regionala växt- skyddsorganisationerna kunna ges global giltig- het betydligt fortare. Under året har genom- förandet av standarden ISPM 15 om förpackningsvirke varit föremål för uppmärk- samhet. Många utvecklingsländer har problem med att genomföra denna standard och har i många sammanhang bl.a. inom ramen för WTO framfört detta. Standarden är mycket genom- gripande eftersom det rör allt förpackningsvirke involverande andra varor än de som normalt omfattas av en växtskyddskontroll. Förpack- ningsvirke återanvänds i regel upp mot 10 år och innebär också en stor investering för företagen. Under året kommer i syfte att diskutera prak- tiska frågor rörande genomförandet av standar-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

den en arbetsgrupp på global nivå anordnas. Inom EU har ett lagförslag som genomför stan- darden ännu så länge endast diskuterats och notifierats. Enligt planen beräknas den kom- mande lagstiftningen rörande förpackningsvirket kunna träda i kraft i mars 2005.

Även nya krav på sundhetscertifikat på bl.a. rundvirke av barrträd från Ryssland har under året diskuterats inom EU. Syftet är att uppnå en förbättrad fytosanitär säkerhet vid import till EU av virke från tredje land. På grund av den betydande virkesimporten till Sverige från Ryssland är det viktigt att inspektionen görs ändamålsenligt och kostnadsbesparande. Viktiga frågor som återstår att diskutera är möjligheterna att utföra dessa inspektioner vid mottagande industri samt att överföra vissa kontrolluppgifter till offentligrättslig eller privaträttslig juridisk person. För sådan delegering krävs förändringar i växtskyddslagen.

Utsäde

Certifiering av utsäde innebär att det utsäde som skall saluföras i landet skall ha genomgått en oberoende och noggrann kvalitetskontroll. En- dast sorter som finns intagna på en nationell sortlista eller på gemenskapens sortlista får cer- tifieras. Ett fullgott utsäde minskar behovet av att använda bekämpningsmedel för att på så sätt främja en effektiv och hållbar växtodling i landet.

Fiske

Ytterligare effektivisering av såväl tillämpningen av EU:s gemensamma fiskeripolitik som natio- nella regleringar har bl.a. inneburit beslut om:

-inrättande av regionala rådgivande nämnder inom ramen för den gemensamma fiskeri- politiken,

-utveckling av förvaltningsplaner på flera fiskbestånd,

-regeringens proposition om kust- och in- sjöfiske samt vattenbruk.

Arbetet med implementering av det regelverk som reformen av den gemensamma fiskeripoliti- ken innebar har fortskridit, bl.a. genom åter- hämtningsplaner och beslut om inrättande av regionala rådgivande nämnder.

I den nya grundförordningen, som var resul- tatet av reformen av den gemensamma fiskeri-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

politiken, fastställs att regionala rådgivande nämnder skall inrättas. I maj 2004 tog minister- rådet beslut om den förordningen som sätter regelverket för dessa nämnder. Det faktiska bildandet av nämnderna sker på initiativ av berörda intressenter såsom fiskerinäringen, sport- och fritidsfisket samt miljö- och konsu- mentorganisationer.

Resursförvaltning

För att ett hållbart fiske skall uppnås är det angeläget att utveckla resursförvaltningen i rikt- ning mot ett flerårigt perspektiv. Förvaltningen bör vara ekosystembaserad och bygga på lång- siktiga förvaltningsplaner eller återhämtnings- planer. Internationella Fiskerikommissionen för Östersjön (IBSFC) antog 1999 en långsiktig förvaltningsplan för torsken. Planen har utveck- lats under åren och även kompletterats med en mer akut återhämtningsplan i syfte att så snart som möjligt få bestånden att återhämta sig. Emellertid är Östersjöns östra torskbestånd fortfarande utom biologiskt säkra gränser. Av- seende den nuvarande förvaltningsplanen för östersjötorsken har förändringar genomförts, bl.a. har beslut fattats om att en uppdelning i två förvaltningsområden skall göras. Det innebär för torskfisket, två förvaltningsområden, relaterat till de två torskbestånden. Avsikten är att få ett mer biologiskt riktigt fiske. Vidare skall bl.a. kontrollen stärkas och märkningen av fiskered- skap förbättras. Samtidigt som det tidigare tre månader långa sommarstoppet för torskfiske har kortats ned till två månader har reglerna för tillåtna bifångster av torsk stärkts, vilket i prakti- ken torde innebära en förstärkning av skyddet för småtorsk.

Ministerrådet beslutade i december 2003 om en återhämtningsplan för torskbestånden i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Planen innehåller kraftiga begränsningar i fisket såsom bestämmelser om fångstmängder, fångstregler, kontroll, fiskeansträngning m.m.

Vid samma ministerråd fastställdes även total tillåten fångst (TAC) och kvoter för fisket 2004. Sverige röstade emellertid emot förslaget där nivåerna på kvoterna för kolja- och rödspätta ansågs för höga.

Under våren höjdes torskkvoten för Östersjön på förslag av EU-kommissionen, i strid med ICES rådgivning. Sverige motsatte sig förslaget som enda land. I juni kom ICES nya bedömning för Östersjön. Läget för torsken

bedömdes vara mer allvarlig än tidigare och ICES föreslog en lägre kvot för torskfiske i västra Östersjön och ett stopp för torskfisket i östra Östersjön.

Det beslut om utflyttning av trålgränserna utefter vissa svenska kustområden som Fiskeri- verket fattade under 2003 har setts över. Syftet har varit att skydda känsliga bottenområden och utsatta fiskbestånd såsom torsk. En kartering av bottnarna längs västkusten har genomförts och legat till grund för eventuella justeringar av vilka områden som kan vara öppna för visst trålfiske. Mot bakgrund av denna kartering och efter sam- råd med olika intressenter fastställdes gränserna för inflyttningsområden för kräfttrålning slut- giltigt i augusti 2004. Förändringarna innebär att trålfiske efter havskräfta innanför trålgränsen numera endast är tillåtet inom vissa utpekade områden, s.k. inflyttningsområden. Inom dessa områden får trålning endast ske med en speciellt utformad trål som sorterar ut både stora och små fiskar samt har ett s.k. rullställ som begränsar trålningsaktiviteter till mjukbottnar.

Regeringen har uppdragit åt Fiskeriverket att utvärdera om sommarstoppet av torskfisket i Östersjön är en effektiv metod för att säkra torskfisket. Utredningen skall också belysa sommarstoppets effekter på olika segment av fiskeflottan och då särskilt det småskaliga, kust- nära fisket, samt belysa de ekonomiska effek- terna av ett slopat sommarstopp, bl.a. eventuella minskningar av kostnader för A-kassan. Utred- ningen skall redovisas senast den 30 november 2004.

I oktober 2003 lämnade EU-kommissionen ett meddelande om en handlingsplan för förvalt- ningen av den europeiska ålen. Huvudprinci- perna i meddelandet är att formulera övergri- pande mål för stärkande av återvandringen av könsmogen ål samt utforma en plan för nödvän- diga åtgärder med tanke på ålens mycket utsatta beståndssituation. Målen skall sedan förverkligas efter varje medlemslands förutsättningar. Åtgär- der föreslogs i enlighet med rådgivning från Internationella havsforskningsrådet (ICES).

Miljö

I arbetet med ett hållbart fiske ingår sektorns miljöfrågor som en betydelsefull del. Utgångs- punkten i detta arbete utgörs av såväl förslag och åtgärder som beslutats inom ministerrådet som de av riksdagen beslutade nationella miljökvali- tetsmålen (prop. 2000/01:130, bet.

2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). I detta arbete har de nationella miljökvalitetsmålen haft störst genomslagskraft. Dessa mål är tidsbestämda och skall uppnås inom en generation. De delmål som har störst relevans för fisket är ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” och ”Levande sjöar och vattendrag”. Fisket berörs även av andra delmål såsom ”Storslagen fjällmiljö”. För 2003 har Fiskeriverket fått en extra medelstill- delning om ca 21 miljoner kronor och för 2004 ca 17 miljoner kronor för verkets miljömåls- arbete, vilket avsatts för åtgärdsprogram för bl.a. hotade arter, minskning av bifångster och anpassning av uttaget av fisk. Fiskeriverkets miljöarbete skall rapporteras samlat till den 1 oktober 2004.

I mars 2004 antogs en rådsförordning om skydd av småvalar. Beslutet består huvudsakligen av tre beståndsdelar, nämligen att laxdrivgarnen i Östersjön stegvis skall avskaffas och helt upp- höra att användas vid utgången av 2007, obliga- torisk användning av ljudskrämmor i vissa områ- den införs samt introduktion av observatörer ombord på vissa fiskefartyg.

Havsmiljökommissionen behandlar i sitt betänkande (SOU 2003:72) Havet – tid för en ny strategi frågor rörande fiske. EU-kommissio- nen lägger fram förslag om förändring av nu- varande beslutsstrukturer varvid Östersjön (inkl. Kattegatt) ses som ett pilotområde för en ny förvaltningsstrategi. Havsmiljökommissionen föreslår även nationella åtgärder för fisket, bl.a. en revidering över delmål i miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Regeringen avser återkomma med förslag med anledning av betänkandet.

Fiskerikontroll

Insatser inom fiskerikontrollen följer framför allt av gemensamma beslut inom EU. Emellertid genomförs ofta nationella insatser för att utveckla teknik m.m. Ett antal förordningar med koppling till fiskerikontroll beslutades om eller började tillämpas under 2004. De rör bl.a. sär- skilda kontrollåtgärder kopplade till återhämt- ningen av torskbestånd och regleringen av djup- havsarter, nya tillämpningsregler avseende det satellitbaserade fartygsövervakningssystemet (VMS), pilotprojekt för fjärranalys och elektro- nisk fångstrapportering (ERS) och kontroll samt vägning av pelagisk fisk.

Inom EU fortgår under hösten arbetet med att vidareutveckla system för korskontroll av

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

uppgifter lämnade inom ramen för återhämt- ningsplanerna. Under innevarande år har en etappvis utvidgning av den satellitbaserade fartygsövervakningen skett, vilken kommer att fortsätta under 2005. Det datalager för fiskeri- kontroll som nyligen skapats skall vidareutveck- las så att allmänheten kan ta del av fiskeriinfor- mation. Under perioden 2004–2005 skall Sverige driva ett pilotprojekt där man skall utforma och införa ett system för övervakning av oavsiktlig fångst av småval.

Under 2004 inleddes ett EU-finansierat euro- peiskt projekt (SHEEL) med att skapa en säker och harmoniserad europeisk elektronisk logg- bok. Sverige genom Fiskeriverket ingår i det konsortium med myndigheter och IT- och tele- kommunikationsföretag som driver projektet. Gemenskapen beräknas parallellt med projektet förhandla om ny lagstiftning för elektronisk loggbok.

Kustbevakningens kontrollverksamhet 2003 har fortsatt inriktats mot övervakning och kontroll av yrkesfisket, särskilt det storskaliga fisket. Detta innefattar kontrollerna mot det torskrelaterade fisket i enlighet med torskåter- hämtningsplaner. Kustbevakningen har liksom tidigare år genomfört kontroller i Nordatlanten i arbetet inom ramen för NEAFC samt medver- kat i arbetet inom IBSFC. I syfte att utveckla fiskerikontrollen och effektivisera samarbetet har myndigheterna kommit överens om att mellan Fiskeriverket och Kustbevakningen ett gemensamt fiskerikompetenscentrum upprättas under början av 2005.

I samband med regeringens beslut 1999 om att överföra kvalitetskontrollen till Kustbevak- ningen (prop. 1999/2000:1, utg.omr. 23, bet. 1999/2000:MJU2, rskr. 1999/2000:91) beslöts att den svenska fiskerikontrollen skulle utvärde- ras senast 2004. Regeringen beslutade därför den 15 april 2004 att tillsätta en utredning med upp- giften att utvärdera den svenska fiskerikontrol- len (dir. 2004:45).

Strukturåtgärder

I och med reformen av fiskeripolitiken har flott- politiken förändrats. I dag har varje medlemsstat en referensnivå för sin totala fiskeflotta, mätt i tonnage (bruttoton, BT) och motorstyrka (kW), fastställd per den 31 december 2002. Denna referensnivå får inte överskridas och i de fall en medlemsstat beviljar ekonomiskt stöd till fiske- flottan för investeringar måste referensnivån

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

minskas med ett antal procent årligen. Inom dessa ramar är det sedan upp till respektive medlemsstat att förvalta sin fiskeflotta utifrån tillgängliga fiskresurser.

Med anledning bl.a. av situationen för vit- fisken i Nordsjön infördes inom EU möjligheter till höjda skrotningspremier för berörda fartyg. Fiskeriverket har under 2003 nyttjat denna möj- lighet inom ramen för strukturprogrammet utanför mål 1 och höjda skrotningspremier har beviljats till fem fartyg i torskfisket.

För strukturprogrammet för fiskerinäringen utanför mål 1 har en halvtidsutvärdering genom- förts. Resultaten av utvärderingen pekar på en fortsatt låg nyttjandegrad av stöd. Fortsatta informationsinsatser har genomförts.

Den strategi för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket som antogs under 2003 har lett till förändringar av strukturförord- ningen, vilken reglerar vad strukturprogrammen kan nyttjas till. Förändringarna syftar till att skapa långsiktigt säkra arbetstillfällen inom vattenbrukssektorn, särskilt i fiskeberoende om- råden, försäkra konsumenternas tillgång på vattenbruksprodukter av god kvalitet, liksom att främja hög djurhälsa och stimulera en miljö- mässigt sund utveckling av vattenbruksnäringen.

Andra insatser

I december 2003 lade regeringen en proposition (2003/04:51) som presenterar riktlinjer för en nationell politik för kust- och insjöfisket inklu- sive fritidsfisket samt vattenbruket. Syftet är att stärka och utveckla dessa verksamheter inom ramen för en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling, särskilt med avseende på de svenska miljömålen och en utveckling av lands- bygden. Bland annat anser regeringen att kunskapen om många bestånd är bristfällig och en långsiktig strategi för forskningen inom fiskeområdet bör tas fram. Förvaltnings- formerna för aktuella fisken måste utvecklas och vissa i dag befintliga förvaltningsverktyg rörande lokal och regional samförvaltning, tillträde till fiskresursen samt fördelning av denna resurs skall användas mer aktivt.

Även vattenbruket lyfts fram i propositionen. Dess betydelse för landsbygden och framtida möjligheter att utvecklas som en miljöanpassad näring, bl.a. genom modernisering av tillstånds- givningen, belyses. I propositionen påpekas också fritidsfiskets betydelse för folkhälsa och

samhällsekonomi samt fisketurismnäringens ekonomiska betydelse.

Mot bakgrund av proposition om kust- och insjöfisket samt vattenbruket har ett antal upp- drag lagts ut som skall ge underlag för fortsatt arbete i linje med den nationella politik som presenterats. Det avser bl.a. ett uppdrag till Fiskeriverket om att samordna minst fem pilot- projekt avseende lokal/regional samförvaltning. Syftet är, i likhet med de regionala rådgivande nämnderna på EU-nivå, att skapa nya strukturer och samarbetsformer för att möjliggöra effek- tivare förvaltningsformer. Deltagandet i samför- valtningen skall vara brett förankrat i berörd region och inkludera såväl olika kategorier fiskande som andra intressenter. Projekten bör genomföras och utvärderas före utgången av 2006. Vidare avser uppdragen utredning om skarvens skadeverkningar, rapporteringssystem för det småskaliga kustfisket, modeller för när- salttillskott för tillståndsgivning inom vatten- bruket och utveckling av fisketurism.

Inom handelsområdet har under senare delen av 2003 nya autonoma tullkvoter för fiskeripro- dukter förhandlats fram. Gemenskapens fisk- beredningsindustri kan inte täcka sitt behov av råvara genom endast inhemska produkter. Det innebär att en viss del importeras från tredje land. En ny tullkvotsförordning för perioden 2004–2006 presenterades i slutet av december 2003, vilket innebär att tullarna på fiskeripro- dukter helt eller delvis upphävs tillfälligt inom ramen för gemenskapstullkvoter.

Säkra livsmedel

Den stora översyn av livsmedelslagstiftningen som inleddes i och med att Europeiska kommis- sionen presenterade Vitboken om livsmedels- säkerhet i januari 2000 (KOM(1999) 719) är nu i stora delar genomförd. Några delar återstår och det gäller t.ex. nya ramförordningar för tillsatser respektive aromer. Förslag till dessa förord- ningar har ännu inte presenterats av EU-kom- missionen. Ett antal andra rättsakter på området för tillsatser och aromer har dock beslutats under året. Detta gäller t.ex. ändring av bestäm- melserna för sötningsmedel som kraftigt begrän- sar användningen av cyklamat, regler för godkännande av s.k. rökaromer och flera förbud mot geléämne i godis som orsakat kvävnings- olyckor. När det gäller cyklamat har Sverige varit

särskilt pådrivande. Vi begärde att få fortsätta tillämpa nationella strängare bestämmelser även efter EU-inträdet. Detta var dock inte möjligt. Någon särskilt stor ökning av användningen av cyklamat har dock inte skett i Sverige efter att vi fick anpassa våra bestämmelser. Nu har alltså användningen begränsats i hela EU vilket gynnar alla konsumenter i EU, även om sänkningen av högsta tillåtna halt inte blev riktigt så stor som vi hade velat se från svensk sida.

En departementspromemoria om livsmedels- och djurskyddstillsynen har färdigställts och remissbehandlats av Jordbruksdepartementet under våren 2004. Regeringen avser att åter- komma till riksdagen senare i denna fråga. De förordningar som Europaparlamentet och ministerrådet enats om under våren 2004 om offentlig tillsyn och kontroll och om hygien kommer att leda till att ytterligare översyn av den nationella tillsynen blir nödvändig.

Livsmedelsverket har påbörjat införandet av ett nytt avgiftssystem för slakterier för att inte missgynna småskalig slakt. Vissa förändringar började gälla den 1 april 2004 och ytterligare för- ändringar sker till årsskiftet 2004/2005.

Livsmedelsverket har också i uppdrag att bedöma och förbereda de nationella anpassning- ar och eventuella undantag som kan göras från det nya hygienregelverket för att utvecklingen av mobil slakt, småskalig slakt och livsmedels- förädling skall underlättas. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 31 december 2004.

Sedan bestämmelserna om spårbarhet och märkning för genetiskt modifierade organismer (GMO) börjat gälla i april 2004 har beslut fattats av EU:s jordbruksministrar om att godkänna användningen av en genetiskt modifierad socker- majs (BT 11) som livsmedel. Detta var det första godkännandet sedan 1998.

Ansvarsfrågan vid odling av GMO har varit aktuell under året. Regeringen ser det som viktigt att ett tydligt nationellt regelverk skapas då det gäller samexistens mellan odling av GMO, konventionella och ekologiska grödor.

Den oroande ökningen av fetma och övervikt hos befolkningen, särskilt bland barn och ungdomar, fortsätter. Regeringen har gett Livs- medelsverket och Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att utarbeta ett underlag till handlings- plan för bättre matvanor och ökad fysisk aktivi- tet. Detta uppdrag kommer att redovisas den sista december 2004. Samtidigt som ökningen av

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

problem med fetma och övervikt fortsätter finns många exempel på initiativ i förskolor och skolor som visat sig leda till stora förbättringar. Perso- nalen har sett till att barnen och eleverna äter bättre och att rörelse blir en naturlig del i verk- samheten. Dessa projekt har oftast som syfte att förhindra uppkomsten av fetma och övervikt och är därmed de som är mest effektiva på sikt. Andra projekt försöker nå dem som redan är kraftigt överviktiga och få dem att ändra sina vanor. Detta arbete är mycket svårt, men vinsterna för samhället och framför allt för den enskilde är stora. Barn och ungdomar som är mycket överviktiga redan från tidig ålder riskerar att få sjukdomar såsom åldersdiabetes redan i trettioårsåldern. Frågan om vem som är ansvarig för att en person blir överviktig är komplex. Som enskilda individer har alla ett ansvar för vad man äter och för att man t.ex. motionerar i tillräcklig omfattning. Föräldrar har ett särskilt ansvar att förmedla goda kostvanor till sina barn och att lära dem att uppskatta fysisk aktivitet. Samtidigt har både företagen och samhället ett ansvar för att hjälpa den enskilde att lyckas. Livsmedels- verket arbetar för närvarande med en översyn av nyckelhålsmärkningen.

6.6.2Insatser utanför politikområdet

Beredskap

Det civila försvaret är den verksamhet som ett flertal aktörer bedriver i syfte att komplettera det fredstida samhällets förmåga att hantera kriser. Mål för verksamhetsområde civilt försvar bedöms enligt försvarsbeslutspropositionen för 2005–2007 vara att värna om civilbefolkningen, säkerhetsställa de viktigaste samhällsfunktio- nerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld.

Livsmedelsverket bedriver inom ramen för sina ordinarie uppgifter verksamheter som härrör till det civila försvaret och politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar (utg.omr. 6). Försörjningen av dricksvatten är i detta sammanhang den mest omfattande uppgiften. Livsmedelsverkets utvecklingsarbete gentemot kommunerna har lett till en ökad förmåga att säkra försörjningen med dricksvatten under onormala förhållanden. Dricksvattenförsörjningen är känslig för stör- ningar vilket föranleder ett fortsatt arbete med

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

att förbättra villkoren för en säkrare dricks- vattenförsörjning. Se vidare utgiftsområde 6.

Som central förvaltningsmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området bedriver även Jordbruksverket verksamheter som härrör till verksamhetsområdet civilt för- svar. Se även kapitel 4 Djurpolitik samt politik- område Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar (Försvar samt beredskap mot sårbarhet utg.omr. 6).

6.7Resultatbedömning

6.7.1Resultat

Jordbruk

EU:s regelverk för den gemensamma jordbruks- politiken innebär att ett stort antal prisregle- rande åtgärder m.m. skall vidtas i syfte att på- verka jordbrukets inriktning och ekonomi. Utrymmet för avvikelser från de gemensamma EU-reglerna är litet. Resultatet av regeltillämp- ningen i form av utvecklingen, när det gäller jordbruksföretagens produktion och ekonomi, redovisas kontinuerligt av Jordbruksverket.

För att mäta graden av måluppfyllelse så används följande indikatorer; utnyttjande av kvoter, genomsnittlig åkerareal per företag, medelantal mjölkkor per producent, markpriser, arrendepriser, investeringar i maskiner och red- skap. Indikatorer som mäter förändringar i för- ädlingsledet är utvecklingen av handeln med livsmedel och jordbruksvaror. Indikatorer som mäter effekter för konsumenterna är konsu- mentprisindex för jordbruksreglerade produkter.

Antalet jordbruksföretag minskar och upp- gick 2003 till närmare 67 000. Sedan 1995 har antalet företag minskat med 19 800 företag. Jord- och skogsbruksföretagen utgör därmed ca 1/3 av samtliga företag i landet. Samtidigt som antalet företag minskar, ökar den genomsnittliga storleken på företagen mätt i åkermarksareal. Denna uppgick 2003 till närmare 40 hektar, vilket är en ökning med 8 hektar sedan 1995. Minskningen av antalet jordbruksföretag sker bland de företag vars åkerareal är mindre än 100 hektar åkermark, medan de företag som har mer än 100 hektar åkermark ökar. Det sker således en koncentration av jordbruksproduktionen.

Det svenska jordbruket är relativt specialise- rat. År 2003 kvalificerades ca 38 procent som husdjursföretag, 30 procent som växtodlings- företag, 23 procent som småbruk och 10 procent som blandföretag. Även bland blandföretagen dominerar husdjursskötseln. Skillnaden i drifts- inriktning var stor mellan olika delar av landet. I de fyra nordligaste länen var 33 procent småbruk och i övrigt dominerar husdjursskötsel. I Svea- land och norra Götaland finns en hög andel växtodlingsföretag och en mindre grupp små- bruk. I södra Sveriges skogslän dominerar hus- djursföretagen och i Skåne dominerar växt- odlingen.

Åkerarealen ändrades endast marginellt mellan 2002 och 2003 och uppgick till totalt 2 668 586 hektar 2003. Slåtter- och betesvall var den arealmässigt största grödan och uppgick 2003 till 933 000 hektar fördelat på 764 000 hektar slåttervall och 160 000 hektar betesvall.

Diagram 6.1 Åkerarealens användning 2003

Baljväxter	Sockerbetor
Baljväxter	2%	Övriga växtslag
Potatis 2%	2%	Övriga växtslag
Potatis 2%		2%
1%		2%
1%
Ej utnyttjad		Ospecifierad
Ej utnyttjad		åkermark
åkermark		åkermark
åkermark		2%
0%		2%
0%
		Raps och rybs
		3%
Spannmål		Träda
		Träda
42%		10%
		10%

Vall och grönfoder växter

36%

Övriga växtslag innehåller frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som ej ingår i de övriga kategorierna. Ospecificerad åkermark är arealer som ej kunnat fördelas på gröda.

Fyrtio procent av åkerarealen utnyttjades 2003 till spannmålsodling, vilket motsvarade 1 154 000 hektar vilket är en marginell ökning sedan 2002. Spannmålsarealen bestod av 364 000 hektar höstvete, 47 000 hektar vårvete, 6 300 hektar höstkorn, 362 000 hektar vårkorn (vilket var en minskning med 50 000 hektar jämfört med 2002), 280 000 hektar havre, 24 000 hektar råg, 45 000 hektar rågvete och 25 000 hektar bland- säd. Potatisarealen uppgick till ca 30 500 hektar vilket är en minskning med 4 procent jämfört med 2002. Sockerbetsarealen uppgick till 50 100 hektar vilket innebär en minskning med 9 pro- cent jämfört med 2002. Arealen för baljväxter

minskade med 7 procent samma period och uppgick till 38 800 hektar. Odlingen av raps och rybs minskade med 13 procent och odlades på 58 600 hektar. Trädesarealen ökade marginellt och uppgick 2003 till 276 000 hektar. Energi- skogsarealen fortsätter att minska och låg 2003 på 14 300 hektar.

Även bland husdjursföretagen är trenden en ökad koncentration med allt större besättningar och färre företag. År 2003 minskade företagen med mjölkkor med 14 procent jämfört med föregående år. Det fanns därmed ca 9 700 företag med mjölkkor, vilket kan jämföras med ca 17 700 företag med mjölkkor 1995. Även antalet företag med svin, får och höns minskar. Den kraftigaste procentuella minskningen sedan 1995 uppvisar företagen med svin, vilka har minskat med 66 procent och uppgick 2003 till 3 700 företag.

Utnyttjandet av den nationella kvoten för produktion har inte överskridits inom något område förutom socker. Sockerskörden blev stor med tanke på att arealen minskade med 9 procent och uppgick till 115 procent av kvoten. Kvotutnyttjandet för mjölkleveranskvoterna uppgick för kvotåret 2003/2004 till ca 98 procent vilket är en återhämtning jämfört med 2002/2003. Kvoterna för slaktbidrag, handjur, am- och dikor och tackor uppvisar marginella skillnader i kvotutnyttjande jämfört med före- gående år.

Tabell 6.3 Utnyttjandegrad av kvoter procent

	2001	2002	2003
Basareal	100	100	100

Socker	109	122	115

Handjur	89	97	96

Slaktbidrag	86	90	88

Am- och dikor	94	96	96

Tackor	93	92	92

Mjölkvot: leveranskvot	100	97	97

Mjölkkvot: direktförsäljningskvot	82	89	88

Arrendepriserna har ökat kraftigt det senaste årtiondet. Sedan 1994 har arrendepriserna ökat med 34 procent. Priserna på jordbruksmark skiljer sig kraftigt mellan olika regioner. I Syd- sverige är priserna ca 10 gånger högre än i Norr- land. Prisgapet fortsätter att öka då priserna i Norrland i stort sett har legat stilla de senaste åren, medan priserna i Sydsverige har ökat. I

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

genomsnitt för hela Sverige har priserna ökat med 70 procent sedan 1994.

Den totala sysselsättningen i jordbruket med binäringar omräknat till arbetskraftsenheter uppgår till ca 74 000 personer varav knappt 56 000 inom jordbruket. Sysselsättningen i jord- bruket domineras av männen både vad det gäller antalet personer och arbetskraftsenheter. Antalet sysselsatta inom jordbruket, 1,3 procent, är jämförbart med andelen i Danmark, Neder- länderna och Tyskland. Däremot är en betydligt större andel sysselsatta inom jordbruket i Grek- land (16 procent), Portugal (13 procent), Spanien (6 procent) och Irland (6 procent). Jordbrukarnas medianålder i Sverige ligger i intervallet 50–54 år. Arton procent är 65 år eller äldre och sex procent är yngre än 35 år. Ålders- strukturen bland jordbrukarna har uppvisat små förändringar de senaste åren. Arbetskrafts- produktiviteten ökar, vilket innebär att ett färre antal jordbrukare står för en större andel av pro- duktionen.

Ett viktigt mått på jordbrukssektorns konkur- renskraft är livsmedelshandelns omfattning och utveckling. Sverige hade en negativ handels- balans för jordbruksvaror och livsmedel på nästan 26 miljarder kronor 2003. Sverige impor- terade jordbruksvaror och livsmedel för drygt 53 miljarder kronor under 2003, vilket innebär en ökning med 4 procent i löpande priser. Jord- bruksvaror och livsmedel stod för 8 procent av den totala importen. Importen kom till nästan 72 procent från andra EU-länder. De viktigaste importländerna var Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland. Till stor del består impor- ten av varor som antingen inte produceras alls i Sverige eller som Sverige har en otillräcklig produktion av.

Även exporten av jordbruksvaror och livs- medel ökade. I löpande priser motsvarade ökningen av exporten 5 procent och uppgick 2003 till ca 28 miljarder kronor. Jordbruksvaror och livsmedel representerar drygt 3 procent av den totala exporten. 59 procent av exporten gick till länder inom EU. Denna andel har i stort sett varit oförändrad sedan EU-inträdet, då exporten ökade kraftigt till EU-länderna. De viktigaste exportländerna är Finland, Danmark, Tyskland, Frankrike och Italien. De mest betydelsefulla jordbruksvarorna och livsmedlen som exporte- rades tillhörde kategorierna drycker (främst starksprit), spannmål och spannmålsprodukter samt fisk, kräft- och blötdjur. Utanför EU är

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Sveriges viktigaste exportmarknader för jord- bruksvaror och livsmedel USA och Norge.

En indikator som mäter effekter för konsu- menterna är konsumentprisindex för jordbruks- reglerade produkter. Kostnaderna för att ta fram produkter inom jordbruket har stigit med 18,7 procent sedan 1995. Avräkningspriserna har under samma period sjunkit med 9,4 procent. Konsumentpriserna för jordbruksprodukter som tidigare var reglerade i Sverige har stigit med 1,6 procent sedan 1995. Konsumentprisindex totalt steg under samma period med 9,2 procent. Den lägre ökningstakten för livsmedelspriserna beror till en del på att livsmedelsmomsen sänktes den 1 januari 1996. Priserna på jordbruksreglerade livsmedel har dessutom påverkats av att produ- centpriserna har fallit. Som ersättning för sänkta producentpriser har stödbeloppen höjts.

Sverige har inte fått några finansiella korrigeringar för överskridna tidsgränser för utbetalningar under perioden 1995–2003. Där- emot har Sverige fått betala korrigeringar på grund av EU-kommissionens egna granskningar. Totalt uppgick de finansiella korrigeringarna som gjorts för Sveriges del avseende årsrappor- terna 1996–2003 till 28,3 miljoner kronor. Här avser dock 18,5 miljoner kronor EU-kommis- sionens beslut om sanktioner för de svenska kartavgifterna. Sverige har emellertid begärt att EG-domstolen skall ogiltigförklara EU-kom- missionens beslut. Jordbruksverket har i årsredovisningen redovisat hur kompetensför- sörjningssituationen ser ut samt vilka åtgärder som vidtagits och planeras.

Medelåldern för anställd uppgår till 43 år och verket har inte stora pensionsavgångar att vänta. Personalrörligheten är 3,6 procent bland de till- svidareanställda exklusive distriktsveterinärorga- nisationen. Den reformerade jordbrukspolitiken måste beaktas vid nyrekryteringar. Verket har haft svårigheter med rekryteringen till distrikts- veterinärorganisationen och har därför med framgång genomfört rekryteringsresor till Norge och Danmark.

Av enhetscheferna i december 2003 var 21 kvinnor och 20 män. Antalet årsarbetskrafter 2003 uppgick till 953 varav 504 arbetade med Djurpolitiken, 246 med Livsmedelspolitiken och 196 med Landsbygdspolitiken.

Växtskydd

Sverige har genom beslut på verkställighets- kommitténivå verkat för ett borttagande av den

skyddade zonen för virussjukdomen Rhizo- mania på sockerbetor. De åtgärder som krävs för att hävda zonen ansågs inte längre kunna moti- veras. Under 2003 har ljus ringröta konstaterats i matpotatispartier. Potatispartierna kan härledas till under tidigare år påträffade smittade utsädes- partier från Danmark. Under året har ingen ny smitta i utsädespotatis kunnat påvisas. Eftersom andelen eget utsäde i svensk potatisodling är hög kan det dröja flera år innan ett smittat utsädes- parti försvinner från odlingen.

Till följd av ökade internationella krav på sundhetsmässigt säkert förpackningsmaterial har anslutningen till systemen för sågverk med god- kända torkanläggningar och godkända tillverkare av träemballage fortsatt att växa även under 2003. I importkontrollen av träemballage har under året påvisats förekomst av skadeinsekten tallvedsnematod vid två tillfällen. Ursprunget var USA respektive Kanada.

Utsäde

Förhandlingarna om EU-kommissionens lag- stiftningsförslag rörande oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierat utsäde i traditionella växt- sorter har ännu inte kunnat slutföras. Eftersom ansvaret för regelverket faller under både gene- raldirektoratet för miljö (DG miljö) och gene- raldirektoratet för hälsa och konsumentskydd (DG SANCO) förväntas lagstiftningsprocessen kunna slutföras först våren 2005. I samband med att DG SANCO hanterar frågan kommer beslut rörande analys- och provtagningsmetoder också att behandlas. Arbetet inom OECD med att formulera gemensamma riktlinjer om tröskel- värden för inblandning av genetiskt modifierade organismer har, på grund av oenighet mellan framför allt USA och EU rörande tröskelnivå- erna, tills vidare avstannat.

Fiske

Beslutet om regionala rådgivande nämnder inne- bär att det skall inrättas sju olika nämnder. De områden som avses är Östersjön, Medelhavet, Nordsjön, vatten i nordväst, vatten i sydväst och en nämnd för pelagiska bestånd (exklusive Östersjön) samt en för långdistansflottan och fiske på internationellt vatten. Till respektive nämnd kan undernämnder knytas om det finns behov av detta för specifika fisken eller mindre begränsade områden. I förhandlingarna fick

särskilt den svenska ståndpunkten om en stor öppenhet för allmänheten stort gehör. Nämn- dernas två organ, generalförsamling och verk- ställande kommitté, skall som grundprincip vara öppen för allmänheten och deras rekommenda- tioner till förvaltningsåtgärder skall vara offent- liga.

Resurs

Besluten vid ministerrådet i december 2003 av- seende total tillåten fångst (TAC) och kvoter kunde genom den nya återhämtningsplanen för torskbestånden i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt grundas på ett antal uttalade principer. Exempelvis skall, när bestånden befinner sig under säkra nivåer, kvoterna sättas så att beståndens lekbiomassa stärks enligt bestämda procentsatser till nästa år. Om än otillräckligt får detta ses som ett klart framsteg i både acceptans, implementering och förutsägbarhet vid förvaltningsbesluten.

Ett antal förvaltningsplaner och återhämt- ningsplaner har beslutats och implementerats under året. Vissa återhämtningsplaner, t.ex. åter- hämtningsplanen för torsk i Östersjön har även reviderats och stärkts. Resultaten av dessa planer förväntas vara ett mer hållbart fiske. Emellertid ligger dessa resultat ofta långt fram i tiden. Vidare är det ofta, på grund av naturliga fluktua- tioner i bestånden, svårt att mäta resultatet av gjorda insatser.

Sedan september 2003 får endast den s.k. BACOMA-trålen användas vid trålfiske efter torsk i Östersjön. Det är ännu för tidigt att utvärdera resultatet av åtgärden, men såväl om- fattande försöksverksamhet som erfarenheter från fisket har visat att bifångster av småtorsk har minskat avsevärt. Man skall ha fortsatt skärpt uppmärksamhet på det faktum att det östra torskfiskebeståndet i Östersjön fortfarande ligger under säker nivå på lekbiomassan. Rådsslutsatser angående en handlingsplan för förvaltningen av den europeiska ålen antogs i juli 2004. Slutsatserna har i hög utsträckning tagit hänsyn till de svenska synpunkter som presen- terats för EU-kommissionen och ordförande- skapet, bl.a. anges utsättning som en komp- letterande åtgärd och angelägenheten av skynd- samma åtgärder betonas.

Miljö

Genom den nya grundförordningen 2371/02 för den gemensamma fiskeripolitiken har de grund- läggande förutsättningarna att integrera miljö-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

skyddande åtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken ökat. Det innebär bl.a. att genomförandet av handlingsplanen för biologisk mångfald från 2001 prioriteras högre. Några av de högst prioriterade förvaltningsåtgärderna är reduktion av fisketrycket, minskning av andelen fisk som kastas överbord (discards) samt bort- tagandet av subventioner för modernisering av fiskeflottan. Dessutom prioriteras etableringen av långsiktiga förvaltningsplaner för de viktigaste och känsligaste fiskbestånden. Som ett komple- ment till de prioriterade förvaltningsåtgärderna inom fiskeripolitiken uppmanas medlems- staterna också att uppfylla sina skyldigheter inom habitat- och fågeldirektiven och särskilt förvaltningen av marina områden som en särskild del av NATURA 2000.

Rådsslutsatser för att integrera miljöskyddet i den gemensamma fiskeripolitiken antogs under 2003. Slutsatserna var allmänt hållna med refe- renser till Cardiffprocessen, FAO, Nordsjö- konferensen m.fl. Behovet av förbättring av den marina forskningen, förbättrade fiskemetoder som minimerar miljöeffekter och behovet av att allmänt reducera fisketrycket och utveckla indikatorer uttrycks i slutsatserna.

Fiskerikontroll

Under 2003 finns inga rapporter om överskridande av de 57 tilldelade kvoterna. Det goda resultatet bedöms vara en produkt av en effektiv dataläggning och kontroll av uppgifterna från fisket, en vaksam övervakning av kvot- utnyttjandet samt ett aktivt utbyte av kvoter med andra medlemsländer. Under året genom- förde Fiskeriverket ca 40 kvotbyten, främst med Danmark och Finland, men även med Tyskland, Belgien och Storbritannien.

Kustbevakningen utför en kontinuerlig prov- tagning av osorterad fisk, såsom sill och skarpsill, från samtliga områden där svenskt fiske sker. Det satellitbaserade fartygsövervakningssyste- met är under kontinuerlig utveckling och för- stärker fiskeriförvaltningen. Systemet omfattar redan i dag fartyg med en största längd om minst 18 meter och kommer från 2005 även att omfatta fartyg med en största längd av minst 15 meter.

Inom ramen för återhämtningsplanerna har nationella anpassningar till regelverk och teknik gjorts. Under 2003 och 2004 har Fiskeriverket bl.a. utvecklat ett datasystem för mottagande av de särskilda fångstrapporter som krävs enligt återhämtningsplanerna. De nationella kontroll-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

bestämmelserna har stärkts för att övervaka torskfisket i både Östersjön, Nordsjön, Skager- rak och Kattegatt. Uppföljningen av fiskets följ- samhet med bestämmelserna för torskfisket har under året varit ett prioriterat område inom den riskanalysbaserade fiskerikontrollen.

Den kvalitetskontroll som genomförs som en integrerad del av landningskontrollen, visar på en mycket låg andel som inte uppfyller gällande regler (ca 3 promille). För att följa utvecklingen inom samtliga fartygssegment och skapa kunskap kring brottsbenägenheten har en refe- rensnivå satts innebärande att 2 procent av lan- dad kvantitet i samtliga segment skall kontrolle- ras. Kustbevakningen har uppnått referensnivån i alla segment förutom i kustsegmentet. Fartygen i kustsegmentet är små och därmed inte kopp- lade till det satellitbaserade systemet och har inte heller krav på sig att lämna förhandsanmälan inför sina landningar. Man har därför inriktat sig mot att kontrollera dessa fartyg till sjöss och vid behov följa upp dessa inspektioner med land- ningskontroller och därmed inte nått upp till målnivån avseende landningskontroller.

Det finns stora problem och osäkerhet med illegalt fiske på europeisk nivå. För att komma till rätta med detta krävs ytterligare kraftfulla åtgärder. Regeringen anser att samverkan inom fiskerikontrollen behöver utvecklas ytterligare för att fiskerikontrollen skall bli så effektiv som möjligt och förutsätter därför att myndigheterna kontinuerligt utvecklar arbetet. Vidare skall den pågående utredningen av svensk fiskerikontroll ge förslag till förbättringar samt överväga eventuella behov av förändringar.

Strukturstöd

För strukturprogrammet utanför mål 1 hade vid utgången av 2003 totalt 36 procent av tillgängliga EU-medel beviljats och 17 procent betalats ut. Merparten av de beviljade medlen avser stöd till skrotning samt förädling och saluförande. Inom Mål 1 är besluts- och utbetalningstakten för södra och norra programmet 17 procent respek- tive 40 procent samt 9 procent respektive 12 procent.

Trots att en förbättring har skett under såväl 2002 som 2003 avseende besluts- och utbetal- ningsnivån är genomförandetakten i fiske- programmen alltså fortsatt låg. Några av för- klaringarna till utvecklingen inom strukturpro- grammen är en bristande investeringsvilja till följd av en försämrad lönsamhet inom delar av

sektorn, bl.a. orsakad av försämrad bestånds- situation med minskande kvoter som följd, osäkra framtidsförutsättningar till följd av höga dioxinhalter i fisk fångad i Östersjön samt lägre belopp vid stöd till investeringar inom företag. Under 2003 beslutade EU om ett förlängt torskfiskestopp för torsk i Östersjön vilket också haft en dämpande effekt på investerings- viljan i beredningsindustrin och för delar av den svenska fiskeflottan. Vidare har, som följd av reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, begränsningar införts avseende investerings- stödet till fiskeflottan. Även inom vattenbruket har investeringsviljan och efterfrågan på medel varit låg och näringens produktion minskat.

Förändringarna av EU:s strukturförordning för fiskerinäringen innebär en fokusering på miljöförbättrande åtgärder inom produktionen och ökade möjligheter till utvecklingsprojekt inom vattenbruket. Utöver åtgärder för vatten- bruket inkluderades även, genom svenskt agerande, ökade möjligheter till åtgärder för restaurering och biotopvård i sötvatten. Ändringarna innebär också stöd till fiskefartyg för att kunna förändra sitt fiske då återhämt- ningsplaner samt stöd vid införande av ljud- skrämmor införs för skydd av småvalar.

Övrigt

Den nya tullkvotsförordningen uppfyllde de svenska önskemålen i stort. Inom dessa kvoter tillämpas tullnivåer som varierar från 0 till 6 pro- cent med hänsyn till de olika produkternas käns- lighet på gemenskapens marknad. Viktiga produkter för Sverige är sill/strömming, räkor och torsk för beredning.

Det under 2003 bildade Internationella fiske- sekretariatet, har under 2004 etablerats. Det övergripande målet med verksamheten är att arbeta för en hållbar förvaltning av fisk och skal- djur och deras livsmiljö genom att bevaka fiske- frågorna internationellt och nationellt samt påverka utvecklingen av EU:s och annan inter- nationell fiskeripolitik.

Medelåldern hos Fiskeriverkets personal är 45 år, personalrörligheten visar låga värden. An- delen kvinnliga anställda har ökat något under 2003. Fiskeriverket har på regeringens uppdrag utarbetat en forsknings- och kunskapsstrategi för sitt verksamhetsområde. Av rapporten fram- gick bl.a. att över hälften av de anställda hade akademisk examen, 13 procent av dessa forskar- utbildning. Under året har verket arbetat med en

bred kompetensbehovsinventering, som om- fattar alla anställda inom alla avdelningar och enheter. Verket får ekonomiskt stöd för arbetet från Europeiska socialfonden, Växtkraft mål 3.

Säkra livsmedel

För att mäta graden av måluppfyllelse för säkra livsmedel används följande indikatorer: den kommunala och statliga inspektionsverksam- hetens frekvens och kvalitet, antalet kommun- inspektioner och länsmöten samt antalet externa besökare på Livsmedelsverkets webbplats.

Livsmedelsverket leder och samordnar livs- medelstillsynen i landet medan kommunerna står för huvuddelen av den direkta tillsynen av de ungefär 52 000 tillsynsobjekt som finns. Mer- parten av dessa är små och sysselsätter färre än fyra årsarbetskrafter. Den totala inspektions- frekvensen i den kommunala tillsynen fortsätter att minska. Livsmedelsverkets egen inspek- tionsfrekvens har ökat något jämfört med före- gående år, men är fortfarande lägre än den kom- munala. Livsmedelsverket har ökat stödet till den kommunala tillsynen, något som upp- skattats av kommunerna. Livsmedelsverket anser att det fortfarande finns stora skillnader mellan kommunerna i det sätt och med vilken kvalitet tillsynen bedrivs. Man bedömer därför att till- synen inte är likvärdig i landet. Livsmedelsverket har tillsammans med några kommuner utvecklat ett datorverktyg för inspektioner. Detta är ett sätt att minska olikheterna i tillsynen. Systemet har tagits i bruk under 2003 och används vid inspektioner i så väl restauranger som butiker.

Tabell 6.4 Länsmöten och kommuner inspekterade av Livsmedelsverket

År	2001	2002	2003
Antal länsmöten	39	31	33

Antal inspekterade
kommuner	80	58	59

Antal normerande
inspektioner	80	63	133

Ökningen av unika webbplatsbesökare fortsätter samtidigt som Livsmedelsverket arbetar med att ständigt förbättra webbplatsen. Under året har man börjat ta i bruk interaktiva tjänster. Till exempel kan man numera beställa exportintyg på Livsmedelsverkets webbplats.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 6.5 Externa besökare på Livsmedelsverkets webbplats

År	2001	2002	2003
Antal besökare per dag	885	1 900	2 400

Att ta fram bra analysmetoder för tillsynen av t.ex. resthalter av kemiska bekämpningsmedel är ett viktigt arbete. Livsmedelsverket har under året färdigutvecklat och tagit i bruk ett stort antal metoder för tillsynsändamål. Eftersom alltfler gränsvärden sätts måste allt fler analyser göras och detta förbrukar stora resurser. En vik- tig del av utvecklingsarbetet är därför att ta fram s.k. multimetoder, som kan användas för analys av flera ämnen samtidigt, och s.k. screening- metoder. Screeningmetoderna används som snabbanalys för att se om föroreningar finns över huvud taget och om man behöver kontrol- lera mer noggrant med en mer exakt metod. Detta förenklar arbetet i hög grad och bidrar också till att hålla nere kostnaderna.

Livsmedelsverket har under de senare åren haft svårigheter med ekonomin, men har nu åter fått den i balans. För att behålla den goda ekonomin är det viktigt att man fortsätter att förbättra den interna styrningen av ekonomin och ytterligare förbättrar noggrannheten i prognoserna. En stor del av Livsmedelsverkets verksamhet är avgiftsfinansierad. Det är viktigt att denna verksamhet bedrivs kostnadseffektivt och samtidigt har hög kvalitet.

Livsmedelsverket har i årsredovisningen redo- visat hur kompetensförsörjningssituationen ser ut samt vilka åtgärder som vidtagits och planeras. Medelåldern hos verkets anställda är 47 år. De stora pensionsavgångar som förväntas efter 2008 är jämnt fördelade över kompetensområdena. Målet för verkets arbete på området är nu av mer allmän karaktär i syfte att kontinuerligt utveckla verket attraktivt som arbetsplats.

6.7.2Analys och slutsatser

6.7.2.1 Jordbruk

Utvecklingen i Sverige

Indikatorer som visar på en positiv utveckling för det svenska jordbruket är bl.a. den ökade produktionsvolymen och högre arrende- och markpriser.

Ökade arrende- och markpriser innebär sam- tidigt att konkurrenskraften kan försvagas och

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

att det blir svårare att starta nya jordbruk. Den låga räntenivån tillsammans med gällande stöd- nivå kan vara en förklaring till ökade markpriser då investeringskostnaden kan förbli densamma trots högre markpriser. Samtidigt visar de ökade markpriserna att många jordbrukare utifrån lön- samhetskalkyler och framtida förväntningar anser att det är skäligt att investera. Struktur- omvandlingen har resulterat i färre men större jordbruksföretag.

Kvotutnyttjandet uppvisar skilda trender gällande olika kvotgrupper. En hög utnyttjande- grad av produktionskvoterna kan och bör ses som en indikator på lönsamheten inom det svenska jordbruket. Kvotutnyttjandet har varit och är relativt högt. Arealen som det söks ersättningar för varje år överskrider varje år lan- dets basareal, sockerproduktionen överskrider landskvoten de flesta år. Mjölkproduktionen är stabil på eller strax under landskvoten förutom kvotåret 2002/03 då främst en lägre kvalitet på vallfodret påverkade avkastningen negativt. Det årliga utnyttjandet av kvoten för handjursbidra- gen visar på stabila nivåer över tiden. Det finns en tendens till ett ökat utnyttjande av bidrags- rätterna för am- och dikor de senaste åren. Det är vidare naturligt att variationerna i avkastning är större mellan åren för växtodlingen än för animalieproduktionen. Produktionen av fågel- kött, griskött och ägg omfattas inte av några kvoter och uppvisar olika produktionstrender. Fågelkött har ökat konstant fram till 2003 medan produktionen för griskött varit ansträngd sedan 1998 men dock börjat återhämta sig 2002 och 2003. Äggproduktionen har minskat de senaste åren sannolikt delvis till följd av omställ- ningen från traditionella burar till frigående höns.

Indikatorer som mäter förändringar i föräd- lingsledet är utvecklingen av handeln med livs- medel och jordbruksvaror. Handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel är negativ. Han- delsunderskottet för jordbruksvaror och livs- medel ligger 2003 på 26 miljarder kronor, dvs. samma som 2002.

Jordbrukspolitikens effekt på konsumenterna kan mätas i priser, även om denna indikator bara mäter en begränsad del av hur jordbrukspoliti- ken påverkar konsumenterna. Mellan 1995 och 2003 har priserna på jordbruksreglerade produk- ter ökat betydligt mindre än priserna för övriga livsmedel och de totala konsumentpriserna.

Sammantaget, om man undantar produktio- nen av fågelkött, griskött och ägg, framträder en bild där jordbrukets produktionsresurser utnytt- jas i allt väsentligt och jordbrukssektorns totala produktionsvärde till producentpris uppvisar små variationer över tiden, samtidigt som konsu- mentprishöjningarna är mycket begränsade.

Jordbrukets konkurrenskraft

Värdet av jordbruksföretagens investeringar är en indikator som kan åskådliggöra jordbrukets utveckling över tiden och företagarnas förvänt- ningar om framtida utveckling. Under 1980-talet uppgick investeringar i maskiner och redskap omräknat till 2002 års prisnivå i genomsnitt till drygt 7 miljarder kronor per år. Investerings- takten sjönk i samband med den svenska avregle- ringen av jordbruket i början av 1990-talet men ökade efter EU-medlemskapet och har sedan dess varit relativt stabil, dock lägre än nivån på 1980-talet. Mellan 2000–2002 uppgick investe- ringarna i genomsnitt till knappt 4,2 miljarder kronor per år. Inga uppgifter finns ännu till- gängliga för 2003. Maskinbranschens riks- förbund uppskattar att investeringarna under 2004 kommer att minska till ca 3,6 miljarder kronor och då framför allt när det gäller in- vesteringar i inomgårdshantering. Osäkerheten kring genomförandet av den senast beslutade jordbruksreformen kommer troligen vara en bidragande faktor till minskande investeringar 2003 och 2004.

Regeringen anför i skrivelse 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige att skatten på diesel för jordbrukets arbetsmaskiner bör sänkas den 1 januari 2005.

Regeringen föreslår nu i budgetpropositionen för 2005 att nuvarande skattesats för dieselolja i miljöklass 1 som används i yrkesmässig jord- bruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet sänks från 2005 med ca 2 kronor per liter. En sänkt skatt på diesel som används inom jordbruket kommer att få positiva effekter för lönsamheten och konkurrenskraften för den svenska livsmedelsproduktionen. I Vägtrafik- skatteutredningens betänkande ”Skatt på väg” (SOU 2004:63) redovisas medlemsstaters skatt på dieselolja för jordbrukets arbetsmaskiner. Resultaten visar att i stort sett alla medlemsstater utom Österrike och Sverige har en nedsatt die- selskatt för jordbruket jämfört med vägtrafiken. Österrike planerar dock att sänka skatten för

jordbrukets arbetsmaskiner från den 1 januari 2005.

Reform av marknadsordningen för socker

EU-kommissionen presenterade sitt reform- förslag för socker i juli och en första diskussion hölls på ministerrådet den 19 juli 2004. Förslaget innebär en reform av sockersektorn inom EU med bl.a. sänkt interventionspris med 33 procent under 3 år, sänkta kvoter samt möjlighet att överföra kvoter mellan länder.

Regeringen anser att en genomgripande reform är viktig bl.a. därför att EU:s stora över- skott av socker har en negativ påverkan på världsmarknaden. Trycket på reform är stort från våra handelspartners och från WTO- panelen väntar snart ett utslag om EU:s sockerregim som troligtvis kommer att påverka reformen. Regeringen anser att EU måste avskaffa exportbidragen till denna för u-länderna så viktiga jordbruksprodukt. Vidare bör produktionskvoterna avskaffas och kompensa- tionen till odlarna bör vara lägre än vad som EU- kommissionen nu har föreslagit. Det är också av stor vikt för regeringen att inte förslaget ytterligare belastar jordbruksbudgeten utan är åtminstone budgetneutralt och inte innebär ökade utgifter för Sverige. Frågan kommer att behandlas på alla nivåer i rådet under hösten men beslut förväntas inte fattas förrän tidigast under senvåren 2005.

Reform av marknadsordningen för frukt och grönt

EU-kommissionen har ännu inte presenterat ett förslag till reform av frukt- och grönsakssektorn. Denna sektor kommer liksom socker att behandlas separat eftersom den i princip uteläm- nades från jordbruksreformen 2003. Frågan kommer sannolikt att diskuteras i rådet i sep- tember eller oktober. Det är inte troligt att det då blir något lagförslag utan snarare blir det en generell diskussion mot bakgrund av den rapport EU-kommissionen lämnade i augusti om situa- tionen i sektorn och medlemsstaternas åsikter om behovet av en reform.

Regeringens inställning till EU:s reglering för frukt och grönsaker är att ytterligare reforme- ring är nödvändig för att förbättra sektorns marknadsanpassning. Exempel på problem inom sektorn är destruktion av fullständigt ätbara frukter och grönsaker. Intervention av frukt och grönsaker, som en stor del av EU:s budget för frukt och grönsaker går till, återförs inte till marknaden på grund av den korta hållbarhets-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

tiden. Därför bidrar interventionen till att permanenta överskottsproduktionen. En effekt av detta blir högre priser på dessa produkter. Av samma anledning är regeringen även kritisk till exportbidragen för dessa produkter. I den offentliga debatten ökar fokus på kost och hälsa. Av hälsoskäl bör konsumtionen av färska frukter och grönsaker öka inom EU.

Konsekvenser av jordbruksreformen på det svenska jordbruket

Frikopplingen av de nuvarande direktstöden kommer att medföra en minskad lönsamhet i vissa produktionsgrenar inom jordbruket. Det ökade trycket på kostnadsminskningar kommer sannolikt att leda till att takten i strukturrationa- liseringen ökar. Vi kommer att få fler större och specialiserade företag som arbetar med kommer- siell livsmedelproduktion och som i många fall också är inriktade på export. Samtidigt innebär frikopplingen större frihet för jordbrukarna att ändra sin produktion och reagera på marknadens krav utan att förlora sitt stöd. Frikopplingen ger därför jordbruket stora möjligheter att anpassa sig till konsumenternas efterfrågan och produ- cera med lönsamhet. Därigenom kommer jord- brukarna att på sikt bli mindre beroende av stöd- systemen. På lite längre sikt ger reformen alltså möjligheter till ökad lönsamhet i jordbruket. Utvecklingen kommer också eventuellt att gå mot fler mindre deltidsjordbruk med ett ökat inslag av diversifiering.

Statistik visar att livsmedelsexporten har ökat med 170 procent sedan året före det svenska EU-medlemskapet. När det gäller exporten av jordbruksråvaror har denna värdemässigt för- dubblats. En ökad livsmedelsexport är positiv för svensk primärproduktion då det innebär ökade möjligheter för avsättning av varorna. Frikopp- lingen av de produktionskopplade direktstöden gör att svenska jordbrukare inte längre behöver producera för stödsystemen utan istället kan svara mot en ökad efterfrågan på svenska jordb- ruksråvaror från utlandet och från svensk livs- medelsindustri. Den nu beslutade reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär en viss flexibilitet för nationell variation i tillämp- ningen. Modellkörningar som Livsmedels- ekonomiska institutet har gjort visar att en delvis bibehållen produktionskoppling av djurbidragen medför att minskningen av nötköttsproduktio- nen inte blir så stor som den annars skulle ha blivit. Modellkörningarna visar också att en

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

koppling av nötköttsbidragen i Sverige kommer att få en större påverkan på svensk nötkötts- produktion om övriga EU-länder väljer att fri- koppla djurbidragen. Därmed kommer alltså medlemsländernas val av kopplingsgrad för de olika stöden att påverka konkurrenssituationen mellan länder på kort såväl som på lång sikt. Påverkan på konkurrensen kommer att vara störst för nötköttsproduktionen där stödets andel av intäkterna är betydligt högre än för t.ex. spannmålsproduktionen genom att stödet påverkar produktionen i högre utsträckning. Jordbruksverket kommer att löpande följa upp jordbrukssektorns utveckling som en följd av reformen. Detta görs ur flera hänseenden. Jord- bruksverket kommer att följa kvotpriset på mjölk, maskininvesteringar och försäljningen av utsäde. Nytt är att Jordbruksverket även rutin- mässigt kommer att titta på seminstatistik och antalet betäckningar. De kommer även att följa antalet kalvfödslar via CDB-registret. Syftet är att täcka in så många faktorer som möjligt för att få en heltäckande bild av konsekvenserna av reformen. Frikopplingen av stöden kommer sannolikt att medföra en minskad spannmåls- och nötköttsproduktion. Då all jordbruksmark blir stödberättigad innebär detta också att slåttervallens relativa lönsamhet gentemot spannmålsproduktionen stärks jämfört med dagens situation.

Växtskydd

Det fytosanitära läget är i stort sett gott. De ökade risker som följer av den inre marknaden måste hela tiden följas upp och hanteras. De nya medlemsstaterna förändrar givetvis läget. För- utom att antalet importinspektioner kommer att minska för Sveriges del förändras också risk- bilden. Växtinspektionen planerar att utöka sin marknadskontroll.

Det arbete som Miljödepartementet initierat med att se över tänkbara instrument och åt- gärder för att undvika att för Sveriges del olämp- liga främmande arter etablerar sig i landet samt att inventera vilka myndigheter som kommer att beröras och i vilken grad har ännu inte resulterat i något konkret agerande. Bakgrunden till ansat- sen är de riktlinjer som antagits inom ramen för Biodiversitetskonventionen (CBD) rörande främmande arters och genotypers negativa effekter på biologisk mångfald, ekosystem och naturmiljö i stort. Jordbruksverket (växtinspek- tionen) som är en av de myndigheter som hand-

har främmande arter och genotyper har deltagit i detta arbete.

Utsäde

Från att under en period legat relativt konstant har det skett en markant minskning av certifie- ringen av fröburna växtslag under 2002/2003. Minskningen är inte hänförlig till ökad import eller tillfälliga säsongsvariationer, utan mer ett uttryck för en bestående förändring av struktu- rellt slag. Utvecklingen ger stöd för att ett trendbrott har skett. Lägre produktpriser för spannmål har bl.a. lett till en ökad användning av eget utsäde. Det finns skäl att tro att det kommer att ske ytterligare minskningar innan läget stabiliserar sig. Den senaste beslutade jord- bruksreformen väntas även innebära en minskad spannmålsodling. För potatisens del verkar läget ha stabiliserat sig till en certifieringsnivå som ligger på en drygt 30 procent lägre nivå än den som noterades i början av 90-talet.

Inom EU diskuteras för närvarande en lagstiftning inom utsädesområdet som syftar till att på mer permanent basis reglera den försöks- verksamhet som bedrivits inom gemenskapen med egenkontroll.

Administration av jordbruksstöd

Överenskommelsen 2003 om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken, ger respektive medlemsstat möjlighet att genomföra reformer under perioden 2005–2007. Sverige kommer att införa ett från produktionen frikopplat stöd fr.o.m. den 1 januari 2005. För Jordbruksverket och länsstyrelserna innebär genomförandet av reformen av den gemensamma jordbrukspoliti- ken där även förändringar i miljö- och lands- bygdsprogrammet ingår förändrade arbets- uppgifter i form av utveckling av nya IT-system, informationsinsatser, nya administrativa rutiner m.m. Dessa åtgärder kommer att resultera i ökade kostnader under en övergångsperiod. Regeringen föreslår på tilläggsbudget i samband med denna proposition att sammanlagt 59 miljoner kronor anvisas 2004 till Jordbruks- verket och länsstyrelserna för detta ändamål. Regeringen avser att ytterligare pröva frågan om resursbehovet under genomförandefasen och om så krävs återkomma till frågan under 2005.

Med hänsyn till den förändring av arbetsupp- gifterna som reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär för Jordbruksverket och länsstyrelserna också på sikt så avser reger- ingen att under 2005 initiera en översyn av jord-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

bruksadministrationen för att fortsätta utveck- lingen av en kostnadseffektiv och modern förvaltning.

lagen. Rådet har genom förordningen beslutat om en ny stödordning, direktstöd, som kommer att ersätta delar av stöden i de nuvarande mark- nadsregleringarna. Samma behov av komplette- rande bestämmelser i svensk lag som tidigare

6.7.2.2Ändring i lagen (1994:1710) om EG:s kommer att finnas för den nya stödordningen. förordningar om jordbruksprodukter Regeringen föreslår därför att 1 § i lagen ändras

Regeringens förslag: Lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter ändras så att bestämmelserna i lagen, utöver pris- och marknadsreglering, kommer att gälla direktstöd och särskilda stödsystem i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbruks- politiken och om upprättande av vissa stöd- system för jordbrukare. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 2.1.

Ärendet och dess beredning

Lagändringen innebär endast att lagen anpassas till ändringar i EG:s regelverk. De områden som omfattas av EG:s direktstöd och särskilda stöd- system har tidigare varit en del av pris- och marknadsregleringen. Det är således inte fråga om någon faktisk utökning av lagens tillämp- ningsområde. För den enskilde innebär lagänd- ringen som sådan inte något nytt i sak. De för- ändringar för den enskilde som kan bli aktuella följer i stället direkt av EG:s stödförordning, vilken således avser områden som annars skulle omfattats av ändringar inom pris- och marknads- regleringen. Förslaget har under beredningen delats med Jordbruksverket som inte har haft något att erinra mot den föreslagna ändringen. Med beaktande av att den föreslagna lagänd- ringen inte innebär någon ändring i sak har någon ytterligare beredning inte bedömts vara behövlig. Lagändringen har inte bedömts vara av sådan karaktär att förslaget behövt remiss- behandlas eller granskas av Lagrådet.

Skälen för regeringens förslag

I lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter finns vissa bestämmelser om kontroll etc. som behövs för administreringen av EG:s jordbruksstöd. Antagandet av rådets för- ordning (EG) nr 1782/2003 föranleder ändring i

så att bestämmelserna, utöver pris- och mark- nadsreglering, kommer att gälla direktstöd och särskilda stödsystem enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003.

6.7.2.3Statens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer

Från och med 2002 omfattas trädgårdsnäringen av samma regler som jordbruket vad gäller skör- deskador i samband med naturkatastrofer. I budgetpropositionen för 2002 angavs att rege- ringen anser att varje näring och produktions- gren i mesta möjliga mån bör bära sina produk- tionskostnader och att resultatvariationer är något som varje företag måste ta med i beräk- ningen. Det påpekades vidare att regeringens uppfattning är att staten även fortsättningsvis bör ha ett visst övergripande ansvar vid skörde- skador av naturkatastrofkaraktär som drabbar stora områden (prop. 2001/02:1). Förslaget antogs av riksdagen, men i samband med behandlingen av budgetpropositionen fram- fördes att behov förelåg av att se över den närmare omfattningen av statens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer (bet. 2001/02:MJU2, rskr. 2001/02:106).

Med anledning av det behov som riksdagen uppmärksammat tillsatte den dåvarande jord- bruksministern en arbetsgrupp inom Jordbruks- departementet med uppdrag att se över omfatt- ningen av statens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer.

Arbetsgruppen fann det, i sin rapport Statens ansvar för skördeskador i samband med natur- katastrofer (dnr Jo2003/1612), inte möjligt att kvantifiera hur mycket större än tidigare år ska- dorna skulle vara för att ett statligt ansvar skulle träda in. Det är enligt gruppens mening omöjligt att förutse alla fall och dessutom att definiera om skadan orsakas av ”dåligt väder” eller av en naturkatastrof.

Arbetsgruppen analyserade i stället motiven till huruvida staten bör ha något särskilt ansvar för skördeskador. Gruppens utgångspunkt var

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

därvid att ett statligt ingripande bör motiveras av ett marknadsmisslyckande. Andra faktorer som hade betydelse för arbetsgruppens analys var synen på jordbruket och det nuvarande inkomstskyddet för sektorn. Arbetsgruppen undersökte också om jämförelser kan göras med andra näringar. Två möjliga alternativ att bemöta frågeställningen om omfattningen av statens ansvar identifierades av arbetsgruppen. Det ena alternativet bygger på att dagens system upprätt- hålls, dock bör staten även fortsättningsvis tillämpa utbetalningar av skördeskadeersätt- ningar till följd av naturkatastrofer som drabbar stora områden restriktivt för att bibehålla de incitamentsstrukturer som finns på marknaden vad gäller försäkringsbolagens möjlighet att tillhandahålla försäkringstjänster. Arbetsgruppen ser ingen möjlighet att i förväg kunna kvantifiera när statens ansvar träder in utan en bedömning skall göras i varje enskilt fall. Dock måste skadorna vara större än de år som statens ansvar har prövats.

Det andra alternativet bygger på att statens ansvar för jordbruket bör vara av samma omfatt- ning som för andra företagare och näringar. I sin slutsats förordar arbetsgruppen det sistnämnda alternativet.

Rapporten har remissbehandlats.

Regeringens förslag: Mot bakgrund av den änd- rade synen på jordbrukaren som företagare, det faktum att nuvarande stödsystem innebär ett betydande mått av inkomstskydd och att det inte synes finnas något särskilt marknadsmiss- lyckande rörande skördeskador för jordbruket orsakade av naturkatastrofer anser regeringen att statens ansvar för jordbruket bör vara av samma omfattning som för andra företagare och näringar. Staten skall inte ha något särskilt ansvar för skördeskador i samband med naturkatastro- fer.

Remissinstanserna

Uppfattningen hos de remissinstanser som uttrycker en åsikt i frågan, bl.a. merparten av

Länsstyrelserna liksom Jordbruksverket, Livs- medelsekonomiska institutet, Lantbrukarnas riks- förbund (LRF) och Gröna näringens riksorgani- sation (GRO) varierar angående arbetsgruppens slutsats i fråga om omfattningen av statens

ansvar för skördeskador i samband med natur- katastrofer.

Några, såsom bl.a. Jordbruksverket och Läns- styrelserna i Blekinge och Dalarnas län, ställer sig bakom arbetsgruppens uppfattning att det inte kan anses motiverat med ett särskilt ersättnings- system för jordbruket vid naturkatastrofer. Jordbruksverket anför att den över tiden föränd- rade synen på jordbrukssektorn innebär att sektorn i allt väsentligt skall likställas med annat företagande. Denna förändrade syn medför att motiven för lämnande av statlig ekonomisk ersättning vid även svårare skördeskador har minskat. Dessutom har skattelagstiftningen för- ändrats så att jordbruksföretag jämställs med andra rörelsedrivande företag. Detta innebär att variationer av såväl intäkter som kostnader för- orsakade av förändringar på marknaden eller av produktionsbetingelser såsom väder är någon- ting som jordbrukarna måste kunna hantera på samma sätt som andra företagare. Andra såsom LRF m.fl. anser att staten bör ha kvar ett ansvar för svåra skador, men att det krävs en närmare definition av vad det innebär. LRF betonar att jordbruket med sin arealbundna produktion är mer utsatt än annan näringsverksamhet.

GRO anser att dagens system bör upprätt- hållas och påpekar att specialgrödorna i motsats till jordbruksgrödorna inte har tillgång till EU:s direktstöd. Härutöver uppmanas Jordbruks- departementet att undersöka möjliga stöd inom EU. En del remissinstanser ser ingen större praktisk skillnad mellan ett upprätthållande av dagens ordning med restriktiv hållning jämfört med ett borttaget statligt ansvar från ersättningar vid naturkatastrofer. Ytterligare andra har anfört att de inte har några synpunkter i ärendet.

Skälen för regeringens förslag

Bakgrund

Staten har sedan 1988 då LRF tog över huvud- mannaskapet för skördeskadeskyddet endast haft ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär som drabbar stora områ- den. Sedan 1988 har dock inga naturkatastrofer där staten ansett sig ha ett ansvar att kompensera jordbrukarna inträffat. År 1994 upphörde det generella skördeskadeskyddet. Statens ansvar för skördeskador fick därmed inte utökas utöver vad som tidigare angivits.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen, såväl när det fanns ett skördeskadeskydd som efter det att skyddet avskaffats, uttalat att staten har ett över-

gripande ansvar för skördeskador vid naturkata- strofer som drabbar stora områden. Skador som skulle ha hanterats i det gamla skördeskadeskyd- det får därför inte anses som sådana som staten skulle ha ett särskilt ansvar för. Vid prövning av olika framställningar om ersättning med anled- ning av de svåra väderförhållanden som rådde 1992 (torka), 1998, 2000, 2001 samt 2003 (nederbörd) har regeringen funnit att skadorna inte var av den art att något särskilt statligt ansvar träder in. Oaktat detta har staten genom att omfördela medel inom jordbrukssektorn eller genom att ge undantag eller dispens från regler sökt medverka till att lindra effekterna för drab- bade jordbrukare utan att tillföra extra statliga medel.

Under sommaren 2004 drabbades delar av Småland av höga nederbördsmängder med efter- följande skördeskador. LRF avser att inkomma med en skrivelse till regeringen med anledning av skadorna.

Marknadsmisslyckande

Regeringen anser att motiven för statliga in- gripanden är beroende av förekomsten av ett marknadsmisslyckande. Med marknadsmiss- lyckande avses i detta sammanhang bristande försäkringsmöjligheter. Ett marknadsmiss- lyckande föreligger alltså om skördeskadan av olika skäl inte är försäkringsbar. I de fall skörde- skador inträffat på grund av dåligt väder i allmänhet bedömer regeringen att det är tvek- samt om ett marknadsmisslyckande föreligger. Denna bedömning stöds av det faktum att LRF 1994 kom överens med staten om att avsäga sig möjligheten till att kollektivt försäkra lantbruket mot skördeskador och i stället använda medlen i fonden Stiftelsen Lantbrukets skördeskadeskydd till andra ändamål.

Det är troligare att ett marknadsmisslyckande föreligger i det fall skördeskador inträffar på grund av en naturkatastrof som drabbar stora områden. En naturkatastrof skulle av ett kom- mersiellt försäkringsbolag kunna bedömas som ett fall av force majeure. Om katastrofen också drabbar stora områden blir försäkringsbolagen sannolikt än mindre benägna att försäkra skador som inträffar under dessa omständigheter. Utgifterna för ersättning till försäkringstagarna blir mycket stora när en sådan händelse väl inträffar. En sådan försäkring skulle bli mycket dyr för försäkringstagaren, och efterfrågan där- med otillräcklig, vilket skulle kunna innebära att

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ett marknadsmisslyckande föreligger. Ett sådant marknadsmisslyckande är dock inte unikt för sektorn.

Det är svårt att föra i bevis huruvida ett mark- nadsmisslyckande föreligger eller inte. Att konstatera att försäkringsmöjligheten inte finns i dag räcker inte som bevis eftersom historiska statliga ingripanden kan ha hindrat en marknad för privata försäkringslösningar att växa fram. Det kan också vara så att resurserna i dag används rätt och att försäkringsmöjligheten inte är tillräckligt attraktiv. Risken i jordbrukspro- duktionen är i så fall inte större än att den är hanterbar för lantbrukaren.

Ju färre ingripanden i marknaden som görs från statligt håll desto mindre störs incitaments- strukturerna på marknaden för lämpliga försäk- ringsinstrument utformade på kommersiella grunder.

Jämförelser med andra näringar

Regeringen har kunnat konstatera att andra väderberoende näringar som skogsbruket och turistnäringen inte har något särskilt skydd vare sig mot vädervariationer eller naturkatastrofer. Regeringen har inte kunnat finna någon jämför- bar näring där staten har ett särskilt ansvar för att ersätta produktionsbortfall i händelse att näringen drabbas av naturkatastrof.

Synen på jordbrukssektorn

Regeringen anser att motiven för statliga ingri- panden är beroende av förekomsten av ett mark- nadsmisslyckande, där svårigheter att försäkra sig mot risken att drabbas av skördeskador är en möjlig grund för ett marknadsmisslyckande, samt synen på jordbruket som näring.

Regeringen konstaterar att det över tiden skett en svängning i politiken vad gäller synen på jordbruket och jordbrukarens roll. Jordbrukaren har alltmer kommit att ses som en företagare på samma premisser som andra företagare. Jord- brukaren tillskrivs en viktig roll utöver den direkta produktionen av råvaror till livsmedel och vissa tekniska ändamål som producent av kollektiva nyttigheter, t.ex. ett öppet och varierat landskap och biologisk mångfald, produkter som marknaden ofta inte ger tillräcklig ersättning för.

Enligt regeringens bedömning innebär den förändrade synen på jordbrukaren som före- tagare att något särskilt skydd just för jord- brukare i händelse av naturkatastrof som drabbar stora områden är mindre befogat än tidigare. Statens ansvar för jordbrukare bör vara av

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

samma omfattning som för andra företagare. Det förutsätts således att jordbrukets situation vid eventuella väderbetingade olyckor prövas på samma sätt som för övriga drabbade.

Inkomstskyddet

En lantbrukare som vill försäkra sig om en viss inkomst och vill fördela resultaten över åren åstadkommer detta främst genom en sund före- tagsekonomisk styrning och riskspridning, t.ex. genom diversifiering av produktionen. EU:s stödsystem och möjligheten till skatteutjämning mellan olika år utgör två ytterligare element som verkar stabiliserande för lantbrukarens inkoms- ter. Vidare har möjligheterna att privat försäkra sig mot hagelskador och dålig gröduppkomst förbättrats. Det förekommer dock brister i dagens försäkringsmöjligheter.

Behovet av ett skydd mot skördeskador har snarare minskat än ökat sedan 1994, eftersom lantbrukarnas inkomstandel från arealstöd gene- rellt sett har ökat. Stödet är inte beroende av att grödan skördas, vilket innebär att stödet utgör en form av basskydd som utfaller även vid naturkatastrofer. Detta förhållande har accentue- rats ytterligare i och med halvtidsöversynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik där stödet frikopplats från produktionen. Därmed får stödet i ännu större utsträckning karaktären av ett inkomststöd.

6.7.2.4 Fiske

Under de 20 år som den gemensamma fiskeri- politiken funnits har lagstiftningen successivt utvecklats, såväl avseende antalet reglerade bestånd och förvaltningsverktyg som kontrol- lens omfattning. Målen om att skydda och bevara de levande akvatiska resurserna har dock inte uppfyllts utan situationen för de flesta fisk- bestånden har visat en negativ utveckling. Läget är allvarligt för bl.a. torsk-, ål- och kummel- bestånden (generellt) samt för gädda, abborre och sill i Östersjön (specifikt). En positiv utveckling har dock skett för framför allt skarp- sill men även lax i Östersjön och sill i Nordsjön.

Mot denna bakgrund är de förstärkta instru- menten i den gemensamma fiskeripolitiken och de ökade möjligheterna att integrera miljöskyd- dande åtgärder i fiskeripolitiken viktiga. En av de viktigaste komponenterna inom gemenskapens

resurspolitik får anses vara tillämpningen av återhämtningsplaner.

Sverige ser det som angeläget att man nu enas om att åtgärder vidtas avseende ålen mot bak- grund av det mycket oroande beståndsläget. Ål- fisket är av grundläggande betydelse för det svenska småskaliga fisket varför åtgärder för att stärka beståndet bör genomföras samtidigt som det finns ett behov att skydda ålen i alla typer av ålfisken och i ålens samtliga livsstadier. Framför oss har vi ett viktigt arbete nationellt och på gemenskapsnivå som måste göras för att undvika hoten mot det europeiska ålbeståndet.

Beslutet om en förordning rörande förbätt- ring av skyddet av småvalar (oavsiktliga bifångs- ter av valar) där en utfasning av drivgarnen i Östersjön ingår samt initiativet till att upprätta en gemenskapsplan för att rädda den europeiska ålen är två tydliga exempel på hur miljöhänsynen inom fiskeripolitiken har ökat. Arbetet med att genomföra gemenskapens strategi för en hållbar utveckling inom fiskesektorn (Cardiffstrategin) fortsätter genom test av indikatorer för hållbar utveckling och uppföljning av den pågående miljöintegreringen genom EU-kommissionens syntesrapporter. Även detta visar att den gemen- samma fiskeripolitiken nu förändras i en mer miljövänlig riktning.

Även bildandet av de regionala rådgivande nämnderna är en viktig komponent för den gemensamma fiskeripolitikens utveckling. Genom att det nu finns ett regelverk inom vilket dessa nämnder kan bildas har ytterligare ett steg tagits mot ett stärkt samråd med fiskerinäringen och andra berörda intressenter för att effektivi- sera och skapa legitimitet för fiskeripolitiken.

Ett utökat samrådsförfarande är viktigt även på nationell och lokal nivå. Regeringens initiativ om pilotprojekt för nationell lokal och regional förvaltning syftar till att uppnå detta.

Fiskbeståndens tillstånd ställer allt större krav på kontrollmyndigheternas förmåga att genom- driva såväl den nationella som den gemensamma fiskeripolitiken. Den av regeringen tillsatta utredningen om den svenska fiskerikontrollen skall analysera myndigheternas effektivitet, flexibilitet m.m. och ge förslag till förändringar.

Det är uppenbart att EU-kommissionen fort- satt anser att en mer effektiv kontroll är nödvän- dig för att målen för den gemensamma fiskeri- politiken skall kunna uppnås. Kraven på resurser inom fiskerikontrollen kan därför förväntas öka.

Beslutet att inrätta ett gemensamt kontrollorgan inom EU är ett uttryck för detta.

Regeringens bedömning är att målet för Kustbevakningens kontroll av fisket i stort har uppnåtts både när det gäller de segmentbaserade målen för landningskontroll och kontroller till sjöss. Regeringen anser dock att fortsatta ansträngningar måste göras för att uppnå målen inom samtliga segment. Vidare kan vissa brister konstateras i kontrollen avseende provtagningar av landningar av osorterad pelagisk fisk vilket enligt myndighetens bedömning kan hänföras till svårigheten att uppfylla kravet på en god kontroll- och arbetsmiljö när landningarna genomförts i hamnar som saknat mottagnings- anläggning.

Avseende förvaltningen av fiskeflottan är det grundläggande målet att flottan skall vara i balans med tillgängliga fiskresurser. Viktiga aspekter i dimensioneringen av flottan är en ökad effektivitet av moderniseringen, regionala aspekter och möjligheterna att bedriva ett miljömässigt riktigt fiske.

Rörande de autonoma tullkvoterna för fiske- riprodukter vore ett system utan administrativt betungande tullkvoter att föredra, men i avvak- tan på att WTO-förhandlingarna fortskrider, där tullar för fiskeriprodukter kommer att behandlas inom ramen för industriprodukter, leder aktuellt beslut i alla fall till nedsatta tullar på ett antal produkter. Detta torde var positivt också för konsumenterna.

EU:s utvidgning kommer med all sannolikhet innebära en bättre förvaltning av fisket i Öster- sjön och kommer att ha stor betydelse för kontrollinsatser och kontrollens inriktning. I allt väsentligt kan detta område fr.o.m. den 1 maj 2004 för fiskeriförvaltningens del betraktas som ett innanhav för unionen.

Behov kommer att finnas för att vidare- utveckla samarbetsformerna kring den nya situa- tionen i Östersjön.

6.7.2.5 Säkra livsmedel

Den förstärkning av stödet till den kommunala livsmedelstillsynen som Livsmedelsverket gjort var nödvändig för att förbättra tillsynens kvalitet och öka likvärdigheten i tillsynen. Det är ange- läget att Livsmedelsverket ytterligare förbättrar detta stöd i dialog med de lokala tillsynsmyndig- heterna.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Livsmedelsverket har fortsatt utvecklingen mot en 24-timmarsmyndighet. Den ständiga förbättringen av webbplatsen är den viktigaste delen av detta arbete. Det är bra att man nu även börjat tillhandahålla vissa interaktiva tjänster.

Livsmedelsverket bör, särskilt mot bakgrund av den höga graden av anslagsfinansiering, göra en översyn av den egna kunskapsuppbyggnadens vetenskapliga kvalitet och dess relevans för myndighetens övriga verksamhet. Även riks- dagen har framhållit behovet av en översyn av Livsmedelsverkets verksamhet.

Sammantaget anser regeringen att Livs- medelsverket bidragit till att uppfylla målet för politikområdet.

De rättsakter på livsmedelsområdet som för- handlats färdigt på gemenskapsnivå har också bidragit till att uppfylla målet för politikområdet.

6.8Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen bedömer att Jordbruksverkets, Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets, Statens utsä- deskontroll, Statens växtsortnämnds och Livs- medelsekonomiska institutets årsredovisningar för 2003 i allt väsentligt är rättvisande.

Riksrevisionen har i sin rapport (Rätt avgifter, RiR 2004:17) funnit det vara något oklart om riksdagen uttryckligen har bemyndigat rege- ringen att disponera avgiftsintäkterna vid Jord- bruksverket inom resultatområdena Djur och Växt. Regeringen har årligen redovisat avgifts- intäkterna för riksdagen. Regeringen anser att detta bör klargöras. Se vidare under Regeringens överväganden.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

6.9Budgetförslag

6.9.143:1 Statens jordbruksverk

Tabell 6.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	301 374		sparande	23 703
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	342 991	1	prognos	354 186
2005	Förslag	308 346
2006	Beräknat	310 643	2
2007	Beräknat	315 729	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 308 346 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 308 346 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget belastas med Statens jordbruksverks förvaltningskostnader, länsstyrelsernas kostna- der för àjourföring av blockdatabasen, Tull- verkets särkostnader för exportbidragskontroller m.m. Vidare får anslaget användas för bidrag till vissa miljöorganisationer. Jordbruksverket skall medverka till en korrekt tillämpning av EU:s regelverk så att finansiella korrigeringar undviks. Jordbruksverket är fondkoordinator för EU- stöden och det enda ackrediterade utbetal- ningstället för EU-stöden som finansieras av EU:s jordbruksfonds garantisektion.

Jordbruksverket bistår regeringen och med- verkar i EU-arbetet och internationellt arbete inom jordbruksområdet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.7 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	som får		(intäkt -
	disponeras		kostnad)

Djur 1
Utfall 2003	41 024	35 982	5 042

Prognos 2004	26 169	32 258	-6 089

Budget 2005	21 500	27 500	-6 000

Djurregister 1
Utfall 2003	26 838	23 488	3 350

Prognos 2004	22 852	24 513	-1 661

Budget 2005	23 000	25 000	-2 000

Växt 1
Utfall 2003	26 975	25 228	1 747

Prognos 2004	23 146	24 299	-1 153

Budget 2005	23 500	24 500	-1 000

1 Myndighetsuppdrag är inräknat.

Jordbruksverket uppbär och disponerar avgifter som härrör från foderkontroll, införsel av djur, köttklassificering, avgifter för djurmärken, avgifter enligt förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer, äggmärkning, exportpass, avgifter för animaliska biprodukter, BSE-tester i normalslakten samt pass för sällskapsdjur, vilka redovisas under resultat- område Djur och avgifter som härrör från regist- ren för nöt, gris, höns, får och get vilka redovisas under resultatområde Djurregister, vissa avgifter inom distriktsveterinärorganisationen (DVO) för kontroller inom mjölkproduktionen, gräns- kontroll och övriga officiella uppdrag samt avgifter som härrör från växtinspektionen, avgifter enligt förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer, PET hanter- ingstillstånd enligt förordningen (1991:338) om vissa dryckesförpackningar samt dispenser an- gående djurtäthetsregler vilka redovisas under resultatområde Växt.

Tabell 6.8 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Vatten 1
Utfall 2003	12 562	12 274	288

Prognos 2004	12 400	12 100	300

Budget 2005	12 500	12 300	200

Djur 2
Utfall 2003	0	0	0

Prognos 2004	2 655	2 572	83

Budget 2005	7 700	7 600	100

1Uppdragsverksamheten inom RO Vatten utgörs av vattenhushållningen. Myndighetsuppdrag är inräknat.

2Uppdragsverksamheten inom RO Djur består huvudsakligen av verksamhet (transportör- och hundregistren) som Jordbruksverket administrerar åt Djurskyddsmyndigheten och köttklassificering.

Regeringens överväganden

Regeringens förslag: Regeringen får disponera avgiftsintäkterna för resultatområdena Djur, Distriktsveterinärorganisationen och Växt vid Statens jordbruksverk för att täcka statens kostnader för verksamheterna.

Skälen för regeringens förslag

Riksrevisionen har i rapporten Rätt avgifter? Statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17) funnit det vara något oklart om riksdagen uttryckligen bemyndigat regeringen att förfoga över avgiftsintäkterna från Jordbruksverkets resultatområden Djur och Växt. Utöver dessa resultatområden förfogar regeringen över avgiftsintäkter från resultatområdet Distrikts- veterinärorganisationen. För att inga oklarheter skall föreligga anser regeringen att det bör klar- göras att regeringen får disponera avgifts- intäkterna från ovanstående tre resultatområden för att täcka statens kostnader för verksam- heterna.

Övrigt

Tack vare rationaliseringar har Jordbruksverkets kostnader varit relativt konstanta de senaste åren. Reformen av den gemensamma jordbruks- politiken innebär emellertid förändringar i form av utveckling av nya IT-system, informations- insatser, nya administrativa rutiner m.m. Dessa åtgärder kommer att resultera i ökade kostnader under en övergångsperiod.

Regeringen avser att ytterligare pröva frågan om behovet av resurser under genomförande- fasen för administrativa uppgifter till följd av överenskommelsen i EU 2003 om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken och om så krävs återkomma till frågan under 2005.

Med hänsyn till den förändring av arbetsupp- gifterna som reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär för Jordbruksverket och länsstyrelserna avser regeringen att under 2005 initiera en översyn av jordbruksadministra- tionen för att fortsätta utvecklingen av en kost- nadseffektiv och modern förvaltning.

Eftersom utbetalningarna av EU-stöd ersätts i efterskott från EU-budgeten uppstår ett kredit- behov för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta kreditbehov till 6 000 000 000 kronor 2005. Vidare bör anslaget få användas för bidrag till vissa miljöorganisationer.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 308 346 000 kronor anvisas under anslaget 43:1 Statens jordbruksverk för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 310 643 000 kronor respektive 315 729 000 kronor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 6.9 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:1 Statens jordbruksverk

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	299 991	299 991	299 991

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 191	6 457	11 475
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	4 164	4 195	4 264

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	308 346	310 643	315 729

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.9.243:2 Statens utsädeskontroll

Tabell 6.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	761		sparande	70
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	831	1	prognos	816
2005	Förslag	841
2006	Beräknat	851	2
2007	Beräknat	867	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 841 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 841 tkr i 2005 års prisnivå.

Statens utsädeskontroll (SUK) är centralt organ för certifiering av utsäde. Verksamheten finansi- eras till största delen med avgifter, ca 95 procent av den totala omsättningen. Den avgiftsfinansie- rade verksamheten skall drivas med full kost- nadstäckning. Under 2003 uppvisade SUK ett överskott på ca 0,4 miljoner kronor. Resultatet innebär en avsevärd förbättring jämfört med tidigare år. Resultatet är i huvudsak en följd av att genomförda taxehöjningar fått genomslag. Ytterligare taxehöjningar kommer dock att behövas. Den förändrande certifieringsmarkna- den kommer också kräva omprövningar av per- sonalstyrkan, arbetsuppgifter m.m.

Den internationella verksamheten och GMO- kontrollen som SUK bedriver finansieras av anslagsmedel. SUK är behörig myndighet i frågor som rör Internationella frökontroll- förbundet (ISTA) samt deltar i arbetet som rör utsädesfrågor inom OECD. SUK kan som ackrediterad medlem i ISTA ställa ut certifikat

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

för internationell handel med utsäde. En handel som har minskat drastiskt för Sveriges del sedan EU-medlemskapet. SUK är vidare behörig nationell provningsmyndighet i förhållande till gemenskapens växtsortmyndighet (CPVO). SUK deltar vidare i EU-arbetet i samarbets- projekt, expertgrupper m.m.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.11 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2003	27 317	27 018	289
Prognos 2004	27 983	27 583	400

Budget 2005	27 683	27 683	0


Tabell 6.12 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	6 222	6 094	128

Prognos 2004	4 257	4 257	0

Budget 2005	4 259	4 259	0

Regeringens överväganden

Statens utsädeskontroll har under våren 2004 varit föremål för en översyn. Utredningen om den officiella kontrollen av utsäde i Sverige redo- visade sitt resultat den 30 juni 2004. Förslaget har remitterats.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 841 000 kronor anvisas under anslaget 43:2 Statens utsädeskontroll för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 851 000 kronor respektive 867 000 kronor.

Tabell 6.13 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:2 Statens utsädeskontroll

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	831	831	831
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	10	20	36
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	841	851	867

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.9.343:3 Statens växtsortnämnd

Tabell 6.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		2 144		Anslags-	73
2003	Utfall	2 144		sparande	73
2004	Anslag	2 188	1	Utgifts-	2 148
2004	Anslag	2 188	1	prognos	2 148
2005	Förslag	2 219

2006	Beräknat	2 241	2

2007	Beräknat	2 280	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 2 219 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 2 219 tkr i 2005 års prisnivå.

Statens växtsortnämnd handlägger ärenden om växtförädlarrätt enligt växtförädlarrättslagen (1997:306) och är behörig myndighet i frågor som rör Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) och gemen- skapens växtsortmyndighet (CPVO). Växtsort- nämnden fullgör vidare de uppgifter som får utföras av ett nationellt organ enligt rådets förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt. Nämnden handlägger också ärenden enligt utsädesförordningen (2000:1330) om intagning av växtsorter i sortlistan.

Nämndens verksamhet är i princip avgifts- finansierad. Kostnaderna för Statens växtsort- nämnds internationella verksamhet belastar anslaget. Avgiftsinkomsterna förs till stats- budgetens inkomstsida samtidigt som medel för verksamheten anvisas under detta anslag. Av nämndens uppdragsgivare är 98 procent andra än staten.

Den långsiktiga utvecklingen i fråga om avgiftsintäkterna är svår att bedöma. Utfallet för 2003 visar en god överensstämmelse med den fördelning av intäkterna på växtförädlarrätt och sortlista som tidigare beräknats. Nämnden bedömer att dess arbete liksom fördelningen av intäkterna under de närmaste åren kommer att förskjutas ytterligare mot en större andel för sortlistan.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.15 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2003	1 705	0	1 995	-290

Prognos 2004	1 720	0	1 995	-275

Budget 2005	1 795	0	1 995	-200

Regeringens överväganden

Utredningen om den officiella kontrollen av utsäde i Sverige har även behandlat Statens växt- sortnämnds funktion och uppgifter och före- slagit förändringar även för nämndens del.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 219 000 kronor anvisas under anslaget 43:3 Statens växtsortnämnd för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 2 241 000 kronor respektive 2 280 000 kronor.

Tabell 6.16 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:3 Statens växtsortnämnd

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	2 188	2 188	2 188
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	31	53	92
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 219	2 241	2 280

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

6.9.443:4 Bekämpande av växtsjukdomar

Tabell 6.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	2 571		sparande	13
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	2 578	1	prognos	2 531
2005	Förslag	2 578
2006	Beräknat	2 578
2007	Beräknat	2 578

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget belastas med kostnader för åtgärder mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgär- der, akuta skyddsåtgärder m.m. mot karantän- skadegörare finansieras också med detta anslag, liksom undersökningar av växtprover som av Jordbruksverkets växtinspektion överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Vidare belas- tar delar av kostnaderna för växtinspektionens internationella engagemang anslaget. Slutligen finansierar anslaget kostnader för verifiering av de svenska skyddade zonerna.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 578 000 kronor anvisas under anslaget 43:4 Bekämpande av växtsjukdomar för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 6.18 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:4 Bekämpande av växtsjukdomar

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	2 578	2 578	2 578

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

2 578

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

6.9.543:5 Arealersättning och djurbidrag Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av

m.m.	nötkreatur, tackor och getter samt för slakt-
	bidrag av storboskap och kalvar.
Tabell 6.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor
				Anslags-
2003	Utfall	1 416 773		sparande	90 627
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	5 407 400	1	prognos	5 013 125
2005	Förslag	5 557 400
2006	Beräknat	6 057 400
2007	Beräknat	6 567 400

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av arealersättning, djurbidrag och mjölkbidrag samt bidrag från EU för bekämpande av djursjuk- domar. Anslaget är obligatoriskt för alla med- lemsstater inom EU och finansieras helt från EU-budgeten. Arealersättning lämnas för odling av spannmål, oljeväxter, baljväxter, oljelin, gräs- ensilage och areal uttagen ur produktion. Vidare finns arealbaserade ersättningssystem för bl.a. spånadslin, vicker m.m. Ett villkor för ersättning är att åkermark tas ur livsmedels- eller foder- produktion. Mellan 1999 och 2003 gällde att 10 procent skulle tas ur produktion. Det totala bidraget är begränsat till en maximiareal, kallad basareal. För svenskt vidkommande uppgår bas- arealen till drygt 1,73 miljoner hektar. År 2003 var det genomsnittliga arealstödet 2 328 kronor per hektar.

Tabell 6.20 Stödbelopp per hektar för grödor

Tusental kronor

Tabell 6.21 Stödbelopp för djurbidrag 2003

Tusental kronor

Djur	Antal	Antal	Bidrag	Totalt
	maximalt	beviljade	från EU	utbetalda
	möjliga	bidrags-	per djur	bidrag i kr för
	bidragsrätter	rätter 2003	i kr för	2003
	2003		2003 1
Am- och
dikor	155 000	148 803	1 819	269 713 560
Handjur,	233 481
tjur	(tjurar +
	stutar)	177 083	1 910	337 356 399

Handjur,	233 481
stut	(tjurar +
	stutar)	93 427	1 364	127 177 349

Tackor	180 000	166 379	268	40 041 730

Slaktbidrag,
storboskap	502 063	459 093	728	333 119 239

Slaktbidrag,
kalv	29 933	7 076	455	317 332

1 Omräkningskursen till SEK är fastställd till 9,096 kr/euro

Utöver bidragen per djur betalas extensifierings- bidrag ut till producenter av handjur och am- och dikor om djurtätheten är högst 1,4 djur- enheter per hektar. Extensifieringsbidraget upp- går till 100 euro/bidrag. År 2003 beviljades 350 496 extensifieringsbidrag, dvs. ca 318 miljo- ner kronor. Sverige har dessutom tilldelats en summa pengar som skall fördelas efter medlems- statens eget val. Det har beslutats att detta belopp som uppgår till 9,2 miljoner euro (ca 82 miljoner kronor), skall lämnas som ett tilläggs- belopp till slaktbidraget.

Gröda	Antal hektar 1	Utbetald areal-
		ersättning för 2003
Spannmål	1 173 925	2 764 098 154

Gräsensilage	205 975	292 527 247

Oljeväxter	55 128	139 794 272

Oljelin	3 604	9 211 824

Proteingrödor	28 778	82 493 952

Uttagen areal	270 369	636 761 785

Totalt	1 737 779	4 024 887 234

1 Antal hektar som legat till grund för utbetalning. Basarealen har överskridits och därför har ersättningen reducerats, främst till gräsensilage där endast ersättning lämnats till ca 46 % av den ansökta arealen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 6.22 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	861 000	5 031 000	5 971 100	6 086 200

Nya åtaganden	5 583 000	5 949 100	6 086 200

Infriade åtaganden	-1 413 000	5 009 100	5 971 100	6 086 200	13 800

Utestående åtaganden vid årets slut	5 031 000	5 971 100	6 086 200

Erhållet/föreslaget bemyndigande	5 029 000	6 000 000	6 100 000

Med hänsyn till beräknade ekonomiska åtagan- den föreslås att regeringen bemyndigas att under 2005 avseende ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. godkänna stöd som innebär utgifter på högst 6 086 200 000 kronor under 2006 och 13 800 000 kronor under 2007.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 5 557 400 000 kronor anvisas under anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 6 057 400 000 kronor respektive 6 567 400 000 kronor.

Tabell 6.23 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	5 407 400	5 407 400	5 407 400

Förändring till följd av:
Beslut	150 000	650 000	1 160 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	5 557 400	6 057 400	6 567 400

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

6.9.643:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

Tabell 6.24 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	1 003 070		sparande	512 930
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	1 376 000	1	prognos	727 817
2005	Förslag	1 416 000
2006	Beräknat	1 416 000
2007	Beräknat	1 416 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget används för kostnader för intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, exportbidrag samt stöd till biodling i enlighet med EU:s regler. Anslaget är obligatoriskt och finansieras av EU-budgeten, utom vissa s.k. tekniska kostnader till följd av offentlig lagring, vilka för närvarande är högre än den schablonersättning som ersätts av EU. Dessa merkostnader regleras under anslaget 43:7

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. Exportbidrag lämnas för att täcka skillna- den mellan gemenskapspris och världsmark- nadspris och därmed möjliggöra export till tredje land.

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till biodlingen, totalt omfattande 3,55 miljoner kronor, beviljas för ett år i taget och löper i en- lighet med EU:s budgetår under perioden den 16 oktober till den 15 oktober nästföljande år. Den svenska medfinansieringen anvisas under ansla- get 42:3 Djurhälsovård.

Från anslaget täcks även utgifter motsvarande EG:s medfinansiering av åtgärder inom livs- medelssektorn för de fall sådan medfinansiering inte täcks från andra anslag.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 6.25 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	1 600	2 000	2 000	2 000

Nya åtaganden	2 000	2 000	2 000

Infriade åtaganden	-1 600	2 000	2 000	2 000	0

Utestående åtaganden vid årets slut	2 000	2 000	2 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	2 000	2 000	2 000

Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att under 2005 avseende anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter godkänna stöd som innebär utgifter på högst 2 000 000 kronor under 2006.

Regeringens överväganden

Medelsbehovet är liksom tidigare svårt att för- utse då prognoserna är mycket osäkra gällande produktionen, produktefterfrågan, priserna och svängningar i valutakursen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 416 000 000 kronor anvisas under anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 6.26 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 416 000	1 416 000	1 416 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

1 416 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

6.9.743:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Tabell 6.27 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	46 584		sparande	42 831
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	79 415	1	prognos	39 037
2005	Förslag	79 415
2006	Beräknat	79 415
2007	Beräknat	79 415

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget används för de räntekostnader som uppstår för staten till följd av att ersättningen från EU:s jordbruksfonds garantisektion erhålls i efterskott. Anslaget får även belastas med even- tuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som EU-kommissionen kan komma att ålägga Sverige samt revisionskostnader förknippade med granskning av Sveriges utnyttjande av EU:s jordbruksfond. Anslaget får också tillföras kurs- vinster och belastas med kursförluster som upp- står till följd av att medlemsstaten bär kursrisken inom EU:s jordbruksfonds utvecklingssektion samt veterinära kostnader som finansieras av jordbruksfondens garantisektion. Anslaget får dessutom belastas med s.k. tekniska kostnader för offentlig lagring i den mån ersättning inte erhålls från EG-budgeten.

Ersättningar för stöd m.m. som finansieras från jordbruksfondens garantisektion men som förskotteras från statsbudgeten avräknas av EU inom 35–60 dagar. De stöd som är aktuella är arealersättning, djurbidrag, intervention, pro- duktions- och konsumtionstöd m.m. samt mil- jöersättningar, kompensationsbidrag och övriga stöd inom förordningen för landsbygdsutveck-

ling i den mån utbetalningar av dessa sker till stödmottagare utanför Mål 1-området.

Medelsbehovet på anslaget kan variera mycket mellan olika år. Det beror på svårigheter att upp- skatta i vilken utsträckning som jordbrukarna kommer att utnyttja aktuella stödformer, osä- kerhet om framtida växelkursnivåer samt på eventuella finansiella korrigeringar.

Regeringens överväganden

Olika satsningar görs inom administrationen för att begränsa finansiella korrigeringar. Det är dock svårt att helt eliminera risken för finansiella korrigeringar, liksom att bedöma storleken på eventuella framtida finansiella korrigeringar.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 79 415 000 kronor anvisas under anslaget 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 6.28 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	79 415	79 415	79 415

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	79 415	79 415	79 415

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

6.9.843:8 Fiskeriverket

Tabell 6.29 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		119 033		Anslags-	32 353
2003	Utfall	119 033		sparande	32 353
2004	Anslag	111 814	1	Utgifts-	127 940
2004	Anslag	111 814	1	prognos	127 940
2005	Förslag	101 158

2006	Beräknat	102 204	2

2007	Beräknat	103 959	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 101 158 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 101 158 tkr i 2005 års prisnivå.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslaget disponeras för Fiskeriverkets förvalt- ningskostnader. Fiskeriverket skall medverka i Sveriges strävan att inom den gemensamma fiskeripolitiken uppnå ett ekologiskt och eko- nomiskt hållbart fiske och medverka till att mil- jökvalitetsmålen uppnås, skapa förutsättningar för ett ekologiskt hållbart och miljöanpassat fiske och vattenbruk samt följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om fiskresursernas tillstånd och utvecklingen inom fiskerinäringen.

Vidare skall Fiskeriverket bidra till en livs- kraftig och miljöanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna samt medverka till att öka allmänhetens fiskemöjligheter samt främja och bedriva forskning och utvecklings- verksamhet inom fiskets område. Verket skall även medverka i genomförandet av politiken för regional utveckling, bistå regeringen och med- verka i arbetet med internationella fiskefrågor och förhandlingar samt ha det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och tjänsteexport. För budgetåret 2003 erhöll Fiske- riverket 30,4 miljoner kronor i avgiftsintäkter från sin uppdragsverksamhet och tjänsteexport. Avgiftsintäkterna får disponeras av Fiskeri- verket.

Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten (se tabell 6.30) härrör från Fiskeriverkets undersök- ningsfartyg, utredningskontor och laboratorier.

Fiskeriverkets tjänsteexport är hänförlig till internationell konsultverksamhet, bl.a. grundat på ett avtal med Sida och s.k. twinningprojekt inom ramen för EU:s förmedlemskapsstrategi.

Tabell 6.30 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	30 460	30 138	322
(varav tjänsteexport)	4 915	4 623	292

Prognos 2004	26 500	26 500	0
(varav tjänsteexport)	3 800	3 800	0

Budget 2005	30 000	30 000	0
(varav tjänsteexport)	7 500	7 500	0

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Intäkterna från avgiftsbelagd verksamhet beräk- nas vara oförändrade, totalt sett, jämfört med utfallet för 2003. Skillnaden mellan utfallet för 2003 och prognosen för 2004 avser tjänste- exporten där ändringar inom uppdraget har inträffat samt att twinningprojekten har för- senats.

Regeringens överväganden

För utökade kontroller som föreskrivs av EU bör anvisas 2 500 000 kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 101 158 000 kronor anvisas under anslaget 43:8 Fiskeriverket för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 102 204 000 kronor respektive 103 959 000 kronor.

Tabell 6.31 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:8 Fiskeriverket

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	111 814	111 814	111 814
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	844	2 009	3 964
Beslut	-7 500	-7 578	-7 708
Överföring till/från andra
anslag	-4 000	-4 041	-4 111
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	101 158	102 204	103 959

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.9.943:9 Strukturstöd till fisket m.m.

Tabell 6.32 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	37 280		sparande	32 470
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	28 390	1	prognos	20 477
2005	Förslag	28 390
2006	Beräknat	28 390
2007	Beräknat	0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Från anslaget lämnas framför allt nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för strukturåtgärder inom fiskerinäringen.

Anslaget kan även användas för medfinansiering av andra EG-projekt som ligger i linje med strukturprogrammen.

Regeringens överväganden

En ny programperiod för strukturstödet inleds 2007. Omfattningen av stödet fr.o.m. 2007 går i nuläget inte att fastställa, bl.a. då medelsfördelningen mellan EU:s medlemsländer inte är klarlagd.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 28 390 000 kronor anvisas under anslaget 43:9 Strukturstöd till fisket m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 28 390 000 kronor respektive 0 kronor.

Tabell 6.33 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:9 Strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	28 390	28 390	28 390
Förändring till följd av:
Beslut			-28 390
Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	28 390	28 390	0

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

6.9.1043:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tabell 6.34 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	51 700		sparande	201 642
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	80 000	1	prognos	108 526
2005	Förslag	80 000
2006	Beräknat	80 000
2007	Beräknat	0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Under anslaget anvisas det belopp som motsva- rar EU:s medfinansiering av strukturstöd till fisket m.m. som redovisas under anslaget 43:9

Strukturstöd till fisket m.m. Sverige har tilldelats 65 miljoner euro från Fonden för fiskets utveck-

ling under strukturfondsperioden 2000–2006 exklusive mål.

Regeringens överväganden

En ny programperiod för strukturstödet inleds 2007. Omfattningen av stödet fr.o.m. 2007 går i nuläget inte att fastställa, bl.a. då medels- fördelningen mellan EU:s medlemsländer inte är klarlagd.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 80 000 000 kronor anvisas under anslaget 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 80 000 000 kronor respektive 0 kronor.

Tabell 6.35 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	80 000	80 000	80 000
Förändring till följd av:
Beslut			-80 000
Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	80 000	80 000	0

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslaget används till fiskevård, främst i all- männa och enskilda vatten med fritt handred- skapsfiske i kustområden och i sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren och Storsjön i Jämtland.

Allmän fiskevård finansieras för närvarande delvis av anslaget för fiskevård men också av vattenavgiftsmedel i enlighet med vattendomar.

Regeringens överväganden

Till anslaget återförs 2005 från anslaget 43:8 Fiskeriverket 5 000 000 kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 28 000 000 kronor anvisas under anslaget 43:11 Fiskevård för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 6.37 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:11 Fiskevård

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	23 000	23 000	23 000
Förändring till följd av:
Beslut	5 000	5 000	5 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	28 000	28 000	28 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

6.9.11 43:11 Fiskevård

Tabell 6.36 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	23 760		sparande	-601
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	23 000	1	prognos	22 576
2005	Förslag	28 000
2006	Beräknat	28 000
2007	Beräknat	28 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget disponeras av Fiskeriverket och används bl.a. för bildande av fiskevårdsområden, fisketillsyn, främjande av den biologiska mång- falden och biotopvård, insatser för bevarandet av hotade arter och utsättning av fisk.

6.9.12 43:12 Livsmedelsverket

Tabell 6.38 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		141 626		Anslags-	426
2003	Utfall	141 626		sparande	426
2004	Anslag	144 315	1	Utgifts-	142 042
2004	Anslag	144 315	1	prognos	142 042
2005	Förslag	156 586

2006	Beräknat	157 988	2

2007	Beräknat	160 638	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 156 586 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 156 586 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget disponeras för Livsmedelsverkets för- valtningskostnader. Livsmedelsverket skall som central förvaltningsmyndighet för livsmedels- frågor i konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra livsmedel av hög kvalitet, redlighet i

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

livsmedelshanteringen och bra matvanor. Dess främsta uppgifter är att utarbeta regler inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt livs- medelslagen (1971:511) samt leda och samordna livsmedelstillsynen, hålla regeringen informerad om utvecklingen på livsmedelsområdet, med- verka samt bistå regeringen i EU-arbetet och annat internationellt arbete på livsmedelsområ- det. Vidare genomför verket utredningar och praktiska vetenskapliga undersökningar om livsmedel och matvanor samt utvecklar metoder för livsmedelstillsynen, informerar konsumenter och intressenter i livsmedelskedjan om gällande regelverk och om andra viktiga förhållanden på livsmedelsområdet. I tillsynsverksamheten ingår också besiktningsveterinärorganisationen som utför tillsyn i form av köttbesiktning vid kontrollslakterier m.m.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.39 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	som får		(intäkt -
	disponeras		kostnad)

Utfall 2003	168 546	155 832	12 714
Prognos 2004	154 339	160 505	-6 166

Budget 2005	161 250	163 850	-2 600


Tabell 6.40 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	7 968	6 706	1 262
(varav tjänsteexport)	2 276	2 801	-525

Prognos 2004	9 574	8 859	715
(varav tjänsteexport)	3 229	2 792	437

Budget 2005	7 950	8 650	-700
(varav tjänsteexport)	2 700	2 500	200

Huvuddelen av Livsmedelsverkets avgiftsintäk- ter hänför sig till köttbesiktningen.

Regeringens överväganden

Från och med 2005 bör Livsmedelsverket till- föras 10 000 000 kronor för pilotprojekt rörande närslakt.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 156 586 000 kronor anvisas under anslaget 43:12 Livsmedelsverket för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 157 988 000 kronor respektive 160 638 000 kronor.

Tabell 6.41 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:12 Livsmedelsverket

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	144 315	144 315	144 315

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 271	3 583	6 064
Beslut	10 000	10 090	10 259

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	156 586	157 988	160 638

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

6.9.1343:13 Livsmedelsekonomiska institutet

Tabell 6.42 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	8 311		sparande	406
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	8 851	1	prognos	8 737
2005	Förslag	9 977
2006	Beräknat	10 060	2
2007	Beräknat	10 227	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 9 977 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 9 977 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) för analyser och utredningar inom jordbruks- och livsmedelsområdet.

SLI:s arbete syftar till att belysa frågor om bl.a. den gemensamma jordbrukspolitikens effekter och olika styrmedels effektivitet, lands- bygdens utveckling, strukturutvecklingen, mil- jön, djurskyddet, konsumentintresset, den globala livsmedelssituationen, handeln med livsmedel och utvidgningen av EU. Analyserna skall avse såväl nationella som internationella aspekter.

Regeringens överväganden

I avsnitt 6.6.1 finns en beskrivning av olika fak- torer som kräver omfattande analys och som också kommer att få betydelse för SLI:s verk- samhet.

Vidare kommer under 2005 arbetet med livs- medelssäkerhetsrelaterade frågor att fortsätta. Det fiskeripolitiska området präglas av stora för- ändringar. Det är därför angeläget att fiskeri- politikens effekter och olika styrmedels effek- tivitet analyseras.

I SLI:s verksamhet är det särskilt angeläget med analyser av samhällsekonomiska kon- sekvenser inför olika ställningstaganden på livs- medelsområdet och det veterinära området samt med uppbyggnad av fiskeriekonomisk kompe- tens. Det finns därför ett behov av att dessa om- råden prioriteras. En kontinuitet och permanent kompetens inom den egna organisationen för flera av SLI:s centrala områden bör då bibehållas.

Under 2003 och 2004 fick SLI 1 000 000 kro- nor per år från Fiskeriverket för uppbyggnad av fiskeriekonomisk kompetens. Från och med 2005 bör motsvarande belopp om 1 000 000 kronor permanent tillföras SLI:s anslag och användas för fiskeriekonomiska analyser på SLI.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 9 977 000 kronor anvisas under anslaget 43:12 Livsmedelsekonomiska institutet för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 10 060 000 kronor respektive 10 227 000 kronor.

Tabell 6.43 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	8 851	8 851	8 851
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	126	201	351
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	1 000	1 008	1 025
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	9 977	10 060	10 227

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

6.9.14 43:14 Livsmedelsstatistik

Tabell 6.44 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		21 739		Anslags-	1 195
2003	Utfall	21 739		sparande	1 195
2004	Anslag	23 658	1	Utgifts-	22 222
2004	Anslag	23 658	1	prognos	22 222
2005	Förslag	22 392

2006	Beräknat	24 230	2

2007	Beräknat	24 677	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 22 392 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 22 392 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för sta- tistik inom jordbruksområdet inklusive kostna- der för en statistisk årsbok inom jordbruks- och livsmedelsområdet samt sammanställningar av statistik i senare led i livsmedelskedjan. I anslaget ingår även framtagandet av statistik över pris- utvecklingen i konsument- och producentled på jordbruksprodukter.

Regeringens överväganden

Anslaget bör engångsvis sänkas med 1 500 000 kronor för finansiering av åtgärder under anslaget 45:1 Sametinget på utgiftsområde 1.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 22 392 000 kronor anvisas under anslaget 43:14 Livsmedelsstatistik för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 24 230 000 kronor respektive 24 677 000 kronor.

Tabell 6.45 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:14 Livsmedelsstatistik

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	23 658	23 658	23 658

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	234	595	1 042

Beslut	-1 500	-23	-23

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	22 392	24 230	24 677

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

6.9.1543:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten

Tabell 6.46 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	7 400		sparande	0
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	7 400	1	prognos	6 364
2005	Förslag	7 400
2006	Beräknat	7 400
2007	Beräknat	7 400

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Tabell 6.47 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	7 400	7 400	7 400

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	7 400	7 400	7 400

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Anslaget disponeras av Jordbruksverket. An- slagsbeloppet motsvarar EU:s finansiering av jordbruks- och livsmedelsstatistiken samt natio- nell medfinansiering vid periodiska utvidgningar av den statistikproduktion som regleras av EU.

Regeringens överväganden

Anslaget används för att bekosta medfinansie- ringen till EU av den årliga bokföringsunder- sökningen och strukturstatistiken. Enligt rådets förordning (EG) 2467/96 av den 17 december 1996 skall i varje medlemsland särskilda gemen- skapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket genomföras 2003, 2005 och 2007. Sverige kommer liksom hittills att få ersättning från EU-kommissionen. Ersättningen betalas ut tidigast 2005. Medfinansieringen från EG tillförs inkomsttitel 6911, Övriga bidrag från EG.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 7 400 000 kronor anvisas under anslaget 43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

6.9.1643:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet

Tabell 6.48 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		6 794		Anslags-	0
2003	Utfall	6 794		sparande	0
2004	Anslag	5 700	1	Utgifts-	4 908
2004	Anslag	5 700	1	prognos	4 908
2005	Förslag	15 000

2006	Beräknat	15 000

2007	Beräknat	15 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget disponeras för att främja exporten av svenska livsmedel samt för andra åtgärder inom livsmedelsområdet, med särskild tonvikt på regional utveckling av livsmedelsförädling.

Regeringens överväganden

Anslaget bör för 2005 förstärkas med 10 000 000 kronor för projekt rörande nationella och regionala resurscentra för småskalig livsmedelsförädling.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 15 000 000 kronor anvisas under anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 6.49 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	5 000	5 000	5 000

Förändring till följd av:
Beslut	10 000	10 000	10 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	15 000	15 000	15 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

6.9.1743:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tabell 6.50 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	35 508		sparande	365
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	36 389	1	prognos	36 406
2005	Förslag	37 089
2006	Beräknat	37 089
2007	Beräknat	37 089

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget belastas huvudsakligen med kostnader för medlemskap i internationella organisationer inom departementets ansvarsområde. Den do- minerande posten är kostnaden för Sveriges

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

medlemskap i Förenta Nationernas Food and Agricultural Organization (FAO).

Även ett obligatoriskt deltagande i vissa inter- nationella möten och konferenser finansieras av anslaget. En del av anslaget avser kostnader för bilateralt forskarutbyte med länder i Central- och Östeuropa.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 37 089 000 kronor anvisas under anslaget 43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 6.51 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	37 089	37 089	37 089

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

37 089

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

7 Landsbygdspolitik

7.1Omfattning

Politikområdet omfattar verksamhet för en håll- bar utveckling av landsbygden. Åtgärderna är i stor utsträckning riktade till lantbruksföretag men också till andra företag på landsbygden. Avgränsningen följer i huvudsak rådets förord- ning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garanti- fonden för jordbruk (EUGFJ) till utveckling av landsbygden samt åtgärder som syftar till att underlätta genomförandet av denna. Politik- området omfattar också försöks- och utveck- lingsverksamhet inom ramen för olika nationella handlingsprogram för jordbrukets miljöpå- verkan.

I politikområdet ingår även nationellt stöd för att upprätthålla jordbruksproduktionen i norra Sverige.

Politikområdet omfattar verksamhet vid Jordbruksverket och länsstyrelserna.

7.2	Utgiftsutveckling

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur		2 072,7	2 209,0	1 584,7	2 223,0	2 729,0	2 417,0

44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur		1 558,1	1 558,0	1 126,3	1 575,6	1 869,0	1 764,0

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket		27,5	11,9	40,1	11,9	11,9	11,9

44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.		2,7	3,0	2,9	3,0	3,0	3,0

44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.		1,6	1,5	1,5	1,5	1,5	1,5

44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m.		236,2	251,0	247,5	269,0	66,0	0,0

44:7 Ekologisk produktion			15,0	12,0	30,0	30,0	30,0

Totalt för politikområde Landsbygdspolitik		3 898,7	4 049,4	3 015,0	4 114,0	4 710,5	4 227,5

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

7.3Mål

Målet är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden.

Målet omfattar en hållbar livsmedelsproduk- tion, sysselsättning på landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och uthållig tillväxt. Vidare skall jordbrukets natur- och kulturvärden värnas om samt jordbrukets negativa miljö- påverkan minimeras i syfte att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås inom en generation.

7.4Politikens inriktning

En allmän utgångspunkt för målet och insatserna inom politikområdet är att de skall medverka till en positiv utveckling av en väl fungerande lands- bygd som är ekonomiskt livskraftig och som har höga natur- och kulturvärden. För att utveckla och bevara en livskraftig landsbygd krävs förut- sättningar för en integrerad utveckling av jord- bruket och övriga sektorer.

Regeringen beslutade den 17 juni 2004 att till- sätta en utredning med parlamentarisk medver- kan med uppdrag att utarbeta en långsiktig stra- tegi för den nationella politiken för landsbygdsutveckling. Denna strategi skall ta ett samlat grepp om politiken och utgå från målet om en ekologiskt, ekonomiskt och socialt håll- bar utveckling av landsbygden. Med de areella näringarna som bas är strategin tänkt att skapa förutsättningar för ökad tillväxt och ett mer mångsidigt företagande på landsbygden.

Jordbruket bidrar till positiva miljöeffekter i form av biologisk mångfald, bevarande av vär- defulla kulturmiljöer och ett öppet odlingsland- skap. Dagens jordbruk utgör samtidigt en belastning på miljön, bl.a. på grund av använd- ningen av bekämpningsmedel och genom för- luster av näringsämnen till omgivande miljö.

En hållbar jordbruks- och livsmedelsproduk- tion förutsätter att naturresurserna brukas på ett resursbevarande, miljöanpassat och etiskt god- tagbart sätt. Därmed är jordbrukssektorn viktig i omställningen till ett uthålligt samhälle. Målsätt- ningarna bör bl.a. återspegla behovet och värdet av en hållbar utveckling på landsbygden och inom jordbruket, internationella miljöåtaganden och de areella näringarnas betydelse för att till- handahålla kollektiva nyttigheter.

Den svenska regeringen är pådrivande i arbe- tet med att reformera den gemensamma jord- brukspolitiken. I januari 2003 lade EU-kommis- sionen fram formella lagförslag om reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Beslutet om reform fattades den 29 september 2003 (rådets förordning (EG) nr 1782/2003). Reformbeslutet innebär ett ökat fokus på åtgär- der som syftar till en hållbar utveckling av landsbygden.

Den 19 april 2004 överlämnade regeringen skrivelsen om genomförande av EU:s jord- brukspolitik i Sverige (skr. 2003/04:137) till riksdagen. I skrivelsen redovisar regeringen sina överväganden vad gäller tillämpningen av EU:s nya jordbrukspolitik. Regeringen bedömer att nuvarande miljö- och landsbygdsprogram skall förstärkas under resterande del av program- perioden 2000–2006, bl.a. genom s.k. module- ring (överföring av EU-medel från produktions- stöd till miljö- och landsbygdsprogrammet). Förstärkningen av miljö- och landsbygds- programmet gäller fr.o.m. den 1 januari 2005 med utbetalning först 2006. Den 24 maj 2004 redovisade Jordbruksverket ett uppdrag från regeringen om den närmare utformningen av förstärkningen. Den 1 juli 2004 överlämnade regeringen ett förslag till ändring av miljö- och landsbygdsprogrammet till EU-kommissionen.

Andra delar av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken redovisas under politikom- rådet Livsmedelspolitik.

Arbetet med jordbrukets miljöfrågor vilar på sektorsansvar vilket lades fast i Sverige i och med 1988 års miljöpolitiska beslut och har sedan utvecklats i ett flertal riksdagsbeslut. Målet med det särskilda sektorsansvaret för ekologiskt håll- bar utveckling preciseras och vidareutvecklas i propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36).

Regeringen har utsett Jordbruksverket till ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Även andra miljökvali- tetsmål, särskilt Ingen övergödning, Giftfri miljö och Myllrande våtmarker, berör politikområdet Landsbygdspolitik. Verksamhet under politik- området bidrar även till att uppnå mål inom kulturmiljöområdet.

Åtgärder inom politikområdet har som syfte att stärka jordbrukets positiva miljöeffekter och minimera dess negativa miljöeffekter samt för- bättra landsbygdens konkurrenskraft genom att

underlätta en nödvändig anpassning av jord- brukssektorn till nya förutsättningar och företa- gande på landsbygden. Åtgärderna tar hänsyn till de skilda produktionsförutsättningar som råder i olika delar av landet och samma möjligheter till utveckling för kvinnor och män skall främjas.

Målet för den regionala utvecklingspolitiken (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118) är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god ser- vicenivå i alla delar av landet. Åtgärderna inom ramen för landsbygdspolitiken skall tillsammans med åtgärder inom andra politikområden bidra till att målet för den regionala utvecklingspoliti- ken uppnås.

7.5Insatser

7.5.1Insatser inom politikområdet

I regeringens skrivelse Landsbygdspolitik – resultatredovisning (skr. 2002/03:111) lämnades en utförlig beskrivning av insatser inom politik- området. Nedan beskrivs översiktligt föränd- ringar av insatserna sedan framtagandet av ovan- nämnda skrivelse.

Miljö- och landsbygdsåtgärder

Åtgärderna inom ramen för miljö- och lands- bygdsprogrammet är uppdelade på två insatsom- råden:

-ett ekologiskt hållbart lantbruk och

-en ekonomiskt och socialt hållbar utveck- ling på landsbygden.

Under det första insatsområdet, Åtgärder för ett ekologiskt hållbart jordbruk, ingår miljöersätt- ningar, kompetensutveckling, kompensations- bidrag i områden som är mindre gynnade av naturbetingade skäl, stöd till investeringar i förbättrad miljö och djurmiljö i jordbruksföre- tag, miljöåtgärder i form av projektstöd samt åtgärder för att öka skogsmarkens ekologiska värde.

Det andra insatsområdet, Åtgärder för eko- nomiskt och socialt hållbar utveckling på lands- bygden, innehåller startstöd till unga jordbru- kare, stöd till investeringar i jordbruksföretag, stöd till investeringar i förbättrad bearbetning

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

och saluföring av jordbruksprodukter, kompe- tensutveckling samt åtgärder i form av projekt- stöd som syftar till att främja en anpassning och utveckling av landsbygden.

Miljöersättningarna och kompensationsbidra- get tillämpas i hela landet inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet. Övriga åtgärder tillämpas i de s.k. Mål 1-programmen i detta geografiska område vilket omfattar de fyra nordligast länen samt delar av Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Miljö- och landsbygdsprogrammet inklusive nationell finansiering av lantbruksanknutna åtgärder inom ramen för Mål 1-programmen har en total kostnadsram för hela programperioden på ca 23 miljarder kronor.

Den riksomfattande inventering av värdefulla ängs- och betesmarker som inleddes under 2001 och finansieras genom miljö- och landsbygds- programmet beräknas slutföras under 2004.

Kompetensutvecklingsverksamheten inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet utvidgades 2003 till att omfatta ökad djurvälfärd och energihushållning i växthus. Rådgivnings- och utbildningsprojektet Greppa Näringen utvidgades under 2003 till att omfatta även Västra Götalands, Kalmar och Gotlands län. Syftet med projektet är att minska växtnärings- förlusterna samt minska användningen av bekämpningsmedel i jordbruket.

År 2002 utsåg regeringen en särskild utredare med uppgift att genomföra en halvtidsutvärde- ring av miljö- och landsbygdsprogrammet. I uppdraget ingick att utvärdera programmet gentemot de olika mål och indikatorer som finns angivna i programmet, redovisa svar enligt de frågor och indikatorer som EU-kommissionen föreskriver samt utvärdera det administrativa genomförandet av programmet. Den 15 novem- ber 2003 överlämnades betänkandet Levande kulturlandskap – en halvtidsutvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet (SOU 2003:105). Betänkandet konstaterade att pro- grammets insatser bidrar till att hålla kulturlandskapet levande och utgör en viktig förutsättning för uppfyllelsen av flera miljö- kvalitetsmål. I december 2003 överlämnades halvtidsutvärderingen till EU-kommissionen. EU-kommissionen har bedömt utvärderingen och fastställt att kvalitetsnivån är tillfreds- ställande och att förordningens krav därmed är uppfyllda avseende genomförande av halvtids- utvärdering.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Mot bakgrund av de förslag som lämnades i betänkandet (SOU 2003:105) samt i regeringens skrivelse till riksdagen (skr. 2003/04:137) över- lämnade regeringen den 1 juli 2004 ett förslag till ändring av miljö- och landsbygdsprogrammet fr.o.m. den 1 januari 2005 till EU-kommissio- nen. Förslaget omfattar en förstärkning av kom- pensationsbidraget i mindre gynnade områden med en särskild satsning på jordbruket i det fjällnära området med 110 miljoner kronor. Vidare föreslås en höjning av miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar (75 miljoner kronor) samt ett införande av en miljöersättning till vallodling i övriga delar av landet (100 miljoner kronor). Dessutom skall bl.a. investe- ringar inom djurvälfärdsområdet, småskalig livsmedelsproduktion och förnyelsebar energi stimuleras genom stöd på totalt 115 miljoner kronor årligen. Slutligen föreslås även en för- stärkning av kompetensutvecklingsåtgärder på miljöområdet riktade mot skogsbruket.

Nästa miljö- och landsbygdsprogram planeras träda i kraft den 1 januari 2007 och löpa till 2013. EU-kommissionen har den 15 juli 2004 lagt fram ett förslag till regelverk för programperioden. I avvaktan på att regelverk och ekonomiska förut- sättningar beslutas på EU-nivå har regeringen börjat det förberedande arbetet inför nästa miljö- och landsbygdsprogram.

Leader+programmet syftar till att främja landsbygdsutveckling. Utifrån lokala förutsätt- ningar och initiativ skall Leader+ genom lokala projekt stödja hittills oprövade och nyskapande metoder för utveckling och förnyelse. Från jordbruksfondens utvecklingssektion har det svenska programmet tilldelats totalt ca 41 miljo- ner euro under programperioden 2000–2006.

Då programmets miljöåtgärder är av hög vikt för uppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål är det ur svensk synvinkel viktigt med ett fortsatt stort fokus på miljöåtgärder inom programmet. EU- kommissionens nuvarande förslag synes dock innebära kraftiga begränsningar av miljöåtgärder- na jämfört med nuläget i Sverige.

Nedan visas översiktligt medelsfördelningen av miljö- och landsbygdsåtgärder inklusive nationellt stöd till norra Sverige under perioden 2000–2006.

Diagram 7.1 Miljö- och landsbygdsåtgärder 2000–2006

Nationellt stöd

	till norra Sverige	Leader+
	till norra Sverige
		Mål 1
		Stöd till
		investeringar,
		unga lantbrukare
		och landsbygds-
		utveckling
Miljöer-		Kompetens-
sättningar		utveckling
		Kompensa-
		tionsbidrag

Miljöförbättrande åtgärder

I syfte att förbättra genomförandet av olika åtgärder inom miljö- och landsbygdsprogram- met samt inom de nationella handlingspro- grammen riktade mot jordbrukets miljöfrågor, som bevarande av biologisk mångfald, minskade växtnäringsförluster och risker med bekämp- ningsmedel, avsätts medel för försöks- och utvecklingsverksamhet. Huvudparten av medlen avsätts till utveckling av ekologisk produktion inklusive marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter.

Återförd skatt på handelsgödsel och bekämp- ningsmedel har förstärkt jordbruksnäringens insatser för bl.a. forskning, information, utbild- ning, rådgivning och utvecklingsarbete för att främja hållbar produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Stöd lämnas bl.a. till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbru- ket, minska miljöriskerna inom växtskydds- området samt till djurhälsoområdet. Nuvarande beslut om återföring av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel gäller uppburen skatt under treårsperioden 2001–2003.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003/EG om gödselmedel antogs i oktober 2003. Gödselmedlens innehåll av kad- mium regleras emellertid inte i förordningen utan EU-kommissionens avsikt är att behandla denna fråga i en separat förordning.

Regeringen överlämnade i juni 2004 till EU- kommissionen en rapportering enligt artikel 10 i direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket. Vidare har Jordbruksverket fått i uppdrag att genomföra en översyn av känsliga områden i enlighet med arti-

kel 3.4 i direktivet. Resultatet av översynen skall inrapporteras till EU-kommissionen i slutet av 2005.

Till följd av EU:s sjätte miljöhandlingspro- gram avser EU-kommissionen att under 2004 lägga fram en temastrategi för uthållig använd- ning av växtskyddsmedel. Vad som anges i det nuvarande förslaget till strategi stämmer överens med de svenska ståndpunkterna rörande vikten av att vidta en rad åtgärder för att minska hälso- och miljöriskerna vid användningen av bekämp- ningsmedel. Samtidigt sker en översyn av växt- skyddsmedelsdirektivet (91/414/EEG). Rege- ringen verkar för att direktivet skall få en utformning som minskar miljö- och hälso- riskerna. Detta bl.a. genom att substitutions- och försiktighetsprinciperna tillämpas i högre grad. Ett samlat förslag till direktiv 91/414/EEG och den tematiska strategin väntas under hösten 2004.

Jordbruksverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa obligatoriska funktionstester för lantbrukssprutor. Uppdraget redovisas den 15 september 2004. Dessutom genomför Jordbruksverket en översyn av be- hörighetsutbildningen för sprutförare.

Under det svenska ordförandeskapet i EU våren 2001 antog jordbruksrådet slutsatser om ekologiskt lantbruk, vilka bl.a. innehöll en inbju- dan till EU-kommissionen att analysera möjlig- heten att skapa en handlingsplan för ekologiska livsmedel och ekologiskt lantbruk. Den 10 juni 2004 presenterade EU-kommissionen ett med- delande till rådet och parlamentet med ett förslag till handlingsplan. Meddelandet omfattar förslag till genomförande av 21 åtgärder inom områdena Den ekologiska livsmedelsmarknaden, Offentlig politik och ekologiskt jordbruk samt Normer och kontroll – skyddad integritet. Den svenska regeringen har under arbetets gång varit på- drivande för att EU:s förordning om ekologisk produktion skall förenklas i syfte att främja han- del och underlätta för utvecklingsländer att exportera ekologiska produkter till EU. EU- kommissionens meddelande innehåller förslag till åtgärder i denna riktning. Meddelandet kommer att diskuteras under hösten 2004.

Den 27 november 2003 beslutade regeringen att ge Jordbruksverket i uppdrag att lämna förslag till mål för den ekologiska produktionen fram till 2010. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2004.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Åtgärder för jordbruket i norra Sverige

Sverige får enligt anslutningsfördraget till EU lämna ett nationellt stöd för att upprätthålla produktionen i norra Sverige (stödområdena 1– 3). Stödet kan ses som ett komplement till åtgärder i miljö- och landsbygdsprogrammet och kan lämnas för slaktsvin, suggor, getter, ägg, potatis, bär och grönsaker samt som pristillägg och transportstöd för mjölk. Stödet är beräknat utifrån förutsättningen att den totala stödnivån före EU-medlemskapet skall kunna upprätt- hållas. Inom ramen för stödet får även lämnas statligt stöd för merkostnader till följd av kada- verhanteringen i norra Sverige.

Regeringen beslutade den 28 april 2004 om höjningar av vissa stödbelopp till jordbruket i norra Sverige.

Riksdagen har tidigare tillkännagivit att regeringen, i samband med det fortsatta arbetet med den framtida jordbrukspolitiken, skall pröva möjligheterna att få till stånd en mer ändamåls- enlig stödområdesindelning i Jämtlands län (bet. 2001/02:MJU15). I maj 2004 överlämnade rege- ringen därför ett förslag till EU-kommissionen om en överföring av nuvarande stödområde 2b i Jämtlands län, och några närliggande försam- lingar i Västernorrlands län, till stödområde 2a. Det tillkommer EU-kommissionen att besluta om sådana ändringar. Regeringen arbetar för en skyndsam handläggning av ärendet inom EU- kommissionen.

7.5.2Insatser utanför politikområdet

Under anslaget 43:1 Statens jordbruksverk har 23 miljoner kronor under perioden 2002–2004 an- visats för åtgärder med syfte att främja ekologisk produktion. Merparten av projekten kommer att avslutas 2004.

Inom området ekologisk produktion arbetar Konsumentverket med åtgärder för att främja konsumtionen av ekologiska livsmedel.

Insatser inom ramen för den regionala utvecklingspolitiken är av betydelse för lands- bygdens utveckling. Exempelvis kan insatser inom EU:s strukturfondsprogram nämnas. Dessa insatser har särskilt stor betydelse i norra Sverige och samverkar med åtgärderna riktade mot jordbruket. Strukturfondsprogrammen om- fattar bl.a. åtgärder för att främja infrastruktur och kompetensutveckling som särskilt kommer

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

näringsliv och befolkning på landsbygden till godo.

Insatser inom politikområdet Landsbygdspo- litik har också betydelse för den regionala utvecklingen. I samverkan med Mål 1- och Mål 2-programmen, Leader+ och det nationella stö- det till jordbruket i norra Sverige medverkar miljö- och landsbygdsprogrammet till utveckling av en livskraftig landsbygd liksom till en hållbar utveckling av jordbruket i landets alla delar.

Regeringen har gett länsstyrelserna, själv- styrelseorganen och samverkansorganen i upp- drag att redovisa en samlad bild av hur lands- bygdsdimensionen tas till vara och beaktas i det regionala utvecklingsarbetet. Glesbygdsverket har i uppdrag att efter samråd med Jordbruks- verket analysera redovisningarna och lämna en slutredovisning till regeringen senast i februari 2005.

I de regionala tillväxtprogrammen för perio- den 2004–2007 finns möjlighet för åtgärder inom landsbygdspolitiken att samverka med åtgärder inom andra politikområden för att bidra till håll- bar tillväxt. Arbetet med att ta fram regionala utvecklingsprogram pågår. I de regionala utveck- lingsprogrammen skall klargöras hur lands- bygdspolitiken kan bidra till att målen för programmen uppnås.

Vissa regionala företagsstöd främjar utveck- lingen av landsbygden, som t.ex. landsbygds- bidraget och stöd till kommersiell service. Dessa bidrar till att stimulera näringslivet samt att upp- rätthålla en god servicenivå på landsbygden. För en utförlig redovisning av insatser inom den regionala utvecklingspolitiken hänvisas till utgiftsområde 19 Regional utveckling. Åtgärder av betydelse för landsbygdspolitiken återfinns även under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

De areella näringarna är de dominerande markanvändarna på landsbygden och det är där- för viktigt med ett aktivt deltagande i arbetet med den regionala utvecklingsplaneringen. För att målen om en långsiktigt hållbar utveckling av landsbygden skall kunna uppnås är det också betydelsefullt att miljö- och hushållningsaspek- ter som berör dessa näringar och andra förut- sättningar för näringsliv, service och boende på landsbygden beaktas i utveckling och genom- förande av den fysiska samhällsplaneringen.

Skogen och skogsnäringen har stor betydelse för landsbygdsutvecklingen och är en själv- bärande näring som finns i hela landet. Inom skogspolitiken verkar Skogsvårdsorganisationen

regionalt och lokalt genom samverkan med markägare med syfte att uppnå ett hållbart nytt- jande av den resurs som skogen utgör, såväl för produktion som för miljö. Skogsvårdsorganisa- tionen skall bidra till att uppfylla målet för den regionala utvecklingspolitiken och arbetar lokalt, förutom med skogsbruksåtgärder även med bl.a. arbetsmarknadspolitiska åtgärder och satsningar kopplade till turism.

Arbetet med naturvårdsnätverket Natura 2000, EU:s naturvårdsfond Life samt de statliga bidragen till lokala naturvårdsprojekt ger till- sammans med miljö- och landsbygdsprogram- met goda förutsättningar för att bevara odlings- landskapets biologiska mångfald. Åtgärderna beskrivs närmare under utgiftsområde 20 All- män miljö- och naturvård. Miljö- och lands- bygdsprogrammets åtgärder för ängs- och betesmarker utgör en särskilt värdefull möjlighet att trygga bevarandevärden i Natura 2000-områ- den i odlingslandskapet.

EU:s ramdirektiv för vatten berör på olika sätt jordbruket. För en utförligare redovisning av vilka åtgärder som hittills vidtagits med avseende på det svenska genomförandet av ramdirektivet hänvisas till utgiftsområde 20.

I juni 2003 överlämnade Havsmiljökommis- sionen sitt betänkande (SOU 2003:72) till regeringen. För området övergödning föreslås att länderna runt Östersjön utvecklar effektbase- rade mål och beslutar om rättsligt bindande åta- ganden samt att miljöåtgärder inom jordbruket riktas till områden där störst effekt kan uppnås. Betänkandet har remissbehandlats.

I syfte att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel genomfördes en höjning av skatten på bekämpningsmedel med 10 kronor till 30 kronor för varje helt kilo verksam beståndsdel fr.o.m. den 1 januari 2004.

7.6Resultatbedömning

I regeringens skrivelse Landsbygdspolitik – resultatredovisning (skr. 2002/03:111) lämnades en utförlig redovisning av uppnådda resultat inom politikområdet fram till 2003 samt en analys och bedömning av dessa. Nedan redovisas resultat av insatser med fokus på förändringar i resultat och bedömningar sedan framtagandet av ovannämnda skrivelse.

7.6.1Resultat

Miljö- och landsbygdsåtgärder

Bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald utgör en viktig del av miljökvalitets- målet Ett rikt odlingslandskap. För att bevara den biologiska mångfalden har hävden av betesmarker och slåtterängar avgörande bety- delse. Både vad gäller biologiska och kulturhisto- riska värden i sådana marker är måluppfyllelsen starkt beroende av arealen hävdad ängs- och betesmark. Den biologiska mångfalden i betes- marker och slåtterängar utgörs till stor del av arter som på något sätt är beroende av de livs- betingelser som skapas av hävd i form av bete eller slåtter.

Genom miljöersättningar kompenseras lant- brukare för kostnader för olika skötselåtgärder och restriktioner som är viktiga för att bevara natur- och kulturmiljövärdena. Det kan handla om röjning av buskar och sly, senareläggning av betessläpp för att gynna vissa arter som är bero- ende av en betesfri period under vår och för- sommar eller om andra åtgärder som är förenade med betesdriften. Miljöersättning lämnas också för skötsel av värdefulla landskapselement såsom stenmurar och andra äldre stängselkonstruktio- ner som, utöver att hysa ett stort kulturhisto- riskt värde, även utgör värdefulla livsmiljöer för många djur och växter.

Jordbrukarnas anslutning till de miljöåtgärder vilkas syfte är att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden ger en bild av den hävdade arealen i landet. Ersätt- ningarna till betesmarker och slåtterängar, natur- och kulturmiljöer samt öppet och varierat odlingslandskap har alla en måluppfyllelse på mellan 75 och 105 procent av de operativa mål som satts upp i programmet. Sammanlagt finns ca 416 400 hektar betesmark och ca 6 000 hektar slåtteräng anslutna till ersättningen för beva- rande av betesmarker och slåtterängar. Ytter- ligare ca 612 000 hektar åkermark i de mindre gynnade områdena ingår i åtgärden öppet och varierat odlingslandskap vilket är något över arealmålet för åtgärden.

Utöver de kvantitativa målen av hävdad areal är också de kvalitativa aspekterna viktiga. Det är angeläget att marker med höga biologiska värden ansluts till åtgärderna och att skötseln av mar- kerna utförs på ett ändamålsenligt sätt. Cirka 18 000 åtgärdsplaner för skötsel av de mest vär-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

defulla betesmarkerna och slåtterängarna har upprättats. För det fortsatta arbetet med att följa upp de kvalitativa aspekterna kommer bl.a. den pågående inventeringen av värdefulla ängs- och betesmarker att utgöra ett viktigt underlag.

Det ekologiska jordbruket omfattar ca 460 000 hektar åkermark i hela landet vilket är ca 17 procent av den totala åkerarealen. Det före- ligger emellertid stora skillnader i andelen ekolo- giskt odlad återareal mellan olika delar av landet. Andelen åkerareal är avsevärt mindre i Svealands och Götalands slättbygder jämfört med andelen i landets skogs- och mellanbygder.

Ekologisk produktion innebär en strävan att uppnå en helhetssyn utifrån företagets förut- sättningar. Både vad gäller växtnäring och foder utnyttjas så långt som möjligt förnybara resurser och produkter som producerats på gården. Utfodringen av djuren baseras i hög grad på vall och grönfoder. Tillförseln av växtnäring från källor utanför gården är oftast begränsad och ogräs och skadegörare bekämpas med hjälp av andra metoder än kemiska bekämpningsmedel.

Med bakgrund härav kan ekologisk produktion bidra till att uppnå miljökvalitets- målet Giftfri miljö. Produktionsmetoden kan även direkt och indirekt ha positiva effekter för möjligheten att uppnå andra miljökvalitetsmål och då främst Ingen övergödning och Ett rikt odlingslandskap. Det har dock inte varit möjligt att i detta sammanhang kvantifiera dessa effekter.

Under perioden 2000–2003 har ca 1 300 hek- tar våtmarker och småvatten anlagts. Dessa bidrar både till att minska läckaget av framför allt kväve och till att skapa värdefulla livsmiljöer för djur och växter. Vidare har ca 615 hektar slåtter- ängar och betesmarker restaurerats. Anlägg- nings- och restaureringstakten för våtmarker respektive slåtterängar bör emellertid öka om målen för dessa åtgärder skall nås.

Inom miljö- och landsbygdsprogrammet finns ett flertal åtgärder som syftar till att minska växtnäringsförlusterna från jordbruksmark. An- slutningen till miljöersättningen för minskat kväveläckage genom odling av fånggröda och senarelagd jordbearbetning uppgick till ca 196 200 hektar 2003 vilket är cirka fyra gånger större än det uppsatta målet. Åtgärden bedöms ha en mycket positiv effekt genom att kväve- läckaget minskat. Beräkningar pekar på att åtgärden 2003 lett till en minskning av kväve- utlakningen från åkermark med ca 2 400 ton.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Trots den positiva effekten av åtgärden bedöms det vara svårt att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Den omfattande rådgivnings- och utbild- ningsverksamheten riktad mot jord- och skogs- brukare bedöms ha ökat förståelsen för och kun- skaperna om miljöfrågor. Vidare har verksam- heten medfört större anslutning till de olika miljöersättningarna inom programmet. Ett syfte med rådgivningen är också att öka kvaliteten i de skötselåtgärder som lantbrukare utför inom ramen för de olika miljöersättningarna. Cirka 58 000 lantbrukare har deltagit vid rådgivnings- och utbildningstillfällen genomförda under 2003. Inom ramen för inventeringen av värdefulla ängs- och betesmarker finns fram till 2003 ca 42 000 objekt beskrivna. Inventeringsarbetet förväntas slutföras under 2004.

Anslutningen till kompensationsbidraget 2003 uppgick till ca 543 000 hektar fördelat på ca 20 500 företag. Antalet företag har sjunkit med ca 12 procent sedan 1999. Utvecklingen inom de mindre gynnade områdena speglar den allmänna strukturutvecklingen i landet mot färre och större gårdar. Den nedåtgående trenden i den totala åkerarealen har också fortsatt under senare år. Regeringen bedömer emellertid att åtgärderna inom miljö- och landsbygdsprogrammet, fram- för allt miljöersättningar och kompensations- bidrag, starkt bidragit till att det öppna landska- pet finns kvar samt motverkat nedläggning av åker- och betesmark. Detta gäller i första hand i svagare regioner där produktionsförutsättning- arna är relativt dåliga.

Under 2003 beviljades 633 investeringsstöd om totalt ca 140 miljoner kronor i landet, varav 206 om ca 60 miljoner kronor inom Mål 1-om- rådet. I landet har både antalet beviljade in- vesteringsstöd och beslutade belopp minskat jämfört med 2002. Större delen av investerings- stödet går till djurmiljöinvesteringar. Regering- ens bedömning är att investeringsstödet har haft en god måluppfyllelse avseende att underlätta och påskynda en anpassning till ett ekologiskt hållbart jordbruk samt att öka landsbygdsföreta- gens konkurrensförmåga och främja ökad syssel- sättning på landsbygden. Däremot har stödet hittills endast haft begränsad effekt vad gäller diversifiering av jordbruksverksamhet. In- vesteringar i kompletterande verksamhet har emellertid ökat sedan tidigare år, en utveckling som bedöms fortsätta som en effekt av utbild- nings- och projektverksamhet inom området.

Stöd till investeringar i förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter är inriktat på innovation och småskalig livsmedelsförädling. Under 2003 beslutades om 80 projekt om ca 41 miljoner kronor i landet varav 13 projekt om ca 9 miljoner kronor inom Mål 1-området. Även här är antalet projekt och beviljat stöd jämförelsevis lägre än 2002. De flesta beviljade stöden har lämnats till företag inriktade på småskalig livs- medelsförädling.

Tillgänglig statistik visar att de i programmen fastställda sysselsättningsmålen för både in- vesteringsstödet till jordbruksföretag och stödet till investeringar i förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter bör kunna nås under programperioden.

År 2003 beviljades 204 startstöd till yngre jordbrukare i hela landet varav 57 stycken i Mål 1-området. Målet i miljö- och landsbygds- programmet om 200 beviljade startstöd årligen utanför Mål 1-området är för 2003 därmed inte uppfyllt. Däremot förväntas den genomsnittliga årliga etableringstakten överstiga 200 sett under hela programperioden. Avseende de övergrip- ande målen har startstödet haft en viss positiv effekt för att underlätta övertagande eller ny- etablering. Däremot är det svårt att visa på effek- ter avseende konkurrenskraft, tillväxt samt an- passning av jordbruket till nya yttre förhållan- den.

Efterfrågan på investeringsstöd och startstöd i hela landet har under 2003 varit lägre än tidigare år. Den minskade investerings- och etablerings- viljan bedöms delvis bero på en viss osäkerhet och försiktighet inför beslut om och genom- förande av reformen av den gemensamma jord- brukspolitiken. Även administrativa förändring- ar bedöms ha orsakat en lägre beslutstakt under året. Den förhållandevis låga efterfrågan på stöd till investeringar i förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i Mål 1-områ- dena bedöms inte helt bero på en låg in- vesteringsvilja inom näringen utan åtminstone delvis på att liknande stöd lämnas inom andra åtgärder och program som exempelvis regionala företagsstöd.

Under 2003 beslutades om att tilldela ca 84 miljoner kronor till 308 projekt i syfte att främja anpassning och utveckling av landsbygden inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammets insatsområde II. Antalet påbörjade projekt har ökat påtagligt sedan 2000. Projekten rör framför allt diversifiering av lantbruksföretag och mark-

100

nadsföring av kvalitetsprodukter med anknyt- ning till lantbruket. Antalet avslutade projekt är emellertid förhållandevis litet vilket gör det svårt att redan nu dra slutsatser avseende verksam- hetens resultat och måluppfyllelse. Kampanjen Framtid på landet som genomfördes av Jord- bruksverket och länsstyrelserna under 2003 har resulterat i större uppmärksamhet och kunskap om landsbygdsutveckling och åtgärderna inom miljö- och landsbygdsprogrammet. Kompetens- utvecklingsaktiviteter har också genomförts inom ramen för miljö- och landsbygdspro- grammets insatsområde II och uppskattas under 2003, genom länsstyrelsernas verksamhet, ha nått ca 12 000 deltagare varav ca 43 procent är kvinnor och ca 57 procent män. Inom Mål 1 har under året fattats beslut om stöd till 25 projekt med ca 106 miljoner kronor i syfte att främja anpassning och utveckling av landsbygden.

Under 2003 beslutades inom ramen för Leader+programmet om 224 nya projekt om ca 56 miljoner kronor. Flertalet beslutade projekt inom programmet löper under flera år och är ännu inte avslutade vilket gör det svårt att dra slutsatser om resultat och måluppfyllelse av verksamheten. Den oberoende halvtidsutvärde- ringen av programmet som genomfördes under 2003 visar emellertid att programmet i sin helhet fungerar bra men vissa förändringar föreslås av utvärderarna. Vidare framhölls vikten av ökade insatser inom kunskapsöverföring, spridning och dialog mellan de olika områdena inom Leader+.

Miljöförbättrande åtgärder

De olika nationella handlingsprogrammen för jordbrukets miljöfrågor och insatser inom dessa såsom t.ex. lagstiftning, ekonomiska styrmedel och försöks- och utvecklingsverksamhet, be- döms vara en viktig del av arbetet med att nå de miljökvalitetsmål som berör jordbruket.

Som delmål för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning anges att de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav skall senast 2010 ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. En minskning med 25 procent från jord- bruket beräknas ha skett mellan 1985 och 1994. Kväveutlakningen från åkermark beräknas vara oförändrad mellan 1995 och 1999 men kväve- effektiviteten har ökat sedan mitten av 1990- talet. Det finns emellertid behov av en om-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

fattande minskning av de totala kväveutsläppen fram till 2010. Den höga anslutningen till miljö- ersättning för minskat kväveläckage medverkar till minskningen av kväveläckage från åker- marken.

Ammoniakutsläppen skall enligt delmålet 2010 ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. Jordbruksnäringen står för merparten av utsläppen. Fram till 2001 beräknas ammoniak- avgången från jordbruket ha minskat med ca 17 procent.

Enligt delmålet om vattenburna utsläpp av fosfor från mänsklig verksamhet skall dessa till 2010 kontinuerligt minska från 1995 års nivå. Fosforeffektiviteten i jordbruket har enligt Jord- bruksverkets beräkningar ökat avsevärt sedan 1985.

Handlingsprogrammet för användning av bekämpningsmedel bidrar till att uppnå bl.a. miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Sedan mitten av 1980-talet har riskerna, mätt som hälso- och miljöriskindikatortal, minskat fram till 1995 för att sedan öka något. Ökningen beror på en större försåld mängd aktiv substans. Orsaken till en ökad försåld volym aktiv substans är främst en förändrad grödfördelning som följd av den gemensamma jordbrukspolitiken. Likaså har kostnaderna för kemisk ogräsbekämpning mins- kat i förhållande till mekanisk ogräsbekämpning.

Nationellt stöd till norra Sverige

För det nationella stödet till norra Sverige har den stödberättigande mjölkproduktionen mins- kat med knappt 3 procent sedan 2000. Även slaktsvinsproduktionen har minskat medan ägg- produktionen ökat. Referenskvantiteter, vilka utgör basvolymer som fastställdes i samband med att Sverige blev EU-medlem, var inte nära att överskridas under 2003.

7.6.2Analys och slutsatser

Större delen av verksamheten inom politikom- rådet bedrivs inom ramen för fleråriga program, framför allt miljö- och landsbygdsprogrammet men även Mål 1- och Leader+programmen. Inom varje program finns fastställda operativa mål för de åtgärder som ingår i programmen. De operativa målen för insatserna inom politikom- rådet har i de flesta fall uppnåtts eller förväntas

101

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

uppnås. Regeringens samlade bedömning är att resultaten av insatserna i stort varit goda och i överensstämmelse med de uppställda målen. Därigenom bedömer regeringen att de offentliga insatserna bidrar till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden.

I november 2003 överlämnades till regeringen betänkandet Levande kulturlandskap – en halv- tidsutvärdering av Miljö- och landsbygds- programmet (SOU 2003:105). Utredningen drog slutsatsen att programmet i huvudsak fun- gerat väl och att det har bidragit till uppfyllelsen av mål på samtliga nivåer i programmet även om undantag finns som t.ex. anläggning av våt- marker. Programmet har enligt utredningen på ett påtagligt sätt också bidragit till uppfyllelsen av de övergripande miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Av- seende ekonomisk och social utveckling på landsbygden drogs slutsatsen att programmet har bidragit till uppfyllelsen av flera av målen men att bilden är mer otydlig och att ytterligare analyser behövs. Administrationen av program- met bedöms i stort sett ha fungerat tillfredsstäl- lande.

Utredningen har också utvärderat jordbruks- åtgärderna i Mål 1 och drar slutsatsen att mål- uppfyllelsen överlag är hög, dock delvis bero- ende på lågt satta resultatmål. Vidare föreligger stora skillnader mellan kust- respektive inlands- områdena. För Mål 1-programmen har även genomförts separata halvtidsutvärderingar. Av dessa framgår att det har varit svårt att integrera strukturåtgärderna på jordbruksområdet med åtgärder inom andra insatsområden. Åtgärden Främja anpassning och utveckling av landsbyg- den har enligt utvärderarna en tydligare koppling till övriga Mål 1-åtgärder.

Målet för den ekologiska produktionen är att den ekologiskt odlade arealen bör fördubblas (till 20 procent) till 2005 och att den ekologiska animalieproduktionen bör öka. Tio procent av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm bör finnas i ekologisk produktion till 2005. År 2004 är ca 17 procent av åkerarealen i Sverige ekologiskt odlad dock med stora regionala skill- nader. Måluppfyllelsen förväntas bli god även om målet inte uppnås helt. För animalieproduk- tionen är målet redan uppnått.

7.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen bedömer att Jordbruksverkets årsredovisning för 2003 i allt väsentligt är rätt- visande inom ramen för politikområdet.

7.8Budgetförslag

7.8.144:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tabell 7.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		2 072 702		Anslags-	840 182
2003	Utfall	2 072 702		sparande	840 182
2004	Anslag	2 209 000	1	Utgifts-	1 584 719
2004	Anslag	2 209 000	1	prognos	1 584 719
2005	Förslag	2 223 000

2006	Beräknat	2 729 000

2007	Beräknat	2 417 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget används för att finansiera strukturstöd och miljöersättningar med anknytning till jord- bruket. Miljöersättningar riktade mot jordbru- ket, stöd till mindre gynnade områden, kompe- tensutveckling, startstöd till yngre jordbrukare, stöd till investeringar i jordbruksföretag, stöd till bearbetning och saluföring av jordbrukspro- dukter samt åtgärder för landsbygdens utveck- ling finansieras under anslaget. Åtgärderna åter- finns inom ramen för Sveriges miljö- och landsbygdsprogram och Sveriges två Mål 1-pro- gram. Från anslaget utbetalas även ersättningar för löpande åtaganden från den tidigare pro- gramperioden.

Under anslaget finansieras det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Anslaget används även för att finansiera ett nationellt anläggningsstöd för plantering av energiskog i enlighet med rådets förordning (EEG nr 1251/99) om upprättande av ett stödsystem för vissa jordbruksgrödor. Under förutsättning att EU-kommissionen godkänner det svenska för- slaget till ändring av miljö- och landsbygds- programmet som skickades in den 1 juli 2004, kommer fortsatt anläggningsstöd för energiskog att finansieras inom ramen för detta program fr.o.m. 2005.

102

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 7.3 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	3 411 741	2 843 971	1 829 440	224 855

Nya åtaganden	1 174 217	1 072 652	968 013

Infriade åtaganden	-1 738 874	2 087 183	2 572 598	808 052	341 948

Utestående åtaganden vid årets slut	2 843 971	1 829 440	224 855

Erhållet/föreslaget bemyndigande	2 750 000	2 800 000	1 150 000

Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Detta innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2004, i fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 808 052 000 kronor 2006, högst 182 090 000 kronor 2007, högst 62 708 000 kro- nor 2008, högst 35 650 000 kronor 2009 och högst 61 500 000 kronor därefter.

Regeringens överväganden

Under anslaget har anvisats medel för de av Sverige tillämpade miljö- och strukturstöden med anknytning till jordbruket samt det natio- nella stödet till jordbruket i norra Sverige.

Mål 1-programmen har från EU-budgeten tilldelats ytterligare ca 35 000 000 kronor under perioden 2004–2006 genom den s.k. resultat- reserven. De ytterligare medlen från EU:s bud- get motsvaras av anslagsförändringar under anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Nationell medfinansiering av de ytterligare EU- medlen kommer i tillämpliga delar att ske inom ramen för anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Regeringens avsikt är att följa de beslutade programmen inklusive till EU- kommissionen överlämnade förslag till föränd- ringar av programmen, i syfte att nå de i pro- grammen fastställda målen.

Återföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel sker för närvarande under anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel

och bekämpningsmedel m.m. Från 2005 kommer miljö- och landsbygdsprogrammet att förstärkas genom s.k. modulering, dvs. överföring av EU- medel från produktionsstöd till miljö- och landsbygdsprogrammet, med utbetalning först 2006. Den nationella medfinansieringen av EU- medlen sker genom en återföring av skatten på handelsgödsel. Storleken på den nationella med- finansieringen är osäker men beräknas prelimi- närt uppgå till ca 273 000 000 kronor 2006 och ca 233 000 000 kronor 2007. Från och med 2007 bör återföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel ske under anslaget 44:1

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Prognoser avseende den uppburna skatten är osäkra.

En ny programperiod för Miljö- och landsbygdsprogrammet inleds 2007. Omfatt- ningen av programmet fr.o.m. 2007 går i nuläget inte att fastställa, bl.a. då medelsfördelningen mellan EU:s medlemsländer inte är klarlagd. Beräkningen av anslaget för 2007 är därför preliminär.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 223 000 000 kronor anvisas under anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 2 729 000 000 kronor respektive 2 417 000 000 kronor.

103

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 7.4 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	2 209 000	2 209 000	2 209 000

Förändring till följd av:
Beslut	14 000	520 000	208 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 223 000	2 729 000	2 417 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Under anslaget anvisas medel motsvarande EU:s finansiering av strukturstöd och miljöersätt- ningar med anknytning till jordbruket som redovisas under anslaget 44:1 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur.

Till anslaget förs även Jordbruksfondens utvecklingssektions finansiering av Mål 1- och Leader+programmen.

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

7.8.244:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tabell 7.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		1 558 062		Anslags-	563 598
2003	Utfall	1 558 062		sparande	563 598
2004	Anslag	1 557 951	1	Utgifts-	1 126 302
2004	Anslag	1 557 951	1	prognos	1 126 302
2005	Förslag	1 575 558

2006	Beräknat	1 869 038

2007	Beräknat	1 764 031

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Det- samma gäller åtgärder inom ramen för struktur- fondsprogrammen i Mål 1 och Leader+. Detta innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2005, i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-bud- geten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 883 626 000 kronor 2006, högst 225 757 000 kronor 2007, högst 75 290 000 kro- nor 2008, högst 40 474 000 kronor 2009 och högst 61 853 000 kronor därefter.

Tabell 7.6 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	3 822 824	3 298 062	2 134 875	612 302

Nya åtaganden	863 105	657 445	610 854

Infriade åtaganden	-1 501 074	1 820 632	2 133 427	883 626	403 374

Utestående åtaganden vid årets slut	3 184 855	2 134 875	612 302

Erhållet/föreslaget bemyndigande	3 040 000	2 910 000	1 287 000

104

Regeringens överväganden

Under anslaget har anvisats medel motsvarande EU:s finansiering för de av Sverige tillämpade miljö- och strukturstöden med anknytning till jordbruket samt Leader+ programmet. Sverige har tilldelats ca 169 miljoner euro från Jord- bruksfondens garantisektion för finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet för garanti- sektionens budgetår 2004/05.

Till miljö- och landsbygdsprogrammet har tillförts ytterligare medel till följd av s.k. modu- lering. Beloppet uppgår till ca 14 miljoner euro 2005 för att öka till ca 22 miljoner euro 2007.

Från jordbruksfondens utvecklingssektion har tilldelats ytterligare ca 35 miljoner kronor till Mål 1-programmen under perioden 2004–2006 genom den s.k. resultatreserven.

Vid beräkning av de finansiella ramarna för Mål 1och Leader+programmen under pro- gramperioden 2000–2006 skall, enligt förordning (1999:710) om valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder, kursen 8 kronor och 50 öre per euro användas. Det råder sedan flera år tillbaka en betydande differens mellan denna kurs och den verkliga kursen. Det är även differens mellan kurs i förordning och av regeringen prognostise- rad kurs. Regeringen avser därför att anpassa kursen i förordningen under 2005 och därmed nivån på anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur fr.o.m. 2006 i budgetpropositionen för 2006. Härmed möjliggörs ett ökat återflöde från EU.

En ny programperiod för Miljö- och landsbygdsprogrammet inleds 2007. Omfattningen av programmet fr.o.m. 2007 går i nuläget inte att fastställa, bl.a. då medelsfördelningen mellan EU:s medlemsländer inte är klarlagd. Beräkningen av anslaget för 2007 är därför preliminär.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 575 558 000 kronor anvisas under anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 1 869 038 000 kronor respektive 1 764 031 000 kronor.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 7.7 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 557 951	1 557 951	1 557 951
Förändring till följd av:
Beslut	17 607	311 087	206 080

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 575 558	1 869 038	1 764 031

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.8.344:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tabell 7.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		27 479		Anslags-	28 457
2003	Utfall	27 479		sparande	28 457
2004	Anslag	11 901	1	Utgifts-	40 138
2004	Anslag	11 901	1	prognos	40 138
2005	Förslag	11 901

2006	Beräknat	11 901

2007	Beräknat	11 901

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för att inom skilda nationella handlingsprogram, huvudsakligen genom försöks- och utvecklings- verksamhet, styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växt- näringsläckage, minskad ammoniakavgång, säk- rare och minskad användning av bekämpnings- medel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden. Anslaget får likaså disponeras för informations-, rådgivnings- och utvecklingsverksamhet inom trädgårds- området samt uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken liksom effekterna av de verksamheter som finansieras under anslaget.

105

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Huvuddelen av den verksamhet som finansieras under anslaget bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2004, i fråga om ramansla- get 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, besluta om bidrag som medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2006.

Tabell 7.9 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	0	28 456	6 180	10 000

Nya åtaganden	55 935	18 081	32 720

Infriade åtaganden	-27 479	40 357	28 900	10 000	0

Utestående åtaganden vid årets slut	28 456	6 180	10 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande		12 100	10 000

106

Regeringens överväganden

Genom försöks- och utvecklingsverksamhet inom ramen för de nationella handlingspro- grammen för jordbrukets miljöpåverkan kan aktuella, konkreta och angelägna frågeställningar med bäring på uppfyllelse av de nationella miljömålen behandlas. Resultaten ligger till grund för den rådgivnings- och utbildningsverk- samhet som årligen omfattar ca 60 000 utbild- ningstillfällen. Resultatet från verksamheten ligger även till grund för lagstiftning, t.ex. inom växtnäringsområdet samt i framtagande och utveckling av åtgärder inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet.

Verksamheten under anslaget bidrar till att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitets- målen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergöd- ning och En giftfri miljö.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 11 901 000 kronor anvisas under anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 7.10 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	11 901	11 901	11 901

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	11 901	11 901	11 901

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.8.444:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tabell 7.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		2 739		Anslags-	13
2003	Utfall	2 739		sparande	13
2004	Anslag	3 000	1	Utgifts-	2 945
2004	Anslag	3 000	1	prognos	2 945
2005	Förslag	3 000

2006	Beräknat	3 000

2007	Beräknat	3 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Från anslaget betalas bidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999). Från och med 2004 disponeras anslaget helt för vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas och Västra Götalands län.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 3 000 000 kronor anvisas under anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 7.12 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	3 000	3 000	3 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

3 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.8.544:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Tabell 7.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		1 550		Anslags-	34
2003	Utfall	1 550		sparande	34
2004	Anslag	1 538	1	Utgifts-	1 510
2004	Anslag	1 538	1	prognos	1 510
2005	Förslag	1 538

2006	Beräknat	1 538

2007	Beräknat	1 538

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

De utgifter som belastar anslaget utgör i huvud- sak bidrag till investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheter, underhåll och upprustning av dessa lägenheter, avvecklingsbidrag och avträdesersättning åt innehavare av fjällägenheter, gästgiveribestyr samt i vissa fall inlösen av byggnader m.m.

107

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Fjällägenhet är en upplåtelseform som har sina grunder i lagstiftning från 1915. Frågor om ned- läggning och friköp av fjällägenheter prövas av Jordbruksverket medan länsstyrelsen beslutar om upplåtelser. Jordbruksverket, Naturvårds- verket och Riksantikvarieämbetet gjorde 1995 en inventering av kvarvarande fjällägenheter. Då fanns 110 fjällägenheter varav 42 stycken bedömdes ha högsta bevarandevärde och borde enligt verkens mening behållas i statlig ägo. Av inventeringen framgår att det då bland de mest bevarandevärda fjällägenheterna fanns omkring 15 aktiva fjälljordbruk. En del av de övriga permanent bebodda fjällägenheterna har fortfarande viss hävd av marker och bevarade landskapselement. Många har representativ kulturhistorisk bebyggelse.

År 2003 fanns totalt 87 fjällägenheter kvar, de flesta i Jämtlands län. Länsstyrelserna i Jämt- lands, Västerbottens och Norrbottens län har senare gjort nya bedömningar av vilka lägenheter som långsiktigt skall behållas i statens ägo. Av de 87 fjällägenheter som finns i dag bedöms 28 stycken ha sådana höga bevarandevärden ur naturvårds- eller kulturmiljösynpunkt eller av andra skäl att de bör behållas i statens ägo. Övriga lägenheter avvecklas successivt när lämpliga tillfällen uppkommer; i första hand genom att befintlig arrendator friköper.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 538 000 kronor anvisas under anslaget 44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 7.14 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 538	1 538	1 538

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 538	1 538	1 538

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

7.8.644:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.

Tabell 7.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		236 173		Anslags-	-173
2003	Utfall	236 173		sparande	-173
2004	Anslag	251 000	1	Utgifts-	247 457
2004	Anslag	251 000	1	prognos	247 457
2005	Förslag	269 000

2006	Beräknat	66 000

2007	Beräknat	0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget används för att återföra uppburen skatt på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel i jordbruket till jordbruksnäringen.

Huvuddelen av den återförda skatten används till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna inom växtskyddsområdet. Cirka 25 procent av belop- pet återförs kollektivt till jordbruksnäringen för bl.a. forskning, informations-, utbildnings-, råd- givnings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder inom jord- bruket och trädgårdsnäringen. Medel används även för kontroll- och bekämpningsprogram för smittsamma husdjurssjukdomar.

Regeringens överväganden

Den nuvarande återföringen av skatt på handels- gödsel och bekämpningsmedel beräknas fortgå till 2006. Nuvarande beslut om återföring av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel gäller uppburen skatt under treårsperioden 2001–2003. Återföringen av skattemedel kom- mer fr.o.m. 2007 att ske under anslaget 44:1

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under vilket anslag viss återföring kommer att ske redan 2006. Från och med 2005 anvisas medel för kontroll- och bekämpningsprogram för smittsamma husdjurssjukdomar under anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjuk- domar.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 269 000 000 kronor anvisas under anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 66 000 000 kronor respektive 0 kronor.

108

Tabell 7.16 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	251 000	251 000	251 000
Förändring till följd av:
Beslut	18 000	-185 000	-251 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	269 000	66 000	0

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Delar av den verksamhet som finansieras under anslaget bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndi- gas att under 2005, i fråga om ramanslaget 44:7

Ekologisk produktion, besluta om bidrag som medför utgifter på högst 20 000 000 kronor under 2006.

7.8.744:7 Ekologisk produktion

Tabell 7.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	0
2003	Utfall			sparande	0
2004	Anslag	15 000	1	Utgifts-	11 974
2004	Anslag	15 000	1	prognos	11 974
2005	Förslag	30 000

2006	Beräknat	30 000

2007	Beräknat	30 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för för- söks- och utvecklingsverksamhet, marknads- främjande åtgärder och satsningar på djurhälsa rörande ekologisk produktion.

Tabell 7.18 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	0	0	4 700	20 000

Nya åtaganden	0	15 000	17 700

Infriade åtaganden	0	10 300	12 400	20 000	0

Utestående åtaganden vid årets slut	0	4 700	10 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	0	14 400	20 000

109

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Flera av de 14 miljökvalitetsmålen berör jordbruket, t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning och En giftfri miljö, och en utveckling av ekologisk produktion ses som angelägen för en ökad måluppfyllelse. Verk- samheten inom anslaget omfattar försöks- och utvecklingsverksamhet, marknadsfrämjande åt- gärder och satsningar på djurhälsa. Under anslaget 43:1 Statens jordbruksverk har 23 000 000 kronor under perioden 2002–2004 anvisats för marknadsåtgärder med syfte att främja ekologisk produktion. Regeringen anser att det finns behov av förstärkta satsningar på detta område inklusive uppföljning och utvärdering av de verksamheter som finansieras av anslaget samt andra offentliga åtgärder utanför miljö- och landsbygdsprogrammet som främjar ekologisk produktion. För att möjliggöra fortsatt arbete med främjande av

ekologisk produktion bör ytterligare 15 000 000 kronor anvisas på anslaget.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 30 000 000 kronor anvisas under anslaget 44:7 Ekologisk produktion för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

Tabell 7.19 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 44:7 Ekologisk produktion

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	15 000	15 000	15 000
Förändring till följd av:
Beslut	15 000	15 000	15 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	30 000	30 000	30 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

110

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

8.2Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
UO 1 45:1 Sametinget		17,7	17,3	17,0	22,0	20,8	21,1

UO 23	45:1 Främjande av rennäringen m.m.	41,1	47,0	52,0	47,0	47,0	47,0

UO 23	45:2 Informationssatsning om samerna	1,7	4,0	3,9	0,0	0,0	0,0

Totalt för politikområde Samepolitik		60,5	68,3	72,9	69,0	67,8	68,1

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

8.3Mål

Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

8.4Politikens inriktning

Regeringens inriktning är att successivt pröva ett utvidgat samiskt självbestämmande inom områ- den där detta är möjligt och med beaktande av resultatet av avslutade utredningar.

Regeringen för samtal med Sametinget som syftar till en närmare dialog mellan staten och samerna. Regeringen arbetar långsiktigt för en ratificering av ILO-konvention 169. Därför har regeringen tillsatt en gränsdragningskommission för att fastställa gränserna för renskötselområdet och en jakt- och fiskeutredning för att närmare utreda omfattningen av samebymedlemmars och markägares rätt till jakt och fiske inom lapp- markerna och renbetesfjällen.

Sametinget

Sametinget är en förvaltningsmyndighet sam- tidigt som det är ett samiskt folkvalt organ med val vart fjärde år. Sametinget inledde sin verk- samhet i augusti 1993. De övergripande målen är enligt sametingslagen att verka för en levande samisk kultur och därvid ta initiativ till verksam- heter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i sam- hällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas. Sametinget beslutar om fördelning av statens bidrag till samisk kultur och samiska organisationer samt andra medel som ställs till

samernas förfogande. Sametinget leder det samiska språkarbetet och arbetet med EU-stöd för samiska program inom Mål 1 och Interreg III A.

Rennäringen

Rennäringen är en viktig del av det samiska kul- turarvet. Staten har ett övergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av kultu- ren. Rennäringen skall bedrivas på ett ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt så att den ger ett rimligt antal samer en tryggad försörjning.

Jordbruksverket och länsstyrelserna i Norr- bottens, Västerbottens och Jämtlands län är de förvaltande myndigheterna inom området.

Rennäringspolitiska kommittén har i sitt betänkande En ny rennäringspolitik (SOU 2001:101) föreslagit omfattande förändringar, bl.a. vad gäller samebyarnas organisation och rennäringens administration. Förslagen i betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Rennäringen främjas bl.a. genom statligt pris- tillägg på renkött, ersättning för vissa merkost- nader till följd av Tjernobylolyckan och genom att staten svarar för vissa kostnader för rensköt- selanläggningar liksom viss planläggning när det gäller renskötseln. De skador som vilda djur orsakar rennäringen ersätts enligt viltskadeför- ordningen (2001:724).

Information

Sametinget har fått regeringens uppdrag att utveckla och etablera ett nationellt informa- tionscentrum om samisk kultur. Centrumet skall vara etablerat i början av 2005. Avsikten är att detta skall vara den långsiktiga och bestående

112

fortsättningen på regeringens informationssats- ning om samer och samisk kultur som pågått i fyra år och som avslutas under 2004.

Samisk kultur

Statens bidrag till samisk kultur syftar till att bevara, stärka och sprida kunskap om samisk kultur och kulturarv genom olika former av samiska kulturyttringar. Vidare att understödja en samisk teaterinstitution som skall vara ledande inom samisk scenkonst och verka för utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet.

8.5Insatser

8.5.1Insatser inom politikområdet

Efter förslag till förändring i en proposition om sametingslagen m.m. (prop. 2003/04:86) har sametingslagen ändrats när det gäller valfrågor. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2004 och innebär bl.a. att arbetet med valet till Sametinget delas mellan Sametinget, Valmyndigheten och länsstyrelsen.

Regeringen tillsatte under 2003 en särskild utredare som skall klarlägga grunderna för och omfattningen av samebymedlemmars och mark- ägares rätt till jakt och fiske inom lappmarkerna och renbetesfjällen (dir. 2003:45). Utredaren skall lämna sitt betänkande i slutet av 2005.

Nuvarande konvention om renbete över den svensk-norska gränsen går efter förlängning ut våren 2005. På grund av att förhandlingarna med Norge tar tid kommer dessa inte att vara avslu- tade i sådan tid att en ny konvention kan träda i kraft när nuvarande konvention från 1972 går ut. Frågan om ännu en förlängning av konventionen kommer därför att tas upp under hösten 2004.

Regeringens urbefolkningsdelegation, som tillsattes 1995 som ett resultat av FN:s urbefolk- ningsårtionde, har under 2003 genomfört ett seminarium för riksdagsledamöter för att ge dem möjlighet att fördjupa sig i aktuella samepolitiska frågor. Delegationen har också varit represente- rad i FN:s olika arbetsgrupper för urbefolk- ningar. Delegationen avslutar sitt arbete under 2004.

Sameministrarna och sametingspresidenterna i Norden har beslutat inrätta ett samiskt språkpris på 100 000 norska kronor, Gollegiella, som skall utdelas första gången hösten 2004.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Vidare har sameministrarna och samtings- presidenterna ställt krav på IT-industrin om stöd för de samiska språken i databehandling. Det har hittills resulterat i att Microsoft fr.o.m. hösten 2004 inför stöd för samiska språk i senaste ver- sionen av Windows. Fortsatta verksamheter behövs mot andra delar av IT-industrin samt mot myndigheterna för att få dem att utnyttja det stöd för samiska språk som finns tillgängligt.

Det nordiska samarbetet har också resulterat i att de specifikt samiska bokstäverna ingår i en ny europeisk telekomstandard för bl.a. mobiltelefoner. Detta kommer på sikt att medge sändning och mottagning av SMS på samiska.

Regeringen har tagit initiativ till ett projekt som avser att fokusera på samekvinnors roller och lika villkor inom samesamhället. Projektet, Nätverket ”Nätverket Sapmi på lika villkor”, involverar såväl Sametinget, samiska kvinnor, samiska organisationer och länsstyrelserna i aktuella län.

8.5.2Insatser utanför politikområdet

Sameskolan

Sameskolstyrelsen är förvaltningsmyndighet för de statliga sameskolorna och den integrerade samiska undervisningen i den kommunala grundskolan. Denna verksamhet sker inom ramen för det offentliga skolväsendet och hör till politikområde Utbildningspolitik. Utbildningen har som mål att bevara och utveckla de samiska språken och den samiska kulturen genom att ge samiska barn en utbildning med samisk inrikt- ning.

Inom ramen för vuxenutbildningen erhåller Samernas utbildningscentrum medel för sin verksamhet. Verksamheten bidrar till att bevara samekulturen genom kurser i bl.a. sameslöjd och samiska.

Minoritetspolitiken

Inom ramen för minoritetspolitiken har åtgärder vidtagits för stöd till det samiska språket och kulturen. Sametinget har också i likhet med organisationer som företräder nationella mino- riteter mottagit bidrag för att stärka möjlig- heterna till inflytande. Statens kulturråd fördelar dessutom bidrag till stöd för de nationella mino- riteternas kultur. Detta stöd kommer också samisk kultur till del.

113

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och dom- stolar tillämpas inom Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner. Regeringen har för avsikt att låta undersöka möjligheterna att utvidga det samiska förvaltningsområdet till att även gälla inom de södra delarna av det tradi- tionella samiska språkområdet, det sydsamiska området.

En närmare redovisning av åtgärder inom ramen för minoritetspolitiken görs under ut- giftsområde 8.

8.6Resultatbedömning

8.6.1Resultat

Sametinget har under 2003 för första gången på flera år tagit sin anslagskredit i anspråk. Detta beror till stor del på ökade utgifter för parla- mentariska möten och för kansliets personal. Sametinget har genomfört en flytt till större lokaler. Sametingets ekonomiska redovisning och analys av verksamheten och kostnaderna för 2003 brister. Det är bl.a. svårt att avgöra om man uppnått de mål som uppsatts i regleringsbrevet. Ekonomistyrningsverket (ESV) har genomfört en bedömning av Sametingets årsredovisning och funnit att denna erhåller lägre poäng än medelvärdet för de myndigheter man bedömt.

Beträffande den framtida utgiftsutvecklingen avvaktar regeringen behandlingen av Ren- näringspolitiska kommitténs förslag och Same- tingsutredningen.

Sametinget

Det folkvalda organet

Sametingets plenum har samlats tre gånger under verksamhetsåret. Vid höstens plenum i Lycksele firades också Sametingets 10-årsjubileum. Kost- naderna för det folkvalda organet har ökat med 1,4 miljoner kronor sedan föregående år. En del av de ökade kostnaderna hänför sig till jubileet.

Sametinget har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram ett jämställdhetsprogram som syftar till att öka fokus på jämställdhetsfrågorna inom det samiska samhället.

Samiska språk

När det gäller att stärka språkets ställning i sam- hället pekar Sametinget på bristen på auktorise- rade tolkar och översättare. Fortbildning i det samiska språket är sällsynta hos myndigheter.

Sametinget anser sig ha små möjligheter att påverka myndigheters, institutioners och organi- sationers användning av samiska, bl.a. av brist på medel.

Arbetet med en nordsamisk förvaltnings- ordbok fortlöper och är viktig för språkbruket. Den förväntas leda till ökad tillgänglighet av samisk information, att bruket av termer blir mer enhetligt över nationsgränserna och att nybildningar och val av termer sammanfaller över dialektgränserna. Genom projektet kom- mer antalet nordsamiska ord i nya ordböcker och ordbanker att öka.

Rätten att tala samiska i kontakterna med myndigheterna i vissa kommuner har varit ett symboliskt genombrott, men har inte i nämn- värd utsträckning lett till aktiv användning av samiska hos myndigheter och institutioner. I huvudsak används språket vid muntliga kontak- ter internt inom samesamhället. Dock ökar antalet personer med läs- och skrivkunskaper i samiska och intresset för utbildning i samiska är större än någonsin.

En intern språkutredning inom Sametinget har under vintern 2003/2004 presenterat ett för- slag kallat Start för en offensiv språkpolitik. Sametingets plenum har beslutat att anta och implementera handlingsplanen.

Nordiskt och internationellt arbete

Efter att Sametinget blev medlem i Samiskt Par- lamentariskt råd har det nordiska och interna- tionella engagemanget ökat. Från våren 2004 har Sametinget tagit över ordförandeskapet i rådet.

Information

Verksamheten har varit låg på grund av en vakant tjänst som informatör vid Sametinget. Sametinget har inte kunnat tillgodose den efter- frågan på information om samer som finns både nationellt och internationellt. Från våren 2004 finns åter en informatör anställd. Sametinget har regeringens uppdrag att utveckla och etablera ett nationellt informationscentrum för samiska frågor. Arbetet skall vara genomfört under 2004.

Samiska näringar och samhällsplaneringen

Det samiska inflytandet i samhället har ökat genom tätare kontakter med olika myndigheter

114

och organisationer, bl.a. som remissinstans. Den största delen av arbetet handlar om myndighets- uppgifter beträffande rovdjursersättningar.

Verksamhet med EU:s strukturfonder

Huvudmålen för de samiska EU-programmen är att stärka det samiska näringslivet och därmed bidra till utveckling av samisk kultur och sam- hällsliv. Arbetet med Mål 1 och Interreg III A- programmen har påbörjats 2000. Halvtidsutvär- deringen visar att det är svårt att dra några slut- satser om uppställda mål för insatsområdet har uppnåtts.

Kultur

Sametingets kulturråd fördelar medel ur anslaget för samisk kultur som anvisas över utgifts- område 17 och medel ur Samefonden. Samman- lagt har knappt 20 miljoner kronor fördelats till organisationer, tidningen Samefolket, den samiska teatern, olika projekt, slöjd och biblio- teksverksamhet samt samegårdar, forskning och utbildning.

Sametingets kansli

Sametinget har under året haft i medeltal 19 anställda exklusive projekt- och uppdrags- anställda. Kansliet är beläget i Kiruna med lokal- kontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund. Kansliet har under hösten flyttat till större loka- ler i Kiruna. ESV har på Sametingets uppdrag lämnat en rapport om kansliets organisation med förslag på ändrad sådan. Samtinget arbetar under 2004 med att genomföra förslagen.

Rennäringen

Prisstöd till rennäringen lämnades för slaktåret 2003/2004 med drygt 14,5 miljoner kronor för ca 1 294 ton renkött. Det genomsnittliga avräk- ningspriset var 28,38 kronor per kilo, exklusive mervärdesskatt och prisstöd, vilket innebär en sänkning med 8,72 kronor sedan förgående år. Antalet slaktade renar uppgick till ca 48 000, vilket är en sänkning med 12 000 djur. Genom utfodring och tidigareläggning av slakt är antalet slaktkroppar som kasserats på grund av hög cesiumhalt närmare 600 stycken, vilket är en ökning med närmare 550 djur jämfört med före- gående år. Ökningen kan förklaras med hög förekomst av svamp hösten 2003. Verksamheten med medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare när det gäller konflikter på grund av

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

renbetning på åkermark har nu kommit i gång. Det har även under detta år varit mycket goda väderförhållanden för rennäringen. Några bidrag för utfodringen på grund av synnerligen svåra betesförhållanden har inte betalats ut.

Informationssatsning om samer

Regeringens nationella informationssatsning om samerna som Sveriges urbefolkning och samisk kultur avslutas under 2004. Regeringen har under 2001–2004 anslagit sammanlagt 20 miljo- ner kronor för informationssatsningen. Den nationella informationssatsningen har fr.o.m. 2002 anvisats medel över anslaget 45:2 Informa- tionssatsning om samerna.

Inom ramen för informationssatsningen har regeringen under de första åren bl.a. beviljat projektmedel på ca 9 miljoner kronor till ett trettiotal lokala eller regionala projekt. Bland andra har LRF-skogsägarna och Svenska Samer- nas Riksförbund (SSR) fått medel för projektet Dialog och samverkan mellan rennäring och familjeskogsbruk. Projektet är slutrapporterat under våren 2004 och bedöms som framgångs- rikt.

Från och med 2003 har en rad insatser av nationell karaktär beslutats. Det handlar bl.a. om läromedel, läromedelsproduktion, fortbildning av lärare och övrig skolpersonal, museers och bibliotekens roll som informationsspridare, fysiska mötesplatser mellan samer och allmän- het, produktion av informationsskrift och atti- tydundersökning om samer, diskriminering och kulturella motsättningar. Utbildnings- och skolfrågor har som framgår prioriterats högt. I linje med detta har ett skolprojekt med inrikt- ning på landets högstadieskolor genomförts under året. Det avslutades med ett stort semina- rium i Stockholm i maj 2004 med deltagande av 42 skolor från hela landet. I samband därmed har informationsskriften Same, same but different producerats och tryckts i ca 40 000 exemplar. Skriften har distribuerats till drygt 500 hög- stadieskolor och andra intresserade ute i landet.

Skolprojektet följs upp under hösten 2004 med produktion och distribution av en bredare och mer djuplodande informationsskrift om samer och samisk kultur med inriktning på vuxna målgrupper. Skriften skall publiceras före årsskiftet 2004/2005 och kopplas samman med

115

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

det blivande permanenta nationella informa- tionscentrumet för samefrågor.

En undersökning om den svenska allmän- hetens kunskaper om samer och samisk kultur har genomförts. En inventering och genomgång av befintligt informationsmaterial om samiska förhållanden har utförts. En studie och gransk- ning av läromedel om samer och samisk kultur med inriktning på årskurserna 4–9 har slutförts.

Samernas nationaldag den 6 februari har för tredje året i rad högtidlighållits på Jordbruks- departementet med ett omfattande program.

Permanent nationellt informationscentrum för samefrågor

förslag i en utredning som ESV gjort på uppdrag av Sametinget. Denna omorganisation beräknas medföra en engångskostnad på 1,5 miljoner kronor och genomföras under första halvåret 2005.

Informationsverksamheten vid Sametinget mot allmänheten har inte fungerat under året på grund av att tjänsten som informatör inte åter- besatts. Det Nationella informationscentrum som är under uppbyggnad skall fungera som informationskälla om samer och samisk kultur till samhället i övrigt. Regeringen avser öka Sametingets budgetram med 3 miljoner kronor för detta ändamål.

Regeringen har 2002 beslutat att ge Sametinget i uppdrag att utveckla och etablera ett permanent nationellt informationscentrum för samefrågor. För detta anvisades Sametinget ett engångs- belopp på 3 miljoner kronor. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2004. Infor- mationscentrumet skall vara ett bestående och långsiktigt resultat av regeringens informa- tionssatsning. Genom ett sådant informations- centrum kan tillgången på relevant och trovärdig information om samer och samisk kultur säkras och öka.

8.6.2Analys och slutsatser

Riksrevisionen har lämnat en ren revisions- berättelse för Sametinget. Riksrevisionen har dock vid kontakt framfört kritiska synpunkter på resultatredovisningen i årsberättelsen. ESV har genomfört en bedömning av Sametingets redovisning och funnit att denna erhåller ett väsentligt lägre antal (positiva) poäng än medel- värdet för de myndigheter man bedömt under 2002. För att kvaliteten skall bli bättre behöver verksamheten enligt ESV omorganiseras. Gene- rellt är Sametingets analys för 2003 bristande. Ekonomiskt utfall kommenteras inte i för- hållande till resultat. Det är svårt att avgöra om de resultat man uppnått bidrar till att nå de mål som uppsatts i regleringsbrevet. Uttalande om måluppfyllelse förekommer endast i enstaka fall.

Inom Regeringskansliet bereds för närvarande Rennäringspolitiska kommitténs och Same- tingsutredningens förslag. Ett arbete pågår för att organisera om Sametingets kansli enligt

8.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen bedömer att Sametingets års- redovisning för 2004 i allt väsentligt är rätt- visande.

8.8Budgetförslag

8.8.1Sametinget

Sametingets budgetförslag redovisas under utgiftsområde 1 anslaget 45:1 Sametinget. Från och med 2005 överförs 0,2 miljoner kronor från utgiftsområde 1 anslaget 45:1 Sametinget till anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati. Över- föringen avser täcka kostnader för Valmyndig- heten och länsstyrelsen i Norrbottens län i samband med sametingsvalen.

8.8.245:1 Främjande av rennäringen m.m.

Tabell 8.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		41 071		Anslags-	7 322
2003	Utfall	41 071		sparande	7 322
2004	Anslag	47 000	1	Utgifts-	52 018
2004	Anslag	47 000	1	prognos	52 018
2005	Förslag	47 000

2006	Beräknat	47 000

2007	Beräknat	47 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

116

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

De utgifter som belastar anslaget är:

-underhåll av vissa riksgränsstängsel och underhåll eller rivning av renskötselanlägg- ningar för vilka staten har underhållsan- svaret,

-statens del av kostnaderna för redovisning av markanvändningen, riksintressen och marker som är värdefulla eller känsliga för renskötseln, natur- och kulturmiljövården,

Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen bör bemyndigas att under 2005 fatta beslut om stöd som inklusive tidigare gjorda åta- ganden innebär utgifter om högst 4 000 000 kronor under 2006.

-utveckling av företagsregistret för ren- näringen,

-prisstöd till rennäringen enligt förord- ningen (1986:255) om pristillägg på ren- kött,

-ersättning till följd av Tjernobylolyckan som kan lämnas till jordbruksföretag, ren- skötselföretag och till den som helt eller delvis försörjer sig på att fiska till husbehov eller för försäljning enligt förordningen (1994:246) om ersättning för vissa mer- kostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan,

-kostnader för medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare när det gäller konflikter på grund av renbetning på åker- mark,

-övriga åtgärder för främjande av ren- näringen som beslutas efter överläggningar mellan staten och Sametinget såsom sam- finansiering av EU-projekt för utveckling av rennäringen.

Tabell 8.3 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	4 000	2 100	2 100	4 000

Nya åtaganden	37 600	37 000	37 000

Infriade åtaganden	-39 500	37 000	35 100	4 000	0

Utestående åtaganden vid årets slut	2 100	2 100	4 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	4 000	4 000	4 000

117

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

9 Utbildningspolitik och Forskningspolitik under utgiftsområdena 16 och 20

Politikområde Utbildning inom utgiftsområde 23

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår i poli- tikområdet Utbildning som redovisas under utgiftsområde 16. Verksamheten vid SLU utgör också ett viktigt medel för att förverkliga målen inom skogspolitiken, djurpolitiken, livsmedels- politiken, landsbygdspolitiken samt samepoliti- ken under utgiftsområde 23.

Politikområde Forskning inom utgiftsområde 23

Forskningen som bedrivs inom de areella näring- arna har ett särskilt ansvar för att kunskaperna om naturresurserna utvecklas för kommande generationers behov. Viktiga globala livs- medelsförsörjnings- och miljöfrågor måste lösas genom samverkan mellan många länder och mellan forskare från olika vetenskapliga discipli- ner.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovs- styrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet sorterar under utgiftsområde 20 men anvisas medel under ett anslag för forskning under utgifts- område 23. En resultatredovisning för samtliga forskningsfinansierande myndigheter görs under politikområdet Forskning under utgiftsområde 16.

9.1Budgetförslag

9.1.125:1 Sveriges lantbruksuniversitet

Tabell 9.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		1 227 964		Anslags-	0
2003	Utfall	1 227 964		sparande	0
2004	Anslag	1 289 479	1	Utgifts-	1 265 727
2004	Anslag	1 289 479	1	prognos	1 265 727
2005	Förslag	1 356 200

2006	Beräknat	1 370 017	2

2007	Beräknat	1 393 471	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 1 356 200 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 1 356 200 tkr i 2005 års prisnivå.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall utveckla kunskapen om de biologiska natur- resurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information.

Anslaget finansierar grundläggande högskole- utbildning, forskarutbildning, forskning, fort- löpande miljöanalys samt information och fort- bildning. Verksamheten bedrivs utifrån en sektorsroll som preciseras av fem ansvarsområ- den:

-kvalitet i livsmedelskedjan,

-djurhållning, djurhälsa och djurskydd,

-skog, skogsbruk och förädling av skogsrå- varan,

-naturresurser för landsbygdsutveckling, rekreation och fritid,

-landskapsplanering och markanvändning.

119

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

SLU har, i samverkan med näringsliv och andra intressenter, påbörjat en översyn av sektorsrollens omfattning och mål. En grund- läggande utgångspunkt för den översynen är att SLU:s sektorsroll primärt omfattar univer- sitetets samlade verksamhet inom forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys, men att det därutöver kan finnas specifika uppgifter som bör finansieras genom statsanslaget. Fakultetsnämnderna har av styrelsen fått i uppdrag att till mars 2005 redovisa strategier i vilka skall belysas de sektorsuppgifter som fakulteterna anser sig utföra och för vilka de även framgent kan ta ett långsiktigt ansvar. Regeringen ser positivt på den öppna dialog med berörda parter som SLU initierat om sektorsrollen. Den process som SLU har initierat kommer regeringen att följa upp genom en särskild utredning.

Grundutbildningen bedrivs inom ett antal utbildningsprogram som leder till tio olika yrkesexamina eller kandidat/magisterexamen med åtta olika inriktningar.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	359 900	359 900	0

Prognos 2004	340 000	340 000	0

Budget 2005	357 000	357 000	0

Avgiftsintäkterna disponeras av SLU.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen bedömer att Sveriges lantbruks- universitets årsredovisning för 2003 i allt väsent- ligt är rättvisande.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Verksamheten vid SLU ingår som en del i poli- tikområdet Utbildning och omfattas därför av den övergripande resultatredovisning som görs för högskoleväsendet under utgiftsområde 16.

Den fakultetsorganisation som styrelsen fattade beslut om i mars 2003 trädde i kraft den 1 januari 2004. Syftet med denna var att uppnå en effektiv intern organisation och för att snabbare kunna möta omvärldens krav på förändring och förnyelse. Den nya strukturen har fyra orts- bunda fakulteter; fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap och fakulteten för vete- rinärmedicin och husdjursvetenskap med bas i Uppsala, fakulteten för skogsvetenskap i Umeå samt fakulteten för landskapsplanering, träd- gårds- och jordbruksvetenskap i Alnarp.

SLU redovisar en kapitalförändring för 2003 på minus 43 miljoner kronor. Detta skall ställas i relation till resultatet för 2002 som uppvisade en kapitalförändring på minus 29 miljoner kronor och att delårsrapporten för det första halvåret 2003 prognostiserat årets resultat till minus 8,5 miljoner kronor. Underskottet hänför sig främst till pensionsavgifter, egendomsförvaltning och ofinansierade personalavvecklingskostnader och täcks av balanserad kapitalförändring.

De åtgärder som vidtagits av universitetets ledning för att förbättra den ekonomiska situa- tionen har visat sig vara otillräckliga för att komma till rätta med det kärva ekonomiska läget. SLU har under våren vidtagit ytterligare åtgärder för att åstadkomma en förbättring av resultatet.

En ny delegationsordning har antagits. Grundprincipen i denna är att så mycket som möjligt av besluten skall decentraliseras och att beslutsordningen skall var tydlig och transpa- rent. Oklarhet i beslutsordningen har påtalats av Högskoleverket i en rapport.

Som ett led i åtgärderna för att komma till rätta med den ekonomiska situationen vid SLU har verksamheten i Skara varit föremål för en översyn. Slutsatsen av denna översyn var att verksamheten i Skara skall fortsätta och att den bör utvecklas i nära samarbete med näringsliv och myndigheter. SLU har under året slutit avtal med två nya huvudmän om övertagande av djur- sjukhusets i Skara kommersiella verksamhet. Avtalet innebär samarbete kring utbildning och forskning, främst djursjukvårdarutbildningen. Vidare har driften av hovslagarutbildningen, som inte är en utbildning på högskolenivå, övertagits av annan huvudman.

SLU har, liksom många andra lärosäten, under flera år haft ett vikande sökandetryck till vissa utbildningar. Dock har sökandetrycket till SLU, liksom totalt till högskolan, ökat något för höst-

120

terminen 2004. Flera utbildningar har dock färre förstahandssökande än utbildningsplatser. SLU har analyserat situationen och vidtagit särskilda åtgärder för att locka fler studenter till sina utbildningar.

Brister kan identifieras vad gäller både den sociala och etniska mångfalden bland studen- terna. Ett projekt har genomförts för att bredda rekryteringsunderlaget till SLU med avseende på etnicitet, kön och social bakgrund.

I regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende SLU specificeras utbildningsuppdraget genom ett mål för antalet helårsstudenter. Antalet hel- årsstudenter för treårsperioden 2003–2005 har fastslagits till 10 700 varav 1 250 i fristående kur- ser. Enligt delårsrapporten för första halvåret 2004 kan SLU få problem att nå det fastställda målet. Prestationsgraden är 88 procent, vilket innebär en minskning med 4 procent i för- hållande till föregående år. Den genomsnittliga prestationsgraden för hela riket ligger på 83 pro- cent.

Veterinärer med utbildning från land utanför EU hade tidigare små möjligheter att få en kompletterande utbildning för att därigenom erhålla legitimation och kunna utöva sitt yrke i Sverige. I syfte att tillvarata den resurs som dessa personer utgör, anvisades SLU första gången budgetåret 1999 särskilda medel för att genom- föra en kompletterande utbildning för utländska veterinärer. Under 2003 antogs 13 veterinärer till utbildningen. Hittills har totalt 44 utländska veterinärer antagits. Utbildningsresultaten har varit goda och alla utom en har avslutat utbild- ningen och erhållit adekvat arbete.

I tabellen nedan anges utfallet för 2001–2003 samt fastställt examinationsmål för forskar- utbildningen för perioden 2001–2004.

Tabell 9.3 Examinationsmål för forskarutbildningen

Utfall	Utfall	Utfall	Mål
2001	2002	2003	2001–2004
143,5	110,5	113	400

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Några resultat för forskarutbildningen vid SLU redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.4 Resultat för forskarutbildning

	Antal	Antal	Andel kvinnor
	2002	2003	2002	2003
Doktorandnybörjare	155	136	56%	51%

Licentiatnybörjare	5	29	67%	52%

Aktiva (HT)1	724	732	49%	52%
Doktorsexamina	110	111	48%	48%

Licentiatexamina	9	14	67%	77%

1 Som aktiva räknas de forskarstudenter som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 34 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor. Under 2003 anställdes totalt 22 nya professorer, av vilka åtta var kvinnor. Hittills i perioden är andelen ny- rekryterade kvinnor 27 procent. Totalt är ande- len kvinnor bland SLU:s professorer 21 procent, vilket innebär en ökning med tre procenten- heter.

Mer än hälften av doktoranderna är kvinnor, vilket tyder på att kvinnorna hävdar sig bra i konkurrensen om dessa anställningar. Detta torde öka SLU:s möjligheter att närma sig målet för andelen nyrekryterade kvinnliga professorer.

Under 2003 har de agrara utbildningarna utvärderats av Högskoleverket. Bedömar- gruppen konstaterade att dessa utbildningar vid SLU totalt sett håller en hög kvalitet, men rik- tade särskild kritik mot en av inriktningarna i hippologutbildningen.

Regeringens bedömning

Regeringen noterar att årets kapitalförändring uppvisar ett underskott. Regeringen har erfarit att ledningen vidtagit ytterligare åtgärder för att uppnå sina strävanden att få en ekonomi i balans. Åtgärderna, bl.a. avveckling av personal och uppsägning av överflödiga lokaler, torde på kort sikt inte ge någon effekt då dessa i sig medför vissa omställningskostnader. Effekten kommer därför att visa sig först om något år. Regeringen menar att en ekonomi i balans måste vara ett överordnat mål.

I regeringens ekonomiska vårproposition för 2001 föreslogs en förstärkning av forskning om biologisk mångfald och forskning till stöd för en

121

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ekologiskt hållbar utveckling. Som en del i sats- ningen anvisades medel till ArtDatabanken med 10 000 000 kronor för 2002 och 2003 samt 20 000 000 kronor för 2004. Syftet var att ge ArtDatabanken en möjlighet att ta fram ett taxonomiskt referensverk över samtliga i Sverige förekommande flercelliga arter. Denna satsning är permanent och bör fr.o.m. 2005 omfatta 30 000 000 kronor. ArtDatabanken anvisas även ytterligare medel om 20 000 000 kronor för stöd till biologiska samlingar samt 15 000 000 kronor för taxonomisk forskning och inventeringar avseende dåligt kända artgrupper.

Inom SLU finns MOVIUM (Mark och Vegetation i Urban Miljö). Anslagsmedel för verksamheten vid MOVIUM om 3 000 000 kro- nor har erhållits via anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning (Formas), ap. 2 stöd till samfinansierad forskning för trädgårdsforskning. Regeringen föreslår att den del av anslaget för trädgårdsforskning som via Formas har anvisats till MOVIUM, 3 000 000 kronor, överförs till anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 356 200 kronor anvisas under anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 1 370 017 kronor respektive 1 393 471 kronor.

Tabell 9.5 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 289 479	1 289 479	1 289 479
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	16 721	30 029	52 618

Beslut	47 000	47 479	48 292

Överföring till/från andra
anslag	3 000	3 031	3 082

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 356 200	1 370 017	1 393 471

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.226:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tabell 9.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		233 399		Anslags-	4 268
2003	Utfall	233 399		sparande	4 268
2004	Anslag	232 458	1	Utgifts-	229 546
2004	Anslag	232 458	1	prognos	229 546
2005	Förslag	231 759

2006	Beräknat	234 985	2

2007	Beräknat	239 406	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 231 759 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 231 759 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och finansierar stöd till forskning om de areella näringarna samt projektrelaterade kostnader i anslutning till sådan forskning såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informations- insatser. Forskningsstödet finansierar även med näringen samfinansierad forskning som omfattar jordbruksteknisk forskning, viss skogsforskning, trädgårdsforskning samt växtförädling. För forskning inom områdena miljö och samhälls- byggande finns anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning under utgiftsområde 20.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

För att underlätta planering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt bör rege- ringen bemyndigas att under detta anslag ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter på

högst 220 000 000 kronor under 2006,	högst
150 000 000 kronor under 2007,	högst

95 000 000 kronor under 2008, högst 45 000 000 kronor under 2009.

122

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 9.7 Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	233 254	499 574	509 361

Nya åtaganden	398 787	218 787

Infriade åtaganden	132 467	209 000	220 000	290 000

Utestående åtaganden vid årets slut	499 574	509 361

Erhållet/föreslaget bemyndigande	510 000	510 000

Regeringens överväganden

Anslaget för stöd till samfinansierad forskning avser bl.a. stöd till trädgårdsforskning. MOVIUM (Mark och Vegetation i Urban Miljö) vid Sveriges lantbruksuniversitet erhåller från detta anslag 3 000 000 kronor. MOVIUM svarar för forskningskommunikation, forsk- ningssamverkan, vägledning och kunskaps- utveckling, vilket är en verksamhet som inte ligger inom ramen för den verksamhet som enligt instruktionen ankommer på Formas. En utvärdering av MOVIUM har avrapporterats under 2003 och verksamheten har fått positiva omdömen. Regeringen, som finner verksam- heten angelägen, föreslår att den del av anslaget för trädgårdsforskning som har anvisats till MOVIUM, 3 000 000 kronor, överförs till anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 231 759 000 kronor anvisas under anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 234 985 000 kronor respektive 239 406 000 kronor.

Tabell 9.8 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	232 458	232 458	232 458

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 301	5 569	10 047

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	-3 000	-3 042	-3 099

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	231 759	234 985	239 406

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.326:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tabell 9.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		1 184		Anslags-	0
2003	Utfall	1 184		sparande	0
2004	Anslag	1 184	1	Utgifts-	1 162
2004	Anslag	1 184	1	prognos	1 162
2005	Förslag	1 184

2006	Beräknat	1 184

2007	Beräknat	1 184

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att med stöd av vetenskap och prak- tisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- bruk och skogsbruk samt därtill knuten verk- samhet.

123

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 §1
I denna lag ges bestämmelser som	I denna lag ges bestämmelser som
behövs för att den pris- och mark-	behövs för att de stöd och den pris-
nadsreglering som ingår i EG:s	och marknadsreglering som ingår i
gemensamma jordbrukspolitik skall	EG:s gemensamma jordbrukspolitik
kunna genomföras i Sverige.	skall kunna genomföras i Sverige.

	PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
9.10 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 26:2 Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien	............................................................................................ 124

3.1	Utgiftsområde 23 år 2005 (förslag)..........................................................................	17
3.2	Utgiftsutveckling 2000–2005....................................................................................	18
6.1	Åkerarealens användning 2003 .................................................................................	64
7.1	Miljö- och landsbygdsåtgärder 2000–2006 ..............................................................	96

5. särskilda omräkningskurser	5.	särskilda omräkningskurser
som används inom den gemensamma	som används inom den gemensamma
jordbrukspolitiken.	jordbrukspolitiken, och
	6.	direktstöd och särskilda stöd-
	system för jordbrukare.

Överföring till/från andra
anslag	-386	-394	-402

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	86 674	88 442	90 203