Budgetpropositionen för 2005 UTGIFTSOMRÅDE 16

Utbildning och

universitetsforskning

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förslag till statsbudget för 2005

Utbildning och universitetsforskning

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		19
2	Lagförslag..............................................................................................................		23
	2.1	Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)............................	23

2.2Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över

		utvecklingsstörda barns skolgång; .......................................................	26
3	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ..................................		27
	3.1	Omfattning............................................................................................	27
	3.2	Utgiftsutvecklingen ..............................................................................	27
4	Utbildningspolitik................................................................................................		29
	4.1	Omfattning............................................................................................	29
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	32
	4.3	Mål .........................................................................................................	35
	4.4	Politikens inriktning .............................................................................	35
	4.5	Insatser ..................................................................................................	46
	4.5.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	46
	4.5.2	Insatser utanför politikområdet...........................................................	49
	4.6	Resultatbedömning för politikområdet Utbildning ...........................	50
	4.6.1	Sverige och de gemensamma europeiska utbildningsmålen ...............	50

4.6.2Strategiskt mål 1: Bättre kvalitet och effektivitet i

		utbildningssystemen .............................................................................	50
	4.6.3	Strategiskt mål 2: Att underlätta tillträdet för alla till utbildning......	52
	4.6.4	Strategiskt mål 3: Att öppna utbildningssystemen mot omvärlden ..	53
	4.6.5	Resultat i ett nationellt perspektiv.......................................................	54
	4.6.6	Analys och slutsatser ............................................................................	56
	4.7	Revisionens iakttagelser........................................................................	57
5	Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ........................................................		59
	5.1	Insatser ..................................................................................................	59
	5.1.1	Maxtaxa och allmän förskola m.m. ......................................................	59
	5.1.2	Kvalitetsarbete.......................................................................................	60
	5.1.3	Personalen och arbetsmiljön i förskola och fritidshem......................	61
	5.1.4	Integration.............................................................................................	62
	5.1.5	Förskolan och skolbarnsomsorgen i ett internationellt perspektiv...	63

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	5.2	Resultatbedömning................................................................................	63
6	Barn- och ungdomsutbildning .............................................................................		65
	6.1	Insatser ...................................................................................................	65
	6.1.1	Förstärkt kvalitetsarbete .......................................................................	65
	6.1.2	Fristående skolor ...................................................................................	67
	6.1.3	Integration och utbildning....................................................................	69
	6.1.4	Utbildningssituationen för de nationella minoriteterna .....................	70
	6.1.5	Personal i skolan ....................................................................................	71
	6.1.6	Arbetsmiljö, hälsoarbete och fysisk aktivitet i skolan.........................	73
	6.1.7	Hållbar utveckling .................................................................................	74
	6.1.8	Skolans värdegrund................................................................................	75
	6.1.9	Internationellt inriktad utbildning i Sverige ........................................	77
	6.1.10	Matematik, naturvetenskap och teknik................................................	77
	6.1.11	IT i skolan ..............................................................................................	78
	6.1.12	Entreprenörskap i skolan ......................................................................	78
	6.1.13	Kultur och läsning .................................................................................	79
	6.1.14	Elever med funktionshinder .................................................................	80
	6.1.15	Kunskap och kvalitet i gymnasieskolan ...............................................	82
	6.1.16	Yrkesutbildning på gymnasienivå.........................................................	85
	6.1.17	Internationellt perspektiv .....................................................................	86
	6.2	Resultatbedömning................................................................................	87
	6.3	Analys och slutsatser.............................................................................	93
7	Vuxnas lärande.......................................................................................................		97
	7.1	Omfattning och former ........................................................................	97
	7.2	Insatser ...................................................................................................	97
	7.2.1	Flexibelt lärande.....................................................................................	98
	7.2.2	Kommunal och statlig vuxenutbildning...............................................	99
	7.2.3	Vuxenutbildning för utvecklingsstörda .............................................	100
	7.2.4	Svenskundervisning för invandrare ....................................................	100
	7.2.5	Folkbildning.........................................................................................	100
	7.2.6	Kvalificerad yrkesutbildning...............................................................	101
	7.2.7	Kompletterande utbildningar..............................................................	101
	7.2.8	Övriga insatser.....................................................................................	101
	7.3	Resultat.................................................................................................	103
	7.3.1	Flexibelt lärande...................................................................................	103
	7.3.2	Kommunal och statlig vuxenutbildning.............................................	104
	7.3.3	Vuxenutbildning för utvecklingsstörda .............................................	105
	7.3.4	Svenskundervisning för invandrare ....................................................	106
	7.3.5	Folkbildning.........................................................................................	106
	7.3.6	Kvalificerad yrkesutbildning...............................................................	107
	7.3.7	Kompletterande utbildningar..............................................................	107
	7.3.8	Övriga resultat .....................................................................................	108
	7.4	Analys och slutsatser...........................................................................	109
	7.4.1	Fortsatt utveckling av vuxnas lärande ................................................	109
	7.4.2	Tillgång till stöd för lärande för alla vuxna ........................................	109
	7.4.3	Vuxnas lärande och ekonomisk tillväxt..............................................	110
	7.4.4	Vuxenutbildning och jämställdhet......................................................	111
8	Högskoleverksamhet ..........................................................................................		113
	8.1	Insatser .................................................................................................	113

	PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
8.1.1	Återföring av platser...........................................................................	113
8.1.2	Lärarutbildning....................................................................................	113
8.1.3	Forskning med anknytning till lärarutbildning.................................	116
8.1.4	Högskoleutbildning i nycirkus ..........................................................	117
8.1.5	Nytt avtal om grundutbildning av tandläkare m.m. .........................	117
8.1.6	Högskoleutbildning i medicinsk fotvård...........................................	118

8.1.7Översyn av resurstilldelningssystemet till grundläggande

	högskoleutbildning .............................................................................	119
8.1.8	Uppdrag om utökat studieår ..............................................................	119
8.1.9	Studenternas rättssäkerhet .................................................................	119

8.1.10Handlingsplan för handikappolitiken vid universitet och

		högskolor.............................................................................................	119
	8.1.11	Linnéjubileet 2007...............................................................................	120
	8.2	Resultatbedömning.............................................................................	120
	8.2.1	Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning ....................	120
	8.2.2	Grundutbildningens omfattning och inriktning...............................	124
	8.2.3	Sveriges nätuniversitet ........................................................................	127
	8.2.4	Rekrytering och tillträde till högre utbildning..................................	129
	8.2.5	Internationellt samarbete inom högre utbildning.............................	132
	8.2.6	Forskning och forskarutbildning.......................................................	134
	8.2.7	Samverkansuppgiften..........................................................................	136
	8.2.8	Pedagogisk förnyelse ..........................................................................	138
	8.2.9	Jämställdhet.........................................................................................	138
	8.2.10	Likabehandlingslagen..........................................................................	140
	8.2.11	Kompetensförsörjning........................................................................	140
	8.2.12	Miljöledningsarbete ............................................................................	141
	8.3	Särskilda frågor....................................................................................	142
	8.3.1	Anslagsberäkningar.............................................................................	142
	8.3.2	Ersättningsbelopp ...............................................................................	142
9	Studiestödsverksamhet.......................................................................................		143
	9.1	Omfattning..........................................................................................	143
	9.2	Insatser ................................................................................................	143
	9.2.1	Insatser inom verksamhetsområdet...................................................	143
	9.2.2	Insatser inom andra verksamhetsområden........................................	147
	9.3	Resultatbedömning.............................................................................	148
	9.3.1	Resultat................................................................................................	148
	9.3.2	Analys och slutsatser ..........................................................................	153
10	Budgetförslag......................................................................................................		157
	10.1	Anslag ..................................................................................................	157
	10.1.1	25:1 Statens skolverk ..........................................................................	157
	10.1.2	25:2 Myndigheten för skolutveckling................................................	158
	10.1.3	25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg .............................	159
	10.1.4	25:4 Specialpedagogiska institutet .....................................................	160

10.1.525:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

	funktionshinder...................................................................................	162
10.1.6	25:6 Specialskolemyndigheten ...........................................................	163
10.1.7 25:7 Särskilda insatser på skolområdet ..............................................		164
10.1.8	25:8 Sameskolstyrelsen .......................................................................	165
10.1.9 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m....................................................		166

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.1.10 25:10 Bidrag till personalförstärkning i förskola ...............................		167
10.1.11 25:11 Bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem...........		167
10.1.12 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och
	gymnasieskola ......................................................................................	168
10.1.13 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet ................................		169
10.1.14 25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande ..................................		170
10.1.15 25.15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning ..................		171
10.1.16 25:16 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet...		172
10.1.17 25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna ........................................		173
10.1.18 25:18 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning ........................		173
10.1.19 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning ....................................		174
10.1.20	25:20 Valideringsdelegationen ............................................................	175
10.1.21 25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar1...................................		176
10.1.22 25:22 Uppsala universitet: Grundutbildning .....................................		177
10.1.23 25:23 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning...........		178
10.1.24 25:24 Lunds universitet: Grundutbildning ........................................		179
10.1.25 25:25 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning ..............		180
10.1.26 25:26 Göteborgs universitet: Grundutbildning.................................		181
10.1.27 25:27 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning.......		182
10.1.28 25:28 Stockholms universitet: Grundutbildning ...............................		183
10.1.29 25:29 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning.....		184
10.1.30 25:30 Umeå universitet: Grundutbildning.........................................		185
10.1.31 25:31 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning ..............		186
10.1.32 25:32 Linköpings universitet: Grundutbildning................................		187
10.1.33 25:33 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning......		188
10.1.34 25:34 Karolinska institutet: Grundutbildning ...................................		189
10.1.35 25:35 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning.........		190
10.1.36 25:36 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning........................		191
10.1.37 25:37 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
	forskarutbildning.................................................................................	192
10.1.38 25:38 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning...........................		193
10.1.39 25:39 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning.194
10.1.40 25:40 Karlstads universitet: Grundutbildning ...................................		195
10.1.41 25:41 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning .........		196
10.1.42 25:42 Växjö universitet: Grundutbildning .........................................		197
10.1.43 25:43 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning...............		198
10.1.44 25:44 Örebro universitet: Grundutbildning ......................................		199
10.1.45 25:45 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning............		200
10.1.46	25:46 Mittuniversitetet: Grundutbildning1 ........................................	201
10.1.47 25:47 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning1..............		202
10.1.48 25:48 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning ........................		203
10.1.49 25:49 Blekinge tekniska högskola: Forskning och
	forskarutbildning.................................................................................	204
10.1.50 25:50 Malmö högskola: Grundutbildning..........................................		205
10.1.51 25:51 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning ...............		206
10.1.52 25:52 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning....................................		207
10.1.53 25:53 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning..........		208
10.1.54 25:54 Mälardalens högskola: Grundutbildning..................................		209
10.1.55 25:55 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning .......		210
10.1.56	25:56 Danshögskolan: Grundutbildning............................................	211
10.1.57 25:57 Dramatiska institutet: Grundutbildning..................................		211

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	10.1.58	25:58 Högskolan i Borås: Grundutbildning......................................	212
	10.1.59	25:59 Högskolan Dalarna: Grundutbildning ....................................	213
	10.1.60	25:60 Högskolan på Gotland: Grundutbildning...............................	214
	10.1.61	25:61 Högskolan i Gävle: Grundutbildning......................................	215
	10.1.62	25:62 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning ...............................	216
	10.1.63	25:63 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning .............................	217
	10.1.64	25:64 Högskolan i Skövde: Grundutbildning ...................................	217
	10.1.65	25:65 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning..........	218
	10.1.66	25:66 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning...................	219
	10.1.67	25:67 Konstfack: Grundutbildning....................................................	220
	10.1.68	25:68 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning .............................	221
	10.1.69	25:69 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning........	222
	10.1.70	25:70 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning......................	223
	10.1.71	25:71 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning....................	224
	10.1.72	25:72 Södertörns högskola: Grundutbildning...................................	224
	10.1.73	25:73 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning....................	225
	10.1.74	25:74 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.....	226
	10.1.75	25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.........	231
	10.1.76	25:76 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
		högskolor.............................................................................................	234
	10.1.77	25:77 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning..................	235
	10.1.78	25:78 Högskoleverket.........................................................................	236
	10.1.79	25:79 Verket för högskoleservice.......................................................	238
	10.1.80	25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m. ........................................	239
	10.1.81	25:81 Överklagandenämnden för studiestöd ....................................	240
	10.1.82	25:82 Internationella programkontoret för utbildningsområdet.....	240
	10.1.83	25:83 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.................................	241
	10.1.84	25:84 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. ..............	242
	10.1.85	25:85 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
		m.m. ....................................................................................................	243
11	Forskningspolitik ...............................................................................................		245
	11.1	Omfattning..........................................................................................	245
	11.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	245
	11.3	Mål .......................................................................................................	246
	11.3.1	Mål för 2005 ........................................................................................	246
	11.4	Politikens inriktning ...........................................................................	246
	11.5	Insatser ................................................................................................	250
	11.5.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	250
	11.5.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	254
	11.6	Resultatbedömning.............................................................................	255
	11.6.1	Övergripande resultatbedömning ......................................................	255
	11.6.2	Stöd till grundläggande forskning......................................................	255
	11.6.3	Stöd till områdesinriktad forskning...................................................	259
	11.6.4	Utförande av forskning ......................................................................	264
	11.6.5	Forskningsstödjande verksamheter ...................................................	265
	11.6.6	Organisationen för etikprövning .......................................................	267
	Etikprövning av forskning som avser människor.............................................		267
	11.7	Analys och slutsatser ..........................................................................	267
	11.8	Revisionens iakttagelser......................................................................	268
	11.9	Budgetförslag ......................................................................................	269

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

11.9.1	26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation .........	269
11.9.2	26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning.....................................................	270
11.9.3	26:3 Rymdforskning............................................................................	271
11.9.4	26:4 Institutet för rymdfysik ..............................................................	272
11.9.5	26:5 Kungl. biblioteket........................................................................	272
11.9.6	26:6 Polarforskningssekretariatet.......................................................	273
11.9.7	26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU......	273
11.9.8	26:8 SUNET ........................................................................................	274
11.9.9	26:9 Centrala etikprövningsnämnden ................................................	275
11.9.10	26:10 Regionala etikprövningsnämnder.............................................	275
11.9.11	26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål .................................	276

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabellförteckning
Anslagsbelopp ...................................................................................................................		20
3.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet ..................................................................	27
3.2	Härledning av ramnivån 2005–2007. Utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning............................................................................................	28
3.3	Ramnivå 2005 realekonomisk fördelning, Utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning............................................................................................	28
4.1	Antal barn och studerande 1998-2003, 1 000-tal1 ..................................................	31
4.2	Offentliga kostnader budgetår 1998-2003, Mdr SEK1 ...........................................	31
4.3	Andel kvinnor 1998-2003, lärare och elever, procent.............................................	31
4.4	Antal lärare1 1998-2003, 1000-tal.............................................................................	31
4.5	Utgiftsutveckling inom politikområdet ..................................................................	32
7.1	Total omfattning av den gymnasiala vuxenutbildningen under 2001 – 2003 ......	105
7.2	Kvinnliga och manliga studerande inom olika utbildningsformer ......................	111
8.1	Återföring av under 2002–2004 tillfälligt indragna medel för grundläggande
	högskoleutbildning.............................................................................................	113
8.1	Grundläggande högskoleutbildning 2001–2003 ...................................................	121
8.2	Forskarutbildning 2001–2003 ................................................................................	121
8.3	Professorer och disputerade lärare 2001–2003......................................................	121
8.4	Mål för antalet examina i grundläggande högskoleutbildning .............................	122
8.5	Mål för antalet forskarexamina ..............................................................................	123
8.6	Antal helårsstudenter per lärosäte 2001, 2002 och 2003 ......................................	125
8.7	Tilldelat takbelopp 2003 samt utfall ......................................................................	127
8.8	Universitet och högskolors verksamhet inom Sveriges nätuniversitet 2003 ......	128
8.9	Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer............................	142
9.1	Antal studiestödstagare och utbetalda belopp 2003 för vissa studiestöd1..........	148
9.2	Antal studerande med studiemedel (högre bidraget) grundskole- och
	gymnasienivå1......................................................................................................	149
9.4	Nyckeltal för CSN:s verksamhet ..........................................................................	152
10.25:1 Anslagsutveckling för Statens skolverk .........................................................		157
10.25:1 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................		158
10.25:2 Anslagsutveckling för Myndigheten för skolutveckling...............................		158
10.25:2 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................		159
10.25:3 Anslagsutveckling för utveckling av skolväsende och barnomsorg .............		159
10.25:3 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................		160
10.25:4 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska institutet ....................................		160
10.25:4 Offentligrättslig verksamhet...........................................................................		161
10.25:4 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................		161
10.25:5 Anslagsutveckling för skolutveckling och produktion av läromedel för
	elever med funktionshinder ...............................................................................	162
10.25:5 Offentligrättslig verksamhet...........................................................................		162
10.25:5 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................		162
10.25:5 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ....................................................		163

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:6 Anslagsutveckling för Specialskolemyndigheten ...........................................	163
10.25:6 Offentligrättslig verksamhet ...........................................................................	163
10.25:6 Härledning av anslagsnivån 2005–2007...........................................................	164
10.25:7 Anslagsutveckling för särskilda insatser på skolområdet ..............................	164
10.25:7 Härledning av anslagsnivån 2005–2007...........................................................	165
10.25:8 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen.......................................................	165
10.25:8 Offentligrättslig verksamhet ...........................................................................	165
10.25:8 Härledning av anslagsnivån 2005–2007...........................................................	166
10.25:9 Anslagsutveckling för maxtaxa i barnomsorgen m.m....................................	166
10.25:9 Härledning av anslagsnivån 2005–2007...........................................................	167
10.25:10 Anslagsutveckling för bidrag till personalförstärkning i förskola...............	167
10.25:10 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	167
10.25:11 Anslagsutveckling för bidrag till personalförstärkning i skola och
fritidshem ............................................................................................................	167
10.25:11 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	168
10.25:12 Anslagsutveckling för bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola...........................................................................	168
10.25:12 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	169
10.25:13 Anslagsutveckling för bidrag till svensk undervisning i utlandet................	169
10.25:13 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	170
10.25:14 Anslagsutveckling för Nationellt centrum för flexibelt lärande .................	170
10.25:14 Uppdragsverksamhet .....................................................................................	170
10.25:14 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	171
10.25:15 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning .171
10.25:15 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	172
10.25:16 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet...........................................................................................................	172
10.25:16 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	172
10.25:17 Anslagsutveckling för Statligt stöd för utbildning av vuxna .......................	173
10.25:17 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	173
10.25:18 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning .......	173
10.25:18 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	174
10.25:19 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning ...................	174
10.25:19 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden...................................................	174
10.25:19 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	175
10.25:20 Anslagsutveckling för Valideringsdelegationen............................................	175
10.25:20 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	176
10.25:21 Anslagsutveckling för Utveckling av påbyggnadsutbildningar...................	176
10.1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden..........................................................	177
10.25:21 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	177
10.25:22 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet.................	177
10.25:22 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	178
10.25:22 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	178
10.25:22 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	178
10.25:23 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala
universitet............................................................................................................	178
10.25:23 Mål för antalet examina i forskarutbildningen .............................................	178
10.25:23 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	179
10.25:23 Professorer......................................................................................................	179
10.25:23 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	179
10.25:23 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	179

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25: 24 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet ..................	179
10.25:24 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	180
10.25: 24 Resursfördelning för grundutbildningen ....................................................	180
10.1 25:24 Härledning av anslagsnivån 2005-2007......................................................	180
10.25:25 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds
universitet ...........................................................................................................	180
10.25:25 Mål för antalet examina i forskarutbildningen.............................................	180
10.1 25:25 Resultat för forskarutbildningen ...............................................................	181
10.25:25 Professorer .....................................................................................................	181
10.25:25 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	181
10.25:25 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	181
10.25:26 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet............	181
10.25:26 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	182
10.25:26 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	182
10.25:26 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	182
10.25:27 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs
universitet ...........................................................................................................	182
10.25:27 Mål för antalet examina i forskarutbildningen.............................................	182
10.25:27 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	183
10.25:27 Professorer .....................................................................................................	183
10.25:27 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	183
10.25:27 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	183
10.25:28 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet..........	183
10.25:28 Mål för antalet examina i grundutbildningen..............................................	184
10.25:28 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	184
10.25:28 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	184
10.25:29 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Stockholms universitet.......................................................................................	184
10.25:29 Mål för antalet examina i forskarutbildningen.............................................	185
10.25:29 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	185
10.25:29 Professorer .....................................................................................................	185
10.25:29 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	185
10.25:29 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	185
10.25:30 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet ...................	185
10.25:30 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	186
10.25:30 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	186
10.25:30 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	186
10.25:31 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå
universitet ...........................................................................................................	186
10.25:31 Mål för antalet examina i forskarutbildningen.............................................	187
10.25:31 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	187
10.25:31 Professorer .....................................................................................................	187
10.25:31 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	187
10.25:31 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	187
10.25:32 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet...........	187
10.25:32 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	188
10.25:32 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	188
10.25:32 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	188
10.25:33 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Linköpings
universitet ...........................................................................................................	188
10.25:33 Mål för antalet examina i forskarutbildningen.............................................	188

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:33 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	189
10.25:33 Professorer......................................................................................................	189
10.25:33 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	189
10.25:33 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	189
10.25:34 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet ..............	189
10.25:34 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	190
10.25:34 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	190
10.25:34 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	190
10.25:35 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska
institutet ..............................................................................................................	190
10.25:35 Mål för antalet examina i forskarutbildningen .............................................	190
10.25:35 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	190
10.25:35 Professorer......................................................................................................	191
10.25:35 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	191
10.25:35 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	191
10.25:36 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan....	191
10.25:36 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	192
10.25:36 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	192
10.25:36 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	192
10.25:37 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl.
Tekniska högskolan.............................................................................................	192
10.25:37 Mål för antalet examina i forskarutbildningen .............................................	193
10.25:37 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	193
10.25:37 Professorer......................................................................................................	193
10.25:37 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	193
10.25:37 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	193
10.25:38 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet ......	193
10.25:38 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	194
10.25:38 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	194
10.25:38 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	194
10.25:39 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå
tekniska universitet.............................................................................................	194
10.25:39 Mål för antalet examina i forskarutbildningen .............................................	195
10.25:39 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	195
10.25:39 Professorer......................................................................................................	195
10.25:39 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	195
10.25:39 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	195
10.25:40 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet...............	195
10.25:40 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	196
10.25:40 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	196
10.25:40 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	196
10.25: 41 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads
universitet............................................................................................................	196
10.25:41 Mål för antalet examina i forskarutbildningen .............................................	197
10.25:41 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	197
10.25:41 Professorer......................................................................................................	197
10.25:41 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	197
10.25:41 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	197
10.25:42 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Växjö universitet ....................	197
10.25:42 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	198
10.25:42 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	198

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:42 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	198
10.25:43 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Växjö
universitet ...........................................................................................................	198
10.25:43 Mål för antalet examina i forskarutbildningen.............................................	198
10.25:43 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	199
10.25:43 Professorer .....................................................................................................	199
10.25:43 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	199
10.25:43 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	199
10.25:44 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet.................	199
10.25:44 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	200
10.25:44 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	200
10.25:44 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	200
10.25:45 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro
universitet ...........................................................................................................	200
10.25:45 Mål för antalet examina i forskarutbildningen.............................................	200
10.25:45 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	201
10.25:45 Professorer .....................................................................................................	201
10.25:45 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	201
10.25:45 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	201
10.25:46 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mittuniversitetet....................	201
10.25:46 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	202
10.25:46 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	202
10.25:46 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	202
10.25:47 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Mittuniversitetet.................................................................................................	202
10.25:47 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	203
10.25:47 Professorer .....................................................................................................	203
10.25: 47 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning..............................	203
10.25:47 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	203
10.25:48 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola...	203
10.25:48 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	204
10.25:48 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	204
10.25:48 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	204
10.25:49 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge
tekniska högskola ...............................................................................................	204
10.25:49 Mål för antalet examina i forskarutbildningen.............................................	204
10.25:49 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	204
10.25: 49 Professorer ....................................................................................................	205
10.25:49 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	205
10.25:49 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	205
10.25:50 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola ....................	205
10.25:50 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	205
10.25:50 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	206
10.25:50 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	206
10.25:51 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö
högskola ..............................................................................................................	206
10.25:51 Mål för antalet examina i forskarutbildningen.............................................	206
10.25:51 Resultat för forskarutbildningen ..................................................................	206
10.25:51 Professorer .....................................................................................................	207
10.25:51 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...............................	207
10.25:51 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	207

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:52 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar ...............	207
10.25:52 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	207
10.25:52 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	208
10.25:52 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	208
10.25:53 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Högskolan
i Kalmar................................................................................................................	208
10.25:53 Mål för antalet examina i forskarutbildningen .............................................	208
10.25:53 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	208
10.25:53 Professorer......................................................................................................	208
10.25:53 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	209
10.25:53 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	209
10.25:54 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola.............	209
10.25:54 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	209
10.25:54 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	209
10.25:54 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	210
10.25:55 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens
högskola...............................................................................................................	210
10.25:55 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	210
10.25:55 Professorer......................................................................................................	210
10.25:55 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...............................	210
10.25:55 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	210
10.25:56 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Danshögskolan.......................	211
10.25:56 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	211
10.25:56 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	211
10.25:57 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dramatiska institutet .............	211
10.25:57 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	212
10.25:57 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	212
10.25:58 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås..................	212
10.25:58 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	212
10.25:58 Professorer......................................................................................................	212
10.25:58 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	213
10.25:58 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	213
10.25:59 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna ................	213
10.25:59 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	213
10.25:59 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	213
10.25:59 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	214
10.25:60 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland...........	214
10.25:60 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	214
10.25:60 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	214
10.25:61 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle..................	215
10.25:61 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	215
10.25:61 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	215
10.25:61 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	215
10.25: 62 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad..........	216
10.25:62 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	216
10.25:62 Professorer......................................................................................................	216
10.25:62 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	216
10.25:62 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	216
10.25:63 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad .........	217
10.25:63 Mål för antalet examina i grundutbildningen ...............................................	217
10.25:63 Resursfördelning för grundutbildningen......................................................	217

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:63 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	217
10.25:64 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde...............	217
10.25:64 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	218
10.25:64 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	218
10.25:64 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	218
10.25:65 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla ........................................................................................	218
10.25:65 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	219
10.25:65 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	219
10.25:65 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	219
10.25:66 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Idrottshögskolan i
Stockholm...........................................................................................................	219
10.25:66 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	220
10.25: 66 Resursfördelning för grundutbildningen ....................................................	220
10.25:66 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	220
10.25:67 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack ...............................	220
10.25:67 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	221
10.25:67 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	221
10.25:67 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	221
10.25:68 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan.........	221
10.25:68 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	221
10.25:68 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	222
10.25:69 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm...........................................................................................................	222
10.25:69 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	222
10.25:69 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	222
10.25:69 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	222
10.25:70 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lärarhögskolan i
Stockholm...........................................................................................................	223
10.25:70 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	223
10.25:70 Professorer .....................................................................................................	223
10.25:70 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	223
10.25:70 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	223
10.25:71 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i
Stockholm...........................................................................................................	224
10.25:71 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	224
10.25:71 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	224
10.25:72 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola..............	224
10.25:72 Mål för antalet examina i grundutbildningen...............................................	225
10.25:72 Professorer .....................................................................................................	225
10.25:72 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	225
10.25:72 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	225
10.25:73 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan i
Stockholm...........................................................................................................	225
10.25:73 Resursfördelning för grundutbildningen .....................................................	226
10.25:73 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	226
10.25:74 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m........................................................................................	226
10.25:74 Fördelning på anslagsposter..........................................................................	226
10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Chalmers tekniska
högskola AB........................................................................................................	227

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.25:74 Mål för antalet examina i forskarutbildningen .............................................	227
10.25:74 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	227
10.25:74 Professorer......................................................................................................	227
10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i
Jönköping ............................................................................................................	228
10.25:74 Mål för antalet examina i forskarutbildningen .............................................	228
10.25:74 Resultat för forskarutbildningen...................................................................	228
10.25:74 Professorer......................................................................................................	228
10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Ersta Sköndal
högskola...............................................................................................................	229
10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Röda Korsets
Högskola .............................................................................................................	230
10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Sophiahemmet
Högskola .............................................................................................................	230
10.25:74 Härledning av anslagsnivån 2005-2007. ........................................................	231
10.25:75 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. ...................................................................................................	231
10.25:75 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden...................................................	232
10.25:75 Fördelning på anslagsposter ..........................................................................	232
10.25:75 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	234
10.25:76 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor................................................................	234
10.25:76 Fördelning på anslagsposter ..........................................................................	235
10.25:76 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	235
10.25:77 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och
forskning..............................................................................................................	235
10.25:77 Dimensionering av läkarutbildningen...........................................................	235
10.25:77 Dimensionering av tandläkarutbildningen ...................................................	235
10.25:77 Medicinsk utbildning och forskning.............................................................	236
10.25:77 Odontologisk utbildning och forskning.......................................................	236
10.25:77 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	236
10.25:78 Anslagsutveckling för anslaget Högskoleverket ..........................................	236
10.25:78 Fördelning på anslagsposter ..........................................................................	237
10.25:78 Uppdragsverksamhet .....................................................................................	237
10.25:78 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	237
10.25:79 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice.......................................	238
10.25:79 Uppdragsverksamhet .....................................................................................	238
10.25:79 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	239
10.25:80 Anslagsutveckling för Centrala studiestödsnämnden..................................	239
10.25:80 Offentligrättslig verksamhet .........................................................................	239
10.25:80 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	240
10.25:81 Anslagsutveckling för Överklagandenämnden för studiestöd ....................	240
10.25:81 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	240
10.25:82 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för
utbildningsområdet.............................................................................................	240
10.25:82 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	241
10.25:83 Anslagsutveckling för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet ................	241
10.25:83 Härledning av anslagsnivån 2005-2007 .........................................................	242
10.25:84 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m. .......................................................................................................	242
10.25:84 Härledning av anslagsnivån 2005–2007.........................................................	242

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10. 25:85 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.........................................................	243
10.25:85 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.........................................................	243
11.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................	245
11.26:1 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation .......................................................................................	269
11.26:1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ....................................................	269
Anslag 11.26:1 Fördelning på anslagsposter ...............................................................	270
11.26:1 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................	270
11.26:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Förvaltning....................................	270
11.26:2 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................	270
11.26:3 Anslagsutveckling för Rymdforskning ..........................................................	271
11.26:3 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ....................................................	271
11.26:3 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................	272
11.26:4 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfysik.............................................	272
11.26:4 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................	272
11.26:5 Anslagsutveckling för Kungl. biblioteket ......................................................	272
11.26:5 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................	273
11.26:6 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet......................................	273
11.26:6 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................	273
11.26:7 Anslagsutveckling för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU..............................................................................................................	273
11.26:7 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................	274
11.26:8 Anslagsutveckling för SUNET.......................................................................	274
11.26:8 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	274
11.26:8 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................	274
11.26:9 Anslagsutveckling för Centrala etikprövningsnämnden...............................	275
11.26:9 Härledning av anslagsnivån 2005–2007..........................................................	275
11.26:10 Anslagsutveckling för Regionala etikprövningsnämnder ...........................	275
11.26:10 Avgiftsfinansierad verksamhet......................................................................	275
11.26:10 Härledning av anslagsnivån 2005–2007........................................................	276
11.26:11 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål................	276
11.26:11 Härledning av anslagsnivån 2005–2007........................................................	277

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagramförteckning

4.1	4.1 Andel 22-åringar med lägst gymnasieutbildning 2000. Eurostat, LFS.............	51
4.2	Andel högskoleexaminerade inom teknik och naturvetenskap som andel av
	samtliga högskoleexaminerade 2000, Eurostat....................................................	51
4.3	Offentliga och privata utgifter för utbildningsinstitutioner som andel av BNP
	2001, OECD EAG 2004.......................................................................................	52
4.4	Antal personalutbildningstimmar per 1000 arbetstimmar, CVTS 2001. ...............	52
4.5	Andel av åldersgruppen 25-64 som deltar i utbildning (inom en 4-veckorsperiod
	innan undersökningstillfället), Eurostat, LFS 2002............................................	53
4.6	Antal in- och utresande Erasmusstudenter per 1000 studenter i högre utbildning
	2001, OECD. ........................................................................................................	54
9.1	Andel studerande med rekryteringsbidrag fördelat per målgrupp 2003..............	150

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) (avsnitt 2.1, 6.1.2 och 6.1.15),

2.antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om försöks- verksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång (av- snitt 2.2 och 6.1.14),

3.bemyndigar regeringen att, i de delar avtalet innebär ekonomiska åtaganden för staten, godkänna avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundut- bildning av tandläkare, odontologisk forsk- ning och utveckling av tandvården (avsnitt 8.1.5),

4.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:5 Skolutveckling och produk- tion av läromedel för elever med funktions- hinder besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2006 och högst 10 000 000 kronor under 2007 (av- snitt 10.1.5),

5.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvali- ficerad yrkesutbildning som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 755 834 000 kronor under 2006 och

högst 797 129 000 kronor under perioden 2007-2010 (avsnitt 10.1.19),

6.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:21 Utveckling av påbygg- nadsutbildningar besluta om bidrag som in-

klusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 275 000 000 kronor under 2006 och högst 225 000 000 kronor under perioden 2007-2010 (avsnitt 10.1.21),

7.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. besluta om tilldelning av medel för stipendier på Svenska institutets område som medför ut- gifter på högst 3 000 000 kronor under 2006 (avsnitt 10.1.75),

8.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 410 000 000 kronor under 2006, högst 1 480 000 000 kronor under 2007, högst 820 000 000 kronor under 2008, högst 270 000 000 kronor under 2009 och högst 120 000 000 kronor under 2010 (avsnitt 11.9.1),

9.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför utgifter på högst 132 000 000 kronor under 2006, högst 132 000 000 kronor under 2007, högst 132 000 000 kronor under 2008, högst 132 000 000 kronor under 2009 och högst 132 000 000 kronor under 2010 (avsnitt 11.9.3),

10.för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning enligt följande uppställning:

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp
25:1	Statens skolverk	Ramanslag	298 208

25:2	Myndigheten för skolutveckling	Ramanslag	96 278
25:3	Utveckling av skolväsende och barnomsorg	Ramanslag	208 841

25:4	Specialpedagogiska institutet	Ramanslag	350 157

25:5	Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med	Ramanslag
25:5	funktionshinder	Ramanslag	23 338

25:6	Specialskolemyndigheten	Ramanslag	245 569
25:7	Särskilda insatser på skolområdet	Ramanslag	281 353

25:8	Sameskolstyrelsen	Ramanslag	32 816

25:9	Maxtaxa i barnomsorgen m.m.	Ramanslag	3 660 000

25:10	Bidrag till personalförstärkningar i förskola	Ramanslag	1 000 000

25:11	Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem	Ramanslag	1 500 000

25:12	Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola	Ramanslag	133 522
25:13	Bidrag till svensk undervisning i utlandet	Ramanslag	92 796

25:14	Nationellt centrum för flexibelt lärande	Ramanslag	99 015

25:15	Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning	Ramanslag	157 262

25:16	Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet	Obetecknat anslag	50 000

25:17	Statligt stöd för utbildning av vuxna	Ramanslag	1 916 797

25:18	Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning	Ramanslag	18 905
25:19	Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning	Ramanslag	793 181

25:20	Valideringsdelegationen	Ramanslag	15 261

25:21	Utveckling av påbyggnadsutbildningar	Ramanslag	125 000

25:22	Uppsala universitet: Grundutbildning	Ramanslag	1 137 310

25:23	Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	1 185 950

25:24	Lunds universitet: Grundutbildning	Ramanslag	1 465 988
25:25	Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	1 204 255

25:26	Göteborgs universitet: Grundutbildning	Ramanslag	1 418 138

25:27	Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	981 022

25:28	Stockholms universitet: Grundutbildning	Ramanslag	902 304

25:29	Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	1 003 274

25:30	Umeå universitet: Grundutbildning	Ramanslag	1 020 911
25:31	Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	687 409

25:32	Linköpings universitet: Grundutbildning	Ramanslag	1 100 417

25:33	Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	478 087

25:34	Karolinska institutet: Grundutbildning	Ramanslag	550 091

25:35	Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	768 480

25:36	Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	Ramanslag	892 955
25:37	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	659 624

25:38	Luleå tekniska universitet: Grundutbildning	Ramanslag	564 425

25:39	Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	245 045

25:40	Karlstads universitet: Grundutbildning	Ramanslag	451 910

25:41	Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	147 188

25:42	Växjö universitet: Grundutbildning	Ramanslag	378 673
25:43	Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	143 246

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

25:44	Örebro universitet: Grundutbildning	Ramanslag	523 689
25:45	Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	159 594

25:46	Mittuniversitetet: Grundutbildning	Ramanslag	466 675

25:47	Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	133 226

25:48	Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning	Ramanslag	202 930

25:49	Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	63 956

25:50	Malmö högskola: Grundutbildning	Ramanslag	669 147

25:51	Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	74 993

25:52	Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	Ramanslag	372 573

25:53	Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	64 895

25:54	Mälardalens högskola: Grundutbildning	Ramanslag	517 594

25:55	Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	46 045

25:56	Danshögskolan: Grundutbildning	Ramanslag	35 123

25:57	Dramatiska institutet: Grundutbildning	Ramanslag	76 505

25:58	Högskolan i Borås: Grundutbildning	Ramanslag	327 411

25:59	Högskolan Dalarna: Grundutbildning	Ramanslag	320 824

25:60	Högskolan på Gotland: Grundutbildning	Ramanslag	91 918

25:61	Högskolan i Gävle: Grundutbildning	Ramanslag	334 567

25:62	Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	Ramanslag	261 026

25:63	Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	Ramanslag	291 191

25:64	Högskolan i Skövde: Grundutbildning	Ramanslag	246 204

25:65	Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning	Ramanslag	246 684

25:66	Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning	Ramanslag	44 776

25:67	Konstfack: Grundutbildning	Ramanslag	119 399

25:68	Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	Ramanslag	54 622

25:69	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	Ramanslag	124 913

25:70	Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	Ramanslag	397 793

25:71	Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	Ramanslag	16 849

25:72	Södertörns högskola: Grundutbildning	Ramanslag	251 382

25:73	Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	Ramanslag	27 116

25:74	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.	Ramanslag	2 006 836

25:75	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.	Ramanslag	287 228

25:76	Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor	Ramanslag	347 644

25:77	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	Ramanslag	1 934 671

25:78	Högskoleverket	Ramanslag	187 915

25:79	Verket för högskoleservice	Ramanslag	14 225

25:80	Centrala studiestödsnämnden m.m.	Ramanslag	505 470

25:81	Överklagandenämnden för studiestöd	Ramanslag	10 824

25:82	Internationella programkontoret för utbildningsområdet	Ramanslag	43 514

25:83	Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	Ramanslag	32 028

25:84	Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.	Ramanslag	34 808

25:85	Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.	Ramanslag	11 787

26:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	Ramanslag	2 522 807

26:2	Vetenskapsrådet: Förvaltning	Ramanslag	105 089

26:3	Rymdforskning	Ramanslag	156 274

26:4	Institutet för rymdfysik	Ramanslag	44 423

26:5	Kungl. biblioteket	Ramanslag	236 891

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

26:6	Polarforskningssekretariatet	Ramanslag	25 355
26:7	Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU	Ramanslag	15 225

26:8	Sunet	Ramanslag	39 647

26:9	Centrala Etikprövningsnämnden	Ramanslag	4 182

26:10	Regionala etikprövningsnämnder	Ramanslag	40 705

26:11	Särskilda utgifter för forskningsändamål	Ramanslag	211 470

Summa			43 867 639

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 b § och 9 kap. 8 a § skollagen (1985:1100)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

4 b §2

Ett individuellt program skall först och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt program eller ett specialutformat program.

Ett individuellt program kan

Ett individuellt program skall först och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt program eller ett specialutformat program.

Utbildningen skall bedrivas i en om- fattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas om en elev begär det och sty- relsen för utbildningen finner det för- enligt med syftet för utbildningen.

1.särskilt inriktas mot studier på ett nationellt eller specialutformat program (programinriktat individuellt program),

2.göra det möjligt för ungdomar att genom lärlingsutbildning förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, och

3.möta elevers speciella utbildningsbehov.

1Lagen omtryckt 1997:1212.

2Senaste lydelse 1999:887.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Ett individuellt program som har ett sådant syfte som avses i första stycket kan utformas för en grupp elever.

Ett programinriktat individuellt program skall utformas för en grupp elever.

Utbildningen på ett individuellt program skall följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. I fråga om sådana individuella pro- gram som avses i andra stycket 2 får regeringen föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa ämnen.

9 kap.

8 a §3

För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 § lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.

Om utbildningen i bidragshänseende har hänförts till ett sådant nationellt program som elevens hemkommun anordnar, skall bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i de egna gymnasieskolorna. När bidraget bestäms skall hänsyn tas till den fristående skolans åtagande och elevens behov. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Om elevens hemkommun inte an- ordnar ett sådant program som avses i andra stycket, men den kommun där den fristående skolan är belägen (lägeskommunen) gör det, skall bi- draget bestämmas efter samma grunder som lägeskommunen till- lämpar vid fördelning av resurser till det programmet i lägeskommunens gymnasieskolor. Hemkommunen skall ta hänsyn till den fristående skolans åtagande och elevens behov. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det sär- skilda stödet, om betydande organisa- toriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

I andra fall än som avses i andra och tredje styckena, skall elevens hemkommun betala det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit. För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommu- nen därutöver lämna ett extra bidrag.

I andra fall än som avses i andra stycket, skall elevens hemkommun betala det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit. För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd skall kommunen därut- över lämna ett extra bidrag. Kom-

3 Senaste lydelse 2002:159.

Kommunen är dock inte skyldig att lämna extra bidrag, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller inte, om statsbidrag lämnas för en ut- landssvensk elevs utbildning. Om bi- draget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i andra – fjärde styckena betala det belopp som regeringen har föreskrivit särskilt.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

munen är dock inte skyldig att lämna extra bidrag, om betydande organi- satoriska eller ekonomiska svårig- heter uppstår för kommunen.

Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller inte, om statsbidrag lämnas för en ut- landssvensk elevs utbildning. Om bi- draget avser en asylsökande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omständigheter, skall kommunen i stället för vad som anges i andra och tredje styckena betala det belopp som regeringen har föreskrivit särskilt.

Denna lag träder i kraft den 1 december 2004 i fråga om 9 kap. 8 a § och i övrigt den 1 juli 2006. Bestämmelserna i 9 kap. 8 a § tillämpas första gången på bidrag för 2005. Bestämmelserna i 5 kap. 4 b § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2006.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2.2Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång;

Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, som gäller till ut- gången av juni 20054, skall fortsätta att gälla till och med utgången av juni 2008.

4 Lagens giltighet senast förlängd 2000:446.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

3.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Stor- stadspolitik, Utbildningspolitik och Forsknings- politik. Utgiftsområdet avser förskoleverksam- het, skolbarnsomsorg och skola, vuxnas lärande,

kvalificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt centrala myndigheter inom utbildningsområdet.

3.2	Utgiftsutvecklingen

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
Politikområde Storstadspolitik		172	0	147	0	0	0

Politikområde Utbildningspolitik		38 735	40 701	40 219	40 466	39 509	39 268

Politikområde Forskningspolitik		3 140	3 264	3 219	3 402	3 952	4 526

Totalt för utgiftsområde 16		42 046	43 965	43 584	43 868	43 460	43 794

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2005–2007. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	43 962	43 962	43 962

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning		449	935	1 641

Beslut		2 227	2 214	2 825

Övriga makroekonomiska
förutsättningar		11	27	43

Volym		0	0	0

Överföring till/från andra
utgiftsområden		-2 814	-3 691	-4 692

Övrigt		31	14	14

Ny Ramnivå		43 868	43 460	43 794

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 43 868 miljoner kronor 2005.

Förändringarna förklaras huvudsakligen av att det riktade bidraget till personalförstärkning inom skola och fritidshem föreslås öka med 1 000 miljoner kronor under 2005 och beräknas öka med 1 500 miljoner kronor 2006 och 1 500 miljoner kronor 2007. Ett riktat bidrag till per- sonalförstärkning inom förskola föreslås öka med 1 000 miljoner kronor under 2005 och 2 000 miljoner kronor 2006 och 2007. Vidare föreslås resurser till forskningsändamål öka med 100

miljoner kronor 2005, 600 miljoner kronor 2006 och 1 100 miljoner kronor 2007.

Medel avseende det riktade bidraget till perso- nalförstärkning inom skola och fritidshem över- förs med 3 000 miljoner kronor 2005, 4 000 miljoner kronor 2006 och 5 000 miljoner kronor 2007 till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna. Vidare överförs ca 1 800 miljoner kronor avseende statligt stöd för utbildning av vuxna till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna fr.o.m. 2006. Medel för påbygg- nadsutbildningar föreslås överföras från utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommunerna med 125 miljoner kronor 2005 och 250 miljoner kronor för 2006 och 2007.

Tabell 3.3 Ramnivå 2005 realekonomisk fördelning, Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

	2005
Transfereringar1	12 592

Verksamhetsutgifter2	30 407
Investeringar3	868
Summa ramnivå	43 868

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2003 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4 Utbildningspolitik

4.1Omfattning

Politikområdet Utbildningspolitik har följande omfattning och behandlas i följande avsnitt:

-Förskoleverksamhet och skolbarnsom- sorg

-Barn- och ungdomsutbildning förskoleklass

grundskola gymnasieskola specialskola särskola sameskola

svensk skola i utlandet

-Vuxnas lärande kommunal vuxenutbildning

vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)

svenskundervisning för invandrare (sfi) kvalificerad yrkesutbildning folkbildning

viss kompletterande utbildning med en- skilda huvudmän

-Högskoleverksamhet

universitet och högskolor (grundutbildning forskning), Sveriges lantbruksuniversitet enskilda utbildningsanordnare inom högre utbildning

-Studiestödsverksamhet

I politikområdet ingår även centrala myndig- heter inom studiestöds-, skol- och högskoleom- rådet samt medlemsavgifter till Unesco och verksamheten vid Svenska unescorådet.

De samlade kostnaderna inom politikområdet uppgår till knappt 230 miljarder, kommuner och landsting. Av detta täcker anslagen under poli- tikområdet ungefär 29 procent vilket hänger

samman med att huvudmannaskapet för den verksamhet som ingår i politikområdet delas mellan stat, kommun, landsting och enskilda huvudmän.

Kommunerna är huvudmän för förskoleverk- samhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, skola, särskola och viss vuxenutbildning (kommunal vuxenutbildning, särvux och sfi). Antalet fri- stående skolor utgör ett växande inslag inom skolväsendet. Staten är huvudman för special- skolan och sameskolan. Inom folkbildningen (folkhögskolor och studieförbund) är den en- skilda verksamheten dominerande. Staten är huvudman för flertalet universitet och hög- skolor, men det finns inom politikområdet även ett antal enskilda utbildningsanordnare på hög- skoleområdet. Anslagen inom politikområdet finansierar helt och hållet studiestödet samt huvudsakligen grundutbildningen vid universitet och högskolor samt till två tredjedelar de kvali- ficerade yrkesutbildningarna medan den statliga finansieringsandelen via anslag är lägre när det gäller förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och viss vuxenutbild- ning finansieras främst med kommunala skatte- medel, men även via det generella statliga bi- draget till kommunerna. Avgifter svarar för en del av finansieringen när det gäller studiecirklar inom folkbildningen, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt vissa myndigheter men har i övrigt en högst begränsad andel. Forskning och forskarutbildning vid universitet och hög- skolor finansieras av anslagsmedel och externa medel såsom medel från forskningsråd och forskningsstiftelser samt EU-medel och medel från andra externa finansiärer.

Nedanstående figur ger en översikt över politikområdet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

SVERIGES UTBILDNINGSSYSTEM 2004
	Doktor
Högskoleutbildning	Licentiat	Vuxenutbildning
Ca 60 universitet, högskolor och	Licentiat	Kommunal vuxenutbildning
Ca 60 universitet, högskolor och		Kommunal vuxenutbildning
enskilda utbildningsanordnare		Särvux
Forskarutbildning 2-4 år		Svenskundervisning för
Grundutbildning 2-5 år		invandrare, sfi
Kvalificerad		Kompletterande utbildning
yrkesutbildning
Gymnasieskola	18 år	Folkbildning
17 nationella program – 3 år	18 år	147 folkhögskolor
17 nationella program – 3 år		147 folkhögskolor
Ca 700 gymnasieskolor	16 år	10 studieförbund
	16 år
Svensk skola i utlandet	15 år
Svensk skola i utlandet
Grundskola		Särskola för elever med
Grundskola		utvecklingsstörning
Ca 5100 skolor		utvecklingsstörning
Ca 5100 skolor		Obligatorisk särskola
		Obligatorisk särskola
		9/10 år
Sameskola		Gymnasiesärskola 4 år

	7 år
Förskoleklass	6 år	Specialskola för
Förskoleklass		Specialskola för
Förskoleverksamhet och		döva och
	- 5 år	döva och
	- 5 år	hörselskadade
skolbarnsomsorg		hörselskadade
skolbarnsomsorg		10 år
		10 år

Övergångar mellan utbildningsformer 2003

Forskarutb.

3% av en årskull

Högskoleutbildning

42 % vid 25 års ålder

Gymnasieskola

98% går vidare till gymnasieskola

Grundskola

Tabell 4.1 Antal barn och studerande 1998-2003, 1 000- tal1

	97/98	98/99	99/00	00/01	01/02	02/03

Barnomsorg2	721	720	705	701	730	734

Förskoleklass	-	111	107	108	100	94

Grundskola	984	1010	1035	1052	1059	1057

Gymnasieskola	313	309	306	305	311	323

Utlandsskola	1,2	1,2	1,2	1,2	1,3	1,3

Särskola	15	16	17	19	20	20

Specialskola	0,8	0,8	0,8	0,8	0,8	0,8

Sameskola3	0,19	0,18	0,19	0,18	0,17	0,17
Sfi4	-	35	34	37	40	44
Särvux4	-	4	4	4,3	4,4	4,5

Kommunal
vuxenutbildning5	-	232	213	195	192	155

CFL4	-	-	-	10,6	8,6	6,8
Folkbildning5	30	30	30	32	31	31
KY6	-	12,8	14,2	15,1	15,5	17,6

Grundläggande
högskoleutbildning7	245	251	257	268	287	300

Forskarutbildning8	18	18	18	18	18	19

1.Merparten av uppgifterna avser läsår. Heltidsekvivalenter om inte annat anges.

2.Inkl. förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter. Hel- och deltidsinskrivna barn.

3.Inkl. förskoleklass.

4.Ej helårsstuderande.

5.Helårsstuderande. Antalet individer som deltagit i studiecirklar är minst 1,5 milj.

6.Avser antal studerande per år.

7.Helårsstudent i grundutbildning exkl. uppdragsutbildning.

8.Antal minst 10 procent aktiva under höstterminen.

Tabell 4.2 Offentliga kostnader budgetår 1998-2003, Mdr SEK1

	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Barnomsorg2	39,0	39,1	39,8	40,9	44,0	46,5
Förskoleklass	-	3,6	3,8	3,9	3,7	3,9

Grundskola	50,0	53,6	57,6	61,9	68,0	70,4

Gymnasieskola6	21,2	22,0	22,4	23,9	25,5	26,9
Utlandsskola	-	0,10	0,13	0,14	0.18	0,16

Särskola	-	3,5	3,8	4,3	4,8	5,1

Specialskola	-	0,4	0,5	0,5	0,5	0,5

Vuxenutbildning7	5,5	6,9	7,3	7,2	6,9	5,7

Folkbildning3	-	6,3	6,0	6,2	6,5	6,5
KY	0,6	0,6	0,7	0,7	0,6	0,7

Universitet och
högskolor4	32,0	34,3	36,5	38,2	41,5	43,7
Studiestöd5	-	19,7	19,7	19,1	20,7	19,8

1.Kostnader exkl. studiestöd. Studiestöd särredovisas.

2.Inkl. förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter. Nettokostnad exkl. avgifter.

3.Summa för folkhögskolor och studieförbund.

4.Inkl. forskning.

5.Inkl. kostnaderna för räntesubventioner, avskrivningar och pensionsavgifter.

6.Inkl. skolskjuts, reseersättning och inackordering.

7.Inkluderar sfi, särvux, kommunal vuxenutbildning och CFL.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 4.3 Andel kvinnor 1998-2003, lärare och elever, procent

	97/98	98/99	99/00	00/01	01/02	02/03

Barnomsorgs-
personal1	83	92	94	94	94	94

Lärare i grundskolan	73	74	74	73	73	73

Lärare i särskolan	75	75	76	76	75	75

Lärare i
gymnasieskolan	48	48	48	48	48	48

Lärare i
vuxenutbildning	67	61	60	60	62	64

Lärare i högskolan	34	35	35	36	37	38

Professorer	11	12	13	14	14	15

Studerande i Ky	49	46	47	46	46	47

Studerande i
vuxenutbildning	66	66	66	66	65	65

Studerande i
grundläggande
högskoleutbildning	58	59	59	60	60	60

Forskarstuderande	42	43	44	45	46	47

1. Inkl. förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter.

Tabell 4.4 Antal lärare1 1998-2003, 1000-tal

	97/98	98/99	99/00	00/01	01/02	02/03

Barnomsorgs-
personal2	79,0	79,0	78,0	78,7	82,8	113,14
Förskoleklass	-	9,2	8,3	8,4	8,1	7,5

Grundskola	74,0	76,5	78,4	80,2	82,3	83,4

Gymnasieskola	23,1	23,5	23,7	24,2	25,3	26,3

Sär-, specialskola3	4,0	4,0	4,3	4,7	4,7	4,8
Vuxenutbildning	9,0	10,0	9,5	8,5	8,2	7,5

Folkbildning	2,4	2,4	2,5	2,4	2,4	2,4

Universitet och
högskolor	14,6	15,3	15,8	16,8	17,5	18,2

1.Omräknat till heltidsekvivalenter.

2.Inkl. förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter.

3. För svenska skolor i utlandet finns inte uppgifter om helårslärare.

4.Avser antal anställda som arbetar med barn. tidigare år redovisas antalet

årsarbetare.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4.2	Utgiftsutveckling

Tabell 4.5 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljontals kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
Anslag inom utgiftsområde 15
25:1 Studiehjälp m.m.		3 059,2	3 242,4	3 241,9	3 289,9	3 429,4	3 576,1

25:2 Studiemedel m.m.		9 858,9	11 242,5	10 412,9	10 402,9	11 592,6	12 040,9

25:3 Studiemedelsräntor m.m.		5 448,4	5 833,4	5 743,5	5 343,7	5 293,1	5 688,4

25:4 Rekryteringsbidrag		1 192,1	1 450,7	1 450,7	1 805,8	1 480,9	1 658,7

25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning
och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk		40,1	61,5	48,0	61,5	61,5	61,5

25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål		27,3	28,1	28,1	28,1	28,1	28,1

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.		37,3	63,8	62,8	63,8	63,8	63,8

2003 15 25:5 Vuxenstudiestöd m.m.		199,1	-	0,1	-	-	-

Totalt för utgiftsområde 15		19 862,5	21 922,4	20 987,8	20 995,7	21 949,3	23 117,4

Anslag inom utgiftsområde 16
25:1 Statens skolverk		298,0	305,1	304,5	298,2	301,5	306,7

25:2 Myndigheten för skolutveckling		76,5	95,0	93,3	96,3	96,4	98,0

25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg		307,3	198,4	256,7	208,8	283,0	443,8

25:4 Specialpedagogiska institutet		337,3	340,3	328,9	350,2	345,9	351,7

25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med funktionshinder		23,0	23,1	22,1	23,3	23,7	24,2

25:6 Specialskolemyndigheten		243,8	242,3	240,5	245,6	247,9	252,2

25:7 Särskilda insatser på skolområdet		265,2	270,5	262,4	281,4	297,9	307,2

25:8 Sameskolstyrelsen		30,2	32,4	32,4	32,8	33,1	33,7

25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.		3 898,6	3 660,0	3 660,0	3 660,0	3 660,0	3 660,0

25:10 Bidrag till personalförstärkningar i förskola			0,0		1 000,0	2 000,0	2 000,0

25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem		2 473,6	3 500,0	3 470,0	1 500,0	1 000,0	0,0

25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola		123,0	128,5	127,6	133,5	136,8	140,0

25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet		76,7	89,3	84,2	92,8	94,4	96,2

25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande		101,9	98,1	106,3	99,0	100,4	102,3

25:15 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning		138,6	158,3	167,4	157,3	160,4	164,6

25:16 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet		50,0	50,0	49,1	50,0	50,0	50,0

25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna		1 313,6	1 785,5	1 751,7	1 916,8	0,0	0,0

25:18 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning		16,9	18,6	18,8	18,9	19,1	19,4

25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning		683,1	778,2	778,2	793,2	809,0	825,5

25:20 Valideringsdelegationen			15,3	15,0	15,3	15,5	15,8

25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar			0,0		125,0	250,0	250,0

25:22 Uppsala universitet: Grundutbildning		1 072,9	1 125,9	1 095,1	1 137,3	1 150,8	1 171,9

25:23 Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning		1 140,3	1 174,0	1 152,4	1 186,0	1 200,0	1 222,1

25:24 Lunds universitet: Grundutbildning		1 420,7	1 455,3	1 428,5	1 466,0	1 483,4	1 505,2

25:25 Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning		1 158,1	1 192,1	1 170,1	1 204,3	1 218,5	1 240,9

25:26 Göteborgs universitet: Grundutbildning		1 358,9	1 400,1	1 374,3	1 418,1	1 437,9	1 469,0

			PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
25:27 Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning	943,5	971,1	953,2	981,0	992,7	1 010,9

25:28 Stockholms universitet: Grundutbildning	867,9	893,2	876,7	902,3	913,0	929,8

25:29 Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning	961,8	989,8	971,6	1 003,3	1 015,2	1 033,8

25:30 Umeå universitet: Grundutbildning	967,5	1 010,7	971,4	1 020,9	1 033,0	1 052,0

25:31 Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning	661,2	680,5	667,9	687,4	695,6	708,3

25:32 Linköpings universitet: Grundutbildning	1 059,2	1 090,9	1 070,8	1 100,4	1 113,5	1 133,9

25:33 Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning	459,8	473,3	464,5	478,1	483,8	492,6

25:34 Karolinska institutet: Grundutbildning	526,6	544,6	534,5	550,1	559,3	572,4

25:35 Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning	738,9	760,7	746,7	768,5	777,6	791,9

25:36 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	837,5	878,2	873,8	893,0	915,3	932,2

25:37 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
forskarutbildning	633,7	652,2	640,2	659,6	667,4	679,7

25:38 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning	544,8	560,5	554,7	564,4	571,1	581,6

25:39 Luleå tekniska universitet: Forskning och
forskarutbildning	235,6	242,6	238,1	245,0	248,0	252,5

25:40 Karlstads universitet: Grundutbildning	438,9	445,8	453,8	451,9	477,5	486,3

25:41 Karlstads universitet: Forskning och
forskarutbildning	141,4	145,7	143,0	147,2	148,9	151,7

25:42 Växjö universitet: Grundutbildning	364,0	374,9	400,8	378,7	383,2	390,2

25:43 Växjö universitet: Forskning och
forskarutbildning	137,7	141,8	139,2	143,2	144,9	147,6

25:44 Örebro universitet: Grundutbildning	521,8	521,9	512,3	523,7	529,9	539,6

25:45 Örebro universitet: Forskning och
forskarutbildning	153,4	158,0	155,1	159,6	161,5	164,5

25:46 Mittuniversitetet: Grundutbildning	460,8	463,8	491,5	466,7	472,2	480,9

25:47 Mittuniversitetet: Forskning och
forskarutbildning	118,4	122,0	119,7	133,2	134,8	137,3

25:48 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning	196,3	202,8	186,3	202,9	205,3	209,1

25:49 Blekinge tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning	61,5	63,3	62,1	64,0	64,7	65,9

25:50 Malmö högskola: Grundutbildning	649,0	630,5	618,9	669,1	677,1	689,5

25:51 Malmö högskola: Forskning och
forskarutbildning	72,1	74,2	72,9	75,0	75,9	77,3

25:52 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	373,6	368,8	362,0	372,6	377,0	383,9

25:53 Högskolan i Kalmar: Forskning och
forskarutbildning	62,4	64,2	63,1	64,9	65,7	66,9

25:54 Mälardalens högskola: Grundutbildning	494,8	512,4	510,6	517,6	523,7	533,4

25:55 Mälardalens högskola: Forskning och
forskarutbildning	44,3	45,6	44,7	46,0	46,6	47,4

25:56 Danshögskolan: Grundutbildning	26,9	27,8	27,3	35,1	41,2	42,0

25:57 Dramatiska institutet: Grundutbildning	73,5	75,7	74,3	76,5	77,4	78,8

25:58 Högskolan i Borås: Grundutbildning	314,3	324,1	318,1	327,4	331,3	337,4

25:59 Högskolan Dalarna: Grundutbildning	329,3	317,6	314,0	320,8	324,6	330,6

25:60 Högskolan på Gotland: Grundutbildning	86,7	91,0	87,3	91,9	103,9	105,8

25:61 Högskolan i Gävle: Grundutbildning	322,9	333,0	326,8	334,6	342,7	353,2

25:62 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	252,9	258,4	254,2	261,0	264,1	269,0

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
25:63 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	284,1	288,3	292,9	291,2	294,6	300,1

25:64 Högskolan i Skövde: Grundutbildning	235,9	235,2	230,9	246,2	269,6	274,5

25:65 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning	235,5	243,2	238,7	246,7	266,8	271,7

25:66 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning	42,8	44,3	43,5	44,8	45,3	46,1

25:67 Konstfack: Grundutbildning	114,6	118,2	116,0	119,4	120,8	123,0

25:68 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	52,4	54,1	53,1	54,6	55,3	56,3

25:69 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning	120,1	123,7	121,4	124,9	126,4	128,7

25:70 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	405,7	393,8	386,5	397,8	402,5	409,9

25:71 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	16,1	16,7	16,4	16,8	17,0	17,4

25:72 Södertörns högskola: Grundutbildning	238,0	247,4	250,4	251,4	274,6	279,6

25:73 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	25,9	26,8	26,3	27,1	27,4	27,9

25:74 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m.	1 784,6	1 899,3	1 819,5	2 006,8	2 030,6	2 067,9

25:75 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m.	593,0	484,1	490,9	287,2	174,3	171,2

25:76 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor	341,2	348,4	342,0	347,6	351,8	358,2

25:77 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	1 730,6	1 780,5	1 780,5	1 934,7	1 957,6	1 993,6

25:78 Högskoleverket	187,1	185,9	182,5	187,9	189,5	192,9

25:79 Verket för högskoleservice	13,1	14,1	14,3	14,2	14,4	14,7

25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m.	419,9	414,3	383,4	505,5	380,3	386,9

25:81 Överklagandenämnden för studiestöd	10,2	10,7	10,6	10,8	10,9	11,1

25:82 Internationella programkontoret för
utbildningsområdet	40,6	41,9	41,2	43,5	44,3	45,2

25:83 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	35,4	31,8	31,2	32,0	32,5	33,1

25:84 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m.m.	34,9	34,7	27,5	34,8	34,8	34,8

25:85 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.	9,0	16,0	11,7	11,8	11,9	12,2

2002 16 25:3 Forskning inom skolväsendet	1,2	-		-	-	-

2002 16 25:4 Program för IT i skolan	19,6	-	15,4	-	-	-

2001 16 25:79 Distansutbildningsmyndigheten		-		-	-	-

Utgiftsområde 16	38 734,5	40 701,2	40 218,6	40 465,6	39 508,6	39 267,8

Anslag inom utgiftsområde 17
25:1 Bidrag till folkbildningen	2 519,6	2 601,2	2 553,3	2 635,2	2 689,0	2 742,5

25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen	73,2	75,8	74,4	79,0	80,1	81,7

25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning	9,6	12,6	12,3	10,1	10,1	10,3

2003 17 25:4 Folkbildningsinsatser för folkomröstning
om införande av euron	15,0	-	0,0	-	-	-

Utgiftsområde 17	2 617,5	2 689,6	2 640,0	2 724,3	2 779,2	2 834,5

Anslag inom utgiftsområde 23
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet	1 228,0	1 289,5	1 265,7	1 356,2	1 370,0	1 393,5

Utgiftsområde 23	1 228,0	1 289,5	1 265,7	1 356,2	1 370,0	1 393,5

Totalt för politikområde Utbildningspolitik	62 442,5	66 602,6	65 112,2	65 541,8	65 607,3	66 613,2

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005

4.3Mål

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) som mål för utbildnings- politiken att Sverige skall vara en ledande kun- skapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rätt- visa. Detta mål har godkänts av riksdagen (bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99). Regeringen anser att detta mål skall ligga fast.

4.4Politikens inriktning

Kunskapssamhället förutsätter livslångt lärande

Utbildning och forskning driver samhällsutveck- lingen och lägger grunden för hållbar tillväxt och framtida välfärd. Utbildning stärker människor och ger kraft att möta förändringar i ett alltmer kunskapsbaserat samhälle. Det gör utbildning till ett av de viktigaste verktygen för att öka jämlik- heten och motverka segregation i samhället.

Målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präg- las av utbildning av hög kvalitet och livslångt lär- ande för tillväxt och rättvisa. Utbildningssys- temet skall uppmuntra och bereda väg för ett livslångt lärande och skall vara utformat så att det ger alla möjlighet att dels skaffa sig en bra grundläggande utbildning i unga år, dels komp- lettera sin utbildning eller lära nytt senare i livet.

För att förverkliga Lissabonstrategins mål att Europa 2010 skall vara världens mest konkur- renskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en hög grad av social sammanhållning, har EU- länderna ställt upp tre strategiska mål som rör utbildningsområdet: att förbättra kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen, att underlätta tillträdet för alla till utbildning och att öppna ut- bildningssystemen mot omvärlden. Den svenska utbildningspolitikens inriktning ligger också väl i linje med EU:s sysselsättningsstrategi och dess målsättningar.

De senaste tio årens offensiva investeringar i utbildning och forskning saknar motstycke. De statliga satsningarna på utbildning, universitets- forskning och studiestöd har fördubblats från 1994 till 2004 och omfattar bl.a. kunskapslyftet, den treåriga gymnasieskolan och en omfattande

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbyggnad av högskolan med närmare 100 000 nya utbildningsplatser. De stora investeringar som gjorts i utbildning under lång tid har bi- dragit till att Sveriges befolkning har goda kun- skaper och hög kompetens. Det visar sig bl.a. i internationella mätningar av baskunskaper, for- mell utbildning och arbetskraftens kompetens- utveckling. Enligt OECD har också Sverige jämfört med andra länder den högsta andelen av arbetskraften i kunskapsintensiva arbeten.

För att förverkliga visionen att Sverige skall vara Europas mest konkurrenskraftiga, dyna- miska och kunskapsbaserade ekonomi (Inno- vativa Sverige - en strategi för tillväxt genom förnyelse, Ds 2004:36), måste svensk utbildning och forskning fortsätta att hålla världsklass. Regeringen vill att den svenska arbetskraften skall vara den mest välutbildade i världen. Sverige skall konkurrera med kunskap och kompetens – inte med låga löner och otrygga arbetsvillkor. Alla barn och ungdomar skall ges förutsättningar att växa med kunskap, alla skall lämna skolan med goda kunskaper – och alla skall ges möjlig- het till ett livslångt lärande. Därför är det angel- äget att fortsätta de omfattande, samlade och långsiktiga satsningar som görs på utbildning på alla nivåer, från förskolan till forskarutbild- ningen. Internationaliseringen av svensk utbild- ning på alla nivåer främjar ökad kvalitet och kan därigenom bidra till att det övergripande ut- bildningsmålet nås.

I det globala kunskapssamhället blir det allt viktigare att ta tillvara människors initiativkraft och kompetens. Därför vill regeringen inte bara att Sverige skall ha världens högsta utbildnings- nivå, utan även att Sverige skall vara bäst i världen på att tillvarata befolkningens kompe- tens och ha ett arbetsliv som stimulerar kvinnors och mäns initiativkraft och kompetensutveck- ling. För att bättre ta tillvara människors kun- skaper och bl.a. underlätta för personer med ut- ländsk bakgrund att komma in på arbets- marknaden bör möjligheten till validering och erkännande av yrkeskunskaper förbättras. Möjligheterna för utländska studenter som stu- derat i Sverige att efter studietiden stanna kvar här för att arbeta kommer att ses över. Skolan och det övriga utbildningssystemet skall bidra till att skapa positiva attityder till företagande och entreprenörskap.

För att bättre ta tillvara alla människors kun- skaper och kompetens är det också angeläget att öka jämställdheten i hela utbildningssystemet

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

och motverka könsbundna studieval. Likabe- handling skall främjas och diskriminering stop- pas. Som framhölls i betänkandet Den könsupp- delade arbetsmarknaden (SOU 2004:43) spelar kvinnors och mäns olika utbildningsval en stor roll för hur könsmönstren ser ut i arbetslivet. In- satser inom utbildningsväsendet för att främja ett otraditionellt yrkesval är och har nästan enbart varit riktade till flickor och kvinnor och har främst handlat om att öka deras intresse för teknik och naturvetenskapliga ämnen. Re- geringens mening är att fler insatser och åtgärder inom utbildningsväsendet behöver fokusera på pojkar och män för att bryta traditionella könsbundna studieval och motverka pojkars sämre studieresultat. Det är angeläget att arbeta för att få fler pojkar och män att söka till flick- och kvinnodominerade utbildningar och att öka intresset för studier bland män med kort ut- bildning.

Genom att ge ökade kunskaper och stärka medborgarnas engagemang kan ett livslångt lär- ande bidra till arbetet för en hållbar utveckling. En hållbar utveckling i Sverige hör intimt samman med hållbar utveckling i övriga världen och handlar bl.a. om ett gemensamt ansvar och solidaritet mellan kvinnor och män samt mellan generationer. Men det handlar lika mycket om gemensamt ansvar mellan folk och länder. Ut- bildning spelar en tydlig roll i såväl det lokala som det globala arbetet för hållbar utveckling. En av regeringen tillsatt kommitté har i uppdrag att kartlägga omfattningen av utbildning för håll- bar utveckling på olika nivåer i det svenska ut- bildningssystemet och att stimulera till ytter- ligare insatser (dir. 2003:68). Sverige skall också fortsätta att spela en aktiv roll i arbetet med FN:s årtionde om Utbildning för hållbar ut- veckling 2005-2014.

Förskolan – starten på det livslånga lärandet

Förskolan är det första steget i utbildnings- systemet och i det livslånga lärandet. Förskolan skall erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där barnen kan utvecklas på sina egna villkor. I förskolan skall barnens nyfikenhet stimuleras och deras tilltro till sin egen förmåga stärkas. I förskoleverksamheten skall barnen mötas över sociala och ekonomiska gränser, vilket skapar förutsättningar för rättvisa, jämlikhet och inte- gration. Oberoende av ekonomi och familje-

situation skall alla barn erbjudas en plats i för- skoleverksamheten. Det är betydelsefullt att det finns en mångfald av alternativ i förskole- verksamheten. Därför är familjedaghemmen en viktig del av förskoleverksamheten.

Genom en tydlig strategi har förskolan ut- vecklats mycket under de senaste åren. Förskole- verksamheten gör det möjligt för föräldrar att förena arbete eller studier med föräldraskap. Förskolan har idag utvecklats till att främst vara till för barnen och deras behov av omsorg, utveckling och lärande. Idag är den en viktig del av den generella välfärden. Genom reformer har regeringen stärkt barnens rätt till en pedagogisk verksamhet. Läroplan för förskolan har införts och barn till föräldralediga och arbetslösa har fått rätt till förskoleverksamhet under minst tre timmar om dagen eller 15 timmar i veckan. Max- taxan har inneburit sänkta avgifter och utjämnat de orättvisa skillnader som fanns mellan olika kommuners avgifter i barnomsorgen. Skolverket bedömer i sin utvärdering av maxtaxan 2004 att den är fullt ut finansierad. Allmän förskola har införts för alla 4- och 5-åringar. Nya grupper av barn har fått del av ett lekande lärande.

Mer personal ger förutsättningar för mindre barngrupper och ökad kvalitet

Den viktigaste faktorn för att förbättra för- skolans kvalitet och miljö är mer personal. Med mer personal ges förutsättningar att öka per- sonaltätheten, minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan. Satsningen på personal är av särskilt stor betydelse för små barn, de barn som är i behov av särskilt stöd och barn med annat modersmål än svenska. Re- geringen avser att återkomma inom kort med en riktad satsning till kommunerna för att anställa 6 000 fler förskollärare, barnskötare eller annan personal i förskolan. För detta avsätts 1 miljard kronor 2005 och för 2006 och 2007 beräknas 2 miljarder kronor per år för denna satsning.

Det är viktigt att personalen, som arbetar med det första steget i det livslånga lärandet, får kon- tinuerlig kompetenshöjning för att kunna möta de nya krav som ställs på förskolan. Regeringen tillför sedan 2002 årligen 500 miljoner kronor för att säkra förskolans kvalitet och kompetens- utveckla personalen. Det är barnens rättighet att gå i en förskola av god kvalitet. Inom kort kommer regeringen att lägga fram en propo-

sition med förslag till hur kvalitetsarbetet skall genomföras i förskolan.

Förskolan skall bidra till ökad jämställdhet

Alla barn skall få utvecklas som individer utifrån sina egna förutsättningar. De traditionella köns- rollerna skall inte begränsa barnen. Forskning visar att barn tidigt bemöts utifrån sitt kön och på så sätt förs normerna i könsmaktsordningen vidare i samhället. Regeringen har avsatt medel t.o.m. 2004 för att utbilda genuspedagoger i alla kommuner. Det behövs dock fler insatser för att öka jämställdheten och höja kvaliteten och därför har regeringen tillsatt en jämställdhets- delegation för förskolan. Delegationen skall sprida kunskap och erfarenhet om jämställdhet och stötta förskolorna i deras arbete. I maj 2004 delade delegationen ut 2,5 miljoner till 18 projekt. I december 2004 väntas ett delbe- tänkande från jämställdhetsdelegationen med förslag för att utveckla förskolans jämställd- hetsarbete.

Fortsatt öronmärkta resurser för 15 000 fler lärare och andra specialister

Alla skolor skall vara bra skolor och fler elever måste nå kunskapsmålen i skolan. Alla barn och ungdomar skall ha möjlighet till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Alla elever har rätt till utveckling och stimulans i skolan och rätt till det stöd som de behöver.

Tillgången till välutbildade lärare är avgörande för måluppfyllelsen i skolan. Kommunerna har ett ansvar att erbjuda goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för att kunna rekrytera och behålla lärare. En satsning på att anställa sammanlagt 15 000 nya lärare och andra special- ister i skolan kombineras därför med ett ambi- tiöst kvalitetsprogram för skolan. Satsningen på fler lärare och andra specialister har varit mycket framgångsrik och kommunerna har ökat sin per- sonal med 8 500 heltidstjänster under de första två åren. Det är 3 000 fler än vad det särskilda statsbidraget täcker.

Regeringen har beslutat om vissa ändringar i förordningen om statsbidrag till personalför- stärkningar i skola och fritidshem för de åter- stående medlen som delas ut i form av riktade statsbidrag läsåren 2004/05 och 2005/06. Fr.o.m.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

den 1 januari 2005 införs ett nytt basår för sats- ningen. Kommunens insatser skall då bedömas i förhållande till personaltätheten läsåret 2003/04. Därmed får kommuner som tidigare inte fullt ut kunnat utnyttja statsbidraget ett gynnsammare utgångsläge när de ansöker om kommande bi- drag. Kommuner som satsat egna medel för att förbättra personaltätheten i skola och fritidshem, utöver det beviljade statsbidraget, kommer inte att missgynnas.

För kommuner med ett växande elevunderlag kan det vara svårt och mycket kostsamt att sam- tidigt också öka personaltätheten i skola och fri- tidshem. Därför införs en möjlighet för dessa kommuner att använda en fjärdedel av sin bi- dragsram för den personalökning som följer av ett ökat elevantal. Det gynnar inte minst kom- muner som har ett ökande antal barn i fri- tidshem.

Förordningsändringarna ger också en möj- lighet för kommuner att överföra delar av stats- bidraget till en annan kommun när den har gym- nasieelever i en annan kommuns gymnasieskola. Därigenom ges den mottagande kommunen bättre förutsättningar att göra behövliga per- sonalförstärkningar.

Kvalitetsprogram för förskola, skola och vuxenutbildning

Regeringens kvalitetsprogram för förskola, skola och vuxenutbildning Alla skolor skall vara bra skolor (skr. 2001/02:188) syftar till att ge elever och föräldrar tydligare information om elevens utveckling och strama upp kvalitetsarbetet i skolor och kommuner. Det behövs på alla nivåer en god bild av hur utbildningsmålen kan nås, vad som brister när målen inte nås och vilka insatser som krävs för att undanröja eventuella brister. Därigenom kan både kvaliteten i utbildningen höjas och likvärdigheten mellan olika skolor och kommuner öka.

Kvalitetsprogrammet innehåller en rad in- satser för att stärka kvalitetsarbetet i skolan, skapa en nationellt likvärdig utbildning och se till att utbildningsmålen nås. Programmet innehåller skärpta krav på att ge elever och föräldrar tidig och tydlig information om hur det går i skolan, individuella utvecklingsplaner för varje elev, tydligare årlig redovisning av varje skolas kvalitet och fördubblad nationell granskning och tillsyn. På nationell nivå har arbetet stärkts genom att

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

det tidigare Skolverkets verksamheter har delats upp i två myndigheter. Det nya Statens skolverk har fått ett tydligt uppdrag att utvärdera kvali- teten på och utöva tillsyn vid alla landets skolor och Myndigheten för skolutveckling skall stödja utvecklingsarbetet på skolorna. En prioriterad uppgift är att stödja utvecklingen i de skolor som finns i de mest segregerade områdena. För att ytterligare stärka insatserna i skolor i segregerade områden avser regeringen att under 2006 och 2007 genomföra satsningar för 70 respektive 155 miljoner kronor för detta ändamål.

Skolväsendet har två grundläggande uppdrag, kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget, som hänger nära samman. Trygghet, respekt och arbetsro för alla i skolan är nödvändiga för att kunna tillägna sig kunskaper och kunskap är ett av de bästa vapnen mot odemokratiska värde- ringar. Alla skall kunna känna sig trygga i skolan och det skall finnas tydliga gemensamt för- ankrade regler och normer. Skolan skall stärka elevernas självförtroende och förmåga till med- kännande med andra. Både lärare och elever skall mötas med respekt och ha inflytande över hur målen skall nås. Skolan skall aktivt motverka alla former av trakasserier och kränkande behand- ling. Regeringen avser att lägga fram ett förslag till lagstiftning som syftar till att motverka disk- riminering och mobbning i skolan.

För att stärka barns och ungdomars fysiska hälsa bör fysisk aktivitet och rörelse vara en naturlig del av skolans vardag och integreras i hela skolans arbete. Det är regeringens och idrottsrörelsens gemensamma ambition att alla barn skall ha fysisk aktivitet om minst 30 minuter varje dag inom ramen för skoldagen.

Regeringen avser att under 2005 lägga fram en proposition med förslag till ny skollag, som även den blir en viktig byggsten i arbetet med att förbättra kvaliteten i skolan.

Stärkta kunskaper i skolan

Skolans uppgift är att ge alla barn en god start i livet. I dagens kunskapsintensiva samhälle, där allt större krav ställs på kunskap och kompetens, är skolans kunskapsuppdrag av helt avgörande betydelse för människors framtid. Den som lämnar skolan utan goda baskunskaper möter ofta stora problem såväl i sin fortsatta utbildning som på arbetsmarknaden. Därför är det en

central jämlikhetsfråga att stärka insatserna för att alla barn skall nå målen i skolan.

För att eleverna skall kunna få hjälp och stöd tidigt är det nödvändigt att skolorna tar reda på och redovisar elevernas utveckling mot läro- planens mål för årskurs 5 och 9. De nationella proven i årskurs 5 och 9 syftar till att kunna följa elevernas kunskapsutveckling på samma sätt i hela landet och har därför en avgörande be- tydelse för likvärdigheten i den svenska skolan. I det fortsatta arbetet med kvalitetsprogrammet fokuseras insatser för att stärka utbildnings- resultaten i de tidiga åren. Särskild uppmärksam- het riktas mot att öka intresset för matematik och att stärka kunskaperna i svenska.

Möjlighet till tvåspråkig undervisning

Elever som kommer till Sverige under grund- skoletiden ställs inför särskilt stora utmaningar för att nå skolans mål. Det är angeläget att arbeta aktivt för att ge dessa elever bättre möjligheter att nå skolans mål. För att undvika att ämnes- undervisningen måste invänta att de skaffar sig tillräckliga kunskaper i svenska har regeringen beslutat om en försöksverksamhet som innebär att upp till hälften av ämnesundervisningen i grundskolan kan bedrivas på elevens modersmål i samtliga årskurser.

Gymnasieskolan skall utvecklas

Den svenska gymnasieskolan erbjuder ett brett utbud av utbildningar och kurser och eleverna når i internationell jämförelse goda resultat. Gymnasieskolan förändrades mycket i och med att alla utbildningar blev treåriga under perioden 1992/93-1994/95. Jämfört med före reformen slutför nu dubbelt så många en treårig gymnasie- utbildning. De senaste årens resurstillskott har inneburit att antalet lärare på tio år har ökat från 7,2 till 8,2 per 100 gymnasieelever.

Det är dock angeläget att möjligheterna för- bättras för alla att skaffa sig en fullständig gym- nasieutbildning. Gymnasieskolan behöver ut- vecklas så att fler elever når målen. För att skolan bättre än i dag skall kunna svara mot det mo- derna samhällets krav på både breda kunskaper och hög specialisering behöver kvaliteten stärkas och helhet, fördjupning och sammanhang be- tonas ytterligare. En proposition, Kunskap och

kvalitet – elva steg för utveckling av gym- nasieskolan (prop. 2003/04:140), förelades riks- dagen i april 2004.

Yrkesutbildningarna bör förbättras genom ökat samarbete mellan gymnasieskolorna och arbetslivet samt ökad samverkan mellan kom- munerna. Alla elever skall ges möjlighet till ar- betsplatsförlagt lärande av hög kvalitet som relateras till den utbildning eleven har valt. Fler elever bör ges möjlighet till utlandsförlagd prak- tik och utbildning. En ny gymnasial lärlings- utbildning blir ett attraktivt alternativ inom gymnasieskolans nationella yrkesinriktade pro- gram. Regeringen har nyligen givit en yrkes- utbildningsdelegation i uppdrag att utveckla yrkesutbildningarna.

Kvaliteten i utbildningen måste stärkas sär- skilt för de elever som inte förvärvat tillräckliga kunskaper i grundskolan. Elever med individ- uella program föreslås fr.o.m. den 1 juli 2006 få utbildning på heltid. För att stärka de individ- uella programmen tillförs därför kommunerna 450 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2006 inom ramen för det generella statsbidraget till kom- munerna.

En modern gymnasieskola måste motverka negativ stress, fragmentisering och taktikval. Regeringen har därför föreslagit att ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg, att en modern gym- nasieexamen införs som ett tydligt kvitto på att eleven fullföljt och tillgodogjort sig gymnasie- skolans utbildning och att större kurser införs för att ge helhet och fördjupning. Ett gymnasie- arbete som ersätter dagens projektarbete stärker dessutom helhetssynen i utbildningen. Vid an- tagningen till högskolan skall kunskaper från gymnasieskolan – inte taktikval – premieras.

För att nå bättre resultat i kärnämnena bör undervisningen i dessa ämnen präglas av inrikt- ningen på den utbildning som eleven går. Eftersom alla i en föränderlig värld behöver goda kunskaper i historia oavsett framtida yrkesverk- samhet eller studieinriktning, föreslås historia bli ett nytt kärnämne. För att öka elevernas valfrihet och stimulera regional samverkan kring gym- nasieskolan skall eleverna kunna söka program i andra kommuner även om dessa finns i hem- kommunen. Lokala kurser skall kvalitetssäkras av Skolverket.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förbättrat system för bidrag till fristående gymnasieskolor

Det nuvarande systemet för bidrag till fristående gymnasieskolor är svåröverskådligt och svårt att tillämpa. Regeringen, Vänsterpartiet och Miljö- partiet kom därför i juli 2004 överens om åt- gärder för att förenkla systemet för bidrags- givning till fristående gymnasieskolor och att göra tillämpningen enklare och mer enhetlig för både kommunerna och de fristående skolorna.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att göra en översyn av myndighetens system för redovisning av kostnaderna för olika program vid kommunala gymnasieskolor med avseende på uppgifternas aktualitet, kvalitet och till- förlitlighet.

Vidare föreslås i denna budgetproposition att det nuvarande systemet för bidrag till fristående gymnasieskolor skall förenklas genom ett slopande av anknytning till lägeskommunens kostnader. Den tidigare bestämmelsen, som säger att om programmet inte finns i hem- kommunen men i den kommun där den fri- stående skolan ligger skall bidraget motsvara kostnaden i den kommunen, upphävs. Bidraget föreslås framöver motsvara den kostnad elevens hemkommun har för motsvarande nationella program. Vidare föreslås att om kommunen inte anordnar ett sådant program, skall det belopp ut- betalas som fastställts av Skolverket.

Regeringen avser också att göra vissa ändringar i förordningen (1996:1206) om fri- stående skolor i syfte att göra tillämpningen av reglerna mer enhetliga.

Vuxnas lärande skall skapa möjligheter

Alla skall ha möjlighet att delta i det livslånga lärandet. Att som vuxen få tillgång till stöd för sitt lärande är betydelsefullt både för individen och för samhället. I år är det cirka 300 000 vuxna som deltar i organiserat lärande för personlig utveckling, för att utvecklas i arbetslivet, återgå till detta eller för vidare studier. Vuxenutbild- ningen ger människor en chans att själva ändra på sina förutsättningar. För en del kommer det att innebära ändrad inriktning i arbetslivet. Sverige är ett land i ständig förändring och där- för måste vuxnas lärande bli mer flexibelt och anpassas till såväl den enskildes som arbets- marknadens behov. Möjligheterna att ta del av

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbildningen bör utvecklas med tillfälle att läsa på kvällstid, på distans eller i form av utbildning förlagd till arbetsplatsen. Fler studerande bör också kunna ta del av utbildning när fler kurser kan följas via den egna datorn. Samverkan mellan utbildningsanordnare, arbetsliv och andra akt- örer bör utvecklas ytterligare för att stödja den enskilde individen i dennes val av utbildning och i lärandet.

ningen finansierar staten högst 3 000 nya studie- platser på halvtid inom högskolan. Utbildningen för 3 000 personer i den kommunala vuxenut- bildningen finansieras inom ramen för det sär- skilda statsbidrag som kommunerna får för detta ändamål. Bland dem som anmäler intresse att delta, skall kommunerna och landstingen särskilt prioritera dem som har en ofrivillig deltids- anställning.

Validering – reella kunskaper synliggörs

Validering handlar om att synliggöra människors kunskaper och kompetens oavsett hur och var de har förvärvats. Det kan vara kunskaper man har fått i arbetslivet, på fritiden eller inom utbild- ningsverksamhet utan att de har dokumenterats. Validering öppnar möjligheter genom att kun- skap inte längre enbart dokumenteras efter ge- nomgången utbildning. Inte minst för män- niskor från andra länder har validering stor be- tydelse. De som har förvärvat kunskaper i andra skolsystem och på andra arbetsmarknader kan få sina kunskaper validerade och därigenom till- godoräkna sig sitt faktiska kunnande. Validering är ett sätt att få kunskap bedömd och det måste ske systematiskt för att vara rättvisande. Därför har regeringen tillsatt en tidsbegränsad dele- gation, Valideringsdelegationen, som mellan 2004 och 2007 arbetar med att främja utveck- lingen av metoder, verksamhetsformer och sam- arbete.

Kombinationsutbildning för 6 000 personer

För att minska risken för friställning och sam- tidigt stärka kompetensen inom den av kom- muner eller landsting finansierade verksamheten inom vård, skola och omsorg, ges 6 000 personer möjlighet att under perioden den 1 juli 2004 - 31 december 2005 studera under fyrtio veckor på halvtid inom kommunal vuxenutbildning eller högskola. Utbildningen skall kunna kombineras med fortsatt arbete på halvtid, s.k. kombinat- ionsutbildning, och deltagarna är berättigade till studiestöd i form av rekryteringsbidrag för halv- tidsstudier. På så sätt avlastas den kommunala ekonomin samtidigt som kommunerna får ett stöd för sin långsiktiga kompetensförsörjning.

Varje kommun och landsting har fått ett antal studiestöd att disponera. Inom ramen för sats-

En fortsatt stark folkbildning

En stark folkbildning är viktig i ett kunskaps- samhälle. Folkbildningens frivillighet, dess grupp- och idéstyrning samt självständighet bi- drar till att ge människor som är utanför de reguljära utbildningssystemen reella möjligheter till lärande. Folkbildningen bidrar till att höja människors kompetens och höjer därmed ut- bildningsnivån i samhället.

Under våren 2004 har regeringen mottagit fyra skrivelser som behandlar folkbildningens framtida utmaningar. I mars överlämnades be- tänkandet Folkbildning i brytningstid - en ut- värdering av studieförbund och folkhögskolor (SOU 2004:30), den andra statliga utvärderingen av folkbildningen (SUFO2). Som ett komple- ment till denna utvärdering har Folkbildnings- rådet haft i uppdrag att formulera folkbild- ningens egen syn på dess framtida roll och uppgifter (U2004/1560/SV). För att ytterligare bredda underlaget tillsattes en särskild utredare med uppgift att undersöka vilka grupper som inte deltar i folkbildningen och skälen till detta. Detta redovisades i maj 2004. Dessutom har Riksrevisionen överlämnat rapporten Offentlig förvaltning i privat regi – statsbidrag till idrotts- rörelsen och folkbildningen.

Remissbehandling av de två betänkandena samt Folkbildningsrådets framsynsdokument pågår fram till den 1 november 2004. Regeringen kommer därefter att ta ställning till vilka slut- satser som bör dras för den framtida utveck- lingen av folkbildningen.

Internationellt konkurrenskraftiga universitet och högskolor

Genom utbyggnaden av högskolan och ska- pandet av minst en stark högskola som fungerar som kraftcentrum i varje län har fler människor

givits möjlighet att skaffa sig en högskole- utbildning. Utbildningskvaliteten har stärkts genom resurstillskott och genom att Högskole- verket har givits i uppdrag att återkommande kvalitetsgranska all högre utbildning. Re- geringens långsiktiga mål är att 50 procent av en årskull skall ha börjat studera på högskolan vid 25 års ålder. Antalet studenter från arbetarhem har i det närmaste fördubblats på tio år. Den sociala snedrekryteringen till högskolan skall fortsätta att minska och högskolorna skall aktivt främja en breddad rekrytering.

Regeringen ser med oro på den sneda köns- fördelningen inom många utbildningar i hög- skolan. Könsmönstren måste brytas. Det gäller att uppmuntra och möjliggöra för både män och kvinnor att göra otraditionella val. Insatser måste göras både nationellt och på enskilda lärosäten. Andelen kvinnor i professorskåren och på andra ledande befattningar inom högskolan måste ökas.

Satsningen på Sveriges nätuniversitet har inne- burit att utbudet av IT-stödd distansutbildning snabbt har blivit mycket omfattande. År 2003 studerade 50 000 personer, motsvarande 12 600 helårsstudenter på kurser via nätuniversitetet. Regeringen ser det som viktigt att lärosätena även framöver upprätthåller ett omfattande och brett utbud av kurser inom ramen för Sveriges nätuniversitet och avser att noga följa utveck- lingen.

Regeringen avser att våren 2005 lägga fram en högskoleproposition till riksdagen. Ett viktigt tema i denna proposition blir internationali- seringen av högskolan och därmed utvecklingen av kvaliteten i svensk högre utbildning. Re- geringen avser också att lämna förslag till för- ändringar i tillträdesreglerna som skall syfta till att bl.a. öka direktövergången från gymnasie- skolan till högskolan, uppmuntra elevers pres- tationer i gymnasieskolan, minska konkurrens- kompletteringen och bredda rekryteringen till högskolan.

Lärosätena skall erbjuda internationellt attrak- tiva utbildningar och bedriva ett aktivt inter- nationaliseringsarbete. Genom ökad profilering och tydligare arbetsfördelning och samverkan kan universitetens och högskolornas samlade resurser utnyttjas mer effektivt och kvaliteten på den högre utbildningen stärkas. Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2004:106) med uppdrag att se över resurstilldelningssystemet för hög- skolan för att se till att det främjar utbildning av

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

hög kvalitet, tar hänsyn till studenternas efter- frågan och tillgodoser samhällets behov av ut- bildad arbetskraft.

Ökad internationell student- och forskarrörlighet

Den alltmer internationaliserade kunskapsut- vecklingen ökar betydelsen för Sverige av ett omfattande utbyte av studenter och forskare med omvärlden. Utbytet har ökat under senare år, men internationell student- och forskar- rörlighet försvåras ännu av olikheter i t.ex. ex- amensstrukturerna. En översyn av vissa ex- amensfrågor i högskolan, Högre utbildning i ut- veckling – Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds 2004:2), har remitterats under sommaren 2004.

För att stärka den svenska högskolans kon- kurrenskraft och öka studenternas rörlighet på den internationella arbetsmarknaden, bör den svenska examensstrukturen göras tydligare. Av betydelse är en internationellt konkurrenskraftig masterexamen. En förändring av poängsystemet kan också leda till att svenska studenter och svenska utbildningar kan hävda sig bättre inter- nationellt. För att öka tilliten till varandras ut- bildningar och examina kommer Sverige att fort- sätta att aktivt arbeta för europeisk samverkan kring frågor som rör kvalitetssäkringen av högre utbildning.

De svenska lärosätena behöver profilera sig tydligare samt öka samverkan och arbetsför- delningen sinsemellan för att öka sin attrak- tionskraft för internationella forskare och stu- denter. Det nyinrättade EU-programmet Eras- mus Mundus, som trädde i kraft 2004, kan också bidra till att öka intresset bland både inom- och utomeuropeiska studenter för studier vid europeiska lärosäten.

En grundläggande förutsättning för ett fort- satt framgångsrikt internationellt utbyte är goda kunskaper i främmande språk utöver engelska. För att ta vara på globaliseringens möjligheter och lägga grunden till ett framgångsrikt framtida internationellt utbyte under såväl studier som arbetsliv är det viktigt att barn och ungdomar uppmuntras att läsa främmande språk i grund- och gymnasieskolan.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Utbildning av tillräckligt antal förskollärare

Lärarutbildningsreformen, som trädde i kraft den 1 juli 2001, kommer att utvärderas av Hög- skoleverket under 2005.

Det är nödvändigt att lärosätena i ökad ut- sträckning samarbetar kring specialiseringar och profileringar inom lärarutbildningen för att till- godose arbetsmarknadens behov.

Regeringen avser att i regleringsbrev precisera målen för 2005–2008 avseende antalet lärar- examina med inriktning mot tidigare år med ett särskilt delmål för examina med inriktning mot förskola/förskoleklass.

Vidare avser regeringen att återkomma i regleringsbrevet med uppdrag till de lärosäten som har lärarutbildning med inriktning mot tidigare år. Avsikten är att det antingen skall vara möjligt att välja inriktning mot förskola och för- skoleklass som ett tydligt alternativ, inför eller under lärarutbildningen, eller att lärosätet vidtar andra åtgärder som säkerställer att ett tillräckligt antal studerar med inriktning mot arbete i för- skola/förskoleklass.

Förbättrat tillgodoräknande, validering och vidareutbildningsmöjligheter kan bidra till att öka tillgången på utbildade lärare i förskolan och till att stimulera rekryteringen. Barnskötare och andra med förskolepedagogisk kompetens bör ges möjligheter att studera till en lärarexamen på ett sådant sätt att deras kunskaper och yrkes- erfarenheter tas väl tillvara. Regeringen avser att se över möjligheten till bl.a. tillgodoräknande så att fler kan uppnå en fullständig lärarexamen under kortare tid, och tillgången på välutbildad personal i förskolan kan öka.

Regeringen avser att i regleringsbrevet för Högskoleverket ytterligare utveckla uppdraget om medverkan vid lärosätenas beslut om dimen- sioneringen av lärarutbildningen. I detta arbete skall Högskoleverket ytterligare precisera be- hovet av vissa lärarkategorier. I denna del av uppdraget skall Högskoleverket samverka med Skolverket i enlighet med vad som beskrivs i av- snittet Behovet av lärare i 8.1.2 Lärarutbildning.

Regeringen kommer att aktivt följa ut- vecklingen och vidta ytterligare åtgärder om planerade insatser inte ger avsedda resultat för en tillfredsställande försörjning av utbildade lärare.

Mitthögskolan blir universitet

Regeringen förklarade 1998 att Mitthögskolan skulle ges förutsättningar att utvecklas till uni- versitet. Mitthögskolans anslag till forskning och forskarutbildning har därefter under perioden 2000-2003 höjts med 47 miljoner kronor. I oktober 2000 beslutade regeringen att fr.o.m. den 1 januari 2001 tilldela Mitthögskolan natur- vetenskapligt vetenskapsområde.

Mitthögskolan skall, i enlighet med regerings- beslut i januari 2003, fr.o.m. den 1 januari 2005 benämnas universitet. Beslutet är ett led i reger- ingens politik att stärka den högre utbildningen och forskningen i Sverige och skapa starka läro- säten i hela landet. Lärosätet, som vid årsskiftet byter namn till Mittuniversitetet, föreslås till- föras ytterligare 10 miljoner kronor i höjda for- skningsanslag 2005.

Högskoleutbildning i nycirkus i Botkyrka

Stockholmsområdet har en av norra Europas främsta nycirkusmiljöer. För att utveckla ny- cirkuskonsten föreslås därför att Danshögskolan erhåller medel för att anordna nycirkusutbild- ning i Botkyrka kommun. Danshögskolan före- slås få ett resurstillskott om 7 miljoner kronor 2005 och ytterligare 5 miljoner kronor 2006. Samtidigt avvecklas den kompletterandeutbild- ning i nycirkus som bedrivs i Botkyrka. Fullt utbyggd kommer i genomsnitt 24 helårs- studenter att kunna erbjudas högskoleutbildning i nycirkus.

Utbildningen vid Hantverksskolan i Mariestad, Dacapo blir högskoleutbildning

Vid Hantverksskolan i Mariestad, Dacapo be- drivs kvalificerade yrkesutbildning inom om- rådena bygghantverk, trädgårdsdesign samt park- och landskapsvård. För att utveckla dessa utbildningar och fördjupa ämneskunskaperna inom berörda yrkesgrupper blir dessa ut- bildningar högskoleutbildning och överförs till Göteborgs universitet, som under perioden 2005 - 2007 föreslås få en anslagshöjning om sam- manlagt 11 miljoner kronor för denna utbild- ning. Fullt utbyggda motsvarar denna anslags- höjning 100 helårsstudenter.

	PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Högskolan i Gävle	Mer pengar till läkarutbildning och medicinsk
	forskning
Högskolan i Gävle beräknas tillföras 4,1 miljoner	År 2003 slöt staten och berörda landsting ett
kronor 2006 och ytterligare 4,1 miljoner kronor	År 2003 slöt staten och berörda landsting ett
2007 i höjda anslag för att inrätta ett femtiotal	nytt avtal om läkarutbildning och kliniskt in-
utbildningsplatser som leder till yrkeshögskole-	riktad medicinsk forskning. Detta s.k. ALF-avtal
examen.	lägger grunden för ett fortsatt gott samarbete
	mellan berörda universitet och landsting.
	I enlighet med detta avtal höjs den statliga er-
Karolinska institutet tillförs resurser för	sättningen till dessa landsting med sammanlagt
utbildning i medicinsk fotvård	121 miljoner kronor 2005. Av dessa avser sam-
	manlagt 18,5 miljoner kronor höjd ersättning för
Medicinsk fotvård är en viktig behandling för	forskning till Östergötlands läns landsting och
flera patientgrupper, bl.a. diabetiker. I de flesta	Västerbottens läns landsting att lägga till de
europeiska länder finns högskoleutbildning eller	sammanlagt 6,5 miljoner kronor som de båda
motsvarande i medicinsk fotvård. För att säker-	landstingen har fått 2004. Höjningen av den
ställa tillgången på personal med god kompetens	statliga ersättningen bidrar till att utveckla
inom detta område, beräknas att Karolinska in-	grundutbildningen av läkare och stärka den
stitutet åren 2006 - 2007 tillförs sammanlagt 5	medicinska forskningen i Sverige.
miljoner kronor i höjda anslag för utbildning i
medicinsk fotvård vilket motsvarar 60 hel-
årsstudenter.	Studenternas rättssäkerhet stärks
	Sedan 2000 har regering och riksdag ökat
Stärkt östersjöprofil på Högskolan på Gotland	studenternas inflytande över sin utbildning och
	över de processer och beslut som rör deras
Vid Högskolan på Gotland bedrivs bl.a. ut-	situation. Genom ökade möjligheter till rep-
bildning och mångvetenskaplig forskning med	resentation har studenterna blivit självklara med-
inriktning på östersjörelaterade frågor. För att	aktörer i högskolans arbete och lagen (2001:-
stärka verksamhetens östersjöprofil föreslås att	1286) om likabehandling av studenter i hög-
Högskolan på Gotland tillförs 750 000 kronor i	skolan har ökat möjligheterna att motverka och
höjda forskningsanslag fr.o.m. 2005.	förebygga diskriminering och trakasserier i hög-
	skolan.
	Genom bl.a. beslutade ändringar i hög-
Nytt TUA-avtal	skoleförordningen som träder i kraft den 1
	januari 2005 stärks studenternas ställning ytter-
Staten, Västra Götalands läns landsting (tidigare	ligare och förbättras rättssäkerheten på flera om-
Göteborgs kommun) och Västerbottens läns	råden. Bl.a. förtydligas studenternas rätt att få
landsting har sedan 1992 haft avtal om samarbete	sina betyg omprövade och studenterna får rätt
kring den tandläkarutbildning och forskning	till ett minsta antal prov- och praktiktillfällen.
som Göteborgs universitet och Umeå universitet
bedriver. Detta avtal har regeringen sagt upp.
Regeringens förhandlingsman, Västra Göta-	Försöksverksamhet med utökat studieår planeras
lands läns landsting och Västerbottens läns
landsting har i augusti 2004 undertecknat ett	Regeringen har gett Högskoleverket i uppdrag
nytt avtal om grundutbildning av tandläkare,	att utreda förutsättningarna för ett utökat
odontologisk forskning och utveckling av tand-	studieår i syfte att dels möjliggöra studier med
vården. Avtalet, som skall kompletteras med	kortare studietid, dels effektivisera användningen
regionala avtal, innebär att staten fr.o.m. 2005	av universitetens och högskolornas resurser.
skjuter till ytterligare 15 miljoner kronor till	Syftet med uppdraget är att ta reda på vilka
odontologisk forskning och utbildning.	praktiska åtgärder som behövs för att universitet
	och högskolor skall kunna erbjuda studier inom
	ramen för såväl ett normalt som utökat studieår.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Högskoleverkets rapport kommer att lägga grunden för försöksverksamhet med utökat studieår vid ett antal lärosäten.

Stöd till funktionshindrade studenter

De senaste årens utbyggnad av högskolan har medfört en ökning av antalet högskolestudenter med funktionshinder. Det är angeläget att dessa studenter får ett adekvat stöd. Därför har den andel av resurserna som lärosätena skall avsätta till funktionshindrade fördubblats fr.o.m. 2004 För att tillgodose det ökade behovet av anpassad studielitteratur föreslås att Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket tillförs nästan 2,8 miljoner kronor 2005. Regeringen avser att uppdra åt lärosätena att fr.o.m. 2005 upprätta egna hand- lingsplaner för arbetet med funktionshindrade inom hela högskolans verksamhetsområde.

Goda kunskaper i matematik och intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

En stor del av de senaste årens omfattande ut- byggnad av högskolan har skett inom natur- vetenskap och teknik. Det har inneburit en väsentlig förstärkning av antalet högskole- utbildade inom dessa områden. Under 1990-talet fördubblades antalet examinerade inom teknik- området. För att denna utveckling skall fortsätta måste det finnas tillräckligt många intresserade sökande med goda baskunskaper från gymnasiet.

Goda matematikkunskaper är en förutsättning för lärande inom flertalet ämnesområden. In- tresset för matematik bör stimuleras i hela ut- bildningssystemet, från förskolan till högskolan, och matematikundervisningen bör utvecklas så att dess praktiska betydelse i arbets- och var- dagslivet tydliggörs. Matematikdelegationen re- dovisar i slutet av september 2004 sina slutsatser för att höja intresset för matematik, teknik och naturvetenskap.

För att öka rekryteringsunderlaget måste ar- betet med att utveckla de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna fortsätta för att stärka deras attraktionskraft. Grundskolor bör upp- muntras att profilera sig inom naturvetenskap och teknik och lärare ges möjlighet till kompe- tensutveckling. Mer av nyskapande och attrak- tiva utbildningar behöver tas fram i gränslandet mellan områden som teknik, naturvetenskap,

samhällsvetenskap, humaniora och design. Fr.o.m. den 1 juli 2005 övertar Myndigheten för skolutveckling Högskoleverkets ansvar för bi- dragsgivning till s.k. science centers.

Nytt barntillägg till studerande

Målet med studiestödet är att ge människor möjlighet att studera utan att begränsas av sina ekonomiska resurser eller av funktionshinder.

Den reformering av studiestödet som genom- fördes 2001 innebar att bidragsdelen höjdes med ca 500 kronor per månad och att de studerande därigenom får en lägre skuldsättning. Möjlig- heterna att arbeta vid sidan av studierna för- bättrades också genom att det s.k. fribeloppet höjdes kraftigt.

Studerande med barn kan i dag ha en svår ekonomisk situation. I 2004 års ekonomiska vår- proposition aviserades att studiestödet tillförs 450 miljoner kronor fr.o.m. 2006 för införandet av ett barntillägg till studerande med barn. En arbetsgrupp har tillsatts inom Regeringskansliet för att utarbeta förslag till hur ett system för detta bör utformas.

Förbättrade möjligheter till studiestöd för äldre

I det moderna kunskapssamhället är goda möj- ligheter till ett livslångt lärande av avgörande be- tydelse. Utbildningssystemet måste välkomna människor i alla åldrar och ge även äldre människor förutsättningar att komplettera sin utbildning och lära nytt. Därför avsätts 100 miljoner kronor fr.o.m. den 1 juli 2006 och totalt 250 miljoner kronor 2007 för att förändra studiestödet så att fler äldre har möjlighet att finansiera sin utbildning med studiemedel.

Sverige skall vara en ledande forskningsnation

Tillsammans med utbildning driver forskningen samhällsutvecklingen och lägger grunden för hållbar tillväxt och framtida välfärd. Genom forskning kan vi bättre förstå den värld vi lever i och förhoppningsvis också göra den bättre. Sverige tillhör de länder som satsar mest offent- liga resurser på forskning och har även ett mycket FoU-intensivt näringsliv. Svensk forsk- ning håller dessutom hög kvalitet. Målet för for-

skningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.

För att upprätthålla svensk forsknings starka internationella position behöver fortsatta sats- ningar göras på forskning och forskarutbildning. Forskning i Sverige skall bedrivas med en öppen- het för den mångfald av frågeställningar som finns i samhället och har en mycket betydelsefull roll för utvecklingen av en kunskapsbaserad eko- nomi. Staten har ett särskilt ansvar för finans- iering av grundforskning och forskarutbildning.

En omfattande utbyggnad av forskarutbild- ningen har genomförts de senaste åren för att möta det ökade behovet av forskarutbildade inom både högskolan och det övriga samhället och säkerställa återväxten av framstående fors- kare. Under 1990-talet fördubblades det årliga antalet forskarexaminerade (licentiater och doktorer) i Sverige från ca 1 500 till 3 000 examinerade. De sexton nationella forskarskolor som initierades i den senaste forskningspolitiska propositionen 2000 har inneburit en modernare och mer strukturerad form av forskarutbildning och skapat nya samverkansmöjligheter mellan doktorander och mellan lärosäten.

Det ökade internationella samarbetet ger större möjligheter att stärka svensk forskning samtidigt som denna utveckling ställer nya krav på att svenska lärosäten och forskningsmiljöer är internationellt konkurrenskraftiga. De bästa svenska forsknings- och innovationsmiljöernas internationella konkurrenskraft bör stärkas genom prioritering och kraftsamling. Det är nödvändigt att sätta fokus på profilområden där Sverige redan har byggt upp en stark tradition och på områden som har intressanta framtids- utsikter. Svensk forskning måste bli bättre på att satsa på unga forskartalanger och fortsätta öka andelen kvinnor på alla nivåer inom forskar- världen.

Forskningen har stor betydelse för utvecklingen av näringslivet och offentliga verk- samheter. Genom utbyggnaden av högskolan och tilldelningen av forskningsresurser till alla lärosäten har förutsättningarna för högskolan att bidra till utvecklingen i närområdet ökat. Till detta bidrar också kravet i högskolelagen (1992:1434) på lärosätena att de, förutom att bedriva utbildning och forskning, skall samverka med det omgivande samhället. Lärosätenas be- tydelse för näringslivet kan öka genom stärkt fokus på kommersialisering av forsknings-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

resultat, mer utvecklat samarbete med närings- livet och forskningsinstitut och genom att ytter- ligare stimulera och ta tillvara lokala och re- gionala styrkor.

Regeringen förbereder för närvarande en forskningspolitisk proposition. Viktiga teman i propositionen blir grundforskningens betydelse, behovet av koncentration och kraftsamling, strategiska forskningsområden, generations- skiftet inom svensk forskning, unga forskare samt kommersialiseringen av forskningsresultat. Under perioden 2000 - 2005 höjs de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med sammanlagt 1,7 miljarder kronor. Re- geringen föreslår att svensk forskning och for- skarutbildning under perioden 2005-2008 tillförs ytterligare 2,3 miljarder kronor utöver tidigare beslutade och aviserade anslagshöjningar. Den successiva anslagshöjningen innebär att 100 miljoner kronor tillförs 2005, ytterligare 500 miljoner kronor tillförs 2006, 500 miljoner kronor tillförs 2007 och 1,2 miljarder kronor 2008. Den närmare fördelningen av dessa medel återkommer regeringen till i den forsknings- politiska propositionen.

För att öka kommersialiseringen av forsk- ningsresultat behövs insatser för att utveckla det akademiska entreprenörskapet och effektivare omsätta forskningsresultat och idéer i affärer och företag. Det är viktigt att alla lärosäten har stra- tegier för kommersialisering av forsknings- resultat. Genom en förändring av lärarundan- taget, effektivare strukturer och bättre stöd bör kommersialiseringen av forskningens resultat öka. En särskild utredare kommer därför att klarlägga konsekvenserna av ett avskaffande av lärarundantaget (dir. 2004:106).

Den 1 januari 2004 trädde en ny lag om och organisation för etikprövning av forskning (SFS 2003:460) i kraft. Lagen innebär att för viss for- skning måste godkännande från en etikpröv- ningsnämnd inhämtas innan forskningen får på- börjas. Regeringen avser att tillsätta en utredare för att utreda vissa frågor om etikprövning av forskning. En viktig fråga som skall utredas är om etikprövningslagens tillämpningsområde bör utvidgas.

Inför EU:s beslut om nästa ramprogram för forskning och teknisk utveckling, som avser perioden 2006 - 2010, har Sverige drivit frågan om att stödja grundforskning och skapa ett europeiskt forskningsråd. Det är viktigt att stärka europeisk grundforskning i ett inter-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nationellt perspektiv och skapa bättre förut- sättningar för Europa att bedriva världsledande forskning. Sverige arbetar också vidare för att utveckla det nordiska forskningssamarbetet.

4.5Insatser

4.5.1Insatser inom politikområdet

Huvudmannaskap, finansieringsformer som statliga insatser varierar mellan olika verksam- heter inom politikområdet. Insatserna består av:

-Finansiering och anslag. Totalt uppgår den direkta statliga finansieringen inom poli- tikområdet till ca 29 procent av drifts- kostnaderna vilket innebär att detta inte är den dominerande styrformen. Anslag- en utgår till studiestöd, statlig verksamhet samt som bidrag till kommunal och en- skild verksamhet. Anslagen till grund- läggande högskoleutbildning är huvud- sakligen prestationsrelaterade. Anslag ut- går inte bara till löpande verksamhet utan används också som kompletterande finan- siering för att förändra, utveckla, förnya och komplettera den befintliga verksam- heten. Exempel på detta är det riktade stödet för utbildning av vuxna, kompe- tensutveckling för lärare, maxtaxa och all- män förskola samt bidrag till personalför- stärkningar i skola och fritidshem.

-Reglering och uppställande av mål. För hela politikområdet, utom för folkbild- ningen, fastställs mål och regler i lagar och andra författningar. För folkbildning- en fastställer staten endast syften för statsbidraget medan mål och regler fast- ställs inom folkbildningsverksamheten. För förskoleverksamhet, skolbarnsom- sorg, skola och kommunernas vuxenut- bildning gäller skollagen (1985:1100), olika skolformsförordningar och läro- planer. För kvalificerad yrkesutbildning gäller lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning och förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbild- ning. För universitet och högskolor gäller högskolelagen (1992:1434), högskoleför- ordningen (1993:100) och för studie- stödsområdet främst studiestödslagen

(1999:1395) samt studiestödsförord- ningen (2000:655). Dessa lagar, förord- ningar och läroplaner är också i stor ut- sträckning giltiga för den enskilda verk- samheten på respektive område. På hög- skoleområdet finns en särskild lag för en- skilda utbildningsanordnare, lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina samt för Sveriges lantbruks- universitet förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet.

-Uppföljning. De centrala myndigheterna Statens skolverk, Myndigheten för kvali- ficerad yrkesutbildning, Högskoleverket och Centrala studiestödsnämnden har upp- följnings- och statistikansvar på sina res- pektive områden. Statistiska centralbyrån svarar för gemensam utbildningsstatistik.

-Utvärdering, kvalitetssäkring och granskning. De ovannämnda centrala myndigheterna har samtliga ett utvärderingsansvar på sina respektive områden och genomför omfatt- ande utvärderingsprogram. Arbete med kvalitetssäkring, kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling pågår inom kommuner, skolor och högskolor. Skolor och kom- muner skall årligen upprätta kvalitetsredo- visningar. Statens skolverk genomför regel- bunden inspektion av varje kommun och skola. Folkbildningsrådet svarar för konti- nuerlig utvärdering av folkbildningen och staten tar vart femte år initiativ till en statlig utvärdering av denna verksamhet. Univer- sitet och högskolors kvalitetsarbete är ett åläggande enligt högskolelagen. Arbetet följs upp av Högskoleverket som löpande granskar ämnen och program vid alla uni- versitet och högskolor. Högskoleverket be- slutar också om examensrätter för den stat- liga högskolan. Dessutom genomför verket nationella utvärderingar som kan vara in- riktade på särskilda aspekter.

-Tillsyn. Tillsynen inom politikområdet ut- övas av de centrala myndigheterna. Kom- munerna utövar även kontroll över sin egen verksamhet, samt tillsyn över enskilda för- skolor och fritidshem.

-Utvecklingsinsatser. I syfte att uppnå ökad måluppfyllelse och likvärdig utbildning skall Myndigheten för skolutveckling stimulera och driva på utvecklingen i för- skoleverksamheten, skolbarnsomsorgen,

skolan och av vuxnas lärande. Även Natio- nellt centrum för flexibelt lärande har i upp- gift att bedriva utvecklingsarbete. Beträff- ande högre utbildning och forskning be- drivs ett kontinuerligt utvecklingsarbete vid universiteten och högskolorna.

-Internationellt samarbete. Det internatio- nella samarbetet på det utbildningspolitiska området är en viktig del av de statliga in-

satserna.

Statliga insatser beskrivs närmare under respek- tive avsnitt för förskoleverksamhet och skol- barnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning, vuxnas lärande, högskoleverksamhet samt studiestödsverksamhet.

Internationellt samarbete

Internationellt samarbete är av stor vikt för ut- vecklingen av det svenska utbildningssystemet. Det internationella samarbetet syftar till att stärka kvaliteten i utbildningen samt att främja möjligheter till studier och arbete på olika platser i världen. Därigenom förvärvas även kunskap och förståelse för andra länder och kulturer sam- tidigt som det ges möjligheter att skapa kon- takter som kan komma både individen och sam- hället till godo. I Bolognaprocessen samarbetar nu 40 stater för att stärka den högre utbild- ningen i Europa och göra ländernas system mer jämförbara. Prioriterade frågor är kvalitetssäk- ring, ömsesidigt erkännande av examina och stu- dieperioder samt implementering av ett system med flera cykler inom den högre utbildningen. Inom ramen för Köpenhamnsprocessen bedrivs fortsatt arbete för att höja kvaliteten i yrkesut- bildningen och främja internationell rörlighet för yrkesutbildade.

Inom ramen för EU-samarbetet har viktiga mål och ramverk antagits för att säkerställa kvali- tet, förbättrad tillgänglighet och ökad öppenhet mot omvärlden. Inom EU inleds under hösten 2004 förhandlingar om det framtida utbildnings- programmet för livslångt lärande som kommer att ersätta de nuvarande utbildningsprogrammen Sokrates och Leonardo da Vinci. Regeringens mål är att öka rörlighet och internationellt ut- byte inom såväl gymnasieskolan som den högre utbildningen. Ökade kontaktytor mot om- världen, stöd till utbildnings- och forsknings- institutioner och insatser för internationalisering förväntas bidra till en rättvis och hållbar global

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utveckling vilket är ett gemensamt mål för Sveriges politik för global utveckling.

Det svenska studiemedelssystemet, förbättra- de möjligheter till erkännande av studier utom- lands samt vårt deltagande i EU:s utbildnings- och utbytesprogram har vidgat möjligheterna för den enskilde att studera utomlands. Många skolor och lärosäten har etablerat internationella kontakter och antalet utländska studenter i Sverige har ökat. Lärosäten måste klara den globala konkurrensen när det gäller att attrahera studenter och har som målsättning att erbjuda internationellt attraktiva utbildningar. Det är viktigt att de erfarenheter som utbyten ger till- varatas.

Den 31 december 2006 avslutas den andra etappen av programmen Sokrates och Leonardo da Vinci vilka ger stöd till rörlighet, utbyten och samverkan inom den allmänna respektive den yrkesinriktade utbildningen. Samtidigt avslutas ett antal andra verksamheter för utbildningssam- arbete mellan medlemsstaterna, t.ex. program- met e-Learning. Den europeiska kommissionen antog i juli 2004 ett förslag att hela EU:s interna utbildningssamarbete för perioden 2007–2013 förs till ett integrerat handlingsprogram för livs- långt lärande, vilket både Europeiska rådet och ministerrådet har ställt sig bakom. Kommissio- nen föreslår att budgeten för programmet utökas avsevärt jämfört med föregående programperiod. Förslaget innebär en förenklad programadmini- stration samt att beslut i större utsträckning kommer att decentraliseras till medlemsstaterna. Målet är att kommissionens förslag skall kunna antas av Europaparlamentet och ministerrådet i slutet av 2005.

Det nyinrättade programmet Erasmus Mundus berörs inte av de planerade föränd- ringarna. Det genomförs 2004–2008 med en total budget om 230 miljoner euro och skall bi- dra till ökat intresse bland både inom- och utom- europeiska studenter för studier vid olika europeiska lärosäten. Programmet ger stöd till gemensam utveckling av masterutbildningar i samverkan med tredje land och till stipendier som i storlek motsvarar de amerikanska Fulbright-stipendierna. Erasmus Mundus är ett led i uppföljningen av de gemensamma framtids- mål för utbildningssystemen som antagits inom Lissabonstrategin vid sidan av rådets och kom- missionens särskilda arbetsprogram för uppfölj-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ningen av målen. I mars 2004 lämnades en del- rapport till Europeiska rådet om genomförandet av arbetsprogrammet. Hur Sverige förhåller sig till målen redovisas särskilt under avsnitt 4.6 Resultatbedömning för politikområdet Utbild- ning.

Av stor betydelse för att utbildningsmålen skall uppnås är även det utvecklingsarbete för ökad rörlighet, kvalitet och jämförbarhet mellan utbildningssystemen som sker inom ramen för Bologna- och Köpenhamnsprocesserna för högre respektive yrkesinriktad utbildning. I an- slutning till Köpenhamnsprocessen har Europa- parlamentet och ministerrådet enats om inför- ande av kompetensportföljen Europass, där studerande och arbetssökande kan samla olika europeiska dokument för redovisning av kvali- fikationer. I åtgärden, som syftar till att under- lätta rörligheten över gränserna, ingår också sam- ordning av insatser för information och vägled- ning beträffande utbildningsmöjligheter i Europa. Rådet har dessutom under 2004 antagit gemensamma principer för kvalitetssäkring i yrkesutbildningen och för validering av in- formellt lärande.

OECD

OECD jämför och analyserar utbildnings- systemen i medlemsländerna. Den utbildnings- politiska diskussionen i medlemsländerna har starkt påverkats av OECD:s rapporter inom utbildningsområdet. Detta gäller inte minst det s.k. PISA-projektet som vart tredje år presen- terar jämförande indikatorer på 15-åringars kun- skaper i matematik, naturkunskap och läsning. OECD publicerar årligen ”Education At a Glance” med aktuell utbildningsstatistik för samtliga medlemsländer.

Organisationen arrangerade ett utbildnings- ministermöte i Dublin i mars 2004. Vid minister- mötet diskuterades kvalitet i utbildningssyste- men, tillgång till kvalificerade lärare samt den högre utbildningen. I flertalet av medlems- länderna går utvecklingen i riktning mot ökad decentralisering av styrsystemen, vilket för med sig krav på olika metoder för kvalitetssäkring. De flesta länder utvecklar någon typ av mät- ningar av elevernas kunskaper. Sverige tillhör de länder som publicerar resultaten av mätningarna på skolnivå.

OECD genomför även tematiska översyner av medlemsländernas utbildningssystem. Sverige har nyligen deltagit i en översyn av hur attrak-

tionskraften i läraryrket skall kunna ökas. OECD färdigställer inom kort sin bedömning av det svenska systemet för lärares rekrytering och utbildning samt deras anställningsförhållanden. Därefter framställer OECD en syntesrapport som diskuteras med medlemsländerna.

Sverige har även deltagit i ett projekt som drivits gemensamt av OECD och Higher Educa- tion Funding Council for England som finan- sierar de engelska lärosätena. Projektet har handlat om styrning och finansiering av högre utbildning och avslutades under våren 2004. Gemensamma utvecklingstendenser och ut- maningar inom området har publicerats i en syntesrapport. Sverige har även deltagit i en tematisk analys av vuxnas lärande. En slut- rapport väntas i slutet av året och resultaten skall redovisas vid en konferens i Sverige under mars 2005. Sverige deltar även i en granskning av lik- värdigheten i utbildningssystemen. Särskilt granskas social snedrekrytering, jämställdhet och likvärdighet för invandrare och barn till in- vandrare i det svenska utbildningssystemet.

Vidare deltar Sverige i en nyligen påbörjad översyn av politiken för den högre utbildningen och i ett gemensamt projekt med Unesco som syftar till att skapa gemensamma riktlinjer för kvalitetssäkring och erkännande av högre utbild- ning. Därutöver deltar Sverige i ett projekt som undersöker betygs- och examenssystemens be- tydelse för det livslånga lärandet.

Nordiska ministerrådet

Det övergripande målet för det nordiska sam- arbetet är att göra Norden till en föregångs- region för utveckling av mänskliga resurser. Detta skall ske genom erfarenhetsutbyte och ut- vecklingssamarbete samt genom att samarbetet koncentreras till områden där det stärker natio- nell utveckling och är nyttigt ur ett resursper- spektiv. Samarbetet skall utvecklas genom sektoriella handlingsplaner, nordiska avtal, mobi- litetsprogram och tidsbegränsade projekt. Det nordiska samarbetet skall även tjäna som bas för samråd och erfarenhetsutbyte inför ländernas deltagande i annat internationellt samarbete.

Nordiska ministerrådet fattade år 2003 beslut om en reformering av de nordiska mobilitets- och nätverksprogrammen och slog därigenom samman vissa verksamheter och skapade en en- hetlig administrativ struktur för de nya programmen. Denna nyordning trädde i kraft den 1 januari 2004.

2004 präglas i huvudsak av uppföljningen av vitboken om hur Norden skall kunna utvecklas till en internationellt ledande region för forsk- ning och innovation. Vidare handlar det nordiska samarbetet under 2004 i stor utsträckning om att förverkliga den handlingsplan som upprättades under det svenska ordförandeskapet 2003, syft- ande till att reducera nordiska gränshinder på ut- bildningsområdet. Bland annat antogs ett nytt gymnasieavtal. Det gamla så kallade Sigtunaav- talet om erkännande av bevis avseende högre ut- bildning ersattes också med en Reykjavik- deklaration som bättre står i samklang med Lissabonkonventionen på samma område. Där- utöver har en kartläggning gjorts över hur er- kännande av yrkeskompetens fungerar mellan de nordiska länderna. Projektet kan därvid bidra till det europeiska arbetet med erkännandefrågor inom ramen för Köpenhamnsprocessen. Arbetet med den handlingsplan som skall styra det nordiska samarbetet på utbildnings- och forsk- ningsområdet under perioden 2005-2007 ägnas också mycket tid, liksom realiseringen av det fördjupade samarbetet med det nordiska närom- rådet.

Till följd av Nordiska ministerrådets (NMR) översyn av de gemensamma nordiska insti- tutionerna har NMR under 2003 fattat beslut om avveckling av Nordens folkliga akademi i Göteborg från och med den 1 augusti 2004. Det nordiska samarbetet rörande vuxnas lärande kommer istället att samordnas inom ett nordiskt nätverk för vilket ett samordnande sekretariat placeras vid Nationellt centrum för flexibelt lär- ande.

Unesco

Unesco ansvarar för FN:s årtionde om utbild- ning för hållbar utveckling som inleds 2005. Arbetet med årtiondet är centralt för Sveriges arbete inom Unesco. Sverige kommer även att fortsätta arbetet med att förankra förslagen om reformer för Unescos organisation och budget- process. Unescos största program är Utbildning för alla och utgör ett viktigt redskap för att upp- nå FN:s millenniemål om tillgång till utbildning och Sverige fortsätter arbetet med programmets genomförande. Sverige arbetar vidare aktivt med den konvention om det immateriella kulturarvet som antogs av generalkonferensen år 2003 samt med förberedelser för arbetet med konventionen avseende kulturell mångfald.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling lyfts generellt fram som en avgörande faktor för att nå fram- gång i arbetet med att förverkliga handlings- planen för hållbar utveckling som antogs vid FN:s världstoppmöte i Johannesburg år 2002. I handlingsplanen med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och den miljömässiga, understryks betydelsen av utbildningsinsatser inom nära nog samtliga områden.

Regeringen tillsatte i maj 2003 en särskild kommitté, Kommittén för utbildning för hållbar utveckling (dir. 2003:68), med två huvudupp- gifter. Den ena är att kartlägga omfattningen av utbildning för hållbar nationell och global ut- veckling på olika nivåer av det svenska utbild- ningssystemet samt att stimulera till ytterligare insatser. Den andra uppgiften var att organisera ett internationellt seminarium om utbildning och lärande för hållbar utveckling. Detta ägde rum i form av ett rådslag med namnet ”Learning to change our world – international consultation on education for sustainable development” i Göteborg den 4-7 maj 2004. Rådslaget blev framgångsrikt och ett omfattande utvärderings- arbete, där många aktörer från rådslaget är in- kluderade, har skett. Kommittén lämnar sitt be- tänkande i oktober 2004. Genom detta arbete kan Sverige spela en aktiv roll i arbetet med FN:s årtionde om Utbildning för hållbar utveckling 2005-2014.

Sverige har tillsammans med medlemmarna i Östersjöstaternas råd ingått en överens- kommelse om att stärka utbildning för hållbar utveckling på alla nivåer av utbildningssystemet.

4.5.2Insatser utanför politikområdet

Politikområdet Utbildningspolitik har ett nära samband med andra politikområden. Den största delen av verksamheterna inom politikområdet Utbildningspolitik bedrivs av kommunerna. Det gäller förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skola och kommunernas vuxenutbildning. Verk- samheten finansieras främst med kommunala skatteintäkter och generella statsbidrag under ut- giftsområde 25 Allmänna bidrag till kom- munerna.

Verksamheten inom universitet och hög- skolor finansieras inte enbart från politikom- rådet Utbildningspolitik utan också med medel från politikområdet Forskningspolitik och från

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

andra forskningsfinansiärer. Lärande pågår inte bara inom ramen för politikområdet Utbild- ningspolitik utan också i form av personalutbild- ning, kompetensutveckling i arbetslivet och arbetsmarknadsutbildning inom politikområdet Arbetsmarknad och i andra sammanhang.

Studiestödssystemet är på olika sätt kopplat till övriga trygghetssystem inom andra politik- områden som Ekonomisk familjepolitik. En sär- skild utredare har haft i uppdrag (dir. 2002:120) att kartlägga samspelet mellan de olika systemen. Utredaren har även analyserat förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande. Upp- draget är slutfört och betänkandet Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130) bereds för närvarande i Regeringskansliet.

När det gäller att förverkliga kulturpolitiken spelar Folkbildningen en viktig roll.

4.6Resultatbedömning för politikområdet Utbildning

4.6.1Sverige och de gemensamma europeiska utbildningsmålen

EU:s stats- och regeringschefer konstaterade vid toppmötet i Lissabon våren 2000 att Europeiska unionen stod inför en genomgripande föränd- ring till följd av globaliseringen och utmaning- arna från en ny kunskapsbaserad ekonomi. De enades om ett strategiskt mål inför år 2010, näm- ligen att EU skall bli världens mest konkurrens- kraftiga och dynamiska kunskapsbaserade eko- nomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk till- växt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning.

Våren 2001 kom medlemsstaterna överens om gemensamma mål för sina utbildningssystem. Tre strategiska mål, uppdelade på 13 delmål, har antagits. Det är dock medlemsländerna som har det fulla ansvaret för att dessa mål uppnås. I detta avsnitt redovisas såväl målen som läget i svensk utbildning i förhållande till indikatorer som fastställts på europeisk nivå.

4.6.2Strategiskt mål 1: Bättre kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen

Målet berör lärarrekrytering, grundläggande kunskaper och nyckelkompetenser samt effektiv resursanvändning.

Lärarna – kvalitet och rekrytering

Lärarna utgör den centrala framgångsfaktorn för en bra utbildning. Att utbildningssystemen kan försörjas med tillräckligt många välutbildade lärare är därmed ett centralt mål. Om man lyckas med detta beror i hög grad på demografiska faktorer och på läraryrkets attraktivitet.

I Sverige har en ny lärarutbildning införts, vilken bygger på de delvis nya krav som ställs på lärarna. Antalet sökande till lärarutbildningen har därefter ökat. En särskild lärarutbildning för verksamma lärare som saknar lärarexamen har inrättats. Genom bl.a. projektet Attraktiv Skola samarbetar regeringen med arbetsmarknadens parter för att öka yrkets attraktivitet. Fortbild- ningen av lärare är väl utbyggd i Sverige i jäm- förelse med de flesta andra länder.

Lärartätheten är i internationell jämförelse hög, men ett förhållande som behöver uppmärk- sammas är att medelåldern på lärarna i den svenska skolan är relativt hög. Sverige, liksom många andra länder, har också en förhållandevis stor andel lärare som saknar fullständig lärarut- bildning. Sammantaget behövs fortsatta an- strängningar på alla nivåer för att öka läraryrkets attraktivitet och för att säkra lärarförsörjningen.

Grundläggande kunskaper

Goda grundläggande kunskaper i språk, mate- matik och naturvetenskap är avgörande för både individens fortsatta lärande och det moderna samhället och ekonomin. Dessutom krävs idag sådana nyckelkompetenser som att lära sig att lära, att ha självtillit och initiativförmåga och för- måga att kunna ta ansvar.

Tillgång till kostnadsfri utbildning av god kvalitet för alla är en grundläggande princip i Sverige. Vuxenutbildningen för att komplettera utbildningen är sedan länge en viktig del av det svenska systemet. Förskolan skall vara ett första steg i ett livslångt lärande. Utbildningsnivån i

Sverige är hög i relation till övriga europeiska länder, men inte högst (diagram 4.1).

Diagram 4.1 Diagram 4.1 Andel 22-åringar med lägst gymnasieutbildning 2000. Eurostat, LFS.

Norge

Finland

Sverige

Frankrike

Belgien

Tyskland

EU-15

Danmark

Holland

Italien

Island

100

Procent

Europaindikatorerna visar också att läsförmågan

– i enlighet med aktuella internationella mät- ningar – är god eller mycket god bland svenska barn och ungdomar, samtidigt som det finns en grupp av framför allt pojkar och elever med ut- ländsk bakgrund som har en svag läsförståelse och ett svagt läsintresse. Resultaten i matematik och naturvetenskap är i allmänhet inte lika goda som i läsförståelse men ändå en bit över snittet i såväl EU som OECD.

IT, naturvetenskap

För framtidens arbets- och samhällsliv är kom- petens hos alla inom informationsteknik (IT) samt naturvetenskap och teknik nödvändig. Ut- bildningssystemen måste ha en god teknisk IT- standard och de studerande måste få del av de nya möjligheterna till lärande och kommunika- tion. Intresset för matematik, teknik och natur- vetenskap måste stimuleras tidigt och fler be- höver examineras från högre studier inom dessa områden.

Skolan är viktig för att alla oavsett förutsätt- ningar skall lära sig behärska grundläggande IT- verktyg och stora satsningar har gjorts för att framför allt öka lärarnas pedagogiska IT-kompe- tens.

Sverige ligger väl till vad gäller tillgång till datorer och internetuppkopplingar i skolor och

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

högskolor. De svenska lärarna har fått en ökad kunskap i att använda datorer för kommunika- tion m.m. men förefaller inte höra till de flitigaste användarna jämfört med kollegor i övriga länder.

Sverige har under en följd av år satsat på att öka intresset för teknik och naturvetenskap. Förstärkningar på läroplanssidan, en stor mängd projekt för att öka intresset hos barn och ett tekniskt basår för att bredda rekryteringen till högre teknisk utbildning hör till initiativen, till- sammans med inrättandet av fem nationella centra för förbättrad utbildning inom dessa om- råden. Sverige har också en relativt hög andel både studerande och examinerade från teknisk och naturvetenskaplig högre utbildning. Endast något eller några länder i Europa, beroende på vilken indikator som används, har högre andelar. (Se figur 2.) Behovet av välutbildade tekniker och naturvetare, men även det faktum att alltför många elever väljer bort matematik, teknik och naturvetenskap, motiverar fortsatta ansträng- ningar att stimulera intresset för dessa ämnen, inte minst hos flickor.

Diagram 4.2 Andel högskoleexaminerade inom teknik och naturvetenskap som andel av samtliga högskoleexaminerade 2000, Eurostat.

Irland

Sverige

Finland

EU-15

Japan

Danmark

USA

Ökade investeringar och kvalitetssäkring

EU-ländernas investeringar i medborgarnas kompetens bör öka. Resursfördelningen skall vara effektiv och rättvis, och länderna skall sträva såväl efter ökad tillgänglighet som efter höjd kvalitet.

Sverige satsar stora resurser på utbildning och har också kraftigt ökat dessa investeringar under

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

senare år. Det finns olika mått på investe- ringarna, men Sverige hör, oavsett vilket mått som används, till de länder i Europa som satsar mest på utbildning, se figur 3.

Diagram 4.3 Offentliga och privata utgifter för utbildningsinstitutioner som andel av BNP 2001, OECD EAG 2004.

Offentliga utgifter

Privata utgifter

USA

Danmark

Sverige

Norge

OECD

Finland

Procent

Ett decentraliserat utbildningssystem som det svenska möjliggör effektiv resursallokering i för- hållande till lokala behov, men nödvändiggör också en tydlig statlig kvalitetssäkring och granskning och ett statligt stöd för likvärdig ut- veckling över landet. Krav på lokala kvalitets- redovisningar på skolområdet samt nationell kvalitetsgranskning både av skolor och av hög- skolor är exempel på detta. Regeringen har, för- utom en kraftig satsning på högre utbildning under senare år, också tagit initiativ till riktade finansiella satsningar för ökad tillgänglighet till förskolan och för mer personal i skolan. Inom ramen för Kunskapslyftet och det efterföljande riktade statsbidraget har satsningar gjorts inom vuxenutbildningen.

Genomströmningen genom utbildningssyste- met är god i de flesta avseenden men behöver bli bättre, inte minst behöver en större andel avsluta gymnasieutbildningen inom avsedd tid, vilket också skulle medföra en tidigare högskolestart.

4.6.3Strategiskt mål 2: Att underlätta tillträdet för alla till utbildning

Målet tar sikte på att skapa en öppen inlärnings- miljö och ett attraktivt lärande samt att stödja aktivt medborgarskap, lika möjligheter och social sammanhållning.

Livslångt lärande

Tillträdet till utbildning skall förenklas och an- passas till individens förutsättningar. Utbild- ningssystemet skall vara flexibelt och det skall vara möjligt att byta spår och att komplettera sin utbildning. Livslångt lärande skall underlättas och stimuleras.

En stor och växande andel av barnen går idag i förskola i Sverige, ett resultat av bl.a. maxtaxa och allmän förskola. Gymnasieskolan är nu tre- årig för alla ungdomar och skall ge grundlägg- ande behörighet för högre studier. Stora sats- ningar har gjorts också på vuxenutbildning, exempelvis Kunskapslyftet som omfattade över 800 000 vuxna, och på utbyggnad av högskolan. Folkbildningen är ett viktigt inslag i Sveriges utbildningssystem. Ett generöst studiestöds- system, rätt till studieledighet och ökad distans- utbildning har underlättat studier på olika utbild- ningsnivåer. Sverige har sammantaget ett omfatt- ande utbildningssystem med god tillgänglighet och kvalitet. Dock behövs åtgärder för att mot- verka att elever lämnar skolan med dåliga förut- sättningar för ett livslångt lärande och för att minska den andel unga som varken studerar eller arbetar.

Diagram 4.4 Antal personalutbildningstimmar per 1000 arbetstimmar, CVTS 2001.

Danmark

Sverige

Finland

Norge

EU-15

Timmar

Likvärdighet och social sammanhållning

Utbildning skall främja demokratiska värden och den skall vara fullt tillgänglig för alla grupper i samhället. Medlemsländerna måste sörja för att sårbara grupper får reell tillgång till utbildning på

olika nivåer och motverka resursslöseri på grund av marginalisering.

Rätten till utbildning är väl förankrad i svensk lag, och en stor del av befolkningen deltar dag- ligen i någon form av utbildning. Sverige ligger i jämförelse med andra länder väl till när det gäller genomsnittligt deltagande i kompetensutveck- ling på arbetsplatsen. Stöd till dem som behöver för att genomföra sin utbildning är i stort väl ut- byggt. Funktionshindrade skall kunna utbilda sig på lika villkor, och här finns tecken på behov av förbättringar i skolan. Den demokratiska kom- petensen hos svenska elever är relativt god inter- nationellt sett, samtidigt som många elever säger sig ha lite inflytande över viktiga skolfrågor. Sverige har vid en internationell jämförelse ett likvärdigt skolsystem, mätt som skillnader i resultat mellan skolor. Kvinnor har dock betyd- ligt bättre språkkompetens och högre deltagande i vuxen- och högskoleutbildning.

Diagram 4.5 Andel av åldersgruppen 25-64 som deltar i utbildning (inom en 4-veckorsperiod innan undersökningstillfället), Eurostat, LFS 2002.

Finland

Danmark

Sverige

Norge

EU-15

Procent

4.6.4Strategiskt mål 3: Att öppna utbildningssystemen mot omvärlden

Här ingår samverkan mellan utbildning, arbetsliv och samhället i stort, behoven av att kunna flera (europeiska) språk samt vikten av europeisk mobilitet och identitet.

Samverkan med arbetsliv och samhälle

Samverkan mellan utbildningssystemen och arbetslivet och samhället behöver förbättras för

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

att öka utbildningens relevans för individ och samhälle. Partnerskap mellan utbildning, forsk- ning och näringsliv behöver utvecklas liksom företagarandan.

Samverkan med arbetslivet finns sedan länge i det svenska skolsystemet men fungerar olika väl i olika utbildningar. Högskolan har en uttalad samverkansuppgift och den synes ha utvecklats positivt. Det finns många initiativ i frågor om samverkan och även utveckling av företagaranda, men det saknas en samlad bild och utvärdering av kvalitet, inriktning och resultat.

Kunskaper i främmande språk

Goda språkkunskaper har betydelse för rörlig- heten i Europa; för studier, resor, arbete och handel. De bidrar till att utveckla förståelse, res- pekt och intresse för andra samhällen och kul- turer och till att skapa en europeisk sammanhåll- ning.

Sverige har hög ambitionsnivå i engelska- undervisningen och når också goda resultat. Engelskan har en stark ställning inom fritids- sfären, i yrkeslivet och i studier. Detta kan med- verka till att motivationen för att lära ytterligare europeiska språk har minskat. Andelen elever i Sverige med grundläggande kunskaper i fler språk än engelska är ändå större än tidigare och de andelar som studerar tyska, franska eller spanska är högre än EU-snittet både på grund- skole- och på gymnasienivån.

Mobilitet

Ökad rörlighet och ett ökat utbyte är en del av det större åtagande som gäller fri rörlighet för personer inom Europeiska unionen. En för- bättrad mobilitet bör också öka den europeiska dimensionen inom utbildningen. Förutsätt- ningarna för rörlighet behöver utvecklas men också intresset för och erkännandet av europeisk utbildning i världen.

Inom svensk utbildningspolitik är främjande av en europeisk dimension i utbildning och mobilitet en del av internationaliseringen på ut- bildningsområdet. Utbildning skall, på alla nivåer, främja kontakter och utbyte. Det skall också vara attraktivt för utländska studerande att studera i Sverige.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Studiestödssystemet i Sverige underlättar mobilitet. Sverige deltar också i ett omfattande samarbete för att stärka den högre utbildningen i Europa och göra de olika ländernas system och examina jämförbara. Sverige hävdar sig, med de mått som finns tillgängliga, väl när det gäller mobiliteten i stort. Sverige har relativt sett många som studerar utomlands, även om utres- andet via Erasmusprogrammet minskat en del de senaste åren. Sverige tar också emot många ut- ländska studerande och lärosätena erbjuder ett stort antal kurser på engelska. Sverige har dock ett lågt utbytesdeltagande bland lärare och lärar- studenter, ett förhållande som också gäller de flesta övriga länder.

Diagram 4.6 Antal in- och utresande Erasmusstudenter per 1000 studenter i högre utbildning 2001, OECD.

Inresande

Utresande

Norge

Sverige

EU-14

Danmark

Finland

Antal per 1000 studenter

4.6.5Resultat i ett nationellt perspektiv

Förskoleverksamheten har byggts ut kraftigt under de senaste decennierna. Antalet förskolor ökar medan familjedaghem och öppna förskolor minskar. Antalet barn inom skolbarnsomsorgen ökade mellan 2001 och 2002 bl.a. till följd av av- giftssänkningarna genom införandet av max- taxan. Mellan 2002 och 2003 har dock skett en minskning med ca 9 000 barn till knappt 342 000 inskrivna barn vilket dock motsvarar ungefär samma andel barn.

Ökningen av gruppstorlekarna inom för- skolan har avstannat, t.ex. är den vanligaste gruppstorleken på småbarnsavdelningarna (barn 1–3 år) 14–16 barn. Personaltätheten i förskolan har minskat något mellan 2002 och 2003 från 5,3 till i genomsnitt 5,4 barn per årsarbetare. Grupp- storlekarna i fritidshemmen har minskat och

personaltätheten har ökat något mellan 2002 och 2003.

Resultat från undersökningar inom förskole- verksamheten i Sverige pekar på att den pedago- giska kvaliteten i verksamheterna är hög. För- äldrar är i hög grad nöjda med den omsorgsform deras barn deltar i. Det brister dock ofta i upp- följningen och utvärderingen av skolbarnsom- sorgen.

Behovet av personal i förskolan kommer en- ligt Skolverkets bedömning att öka. En ny be- folkningsprognos anger högre födelsetal än tidi- gare.

Minskningen av antalet elever i förskole- klassen fortsätter. Antalet årsarbetare i förskole- klassen har minskat mer än antalet elever vilket medför att personaltätheten har minskat från 8,0 föregående läsår till 7,8 årsarbetare per 100 elever det här läsåret.

Elevantalet i grundskolan sjunker och uppgår läsåret 2003/04 till 1 046 000 elever. Det är 11 000 färre elever jämfört med föregående läsår. Antalet elever kommer att fortsätta minska under de närmaste åren.

Antalet lärare i grundskolan är 1 150 fler läs- året 2003/04 jämfört med 2002/03. Eftersom elevantalet minskat något innebär det att lärar- tätheten ökat från 7,9 till 8,0 heltidstjänster per 100 elever.

Uppföljning av hur statsbidraget för personal- förstärkningar har använts visar att det mellan läsåren 2000/01 och 2002/03 fanns 8 500 fler hel- tidstjänster inom skola och fritidshem. Ungefär 5 500 av dessa tjänster finansierades av det riktade statsbidraget. Huvuddelen av personal- förstärkningarna har riktats mot grundskolan, men det är inom särskolan som den pedagogiska personaltätheten ökat mest.

Den genomsnittliga kostnaden per elev i grundskolan har ökat med 1,5 procent till 64 700 kronor per elev.

För våren 2003 var det genomsnittliga merit- värdet av elevers slutbetyg i grundskolan 205,4, vilket är en ökning jämfört med föregående vår då meritvärdet var 204,6. Det är såväl elever med utländsk som med svensk bakgrund som har fått bättre resultat. Särskilt positiv har utvecklingen varit för skolor som ingår i försöksverksamheten utan timplan i grundskolan och då speciellt för pojkar och elever med utländsk bakgrund.

Läsåret 2002/03 avslutade 25,3 procent av eleverna grundskolan utan att nå kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Andelen var densamma

som året innan. Andelen som helt saknade slut- betyg var drygt en procent.

Svenska ungdomar är mycket duktiga i engel- ska. Det visar den undersökning som åtta euro- peiska länder har deltagit i och som både fokuse- rar på ungdomars kunskaper i och uppfattningar om engelska. Undersökningen initieras av The European Network of Policy Makers for the Evaluation of Education Systems.

Nästan alla ungdomar fortsätter att studera i gymnasieskolan. Läsåret 2003/04 gick totalt 333 928 elever i gymnasieskolan, vilket är en ökning med drygt 11 300 elever jämfört med året innan. Antalet tjänstgörande lärare omräknat till heltidstjänster uppgick till ca 27 350, vilket är en ökning med nästan fyra procent från föregående läsår. Den totala kostnaden för gymnasieskolan med kommunal huvudman, exklusive kostnad för skolskjuts, beräknas uppgå till 22,9 miljarder kronor år 2003. Jämfört med året innan är det en ökning med 1,7 procent.

Under senare år har det genomsnittliga be- tygsresultatet förbättrats. Resultaten varierar dock mellan olika huvudmän och bland olika kommuner. Likaså skiljer det sig mellan olika gymnasieprogram. Läsåret 2002/03 lämnade 81,5 procent av eleverna i år 3 gymnasieskolan med slutbetyg, vilket är en ökning med en procenten- het sedan föregående läsår. Av dessa elever upp- nådde 89,2 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier, vilket är en ökning med tre procentenheter jämfört med föregående år. Av de elever som våren 2001 fick slutbetyg från gymnasieskolan började 18,3 procent direkt i högskolan, vilket är en ökning jämfört med tidigare år då andelen legat runt 17 procent sedan 1995/96. År 2001 hade 40 procent av 25-åringarna bosatta i Sverige påbörjat en svensk högskoleutbildning.

Sverige har en lång tradition av vuxenutbild- ning och en mycket stor del av den vuxna be- folkningen tar del av någon form av organiserat, formellt eller icke-formellt, lärande. Under 2003 samlade studieförbunden drygt 2,5 miljoner del- tagare i studiecirklar. Många deltar i flera studie- cirklar och uppskattningsvis handlar det om minst 1,5 miljoner personer som studerade i cirkelverksamhet. Folkhögskolornas kursverk- samhet hade under hösten 2003 över 100 000 deltagare. Även inom folkhögskolan kan en person studera i fler än en kurs, framför allt i de korta kurserna som svarar för över två tredje- delar av deltagarantalet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under läsåret 2002/03 uppgick antalet studer- ande i kommunal vuxenutbildning till ca. 244 000, vilket motsvarar ca. 155 000 helårs- platser. Ytterligare runt 70 000 studerande åter- fanns under 2003 inom bl.a. kvalificerad yrkesut- bildning (KY), svenskundervisning för in- vandrare (sfi), vuxenutbildning för utvecklings- störda (särvux) och kompletterande utbild- ningar. Alla studerade dock inte på heltid.

Den vuxna befolkningens deltagande i lärande har stor betydelse för en höjd total utbildnings- nivå, ökad sysselsättning, en levande demokrati och möjligheter för människor att uppnå sina livsmål.

Utbyggnaden av den grundläggande hög- skoleutbildningen som skett under hela 1990- talet har fortsatt även under de första åren av 2000-talet. Antalet helårsstudenter ökade under 1990-talet från knappt 150 000 till 250 000. Där- efter har antalet helårsstudenter fortsatt att öka. De senaste fyra åren har antalet helårsstudenter ökat med totalt 50 000 vilket innebär en ökning med 22 procent. Av 29 lärosäten med uppdrag att öka antalet helårsstudenter totalt 2003 i för- hållande till 2002 har 27 lärosäten uppfyllt detta uppdrag. Sammantaget har helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik fortsatt att öka.

Antalet avlagda examina i grundutbildningen ökade med 4 100 mellan läsåren 2001/02 och 2002/03, vilket innebär en ökning med 9 procent.

Antalet aktiva och examinerade i forskarut- bildningen har ökat, medan antalet nybörjare har minskat något mellan 2002 och 2003. Efter tre år i fyraårsperioden 2001–2004 har 87 procent av regeringens mål för antalet forskarexamina för samtliga vetenskapsområden uppnåtts.

Under ett antal år i början av 2000-talet har lärosätena haft vissa svårigheter att uppfylla sina uppdrag och därmed utnyttja tilldelade takbe- lopp. År 2000 utnyttjades 96 procent av takbe- loppen, 2001 utnyttjades 95 procent och 2002 utnyttjades 99 procent. För 2003 översteg dock det sammantagna utfallet för universitet och högskolor takbeloppen med 2,5 procent eller cirka 390 miljoner kronor.

Under 2003 ökade antalet personer som stu- derade på kurser inom Sveriges nätuniversitet till cirka 50 000.

Staten satsade under 2003 cirka 21 miljarder kronor på studiestödsverksamheten i form av studiebidrag till studerande. Dessutom utbe-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

talades cirka 12 miljarder kronor i lån till studer- ande. Kostnaden för att administrera studie- stödet är cirka 400 miljoner kronor årligen.

Under budgetåret 2003 fick drygt 900 000 studerande studiestöd, därutöver fick cirka 11 500 studerande bidrag vid korttidsstudier och 1 100 högskolestuderande med synskada eller läshandikapp erhöll studielitteratur. Vidare fick cirka 260 föräldrar bidrag till kostnader för utbildning i teckenspråk och cirka 430 gymnasie- elever med funktionshinder fick bidrag till kost- nader för studier vid riksgymnasierna.

Under 2003 hade drygt 1,4 miljoner låntagare en studieskuld. Låntagarnas skuld till Centrala studiestödsnämnden uppgick till cirka 160 miljarder kronor.

4.6.6Analys och slutsatser

Regeringens mål med verksamhetsområdet barn- och ungdomsutbildning är att öka andelen elever som når målen för utbildningen. Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att klara målet och för att stödja kommunerna som har ansvar för att ge alla elever en bra skolgång.

Genom ett omfattande reformarbete har till- gängligheten till barnomsorg ökat, avgifterna sänkts och nya grupper av barn har fått del av verksamheten. Reformerna om maxtaxa och all- män förskola m.m. har gjort förskolan tillgänglig för de barn som tidigare utestängdes på grund av föräldrarnas ekonomi eller livssituation. Idag når förskolan de allra flesta fyra- och femåringar, drygt 88 procent.

Kvaliteten på verksamheten är den av rege- ringen nu mest prioriterade frågan. Som ett led i att stärka förskolans kvalitet har regeringen aviserat ett särskilt statsbidrag till personalför- stärkning i förskolan. Insatser genomförs både för att förbättra tillgången på personal och ut- veckla möjligheterna för den nuvarande persona- len att utveckla sin kompetens.

Satsningen genom det särskilda statsbidraget för personalförstärkningar i skola och fritidshem som infördes 2001 har varit mycket framgångs- rik. Kommunerna har ökat sin personal i verk- samheterna med sammanlagt 8 500 heltids- tjänster. Dessa förstärkningar har stor betydelse för de elever som behöver stöd för att nå målen uttryckta i läroplan och kursplaner.

Slutbetygen i grundskolan har blivit allt bättre under en rad av år. Den preliminära betygsstati-

stiken från Skolverket visar dock på en marginell försämring jämfört med förra året. Meritvärdet för elever med utländsk bakgrund har ökat något och visar en positiv trend. Skillnaden är dock fortfarande stor jämfört med elever med svensk bakgrund.

Under de senaste åren har andelen gymnasie- skolelever som fullföljer studierna inom fyra år minskat samtidigt som andelen 20-åringar med grundläggande högskolebehörighet sjunkit. Till följd av detta har regeringen vidtagit en rad åt- gärder för ökad måluppfyllelse. De förslag som presenteras i gymnasiepropositionen (prop. 2003/04:140) syftar till en ökad måluppfyllelse genom att de brister som funnits i gymnasie- skolan åtgärdas. Reformering av gymnasie- skolans individuella program är i detta samman- hang särskilt viktigt. Satsningen på individuella program där alla elever fr.o.m. den 1 juli 2006 skall erbjudas heltidsstudier syftar till att öka andelen elever som fullföljer en gymnasie- utbildning.

Den 1 mars 2003 delades det tidigare Statens skolverk upp i två myndigheter. Ett nytt Statens skolverk inledde sitt arbete, vilket innebar ett förändrat och renodlat uppdrag. Skolverkets in- satser har till övervägande delen bestått i att på olika sätt sprida och tillgängliggöra resultat som framkommit inom bl.a. utbildningsinspektioner. Under hösten 2003 har utbildningsinspektionen granskat ca 220 kommunala och fristående grund-, gymnasie- och särskolor i 21 kommuner. Genom inspektionen ges en god bild av kvali- teten i verksamheterna, och som en följd av vad som kommer fram leder en inspektion till kon- kreta krav eller förslag på åtgärder som en kom- mun skall eller kan vidta med anledning av in- spektionsresultatet.

Skolverkets samlade insatser under 2003 har haft positiv betydelse på barn- och ungdomsut- bildningen mot en ökad måluppfyllelse. Det gäller dels i den meningen att insatserna bidragit till den offentliga debatten och indirekt medfört att kommuner och skolor stimulerats till förbätt- ringsåtgärder, dels direkt genom inspektionens granskningar, krav på åtgärder och rekommen- dationer samt genom att tillgängliggöra informa- tion och användbara verktyg via nätet.

Betydande insatser har under de senaste åren gjorts inom vuxenutbildningsområdet. Vuxenut- bildningen måste kunna skapa reella förutsätt- ningar för livslångt lärande genom att erbjuda ut- bildning och stöd för lärande som svarar mot

den enskildes behov och förutsättningar. Det är angeläget att kommunerna vidmakthåller en hög ambitionsnivå när det gäller vuxenutbildningen även efter det att det riktade statsbidraget upp- hört, så att de av riksdagen uppställda målen för vuxnas lärande kan uppnås.

Svenskundervisning för invandrare (sfi) är ett fortsatt prioriterat område. Regeringen avser återkomma till riksdagen i särskild ordning an- gående den fortsatta reformeringen av sfi.

Det finns ett stort behov av kortare yrkesut- bildningar på eftergymnasial nivå. Överföringen av vissa påbyggnadsutbildningar till statligt an- svar är ett led i den pågående utvecklingen av dessa utbildningsformer. Regeringen har för- ordnat en arbetsgrupp med uppgift att analysera utbudet av eftergymnasial yrkesutbildning. Resultatet av gruppens arbete avses ge underlag för den fortsatta utvecklingen av yrkesutbild- ningen.

De mål för antalet examina inom grundutbild- ningen som regeringen satt upp kommer sanno- likt att nås vad gäller civilingenjörsexamen och arkitektexamen, sjuksköterskeexamen och lärar- examen med inriktning mot tidigare år. Det är mera tveksamt om målet för lärarexamen med inriktning mot senare år kommer att nås. Målet för antal magisterexamina med ämnesdjup har i det närmaste uppnåtts redan efter tre år av fyra- årsperioden.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Den svenska nätuniversitetssatsningen har inneburit en snabb tillväxt av nätburna kurser och därmed har möjligheten att bedriva hög- skolestudier även utanför högskoleorterna ökat avsevärt. IT-stödd distansutbildning har nu blivit permanent etablerad som utbildningsform.

Resultaten av studiestödsverksamheten under 2003 indikerar att verksamheten i allt väsentligt når sitt syfte. Därmed har studiestödet bidragit till att fylla de platser som utbildningsväsendet erbjudit och att målen för politikområdet upp- nåtts.

4.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrapporter. Inom politikområdet har Statens skolverk, Sameskol- styrelsen och Centrala studiestödsnämnden er- hållit invändning i revisionsberättelsen avseende räkenskapsåret 2003. Regeringen behandlar in- vändningen för berörda myndigheter under respektive anslag.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

5 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, familjedaghem och kompletterande förskole- verksamhet (öppen förskola). Skolbarnsomsorg bedrivs i form av fritidshem och familjedaghem. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarns- omsorgen även bedrivas i form av öppen fritids- verksamhet.

Som ett led i att stärka förskolans kvalitet har regeringen aviserat ett särskilt statsbidrag till personalförstärkning i förskolan. Statsbidraget skall göra det möjligt för kommunerna att an- ställa 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan och beräknas till en miljard kronor 2005 samt två miljarder kronor 2006 och 2007. Målet med stödet är att öka personaltätheten, minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan.

5.1Insatser

Barnomsorgen har blivit en självklar del av det moderna, generella välfärdssamhället som gör det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Genom ett om- fattande reformarbete har tillgängligheten ökat, avgifterna sänkts och nya grupper av barn har fått del av verksamheten. Förskolan ger en viktig grund för barnens livslånga lärande. Reformerna om maxtaxa och allmän förskola m.m. har gjort förskolan tillgänglig för de barn som tidigare utestängdes på grund av föräldrarnas ekonomi eller livssituation. Idag når förskolan de allra flesta fyra- och femåringar, drygt 88 procent. Bara det senaste året ökade antalet barn i för- skolan i dessa åldrar med 8000 barn. Totalt finns 96 procent av alla fyra- och femåringar i förskola och familjedaghem.

Sedan förskolan blivit en del av utbildnings- systemet har det pedagogiska perspektivet på verksamheten kommit i fokus. Detta ställer för- skolan inför nya utmaningar. Kvaliteten på verk- samheten är den av regeringen nu mest priori- terade frågan. Regeringen kommer inom kort att behandla frågor om förskolans kvalitet i en sär- skild proposition om kvalitet i förskolan.

5.1.1Maxtaxa och allmän förskola m.m.

Statens skolverk har regeringens uppdrag att under femårsperioden 2002–2007 årligen följa upp reformen maxtaxa och allmän förskola m.m. Enligt uppföljningen 2004 har volymökningar i samband med reformernas införande och där- med sammanhängande ökade kostnader inte lett till kvalitetsförsämringar. Fler heltidstjänster har tillkommit i verksamheten under åren 2001– 2003 och personaltätheten i förskolan har varit i stort sett oförändrad.

Maxtaxa

Maxtaxan i förskoleverksamhet och skol- barnsomsorg har som främsta syfte att öka tillgängligheten för fler grupper, förbättra barn- familjernas ekonomi, minska marginaleffekterna och underlätta arbetskraftsdeltagande. Viktigt är även att begränsa avgifternas koppling till barnens närvarotider samt att minska avgifts- skillnaderna mellan kommunerna i landet. Ett särskilt statsbidrag ersätter kommunerna för

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ökade kostnader, dvs. minskade föräldraavgifter i samband med reformen.

Reformens genomslag är stort eftersom samt- liga kommuner är anslutna till systemet med maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsom- sorg.

Skolverket uppskattar i uppföljningen 2004 att statsbidraget för maxtaxa sammantaget täckt kommunernas avgiftsbortfall. Skillnaderna i av- gifter mellan kommunerna har utjämnats. Barn- familjerna har fått lägre avgifter och reformen har därigenom gett dem ett ökat konsumtions- utrymme.

Skolverkets uppföljning visar också att ett flertal kommuner återinförde ett avgiftssystem utan relatering till barnens närvarotider. En fjärdedel av kommunerna (73) hade år 2002 högst två tidsintervall, dvs. hel- och deltidstaxa. Endast fem procent av kommunerna hade fem eller fler intervall.

Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder på en halv miljard kronor per år har under reform- ens första år främst använts till personal- förstärkningar inom förskoleverksamheten. Under 2003 har 1 490 årsarbetare anställts för bidraget.

Därutöver genomfördes under 2003 kompetenshöjande åtgärder i ca hälften av kommunerna för totalt 75 miljoner kronor. Exempel på sådana insatser är specialpedagogisk utbildning, fortbildning för arbetslaget, språkut- veckling, verksamhetsutveckling samt dator- och IT-insatser.

Allmän förskola

Allmän förskola, som infördes den 1 januari 2003, ger barnen från och med höstterminen det år de fyller fyra år rätt till avgiftsfri förskola minst 525 timmar om året. Därmed får barnen samma rätt till stöd och stimulans oavsett familjeförhållanden eller var i landet de bor. An- delen fyra- och femåringar i förskola ökade med cirka 8 000 barn från 83,3 procent år 2002 till 88,2 procent år 2003.

Allmän förskola integreras huvudsakligen i ordinarie verksamhet. I en fjärdedel av kommun- erna är ett fåtal fyra- och femåringar inskrivna i både familjedaghem och förskola.

Tre fjärdedelar av kommunerna erbjuder avgiftsfrihet för fyra- och femåringar även i familjedaghem. Det är ingen större skillnad i

överströmningen från familjedaghem till för- skola i de kommuner där man inte erbjuder av- giftsreduktion, vilket tyder på att andra faktorer än avgiften påverkar valet av omsorgsform.

Skolverket konstaterar i uppföljningen 2004 att kommunerna har informerat föräldrarna om allmän förskola och syftet med denna, men att den svåraste gruppen att nå är föräldrar till barn som tidigare inte var inskrivna i verksamheten.

Förskoleverksamhet för arbetslösas och föräldraledigas barn

Från och med den 1 juli 2001 respektive den 1 januari 2002 omfattar kommunernas skyldighet att tillhandahålla plats i förskoleverksamhet även barn vars föräldrar är arbetslösa eller för- äldralediga. Verksamheten skall tillhandahållas under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka.

Skolverkets uppföljningar visar att barn i många kommuner redan före reformen fick be- hålla sin plats i förskoleverksamheten när en förälder blev arbetslös. Ändå ökade mellan 1999 och 2002 andelen barn i förskola med en arbets- lös förälder från 60 till 76 procent.

Mellan åren 1999 och 2002 ökade andelen barn 1–5 år i förskolan med en föräldraledig för- älder från 26 procent till 47 procent.

Förskoleverksamhet till arbetslösa och för- äldralediga erbjuds av flertalet kommuner till en lägre avgift än heltidsavgift. I en tredjedel av kommunerna reducerades avgiften 2002 för barn med begränsad närvarotid.

5.1.2Kvalitetsarbete

Allmänna råd

I syfte att förtydliga verksamheten i förskolan utifrån nationella krav och mål samt för att stödja arbetet i förskolan har regeringen gett Skolverket i uppdrag att ta fram allmänna råd om kvalitet i förskolan. I uppdraget ingår att identi- fiera områden som är centrala för god kvalitet i förskolan och som bör kunna användas för att bedöma verksamheten ur likvärdighetssynpunkt. Skolverket skall redogöra för ställningstaganden och motiv för valet av kvalitetsområden samt visa vilka delfaktorer som är betydelsefulla inom respektive kvalitetsområde.

I april 2004 redovisades valet av kvalitetsom- råden. Uppdraget skall redovisas i sin helhet till regeringen senast den 17 januari 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

till kommunerna. Detta möjliggör för kommun- erna att fortsätta satsningen på förskolan efter att det riktade statsbidraget har upphört.

Kvalitetsredovisning

Skolverkets kartläggning av förekomsten av kvalitetsredovisningar i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg visar att av kommunalt drivna verksamheter upprättar 71 procent av förskolor, 54 procent av fritidshem och 30 procent av familjedaghemmen kvalitetsredovisningar. En- skilt drivna verksamheter upprättar kvalitets- redovisningar i betydligt mindre utsträckning än de kommunala. Kvalitetsredovisningar används primärt för verksamhetsutveckling, uppföljning och utvärdering, information samt som underlag för politiska beslut.

Regeringen återkommer i propositionen om kvalitet i förskolan med bedömningar och för- slag om kvalitetsredovisningar inom förskolan och skolbarnsomsorgen.

5.1.3Personalen och arbetsmiljön i förskola och fritidshem

Personalförstärkningssatsningen

Regeringen aviserade i den ekonomiska vår- propositionen för 2004 (2003/04:100) att ett sär- skilt statsbidrag till personalförstärkning i för- skolan skall införas. Målet med bidraget är att öka personaltätheten, minska barngruppernas storlek samt öka kvaliteten i förskolan.

Mer personal är en viktig faktor för att för- bättra förskolans kvalitet och arbetsmiljö. Med mer personal blir det möjligt att minska barn- gruppernas storlek och ägna mer tid till barn i behov av särskilt stöd.

Regeringen föreslår i denna proposition att medel anvisas till ett särskilt statsbidrag till personalförstärkning i förskolan. I den komman- de propositionen om kvalitet i förskolan avser regeringen att närmare redogöra för utformning- en av statsbidraget. Bidraget skall vara treårigt och införas i två steg med en miljard kronor 2005 samt två miljarder kronor per år 2006 och 2007. Bidraget skall göra det möjligt för kommunerna att öka personalen i förskolan med 6 000 anställda. Efter 2007 skall motsvarande medel överföras till det generella statsbidraget

Förskolan en attraktiv arbetsplats

Förskolans roll och uppdrag i samhället har ut- vidgats under de senaste åren bl.a. genom in- förande av en läroplan, maxtaxa och allmän för- skola. Fler förändringar kommer att presenteras i regeringens kommande proposition om kvalitet i förskolan.. Förskolan står nu inför ett stort rekryteringsbehov av personal. En förskola som är attraktiv som arbetsplats har en tydlig organi- sation, både avseende ledning och verksamhet, och bedriver en verksamhet med pedagogisk kraft och tydlighet. Förskolans verksamhet måste erbjuda kompetensutveckling och möjlig- heter till karriärutveckling, för att personal skall söka sig dit och stanna kvar i verksamheten.

Regeringen anser att det är viktigt att rekryte- ringen till förskolan fokuseras och har därför givit Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att initiera informations- och utvecklingsinsatser om det viktiga och nyskapande arbete som pågår i förskolan. Myndigheten har påbörjat sitt arbete och inbjudit till projektet Förskolan – fram- tidens arbetsplats. Kontakter har tagits med läro- säten med lärarutbildning, olika kommunala och enskilda huvudmän och pedagoger m.fl. för att uppmärksamma och stödja pågående samt initi- era nya kvalitetshöjande insatser. Projektet kom- mer att sprida goda exempel för rekrytering, kompetens- och karriärutveckling samt peda- gogiskt utvecklingsarbete och kvalitetsutveck- ling i förskolan. Aktiviteterna kommer huvud- sakligen att pågå under hösten 2004 och våren 2005. Uppdraget skall redovisas för regeringen i november 2005.

Arbetsmiljön i förskola och fritidshem

Förskolan och skolan utgör tillsammans Sveriges största arbetsplats. En säker och trygg miljö är en viktig förutsättning för att främja lärande för alla flickor och pojkar i förskola och fritidshem.

En utredare har utsetts för att göra en översyn av vissa delar av arbetsmiljölagen (Dir 2004:91). Utredaren skall bl.a. utreda frågan om tillämp- ningsområden för AML bör utvidgas till barn i förskola och fritidshem och pröva om möjlig-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

heten finns att stärka bevakningen av barnens arbetsmiljö. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2006.

Utbildning av förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare

Det är viktigt för förskolans och fritidshemmets kvalitet att fler förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare rekryteras till verksamheten. Regeringens aviserade satsning för att öka personaltätheten kommer att ytterligare öka efterfrågan på personal i förskolan.

Regeringen har bl.a. lagt fast mål för antalet examina av lärare med inriktning mot tidiga år. Högskolor och universitet med lärarutbildning har ett särskilt ansvar för att beakta behovet av lärare som utbildar sig med inriktning mot för- skola samt grundskolans tidigare år och att vidta åtgärder för att möta behoven. I en enkätunder- sökning som Högskoleverket genomfört bland studenter på den nya lärarutbildningen konsta- teras att färre studenter än tidigare väljer att ut- bilda sig för arbete i förskola, förskoleklass och fritidshem. Regeringen fortsätter att noga följa måluppfyllelsen för lärarexamen mot tidigare år, förskola, förskoleklass och fritidshem.

Regeringen har vidare gjort bedömningen att det finns ett behov av en utbildning till barn- skötare. Skolverket har på regeringens uppdrag utformat och fastställt nationella kursplaner för en ettårig barnskötarutbildning inom kommunal påbyggnadsutbildning. Utbildningen har en flexibel utformning med bl.a. valbara kurser så att den kan genomföras med hänsyn till del- tagarnas skiftande erfarenheter. Inom ramen för utbildningen ges viss möjlighet för studerande att läsa kurser på gymnasial nivå som leder till grundläggande behörighet för högskolestudier.

Regeringen avser att vidta åtgärder för att stimulera rekryteringen av barnskötare till lärar- utbildning. Se vidare under avsnitt Högskole- verksamhet, kapitlet Insatser, avsnittet Lärar- utbildning.

Jämställdhetsdelegationen

Regeringen anser att förskolans jämställd- hetsarbete både till innehåll och verksamhet framöver måste inriktas tydligare mot att för- ändra könsmönster och traditionella könsroller.

Förskolans betydelse för ökad jämställdhet har alltmer betonats. I förskolans läroplan (Lpfö 98) formuleras förskolans värdegrund samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen anger in- riktningen på verksamheten och uttrycker en önskad kvalitetsutveckling. Samhällsuppdraget såväl för förskolan, skolan som för vuxenut- bildningen innebär att flickors och pojkars samt kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter i verksamheterna aktivt och medvetet skall främjas.

Det finns fortfarande brister när det gäller jämställdhetsfrågornas genomslag i förskolan. Många kommuner som varit föremål för Skolverkets tillsyn kritiseras för brister i utvärdering och uppföljning av förskoleverk- samheten. Utvärderingar genomförs sällan med inriktning mot nationella och kommunala kvalitetsmål. Trots att jämställdhet ingår i för- skolans uppdrag är området sällan föremål för utvärdering och kvalitetsgranskning.

Regeringen beslutade om en jämställd- hetsdelegation för förskolan i augusti 2003 och satsar sammanlagt 12,5 miljoner kronor under perioden 1 december 2003 till 30 juni 2006 för detta ändamål. Delegationen (U2003: 12) har i uppdrag att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan.

En viktig del av uppdraget för delegationen är att föreslå lämpliga insatser för hur ett lång- siktigt jämställdhetsarbete för förskolan skall ut- vecklas och stärkas. Regeringen avvaktar därför delegationens delbetänkande i december 2004.

5.1.4Integration

Insatser inom storstadspolitiken

Erfarenhet visar att tidiga insatser för barn har särskilt stor betydelse för deras fortsatta lärande. Därför har insatserna, inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen, för att bygga ut förskole- verksamheten varit speciellt betydelsefulla. Medel har bl.a. använts till att pröva nya verk- samhetsformer av förskoleverksamhet med nya pedagogiska arbetssätt, att erbjuda alla barn från tre år förskola på deltid, att utveckla peda- gogernas kompetens, att öka antalet vuxna i för- skolan samt att stärka föräldramedverkan i för- skolans verksamhet. Förskolorna med språklig inriktning syftar till att ge barnen tillgång till förskolans pedagogiska verksamhet och stöd i

deras språkutveckling. Därutöver arbetar för- skolorna med att stärka modersmålet samtidigt som svenska språket tränas.

Erfarenheterna av regeringens storstadspolitik skall tas tillvara av Myndigheten för skolutveck- ling och Skolverket. Myndigheterna skall, inom ramen för sina respektive uppdrag, bidra till att de insatser som varit framgångsrika tas tillvara och utvecklas i ordinarie strukturer och arbets- sätt.

Den mångkulturella förskolan

Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet. Forskning och erfarenhet visar att tidiga insatser ger bra resultat och minskar skol- misslyckanden längre fram i grundskolan. På grund av detta är det angeläget att förskolan i segregerade områden ges stöd till att utveckla sin verksamhet. Regeringen har därför gett Myndig- heten för skolutveckling i uppdrag att arbeta för förbättrad förskole- och skolsituation i segre- gerade områden. Myndighetens arbete skall främst koncentreras på situationen i förskolan och i grundskolan men även situationen för elever i gymnasieskolan bör uppmärksammas.

Myndigheten lämnade en första delrapport av uppdraget den 1 december 2003. Redovisningen består till största delen av en analys av centrala definitioner, en beskrivning av hur myndigheten tänker ta sig an uppdraget samt hur man gjort urvalet av de 15 kommuner som man tänker rikta sig mot i ett första skede. Nästa del- rapportering av uppdraget skall ske i november 2004 för att slutredovisas ett år senare.

I den kommande propositionen om för- skolans kvalitet avser regeringen att ytterligare behandla den mångkulturella förskolan.

5.1.5Förskolan och skolbarnsomsorgen i ett internationellt perspektiv

Intresset för svensk barnomsorg är fortsatt stort både från länder inom och utom EU.

I förhållande till de gemensamma europeiska utbildningsmålen för utbyggnad av förskole- verksamheten har den svenska förskoleverksam- heten för de yngre barnen redan mångfalt över- träffat målet och för de äldre barnen är det nästan nått. År 2003 var 67 procent av 1–3-åring- ar och 88 procent av 4–5-åringar inskrivna i för-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skola i Sverige. EU-målen anger tillgång till för- skola för en tredjedel av 1–3 åringarna och 90 procent av 3–5-åringarna.

Inom ramen för EU:s sysselsättningsstrategi anordnade Sverige i april 2004 en s.k. Peer Review om Sveriges system för föräldraför- säkring och barnomsorg. Tanken med syssel- sättningsstrategin är att EU:s medlemsstater skall dra lärdom av varandras erfarenheter och samarbeta för att skapa en hållbar och dynamisk arbetsmarknad.

Det svenska systemet för föräldraförsäkring och barnomsorg rönte stort intresse bland EU- länderna. Åtta länder, Belgien, Finland, Lettland, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Ungern och Österrike, deltog i arbetet.

Sverige har tidigare deltagit i OECD-gransk- ningen Early Childhood Education and Care med mycket goda resultat.

5.2Resultatbedömning

Resultatredovisning och analys av förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen finns redo- visade i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2003/04:102). De statistiska uppgifterna i detta avsnitt är främst hämtade ur Skolverkets rapport Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2003, del 2. Rapporten finns på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se).

Drygt hälften av landets kommuner har tagit initiativ till egna utvärderingar av förskolan i relation till läroplanen. I många kommuner genomförs enkätundersökningar där föräldrar får svara på frågor om hur de uppfattar för- skolans verksamhet. Resultat från tidigare under- sökningar pekar på att den pedagogiska kvaliteten i verksamheterna är hög. Föräldrar är i hög grad nöjda med den omsorgsform deras barn deltar i.

Enligt skollagen skall kommunerna erbjuda plats i barnomsorg utan oskäligt dröjsmål, d.v.s. inom tre till fyra månader från det att anmälan om behov av plats lämnats in. Skolverkets tillsyn visar att kommunernas ekonomi kan påverka i vilken utsträckning kommunerna fullgör denna skyldighet. Det förekommer att kommuner er- bjuder plats i befintliga barngrupper i stället för att öppna nya avdelningar, med växande grupp- storlekar som följd. I maj 2003 uppgav knappt

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

fem procent av kommunerna att de inte kunde erbjuda plats till alla barn som önskade plats i september samma år. Motsvarande siffra för skolbarnsomsorgen var endast 1,4 procent.

Förskoleverksamheten har byggts ut kraftigt under de senaste decennierna. Antalet förskolor ökar medan familjedaghem och öppna förskolor minskar. Antalet inskrivna barn i förskolan öka- de med drygt 18 000 barn till knappt 352 000 barn medan antalet inskrivna barn i familjedag- hem minskade med drygt 5 000 till knappt 40 000 barn mellan år 2002 och 2003.

Antalet barn inom skolbarnsomsorgen ökade mellan år 2001 och 2002 bl.a. till följd av avgifts- sänkningarna genom införandet av maxtaxan. Mellan år 2002 och 2003 har dock en minskning skett med ca 9 000 barn till knappt 342 000 inskrivna barn vilket motsvarar ungefär samma andel barn.

Ett inskrivet barn i förskolan år 2002 kostade i genomsnitt 91 000 kronor vilket är en ökning med 6,1 procent jämfört med året innan. Genomsnittskostnaden för ett barn i fritidshem var 29 800 kronor år 2002 vilket är en ökning med 4,2 procent från 2001.

Den vanligaste gruppstorleken på småbarns- avdelningarna (barn 1–3 år) ligger i intervallet mellan 14–16 barn. Spridningen av grupp- storlekar var i stort sett oförändrad mellan 2002 och 2003. I hälften av grupperna fanns mellan 15 och 20 barn. Personaltätheten i förskolan har minskat något mellan 2002 och 2003 från 5,3 till i genomsnitt 5,4 barn per årsarbetare. Personal- tätheten varierar mellan kommunerna från i genomsnitt 6,7 barn till 3,9 barn per årsarbetare.

Gruppstorlekarna i fritidshemmen har minskat och personaltätheten har ökat något mellan 2002 och 2003. Den genomsnittliga gruppstorleken var 30,1 barn per grupp 2003, jämfört med 34 barn år 2002. Personaltätheten var i genomsnitt 18,2 barn per årsarbetare år 2003, att jämföra med 18,4 året innan. Skillnad- erna mellan kommunerna är stora och varierar mellan 30,5 till 9,3 barn per årsarbetare.

Behovet av personal i förskolan kommer enligt Skolverkets bedömning att öka. En ny be- folkningsprognos anger högre födelsetal än tidigare. Andelen av personalen i den kommunala förskolan med pedagogisk hög- skoleutbildning har sjunkit något de senaste åren till ett genomsnitt på 51,4 procent år 2002. För förskola i enskild regi har minskningen varit relativt större till ett genomsnitt på 46,7 procent 2002. I fritidshemmen har andelen högskole- utbildad personal minskat för femte året i rad till 55,7 procent år 2002.

Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder

Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder som uppgår till 500 miljoner kronor är kopplat till maxtaxan inom förskoleverksamhet och skol- barnsomsorg och syftar till att säkra kvaliteten i verksamheterna.

Uppföljningen av 2003 års statsbidrag visar att 85 procent användes till personalförstärkningar och 15 procent användes till kompetenshöjande åtgärder.

Av den personal som anställdes år 2003 inom förskoleverksamhet var 508 barnskötare, 736 förskollärare, 4 fritidspedagoger och 92 övrig personal. Personalförstärkningarna inom skol- barnsomsorgen bestod av 39 barnskötare, 72 fri- tidspedagoger, 24 förskollärare och 15 övrig personal.

Kommunerna använde 64,5 miljoner kronor av statsbidraget till kompetenshöjande åtgärder inom förskoleverksamheten och 10,5 miljoner kronor inom skolbarnsomsorgen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6 Barn- och ungdomsutbildning

6.1Insatser

Det övergripande målet för barn- och ungdoms- utbildning är en skola som ger alla elever kunskap och utveckling – en skola där samtliga har rätt och möjlighet till framsteg. Alla elever skall ha möjlighet till en likvärdig utbildning av hög kvalitet.

Under det senaste decenniet har staten gjort stora insatser för att stimulera och stödja likvärdigheten i och utvecklingen av såväl kommunala som fristående skolor.

Utvecklingen i det decentraliserade skol- systemet påverkas av många aktörer. Staten ställer upp nationella mål och följer upp resultaten, medan huvudmännen ger skolan för- utsättningar. Personalen svarar för skolans verk- samhet, som i sin tur är beroende av engagemang från elever, föräldrar och det omgivande sam- hället.

I ett skolsystem med många aktörer framträder inte alltid effekterna av statliga in- satser tydligt, framför allt inte på kort sikt då utbildning är en långsiktig process. Under det senaste året har ett stort antal åtgärder vidtagits i enlighet med vad som tidigare aviserats i regeringens utvecklingsplan (skr. 2001/02:188).

6.1.1Förstärkt kvalitetsarbete

Arbetet med att implementera kvalitets- programmet för skolan Alla skolor skall vara bra skolor (U/2003/1353/S) fortgår. I programmet presenteras åtgärder för att stärka kvaliteten i förskola, skola och vuxenutbildning. Utgångs- punkten är att statens stora ekonomiska satsning på skolan, bl.a. genom medel för personalför-

stärkningsmedlen, måste följas av tydliga insatser för att uppnå en nationellt likvärdig och kvalita- tivt god utbildning. En viktig byggsten i arbetet med att förbättra kvaliteten blir införandet av en ny skollag.

Förbättrad information om och uppföljning av elevernas studieutveckling i grundskolan

I kvalitetsprogrammet redovisas bl.a. åtgärder i grundskolan för att förbättra informationen om elevernas studieutveckling och planeringen av elevernas studier. Dessa är:

-stärkt rätt till information om elevens studieutveckling,

-införande av skriftliga omdömen i år 9 för elever som inte når målen och

-införande av individuella utvecklingsplaner för alla elever.

Regeringen har beslutat om de två första åtgärderna. Av grundskoleförordningen (1994:1194) och motsvarande skolformsförord- ningar för det offentliga skolväsendet framgår sedan den 1 juli 2003 att den information som ges vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och i kursplanerna samt tydliggöra vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen. Vidare framgår att ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveck- ling i ämnet eller ämnesblocket skall ges om en elev inte når upp till de kursplanemål som skall ha uppnåtts i slutet av det nionde respektive tionde skolåret och betyg därför inte kan sättas.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Av omdömet kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits.

En departementspromemoria med ytterligare förslag om skriftliga omdömen har remitterats och bereds nu i regeringskansliet. Förslaget innebär att skolan skall vara skyldig att ge skriftliga omdömen till de elever som inte upp- når målen i ett eller flera ämnen vid samtliga betygstillfällen. Avsikten är att eleven skall få en klar uppfattning om vilka mål som uppnåtts och vad som fattas för ett godkänt betyg.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdeparte- mentet har lämnat förslag på hur framåtsyftande individuella utvecklingsplaner kan regleras i grundskoleförordningen och motsvarande skol- förordningar. Arbetsgruppen föreslår även att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. Förslaget är för närvarande föremål för remissbehandling. Regeringen avser därefter ta ställning till arbets- gruppens förslag.

Utveckling av kvalitetsarbetet i skolor och kommuner

Enligt förordningen (1997:702) om kvalitets- redovisning inom skolväsendet skall varje kommun och skola årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningarna skall vara det centrala dokumentet för att ut- värdera skolans och vuxenutbildningens resultat och måluppfyllelse. I kvalitetsprogrammet avise- ras därför åtgärder för att stärka och tydliggöra kvalitetsredovisningens roll.

Skolverket har fått regeringens uppdrag att utarbeta ytterligare bestämmelser om kvalitets- redovisning. Verket skall överväga hur regel- verket kan kompletteras, bl.a. så att ett över- gripande syfte med kvalitetsredovisning slås fast, att det framgår vad en kvalitetsredovisning närmare skall innehålla, obligatoriska kvalitets- områden för bedömning av resultat och målupp- fyllelse samt ett begränsat antal obligatoriska kvalitetsindikatorer. Skolverket skall ta ställning till i vilken utsträckning ytterligare bestämmelser bör anges i förordningen om kvalitetsredovis- ning. Skolverket skall dessutom förbereda egna föreskrifter om kvalitetsredovisning och, som komplement till dessa, förbereda allmänna råd som stöd för arbetet med kvalitetsredovisning. Skolverket skall redovisa sina överväganden och förslag vad gäller förordningen om kvalitetsredo-

visning senast den 1 februari 2005. Uppdragets övriga delar skall redovisas senast den 1 maj 2005.

Det nationella provsystemet ses över

Ett väl fungerande system med uppföljning, nationella prov, diagnostiska instrument samt kommentarmaterial är ett viktigt stöd för skolorna. Det nationella provsystemets uppgifter är i dag att stödja en likvärdig och rättvis betygssättning i alla de skolformer där betyg sätts samt att konkretisera kursmål och betygs- kriterier. Därutöver har det en diagnostisk funktion samt ger ett underlag för uppföljningen av skolan. Systemet består av nationella ämnes- och kursprov samt diagnostiska instrument.

På regeringens uppdrag redovisade Skolverket hösten 2003 en bedömning av dagens system med nationella prov m.m. med avseende på kvalitet och kostnadseffektivitet. Redovisningen innehöll förslag till ett reviderat provsystem som för närvarande bereds inom regeringskansliet.

Våren 2004 redovisade Skolverket ytterligare ett uppdrag från regeringen avseende de nationella ämnesproven i grundskolans år 5 och specialskolans år 6. I uppdraget ingick bl.a. att redovisa från vilken tidpunkt de nationella prov- en i grundskolans år 5 och specialskolans år 6 kan sammanställas och analyseras samt bedöma om detta bör ske på urvalsbasis eller om samtliga genomförda prov bör samlas in.

Enligt Skolverkets rapport är intresset för de nationella proven i år 5 mycket stort, vilket innebär att merparten (98 %) av skolorna an- vänder proven. På 92 procent av skolorna är proven (efter ett beslut av kommunen) obliga- toriska för lärarna att använda.

I utvecklingsplanen (skr. 2001/02:188) konstaterar regeringen att de nationella ämnes- proven i grundskolans år 5 och specialskolans år 6 ger en möjlighet till en viktig avstämning av elevernas utveckling mot målen. De är framför allt betydelsefulla för skolans egen resultatvärde- ring och kan användas tillsammans med en rad andra instrument som varje enskild skola väljer. De nationella proven utgör vidare en möjlighet för Skolverket att få en bättre överblick och avstämning av läget i skolan efter halva grunds- koletiden.

Rättvis och likvärdig betygssättning

Riksrevisionen har i rapporten Betyg med lika värde? – en granskning av statens insatser (RIR 2004:11) konstaterat att det finns brister i lik- värdighet i grundskolans betygssättning. Riks- revisionen föreslår därför att man på alla nivåer förtydligar ansvaret för en likvärdig och därmed rättvis betygssättning.

Regeringen har sedan länge uppmärksammat frågan om likvärdig betygssättning. Redan i juni 1999 fick Skolverkets kvalitetsgransknings- nämnd i uppdrag att genomföra en nationell kvalitetsgranskning i skolan rörande ”en lik- värdig och rättvis betygssättning”.

Myndigheterna på skolområdet har på regeringens uppdrag och på egna initiativ vidtagit åtgärder för att förbättra likvärdigheten. Skol- verket har under våren presenterat en handlings- plan för att stärka likvärdigheten i betygssätt- ningen. Det handlar bl.a. om kommentarmaterial till kursplanerna som stöd för lärarnas betygs- sättning. Skolverket har också fått i uppdrag att i föreskrifter ytterligare tydliggöra kraven på kvalitetsredovisningen. Där framgår att kommunerna i kvalitetsredovisningen skall följa upp om betygssättningen i kommunen och i skolorna är likvärdig. Myndigheten för skolut- veckling har ett regeringsuppdrag att erbjuda lärare kompetensutveckling kring rättvisa och likvärdiga betyg.

Kommunerna har liksom andra huvudmän ansvar för att lärarna erbjuds kompetensut- veckling och för att det finns förutsättningar för lärarna att föra de professionella samtal, som be- hövs för att utveckla och förbättra betygssätt- ningen.

Regeringen har i sin proposition Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasie- skolan (prop. 2003/04:140) föreslagit riksdagen att kursbetyg skall ersättas av ämnesbetyg i gymnasieskolan. Under förutsättning av riks- dagens godkännande skall förslaget tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2007. De genomförandeinsatser som ett system med ämnesbetyg kräver, kommer att ge ytterligare möjligheter till professionella samtal om utbild- ningens kärna, lärande och kunskapsutveckling, samt om kunskapsbedömning och betygssätt- ning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förändrad myndighetsorganisation

Nationell uppföljning, utvärdering, kvalitets- granskning och tillsyn måste kombineras med konsekventa insatser för att utveckla det lokala kvalitetsarbetet och främja lokal verksamhets- utveckling. För att stärka kvalitetsarbetet skildes dessa uppgifter åt genom den förändrade myndighetsorganisation, som infördes den 1 mars 2003. Ändringen innebar att Skolverket delades i två myndigheter – det nya Skolverket och Myndigheten för skolutveckling.

En huvuduppgift för Skolverket är nu att genom utbildningsinspektionen granska kommunernas förskoleverksamhet och skol- barnsomsorg, utbildningens kvalitet i kommuner och skolor samt kommunernas insatser inom vuxenutbildningen. Dessutom skall tillsyn över verksamheten bedrivas inom ramen för inspek- tionen. År 2003 var utbildningsinspektionen under uppbyggnad. Under hösten 2003 in- spekterades därför endast 21 kommuner. Den 1 november 2003 redovisade verket en plan över hur inspektionen skall byggas ut så att den kan nå målet att varje kommun och alla skolor och verksamheter inom vuxenutbildningen skall inspekteras vart sjätte år. Först om något år be- räknas inspektionen nå full kapacitet om 1 000 skolor per år. I verkets uppdrag ingår också uppföljning och utvärdering samt utveckling av styrdokument.

Myndigheten för skolutveckling har till uppgift att främja skolutveckling och kompe- tensutveckling inom nationellt prioriterade områden genom generellt utvecklingsstöd, riktat stöd till kommuner och skolor samt utveckling av metoder för verksamhetsutveckling. Ett av myndighetens viktigaste uppdrag är utvecklings- insatser för att förbättra utbildningsvillkoren i segregerade områden. När det gäller barn- och ungdomsutbildningen skall myndigheten även prioritera insatser som avser basfärdigheter och jämställdhet.

6.1.2Fristående skolor

Skolverket har haft ett regeringsuppdrag att dels utveckla och skärpa sina rutiner för prövning och inspektion av fristående skolor, dels genom- föra en särskild inspektion av skolor med konfessionell inriktning eller motsvarande.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I januari 2004 redovisade Skolverket i vilken omfattning inspektion genomförts enligt upp- draget, vilka iakttagelser som gjorts samt vilka åtgärder detta föranlett. I rapporten redogjorde verket för en rad åtgärder som verket avsåg att vidta inom ramen för dess tillståndsgivning respektive inspektion. Därutöver föreslog myndigheten ett antal författningsändringar, samt en utredning för att studera för- och nack- delar med olika huvudmannaformer. För när- varande bereds Skolverkets förslag inom Utbild- ningsdepartementet.

Fristående skolor som motsvarar gymnasieskola

Regeringens förslag: Skollagens (1985:1100) bestämmelser om hemkommunens skyldighet att lämna bidrag till fristående gymnasieskolor förenklas genom att tredje stycket i 9 kap. 8 a § upphävs. Enligt tredje stycket skall hem- kommunens bidrag motsvara kostnaden för motsvarande nationella program i den kommun där den fristående gymnasieskolan är belägen, om programmet inte finns i hemkommunen, men i den kommun där den fristående skolan ligger.

Ärendet och dess beredning: De nya bidragsregler för fristående gymnasieskolor som tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2003 har i olika avseenden kritiserats av kommuner och fris- tående skolor. Genom regeringsbeslut 2002-07- 04 (U2002/2504/G) fick Skolverket i uppdrag att utarbeta ett system för redovisning av kostnader för olika program vid kommunala gymnasieskolor.

Skolverket har redovisat sin uppföljning och utvärdering i rapporten Kommunernas bidrag för elever i fristående gymnasieskolor (dnr 75- 2004:248). I rapporten föreslår Skolverket bl.a. att bestämmelsen, om att hemkommunens bidrag till en fristående gymnasieskola skall be- stämmas efter samma grunder som läges- kommunen tillämpar när hemkommunen inte anordnar motsvarande nationella program, skall avskaffas.

En promemoria om förslaget har upprättats i Utbildningsdepartementet (U2004/2804/G). Promemorian har remissbehandlats. Lagrådet har inte beretts tillfälle att yttra sig över lagför- slaget. Med hänsyn till att Lagrådet yttrade sig i

samband med lagens tillkomst och att det nu endast är fråga om en förenkling av gällande bidragsbestämmelser, som inte medför någon ändring av de grundläggande principerna för det bidrag som en elevs hemkommun är skyldig att lämna till en fristående gymnasieskola, anser regeringen att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse i detta fall.

Remissinstanserna: I stort sett alla som yttrat sig är positiva till förslaget. Statens skolverk välkomnar förslaget och Friskolornas Riksförbund instämmer i att bidragssteget kan tas bort. Svenska kommunförbundet/Land- stingsförbundet instämmer i att förslaget skulle innebära en viss förenkling av bidragsreglerna, men anser att förändringen kan anstå till dess att en bredare analys av gällande regelsystem har genomförts.

Skälen för regeringens förslag: I proposi- tionen Fristående skolor (prop. 2001/02:35) föreslogs ett nytt system för kommunernas er- sättning till fristående gymnasieskolor. I propositionen framhölls: ”För att kommunala och fristående gymnasieskolor skall behandlas likvärdigt måste de enligt regeringens upp- fattning inordnas i samma resursfördelnings- system.”

Därför föreslog regeringen att bidraget till fri- stående gymnasieskolor skall motsvara den kostnad som elevens hemkommun har för mot- svarande nationella program.

Bidraget till fristående gymnasieskolor skulle således i första hand baseras på hemkommunens kostnad för motsvarande gymnasieprogram.

Emellertid finns det dels ett antal kommuner som inte har någon gymnasieskola, dels har få kommuner möjlighet att erbjuda utbildning på alla nationella program. Mot den bakgrunden föreslogs att bidraget i andra hand skulle mot- svara kostnaden för motsvarande nationella program i den kommunala gymnasieskolan i den kommun där den fristående gymnasieskolan är belägen (lägeskommunen). Denna regel är dock inte helt logisk och därmed svår att motivera, då det inte finns något givet samband mellan hem- kommunens kostnad och kostnaden i en annan kommun där den fristående skolan är belägen. Förhållandet att bidragsreglerna är uppdelade i tre olika alternativ bidrar till att göra reglerna svåröverskådliga och besvärliga att tillämpa. Där- för finns det anledning att förenkla de nuvarande bidragsbestämmelserna genom att slopa be- stämmelsen om anknytning till lägeskommunens

kostnader. En sådan förändring bör bidra till att förenkla bidragsadministrationen för såväl fri- stående gymnasieskolor som kommuner. Rege- ringen föreslår nu att skollagens bestämmelser om hemkommunens skyldighet att lämna bidrag till fristående gymnasieskolor förenklas genom att tredje stycket i 9 kap. 8 a § upphävs.

Förslag till lagtext finns i avsnitt 2.1.

Författningskommentar

9 kap.

8 a §

Ändringen innebär att tredje stycket upphävs. Detta medför att ersättningen – för det fall elevens hemkommun inte anordnar det aktuella programmet – alltid skall utgå med det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit.

Upphävandet av tredje stycket medför följdändringar i de följande styckena.

Övriga insatser

Regeringen har uppdragit åt Skolverket att göra en översyn av verkets system för redovisning av kostnader för olika program vid kommunala gymnasieskolor. Systemet skall utvecklas så att uppgifterna och systemet kvalitetssäkras.

6.1.3Integration och utbildning

Integrationspolitiska mål

Uppgiften att minska invandrares utanförskap är ett av regeringens högst prioriterade åtaganden. I syfte att förbättra de integrationspolitiska resultaten har en arbetsgrupp bestående av före- trädare för ett antal departement samt Integrationsverket tillsatts med uppgift att se över hur genomförandet och uppföljningen av integrationspolitiken inom ett antal politikom- råden kan förtydligas. I den första etappen är ut- bildning för barn och ungdomar ett av de om- råden som uppmärksammas.

För utbildning har två mål fastställts, ett för grundskolan och ett för gymnasieskolan. Målet för grundskolan är att andelen elever med utländsk bakgrund som lämnar grundskolan med fullständiga betyg successivt skall öka. Målet för gymnasieskolan är att andelen elever med utländsk bakgrund som efter fyra år slutfört utbildning på ett nationellt eller specialutformat program successivt skall öka.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förstärkta satsningar på skolor i segregerade områden

En segregerad miljö bidrar till ett utanförskap som kan skapa en utsatthet för barn och unga. Den ökande segregationen är ett problem som för att kunna brytas kräver samlade insatser av flera olika samhällssektorer. Skolan är den arena där nästan alla barn och unga vistas en stor del av sin tid. I skolans uppdrag ligger, förutom kun- skapsuppdraget, att förmedla de demokratiska värderingar som vårt samhälle bygger på och att bistå föräldrarna i fostran av eleverna.

I skolor i segregerade områden finns i de flesta fall ofta en kraftig överrepresentation av elever som har svårigheter att nå målen för utbild- ningen. Dessa skolor är många gånger särskilt resurskrävande. I tider när många kommuner brottas med ekonomiska problem kan de inte alltid få tillgång till de resurser som behövs för att de fullt ut skall kunna ge eleverna förut- sättningarna att nå de olika målen för utbildning- en. Regeringen har gett Myndigheten för skolut- veckling som sitt första och viktigaste uppdrag under de närmaste åren att arbeta för en för- bättrad förskole- och skolsituation i segregerade områden. Myndighetens arbete skall främst koncentreras på situationen i förskolan och i grundskolan men även situationen för elever i gymnasieskolan bör uppmärksammas. Myndigheten lämnade en första delredovisning av uppdraget i december 2003. I rapporten anges vilka kommuner som valts ut för riktade stöd- insatser och former för myndighetens fortsatta arbete. Myndigheten avser främst att arbeta med utvecklingsdialoger, nätverksskapande och andra former för spridande av kunskap.

Regeringen anser att ytterligare resurser behövs för att förstärka insatserna i skolor i segregerade områden och föreslår därför att det under 2006 och 2007 avsätts 70 respektive 155 miljoner kronor för detta ändamål.

Medlen skall i första hand användas till strategiska insatser på skol- och kommunnivå. Myndigheten för skolutveckling kommer att få regeringens uppdrag att ta fram en planering för hur strategiska överenskommelser om använd- ning av pengarna skall kunna träffas med kommuner och andra centrala aktörer.

Enligt regeringens uppfattning skall medlen i första hand användas till de områden som i störst utsträckning omfattas av den aktuella problema- tiken, oberoende av i vilken typ av kommun om-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rådena finns. Det är emellertid väl känt att många av de mest utsatta områdena är koncentrerade till storstadsområden och rege- ringen anser det angeläget att de framgångsrika metoder som inom ramen för storstads- politikens lokala utvecklingsavtal utarbetats på skolor skall tas tillvara och utvecklas i myndig- heters och kommuners arbete.

Försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i årskurserna 7 t.o.m. 9

Tidigare har det varit möjligt att bedriva ämnes- undervisning på elevernas modersmål endast i årskurserna 1 t.o.m. 6. Detta har enligt under- sökningar gett goda resultat.

Regeringen har beslutat om en fyraårig för- söksverksamhet med tvåspråkig undervisning i årskurserna 7 t.o.m. 9 i grundskolan. Syftet är att förhindra att elever som kommit sent till Sverige, kommer efter kunskapsmässigt medan de ut- vecklar sina färdigheter i svenska. Undervisning på ett annat språk än svenska får dock omfatta högst halva den sammanlagda undervisnings- tiden. En kommun som har beslutat att delta i försöksverksamheten skall anmäla detta till Myndigheten för skolutveckling.

Storstadspolitik

Inom ramen för storstadspolitikens lokala ut- vecklingsavtal görs ett stort antal insatser på grundskolans område i syfte att förbättra elever- nas skolresultat och stärka den språkliga utveck- lingen. Liksom på förskoleområdet används medel till kompetensutveckling av personal och utvecklande av nya pedagogiska metoder. Flera skolor har utökat sina öppettider och erbjuder t.ex. läxhjälp efter skoltid men även kultur- och fritidsaktiviteter. Andra exempel på insatser är projekt för att stärka samverkan mellan föräldrarna och skolan, särskilda språkutveck- lingsgrupper med samordningsansvar för språk- utveckling samt upprättandet av regelbundna språkutvecklingsanalyser för eleverna. I några av kommunerna är nätverk för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan skolorna under upp- byggnad.

Regeringens bedömning är att erfarenheterna av regeringens storstadspolitik skall tas tillvara av Myndigheten för skolutveckling och Skolverket.

Myndigheterna skall, inom ramen för sina respektive uppdrag, även bidra till att de insatser som varit framgångsrika tas tillvara och utvecklas i ordinarie strukturer och arbetssätt.

Utvecklingsstöd till webbplatsen Tema modersmål

Myndigheten för skolutveckling driver webb- platsen Tema modersmål. Den tillhandahåller information och olika kommunikationsverktyg riktat till dem som arbetar med och på annat sätt kommer i kontakt med modersmålsundervis- ning. Ambitionen är främst att stimulera till nät- verksbyggande och lyfta fram goda pedagogiska exempel.

Regeringen anser det viktigt att stödja innova- tiva metoder och användandet av informations- teknologi för att stärka modersmålsundervis- ningens ställning. Regeringen avser därför av- sätta medel för att myndigheten skall kunna fortsätta utveckla webbplatsen.

6.1.4Utbildningssituationen för de nationella minoriteterna

Det finns tecken på att utbildningssituationen för elever med nationella minoritetsspråk som modersmål, dvs. samer, sverigefinnar, torne- dalingar, romer och judar, har förbättrats under senare år. Avsevärda brister finns dock fortfaran- de. Ett exempel på detta är att eleverna i praktiken inte alltid får tillgång till den undervis- ning i sitt minoritetsspråk som de har rätt till. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att förbättra skolsituationen för elever som hör till de nationella minoriteterna. Utvecklingsin- satserna har bl.a. bestått i kompetensutveckling av pedagogisk personal, utveckling av läromedel och utarbetande av databaser och lexikon för de olika språken.

Den senaste nationella kartläggningen av undervisningen i de nationella minoritetsspråken gjordes 2001. Regeringen anser att det är ange- läget att en förnyad kartläggning kommer till stånd för att få en tydlig bild av hur den samlade situationen för de nationella minoriteterna ser ut i dag och vilka eventuella ytterligare insatser som behövs för att hävda de nationella minoritets- språkens ställning i grund- och gymnasieskolan.

Regeringen avser därför att ge Skolverket i uppdrag att kartlägga utbildningssituationen för de nationella minoriteterna. Utifrån beskrivning- en skall verket i samråd med Myndigheten för skolutveckling analysera situationen och ge för- slag på eventuella åtgärder som behövs för att förbättra utbildningssituationen för de nationella minoriteterna.

6.1.5Personal i skolan

Fortsatta öronmärkta bidrag till skolan

För att ge alla barn likvärdiga möjligheter måste alla skolor vara bra skolor och eleverna få det stöd de behöver för att nå utbildningsmålen. Satsningen på fler lärare och andra specialister har hittills varit mycket framgångsrik och kommunerna har ökat sin personal med sammanlagt 8 500 heltidstjänster. Det är ca 3 000 fler anställda än vad statsbidraget täcker. Upp- följningar visar att satsningarna varit störst i grundskolan och mindre i gymnasieskolor. Endast en liten del av statsbidraget har använts till att anställa personal inom fritidshemmen.

I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100) aviserade regeringen en överföring av medel från personalförstärkningsanslaget till det generella statsbidraget till kommuner och landsting. Regeringen föreslår att 3 miljarder kronor förs till det generella statsbidraget 2005 och ytterligare 1 miljard kronor 2006. Rege- ringen föreslår att satsningen på personalför- stärkning i skola och fritidshem fortsätter som ett särskilt statsbidrag i ytterligare två läsår och fördelas med 1 miljard kronor läsåret 2004/05 och ytterligare 1 miljard kronor läsåret 2005/06.

Regeringen har beslutat om vissa ändringar i förordningen om statsbidrag till personalför- stärkningar i skola och fritidshem för läsåren 2004/2005 och 2005/2006.

Från och med den 1 januari 2005 införs ett nytt basår för satsningen. Kommunens insatser skall då bedömas i förhållande till personaltät- heten läsåret 2003/04. Därmed får kommuner som tidigare inte fullt ut kunnat utnyttja stats- bidraget ett gynnsammare utgångsläge när de an- söker om kommande bidrag.

Kommuner som satsat egna medel utöver det beviljade statsbidraget för att förbättra personal- tätheten i skola och fritidshem kommer inte att missgynnas i och med införandet av ett nytt

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

basår. Förordningsändringarna ger Skolverket möjlighet att bortse från personalförstärkningar som finansierats med egna medel vid beräkning av personaltätheten läsåret 2003/04. För kommuner med ett växande elevunderlag kan det vara svårt och mycket kostsamt att samtidigt öka personaltätheten i skola och fritidshem. Därför införs nu en möjlighet för dessa kommuner att använda en fjärdedel av sin bidragsram för den personalökning som krävs för ett ökat elevantal. Det gynnar inte minst kommuner som har ökande antal barn i fritidshem. Förordningsändringarna ger också en möjlighet för kommuner att överföra delar av statsbidraget till en annan kommun när de har gymnasieelever i en annan kommuns gymnasie- skola. I och med denna ändring ges den mottagande kommunen bättre förutsättningar att göra behövliga personalförstärkningar.

Lärare och skolledare

Lärare

Tillgången till välutbildade lärare har avgörande betydelse för måluppfyllelsen i skolan och elevernas resultat. Kommunerna har ansvar för att erbjuda goda arbetsvillkor och utvecklings- möjligheter för att kunna rekrytera, utveckla och behålla lärare. Skolhuvudmännen ansvarar också för att skollagens bestämmelser om tillsvidare- anställning av lärare med pedagogisk utbildning efterlevs. Staten ansvarar för examensmålen för lärarutbildningen och utbildningens omfattning.

Skolverket har i sin senaste rapport (juni 2004) om behov av och tillgång på pedagogisk personal under perioden 2000–2020 pekat på behovet av lärare till framför allt förskola, för- skoleklass och fritidshem samt lärare i yrkes- ämnen i gymnasieskolan. Andelen anställda lärare utan lärarutbildning har ökat och utgör nu 18 procent i grundskolan och 23 procent i gymnasieskolan. I fristående skolor är mot- svarande andelar 35 respektive 49 procent. För enskilda lärarkategorier kan siffran vara högre. Så är till exempel andelen lärare i yrkesämnen i gymnasieskolan utan lärarutbildning 31 procent. Detta är ett växande problem eftersom möjlig- heten för utbildade lärare att få anställning minskar. Skolverkets utbildningsinspektions kvalitetsgranskningar uppmärksammar frågan och kommuner med stor andel obehöriga lärare kommer att observeras särskilt.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Kommunerna som arbetsgivare bör som ett led i sin personalplanering utnyttja de möjlig- heter som distansutbildning och den reguljära lärarutbildningen ger. På så vis kan både be- höriga lärare och lärare utan lärarutbildning komplettera sin utbildning.

I det nationella skolutvecklingsprojektet Attraktiv Skola arbetar 25 kommuner för att öka attraktiviteten i läraryrket. Fokus är på insatser för att rekrytera och behålla lärare. Viktiga delar i arbetet är att skapa karriärtjänster och andra utvecklingsmöjligheter. Detta kan ske genom att utveckla samarbetet med universitet och hög- skolor. Målsättningen är att stärka lärarnas professionella utveckling, bl.a. genom närhet till forskning och annan pedagogisk utveckling. Attraktiv skola bygger i stor utsträckning på de insatser parterna inom ramen för avtalet på skolområdet har kommit överens om att arbeta med för att öka måluppfyllelsen i skolan. Årsredovisningarna för 2003 från de deltagande kommunerna visar att utvecklingsarbetet nått störst framgång inom projektets målområden: Arbetsorganisation, Utvecklingsmöjligheter och Högskolesamverkan. Goda exempel och andra erfarenheter som görs skall kunna tjäna som förebilder och stimulera till utvecklingsinsatser i andra kommuner. En utvärdering av projektet kommer att redovisas efter att det avslutats under år 2006.

Sverige deltar i OECD-studien: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers. Syftet är att visa hur 25 länder med olika ut- bildningssystem arbetar för att attrahera, utveckla och behålla lärare samt diskutera policy och metoder för detta och därmed ge både politiker och andra beslutsfattare information, analyser och annat beslutsunderlag. Sverige lämnade sin bakgrundsrapport våren 2003. En sammanfattande slutrapport över samtliga länder beräknas bli publicerad under november månad 2004. Genom att delta i undersökningen får Sverige kunskap och perspektiv av värde för det fortsatta arbetet och utvecklingen av dessa frågor i Sverige.

Skolledare

I många undersökningar och i forskning om rektors roll har betydelsen av rektors ledarskap för en skolas arbetsmiljö och resultat lyfts fram. Skolverkets effektuppföljning visar att en tydlig skolledning har betydelse för att statliga utveck- lingsinsatser skall få genomslag. Regeringen upp-

drog i april 2003 åt en utredare att göra en kart- läggning och utvärdering av skolans lednings- struktur (U 2003:03). Motivet var att närmare studera vilken ledningsorganisation och vilket stöd för rektors ledarskap som utvecklats i kommunerna samt om något samband kunde konstateras mellan det organisatoriska stöd som fanns för rektor och skolans måluppfyllelse. Ut- redningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 30 november 2004.

Enligt statistik från Skolverket finns det 8 134 rektorer och andra skolledare i det offentliga skolväsendet och i fristående skolor. Av dessa är 58,7 procent kvinnor och 41,3 procent män. I grundskolan är andelen kvinnliga rektorer högre, 62 procent, och i gymnasieskolan är 36 procent av rektorerna kvinnor.

Stat och kommun har ett gemensamt ansvar när det gäller att utbilda och kompetensutveckla rektorer och övriga skolledare. Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Myndig- heten för skolutveckling redovisat vilken utbild- ning rektorer i Sverige har för sitt arbete. Av redovisningen framgår att drygt 40 procent av skolledarna inte har genomgått vare sig rekryterings- eller introduktionsutbildning. Drygt hälften av skolledarna har uppgivit att de inte genomgått eller genomgår den statliga rektorsutbildningen.

Myndigheten för skolutveckling har rege- ringens uppdrag att erbjuda en befattningsut- bildning för i första hand nyblivna rektorer och andra ledare i alla läroplansbundna verksamheter, vilket även inkluderar fristående skolor. Rektors- utbildningen bedrivs vid sju högskolor och dessutom som ett särskilt uppdrag inom Myndigheten för skolutveckling, således finns totalt åtta utbildningsanordnare.

Efterfrågan på rektorsutbildningen är i dag större än antalet utbildningsplatser som kan er- bjudas. Myndigheten för skolutveckling har upp- märksammat behovet av åtgärder för att minska väntetiden för att genomgå utbildningen. Rege- ringen har därför den 1 juli 2004 givit myndig- heten i uppdrag att utveckla innehåll och form för den statliga rektorsutbildningen i syfte att öka dess effektivitet. Myndigheten skall pröva olika upplägg och former för genomförande av utbildningen samt överväga hur rektorsutbild- ningen skall organiseras och vilka utbildnings- anordnare som kan svara för innehållet i utbild- ningen. Universitet och högskolor skall dock

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

även fortsättningsvis vara huvudaktörer i rektorsutbildningen.

En utredare har utsetts för att göra en översyn av vissa delar av arbetsmiljölagen (AML) (Dir. 2004:91). Utredaren skall bl.a. utreda frågan om tillämpningsområdet för AML bör utvidgas till

6.1.6Arbetsmiljö, hälsoarbete och fysisk barn i förskola och fritidshem samt att se över

aktivitet i skolan

Arbetsmiljön i skolan

Förskolan tillsammans med skolan är Sveriges största arbetsplats. En säker och trygg miljö är en viktig förutsättning för att främja lärande för alla barn och ungdomar i förskola och skola. Elevernas delaktighet och medverkan i skolans arbetsmiljöarbete är både en viktig arbetsmiljö- fråga och en demokratifråga. För skolans arbets- miljö gäller samma regler som för andra arbets- platser.

I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14) gjorde regeringen bedöm- ningen att skolhälsovård, elevvård och special- pedagogiska insatser bör ses som ett eget verk- samhetsområde benämnt elevhälsa. Vidare be- handlades behovet av en översyn av arbets- miljölagen i syfte att förtydliga elevernas in- flytande över sin arbetsmiljö.

Arbetet med elevhälsa skall ses som en del av skolans uppdrag och arbetet för en god hälsa. För att elevhälsa skall kunna införas som ett eget verksamhetsområde inom skolan måste ändring- ar i skollag och sekretesslag ske. Skollags- kommittén har i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) föreslagit att skollagen bör ha en särskild regle- ring om elevhälsa som sträcker sig utöver regle- ring av skolhälsovård. I elevhälsan föreslås ingå omvårdnad samt medicinska, psykologiska, sociala och specialpedagogiska insatser. Arbetet med förslag till ny skollag pågår och kommer att presenteras för riksdagen under 2005.

En särskild utredare har gjort en översyn av bestämmelser i sekretesslagen om sekretess i skolan och betänkandet Sekretess i elevernas intresse (SOU 2003:103) har överlämnats. Ut- redaren anser att de hinder som finns mot sam- arbete mellan skolhälsovård och elevvård kan överbryggas med en ökad kunskap om regel- verkets innehåll och hur det skall tillämpas. Ut- redaren föreslår även utökade möjligheter att lämna uppgifter från skolhälsovården till elev- vården samt att sekretesslagen bör anpassas till Skollagskommitténs förslag om elevhälsa.

elevrepresentanternas befogenheter och pröva om det är möjligt att stärka bevakningen av elevernas arbetsmiljö. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2006.

Många av brister i skolans arbetsmiljöarbete har visat sig bero på okunnighet om bestämmel- serna i arbetsmiljölagen och på hur dessa skall tillämpas. För att förbättra elevskyddsombudens möjligheter att delta i skolans arbetsmiljöarbete har regeringen gett Skolverket i uppdrag att i samverkan med Arbetsmiljöverket utfärda föreskrifter om elevskyddsombud. Ett förslag till föreskrifter om elevmedverkan i skolans arbets- miljöarbete genom elevskyddsombud rappor- terades till regeringen i september 2003 (U2003/3550/S). I föreskrifterna som trädde i kraft den 1 juli 2004 förtydligas elevskydds- ombudens roll. Vidare anges huvud- mannens/rektors skyldigheter att informera eleverna om arbetsmiljöarbetet och om deras rätt att delta genom elevskyddsombud.

Fysisk aktivitet

Alarmerande rapporter om ökande antal över- viktiga barn har visat på allvarliga effekter av fel- aktig kost och brist på motion. Barn i skolåldern löper risk att få t.ex. högt blodtryck, diabetes och i framtiden utveckla hjärt- och kärl- sjukdomar.

Den minskande fysiska aktiviteten bland barn och unga är ett folkhälsoproblem som måste diskuteras och bearbetas av hela samhället. Skolan har en central roll i detta arbete.

Regeringens bedömning är att alla berörda samhällssektorer måste samverka för att för- bättra barns och ungdomars fysiska hälsa. Sjuk- och hälsovården är självklara aktörer. Förskolan och skolan är strategiska platser där man kan nå alla barn. Väl planerade insatser kan få effekt både för enskilda individer och för de allmänna attityderna hos barn och ungdomar. Förskolan och skolan måste sträva efter att involvera såväl pedagogisk personal som elevhälsopersonal samt föräldrar i ett förebyggande arbete för att för- bättra barns hälsa.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Ämnet Idrott och hälsa är kärnan för arbetet med fysisk aktivitet i skolan. Det är därför ange- läget att verksamheten utformas så att den attraherar alla elever, inte enbart vissa. Rege- ringen anser att fysisk aktivitet och rörelse dess- utom bör vara en naturlig del i skolans vardag och integreras i hela skolans arbete. Ett brett ämnesövergripande perspektiv måste därför finnas i detta arbete. Det är regeringens och idrottsrörelsens gemensamma ambition att alla barn skall ha fysisk aktivitet om minst 30 minuter varje dag inom ramen för skoldagen. Skolan är en mötesplats och bildar därmed en naturlig plattform för samverkan mellan lärare och idrottsledare i arbetet med att fånga upp barn för fysisk aktivitet. Regeringen har under 2003 lanserat en satsning med flera samordnade insatser för att stimulera till lokal utveckling av fysisk aktivitet hos barn och unga.

Fysisk aktivitet enligt läroplanerna

För att betona skolans ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen har regeringen fört in en sådan skyldighet i Lpo 94 samt i Lpf 94. Varje skola skall, utifrån sina lokala förutsättningar, hitta former för att dessa mål skall uppnås. Detta kan ske inom ramen för ämnet Idrott och hälsa men också inom ramen för andra ämnen eller under raster och håltimmar.

Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag att nära följa och stödja skolornas arbete med att implementera de nya målen i läro- planerna. Myndigheten skall också åter- kommande, med start den 1 september 2004, rapportera till regeringen bl.a. i vilken utsträck- ning skolorna lyckats förverkliga målet om 30 minuters fysisk aktivitet om dagen för varje elev.

Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet

Regeringen har inrättat Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ung- dom vid Örebro universitet. Centrumets främsta uppgift är att stödja skolor i deras arbete med att stimulera till ökad fysisk aktivitet och till andra hälsofrämjande åtgärder. Centrumet skall sprida erfarenheter och goda exempel från såväl arbete inom ämnet Idrott och hälsa som från andra in- satser, stödja och informera om forskning och utvecklingsprojekt samt verka för en ökad sam- verkan mellan olika aktörer på området. Verk- samheten har påbörjats under hösten 2003.

Regeringens samarbete med idrottsrörelsen - Handslaget

Skolans interna arbete och planering spelar en viktig roll i att nå målen om ökad fysisk aktivitet, men samarbetet mellan skolor och lokala idrotts- föreningar behöver också utvecklas. Ett ut- vecklat samarbete mellan idrottsrörelsen och skolan är ett viktigt område som lyfts fram i regeringens ”handslag med idrottsrörelsen”. Idrottsrörelsen tillförs sammanlagt en miljard kronor under mandatperioden från överskottet i AB Svenska Spel under förutsättning att idrotts- rörelsen tar på sig att bl. a. intensifiera sam- arbetet med skolorna. Regeringen har fattat beslut om bidragets närmare användning i dialog med idrottsrörelsen, som har lämnat förslag till handlingsplan för hur medlen skall användas och hur samverkan med skolan skall utformas.

Under det första året av satsningen har Riksidrottsförbundet (RF) prioriterat sam- arbetet mellan skolan och idrotten som ett av de vikigaste områdena för Handslaget. RF räknar med mer än 700 Handslag mellan idrotts- föreningar och skolor under det första året. RF kommer även under satsningens andra år ge distriktsförbunden i uppgift att prioritera sam- arbetet med skolan.

6.1.7Hållbar utveckling

Handlingsplanen från FN:s toppmöte i Johannesburg (2002) understryker behovet av utbildning för hållbar utveckling. Vid mötet tydliggjordes tolkningen av samtliga tre dimen- sioner – den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga – av begreppet hållbar utveckling. Det underlättar strävan att göra utbildning för hållbar utveckling till att vara ämnesövergripande på ett naturligt sätt.

Beslutet av FN:s generalförsamling i december 2002 om att förklara åren 2005–2014 som ett decennium för utbildning för hållbar ut- veckling uttrycker det internationella sam- fundets förväntningar på medlemsstaterna att ta frågan om utbildning för hållbar utveckling på största allvar. Utbildning för hållbar utveckling stöds i läroplan för förskolan (Lpfö 98), läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskole- klassen och fritidshemmet (Lpo 94) samt läro- plan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

Kommittén för utbildning för hållbar utveck- ling (U 2003:06) skall kartlägga och analysera

hur utbildningssystem på alla nivåer arbetar för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling samt stimulera till ytterligare insatser inom detta område. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2004 .

6.1.8Skolans värdegrund

Regeringen lägger stor vikt vid frågorna om demokrati, jämställdhet och mänskliga rättig- heter i skolan. Skolan skall inte vara värderingsfri och neutral i dessa frågor utan aktivt verka för fundamentala demokratiska principer som alla människors lika värde oavsett kön, etnisk till- hörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt för allas rätt att uttrycka sig och respekteras för sina åsikter. Skolan kan bidra till att unga människor lämnar skolan med ett demokratiskt och jäm- ställt förhållningssätt. Värdegrundsfrågorna har uppmärksammats alltmer i skolornas arbete. Så- väl arbetet med att främja demokrati och jäm- ställdhet och arbetet med att motverka diskrimi- nering samt kränkande behandling har i många delar gett önskat resultat i skolorna. Likväl finns det brister. Exempelvis måste jämställdhet be- handlas som en demokratifråga och kränkningar på grund av kön och sexuell läggning behöver uppmärksammas och beaktas i större utsträck- ning i skolornas värdegrundsarbete. Sveriges åtaganden beträffande mänskliga rättigheter för likabehandling och skydd mot diskriminering bör lyftas fram i skolan. Skolans personal skall ha kännedom om de internationella överens- kommelser som skall beaktas i undervisningen. Det krävs ett ständigt pågående arbete för att värdegrunden skall bli levande och självklar för alla som finns i skolan.

Inflytandefrågor

Under 2003 tillsattes en arbetsgrupp inom Ut- bildningsdepartementet med uppgift att utreda möjligheten till utökat och reellt barn-, elev- och föräldrainflytande i förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning. Arbetsgruppen redovisade sitt uppdrag den 30 oktober 2003 i rapporten Var – dags - inflytande (Ds 2003:46). I rapporten lämnades förslag om att rektor skall ges ett ökat ansvar för att främja och utveckla ett aktivt elev- inflytande samt ansvar för att eleverna får in-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

formation om rätten till inflytande och huvud- dragen i de bestämmelser som styr utbildningen. För grundskolan bör detta även gälla föräldrars inflytande och rätt till information. Arbets- gruppen föreslog också en ändring i kurs- planerna för de samhällsorienterande ämnena för att betona vikten av att eleverna får kunskaper i lokal demokrati både på skolnivå och på kommunnivå.

Förslagen kommer att behandlas i samband med propositionen om förskolans kvalitet, den ungdomspolitiska propositionen och proposi- tionen om ny skollag vilka föreläggs riksdagen under 2004 respektive 2005.

Regeringen avser också att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta ett informationsmaterial om utbildningssystemets mål och intentioner. Myndigheten för skolutveckling avses få ett upp- drag om insatser för att stödja och inspirera arbetet med att öka det reella inflytandet för barn, elever och föräldrar i förskolor och skolor.

Förebyggande åtgärder mot mobbning

Demokratiuppdraget är tillsammans med kun- skapsuppdraget fundamentet för all verksamhet i skolan. Här har de vuxnas förhållningssätt och attityder en avgörande roll. Skolan skall inte bara ge kunskaper som behövs för vidare studier och arbetsliv, utan också ge praktiska kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter. Alla skolor skall ha handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Under 2003 redovisade Myndigheten för skol- utveckling ett regeringsuppdrag om att lyfta fram exempel på handlingsprogram och arbets- sätt mot kränkande behandling i stödmaterialet Olikas lika värde. Myndigheten identifierade faktorer som motverkar kränkande behandling och stärker arbetet med en god social miljö samt pekade ut stödjepunkter för ett handlings- program. Stödmaterialet tar även upp gällande lagar och förordningar samt frågor kring an- mälningar till polis och socialtjänst.

Skolverket har på regeringens uppdrag under sommaren 2004 tagit fram allmänna råd för skolornas arbete med att motverka alla former av kränkande behandling. Råden tar bl.a. upp arbetet med att förebygga, att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling och skolors handlingsprogram mot kränkande behandling.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Myndigheten för skolutveckling kommer att delta i arbetet med att implementera råden.

Jämställdhet

Jämställdhet är en rättvisefråga och ingår i de nationella målen för skolan. Målen för jämställd- hetsarbetet finns i de nationella styrdokumen- ten. Myndigheterna med ansvar för förskolan och skolväsendet har inom ramen för sina upp- drag ett särskilt ansvar att främja båda könens lika rätt och möjligheter. Flera utvärderingar visar att jämställdhet är den aspekt av demokrati och värdegrund som får minst uppmärksamhet i skolorna. Enligt regeringens mening måste jäm- ställdhetsarbetet intensifieras och effektiviseras på såväl kommunal som verksamhetsnivå för att bryta ojämställda strukturer och förhindra köns- segregering.

Personalens kunskap och kompetens är avgör- ande för ett jämställdhetsarbete av god kvalitet. För att uppnå en jämställd pedagogik och peda- gogisk verksamhet måste all personal bli medvet- en om sina egna föreställningar om kön och reflektera över hur det påverkar lärandet och läromiljön för barn och unga. För att stärka och stödja kommunernas och skolornas kunskap och kompetens inom området har sedan 2002 medel avsatts för att utbilda pedagogiska resurs- personer i jämställdhet och genuskunskap. Dessa s.k. genuspedagoger skall arbeta praktiskt med förändringsarbete. Syftet är att stärka kompe- tensen och höja kvaliteten i det lokala jämställd- hetsarbetet. Regeringens ambition är att det skall finnas åtminstone en kvalificerad jämställd- hetspedagog i varje kommun vid årsskiftet 2004/2005. Av landets 290 kommuner har 170 kommuner någon utbildad genuspedagog. Det finns totalt 190 utbildade genuspedagoger i landet och ytterligare 65 i utbildning.

Utbildningen riktar sig till pedagoger och lärare i förskolan, grundskolan och gymnasie- skolan. Den bedrivs på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling av Göteborgs och Umeå universitet i samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm. Regeringen har givit Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram och sprida lärande exempel på hur skolor och kommuner samverkar med olika organisationer och myndigheter i sitt jämställdhetsarbete. Skriften Hur är det ställt? Tack ojämt! ger en bakgrund till köns- och maktskillnader i skolan

och samhället samt redovisar sex skolors och kommuners jämställdhetsarbete. Skolorna och kommunerna fick materialet hösten 2003.

I budgetpropositionen för 2002 avsattes 5 miljoner kronor för insatser att stärka flickors självförtroende och ge möjlighet till bl.a. självförsvarsträning. Kriteriet för att få medel var att kommunen hade anmält en person till utbildningen för genuspedagoger. Pengarna fördelades genom värdegrundscentrum i Göteborg och Umeå. Universiteten i Göteborg och Umeå kommer under hösten 2004 att göra utvärderingar av satsningen.

Myndigheten för skolutveckling har på rege- ringens uppdrag också tagit fram ett stöd- material för lärare och skolpersonal om situa- tionen för flickor och pojkar i familjer med hederstänkande. Materialet Jag är starkare än du tror innehåller lärande exempel och handfasta råd hur skolorna kan agera i akuta situationer. Även detta material skickades ut till skolor och kommuner hösten 2003.

Det är enligt regeringens mening viktigt att kunskapen om utsatta flickors och pojkars livs- villkor sprids till skolorna och att insatserna och utvecklingen inom området noga följs upp.

Att se och diskutera film har visat sig vara en god inledning för värdegrundsarbetet i skolan. Regeringen gav därför våren 2004 Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram ett material med information om jämställdhet samt som stöd för skolans undervisning i jämställdhet få möjlighet att se och diskutera filmen Hip Hip Hora! i grundskolans årskurs 6-9 under läsåret 2004/05.

Skolans ansvar för barns och ungas rättigheter

Barns och ungas rättigheter får inte inskränkas med hänvisning till kultur, tradition, religion och bakgrund eller på grund av kön eller sexuell läggning. Skolverkets granskning 1999 av kränk- ande behandling och verkets kartläggning 2002 av förekomsten av rasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och köns- relaterad mobbning är exempel på undersök- ningar som visat på brister när det gäller skyddet mot diskriminering och annan kränkande be- handling i skolan.

Regeringen gav därför en utredare i uppdrag (Dir. 2003:114) att se över möjligheterna till en lagstiftning med enkla och tydliga regler som

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

främjar lika rättigheter och motverkar diskrimi- nering och annan kränkande behandling inom skolväsendet i vid mening. Utredaren har även haft i uppdrag att föreslå nödvändiga åtgärder för att genomföra EG-direktiven om likabehandling oavsett ras eller etnisk ursprung samt likabehandling i arbetslivet inom utbildningsom- rådet. Skolansvarsutredningen (U 2003:10) redovisade sitt uppdrag den 26 april 2004. Betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU 2004:50) skickades därefter på bred remiss.

matematik, medan andra saknar ämnets an- knytning till studieinriktningen och har svårig- heter att nå kursens mål. Regeringen har givit Skolverket ett kursplaneuppdrag med anledning av de förändringar av gymnasieskolan som före- slås i gymnasiepropositionen. I uppdraget ingår att undersöka om kärnämneskursplanen i mate- matik kan utformas med en målbeskrivning som gör det möjligt att skapa en matematikundervis- ning som på ett bättre sätt än i dag svarar mot olika elevgruppers intressen och behov.

Det är enligt regeringens uppfattning av stor vikt att matematikundervisningen i skolan ut- vecklas så att elevernas intresse för och kunskap-

6.1.9Internationellt inriktad utbildning i er i matematik ökar. Ämnets funktion som

Sverige

Skollagskommittén lämnade i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) bl.a. förslag som avser internationella skolor och rätten till utbildning för barn till be- skickningsmedlemmar. En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har kompletterat skollagskommitténs betänkande i vissa delar av- seende regleringen av internationellt inriktad utbildning på grundskole- och gymnasienivå med fokus på internationella skolor. Arbets- gruppen har haft som principiell utgångspunkt att lämna förslag som skapar enhetlighet i tillämpningen i förhållande till regelverket i övrigt för olika skolformer och huvudmän. Gruppens förslag har remitterats och svaren väntas senast den 1 oktober 2004.

6.1.10Matematik, naturvetenskap och teknik

Matematik

Goda kunskaper i matematik är av stor vikt. In- sikterna är viktiga i såväl vardagen som ett aktivt deltagande i samhälls- och arbetsliv. Mate- matikkunskaper är även en förutsättning för lär- ande inom en mängd andra ämnesområden.

I internationella undersökningar uppvisar svenska elever goda resultat. Trots detta når allt- för många elever i grund- och gymnasieskolan inte målen i matematik. Som en del av proble- matiken med matematikämnet i gymnasieskolan framstår den gemensamma kärnämneskursen Matematik A. Kursen upplevs av en del elever som en obehövlig repetition av grundskolans

vattendelare när det gäller val av fortsatta studier på såväl gymnasie- som högskolenivå kräver detta. Regeringen tillsatte därför i januari 2003 en Matematikdelegation. Uppdraget innebär att utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för matematikämnet, samt att utveckla undervisningen. Delegationen skall redovisa sitt arbete senast den 30 september 2004.

Naturvetenskap och teknik

Naturvetenskaplig och teknisk utveckling är av- görande för ett konkurrenskraftigt kunskaps- samhälle. EU:s utbildningsministrar har enats om att öka rekryteringen till utbildningar inom det naturvetenskapliga och tekniska områdena. Inom näringslivet finns ett stort behov av väl- utbildade naturvetare och tekniker. Det är även viktigt för en allsidig utveckling att fler kvinnor väljer den här typen av yrken. Men det handlar inte bara om att få fler yrkesverksamma inom området, kunskap i naturvetenskap och teknik är viktigt för alla oavsett yrkesinriktning.

Internationellt sett är intresset för studier inom naturvetenskap och teknik relativt stort i Sverige. Den s.k. PISA-undersökningen visade också att svenska elever var signifikant bättre än såväl EU- som OECD-genomsnittet när det gäller naturvetenskapligt kunnande.

Regeringen har under flera år gjort omfattan- de insatser för att öka barns och ungdomars in- tresse för naturvetenskap och teknik, bl.a. genom insatser för att förändra attityder och ut- veckla undervisningen. Det s.k. NOT-projektet, som avslutades i december 2003, har varit en viktig del i dessa satsningar.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen bedömer att det är av största vikt att stimulera barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Lärarna bör vara i fokus för insatserna, eftersom lärarnas kompe- tens och förmåga att utveckla undervisningen och entusiasmera eleverna är avgörande för att öka intresset.

Regeringen anser att det krävs en ökad sam- ordning av de statliga insatserna. Ett exempel på detta är att bidragen till s.k. science centers i högre grad än i dag bör kopplas till verksamhet som riktar sig till skolor. Myndigheten för skol- utveckling kommer därför att från och med 1 juli 2005 överta ansvaret från Högskoleverket för bidragsgivningen till science centers.

6.1.11 IT i skolan

Satsningen på IT i skolan (ITiS) avslutades sommaren 2003. Satsningen innebar bl.a. att kompetens i arbetslag och i handledargrupper samt en stärkt infrastruktur byggdes upp och att ett förändringsarbete påbörjades. Det är viktigt att de aktiviteter som ägt rum inom ITiS och andra tidsbegränsade projekt nu integreras i skolans löpande verksamhet. Det är angeläget att alla får grundläggande kunskaper om IT och hur IT kan användas.

En utvärdering av ITiS har genomförts av högskolorna i Jönköping och Halmstad som, tillsammans med erfarenheterna under satsning- en, visar att skolledarna, lärarutbildningarna och de kommunala beslutsfattarna är tre nyckel- grupper för en fortsatt utveckling av IT-använd- andet i skolan. Vidare framgår att den kompe- tensutvecklingsmodell som ITiS använt sig av har varit mycket framgångsrik. Det gäller såväl arbetet i arbetslag som betydelsen av en pedago- gisk handledare.

Lärarkåren behöver även fortsättningsvis få tillgång till kompetensutveckling om IT. Det gäller framför allt många skolledare som behöver kompetensutveckling för att kunna leda de ut- vecklingsprocesser som påbörjats i skolan. Peda- gogisk användning av IT, arbete i arbetslag och skolutveckling har initierats genom ITiS och arbetet med stöd till dessa processer fortsätter genom Myndigheten för skolutveckling.

Myndigheten för skolutveckling har det sammanhållande nationella ansvaret för fortsatta insatser och för att stimulera utveckling av an- vändningen av IT i skolan. Myndigheten har fått

i uppdrag att ta tillvara, utveckla och sprida de erfarenheter som finns från ITiS-satsningen och Kommittén för det europeiska skoldatanätet. Dessa strategiskt viktiga områden kommer myndigheten att fortsätta arbeta med under 2005.

Regeringens IT-politiska strategigrupp

Regeringen tillsatte den 18 juni 2003 en IT- politisk strategigrupp under Näringsdeparte- mentet med uppdrag att främja informations- samhällets fortsatta utveckling. Gruppen skall enligt sina direktiv (N2003/4799/ITFoU) arbeta för att IT-politiken blir en naturlig del av alla politikområden och att förverkliga de av staten uppsatta målen att öka tillit till IT, öka kompetensen att använda IT samt att öka till- gängligheten till informationssamhällets tjänster.

Inom den IT-politiska strategigruppen finns en arbetsgrupp som skall föreslå prioriterade in- satser för framtida arbete med IT i skola och lärande. Arbetsgruppen kommer i sitt arbete att ta tillvara de erfarenheter från hittills genom- förda IT-satsningar inom utbildningsområdet.

6.1.12 Entreprenörskap i skolan

Läroplanerna för det offentliga skolväsendet framhäver, förutom behovet av goda kunskaper, vikten av sådana förmågor som initiativförmåga, tilltro till sin egen förmåga, kreativitet och problemlösningsförmåga, förmåga att själv ta an- svar för och organisera sitt arbete samt att driva en verksamhet. Detta är egenskaper och för- mågor som kännetecknar entreprenörskap i vid mening. De är viktiga förmågor som behövs i allt företagande, men också på varje plats och nivå i arbets- och samhällslivet i övrigt. Entreprenör- skap kan bidra till förnyelse i samhället. En fort- satt ekonomisk tillväxt, som grund för en fort- satt god välfärdsutveckling, förutsätter både en generellt hög utbildningsnivå hos befolkningen och ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det finns därför skäl att utveckla det entreprenör- skapsfrämjande arbetet i såväl grund- som gymnasieskolan.

Regeringen avser därför att under 2005, som ett led i en sammanhållen tillväxt- och innova- tionspolitik, uppmärksamma hur undervisning i

	PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
entreprenörskap kan främjas inom utbildnings-	sam kompetensutveckling för lärare och biblio-
området.	tekarier kring Projektarbete 100p. Ett annat
	arbete inom Språkrum har inriktats på att
6.1.13 Kultur och läsning	stimulera förskolors och skolors arbete med
6.1.13 Kultur och läsning	språkutveckling, läsning och litteratur.
	Språkrum har i projektet Lärande via skol-
Läs-, skriv- och språkutveckling – skolbibliotek	bibliotek (LÄSK) visat behovet att öka med-
	vetenheten kring skolbiblioteket som kollektivt
Den pedagogiska miljön från förskolan till	läromedel och att skolan utvecklar pedagogiska
gymnasieskolan är av avgörande betydelse för	strukturer som inte bara är inriktade på elevernas
elevernas läs-, skriv- och språkutveckling.	forskande arbete utan även stöder innehållet i
Varje kommun skall ha ett utvecklat system	elevernas kunskapsbildning. LÄSK har visat att
för elevernas läs- och skrivutveckling och varje	om ett undersökande arbetssätt skall leda till en
skola skall kunna visa bl.a. i sin kvalitetsredovis-	bättre måluppfyllelse, vilket så måste informa-
ning hur läsutvecklingen skall följas och kon-	tionssökning bearbetas till kunskap kräver det
trolleras och hur elever som behöver stöd skall få	stöd och handledning av lärare och bibliotekarier
det. Inga elever får tappas bort. De elever som	i skolarbetet.
får svårigheter skall ha rätt att få stöd så tidigt
som möjligt.
Insatser för läs-, skriv- och språkutveckling är av	Kultur i lärandet
stor vikt för förbättrade resultat på alla nivåer i
skolväsendet. Inte minst för stödet till elever	Regeringen aviserade i budgetpropositionen för
med utländsk bakgrund är kopplingen till läsning	2004 (prop. 2003/04:1) att man avser att stödja
väsentlig. Förutom tidigare uppdrag har	arbetet med kultur och estetik i skolan. Kultur-
Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att	och identitetsfrågor blir allt viktigare i ett sam-
arbeta för förbättrad förskole- och skolsituation	hälle med mångfald och delaktighet. Estetiska
i segregerade områden. Uppdraget slutredovisas	lärprocesser är en angelägenhet för alla peda-
den 15 december 2005.	goger och uppdelningen mellan vetenskapliga
Skolbibliotekets pedagogiska roll i skolan är	och estetiska ämnen bör modereras.
betydelsefull. Den pedagogiska miljön från för-	Regeringens satsning på Kultur i skolan under
skolan och framåt är avgörande för elevernas	1999–2001 inriktades på att kultur förstärker och
språkutveckling liksom behovet av en variation	stimulerar till lärandeprocesser och ger barn och
av olika läs- och skrivmiljöer. Det finns också ett	elever tillfällen att utveckla nya sidor. Insatserna
ökande behov att kunna orientera sig i informa-	inriktades på strategiska utvecklingsprojekt som
tionsflödet.	varaktigt kunde ge effekter. Statens skolverk
Myndigheten för skolutveckling har i oktober	(numera Myndigheten för skolutveckling) och
2003 redovisat ett fyraårigt regeringsuppdrag	Statens kulturråd arbetade gemensamt för att
kallat Språkrum. Uppdraget innebar att stödja	stärka och vidareutveckla arbete med kultur i
och stimulera språkutvecklingen med inriktning	skolan på nationell nivå. En dokumentation av
på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolan,	satsningen på Kultur i skolan kommer att sändas
att stärka och utveckla skolbibliotekens	ut under hösten 2004. Stöd och inspiration skall
pedagogiska roll samt att skapa gemensamma	kunna hämtas i de olika projektredovisningarna
mötesplatser för folk- och skolbibliotekarier och	samt till fortsatta insatser inom kommuner,
pedagoger för att allsidigt stimulera förskolors	skolor och högskolor.
och skolors pedagogiska arbete med språkut-	Myndigheten för skolutveckling kommer att
veckling, läsning och litteratur. Myndigheten har	ges i uppdrag att fokusera på estetikens och
inriktat sitt arbete mot information och	kreativitetens roll för utvecklingen av förskola
kommunikation för att sprida erfarenheter och	och skola i arbetet med de från regeringen
inspirera till lokalt utvecklingsarbete, kompe-	prioriterade områdena basfärdigheter, utbild-
tensutveckling och forskning. Språkrum har	ningsvillkor för barn och ungdomar i segrege-
stöttat strategiska områden där skolbiblio-	rade områden samt jämställdhet mellan pojkar
tekarier och lärare kan samarbeta som t.ex. ett	och flickor.
nätverk med rektorer och bibliotekarier, gemen-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6.1.14 Elever med funktionshinder

Ett genomgripande reformarbete har genom- förts de senaste åren inom detta område. Bland annat har de specialpedagogiska frågorna samlats inom en myndighet, Specialpedagogiska institu- tet. Specialskolemyndigheten har givits det samlade ansvaret för döva eller hörselskadade elever. Skolverket har, i samverkan med Special- pedagogiska institutet och Myndigheten för skolutveckling, det övergripande sektorsansvaret för genomförandet av regeringens handikappoli- tik inom utbildningsområdet i den mån upp- giften inte ankommer på Specialpedagogiska institutet eller Myndigheten för skolutveckling.

För att ytterligare stärka förutsättningarna för elever med funktionshinder har regeringen för- tydligat formerna för visstidsutbildning vid stat- liga resurscenter samt utvecklat och tydliggjort Specialpedagogiska institutets läromedelsåtagan- de.

Det statliga läromedelsåtagandet

Regeringen anser det vara viktigt att ansvaret för läromedelsförsörjningen samordnas till en sär- skild instans som förutsetts arbeta på ett flexi- belt sätt i nära samverkan med andra aktörer på området liksom den kommersiella marknaden. Genom ändringar i förordningen (2001:286, ändrad 2004:202) med instruktion för Special- pedagogiska institutet har regeringen beslutat att ett läromedelsråd skall finnas vid institutet. Syftet med det statliga läromedelsåtagandet är att tillgodose behovet av anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder inom skolväsendet. Rådet inrättades den 1 juli 2004.

Regeringen har dessutom uppdragit åt Specialpedagogiska institutet att bl.a. föreslå arbetsformer för läromedelsrådet. En delrapport redovisades den 30 juni 2004 och slutlig rappor- tering sker i samband med årsredovisningen i början av 2005.

Visstidsutbildning vid särskilda resurscenter

Regeringen har utfärdat förordning (2004:203) om visstidsutbildning vid särskilda resurscenter. Enligt förordningen skall visstidsutbildning finnas vid Resurscenter syn Örebro, Ekeskolan

och vid Resurscenter tal och språk, Hällsbo- skolan.

Utbildningen skall syfta till att ge elever med synskada och ytterligare funktionshinder samt elever med grav språkstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar. Ut- bildningen skall vidare syfta till att ge förutsätt- ningar för fortsatt utbildning i hemskolan eller hemkommunen. Utbildningen skall så långt möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskola eller särskola och skall fortgå så länge elevens behov kräver det och det inte finns för- utsättningar att anordna utbildning av mot- svarande kvalitet i hemskolan eller hem- kommunen.

Förordningen slår vidare fast att elevens vårdnadshavare får ansöka om mottagande vid ett resurscenter. Om vårdnadshavaren medger det får även hemkommunen ansöka om mot- tagande. Beslut om mottagande av elever för visstidsutbildning fattas av Specialpedagogiska institutet. Sådana beslut får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslutet får överklagas endast av elevens vårdnadshavare eller, om eleven har fyllt 18 år, av eleven.

Regeringen anser att det är viktigt att de stat- liga resurscentren har en tydlig roll och ett tyd- ligt ansvar när det gäller elever med funk- tionshinder. Visstidsutbildning är en viktig del av resurscentrens verksamhet och det statliga an- svarstagandet. Regeringen avser därför att noga följa utvecklingen av den nya utbildningen.

Utredning om utbildningen för elever med utvecklingsstörning

Regeringen tillsatte i december 2001 en parla- mentarisk utredning, Carlbeck-kommittén, med uppgift att ge förslag till hur utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklings- störning kan förbättras (Dir. 2001:100). Kvali- teten i utbildningen skall öka liksom samverkan mellan elever med och utan utvecklingsstörning. I ett tilläggsdirektiv den 13 mars 2003 angav regeringen att kommitténs fortsatta arbete främst skall avse den del i uppdraget som syftar till att förbättra kvaliteten i utbildningen för elever med utvecklingsstörning i såväl särskolan och särvux som övriga skolformer. Av tilläggs- direktivet framgår också att kommittén endast skall lämna författningsförslag för det alternativ som innebär att särskolan och särvux skall kvar-

stå som egna skolformer. En viktig utgångs- punkt för det fortsatta arbetet är att kontakterna och samverkan mellan elever med och utan utvecklingsstörning skall öka. Carlbeck- kommitténs slutbetänkande redovisas i oktober 2004.

Förlängd försöksverksamhet

Regeringens förslag: Giltighetstiden för lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs till och med utgången av juni 2008.

Ärendet och dess beredning: Lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång trädde i kraft den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:212). Statens skolverk har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat försöksverksamheten (dnr U1998/316/S). Ut- värderingen har remissbehandlats. Försöksverk- samheten har därefter förlängts till och med ut- gången av juni 2005 (prop. 1999/2000:68). Carlbeck-kommittén har i uppdrag att ta ställ- ning till om försöksverksamheten bör perma- nentas. Kommittén kommer att redovisa sitt slutbetänkande den 1 oktober 2004. Betänkandet remitteras därefter.

Lagrådet har inte beretts tillfälle att yttra sig över lagförslaget. Med hänsyn till att Lagrådet yttrade sig i samband med lagens tillkomst och att det nu endast är en fråga om förlängning av den pågående försöksverksamheten anser rege- ringen att Lagrådets hörande skulle sakna be- tydelse i detta fall.

Skälen för regeringens förslag Med hänsyn till att beredningen av Carlbeck-kommitténs för- slag inte kommer att vara klar då försöks- verksamheten upphör i juni 2005 anser rege- ringen att försöksverksamheten bör förlängas till och med 30 juni 2008 för att därefter antingen övergå till reguljär verksamhet eller upphöra.

Förslag till lagtext finns i avsnitt 2.2.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Riksgymnasier för rörelsehindrade (Rh)

Sådan Rh-anpassad gymnasieutbildning som av- ses i 5 kap. 7 § skollagen anordnas i Göteborgs stad, Kristianstads kommun, Stockholms stad och i Umeå kommun. Läsåret 2003/04 omfatta- de verksamheten 177 elever. Skolverket har i början av 2004 redovisat ett regeringsuppdrag att följa och analysera utvecklingen av den Rh- anpassade gymnasieutbildningen för den grupp elever som i liten eller obefintlig utsträckning följer kurser på gymnasienivå. I uppdraget ingick också att överväga alternativ till den Rh- anpassade gymnasieutbildningen. Av rapporten framgår bl.a. att utvecklingen i kommunerna är positiv vad gäller att anpassa utbildningen för elever med svåra rörelsehinder i elevernas hem- kommuner. Samtidigt finns, enligt Skolverket, kommuner med låg ambition när det gäller att erbjuda utbildningsalternativ i hemkommunen. Verket konstaterar också att det finns ett komplicerat samspel mellan förekomsten av riks- gymnasier, den lagstadgade rätten till Rh- anpassad utbildning och nivån på den ersättning som kommunerna får betala för en utbildnings- plats. Skolverket avråder dock i dagsläget från att göra justeringar av vare sig det statliga utbild- ningsstödet eller av målgruppens rätt till Rh- anpassad utbildning. Regeringen instämmer i att den Rh-anpassade gymnasieutbildningen alltjämt utgör ett värdefullt komplement till kommuner- nas gymnasieskola. Det saknas därmed skäl att göra några förändringar avseende målgruppens rätt till sådan utbildning.

Även om uppföljningen inte syftat till att jäm- föra kvaliteten på de fyra riksgymnasierna noterar Skolverket kvalitetsskillnader mellan skolorna. Verket menar att dessa skillnader är så stora att de motiverar en särskild kontakt med de fyra skolhuvudmännen. För de ungdomar som tillhör målgruppen för Rh-anpassad utbildning är det givetvis av särskilt stor vikt att de får en utbildning av hög kvalitet som ger bästa möjliga förutsättningar för vidare studier eller arbete. I syfte att närmare följa upp att de statliga resurser som avsätts för den Rh-anpassade gymnasie- utbildningen används effektivt, och att eleverna erbjuds utbildningar av hög kvalitet, anser rege- ringen att det bör vara ett myndighetsansvar att utarbeta nya avtal där kvalitetsaspekterna betonas. I ansvaret bör ingå att fördela medlen för den Rh-anpassade utbildningen och att följa

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

upp avtalen. Regeringen avser att under hösten 2004 återkomma i frågan.

6.1.15Kunskap och kvalitet i gymnasieskolan

Till skillnad från de flesta länder omfattar svensk gymnasieskola både studieförberedande utbild- ningar och yrkesutbildningar med en gemensam kunskapsbas. Enligt undersökningar håller den svenska gymnasieskolan hög kvalitet, medger stor valfrihet för eleverna samt erbjuder ett brett utbud av utbildningar och kurser i ett interna- tionellt perspektiv.

Likväl behöver gymnasieskolan, med utgångs- punkt i högt ställda nationella ambitioner, ut- vecklas och kvaliteten höjas så att fler elever når målen i läroplanerna och de olika utbildnings- vägarnas program- och kursplanemål. Därmed får de unga de kunskaper som krävs för personlig utveckling, aktivt deltagande i ett demokratiskt samhällsliv, ett utvecklande arbets- liv, vidare studier och ett livslångt lärande. Fram- tidens gymnasieskola måste bättre än nuvarande svara mot de krav som det moderna samhället ställer på såväl breda kunskaper som hög specialisering.

Regeringen överlämnade i april 2004 propositionen Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) till riksdagen. Under förutsättning av riksdagens godkännande kommer förslagen i huvudsak att träda i kraft den 1 januari 2007 för att tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli samma år.

Huvudpunkterna i propositionen är följande. Inom ramen för en kursutformad gymnasieskola införs ämnesbetyg. Vid varje avslutad kurs sätts ett ämnesbetyg, som ersätter tidigare betyg i ämnet och ger en helhetsbedömning av hur långt eleven nått i ämnet.

En modern gymnasieexamen införs som ett tydligt kvitto på att eleven fullföljt och tillgodo- gjort sig gymnasieskolans utbildning. Examens- beviset blir ett kvalitetsbevis som ger en tydlig information om att eleven nått utbildningens mål.

Ett gymnasiearbete ersätter dagens projekt- arbete. Det nya gymnasiearbetet blir, inte minst för elever på yrkesutbildningarna, ett viktigt kvalitetsinstrument för att eleven skall kunna visa att hela utbildningens mål är uppnått.

Gymnasiearbetet skall anknyta till den studie- vägen eleven valt och blir ett krav för gymnasie- examen.

Gymnasieskolans individuella program (IV) förstärks. Eleverna på gymnasieskolans indivi- duella program skall enligt regeringens bedöm- ning ges rätt till utbildning på heltid från den 1 juli 2006.

För att öka elevernas valfrihet skall eleverna kunna söka program i andra kommuner även om programmen finns i hemkommunen, s.k. frisök- ning. Eleverna skall antas i mån av plats efter att sökande från den kommun där utbildningen ges och vissa andra sökande fått plats. Frisökning stimulerar till samverkan mellan kommuner kring gymnasieskolan och kan därmed stärka ut- bildningsutbudet i en region. Arbetsfördelning och kraftsamling mellan kommuner i samverkan blir viktigt för att utveckla gymnasieskolans kvalitet.

Historia skall bli ett nytt kärnämne om- fattande 50 gymnasiepoäng. Det innebär inte en minskad omfattning för den som i dag läser mer historia än 50 poäng. Kärnämnenas omfattning kommer att öka till 800 poäng.

En grundläggande yrkesutbildning med hög kvalitet är nödvändig för att möta såväl sam- hällets som individens behov. Kvaliteten i den grundläggande yrkesutbildningen skall öka i den reformerade gymnasieskola, bl.a. genom en bättre koppling till arbetslivet. Lokalt samråd mellan kommun och arbetsmarknadens parter i frågor som rör alla yrkesinriktade utbildningar görs obligatoriskt. Alla elever skall ges möjlighet till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet som relateras till den utbildning eleven har valt. Fler elever bör ges möjlighet till utlandsförlagd praktik och utbildning.

Vidare föreslås att en ny gymnasial lärlings- utbildning utvecklas som ett attraktivt och val- bart alternativ inom gymnasieskolans nationella yrkesinriktade program. Lärlingsutbildningen skall ha samma kunskapsmål som skolförlagd ut- bildning och ge eleverna goda kunskaper i skolans kärnämnen och karaktärsämnen för att eleverna skall stå sig väl både på arbetsmarkna- den och i samhället.

För att nå bättre resultat i kärnämnena bör undervisningen i kärnämnena präglas av den ut- bildning som eleven går, s.k. infärgning. Vissa mål i kärnämnena kan med fördel uppnås genom samverkan med karaktärsämnen. Även om ut- bildningen i kärnämnena får olika uppläggning

skall mål och kursplaner även framöver vara gemensamma.

Alltför många korta kurser har lett till splittrade studier. Utöver fyra kärnämnen skall därför grundprincipen vara att inga kurser skall omfatta mindre än 100 gymnasiepoäng. Att öka kursernas storlek stärker kvaliteten genom att ge förutsättningar för sammanhang och fördjup- ning.

Vissa lokala kurser håller alltför låg kvalitet. De lokala kurserna behöver därför kvalitets- säkras för att göra kurserna nationellt likvärdiga för eleverna. Enbart sådana lokala kurser vars innehåll prövats och fastställts av Skolverket skall få förekomma i gymnasieskolan.

Med utgångspunkt i gymnasiepropositionen avser regeringen att ge de båda myndigheterna på skolområdet uppdrag att utifrån sina ansvars- områden förbereda för och genomföra förslagen i propositionen. Skolverket skall göra en översyn av dagens programmål, inriktningar och kurs- planer utifrån de intentioner som propositionen anger. Vidare måste ämnen och kursplaner kon- strueras på ett sätt som stödjer ämnesbetyg. In- förandet av historia som kärnämne, större kurser och gymnasiearbetet kräver också ett kursplane- arbete.

Lokala kurser föreslås således bli kvalitets- säkrade genom att Skolverket prövar och fast- ställer dem. Verket skall också överväga behovet av nationella inriktningar på program som i dag saknar sådana samt följa utvecklingen av elever- nas ökade möjligheter att söka utbildning i annan kommun och analysera konsekvenserna av den såväl för elever som för kommuner. I uppdraget ingår också att utreda och lämna för- slag till utformning och reglering av den framtida gymnasiala lärlingsutbildningen. Uppdraget ges i avvaktan på riksdagens ställningsstagande.

Dessutom avser regeringen att ge Myndig- heten för skolutveckling ett uppdrag att stödja kommuner och skolor i arbetet med att genom- föra förslagen i propositionen. Tillsammans med arbetsmarknadens parter bör myndigheten stödja utvecklingen av lokal samverkan mellan skola och arbetsliv. Myndigheten bör även stödja det lokala utvecklingsarbetet och sprida goda exempel från gymnasieskolor som lyckats för- bättra elevernas resultat, t.ex. genom utveck- lande arbetssätt och ökade inslag av ämnes- integration genom s.k. infärgning. Ett viktigt ut- vecklingsområde är likaså att stödja införandet av de nya principer för betygssättning som föran-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ledes av förslaget om ämnesbetyg. Syftet är att stärka förutsättningarna för en likvärdig och rättvis bedömning.

Individuella program

Regeringens förslag: Elever med individuella program skall ges utbildning på heltid. Omfatt- ningen av utbildningen skall dock få minskas om eleven begär det och styrelsen för utbildningen finner det förenligt med syftet för utbildningen. Lagreglering av detta skall träda i kraft den 1 juli 2006.

Ärendet och dess beredning: Regeringen utsåg 2000 den parlamentariskt sammansatta Gymnasiekommittén (U2000:06) som fick upp- draget att utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans studie- vägsutbud (Dir. 2000:35). I beslut den 1 februari 2001 (Dir. 2001:8) och den 31 januari 2002 (Dir. 2002:8) fastställde regeringen tilläggsdirektiv för kommittén, varvid tidpunkten för redovisning ändrades till den 16 december 2002. Den 10 januari 2003 överlämnade Gymnasiekommittén sitt betänkande Åtta vägar till kunskap – en ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120).

En arbetsgrupp inom Utbildningsdeparte- mentet utarbetade under 2002 en promemoria om ökade möjligheter för samtliga elever på individuella program att följa undervisningen på programinriktade individuella program (PRIV). Såväl betänkandet som promemorian har remiss- behandlats.

I propositionen Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) redovisades remissinstansernas synpunkter samt regeringens bedömning. I propositionen konstaterar regeringen bl.a. att gymnasieskolan behöver utvecklas så att fler elever når de gemensamma målen och därmed får de kunskaper som krävs för ett bra liv både vad gäller arbete och fritid. I den propositionen aviseras även att regeringen skall återkomma med lagförslag samt förslag till finansiering av den i propositionen redovisade ambitions- höjningen avseende de individuella programmen. För att öka kvaliteten på gymnasieskolans individuella program föreslår regeringen nu att

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

undervisningen på dessa skall utökas så att den bedrivs på heltid fr.o.m. den 1 juli 2006.

Skälen för regeringens förslag: Elever med individuella program utgör en mycket heterogen grupp. De kan vara väl studiemotiverade ungdomar med smärre förkunskapsbrister, ung- domar med studiesvårigheter som behöver mycket stöd för att gå vidare eller ungdomar som avbrutit studierna på ett nationellt program. Inom gruppen finns också elever som har bristande förkunskaper i svenska språket liksom elever som har olika sociala, medicinska eller psykiska svårigheter.

I gymnasiepropositionen presenterade rege- ringen en förstärkning av kvaliteten på indivi- duella program. Elever med ett individuellt program har i dag rätt till en gymnasieutbildning, men saknar en formell rätt att kräva att utbild- ningen har en viss omfattning eller ett visst inne- håll. För att kvaliteten på utbildningen på individuella program skall höjas på det sätt som är avsett är en central utgångspunkt att utbild- ningen skall bedrivas på heltid.

Ett viktigt syfte med förslaget är att stärka gymnasieskolans förutsättningar att direkt i an- slutning till grundskolan möta och fånga upp de elever som saknar behörighet att söka ett nationellt program. Det är av yttersta vikt att gymnasieskolan direkt kan erbjuda en utbildning som har en hög kvalitet och som kan utgöra den nödvändiga bro mellan grundskolan och gymnasieskolan som behövs för att minimera studieavbrott och avhopp.

Många kommuner har satsat resurser och arbetar mycket framgångsrikt med individuella program. För att kunna utveckla de individuella programmen kvalitativt så att alla elever kan få de kunskaper de behöver för att klara framtida studier, arbets- och samhällsliv behövs ytter- ligare kunskap om alla dessa olika elever, deras förutsättningar och behov. Erfarenheter från verksamheten bör tas tillvara och framgångsrika modeller bör spridas. Det uppdrag till Myndig- heten för skolutveckling, som beskrivs i före- gående avsnitt, kommer därför även att omfatta utvecklingsinsatser för ökad kvalitet och mål- uppfyllelse inom individuella program.

Regeringen beräknar att förslaget innebär öka- de kostnader för kommunerna motsvarande 450 miljoner kronor årligen. Finansieringen inne- fattas i den ökning av det generella statsbidraget till kommunerna som aviserats för 2006. Kommunerna kompenseras därmed för sitt ut-

ökade åtagande. Förslaget skall träda i kraft den 1 juli 2006.

Förslag till lagtext finns i avsnitt 2.1.

Författningskommentar

5 kap.

4 b §

Ett tillägg har gjorts i första stycket. Innebörden är att utbildning på individuella program som regel skall bedrivas på heltid. Det skall dock finnas en möjlighet för styrelsen för utbildningen att om eleven begär det i särskilda situationer bestämma om en annan omfattning av studierna.

Ett individuellt program kan bestå av många olika former av utbildning. Utöver hela eller delar av gymnasiekurser kan det förekomma grundskolekurser, motivationsinsatser, miljö- praktik eller andra utbildningar. Detta gör att omfattningen på utbildningen inte kan anges i poäng eller timmar. I stället föreskrivs att ut- bildningen skall bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Med detta avses att de olika moment som ingår i varje elevs individuella program skall utformas så att elevens totala studieinsats kan uppskattas bli densamma som om eleven hade gått på ett nationellt eller specialutformat program under samma tid som det individuella programmet pågår. Liksom för nationella och specialutformade program är det väsentligt att utbildningen läggs upp så att elevens arbete normalt fördelas jämnt över veckans vardagar.

I undantagsfall måste det dock finnas en möjlighet att frångå detta krav på att studierna på ett individuellt program skall vara på heltid. I första styckets sista mening föreskrivs därför att styrelsen för utbildningen under vissa förut- sättningar får besluta om mindre omfattning än heltid. Det första villkoret är att eleven begär det. Styrelsen kan således inte på eget initiativ bestämma att ett individuellt program för någon elev skall ha annan omfattning än heltid. Vidare måste en sådan minskning av utbildningens omfattning vara förenlig med syftet med utbildningen. En typisk sådan situation är när en elev, i enlighet med andra stycket 2, önskar förena en anställning som lärling med studier på ett individuellt program. Ett annat fall när det kan vara motiverat att medge avsteg från huvudregeln är när en elev på grund av sin situation – t.ex. sjukdom, funktionshinder eller

sociala förhållanden – inte bedöms ha förut- sättningar att klara studier på heltid trots att utbildningen i övrigt ges en individuell utform- ning avpassad efter just den eleven. Det är väsentligt att beslut att frångå huvudregeln inte fattas slentrianmässigt utan efter en noggrann prövning i det enskilda fallet och att ett beslut om mindre studieomfattning omprövas så snart skäl föreligger.

6.1.16 Yrkesutbildning på gymnasienivå

Samverkan skola – arbetsliv

I propositionen om gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) utvecklar regeringen sin syn på den yrkesinriktade utbildningen och behovet av ut- veckling och kvalitetshöjning i den grundläggan- de yrkesutbildningen. Regeringen föreslår bl.a. att en ny modern lärlingsutbildning utvecklas som ett valbart alternativ inom gymnasieskolans nationella yrkesförberedande program. Vidare föreslås att lokalt samråd mellan kommuner och arbetsmarknadens parter i frågor som rör yrkes- förberedande utbildningar görs obligatoriskt. För att vinna ytterligare kunskap om hur dessa samverkansforum bör utformas avser regeringen att ta initiativ till en försöksverksamhet med lokala råd.

Utredning om entreprenad i gymnasieskolor

Regeringen har under våren 2004 tillsatt en utredning om entreprenader i gymnasieskolan (U 2004:01). Av utredningens direktiv (Dir. 2004:04) framgår bl.a. att det huvudsakliga uppdraget är att se över bestämmelserna om entreprenad i gymnasieskolan. Översynen skall avse både vilka inslag i verksamheten som bör kunna läggas ut på entreprenad och till vem ett sådant uppdrag skall få lämnas. I uppdraget ingår också att utreda frågan om kommuners möjlig- het att anordna gymnasieutbildning i även andra former än ett direkt huvudmannaskap. Upp- draget skall redovisas senast den 1 september 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Yrkesutbildningsdelegationen

Trots att samtliga inblandade parter understrukit behovet och värdet av samverkan mellan skola och arbetsliv har förverkligandet av inten- tionerna haft uppenbara svårigheter på lokal och regional nivå. Den potential för samverkan som finns inbyggd i gymnasieskolans struktur och regelverk utnyttjas inte till fullo. Samarbetet saknar ofta stabila, långsiktiga och uthålliga former. Samtidigt finns det exempel på skolor och kommuner som vänt trenden genom aktiva insatser i nära samverkan med arbetslivet.

Regeringen har tillsatt en yrkesut- bildningsdelegation (Dir. 2004:72) med representanter för näringsliv, offentlig verksam- het, fackliga organisationer och skola. Delega- tionens syfte är att lyfta yrkesutbildnings- frågornas betydelse för det svenska näringslivets framtid. Den skall arbeta för att i ökad utsträck- ning förverkliga samhällets intentioner för sam- verkan mellan skola och arbetsliv och därmed bidra till att höja kvaliteten i gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning. Delegationen skall medverka till att ett lokalt utvecklingsarbete initieras och även verka för en ökad rekrytering till de yrkesinriktade utbildningarna i gymnasie- skolan. I uppdraget ingår att sprida aktuell forsk- ning, kunskap och lärande exempel. Därtill skall delegationen analysera och identifiera fram- gångsfaktorer respektive hinder för en positiv utveckling på området. Dessutom skall den vara ett rådgivande organ till regeringen i yrkes- utbildningsfrågor på gymnasienivå. Arbetet sträcker sig fram till och med den 31 december 2006.

Arbetsplatsförlagt lärande för alla elever

Utbildningen i gymnasieskolan skall förbereda ungdomarna för yrkeslivet, vare sig inträdet på arbetsmarknaden sker direkt efter gymnasie- skolan eller senare. Därför bör alla ungdomar redan under gymnasietiden få insikt i och egna erfarenheter från arbetslivet. I dagens gymnasie- skola är APU obligatorisk endast för elever på de yrkesinriktade programmen. Regeringen har i gymnasiepropositionen gjort bedömningen att inslag av arbetsplatsförlagt lärande även bör erbjudas elever som väljer mer studieförberedan- de studievägar.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6.1.17 Internationellt perspektiv

Svenska skolans internationalisering

Nästan alla skolor i Sverige har eller har någon gång haft internationella kontakter. Den internationella aktiviteten tycks vara olika stor i olika delar av landet. Internationella program- kontoret för utbildningsområdet har gjort en kartläggning och beräknat hur många projekt som beviljats per 10 000 invånare i respektive län. Samtliga ansökningar gällande internationellt skolsamarbete inom program som program- kontoret administrerar har räknats. Enligt kart- läggningen är aktiviteten högst på Gotland, med sex beviljade ansökare per 10 000 invånare, och lägst i Södermanland där motsvarande siffra är knappt två. Regeringen uppmuntrar skolor till internationella kontakter, bl.a. genom statliga stipendieordningar för elevers och lärares rörlig- het.

Det nya Europass är en gemensam europeisk meritportfölj där individen kan samla dokumen- tation över sina kvalifikationer med gemen- samma europeiska meritdokument. Inlednings- vis kommer Europass att innehålla den europei- ska mallen för meritförteckningar, tillägg till utbildnings- och examensbevis, språkportföljen som visar individens språkkompetens samt Europass-Mobilitet, dvs. det intyg över utlands- förlagda studier eller praktikperioder som idag kallas Europass. Andra dokument kan senare komma att läggas till.

Köpenhamnsprocessen

Under det gångna året har arbetet för ett närmare yrkesutbildningssamarbete i Europa inom ramen för den s.k. Köpenhamnsprocessen pågått intensivt. Den är ett viktigt utbildnings- politiskt bidrag till uppnåendet av EU:s strategiska 2010-mål. Samarbetet syftar till att höja kvaliteten i yrkesutbildningen och främja rörligheten över gränserna för yrkesutbildade. Hittills har arbetet bl.a. lett till en rådsresolution om vägledning, rådsslutsatser om gemensamma principer för validering och om kvalitetssäkring i yrkesutbildning. Dessutom tillkommer ett ut- kast till en gemensam ståndpunkt mellan rådet och parlamentet om ett nytt Europassbeslut. Det slutgiltiga beslutet förväntas tas under höst- en 2004 för att träda i kraft i början av 2005.

De prioriterade områdena inom Köpen- hamnsprocessen ligger väl i linje med svenska utvecklingsstrategier. Propositionen om

gymnasieskolans utveckling fokuserar på kvali- tetsfrågor med särskild inriktning på de yrkes- inriktade programmen. I propositionen påpekas också vikten av att svensk gymnasieutbildning blir gångbar utomlands för att underlätta för svenska ungdomar att arbeta eller studera vidare i andra länder. Sverige välkomnar beslutet om Europass, som bedöms ytterligare kunna under- lätta rörligheten.

Främjande av rörlighet inom Norden

Det nordiska regeringssamarbetet med svenskt ordförandeskap under 2003 prioriterade undan- röjande av kvarstående gränshinder i Norden högt. En översyn av överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå har genomförts. Denna översyn tillsammans med en juridisk genomgång av avtalet gentemot gällande EU/EES-rätt ledde fram till en revide- ring av avtalet under våren 2003. I överens- kommelsen har behovet av nordiskt samarbete för erkännande av utbildningsmeriter under- strukits.

En nordisk arbetsgrupp har undersökt hur er- kännande av yrkeskvalifikationer med särskilt fokus på fyra utvalda yrken fungerar mellan de nordiska länderna. Avsikten är att föra in de nordiska erfarenheterna i det europeiska yrkes- utbildningssamarbetet.

Undersökningsresultaten, bl.a. baserade på intervjuer med branschföreträdare, tyder på att erkännande i anställningssituationen i huvudsak fungerar bra. Det täta samarbetet mellan ut- bildningsmyndigheter och på branschnivå har lett till att arbetsgivare känner till och känner förtroende för de andra ländernas utbildningar.

Den rapport som undersökningen resulterade i behandlades av de nordiska utbildnings- ministrarna (MR-U) i juni 2004. Utifrån rapportens förslag beslutade MR-U bl.a. att det nordiska samarbetet i erkännandefrågor skall fortsätta genom erfarenhetsutbyte, stöd till nordisk yrkestävlingsverksamhet, ett europeiskt erkännandeseminarium samt förtydligade skrivningar i den nordiska gymnasieöverens- kommelsen.

Nationella insatser för ökad internationell rörlighet

I slutet av år 2001 inrättades nationella referens- centrumet för yrkesutbildning (NRP) inom Skolverket. Under året har NRP arbetat vidare med informationen på webbplatsen www.senrp.se samt tilläggen till gymnasieskolans slutbetyg. Detta arbete kommer att fortsätta

med att utforma tillägg även till eftergymnasiala utbildningar. En annan uppgift för NRP är att förse det europeiska yrkesutbildningscentrumet Cedefop med information om utvecklingen av yrkesutbildningen i Sverige. NRP administrerar även stödet till arbetsplatsförlagd utbildning utomlands. Under 2003 beviljades närmare 3,5 miljoner kronor till stöd för 432 elevers APU utomlands. Denna verksamhet kompletterar EU-programmet Leonardo da Vinci, där 523 gymnasieelever bereddes möjlighet till utlands- praktik i 2003 års ansökningsomgång. Intresset för dessa utlandsmöjligheter har under de senaste åren legat på ungefär samma nivå.

Youth Skills Sweden

Youth Skills Sweden (YSS) är ett trepartsam- arbete mellan Svenskt Näringsliv, Lands- organisationen och staten. Syftet är att höja kvaliteten, statusen och intresset för yrken och yrkesutbildning genom att arrangera och under- stödja ungdomars deltagande i Yrkes-SM jämte internationella tävlingar inklusive yrkes- olympiaden, World Skills Competition. Branschpartner- och branschorganisationer, yrkesnämnder och företag deltar aktivt i sats- ningen. YSS har etablerade kanaler för informa- tion och dialog med ungdomar, lärare och studie- och yrkesvägledare. Regeringen ser positivt på detta projekt och avser att fortsatt stödja denna verksamhet. Målet är att det svenska yrkeslandslaget skall placera sig bland de fem bästa länderna år 2011.

Sysselsättningssamarbetet

En av rekommendationerna från EU:s ministerråd (sysselsättning) inför 2004 till Sverige i det europeiska sysselsättningssam- arbetet var att minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid. Sverige når EU-målet på tio procent då andelen 18-24-åringar som endast har genomgått grundskola eller mindre och inte deltar vidare i utbildning var 9,0 procent år 2003. Regeringen har i det föregående redovisat en rad insatser inom olika områden som bl.a. syftar till att ytterligare minska skolavbrotten. Det nationella kvalitetsprogrammet syftar t.ex. till att höja kvaliteten och förbättra genomströmningen i både grund- och gymnasieskola. Propositionen om gymnasieskolans utveckling innehåller ett flertal åtgärder för en förhöjd kvalitet och ökat stöd till de elever som bäst behöver det för att fullfölja sin utbildning. Ett annat EU-mål som används i sysselsättningssamarbetet är att

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

andelen 22-åringar med fullföljd gymnasieut- bildning skall uppgå till minst 85 procent. År 2003 var siffran för Sverige 86 procent.

6.2Resultatbedömning

Resultatredovisning och analys av barn- och ungdomsutbildning finns även redovisade i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2003/04:102). De siffermässiga uppgifterna i detta avsnitt baseras främst på Skolverkets rapportserie Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2003. Rapporterna finns på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se).

Förskoleklassen

Minskningen av antalet elever i förskoleklassen fortsätter. Läsåret 2003/04 gick drygt 89 000 barn i förskoleklass, vilket är 4 000 färre jämfört med föregående läsår. Andelen av sexåringar som finns i förskoleklass är 94 procent detta läsår. Andelen femåringar av alla elever i förskoleklass är densamma som föregående läsår och utgör en procent.

Antalet elever som går i förskoleklass i enskild verksamhet, fristående skolor och internationella skolor uppgår till totalt 6 200 eller sju procent av samtliga elever. Av dessa går majoriteten i för- skoleklass på en fristående skola. I storstäder går 14 procent av samtliga elever i förskoleklass hos enskild anordnare.

Antalet årsarbetare i förskoleklassen har fort- satt att minska. Minskningen jämfört med före- gående läsår är 517 årsarbetare, vilket motsvarar drygt sju procent. Samtidigt har antalet elever minskat med ca fem procent. Detta innebär att personaltätheten mätt i antalet årsarbetare per 100 elever har minskat från 8,0 föregående läsår till 7,8 det här läsåret. Detta är en minskning för andra året i rad.

Personaltätheten varierar kraftigt mellan olika kommuner från 3,7 till 15,9 årsarbetare per 100 elever. Det finns även skillnader mellan kommunala och enskilda anordnare. I kommunal förskoleklass är personaltätheten 7,8 årsarbetare per 100 elever medan den är 8,5 i fristående skolor. När det gäller personalens utbildning finns också skillnader mellan

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kommunal verksamhet och fristående skolor. I kommunal verksamhet är andelen med förskol- lärarutbildning 73 procent medan motsvarande andel i fristående skolor är 48 procent. Det finns dock en större andel med lärarutbildning hos fristående skolor jämfört med kommunerna. I kommunal förskoleklass har fyra procent av års- arbetarna lärarutbildning medan motsvarande andel i fristående förskoleklass är åtta procent.

Den obligatoriska skolan

Elever och personal

Efter att ha nått sin högsta nivå sjunker nu elev- antalet i grundskolan och uppgick läsåret 2003/04 till 1 046 000 elever. Det är 11 000 färre elever jämfört med föregående läsår. Antalet elever kommer att fortsätta minska under de närmaste åren och för läsåret 2009/10 beräknas elevantalet bli ca 870 000. Antalet elever i de fri- stående grundskolorna fortsätter att öka. Läsåret 2003/04 gick det 67 054 elever i dessa skolor (inklusive internationella skolor och riksin- ternatskolor). Av alla grundskoleelever (exklusive internationella skolor och riks- internatskolor) gick 6,2 procent i fristående skolor. De fristående skolorna med allmän inriktning är den kategori som har störst andel elever, 44 procent av alla elever i fristående skolor. Näst vanligast är det att fristående skolor har en speciell pedagogik, 29 procent av eleverna går i sådana skolor, och tio procent av eleverna går i konfessionella skolor.

Antalet lärare i grundskolan var 1 150 fler läsåret 2003/04 jämfört med 2002/03. Omräknat till heltidstjänster är ökningen 405 tjänster. Eftersom elevantalet minskat något innebär det att lärartätheten ökat från 7,9 till 8,0 heltids- tjänster per 100 elever. I fristående grundskolor har dock andelen minskat från 7,6 till 7,5. Lärar- tätheten varierar mellan kommuner och kommungrupper. Lärartätheten har ökat i de flesta kommuner läsåret 2003/04 jämfört med 2002/03, dock inte i alla.

Från och med läsåret 2001/02 har alla kommuner haft möjlighet att ansöka om sär- skilda statsbidrag för personalförstärkningar i förskoleklass, grundskola, särskola, fritidshem och gymnasieskola. Läsåret 2003/04 har 288 av 290 kommuner beviljats medel. Skolverkets uppföljning av hur statsbidraget för personal- förstärkningar har använts visar att det mellan

läsåren 2000/01 och 2002/03 fanns 8 500 fler heltidstjänster inom skola och fritidshem. Ungefär 5 500 av dessa tjänster finansierades av det riktade statsbidraget. Huvuddelen av personalförstärkningarna har riktats mot grund- skolan men det är inom särskolan som den peda- gogiska personaltätheten ökat mest.

Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan beräknas för 2003 uppgå till 64,2 miljarder kronor. Därtill kommer kostnader för skolskjuts. I jämförelse med 2002 beräknas den totala kostnaden för grundskolan öka med 0,2 procent och kostnaden per elev öka med 1,5 procent till 64 700 kronor per elev.

Av det totala antalet elever i grundskolan fick läsåret 2003/04 171 elever sin undervisning i Sameskolan och 193 elever deltog i den inte- grerade samiska undervisningen. Elevantalet har i stort sett varit oförändrat under de senaste åren.

Läsåret 2003/04 var det totalt 703 elever som gick i den statliga specialskolan. Elevtalet i specialskolan har konstant minskat under en rad år och beräknas också fortsätta minska de kommande åren. Personaltätheten har dock ökat i samma takt. Läsåret 2003/04 uppmättes lärar- tätheten till 43,9 lärare per 100 elever jämfört med 40,6 läsåret tidigare.

Totalt fick 896 elever reguljär grundskole- undervisning vid svenska utlandsskolor läsåret 2003/04. Av dessa var 77 procent statsbidragsbe- rättigade. Antalet grundskoleelever vid de svenska utlandsskolorna har konstant minskat de senaste åren.

Läsåret 2003/04 var antalet elever i obligatoriska särskolan 14 900. Av dessa gick 10 700 elever i grundsärskolan och 4 200 elever i träningsskolan. Under de senaste tio åren har antalet elever i den obligatoriska särskolan ökat med 81 procent. Den största ökningen har ägt rum i grundsärskolan där antalet elever ökat med drygt 100 procent. I träningsskolan ökade antalet elever med 44 procent under samma tids- period.

Av det totala antalet elever i den obligatoriska särskolan var 17 procent integrerade i grund- skolan, dvs. de gick minst halva tiden till- sammans med elever i en vanlig grundskoleklass. Andelen integrerade elever har varit på ungefär samma nivå under de senaste tio åren.

Skolverket har i flera utvärderingsrapporter undersökt orsakerna till särskolans kraftigt ökande elevantal de senaste åren. I en rapport från 1998 framkom bland annat att skolformen

blivit mer accepterad. I rapporten ”Hur särskild får man vara” som utkom hösten 2000, redo- visades brist på kompetens och resurser i grundskolan som en förklaring till elevökningen i grundsärskolan. Regeringen tillsatte i december 2001 en kommitté (Dir. 2001:100) med upp- giften att se över utbildningen för elever med utvecklingsstörning. Den s.k. Carlbeck- kommittén skall bl.a. ge förslag till insatser för att säkerställa att det i särskolan endast tas emot elever som skolformen är avsedd för. Kommittén skall överlämna sitt slutbetänkande till regeringen i oktober 2004.

Måluppfyllelse

Vårterminen 2003 fick elever i årskurs 9 för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Inför urvalet till gymnasieskolan beräknas elevernas merit- värde. Det beräknas som summan av betygs- värdena för de 16 bästa betygen i elevens slut- betyg. För våren 2003 var det genomsnittliga meritvärdet 205,4, vilket är en ökning jämfört med föregående vår då meritvärdet var 204,6. Glädjande är att såväl elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund har fått bättre resultat jämfört med våren 2002.

Elever i fristående grundskolor hade ett mycket högre genomsnittligt meritvärde än elever i kommunala skolor, även om det genom- snittliga meritvärdet för de fristående skolorna minskade från 227,9 förra året till 223,2. Spridningen i genomsnittligt meritvärde var stor mellan kommunerna. Det högsta genomsnittliga meritvärdet i en kommun var 243,7 och det lägsta värdet var 170,1 (dvs. i snitt drygt God- känd).

Det har länge funnits betydande skillnader mellan pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde till flickornas fördel. Våren 2003 var betygen de högsta någonsin för både pojkar (195,0) och flickor (216,0), där pojkarnas ökning var något större jämfört med föregående år. Läsåret 2002/03 avslutade dock 25,3 procent av eleverna grundskolan utan att nå kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Andelen var densamma som året innan. Andelen som helt saknade slutbetyg var drygt en procent. För att en elev skall vara behörig att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs lägst betyget Godkänd i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

matematik. Andelen behöriga elever var 89,9 procent läsåret 2002/03.

Resultatutvecklingen har varit särskilt gynnsam för de ca 20 procent av de kommunala skolor som ingår i försöksverksamheten utan timplan i grundskolan. Enligt Timplane- delegationens delbetänkande (SOU 2004:35) hade försöksskolorna våren 2003 ett bättre genomsnittligt meritvärde än övriga skolor, trots att de när försöket inleddes hade ett sämre meritvärde. Andelen elever som våren 2003 var behöriga till gymnasieskolan hade ökat i försöks- skolorna, medan den var oförändrad för övriga skolor. Utvecklingen har varit särskilt positiv för pojkar och elever med utländsk bakgrund, elev- grupper som generellt har sämre resultat. Delegationen pekar också på att eleverna fått ett ökat inflytande över de egna studierna samt att informationen till elever och föräldrar om elevens studieutveckling har blivit tydligare. delegationen skall lämna sitt slutbetänkande senast den 30 juni 2005.

Det genomsnittliga meritvärdet bland de 58 elever som fick slutbetyg från den reguljära grundskoleutbildningen vid sex av de svenska ut- landsskolorna våren 2003 var lägre jämfört med året tidigare – 235 jämfört med 250. Meritvärdet för utlandsskoleeleverna ligger ändå högt jämfört med det genomsnittliga värdet för den ordinarie grundskolan.

Enligt Skolverkets senaste attitydundersök- ning, som publicerades i april 2004 och som är den fjärde sedan starten 1993, tycker allt fler elever att det är meningsfullt att gå i skolan. Många av resultaten visar på en positiv utveck- ling. Förtroendet för skolan har ökat. Eleverna känner sig allt mer trygga och stämningen och sammanhållningen i skolan har förbättrats enligt både lärare och elever. Samtidigt har stressen i skolan gått ned i åldrarna. Varannan flicka känner sig alltid eller nästan alltid stressad. Elever och föräldrar med utländsk bakgrund känner sig också mindre trygga i skolan jämfört med föräldrar och elever med svensk bakgrund. Resultaten från attitydundersökningen presen- teras i sin helhet i Skolverkets rapport Attityder till skolan 2003 (www.skolverket.se).

Svenska ungdomar är mycket duktiga i engelska. Det visar den undersökning som åtta europeiska länder har deltagit i och som både fokuserar på ungdomars kunskaper i och uppfattningar om engelska. I studien, som publicerades i mars 2004, prövas elevernas

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kunskaper inom fyra områden: hörförståelse, språklig korrekthet, läsförståelse och skriftlig produktion. De åtta länder som deltagit är Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och Tyskland. De svenska eleverna är mycket positiva till engelska som språk och som skolämne. Analyser av de svenska ungdomarnas resultat visar att flickor och pojkar presterar i stort lika bra. Eleverna med utländsk bakgrund presterar visserligen ett något sämre resultat men hävdar sig väl i den internationella jämförelsen. Rapporten Engelska i åtta europeiska länder (rapport nr. 242) kan läsas på Skolverkets webbplats.

KK-Stiftelsen presenterade nyligen en internationell jämförelse om IT-användningen i skolan. I rapporten framkommer att de nordiska länderna ligger långt fram när det gäller både datortäthet och användning av datorerna i skolan, både för elever och för lärare. Det gäller även internetanvändningen som ökar över tid. Det är däremot svårt att se i vilken utsträckning Internet används i det egentliga skolarbetet av eleverna. Rapporten konstaterar att datorerna i den svenska skolan främst används till ord- behandling och informationssökning och att kontakter med skolor i andra länder i större ut- sträckning är vanligare i andra länder. De svenska eleverna uppmuntras att arbeta på egen hand och upplever sig ha mycket god tillgång till IT i skolan.

Gymnasieskolan

Dimensionering och organisation

Elever

Så gott som alla ungdomar fortsätter i dag att studera i gymnasieskolan. Läsåret 2003/04 gick totalt 333 928 elever i gymnasieskolan, vilket är en ökning med drygt 11 300 elever jämfört med året innan. Enligt SCB kommer antalet ung- domar i gymnasieåldern att fortsätta stiga för att nå sin topp år 2008. Andelen elever i fristående gymnasieskolor, internationella skolor samt riks- internatskolor är 10,3 procent av det totala antalet elever i gymnasieskolan. På ett år har an- talet elever i dessa skolor ökat med cirka 31 procent. De senaste årens elevökning har till stor del skett just i fristående gymnasieskolor där antalet nytillkomna skolor är stort.

Av gymnasieeleverna läser 36 procent på naturvetenskaps- samhällsvetenskaps- och teknikprogrammen samt International Baccalaureate (IB), dvs. de program som i första hand förbereder för vidare studier. Andel elever på specialutformade program är sju procent. Övervägande antalet av dessa program har en inriktning som förbereder för ytterligare studier.

Resultaten visar att andelen elever på program med yrkesämnen är 39 procent. Med sju procent är andelen elever med individuella program relativt konstant.

På samtliga program är andelen elever som har utländsk bakgrund nästan 16 procent medan motsvarande siffra på individuella program är nära 40 procent. Det individuella programmet omfattar även introduktion till ungdomar som nyligen invandrat till Sverige. Det främsta syftet med introduktionen är att eleverna skall lära sig svenska men även att i övrigt utveckla kunskaper motsvarande grundskolan. I storstäderna Göte- borg, Malmö och Stockholm där var tredje folk- bokförd elev har utländsk bakgrund är andelen elever på det individuella programmet störst med 12,3 procent. Siffran omfattar endast kommunens egna skolor. I de fall som elever i storstadskommuner studeras är andelen 10,6 procent, vilket ligger mer i nivå med andelen folkbokförda elever med utländsk bakgrund.

Läsåret 2003/04 gick drygt 6 700 elever i gymnasiesärskolan, vilket jämfört med föregåen- de läsår är en ökning med nästan nio procent. Av eleverna i gymnasiesärskolan deltog 62 procent på ett program med yrkesinriktning, 24 procent i yrkesträning och 15 procent i verksamhets- träning.

Totalt gick 240 elever i den reguljära gymnasieskolan vid svenska utlandsskolor läsåret 2003/04. Av dessa elever var endast 38 procent statsbidragsberättigade. Läsåret 2002/03 fick 42 elever slutbetyg från program i gymnasieskolan medan 37 elever avgick med grundläggande behörighet för studier vid svenska universitet och högskolor.

Ett övergripande mål för såväl utbildnings- systemet som arbetsmarknaden är att de skall präglas av jämställdhet. Fördelningen mellan kvinnor och män är dock oförändrat mycket ojämn mellan olika gymnasieprogram. Nästan enbart män återfinns på bygg-, el-, energi-, fordons-, industri- och teknikprogrammen medan barn- och fritid-, estetiska-, hantverks- samt omvårdnadsprogrammen har en övervägan-

de andel kvinnliga elever. Samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen har en relativt könsmässig jämvikt. Denna bild återkommer vad gäller förstahandssökande till olika gymnasie- program.

Det finns studier som visar att datortätheten är hög i svenska gymnasieskolor. Enligt en nordisk studie, ISUSS-undersökningen, delade i genomsnitt tre elever på en dator läsåret 2000/01, vilket är att jämföra med genomsnittet om nio elever per dator i de studerade länderna.

Personal

Antalet tjänstgörande lärare omräknat till heltidstjänster uppgick läsåret 2003/04 till ca 27 350, vilket är en ökning med nästan fyra procent från föregående läsår. Av dessa arbetade 89 procent inom den kommunala gymnasie- skolan. Andel lärare med pedagogisk utbildning var 77 procent, vilket är en marginell minskning. Liksom tidigare är andelen lärare med peda- gogisk utbildning betydligt lägre i fristående gymnasieskolor (51 %) än i skolor med kommunal huvudman. Trenden är att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat. Lärartätheten har dock ökat under de senaste åren. Den genomsnittliga lärartätheten var dock väsentligt högre i kommunala gymnasieskolor än i de fristående skolorna, 8,3 respektive 7,0.

Internationella studier av utbildningssystem och dess effekter i olika länder genomförs. I en OECD-studie avseende läsåret 2000/2001 ingår 200 svenska gymnasieskolor och jämförbara data finns för 14 länder (däribland de övriga nordiska länderna). I studien undersöks bl.a. omfatt- ningen av lärares kompetensutveckling. Enligt studien deltog 85 procent av de svenska gymnasielärarna i kurser och andra utvecklings- aktiviteter. Det är nära dubbelt så stor andel som genomsnittet för alla länder som var 48 procent. I Sverige är kompetensutveckling för lärare obligatorisk genom avtal. Studien visar även att svenska gymnasielärare ligger bra till vad gäller IT-stöd då det finns en dator per lärare, vilket är att jämföra med ländergenomsnittet där sex lärare delar på en dator.

Kostnader

Den totala kostnaden för gymnasieskolan med kommunal huvudman, exklusive kostnad för

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skolskjuts, beräknas uppgå till 22,9 miljarder kronor år 2003. Jämfört med året innan är det en ökning med 1,7 procent. Kostnaden per elev var 77 800 kronor, vilket betyder en ökning med 0,5 procent. Jämfört med föregående verksamhetsår beräknas kostnaderna för den kommunala gymnasieskolan öka för undervisning och elev- vård samt övrigt. Kostnaden per elev för under- visning uppskattas uppgå till 36 100 kronor, vilket är en ökning med 0,8 procent jämfört med 2002. För lokaler beräknas kostnaden per elev vara 16 900 kronor, vilket indikerar en minsk- ning med 1,1 procent. Med siffran 8,7 procent är den procentuella ökningen störst avseende elevvård.

Resultat

Fullföljandegrad

Gymnasieskolan skall ge eleverna kunskaper och färdigheter i olika ämnen samt främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Regering- ens ambition är att fler elever måste fullfölja en gymnasieutbildning. Av alla elever som började i gymnasieskolan hösten 1998 fick 73 procent slutbetyg inom fyra år, att jämföra med 78 procent av nybörjarna 1994. År 1998 infördes behörighetskrav för studier på nationella och specialutformade program. Kraven medför att elever som inte fått betyget Godkänd i Svenska/Svenska som andraspråk, Engelska och Matematik i grundskolans skolår 9 hänvisas till ett individuellt program för att komplettera sina kunskaper. För många elever kan det innebära att gymnasietiden förlängs, vilket i sin tur kan bidra till att förklara varför andelen som slutfört gymnasieskolan inom fyra år har minskat. Av de elever som började gymnasieskolan hösten 1999 hade 75 procent av eleverna med svensk bakgrund fått slutbetyg senast läsåret 2002/03. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund var drygt 63 procent. Jämfört med föregående år har en större andel elever framför allt med utländsk bakgrund fått slutbetyg.

Läsåret 2002/03 lämnade 81,5 procent av eleverna i år 3 gymnasieskolan med slutbetyg, vilket är en ökning med en procentenhet sedan föregående läsår. Bland elever med svensk bak- grund fick 83,1 procent slutbetyg medan mot- svarande uppgift för elever med utländsk bak- grund visade 72,0 procent.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens strävan är ökad kvalitet på det individuella programmet. På gymnasieskolans individuella program slutför eleverna sina studier i mindre grad än elever på nationella och specialutformade program. Dessa elever studerar även under en längre tid. Av gymnasieskolans IV-nybörjare får en låg andel slutbetyg inom fyra år. Det medför att måttet slutbetyg inom fyra år skiljer sig beroende på om nybörjare på individuella program inkluderas eller inte.

Betygsresultat

Under senare år har det genomsnittliga betygsresultatet förbättrats. Resultaten varierar dock mellan olika huvudmän och bland olika kommuner. Likaså skiljer det sig mellan olika gymnasieprogram. Läsåret 2002/03 var den genomsnittliga betygspoängen för gymnasie- skolan totalt 14,0 poäng. Kvinnorna hade 14,7 poäng och männen 13,4. För elever med ut- ländsk bakgrund var motsvarande siffror 13,6 och 12,6. Läsåret 2001/02 var den genomsnittliga betygspoängen totalt 13,8 poäng. Av de nationella gymnasieprogrammen hade elever med slutbetyg från det naturvetenskapliga programmet liksom läsåret innan högst genom- snittlig betygspoäng, 15,9. Elever på bygg- programmet uppvisade lägst genomsnittligt värde, 11,2. En tendens är en ökning av antalet elever som får lägst betyget Godkänd i Svenska/Svenska som andraspråk, Engelska A och Matematik A i slutbetyg på samtliga nationella program, vilket kan vara en följd av de behörighetskrav som införts.

Resultat från gymnasieskolans nationella kursprov i Svenska och Svenska som andraspråk B vårterminen 2003 visar, liksom tidigare år, att kvinnorna fått högre betyg än männen på samt- liga tre delprov. Betygen på provets muntliga del är något högre än på de skriftliga delarna. Av eleverna på nationella program uppfyllde 75 procent kravet för betyget godkänd på kurs- provet i Matematik A. Mellan könen är resultat- fördelningen relativt jämn. I likhet med före- gående år visar kursprovet i Engelska A en påfallande resultatskillnad mellan de olika programmen. För samtliga delprov och för varje program är andelen elever som klarat gränsen för betyget Godkänd två tredjedelar eller större. Bäst resultat uppnås på det muntliga provet.

I de fall en elev bedöms klara av fler kurser än vad som krävs för ett fullständigt gymnasie- program kan eleven beviljas läsa ett utökat

program. Av samtliga elever med slutbetyg våren 2002 hade en lika stor andel som föregående år, 23 procent, beviljats utökat program. Siffran 2003 var 26 procent.

Samtliga nationella och specialutformade program är utformade så att de kan ge grund- läggande behörighet till högskolan. Under perioden 1998-2002 har andelen tjugoåringar med grundläggande högskolebehörighet minskat med tre procentenheter. Det beror främst på att andelen tjugoåringar som fullföljt en gymnasie- utbildning minskat under perioden. Slutbetyg kan som tidigare nämnts inte utfärdas om eleven saknar betyg i någon kurs.

Övergång till högre studier

Läsåret 2002/03 uppnådde 89,2 procent av de elever som fick slutbetyg grundläggande be- hörighet till högskolan, vilket är en ökning med tre procentenheter sedan föregående läsår. Av kvinnorna nådde 91,9 procent grundläggande behörighet jämfört med 86,6 procent av männen. För elever med svensk bakgrund var andelen 90,3 procent medan motsvarande siffra för elever med utländsk bakgrund var 81,5 procent.

Regeringens långsiktiga mål är att 50 procent av en årskull skall ha börjat studera på högskolan vid 25 års ålder. Av de elever som våren 2002 fick slutbetyg från gymnasieskolan började 17,8 procent direkt i högskolan, vilket är en liten minskning sedan året tidigare men en ökning jämfört med tidigare år då andelen legat runt 17 procent sedan 1995/96. År 2001 hade 40 procent av 25-åringarna bosatta i Sverige påbörjat en svensk högskoleutbildning, 45 procent av kvinnorna och 35 procent av männen. Dessutom tillkommer ett par procent som enbart har be- drivit högskolstudier utomlands.

En viktig indikator är intresset för att påbörja högre studier. SCB:s enkätstudie över gymnasie- elevernas studieintresse pekar på att hälften av avgångseleverna 2002/03 planerar att inom en treårsperiod börja läsa på högskolan. Det är att jämföra med 58 procent läsåret 1997/98 då studieintresset var som störst. Det vanligaste skälet som uppgavs till att man inte vill studera var skoltrötthet. Bland elever som läst program som främst förbereder för fortsatta studier är övergångsfrekvensen av naturliga skäl betydligt högre än för elever med yrkesförberedande program.

Attityder till skolan och samhället

Många av resultaten från Skolverkets senaste attitydundersökning (2003) visar på en positiv attitydutveckling. Som exempel har elevernas engagemang och lust att lära stadigt ökat. Det är allt fler elever som tycker att det är meningsfullt att gå i skolan. Under en tioårsperiod har an- delen elever som uppger att de är engagerade ökat från 60 till 86 procent. Därtill känner sig fler elever nöjda med sina lärare och med under- visningen. Samtidigt har den upplevda stressen gått ned i åldrarna.

Gymnasieskolan skall inte enbart ge eleverna kunskaper utan också främja elevernas ut- veckling till ansvarskännande människor som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och sam- hällslivet. Skolverket bedömer att gymnasie- skolan främjar denna utveckling. Enligt studien Ung i demokratin har dagens gymnasie- ungdomar ungefär samma syn på demokrati och eget deltagande i samhällslivet samt vilja att påverka samhället som svensken i stort. Det föreligger dock skillnader mellan elever på olika program i fråga om kunskaper om demokrati och styrkan i samhällsengagemanget. Studien pekar även på att ungdomarna ställer höga krav på vad det innebär att vara en god vuxen med- borgare.

Studier visar på stora skillnader mellan elever på olika program i demokratiskt kunnande och acceptans av demokratiska värden liksom viljan att aktivt vilja påverka samhället. Samtidigt är utanförskapet större bland dem som inte går i gymnasieskolan. Internationellt sett har svenska gymnasieelever goda kunskaper om demokrati.

6.3Analys och slutsatser

Regeringens mål med verksamhetsområdet barn- och ungdomsutbildning är att öka andelen elever som når målen för utbildningen.

Ett särskilt statsbidrag riktat till skolsektorn för att öka personaltätheten infördes 2001. Bidraget avser att förbättra förutsättningarna för att höja skolans resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan och kursplaner genom att tillföra mer personal till skolan och fritids- hemmen. Dessa förstärkningar har stor betydel- se för de elever som behöver stöd för att nå målen. Satsningen på fler lärare och andra specialister har hittills varit mycket framgångsrik

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

och kommunerna har ökat sin personal med sammanlagt 8 500 heltidstjänster. Skolverkets uppföljning av statsbidraget visar att kommun- erna i stor utsträckning riktar satsningarna mot barn med särskilda behov. Skolverket ansvarar för uppföljning och utvärdering av hur stats- bidraget utnyttjas och kommer att slutredovisa utvärderingen senast den 1 april 2007.

Skolverket fick 1998 i uppdrag att under tre år följa utvecklingen i kommunerna och integra- tionen mellan förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan. I rapporten som lämnades i maj 2001 konstaterade Skolverket att sex- åringarna fått en mer kunskapsorienterad och ämnesindelad verksamhet än vad det var tänkt. Utvärderingen visar på att förskoleklassen inte ger tillräcklig plats för lek och skapande och inte är anpassad till barnens rörelsebehov. Arbetslag som är sammansatta av förskollärare, fritids- pedagoger och grundskollärare behöver ut- rymme och tid för att arbeta långsiktigt med att utveckla innehållet i verksamheten. Skolverket anser vidare att kunskapen om reformens inten- tioner och den reviderade läroplanens innehåll är bristfällig på förvaltnings-, verksamhets- och brukarnivå.

Myndigheten för skolutveckling har på rege- ringens uppdrag arbetat med att främja integra- tionen mellan förskola, förskoleklassen, grund- skolan och fritidshemmet. Myndighetens insats- er har syftat till att stödja kommuner att bygga broar över de diken som uppstått mellan de olika verksamheterna. Insatserna har också syftat till att tydliggöra uppdraget i läroplanerna samt att ge konkreta exempel på olika arbetssätt och metoder för att utveckla det pedagogiska inne- hållet. Insatserna har genomförts i projektet ”Att bygga broar” i form av informationsinsatser och kompetensutveckling i sammanlagt åtta kommuner under åren 2002 och 2003.

Slutbetygen i grundskolan har under en rad år blivit allt bättre. Den preliminära betygsstatistik- en från Skolverket, som publicerades i augusti 2004, visar dock på en marginell försämring.

Enligt Skolverkets betygsstatistik hade elever med utländsk bakgrund bättre resultat från grundskolan våren 2003 än våren 2002. Ökning- en av meritvärdet är litet men det är en positiv trend. Skillnaden är dock fortfarande stor jäm- fört med elever med svensk bakgrund. Skol- verkets sammanställning av de nationella ämnes- proven för årskurs 9 år 2003 visar att flickor med

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utländsk bakgrund presterade bättre än pojkar med svensk bakgrund i ämnet svenska.

Under de senaste åren har andelen gymnasie- elever som fullföljer studierna inom fyra år minskat samtidigt som andelen 20-åringar med grundläggande högskolebehörighet sjunkit.

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för ökad måluppfyllelse och för att stödja kommun- erna som har ansvar för att ge alla elever en bra skolgång.

Sedan den 1 juli 2003 skall en elev i nionde årskursen som inte kan få betyg i ett ämne eller ämnesblock, p.g.a. att målen i kursplanen inte uppnåtts, få ett skriftligt omdöme. Ett förslag att motsvarande skriftliga omdömen skall lämnas till elever vid samtliga betygstillfällen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten med att lämna ett skriftligt omdöme vid tidigare år än i årskurs 9 är att eleven skall få en klar uppfattning om vilka mål som uppnåtts och vad som fattas för ett godkänt betyg.

I skolor i segregerade områden finns ofta en överrepresentation av elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen. Regeringen har därför givit Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att arbeta för förbättrad skolverksamhet i dessa områden.

Även de förslag som presenteras i gymnasie- propositionen syftar till en ökad måluppfyllelse. Reformering av det individuella programmet är i detta sammanhang särskilt viktigt.

Satsningen på det individuella programmet där alla elever fr.o.m. 2006 skall erbjudas heltids- studier syftar till att öka andelen elever som fullföljer en gymnasieutbildning. Som systemet fungerar i dag kan de studiemöjligheter som står till buds för elever med individuella program skilja sig så mycket mellan olika kommuner att det är tveksamt om principen om lika tillgång till likvärdig utbildning kan sägas vara upprätthållen. Efter ett år på ett individuellt program går knappt hälften av eleverna vidare till ett nationellt eller specialutformat program och om- kring nio procent av eleverna lämnar gymnasie- skolan helt. Enligt regeringens mening är det viktigt att stärka gymnasieskolans förutsätt- ningar att direkt i anslutning till grundskolan möta och fånga upp de elever som saknar behörighet att söka ett nationellt program. De medel som regeringen har föreslagit syftar till att höja kvaliteten på individuella program, bl.a. genom att eleverna får en rätt till heltidsstudier. Dessa medel skall tillföras det generella

statsbidraget till kommunerna. Därmed ökar också förutsättningarna för en högre full- följandegrad respektive övergångsfrekvens till högskolan.

Skolans mål är att stimulera människor att ut- veckla sina kunskaper. Dagens kursbetyg inne- bär att elever betygssätts på varje enskild kurs men inte på kunskaperna i ämnet som helhet. Varje kursbetyg följer eleven och förs in i slut- betyget, vilket skapar stress hos både elever och lärare. Regeringen föreslår att ämnesbetyg ersätter kursbetyg i gymnasieskolan samt att kortare kurser än 100 gymnasiepoäng, med undantag för fyra kärnämneskurser, som regel inte skall förekomma. Därmed kan den stress många elever upplever i skolan minska. Fokus flyttas från kursen till hur väl eleven behärskar ämnet i sin helhet. Elever får längre tid att mogna och kan inrikta sig på att förbättra sitt kunnande och utveckla fungerande studie- strategier. Ett tidigt misslyckande kan kompenseras. Regeringen bedömer att mål- uppfyllelsen och genomströmningen i gymnasie- skolan därigenom bör öka. Ämnesbetyg skall sättas på utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2007.

Den 1 mars 2003 delades det tidigare Skol- verket upp i två myndigheter, det nya Skolverket och Myndigheten för skolutveckling.

Skolverkets insatser har under året till över- vägande delen bestått i utbildningsinspektion, utvärdering och uppföljning samt framtagande och implementering av styrdokumenten. Verket har också på olika sätt verkat för att sprida till- gängliga resultat.

Under hösten 2003 har utbildningsinspek- tionen granskat ca 220 kommunala och friståen- de grund-, gymnasie- och särskolor i 21 kommuner. Genom inspektionen ges en god bild av kvaliteten i verksamheterna. Som en följd av vad som kommer fram leder en inspektion till att Skolverket ställer konkreta krav och anger områden som bör förbättras. Inspektionerna som sådana utgör även ett underlag för kvalitets- utveckling i de granskade kommunerna och skolorna då även verksamheternas eget ut- värderings-, analys- och kvalitetsarbete granskas och bedöms.

Skolverkets insatser har bidragit till den offentliga debatten och indirekt medfört att kommuner och skolor stimulerats till förbätt- ringsåtgärder. Även inspektionens granskningar, krav på åtgärder och rekommendationer har

stimulerat detta. Genom att göra information och användbara verktyg via nätet tillgängliga bidrar verket ytterligare till att ge underlag som kan stimulera till lokal skolutveckling.

Myndigheten för skolutveckling skall främja skolutveckling i syfte att nå ökad måluppfyllelse. Genom såväl generellt som riktat stöd till ett urval kommuner, stimulerar myndigheten till skolutveckling. I enlighet med regeringens inten- tioner prioriterar myndigheten när det gäller barn- och ungdomsutbildning insatser som rör segregerade områden, basfärdigheter och jäm- ställdhet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen gör bedömningen att skol- myndigheternas samlade insatser under 2003 har haft positiv betydelse på barn- och ungdoms- utbildningen mot en ökad måluppfyllelse.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7 Vuxnas lärande

7.1Omfattning och former

Regering och riksdag har beslutat om en nationell strategi för den fortsatta utvecklingen av den samhällsstödda vuxenutbildningen. En utgångspunkt för detta är att utvecklingen måste följa och ta hänsyn till utvecklingen i arbets- och samhällsliv. Vid sidan av deltagande inom det offentliga utbildningsväsendet, det formella lärandet, har de flesta människor tillgång till lärande både i arbetsliv och i privatliv. Detta utgör en väsentlig del av den enskildes lärande och kompletterar på så sätt de formella syste- men. Samhällets stöd till det formella lärandet får dock en allt större betydelse för att de männi- skor som av olika orsaker står utanför arbetslivet skall få tillgång till utbildning och kunna utveckla kunskaper och kompetens på ett för individ och samhälle positivt sätt. I detta sam- manhang har också tillgång till vägledning och system för information en mycket stor betydelse som underlag för den enskildes ställningstagan- den och val samt för en god måluppfyllelse inom området.

Samhället stöder i dag både det formella lärandet inom det offentliga utbildningsväsendet och utbildning vid sidan av detta formella system. Merparten av stödet riktas till lärande inom ramen för utbildningspolitiken och om- fattar olika utbildningsformer. Vidare görs insat- ser för att främja utvecklingen av strukturer för ökad samverkan mellan olika delar i utbildnings- systemet och mellan verksamheter tillhörande olika politikområden i syfte att stödja den enskildes lärande i olika sammanhang.

Ansvaret för vuxnas lärande delas mellan den enskilde, staten, kommunerna och arbetsgivarna. I detta kapitel redovisas statens insatser och

resultat av de gemensamt finansierade verksam- heterna samt slutsatser inom ett antal områden. I kapitel 8, Högskoleverksamhet, beskrivs de in- satser som gjorts för vuxnas lärande inom hög- skoleområdet och i kapitel 9, Studiestöd, redo- görs för studiefinansiella insatser.

7.2Insatser

Insatserna inom området vuxnas lärande inne- fattar den kommunala vuxenutbildningen, svenskundervisningen för invandrare, vuxen- utbildningen för utvecklingsstörda, de kvalifice- rade yrkesutbildningarna, de kompletterande utbildningarna och folkbildningen. Verksam- heten som bedrivs vid Nationellt centrum för flexibelt lärande kompletterar och stödjer kom- munernas vuxenutbildning och folkbildningen.

Staten styr och påverkar dessa verksamheter genom lagstiftning, förordningar, riktade bidrag, informationsinsatser, utbildningsinspektion, uppföljning och utvärdering samt riktat utveck- lingsstöd.

Utöver detta svarar staten för vissa insatser för att främja rekryteringen och deltagandet i vuxenutbildning, för att främja utvecklingen av legitimitet, kvalitet och metoder för validering av reell kompetens samt för att främja möjlighet till lärande för vuxna med funktionshinder.

Under 2003 uppgick utgifterna för de statliga insatserna till drygt 4,9 miljarder kronor. Åtta myndigheter medverkar i genomförandet av insatserna. De är Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för flexi- belt lärande, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Specialpedagogiska institutet,

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Statens institut för särskilt utbildningsstöd, Valideringsdelegationen och Stockholms univer- sitet. Folkbildningsrådet har ett motsvarande ansvar för genomförandet av insatserna inom folkbildningen.

7.2.1Flexibelt lärande

Ett snabbt föränderligt samhälle ställer krav på ett flexibelt utbildningssystem som kan stödja den enskildes lärande utifrån behov och förut- sättningar. Navet i detta är en väl utvecklad infrastruktur för alla vuxnas lärande och inte minst en väl fungerande studie- och yrkesväg- ledning, som utgår från individens behov, förut- sättningar och reella kunskaper. Erfarenhets- spridning av former och metoder är en viktig förutsättning för den fortsatta utvecklingen av det flexibla lärandet. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder med utgångspunkt i dessa aspekter för att underlätta möjligheten för vuxna att delta i lärande. Utvecklingen av former och metoder som stöder den enskildes lärande oavsett hennes eller hans livssituation är ett prioriterat område.

Infrastruktur

En viktig insats i den fortsatta reformeringen av kommunernas vuxenutbildning var det statliga stödet om 350 miljoner kronor för fortsatt utveckling av en infrastruktur för vuxnas lärande som riksdagen beslutade om i maj 2001. Bidraget skulle, i huvudsak under 2003, användas till en fortsatt utveckling av samverkan mellan lokala och regionala myndigheter, organisationer, företag och andra aktörer inom vuxenutbild- ningen. Det fick även användas för investeringar i teknik, läromedel och miljöer som främjar ett flexibelt och livslångt lärande. Medlen fördelades av Skolverket 2002 och har följts upp av Myn- digheten för skolutveckling som i mars 2004 lämnade en rapport till regeringen.

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) fick 2003 regeringens uppdrag att fördela bidrag till kommuner för att bygga upp och utveckla lokala lärcentra. För detta ändamål avsattes 20 miljoner kronor. Sammanlagt bevilja- des 21 av 132 ansökningar om bidrag för nyeta- blering och vidareutveckling både i glesbygd och i storstad. Många ansökningar avsåg samverkan mellan flera kommuner.

I syfte att ytterligare utveckla det flexibla lärandet och en fortsatt utveckling av en infra-

struktur för lärande fick CFL i uppdrag att under 2003 tillsammans med Högskoleverket och Skolverket utarbeta riktlinjer och kvalitets- kriterier för lärcentra. Uppdraget har redovisats den 1 augusti 2004.

För att stödja utvecklingen av distansutbild- ning och andra former för flexibelt lärande inom folkbildningen och i kommunerna fördelade CFL 25 miljoner kronor under år 2003.

Studie- och yrkesvägledning

Skolverket har under 2003 förberett ett utveck- lingsarbete med ett nationellt internetbaserat informationssystem för utbildningsområdet, en s.k. IT-portal. Behovet av ett sådant system har analyserats, och samordning med berörda myn- digheter kring gemensamma principer för ett automatiserat informationsinhämtande har på- börjats. Regeringen har uppdragit till Skolverket att fullfölja det arbete som påbörjats.

Validering

I budgetpropositionen för 2004 gjorde reger- ingen bedömningen att en tidsbegränsad delega- tion för att främja utvecklingen av legitimitet, kvalitet och metoder för validering utanför högskoleområdet borde inrättas mellan åren 2004–2007. Bedömningen gjordes mot bakgrund av departementspromemorian Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23) som publicerades i maj 2003 och sedan remissbehandlades. I december fattade regeringen beslut om instruktion för

Valideringsdelegationen som	inrättades	den
1 januari 2004. Myndigheten	skall stärka	och

främja ett regionalt samarbete, informera samt utforma förslag om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa en verksamhet med validering. Myndigheten skall samverka med arbetslivet och utbildningsväsendet. Delegationens verksamhet beräknas kosta 60 miljoner kronor under perioden.

I juni 2003 uppdrog regeringen åt Myndighe- ten för skolutveckling att bedriva försöksverk- samhet med validering av vuxnas reella kompe- tens för att vinna ytterligare erfarenheter som en fortsättning på tidigare försöksverksamhet. En delrapport lämnades den 1 mars 2004 och slut- rapport skall lämnas den 1 mars 2005. I uppdra- get ingår bl.a. att beakta resultat och erfarenheter från tidigare försöksverksamhet som Skolverket rapporterat till regeringen, att samråda med Valideringsdelegationen samt att samverka med Arbetsmarknadsstyrelsen, Nationellt centrum

för flexibelt lärande, andra myndigheter och med parter inom arbetslivet.

Det är viktigt både för den enskilde och för samhället att ta till vara människors faktiska kunskaper och kompetenser. För att synliggöra dessa är validering ett viktigt redskap. Med vali- dering avses en strukturerad bedömning, doku- mentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person har oavsett hur de förvärvats. Validering fyller flera viktiga funktio- ner. En valideringsprocess kan utgöra underlag för studie- och yrkesvägledning, för att definiera utgångsnivå för vidare studier, anpassa innehåll i eller förkorta studier för den enskilde, för att visa faktisk kompetens vid ansökan om anställ- ning eller i samband med kompetensutveckling på arbetsplatsen. För att validering skall få legi- timitet såväl på arbetsmarknaden som inom utbildningssystemet krävs ett nära samarbete mellan utbildningsväsendets företrädare, par- terna på arbetsmarknaden och företrädare för branschorgan. Ansvaret för validering måste delas mellan utbildningsväsendet och arbetslivet.

7.2.2Kommunal och statlig vuxenutbildning

I kommunal och statlig vuxenutbildning ingår grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vux- enutbildning och påbyggnadsutbildning. Grundläggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande grundskolenivå vilka behövs för att delta i sam- hälls- och arbetsliv eller för att förbereda för vidare studier.

Syftet med gymnasial vuxenutbildning är att erbjuda vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den utbildning som ung- domar kan erhålla i gymnasieskolan. Vid urval bland behöriga sökande skall den som har den kortaste formella utbildningen ges företräde.

Påbyggnadsutbildningar syftar till att ge vuxna en utbildning som ger förutsättningar för utveckling inom ett yrke eller som leder till ett nytt yrke.

Kommunerna är skyldiga att erbjuda grund- läggande vuxenutbildning till alla vuxna som saknar kunskaper motsvarande dem som ung- domar i grundskolan får och också aktivt verka för att nå denna målgrupp samt motivera dessa personer att påbörja studier. Kommunerna skall informera om möjligheterna till gymnasial vux-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

enutbildning, verka för att vuxna deltar i sådan utbildning samt så långt det är möjligt sträva efter att erbjuda gymnasial utbildning och på- byggnadsutbildning som svarar mot den enskil- des efterfrågan och behov.

Under 2003 finansierades den kommunala vuxenutbildningen genom det generella stats- bidraget till kommunerna, genom ett riktat statsbidrag samt genom kommunernas egen finansiering. Mål för den kommunala vuxenut- bildningen anges i skollagen (1985:1100) och i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) samt i kursplaner. I förordningen om kommunal vuxenutbildning (2002:1012) är utgångspunkten de mål och strategier som gäller för vuxnas lärande.

För att underlätta kommunernas arbete med rekrytering av personer med kort formell utbild- ning och som är arbetslösa eller riskerar arbets- löshet samt personer med funktionshinder har ett rekryteringsbidrag införts. Bidraget kan utgå för studier i grundläggande eller gymnasial vux- enutbildning. Skolverket har haft i uppdrag att följa upp och utvärdera kommunernas arbete med rekryteringsbidraget avseende 2003. Se vidare under kapitel 9 Studiestödsverksamhet.

Skolverket har fördelat drygt 8 400 platser som får anordnas av kommunerna som riksre- kryterande påbyggnadsutbildning inom kom- munal vuxenutbildning. Med dessa följer rätt till ersättning från en elevs hemkommun till den kommun som anordnar utbildningen.

Fortsatt stöd till kommunal vuxenutbildning

Riksdagen beslutade under våren 2001 i enlighet med förslagen i propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) om en långsiktig inriktning och utveckling av vuxenutbildningen. Beslutet ligger till grund för en fortsatt utveckling och förnyelse utifrån det övergripande målet och strategierna. Samtidigt beslutade riksdagen om ett fortsatt riktat statsbidrag till utbildning av vuxna för 2003–2005. Bidraget lämnas under förutsättning att en kommun åtar sig att successivt utveckla bl.a. infrastruktur, pedagogik och metodik i syfte att främja vuxnas lärande. För 2003 fördelades 1 763 miljoner kronor till kommunerna varav ca 32 miljoner till grundläggande vuxenutbildning. Regeringen har för 2004 beräknat medel för cirka 46 400 årsstudieplatser till kommunerna inom ramen för detta statsbidrag. Av dessa skall

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

högst 5 procent av ramen kunna riktas till grund- läggande vuxenutbildning, resten till gymnasial vuxenutbildning.

För att stödja kommunernas arbete med vuxnas lärande hade för 2003 Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att bl.a. genom riktat utvecklingsstöd bidra till ökad måluppfyllelse och till likvärdighet i utbildningen.

7.2.3Vuxenutbildning för utvecklingsstörda

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) syftar till att ge vuxna med utvecklingsstörning kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar kan få i den obligatoriska särskolan och på nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan. Inom särvux får också yrkeskurser anordnas.

I propositionen Vuxnas lärande och utveck- lingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) gjorde regeringen bedömningen att den lärar- ledda verksamheten inom särvux bör utökas i syfte att förbättra möjligheterna för den enskilde att nå målen. Regeringen har avsatt cirka 7,5 miljoner kronor årligen från 2002 för utveckling av vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Myndigheten för skolutveckling har fått i upp- drag att senast den 1 februari 2005 lämna en redovisning av hur bidraget har använts och bedöma effekterna av bidraget.

En parlamentarisk kommitté, Carlbeckkom- mittén (dir. 2001:100), har tillsatts för att göra en översyn av särskolan och särvux. Kommittén skall ge förslag till hur utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning kan förbättras. Kommittén skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 2004.

Studieväg 1 är tänkt för personer som är analfa- beter eller kortutbildade. Studieväg 2 och 3 har mål satta för att individen skall kunna gå ut i arbetslivet eller vidareutbilda sig.

Regeringen tillsatte 2002 en utredning (dir. 2002:105) som skulle pröva hur skolformen svenskundervisning för invandrare kan förnyas och förbättras. Utredningens arbete har skett i nära kontakt med Översynen av mottagande och introduktion av flyktingar (dir. 2001:87 och dir. 2003:9). Utredarna lämnade sina betänkan- den i september 2003 (SOU 2003:77 och SOU 2003:75). De två betänkandena bereds för när- varande inom Regeringskansliet med inriktning på skrivelser i departementsserien. Arbetet bedrivs med utgångspunkten att invandrare skall ges möjlighet till en högkvalitativ språkutbild- ning som har en tydlig koppling till praktik, arbete, studier eller annan verksamhet.

I januari 2004 fick Myndigheten för skolut- veckling i uppdrag att i samråd med Nationellt centrum för flexibelt lärande och i samarbete med ett eller ett par universitet genomföra en riktad kompetensutveckling för sfi-lärare i form av distansutbildning med stöd i ny teknik. För ändamålet disponerar myndigheten totalt under 2004 och 2005 10 miljoner kronor.

7.2.5Folkbildning

I 1998 års folkbildningsproposition slogs fast att statens stöd till folkbildningens organisationer syftar till att bevara och utveckla folkbildningens egenvärde – friheten, frivilligheten, idéstyr- ningen och självständigheten. Staten lägger fast syften med de statliga bidragen till verksamheten och folkbildningens anordnare lägger själva fast målen för verksamheten. Denna ansvarsfördel- ning ger folkbildningen ett långtgående mandat att själv, genom Folkbildningsrådet, avgöra hur

7.2.4Svenskundervisning för invandrare statens bidrag skall användas och fastställa krite-

Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kun- skaper i svenska språket och om det svenska samhället. Regeringen fastställde 2002 en ny kursplan för sfi, vilken gäller från den 1 januari 2003. Eftersom deltagarna i sfi är en mycket heterogen grupp, måste verksamheten anpassas efter varje deltagares förutsättningar och behov. Den nya kursplanen består därför av tre olika studievägar vilka var och en innehåller två kurser.

rier för fördelningen av statsbidraget mellan folkbildningens olika aktörer.

Under våren 2004 har regeringen tagit emot tre dokument som behandlar folkbildningens utveckling. I mars överlämnades Folkbildning i brytningstid (SOU 2004:30), den andra statliga utvärderingen av folkbildningen (SUFO 2). Utredarens uppdrag var att göra en samlad bedömning av hur verksamheten inom studie- förbund och folkhögskolor svarar mot de syften som anges för statsbidraget. Som ett komple-

100

ment till denna utvärdering har Folkbildnings- rådet uppdragits att formulera folkbildningens egen syn på dess framtida roll och uppgifter. Redovisningen av detta uppdrag, Folkbildning- ens framsyn, överlämnades i april. För att ytter- ligare bredda underlaget tillsattes en särskild utredare med uppgift att undersöka vilka grupper som inte deltar i folkbildning och skälen till detta. I maj redovisade utredaren sina slut- satser i Vem får vara med? (SOU 2004:51). De tre dokumenten är föremål för remissbehandling fram till den 1 november 2004. Vidare har Riks- revisionen lämnat en rapport, Offentlig förvalt- ning i privat regi – statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbildningen till regeringen. De fyra rapporterna och utredningarna bereds samlat i Regeringskansliet.

Under kunskapslyftet 1997–2002 erhöll folk- högskolorna inom ramen för den särskilda utbildningsinsatsen medel motsvarande 10 000 årsstudieplatser. Inför 2003 beslutade riksdagen att folkhögskolorna skulle få behålla 7 000 av dessa platser permanent.

Folkhögskolornas särskilda utbildningssats- ning inom aktivitetsgarantin har fortsatt under 2003. Satsningen innebär att Arbetsmarknads- styrelsen (AMS) får uppdra åt folkhögskolor att anordna utbildning för arbetslösa inom aktivi- tetsgarantin.

Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör sär- skilt viktiga grupper för statens syfte med bidra- get till folkbildningen.

Folkbildningsinsats om EMU

Inför folkomröstningen om ekonomiska och monetära unionen och införandet av euron till- delades Folkbildningsrådet 15 miljoner kronor att fördela till folkhögskolor och studieförbund för en folkbildningsinsats om EMU.

7.2.6Kvalificerad yrkesutbildning

Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) skall präglas av en stark arbetslivsanknytning. En tredjedel av utbildningstiden skall vara arbets- platsförlagt lärande i arbete. Det nationella ansvaret för KY vilar på Myndigheten för kvali- ficerad yrkesutbildning. Myndigheten kan om vissa villkor är uppfyllda besluta om statsbidrag till en anordnare som vill anordna en kvalificerad yrkesutbildning. Ett aktivt deltagande från den

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

berörda näringen och branschen i planering och genomförande är en förutsättning för att en anordnare skall få starta en kvalificerad yrkes- utbildning. Behovet av utbildade skall vara dokumenterat av näringen. Statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska och juridiska personer kan vara anordnare av KY. Under 2003 planerades för en verksamhet på ca 12 500 årsstudieplatser. Myn- digheten disponerade 785 miljoner kronor i anslag för statsbidrag till kvalificerad yrkesut- bildning.

Myndigheten har efter särskilt uppdrag från regeringen utarbetat och redovisat kvalitetskrite- rier för den kvalificerade yrkesutbildningen samt utrett de studerandes villkor inom verksamhe- ten.

7.2.7Kompletterande utbildningar

De kompletterande utbildningarna är ett kom- plement till det offentliga skolväsendet. De står under tillsyn av Statens skolverk som beslutar om statligt stöd enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar. De skall öka tillgången på utbildade inom yrken som det finns ett uttalat nationellt behov av och som bidrar till bevarandet av traditionella yrkes- kunskaper. Utbildningarna skall bidra till att utveckla kunskaper och färdigheter av hög kvalitet inom specifika områden, alltifrån konst- närligt skapande till tekniska yrkesområden. Skolverket disponerade nära 133 miljoner kronor i anslag för bidrag till verksamheten under 2003.

7.2.8Övriga insatser

Uppsökande verksamhet

Kommunerna är enligt skollagen (1985:1100) skyldiga att bedriva uppsökande verksamhet gentemot personer som saknar kunskaper och färdigheter motsvarande grundskolenivå samt informera om gymnasial vuxenutbildning. Som ett komplement till detta har fackliga organisa- tioner och vissa andra organisationer sedan 1997 fått medel för att i samarbete med kommunerna bedriva uppsökande verksamhet bland sina medlemmar med motsvarande kortare utbild- ning. För 2003 avsattes 50 miljoner kronor för ändamålet med syfte att motivera och stimulera korttidsutbildade vuxna att söka sig till vuxen-

101

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbildning. Medlen är även avsedda för utbild- ning i samhällsfrågor för förtroendevalda inom de ovan nämnda organisationerna.

Särskilda insatser för vissa grupper

För att göra vuxnas lärande tillgänglig för alla måste pedagogiken utvecklas utifrån den enskil- des behov och förutsättningar. Teknik och läro- medel måste anpassas.

Den 1 juli 2004 inrättades ett läromedelsråd inom Specialpedagogiska institutet som skall ansvara för att främja tillgången till och tillgäng- ligheten av läromedel för barn och ungdomar liksom för vuxna med funktionshinder. Institu- tet skall endast i den utsträckning behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella marknaden på egen hand utveckla, anpassa, framställa och distribuera läromedel för denna grupp. För att främja ett utvidgat ansvar för läromedel till vux- enstuderande har regeringen avsatt tre miljoner kronor årligen till institutet under 2002–2005.

Specialpedagogiska institutet samarbetar även med Nationellt centrum för flexibelt lärande för att utveckla läromedel för vuxna med tecken- språk som första språk.

Folkbildningsrådet fördelar en viss del av statens bidrag till folkbildningen i form av stöd till kursdeltagare med funktionshinder inom folkhögskolornas verksamhet. Folkbildnings- rådet finansierar kostnader för pedagogisk verk- samhet, t.ex. ökad lärartäthet.

Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) fördelar statsbidrag till folkhögskolorna för t.ex. assistans, tolk, anpassning av teknik och material.

Kunskapsveckan

Den sedan år 2000 årligen återkommande kam- panjen Kunskapsveckan ägde rum under våren 2003 under temat validering. Sveriges utbild- ningsradio (UR) hade huvudansvaret för den senaste kampanjen.

Uppföljnings- och utvärderingsinsatser

Högskolan för lärarutbildning och kommunika- tion i Jönköping AB har i uppdrag att medverka till kunskapsspridning och samverkan samt initi- era projekt och forskning inom området vuxnas lärande. På regeringens uppdrag har en studie av kunskapslyftet genomförts på grundval av befintligt utvärderingsmaterial på nationell, regi- onal och lokal nivå. Uppdraget redovisades i december 2003.

Vuxenutbildningens roll i den regionala utvecklingspolitiken

Riksdagen beslutade i december 2001 om en ny regional utvecklingspolitik i enlighet med reger- ingens proposition En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118). Målet för politiken är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Regeringens ambition är att utveckla en sammanhållen politik för en hållbar regional utveckling, där nationella sektorsmål och prioriteringar på ett systematiskt sätt kan vägas mot skilda regionala behov och förutsätt- ningar. Ett centralt instrument för genomföran- det av politiken är de regionala tillväxtprogram- men som kommer att genomföras av samtliga län under perioden 2004-2007.

Utbildningspolitiken har av regeringen pekats ut som ett politikområde som bör bidra till uppfyllandet av den regionala utvecklingspoli- tikens mål.

Regeringen gav den 14 mars 2002 ett antal myndigheter i uppdrag att identifiera potentiella områden för samordning inom och mellan sex utpekade politikområden samt att utarbeta metoder för en effektiv samordning. Inom ramen för samordningsuppdraget genomfördes en pilotstudie för att kartlägga, analysera och problematisera samverkan mellan berörda myn- digheter när det gäller utbildningsfrågor utifrån ett arbetskrafts- och kompetensförsörjningsper- spektiv. I uppdraget ingick även att identifiera hinder och finna generaliserbara metoder för sektorssamverkan. Uppdraget slutrapporterades till regeringen den 1 oktober 2003. I rapporten påpekas bl.a. att ansvaret för identifiering av utbildningsbehov, rekrytering och genomfö- rande delas av olika myndigheter och av kom- munerna. Myndigheterna menar att utvecklingen av ett fruktbart samarbete till stor del handlar om att förändra attityder till samverkan och samordning.

I rapporten redovisas även vissa gemensamma faktorer för de orter/regioner som man bedömer ha en relativt sett bättre fungerande samordning av arbetskrafts- och kompetensförsörjningsfrå- gorna. Som de två viktigaste framhålls en i hög grad gemensam bild/analys av arbetsmarknadens och individens behov och förutsättningar hos de olika aktörerna samt en stark vilja från alla aktö- rer att låta denna gemensamma analys få genom- slag i den egna verksamheten. Andra väsentliga

102

förutsättningar som särskilt lyfts fram är samlade resurser och insatser för yrkes- och studieväg- ledning, tillgång till lokala lärcentra samt ett aktivt deltagande av det lokala näringslivet och de fackliga organisationerna i diskussionen kring inriktning och innehåll i utbildningsutbudet.

Sysselsättningssamarbetet

Insatser som görs för vuxnas lärande ligger även väl i linje med EU:s sysselsättningsstrategi och dess målsättningar. I den nationella handlings- planen för sysselsättning redovisas årligen hur Sverige genomför sysselsättningsstrategin. Livs- långt lärande bidrar till att stärka individens ställning på arbetsmarknaden och till att nå de tre övergripande målen: full sysselsättning, för- bättrad kvalitet och produktivitet i arbetet samt ökad social sammanhållning och en arbetsmark- nad öppen för alla.

En av rekommendationerna från EU:s minis- terråd (sysselsättning) inför 2004 till Sverige rör bl.a. förbättrade möjligheter till utbildning för personer med låg utbildning och personer utan- för arbetskraften. Regeringen har i det föregå- ende redovisat en rad insatser inom olika områ- den som syftar till att utveckla stöd och stimu- lans för vuxnas lärande, inte minst vad gäller per- soner med kort tidigare utbildning.

7.3Resultat

Uppgifterna är om inget annat anges hämtade från respektive myndighets årsredovisning eller från rapporter från berörda myndigheter. Resul- tatredovisning och analys av kommunernas vux- enutbildning finns även delvis redovisade i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2003/04:102).

7.3.1Flexibelt lärande

Infrastruktur

Den särskilda satsningen om 350 miljoner kronor för utbyggnad av en infrastruktur för vuxnas lärande genomfördes i de flesta kommu- ner under 2003. Satsningen har tagit sig olika uttryck i kommunerna beroende på bl.a. organi- satoriska förutsättningar och kommunstorlek. Enligt Myndigheten för skolutveckling, som har följt upp satsningen, har insatserna företrädesvis

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rört samverkan och utveckling av lärmiljöer. Då det gäller samverkan har den främst skett i syfte att underlätta rekrytering till studier, den enskil- des inträde på arbetsmarknaden, utveckling av lärmiljöer och verksamhet. Samverkan har främst skett med olika kommunala verksamheter samt med arbetsförmedling och försäkringskassa.

Enligt myndighetens rapport uppvisar utvecklingen av lärmiljöer stora variationer. De lokala förutsättningarna har varit avgörande. En stor del av kommunerna har med hjälp av stats- bidraget utvecklat ”lärcentra” vars form, innehåll och funktion varierar mycket mellan kommu- nerna. Begreppet definieras olika i kommunerna, alltifrån att utgöra mötesplatser för distansstu- dier till miljöer där det finns en mängd olika möjligheter utöver rena utbildningar t.ex. väg- ledning, validering och mötesplats för olika aktörer. Även satsningar på IKT-baserade informationssystem har ingått i satsningen.

Den samlade bedömning myndigheten gör är att kommunerna har använt bidraget väl för att utveckla infrastrukturen för vuxnas lärande utifrån de syften som anges i förordningen om statsbidraget.

Nationellt centrum för flexibelt lärande har tillsammans med Högskoleverket och Skolver- ket utarbetat riktlinjer och kvalitetskriterier för lärcentra i syfte att utveckla det flexibla lärandet. Av dessa framgår att viktiga framgångsfaktorer för utvecklingen av lärcentra handlar om organi- sation, långsiktighet, tydliga mål, tydlig ledning och styrning samt en långsiktig ekonomisk pla- nering.

Distansutbildning och flexibelt lärande

Distansutbildning har blivit en alltmer betydelse- full utbildningsform för att göra utbildning till- gänglig för alla. Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) bedrev en omfattande projekt- verksamhet under 2003. Under året beviljades bidrag till åtta nya kommunala projekt och 24 projekt inom folkbildningen, de senare fördelade på sju folkhögskolor och 17 studieförbund. Motsvarande antal beviljade projekt för 2002 var tolv för kommunerna och 17 för folkbildningen. Det statliga bidraget för verksamheten har under 2003 uppgått till 25 miljoner kronor.

Att intresset för distansutbildning har ökat visar inte minst resultatet av den webbaserade studie som CFL låtit genomföra under senare delen av 2003. 206 av landets kommuner besva- rade enkäten. Över 70 procent av de svarande

103

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

har deltagit i CFL:s fortbildningsverksamhet och i seminarier och konferenser med erfarenhetsut- byte av metoder och pedagogik kring distansut- bildning. 51 procent har använt CFL:s distans- kursmaterial och 91 procent tagit del av CFL:s rapporter.

Studien visar att det finns ett genomslag för nytänkande avseende arbetsformer, olika sam- verkanslösningar och otraditionella lösningar i den del av svensk vuxenutbildning som repre- senteras i studien. De hinder som framhölls rörde bl.a. organisatoriska frågor och lokallös- ningar.

Validering

Inom vuxenutbildningen används i dag olika valideringsmodeller, främst inom den kommu- nala vuxenutbildningen och inom arbetsmark- nadsutbildningen. Enligt Skolverkets lägesbe- dömning för 2003 pågår utveckling av validering inom de flesta kommuners vuxenutbildning. Den validering som hittills utförts har i huvud- sak skett mot kursplanemål. Valideringsdelega- tionen inledde sitt arbete den 1 januari 2004 och resultat av denna kan ännu inte redovisas.

7.3.2Kommunal och statlig vuxenutbildning

Enligt Myndigheten för skolutveckling har det politiska intresset för vuxenutbildningen ökat i många kommuner och den betraktas allt mera som ett instrument för kommunal utveckling och tillväxt. Kommuner sluter överenskommel- ser om samarbete kring vuxenutbildning och högskoleutbildning bl.a. för att säkerställa till- gång till utbildning och för att säkra kompe- tensförsörjning. I lägesrapporter rörande 2003 från Skolverket och Myndigheten för skolut- veckling framförs dock farhågor för ökande geo- grafiska skillnader efter kunskapslyftets slut då det gäller tillgång till vuxenutbildning.

Omfattningen av orienteringskurser har ökat och utgör enligt en studie genomförd av Statens skolverk för många ett första steg till fortsatt utbildning. Både Skolverket och Myndigheten för skolutveckling beskriver att det pågår ett utvecklingsarbete kring validering i flertalet kommuner. Skolverket pekar på frågan om rekrytering av målgrupper och nämner då speci- ellt avsaknaden av de kortutbildade männen. En liknade bedömning gör Myndigheten för skolut-

veckling. Vidare betonar myndigheten betydel- sen av den vuxna befolkningens attityder till studier och lärande och relationen till kommu- nernas vuxenutbildning samt hur detta i sin tur påverkar barns och ungdomars förutsättningar att få stöd för sitt lärande i hemmiljön.

Högskolan för lärarutbildning och kommuni- kation i Jönköping AB lämnar i sin rapport om kunskapslyftet ett antal rekommendationer. De handlar bl.a. om vikten av att vunna kunskaper och erfarenheter av kunskapslyftet sprids.

Grundläggande vuxenutbildning

Läsåret 2002/03 deltog ca 40 000 personer i grundläggande vuxenutbildning, en minskning med 3,5 procent jämfört med föregående år. Andelen studerande i kommunal vuxenutbild- ning som deltar i grundläggande vuxenutbild- ning har under de tre senaste verksamhetsåren ökat något. Den totala kostnaden för grundläg- gande vuxenutbildning under kalenderåret 2003 uppgick till ca 830 miljoner kronor vilket mot- svarar cirka 33 500 kronor per heltidsstuderande och år.

Svenska som andraspråk, engelska och orien- teringskurser var de tre kurser som hade högsta antalet deltagare. Medelåldern låg på 36 år och andelen män var 36 procent. Kvällskurser och distansutbildning var enligt Skolverkets bedöm- ning ovanligt i grundläggande vuxenutbildning. Enligt Skolverkets studie av 20 kommuner var det få studerande som förenar studier i grund- läggande vuxenutbildning med studier inom utbildningsformen svenskundervisning för invandrare.

Gymnasial vuxenutbildning och ett fortsatt riktat statsbidrag

Resultatredovisningen avser både verksamhet finansierad med det riktade statsbidraget och kommunalt finansierad gymnasial vuxenutbild- ning. Den totala kostnaden för gymnasial vuxenutbildning för 2003 var ca 3,8 miljarder kronor. Det statliga riktade bidraget krävde en kommunal motprestation på 82 procent mätt i antal årsstudieplatser. Riksdagen anvisade för 2003 medel motsvarande ca 46 500 årsstudie- platser i kommunal vuxenutbildning. Myndig- heten för skolutveckling beslutade om fördel- ning av ca 45 000 årsstudieplatser inom gymna- sial vuxenutbildning och 2 300 årsstudieplatser inom grundläggande vuxenutbildning.

Omfattningen av den gymnasiala vuxenut- bildningen under de tre senaste verksamhetsåren

104

framgår av tabell 7.1. Kunskapslyftet, som var en tidsbegränsad satsning, avslutades den 31 december 2002. Under perioden minskade det statliga bidraget från 102 000 årsstudieplatser inom kunskapslyftet år 2000, till 46 500 årsstu- dieplatser inom ramen för det riktade statsbidra- get 2003. Omfattningen i årsstudieplatser under 2004 beräknas totalt uppgå till ca 85 000, varav 41 500 platser finansieras av kommunerna.

Tabell 7.1 Total omfattning av den gymnasiala vuxenutbild- ningen under 2001 – 2003

Kalender-	Antal	Läsår	Antal
halvår	heltidsplatser		studerande
Våren 2001	132 246	2000/01	271 618
Hösten 2001	116 599
Våren 2002	123 164	2001/02	238 683
Hösten 2002	96 539
Våren 2003	87 212	2002/03	197 332
Hösten 2003	77 790

Andelen män i gymnasial vuxenutbildning har under de tre senaste läsåren legat på ca 34 procent. Andelen studerande mellan 25 och 29 år var under läsåret 2002/03 14 procent, 49 procent var mellan 30 och 54 år och 6 procent var över 54 år. En stor andel, ca 31 procent, var under 25 år.

De mest förekommande kurserna under samma tidsperiod var i tur och ordning Dator- kunskap, Orienteringskurser, Matematik A och Engelska A. Av s.k. yrkesinriktade kurser var Omvårdnad samt Arbetsmiljö och säkerhet de mest förekommande. Även övriga kurser inom vårdområdet var vanligt förekommande. Ande- len lokala kurser i gymnasial vuxenutbildning minskade från knappt 14 procent hösten 2000 till ca 6 procent hösten 2003.

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) kompletterar kommunernas utbud av kommunal vuxenutbildning med i första hand s.k. ”smala” kurser i form av distansutbildning. Utbildningsvolymen vid CFL har dock minskat successivt, då tyngdpunkten för CFL:s verk- samhet i enlighet med uppdraget alltmer över- gått från utbildnings- till utvecklingsinsatser. Antalet kursdeltagare har följaktligen minskat och var 20 447 under kalenderåret 2003. 58 procent (60 procent 2002) av de studerande inom kommunal vuxenutbildning fanns i ålders- gruppen 25–44 år och 32 procent i åldersgruppen 24 år och under, vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2002.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Påbyggnadsutbildning

Skolverket redovisade en minskning av antalet deltagare i påbyggnadsutbildningar (PU) med 10 procent mellan läsåren 2000/01 och 2001/02 till närmare 7 450 deltagare. Under 2002/03 fanns ca 6 700 deltagare. Påbyggnadsutbildningar bedrevs i 128 kommuner och landsting. Påbygg- nadsutbildningar inriktade på företagsekonomi, datorteknik och datakunskap hade flest kurs- deltagare. Medianåldern bland deltagarna var 26 år. Andelen kvinnliga deltagare var 56 procent, en marginell ökning sedan tidigare år. Av samt- liga deltagare kom 66 procent från annan kom- mun än den som anordnade utbildningen, en ökning med 5 procentenheter sedan föregående läsår. Andelen deltagare födda utomlands var närmare 15 procent. Kostnaden som debiterades för en helårsplats varierade kraftigt med ett genomsnitt på drygt 90 000 kronor.

7.3.3Vuxenutbildning för utvecklingsstörda

Antalet studerande i vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, särvux, uppgick läsåret 2003/04 till drygt 4 700 personer, en ökning med cirka 4 procent sedan föregående läsår. 44 procent av deltagarna återfanns på grundsär- skolenivå, 34 procent på träningsskolenivå och resterande, 22 procent, deltog i verksamhet på gymnasiesärskolenivå. Antalet deltagare per grupp varierar kraftigt men det genomsnittliga antalet är 2,7 vilket är en svag ökning sedan före- gående läsår.

Medelåldern i vuxenutbildningen för utveck- lingsstörda var under läsåret 38 år. 9 procent var födda utomlands vilket är en något större andel än föregående år. 49 procent av deltagarna var kvinnor och 51 procent var män.

Antalet tjänstgörande lärare var omräknat till heltidstjänster 246 varav 90 procent hade peda- gogisk utbildning.

Den totala kostnaden för vuxenutbildningen för utvecklingsstörda 2003 var 147 miljoner kronor, vilket är en ökning med 14 miljoner kronor jämfört med 2002. Även kostnaden per deltagare har ökat något och uppgick till drygt 31 000 kronor 2003.

105

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7.3.4Svenskundervisning för invandrare

Det totala antalet studerande inom svenskun- dervisning för invandrare (sfi) var under läsåret 2002/03 runt 44 000, vilket är ca 4 000 fler än föregående år.

Den största andelen av de studerande under läsåret, 66 procent, utgjordes av gruppen övriga

invandrare,	32	procent	var	flyktingar och
2 procent var tillståndssökande.
Det var	totalt 58 procent kvinnor och
42 procent	män	som	deltog.	Fördelningen

mellan män och kvinnor har varit i stort sett oförändrad de senaste fyra åren. Medelåldern för de kvinnliga studerande i sfi var 33 år och mot- svarande siffra för män var 34 år.

Av dem som under läsåret 2002/03 deltog i undervisning enligt den gamla kursplanen var det endast 17 procent som under läsåret avslutade sina studier med minst godkänt och därmed uppnådde målen för sfi. Detta beror förmodligen på att många gått över till den nya kursplanen och istället blivit godkända där.

Totalt antal kursdeltagare inom den nya kurs- planen var 29 386 (studieväg 1: 5 127, studieväg 2: 11 322, studieväg 3: 12 937). Av dessa avslu- tade 8 967 någon studieväg med minst godkänt betyg och uppnådde målen för kursen (studieväg 1: 1 094, studieväg 2: 2 535, studieväg 3: 5 338). En person kan ha avslutat mer än en kurs inom respektive studieväg samt fler än en studieväg.

Uppgifter rörande kostnader för sfi för perio- den finns ännu inte tillgängliga och kan därför inte redovisas i sammanhanget.

Läsåret 2003/04 hade 72,8 procent av lärarna pedagogisk högskoleutbildning, en minskning med 2 procentenheter jämfört med föregående år och med 9,6 procentenheter från 1999.

2003 hade drygt 9 procent av de tjänstgörande lärarna minst 40 poäng i ämnet Svenska för invandrare eller svenska som andra språk, dvs. utbildning i den omfattning som krävs för ämneskompetens i grundskolan. Hösten 2001 hade 8 procent 40 poäng eller mer.

Satsningen på kompetensutveckling för sfi- lärare innehåller dels poängsatta högskolekurser, i form av distansstudier, dels seminarier och nät- verksträffar. Antalet deltagare i högskolekurser och seminarier har varit 729. Deltagarna kommer från drygt 100 kommuner. Satsningen på kom- petensutveckling för sfi-lärare har ännu inte hunnit få genomslag i statistiken.

7.3.5Folkbildning

Kostnader

Statens bidrag till folkbildningen uppgick till drygt 2,5 miljarder kronor 2003. Folkbildnings- rådet fördelade drygt 1 280 miljoner kronor till verksamhet inom studieförbunden och drygt 1 220 miljoner kronor till folkhögskolornas verksamhet.

Studieförbund

Under 2003 samlade studieförbunden drygt 2,5 miljoner deltagare, varav 57 procent var kvinnor och 43 procent män, i cirka 312 000 studiecirk- lar. En stor grupp deltagare studerar i flera olika cirklar; minst 1,5 miljoner personer beräknas ha deltagit i studiecirkelverksamhet. 40 procent av deltagarna deltog i studiecirklar i estetiska äm- nen. Vidare anordnades 219 000 kulturprogram (bl.a. föreläsningar) för 15,6 miljoner deltagare och cirka 1 miljon medverkande. Det vanligaste ämnet var historia. Utöver detta anordnades 70 000 arrangemang avseende övrig folkbild- ningsverksamhet/annan gruppverksamhet för 770 000 deltagare. Det populäraste ämnet här var föreningskunskap. Andelen invandrare, deltagare med funktionshinder samt arbetslösa som deltog i studiecirklar som anordnats till följd av särskilt riktade insatser var cirka 10, 9 respektive 0,5 procent av det totala antalet deltagare. Jäm- fört med 2002 är detta en minskning. Studieför- bundens verksamhet räknat i studietimmar och genomförda studiecirklar minskade med 3 res- pektive 1,5 procent jämfört med 2002. Det är första gången på tio år som denna verksamhet minskat. Antalet genomförda kulturprogram ökade med 2 procent och annan gruppverksam- het ökade med cirka 7 procent sett till antalet genomförda arrangemang.

Folkhögskolor

I de långa kurserna samlade folkhögskolorna drygt 18 000 deltagare våren 2003 och nära 20 000 deltagare hösten 2003, varav två tredje- delar var kvinnor och en tredjedel män, såväl vår som höst. Antalet deltagare och deltagarveckor har ökat något jämfört med 2002. Antalet delta- gare per termin i folkhögskolornas långa kurser som hade någon form av funktionsnedsättning eller språkliga funktionshinder ökade med nästan 16 procent jämfört med 2002 till drygt 5 000 deltagare per termin. Även andelen invand- rare med brister i svenska språket ökade kraftigt på de långa kurserna, från drygt 2 000 till 2 800

106

per termin jämfört med 2002. Omkring 75 000 personer deltog varje termin i de korta kurserna (upp till två veckor) vilket är en minskning jämfört med föregående år. Över hälften av deltagarveckorna i de långa kurserna avser s.k. allmän kurs, dvs. utbildning som motsvarar grundskola och gymnasium. Därutöver utgör en tiondel yrkesinriktade kurser och knappt en femtedel estetiska kurser.

Särskild utbildningsinsats

Inom ramen för den särskilda utbildningssats- ningen samlade folkhögskolorna i genomsnitt 7 500 deltagare per halvår. Andelen kvinnor var 63 procent och andelen män 37 procent. Ande- len invandrare var cirka 27 procent och andelen deltagare med funktionshinder cirka 29 procent. Över 80 procent av deltagarna hade en utbild- ningsbakgrund motsvarande högst tvåårig gym- nasieskola. Åldersgruppen 25–45 utgjorde drygt hälften av de studerande. Jämfört med 2002 motsvarar minskningen av statsbidraget 2003 1 700 årsplatser som kan jämföras med den fak- tiska minskningen som var omkring 1 200 plat- ser.

Folkbildningsinsats om EMU

Inför folkomröstningen om den ekonomiska och monetära unionen (EMU) 2003 nåddes drygt 190 000 människor av folkbildningsinsat- sen. 2 500 studiecirklar, 2 600 kulturprogram och 300 aktiviteter inom verksamhetsformen annan gruppverksamhet arrangerades.

Riksrevisionens granskning.

Riksrevisionen har granskat statsbidragen till folkbildningen avseende regeringens styrning, kontroll, uppföljning och återrapportering till riksdagen. Riksrevisionen överlämnade i juni 2004 en rapport innehållande bedömningar och rekommendationer till regeringen. Riksrevisio- nen anser bl.a. att statens begränsade styrning av bidraget till folkbildningen medför problem att säkerställa att intentionerna med bidraget upp- fylls. Riksrevisionen anser också att det är av vikt att regeringen fortlöpande genomför och redovi- sar resultatet av statliga utvärderingar inom folk- bildningsområdet för riksdagen. Rapporten bereds tillsammans med de båda utredningar och folkbildningens framsynsdokument som för närvarande är föremål för remissbehandling.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7.3.6Kvalificerad yrkesutbildning

Verksamheten har under 2003 omfattat en volym på ca 13 000 årsstudieplatser. Under våren slutfördes behandlingen av ansökningar från anordnare om utbildningsstarter under 2003. Av 347 ansökningar med sammanlagt 8 608 platser kunde 40 procent bifallas. Ingen ny ansöknings- omgång genomfördes under 2003.

Snittkostnaden per utbildningsplats för utbildningar som fick beslut om start under året var 55 400 kronor vilket var en ökning med 2 500 kronor sedan föregående år.

I alla pågående utbildningar deltog under året sammantaget 17 635 studerande. Vid årets slut uppgick antalet nya och tidigare beviljade utbild- ningar till 442.

SCB samlar på uppdrag av myndigheten in uppgifter om de studerande. Närmare 49 procent av de studerande där utbildningsbak- grund fanns redovisad hade en 2–3 årig yrkes- förberedande studieväg bakom sig, 46 procent studieförberedande och 5 procent annan ej specificerad. Andelen med en bakgrund från yrkesförberedande studier var något mindre än tidigare år.

Störst sökandetryck fanns till utbildningar inom ekonomi och vård och minst inom trä, livsmedel och teknik.

Av de utexaminerade hade 71 procent anställ- ning eller eget företag inom ett år efter examen, en minskning med 10 procentenheter sedan föregående år främst beroende på den försäm- rade arbetsmarknadssituationen inom IT- och telekombranscherna.

Medelåldern bland de studerande var 29 år. Andelen kvinnor som studerar i KY var 47 procent, en ökning med en procentenhet sedan föregående år. Av de studerande hade 11 procent utomnordisk bakgrund jämfört med 12 procent 2002.

KY som utbildningsform var under året repre- senterad i alla län utom Gotland. Flest antal platser per invånare hade Blekinge län och minst, förutom Gotland, hade Norrbottens län.

7.3.7Kompletterande utbildningar

Hösten 2003 omfattade verksamheten 267 kom- pletterande utbildningar. Av dessa var 45 procent berättigade till såväl studiestöd samt statsbidrag, 26 procent till studiestöd och

107

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6 procent till statsbidrag. Övriga stod enbart under statlig tillsyn. Sammantaget har ca 5 900 personer deltagit vilket är en minskning sedan föregående år med 22 procent. Teknikutbild- ningar svarade för den största delen av denna minskning. Flesta antalet utbildningar fanns inom konst, hantverk, dans, teater och musik. Flest deltagare återfanns inom ekonomi, kom- munikation och media. Antalet deltagare i gruppen utbildningar som enbart stod under statlig tillsyn minskade med 45 procent. För samtliga kompletterande utbildningar var medel- åldern 29 år. Ca 64 procent av alla deltagare var kvinnor, en betydande ökning sedan föregående år. Kompletterande utbildningar fanns spridda över hela landet. Det statliga bidraget uppgick under 2003 till knappt 117,5 miljoner kronor.

7.3.8Övriga resultat

Uppsökande verksamhet

Regeringen fördelade 50 miljoner kronor under 2003 för uppsökande verksamhet till följande organisationer: Företagarnas riksorganisation, Handikappförbundens samarbetsorgan, Lands- organisationen i Sverige, Lantbrukarnas riksför- bund, Ledarna, Sveriges akademikers centralor- ganisation, Sveriges fiskares riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation.

De åtta organisationerna redovisade den 1 mars 2004 genomförd verksamhet under 2003 till Utbildningsdepartementet (dnr U2004/578/SV). Av dessa redovisningar framgår bland annat att tilldelade medel använts till upp- sökande verksamhet i lokala och regionala pro- jekt samt till utbildning av förtroendevalda i aktuella samhällsfrågor.

Särskilda insatser för vissa grupper

Specialpedagogiska institutet tillfördes år 2002 medel för specialpedagogiskt stöd till skolhu- vudmännen för det offentliga skolväsendet för vuxna. Institutet har redovisat att vuxenutbild- ningsuppdraget varit ett prioriterat utvecklings- område men att arbetet med att öka kännedo- men om institutets ansvar och uppdrag behöver intensifieras. Det finns en stor okunskap om vuxna med funktionshinder och specialpedago- giska konsekvenser.

I samverkan med Specialpedagogiska institu- tet och även med andra organisationer, som har verksamhet som riktar sig till döva, bedriver

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) utvecklingsarbete av läromedel för döva med teckenspråk som första språk. Under 2003 inleddes sex nya utvecklingsprojekt och 15 pro- jekt avslutades och resulterade i färdiga produk- ter. CFL bedrev aktiv information om utveck- lingsarbetet och de produkter det resulterat i vid ett antal konferenser, seminarier och mässor.

CFL har disponerat 10 miljoner kronor för utveckling av läromedel under 2003.

Folkhögskolor och studieförbund som erbjöd utbildning för funktionshindrade och invandrare med språksvårigheter erhöll 2003 bidrag om sammanlagt drygt 340 miljoner kronor som avsatts av Folkbildningsrådet från det allmänna statsbidraget.

Fr.o.m. läsåret 2003/04 har Folkbildnings- rådet och Statens institut för särskilt utbild- ningsstöd, Sisus, en tydligare uppdelning av respektive bidrag. Folkbildningsrådet finansierar pedagogiska merkostnader, i första hand ökad lärartäthet men även ökade syo-, kurators- och psykologinsatser. Sisus fördelar medel till assistans och tolk samt till anpassning av teknisk utrustning och läromedel.

Det sökta beloppet i ansökningarna från folk- högskolorna har de senaste åren varit betydligt högre än vad Folkbildningsrådet och Sisus kunnat betala ut.

Folkhögskolornas merkostnader för elever med funktionshinder överstiger i vissa fall de bidrag som Sisus och folkbildningsrådet kan betala ut.

Under 2003 deltog 677 personer i tecken- språksutbildning för vissa föräldrar (TUFF). Antalet deltagare i utbildningen har minskat under de senaste åren. Bidrag enligt förord- ningen om statsbidrag för teckenspråksutbild- ningen har under 2003 utbetalats för 257 föräld- rar, vilket var något färre än 2002. Statens skol- verk har i uppdrag att följa och utvärdera TUFF och årligen lämna en redovisning. Skolverket genomför en större sammanfattande utvärdering av TUFF under 2004.

Under 2003 beräknades 35,5 miljoner kronor för stöd till teckenspråks- och teckentolksut- bildning. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) genomförde flera olika rekryteringsinsatser under året och antalet sökande till utbildning- arna har ökat. Av TÖI:s årsredovisning framgår att sju folkhögskolor bedrivit undervisning inom detta område vilket är en folkhögskola mindre jämfört med föregående år. Antalet årsstudie-

108

platser har dock ökat från 288 till 307. 57 tolkar för döva, dövblinda och vuxendöva slutförde sin utbildning 2003 jämfört med 24 under 2002. 107 deltagare gick ut den tvååriga teckenspråkslinjen vilket var en stark ökning från 2002 då 62 delta- gare avslutade utbildningen.

TÖI fördelar också bidrag till utbildningar för tolkar i invandrar- och minoritetsspråk, s.k. kontakttolkar. Under 2003 har elva folkhög- skolor och elva studieförbundsavdelningar erbjudit utbildning i över 80 språk, en ökning med 20 språk. Kurserna samlade drygt 3 207 deltagare under året, vilket är en svag ökning sedan föregående år. Asyltolkningskurserna har ökat från 3 procent av statsbidraget till 7 procent. Av rättstolkningskurserna utgör nu asyltolkningskurserna 45 procent. Efterfrågan på utbildade tolkar beräknas öka.

7.4Analys och slutsatser

7.4.1Fortsatt utveckling av vuxnas lärande

Som ett led i uppföljningen av Lissabonstrategin har utbildningsministrarna våren 2003 antagit ett antal riktmärken för den europeiska utveck- lingen på utbildningsområdet fram till 2010. Ett av dessa riktmärken är att 12,5 procent av den vuxna, arbetsföra befolkningen ska delta i livs- långt lärande. Sverige har en lång tradition av vuxenutbildning och runt en femtedel av befolk- ningen deltog under 2003 i någon form av utbildning inom det reguljära utbildningssyste- met för vuxna utanför högskolan eller inom folkbildningen. Vuxenutbildningen måste kunna skapa reella förutsättningar för livslångt lärande genom att erbjuda utbildning och stöd för lärande som svarar mot den enskildes behov och förutsättningar.

Den enskilde, staten, kommunerna och arbetsgivarna delar ansvaret för att det lärande som samhället behöver för att förverkliga de uppsatta målen kommer till stånd. Sedan kom- munaliseringen av skolväsendet i början av 1990- talet har kommunerna ansvaret för den kommu- nala vuxenutbildningen. Genom kunskapslyftet och det därpå följande riktade bidraget har staten sedan 1997 gjort mycket stora insatser för att upprätthålla en hög volym på vuxenutbild- ningen. Det är angeläget att kommunerna vid-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

makthåller en hög ambitionsnivå när det gäller vuxenutbildningen även efter det att det riktade statsbidraget upphört, så att de av riksdagen uppställda målen för vuxnas lärande kan uppnås.

7.4.2Tillgång till stöd för lärande för alla vuxna

Den särskilda satsningen inom den kommunala vuxenutbildningen (kunskapslyftet) övergick 2003 i en annan form av mindre omfattning med ett särskilt riktat statsbidrag. Under 2003 fanns det en stor efterfrågan på det nya riktade stats- bidraget från kommunernas sida. Myndigheten för skolutveckling har dock signalerat att det finns en osäkerhet vad det gäller vissa kommu- ners ambitionsnivå att upprätthålla utbildnings- volymerna. Orsaken till detta förefaller att vara minskad vilja att uppfylla kravet på egenfinansie- ring. Detta krav skärptes också för ett antal kommuner när vissa övergångsregler upphörde att gälla inför 2004. Från och med 2006 skall det riktade statsbidraget inordnas i det generella statsbidraget till kommunerna.

Det är enligt regeringens bedömning viktigt att den kommunala vuxenutbildningen också i fortsättningen har en hög ambitionsnivå. Likvär- dighet när det gäller tillgång och kvalitet på stöd till vuxnas lärande oberoende av hemkommun är grundläggande om de av riksdagen uppställda målen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) skall kunna nås. Regeringen avser följa utvecklingen noga.

Det är oroväckande att så få deltar i vuxenut- bildning för utvecklingsstörda (särvux), att så lite lärarledd verksamhet erbjuds de studerande samt att de nationella kursplanerna används i så liten utsträckning. Carlbeckkommittén som nu ser över utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning skall lämna sitt slutbetänkande senast den 1 oktober 2004. Myndigheten för skolutveckling skall senast den 1 februari 2005 redovisa hur det statliga bidraget för att utveckla särvux har använts och bedöma effekterna av bidraget. Regeringen kommer senare att ta ställning till utredningens förslag och myndighetens redovisning.

Svenskundervisning för invandrare (sfi) är ett fortsatt prioriterat område. Tendensen är att genomströmningen har ökat något efter infö- randet av de nya kursplanerna. Trots detta är resultaten inte tillfredställande. Regeringen avser

109

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

att återkomma till riksdagen i särskild ordning i frågan om den fortsatta reformeringen av sfi.

Inför EMU-omröstningen fick Folkbild- ningsrådet med kort varsel uppdrag att genom- föra en särskild insats vilken nådde många människor och visar på studieförbundens och folkhögskolornas förmåga att belysa aktuella frågeställningar i samhället.

För att alla vuxna skall ha möjlighet att delta i lärande krävs en väl utvecklad infrastruktur. Den uppföljning av kommunernas arbete med utvecklingen av infrastrukturen som Myndig- heten för skolutveckling genomfört på regering- ens uppdrag, visar att satsningen ökat flexibili- teten och tillgängligheten i vuxenutbildningen samt att samarbetet mellan berörda aktörer och intressenter utvecklats.

Arbetet med att söka upp och motivera kort- utbildade vuxna för deltagande i vuxenutbildning är alltjämt en av de stora utmaningarna. Ansvaret för detta vilar i första hand på kommunerna. Staten har genom införandet av rekryterings- bidraget skapat nya förutsättningar för kommu- nerna att motivera vuxna med kort tidigare utbildning att delta. En första utvärdering gjord av Skolverket visar att kommunerna i hög grad nått dem med kortast utbildning. Kommunerna har dock inte i någon större utsträckning nått personer med funktionshinder. Se vidare kapitel 9 Studiestödsverksamhet. De fackliga organisa- tionerna och handikapporganisationers uppsö- kande verksamhet är viktiga komplement till kommunernas uppsökande verksamhet och har visat sig vara verkningsfullt.

Den webbaserade studie, som Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) låtit genomföra, visar att CFL:s roll som ett natio- nellt resurscentrum håller på att befästas. De initiativ som regeringen tagit för att CFL ska ha rollen som ett nationellt resurscentrum för kommuner och för folkbildningen har haft en god genomslagskraft. En övervägande del av landets kommuner har deltagit i någon av de aktiviteter som CFL erbjudit i syfte att höja den metodiska och pedagogiska nivån på distans- utbildning. Man bör dock räkna med att det tar tid innan dessa åtgärder leder till en reell ökning av distansutbildning i kommunerna och inom folkbildningen.

En viktig uppgift för CFL är att, samtidigt som centret stöder utvecklingen av spetskom- petens hos vissa huvudmän, som kan fungera som förebilder, medverka till att alla kommuner,

folkhögskolor och studieförbund blir delaktiga i utvecklingen.

7.4.3Vuxnas lärande och ekonomisk tillväxt

Tillväxt och sysselsättning är beroende av att det finns en välutbildad befolkning. Myndigheten för skolutveckling bedömer att vuxenutbildning i många kommuner betraktas som ett viktigt instrument för utveckling och tillväxt såväl på lokal nivå som på regional och nationell. Inte sällan sluter kommuner överenskommelser med varandra om samarbete kring vuxenutbildning och högskoleutbildning. Många gånger sker detta inom ramen för regionförbund. Reger- ingen instämmer helt i de synsätt som ligger bakom denna utveckling. Det är angeläget att satsningarna blir uthålliga och sker parallellt på alla utbildningsnivåer. Ökad tillgång på högsko- leutbildade i en region kräver ökad tillgång på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning för att få full effekt. Statistiskt mätbara ekonomiska resultat kan sällan avläsas inom några månader eller något år. Investeringar i befolkningens kompetens är satsningar på lång sikt som stöder en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.

Samtidigt signalerar Myndigheten för skolut- veckling och Skolverket farhågor beträffande den geografiska likvärdigheten då det gäller till- gång till vuxenutbildning. Olikheterna i landet mellan kommuner och regioner då det gäller ambitionsnivå och tillgång till stöd för lärande har ökat efter kunskapslyftets slut. Det är därför av stor betydelse att följa denna utveckling. Det nationella uppföljningssystemet bör ses över i syfte att bättre kunna följa och analysera de olika verksamheterna i fråga om innehåll, form och resultat. Regeringen avser ge Skolverket i upp- drag att utveckla det nationella uppföljnings- systemet för vuxenutbildningen för att anpassa det efter den reformering och förnyelse som verksamheten genomgår.

Regeringen tog under våren 2004 initiativ till en tidsbegränsad satsning på s.k. kombinations- utbildning. Syftet var att medverka till att begränsa kommunernas och landstingens behov att friställa personal inom vård, skola och omsorg genom att erbjuda anställda inom dessa områden möjlighet till kompetensutveckling på halvtid med rekryteringsbidrag (2004 års ekonomiska vårproposition, prop. 2003/04:100,

110

bet. 2003/04:FiU20, rskr. 2003/04:284) samt proposition om Tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, prop. 2003/04:138, bet. 2003/04:UbU15, rskr. 2003/04:261).

Tio myndigheter, samordnade av Socialstyrel- sen, överlämnade i juni 2004 på regeringens upp- drag en plan för kompetensförsörjning inom äldre- och handikappomsorgen. Myndigheterna föreslog insatser inom tio olika områden, bland annat vad gäller de statliga och kommunala utbildningarna för vård och omsorg. Förslagen kommer att beredas vidare inom Regeringskans- liet.

Det finns ett stort behov av kortare yrkesut- bildningar på eftergymnasial nivå. Överföringen av vissa påbyggnadsutbildningar till statligt ansvar är ett led i den pågående utvecklingen av dessa utbildningsformer. I dagsläget utnyttjas inte fullt ut möjligheten att utifrån målgrupper- nas behov genomföra yrkesinriktade utbild- ningar på eftergymnasial nivå. Befintliga kommunala påbyggnadsutbildningar bör konti- nuerligt anpassas till arbetslivets behov. Regional samverkan mellan kommuner för att tillgodose sådana behov av utbildning som inte lämpligen kan tillgodoses på annat sätt är också angelägen. Här avses utbildningar som är unika inom ett yrkesområde och som är av särskild betydelse för bl.a. hantverk, teknik och industri. Mot bak- grund av vad regeringen anfört i budgetproposi- tionen för 2004 bör vissa påbyggnadsutbild- ningar från 2005 kunna genomföras med statlig finansiering i landstingskommunal eller primär- kommunal samverkan och med kommun, lands- ting eller kommunalförbund som huvudman.

Inom den kvalificerade yrkesutbildningen är det angeläget att de branschmässiga och regio- nala arbetsmarknadsbehoven ges en mer marke- rad betydelse när ansökningar om utbildnings- starter behandlas. Regeringen ser positivt på det arbete som Myndigheten för kvalificerad yrkes- utbildning bedriver för att utveckla möjligheter att erbjuda KY som uppdragsutbildning.

Vad gäller utbudet av kompletterande utbild- ningar varierar detta mellan åren och är bl.a. beroende av anordnarnas planering. Särskilt utbildningar som finansieras enbart med delta- garavgifter har färre studerande än tidigare.

Regeringen har förordnat en arbetsgrupp med uppgift att analysera utbudet av eftergymnasial yrkesutbildning. Resultatet av gruppens arbete

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

avses ge underlag för den fortsatta utvecklingen av yrkesutbildningen.

7.4.4Vuxenutbildning och jämställdhet

Tabell 7.2 Kvinnliga och manliga studerande inom olika utbildningsformer

Läsår	01/02		02/03
Utbildningsform	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män

Kommunal	65%	35%	65%	35%
vuxenutbildning

Grundläggande	63%	37%	63%	37%
vuxenutbildning

Gymnasial	66%	34%	66%	34%
vuxenutbildning

Påbyggnadsutbildning	5%	4%	56%	44%

Särvux	49%	51%	48%	52%

Svenska för invandrare	59%	41%	58%	42%

Studieförbund	58%1	42%1	57%2	43%2

Folkhögskolor	59%1	41%1	60%2	40%2

Kvalificerad	46%1	54%1	47%2	53%2
yrkesutbildning

Kompletterande	51%3	49%3	64%3	36%3
utbildningar

1	Avser 2002
2	Avser 2003
3	Avser höstterminen

Som framgår av ovanstående tabell är det färre män än kvinnor som deltar i vuxenutbildning, med undantag för kvalificerad yrkesutbildning och vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Detta förhållande har länge varit en tydlig ten- dens trots insatser med avsikt att höja andelen män i vuxenutbildning. Utbildningsresultaten visar också att män generellt sett har lägre betyg än kvinnor, något som har identifierats på alla utbildningsnivåer.

Myndigheten för skolutveckling har som nationellt prioriterat mål att verka för ökad rekrytering av vuxna med kort tidigare utbild- ning. Erfarenheter från kunskapslyftet 1997– 2002 pekar på att det företrädesvis är män som har kort tidigare utbildning. Det är av vikt att arbetet med rekrytering fortsätter.

Studier av kvinnors och mäns inställning till att delta i utbildning tyder på att män är mindre benägna än kvinnor att byta bostadsort för att skaffa sig en utbildning, likaså att män är mindre benägna att anpassa sitt vardagsliv för att möjlig- göra deltagande i utbildning. För att rekrytera de kortutbildade män som i dag väljer att inte delta i

111

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbildning kan därför t.ex. distansutbildning vara ett instrument.

Analyser av mäns utbildningsbehov och utbildningsefterfrågan bör utvecklas och i högre grad utgöra en grund för t.ex. den gymnasiala vuxenutbildningens innehåll.

Få studier om kvinnors och mäns villkor inom vuxenutbildningen har gjorts och regeringen anser att det är angeläget att öka kunskapen om hur jämställdheten kan stärkas inom vuxenut- bildningen.

Myndigheten för skolutveckling har redovisat goda exempel på hur grund- och gymnasieskolor arbetar med jämställdhet. Regeringen avser att återkomma till myndigheten med ett liknande uppdrag inom verksamhetsområdet vuxnas lärande.

112

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

8 Högskoleverksamhet

8.1Insatser

8.1.1Återföring av platser

I budgetpropositionen för 2002 gjorde regeringen bedömningen att det under en tid kunde bli svårt för vissa lärosäten att rekrytera tillräckligt många studenter för att fullgöra utbildningsuppdraget och att nå takbeloppet. Med anledning av detta föreslog regeringen att resurser motsvarande 3 900 helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena under en övergångsperiod skulle föras bort från lärosätenas grund- utbildningsanslag. Härigenom möjliggjordes angelägna satsningar på utbildning av obehöriga lärare, uppbyggnad av Sveriges nätuniversitet samt kompletterande utbildning för utländska akademiker.

Flertalet av de lärosäten som i budget- propositionen för 2002 bedömdes ha svårigheter att rekrytera studenter har nu goda möjligheter att möta studenternas ökade efterfrågan på högre utbildning. Mot den bakgrunden har regeringen under anslagen för grundläggande högskoleutbildning 2005 återfört medel och avser att på motsvarande sett i budget- propositionen för 2006 återföra ytterligare medel under anslagen för grundläggande högskole- utbildning. För 2005 återförs 93,7 miljoner kronor och för 2006 avser regeringen att återföra ytterligare 99,6 miljoner kronor i enlighet med tabellen 8.1.

Tabell 8.1 Återföring av under 2002–2004 tillfälligt indragna medel för grundläggande högskoleutbildning

Tusental kronor

		PLANERAD
	ÅTERFÖRING	ÅTERFÖRING
UNIVERSITET/HÖGSKOLA	2005	2006
Kungl. Tekniska högskolan	5 800	11 659

Karlstads universitet	1 550	20 000

Malmö högskola	32 260	–

Högskolan på Gotland	–	10 750

Högskolan i Skövde	8 580	20 200

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	1 000	17 000

Södertörns högskola	1 500	20 000

Chalmers tekniska högskola AB	43 010	–

Totalt	93 700	99 609

8.1.2Lärarutbildning

Lärarutbildningsreformen

Lärarutbildningen reformerades den 1 juli 2001 enligt förslagen i propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135).

I den nya lärarutbildningen intar den verksam- hetsförlagda delen av utbildningen en viktig roll. Utbildningsdepartementet och Svenska Kom- munförbundet har gemensamt konstaterat vilk- en ömsesidig nytta och utvecklingsmöjlighet som samverkan mellan lärosätena och skolan innebär. Parterna har konstaterat att lokala över- enskommelser är den mest ändamålsenliga vägen för denna samverkan. I början av 2004 inbjöd därför Utbildningsdepartementet och Svenska Kommunförbundet gemensamt till konferenser

113

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

för erfarenhetsutbyte. Konferenserna visade att det pågår ett intensivt lokalt samarbete mellan högskolan och skolan samtidigt som de lokala lösningarna varierar. Den 24 augusti 2004 ingick regeringen och Svenska Kommunförbundet en överenskommelse om att samarbete i den verk- samhetsförlagda delen av lärarutbildningen bäst regleras genom lokala avtal. Parterna överens- kom också om att den från 1993 gällande centrala överenskommelsen om praktikersätt- ningen i lärarutbildningen fortsatt skall avse end- ast praktik i lärarutbildningen enligt bestämmel- ser som gällde före den 1 juli 2001. Denna över- enskommelse gäller från 1 september 2004 tills vidare, dock längst till och med utgången av juni 2008.

Den tidigare barn- och ungdomspedagogiska examen (120 poäng) har i den nya lärarutbild- ningen ersatts med en lärarexamen om 140 poäng med inriktning mot tidigare år. Inrikt- ningen kan vara mot förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem. Numera ses förskolan som ett led i det livslånga lärandet. Förskolan har fått en läroplan och de lärare som arbetar i förskola, förskoleklass eller fritidshem skall som andra lärare ha möjlighet att fördjupa sig i ett ämne eller ämnesområde. Vidare arbetar de olika verksamheterna förskola, förskoleklass, skola och fritidshem integrerat.

En avsikt med lärarutbildningsreformen var att generellt öka studenternas intresse för utbild- ningen och rekryteringen till den. Ett sätt att göra detta är den s.k. öppna ingången som inne- bär att studenterna börjar sin utbildning med inriktning på att bli lärare för att sedan göra successiva val inne i lärarprogrammet grundade på fortlöpande information från studievägledare och egna erfarenheter från bl.a. den verksam- hetsförlagda delen av utbildningen.

I en utbildning för ett yrke som ställer krav på stor personlig mognad har den öppna ingången blivit populär bland studenterna och lett till en god tillströmning. Antalet nybörjare på den nya lärarutbildningen var 2002 och 2003 cirka 15 000 per år, vilket kan jämföras med en årlig antag- ning till motsvarande äldre utbildningar på drygt 10 000 under senare delen av 1990-talet.

Lärarutbildningens öppna och flexibla struk- tur kräver att högskolan erbjuder en kvalificerad studievägledning för att studenterna skall kunna välja inriktningar som överensstämmer med ar- betsmarknadens, dvs. huvudsakligen skolans, be- hov.

Möjligheten, att liksom tidigare, direkt antas till en bestämd inriktning av lärarutbildnings- programmet och garanteras möjligheten att slut- föra studierna i denna finns fortfarande kvar.

Under 2004 genomför Högskoleverket en kvalitetsgranskning av lärarutbildningen. Denna kommer under 2005 att följas av en utvärdering av reformen.

Behovet av lärare

I propositionen om En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) gjorde regeringen be- dömningen att lärosätena även fortsättningsvis bör ges specificerade utbildningsuppdrag inom ramen för en samlad lärarutbildning. Regeringen fastställer mål för antal lärarexamina vid de läro- säten som har lärarutbildning, uppdelat på exa- mina med inriktning mot tidigare respektive senare år. Regeringen har vidare som planerings- förutsättning angivit antal examina under period en 2005–2008 per lärosäte för respektive inrikt- ning mot tidigare och senare år. Behovet av lärare i förskola och förskoleklass samt av yrkesl- ärare har särskilt framhållits i regleringsbrev.

Lärosätena har uppfyllt regeringens mål av- seende antalet examinerade lärare för perioden 2001–2004 i olika hög grad beroende på lärar- kategori. Efter tre av fyra år av denna period är den sammantagna måluppfyllelsen för antalet lärarexamina med inriktning mot tidigare år 82 procent och för lärarexamina med inriktning mot senare år 68 procent.

Enligt Statens skolverks prognos 2004 för perioden fram till 2020 (Skolverket dnr 2004:1486) kommer det för vissa kategorier lärare fortsatt att finnas ett behov som överstiger den förväntade examinationen utifrån de mål för antalet examina som regeringen har satt. Bland de lärarkategorier som kan urskiljas i Skolverkets prognoser räknar Skolverket med en brist- situation framför allt avseende examinerade lärare med inriktning mot förskola och förskole- klass (lärarexamen med inriktning mot tidigare år) och yrkeslärare (lärarexamen med inriktning mot senare år).

Mot bakgrund av det ökade behovet av personal i förskolan aviserades i budgetproposi- tionen för 2004 en kartläggning av hur behovet av barnskötare i förskolan skulle kunna tillgodo- ses. I april 2004 presenterade Skolverket före-

114

skrifter om en påbyggnadsutbildning för barn- skötare inom kommunal vuxenutbildning.

För att få en bild av läget vad gäller rekryte- ringen av lärarstudenter till inriktningen mot tidigare år anordnade Utbildningsdepartementet under våren 2004 en konferens. Vid konferensen presenterade Högskoleverket resultatet av en enkätundersökning till lärarstudenterna (Hög- skoleverkets rapportserie 2004:19 R). Enkäten visar att 12 procent av lärarstudenterna vill arbeta inom förskola/förskoleklass efter sin utbildning, 2 procent på fritidshem, 38 procent inriktar sig mot grundskolans tidigare år, 16 procent mot grundskolans senare år, 25 procent mot gymna- sium/vuxenutbildning och 4 procent mot övrigt. Cirka 3 procent av studenterna hade ännu inte bestämt sig. Studenternas val av inriktning under utbildningens gång tenderar att för examina med inriktning mot såväl tidigare år som mot senare år rikta sig mot verksamhet uppåt i skolsystemet.

En jämförelse av studenternas val av inrikt- ning med Skolverkets bedömning av examina- tionsbehovet visar att fördelningen är sned fram- för allt när det gäller lärarexamen med inriktning mot tidigare år, där tyngdpunkten i behovet lig- ger på lärare med inriktning mot förskola/ förskoleklass.

Behovet har uppmärksammats av flera läro- säten och de arbetar på olika sätt för att tillgodo- se det. Ett antal lärosäten har en tydlig ingång och ett fastlagt program för utbildning mot för- skola, t.ex. Högskolan i Borås och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. På dessa orter har detta lett till ett starkt rekryteringsläge beträffande lärare i förskolan.

Några lärosäten, t.ex. Malmö högskola, arbet- ar medvetet med att ge samtliga lärarstudenter möjlighet att prova på alla förekommande verk- samhetsformer. Med denna metod har förskolan visat sig få en god möjlighet att visa upp sig som en attraktiv arbetsplats och på så sätt rekrytera nya grupper lärarstudenter.

Ett antal lärosäten, t.ex. Karlstads universitet, har en aktiv studievägledning med kontrakt mellan studenter och lärosäte för ett- eller två- årsperioder av lärarutbildningsprogrammet. Det- ta gör att såväl student som lärosäte har en klar uppfattning om vilka examina som kommer att utfärdas och hur dessa kommer att tas emot på arbetsmarknaden.

Malmö högskola och Lärarhögskolan i Stock- holm har genom satsningen Särskilda lärarutbild- ningar (SÄL) arbetat med aktiv validering vid

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

antagning av förskolans personal till lärarutbild- ning. Erfarenheterna är värdefulla och kommer genom Högskoleverkets utvärdering att spridas till övriga lärosäten.

Genom SÄL har också möjligheten att ge delar av lärarutbildningen på distans utvecklats. Denna studieform har visat sig vara värdefull för många av studenterna på program med inrikt- ning mot förskola/förskoleklass.

Andelen lärare som är utbildade för förskolan och som återfinns i arbetskraften utanför för- skolan/förskoleklassen/skolan uppgår till 20 procent (13 700). Dessa lärare är en rekryte- ringsbas som borde kunna utnyttjas genom sär- skilda insatser av kommunerna och lärosätena.

Det råder geografiska variationer avseende be- hov av och tillgång på examinerade lärare. Brist- en på lärare i förskolan är främst koncentrerad till Stockholms-, Mälardals- och Göteborgs- regionerna. Andra delar av landet visar balans eller överskott i försörjningen av lärare för för- skolan.

Kännetecknande för lärarbehovet är också de stora variationerna över tid på grund av varia- tioner i årskullarnas storlek. För barn mellan 13 och 15 år beräknas maximum nås 2005 och för gymnasisterna 2008. Mellan 2002 och 2010 beräknas antalet barn i förskolan och förskole- klassen öka från 445 000 till 510 000.

För yrkesundervisning är behovet av examin- erade yrkeslärare enligt Skolverkets prognos ett drygt tusental årligen i början av prognos- perioden 2005–2020 mot knappt tusentalet i slutet av perioden. Detta skulle kräva mer än en fördubbling av nuvarande examination. Det är framför allt inom de industritekniska ämnena och hantverksämnena som brister föreligger.

Inom SÄL-satsningen har berörda lärosäten haft som ett särskilt uppdrag att beakta behovet av yrkeslärare. Valideringsmetoder för yrkes- ämnena har utvecklats tillsammans med bransch- organisationerna för att tillvarata reell kompe- tens på ett bra sätt.

För att öka utbildningens attraktionskraft för såväl studenter som arbetsmarknad har komb- inationer av ingenjörs- och lärarutbildningar ge- nomförts. Studenterna ges härigenom möjlighet att få dubbla examina och en god position totalt sett på arbetsmarknaden.

115

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens bedömning

För att läraryrket fortsatt skall vara ett attraktivt val bland dagens studenter krävs arbetsgivarens insatser för en god arbetsmiljö, goda arbets- villkor och en positiv karriärutveckling. Den nya lärarutbildningen rymmer många möjligheter för den enskilde studenten att forma sin utbildning enligt egna och arbetsmarknadens önskemål. För att tillgodose samhällets behov av lärare av skilda kategorier måste lärosätena aktivt bevaka arbets- marknadens krav och informera och vägleda studenterna.

Den nya lärarutbildningen öppnar för flexi- bilitet och ökad anställningsbarhet. Samtidigt har den en struktur som strävar efter att tillgodose de yrkesaktiva lärarnas behov av kompetens- utveckling. Detta ger lärarna en ökad möjlighet att följa variationerna i årskullarna. Det är således en viktig uppgift för arbetsgivaren att, tillsam- mans med den anställde, sörja för kompetens- utveckling såväl för den enskilde som för den samlade verksamheten.

Regeringen kommer bl.a. mot bakgrund av innehållet i Skolverkets prognos att vidta åt- gärder för att generellt öka tillgången på exa- minerade lärare liksom tillgången på lärare inom områden där särskilda behov kommer att före- ligga, såsom lärare med inriktning mot förskola/ förskoleklass och yrkeslärare. Regeringen ser positivt på de åtgärder som flera lärosäten redan vidtagit och anser att fler lärosäten bör arbeta på samma sätt. Det krävs dock ytterligare åtgärder för att motverka allvarliga bristsituationer.

Det är enligt regeringens bedömning nöd- vändigt att lärosätena i ökad utsträckning sam- arbetar kring specialiseringar och profileringar av lärarutbildningen för att tillgodose arbetsmark- nadens behov. Detta bör göras med hänsyn till behoven av såväl grundläggande lärarutbildning som kompetensutveckling.

Regeringen avser att i regleringsbrev precisera målen för 2005–2008 avseende antalet lärarexa- mina med inriktning mot tidigare år med ett särskilt delmål för examina med inriktning mot förskola/förskoleklass.

Vidare avser regeringen att återkomma i regleringsbrevet med uppdrag till de lärosäten som har lärarutbildning med inriktning mot tidigare år. Avsikten är att det antingen skall vara möjligt att välja inriktning mot förskola och förskoleklass som ett tydligt alternativ, inför eller under lärarutbildningen, eller att lärosätet

vidtar andra åtgärder som säkerställer att ett tillräckligt antal studerar med inriktning mot arbete i förskola/förskoleklass.

Förbättrat tillgodoräknande, validering och vidareutbildningsmöjligheter kan bidra till att öka tillgången på utbildade lärare i förskolan och till att stimulera rekryteringen. Barnskötare och andra med förskolepedagogisk kompetens bör ges möjligheter att studera till en lärarexamen på ett sådant sätt att deras kunskaper och yrkeser- farenheter tas väl tillvara. Regeringen avser att se över möjligheten till bl.a. tillgodoräknande så att fler kan uppnå en fullständig lärarexamen under kortare tid, och tillgången på välutbildad personal i förskolan kan öka.

Regeringen kommer att aktivt följa utveck- lingen och vidta ytterligare åtgärder om planer- ade insatser inte ger avsedda resultat för en till- fredsställande försörjning av utbildade lärare.

8.1.3Forskning med anknytning till lärarutbildning

Regeringen föreslog i den förra forskningspoli- tiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98) en satsning på utbildningsveten- skap. Under Vetenskapsrådet bildades en utbild- ningsvetenskaplig kommitté som disponerade 20 miljoner kronor under 2001, 80 miljoner kronor under 2002 och som från 2003 årligen disponerar 120 miljoner kronor. Dessutom inrättades två nationella forskarskolor i teknisk och natur- vetenskaplig didaktik respektive i pedagogiskt arbete. Forskning med anknytning till lärarut- bildning är ett område som givits stora resurser och som därigenom byggts ut kraftigt.

Regeringen har beslutat att en särskild utred- are skall utvärdera hur kommitténs stöd till ut- bildningsvetenskaplig forskning påverkat det ut- bildningsvetenskapliga forskningsområdet (dir. 2004:48). Utredaren skall utreda om systemet för forskningsfinansiering av utbildningsveten-

116

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skap bör ändras och, för de fall ändringar krävs, lämna förslag till den nya ordning som bör gälla.

Uppdraget skall redovisas i februari 2005.

8.1.4Högskoleutbildning i nycirkus

I Stockholmsområdet finns en av norra Europas främsta nycirkusmiljöer. Frågan om etablering av en högskoleutbildning i nycirkus i Stockholm har utretts under senare år. Danshögskolan har meddelat att högskolan är beredd att anordna en sådan utbildning. Regeringen föreslår därför att Danshögskolan skall erhålla medel för att an- ordna nycirkusutbildning i Botkyrka kommun. Utbildningen bör ske i samverkan med andra lärosäten i Sverige och utomlands. Utbildningen bör omfatta 120 högskolepoäng och kunna leda fram till en högskoleexamen. Med början höst- terminen 2005, beräknas 16 studenter kunna antas vartannat år vilket innebär i genomsnitt 24 helårsstudenter per år vid full utbyggnad.

Sedan avtalet ingicks har mål- och resultat- styrning samt ett nytt resurstilldelningssystem införts för högskolan. Detta har inneburit att väsentliga delar av avtalet har blivit obsoleta, bl.a. formerna för pris- och löneomräkning och för- ändringar med avseende på volymer i grundut- bildningen och för tjänsteorganisationen.

Regeringen beslutade i december 1998 att säga upp avtalet att upphöra att gälla vid utgången av 2003.

I syfte att få till stånd ett nytt avtal bemynd- igade regeringen i juni 2001 utbildningsministern att utse en förhandlare med uppdrag att för- handla fram och sluta överenskommelse med Västra Götalands läns landsting och Väster- bottens läns landsting. Under hösten 2003 kon- staterade parterna att något nytt avtal inte skulle hinna bli klart före utgången av 2003. Parterna beslöt då att förlänga det gällande avtalet till utgången av 2004, vilket godkändes av rege- ringen den 18 december 2003.

Parterna har den 30 respektive den 31 augusti 2004 undertecknat ett nytt avtal om grund- utbildning av tandläkare, odontologisk forskning

8.1.5Nytt avtal om grundutbildning av och utveckling av tandvården. Avtalet gäller från

tandläkare m.m.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att, i de delar avtalet innebär ekonomiska åtaganden för staten, godkänna avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grund- utbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården.

Skälen för regeringens förslag: Den kliniska delen av tandläkarutbildningen vid Göteborgs universitet och Umeå universitet bedrivs vid tandvårdsenheter med Västra Götalands läns landsting (tidigare Göteborgs kommun) res- pektive Västerbottens läns landsting som huvud- man. Svenska staten, Göteborgs kommun och Västerbottens läns landsting slöt mot bakgrund av detta den 25 september 1992 avtal om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m. Avtalet innebar att tandläkarutbildningen och forskningen inom de kliniskt odontologiska ämnesområdena får bedrivas inom landstingens tandvårdsorganisation mot ersättning från stat- en. Motsvarande verksamhet vid Karolinska in- stitutet och Malmö högskola bedrivs vid statliga tandvårdscentraler.

och med den 1 januari 2005 under förutsättning att det godkänts av regeringen och, i de delar av- talet innebär ekonomiska åtaganden, av riks- dagen. Avtalet skall kompletteras med regionala avtal, som skall ingås före den 1 april 2005. Om så inte skett upphör avtalet att gälla gentemot berört landsting. Avtalet gäller tills vidare med en femårig uppsägningstid.

Avtalets innehåll

Syftet med avtalet är att reglera formerna för statens ersättning till landstingen för att grund- utbildning av tandläkare och kliniskt inriktad odontologisk forskning skall få bedrivas inom ramen för landstingets hela tandvårdsorganisa- tion. För detta tillhandahåller landstinget lokaler, personal och andra resurser. Avtalet är uppbyggt enligt samma principer som det avtal om sam- arbete om grundutbildning av läkare m.m. som slöts den 13 juni 2003 mellan staten och sex landsting. I en inledande avsiktsförklaring är parterna eniga om att fördjupa och vidga sitt samarbete inom utbildning, forskning och ut- veckling i syfte att förbättra tandvården.

Avtalet innebär att Västra Götalands läns landsting får en ersättning om totalt cirka 59

117

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

miljoner kronor och Västerbottens läns lands- ting får en ersättning om totalt cirka 51 miljoner kronor per år från och med budgetåret 2005. Av ersättningen till respektive landsting utgör 30 miljoner kronor ersättning för en fast bas- organisation, inklusive ett bidrag som i viss ut- sträckning skall täcka kostnader för kliniskt inriktad odontologisk forskning. Ersättningen för basorganisationen är oberoende av antalet studenter.

I den totala ersättningen ingår också en ersätt- ning för grundutbildningen med 65 000 kronor per helårsstudent. Denna ersättning bestäms av det antal helårsstudenter som regeringen varje år i budgetpropositionen föreslår för riksdagens be- slut om tilldelning av anslag. De övriga medlen inom den totala ersättningen avser ersättning för kliniskt inriktad odontologisk forskning.

Beloppen har för 2005 beräknats i 2005 års prisnivå. Beloppen skall räknas upp till löpande års prisnivå med beaktande av besparingar eller utgiftsminskningar som riksdagen beslutar om för anslagen till universitet och högskolor av- seende grundläggande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning.

Det avtal som ovan har beskrivits innefattar för svenska staten ekonomiska förpliktelser för flera år framöver. För att regeringen slutligen skall godkänna detta avtal behöver regeringen riksdagens bemyndigande.

Enligt det nya avtalet grundas som nämnts beräkningen av en del av ersättningen på ett visst antal helårsstudenter. I samband med förhand- lingarna har frågan om en utökning av tand- läkarutbildningen aktualiserats. För närvarande är tandläkarutbildningen såväl vid Göteborgs universitet som Umeå universitet dimension- erade för 200 helårsstudenter per år.

Utredningen Tandvårdsöversyn 2000 föreslog i sitt betänkande (SOU 2002:53) Tandvården till 2010 att tandläkarutbildningen borde utökas med 20 nybörjarplatser.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av rege- ringen att ta fram underlag för bedömning av tandvårdens behov av tandläkare. Rapporten kommer att redovisas senare under hösten, men regeringen har erfarit att Socialstyrelsen kommit fram till att det behövs en viss utökning av tand- läkarutbildningen för att inte antalet yrkesverk- samma tandläkare skall minska och brist på tandläkare uppstå. Regeringen delar bedömning- en om behovet av en ökning av tandläkarut- bildningen.

Avtalsparterna har beaktat detta och föreslår en viss utökning vid Göteborgs universitet och Umeå universitet. För Göteborgs universitet innebär förslaget en ökning av antalet helårs- studenter från 200 till 300 och för Umeå universitet en ökning från 200 till 225. I avtalet har ersättningen till landstingen för denna ut- ökning beaktats.

Regeringen räknar med att ökningen av an- talet helårsstudenter vid respektive universitet skall inrymmas inom takbeloppen för respektive universitets anslag för grundutbildning.

8.1.6Högskoleutbildning i medicinsk fotvård

Medicinsk fotvård är av stor betydelse för be- handlingen av stora patientgrupper som diabet- iker, reumatiker m.fl. En högkvalitativ fotvård kan förebygga allvarliga komplikationer. Sverige saknar i motsats till flertalet europeiska länder en högre utbildning i medicinsk fotvård.

Behovet av en god fotvård inom hälso- och sjukvården uppmärksammades redan av Be- hörighetskommittén som i sitt betänkande Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område m.m. (SOU 1996:138) konstaterade att den svenska utbildningen för medicinska fot- vårdare är, sett i ett europeiskt perspektiv, av liten omfattning och bedrivs på låg nivå inom utbildningsväsendet. Kommittén ansåg att det fanns skäl att överväga om utbildningen inom medicinsk fotvård borde byggas ut. Ett flertal patientorganisationer har även uppmärksammat behovet av kompetenshöjning inom medicinsk fotvård.

Karolinska institutet har kartlagt nationella och internationella utbildningar samt utarbetat förslag till en ny utbildning. Karolinska institutet uppskattar antalet patienter med behov av medicinsk fotvård till omkring 400 000.

För att säkerställa tillgången på personal med god kompetens inom medicinsk fotvård bör, enligt regeringens mening, Karolinska institutet tilldelas cirka 2,9 miljoner kronor för 2006 och ytterligare cirka 2,9 miljoner kronor för 2007 för att bedriva högskoleutbildning i medicinsk fotvård.

118

8.1.7Översyn av resurstilldelningssystemet till grundläggande högskoleutbildning

Nuvarande resurstilldelningssystem till grund- läggande högskoleutbildning infördes som en del av den reform som trädde i kraft 1993. Tilldel- ningen av resurser till lärosätena baseras på resultat i form av antal helårsstudenter och hel- årsprestationer. När systemet infördes var den grundläggande principen att lärosätenas utbild- ningsutbud förväntades anpassas till student- ernas efterfrågan.

Under senare år har dock lärosätenas uppdrag varit att förutom att anpassa utbildningsutbudet till studenternas efterfrågan också erbjuda utbildningar som tillgodoser arbetsmarknadens behov. Erfarenheten har nu visat att ett resurs- tilldelningssystem som innebär att lärosätenas intäkter för grundutbildning helt och hållet är beroende av antal studenter och deras studie- prestationer kan ge oönskade effekter när läro- sätena också förväntas anpassa sitt utbildnings- utbud till arbetsmarknadens efterfrågan. En sådan anpassning har i vissa fall medfört att intäkterna har uteblivit på grund av låg student- tillströmning till vissa utbildningar som arbets- marknaden efterfrågar.

Av bl.a. dessa skäl har regeringen beslutat att en utredare skall göra en översyn av om nu- varande resurstilldelningssystem fungerar till- fredsställande (dir. 2004:49). Utifrån denna översyn skall utredaren föreslå eventuella för- ändringar av resurstilldelningssystemet, för att möjliggöra ett utbildningsutbud med hög kvali- tet som efterfrågas av såväl studenter som ar- betsmarknad. Systemet skall också tillgodose lärosätenas behov av långsiktighet i planeringen och underlätta samverkan mellan lärosäten.

Uppdraget skall redovisas i mars 2005.

8.1.8Uppdrag om utökat studieår

Regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att analysera förutsättningarna för ett utökat studieår (dnr U2004/2579/UH) i syfte att möjliggöra en förkortning av studietiden och att effektivisera användningen av lärosätenas resurser. Uppdraget avser de praktiska åtgärder som behöver vidtas för att lärosätena skall kunna erbjuda ökad studietakt i större utsträckning än vad som sker i dag.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Uppdraget skall redovisas i februari 2005.

8.1.9Studenternas rättssäkerhet

Sedan 2000 har studenterna fått ökat inflytande över sin utbildning och över de processer och beslut som berör deras situation. Studenterna har därigenom blivit självklara medaktörer i högskolans arbete genom att deras möjlighet till representation har stärkts. Genom lagen (2001: 1286) om likabehandling av studenter i hög- skolan har möjligheten att motverka och före- bygga diskriminering och trakasserier i hög- skolan väsentligt förstärkts.

Regeringen har nyligen beslutat om åtgärder som ytterligare stärker studenternas ställning och förbättrar rättssäkerheten på flera områden. Genom ändringar i högskoleförordningen (1993: 100), som träder i kraft den 1 januari 2005, för- tydligas studenternas rätt att få sina betyg om- prövade. Studenter får även rätt till ett minsta antal prov- och praktiktillfällen i de fall ett läro- säte beslutar om att begränsa antalet prövnings- tillfällen. Vidare blir det möjligt för studenter att överklaga beslut om avslag på begäran om an- stånd att få börja studierna eller att få studie- uppehåll. Förordningen (1987:915) om avskilj- ande av studenter från högskoleutbildning har ändrats för att förtydliga att rätten att överklaga även gäller beslut att studenten tills vidare inte får antas till någon annan högskoleutbildning. Genom dessa förordningsändringar har regering- en fortsatt att förbättra studenternas rättssäker- het.

8.1.10Handlingsplan för handikappolitiken vid universitet och högskolor

Efter förslag från regeringen har riksdagen be- slutat om en nationell handlingsplan för handi- kappolitiken – Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Handlingsplanen sträcker sig fram till 2010. Den spänner över alla sam- hällsområden och markerar därigenom att handi- kappolitiken är allas ansvar. Personer med funk- tionshinder skall inte diskrimineras i några sam- manhang utan skall ha samma rätt som alla andra att delta i samhällslivet och få del av samma ut- bud av varor, tjänster, service och kultur.

119

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Statliga myndigheter har enligt handlings- planen ett särskilt ansvar att beakta handikap- perspektivet. Regeringen avser att uppdra åt uni- versitet och högskolor att fr.o.m. 2005 upprätta egna handlingsplaner för att underlätta för funk- tionshindrade inom hela högskolans verksam- hetsområde.

8.1.11 Linnéjubileet 2007

År 2007 är det 300 år sedan Carl von Linné föd- des. Detta jubileum kommer att föranleda olika typer av firanden och aktiviteter. En stor del av dessa aktiviteter kommer att förläggas till Upp- sala eftersom Uppsala universitet förvaltar ett vetenskapligt och materiellt arv efter Linné. Detta innefattar ett helt eller delat ansvar för bl.a. Linnéträdgården, Linnés Hammarby och delar av Botaniska trädgården.

För detta ändamål föreslår regeringen att Uppsala universitet skall erhålla 1 miljon kronor under 2005 för vård och upprustning av Linné- minnen.

8.2Resultatbedömning

förhållande till läsåret 2001/02.

Andelen kvinnor bland studenterna var fort- farande hög. Den uppgick till cirka 60 procent och bland de examinerade några procentenheter över 60 procent. Bland högskolenybörjarna min- skade andelen kvinnor marginellt efter att ha ökat ända sedan läsåret 1994/95.

Även forskarutbildningen kännetecknas av en expansion under 2003. Antalet aktiva i forskar- utbildningen ökade med 5 procent i förhållande till 2002. Däremot minskade antalet nybörjare i forskarutbildningen, trots att antalet licentiat- nybörjare ökade. Andelen kvinnor i forskarut- bildningen var 47 procent, dvs. lägre än i grund- utbildningen men ökande jämfört med före- gående år.

Antalet lärare ökade i takt med antalet helårs- studenter och antalet helårsstudenter per lärare var således oförändrat. Lärare med doktors- examen eller annan forskarexamen ökade dock kraftigare. Av lärarna var det 56 procent som var forskarutbildade. Andelen kvinnor ökade med en procentenhet såväl inom gruppen lärare som helhet som inom grupperna professorer och forskarutbildade lärare. För gruppen lärare var andelen kvinnor 39 procent, för forskarutbildade lärare 28 procent och för professorer 15 procent.

8.2.1Resultat inom grundutbildning och För perioden 2001–2004 har regeringen för

forskarutbildning

Den expansion av den grundläggande högskole- utbildningen för vilken regeringen tillfört resurs- er sedan 1997 fortsatte till en viss del även under 2003. Antalet helårsstudenter ökade med 12 500, eller 4 procent i förhållande till 2002, och tange- rade därmed 300 000-strecket. Läsåret 2002/03

uppgick	antalet registrerade studenter	till
385 000	och antalet högskolenybörjare	till

83 000. Antalet examinerade i grundutbildningen ökade med 3 000 eller 7 procent läsåret 2002/03 i

flertalet lärosäten angivit rekryteringsmål för an- delen kvinnor bland nyanställda professorer. Resultatet redovisas under avsnittet Jäm- ställdhet.

120

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 8.1 Grundläggande högskoleutbildning 2001–2003

								FÖRÄNDRING			ANDEL KVINNOR
		2001		2002		2003		2001–2002	2002–2003	2001	2002	2003
Antal helårsstudenter totalt (exkl.		268 070		287 250		299 750		+7 %	+4 %	58 %	59 %	59 %
uppdragsutbildning)

–	universitet (inkl. Sveriges	170 110		180 870		188 460		+6 %	+4 %	58 %	57 %	57 %
	lantbruksuniversitet)

– högskolor1 ( statliga)		78 750		85 820		90 070		+9 %	+5 %	63 %	64 %	64 %
–	konstnärliga högskolor (statliga)	1 780		1 870		1 810		+5 %	-3 %	61 %	61 %	60 %

– enskilda högskolor med forskarutbildning2		14 220		16 720		17 250		+18 %	+3 %	36 %	41 %	41 %

–	övriga enskilda utbildningsanordnare	3 210		1 970		2 160		-39 %	+10 %	83 %	80 %	79 %

Antal registrerade studenter i		330 000	*	354 650	*	385 320	*	+7 %	+9 %	60 %	61 %	61 %
grundutbildning, per läsår

Antal registrerade studenter i		300 840		328 800		340 030		+9 %	+ 3 %	60 %	60 %	60 %
grundutbildning, per hösttermin

Antal högskolenybörjare		71 990	*	78 290	*	83 320	*	+9 %	+6 %	59 %	59 %	58 %

Antal examinerade i grundutbildningen		37 400	*	40 160	*	43 145	*	+7 %	+7 %	61 %	62 %	63 %

Antal examina i grundutbildningen		40 415	*	43 680	*	47 755	*	+8 %	+9 %	61 %	62 %	64 %

–	magisterexamen med ämnesdjup	7 555	*	8 410	*	9 055	*	+11 %	+8 %	57 %	57 %	57 %

–	magisterexamen med ämnesbredd	–	*	16	*	110	*	–	+675 %	–	44 %	54 %

–	kandidatexamen	9 140	*	9 815	*	10 980	*	+7 %	+12 %	64 %	65 %	66 %

–	högskoleexamen	800	*	915	*	1 085	*	+14 %	+19 %	53 %	54 %	59 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas samt SCB. Avrundade värden.

* Uppgifter under 2001, 2002 och 2003 som markerats med * avser läsåren 2000/01, 2001/02 respektive 2002/03.

1Exklusive konstnärliga högskolor.

2Avser Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Tabell 8.2 Forskarutbildning 2001–2003

						FÖRÄNDRING			ANDEL KVINNOR
			2001	2002	2003	2001–2002	2002–2003	2001	2002	2003
	Antal nybörjare i forskarutbildningen		3 750	4 083	3 913	+9 %	-4 %	47 %	48 %	48 %

	Härav licentiatnybörjare		–	178	761	–	+328 %	–	53 %	47 %

	Antal aktiva doktorander, ht		18 140	18 360	19 270	+1 %	+5 %	45 %	46 %	47 %

	Antal examina i forskarutbildningen1		2 590	2 625	2 840	+1 %	+8 %	41 %	43 %	44 %
	–	doktorsexamen	2 390	2 440	2 680	+2 %	+10 %	41 %	44 %	45 %

	–	licentiatexamen	1 040	1 010	1 035	-2 %	+2 %	35 %	35 %	37 %

	Källa: NU-databasen. Avrundade värden.
1 Här har licentiatexamen räknats som en halv examen i forskarutbildningen, liksom doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen.

Tabell 8.3 Professorer och disputerade lärare 2001–2003
						FÖRÄNDRING			ANDEL KVINNOR
			2001	2002	2003	2001–2002	2002–2003	2001	2002	2003
	Antal professorer (heltidsekvivalenter)		3 270	3 505	3 660	+7 %	+4 %	14 %	14 %	15 %

	Antal lärare (heltidsekv.)		16 810	17 505	18 240	+4 %	+4 %	36 %	37 %	38 %

	Antal helårsstudenter per lärare (heltidsekv.)		15,9	16,4	16,4	–	–	–	–	–

	Antal lärare (individer)		18 790	19 670	20 755	+4,7 %	+5,5 %	37 %	38 %	39 %

	–	härav med forskarexamen	10 540	10 970	11 595	+4,1 %	+5,7 %	26 %	27 %	28 %

	–	härav med doktorsexamen	9 285	9 675	10 300	+4,2 %	+6,5 %	26 %	27 %	28 %

Källa: SCB. Avrundade värden.

121

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 8.4 Mål för antalet examina i grundläggande högskoleutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	UTFALL	UTFALL	UTALL	PLANERING
	2001–2004	2001	2002	2003	2001–2003 %	2005–2008
Magisterexamen med ämnesdjup	25 090	7 197	8 046	8 866	96 %	Inget mål sätts för
		(7 747)	(8 722)	(9 762)		denna period

Civilingenjörsexamen och arkitektexamen	16 495	3 690	4 115	4 252	73 %	18 700

Sjuksköterskeexamen	13 400	2 988	3 233	3 419	72 %	16 100

Lärarexamen med inriktning mot tidigare år	12 600	3 236	3 502	3 558	82 %	13 300

Lärarexamen med inriktning mot senare år	14 190	2 922	3 256	3 454	68 %	14 750

Lärarexamen, ospecificerad	–	–	30	219	–	–

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Anm.: I utfallssiffrorna för magisterexamen anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid lärosäten för vilka regeringen inte satt upp mål för antalet magisterexamina

Av budgetpropositionen för 2004 framgår det att måluppfyllelsen var mycket god vad gäller målet för antalet magisterexamina med ämnes- djup. Det konstaterades vidare att målet fyllt sin funktion och medverkat till att introduktionen av magisterexamen med ämnesdjup blivit fram- gångsrik. Något nytt mål planeras inte för vare sig magisterexamen med ämnesdjup eller för magisterexamen med ämnesbredd.

Efter tre år är måluppfyllelsen för antalet civilingenjörsexamina och arkitektexamina samt för antalet sjuksköterskeexamina strax under tre fjärdedelar av målet för fyraårsperioden 2001– 2004. Detta gäller också för antalet lärarexamina totalt. För dessa är dock målet uppdelat i lärarexamen med inriktning mot tidigare år och lärarexamen med inriktning mot senare år (ink- lusive motsvarande äldre examina). För lärarexamen med inriktning mot tidigare år har mer än tre fjärdedelar av målet uppnåtts och för lärarexamen med inriktning mot senare år min- dre än tre fjärdedelar av målet.

För lärarexamen med inriktning mot tidigare år har regeringen i regleringsbrev för 2002 och 2003 särskilt angett att behovet av lärare i förskola och förskoleklass skall beaktas. Mellan läsåren 1998/99 och 2000/01 minskade antalet barn- och ungdomspedagogiska examina med in- riktning mot arbete som förskollärare men öka- de därefter från 985 examina 2000/01 till 1 343 examina 2002/03. Till detta kommer 42 lärar- examina med inriktning mot förskola och grund- skolans tidigare år 2002/03, dvs. examina inom den nya lärarutbildningen.

Som mål för lärarexamen har regeringen vid- are angett att minst en tredjedel av antalet exa- mina bör ha en inriktning i vilken matematik,

naturvetenskap eller teknik ingår. Detta mål har inte uppnåtts. Mellan läsåren 1998/99 och 2000/ 01 ökade denna andel från 16 procent till 23 procent för att sedan sjunka till 21 procent läsåret 2002/03. För lärarexamina med inriktning mot tidigare år var denna andel 19 procent läsåret 2002/03 och för lärarexamina med inrikt- ning mot senare år 24 procent.

För högskoleingenjörsexamen tillsammans med högskole-, kandidat- och magisterexamen med inriktning mot teknik har regeringen fastställt målet att antalet examina bör öka 2003 i förhållande till 2002. En jämförelse mellan läs- åren 2001/02 och 2002/03 visar att en sådan ök- ning skett. Sammantaget ökade antalet examina med 5 procent (4 procent för högskoleingenjörs- examen och 6 procent för generella examina med teknisk inriktning) och uppgick läsåret 2002/03 till drygt 5 000. I detta sammanhang kan det också vara värt att notera att andelen kvinnor bland de examinerade på dessa utbildningar ökat från 23 procent 1998/99 till 30 respektive 29 procent läsåren 2001/02 och 2002/03.

Ytterligare ett mål har varit att öka antalet examinerade i psykologutbildningen under perioden 2005–2008. Med hänsyn till den kraft- iga ökningen av antalet nybörjare på psykolog- utbildningen mellan 1997 och 2003 från 326 till 524, torde detta mål komma att uppnås.

För forskarutbildningen har mål satts för antalet examina inom respektive vetenskaps- område. För att undvika dubbelräkningar har härvid doktorsexamen som inte föregåtts av licentiatexamen räknats som en examen, medan licentiatexamen och doktorsexamen som före- gåtts av licentiatexamen räknats som en halv

122

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

examen. Efter tre år av fyraårsperioden 2001– 2004 är måluppfyllelsen mycket god.

Respektive universitets och högskolas resultat i förhållande till uppsatta mål för antalet examina i grundutbildning och forskarutbildning framgår av resultatredovisningen under varje lärosätes anslag.

Tabell 8.5 Mål för antalet forskarexamina

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	UTFALL	UTFALL	UTFALL	PLANERING
	2001–2004	2001	2002	2003	2001–2003	2005–2008
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	2 030	620	651	673	96 %	Ökat antal i
		(656)	(673)	(700)		förhållande
						till 2001–
Medicinskt	2 740	772	780	827	87 %	till 2001–
Medicinskt	2 740	772	780	827	87 %	20041
Naturvetenskapligt	1 560	411	393	456	81 %
		(414)	(398)	(462)

Tekniskt	2 440	607	662	733	82 %
		(610)	(666)	(741)

Sveriges lantbruksuniversitet	400	142	109	111	91 %

SUMMA	9 170	2 551	2 595	2 799	87 %
		(2 593)	(2 625)	(2 841)

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Anm.: I utfallssiffrorna för antalet forskarexamina anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid lärosäten för vilka regeringen inte satt upp mål för antalet examina inom vetenskapsområdet. Doktorsexamen räknas som en examen om den inte föregåtts av licentiatexamen, medan doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen och licentiatexamen räknas som en halv examen.

1 Avser samtliga vetenskapsområden.

Analys och slutsatser

Statistiska centralbyrån (SCB) har i rapporten Utbildning och arbete – tillskott och rekryter- ingsbehov för olika utbildningsgrupper till 2010 (Information om utbildning och arbetsmarknad 2004:1) analyserat det framtida utbildningsbe- hovet. Betydande obalanser beräknas uppstå mellan arbetskraftens utbildning och de kun- skaper arbetsgivarna efterfrågar, vilket riskerar att resultera i stora brister inom vissa yrkes- grupper och stora överskott inom andra. För tandläkar-, läkar- och sjuksköterskeutbildning- arna gör SCB bedömningen att bristen kan bli stor om några år, trots ökningen av antalet platser på dessa utbildningar. Detta gäller särskilt läkare och sjuksköterskor med specialistkompe- tens. För högskoleingenjörer och civilingenjörer är tillgången god, men rekryteringsbehovet be- räknas öka hastigt och en brist är att vänta inom några år. Bristen på förskollärare och fritids- pedagoger väntas öka fram till 2010 om examina- tionen ligger kvar på dagens nivå. För yrkeslärare bedöms nuvarande brist förvärras och behovet överstiga examinationen. Andra yrkesgrupper för vilka en bristsituation enligt SCB är att vänta

är arbetsterapeuter, sjukgymnaster, socionomer och teologer. För högskoleekonomer och programmerare/systemerare är arbetsmarknaden kärv och nuvarande överskott beräknas växa kraftigt.

Universitet och högskolor skall enligt regle- ringsbrevet bidra till att den högre utbildningen svarar mot såväl arbetsmarknadens behov som studenternas efterfrågan och därmed motverka att obalanser uppkommer mellan utbud och efterfrågan. Med hänsyn till de långa planerings- tider som gäller för examinationen inom den högre utbildningen förutsätter detta en bedöm- ning av det framtida arbetsmarknadsläget såväl nationellt som regionalt.

Regeringen har valt att ange mål för antalet examina för endast ett fåtal utbildningar, för vilka en målangivelse bedömts som särskilt ange- lägen av framför allt arbetsmarknadsskäl. Hög- skoleverket har givits ett särskilt uppdrag att lämna underlag för regeringens utbildningsupp- drag till universitet och högskolor och för läro- sätenas planering av utbildningsutbudet (dnr U2004/1426/UH). Uppdraget skall redovisas i en rapport till regeringen och lärosätena senast under oktober 2004. I avvaktan på detta underlag

123

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

gäller tills vidare tidigare angivna planeringsför- utsättningar för antalet examina under perioden 2005–2008 som mål för denna period vad avser civilingenjörsexamen, arkitektexamen och sjuk- sköterskeexamen samt för antalet examina i forskarutbildningen.

För lärarutbildningen har Statens skolverk i samarbete med SCB i en särskild rapport analyserat behov och tillgång på pedagogisk personal – Skolverkets bedömning 2004 (dnr 2004:1486). Rapporten, vars resultat närmare redovisas i kapitlet Insatser, avsnittet Lärar- utbildning, visar att nuvarande mål för antalet examina är otillräckliga för att täcka det be- räknade framtida behovet för flera kategorier av lärare.

Regeringen avser att i kommande reglerings- brev fastställa nya mål för perioden 2005–2008 avseende vissa examina inom den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringen avser också att återkomma till målen för antalet examina i forskarutbildningen.

helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik fortsatt att öka 2003 i förhållande till 2002. Även om antalet studenter inom naturvetenskap minskat något har utbildningsområdena natur- vetenskap och teknik sammantaget en ökning av antalet helårsstudenter. Ökningen var 1,5 procent för dessa utbildningsområden, vilket kan jämföras med ökningen av det totala antalet helårsstudenter som var 5 procent mellan 2002 och 2003. Den sammantagna ökningen inom naturvetenskap och teknik var således lägre än den genomsnittliga ökningen för samtliga utbildningsområden. De utbildningsområden som ökade mer än genomsnittet var under- visning, medicin, vård och konstnärliga områden. För medicin förklaras en del av ök- ningen med att vissa kurser inom sjuksköterske- utbildningen redovisas mot medicinområdet. Under de senaste två åren har naturvetenskap och teknik minskat sin andel av den totala utbildningen från 33 procent till 30 procent, medan utbildningsområdena undervisning och medicin ökat i motsvarande grad. Skillnaden är stor mellan kvinnor och män. För kvinnornas

8.2.2Grundutbildningens omfattning och del utgjorde naturvetenskap och teknik endast

inriktning

Som redan framhållits har expansionen inom den grundläggande högskoleutbildningen till viss del fortsatt under 2003. Som mål för flertalet läro- säten har angetts att antalet helårsstudenter 2003 bör öka i förhållande till 2002, totalt och inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings- områdena. För några lärosäten med en särskild inriktning av utbildningsutbudet – Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola AB – har målet endast angetts för det totala antalet helårs- studenter. För de konstnärliga högskolorna i Stockholm samt Idrottshögskolan i Stockholm har inga mål givits för antalet helårsstudenter.

Som framgår av tabellen Antal helårsstudenter per lärosäte 2001, 2002 och 2003 har 27 av 29 lärosäten som har haft målet att under 2003 öka antalet helårsstudenter totalt i förhållande till 2002 nått målet. Vidare framgår att även antalet

20 procent av grundutbildningen 2003, medan denna andel för männen var 45 procent. I båda fallen är det en minskande andel i förhållande till 2001.

Från och med 2001 har regeringen begränsat antalet helårsstudenter och helårsprestationer som kan ge ersättning med de relativt höga er- sättningsbelopp som gäller för de konstnärliga utbildningsområdena. Begränsningen avser inte de konstnärliga högskolorna i Stockholm utan endast övriga lärosäten som givits rätt att till- lämpa de ersättningsbelopp som fastställts för dessa utbildningsområden. För 2001 fastställdes det högsta antalet helårsstudenter för vilka ersättning kan utgå till sammantaget drygt 2 700 inom de konstnärliga utbildningsområdena. År 2002 höjdes detta antal helårsstudenter till drygt 3 000 och 2003 till drygt 3 200. De ökningar som medgivits avser framför allt design, musik och media.

124

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 8.6 Antal helårsstudenter per lärosäte 2001, 2002 och 2003

	ANTAL HELÅRSSTUDENTER TOTALT					VARAV TEKNIK OCH NATURVETENSKAP
	UTFALL	UTFALL	UTFALL	FÖRÄNDRING		UTFALL	UTFALL	UTFALL	FÖRÄNDRING
UNIVERSITET/HÖGSKOLA	2001	2002	2003	2002–2003	2001		2002	2003	2002–2003
Uppsala universitet	18 124	20 125	20 860	+4 %	5 096		5 081	5 040	-1 %

Lunds universitet	22 013	25 315	26 776	+6 %	6 549		7 008	7 444	+6 %

Göteborgs universitet	21 227	24 904	25 954	+4 %	4 117		4 254	4 552	+7 %

Stockholms universitet	20 900	22 599	23 517	+4 %	3 302		3 515	3 679	+5 %

Umeå universitet	14 437	15 695	16 071	+2 %	3 965		3 842	3 758	-2 %

Linköpings universitet	15 239	17 289	18 128	+5 %	7 864		7 972	8 002	+0,4 %

Karolinska institutet	2 498	4 901	5 309	+8 %	268		450	487	+8 %

Kungl. Tekniska högskolan	10 640	11 364	12 255	+8 %	10 068		10 660	11 457	+7 %

Luleå tekniska universitet	6 879	7 831	8 049	+3 %	3 616		3 604	3 496	-3 %

Karlstads universitet	7 331	8 373	8 344	-0,3 %	2 031		1 905	2 018	+6 %

Växjö universitet	6 726	7 780	8 895	+14 %	1 482		1 478	1 607	+9 %

Örebro universitet	7 261	8 738	9 594	+10 %	1 900		2 044	2 113	+3 %

Mitthögskolan	7 707	8 063	8 124	+0,8 %	2 783		2 335	1 980	-15 %

Blekinge tekniska högskola	2 615	3 033	2 846	-6 %	1 898		1 817	1 623	-11 %

Malmö högskola	8 307	10 257	11 432	+11 %	2 240		2 190	2 410	+10 %

Högskolan i Kalmar	5 036	6 261	6 477	+3 %	2 150		2 395	2 452	+2 %

Mälardalens högskola	6 698	8 249	8 566	+4 %	3 116		3 220	2 859	-11 %

Danshögskolan	99	106	111	+5 %		–	–	–	–

Dramatiska institutet	152	160	163	+2 %		–	–	–	–

Högskolan i Borås	4 059	5 410	5 932	+10 %	1 461		1 612	1 670	+4 %

Högskolan Dalarna	4 755	5 655	5 947	+5 %	1 666		1 780	1 692	-5 %

Högskolan på Gotland	1 070	1 326	1 761	+33 %	372		481	582	+21 %

Högskolan i Gävle	5 217	5 899	6 310	+7 %	2 061		2 035	2 052	+1 %

Högskolan i Halmstad	4 378	5 061	5 311	+5 %	1 501		1 601	1 650	+3 %

Högskolan Kristianstad	4 301	5 136	5 363	+4 %	1 153		1 184	1 154	-3 %

Högskolan i Skövde	3 024	4 076	4 091	+0,4 %	1 739		1 861	1 681	-10 %

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	3 126	4 391	4 755	+8 %	1 260		1 380	1 289	-7 %

Idrottshögskolan i Stockholm	339	378	414	+10 %		–	–	–	–

Konstfack	574	605	589	-3 %		–	–	–	–

Kungl. Konsthögskolan	217	233	217	-7 %		–	–	–	–

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	604	612	595	-3 %		–	–	–	–

Lärarhögskolan i Stockholm	5 845	6 891	7 230	+5 %	703		749	714	-5 %

Operahögskolan i Stockholm	38	36	38	+6 %		–	–	–	–

Södertörns högskola	5 847	6 184	6 689	+8 %	757		805	754	-6 %

Teaterhögskolan i Stockholm	73	69	68	-1,4 %		–	–	–	–

Chalmers tekniska högskola AB	8 030	8 583	8 833	+3 %	7 766		8 319	8 625	+4 %

Stiftelsen Högskolan i Jönköping	4 926	6 874	7 275	+6 %	1 586		1 870	1 935	+3 %

Summa	240 312	278 462	292 889	+5 %	84 470		87 447	88 775	+1,5 %
Förändring i förhållande till 2001		+16 %	+22 %				+4 %	+5 %

Källor: Utfallssiffrorna är hämtade från universitetens och högskolornas årsredovisningar.

Anm.: Utfallet avser antalet helårsstudenter inom ramen för ordinarie uppdrag. Härtill kommer helårsstudenter inom åtaganden för vilka särskilda resurser anvisats och antalet helårsstudenter inom ramen för uppdrag av annan högskola eller inom annan uppdragsutbildning.

125

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

För den grundläggande högskoleutbildningen anvisas lärosätena ett takbelopp som utgör den maximala ersättningen för redovisade helårs- studenter och helårsprestationer. Ersättningen skall täcka samtliga kostnader för utbildningen, såsom undervisningskostnader, lokal- och utrustningskostnader, indirekta kostnader etc. För de olika utbildningsområdena fastställer regeringen årligen vilka ersättningsbelopp som skall tillämpas för helårsstudenter och helårs- prestationer. För 2002 och 2003 höjdes ersätt- ningsbeloppen särskilt för humaniora, teologi, samhällsvetenskap och juridik, som är de utbild- ningsområden som har de lägsta ersättnings- beloppen per student. För 2003 höjdes även er- sättningsbeloppet för utbildningsområdet vård. Härigenom möjliggjordes en kvalitetsförstärk- ning inom dessa områden.

De av regeringen fastställda ersättningsbe- loppen för utbildningsområdena avser ersätt- ningen till lärosätena och är inte bindande för lärosätenas interna fördelning av resurser.

Om takbeloppet inte nås ett år på grund av ett för lågt antal studenter, finns möjligheten att spara icke utnyttjat takutrymme som ett anslags- sparande till kommande år, dock högst 10 procent av takbeloppet. På samma sätt kan medel motsvarande helårsprestationer som inte rymts inom ett för ett enskilt lärosäte tilldelat takbelopp ett år föras över till kommande år, dock högst 10 procent av takbeloppet även i detta fall.

Enligt regeringens bedömning bör strävan vara att hela takbeloppet utnyttjas. Med hänsyn till variationer i studenttillströmningen är det dock naturligt med en viss variation mellan åren. Detta är skälet till den ovan beskrivna möjlig

heten att föra anslagssparande och överskjutande prestationer från ett år till ett annat.

Sammantaget för universitet och högskolor har utfallet legat under takbeloppen under några år. År 2000 utnyttjades 96 procent av takbe- loppen, 2001 utnyttjades 95 procent och 2002 utnyttjades 99 procent. För 2003 översteg det sammantagna utfallet för universiteten och hög- skolorna de sammanlagda takbeloppen med 2,5 procent eller 391,6 miljoner kronor. Utveck- lingen kan ses som ett tecken på att rekryte- ringssvårigheterna inom exempelvis naturveten- skap och teknik minskat och att efterfrågan på högskoleutbildning ökat. År 2003 nådde 26 av 37 lärosäten takbeloppet. År 2001 och 2002 var motsvarande siffra 16 respektive 21 av 37 läro- säten. Enligt prognoserna för 2004 kommer allt fler lärosäten att nå sina takbelopp.

De 11 lärosäten som inte nådde takbeloppen 2003 hamnade 184 miljoner kronor under till- delade takbelopp för 2003. Totalt, inklusive tidigare anslagssparande, uppgick anslagsspar- andet till 566,4 miljoner kronor varav 93,5 miljoner kronor översteg 10-procentsgränsen. Anslagssparandet över 10 procent har dragits in av regeringen.

För de 26 lärosäten som för 2003 redovisande fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom takbeloppet uppgick värdet av dessa över- skjutande prestationer till 576 miljoner kronor. Tillsammans med värdet av tidigare sparade hel- årsprestationer uppgick värdet av överskjutande prestationer till 860 miljoner kronor. Överskjut- ande prestationer till ett värde av 130 miljoner kronor kan inte sparas till kommande år, då dessa överstiger gränsen för vad som är möjligt att spara.

126

Tabell 8.7 Tilldelat takbelopp 2003 samt utfall

UNIVERSITET/HÖGSKOLA	TAKBELOPP	UTFALL	%
	2003	2003
Uppsala universitet	1 088 530	1 061 078	97 %

Lunds universitet	1 380 557	1 396 775	101 %

Göteborgs universitet	1 354 671	1 446 424	107 %

Stockholms universitet	830 288	892 821	108 %

Umeå universitet	994 560	941 232	95 %

Linköpings universitet	1 055 117	1 068 013	101 %

Karolinska institutet	465 868	476 474	102 %

Kungl. Tekniska högskolan	852 832	837 163	98 %

Luleå tekniska universitet	525 701	519 162	99 %

Karlstads universitet	432 219	438 496	101 %

Växjö universitet	363 837	380 286	105 %

Örebro universitet	499 354	527 124	106 %

Mitthögskolan	464 565	442 931	95 %

Blekinge tekniska högskola	213 852	174 421	82 %

Malmö högskola	570 342	637 806	112 %

Högskolan i Kalmar	345 571	370 549	107 %

Mälardalens högskola	498 912	491 109	98 %

Danshögskolan	25 828	28 837	112 %

Dramatiska institutet	71 964	72 489	101 %

Högskolan i Borås	314 118	354 776	113 %

Högskolan Dalarna	308 061	329 165	107 %

Högskolan på Gotland	80 117	76 713	96 %

Högskolan i Gävle	321 054	324 070	101 %

Högskolan i Halmstad	250 584	252 720	101 %

Högskolan Kristianstad	280 766	283 936	101 %

Högskolan i Skövde	228 254	247 152	108 %

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	233 332	247 161	106 %

Idrottshögskolan i Stockholm	42 808	42 021	98 %

Konstfack	113 456	112 311	99 %

Kungl. Konsthögskolan	51 255	54 216	106 %

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	98 264	98 534	100 %

Lärarhögskolan i Stockholm	362 712	418 404	115 %

Operahögskolan i Stockholm	14 986	15 438	103 %

Södertörns högskola	244 616	237 808	97 %

Teaterhögskolan i Stockholm	24 832	24 856	100 %

Chalmers tekniska högskola AB	595 095	632 946	106 %

Stiftelsen Högskolan i Jönköping	354 690	389 761	110 %

Totalt	15 953 568	16 345 178	102 %

Totalt 2002	14 641 664	14 451 571	99 %

Totalt 2001	12 203 680	11 609 426	95 %

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Analys och slutsatser

Under flera års tid har regeringen fastställt mål för lärosätena avseende såväl antalet helårsstud- enter totalt som antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings- områdena. Härvid har en bedömning gjorts av en lämplig fördelning mellan de olika utbildnings- områdena vid varje lärosäte. De båda målen kan dock komma i konflikt med varandra. En ökning av antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik, som har relativt höga ersättningsbe- lopp, kan på grund av takbeloppet motverka en ökning av det totala antalet helårsstudenter vid lärosätena. Vidare ger lärosätenas strävan att ut- nyttja takbeloppen ett incitament till att rekryt- era så många studenter som möjligt inom befint- liga ramar. Mot denna bakgrund avser inte rege- ringen att fastställa några mål för det totala an- talet helårsstudenter vid lärosätena för kom- mande budgetår.

Behovet av utbildade inom naturvetenskap och teknik bedöms kvarstå. Regeringen avser därför att även för kommande år ange särskilda mål för antalet helårsstudenter inom dessa ut- bildningsområden vid lärosätena – utifrån en be- dömning av arbetsmarknadens behov, student- ernas efterfrågan och lärosätenas kapacitet inom dessa områden.

8.2.3Sveriges nätuniversitet

Under 2003 har 32 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare samverkat genom Sveriges nätuniversitet. Utbudet av kurser och program ökade avsevärt i förhållande till 2002. Omfattningen av lärosätenas verksamhet inom Sveriges nätuniversitet redovisas i tabell 8.8.

127

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 8.8 Universitet och högskolors verksamhet inom Sveriges nätuniversitet 2003

LÄROSÄTE	ANTAL HELÅRS-	ANTAL KURSER
	STUDENTER *	OCH PROGRAM **
Lunds universitet	1 415	125

Mitthögskolan	1 133	159

Växjö universitet	783	76

Karlstads universitet	685	134

Uppsala universitet	653	129

Mälardalens högskola	626	89

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	624	84

Högskolan i Gävle	617	159

Högskolan i Kalmar	583	78

Örebro universitet	564	72

Göteborgs universitet	557	124

Malmö högskola	499	59

Umeå universitet	481	102

Högskolan på Gotland	468	78

Lärarhögskolan i Stockholm	360	42

Luleå tekniska universitet	312	94

Linköpings universitet	301	61

Kungl. Tekniska högskolan	289	55

Blekinge tekniska högskola	287	98

Högskolan i Borås	276	42

Stockholms universitet	265	21

Högskolan Dalarna	218	31

Högskolan Kristianstad	213	36

Högskolan i Halmstad	112	12

Stiftelsen Högskolan i Jönköping	105	20

Karolinska institutet	96	15

Högskolan i Skövde	58	28

Sveriges lantbruksuniversitet	39	25

Örebro Teologiska Högskola	10	3

Idrottshögskolan i Stockholm	3	3

Södertörns högskola	2	2

Ersta och Sköndal högskola	1	1

Totalt	12 634	2 057

*Enligt årsredovisning eller motsvarande.

**Registrerade hos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.

Lärosätena registrerade 2003 drygt 2 000 kurser och program hos Myndigheten för Sveriges nät- universitet. Huvuddelen av utbudet utgjordes av fristående kurser varav två tredjedelar var 5- poängskurser. Närmare hälften av kursutbudet återfanns inom humaniora, teologi, juridik eller samhällsvetenskap, en tredjedel inom natur- vetenskap och teknik och resten huvudsakligen

inom medicin, odontologi, vård eller omsorg. Ett 70-tal utbildningar omfattade 40 poäng eller mer. Längre utbildningar gavs främst inom om- rådena medicin, vård och omsorg och avsåg t.ex. specialistsjuksköterskeutbildning och utbildning inom social omsorg.

De flesta nätuniversitetskurser har genom- förts med någon form av obligatorisk undervis- ning eller samling på lärosätet. Omkring 600 kurser var möjliga att studera helt utan sam- lingar. Lärosätenas policy för omfattningen av obligatoriska samlingar varierar. Lunds universi- tet har en uttalad strävan att erbjuda helt nätbas- erade utbildningar utan krav på att studenterna deltar i obligatorisk undervisning, medan t.ex. Mitthögskolan, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Högskolan i Skövde har utvecklat samarbetet med lärcentrum eller motsvarande och därmed erbjuder kurser med fler samlingar. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet gör bedömningen att ungefär hälften av lärosätena hade någon form av samverkan med lärcentrum.

Under 2003 ökade antalet personer som stud- erade på kurser inom Sveriges nätuniversitet till cirka 50 000, vilket motsvarade 12 634 helårs- studenter. Utfallet av prestationer för 2003 visar att den genomsnittliga prestationsgraden på nät- universitetskurser var omkring 50 procent, dvs. betydligt lägre än inom ordinarie utbildning på campus. I lärosätenas årsredovisningar kommen- teras den lägre prestationsgraden med att kursut- budet inom nätuniversitetet är under upp- byggnad, att prestationer på kurser ofta dröjer till kommande verksamhetsår och att kurser med lägre studietakt än helfart generellt har låg prestationsgrad.

För att stimulera ett ökat utbud av kurser inom Sveriges nätuniversitet har regeringen för 2003 fördelat 159 miljoner kronor till universitet och högskolor i form av en särskild ersättning om 20 000 kronor per helårsstudent. Den extra ersättningen har enligt årsredovisningarna an- vänts till såväl kursutveckling som utbyggnad av stödstrukturer för studenter och lärare, t.ex. teknisk support, biblioteks- och informations- tjänster, men också till speciellt riktad peda- gogisk utbildning av lärare.

Lärosätena har uppskattat kostnaderna för ny- utveckling respektive anpassning av kurser så att de ska kunna erbjudas inom ramen för Sveriges nätuniversitet. Kostnader om mellan 20 000 och 250 000 kronor redovisas för nyutveckling av

128

kurser och mellan 10 000 och 150 000 kronor för anpassning.

Högskoleverket har i uppdrag att följa upp satsningen på Sveriges nätuniversitet. En första rapportering skall ske i november 2004.

Analys och slutsatser

Målet för Sveriges nätuniversitet är att öka till- gängligheten och omfattningen av IT-stödd di- stansutbildning inom högre utbildning. Genom att universitets och högskolors IT-stödda di- stansutbildning sedan 2002 har samordnats i Sveriges nätuniversitet och därtill givits en extra ersättning, har distansutbildningen ökat både vad gäller kursutbud och antal studenter. Mer än tio procent av de svenska högskolestudenterna läste 2003 minst en nätuniversitetskurs.

För att stimulera ett ökat utbud av kurser inom ramen för Sveriges nätuniversitet erhåller universitet och högskolor under perioden 2002– 2004 totalt 470 miljoner kronor som en särskild ersättning per helårsstudent.

Satsningen på Sveriges nätuniversitet har lett till en snabb tillväxt av nätburna kurser och där- med har möjligheterna att bedriva högskole- studier även utanför högskoleorterna ökat avse- värt. Under 2003 var nästan en tredjedel av kurs- utbudet via nätuniversitetet helt utan krav på gemensamma samlingar för studenterna och där- med helt ortsobundet.

Lärosätena har genom den extra ersättningen givits möjligheter till såväl nyutveckling och an- passning av kurser och program, som till utveck- ling av nytt tekniskt stöd, kompetenshöjning och andra insatser för pedagogisk utveckling. IT- stödd distansutbildning har nu goda förutsätt- ningar att bli permanent etablerad som utbild- ningsform. Den teknik och pedagogik som används inom IT-stödd distansutbildning kan också successivt användas för att underlätta ut- vecklingen av campusutbildning. Regeringen ser det som viktigt att lärosätena även framöver upprätthåller ett omfattande och brett utbud av kurser inom ramen för Sveriges nätuniversitet och avser att noga följa utvecklingen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

8.2.4Rekrytering och tillträde till högre utbildning

Åtgärder för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning

Regeringens långsiktiga mål är att hälften av en årskull skall ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Övergångsfrekvensen till hög- skolan bland 25-åringar i Sverige t.o.m. år 2003 är drygt 42 procent. Definitionen av denna har fastställts i samråd med SCB och Högskole- verket och avser andelen av dem som under 2003 fyllde 25 år och som fram t.o.m. denna ålder hade börjat i högskolan. I målet inkluderas de studenter som fått svenskt studiemedel för hög- skoleutbildning utomlands.

Lärosätena genomför en rad rekryterings- projekt av olika slag för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning. Projekt som redo- visats är t.ex. studentambassadörer och mentors- projekt, utökad samverkan med gymnasieskolan, välkomstringningar till nyantagna studenter, inspiratörer i grundskolan och ”Öppet hus” på lärosätet. Många lärosäten har även förändrat sitt utbildningsutbud för att attrahera nya grupper och på så sätt rekrytera fler unga.

Åtgärder för att bredda rekryteringen till högre utbildning

Högskoleintroducerande utbildning

En viktig åtgärd för att bredda rekryteringen är att överbrygga avståndet mellan gymnasieskola och högskola. Sedan den 1 januari 2003 har uni- versitet och högskolor haft möjlighet att an- ordna högskoleintroducerande utbildning, s.k. collegeutbildning, i samarbete med kommunal vuxenutbildning. Collegeutbildningen består av en gymnasial del om högst 20 veckor och en högskoledel om högst 20 högskolepoäng. Syftet är att stärka deltagarens baskunskaper och be- hörighet samt att ge en introduktion till hög- skolestudier.

Enligt Högskoleverkets rapport om College- utbildningens första år (reg.nr 61-2400-03) har

129

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

collegeutbildning erbjudits vid sammanlagt 18 lärosäten från höstterminen 2002 t.o.m. vår- terminen 2004. Totalt 1 307 personer har under perioden deltagit i någon form av college- utbildning.

En analys av studerandekategorin inom collegeutbildningen visar att två tredjedelar är kvinnor, att deltagarna är äldre än högskole- nybörjare i genomsnitt samt att de har varit arbetslösa i högre utsträckning än genomsnitts- befolkningen. Av deltagarna i collegeutbild- ningen har 69 procent en lägre eller icke-studie- förberedande utbildning bakom sig. Cirka 60 procent av deltagarna fullföljer collegeutbild- ningen och flertalet av dessa fortsätter sedan med högskolestudier. Av de deltagare som på- började collegeutbildningen hösten 2002 var 65 procent registrerade i högskolan två terminer efter den gymnasiala delen av collegeutbild- ningen. Flera lärosäten som anordnat college- utbildning har, genom att använda sig av det alternativa urvalet, infört platsgaranti till ordi- narie kurser och program efter avslutad college- utbildning för sina deltagare.

Behörighetsgivande förutbildning

Den behörighetsgivande förutbildningen, s.k. basår, har sedan den infördes 1992 framgångsrikt vidgat rekryteringen till naturvetenskap och teknik. Sedan den 1 januari 2003 har basåret breddats och kan nu anordnas även i anslutning till andra högskoleprogram där det föreligger brist på behöriga sökande och där det finns ett behov på arbetsmarknaden av utbildad arbets- kraft. Syftet med förändringen är att bredda rekryteringen till högre utbildning.

Enligt Högskoleverkets rapport Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 (reg.nr 61- 2401-03) har totalt 25 lärosäten anordnat någon form av basårsutbildning fr.o.m. höstterminen 2002 t.o.m. vårterminen 2004. Antalet basårs- studenter var totalt 3 349 under läsåret 2002/03 vilket innebär en ökning med 5 procent jämfört med läsåret dessförinnan. De vanligaste basårs- utbildningarna har en inriktning mot ingenjörs- utbildningar eller är öppna tekniska/ naturveten- skapliga basår. Möjligheten att anordna breddat basår har endast utnyttjats av två lärosäten. Örebro universitet anordnade ett basår i tecken- språk med inriktning mot lärarutbildning och Malmö högskola anordnade en bastermin med introduktion i svenska, engelska och samhälls- kunskap.

Cirka 70 procent av studenterna som deltagit i basåret befinner sig i högskoleutbildning ett år efter påbörjade studier inom basåret. Andelen studenter som fortsätter från basåret till lärar- utbildning med inriktning mot grundskolans tidigare år har dock minskat de senaste åren.

Validering av reell kompetens

Inför antagningen höstterminen 2003 fick hög- skolorna möjlighet att tillämpa de nya bestäm- melserna om validering av reell kompetens. Med reell kompetens avses de samlade kunskaper och färdigheter som en person tillägnat sig genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk er- farenhet eller genom någon annan omständighet, och som vid en validering bedöms motsvara kraven för grundläggande och/eller särskild be- hörighet.

Högskoleverket uppskattar att 17 procent av de sökande som åberopat reell kompetens (712 av cirka 4 200 sökande) har bedömts behöriga och 5 procent av de sökande (210 av cirka 4 200) har antagits. För en minoritet av de sökande som åberopat reell kompetens har det varit aktuellt med validering. Flera lärosäten anger att de sök- ande inte förstått att reell kompetens handlat om behörighet och inte urval.

Sökande med reell kompetens har på grund av bristande betygsmeriter svårt att konkurrera i urvalet med övriga sökande och för att bli an- tagna måste de antas via alternativt urval eller via högskoleprovet.

De vanligaste ämnena i valideringarna av reell kompetens är svenska, matematik och samhälls- kunskap och valideringarna har huvudsakligen gällt sökande till yrkesutbildningar såsom sjuk- sköterske- och lärarutbildningar. För konst- närliga utbildningar gäller andra förutsättningar för att bedöma reell kompetens än för övriga utbildningar eftersom inträdesprov används för både behörighet och urval.

Processen med att bedöma ansökningarna har tagit tid och varit resurskrävande för lärosätena. I syfte att samordna formerna för validerings- processen har flera lärosäten gemensamt ut- arbetat rekommendationer på området inom ramen för Sveriges universitet- och högskole- förbunds (SUHF) valideringsprojekt. Flertalet lärosäten framhåller nödvändigheten av att tyd- liggöra behörighetskraven och att förbättra in- formationen till de sökande.

Högskoleverket påpekar att det sedan tidigare enligt högskoleförordningen varit möjligt att

130

hantera informella meriter på sätt som är snarlika validering. Enligt Högskoleverket är det dock troligt att behörighet genom reell kompetens haft liten omfattning under det gångna året på grund av att de flesta av dem som skulle ha nytta av validering av reell kompetens inte varit med- vetna om att möjligheten finns. Högskoleverket menar vidare att arbetet med bedömningar och information till de sökande fortfarande behöver utvecklas. På lite längre sikt kommer därigenom antalet personer som blir behöriga genom valid- ering sannolikt att öka.

Alternativt urval

Inför antagningen höstterminen 2003 fick hög- skolorna möjlighet att tillämpa den nya bestäm- melsen om alternativt urval. Bestämmelsen inne- bär att universitet och högskolor får bestämma urvalsgrunder som innefattar vissa förkunskaper eller andra sakliga omständigheter – dvs. som för utbildningen utgör sakliga omständigheter – till högst tio procent av nybörjarplatserna.

Av Högskolelverkets rapport Reell kompe- tens och alternativt urval (reg.nr 83-2399-03) framgår att av totalt 36 lärosäten med staten som huvudman har 13 år 2003 använt någon form av alternativt urval vilket har resulterat i antagning av cirka 500 studenter. En fjärdedel av dessa an- togs vid Umeå universitet.

Rekryteringsdelegationen

För att stödja universitet och högskolor i arbetet med att främja och bredda rekryteringen inrätta- de regeringen en rekryteringsdelegation som för- fogar över 120 miljoner kronor under perioden 2002–2004. Syftet är att på sikt åstadkomma ökad mångfald i högskolan och att minska sned- rekryteringen till högre utbildning.

I uppdraget ingår även att sprida kunskap och idéer om projekt och andra åtgärder samt med- verka till erfarenhetsutbyte vad gäller breddad rekrytering. Rekryteringsdelegationen har för- delat medel till nästan 100 olika projekt som an- ordnas av universitet och högskolor eller andra utbildningsanordnare.

Efterfrågan på utbildningar

Hösten 2003 var det drygt 114 500 förstahandssökande till de utbildningsprogram

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

som ingår i den samordnade antagningen genom Verket för högskoleservice. Det innebär en minskning med 2 procent jämfört med hösten 2002.

Inför hösten 2004 sökte 118 800 till de pro- gram som ingår i den samordnade antagningen vilket innebär en ökning med 4 procent jämfört med höstterminen 2003.

Antalet förstahandssökande till ingenjörsut- bildningarna fortsätter att minska. Särskilt stor är minskningen av sökande till högskoleingen- jörsutbildningarna. Antalet förstahandssökande till dessa minskade med 12 procent inför hösten 2004 jämfört med föregående hösttermin. För civilingenjörsutbildningarna är nedgången 3 pro- cent. Även för systemvetarutbildningen fort- sätter nedgången. I övrigt var det oförändrade eller små ökningar av antalet sökande till de flesta större utbildningar.

Det största antalet sökande hade lärarutbild- ningarna, ekonomutbildningarna och, trots min- skningen i antalet förstahandssökande, civil- ingenjörsutbildningarna. Därefter följde sjuk- sköterskeutbildningarna, socionomutbildningar- na (inklusive social omsorg) samt juristutbild- ningarna, högskoleingenjörsutbildningarna och läkarutbildningarna.

Sökandetrycket, med vilket här avses antalet förstahandssökande per antagen, är liksom de senaste åren högst på psykolog-, läkar-, arkitekt- och sjukgymnastutbildningarna.

Förändringar av utbildningsutbudet

Lärosätenas utbildningsutbud skall enligt upp- drag i regleringsbrev anpassas till såväl student- ernas efterfrågan som arbetsmarknadens behov.

Lärosätenas kursutbud blir allt mer flexibelt och tillgängligt för bredare grupper i samhället. Antalet yrkeshögskoleutbildningar samt utbild- ningar med inslag av mång- och tvärvetenskap ökar, liksom utbudet av IT-stödda distanskurser. Nya kurser har utvecklats med inriktning mot en magisterexamen med ämnesbredd.

Antalet kurser och program inom vårdområd- et har ökat markant under de senaste åren. Nya specialistsjuksköterskeutbildningar har startats under 2003, samt även röntgensjuksköterske- program och sjuksköterskeprogram på distans.

131

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Utredning om regler för tillträde till högre utbildning

Regeringen tillsatte i mars 2003 en särskild utredare för att se över reglerna för tillträde till högre utbildning. Utgångspunkter för ut- redarens arbete var att öka direktövergången från gymnasieskola till högskola, att uppmuntra elevers prestationer i gymnasieskolan, att minska konkurrenskompletteringen och att bredda re- kryteringen till högre utbildning. Utredaren pre- senterade sina förslag i betänkandet Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29) i slutet av februari i år. Utredarens förslag har remiss- behandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Analys och slutsatser

Universitet och högskolor skall enligt högskole- lagen (1992:1434) aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Flera lärosäten anordnar såväl college- som basårsutbildning. Det är positivt att många av deltagarna i dessa utbildningar går vidare till högre utbildning.

Möjligheten att anordna ett breddat basår har ännu inte fått genomslag. Bestämmelserna om reell kompetens och alternativt urval, som trädde i kraft inför antagningen till höstterminen 2003, har tillämpats i relativt liten omfattning.

Det är nu för tidigt att dra några slutsatser av resultaten av ovanstående åtgärder. Regeringen avser att även fortsättningsvis noggrant följa ut- vecklingen av collegeutbildningen och den bred- dade basårsutbildningen samt tillämpningen av bestämmelserna om reell kompetens och alter- nativt urval.

8.2.5Internationellt samarbete inom högre utbildning

Ökad internationell rörlighet

Högre utbildning och forskning är till sin natur verksamheter med en lång tradition av inter- nationella kontakter. Regeringen ser det som en riktig och positiv utveckling att Sveriges univers- itet och högskolor har ett omfattande och växande internationellt samarbete i olika former. Inom grundutbildningen har regeringen som mål att öka den internationella rörligheten. En ökad

rörlighet och ökade kontakter med omvärlden förväntas stimulera till utveckling av utbildning- ens kvalitet. Internationellt rörliga studenter kan utgöra en framtida rekryteringsbas av hög- utbildad arbetskraft med goda språkkunskaper och vana att verka i internationella miljöer. Upp- gifter från Högskoleverkets senaste årsrapport om antalet ut- respektive inresande studenter under läsåret 2002/03 visar att antalet som stude- rade utomlands på egen hand, s.k. free movers, var detsamma som föregående läsår, närmare 23 000. Antalet som reste ut inom ramen för ett utbytesprogram ökade däremot med 10 procent till drygt 6 000. Antalet inresande studenter i utbytesprogram fortsatte att öka och uppgick till totalt 10 600.

Cirka hälften av alla studenter som deltar i ett utbytesprogram reser genom Erasmus, ett del- program inom EU:s utbildningsprogram Sok- rates. Antalet utresande studenter inom Erasmus per läsår var länge fler än de inresande. De senaste åren har emellertid antalet utresande studenter minskat medan antalet inresande har ökat stadigt. Antalet utresande studenter ökade dock svagt läsåret 2002/03 jämfört med före- gående läsår, från cirka 2 630 till närmare 2 660. Regeringens mål i 2003 års regleringsbrev för Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet att öka antalet utresande studenter till 3 000 nås dock inte. Antalet inresande studenter fortsatte att öka, från närmare 4 900 föregående läsår till cirka 5 300 läsåret 2002/03. När det gäller lärarutbyten inom Erasmus- programmet har antalet utresande lärare ökat markant läsåret 2002/03, från cirka 370 föregående läsår till närmare 430. Ökningen har framför allt skett vid de lärosäten där ökade informationsinsatser har genomförts. Antalet in- resande lärare har också ökat jämfört med föregående läsår, från cirka 420 till drygt 470.

Under läsåret 2002/03 studerade knappt 200 personer inom Nordplus, ett utbytesprogram för studenter och lärare inom högre utbildning i Norden.

EU:s nya program Erasmus Mundus riktar sig till studenter och lärare från tredje land, dvs. länder utanför EU och EES-området. Den första programperioden löper under perioden 2004– 2008 och omfattar flera åtgärder. Grunden är att minst tre lärosäten från tre olika länder i EU går samman och utarbetar gemensamma magister- program om minst ett år och högst två år. Programmet skall leda fram till en gemensam

132

examen eller till en flerfaldig examen utfärdad i enlighet med de deltagande ländernas nationella regelverk. En annan åtgärd är stipendier till studenter och lärare för bl.a. resor och studie- avgifter. Regeringen har beslutat att Högskole- verket skall fullgöra uppgiften som nationell kontaktpunkt för programmet.

Den internationella rörligheten underlättas av en tydlig utbildnings- och examensstruktur. Mot bl.a. denna bakgrund har en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet genomfört en över- syn av vissa examensfrågor i högskolan och i februari 2004 redovisades en slutrapport, Högre utbildning i utveckling. Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds 2004:2), som har remitter- ats och för närvarande bereds inom regerings- kansliet.

Högskoleverket genomför på eget initiativ en kvalitetsutvärdering av lärosätenas international- iseringsarbete i syfte att ge en lägesbeskrivning och lyfta fram goda exempel. Resultatet skall redovisas i december 2004. Utvärderingen kan stimulera en fortsatt positiv utveckling av läro- sätenas internationaliseringsarbete.

Stipendier för Europastudier och arktiska studier

På regeringens uppdrag fördelar Svenska institutet stipendier för studier vid College of Europe i Brügge (Belgien) eller i Natolin (Polen). Stipendierna avser ettåriga studier inom det samhällsvetenskapliga området (ekonomi, juridik och statskunskap) och leder till en masterexamen. För 2003 har 348 000 kronor tilldelats för detta ändamål. Sammanlagt 16 stipendier utnyttjades 2003 varav 10 beviljades till kvinnor. Detta är en ökning jämfört med 2002 då 12 stipendier utnyttjades varav 8 beviljades till kvinnor.

Svenska institutet är på uppdrag av regeringen nationell kontaktpunkt för det arktiska utbytes- programmet North2north. Programmet ingår i verksamheten vid University of the Arctic (UArctic), ett nätverk av lärosäten och andra utbildnings- och forskningsorgan i de åtta arktiska staterna. Det tillkom 2001 på Arktiska rådets initiativ i syfte att erbjuda högre ut- bildning som är relevant och tillgänglig för per- soner i det arktiska området. Från Sverige ingår Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Mitthögskolan.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen har tilldelat Svenska institutet medel för Sveriges medverkan för den första programperioden 2002–2004. År 2003 utnytt- jades totalt 13 stipendier, varav 6 långtids- stipendier till studenter från lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet för studier i Alaska, USA, och 7 korttidsstipendier avseende kontaktbesök. Målsättningen bör, enligt de nationella kontaktpunkterna, vara cirka 300 del- tagare per år totalt i programmet, varav Sverige beräknas ha kapacitet för 20 utresande svenska studenter.

På regeringens uppdrag har Svenska institutet i mars 2004 inkommit med en utvärdering av Sveriges medverkan i programmet (dnr U2004/ 1256/UH). Av utvärderingen framgår att de hittillsvarande problemen med alltför få och del- vis felaktiga svenska ansökningar bl.a. kan rela- teras till att programmet är i ett uppbyggnads- skede och att det inte har omfattat samtliga be- rörda länder. UArctic planerar att utföra en ut- värdering av programmet i slutet av 2004.

I Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121) föreslås att Svenska institutets ansvar för frågor som rör utbildning och forsk- ning överförs till en myndighet inom Utbild- ningsdepartementets ansvarsområde. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Information om svensk högre utbildning

Svenska institutet skall informera om och presentera svensk högre utbildning i utlandet i syfte att öka kunskaperna om och intresset för utbildning i Sverige hos utländska studenter. Institutet fullgör uppgiften bl.a. genom en elektronisk informationsportal på engelska (studyinsweden.se), genom att medverka vid mässor och konferenser utomlands och genom det nätverk för tidigare stipendiater som har skapats. Informationsportalen har utvecklats på uppdrag av regeringen och institutet har under åren 2002–2004 tilldelats 900 000 kronor för ändamålet. Portalen lanserades i januari 2003 och har under året haft totalt cirka 329 000 besök, dvs. cirka 900 besök per dag, främst från Sverige, USA, Tyskland, Indien och Storbritannien.

Vidare fick institutet 2002 i uppdrag av regeringen att etablera ett organ för samråd mellan institutet och universitet och högskolor. Organet skulle svara för nationell samordning av informations- och marknadsföringsinsatser i

133

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utlandet för att öka kunskapen om och intresset för Sverige som utbildningsland. Under 2002 ut- arbetades en nationell plan för samordnad mark- nadsföring av svensk högre utbildning. Läro- sätenas intresse för att samfinansiera marknads- föring av avgiftsfri utbildning visade sig dock vara begränsat. Institutet har därför inrättat en samrådsgrupp för samordnad marknadsföring av uppdragsutbildning till utlandet för intresserade lärosäten.

Stöd till undervisning i svenska

Svenska institutet stödjer undervisning i svenska och om Sverige i andra länder genom förmedling av utlandslektorer i svenska och stipendier för studier i svenska vid folkhögskola i Sverige, inköp av läromedel, arrangemang av sommar- kurser i svenska i Sverige och av konferenser för lärare i svenska utomlands. Svenskundervisning på högskolenivå finns i 42 länder och omfattar totalt cirka 40 000 studenter vid sammanlagt 195 högskoleinstitutioner i Europa, Nordamerika, Latinamerika, Australien och Ostasien, varav en stor del i Finland, Tyskland och USA. Institutet kartlägger sedan 2001 på eget initiativ den svenskundervisning som bedrivs på alla utbild- ningsnivåer utomlands.

Analys och slutsatser

Regeringen ser positivt på det ökande antalet inresande utbytesstudenter, men anser att en bättre balans mellan in- och utresande studenter inom utbytesprogram är önskvärd. För att målet att öka antalet utresande Erasmusstudenter skall nås under kommande år krävs bl.a. fortsatta informationsinsatser av Internationella program- kontoret för utbildningsområdet.

Utbytesprogrammet North2north befinner sig i ett uppbyggnadsskede. På grund av att pro- grambeslutet försenades kunde programmet endast starta i mindre omfattning läsåret 2002/ 03. Det krävs ökade ansträngningar av Svenska institutet för att nå större framgång för programmet i Sverige, vilket också institutets utvärdering av Sveriges medverkan i programmet visar.

Aktuell och korrekt information om högre utbildning i Sverige är oundgänglig för att öka intresset för Sverige som utbildningsland hos

potentiella studenter i utlandet. Svenska institut- ets informationsportal är en stor framgång, vilket bl.a. innebär att institutet har kunnat minska antalet tryckta publikationer.

Det stora intresset för svenska språket utom- lands är glädjande och viktigt av flera skäl, bl.a. för främjandet av svenskt näringsliv och svensk kultur. Det är också en viktig grund för rekryt- eringen av utländska studenter till den svenska högskolan och kan därmed bidra till regeringens mål att öka inflödet av utländska studenter.

8.2.6Forskning och forskarutbildning

Forskningsresurser

De sammanlagda intäkterna för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor uppgick till strax över 23 miljarder kronor 2003. Det är en ökning med elva procent sedan 1999. Mellan 2002 och 2003 var de totala resurserna i stort sett oförändrade, men vid de unga universi- teten (Karlstad, Växjö och Örebro) samt vid flertalet högskolor har intäkterna ökat. Sats- ningen på ökade forskningsanslag till de unga universiteten och till högskolorna sedan mitten av 1990-talet har inneburit att dessa lärosätens andel av den totala forskningsverksamheten vid universitet och högskolor har ökat från två pro- cent till tio procent.

Cirka 45 procent av lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning kommer via direkta anslag, medan så kallad extern finansier- ing svarar för 55 procent av intäkterna. Huvud- delen av de externa medlen består av offentliga medel, bl.a. från Vetenskapsrådet, från de stiftel- ser som skapades med löntagarfondsmedel och från EU. År 2003 svarade offentliga medel för 79 procent av hela finansieringen av forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor.

Forskarutbildning

Totalt påbörjade omkring 3 900 personer forskarutbildning 2003, en minskning med fyra procent från föregående år. Bland dem som examinerades i högskolans grundutbildning under läsåren 1994/95 till 1998/99 hade sju pro- cent övergått till forskarutbildning till och med läsåret 2002/03. Variationen är dock stor mellan olika ämnesområden och lärosäten. De flesta

134

börjar sin forskarutbildning på det lärosäte där de fått sin grundutbildning.

Kön och social bakgrund påverkar övergången till forskarutbildning. Läsåret 2000/01 var stud- enter vars föräldrar var högre tjänstemän klart överrepresenterade bland nybörjarna i forskar- utbildningen. Andelen av de examinerade i grundutbildningen som påbörjar forskarutbild- ning är också högre för män än för kvinnor. Däremot tycks inte utländsk bakgrund ha något avgörande inflytande på övergången till forskar- utbildning.

Vårterminen 2003 var antalet aktiva doktor- ander – dvs. forskarstuderande med en aktivitet om minst tio procent – cirka 19 300, motsvar- ande omkring 13 800 heltidsekvivalenter. Om- räknat till heltidsekvivalenter har drygt hälften av de aktiva doktoranderna anställning som doktorand.

Antalet avlagda doktorsexamina 2003 var nästan 2 700, en ökning med tio procent från föregående år. På tio år har antalet doktors- examina mer än fördubblats. Andelen av en års- kull som avlägger forskarexamina var 2,8 procent i Sverige 2002, vilket är den högsta andelen inom hela OECD-området.

Högskoleverket belyste i enkätundersök- ningen Doktorandspegeln 2003 (Högskole- verkets rapportserie 2003:28 R) olika aspekter av forskarutbildningen ur ett doktorandperspektiv. Merparten av doktoranderna ger sin utbildning ett sammanfattande gott betyg, men resultaten visar också att det förekommer vissa problem. Det största missnöjet gäller introduktionen till forskarutbildningen samt medinflytandet och miljön på institutionerna, men även t. ex. stress och brister i handledningen uppmärksammas. Fyra av fem ger dock forskarutbildningen det sammanfattande betyget ”bra” eller ”mycket bra”, och lika många uppger att de på nytt skulle välja att påbörja forskarutbildningen om valet skulle stå nu. Högskoleverket har också uppmärksammat bl.a. forskarhandledning i rapporten Forskarhandledning – Möte med vandrare och medvandrare på vetenskapens vägar, (Högskoleverkets rapportserie 2003:26 R) och doktorandernas rättssäkerhet i rapporten Studiefinansiering för doktorander – rättssäker- hetsaspekter (Högskoleverkets rapportserie 2003:33 R).

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Forskarutbildningsutredningen

Regeringen tillkallade i december 2002 en sär- skild utredare för att utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen och perioden efter doktors- examen. Utredningen lämnade sitt betänkande En Ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt (SOU 2004:27) i mars 2004. Betänkandet behandlar bl.a. målen och resurstilldelningssystemet för forskarutbildning- en, examensfrågor, antagning, handledning, studiefinansiering, forskarskolor, samverkan och postdoktorala meriteringsmöjligheter. Betänk- andet har remissbehandlats och bereds för när- varande i Regeringskansliet.

De 16 nationella forskarskolorna

Under 2001 inleddes etableringen av 16 nya forskarskolor, i enlighet med regeringens förslag i propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/ 01:98). Syftet med forskarskolorna är att höja kvaliteten i forskarutbildningen, främja rekryt- eringen till forskarutbildningen, utveckla sam- arbetet mellan landets universitet och högskolor samt förbättra forskningsanknytningen vid de högskolor som inte har egen forskarutbildning. Regeringen har uppdragit åt Högskoleverket att följa upp och utvärdera de berörda forskar- skolorna och avrapportera resultaten successivt.

Högskoleverkets rapport till regeringen i juni 2004 Uppföljning av 16 nationella forskarskolor

– samverkan, rekrytering, handledning och kurser (Högskoleverkets rapportserie 2004:18 R). Rapporten visar att forskarskolorna har kommit igång bra. Under de två första läsåren har nästan 400 doktorander antagits till forskar- skolorna, vilket är omkring fem procent av samtliga nybörjare i forskarutbildningen. Totalt sett är doktoranderna relativt jämnt fördelade mellan värd- och partnerhögskolor, och köns- fördelningen är också nästan jämn. Doktor- anderna i forskarskolorna har en högre aktiv- itetsgrad än genomsnittet, fler har anställning som doktorand och avhoppen har varit mycket få. Föreståndarna för forskarskolorna anser i huvudsak att samarbetet fungerar väl, och fram- håller positiva effekter på rekrytering, handled- ning och kursutveckling. Möjligheten att ut- veckla nya typer av kurser samt det nätverk som byggs upp mellan doktoranderna är det som lyfts fram som mest positivt. Vissa exempel på mer negativa eller svårhanterliga aspekter fram- kommer dock också, såsom osäkerhet inför

135

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

framtiden eller problem med kontinuiteten när seniora forskare lämnar en partnerhögskola.

I samband med att examensmålen för forskar- skolorna skall vara uppfyllda till utgången av 2007 skall Högskoleverket göra en slutlig upp- följning och utvärdering.

Analys och slutsatser

Regeringen ser med tillfredsställelse på den fortsatta ökningen av examinationen i forskar- utbildningen och den positiva bild som fram- kommer i Högskoleverkets uppföljning av de 16 forskarskolorna. Högskoleverkets olika rapport- er samt Forskarutbildningsutredningens betänk- ande är bidrag till en viktig diskussion på läro- sätena om vad som kan göras för att ytterligare stärka den svenska forskarutbildningen, och ett underlag för regeringens fortsatta överväganden i frågan. Regeringen avser att behandla forskar- utbildningen i den kommande forskningspoli- tiska propositionen.

8.2.7Samverkansuppgiften

Universitet och högskolor skall med början i samband med årsredovisningen för 2003 särskilt redovisa lärosätets samverkan med det om- givande samhället inom utbildning och forsk- ning. Redovisningen skall sedan göras vart fjärde år.

Omfattningen av samverkan och formerna för denna varierar av flera skäl såväl inom ett lärosäte som mellan lärosäten. Genomförandet påverkas t.ex. av vilka utbildningar lärosätet har, storleken på lärosätet, hur lärosätet är organiserat, i vilken region det finns och hur det omgivande samhället ser ut.

De flesta universitet och högskolor har skapat en organisation för samverkansfrågor för att tydliggöra för externa aktörer hur de kan komma i kontakt med lärosätet. Information om verksamheten sker vanligtvis genom hemsidor, öppna föreläsningar, kontakter med tidigare studenter, information till skolor och särskilda satsningar på olika grupper t.ex. personer med utländsk bakgrund. Inom forskningsområdet sprids information genom t.ex. databaser och populärvetenskapliga föreläsningar.

Samverkansuppgiftens inverkan på utbildning och forskning

Det är vanligt med externa ledamöter, även i andra beslutande organ än styrelserna, inom universitet och högskolor. Därmed får lärosätena en återkoppling på hur utbildningarna fungerar i arbetslivet och också hur de kan utvecklas. Många lärosäten framhåller kontakten med tidigare studenter som mycket central för ut- vecklingen av befintliga och nya utbildningar. Genom dessa kontakter får de också kunskap om studenternas syn på utbildningarnas värde i förhållande till arbetsmarknadens behov. Kon- takterna sköts t.ex. genom att de tidigare stu- denterna anmäler sig till databaser, olika former av utskick, inbjudan till aktiviteter inom läro- sätena m.m. Samverkan sker också naturligt genom den verksamhetsförlagda delen som ingår i bl.a. lärar- och vårdutbildningar. Det finns också andra exempel på företagsförlagda utbild- ningar som förutsätter samverkan med arbets- givare. Olika varianter av fadder- och mentors- program är ytterligare exempel på sätt att både sprida information om den egna utbildningen och att få kunskap om arbetsmarknadens behov. Många högskolor har ett utvecklat samarbete med företag för studenternas examensarbeten.

För högskolor som t.ex. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, med en hög andel utbild- ning med arbetsintegrerat lärande, blir sam- verkan en förutsättning för att bedriva utbild- ning. Högskolans sjuksköterskeutbildning är t.ex. helt förlagd till olika vårdverksamheter. Teaterhögskolan i Stockholm redovisar att de genom många gästlärare och de obligatoriska praktikperioderna får återkoppling på sina utbildningar.

Några lärosäten, däribland Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Växjö universitet, Mälar- dalens högskola och Högskolan i Borås, lyfter särskilt fram kontakterna med lärcentrum som viktiga i samverkansarbetet. Högskolan i Borås har dessutom tillsammans med Lärcentra i Sjuhäradsbygden tagit fram en metodbok för samarbetet mellan lärosäten och lärcentrum.

Många universitet och högskolor anser att samverkan med andra lärosäten är viktig. Det finns flera exempel på nätverk som lärosäten bildat för att samarbeta kring olika frågor. En hel del samverkan sker också genom kontakter mellan enskilda lärare.

136

Inom forskning och forskarutbildning finns många exempel på samverkan med nationella och internationella företag och med utländska universitet. Forskningsuppdrag från näringsliv och samhälle, industridoktorander, adjungerade lärare och utrustning som tillhandahålls av sam- arbetspartners är också exempel på kontakt- punkter mellan högskolan och det omgivande samhället. Många forskningsfinansiärer kräver samverkan mellan olika universitet och hög- skolor och mellan lärosätena och det omgivande samhället för att ge forskningsbidrag. Ett sådant exempel är olika strukturfondsprojekt, vilket t.ex. Mitthögskolan lyfter fram som en källa till betydande samverkan med framförallt regionens större aktörer. Forskarnas samverkan med näringsliv och samhälle sker ofta mellan enskilda individer. Därtill har lärosätena ofta represent- anter i externa organ.

De flesta universitet och högskolor redovisar någon form av verksamhet, ofta kallat drivhus eller starthus, där studenter och lärare kan få affärsutvecklingsstöd och information om ny- företagande. För de lärosäten som har holding- bolag lyfts dessa fram som en bas för samverkan när det gäller att identifiera, stödja och utveckla forskningsresultat med kommersiell potential. Forskningssamarbetena har också ofta koppling till olika former av teknikparker.

Högskolans roll och medverkan i de regionala tillväxtprogrammen

Redovisningarna av arbetet med de regionala tillväxtprogrammen är begränsade. Det framgår dock att många lärosäten haft en aktiv roll i framtagandet av programmen. Högskolan Dalarna redovisar t.ex. att högskolans verk- samhetsidé har utformats i nära samarbete med regionens kommuner, landstinget och närings- livet i linje med tillväxtprogrammets mål. För Linköpings universitet har ett av målen varit att effektivisera det regionala innovationssystemet. Mitthögskolan har varit aktiv i framtagandet av två program och redovisar att regionen har stora förväntningar på att högskolan skall spela en aktiv roll i arbetet för regionens utveckling.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Uppföljning och utvärdering av samverkansaktiviteter

Lärosätenas redovisningar av hur samverkans- uppgiften följs upp och utvärderas varierar i om- fattning och detaljeringsgrad. Ett vanligt sätt är att uppföljningen sker i samband med års- redovisningen. Många lärosäten har delegerat ut ansvaret för uppföljning och utvärdering till institutioner och fakulteter. Ett antal lärosäten har utarbetat indikatorer för att mäta samverkan. Några exempel är uppdragsutbildningsvolymer, extern finansiering, antalet medlemmar i nätverk för tidigare studenter, antalet idéer som tillförts t.ex. starthus och drivhus, antalet externa repre- sentanter i olika styrgrupper m.m. Karlstads uni- versitet gör kvalitativa uppföljningar av samverk- an genom att såväl de anställdas som olika part- ners attityd till samverkansaktiviteter följs upp vartannat år.

Linköpings universitet avser att använda sin redovisning som utgångspunkt för att gå igenom tillgängliga och önskvärda uppgifter som behövs för att fånga framgångsfaktorer i universitetets samverkan. Målet är att kunna följa upp dem inom ett system med s.k. balanserade styrkort.

Många universitet och högskolor redovisar att samverkansuppgiften är mångfacetterad och att den är och skall vara en uppgift för hela lärosätet. Den blir därmed också mer komplicerad att följa upp och utvärdera.

För att betona vikten av samverkan har Uppsala universitet i sin handlingsplan för sam- verkan fastställt att samverkan skall vara merit- grundande för anställning vid universitetet.

Samverkansdelegationen

Regeringen har vid flera tillfällen vidtagit åtgärder som syftat till att öka lärosätenas samverkan med det omgivande regionala samhället. År 2002 beslutade regeringen att inrätta Delegationen för regional samverkan om högre utbildning (dnr U2001/4780/UH) i syfte att stimulera regionalt samarbete om högre utbildning och därmed skapa hållbar tillväxt i regionen och samtidigt främja rekryteringen till

137

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

högskolan. Delegationen inrättades för perioden 2002–2004 och har fördelat totalt cirka 130 miljoner kronor till ett 70-tal projekt och andra insatser. Regeringen beslutade i februari 2004 (dnr U2004/74/UH) att förlänga delegationens uppdrag t.o.m. den 30 april 2005, vad gäller redovisning av tilldelade medel och slut- rapportering.

Analys och slutsatser

Regeringen gör bedömningen att universitet och högskolor har utvecklat samverkansuppgiften avsevärt sedan den infördes i högskolelagen och regleringsbrevet. Redovisningarna från läro- sätena utifrån regleringsbrevets mål är dock ojämna i omfattning och detaljeringsgrad.

8.2.8Pedagogisk förnyelse

Lärarnas pedagogiska kompetens och med- vetenhet har stor betydelse för kvaliteten i hög- skolans utbildning. Enligt högskoleförordningen (1993:100) krävs högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande kunskaper för anställning som lektor eller adjunkt. I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) har regeringen även lyft fram behovet av att förnya peda- gogiken. Regeringen har sedan 2002 givit samt- liga lärosäten i uppdrag att utveckla och erbjuda lärare pedagogisk utbildning och även anvisat särskilda medel för detta.

Poänggivande högskolepedagogisk utbildning ges vid de flesta lärosäten. Deltagandet i framför allt grundläggande kurser växer och andelen kvinnor respektive män bland kursdeltagarna är relativt jämn. Vid flera lärosäten ges kurser rikt- ade till lärare på olika steg i karriären. Största andelen lärare som genomgått högskolepedago- gisk utbildning återfinns inom humanistisk- samhällsvetenskapligt och tekniskt vetenskaps- område. För doktorander ges korta introducer- ande kurser, samtidigt som det erbjuds såväl grundläggande som fördjupande kurser för lärare. Även forskarhandledarutbildningar är vanligt förekommande och är ibland ett krit- erium för att få uppdrag som handledare. Utöver kunskapssyn, examination och olika arbets- former, ingår genus- och mångfaldsfrågor i ut- bildningarna. Många lärosäten erbjuder pedagog- iska kurser för distans- och nätbaserad utbild-

ning. Vid sidan om poänggivande kurser erbjuds pedagogisk kompetensutveckling även i annan form, t.ex. genom seminarier och konferenser.

Rådet för högre utbildning har till uppgift att stödja det pedagogiska utvecklingsarbetet. Under 2003 har rådet fördelat medel till inno- vativa pedagogiska satsningar med fokus på stu- denternas lärande. Exempel på dessa är retorik för blivande lärare med naturvetenskaplig eller teknisk yrkesbakgrund vid Lärarhögskolan i Stockholm och implementering av kritisk genus- perspektiv i konstvetenskap vid Lunds universi- tet. Det senaste exemplet är en del av rådets sär- skilda satsning på utveckling av metoder för att integrera genusperspektiv i undervisningen.

Analys och slutsatser

Regeringen ser positivt på lärosätenas insatser vad gäller pedagogisk utveckling. Det är ange- läget att den pedagogiska utbildningen av lärare utvecklas vidare och blir en naturlig och perma- nent del av lärosätenas verksamhet.

Resultatet av Rådet för högre utbildnings sär- skilda satsning på utveckling av metoder för att integrera genusperspektiv i undervisningen är värdefull för den fortsatta utvecklingen av hög- skolepedagogiken. Regeringen vill understryka vikten av en levande och stimulerande peda- gogik, i synnerhet vad gäller matematik, natur- vetenskap och teknik. Regeringen avser att åter- komma i regleringsbrev med inriktning på de utvecklingsinsatser som Rådet för högre utbild- ning skall stödja.

8.2.9Jämställdhet

Läsåret 2002/03 var andelen kvinnor i grundut- bildningen 61 procent, en oförändrad andel i för- hållande till 2001/02. Endast 26 procent av studenterna går på kurser där könsfördelningen är jämn i den meningen att andelen kvinnor respektive män är mellan 40 och 60 procent. Detta är en svag ökning i förhållande till läsåret 2001/02 då motsvarande andel var 25 procent. Det innebär att majoriteten av helårsstudenterna läser på utbildningar med ojämn könsfördelning, med konsekvenser för den framtida arbets- marknaden.

Inom utbildningar som leder till yrkesexamen inom vård- och omsorg respektive undervisning,

138

där andelen män bland högskolenybörjarna är 14 respektive 25 procent, kan små positiva tend- enser skönjas, men utvecklingen går mycket långsamt. De metoder för att minska den ojämna könsfördelningen som förefaller ge bäst resultat är alternativa antagningsvägar och ändrade ut- bildningsinriktningar. Andelen kvinnor inom tekniska utbildningar har ökat under en rad år men minskade till knappt 29 procent 2003 jämfört med 26 procent 2002.

Flera olika typer av insatser för att öka rekryt- eringen av studenter görs samtidigt som läro- sätena betonar vikten av att skapa utbildnings- miljöer som inte stöter bort personer av under- representerat kön. Behovet av samordnade in- satser från lärosäten och arbetsgivare betonas i Högskoleverkets rapport Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald – en uppföljning av Hög- skoleverkets utvärdering 1999/2000 (Högskole- verkets rapportserie 2003:31 R).

Andelen kvinnor inom grundutbildningen motsvaras inte av en lika stor andel kvinnor inom forskarutbildningen. Under de senaste tio åren har andelen kvinnor bland nyantagna forskarstuderande ökat från 37 till 48 procent och bland aktiva forskarstuderande från 36 till 47 procent. Denna utveckling är positiv, men i för- hållande till grundutbildningen är andelen kvinnor i forskarutbildningen lägre. Beroende på vetenskapsområde kan könsfördelningen vara mycket sned. Högskoleverket presenterade i rapporten Doktorandspegeln 2003 (Högskole- verkets rapportserie 2003:28 R) uppgifter som visar att kvinnliga doktorander uppfattar sin studiemiljö som mer utsatt än vad manliga doktorander gör. I syfte att öka andelen kvinnor inom forskarutbildningar där de är i minoritet anordnar lärosätena bl.a. mentorsprojekt, stöder examination av kvinnliga doktorander finansiellt och, vilket lyfts fram som framgångsrikt, upp- manar presumtiva kandidater att söka till forskarutbildningen.

Av professorerna vid universitet och högskolor är andelen kvinnor och män, 15 respektive 85 procent vilket innebär en ökning av andelen kvinnor med 7 procentenheter sedan 1995. Andelen kvinnliga professorer varierar mycket mellan olika ämnesområden. Flertalet universitet och högskolor har mål uppställda av

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

regeringen för att öka andelen kvinnor bland nya professorer under perioden 2001–2004. Flera lärosäten har kraftigt ökat denna andel under 2003, men vid många lärosäten måste ökningen fortsätta ytterligare för att det uppsatta målet skall uppnås. Samtidigt rapporterar några läro- säten att andelen kvinnliga professorer minskar. Totalt för de lärosäten som har mål för andelen kvinnor bland nyanställda professorer går utvecklingen i rätt riktning med 17 procent ny- anställda kvinnliga professorer 2001, 20 procent 2002 och 23 procent 2003.

Flertalet universitet och högskolor har i enlighet med regleringsbrevet ställt upp jäm- ställdhetsmål i frågan om andra lärarkategorier. Den förestående generationsväxlingen ger uni- versitet och högskolor goda möjligheter att åstadkomma jämnare könsfördelning inom olika personalkategorier. Bland de många insatser som nämns för en jämnare könsfördelning bland lärarna återfinns positiv särbehandling, finansiellt stöd och uppmuntran till kvinnor att söka tjänster. Trots att könsfördelningen långsamt blir jämnare kvarstår många hinder för att uppnå en jämställd högskola. Kartläggningar gjorda vid lärosäten visar bl.a. på ojämlika arbetsvillkor mellan kvinnor och män.

I årsredovisningarna uppmärksammas den sneda könsfördelningen bland personer på led- ande befattningar och behovet av insatser lyfts fram. Ledarskaps- och mentorsprogram för kvinnliga chefer och ledare liksom nätverk för kvinnliga ledare ses som viktiga instrument. Lärosätena pekar på att det främsta hindret för att nå jämställdhet är rådande maktstrukturer och betonar vikten av kunskap och medvetenhet om jämställdhetsfrågor.

Flera lärosäten arbetar aktivt för att genus- perspektiv skall genomsyra all utbildning. För att så skall ske krävs att lärare har god kunskap i genusfrågor, vilket också betonas av lärosätena. Jämställdhets- och genuskunskap ingår i de flesta högskolepedagogiska utbildningar och även i många forskarhandledarutbildningar. Nationella sekretariatet för genusforskning noterar ett väx- ande intresse för genuskunskap och ett snabbt växande antal doktorsavhandlingar med genus- perspektiv. Sekretariatet har tillsammans med Högskoleverkets jämställdhetsråd fortsatt att ge ut skriftserien om genusperspektiv inom olika ämnen.

139

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Analys och slutsatser

Regeringen ser med oro på den sneda köns- fördelningen inom många utbildningar i hög- skolan. De könsstereotypa mönstren måste brytas för att åstadkomma jämställdhet i såväl högskolan som samhället i stort. Det är därför betydelsefullt att universiteten och högskolorna åstadkommer förändringar på detta område. En viktig aspekt för ökad medvetenhet och kunskap är genusperspektiv i såväl högskolepedagogisk som övrig utbildning. Regeringen anser också att stora insatser måste göras för att öka andelen kvinnor bland professorer och på andra ledande befattningar.

För universitet och högskolor med veten- skapsområde avser regeringen att i reglerings- brev för 2005 fastställa rekryteringsmål för kvinnliga professorer under perioden 2005–2008. För övriga högskolor avser regeringen att fast- ställa motsvarande rekryteringsmål gemensamt för lektorer och professorer.

8.2.10 Likabehandlingslagen

Diskrimineringsskyddet för studenter i högskolan har stärkts genom lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Lagen som trädde i kraft den 1 mars 2002, syftar till att skydda studenter och sökande till hög- skolan mot trakasserier och diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell lägg- ning och funktionshinder. Enligt lagen skall uni- versitet och högskolor bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja studenternas lika rättigheter och vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon student utsätts för trakasserier.

Varje lärosäte skall årligen upprätta en plan som skall innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att främja studenters lika rättigheter oavsett könstillhörighet, etnisk till- hörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder samt för att förebygga och förhindra trakasserier. Planen skall även innehålla en redogörelse för planerade åtgärder under det kommande året. I efter- följande års plan redovisas hur de planerade åt- gärderna har genomförts.

Flertalet universitet och högskolor har i enlig- het med lagen fastställt likabehandlingsplaner

och även fastställt organisationen kring arbetet för likabehandling. Många lärosäten har tagit fram handlingsplaner för institutionerna och klargjort handläggningsrutiner för diskrim- ineringsärenden. Mycket av arbetet under året har handlat om informationsinsatser gentemot såväl studenter som personal och personalens kompetensutveckling. Till de vanligaste åtgärd- erna enligt likabehandlingsplanerna hör insatser för studenter med funktionshinder. Kartlägg- ningar av studenternas upplevelser av olika former av trakasserier har genomförts eller på- börjats och ses många gånger som en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

8.2.11 Kompetensförsörjning

Myndigheternas kompetensförsörjning skall säkerställa att det finns personal med rätt kompetens för att uppnå verksamhetens mål, på både kort och lång sikt. Myndigheterna har själva ansvar för att trygga kompetensförsörj- ningen genom att attrahera, rekrytera och behålla den kompetens som behövs för att tillgodose högt ställda krav på kvalitet, effektivitet, rättssäkerhet, tillgänglighet och till- mötesgående.

Antalet anställda inom universitet och högskolor var 53 100 (heltidsekvivalenter) 2003, vilket utgör ungefär en fjärdedel av all statligt anställd personal. Exklusive doktorander var antalet anställda 43 900, vilket innebär en ökning med 3 procent jämfört med 2002.

År 2003 uppgick den forskande och under- visande personalen inom universitet och högskolor till 22 000 anställda (heltidsekviva- lenter). Ungefär hälften av dessa har en doktor- sexamen. Den forskande och undervisande per- sonalen ökade med 4,2 procent under 2003 dvs. ungefär i samma takt som antalet helårsstudenter (4,4 procent).

Personalens genomsnittsålder är 44 år vid universitets-, högskole- och forskningsmyndig- heterna (härefter kallat högskolemyndigheterna) jämfört med 45 år vid samtliga statliga myndig- heter. Vid lärosäten med forskarutbildning utgör dock doktoranderna en stor grupp bland de yngre anställda. Andelen av personalen som är 55 år eller äldre är marginellt lägre inom hög- skolesektorn än inom statliga myndigheter totalt (25 respektive 26 procent).

140

Personalomsättningen inom högskolemyndig- heterna är något större än för samtliga statliga myndigheter. Åldersstrukturen vid ett flertal lärosäten karaktäriseras av att det finns många äldre och många yngre, men få i mellanåldrarna. Detta hänger ihop med den stora expansionen av högskolan som ägde rum under 1960-talet och början av 1970-talet samt den senare expan- sionen under 1990-talet. Andelen av personalen som har utländsk bakgrund är betydligt högre inom högskolesektorn än inom staten som helhet, 17,9 procent respektive 10,4 procent.

Flera lärosäten har svårigheter att rekrytera personal inom vissa områden, t.ex. lärare inom vård- och omsorgsutbildningar. I samband med de stora pensionsavgångarna som inleds inom ett par år väntas rekryteringssvårigheterna öka. Högskoleverket konstaterar i rapporten Det framtida behovet av lärare vid universitet och högskolor (reg.nr 63-1608-03) att inom vissa områden, exempelvis rättsvetenskap, vård- och omsorgsutbildningar och vissa humanistiska ämnen, kommer generationsskiftet att bli känn- bart, eftersom återväxten av lärare och forskare kommer att vara betydligt mindre än det antal som pensioneras. Det ökade antalet pensions- avgångar beräknas dessutom sammanfalla med att antalet ungdomar som uppnår högskoleålder ökar markant.

Lärosätena är väl medvetna om dessa problem och har vidtagit åtgärder för att minska eller av- hjälpa dem. En strategi är att värna om den egna arbetsmiljön för att behålla kvalificerad personal. Här ingår kompetensutveckling med möjlighet till forskarutbildning och annan utbildning inom ramen för anställningen, ökade forsknings- möjligheter för lektorer, riktade satsningar på att öka andelen kvinnor på ledande befattningar, lönepolicy samt policyprogram och handlings- planer för jämställdhet och mångfald. En breddning av arbetsuppgifterna, pedagogisk ut- bildning och utbildning i genuskunskap samt jämställdhets- och mångfaldsfrågor ingår också i arbetet med att förbättra arbetsmiljön.

Lärosätena rapporterar samtidigt att ökad arbetsbelastning på såväl administrativ som undervisande personal har medfört en ansträngd arbetssituation. Inom universitets-, högskole- och forskningssektorn är sjukfrånvaron trots detta med sina 3,6 procent lägre än genomsnittet för statliga myndigheter totalt, där andelen är 4,8 procent enligt uppgifter till Arbetsgivarverket. Variationerna mellan lärosätena är dock stora.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Analys och slutsatser

De flesta lärosäten är väl medvetna om ökade rekryteringssvårigheter på grund av både kom- mande pensionsavgångar och konkurrens från andra arbetsgivare. Regeringen ser det som ytterst angeläget att lärosätena fortsätter att vidta åtgärder för att säkra kompetensför- sörjningen av personal på kort och lång sikt och i detta arbete även beaktar jämställdhetsper- spektivet. En stor del av lärosätenas mål för kompetensförsörjningen för 2003 har uppfyllts. I ett längre perspektiv kan det dock komma att uppstå kompetensförsörjningsproblem inom vissa områden. Det är därför angeläget att de mål för kompetensförsörjning som samtliga läro- säten upprättar följs upp även fortsättningsvis så att kompetensförsörjningen på längre sikt säker- ställs.

8.2.12 Miljöledningsarbete

Statsförvaltningens miljöarbete skall utvecklas till ett föredöme när det gäller att uppnå en eko- logiskt hållbar utveckling. Regeringen har därför givit de flesta statliga myndigheter i uppdrag att införa miljöledningssystem som ett verktyg för att förbättra och organisera miljöarbetet. Införande av miljöledningssystem innebär att myndigheterna integrerar miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten och sätter mål för miljö- arbetet.

Universitet och högskolor har sedan 1997 i uppdrag att införa miljöledningssystem, vilket innebär att genomföra en miljöutredning, ident- ifiera betydande miljöaspekter i verksamheten, fastställa miljöpolicy och miljömål för arbetet samt genomföra revisioner för kontinuerliga förbättringar.

Universitet och högskolor skall årligen åter- rapportera uppdraget avseende miljölednings- system till regeringen. Av 35 lärosäten har 32 in- kommit med redovisning för 2003. Av redo- visningarna framgår att alla svarande lärosäten utom ett har fastställt en miljöpolicy och att nästan var fjärde lärosäte har inkluderat miljö- ledningsarbete i verksamhetsplaner eller mot- svarande.

Fokus i lärosätenas miljöledningsarbete ligger fortfarande på den direkta miljöpåverkan som t.ex. energiförbrukning, transporter och avfalls- frågor. Den indirekta miljöpåverkan, som upp-

141

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nås genom lärosätenas huvuduppgifter – utbild- ning, forskning och samverkan med det om- givande samhället – omfattas i något mindre grad av miljöledningsarbetet. Tre av fyra lärosäten har inkluderat utbildning i miljöledningsarbetet men endast hälften har tagit med forskningen bland verksamhetens betydande miljöaspekter.

Under 2003 har delar av Göteborgs universi- tet certifierats enligt International Organization for Standardization (ISO) 14001 och Eco Management and Audit scheme (EMAS). Hög- skolan i Gävle siktar mot en certifiering under 2004.

Analys och slutsatser

Av rapporteringen kan en tydlig utveckling av miljöledningsarbetet vid lärosätena utläsas. Allt fler arbetar t.ex. med miljömål och antalet inter- na revisioner av miljöledningssystemen har ökat. Sedan ett flertal år har vissa högskolor certi- fierats enligt internationella standarder och regelverk för miljöledningssystemets utformning och innehåll.

8.3Särskilda frågor

8.3.1Anslagsberäkningar

Lärosätenas anslag och anslagsposter för grund- utbildning och forskning har för budgetåret 2005 pris- och löneomräknats med 1,01 procent.

Samtliga universitet och högskolor har sedan budgetåret 2002 erhållit särskilda medel för hög- skolepedagogisk utbildning av lärare. Medlen har anvisats under en särskild anslagspost under res- pektive lärosätes grundutbildningsanslag. Dessa medel har från och med budgetåret 2005 förts till respektive lärosätes takbelopp. Se vidare kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Pedagogisk för- nyelse.

8.3.2Ersättningsbelopp

Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer bör för budgetåret 2005 vara:

Tabell 8.9 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer

Kronor

Utbildningsområde	Ersättning för en	Ersättning för en
	helårsstudent	helårsprestation
Humanistiskt, teologiskt, juridiskt,
samhällsvetenskapligt	17 217	16 958

Naturvetenskapligt, tekniskt,
farmaceutiskt	43 431	37 421

Vård	48 241	41 783

Odontologiskt	39 893	46 471

Medicinskt	53 908	65 572

Undervisning 1	31 490	37 086
Övrigt 2	36 441	29 602
Design	128 583	78 342

Konst	182 547	78 372

Musik	110 932	70 141

Opera	264 364	158 146

Teater	255 635	127 329

Media	260 874	208 971

Dans	179 788	99 343

Idrott	93 688	43 356

1Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhetsförlagd utbildning.

2Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Grafiska institutet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms universitet.

142

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9 Studiestödsverksamhet

Samtliga anslag presenteras under utgiftsområde 15.

myndigheternas respektive regleringsbrev eller i särskilda riktlinjer.

9.1

Omfattning

9.2

Insatser

Studiestödsverksamheten finansierar i huvudsak studerandes levnadsomkostnader under utbild- ning.

Syftet med studiestödet är att personer skall kunna studera utan att begränsas av sina ekono- miska resurser eller av funktionshinder.

Verksamheten rymmer flera olika stödformer som består av bidrag och lån. Stöden är till stor del generella och vissa av dem är renodlade bi- drag. Utgifterna på statsbudgeten för verksam- heten beräknas uppgå till cirka 21 miljarder kronor årligen och utgör främst transfereringar i form av bidrag. Studielånen finansieras genom upplåning i Riksgäldskontoret (RGK). Upplå- ningen uppgick till 120 miljarder kronor under 2003. Utgifter för ränte- och avskrivningskost- nader belastar dock statsbudgeten. Drygt 900 000 studerande får någon form av studiestöd årligen. Under 2003 hade drygt 1,4 miljoner låntagare en studieskuld. Stöden hanteras av Centrala studiestödsnämnden (CSN), Överkla- gandenämnden för studiestöd (ÖKS), Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), Specialpedagogiska institutet (SIT), Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB), Lands- organisationen i Sverige (LO) och Tjänstemän- nens centralorganisation (TCO).

Målen för de myndigheter som har att hantera studiestöden är att upprätthålla en god balans mellan effektiv ärendehantering, god service och hög rättsäkerhet. Specifika mål uppställs i

9.2.1Insatser inom verksamhetsområdet

Perioden 1997 – 2002 kännetecknades av en kraftig expansion inom både den grundläggande högskoleutbildningen och vuxenutbildningen. De senaste årens reformer på studiestöds- området syftar till att få ett väl fungerande studiestöd som svarar mot den utbyggda ut- bildningskapaciteten. Det nuvarande studie- medelssystemet infördes den 1 juli 2001. Det är ett samlat studiestöd för studerande på såväl grundskole- och gymnasienivå som högskole- och annan eftergymnasial nivå. För att underlätta övergången till det nya systemet har särskilda övergångsbestämmelserna gällt fram till halvårs- skiftet 2003. Samtidigt med reformen förändra- des stödet vid kortare studier. Under 2003 har studiemedelssystemet kompletterats med ett nytt rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. En ny myndighet, ÖKS, inrättades 2001 i syfte att stärka rättssäkerheten för de studerande. Vidare flyttades administrationen av korttidsstödet från CSN till LO, TCO och Sisus.

Studiehjälp

Syftet med studiehjälpen är att minska be- tydelsen av ekonomiska, geografiska och sociala hinder för gymnasiala studier. Studiehjälpen be-

143

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

står av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Stöd lämnas för utbildning på gymnasial nivå i regel fr.o.m. kvartalet efter det att den studerande fyllt 16 år t.o.m. det första kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år. Inackorderingstillägg kan lämnas till studerande som är yngre. Studiehjälp lämnas fr.o.m. den 1 januari 2003 under tio månader per år, i stället för som tidigare under nio månader.

Studiebidraget följer beloppsmässigt det all- männa barnbidraget och uppgår för närvarande till 950 kronor per studiemånad. Hem- kommunen har ansvaret för att ge ekonomiskt stöd till elever inom det offentliga skolväsendet som behöver inackordering. Elever vid läro- anstalter och utbildningar utanför det offentliga skolväsendet (folkhögskolor, fristående gymnasieskolor, riksinternatskolor m.fl.) som behöver inackordering kan i stället få inackorderingstillägg enligt studiestödslagen. Extra tillägg kan efter ansökan lämnas till elever från inkomstsvaga hushåll.

Under 2003 har studiehjälpen varit föremål för översyn. Studiehjälpsutredningens betän- kande, Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU 2003:28), har remissbehandlats under 2003. Som ett led i beredningsarbetet av betänkandet har en promemoria, Ett nytt studie- stöd till unga studerande (dnr U2004/418/SV), utarbetats inom Regeringskansliet. Pro- memorian har remissbehandlats.

Studiemedel

Studiemedel, i form av bidrag och lån, skall verka rekryterande och därmed bidra till att fler deltar i utbildning. Stödet skall ha en utjämnande verkan mellan individer och grupper i befolkningen och bidra till ökad social rättvisa. Studiemedel skall ha en god effekt på samhällets ekonomiska hus- hållning över tid. Avsikten med studiemedels- systemet är att alla studerande, oavsett utbildningsnivå, skall kunna finansiera sina studier med studiemedel.

Studiemedlet, i dess nuvarande utformning, är ett samlat stöd som omfattar studerande på högskole- och annan eftergymnasial nivå samt vuxna studerande (20 år och äldre) på grundskole- och gymnasienivå. Till den senare gruppen hör studerande i bl.a. kommunal och statlig vuxenutbildning samt folkhögskolor. Systemet är generellt till sin karaktär, vilket inne-

bär att alla som uppfyller vissa grundläggande villkor har rätt till stödet.

Studiemedel består av en bidragsdel och en lånedel. Bidragsdelen är skattefri och pensions- grundande. Totalbeloppet är knutet till prisbasbeloppet och för 2004 är beloppet 1 725 kronor per vecka. Det finns två bidragsnivåer: en generell och en högre nivå. Det generella bi- draget uppgår till 34,5 procent av totalbeloppet (593 kronor per vecka för 2004). Det högre bi- draget, som lämnas inom en begränsad resurs- ram för studier främst på grundskole- och gymnasienivå till studerande som är minst 25 år, uppgår till 82 procent av totalbeloppet (1 414 kronor per vecka för 2004).

Studiemedlets totalbelopp lämnades oför- ändrat i samband med studiemedelsreformen. Däremot ändrade CSN utbetalningen av stödet från nio till tio tillfällen per studieår.

Det högre bidraget lämnas fr.o.m. den 1 januari 2004 inte längre för studier på gym- nasial nivå till dem som redan har en treårig gymnasial utbildning. De studerande erbjuds i stället det generella bidraget vid repetitions- och kompletteringsstudier.

Nuvarande studiemedelssystem har varit i bruk i tre år. Vissa smärre regeljusteringar har gjorts under denna period. CSN har på uppdrag av regeringen gjort en uppföljning av reformen. I uppdraget betonades att myndigheten skulle följa utvecklingen av reformen, framför allt de nya inslagen i systemet, men att systemet skulle ligga fast. Rapporten lämnades under våren 2004. Myndigheten framför i denna vissa förslag till regeländringar som nu bereds i Regerings- kansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med vissa förslag avseende bl.a. åter- betalningsreglerna. CSN har också till regeringen redovisat principerna för fastställande av studiemedelsbelopp för studielån vid studier utomlands.

Vidare gav regeringen CSN i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna i de äldre återbetalningssystemen för utlandsboende. Uppdraget har redovisats i en rapport som har remissbehandlats under våren 2004. Regeringen avser att återkomma med förslag i denna fråga till riksdagen.

Regeringen har, efter förslag från Folkbildningsrådet samt Tolk- och översättarinstitutet, beslutat att utbildningar vid folkhögskola till tolk mellan hörande och barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och

144

hörselskadade i studiestödshänseende skall betraktas som eftergymnasiala. Ändringen syftar till att studerande vid dessa utbildningar skall kunna få studiemedel under hela utbildnings- tiden. Förändringen gäller från och med den 1 juli 2004.

ÖKS har i en skrivelse till regeringen före- slagit vissa förtydliganden av bestämmelserna som rör bedömning av tidigare utländsk utbildning vid beviljning av studiemedel. Skri- velsen kommer efter remissbehandling att beredas inom Regeringskansliet.

Rekryteringsbidrag

Sedan den 1 januari 2003 kompletteras studie- medelssystemet med ett rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Rekryteringsbidraget har inte inordnats i studiemedelssystemet, men harmonierar i stora delar med detta. Bidraget är avsett att användas inom ramen för kommunens uppsökande verksamhet för att stimulera kort- utbildade vuxna som är eller riskerar att bli arbetslösa eller som på grund av funktionshinder behöver extra tid för att uppnå studiemålen. Rekryteringsbidraget kan lämnas till personer som är minst 25 år för studier på grundskole- och gymnasienivå. Personer som under de senaste fem åren har studerat med studiestöd kan inte komma ifråga för stödet. Bidraget, som får lämnas under högst 50 veckor, är skattefritt och pensionsgrundande. Bidraget lämnas med ett generellt belopp som motsvarar vad som maximalt kan utgå i form av studiebidrag och studielån i studiemedel. Beloppet uppgår under 2004 till 1 725 kronor per vecka. Även ett högre bidragsbelopp kan i vissa fall utgå som under 2004 uppgår till 2 114 kronor per vecka. Bidraget handhas och beslutas delvis av sökandens hem- kommun, delvis av CSN. Hemkommunen, vars ställningstagande är bindande för CSN, bedömer om den sökande tillhör målgruppen för bidraget medan CSN beslutar om övriga villkor för bi- draget är uppfyllda. Bidraget lämnas inom en be- gränsad resursram.

Skolverket, som haft regeringens uppdrag att utvärdera rekryteringsbidraget, har under våren 2004 lämnat en rapport om det första årets erfarenheter.

För att minska risken för friställning och samtidigt stärka kompetensen inom den av kommuner eller landsting finansierade verksam-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

heten inom vård, skola och omsorg, ges 6 000 personer möjlighet att under perioden den 1 juli 2004 – 31 december 2005 studera under 40 veckor på halvtid inom kommunal vuxen- utbildning eller högskola. Utbildningen skall kunna kombineras med fortsatt arbete på halv- tid, s.k. kombinationsutbildning, och deltagarna är berättigade till rekryteringsbidrag för halvtids- studier. På så sätt avlastas den kommunala ekonomin samtidigt som kommunerna får ett stöd för sin långsiktiga kompetensförsörjning.

Vuxenstudiestöd

Studiestödsformerna särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) och särskilt vuxenstudiestöd för arbets- lösa (SVUXA) upphörde i och med studiestöds- reformen den 1 juli 2001, men lämnades enligt övergångsbestämmelser t.o.m. den 30 juni 2003.

Korttidsstöd

Avsikten med bidrag vid korttidsstudier är att via uppsökande verksamhet rekrytera kort- utbildade till studier av mindre omfattning för att på så sätt skapa intresse och förutsättningar för en fortsatt längre kompetenshöjande ut- bildning.

Bidrag kan lämnas vid studier i mindre om- fattning, dels på grundskole- eller gymnasienivå, dels vid studier om funktionshinder. Vidare kan bidrag lämnas vid studier i vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Stöd lämnas i form av korttidsbidrag, internatbidrag eller bidrag per dag eller timme till studerande inom särvux. Sisus handhar bidraget i den del det avser studier inom särvux och studier som rör funktions- hinder eller som är särskilt anpassade för studerande med funktionshinder. LO och TCO administrerar stöden i övrigt.

Bidraget vid korttidsstudier och bidraget till studerande inom särvux lämnas per dag med ett belopp som är knutet till prisbasbeloppet. År 2004 motsvarar detta 640 kronor. Internat- bidraget lämnas per dygn med den faktiska kostnaden, dock högst med 393 kronor för 2004.

145

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

TUFF-ersättning

Statsbidrag för teckenspråksutbildning, s.k. TUFF – ersättning, kan lämnas för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk. En del av statsbidraget hanteras av Specialpedagogiska institutet och avser an- ordnandet av utbildningen. Den andra delen av- ser ersättning till deltagare i utbildningen. Sådan ersättning kan utgå med 75 kronor per timme under vilken deltagaren förlorar arbetsinkomst eller motsvarande på grund av deltagandet i ut- bildningen. Dessutom kan resekostnads- ersättning utgå. CSN hanterar bidraget.

Bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag)

Till studiestödet räknas också bidrag enligt förordningen om bidrag till vissa funktions- hindrade elever. Detta bidrag, som administreras av CSN, lämnas till elever dels i utbildning för döva eller hörselskadade, dels i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ung- domar. Bidrag lämnas för resor, kost och logi samt även för sådana särskilda kostnader i sam- band med studierna som är merkostnader på grund av funktionshindret. Det lämnas endast för den del av kostnaderna som överstiger den ersättning eleven får i form av sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Utredningsförslag om förändringar inom studiestödsverksamheten

Studiesociala utredningen

En särskild utredare har haft i uppdrag att göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika utbildnings- nivåer under den samlade studietiden inklusive studieuppehåll. Uppdraget har bl.a. inneburit att kartlägga studiemedelssystemets samspel med andra trygghetssystem. Utredningen har även haft i uppdrag att analysera förutsättningarna för att underlätta den ekonomiska situationen för studerande som är familjeförsörjare genom att införa ett barntillägg till studerande. Den studie- sociala utredningen har slutfört sitt uppdrag och i december 2003 överlämnat betänkandet Studerande och trygghetssystemen (SOU

2003:130) till regeringen. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.

Studiehjälpsutredningen

Som tidigare nämnts har studiehjälpen för elever i gymnasieskolan varit föremål för översyn. Stu- diehjälpsutredningens betänkande, Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU 2003:28), har remissbehandlats under 2003. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Internationella frågor

Studiestöd betraktas enligt EG-rätten som en social förmån. De närmare förutsättningar som styr prövningen av rätten till svenskt studiestöd är främst rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rör- lighet inom gemenskapen och domstolspraxis. I förordningen finns en grundläggande regel om likabehandling i fråga om sociala förmåner. Mig- rerande arbetstagare och egenföretagare som är medborgare i ett medlemsland, skall i ett annat medlemsland ha rätt till samma sociala förmåner, dvs. även studiemedel, som landets egna med- borgare. Unionsmedborgarens familjemedlem- mar omfattas också av likabehandlingen. Regel- verket på detta område har varit föremål för en översyn och ett nytt direktiv om fri rörlighet för unionsmedborgare och deras familjer har nyligen antagits. Avsikten har varit att samla befintlig lagstiftning i en enda rättsakt och därigenom upprätta ett enda system som är tillämpligt på alla kategorier av personer (arbetstagare, egenfö- retagare, studenter, icke-yrkesverksamma) samt att beakta EG-domstolens praxis. Även i andra EG-direktiv berörs frågor kring studiestödet. Anpassningar i det nationella regelverket på studiestödsområdet kan därför bli aktuella, t.ex. vad gäller möjligheten att studera utomlands med studiemedel.

Studiestödsadministration

För CSN har de stora strukturella förändring- arna inom studiestödsverksamheten under de senare åren inneburit att studiestödet blivit enklare att administrera. Möjligheten till maski- nell hantering av ärenden har ökat. CSN har därför under 2003 infört en ny kontors- organisation och verksamheten bedrivs nu vid 13

146

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kontor förutom huvudkontoret i Sundsvall. Syftet har varit att öka kostnadseffektiviteten och rättssäkerheten men samtidigt bibehålla en hög service. Omstruktureringarna har också syftat till att finna långsiktiga lösningar och väl fungerande arbetssätt inom telefonservicen.

CSN har i en skrivelse till regeringen redovisat ett förslag till en försöksverksamhet med 24- timmarsmyndighet. Ambitionen är att på sikt kunna erbjuda allmänheten elektroniska tjänster inom hela myndighetens verksamhetsområde. Frågan har anknytning till möjligheten att utföra självbetjäningstjänster och via Internet få tillgång till personuppgifter och annan information samt utföra vissa rättshandlingar. Frågan bereds nu i Regeringskansliet. Myndigheten har också i en skrivelse redovisat ett förslag till en försöks- verksamhet med förskottsutbetalning av studie- medel. Även detta förslag bereds vidare i Regeringskansliet.

Vidare har CSN med anledning av ett regeringsuppdrag redovisat omfattningen av myndighetens studiesociala verksamhet bortsett från beviljning, utbetalning och återbetalnings- verksamhet. Myndigheten har även under året lämnat en rapport om verksamheten som bedrivs kring personskadeskyddet.

Regeringen gav i maj 2003 LO, TCO och Sisus i uppdrag att gemensamt genomföra ett ut- vecklingsarbete i syfte att finna samordnings- och effektivitetsvinster i hanteringen av korttids- stöden. Uppdraget redovisades den 30 december 2003.

ÖKS har löpande hållit regeringen informerad om sina iakttagelser i samband med tillämp- ningen av reglerna för studiestöd.

9.2.2Insatser inom andra verksamhetsområden

Under studietiden fungerar studiestödssystemet tillsammans med andra trygghetssystem. För- ändringar i ett trygghetssystem får ofta följd- verkningar inom andra områden. Vissa anpassningar har under året därför gjorts i reg- lerna för studiestöd till följd av reformer och förändringar på andra områden.

147

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.3Resultatbedömning

9.3.1	Resultat

Tabell 9.1	Antal studiestödstagare och utbetalda belopp 2003 för vissa studiestöd1
Studiestöd/studiestödstagare		Antal	Antal	Antal	Antal	Varav kvinnor	Utbetalt bidrag	Utbetalt i lån
		2000	2001	2002	2003	2003	2003 (mnkr)	2003 (mnkr)
Studiehjälp		386 453	388 490	398 721	408 722	48,7 %	3 059,2	-

Studiemedel		419 771	436 083	472 879	467 076	60,0 %	7 935,52	11 621,2

varav

Grundskolenivå		12 090	16 228	20 232	17 197	68,9 %	302,5	82,0

Gymnasienivå		92 719	94 791	110 868	100 257	63,2 %	1 679,2	1 254,0

Eftergymnasial nivå		282 075	293 120	310 639	320 227	58,6 %	5 582,2	8 895,8

Utlandsstudier		32 887	31 884	31 140	29 395	62,5 %	371,6	1 389,5

Studiemedelsräntor och
avskrivningar		-	-	-	-	-	5 094,3	-

Rekryteringsbidrag		-	-	-	21 388	71,0 %	894,2	-

Vuxenstudiestöd3		153 830	114 114	56 071	16 593	74,3 %	193,2	24,4
varav

UBS		68 049	50 469	34 668	12 162	74,1 %	73,1	-

SVUX		26 308	22 257	8 946	2 193	77,3 %	70,3	14,8

SVUXA		52 188	36 531	10 359	1 708	72,2 %	43,0	8,6

NT-SVUX4		5 727	3 635	1 391	355	60,9 %	2,6	0,7
Särskilt vuxenstudiestöd vid
vissa lärarutbildningar		1 558	1 222	707	175	93,7 %	4,2	0,4

Totalt		960 054	938 687	927 671	913 779	55,6 %	17 176,4	11 646

Källa: CSN, Årsredovisning, 2000 till 2003 samt CSN:s databas.

1Antalet stödtagare redovisade för olika skolformer är högre än en nettoräknad redovisning eftersom en person kan ha läst på flera skolformer under en period och räknats under varje skolform. Beloppen är exkl. avgifter för statlig ålderspension.

2Beloppet är hämtat från CSN:s produktionssystem och avviker något från utfall enl. Årsredovisning för staten (7 906,1 mnkr).

3Jämförelser med tidigare statistik över antalet studerande per utbildningsnivå är inte fullt ut jämförbar, beroende på att SVUX och SVUXA har avskaffats och att det högre bidraget i studiemedelssystemet har tillkommit.

4Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

De siffror som redovisas i detta kapitel kommer om inget annat anges från CSN:s årsredovisning 2003.

Under verksamhetsåret 2003 fick drygt 900 000 studerande studiestöd. Under året fick, utöver de studerande som redovisas i tabellen, cirka 11 500 personer bidrag vid korttidsstudier och cirka 1 100 högskolestuderande med syn- skada eller läshandikapp erhöll studielitteratur. Vidare fick närmare 260 föräldrar bidrag till kostnader för utbildning i teckenspråk och cirka 430 gymnasieelever med funktionshinder fick bidrag till kostnader för studier vid riks- gymnasierna.

Unga studerande på gymnasienivå

Studiehjälp

Studerande under 20 år som läser på gymnasial nivå kan få studiehjälp. Under 2003 lämnades studiehjälp till cirka 400 000 studerande, vilket är en ökning med cirka tre procent jämfört med föregående år. Ökningen av antalet studerande som fått studiehjälp är starkt förknippad med befolkningsutvecklingen i åldrarna 16-19 år. Drygt 98 procent av de elever som avslutar grundskolan går direkt vidare till gymnasiala studier.

Antalet studerande som fick inackorderings- tillägg var cirka 7 800, vilket är en ökning med drygt 13 procent jämfört med 2002. Det ökade behovet av inackorderingstillägg kan till stor del förklaras av att antalet friskolor har ökat under de senaste åren.

148

Det behovsprövade extra tillägget lämnades till närmare 16 500 studerande, vilket är en minskning med cirka fem procent jämfört med föregående år.

Av det totala antalet studerande som haft studiehjälp var 49 procent kvinnor. De allra flesta studerande med studiehjälp, närmare 97 procent, återfanns inom gymnasieskolan medan ett litet antal studerande fick studiehjälp för studier inom bl.a. folkhögskola och kommunal vuxenutbildning.

Utgiften för studiehjälp uppgick under budgetåret 2003 till cirka 3 100 miljoner kronor.

CSN har under året presenterat en forsk- ningsrapport, Studiehjälp – utbildningspolitiskt medel och välfärdspolitiskt mål, där stödets mål- uppfyllelse analyserats.

Bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag)

RG-bidrag lämnas för kostnader vid viss gymna- sieutbildning för döva och hörselskadade elever vid riksgymnasierna i Örebro samt till svårt rörelsehindrade elever i särskilt anpassad utbild- ning. Under 2003 fick drygt 400 studerande sådant bidrag. Utgiften för RG-bidraget uppgick under året till cirka 30 miljoner kronor.

Vuxna studerande på grundskole- och gymnasienivå

Studiemedel

Studerande över 20 år på grundskole- och gymnasienivå kan få studiemedel. Studiemedel utgår med en generell eller högre bidragsnivå. Under 2003 fick närmare 17 200 studerande studiemedel för studier på grundskolenivå, vilket är en minskning med cirka 14 procent jämfört med 2002. Av de studerande på grundskolenivå fick drygt hälften studiemedel med den högre bidragsnivån.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2 Antal studerande med studiemedel (högre bidraget) grundskole- och gymnasienivå1

	2002	2003
Grundskolenivå

Studiebidrag 82 %	10 958	9 385

Lån 18 %	4 620	3 568

Gymnasienivå

Studiebidrag 82 %	36 539	30 472

Lån 18 %	24 032	19 286

Totalt

Studiebidrag 82 %	47 497	39 857

Lån 18 %	28 652	22 854

1 Antalet studiemedelstagare redovisade för olika nivåer är högre än en nettoräknad redovisning eftersom en person kan ha läst på flera nivåer under en period och räknats under varje nivå.

Närmare 100 300 personer fick studiemedel för studier på gymnasienivå under 2003. Det är en minskning med drygt nio procent jämfört med föregående år. Regeringen bedömer att den minskade efterfrågan på studiemedel bland vuxenstuderande beror på ett minskat antal ut- bildningsplatser.

Av de vuxna studerande på gymnasial nivå fick cirka 30 procent studiemedel med den högre bi- dragsnivån. Av de studerande på gymnasial nivå läser 68 procent inom kommunal vuxen- utbildning medan övriga är fördelade på folk- högskola, gymnasieskola, basår vid universitet och högskolor samt kompletterande utbild- ningar.

Utgiften för studiebidrag till vuxna studerande på grundskole- och gymnasienivå har under budgetåret 2003 uppgått till cirka 2 000 miljoner kronor.

Lånebenägenheten, dvs. antalet personer som tar lån i förhållande till antalet studerande som har rätt till bidrag, sjönk något jämfört med tidigare år bland de studerande på grundskole- och gymnasienivå. Under 2003 tog närmare 64 procent av de studerande lån.

Tilläggslån lämnades under 2003 till närmare 250 studerande på grundskolenivå, vilket är en minskning med cirka 100 personer jämfört med föregående år. På gymnasial nivå lämnades tilläggslån till cirka 4 900 studerande, vilket är en minskning med 17 procent jämfört med 2002. Även antalet studerande som fick merkostnads- lån minskade under 2003. Endast 28 studie- stödstagare på grundskolenivå lämnades sådant lån. På gymnasial nivå fick cirka 3 800 studerande merkostnadslån, vilket är en minsk- ning med 16 procent jämfört med föregående år.

149

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Rekryteringsbidrag

Studerande som är minst 25 år och som läser på grundskole- eller gymnasienivå kan i vissa fall få rekryteringsbidrag. Rekryteringsbidraget kan utgå med ett generellt eller ett högre belopp. Under 2003 fick cirka 21 000 vuxenstuderande rekryteringsbidrag, varav cirka 4 100 fick bidrag för studier på grundskolenivå, cirka 14 600 för studier på gymnasienivå och närmare 2 700 för studier på båda nivåerna. Drygt 53 procent av de studerande fick det högre beloppet. Majoriteten, närmare 92 procent, studerade inom kommunal vuxenutbildning. Drygt 29 procent av bi- dragstagarna var män. Av det totala antalet studerande med rekryteringsbidrag under 2003 har närmare 75 procent rekryterats från mål- gruppen arbetslösa, drygt 22 procent från gruppen som riskerar arbetslöshet och närmare tre procent från gruppen personer med funktionshinder som behöver extra studietid för att uppnå studiemålen. De allra flesta, 93 procent, har läst på heltid. Endast två procent har valt en studietakt på 20 procent. Den totala utgiften för rekryteringsbidraget under 2003 uppgick till närmare 1 200 miljoner kronor in- klusive statlig ålderspensionsavgift.

Diagram 9.1 Andel studerande med rekryteringsbidrag fördelat per målgrupp 2003

Funktionshinder

Riskerar arbetslöshet 22%

Arbetslösa

75%

Korttidsstöd

Korttidsstöd kan lämnas vid studier i mindre omfattning dels på grundskole- eller gymnasie- nivå, dels vid studier om funktionshinder. Sisus har under 2003 lämnat bidrag till närmare 5 500 studerande, varav cirka 260 studerande inom sär- vux. Av dessa var 60 procent kvinnor. LO har under samma period lämnat bidrag till cirka 5 200 personer, varav 55 procent var kvinnor. TCO lämnade bidrag till cirka 800 personer. Totalt sett har ungefär 11 500 personer fått bidrag till kortare studier under 2003, vilket är en minskning med drygt 5 500 personer jämfört

med 2002.5 Regeringen konstaterar att minsk- ningen av antalet studerande med korttidsstöd i huvudsak beror på att riksdagen under 2002 till- fälligt anslog extra medel för stödet och att denna möjlighet saknades för 2003. Från och med 2004 har riksdagen ökat resurserna med 25 miljoner kronor, varav 1,2 miljoner kronor avser administration av stödet.

Den totala utgiften för korttidsstöden under 2003 uppgick till drygt 37 miljoner kronor.

TUFF - ersättning

Föräldrar till barn som är beroende av tecken- språk kan i vissa fall få ersättning för studier i teckenspråk. Under 2003 fick cirka 260 föräldrar bidrag till kostnader för sådan utbildning. Den totala utgiften för under året uppgick till cirka tio miljoner kronor.

Vuxenstudiestöd

Studiestödsformerna SVUX och SVUXA upp- hörde i och med studiestödsreformen 2001, men lämnades enligt övergångsbestämmelser t.o.m. den 30 juni 2003. Särskilt utbildningsbidrag (UBS) upphörde den 31 december 2002. Den totala utgiften för vuxenstudiestöden under 2003 uppgick till cirka 190 miljoner kronor.

Studerande på eftergymnasial nivå

Studiemedel

Studerande som läser på eftergymnasial nivå kan få studiemedel med en generell bidragsnivå. Studiemedel med en högre bidragsnivå kan dock lämnas för utbildningsprogram som leder till en yrkesteknisk examen, specialpedagogexamen och specialpedagogisk påbyggnadsutbildning.

Under 2003 har antalet studerande med studiemedel på eftergymnasial nivå ökat med närmare 10 000, motsvarande tre procent, till totalt 320 200 personer. Av dessa studerade 92 procent inom grundläggande högskoleutbild- ning. Drygt åtta procent fick studiemedel för annan eftergymnasial utbildning, t.ex. kvalifice- rad yrkesutbildning och kompletterande utbild- ning. Cirka 200 personer fick studiemedel för forskarutbildning. Studiemedel med den högre

5 Uppgifter från LO:s, TCO:s och Sisus årsredovisningar för 2003.

150

bidragsnivån lämnades till cirka 1 200 studerande.

Lånebenägenheten sjönk något under året. Cirka 82 procent av studiemedelstagarna hade lån under 2003 jämfört med cirka 83 procent fö- regående år.

Under 2003 lämnades tilläggslån till cirka 23 500 studerande, vilket är en ökning med cirka 21 procent jämfört med 2002. Merkostnadslån lämnades till närmare 30 000 studerande, vilket är en minskning med cirka nio procent jämfört med föregående år.

Den totala utgiften för studiebidrag på efter- gymnasial nivå under 2003 uppgick till cirka 5 600 miljoner kronor.

Högskolestuderande med studielitteratur

Högskolestuderande med synskada eller annat läshandikapp kan få studielitteratur genom TPB. Under året fick cirka 1 100 studerande studie- litteratur, vilket är en ökning med 26 procent jämfört med föregående år. Den genomsnittliga kostnaden per studerande var närmare 32 000 kronor, vilket är en minskning med cirka 21 procent jämfört med föregående år.6 Den totala utgiften för studielitteratur till högskole- studerande under 2003 uppgick till cirka 27 miljoner kronor.

NT-SVUX m.m.

Under åren 1995-2002 genomfördes en särskild satsning på naturvetenskapliga och tekniska hög- skoleutbildningar med ett förmånligt stöd, särskilt vuxenstudiestöd (NT-SVUX). Satsningen omfattade drygt 10 000 personer. Under 2003 har cirka 350 studerande fått retro- aktiva utbetalningar av stödet.

Syftet med satsningen var dels att öka den tekniska och den naturvetenskapliga kompeten- sen, dels att hantera en arbetsmarknad med hög arbetslöshet.

Högskoleverket och CSN fick 2002 regeringens uppdrag att utvärdera satsningen på NT-SVUX och uppdraget redovisades den 1 oktober 2003. Utvärderingen visar att de som deltog i den hade goda studieresultat och fick ar- bete efter utbildningen. Av det totala antalet studerande i satsningen var 44 procent kvinnor.

6 Uppgift från TPB:s årsredovisning för 2003.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Utvärderingen visar dock att gruppen som nåddes av satsningen var för vid eftersom relativt många av dem som deltog ändå hade tänkt på- börja en sådan utbildning. Det särskilda studie- stödet NT-SVUX får ändå anses haft en bidragande roll när det gäller att locka fler kvinnor till naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar.

I och med studiestödsreformen 2001 av- skaffades det särskilda vuxenstudiestödet till studerande vid vissa lärarutbildningar. Stödet lämnades dock enligt övergångsbestämmelser t.o.m. den 30 juni 2003. Under året fick 175 studerande sådant stöd. Studerande vid dessa ut- bildningar omfattas nu av studiemedelssystemets högre bidragsnivå.

Den totala utgiften för bidrag till studerande med särskilt vuxenstudiestöd vid vissa lärarut- bildningar och NT-SVUX uppgick under året till cirka sju miljoner kronor.

Studerande utomlands

Studiehjälp

Studerande under 20 år kan i vissa fall få studie- hjälp för gymnasiala studier utomlands. Sådant stöd lämnades till 740 studerande under 2003, vilket är en minskning med ungefär tio procent jämfört med föregående år. Sådant stöd lämnas normalt inte för studier vars allmänna inriktning motsvarar svensk gymnasieskola. Den totala ut- giften för studiehjälp vid studier utomlands under året uppgick till cirka fyra miljoner kronor.

Studiemedel

Studiemedel kan lämnas för studier utomlands. Rätten till stöd på gymnasial nivå utanför Norden är dock begränsad. Under 2003 fick cirka 28 800 studerande studiemedel för efter- gymnasiala studier utomlands, vilket är en minskning med sex procent jämfört med 2002. Minskningen avser studerande som på egen hand söker utbildning utomlands, medan antalet studerande på utbytesprogram i stället ökade. Även antalet studerande med studiemedel för gymnasiala studier utomlands minskade under 2003 och uppgick till cirka 600 studerande, vilket är en minskning med cirka 14 procent jämfört med föregående år.

Utgiften för studiebidrag vid eftergymnasiala studier utomlands var cirka 360 miljoner kronor

151

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

under 2003. Motsvarande utgift för studiebidrag vid gymnasiala studier utomlands under året uppgick till sju miljoner kronor.

För samtliga utlandsstuderande med studie- medel var lånebenägenheten i stort sett oför- ändrad jämfört med tidigare år. Drygt 88 procent av de studerande utomlands tog studie- lån. Av det totala antalet utlandsstuderande med studiemedel var 38 procent män.

Återbetalare

Sedan den 1 juli 2001 är tre olika återbetalnings- system i bruk parallellt. Det totala antalet lån- tagare under 2003 var cirka 1,4 miljoner personer. Låntagarnas skuld till CSN uppgick till cirka 160 miljarder kronor, vilket är en ökning med fem procent jämfört med föregående år.

Cirka 200 000 personer har lån enbart i det nya systemet (annuitetslån). Drygt 500 000 personer har lån enbart tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 (studielån) och cirka 350 000 personer har endast lån tagna före 1989 (studiemedel). Närmare 8 500 lån- tagare har lån i alla tre systemen och cirka 250 000 personer har lån i de två senare systemen.

Studiestödsadministration

CSN har under 2003 fortsatt att utnyttja tekniska lösningar i administrationen för att öka effektiviteten. Dessutom har antalet inkomna ärenden till CSN minskat.

De i tabellen redovisade resultaten tyder på att ärendehanteringen har förbättrats. Däremot har telefonservicen där personlig service begärts för- sämrats.

Tabell 9.4 Nyckeltal för CSN:s verksamhet

Tusental och procent

Verksamhet	2000	2001	2002	2003
Antal besök webbsida	1 900	3 200	5 5501	6 300
Antal besök webbsvar	950	1 600	1 990	2 300

Antal besök datasvar	1 300	1 500	1 200	830

Antal telefonsamtal	1 275	1084	1 798	1 757
begär personlig service

Antal besvarade	1 275	1 084	1 382	1 212
telefonsamtal

Andel besvarade samtal	-	-	58	38
inom 3 minuter

Antal ansökningar2	-	757	693	650
- tilldelning

Andel avklarade ärenden	-	55	70	74
inom 3 veckor3
- studiemedel

Andel avklarade ärenden	-	44	52	49
inom 3 veckor -
utlandsstudier

1Korrigering av tidigare redovisade uppgifter i CSN:s årsredovisning för 2002.

2Dessutom administrerar CSN studiebidrag till studerande i gymnasieskolan. Bidrag lämnas utan ansökan. Under 2003 fick cirka 400 000 studerande studiebidrag.

3Uppgiften avser handläggningstid, dvs. den tid som går från det att ärendet kommer in till myndigheten och till dess att beslutet har expedierats.

För att förbättra tillgängligheten har myndig- heten därför, förutom de möjligheter som ut- vecklingen av den moderna tekniken erbjuder med bl.a. självservicetjänster, intensifierat arbetet med att utbilda vidareinformatörer. Därutöver erbjuder CSN regelmässigt service på universitet och högskolor genom att personal från myndig- heten finns tillgänglig i samband med termins- starterna.

Det totala antalet ansökningar om studiestöd har minskat med sex procent. Minskningen gäller för praktiskt taget alla studiestöd. Enligt CSN:s regleringsbrev för 2003 var målen för myndighetens tilldelnings- och återbetalnings- verksamhet att den genomsnittliga tiden för ärendehandläggning skulle kortas. Målet var också att andelen beslut i studiestödsärenden som kan hanteras maskinellt skulle öka. Under året har handläggningstiden för studiemedel för studier i Sverige förkortats från 20 till 17 dagar. Andelen studiemedelsärenden som hanteras helt maskinellt har ökat till totalt 29 procent. För det nya rekryteringsbidraget som i stor utsträckning kunnat hanteras maskinellt, var handläggnings- tiden kortare än en vecka.

CSN administrerar tre parallella åter- betalningssystem. De två senare systemen är svårare att administrera jämfört med det äldsta systemet bl.a. på reglernas utformning. De åter-

152

betalningsskyldiga debiteras ett årsbelopp, som kan sättas ned p.g.a. ett antal trygghetsregler. Andelen låntagare som ansöker om nedsättning av årsbeloppet är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare år. Jämfört med 2001 minskade antalet ärenden avsevärt. Över 90 procent av nedsättningsärendena beslutades inom tre veckor och en majoritet av dessa hanterades ma- skinellt, vilket var en ökning jämfört med 2002.

Studerande som inte haft rätt till det studie- stöd som betalats ut får beslut om återkrav. För närvarande har cirka 100 000 personer någon form av obetalda återkrav.

Enligt CSN:s regleringsbrev för 2003 var målen för myndighetens service och information bl.a. att andelen inkommande samtal som be- svaras och andelen inkommande samtal som be- svaras inom tre minuter skulle öka. Även andelen nöjda kunder skulle öka. Under 2003 har det totala antalet besvarade samtal emellertid minskat med tolv procent och den andel samtal som besvarades inom tre minuter har också minskat. Däremot har utnyttjandet av själv- servicetjänsterna på webbplatsen ökat. Kund- undersökningen som gjordes förra året visar att andelen nöjda kunder är oförändrad jämfört med året dessförinnan.

ÖKS har till uppgift att pröva överklaganden av beslut om studiestöd. Under 2003 inkom drygt 5 300 ärenden, vilket var en ökning med 16 procent jämfört med föregående år. Av de när- mare 6 000 ärenden som hanterades under året beslutades 88 procent av myndighetens direktör och tio procent av nämnden. De vanligast före- kommande överklagandena har gällt antal studiemedelsveckor på grundskole- och gymnasienivå samt studieresultatprövning. ÖKS svarade på 18 500 telefonsamtal under 2003, vilket var fler än tidigare år.

Enligt ÖKS regleringsbrev för 2003 var målen för verksamheten bl.a. att minst 50 procent av ärendena skulle avgöras inom fem veckor. Under året avgjordes 70 procent av alla ärenden inom denna tidsgräns. Till följd av direkta bifallsbeslut av nämnden har ytterligare 400 – 500 personer kunnat studera med studiestöd. Nämnden har också en praxisskapande och rättsvårdande funktion. I olika skrivelser har myndigheten in- formerat regeringen om sina iakttagelser i sam- band med regeltillämpningen.

Korttidsstöden administreras av Sisus, TCO och LO. Sisus och TCO har redovisat sina genomsnittliga handläggningstider på åtta

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

respektive en dag. För LO saknas motsvarande uppgift.

I uppdragsredovisningen från LO, TCO och Sisus som inkom till regeringen i slutet av 2003, konstateras att samarbetet har intensifierats och att flera områden för samordning har iden- tifierats. Slutsatserna är att samordning i orga- niserad form även fortsättningsvis kan ge effektivitetsvinster, men att det är för tidigt att nu förändra administrationen. På sikt kan detta vara möjligt för främst organisationerna.

9.3.2Analys och slutsatser

Närmare en tredjedel av befolkningen i Sverige deltar dagligen i utbildning, från förskola till högskola. Drygt 900 000 studerande kan årligen finansiera sina studier med någon form av studiestöd. Stödet till funktionshindrade har omfattat närmare 8 000 personer.

Antalet unga studerande på gymnasienivå har ökat under de senaste åren, vilket har medfört att fler studerande får studiehjälp. CSN gör i rapporten, Studiehjälp – utbildningspolitiskt medel och välfärdspolitiskt mål, bedömningen att studiehjälpen har en rekryteringseffekt. Mellan 23 000 och 48 000 personer skulle avstå från att studera på gymnasienivå om stödet inte fanns. Regeringens bedömning är att studie- hjälpen har bidragit till att i princip alla ung- domar, oavsett deras ekonomiska, geografiska och sociala situation, har kunnat få en gymnasial utbildning. Motsvarande resurser bör därför av- sättas för 2005.

Antalet vuxna med studiemedel på grund- läggande och gymnasial nivå har minskat under 2003. Detta är en följd av att det statliga stödet till kommunernas vuxenutbildning har minskat sedan Kunskapslyftet avslutades som särskilt projekt vid utgången av 2002.

Skolverkets utvärdering av det första året med rekryteringsbidraget visar att drygt 21 000 vuxna fick möjlighet att studera med rekryterings- bidrag. Det motsvarar 70 procent av de för 2003 tillgängliga medlen för bidraget. Orsaken till att många kommuner inte förbrukat sina resurs- ramar är bl.a. att det tog tid att utveckla de ad- ministrativa formerna för att hantera rekryteringsbidraget. Regeringen gör bedöm- ningen, utifrån utfallet under senare delen av 2003 och under innevarande år, att nyttjande- graden kommer att öka under 2004. Skolverkets

153

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utvärdering visar vidare att kommunerna har haft ett samrådsförfarande med lokala företrädare för berörda myndigheter och organisationer. Arbetsförmedlingen anses av kommunerna vara viktigast. Arbetstagarorganisationer och organi- sationer som företräder personer med funktionshinder har inte haft lika stor betydelse som samrådspartners.

Kommunerna arbetar parallellt via många olika kanaler för att aktivt rekrytera till vuxen- studier och den viktigaste kanalen är även i detta fall arbetsförmedlingen. Resultaten i ut- värderingen pekar på att kommunerna i hög grad nått dem med kortast utbildning. Kommunerna har dock inte i någon större utsträckning rekryterat personer med funktionshinder, i be- hov av extra tid för att uppnå studiemålen, med hjälp av rekryteringsbidraget. Bidraget har inte lett till någon utjämning avseende den köns- mässiga snedrekryteringen till vuxenstudier.

Regeringen anser att det är viktigt att kom- munerna har ett brett lokalt samrådsförfarande för att kunna nå målgruppen. Det är angeläget att gå vidare i arbetet med att nå personer med funktionshinder och övriga svårrekryterade personer och regeringen avser därför att ge Skol- verket ett förnyat uppdrag att följa utvecklingen av rekryteringsbidraget.

Regeringen bedömer att de olika stöden till vuxna har bidragit till att upprätthålla antalet vuxna studerande på grundläggande och gymna- sial nivå. Mot bakgrund av bl.a. rekryterings- bidragets fortsatta utveckling och den tidsbegränsade utbildningssatsningen på den s.k. kombinationsutbildningen bör resurserna öka under 2005.

Den kraftiga utbyggnaden av högskole- utbildningen under 1990-talet har lett till fler högskolestuderande och till ett ökat antal studerande med studiemedel. Under de senaste årens något dämpade utbyggnad har ökningen av antalet studiemedelstagare också haft sin grund i den omflyttning av utbildningskapacitet som genomförts i högskolan. Mellan 2002 och 2003 ökade antalet studiestödstagare i högskolan med cirka 4 500 personer. Regeringen bedömer att verksamheten på eftergymnasial nivå kommer att öka något under 2005, beroende bl.a. på sats- ningen på kombinationsutbildningen.

I den uppföljning av 2001 års studiestöds- reform som CSN har genomfört på regeringens uppdrag, konstaterar myndigheten att studie- medlens rekryteringskraft är fortsatt hög. En

minskning av rekryteringskraften märks dock för personer som studerar på grundskole- och gymnasienivå. Vidare konstaterar myndigheten att kön inte har någon betydelse för rekrytering till studier genom studiemedel och att skill- naderna mellan rekryteringseffekten för män och kvinnor har minskat mellan åren 2001 och 2003. Regeringen ser positivt på studiestödets rekryte- ringskraft och utjämningen mellan män och kvinnor.

Regeringen bedömer att studiemedlet efter reformen - med en högre bidragsandel, ett högre fribelopp och möjligheten till tilläggslån - har fått en sådan utformning som i hög grad innebär att personer kan studera utan att begränsas av sina ekonomiska resurser. Det bör i samman- hanget noteras att även om utbetalning av studiemedel efter reformen sker vid fler tillfällen per studieår är totalbeloppet oförändrat. Regeringen avser att även i fortsättningen noga följa studiestödsreformens effekter.

Den utvärdering av satsningen på NT-SVUX som Högskoleverket och CSN har gjort visar att det särskilda studiestödet har haft en bidragande roll när det gäller att locka fler kvinnor till natur- vetenskapliga och tekniska högskoleutbild- ningar. Regeringen konstaterar att satsningen därmed varit lyckad ur ett jämställdhets- perspektiv.

Antalet studerande med studiemedel för studier utomlands har minskat under 2003. Studier utomlands medför ofta kostnader för undervisningsavgifter och ökade levnadsom- kostnader vilket leder till ökad skuldsättning. Sedan början av 1990 - talet har en stadig ökning av antalet studerande utomlands skett och nivån verkar nu ha stabiliserat sig runt 28 000 studerande per år. Regeringen bedömer att Sveriges generösa studiemedelssystem med möjligheter för svenska studerande att förlägga hela eller delar av utbildningen utomlands bi- dragit till att studerandevolymerna för utlands- studerande alltjämt är på en förhållandevis hög nivå.

Studiestödets s.k. portabilitet har även be- tydelse i ett EG-rättsligt perspektiv och aktualiserar dels bestämmelserna om rätt till likabehandling, dels utformningen av andra län- ders studiestödssystem. Regeringen avser att noga följa utvecklingen i dessa avseenden.

Statens utlåningsverksamhet bygger på att lån skall betalas tillbaka. Återbetalningen av studie- lån sker enligt tre olika regelsystem, vilket gör

154

det svårare för låntagare med lån i mer än ett system att överblicka sin återbetalning. Reger- ingen konstaterar att det under en lång period framöver kommer att finnas många sådana lån- tagare. Regeringen avser därför att göra vissa förändringar av återbetalningsreglerna bl.a. för att öka flexibiliteten i och mellan de olika syste- men.

Sammanfattningsvis indikerar resultaten av studiestödet under 2003 att verksamheten i allt väsentligt når sitt syfte. Regeringen bedömer därför att verksamheten bör ha samma omfatt- ning även nästa år. Anslagen för studiestöds- verksamheten presenteras under utgiftsområde 15. Studiestödssystemet är i sin helhet funktio- nellt, men vissa förändringar kan behöva göras. Förslag om ett barntillägg till studerande fr.o.m. 2006 har aviserats i 2004 års ekonomiska vår- proposition (prop. 2003/04:100). Regeringen av- ser att återkomma till riksdagen i bl.a. denna fråga. Vidare föreslår regeringen att studiestöds- systemet förändras fr.o.m. hösten 2006 så att fler äldre har möjlighet att finansiera sin utbildning med studiemedel.

Studiestödsadministration

Regeringen bedömer att CSN:s insatser gällande administrationen av det nya rekryteringsbidraget samt samverkan med kommunerna har fungerat väl, med maskinell hantering och kort handlägg- ningstid som följd. Administrationen av studie- medel för studier i Sverige har under året präglats av en positiv trend med kortare hand- läggningstider. Arbetet med att fortsätta effekti- visera hanteringen av ärenden måste fortgå. Dock måste en effektiviserad handläggning balanseras mot kraven på rättssäkerhet.

Under 2003 lyckades CSN inte bibehålla den positiva trend som präglade myndighetens ser- vice under föregående år. Det fanns stora brister i tillgängligheten, vilken fått stå tillbaka då myn- digheten prioriterat beslut om studiestöd och utbetalning. En förklaring är att myndigheten under 2003 haft ett ansträngande verksamhetsår då den vidtagit åtgärder för att långsiktigt för- bättra sin tillgänglighet och service. De åtgärder som vidtagits, bl.a. organisationsförändringar och en satsning på vidareinformatörer, bedöms vara framgångsrika. Regeringen vill dock under- stryka vikten av att myndigheten arbetar med att återvinna och upprätthålla en god servicenivå.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen avser att noga följa utvecklingen gällande tillgängligheten.

Under 2003 har CSN identifierat och korrige- rat väsentliga fel i sin redovisning orsakade av brister i tidigare års interna styrning och kon- troll. Myndigheten har för verksamhetsåret 2003 fått en revisionsberättelse med invändning av Riksrevisionen. Under året har CSN vidtagit åt- gärder för att förbättra den interna kontrollen. Regeringen förutsätter att myndighetens eko- nomiadministration fortsättningsvis håller en god kvalitét och avser att noga följa utveck- lingen.

Samtidigt som tilldelningen av studiestöd för- enklats i och med studiestödsreformen 2001 kommer handläggningen av återbetalningsären- den framöver att bli mer resurskrävande. Mot bakgrund av att antalet ansökningar om studie- stöd har minskat och att studiestödsreformen nu har nått sin fulla verkan bedömer regeringen dock att det finns förutsättningar för CSN att klara uppställda mål med oförändrade resurser under 2005.

ÖKS har under 2003 visat ett bra resultat vad gäller balansen mellan ärendehantering och ser- vice. De mål för handläggningstider som reger- ingen har fastställt har uppnåtts. Servicen till allmänheten bedöms som god.

ÖKS verksamhet och arbetsbelastning påver- kas huvudsakligen av förändrade förutsättningar inom studiestödsområdet. Under 2003 har ären- demängden ökat med 16 procent. Regeringen anser att nämnden för närvarande kan hantera vissa ökningar i ärendemängden med oföränd- rade resurser.

LO, TCO och Sisus har påbörjat samordning av administrationen av korttidsstöden och där- utöver identifierat ytterligare möjligheter till samordning. Av praktiska skäl finner man det dock inte som förtjänstfullt att i detta läge radikalt förändra administrationen. Regeringen bedömer att deras slutsats är rimlig. Sedan LO, TCO och Sisus tagit över administrationen av korttidsstöden ligger besluten närmare de människor som är stödets målgrupp. Det har lett till en snabbare handläggning av ansökningarna och att fler människor i dag nås av stödet.

155

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

156

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10 Budgetförslag

10.1Anslag

10.1.1 25:1 Statens skolverk

Tabell 10.25:1 Anslagsutveckling för Statens skolverk

Tusental kronor

				Anslags-	25 543
2003	Utfall	297 985		sparande	25 543

2004	Anslag	305 134	1	Utgifts-	304 479
2004	Anslag	305 134	1	prognos	304 479

2005	Förslag	298 208

2006	Beräknat	301 482	2

2007	Beräknat	306 706	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 298 208 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 298 208 tkr i 2005 års prisnivå.

Statens skolverk (Skolverket) är sektorsmyndig- het för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna och för den av det all- männa anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket skall bidra till måluppfyllelsen inom politikområdet genom sina instruktionsenliga uppgifter, bl.a. att genom utbildningsinspektion granska kvaliteten i skolväsendet, förskoleverksamheten och skol- barnsomsorgen.

För 2003 redovisas ett anslagssparande på 25 543 000 kronor. Av detta har 6 543 000 kronor dragits in.

Regeringens överväganden

I syfte att stärka den nationella likvärdigheten har Skolverkets uppgifter renodlats och kon- centrerats till kvalitetskontroll genom uppfölj- ning, utvärdering samt kvalitetsgranskning och

tillsyn. Vidare har Skolväsendets överklagande- nämnd förstärkts.

Tyngdpunkten i Skolverkets nuvarande verk- samhet ligger på utbildningsinspektionen, som skall granska kommuner och skolor regelbundet. Skolverket har den 1 november 2003 redovisat en plan över hur inspektionen byggs ut för att fördubblas, så att den kan omfatta varje kom- mun och alla skolor vart sjätte år. År 2004 är målet att inspektionen skall omfatta 700 skolor för att fr.o.m. 2005 nå full kapacitet om 1 000 skolor per år.

Skolverket har i januari 2004 redovisat ett regeringsuppdrag om att dels utveckla och skärpa sina rutiner för prövning och inspektion av fristående skolor, dels redovisa en särskild inspektion av sådana skolor med konfessionell inriktning eller motsvarande. Regeringen bedö- mer att verket överlag lyckats väl när det gäller att, utifrån sitt förändrade och mer renodlade uppdrag, bedriva en effektiv verksamhet i enlig- het med regeringens intentioner.

Under 2005 och 2006 kommer Skolverket att bedriva ett omfattande arbete med översyn av kursplaner för gymnasieskolan och den gymna- siala vuxenutbildningen. Denna översyn görs under förutsättning av riksdagens beslut om de förslag om ämnesbetyg och större kurser som regeringen redovisade i propositionen Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140).

Skolverket har under året vidtagit ytterligare åtgärder för att förbättra den interna styrningen och kontrollen. Skolverket fick emellertid för budgetåret 2003 en revisionsberättelse med in- vändning. Skolverket har i strid med an- slagsförordningen (1996:1189) avräknat anslaget 25:1 anslagspost 1 med utbetalningar för pen-

157

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

sionspremier med 3,3 miljoner kronor mer än vad Statens pensionsverk angett som preliminär premie. Utgående överföringsbelopp på anslaget har därigenom redovisats med ett för lågt belopp om 3,3 miljoner kronor. Vid slutfakturan framgick dock att myndigheten skall inbetala ytterligare ca 3 mnkr.

Skolverkets anslag tillfördes 15 miljoner kronor från anslag 25:3 Utveckling av skol- väsende och barnomsorg för omstrukturering av verksamheten under 2003. År 2004 återfördes 5 miljoner kronor och ytterligare 10 miljoner kronor återförs 2005.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 298 208 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:1 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	305 134	305 134	305 134
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 511	6 899	12 306

Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	-10 437	-10 552	-10 734

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	298 208	301 482	306 706

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.225:2 Myndigheten för skolutveckling

Tabell 10.25:2 Anslagsutveckling för Myndigheten för skolutveckling

Tusental kronor

				Anslags-	-743
2003	Utfall	76 502		sparande	-743
2004	Anslag	95 025	1	Utgifts-	93 263
2004	Anslag	95 025	1	prognos	93 263
2005	Förslag	96 278

2006	Beräknat	96 418	2

2007	Beräknat	98 040	3

1Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

2Motsvarar 95 528 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 95 528 tkr i 2005 års prisnivå.

Myndigheten för skolutveckling har i uppgift att stödja den lokala verksamhetsutvecklingen i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och

vuxenutbildning i syfte att uppnå ökad mål- uppfyllelse och likvärdighet i utbildningen. Stö- det ges i form av generella utvecklingsinsatser med fokus på nationellt prioriterade områden och i form av riktat utvecklingsstöd främst genom att stödja kvalitetsutvecklingsarbete och utveckling av lärande och lärmiljöer. Myndig- heten skall även främja kompetensutveckling av personal samt svara för den statliga rektors- utbildningen m.m.

För budgetåret 2003 redovisas en utnyttjad anslagskredit på 743 000 kronor.

Regeringens överväganden

Myndigheten för skolutveckling inrättades i mars 2003 efter en ombildning av Statens skolverk. Myndigheten har en viktig roll när det gäller att stimulera den lokala utvecklingen inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, sko- lan och insatser för vuxnas lärande. Regeringen bedömer att myndigheten har påbörjat ett förändringsarbete som ger myndigheten bättre förutsättningar att på ett effektivt sätt stödja skolutveckling.

Förbättrade utbildningsvillkor i segregerade områden är en av de mest angelägna frågorna inom utbildningssektorn. Här har Myndigheten för skolutveckling en mycket viktig uppgift när det gäller att ge handfast stöd i det lokala ut- vecklingsarbetet. I övrigt skall myndigheten, en- ligt regleringsbrevet för 2004, prioritera insatser som avser kvalitet i det pedagogiska arbetet i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, basfärdigheter och jämställdhet i barn- och ungdomsutbildningen samt insatser för att stöd- ja utbildning för vuxna med kort eller ofull- ständig utbildning.

Under de närmast kommande åren är det regeringens avsikt att Myndigheten för skolut- veckling bl.a. skall bedriva ett större arbete i syfte att få till stånd en kvalitativ utveckling av gymnasieskolans individuella program samt stödja utvecklingen av lokal samverkan mellan skola och arbetsliv. Regeringen har närmare redovisat sin syn på dessa områden i propo- sitionen Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140).

Till följd av en översyn av Svenska Unesco- rådet, dess verksamhet och arbetsformer har regeringen överfört huvudansvaret för vissa

158

arbetsuppgifter till centrala myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Regeringen föreslår att 200 000 kronor förs till detta anslag från anslaget 25:84 Kostnader för Sveriges med- lemskap i Unesco m.m. för att finansiera samord- ning av svenska skolors deltagande i Associated Schools Project, Unescos nätverk för skolor som arbetar med skolutveckling med internationell inriktning.

I 2004 års ekonomiska vårproposition före- slog regeringen en överföring av 750 000 kronor från utgiftsområde 15 Studiestöd anslaget 25:2 Studiemedel m.m. till detta anslag. Överföringen gjordes för att täcka kostnaderna för samord- nings- och informationsåtgärder avseende kom- binationsutbildningar. Regeringen föreslår att 750 000 kronor överförs till detta anslag även för budgetåret 2005.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 96 278 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:2 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	94 275	96 425	94 275

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 053	1 941	3 560
Beslut	750	0	0

Överföring till/från andra
anslag	200	202	205

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	96 278	96 418	98 040

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.325:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Tabell 10.25:3 Anslagsutveckling för utveckling av skolväsende och barnomsorg

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	307 280		sparande	127 746

2004	Anslag	198 394	1	Utgifts-	256 654
2004	Anslag	198 394	1	prognos	256 654

2005	Förslag	208 841

2006	Beräknat	282 970	2

2007	Beräknat	443 837	3

1Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

2Motsvarar 277 484 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 426 391 tkr i 2005 års prisnivå.

Ändamålet med anslaget är att främja utveckling av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Ur anslaget bekostas främst insatser som Myndigheten för skolut- veckling vidtar för att stödja och stimulera kom- munernas verksamhetsutveckling inom barnom- sorg, skola och vuxenutbildning. Stödet avser såväl verksamheter med kommunal som annan huvudman. Anslaget används även för statlig rektorsutbildning och annat centralt initierat ut- vecklingsarbete inom utbildningssystemet samt för administration, uppföljning och utvärdering av vissa uppdrag. En del av anslaget disponeras av Statens skolverk, bl.a. för utveckling av na- tionella prov.

För budgetåret 2003 redovisas ett anslags- sparande på 127 745 000 kronor. Av dessa har 3 401 000 kronor dragits in.

Regeringens överväganden

Regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188), liksom de nationella prioriteringar som görs i regleringsbrevet, bör även fort- sättningsvis ligga till grund för de insatser som görs inom ramen för anslaget.

Insatser för att stödja skol- och verksamhets- utveckling inom segregerade områden bör ha högsta prioritet. I dessa områden finns ofta en kraftig överrepresentation av elever som har svå- righeter att nå målen för utbildningen. För att ytterligare förstärka resurserna till arbetet med skolor i segregerade områden tillförs anslaget 70 miljoner kronor 2006 och 155 miljoner kronor 2007.

159

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under 2005 kommer medel från anslaget även att avsättas för regeringens kommande satsning för att öka elevers intresse för och kunnande i matematik, naturvetenskap och teknik.

Det finns i dag olika förordningar som reg- lerar bidrag till enskilda eller organisationer för insatser som bidrar till skolutveckling. Förord- ningarna ger upphov till onödig detaljreglering och försvårar för Myndigheten för skolutveck- ling att välja metoder som leder till framgångsrik skolutveckling. Mot denna bakgrund avser rege- ringen att fatta beslut om att följande förord- ningar skall upphöra:

-förordningen (SKOLFS 1991:14) om stipendier för den individuellt motiverade fortbildningen för lärare

-förordningen (SKOLFS 1993:17) om statsbidrag för att främja fortbildningen av lärare för undervisningen i olika ämnen på annat språk än svenska

-förordningen (SKOLFS 1991:27) om

statsbidrag till sommarkurser i teknik för flickor.

Förordningen (1998:1636) om vissa stats- bidrag för utveckling av skolväsendet och barn- omsorgen skall upphöra i vissa delar.

Dessa förordningsändringar innebär inte att de områden som berörs inte skall prioriteras av Myndigheten för skolutveckling. Myndigheten kan och bör t.ex. även fortsättningsvis genom- föra insatser som stödjer utvecklingen av mino- ritetsspråk i skolan samt stödja ämnesutveckling, bl.a. i samverkan med ämneslärarföreningar.

Budgetåret 2003 fördes 15 miljoner kronor från anslaget till anslag 25:1 Statens skolverk för omstrukturering av verksamheten. År 2004 åter- fördes 5 miljoner kronor och regeringen föreslår att resterande 10 miljoner kronor återförs 2005.

Regeringen föreslår att 1,5 miljoner kronor tillförs utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. för regeringskans- liets förvaltningsanslag för Utbildningsdeparte- mentets utredningsverksamhet, från detta anslag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 208 841 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:3 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	197 894	197 894	197 894
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 959	5 910	10 136

Beslut	0	70 000	226 451

Överföring till/från andra
anslag	8 988	9 166	9 356

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	208 841	282 970	443 837

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4 25:4 Specialpedagogiska institutet

Tabell 10.25:4 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska institutet

Tusental kronor

				Anslags-	-13 981
2003	Utfall	337 294		sparande	-13 981
2004	Anslag	340 320	1	Utgifts-	328 869
2004	Anslag	340 320	1	prognos	328 869
2005	Förslag	350 157

2006	Beräknat	345 877	2

2007	Beräknat	351 719	3

1Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

2Motsvarar 342 657 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 342 657 tkr i 2005 års prisnivå.

Specialpedagogiska institutet är en rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i special- pedagogiska frågor rörande barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.

Institutets uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra huvudmän som ansvarar för förskola, skola, skolbarnsomsorg, vuxenutbildning och fristående skolor som står under statlig tillsyn. I uppdraget ingår att sprida information och kunskap inom det special- pedagogiska området samt att initiera och med- verka i utvecklingsarbete inom området.

Anslaget får användas för att finansiera kost- nader uppkomna under anslag 25:5 Skolutveck- ling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder.

För budgetåret 2003 redovisas en utnyttjad anslagskredit på 13 981 000 kronor.

160

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:4 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2003	0	32 650	163 250	-130 600

Prognos 2004	0	26 178	130 890	-104 712

Budget 2005	0	24 000	120 000	-96 000

Intäkterna avser främst ersättning från kom- munerna för elever vid Resurscenter syn Örebro samt Resurscenter tal och språk. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Prognosen utgår från regeringens beslut (SKOLFS 2004:2) om att avgifterna för barn i värdkommunerna, dvs. de kommuner där verksamheten är belägen, skall uppgå till 33 600 kronor per elev och termin och att avgiften för barn från andra kommuner skall uppgå till 98 000 kronor per elev och termin. Av- gifterna utsätts för prövning varje år. Det ekono- miska målet är att intäkterna delvis skall täcka kostnaderna för verksamheten. Kostnader som inte finansieras med avgiftsintäkter skall finan- sieras från detta anslag.

Regeringens överväganden

I syfte att samordna ansvaret för den statliga läromedelsförsörjningen till en särskild instans har regeringen beslutat att ett läromedelsråd in- rättas vid institutet. Syftet med rådet är att tyd- liggöra det statliga läromedelsåtagandet samt att garantera en god läromedelsförsörjning för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder inom det offentliga skolväsendet samt för barn och ungdomar inom motsvarande utbildningar med enskild huvudman. Rådet inrättades den 1 juli 2004.

Myndigheten har dessutom regeringens upp- drag att bl.a. föreslå arbetsformer för läro- medelsrådet. En delrapport redovisades den 30 juni 2004 och slutlig rapportering sker i samband med årsredovisningen i början av 2005.

Med anledning av ovanstående förutsätter regeringen att läromedelsförsörjningen för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder ytterligare förbättras.

Regeringen har utfärdat förordningen (2004:203) om visstidsutbildning vid särskilda resurscenter. Enligt förordningen skall visstids- utbildning finnas vid Resurscenter syn Örebro,

Ekeskolan och Resurscenter tal och språk, Hälls- boskolan. Utbildningen skall syfta till att ge ele- ver med synskada och ytterligare funktionshin- der samt elever med grav språkstörning en ut- bildning som är anpassad till varje elevs förut- sättningar. Utbildningen skall ytterligare syfta till att ge eleven förutsättningar för fortsatt utbildning i hemskolan eller hemkommunen.

Regeringen anser det vara viktigt att de stat- liga resurscentren har en tydlig roll och ett tyd- ligt ansvar när det gäller elever med funktions- hinder. Visstidsutbildning är en betydelsefull del av resurscentrens verksamhet och det statliga ansvarstagandet. Regeringen avser därför att följa utvecklingen i särskild ordning.

I 2004 års ekonomiska vårproposition före- slog regeringen en överföring av 7,5 miljoner kronor från anslaget 25:7 Särskilda insatser på skolområdet till anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet i syfte att bättre tillgodose stödet till elever med funktionshinder. Regeringen föreslår att anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet tillfälligt ökas med 7,5 miljoner kronor även för budgetåret 2005. Finansiering sker genom att anslaget 25:7 Särskilda insatser på skolområdet minskas med samma belopp.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 350 157 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:4 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	332 820	332 820	332 820
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 837	13 056	18 899

Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	7 500	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	350 157	345 877	351 719

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

161

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.525:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder

Tabell 10.25:5 Anslagsutveckling för skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	22 987		sparande	-429

2004	Anslag	23 077	1	Utgifts-	22 075
2004	Anslag	23 077	1	prognos	22 075

2005	Förslag	23 338

2006	Beräknat	23 731	2

2007	Beräknat	24 181	3

1Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

2Motsvarar 23 338 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 23 338 tkr i 2005 års prisnivå.

Ändamålet med anslaget är att tillgodose beho- vet av anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.

För 2003 redovisas en utnyttjad anslagskredit på 429 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:5 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2003	0	12 694	63 470	-50 776

Prognos 2004	0	10 875	54 375	-43 500

Budget 2005	0	8 300	41 500	-33 200

Det ekonomiska målet är att intäkterna från läromedelsförsäljningen delvis skall finansiera verksamheten. De kostnader som inte finansie- ras med avgiftsintäkter skall finansieras från detta anslag samt från anslaget 25:4 Specialpeda- gogiska institutet.

Regeringens överväganden

I syfte att förtydliga det statliga ansvaret för läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder har ett läromedelsråd inrättats vid Specialpedagogiska institutet. Barn, ungdo- mar och vuxna med funktionshinder skall ha till- gång till anpassade läromedel så att möjlig- heterna att utbilda sig blir så likvärdiga som möj-

ligt jämfört med andra barn, ungdomar och vuxenstuderande i samhället. Regeringen anser det därför vara ändamålsenligt att ansvaret finns hos läromedelsrådet, som förutsätts arbeta på ett flexibelt sätt i nära samverkan med andra aktörer på området liksom den kommersiella markna- den.

Anslaget får användas för att initialt finansiera utveckling och produktion av läromedel i nu- varande form och för att stimulera till att pro- duktionen successivt förs över till den kommer- siella marknaden.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 23 338 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:5 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	23 077	23 077	23 077

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	261	654	1 104
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	23 338	23 731	24 181

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Det nybildade läromedelsrådet är i behov av att kunna lämna förhandsbesked till förlag på den kommersiella marknaden. För att möjliggöra för myndigheten att göra framtida ekonomiska åta- ganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2005, i fråga om ramanslaget 25:5 Skolut- veckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder, besluta om bidrag inklusive gjorda åtaganden som medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2006 och högst 10 000 000 kronor under 2007.

162

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:5 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2003	2004	2005	2006	2007

Utestående åtaganden vid årets början

Nya åtaganden		20 000

Infriade åtaganden			10 000	10 000

Utestående åtaganden vid årets slut		20 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande		20 000

10.1.6 25:6 Specialskolemyndigheten

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:6 Anslagsutveckling för

Specialskolemyndigheten

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	243 827		sparande	206

2004	Anslag	242 333	1	Utgifts-	240 536
2004	Anslag	242 333	1	prognos	240 536

2005	Förslag	245 569

2006	Beräknat	247 945	2

2007	Beräknat	252 153	3

1Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

2Motsvarar 245 569 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 245 569 tkr i 2005 års prisnivå.

Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn och ungdomar som är döva, dövblindfödda eller hörselskadade en till varje elevs förutsätt- ningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan eller för berörda elever i särskolan.

Myndigheten består av sex skolenheter, varav fem är regionala specialskolor för döva och hörselskadade elever och en är en nationell specialskola för döva och hörselskadade med utvecklingsstörning samt för dövblindfödda ele- ver. Förutsättningen för elevernas kunskaps- mässiga och sociala utveckling är att de erbjuds en teckenspråkig miljö.

För budgetåret 2003 redovisas ett an- slagssparande på 206 000 kronor.

Tabell 10.25:6 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2003	-	101 476	340 307	-238 831

Prognos 2004	-	102 000	349 000	-247 000

Budget 2005	-	102 000	354 000	-252 000

Avgifterna utgörs av ersättning från kommu- nerna för elever i specialskola. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Prognosen utgår från regeringens beslut (SKOLFS 2004:2) om att avgifterna för elever i värdkommunerna, dvs. de kommuner där verksamheten är belägen, skall uppgå till 33 600 kronor per elev och år och att avgiften för elever från andra kommuner skall uppgå till 98 000 kronor per elev och år. Av- gifterna utsätts för prövning årligen.

Det ekonomiska målet är att intäkterna från Specialskolemyndighetens verksamhet delvis skall täcka kostnaderna för verksamheten. Kost- nader som inte finansieras med avgiftsinkomster skall finansieras från detta anslag.

Regeringens överväganden

Specialskolemyndigheten har vidareutvecklat sina insatser för att samordna skolenheterna. Under föregående verksamhetsår arbetade myn- digheten bl.a. med utveckling av den tvåspråkiga miljön, barn med cochleaimplantat, elever i behov av särskilt stort stöd och tidigt stöd till vårdnadshavare med döva eller hörselskadade barn. Samtliga elever har även fått en individuell utvecklingsplan. Utvärderingar visar att såväl ele-

163

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ver som vårdnadshavare är nöjda med verk- samheten.

Myndigheten har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer i syfte att tydliggöra vilket ansvar som åligger myndigheten för elevernas undervisning, boende, fritis och resor samt en detaljerad kost- nadsredovisning där det skall framgå vilka kost- nader myndigheten har för elevernas under- visning, boende, fritid och resor. Myndigheten skall senast den 15 december 2004 redovisa till regeringen om hur riktlinjerna tillämpats i verk- samheten.

Det är regeringens övergripande bedömning att Specialskolemyndigheten på ett aktivt sätt arbetar med att systematiskt höja kvaliteten i verksamheten.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 245 569 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:6 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	242 333	242 333	242 333
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 236	5 612	9 820

Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	245 569	247 945	252 153

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.725:7 Särskilda insatser på skolområdet

Tabell 10.25:7 Anslagsutveckling för särskilda insatser på skolområdet

Tusental kronor

				Anslags-	3 133
2003	Utfall	265 152		sparande	3 133
2004	Anslag	270 537	1	Utgifts-	262 379
2004	Anslag	270 537	1	prognos	262 379
2005	Förslag	281 353

2006	Beräknat	297 895	2

2007	Beräknat	307 220	3

1Inklusive. av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005

2Motsvarar 288 853 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 288 853 tkr i 2005 års prisnivå.

Under detta anslag beräknar regeringen medel för i huvudsak:

-bidrag till kommuner för samordnade regionala utbildningsinsatser för elever med funktionshinder och samordnade utbild- ningsinsatser avseende särskild undervisning på sjukhus m.m. enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet,

-ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymnasie- utbildning för svårt rörelsehindrade elever (Rh) från hela landet,

-bidrag till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade elever (RGD/RGH),

-särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands landsting samt Örebro kommun om bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning och

-bidrag enligt förordningen (SKOLFS 2002:21) om statsbidrag för vissa elever vid Salbohedskolan.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever. För 2003 redovisas ett anslagssparande på 3 133 000 kronor. Av detta har 3 128 000 kronor dragits in.

Regeringens överväganden

Enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet kan en kommun, ett landsting eller ett kommu- nalförbund få statsbidrag till vissa utbildnings- insatser av regional art för funktionshindrade elever. Enligt regeringen saknas det skäl att inte låta fristående skolor som har en verksamhet som riktar sig till elever med funktionshinder med regional upptagning, söka bidrag på samma sätt som kommuner och landsting. Regeringen avser därför att ändra förordningen så att även fristående skolor får möjlighet att få statsbidrag för vissa utbildningsinsatser av regional art.

Elevantalet på gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever (Rh-gymnasierna) har un- der året varit 177. Elevantalet på riksgymnasierna för döva och hörselskadade elever (RGD/RGH) har under året varit i genomsnitt 418. Utbild-

164

ningen är organiserad vid tre av Örebro kom- muns skolenheter. Elevantalet vid Rh-anpassad utbildning beräknas minska något.

I 2004 års ekonomiska vårproposition före- slog regeringen en överföring av 7,5 miljoner kronor från detta anslag till anslaget 25:4

Specialpedagogiska institutet i syfte att bättre tillgodose stödet till elever med funktionshinder. Regeringen föreslår en tillfällig överföring om 7,5 miljoner kronor även för budgetåret 2005.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 281 353 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:7 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	278 037	278 037	278 037
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	10 816	19 858	29 183

Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	-7 500	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	281 353	297 895	307 220

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.8 25:8 Sameskolstyrelsen

Tabell 10.25:8 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	30 160		sparande	696

2004	Anslag	32 377	1	Utgifts-	32 404
2004	Anslag	32 377	1	prognos	32 404

2005	Förslag	32 816

2006	Beräknat	33 149	2

2007	Beräknat	33 715	3

1Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

2Motsvarar 32 816 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 32 816 tkr i 2005 års prisnivå.

Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna och integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola. Sameskolstyrelsen skall främja och utveckla samisk undervisning och bör även in- formera om sameskolan och samisk undervis- ning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Ändamålet med anslaget är att ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning och att bidra till att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen. Utbildningen bedrivs vid sex sameskolor samt i integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola i nio kommuner. Utbildningen skall för samesko- lan motsvara utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och för den integrerade samiska un- dervisningen t.o.m. årskurs 9 i grundskolan.

Sameskolstyrelsen får även efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass och förskole- och fritidshemsverk- samheten för samiska barn.

För 2003 redovisas ett anslagssparande på 696 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:8 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2003	7 532	8 597	8 744	-147

Prognos 2004	7 683	8 101	8 201	-100

Budget 2005	7 974	8 400	8 400	0

De intäkter som Sameskolstyrelsen får disponera avser främst ersättning från kommuner för sa- misk förskola och fritidshem som Sameskol- styrelsen bedriver efter avtal med kommuner. Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för 2003 för Sameskolstyrelsen påtalat brister i resultatredovisningen och haft invändning gäl- lande kostnadsfördelningen av den avgiftsfinan- sierade verksamheten med samisk förskola och fritidshem. Det ekonomiska målet är full kost- nadstäckning, vilket inte till fullo är uppfyllt i dag. Regeringen överväger att uppdra åt Same- skolstyrelsen att i samarbete med Ekonomi- styrningsverket (ESV) utarbeta riktlinjer för kostnadsredovisning av de gemensamma kostna- derna för verksamhetsgrenen Samisk förskola och fritidshem samt förslag till avgifter för dessa verksamheter från kommunerna till Sameskol- styrelsen.

Regeringens överväganden

Sameskolstyrelsen redovisar att vissa problem finns med att rekrytera pedagogiskt utbildade

165

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lärare med adekvata kunskaper i samiska. Behov föreligger också av kompetensutveckling i sa- miska för befintlig personal för att undervis- ningen i så stor utsträckning som möjligt skall kunna bedrivas på samiska. Sameskolstyrelsen arbetar särskilt för att öka måluppfyllelsen i årskurs 5, främst i ämnena svenska, engelska och samiska, samt för att öka tillgången på läromedel i de olika samiska språkvarieteterna.

Regeringen har givit Sameskolstyrelsen i upp- drag att redovisa åtgärder för att förbättra den interna styrningen och kontrollen av ekonomi- administrativa rutiner samt redogöra för hur des- sa åtgärder har lett till förbättringar i den ekono- miska redovisningen. Sameskolstyrelsen inkom i april 2004 med denna redovisning. Sameskol- styrelsen har under det gångna budgetåret för- stärkt sin ekonomiadministration och utreder nu påtalade brister i resultatredovisningen. Rege- ringen bedömer att de av myndigheten vidtagna åtgärderna på sikt leder till förbättringar i myn- dighetens ekonomiadministration. Regeringen avser att noga följa utvecklingen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 32 816 00 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:8 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	32 377	32 377	32 377
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	439	772	1 338

Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	32 816	33 149	33 715

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.9 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

Tabell 10.25:9 Anslagsutveckling för maxtaxa i barnomsorgen m.m.

Tusental kronor

				Anslags-	1 398
2003	Utfall	3 898 602		sparande	1 398
2004	Anslag	3 660 000	1	Utgifts-	3 660 000
2004	Anslag	3 660 000	1	prognos	3 660 000
2005	Förslag	3 660 000

2006	Beräknat	3 660 000

2007	Beräknat	3 660 000

1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

Under anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner som har ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt det statsbidrag för kvalitetssäkrande åt- gärder som skall lämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Under anslaget bekostas även Skolverkets kostnader för arbete med administ- ration av rekvisitioner från kommunerna samt den uppföljning av reformens olika delar för vilken Skolverket skall ansvara. Kompensationen till kommunerna för de övriga delarna av reformen om maxtaxa och allmän förskola ges genom det generella statsbidraget under utgifts- område 25, anslag 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting. För den allmänna för- skolan är kompensationen 1 200 miljoner kro- nor, för förskoleverksamhet för barn till arbets- lösa och föräldralediga 300 respektive 200 miljoner kronor.

För 2003 redovisas ett anslagssparande på 1 398 000 kronor. Allt anslagssparande har dragits in.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att alla kommuner kommer att tillämpa systemet med maxtaxa i förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riks- dagen anvisar ett ramanslag om 3 660 000 000 kronor för budgetåret 2005.

166

Tabell 10.25:9 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	3 660 000	3 660 000	3 660 000
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0

Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	3 660 000	3 660 000	3 660 000

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1025:10 Bidrag till personal- förstärkning i förskola

Tabell 10.25:10 Anslagsutveckling för bidrag till personalförstärkning i förskola

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall			sparande	0

2004	Anslag	0	1	Utgifts-	0
2004	Anslag	0	1	prognos	0

2005	Förslag	1 000 000

2006	Beräknat	2 000 000

2007	Beräknat	2 000 000

1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

Regeringen föreslår, som aviseras i den ekono- miska vårpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:100), att medel anvisas för ett särskilt statsbidrag till personalförstärkning i förskolan. Regeringen avser att återkomma i förskolepro- positionen med förslag om utformningen av statsbidraget. Stödet skall syfta till att öka perso- naltätheten, minska barngruppernas storlek samt öka kvaliteten i förskolan. Det riktade stats- bidraget skall möjliggöra anställningar av 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan perso- nal i förskolan. Bidraget skall vara treårigt och införas i två steg med 1 miljard kronor 2005 och 2 miljarder kronor per år 2006 och 2007. Där- efter skall bidraget infogas i det generella stats- bidraget och blir då nivåhöjande.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att statsbidraget till perso- nalförstärkningar i förskola kommer att fördelas

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

till alla kommuner. Mot bakgrund av detta före- slår regeringen att riksdagen anvisar ett raman- slag om 1 000 000 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:10 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	-	-	-
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0

Beslut	1 000 000	2 000 000	2 000 000

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	1 000 000	2 000 000	2 000 000

10.1.1125:11 Bidrag till personalför- stärkning i skola och fritidshem

Tabell 10.25:11 Anslagsutveckling för bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	2 473 644		sparande	26 356

2004	Anslag	3 500 000	1	Utgifts-	3 470 000
2004	Anslag	3 500 000	1	prognos	3 470 000

2005	Förslag	1 500 000

2006	Beräknat	1 000 000

2007	Beräknat	0

1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

I och med riksdagens beslut om budgetpropo- sitionen för 2001 (prop. 2000/01:1 utg.omr. 16, bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) infördes ett särskilt statsbidrag riktat till skolsektorn för att öka personaltätheten. Bidraget avser att förbättra förutsättningarna för att höja skolornas resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan och kursplaner genom att tillföra mer personal till skola och fritidshem. Bidraget skall användas till personalförstärkningar som är strategiska för att nå en ökad måluppfyllelse. Kostnader i samband med Skolverkets administration och uppföljning av statsbidraget skall inrymmas i de beräknade medlen.

För 2003 redovisas ett anslagssparande på 26 356 000 kronor. Allt anslagssparande har dragits in.

167

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Satsningen på mer personal i skolan och i fritidshemmen har hittills varit mycket fram- gångsrik och kommunerna har ökat sin personal med sammanlagt 8 500 heltidstjänster. Det är 3 000 fler anställda än vad statsbidraget täcker.

I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100) aviserade regeringen en överföring av medel från anslag 25:10 Bidrag till perso- nalförstärkning i skola och fritidshem till anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting under utgiftsområde 25 Allmänna bi-

drag	till kommuner. Regeringen föreslår att
3 000	miljoner kronor förs till anslag 48:1

Generellt statsbidrag till kommuner och landsting

2005 och ytterligare 1 000 miljoner kronor 2006 jämfört med vad som aviserades i budget- propositionen för 2004 (prop. 2003/04:1).

Regeringen har beslutat om vissa ändringar i förordningen (2001:36) om statsbidrag till per- sonalförstärkningar i skola och fritidshem läs- åren 2004/05 och 2005/06. Från och med den 1 januari 2005 skall kommunernas insatser bedö- mas i förhållande till personaltätheten läsåret 2003/04. Därmed får kommuner som tidigare inte fullt ut kunnat utnyttja statsbidraget ett gynnsammare utgångsläge när de ansöker om kommande bidrag. Mer om ändringarna i för- ordningen återfinns under avsnitt 6.1.5.

Regeringens utgångspunkt är att statsbidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem fördelas till alla kommuner. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 500 000 000 kronor för budget- året 2005.

Tabell 10.25:11 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	3 500 000	3 500 000	3 500 000

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
Beslut	1 000 000	1 500 000	1 500 000

Överföring till/från andra
anslag	-3 000 000	-4 000 000	-5 000 000

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 500 000	1 000 000	0

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1225:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola

Tabell 10.25:12 Anslagsutveckling för bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	123 002		sparande	1 078

2004	Anslag		1	Utgifts-	127 633
2004	Anslag	128 523	1	prognos	127 633

2005	Förslag	133 522

2006	Beräknat	136 763	2

2007	Beräknat	140 038	3

1Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

2Motsvarar 133 522 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 133 522 tkr i 2005 års prisnivå.

Under detta anslag beräknar regeringen medel för i huvudsak:

-särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riks- rekryterande gymnasiala utbildningar och förberedande dansutbildningar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå,

-bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-utbildning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket,

-ersättning till kommun och landsting för kostnader för nordiska elever på gymnasial nivå,

-ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieutbildning,

-bidrag till riksinternatskolor enligt avtal mellan staten och respektive riksinter- natskola samt statsbidrag till internationella grund- och gymnasieskolor och

-statsbidrag enligt förordningen (1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlands-

svenska elevers skolgång i Sverige.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever. För 2003 redovisas ett anslagssparande på 1 078 000 kronor. Av detta har 722 000 kronor dragits in.

Regeringens överväganden

Tio kommuner fick verksamhetsstöd för utbildningar med särskild inriktning under 2003. Statsbidrag lämnas även till de tre riksinternat- skolorna för utlandssvenska elever (Gränna-

168

skolan, Lundsbergs skola och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket). Elevutvecklingen håller en tämligen konstant nivå på ca 300 elever. Bidrag lämnas även till sju internationella skolor som motsvarar grundskolan i Göteborg, Malmö och Stockholm samt tre internationella skolor som motsvarar gymnasieskolan i Stockholm. Elevutvecklingen vid de internationella skolorna visar på en ökning, med ett genomsnittligt elev- antal 2003 på 1 535 elever på grundskolenivå och ca 200 elever på gymnasieskolenivå.

Från anslaget utbetalas också bidrag till en kommun för elever från annat nordiskt land, som studerar i Sverige med stöd av överenskom- melsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Bidraget har för budgetåret 2003 omfattat 450 elever. På uppdrag av Nordiskt skolsamarbete (NSS) genomförde Skolverket under 2003 en översyn av överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Mot bakgrund av denna översyn samt en genomgång av avtalet gentemot gällande EU/EES-rätt har överenskommelsen reviderats under våren 2003. Ändringarna påverkar inte bestämmelserna om statsbidrag till kommuner för nordiska elever.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 133 522 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:12 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	128 523	128 523	128 523

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 000	8 241	11 516
Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	-1	-1	-1

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	133 522	136 763	140 038

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.1325:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Tabell 10.25:13 Anslagsutveckling för bidrag till svensk undervisning i utlandet

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	76 729		sparande	9 474

2004	Anslag	89 321	1	Utgifts-	84 154
2004	Anslag	89 321	1	prognos	84 154

2005	Förslag	92 796

2006	Beräknat	94 429	2

2007	Beräknat	96 237	3

1Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag till tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

2Motsvarar 92 796 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 92 796 tkr i 2005 års prisnivå.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av ut- landssvenska barn och ungdomar. Enligt be- stämmelserna lämnas statsbidrag till huvudman- nen för en svensk utlandsskola, distansunder- visning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid utländsk skola (inter- nationell skola). Under anslaget bekostas även löneförmåner m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid Europaskolorna, samt utvecklingsinsatser kopplade till svensk under- visning i utlandet.

För budgetåret 2003 redovisas ett anslags- sparande på 9 474 000 kronor. Allt anslagsspa- rande har dragits in.

Regeringens överväganden

Läsåret 2003/04 fanns det 31 svenska utlands- skolor där 1 240 elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskolan fick sin utbildning. 361 elever fick distansundervisning eller kom- pletterande svensk undervisning vid någon av de svenska skolorna. Andelen statsbidragsberätti- gade elever har ökat något i jämförelse med föregående läsår, från 76 procent till 77 procent i grundskolan och från 36 procent till 38 procent i gymnasieskolan. Antalet elever i reguljär utbild- ning i grundskolan har dock minskat de senaste åren.

Regeringen anser att det även fortsättningsvis är viktigt att den svenska undervisningen i ut- landet håller en hög kvalitet. Bidraget till de olika verksamheterna har ökat under senare år, särskilt till kompletterande svenskundervisning. Rege- ringen vill ytterligare förbättra villkoren för kompletterande svenskundervisning och har

169

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

därför, den 2 september 2004, fattat beslut om att antal elever som skall utgöra underlag för att få statsbidrag till kompletterande svensk under- visning minskas från åtta till fem elever.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 92 796 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:13 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	89 321	89 321	89 321
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 475	5 108	6 916

Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra
anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	92 796	94 429	96 237

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1425:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande

Tabell 10.25:14 Anslagsutveckling för Nationellt centrum för flexibelt lärande

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	101 916		sparande	405

				Utgifts-
2004	Anslag	98 134	1	prognos	106 300

2005	Förslag	99 015

2006	Beräknat	100 431	2

2007	Beräknat	102 348	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 99 015 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 99 015 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar verksamheten vid myndig- heten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) och utgifter för utvecklingsprojekt inom kommunernas vuxenutbildning, folkhögskolor och studieförbund samt för utveckling av Folk- bildningsnätet. Vidare skall utgifter för utveck- lingen av läromedel för vuxna döva med tecken- språk som första språk i samarbete med Special- pedagogiska institutet finansieras från anslaget.

Av det uppkomna anslagssparandet från 2003 på 405 000 kronor har 243 000 kronor förts bort som indragning.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:14 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2003	14 718	17 636	-2 918

Prognos 2004	10 515	10 220	295
Budget 2005	10 000	9 800	200

CFL tillhandahåller avgiftsbelagd utbildning främst till kommuner och privata arbetsgivare.

Regeringens överväganden

Myndighetens verksamhetsinriktning har änd- rats från tidigare tyngdpunkt på utbildning till nuvarande tyngdpunkt på utveckling. Detta har inneburit att den anslagsfinansierade utbild- ningen minskat. Även uppdragsutbildningen har minskat kraftigt.

Personalstyrkans storlek måste följaktligen anpassas till befintliga ramar. Uppsägningar har varit nödvändiga. CFL tilldelades under åren 2002 och 2003 ett omställningsanslag på cirka 6 miljoner kronor.

Kostnaderna för personalavvecklingen är så stora att myndigheten under 2004 och 2005 måste begränsa stödet till projekt i kommuner och folkbildningen för att inte överskrida till- gängliga medel.

CFL redovisar en rad åtgärder som har bidra- git till att höja den metodiska och pedagogiska nivån på distansutbildning inom kommuner och folkbildning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 99 015 000 kronor för budgetåret 2005.

170

Tabell 10.25:14 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	98 134	98 134	98 134
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		881	2 297	4 214

Beslut		0	0	0

Överföring till/från andra
anslag		0	0	0

Övrigt		0	0	0

Förslag/beräknat anslag		99 015	100 431	102 348

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1525.15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning

Tabell 10.25:15 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verk- samhet inom vuxenutbildning

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	138 649		sparande	26 877

				Utgifts-
2004	Anslag	158 302	1	prognos	167 413

2005	Förslag	157 262

2006	Beräknat	160 408	2

2007	Beräknat	164 623	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 157 242 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 157 242 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar

-statsbidrag till kompletterande utbildningar enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar,

-särskilt verksamhetsstöd till Nordiska scenografiskolan i Skellefteå, Svenska hem- slöjdsföreningarnas riksomfattande kurs- verksamhet anordnad länsvis i samverkan med de regionala hemslöjdsföreningarna och Samernas utbildningscentrum,

-särskilt stöd till vuxenutbildning,

-försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet och

-utveckling av svenskundervisning för in- vandrare samt validering.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Anslagssparandet från 2003 på nästan 27 miljoner kronor har uppstått dels för att bevil- jade statsbidrag till kompletterande utbildningar inte helt utnyttjats av utbildningsanordnarna och dels för att vissa utvecklings- och stödinsatser inte slutförts under 2003 som planerat. Av det uppkomna anslagssparandet från 2003 har 10,8 miljoner kronor förts bort som indragning.

Regeringens överväganden

De kompletterande utbildningarna är ett värde- fullt komplement till det offentliga skolväsendet och är betydelsefulla som kortare yrkesutbild- ningar. De skall tillgodose utbildningsbehov för yrken och kompetensområden inom ibland mycket smala områden, alltifrån konstnärligt skapande till tekniska verksamheter, som det finns ett uttalat nationellt behov av och som bi- drar till bevarandet av traditionella yrkeskun- skaper. Utbildningsformen är viktig för utbild- ningar och kurser som på grund av sin utform- ning inte bedöms kunna inrymmas i andra stat- ligt finansierade system. Skolverket har genom- fört en översyn av samtliga kompletterande ut- bildningar. Behov samt efterfrågan bedöms ligga på oförändrad nivå. Anslaget till verksamheten beräknas vara oförändrat under 2005.

Enligt regeringens förslag i budgetpropositio- nen för 2004 anvisade riksdagen 3,8 miljoner kronor årligen för en försöksverksamhet med en tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken under detta an- slag. Regeringen har i förordning (2004:167) om statligt stöd till försöksverksamhet med lärlings- utbildning för vuxna till vissa hantverksyrken be- slutat att Myndigheten för kvalificerad yrkesut- bildning skall vara tillsynsmyndighet. Avsikten är att myndigheten skall hantera statsbidraget till försöksverksamheten. Som en följd av detta be- slut föreslår regeringen att 3,8 miljoner kronor från och med 2005 överförs till anslaget 25:19

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.

Vidare föreslår regeringen att 1,25 miljoner kronor överförs till anslaget 25:56 Dans- högskolan: Grundutbildning i samband med att de kompletterande utbildningarna Cirkus- piloterna och Cirkusautopiloterna avvecklas och att en högskoleutbildning i nycirkus anordnas. (Se vidare avsnitten 8.1.4 och 10.1.59)

För att förstärka ungdomspolitiken under 2005 och 2006 föreslås att 1 miljoner kronor

171

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

överförs till det under utgiftsområde 17 Kultur medier och fritid uppförda anslaget 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverk- samhet under respektive år.

Regeringen föreslår att 1 miljon kronor till- förs utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. för regeringskansliets för- valtningsanslag för Utbildningsdepartementets utredningsverksamhet, från detta anslag

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 157 262 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:15 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	158 302	158 302	158 302

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		6 158	9 469	12 811
Beslut		0	0	0

Överföring till/från andra anslag		-7 198	-7 363	-6 490

Övrigt		0	0	0

Förslag/beräknat anslag		157 262	160 408	164 623

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1625:16 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet

Tabell 10.25:16 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa orga- nisationer för uppsökande verksamhet

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	50 000		sparande	0

				Utgifts-
2004	Anslag	50 000	1	prognos	49 079

2005	Förslag	50 000

2006	Beräknat	50 000

2007	Beräknat	50 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

sation för uppsökande verksamhet och utbild- ning i samhällsfrågor.

Syftet med bidraget är att stimulera och ut- veckla den uppsökande verksamheten och formerna för denna så att intresset hos vuxna för studier och utbildning kan breddas. Bidraget av- ser också stöd till utbildning i samhällsfrågor i syfte att förtroendevalda inom organisationerna på så sätt kan fördjupa sina kunskaper inom för samhällsutvecklingen centrala områden.

Regeringens överväganden

Fackliga organisationers och handikapporgani- sationers verksamhet för att nå vuxna med låg utbildning är betydelsefull. Den sker i samarbete med och som ett komplement till kommunernas uppsökande verksamhet.

Regeringen bedömer att tilldelade medel för 2003 har använts i enlighet med de syften som angivits för de fackliga organisationernas och handikapporganisationernas verksamhet. Rege- ringen anser därför att uppsökande verksamhet bör fortsätta med samma inriktning och med oförändrad omfattning under kommande år.

Mot bakgrund härav föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett obetecknat anslag om 50 000 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:16 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	50 000	50 000	50 000
Förändring till följd av:

Beslut	0	0	0

Överföring till/från andra anslag	0	0	0

Övrigt	0	0	0

Förslag/beräknat anslag	50 000	50 000	50 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år

Anslaget finansierar bidrag till Företagarnas riks- organisation, Handikappförbundens samar- . betsorgan, Landsorganisationen i Sverige, Lant- brukarnas riksförbund, Ledarna, Sveriges Akade- mikers Centralorganisation, Sveriges fiskares riksförbund och Tjänstemännens centralorgani-

172

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.1725:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna

Tabell 10.25:17 Anslagsutveckling för Statligt stöd för ut- bildning av vuxna

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	1 313 623		sparande	547 754

				Utgifts-
2004	Anslag	1 785 529	1	prognos	1 751 700

2005	Förslag	1 916 797

2006	Beräknat	0

2007	Beräknat	0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget finansierar statsbidrag enligt förord- ningen (2002:398) om statligt stöd för utbild- ning av vuxna. Statsbidrag söks av kommunerna årsvis, fördelas av Myndigheten för skolutveck- ling och utbetalas av Skolverket. Vidare finansie- ras statsbidrag för utveckling av vuxenutbildning för utvecklingsstörda enligt förordning (2002:82) om statligt stöd för utveckling av vuxenutbildning för utvecklingsstörda.

Anslagssparandet från 2003 förklaras av en eftersläpning i bidragssystemet som innebär att slutredovisning och slutreglering av kommuner- nas verksamhet inte sker förrän påföljande år. Av det uppkomna anslagssparandet från 2003 har 70 miljoner kronor förts bort som indragning.

Regeringens överväganden

Riksdagen beslutade våren 2001 om ett fortsatt riktat statsbidrag till utbildning av vuxna för åren 2003–2005.

År 2005 beräknas det statliga stödet för ut- bildning av vuxna ligga på samma nivå som 2004. Statsbidraget motsvarar kostnaden för cirka 46 400 årsstudieplatser i kommunal vuxenutbild- ning. Statsbidraget för vuxenutbildning på gym- nasial nivå är villkorat och bygger på en kom- munal motprestation. Kommunens åtagande måste motsvara cirka 82 procent av statsbidraget, mätt i antal årsstudieplatser. Anslaget minskades med 60 miljoner kronor under 2004 för att finansiera anslaget 25:20 Valideringsdelegationen. Denna tillfälliga överföring kompenseras i beräk- ningen.

Regeringen beräknar även medel för utveck- ling av vuxenutbildning för utvecklingsstörda på motsvarande nivå som 2004.

Det riktade statsbidraget till kommunerna skall enligt riksdagens beslut från och med 2006 inordnas i den kommunala utjämningen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommu- ner.

Mot bakgrund av detta förslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 916 797 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:17 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	1 785 529	1 785 529	1 785 529

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		69 457	127 703	187 780

Beslut			-1 959 130	-2 020 647

Överföring till/från andra
anslag		61 811	63 752	65 754

Övrigt			-17 854	-18 417

Förslag/beräknat anslag		1 916 797	0	-1

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.1825:18 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Tabell 10.25:18 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	16 852		sparande	1 013

				Utgifts-
2004	Anslag	18 613	1	prognos	18 842

2005	Förslag	18 905

2006	Beräknat	19 100	2

2007	Beräknat	19 427	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 18 905 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 18 905 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar verksamheten vid Myndig- heten för kvalificerad yrkesutbildning. Myndig- hetens uppgifter är bl.a. att

-besluta om statsbidrag eller särskilda medel till utbildningsanordnare som får anordna kvalificerad yrkesutbildning,

-ha ett övergripande nationellt planeringsan- svar och lämna förslag om de ekonomiska

173

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ramarna för den kvalificerade yrkesutbild- ningen,

-följa upp den kvalificerade yrkesutbild- ningen och säkerställa dess kvalitet,

10.1.1925:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Tabell 10.25:19 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalifice- rad yrkesutbildning

-främja utvecklingen av den kvalificerade yrkesutbildningen samt

-informera och sprida kunskap om den kvalificerade yrkesutbildningen.

Från 2004 har myndigheten även att utöva tillsyn över försöksverksamhet i enlighet med förord- ningen (2004:167) om statligt stöd till försöks- verksamhet med lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken.

Av det uppkomna anslagssparandet från 2003 har 441 000 kronor förts bort som indragning.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 18 905 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:18 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	18 613	18 613	18 613

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		293	488	816

Beslut

Överföring till/från andra anslag		-1	-1	-1

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		18 905	19 100	19 427

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Tusental kronor
				Anslags-
2003	Utfall	683 075		sparande	102 112

				Utgifts-
2004	Anslag	778 184	1	prognos	778 184

2005	Förslag	793 181

2006	Beräknat	808 966

2007	Beräknat	825 540

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget finansierar statsbidrag till anordnare av kvalificerad yrkesutbildning (KY) och kostnader för personskadeförsäkring för studerande. Ut- gifterna påverkas främst av antalet genomförda och utnyttjade utbildningsplatser samt utbild- ningarnas inriktning. Från och med 2005 finan- sieras också utgifterna för en tvåårig efter- gymnasial lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken från anslaget.

Det uppkomna anslagssparandet från 2003 har förts bort som indragning.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:19

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som in- klusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 755 834 000 kronor under 2006 och högst 797 129 000 kronor under perioden 2007– 2010.

Tabell 10.25:19 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007–2010

Utestående åtaganden vid årets början	1 535 825	1 794 000	1 507 219

Nya åtaganden	881 087	390 888	924 000

Infriade åtaganden	622 912	677 669	872 499	755 834	797 129

Utestående åtaganden vid årets slut	1 794 000	1 507 219	1 558 720

Erhållet/föreslaget bemyndigande	2 105 859	1 556 068	1 558 720

174

Regeringens överväganden

Resultaten som redovisats i kapitel 7 visar att ut- bildningsformen genom sin inriktning och upp- läggning utgjort ett värdefullt alternativ för dem som vill ha en kvalificerad, yrkesinriktad utbild- ning på en nivå efter gymnasiet. En betydande andel studerande rekryteras från yrkesför- beredande gymnasieutbildningar eller mot- svarande. Efterfrågan från såväl studerande som arbetslivet liksom anställningsbarheten efter ut- bildningen har varit fortsatt hög. Ett arbete med att utveckla kvalitetskriterier för utbildningarna och strategier för kvalitetsarbetet har genom- förts. Kvalitetsfrågorna är centrala och skall även fortsättningsvis ägnas stor uppmärksamhet.

Myndigheten har tidigare gjort åtaganden som sträckt sig längre än medgiven bemyndigande- period. Finansutskottet har för riksdagen påtalat det allvarliga i att ett givet bemyndigande över- skrids (jfr prop.2003/04:1, bet.2003/04:FiU11 och prop.2003/04:100, bet.2003/04:FiU21). Regeringen anser självfallet förfarande vara oacceptabelt. Myndigheten har inrättat en arbetsgrupp för att i samarbete med bl.a. ESV och regeringskansliet analysera och åtgärda de brister som funnits i planeringen. Arbetet har bl.a. resulterat i en förändrad beslutsordning, som medför för staten bindande åtaganden för endast ett starttillfälle, d.v.s. vid normal studie- takt startåret plus två budgetår. Planerings- och ekonomisystemet har vidareutvecklats för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning mot såväl anslag som bemyndiganderamar. En modell för utformning av regleringsbrev och utbildnings- planering, som avses ge långsiktigt hållbara för- utsättningar att bedriva verksamheten i avsedd omfattning inom av riksdagen givna ramar har utarbetats. Vidare har myndigheten till chefsbe- fattningar nyrekryterat personer med erfarenhet av utbildningsadministration och det statliga finansieringssystemet.

Det bemyndigande om ekonomiska åtagan- den som regeringen i det föregående föreslagit har utnyttjats för att tillgodose de krav på flexi- bilitet som ställs på verksamheten.

Regeringen har i förordning (2004:167) be- slutat att Myndigheten för kvalificerad yrkesut- bildning skall vara tillsynsmyndighet för en för- söksverksamhet med en tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverks- yrken. Avsikten är att myndigheten också skall hantera statsbidraget till försöksverksamheten.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Medlen för denna verksamhet anvisades 2004 på anslaget 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. Som en följd av detta beslut föreslår regeringen att 3,8 miljoner kronor över- förs från anslaget 25:15 Bidrag till viss verk- samhet inom vuxenutbildning till anslag 25:19 Bi- drag till kvalificerad yrkesutbildning.

Anslaget skall även finansiera kostnader för ansvarsförsäkring för skador som studerande or- sakar under det obligatoriska lärandet i arbete (LIA) vid icke-statliga arbetsplatser. En försäk- ringslösning utarbetas i samråd med Kammar- kollegiet.

De för KY beräknade medlen bör medge en i huvudsak oförändrad faktisk omfattning av verksamheten.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 789 233 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:19 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	778 184	778 184	778 184

Förändring till följd av:
Beslut

Övriga makroekonomiska
förutsättningar		11 049	26 834	43 408

Volym

Överföring till/från andra anslag		3 948	3 948	3 948

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		793 181	808 966	825 540

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

10.1.20 25:20 Valideringsdelegationen

Tabell 10.25:20 Anslagsutveckling för Valideringsdelegatio- nen

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall			sparande	0

				Utgifts-
2004	Anslag	15 261	1	prognos	14 980

2005	Förslag	15 261

2006	Beräknat	15 484	2

2007	Beräknat	15 766	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 15 261 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 15 261 tkr i 2005 års prisnivå.

175

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Anslaget finansierar verksamheten vid Valide- ringsdelegationen.

Delegationens uppgifter är bl.a. att

-i samverkan med arbetslivet och utbild- ningssektorn utveckla valideringsinsatser,

-stödja och stärka etablerandet av ändamåls- enliga samarbetsformer för validering,

-initiera och genomföra utvecklingsinsatser för personal inom valideringsverksamheter, rådgivning och uppföljning,

-utforma och aktivt sprida information om validering,

-följa upp utvecklingen av valideringsverk- samhet och säkerställa dess kvalitet samt

-lämna förslag om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa validerings- verksamheten efter fyraårsperiodens slut.

Regeringens överväganden

Det är viktigt både för den enskilde och för sam- hället att ta tillvara människors reella kunskaper och kompetens. För att synliggöra dessa är validering ett viktigt redskap. Valideringsdele- gationen inrättades den 1 januari 2004 för en fyraårsperiod.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 15 261 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:20 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	15 261	15 261	15 261

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		0	223	505

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		15 261	15 484	15 766

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2125:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar1

Tabell 10.25:21 Anslagsutveckling för Utveckling av påbyggnadsutbildningar

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall			sparande	0

				Utgifts-
2004	Anslag	0	1	prognos	0

2005	Förslag	125 000

2006	Beräknat	250 000

2007	Beräknat	250 000

1Nytt anslag uppförs

2Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

Anslaget finansierar sådan tidigare påbyggnads- utbildning som övertas av annan statligt finansie- rad utbildningsform. De utbildningsformer som kan komma i fråga är kvalificerad yrkesutbild- ning, högskola, folkhögskola, viss statligt finan- sierad påbyggnadsutbildning och komplette- rande utbildning. De överförda medlen skall i viss utsträckning få användas till administra- tionskostnader som uppstår genom att en ut- bildning övertas. Detta anslag skall finnas under en övergångsperiod tills en slutlig avstämning sker mellan överförda belopp och överförd ut- bildningskapacitet.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 25:21

Utveckling av påbyggnadsutbildningar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 275 000 000 kronor under 2006 och högst 225 000 000 kronor under perioden 2007–2010.

176

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2003	2004	2005	2006	2007–2010

Utestående åtaganden vid årets början		0

Nya åtaganden		500 000

Infriade åtaganden			275 000	225 000

Utestående åtaganden vid årets slut		500 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande		500 000

Regeringens överväganden

Ett nytt anslag upprättas med beteckning 25:21

Utveckling av påbyggnadsutbildningar.

Systemet med lagreglerad interkommunal er- sättning för riksrekryterande påbyggnadsutbild- ningar som finns idag har medfört att många kommuner funnit sig drabbade av ekonomiska påfrestningar som man inte kunnat förutse eller styra över. I budgetpropositionen 2004 (prop.2003/04:1) har regeringen föreslagit att de statligt reglerade interkommunala ersättningarna för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar bör avvecklas. Förändringen innebär att staten tar över ansvaret för och finansieringen av vissa på- byggnadsutbildningar från kommunerna och överför dem till andra utbildningsformer med statligt kostnadsansvar. En överenskommelse med denna innebörd har träffats med Svenska kommunförbundet. Regeringen föreslår därför att 125 miljoner kronor överförs 2005 och 250 miljoner kronor per år från och med 2006 från det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda anslaget 48:1 Kommunalt utjämningsbidrag till detta anslag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 125 000 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:21 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	0	0	0
Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag	125 000	250 000	250 000

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	125 000	250 000	250 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

10.1.2225:22 Uppsala universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:22 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet

Tusental kronor

		1 072 909	Anslags-	50 101
2003	Utfall	1 072 909	sparande	50 101
2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	1 125 854	prognos	1 095 077
2005	Förslag	1 137 310

2006	Beräknat	1 150 790	1

2007	Beräknat	1 171 941	2

1Motsvarar 1 137 310 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 1 137 310 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Uppsala universitet har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 50,1 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Uppsala universitet.

177

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:22 Mål för antalet examina i grundutbildningen

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	909	977	1 111	3 340

Civilingenjörsexamen	190	244	277	800

Sjuksköterskeexamen	128	144	163	610

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	141	172	169	605

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	227	207	230	1 280

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

Universitetet har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.

Universitetets särskilda åtaganden har full- gjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:22 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 126 013
Särskilda åtaganden

– nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik	1 624

– internationell lärarfortbildning	7 594

– sekretariatet för Östersjöuniversitetet	2 079

Summa	1 137 310

Tabell 10.25:22 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 125 854	1 125 854	1 125 854
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	11 458	24 938	46 089

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt	-2	-2	-2

Förslag/beräknat anslag	1 137 310	1 150 790	1 171 941

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2325:23 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:23 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	1 140 323	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	1 173 983	prognos	1 152 358

2005	Förslag	1 185 950

2006	Beräknat	1 200 007	1

2007	Beräknat	1 222 062	2

1Motsvarar 1 185 950 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 1 185 950 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:23 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt	130	135	129	438

Medicinskt	157	125	152	448

Naturvetenskapligt1	124	134	170	445

1 Examinationsmålet för Naturvetenskapligt vetenskapsområde inkluderar målet för Tekniskt vetenskapsområde.

178

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Uppsala universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:23 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	500	498	45 %	51 %

Härav licentiatnybörjare	1	16	100 %	31 %

Aktiva (ht)1	2 343	2 416	45 %	46 %

Doktorsexamina	368	407	47 %	46 %

Licentiatexamina	124	114	40 %	46 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 24 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 124 professorer anställts, varav 26 procent kvinnor.

Tabell 10.25:23 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	414	433	448	13 %	13 %	14 %
Nya professorer	52	41	31

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:23 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 173 983	1 173 983	1 173 983
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	11 967	26 024	48 079

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 185 950	1 200 007	1 222 062

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2425:24 Lunds universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25: 24 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	1 420 722	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	1 455 330	prognos	1 428 523

2005	Förslag	1 465 988

2006	Beräknat	1 483 365	1

2007	Beräknat	1 505 209	2

1Motsvarar 1 465 988 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 1 460 730 tkr i 2005 års prisnivå

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:23 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	352 333
Medicinskt	213 394

Naturvetenskapligt1	367 755
Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS)	14 941

Ersättning för lokalhyror m.m.	237 527

Summa	1 185 950

1 I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Lunds universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 16,2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet har därför utnyttjat tidigare uppkommet anslags- sparande om 6,9 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Lunds universitet.

179

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:24 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	1 017	1 091	1 134	3 740

Civilingenjörsexamen och
arkitektexamen	582	641	639	2 510

Sjuksköterskeexamen	157	151	142	570

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	30	18	32	90

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

Universitetets särskilda åtaganden har full- gjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25: 24 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 436 564
Särskilda åtaganden

- nationellt resurscentrum i fysik	1 175

- trafikflygarutbildning	26 171

- omhändertagande av arkeologiska fynd	2 078

Summa	1 465 988

Planeringsförutsättning

Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Lunds universitet för sista året erhåller en förstärkning med 5 196 000 kronor i 2005 års prisnivå för trafikflygarutbildningen.

Tabell 10.1 25:24 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 455 330	1 455 330	1 455 330
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	14 835	32 261	59 602

Beslut	-2 289	-2 316	-2 359

Överföring till/från andra
anslag	-1 883	-1 905	-7 358

Övrigt	-5	-5	-5

Förslag/beräknat anslag	1 465 988	1 483 365	1 505 209

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2525:25 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:25 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	1 158 134	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	1 192 103	prognos	1 170 144

2005	Förslag	1 204 255

2006	Beräknat	1 218 529	1

2007	Beräknat	1 240 924	2

1Motsvarar 1 204 255 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 1 204 255 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:25 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt	124	134	135	371

Medicinskt	117	140	140	414

Naturvetenskapligt	91	87	93	294

Tekniskt	92	116	138	440

180

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Lunds universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.1 25:25 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	594	609	48 %	47 %

Härav licentiatnybörjare	10	17	100 %	65 %

Aktiva (ht)1	2 981	3046	44 %	45 %

Doktorsexamina	453	482	43 %	43 %

Licentiatexamina	108	126	30 %	34 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 20 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 169 professorer anställts, varav 18 procent kvinnor.

Tabell 10.25:25 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	491	540	558	12 %	11 %	12 %
Nya professorer	70	59	40

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:25 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	298 730
Medicinskt	192 377

Naturvetenskapligt	249 419

Tekniskt	210 591

Konstnärligt utvecklingsarbete	5 114

Ersättning för lokalhyror m.m.	248 024

Summa	1 204 255

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:25 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 192 103	1 192 103	1 192 103

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	12 152	26 426	48 821
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 204 255	1 218 529	1 240 924

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2625:26 Göteborgs universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:26 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	1 358 922	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	1 400 065	prognos	1 374 276

2005	Förslag	1 418 138

2006	Beräknat	1 437 903	1

2007	Beräknat	1 469 018	2

1Motsvarar 1 421 059 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 1 425 608 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för universi- tetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Göteborgs universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 91,8 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårsprestationer överstiger värdet av de överskjutande helårsprestationerna vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Göte- borgs universitet.

181

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:26 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	1 151	1 122	1 210	3 460

Sjuksköterskeexamen	131	124	175	515

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	327	316	305	1 115

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	341	378	295	1 660

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

Universitetet har inte uppnått målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Universitetets särskilda åtaganden har full- gjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:26 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 414 717
Särskilt åtagande

- nationellt resurscentrum i matematik	3 421

Summa	1 418 138

Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 3 821 000 kronor för utbildning vid Hantverks- skolan i Mariestad, Dacapo som överförs till universitetet.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Göteborgs universitet erhåller 2 921 000 kronor i 2005 års prisnivå till fortsatt utbyggnad av utbildning vid Hantverksskolan i Mariestad, Dacapo. För 2007 bör gälla att universitetet erhåller ytterligare 4 495 000 kronor i 2005 års prisnivå för den överförda utbildningen, som då beräknas vara fullt utbyggd, vilket innebär att resurser motsvarande totalt 100 helårsstudenter har tillförts universitetet.

Tabell 10.25:26 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 400 065	1 400 065	1 400 065
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	14 275	31 039	57 342

Beslut	-11 446	-11 582	-11 795

Överföring till/från andra
anslag	15 279	18 416	23 442

Övrigt	-35	-35	-36

Förslag/beräknat anslag	1 418 138	1 437 903	1 468 018

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2725:27 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:27 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	943 455	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	971 124	prognos	953 236

2005	Förslag	981 022

2006	Beräknat	992 650	1

2007	Beräknat	1 010 894	2

1Motsvarar 981 022 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 981 022 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:27 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt	112	116	145	372

Medicinskt	108	97	113	450

Naturvetenskapligt	65	63	64	220

182

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Göteborgs universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:27 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	410	366	58 %	62 %

Härav licentiatnybörjare	1	37	0 %	76 %

Aktiva (ht)1	2 031	2 092	54 %	57 %

Doktorsexamina	261	315	47 %	54 %

Licentiatexamina	71	69	46 %	45 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 28 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 140 professorer anställts, varav 19 procent kvinnor.

Tabell 10.25:27 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	373	396	419	19 %	20 %	20 %
Nya professorer	64	38	38

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:27 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	971 124	971 124	971 124
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 898	21 526	39 770

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	981 022	992 650	1 010 894

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2825:28 Stockholms universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:28 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	867 917	sparande	0

			Utgifts-
2004	Anslag	893 200	prognos	876 747

2005	Förslag	902 304

2006	Beräknat	912 998	1

2007	Beräknat	929 779	2

1Motsvarar 902 304 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 902 304 tkr i 2005 års prisnivå

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:27 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	304 350
Medicinskt	214 461

Naturvetenskapligt	179 798

Sekretariatet för genusforskning	6 385

Konstnärligt utvecklingsarbete	8 276

Botaniska trädgården	5 511

Ersättning för lokalhyror m.m.	262 241

Summa	981 022

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Stockholms universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 62,5 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårsprestationer överstiger värdet av de överskjutande helårsprestationerna vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för magisterexamen med ämnesdjup vid Stockholms universitet.

183

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:28 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	1 075	1 149	1 283	3 420

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

Universitetets särskilda åtaganden har full- gjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:28 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	864 199
Särskilda åtaganden

- nationellt resurscentrum i kemi	1 170

- stöd till studenter med funktionshinder inkl.
teckentolkning	25 506

- Tolk- och översättarinstitutet	11 019

- studenters kostnader för deltagande i kurser i
Nordens språk och litteratur	410

Summa	902 304

Högskoleverket har utrett nuvarande organisa- tion och finansieringsmodell för teckenspråks- tolkning för studenter. I enlighet med Hög- skoleverkets slutsatser och förslag har det tidigare särskilda åtagandet Teckentolkning inkluderats i det särskilda åtagandet Stöd till studenter med funktionshinder.

Tabell 10.25:28 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	893 200	893 200	893 200
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 104	19 798	36 579

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	902 304	912 998	929 779

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.2925:29 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:29 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	961 817	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	989 835	prognos	971 602

2005	Förslag	1 003 274

2006	Beräknat	1 015 165	1

2007	Beräknat	1 033 823	2

1Motsvarar 1 003 274 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 1 003 274 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Anslaget täcker även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är förenade med den ekonomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysik- huset Stockholm KB.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

184

Tabell 10.25:29 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt	150	134	158	447

Naturvetenskapligt	110	108	124	453

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Stockholms universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:29 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	362	283	60 %	47 %

Härav licentiatnybörjare	3	11	33 %	27 %

Aktiva (ht)1	1 757	1 754	54 %	54 %
Doktorsexamina	222	269	49 %	48 %

Licentiatexamina	103	115	50 %	49 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 30 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 100 professorer anställts, varav 21 procent kvinnor.

Tabell 10.25:29 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	306	315	322	19 %	20 %	19 %
Nya professorer	38	35	27

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:29 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	367 730
Naturvetenskapligt	387 508

Internationella meteorologiska institutet	2 007

Ersättning för lokalhyror m.m.	246 029

Summa	1 003 274

Regeringen föreslår att anslagsposten Natur- vetenskapligt vetenskapsområde ökar med 3 350 000 kronor för isocyanatforskning i Hässleholm. Medlen har överförts från utgifts- område 14 Arbetsliv, anslagen 23:1 Arbetsmiljö- verket och 23:3 Särskilda utbildningssatsningar m.m.

Tabell 10.25:29 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	989 835	989 835	989 835

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	10 089	21 940	40 536

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	3 350	3 390	3 452

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 003 274	1 015 165	1 033 823

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3025:30 Umeå universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:30 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	967 542	sparande	136 344
2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	1 010 716	prognos	971 383
2005	Förslag	1 020 911

2006	Beräknat	1 033 011	1

2007	Beräknat	1 051 998	2

1Motsvarar 1 020 911 tkr i 2005 års prisnivå 2 Motsvarar 1 020 911 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de

185

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Av anslagssparandet har 36 888 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Umeå universitet har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom be- slutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 136,3 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Umeå universitet.

Tabell 10.25:30 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	641	747	745	2 390

Civilingenjörsexamen	108	146	134	400

Sjuksköterskeexamen	125	136	140	565

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	277	211	239	670

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	333	398	367	1 365

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:30 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 002 732
Särskilda åtaganden

- decentraliserad utbildning	10 000

- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till
Kiruna	6 064

- bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet	2 115

Summa	1 020 911

Tabell 10.25:30 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 010 716	1 010 716	1 010 716

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	10 198	22 299	41 285

Beslut	-763	-772	-786

Överföring till/från andra
anslag	763	772	786

Övrigt	-3	-3	-3

Förslag/beräknat anslag	1 020 911	1 033 011	1 051 998

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

Universitetet har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsam- mans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte uppnåtts.

Umeå universitet har inte fullgjort det sär- skilda åtagandet att anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 210 helårs- studenter. Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.

10.1.3125:31 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:31 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	661 151	sparande	0
2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	680 473	prognos	667 939
2005	Förslag	687 409

2006	Beräknat	695 557	1

2007	Beräknat	708 341	2

1Motsvarar 687 409 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 687 409 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

186

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:31 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt	45	56	53	160

Medicinskt	71	57	52	225

Naturvetenskapligt	45	38	53	140

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Umeå universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:31 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	245	252	50 %	52 %

Härav licentiatnybörjare	0	36	-	58 %

Aktiva (ht)1	1 087	1 198	49 %	51 %

Doktorsexamina	148	149	50 %	41 %

Licentiatexamina	24	22	50 %	41 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 28 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 71 professorer anställts, varav 34 procent kvinnor.

Tabell 10.25:31 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	217	226	232	14 %	16 %	17 %

Nya professorer	22	27	22

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:31 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	208 933
Medicinskt	192 431

Naturvetenskapligt1	178 967

Konstnärligt utvecklingsarbete	971

Ersättning för lokalhyror m.m.	106 107

Summa	687 409

1 I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning.

Tabell 10.25:31 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	680 473	680 473	680 473

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 936	15 084	27 868
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	687 409	695 557	708 341

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3225:32 Linköpings universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:32 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	1 059 166	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	1 090 907	prognos	1 070 812

2005	Förslag	1 100 417

2006	Beräknat	1 113 460	1

2007	Beräknat	1 133 924	2

1Motsvarar 1 100 417 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 1 100 417 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det sär- skilda åtagande som skall gälla för universitetet.

187

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Linköpings universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 12,9 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Lin- köpings universitet.

Tabell 10.25:32 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	519	698	793	1 780

Civilingenjörsexamen	467	616	664	2 340

Sjuksköterskeexamen	144	164	173	715

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	200	192	229	750

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	187	271	273	905

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

Universitetet har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsam- mans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med mate- matik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.

Universitetets särskilda åtaganden har full- gjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:32 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 098 800
Särskilt åtagande

- nationellt resurscentrum i teknik	1 617

Summa	1 100 417

Tabell 10.25:32 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 090 907	1 090 907	1 090 907
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	11 123	24 185	44 679

Beslut	-1 831	-1 853	-1 887

Överföring till/från andra
anslag	228	231	235

Övrigt	-10	-10	-10

Förslag/beräknat anslag	1 100 417	1 113 460	1 133 924

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3325:33 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:33 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	459 769	sparande	0

			Utgifts-
2004	Anslag	473 263	prognos	464 545

2005	Förslag	478 087

2006	Beräknat	483 753	1

2007	Beräknat	492 644	2

1Motsvarar 478 087 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 478 087 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:33 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt	40	43	34	108

Medicinskt	46	55	68	175

Tekniskt	66	84	92	297

188

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Linköpings universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:33 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	275	285	41 %	45 %

Härav licentiatnybörjare	6	65	67 %	48 %

Aktiva (ht)1	1 193	1269	42 %	44 %

Doktorsexamina	165	168	41 %	42 %

Licentiatexamina	87	88	30 %	31 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 26 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 85 professorer anställts, varav 14 procent kvinnor.

Tabell 10.25:33 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	213	231	240	12 %	12 %	12 %
Nya professorer	31	29	25

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:33 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	473 263	473 263	473 263
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 824	10 490	19 381

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	478 087	483 753	492 644

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3425:34 Karolinska institutet: Grundutbildning

Tabell 10.25:34 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	526 569	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	544 559	prognos	534 528

2005	Förslag	550 091

2006	Beräknat	559 344	1

2007	Beräknat	572 440	2

1Motsvarar 552 792 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 555 792 tkr i 2005 års prisnivå

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:33 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt1	102 672

Medicinskt	98 306

Tekniskt	171 643

Ersättning för lokalhyror m.m.	105 466

Summa	478 087

1 Inklusive Tema.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för Karolinska institutet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Karolinska institutet har för budgetåret 2003 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 10,6 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för sjuksköterskeexamen vid Karolinska institutet.

189

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:34 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Sjuksköterskeexamen	247	277	247	1 120

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Karolinska institutet har för 2003 uppnått målet att öka antalet helårsstudenter totalt i för- hållande till 2002.

Karolinska institutets särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:34 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	487 398
Särskilda åtaganden

- tandvårdscentral	60 588

- prov efter läkares allmäntjänstgöring	2 105

Summa	550 091

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Karolinska institutet erhåller 2 587 000 kronor i 2005 års prisnivå för utbildning i medicinsk fotvård. För 2007 bör gälla att Karo- linska institutet erhåller ytterligare 2 587 000 kronor i 2005 års prisnivå för samma ändamål.

Tabell 10.25:34 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	544 559	544 559	544 559

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 557	12 077	22 308
Beslut	-916	-927	-944

Överföring till/från andra
anslag	917	3 661	6 544

Övrigt	-26	-26	-27

Förslag/beräknat anslag	550 091	559 344	572 440

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3525:35 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:35 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	738 943	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	760 725	prognos	746 712

2005	Förslag	768 480

2006	Beräknat	777 589	1

2007	Beräknat	791 881	2

1Motsvarar 768 480 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 768 480 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:35 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Medicinskt	271	306	314	1 006

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Karolinska institutet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:35 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	433	449	60 %	55 %

Härav licentiatnybörjare	78	170	59 %	56 %

Aktiva (ht)1	1 924	2 038	62 %	62 %

Doktorsexamina	294	304	55 %	62 %

Licentiatexamina	57	52	63 %	67 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

190

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 27 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 92 professorer anställts, varav 20 procent kvinnor.

Tabell 10.25:35 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	267	276	274	14 %	16 %	17 %
Nya professorer	47	25	20

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:35 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Medicinskt	501 083
Ersättning för lokalhyror m.m.	267 397

Summa	768 480

Tabell 10.25:35 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	760 725	760 725	760 725
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	7 755	16 864	31 156

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	768 480	777 589	791 881

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3625:36 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

Tabell 10.25:36 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	837 538	sparande	87 023

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	878 203	prognos	873 824

2005	Förslag	892 955

2006	Beräknat	915 336	1

2007	Beräknat	932 160	2

1Motsvarar 904 614 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 904 614 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Kungl. Tekniska högskolan.

Av anslagssparandet har 1 740 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.

Regeringens överväganden

Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Kungl. Tekniska högskolan (KTH) under 2004 granskat ledningens representation och förmåner och i samband med detta avlämnat en revisionsrapport. Av rapporten framgår bl.a. att rektor erhållit 10 000 kronor per månad i representationsbidrag under perioden den 1 januari 1999 till och med den 31 december 2003. Enligt Riksrevisionen är representationsbidraget att betrakta som lön. Riksrevisionen har därför rekommenderat KTH att på nytt göra en bedömning av hur bidraget skall betraktas och därmed också ta ställning till om arbets- givaravgifter skall erläggas. Av rapporten framgår vidare att Riksrevisionen har rekommenderat KTH att se över rutiner för intern kontroll i samband med representation, betalkort och gåvor. Riksrevisionen har också rekommenderat att KTH löpande bör följa upp att representa- tionspolicyn och andra interna föreskrifter efter- levs.

KTH hade redan innan revisorerna avlämnade revisionsrapporten vidtagit vissa åtgärder som t.ex. att representationsbidraget till rektor upp- hört efter utgången av 2003.

Universitetsstyrelsen har med anledning av revisionsrapporten fastställt en särskild arbets- ordning i fråga om attesträtt för rektors egna förmåner och utgifter i tjänsten. Vidare har rektor givits i uppdrag av styrelsen att genom-

191

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

föra en genomgång av KTH:s policy, regler och riktlinjer vad avser representation, betalkorts- hantering och hantering av utgifter för gåvor samt att vidta de åtgärder som eventuellt fordras för att säkerställa den interna kontrollen i dessa avseenden. Styrelsen har också uppdragit åt rektor att tillse att den totala ersättningen vad gäller representationsbidraget påförs arbetsgivar- avgift som om denna ersättning varit lön.

Regeringen avser att noggrant följa utveck- lingen av vilka åtgärder som KTH har vidtagit eller avser att vidta med anledning av Riks- revisionens iakttagelser.

Resultatinformation

Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid ut- gången av budgetåret ett anslagssparande om 87,0 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för civilingenjörsexamen och arkitektexamen vid Kungl. Tekniska högskolan.

Tabell 10.25:36 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Civilingenjörsexamen och
arkitektexamen	1 146	1 246	1 190	5 230

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Kungl. Tekniska högskolan har för 2003 uppnått målet att öka antalet helårsstudenter totalt i förhållande till 2002. Kungl. Tekniska högskolan har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsam- mans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamen med inriktning mot teknik.

Kungl. Tekniska högskolans särskilda åtagan- den har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:36 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	892 955
Summa	892 955

Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 5 800 000 kronor i enlighet med vad som redo- visats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.

Planeringsförutsättning

Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Kungl. Tekniska högskolan erhåller en ytterligare takbeloppsökning med 11 659 000 kronor i 2005 års prisnivå i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.

Tabell 10.25:36 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	878 203	878 203	878 203
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	8 952	19 467	35 966

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	5 800	17 666	17 990

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	892 955	915 336	932 160

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3725:37 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:37 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan

Tusental kronor

		633 663	Anslags-	0
2003	Utfall	633 663	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	652 226	prognos	640 212

2005	Förslag	659 624

2006	Beräknat	667 443	1

2007	Beräknat	679 709	2

1Motsvarar 659 624 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 659 624 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning. Anslaget täcker även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör er-

192

sättning för den finansiella risk och övriga kost- nader som är förenade med den ekonomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysik- huset Stockholm KB.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:37 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Tekniskt	240	212	250	828

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Kungl. Tekniska högskolan redovisas i nedan- stående tabell.

Tabell 10.25:37 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	324	328	34 %	30 %

Härav licentiatnybörjare	55	147	36 %	27 %

Aktiva (ht)1	1 659	1704	27 %	27 %
Doktorsexamina	175	223	22 %	23 %

Licentiatexamina	156	163	24 %	28 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 13 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 68 professorer anställts, varav 7 procent kvinnor.

Tabell 10.25:37 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	205	212	219	6 %	6 %	6 %

Nya professorer	30	10	28

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:37 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Tekniskt	426 135
Ersättning för lokalhyror m.m.	233 489

Summa	659 624

Regeringen föreslår att anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ökar med 750 000 kronor för stiftelsen Byggdoks bibliotek som överförts till Kungl. Tekniska högskolan. Medlen har över- förts från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning.

Tabell 10.25:37 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	652 226	652 226	652 226
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 648	14 458	26 710

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	750	759	773

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	659 624	667 443	679 709

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3825:38 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:38 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet

Tusental kronor

		544 768	Anslags-	37 570
2003	Utfall	544 768	sparande	37 570

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	560 514	prognos	554 675

2005	Förslag	564 425

2006	Beräknat	571 115	1

2007	Beräknat	581 612	2

1Motsvarar 564 425 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 564 425 tkr i 2005 års prisnivå

193

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Luleå tekniska universitet har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom be- slutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 37,6 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Luleå tekniska universitet.

Tabell 10.25:38 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	160	165	217	410

Civilingenjörsexamen	409	469	422	1 645

Sjuksköterskeexamen	57	91	72	330

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	138	134	160	555

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	78	77	84	280

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har Luleå tekniska universitet upp- nått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

Universitetets särskilda åtaganden har full- gjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:38 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	539 906
Särskilda åtaganden

- decentraliserad utbildning	18 455

- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till
Kiruna	6 064

Summa	564 425

Tabell 10.25:38 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	560 514	560 514	560 514
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 695	12 406	22 936

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	-1 783	-1 804	-1 837

Övrigt	-1	-1	-1

Förslag/beräknat anslag	564 425	571 115	581 612

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.3925:39 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:39 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet

Tusental kronor

		235 646	Anslags-	0
2003	Utfall	235 646	sparande	0
2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	242 572	prognos	238 104
2005	Förslag	245 045

2006	Beräknat	247 950	1

2007	Beräknat	252 507	2

1Motsvarar 245 045 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 245 045 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

194

Tabell 10.25:39 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt	7	10	9	14

Tekniskt	54	54	50	250

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Luleå tekniska universitet redovisas i nedan- stående tabell.

Tabell 10.25:39 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	131	100	36 %	38 %

Härav licentiatnybörjare	0	62	-	50 %

Aktiva (ht)1	459	489	35 %	35 %
Doktorsexamina	49	38	24 %	21 %

Licentiatexamina	65	67	29 %	33 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:39 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	24 062
Tekniskt	172 043

Konstnärligt utvecklingsarbete	985

Ersättning för lokalhyror m.m.	47 955

Summa	245 045

Tabell 10.25:39 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	242 572	242 572	242 572

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 473	5 378	9 935
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	245 045	247 950	252 507

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 15 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 20 professorer anställts, varav 5 procent kvinnor.

Tabell 10.25:39 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	70	78	79	5 %	4 %	4 %
Nya professorer	10	5	5

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

10.1.4025:40 Karlstads universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:40 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	438 866	sparande	23 782

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	445 819	prognos	453 788

2005	Förslag	451 910

2006	Beräknat	477 504	1

2007	Beräknat	486 280	2

1Motsvarar 471 910 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 471 910 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Karlstads universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 6,3

195

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet har därför utnyttjat 6,3 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett återstående anslags- sparande om 23,8 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Karl- stads universitet.

Tabell 10.25:40 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	209	211	258	620

Sjuksköterskeexamen	108	90	96	355

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	164	177	189	670

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	199	197	181	925

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har universitetet inte uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårs- studenter totalt men har uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:40 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	451 910
Summa	451 910

Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 1 550 000 kronor i enlighet med vad som redo- visats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.

Planeringsförutsättning

Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Karlstads universitet erhåller en ytter- ligare takbeloppsökning med 20 000 000 kronor i 2005 års prisnivå i enlighet med vad som redo- visats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.

Tabell 10.25:40 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	445 819	445 819	445 819
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 545	9 883	18 259

Beslut	-2 288	-2 315	-2 358

Överföring till/från andra
anslag	3 841	24 124	24 567

Övrigt	-7	-7	-7

Förslag/beräknat anslag	451 910	477 504	486 280

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4125:41 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25: 41 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet

Tusental kronor

		141 387	Anslags-	0
2003	Utfall	141 387	sparande	0
2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	145 703	prognos	143 019
2005	Förslag	147 188

2006	Beräknat	148 932	1

2007	Beräknat	151 669	2

1Motsvarar 147 188 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 147 188 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

196

Tabell 10.25:41 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt	5	7	12	30

Tekniskt	0	3	6	20

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Karlstads universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:41 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	67	41	51 %	46 %

Härav licentiatnybörjare	5	9	100 %	11 %

Aktiva (ht)1	188	216	50 %	50 %

Doktorsexamina	7	11	71 %	64 %

Licentiatexamina	7	17	29 %	53 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 24 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 9 professorer anställts, varav 33 procent kvinnor.

Tabell 10.25:41 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	34	35	37	19 %	20 %	16 %
Nya professorer	4	2	3

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:41 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	61 820
Tekniskt	70 650

Övriga forskningsmedel	14 718

Summa	147 188

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:41 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	145 703	145 703	145 703
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 485	3 229	5 966

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	147 188	148 932	151 669

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4225:42 Växjö universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:42 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Växjö universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	363 994	sparande	32 876

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	374 856	prognos	400 827

2005	Förslag	378 673

2006	Beräknat	383 161	1

2007	Beräknat	390 203	2

1Motsvarar 378 673 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 378 673 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Växjö universitet har för budgetåret 2003 redo- visat helårsprestationer motsvarande 49,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Växjö universitet.

197

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:42 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	231	227	286	780

Sjuksköterskeexamen1	38	90	52	230

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	118	126	151	450

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	113	140	157	585

1 Antalet studenter som tog ut sjuksköterskeexamen nästan halverades till följd av den indragna examensrätten 2000. Universitetet fick under 2001 tillbaka examensrätten.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:42 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	378 673
Summa	378 673

Tabell 10.25:42 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	374 856	374 856	374 856
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 821	8 309	15 351

Beslut	-1 145	-1 159	-1 180

Överföring till/från andra
anslag	1 145	1 159	1 180

Övrigt	-4	-4	-4

Förslag/beräknat anslag	378 673	383 161	390 203

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4325:43 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:43 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Växjö universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	137 696	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	141 801	prognos	139 189

2005	Förslag	143 246

2006	Beräknat	144 944	1

2007	Beräknat	147 608	2

1Motsvarar 143 246 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 143 246 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:43 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt	6	5	7	30

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

198

Några resultat för forskarutbildningen vid Växjö universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:43 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	26	93	46 %	69 %

Härav licentiatnybörjare	0	39	-	74 %

Aktiva (ht)1	153	213	42 %	54 %
Doktorsexamina	4	6	25 %	17 %

Licentiatexamina	7	7	29 %	43 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:43 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	141 801	141 801	141 801
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 445	3 143	5 807

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	143 246	144 944	147 608

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 27 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 23 professorer anställts, varav 17 procent kvinnor.

Tabell 10.25:43 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	29	34	34	19 %	20 %	15 %
Nya professorer	8	9	6

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:43 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	92 081
Övriga forskningsmedel	51 165

Summa	143 246

10.1.4425:44 Örebro universitet: Grundutbildning

Tabell 10.25:44 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	521 768	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	521 938	prognos	512 324

2005	Förslag	523 689

2006	Beräknat	529 897	1

2007	Beräknat	539 635	2

1Motsvarar 523 689 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 523 689 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Örebro universitet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 27,8 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet har därför utnyttjat tidigare uppkommet anslags- sparande om 15,4 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Örebro universitet.

199

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:44 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	87	267	255	480

Sjuksköterskeexamen	126	140	175	520

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	113	92	121	410

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	96	153	114	560

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har universitetet uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

Universitetet har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsam- mans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte heller upp- nåtts.

Universitetets särskilda åtaganden har full- gjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:44 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	520 122
Särskilda åtaganden

- lokalisering av verksamhet till Grythyttan	3 273

- nätverksadministration och utveckling av
skolledarutbildning	294

Summa	523 689

Tabell 10.25:44 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	521 938	521 938	521 938
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 323	11 573	21 378

Beslut	1	1	1

Överföring till/från andra
anslag	-3 566	-3 608	-3 675

Övrigt	-7	-7	-7

Förslag/beräknat anslag	523 689	529 897	539 635

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4525:45 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:45 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	153 420	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	157 984	prognos	155 074

2005	Förslag	159 594

2006	Beräknat	161 486	1

2007	Beräknat	164 453	2

1Motsvarar 159 594 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 159 594 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:45 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt	8	14	11	40

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

200

Några resultat för forskarutbildningen vid Örebro universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:45 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	105	104	46 %	51 %

Härav licentiatnybörjare	2	20	50 %	50 %

Aktiva (ht)1	226	312	49 %	50 %

Doktorsexamina	16	9	38 %	78 %

Licentiatexamina	2	4	100 %	50 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:45 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	157 984	157 984	157 984
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 610	3 502	6 469

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	159 594	161 486	164 453

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 24 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 46 professorer anställts, varav 17 procent kvinnor.

Tabell 10.25:45 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	28	41	49	23 %	31 %	31 %
Nya professorer	16	14	16

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:45 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	94 285
Övriga forskningsmedel	65 309

Summa	159 594

10.1.4625:46 Mittuniversitetet: Grundutbildning1

Tabell 10.25:46 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mittuniversitetet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	460 771	sparande	61 591

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	463 817	prognos	491 456

2005	Förslag	466 675

2006	Beräknat	472 207	2

2007	Beräknat	480 885	3

1Anslaget benämndes tidigare Mitthögskolan: Grundutbildning

2Motsvarar 466 675 tkr i 2005 års prisnivå

3Motsvarar 466 675 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det sär- skilda åtagande som skall gälla för Mittuni- versitetet.

Av anslagssparandet har 15 135 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.

Regeringens överväganden

Regeringen har beslutat att Mitthögskolan skall benämnas universitet fr.o.m. den 1 januari 2005. Beslutet innebär ett åtagande för en framtida resurstillväxt som stärker såväl grundutbildning som forskning. Den 1 januari 2005 byter Mitt- högskolan namn till Mittuniversitetet.

Resultatinformation

Mitthögskolan har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbe-

201

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 61,6 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Mitt- högskolan.

Tabell 10.25:46 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	180	173	179	600

Sjuksköterskeexamen	155	164	204	740

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	146	159	127	430

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	45	46	58	210

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

Högskolan har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsam- mans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte heller uppnåtts.

Mitthögskolan har inte fullgjort det särskilda åtagandet att under 2003 anordna decentraliserad utbildning motsvarande 120 helårsstudenter.

Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:46 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	436 675
Särskilt åtagande

- omstrukturera verksamheten	30 000

Summa	466 675

Tabell 10.25:46 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	463 817	463 817	463 817
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 642	10 195	18 907

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	-1 783	-1 804	-1 837

Övrigt	-1	-1	-1

Förslag/beräknat anslag	466 675	472 207	480 885

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4725:47 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning1

Tabell 10.25:47 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mittuniversitetet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	118 445	sparande	0

			Utgifts-
2004	Anslag	121 983	prognos	119 736

2005	Förslag	133 226

2006	Beräknat	134 805	2

2007	Beräknat	137 283	3

1Anslaget benämndes tidigare Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning

2Motsvarar 133 226 tkr i 2005 års prisnivå

3Motsvarar 133 226 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Några resultat för forskarutbildningen vid Mitt- högskolan redovisas i nedanstående tabell.

202

Tabell 10.25:47 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	24	21	38 %	29 %

Härav licentiatnybörjare	0	5	-	20 %

Aktiva (ht)1	34	55	41 %	36 %
Doktorsexamina	0	0	-	-

Licentiatexamina	0	0	-	-

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 18 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 26 professorer anställts, varav 12 procent kvinnor.

Tabell 10.25:47 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	19	30	31	20 %	12 %	11 %
Nya professorer	7	15	4

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25: 47 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	47 199
Naturvetenskapligt1	68 525

Övriga forskningsmedel	17 502

Summa	133 226

1 I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning.

Regeringen föreslår att anslaget ökar med 10 000 000 kronor som en resursförstärkning av forskning och forskarutbildning vid Mittunivers- itetet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:47 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	121 983	121 983	121 983
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 243	2 703	4 995

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	10 000	10 119	10 305

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	133 226	134 805	137 283

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4825:48 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

Tabell 10.25:48 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	196 287	sparande	57 497

			Utgifts-
2004	Anslag	202 750	prognos	186 265

2005	Förslag	202 930

2006	Beräknat	205 335	1

2007	Beräknat	209 109	2

1Motsvarar 202 930 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 202 930 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 36 111 572 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Blekinge tekniska högskola har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom be- slutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 57,5 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Blekinge tekniska högskola.

203

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:48 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	113	147	167	430

Sjuksköterskeexamen	67	96	95	380

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har högskolan varken uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårs- studenter totalt eller målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:48 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	202 930
Summa	202 930

Tabell 10.25:48 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	202 750	202 750	202 750
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 963	4 390	8 197

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	-1 783	-1 804	-1 837

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	202 930	205 335	209 109

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.4925:49 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:49 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	61 476	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	63 311	prognos	62 145

2005	Förslag	63 956

2006	Beräknat	64 714	1

2007	Beräknat	65 903	2

1Motsvarar 63 956 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 63 956 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för forskarut- bildningen för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:49 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Tekniskt	5	6	4	19

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Blekinge tekniska högskola redovisas i nedan- stående tabell.

Tabell 10.25:49 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	28	23	29 %	22 %

Härav licentiatnybörjare	1	5	0 %	20 %

Aktiva (ht)1	61	84	21 %	24 %

Doktorsexamina	5	4	0 %	25 %

Licentiatexamina	6	2	17 %	0 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

204

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 18 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 3 professorer anställts, varav 0 procent kvinnor.

Tabell 10.25: 49 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	16	18	18	31 %	23 %	23 %
Nya professorer	1	2	0

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:49 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Tekniskt	48 248
Övriga forskningsmedel	15 708

Summa	63 956

Tabell 10.25:49 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	63 311	63 311	63 311
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	645	1 403	2 592

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	63 956	64 714	65 903

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5025:50 Malmö högskola: Grundutbildning

Tabell 10.25:50 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	649 009	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	630 467	prognos	618 854

2005	Förslag	669 147

2006	Beräknat	677 078	1

2007	Beräknat	689 522	2

1Motsvarar 669 147 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 669 147 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det sär- skilda åtagande som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Malmö högskola har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 69,6 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat tidigare uppkommet anslags- sparande om 36,6 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Malmö högskola.

Tabell 10.25:50 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	17	13	23	140

Sjuksköterskeexamen	97	112	132	480

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	360	396	458	1 595

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	320	338	393	1 510

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

Högskolan har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsam-

205

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

mans med antalet avlagda högskole- kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte uppnåtts.

Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:50 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	625 820
Särskilt åtagande

- tandvårdscentral	43 327

Summa	669 147

10.1.5125:51 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:51 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	72 114	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	74 237	prognos	72 870

2005	Förslag	74 993

2006	Beräknat	75 882	1

2007	Beräknat	77 276	2

1Motsvarar 74 993 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 74 993 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 32 260 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.

Tabell 10.25:50 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	630 467	630 467	630 467

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 427	13 976	25 820
Beslut	-1 526	-1 544	-1 572

Överföring till/från andra
anslag	33 788	34 188	34 817

Övrigt	-9	-9	-9

Förslag/beräknat anslag	669 147	677 078	689 522

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:51 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Medicinskt	8	6	4	25

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Malmö högskola redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:51 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	20	18	55 %	61 %

Härav licentiatnybörjare	5	5	40 %	60 %

Aktiva (ht)1	50	57	54 %	60 %
Doktorsexamina	4	3	75 %	100 %

Licentiatexamina	3	3	100 %	33 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 34 procent av nya professorer

206

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 15 professorer anställts, varav 40 procent kvinnor.

Tabell 10.25:51 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	30	37	40	27 %	24 %	29 %

Nya professorer	5	7	3

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:51 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Medicinskt	41 076
Övriga forskningsmedel	33 917

Summa	74 993

Tabell 10.25:51 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	74 237	74 237	74 237
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	756	1 645	3 039

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	74 993	75 882	77 276

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5225:52 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

Tabell 10.25:52 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	373 592	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	368 818	prognos	362 024

2005	Förslag	372 573

2006	Beräknat	376 989	1

2007	Beräknat	383 918	2

1Motsvarar 372 573 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 372 573 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Kalmar har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 25,0 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat tidigare uppkommet anslags- sparande om 15,7 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Hög- skolan i Kalmar.

Tabell 10.25:52 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	65	85	84	220

Sjuksköterskeexamen1	291	44	84	235
Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	100	117	88	405

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	52	75	63	265

1 Ett uppehåll i antagningen gjordes 1998, vilket fått effekt 2001.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

Högskolan har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina

207

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

inom högskoleingenjörsutbildningen tillsam- mans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.

Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:52 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	359 926
Särskilda åtaganden

- fortbildning av journalister	8 809

- utrustning till sjöbefälsutbildningen	3 838

Summa	372 573

Tabell 10.25:52 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	368 818	368 818	368 818
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 760	8 176	15 105

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt	-5	-5	-5

Förslag/beräknat anslag	372 573	376 989	383 918

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5325:53 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:53 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Kalmar

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	62 406	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	64 241	prognos	63 058

2005	Förslag	64 895

2006	Beräknat	65 664	1

2007	Beräknat	66 871	2

1Motsvarar 64 895 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 64 895 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:53 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Naturvetenskapligt	2	2	1	6

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Högskolan i Kalmar redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:53 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	22	33	50 %	52 %

Härav licentiatnybörjare	0	4	-	75 %

Aktiva (ht)1	51	69	51 %	46 %
Doktorsexamina	0	1	-	0 %

Licentiatexamina	1	0	100 %	-

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 21 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 16 professorer anställts, varav 19 procent kvinnor.

Tabell 10.25:53 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	13	17	24	15 %	12 %	21 %
Nya professorer	7	3	6

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

208

Tabell 10.25:53 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Naturvetenskapligt	53 669
Övriga forskningsmedel	11 226

Summa	64 895

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

budgetåret ett anslagssparande om 28,2 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Mälar- dalens högskola.

Tabell 10.25:54 Mål för antalet examina i grundutbildningen

Tabell 10.25:53 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	64 241	64 241	64 241
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	654	1 423	2 630

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	64 895	65 664	66 871

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5425:54 Mälardalens högskola: Grundutbildning

Tabell 10.25:54 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola

Tusental kronor

		494 792	Anslags-	28 198
2003	Utfall	494 792	sparande	28 198

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	512 385	prognos	510 562

2005	Förslag	517 594

2006	Beräknat	523 729	1

2007	Beräknat	533 355	2

1Motsvarar 517 594 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 517 594 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det sär- skilda åtagande som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Mälardalens högskola har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårspresta- tioner än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	173	166	165	410

Sjuksköterskeexamen	229	250	243	1 010

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	20	15	59	210

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

Högskolan har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsam- mans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.

Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:54 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	514 148
Särskilt åtagande

- Idélab	3 446

Summa	517 594

209

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:54 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	512 385	512 385	512 385
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 211	11 346	20 972

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt	-2	-2	-2

Förslag/beräknat anslag	517 594	523 729	533 355

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5525:55 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 10.25:55 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	44 278	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	45 580	prognos	44 740

2005	Förslag	46 045

2006	Beräknat	46 591	1

2007	Beräknat	47 447	2

1Motsvarar 46 045 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 46 045 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Några resultat för forskarutbildningen vid Mälardalens högskola redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:55 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	52	24	31 %	21 %

Härav licentiatnybörjare	8	5	25 %	20 %

Aktiva (ht)1	103	117	25 %	24 %
Doktorsexamina	3	3	33 %	67 %

Licentiatexamina	1	8	0 %	0 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 15 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 14 professorer anställts, varav 14 procent kvinnor.

Tabell 10.25:55 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	28	30	32	10 %	7 %	9 %
Nya professorer	7	4	3

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:55 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Tekniskt	32 599
Övriga forskningsmedel	13 446

Summa	46 045

Tabell 10.25:55 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	45 580	45 580	45 580

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	465	1 011	1 867
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	46 045	46 591	47 447

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

210

10.1.5625:56 Danshögskolan: Grundutbildning

Tabell 10.25:56 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Danshögskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	26 927	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	27 801	prognos	27 289

2005	Förslag	35 123

2006	Beräknat	41 245	1

2007	Beräknat	42 002	2

1Motsvarar 40 761 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 40 761 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Danshögskolan har för budgetåret 2003 redo- visat helårsprestationer motsvarande 3,0 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom be- slutat s.k. takbelopp.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:56 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	26 967
Särskilda åtaganden

- lokalkostnader	1 118

- nycirkusutbildning	7 038

Summa	35 123

Regeringen föreslår	att anslaget ökar med

7 038 000 kronor för genomförande av nycirkus- utbildning.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Danshögskolan erhåller ytterligare 5 638 000 kronor i 2005 års prisnivå för ny- cirkusutbildningen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:56 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	27 801	27 801	27 801
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	284	617	1 139

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	7 038	12 826	13 062

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	35 123	41 245	42 002

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5725:57 Dramatiska institutet: Grundutbildning

Tabell 10.25:57 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dramatiska institutet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	73 456	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	75 734	prognos	74 339

2005	Förslag	76 505

2006	Beräknat	77 412	1

2007	Beräknat	78 835	2

1Motsvarar 76 505 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 76 505 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Dramatiska institutet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Dramatiska institutet har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,5 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

211

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:57 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	74 978
Särskilt åtagande

- lokalkostnader	1 527

Summa	76 505

Tabell 10.25:57 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	75 734	75 734	75 734

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	771	1 678	3 101

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	76 505	77 412	78 835

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5825:58 Högskolan i Borås: Grundutbildning

Tabell 10.25:58 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	314 277	sparande	0
2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	324 109	prognos	318 139
2005	Förslag	327 411

2006	Beräknat	331 292	1

2007	Beräknat	337 380	2

1Motsvarar 327 411 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 327 411 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Borås har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 40,7 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Tillsammans med tidigare sparade helårs- prestationer överstiger värdet av överskjutande helårsprestationer vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Hög- skolan i Borås.

Tabell 10.25:58 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	219	220	273	740

Sjuksköterskeexamen	103	112	145	480

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	124	188	145	470

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

Högskolan har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsam- mans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte uppnåtts.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts. Regeringen har som mål för perioden 2001– 2004 angett att minst 45 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 17 professorer anställts, varav 29

procent kvinnor.

Tabell 10.25:58 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	10	9	17	35 %	35 %	35 %
Nya professorer	6	3	8

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

212

Tabell 10.25:58 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	327 411
Summa	327 411

Tabell 10.25:58 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	324 109	324 109	324 109

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 306	7 187	13 275
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt	-4	-4	-4

Förslag/beräknat anslag	327 411	331 292	337 380

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.5925:59 Högskolan Dalarna: Grundutbildning

Tabell 10.25:59 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	329 325	sparande	2 224

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	317 586	prognos	313 960

2005	Förslag	320 824

2006	Beräknat	324 626	1

2007	Beräknat	330 593	2

1Motsvarar 320 824 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 320 824 tkr i 2005 års prisnivå

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan Dalarna har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 21,1 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 21,1 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utgången av budgetåret ett återstående anslags- sparande om 2,2 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Hög- skolan Dalarna.

Tabell 10.25:59 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	37	36	45	170

Sjuksköterskeexamen	74	86	103	355

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	69	61	65	235

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	98	102	141	530

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

Högskolan har inte uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har inte heller upp- nåtts.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:59 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	320 824
Summa	320 824

213

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:59 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	317 586	317 586	317 586
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 238	7 040	13 007

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	320 824	324 626	330 593

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.6025:60 Högskolan på Gotland: Grundutbildning

Tabell 10.25:60 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	86 735	sparande	9 902

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	90 994	prognos	87 324

2005	Förslag	91 918

2006	Beräknat	103 885	1

2007	Beräknat	105 795	2

1Motsvarar 102 669 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 102 669 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 1 890 050 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan på Gotland har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom be- slutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 9,9 miljoner kronor.

För 2003 har högskolan på Gotland uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:60 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	91 918
Summa	91 918

Regeringens bedömning

Högskolan på Gotland utgör redan i dag en resurs för högre utbildning och forskning med inriktning på Östersjösamverkan. För att ytterligare stärka den satsning som nu görs genom etablering av ett Östersjöcentrum på Gotland föreslår regeringen att högskolan till- förs 750 000 kronor för forskning med inriktning mot handel och kultur i Östersjö- området. Medlen har beräknats under anslaget 25:76 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, anslagsposten 5 Högskolan på Gotland.

Vid en eventuell framtida utbyggnad av den högre utbildningen är det angeläget att se över möjligheterna att expandera Högskolan på Gotland.

Planeringsförutsättning

Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Högskolan på Gotland erhåller en tak- beloppsökning med 10 750 000 kronor i 2005 års prisnivå i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.

Tabell 10.25:60 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	90 994	90 994	90 994
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	924	2 013	3 723

Beslut

Överföring till/från andra
anslag		10 878	11 078

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	91 918	103 885	105 795

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

214

10.1.6125:61 Högskolan i Gävle: Grundutbildning

Tabell 10.25:61 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	322 920	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	332 957	prognos	326 824

2005	Förslag	334 567

2006	Beräknat	342 673	1

2007	Beräknat	353 236	2

1Motsvarar 338 659 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 342 798 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Gävle har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 3,0 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Hög- skolan i Gävle.

Tabell 10.25:61 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	63	86	106	140

Sjuksköterskeexamen	122	132	144	475

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	152	118	150	520

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	16	29	42	190

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.

Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:61 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	334 567
Summa	334 567

Planeringsförutsättning

Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Högskolan i Gävle erhåller 4 091 000 kronor i 2005 års prisnivå för att ge ytterligare utbildningar som leder till yrkeshögskole- examen. För 2007 bör gälla att högskolan er- håller ytterligare 4 091 000 kronor i 2005 års prisnivå för samma ändamål.

Tabell 10.25:61 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	332 957	332 957	332 957

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 396	7 383	13 638
Beslut	-2 288	1 825	6 124

Överföring till/från andra
anslag	509	515	524

Övrigt	-7	-7	-7

Förslag/beräknat anslag	334 567	342 673	353 236

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

215

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.6225:62 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

Tabell 10.25: 62 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	252 879	sparande	546

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	258 442	prognos	254 227

2005	Förslag	261 026

2006	Beräknat	264 119	1

2007	Beräknat	268 974	2

1Motsvarar 261 026 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 261 026 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Halmstad har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 2,1 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 2,1 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett återstående anslags- sparande om 0,6 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Hög- skolan i Halmstad.

Tabell 10.25:62 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	69	83	91	390

Sjuksköterskeexamen	76	83	97	340

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	18	54	75	195

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har Högskolan i Halmstad uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts. Regeringen har som mål för perioden 2001– 2004 angett att minst 24 procent nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 13 professorer anställts, varav 31 procent kvinnor.

Tabell 10.25:62 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	10	14	21	0 %	10 %	18 %

Nya professorer	3	5	5

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:62 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	261 026
Summa	261 026

Tabell 10.25:62 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	258 442	258 442	258 442

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 636	5 730	10 586
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt	-52	-53	-54

Förslag/beräknat anslag	261 026	264 119	268 974

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

216

10.1.6325:63 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning

Tabell 10.25:63 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	284 095	sparande	9 983

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	288 258	prognos	292 931

2005	Förslag	291 191

2006	Beräknat	294 642	1

2007	Beräknat	300 058	2

1Motsvarar 291 191 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 291 191 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan Kristianstad har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 3,2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 3,2 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett återstående anslags- sparande om 10,0 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Hög- skolan Kristianstad.

Tabell 10.25:63 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	11	11	34	240

Sjuksköterskeexamen	109	112	134	490

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	249	246	204	835

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	69	86	75	350

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt, men inte målet att öka antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Högskolan har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsam- mans med antalet avlagda högskole-, kandidat och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärar- examina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:63 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	291 191
Summa	291 191

Tabell 10.25:63 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	288 258	288 258	288 258

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 936	6 387	11 803

Beslut	-1 145	-1 159	-1 180

Överföring till/från andra
anslag	1 146	1 160	1 181

Övrigt	-4	-4	-4

Förslag/beräknat anslag	291 191	294 642	300 058

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.6425:64 Högskolan i Skövde: Grundutbildning

Tabell 10.25:64 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	235 946	sparande	0
2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	235 226	prognos	230 893
2005	Förslag	246 204

2006	Beräknat	269 561	1

2007	Beräknat	274 515	2

1Motsvarar 266 404 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 266 404 tkr i 2005 års prisnivå.

217

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Skövde har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 18,9 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat tidigare uppkommet anslags- sparande om 7,5 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Hög- skolan i Skövde.

Tabell 10.25:64 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	35	45	63	130

Sjuksköterskeexamen	165	154	162	695

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har högskolan varken uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårs- studenter totalt eller målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:64 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	246 204
Summa	246 204

Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 8 580 000 kronor i enlighet med vad som redo-

visats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.

Planeringsförutsättning

Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Högskolan i Skövde erhåller en ytter- ligare takbeloppsökning med 20 200 000 kronor i 2005 års prisnivå i enlighet med vad som redo- visats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.

Tabell 10.25:64 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	235 226	235 226	235 226

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 398	5 215	9 633
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	8 580	29 121	29 656

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	246 204	269 561	274 515

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.6525:65 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning

Tabell 10.25:65 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Tusental kronor

		235 539	Anslags-	0
2003	Utfall	235 539	sparande	0
2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	243 209	prognos	238 729
2005	Förslag	246 684

2006	Beräknat	266 809	1

2007	Beräknat	271 713	2

1Motsvarar 263 684 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 263 684 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det sär- skilda åtagande som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer

218

motsvarande 13,8 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Hög- skolan i Trollhättan/Uddevalla.

Tabell 10.25:65 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Sjuksköterskeexamen	102	108	123	470

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	46	70	45	285

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har Högskolan i Trollhättan/Udde- valla uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.

Regeringens bedömning

Den väl fungerande samverkan mellan Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och det om- givande samhället har varit av stor betydelse för såväl högskolan som de berörda kommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället. Högskolestyrelsen har beslutat att högskolan skall lokaliseras till ett samlat campus som skall förläggas till Trollhättan. Vidare beslutade styrelsen att en planering för högskolans fram- tida engagemang och närvaro i Fyrstads- kommunerna skulle inledas. Dessa beslut inne- bär, enligt regeringens mening, att högskolan även framöver har verksamhet av viss omfattning på berörda orter.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:65 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	244 555
Särskilt åtagande

- utveckling av arbetsintegrerat lärande	2 129

Summa	246 684

Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 1 000 000 kronor i enlighet med vad som redo- visats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.

Planeringsförutsättning

Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Högskolan i Trollhättan/Uddevalla er- håller en ytterligare takbeloppsökning med 17 000 000 kronor i 2005 års prisnivå i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, av- snittet Återföring av platser.

Tabell 10.25:65 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	243 209	243 209	243 209

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 481	5 394	9 963
Beslut	-2 288	-2 315	-2 358

Överföring till/från andra
anslag	3 291	20 531	20 908

Övrigt	-9	-9	-9

Förslag/beräknat anslag	246 684	266 809	271 713

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.6625:66 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 10.25:66 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Idrottshögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	42 830	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	44 325	prognos	43 509

2005	Förslag	44 776

2006	Beräknat	45 307	1

2007	Beräknat	46 139	2

1Motsvarar 44 776 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 44 776 tkr i 2005 års prisnivå.

219

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Idrottshögskolan i Stockholm har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 0,8 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för lärarexamen med inriktning mot senare år vid Idrottshögskolan i Stockholm.

Tabell 10.25:66 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Lärarexamen med inriktning
mot senare år	57	36	51	160

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25: 66 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	44 776
Summa	44 776

Tabell 10.25:66 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	44 325	44 325	44 325
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	452	983	1 815

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt	-1	-1	-1

Förslag/beräknat anslag	44 776	45 307	46 139

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.67 25:67 Konstfack: Grundutbildning

Tabell 10.25:67 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack

Tusental kronor

		114 554	Anslags-	0
2003	Utfall	114 554	sparande	0
2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	118 193	prognos	116 016
2005	Förslag	119 399

2006	Beräknat	120 814	1

2007	Beräknat	123 035	2

1Motsvarar 119 399 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 119 399 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Konstfack har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbe- lopp och avräknade vid utgången av budgetåret 1,1 miljoner kronor av tidigare sparade helårs- prestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för lärarexamen med inriktning mot senare år vid Konstfack.

220

Tabell 10.25:67 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Lärarexamen med inriktning
mot senare år	59	31	38	120

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:67 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	118 281
Särskilt åtagande

- lokalkostnader	1 118

Summa	119 399

Tabell 10.25:67 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	118 193	118 193	118 193

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 206	2 621	4 842

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	119 399	120 814	123 035

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.6825:68 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

Tabell 10.25:68 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	52 390	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	54 071	prognos	53 075

2005	Förslag	54 622

2006	Beräknat	55 269	1

2007	Beräknat	56 286	2

1Motsvarar 54 622 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 54 622 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kungl. Konsthögskolan har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 3,0 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårsprestationer överstiger värdet av de överskjutande helårsprestationerna vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.

Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:68 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	53 466
Särskilda åtaganden

- lokalkostnader	1 118

- stipendier	38

Summa	54 622

221

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:68 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	54 071	54 071	54 071
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	551	1 198	2 215

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	54 622	55 269	56 286

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.6925:69 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 10.25:69 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	120 061	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	123 652	prognos	121 374

2005	Förslag	124 913

2006	Beräknat	126 393	1

2007	Beräknat	128 716	2

1Motsvarar 124 913 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 124 913 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för lärarexamen med inriktning mot senare år vid Kungl. Musikhögskolan i Stock- holm.

Tabell 10.25:69 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Lärarexamen med inriktning
mot senare år	13	9	18	115

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:69 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp

102 429

Särskilda åtaganden

-dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk komposition samt medel för ombesörjande av

utbetalning av bidrag till Svenska Artisters och
Musikers Intresseorganisation (SAMI)	3 391

- utvecklingsmedel	16 447

- lokalkostnader	2 646

Summa	124 913

Tabell 10.25:69 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	123 652	123 652	123 652
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 261	2 741	5 064

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	124 913	126 393	128 716

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

222

10.1.7025:70 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 10.25:70 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	405 666	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	393 780	prognos	386 527

2005	Förslag	397 793

2006	Beräknat	402 508	1

2007	Beräknat	409 906	2

1Motsvarar 397 793 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 397 793 tkr i 2005 års prisnivå.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts. Regeringen har som mål för perioden 2001– 2004 angett att minst 25 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 6 professorer anställts, varav 33 procent

kvinnor.

Tabell 10.25:70 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	13	16	16	38 %	33 %	36 %
Nya professorer	1	5	0

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de sär- skilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Lärarhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 55,7 miljoner kronor mer än vad som kan er- sättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat tidigare uppkommet anslags- sparande om 23,7 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Tabell 10.25:70 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	43	31	42	180

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	433	575	616	1 895

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	388	413	620	2 190

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt men inte målet att öka antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

Målet att minst en tredjedel av lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, natur- vetenskap eller teknik har inte uppnåtts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:70 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	392 021
Särskilda åtaganden

- utveckling av lärarutbildning för dövas och
hörselskadades behov	2 035

- rekryteringsinsatser för lärarstudenter med
utländsk bakgrund och annat modersmål än
svenska	697

- nationellt centrum för svenska som andraspråk och
svenskundervisning för invandrare	3 040

Summa	397 793

Tabell 10.25:70 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	393 780	393 780	393 780
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 016	8 731	16 129

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt	-3	-3	-3

Förslag/beräknat anslag	397 793	402 508	409 906

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

223

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.7125:71 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 10.25:71 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	16 084	sparande	0

			Utgifts-
2004	Anslag	16 679	prognos	16 372

2005	Förslag	16 849

2006	Beräknat	17 048	1

2007	Beräknat	17 362	2

1Motsvarar 16 849 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 16 849 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Operahögskolan i Stockholm har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,5 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:71 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	15 731
Särskilt åtagande

- lokalkostnader	1 118

Summa	16 849

Tabell 10.25:71 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	16 679	16 679	16 679
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	170	369	683

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	16 849	17 048	17 362

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.7225:72 Södertörns högskola: Grundutbildning

Tabell 10.25:72 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	237 968	sparande	26 164

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	247 373	prognos	250 443

2005	Förslag	251 382

2006	Beräknat	274 599	1

2007	Beräknat	279 646	2

1Motsvarar 271 382 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 271 382 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 1 702 169 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Södertörns högskola har för budgetåret 2003 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom be- slutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 26,2 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har mål för antalet examina fastställts för vissa examina vid Söder- törns högskola.

224

Tabell 10.25:72 Mål för antalet examina i grundutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	64	106	139	210

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	–	31	58	190

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har högskolan uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt, men inte målet att öka antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

Högskolan har inte uppnått målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en in- riktning med matematik, naturvetenskap eller teknik.

Högskolans särskilda åtaganden har fullgjorts. Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 26 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 21 professorer anställts, varav 33 procent kvinnor.

Tabell 10.25:72 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	27	30	32	22 %	25 %	26 %

Nya professorer	8	4	9

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 10.25:72 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	251 382
Summa	251 382

Regeringen föreslår att takbeloppet ökar med 1 500 000 kronor i enlighet med vad som redo- visats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.

Planeringsförutsättning

Som en planeringsförutsättning för 2006 bör gälla att Södertörns högskola erhåller en ytter- ligare takbeloppsökning med 20 000 000 kronor i 2005 års prisnivå i enlighet med vad som redo-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

visats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser.

Tabell 10.25:72 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	247 373	247 373	247 373
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 509	5 471	10 118

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	1 500	21 755	22 155

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	251 382	274 599	279 646

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.7325:73 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 10.25:73 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	25 930	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	26 841	prognos	26 347

2005	Förslag	27 116

2006	Beräknat	27 437	1

2007	Beräknat	27 942	2

1Motsvarar 27 116 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 27 116 tkr i 2005 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Teaterhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 20 000 kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.

Resursfördelning 2005

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

225

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10.25:73 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	25 998
Särskilt åtagande

- lokalkostnader	1 118

Summa	27 116

Tabell 10.25:73 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	26 841	26 841	26 841

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	275	596	1 101

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	27 116	27 437	27 942

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.7425:74 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tabell 10.25:74 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tusental kronor

		1 784 630		Anslags-	97 050
2003	Utfall	1 784 630		sparande	97 050

2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	1 899 279	1	prognos	1 819 522

2005	Förslag	2 006 836

2006	Beräknat	2 030 623	2

2007	Beräknat	2 067 944	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 2 006 836 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 2 006 836 tkr i 2005 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas ersättning för den högre utbildning och forskning som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare med stöd av bl.a. avtal som staten ingått med utbildnings- anordnarna och i vissa fall särskilda regerings- beslut.

Av anslagssparandet har 96 066 425 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.

De examina som enskilda utbildnings- anordnare har tillstånd att utfärda regleras i för-

ordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från följande belopp.

Tabell 10.25:74 Fördelning på anslagsposter

Tusental kronor

ANSLAGSPOST

BELOPP

1.Chalmers tekniska högskola AB

	- Grundläggande högskoleutbildning	666 035
	- Forskning och forskarutbildning	408 972

2.	Handelshögskolan i Stockholm	50 504

3.Stiftelsen Högskolan i Jönköping

	- Grundläggande högskoleutbildning	369 125
	- Forskning och forskarutbildning	37 938

4.	Teologiska Högskolan, Stockholm (THS)	6 048

5.	Evangeliska Frikyrkan	2 722

6.	Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen	2 117

7.	Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska
	Institut (SMI)	9 994

8.	Ericastiftelsen	6 146

9.	Stiftelsen Stora Sköndal	20 202

10.	Ersta Diakonisällskap	33 178

11.	Stiftelsen Rödakorshemmet	38 078

12.	Sophiahemmet, Ideell förening	28 641

13.	Beckmans skola AB	14 447

14.	Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska
	högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping	312 689

Summa		2 006 836

1. Chalmers tekniska högskola AB

Resultatinformation, grundläggande högskoleutbildning

Chalmers tekniska högskola AB (inklusive Chalmers Lindholmen AB) har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 37,2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför utnyttjat 37,2 miljoner kronor av tidigare uppkommet anslagssparande och redo- visade vid utgången av budgetåret ett återstående anslagssparande om 19,0 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Chalmers tekniska högskola AB.

226

Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Chalmers tekniska högskola AB

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL1
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Civilingenjörsexamen och
arkitektexamen	799	755	906	3 570

1 Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Chalmers har för 2003 uppnått målet att öka antalet helårsstudenter totalt i förhållande till 2002.

Chalmers har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsam- mans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik.

Chalmers särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resultatinformation, forskning och forskarutbildning

I tabellen nedan anges utfallet för vart och ett av åren 2001–2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL1
VERTENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Tekniskt	142	166	168	590

1 Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Chalmers tekniska högskola AB redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:74 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
Nybörjare i
forskarutbildningen	229	236	26 %	30 %

Härav licentiatnybörjare	0	52	–	35 %

Aktiva (ht)1	1 056	1 128	26 %	27 %
Doktorsexamina	130	142	29 %	24 %

Licentiatexamina	172	162	24 %	22 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 15 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 42 professorer anställts, varav 7 procent kvinnor.

Tabell 10.25:74 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	137	150	152	6 %	7 %	7 %
Biträdande
professorer2	46	47	52	2 %	6 %	8 %
Nya professorer	24	11	7

1Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

2Heltidsekvivalenter

Resurser för 2005

Det högsta belopp som bör kunna utgå till Chalmers tekniska högskola AB för budgetåret 2005 beräknas för

-grundutbildning till 666 035 000 kronor, varav 664 390 000 kronor utgörs av takbeloppet. Regeringen föreslår att takbe- loppet ökar med 43 010 000 kronor i enlig- het med vad som redovisats i kapitlet

Insatser, avsnittet Återföring av platser. För det särskilda åtagandet har beräknats 1 645 000 kronor som bidrag till utrustning till sjöbefälsutbildningen.

-	forskning och forskarutbildning till
	408 972 000 kronor.

2. Handelshögskolan i Stockholm

Resultatinformation

Handelshögskolan i Stockholm redovisar 1 281 helårsstudenter för 2003, vilket är 104 färre än för 2002. Högskolan redovisar 30 avlagda doktorsexamina för 2003, vilket är 6 fler än för 2002 och 2 avlagda licentiatexamina vilket är 6 färre än för 2002.

Resurser för 2005

Regeringen beräknar att det högsta belopp som kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm för grundutbildning, bibliotek, studiestöd i forskar- utbildning och för avlagda doktorsexamina är 50 504 000 kronor.

227

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Resultatinformation, grundläggande högskoleutbildning

Stiftelsen Högskolan i Jönköping har för budgetåret 2003 redovisat helårsprestationer motsvarande 33,4 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårs- prestationer överstiger värdet av de överskjut- ande helårsprestationerna vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Stiftelsen Hög- skolan i Jönköping.

Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL1
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Magisterexamen med
ämnesdjup	181	196	209	660

Sjuksköterskeexamen2	166	172	183	660
Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	192	221	210	705

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	63	76	74	305

1Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

2Uppgift om utfall 2001 avser Hälsohögskolan i Jönköping.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

För 2003 har Stiftelsen Högskolan i Jönköping uppnått målet att i förhållande till 2002 öka antalet helårsstudenter totalt och inom naturvetenskap och teknik.

Stiftelsen Högskolan i Jönköping har uppnått målet att 2003 i förhållande till 2002 öka antalet avlagda examina inom högskoleingenjörs- utbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik. Målet att minst en tredjedel av antalet lärarexamina skall ha en inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik har uppnåtts.

Högskolans särskilda åtagande har fullgjorts.

Resultatinformation, forskning och forskarutbildning

I tabellen nedan anges utfallet för 2001 till 2003 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i forskarutbildningen

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL1
VERTENSKAPSOMRÅDE	2001	2002	2003	2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt	2	10	1	22

1 Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Några resultat för forskarutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 10.25:74 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2002	2003	2002	2003
överskjutande
	20	8	70 %	38 %

överskjutande	0	0	–	–

Aktiva (ht)1	66	64	47 %	45 %

Doktorsexamina	5	2	60 %	100 %

Licentiatexamina	1	0	0 %	–

Källa: Högskoleverkets NU-databas

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 18 procent av nya professorer skall vara kvinnor. Mellan 2001 och 2003 har 15 professorer anställts, varav 27 procent kvinnor.

Tabell 10.25:74 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2001	2002	2003	2001	2002	2003
Professorer1	21	27	29	14 %	9 %	7 %
Nya professorer	6	6	3

1 Heltidsekvivalenter, mätmånad oktober (källa: Högskoleverkets NU-databas).

Resursfördelning 2005

Det högsta belopp som bör kunna utgå till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för budgetåret 2005 beräknas för

-grundutbildning till 369 125 000 kronor, som i sin helhet utgör takbelopp.

-	forskning och forskarutbildning till
	37 938 000 kronor.

228

4. Teologiska Högskolan, Stockholm (THS)

Resultatinformation

Teologiska Högskolan, Stockholm redovisar 191 helårsstudenter för 2003, vilket är 19 fler än för 2002.

Resurser för 2005

Regeringen beräknar bidraget till Teologiska Högskolan, Stockholm till 6 048 000 kronor, vilket motsvarar 199 helårsstudenter.

5. Evangeliska Frikyrkan

Resultatinformation

Evangeliska Frikyrkan redovisar för Örebro Teologiska Högskola 99 helårsstudenter för 2003, vilket är 12 fler än för 2002.

Resurser för 2005

Regeringen beräknar bidraget till Evangeliska Frikyrkan för Örebro Teologiska Högskola till 2 722 kronor, vilket motsvarar 90 helårs- studenter.

6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen

Resultatinformation

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen redovisar för Johannelunds teologiska högskola 62 helårs- studenter för 2003, vilket är lika många som 2002.

Resurser för 2005

Regeringen beräknar bidraget till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teolo- giska högskola till 2 117 000 kronor, vilket mot- svarar 70 helårsstudenter.

7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska

Institut (SMI)

Resultatinformation

Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Insti- tut redovisar 59 helårsstudenter för 2003, vilket är 5 fler än för 2002.

Resurser för 2005

Regeringen beräknar bidraget till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut till

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9 994 000 kronor, vilket motsvarar 84 helårs- studenter.

8. Ericastiftelsen

Resultatinformation

Ericastiftelsen redovisar 38 helårsstudenter inom psykoterapiutbildning med inriktning mot barn- och ungdomar för 2003, vilket är 3 fler än för 2002.

Resurser för 2005

Regeringen beräknar bidraget till Ericastiftelsen till 6 146 000 kronor.

9. Stiftelsen Stora Sköndal

Resultatinformation

Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakoni- sällskap (se anslagspost 10) redovisar för Ersta Sköndal högskola 728 helårsstudenter för 2003 vilket är 26 fler än för 2002.

Resurser för 2005

Regeringen beräknar bidraget till Stiftelsen Stora Sköndal till 20 202 000 kronor, motsvarande 22 helårsstudenter i kyrkomusikalisk utbildning, 139 helårsstudenter i samordnad sjuksköterske- och socionomutbildning, 178 helårsstudenter i socionomutbildning, 30 helårsstudenter i magisterutbildning i socialt arbete och 50 helårs- studenter i utbildning i teologi.

10. Ersta Diakonisällskap

Resultatinformation

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Ersta Sköndal högskola. I tabellen nedan anges utfallet åren 2001–2003 och målet för perioden 2001– 2004.

Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Ersta Sköndal högskola

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Sjuksköterskeexamen	63	65	55	320

229

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Resurser för 2005

Regeringen beräknar bidraget till Ersta Diakoni- sällskap till 33 178 000 kronor vilket motsvarar 380 helårsstudenter. I bidraget ingår en resurs- ökning motsvarande 30 helårsstudenter.

11. Stiftelsen Rödakorshemmet

Resultatinformation

Stiftelsen Rödakorshemmet redovisar för Röda Korsets Högskola 330 helårsstudenter för 2003, vilket är 53 färre än 2002.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Röda Korsets Högskola. I tabellen nedan anges ut- fallet åren 2001–2003 och målet för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Röda Korsets Högskola

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Sjuksköterskeexamen	89	97	105	430

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Resurser för 2005

Regeringen beräknar bidraget till stiftelsen Rödakorshemmet till 38 078 000 kronor vilket motsvarar 439 helårsstudenter. I bidraget ingår en resursökning motsvarande 10 helårsstudenter.

12. Sophiahemmet, Ideell förening

Resultatinformation

Sophiahemmet, Ideell förening redovisar för Sophiahemmet Högskola 301 helårsstudenter för 2003, vilket är 1 fler än för 2002.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Sophia- hemmet Högskola. I tabellen nedan anges ut- fallet åren 2001–2003 och målet för perioden 2001–2004.

Tabell 10.25:74 Mål för antalet examina i grundutbildningen vid Sophiahemmet Högskola

	UTFALL	UTFALL	UTFALL	MÅL
EXAMEN	2001	2002	2003	2001-2004
Sjuksköterskeexamen	82	79	84	310

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning.

Resurser för 2005

Regeringen beräknar bidraget till Sophiahemmet, Ideell förening till 28 641 000 kronor vilket motsvarar 326 helårsstudenter. I bidraget ingår en resursökning motsvarande 10 helårsstudenter.

13. Beckmans skola AB

Resultat information

Beckmans skola AB redovisar 122 helårs- studenter för 2003.

Resurser för 2005

Regeringen beräknar bidraget till Beckmans skola AB till 14 447 000 kronor, vilket motsvarar 123 helårsstudenter.

14. Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Under anslagsposten har beräknats mervärdes- skattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i en- lighet med de ramavtal som ingåtts mellan staten och bolaget respektive staten och stiftelsen.

Enligt avtalen skall staten ersätta bolaget respektive stiftelsen för de mervärdesskatte- kostnader, som uppkommer i den grund- läggande högskoleutbildningen och forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Syftet är att garantera konkurrensneutralitet gentemot statliga högskolor och universitet.

Budgetåret 2003 anvisade staten 297,7 miljon- er kronor avseende ersättning för mervärdes- skattekostnader. Det sammanlagda belopp som utbetaldes för 2003 var 201,6 miljoner kronor.

Enligt prognoser kommer de samlade ut- gifterna för mervärdeskattekostnader 2004 att uppgå till cirka 218,5 miljoner kronor. Det

230

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

högsta belopp som kan utgå för ändamålet be- räknas för 2004 till 268,4 miljoner kronor.

Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping omfattas, enligt avtal, av förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt som gäller för övriga statliga lärosäten, dvs. att åtta procent av erhållna bidrag skall inbetalas.

Tabell 10.25:74 Härledning av anslagsnivån 2005-2007.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 940 279	1 940 279	1 940 279
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	19 805	43 037	79 490

Beslut	-2 289	-2 316	-2 359

Överföring till/från andra
anslag	49 120	49 702	50 616

Övrigt	-79	-80	-81

Förslag/beräknat anslag	2 006 836	2 030 623	2 067 944

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.7525:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tabell 10.25:75 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	593 027	sparande	35 340

			Utgifts-
2004	Anslag	484 126	prognos	490 872

2005	Förslag	287 228

2006	Beräknat	174 342	1

2007	Beräknat	171 195	2

1Motsvarar 172 299 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 166 136 tkr i 2005 års prisnivå.

Under detta anslag har medel beräknats för verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Under anslaget beräknas även bidrag till Svenska studenthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer.

Av anslagssparandet har 16 133 952 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.

231

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Bemyndigande om ekonomiska åtagande

Tabell 10.25:75 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2003	2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	2 305	3 000	3 000

Nya åtaganden	3 000	3 000

Infriade åtaganden	2 305	3 000	3 000	0

Utestående åtaganden vid årets slut	3 000	3 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	3 000	3 000

Svenska institutet beviljar under ett år stipendier för senare läsår. Regeringen bör därför för läsåret 2005/06 bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtagande för kommande budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att fatta beslut, som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 3 000 000 kronor för 2006.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.

Tabell 10.25:75 Fördelning på anslagsposter

Tusental kronor

ANSLAGSPOST		BELOPP

1	Svenska studenthemmet i Paris	1 629

2	Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer	214

3	Statsbidrag till Teknik- och
	naturvetenskapscentrum	23 100

4	Informationsinsatser och svenskundervisning i
	utlandet	7 597

5	Stipendier inom programmet North2north	500

6	Stipendier för studier vid College of Europe	362

7	Statliga ålderspensionsavgifter	26 561

8	Stödåtgärder inom ramen för EU:s
	utbildningsprogram	1 409

9	Särskilda lärarutbildningar, SÄL	135 000

10	Utveckling av talböcker	2 775

11	Linnéjubileet	1 000

12	Södertörns högskola	8 000

13	Stöd till IRECO	10 000

14	Akademisk mötesplats för Östersjön	2 000

15	Regeringens disposition	67 081

Summa		287 228

Resursfördelning för 2005

Regeringen föreslår att från anslaget förs 93,7 miljoner kronor tillbaka till ett antal lärosäten i enlighet med vad som redovisats i kapitlet Insatser, avsnittet Återföring av platser. Vidare förs 3,8 miljoner kronor från anslaget till anslaget 25:26 Göteborgs universitet: Grund- utbildning för att finansiera Hantverksskolan i Mariestad, Dacapo vid Göteborgs universitet samt 5,8 miljoner kronor till anslaget 25:56

Danshögskolan: Grundutbildning för att finans- iera nycirkusutbildningen vid Danshögskolan.

Från anslaget föreslås att 10 miljoner kronor förs till anslaget 25:47 Mittuniversitetet: Forsk- ning och forskarutbildning för förstärkning av forskningsresurserna vid Mittuniversitet och 0,75 miljoner kronor till Högskolan på Gotland anslaget 25:76 Forskning och konstnärligt utveck- lingsarbete vid vissa högskolor för forskning med inriktning mot handel och kultur i Öster- sjöområdet. Vidare förs från anslaget 136 000 000 kronor till anslaget 25:77 Ersätt- ningar för klinisk utbildning och forskning.

Regeringen föreslår att en miljon kronor tillförs utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. för regeringskansliets förvaltningsanslag för Utbildningsdeparte- mentets utredningsverksamhet, från detta anslag.

3. Statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum

Anslagsposten utgör ett statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum (TNC), s.k. science center, och disponeras av Högskole- verket. Verket har att i samråd med Myndig- heten för skolutveckling och Statens kulturråd

232

fördela medlen. Myndigheten för skolutveckling kommer att från och med den 1 juli 2005 överta ansvaret från Högskoleverket för bidrags- givningen.

4. Informationsinsatser och svenskundervisning i utlandet

Medel under anslagsposten disponeras av Svenska institutet och beräknas finansiera in- formation om och presentation av svensk högre utbildning i utlandet, inklusive drift, underhåll och utveckling av den elektroniska informations- portalen med information om svensk högre utbildning till utländska studenter, samt åtgärder som främjar undervisning i svenska och om svenska förhållanden i utlandet. Resultat av verk- samheten under 2003 framgår av kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Internationellt samarbete inom högre utbildning.

Lönekostnader för en professur i svenska språket som är placerad vid universitetet i Tartu, Estland, skall finansieras under anslagsposten. Då Estland blev fullvärdig EU-medlem i maj 2004, föreslår regeringen en successiv utfasning av det svenska stödet till professuren under en treårsperiod med början den 1 juli 2005.

5. Stipendier inom programmet North2north

Under anslagsposten disponerar Svenska insti- tutet medel avsedda att finansiera insatser i sam- band med program för student- och lärar- mobilitet benämnt North2north inom ramen för Arktiska rådets universitetssamarbete UArctic. Resultat av verksamheten under 2003 framgår av kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Inter- nationellt samarbete inom högre utbildning.

Regeringen konstaterar att medelstilldel- ningen för den första programperioden 2002– 2004 har grundat sig på alltför optimistiska be- dömningar av programmets utveckling. Anslags- posten har därför minskats till 500 000 kronor.

6. Stipendier för studier vid College of Europe

Resurser har beräknats för stipendiemöjligheter till College of Europe. Stipendierna bör ges till personer som genomgått svensk högskoleutbild- ning och avlagt akademisk examen. Medlen

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

disponeras av Svenska institutet och avser att finansiera stipendier samt administrationen av dessa. Resultat av verksamheten under 2003 framgår av kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Internationellt samarbete inom högre utbild- ning.

7. Statliga ålderspensionsavgifter

Resurser för ökade utgifter för utbildningsbidrag för forskarstuderande med anledning av ålders- pensionsreformen finns beräknade under an- slagsposten.

8. Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram.

Fortsatt stöd med 1 097 000 kronor har be- räknats för Tempus, EU:s samarbetsprogram med Central- och Östeuropa inom högre utbild- ning.

Under anslagsposten har 104 000 kronor be- räknats för stöd till utveckling av projekt- ansökningar samt till spridning av resultat inom EU:s utbildningsprogram Leonardo da Vinci, där universitet och högskolor medverkar.

Vidare har 208 000 kronor beräknats för att delfinansiera universitets och högskolors kost- nader för intensivkurser i svenska språket för Erasmusstudenter, s.k. Intensive Language Pre- paration Courses (ILPC). ILPC är en per- manent aktivitet inom ramen för EU:s utbild- ningsprogram Sokrates.

Medlen disponeras av Internationella pro- gramkontoret för utbildningsområdet.

9. Särskilda lärarutbildningar, SÄL

Under perioden 2002–2006 avsätts medel för den satsning på Särskilda lärarutbildningar som aviserades i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1 utg. omr. 16, bet. 2001/02:UbU1, rskr. 2001/02:97).

10. Utveckling av talböcker

Under anslagsposten disponerar Talboks- och punktskriftsbiblioteket medel för att utveckla

233

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

talboksproduktion baserat på en ny metod för inläsning genom talsyntes.

11. Linnéjubileet

Under anslagsposten disponerar Uppsala universitet medel för vård och upprustning av Linnéminnen med anledning av 300-årsminnet 2007 av Carl von Linnés födelse.

12. Södertörns högskola

Under anslagsposten disponerar Södertörns högskola medel för att under 2005 finansiera den naturvetenskapliga forskningen vid högskolan.

13. Stöd till IRECO

Under perioden 2003–2005 tillförs IRECO medel för att i samarbete med VINNOVA arbeta för en omstrukturering av industriforsk- ningsinstituten inom IRECO med målet att skapa färre och större institut med internationell konkurrenskraft och en stark förankring hos näringslivet.

14. Akademisk mötesplats för Östersjön

Under anslagsposten disponerar Högskolan på Gotland medel för att utveckla högre utbildning och forskning med inriktning på Östersjön.

15. Regeringens disposition

Medel under anslagsposten kommer att användas till riktade satsningar inom universitet och högskolor.

Tabell 10.25:75 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	484 126	484 126	484 126
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 710	10 504	19 595

Beslut	30 217	30 575	31 137

Överföring till/från andra
anslag	-263 531	-382 946	-396 335

Övrigt	31 706	32 082	32 671

Förslag/beräknat anslag	287 228	174 342	171 194

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.7625:76 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

Tabell 10.25:76 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	341 243	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	348 438	prognos	342 018

2005	Förslag	347 644

2006	Beräknat	351 766	1

2007	Beräknat	358 231	2

1Motsvarar 347 644 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 347 644 tkr i 2005 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas all ersättning – inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning – som är förenad med forskning vid högskolor som inte har vetenskapsområden samt för konstnärligt ut- vecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande:

234

Tabell 10.25:76 Fördelning på anslagsposter

Tusental kronor

ANSLAGSPOST		BELOPP
1	Danshögskolan	3 417

2	Dramatiska institutet	3 272

3	Högskolan i Borås	32 247

4	Högskolan Dalarna	37 418

5	Högskolan på Gotland	8 695

6	Högskolan i Gävle	64 894

7	Högskolan i Halmstad	36 357

8	Högskolan Kristianstad	28 169

9	Högskolan i Skövde	24 432

10	Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	23 173

11	Idrottshögskolan i Stockholm	21 590

12	Konstfack	4 202

13	Kungl. Konsthögskolan	2 233

14	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	4 283

15	Lärarhögskolan i Stockholm	27 818

16	Operahögskolan i Stockholm	2 667

17	Södertörns högskola	19 873

18	Teaterhögskolan i Stockholm	2 904

Summa		347 644

Resursfördelning för 2005

Regeringen föreslår att anslaget ökar med 750 000 kronor som överförts från anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Medlen avser en förstärkning av forskningen vid Högskolan på Gotland för forskning med inriktning mot handel och kultur i Östersjöområdet. I anslagsposten Idrotts- högskolan i Stockholm ingår medel till Centrum för idrottsforskning med 6 157 000 kronor.

Tabell 10.25:76 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	348 438	348 438	348 438

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 546	7 719	14 264
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	-4 361	-4 413	-4 494

Övrigt	21	21	22

Förslag/beräknat anslag	347 644	351 766	358 230

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.7725:77 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Tabell 10.25:77 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	1 730 619	sparande	0

2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	1 780 460	prognos	1 780 460

2005	Förslag	1 934 671

2006	Beräknat	1 957 603	1

2007	Beräknat	1 993 583	2

1Motsvarar 1 934 671 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 1 934 671 tkr i 2005 års prisnivå.

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården samt om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården.

Regeringens överväganden

Ett nytt avtal om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och ut- veckling av tandvården har den 30 respektive den 31 augusti 2004 slutits mellan svenska staten, Västra Götalands läns landsting och Väster- bottens läns landsting. Information om det nya avtalet finns under kapitlet Insatser, avsnittet Nytt avtal om samarbete om grundutbildning av tandläkare m.m.

Tabell 10.25:77 Dimensionering av läkarutbildningen

Helårsstudenter

UNIVERSITET	2005	2006	2007
Uppsala universitet	723	748	761

Lunds universitet	916	941	954

Göteborgs universitet	774	806	822

Umeå universitet	742	759	768

Linköpings universitet	583	615	631

Karolinska institutet	1 440	1 468	1 480

Tabell 10.25:77 Dimensionering av tandläkarutbildningen

Helårsstudenter

UNIVERSITET	2005	2006	2007
Göteborgs universitet	300	300	300

Umeå universitet	225	225	225

235

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.

Tabell 10.25:77 Medicinsk utbildning och forskning

Tusental kronor

Uppsala universitet	225 533
Lunds universitet	354 254

Göteborgs universitet	367 672

Umeå universitet	207 086

Linköpings universitet	159 043

Karolinska institutet	511 058

Tabell 10.25:77 Odontologisk utbildning och forskning

Tusental kronor

Göteborgs universitet	58 990
Umeå universitet	51 035

Resursfördelning för 2005

Regeringen godkände den 11 november 2003 ett avtal om samarbete om läkarutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning som svenska staten den 13 juni 2003 slöt med företrädare för de sex berörda landstingen. I enlighet med avtalet föreslår regeringen att anslaget ökar med 121 miljoner kronor. Medlen har överförts från anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Med anledning av det nya avtalet om grund- utbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården föreslår regeringen att anslaget ökar med ytterligare 15 miljoner kronor. Medlen har överförts från anslaget 25:75

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tabell 10.25:77 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	1 780 460	1 780 460	1 780 460
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	18 148	39 467	72 917

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	136 063	137 676	140 206

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 934 671	1 957 603	1 993 583

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.78 25:78 Högskoleverket

Tabell 10.25:78 Anslagsutveckling för anslaget Högskoleverket

Tusental kronor

		187 116		Anslags-	4 425
2003	Utfall	187 116		sparande	4 425
2004	Anslag		1	Utgifts-
2004	Anslag	185 901	1	prognos	182 491
2005	Förslag	187 915

2006	Beräknat	189 502	2

2007	Beräknat	192 863	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 187 174 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 187 174 tkr i 2005 års prisnivå.

Högskoleverkets uppgift är att genom upp- följningar och utvärderingar bidra till att för- bättra och förnya den högre utbildningen och forskningen vid universitet och högskolor. Högskoleverket svarar också för tillsynen över högskolans verksamhet i syfte att öka rättssäker- heten i högskolan. Verket har också som uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra utredningar och utvärderingar som grund för regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket har dessutom ansvar för statistik om verksamheten vid universitet och högskolor.

Anslaget finansierar myndighetens verksam- het.

Av anslagssparandet har 4 425 152 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 3 juni 2004.

236

Tabell 10.25:78 Fördelning på anslagsposter

Tusental kronor

ANSLAGSPOST		BELOPP
1.	Högskoleverket	157 313

2.	Rådet för högre utbildning	30 602

Summa		187 915

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.25:78 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			RESULTAT
UPPDRAGSVERKSAMHET	INTÄKTER	KOSTNADER	(INTÄKTSKOSTNAD)

Utfall 2003	10 100	13 600	-3 500

Prognos 2004	14 800	14 800	0

Budget 2005	16 000	15 000	1 000

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringen har på politikområdesnivån i till- lämpliga delar redovisat Högskoleverkets in- satser och uppnådda resultat vad avser verk- samhetsområdet Utbildning och universitets- forskning.

Högskoleverket främsta uppgift är att granska kvaliteten i högskolans verksamhet och att främ- ja kvalitetsutvecklingen. Utvärderingar av såväl grundutbildningen som forskarutbildningen vid universitet och högskolor har bidragit till att kvaliteten har förbättrats. Under 2003 har nio rapporter publicerats. I vissa fall har gransk- ningarna lett till att examensrätter har ifrågasatts, men kritiken har lett till att högskolorna har vidtagit åtgärder som har höjt kvaliteten.

Högskoleverket följer den nationella och internationella utvecklingen inom området kvali- tetsgranskning och ingår i såväl nordiska som europeiska nätverk.

Syftet med tillsynsverksamheten är att öka rättssäkerheten för den enskilda genom att på- peka och diskutera brister och problem med det berörda lärosätet. Antalet tillsynsärenden har ökat under 2003 jämfört med tidigare år. Dessa ärenden har till största delen gällt enskilda studenters rättssäkerhet och flera av dessa har stor principiell betydelse för universitet och hög- skolor.

Lärosätena har godtagit verkets bedömningar och ändrat den lokala regeltillämpningen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2005

För implementering av den tidsbegränsade ut- bildningssatsningen – kombinationsutbildningar föreslår regeringen att anslaget ökar med 750 000 kronor.

Regeringens bedömning

Regeringens bedömning är att resultatinforma- tionen i årsredovisningen ger en god bild av utvecklingen inom de områden som Högskole- verket ansvarar för. Enligt regeringens mening har de mål som uppställts för verksamheten uppfyllts.

Rådet för högre utbildning

Vid Högskoleverket finns ett råd för högre utbildning. Rådet fördelar medel för pedagogisk utveckling av högskolans utbildningar. Rådet har också till uppgift att sprida information om högskolepedagogisk forskning.

Tabell 10.25:78 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	185 151	185 151	185 151

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 014	4 350	7 712
Beslut	750	0	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	187 915	189 502	192 863

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

237

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.79 25:79 Verket för högskoleservice

Tabell 10.25:79 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice

Tusental kronor

		13 148	Anslags-	457
2003	Utfall	13 148	sparande	457
2004	Anslag		Utgifts-
2004	Anslag	14 053	prognos	14 251
2005	Förslag	14 225

2006	Beräknat	14 436	1

2007	Beräknat	14 701	2

1Motsvarar 14 225 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 14 225 tkr i 2005 års prisnivå.

Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den samordnade antagningen till grundläggande högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS universitet, högskolor och andra myndigheter vid upphandling.

Anslaget finansierar underhåll och utveckling av datorbaserade system för antagnings- processen samt kostnader för övrig antagnings- verksamhet, såsom betygsdatabas och bedöm- ning av utländska gymnasiebetyg.

Avgiftsbelagd verksamhet

Det ekonomiska målet för den avgiftsbelagda verksamheten är att intäkterna skall täcka kost- naderna för verksamheterna.

Tabell 10.25:79 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			RESULTAT
UPPDRAGSVERKSAMHET	INTÄKTER	KOSTNADER	(INTÄKTSKOSTNAD)
UTFALL 2003
Systemunderhåll och
bedömningsservice	171	3 270	-3 099
Antagning	58 432	50 528	7 904
Upphandling	20 327	19 765	502

PROGNOS 2004
Systemunderhåll och
bedömningsservice		3 159	-3 159
Antagning	84 477	81 318	3 159
Upphandling	20 565	20 565	0

BUDGET 2005
Uppdragsverksamhet	114 465	114 465	0

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Den samordnade antagningen till höstterminen 2003 och vårterminen 2004 har genomförts inom uppsatta tids- och kostnadsramar. Fler sökanden har under 2003 anmält sig via VHS hemsida jämfört med 2002.

Antalet ärenden avseende bedömning av utländska gymnasiebetyg har ökat under de senaste åren. Under budgetåret 2003 fick VHS 1 000 000 kronor i förstärkning för att minska handläggningstiderna för bedömningar av ut- ländska gymnasiebetyg. Under 2003 har hand- läggningstiderna minskat och antalet ärenden som avslutats under året har ökat jämfört med 2002.

Regeringen gav i juni 2000 VHS i uppdrag att i samarbete med universitet och högskolor ut- veckla ett nytt flexibelt antagningssystem för såväl samordnad som lokal antagning (s.k. NyA- projektet). Utvecklingskostnaderna för NyA- projektet skall rymmas inom VHS och universi- tetens och högskolornas befintliga medel. Under 2003 konstaterade projektgruppen för NyA en försening i utvecklingsarbetet. Enligt tidigare redovisning beräknades systemet kunna tas i bruk inför antagningen till höstterminen 2004. Styrgruppen beslutade att utsträcka tidsplanen, vilket innebär att systemet kommer att användas av VHS för antagning till program vårterminen 2006. För antagning till kurser planeras NyA att användas fullt ut inför höstterminen 2006. Mot bakgrund av detta har regeringen i reglerings- brevet för budgetåret 2004 gett verket i uppdrag att kvartalsvis inkomma med lägesbeskrivning samt beräknade kostnader för projektet.

Från och med den 1 april 2004 är VHS teknisk systemförvaltare för lärosätenas studieadminist- rativa IT-stöd Ladok.

Beträffande VHS upphandlingsverksamhet har antalet upphandlingsuppdrag minskat under 2003. Upphandlingsvärdet är trots detta ungefär i nivå med värdet föregående år. Färre universitet och högskolor anlitade VHS upphandlings- tjänster under 2003 jämfört med 2002. Övriga statliga myndigheter har däremot anlitat VHS i högre omfattning.

Mot bakgrund av det som redovisats beräknas kostnaden för budgetåren 2004 och 2005 enligt ovan.

238

		PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	Tabell 10.25:79 Härledning av anslagsnivån 2005-2007	Budget för avgiftsbelagd verksamhet
	Tusental kronor	Budget för avgiftsbelagd verksamhet
	Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	14 053	14 053	14 053
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	172	383	648

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	14 225	14 436	14 701

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Tabell 10.25:80 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

	Inbetalda	Prognos	Prognos
	avgifter 2003	inbetalda	inbetalda
		avgifter 2004	avgifter 2005

Offentlig-rättslig	313 000	320 000	330 000
verksamhet	313 000	320 000	330 000
verksamhet

CSN:s verksamhet utgörs av ett enda verksam- hetsområde. Alla avgifter får disponeras av myndigheten och skall bidra till att finansiera verksamheten hos CSN. Avgifterna redovisas därför mot anslaget 25:80 Centrala studiestöds- nämnden m.m.

Revisionens iakttagelser

10.1.8025:80 Centrala

studiestödsnämnden m.m. CSN har för verksamhetsåret 2003 av Riksrevi-

Tabell 10.25:80 Anslagsutveckling för Centrala studiestöds- nämnden

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	419 883		sparande

				Utgifts-
2004	Anslag	414 315	1	prognos	383 447

2005	Förslag	505 470

2006	Beräknat	380 343	2

2007	Beräknat	386 867	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 376 470 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 376 470 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar utgifter för administration av olika studiestöd och lån till hemutrustning för flyktingar. Anslaget finansierar delvis också Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) studie- sociala verksamhet. Vidare finansierar anslaget utgifter för administration av bidrag vid kort- tidsstudier vid Statens institut för särskilt utbild- ningsstöd (Sisus), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

I samband med en internrevision 2003 har CSN uppmärksammat felaktigheter i redovis- ning i samband med byte av finansieringsmodell 2000. Korrigeringen av detta fel har medfört att anslagna medel har överskridits. För att hantera anslagsöverskridandet har anslaget 25:78

Centrala studiestödsnämnden m.m. förstärkts med 41 000 000 kronor i 2004 års ekonomiska vårproposition.

sionen fått en revisionsberättelse med invänd- ning. CSN har under 2003 korrigerat fel i redo- visningen orsakade av tidigare brister i den interna styrningen och kontrollen. Denna korri- gering har medfört att anslaget överskridits med 45,5 miljoner kronor. CSN har i samband med korrigeringen inte haft regeringens beslut att med särskilda medel täcka överskridandet.

CSN har under 2003 vidtagit åtgärder för att förbättra den interna kontrollen och skall även under 2004 fortsätta att förbättra rutinerna.

Regeringen utgår ifrån att de vidtagna åtgär- derna skall förhindra framtida fel i redovisningen och förutsätter att ekonomiadministrationen fortsättningsvis håller god kvalitet.

Regeringens överväganden

Verksamhetens omfattning bedöms ligga på samma nivå som 2004 och kan finansieras med oförändrade resurser.

I syfte att minska risken för friställning av personal och samtidigt stärka kompetensen inom den av kommun och landsting finansierade verksamheten inom vård, skola och omsorg, har riksdagen, i enlighet med förslaget i 2004 års ekonomiska vårproposition, beslutat om en tids- begränsad utbildningssatsning. Satsningen inne- håller ett anpassat studiestöd för deltagarna. För systemutveckling och administration av detta stöd har anslaget 25:78 Centrala studiestöds- nämnden m.m. ökats med 1 000 000 kronor 2004. Administrationen av satsningen innebär

239

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

också att CSN skall utbetala ersättning för anordnade utbildningsplatser vid respektive hög- skola. Utgiften för utbildningsplatserna beräknas till 128 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 505 470 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:80 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	372 315	372 315	372 315

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		4 103	7 975	14 499

Beslut		129 000	0	0

Överföring till/från andra anslag		52	53	53

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		505 470	380 343	386 867

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.8125:81 Överklagandenämnden för studiestöd

Tabell 10.25:81 Anslagsutveckling för Överklagande- nämnden för studiestöd

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	10 171		sparande	418

				Utgifts-
2004	Anslag	10 671	1	prognos	10 630

2005	Förslag	10 824

2006	Beräknat	10 912	2

2007	Beräknat	11 092	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 10 824 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 10 824 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar utgifter för kansliets verk- samhet, arvoden och andra ersättningar till nämndens ledamöter. Anslagssparandet för budgetåret 2003 beror till stor del på att ingå- ende behållning från 2002 inte förbrukats. Anslagssparandet får disponeras av myndigheten 2004.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att det finns förutsättningar för Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) att klara uppställda mål med medel mot- svarande 2004 års tilldelning under det kommande året.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 10 824 000 kronor för budgetåret 2005.

Tabell 10.25:81 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	10 671	10 671	10 671

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		153	241	421

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		10 824	10 912	11 092

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.8225:82 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Tabell 10.25:82 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	40 579		sparande	603

2004	Anslag	41 915	1	Utgifts-	41 228
2004	Anslag	41 915	1	prognos	41 228

2005	Förslag	43 514

2006	Beräknat	44 273	2

2007	Beräknat	45 246	3

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition, (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 43 514 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 43 514 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget finansierar Internationella program- kontoret för utbildningsområdet som svarar för stöd till aktörer inom utbildningsområdet som önskar delta i olika former av internationellt samarbete. Verksamheten omfattar olika EU- program samt vissa nordiska och nationella

240

stipendieordningar för främjande av internatio- nellt samarbete.

Av anslagssparandet har 157 000 kronor dragits in enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004.

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning är att det svenska del- tagandet inom de program som myndigheten svarar för huvudsakligen är på en tillfreds- ställande nivå. Dock bör insatser göras för ökat deltagande inom vissa delar av programmen, bl.a för student- och lärarmobiliteten inom Erasmus och transnationella utvecklingsprojekt inom Leonardo da Vinci, EU:s program för yrkesut- bildning. Administrationen av Interpraktik- stipendierna flyttas från programkontoret till Arbetsmarknadsstyrelsen vilket dock inte på- verkar anslaget då verksamheten finansierats över utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, se ut- giftsområde 13 avsnitt 4.6.2. Regeringen föreslår att 1 225 000 kronor förs till anslaget från det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad upp- förda anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets för- valtningskostnader för hantering av IAESTE, internationell praktikplatsförmedling för blivande civilingenjörer och naturvetare. An- slaget för 2005 beräknas till 43 514 000 kronor.

Tabell 10.25:82 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	41 915	41 915	41 915
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	374	1 112	2 058

Beslut

Överföring till/från andra
anslag	1 225	1 246	1 274

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	43 514	44 273	45 246

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.1.8325:83 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Tabell 10.25:83 Anslagsutveckling för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	35 382	sparande	358

			Utgifts-
2004	Anslag	31 751	prognos	31 166

2005	Förslag	32 028

2006	Beräknat	32 529	1

2007	Beräknat	33 135	2

1Motsvarar 32 028 tkr i 2005 års prisnivå.

2Motsvarar 32 028 tkr i 2005 års prisnivå.

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skall stödja Sveriges nätuniversitet och i samverkan med universitet och högskolor främja utveck- lingen av IT-stödd distansutbildning.

Anslaget finansierar myndighetens verksam- het, en presentation av universitet och hög- skolors utbud av IT-stödd distansutbildning i en IT-stödd portal samt utgifter för att identifiera och stödja områden som saknar IT-stödd distansutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har i årsredovisningen för budgetåret 2003 redovisat sin verksamhet i enlighet med uppsatta mål och återrapporteringskrav.

Myndigheten har stött lärosätena i deras utveckling av personalens kompetens kring IT- stödd distansutbildning samt givit stöd till institutionell utveckling av goda rutiner och stödprocesser för flexibelt lärande och IT-stödd distansutbildning. Myndigheten har även till- sammans med Kungl. biblioteket arbetat med att bygga upp olika former av nätbaserade biblio- tekstjänster.

Myndigheten ansvarar för ett register över den IT-stödda distansutbildning som universitet och högskolor anmäler till myndigheten. En förutsättning för att ett lärosäte skall kunna få del av de medel som regeringen särskilt avsatt för att stimulera utbyggnaden av Sveriges nätuni- versitet är att kurserna är registrerade hos myn- digheten. Under 2002 och 2003 disponerade lärosätena således 211 miljoner kronor

241

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

respektive 159 miljoner kronor för ändamålet och under 2004 disponeras 100 miljoner kronor.

Ytterligare kommentarer vad gäller Sveriges nätuniversitet finns i kapitlet Insatser, avsnittet Sveriges nätuniversitet.

Tabell 10.25:83 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	31 751	31 751	31 751
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	277	778	1 384

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	32 028	32 529	33 135

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.1.8425:84 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Tabell 10.25:84 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	34 850		sparande	4 709

2004	Anslag	34 666	1	Utgifts-	27 500
2004	Anslag	34 666	1	prognos	27 500

2005	Förslag	34 808

2006	Beräknat	34 808	2

2007	Beräknat	34 808	3

2Motsvarar 34 808 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 34 808 tkr i 2005 års prisnivå.

Den största delen av anslaget avser Sveriges medlemsavgift till Unesco, vilken utbetalas i euro och i USD. Anslaget finansierar även med- lemsavgifter till konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, Internationella centret för bevarande och restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM) samt avgifter till fonden kopplad till konventionen om det immateriella kulturarvet. Vidare täcker anslaget kostnader för Svenska unescorådet samt be- vakning av Unescos verksamhet i Paris.

Av anslagssparandet har 4 416 000 kronor dragits in enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004.

Regeringens överväganden

Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är utvecklingen av organisationens budget, Sve- riges andel av budgeten samt valutaförändringar. I samband med USA:s återinträde i Unesco har Sveriges avgift minskat fr.o.m. 2004. I budgetpropositionen för 2004 sänktes därför anslaget med 3 000 000 kr.

Till följd av en översyn av Svenska unesco- rådet, dess verksamhet och arbetsformer har regeringen överfört huvudansvaret för vissa arbetsuppgifter till centrala myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Regeringen föreslår att 200 000 kronor förs till anslaget 25:2

Myndigheten för skolutveckling för att finansiera samordning av svenska skolors deltagande i Associated Schools Project, Unescos nätverk för skolor som arbetar med skolutveckling med internationell inriktning. För 2005 beräknas anslaget till 34 808 000 kronor.

Tabell 10.25:84 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	34 666	34 666	34 666

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	342	342	342
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	-200	-200	-200

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	34 808	34 808	34 808

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

242

10.1.8525:85 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.

Tabell 10. 25:85 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	9 031		sparande	3 780

				Utgifts-
2004	Anslag	15 964	1	prognos	11 706
2004	Anslag	15 964		prognos	11 706

2005	Förslag	11 787

2006	Beräknat	11 937	2
2006	Beräknat	11 937

2007	Beräknat	12 150	3
2007	Beräknat	12 150

1Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på tilläggsbudget i samband med BP för 2005.

2Motsvarar11 787 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar11 787 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget används dels för utveckling av system som skall leda till effektiviseringar och kost- nadsminskningar i myndigheternas verksam- het eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt dels för övergripande statistik inom utbildnings- området. Från anslaget finansieras även vissa andra övergripande verksamheter av tillfällig art. I nu gällande ansvarsfördelning för officiell statistik inom Utbildningsdepartementets om- råde finansieras den officiella skolstatistiken via anslag till Statens skolverk och högskole- statistiken via anslag till Högskoleverket. Centrala studiestödsnämnden ansvarar för officiell statistik som avser studiestöd. Den officiella statistiken som gäller utbildnings- väsendet som helhet finansieras via anslag till Statistiska centralbyrån (SCB). Från detta an- slag finansieras särskilda överblickspublika- tioner och gemensam utbildningsstatistik samt annan internationell jämförande statistik. Fr.o.m. 1998 delfinansieras SCB:s verksamhet med långsiktiga prognoser och analyser vad gäller utbildning och arbetsmarknad från detta anslag. Inom anslaget finansieras även de årliga kostnaderna för OECD-CERI:s indikator- program INES.

Delar av anslaget används för verksamheter av tillfällig art och där behoven uppstår löpande under året. Det innebär att anslagsbelastningen kan variera mellan budgetåren.

Av anslagssparandet har 3 380 000 kronor dragits in enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Utöver medel för den årliga statistikverksam- heten har under 2004 medel fördelats till verk- samheter genom särskilda regeringsbeslut. Det gäller bl. a. delfinansiering av Baltic 21-sekreta- riatet. Vidare har SCB fått regeringens uppdrag att tillsammans med Vetenskapsrådet utveckla statistiken om forskning och utveckling. Statens skolverk har fått uppdrag att ansvara för plane- ring och genomförande av en konferens i Sverige inom OECD:s indikatorprogram INES. Under innevarande år har tidigare reserverade anslags- medel om 3,2 miljoner kronor, för ett inter- nationellt seminarium rörande utbildning för hållbar utveckling dragits in med anledning av att seminariet har finansierats på annat sätt. Detta leder till att anslaget reduceras till en permanent nivå fr.o.m. 2005.

För 2005 föreslås att 158 000 kronor överförs till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossam- fund och fritid anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven för finansiering av leveranser av arkivmaterial från vissa myndigheter inom Ut- bildningsdepartementets område. Vidare att 900 000 kronor överförs från anslagsposten för indikatorprogrammet INES till utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. Överföreningen görs med anledning av att ordförandeskapet i en av nätverksgrupperna inom INES-programmet från och med 2004 sköts av personer som är anställda inom Utbild- ningsdepartementet. Medlen avser kostnader för löner och resor. Övriga kostnader för projektet finansieras även fortsättningsvis från detta an- slag.

Tabell 10.25:85 Härledning av anslagsnivån 2005-2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	15 964	15 964	15 964
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		158	364	655
Beslut		-3 277	-3 319	-3 378

Överföring till/från andra anslag		-1 058	-1 072	-1 091

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		11 787	11 937	12 150

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003, (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

243

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

244

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

11 Forskningspolitik

11.1Omfattning

Politikområdet omfattar anslag till nationell och internationell forskning, till infrastruktur för forskning i form av bibliotek, arkiv och datanät, etikprövning samt till nationell kontakt- och utvecklingsverksamhet i förhållande till EU:s forskningssamarbete.

Inom politikområdet finns de forsknings- eller utvecklingsfinansierade myndigheterna Forskningsrådet för arbetsliv och social- vetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande, Vetenskaps- rådet, Verket för innovationssystem samt ett anslag för rymdforskningen. Andra myndigheter som ingår inom politikområdet är Centrala etikprövningsnämnden och de sex regionala etikprövningsnämnderna i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Vidare ingår även Institutet för rymdfysik och Polarforskningsekretariatet, Rådet för forsk- nings- och utvecklingssamarbete inom EU, Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv.

11.2	Utgiftsutveckling

Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor

		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004 1	2004	2005	2006	2007
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinfor-
mation		2 439,8	2 498,1	2 464,0	2 522,8	2 558,5	2 605,7

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning		94,6	99,7	97,8	105,1	106,2	108,0

26:3 Rymdforskning		149,3	154,7	151,9	156,3	159,5	162,9

26:4 Institutet för rymdfysik		41,8	43,8	43,2	44,4	44,8	45,5

26:5 Kungl. biblioteket		230,4	234,0	231,6	236,9	240,0	244,3

26:6 Polarforskningssekretariatet		21,3	25,1	26,0	25,4	25,7	26,2

26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU		13,2	14,4	14,3	15,2	15,4	15,7

26:8 Sunet		39,1	39,3	38,5	39,6	40,5	41,3

26:9 Centrala etikprövningsnämnden			4,1	3,4	4,2	4,2	4,3

26:10 Regionala etikprövningsnämnder			40,0	39,3	40,7	41,1	41,7

26.11 Särskilda utgifter för forskningsändamål		110,3	110,9	108,8	211,5	715,9	1 230,7

Utgiftsområde 16		3 139,7	3 264,1	3 219,0	3 402,1	3 951,8	4 526,3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

245

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Miljoner kronor
	Utfall	Budget	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004 1	prognos	anslag	anslag	anslag
			2004	2005	a2006	2007

Anslag inom andra utgiftsområden

Anslag inom utgiftsområde 9

26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-
skap: Förvaltning	22,2	22,9	22,7	23,2	23,4	23,8

26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-
skap: Forskning	277,5	288,4	291,4	291,2	294,2	299,2

Utgiftsområde 9	299,8	311,2	314,1	314,4	317,5	323,0

Anslag inom utgiftsområde 17

26:1 Statens ljud- och bildarkiv	40,8	41,8	41,8	40,7	41,1	41,8

Utgiftsområde 17	40,8	41,8	41,8	40,7	41,1	41,8

Anslag inom utgiftsområde 20

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader	37,6	41,6	42,2	42,2	42,6	43,3

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning	279,9	296,4	293,5	299,3	304,1	309,2

Utgiftsområde 20	317,5	338,1	335,8	341,5	346,7	352,5

Anslag inom utgiftsområde 23

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning	233,4	232,5	229,5	231,8	235,0	239,4

26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	1,2	1,2	1,2	1,2	1,2	1,2

Utgiftsområde 23	234,6	233,6	230,7	232,9	236,2	240,6

Anslag inom utgiftsområde 24

26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltnings-
kostnader	108,5	114,4	110,5	115,9	116,9	118,9

26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling	969,3	1 111,1	1 081,3	1 122,1	1 138,6	1 161,1

Utgiftsområde 24	1 077,7	1 225,5	1 191,8	1 238,0	1 255,6	1 280,1

Totalt för politikområde Forskningspolitik	5 110,1	5 414,3	5 333,1	5 569,4	6 148,7	6 764,0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

11.3Mål

11.3.1 Mål för 2005

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) att målet för forsknings- politiken är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Målet har godkänts av riksdagen (bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99 och bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).

Regeringen föreslår ingen ändring av målet.

11.4Politikens inriktning

Svensk forskning skall hålla världsklass

Utbildning och forskning driver samhälls- utvecklingen och lägger grunden för hållbar till- växt och framtida välfärd. Genom forskning kan vi bättre förstå den värld vi lever i och förhopp- ningsvis också göra den bättre. Innovation är ofta baserad på forskning och utveckling. Såväl expansiva kunskapsintensiva branscher som traditionella industribranscher och offentlig sektor behöver tillgång till ny kunskap för att utveckla tekniska nyheter och förnya sin verk- samhet.

246

Sverige tillhör de länder som satsar mest offentliga resurser på forskning. Sverige har dessutom ett mycket FoU-intensivt näringsliv. Svensk forskning håller hög kvalitet. Under de senaste tio åren har antalet internationellt publi- cerade vetenskapliga artiklar ökat med 45 pro- cent och Sveriges andel av den totala vetenskap- liga publiceringen ökade mellan 1981 och 2001 från 1,5 till över 2 procent (National Science Indicators 2003). För att förverkliga visionen att Sverige skall bli Europas mest konkurrens- kraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade eko- nomi (Innovativa Sverige: en strategi för tillväxt genom förnyelse, Ds 2004:36) måste svensk forskning fortsätta att hålla världsklass. Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. FoU-insatser är också av avgörande betydelse för att förverkliga Lissabonstrategins mål att Europa 2010 skall vara världens mest konkurrenskraftiga och dyna- miska kunskapsbaserade ekonomi med möjlig- het till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en hög grad av social sammanhållning.

För att upprätthålla svensk forsknings starka internationella position behöver fortsatta sats- ningar göras på forskning och forskarutbildning. Under perioden 2000–2005 höjs, som tidigare beslutats och aviserats, de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med samman- lagt 1,7 miljarder kronor. Regeringen föreslår i denna budgetproposition att svensk forskning och forskarutbildning under perioden 2005– 2008 tillförs ytterligare 2,3 miljarder kronor utöver tidigare beslutade och aviserade anslagshöjningar.

Genom bl.a. EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling har den europeiska FoU- samverkan stärkts. Det är angeläget att forskar- utbytet omfattar även länder utanför Europa och att svensk forskning samverkar med världs- ledande miljöer i hela världen.

Forskning i Sverige skall bedrivas med en öppenhet för den mångfald av frågeställningar som finns i samhället och forskningen har en mycket betydelsefull roll för utvecklingen av en kunskapsbaserad ekonomi. Staten har ett särskilt ansvar för finansiering av grundforskning, där frågeställningarna bestäms av forskarna, och för forskarutbildning.

Många användbara forskningsresultat har sin upprinnelse i grundforskning, där kunskaps-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utvecklingen drivs framåt av forskarnas nyfiken- het och önskan att lösa praktiska och teoretiska problem. Samtidigt finns det runt om i sam- hället, både inom näringslivet och i andra verk- samheter, frågeställningar som forskningen kan hjälpa till att besvara. Det är därför viktigt med ett fungerande samspel mellan universitet, hög- skolor, forskningsinstitut, övrig offentlig verk- samhet och näringsliv. Att forskningen kommer till praktisk användning är också något som ger forskarna motivation och driver den akademiska forskningen framåt.

Insatser för forskning och forskarutbildning

Det ökade internationella samarbetet ger större möjligheter att stärka svensk forskning samtidigt som denna utveckling ställer nya krav på att svenska lärosäten och forskningsmiljöer är internationellt konkurrenskraftiga. Förutsätt- ningarna för de bästa svenska forsknings- och innovationsmiljöerna måste förbättras. Deras internationella konkurrenskraft bör stärkas genom prioritering och kraftsamling. Sveriges satsning på grundforskning bör fortsätta. Svensk forskning måste också bli bättre på att satsa på unga forskartalanger och fortsätta öka andelen kvinnor på alla nivåer inom forskarvärlden.

En stor del av den svenska forskarkåren kommer att uppnå pensionsålder inom en tio- femtonårsperiod. En omfattande utbyggnad av forskarutbildningen har genomförts de senaste åren för att möta det ökade behovet av forskarutbildade inom både högskolan och det övriga samhället och säkerställa återväxten av framstående forskare. Under 1990-talet fördubblades det årliga antalet forskar- examinerade (licentiater och doktorer) i Sverige från ca 1 500 till 3 000 examinerade. En omfattande examination i forskarutbildningen är angelägen bl.a. för att trygga återväxten av forskare till både högskolan, näringslivet och samhället i övrigt. De sexton nationella forskar- skolor som initierades i den senaste forsknings- politiska propositionen år 2000 har inneburit en modernare och mer strukturerad form av forskarutbildning och skapat nya samverkans- möjligheter mellan doktorander och mellan läro- säten.

247

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Strategiska forskningsområden skall prioriteras

I ett globalt perspektiv är Sverige ett litet land med begränsade resurser. Vid fördelning av forskningsmedel måste prioriteringar göras både mellan och inom områden. Det gör det nödvän- digt att förstärka och utveckla starka forsk- ningsmiljöer och sätta fokus på profilområden där Sverige redan har byggt upp en stark tradi- tion och på områden som har intressanta fram- tidsutsikter. Det är viktigt att forskningsfinan- sieringen utvecklas så att samlade insatser kan göras inom angelägna områden. Regeringen föreslår i denna budgetproposition att svensk forskning och forskarutbildning under perioden 2005–2008 tillförs ytterligare 2,3 miljarder kro- nor utöver tidigare beslutade och aviserade anslagshöjningar. Den successiva anslagshöj- ningen innebär att 100 miljoner kronor tillförs 2005, ytterligare 500 miljoner kronor tillförs 2006, 500 miljoner kronor tillförs 2007 och 1 200 miljoner kronor 2008. Den närmare fördelningen av dessa medel återkommer regeringen till i den forskningspolitiska proposition som läggs i slutet av 2004.

De forskningsfinansierande myndigheterna förväntas utifrån kvalificerade bedömningar för- dela forskningsmedel i konkurrens i syfte att förstärka nationella prioriteringar och bidra till ökad kvalitet och kraftsamling. Det är angeläget att Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbets- liv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Verket för Innovationssystem (VINNOVA) fortsätter att på ett flexibelt sätt ge utrymme för nya frågeställningar och snabbt fångar upp och ger kraftfullt stöd till angelägna forskningsområden där Sverige är starkt idag eller har förutsättningar att bli starkt i framtiden. De svenska forskningsfinansierande myndighe- terna bör i större omfattning samarbeta vid för- delning av resurser och det är önskvärt att de utökar sin samverkan med andra forsk- ningsfinansiärer såsom forskningsstiftelserna.

Ökat samspel mellan forskning, näringsliv och offentlig verksamhet

Forskning har stor betydelse för utvecklingen av näringslivet och offentliga verksamheter. Genom utbyggnaden av högskolan och tilldelningen av

forskningsresurser till alla lärosäten har förut- sättningarna för högskolan att bidra till utveck- lingen i närområdet ökat. Till detta bidrar också kravet i högskolelagen på lärosätena att de, för- utom att bedriva utbildning och forskning, skall samverka med det omgivande samhället. Läro- sätenas betydelse för näringslivet kan öka genom stärkt fokus på kommersialisering av forsknings- resultat, mer utvecklat samarbete med närings- livet och forskningsinstitut och genom att ytter- ligare stimulera och ta tillvara lokala och regionala styrkor.

Sverige har en lång tradition av samarbete mellan akademisk forskning och de stora indu- striföretagen. Framöver bedöms de små och medelstora företagens betydelse för ekonomin öka. Därför är det angeläget att samarbetet vidareutvecklas till att i högre utsträckning även omfatta mindre företag och nya branscher. De mindre företagen måste på ett bättre sätt kunna ta del av kunskapsutvecklingen inom universitet, högskolor och forskningsinstitut.

Utveckling av industriforskningsinstituten

Den offentligt finansierade forskningen i Sverige är i internationell jämförelse starkt koncentrerad till universitet och högskolor, medan den forsk- ning som utförs vid forskningsinstitut är mindre i omfattning jämfört med många andra länder.

För att stärka den tillämpade industriforsk- ningen, behöver industriforskningsinstituten utvecklas som ett viktigt komplement till univer- sitet och högskolor. Dessutom bör ett utökat samarbete med lärosätena och andra forsk- ningsinstitut främjas. Den påbörjade processen med att slå samman industriforskningsinstituten för att skapa mer sammanhållna enheter fullföljs. Större och mer fokuserade institut bör på ett effektivare sätt än idag kunna fungera som en länk mellan högskolans och näringslivets forsk- ning. De bör också på ett bättre sätt kunna bedriva FoU för näringslivets och det övriga samhällets behov och verka som en starkare partner i internationella FoU-samarbeten inom exempelvis EU-projekt.

Regeringen beslutade i juni 2004 att utöver de av regeringen och KK-stiftelsen tidigare till- delade medlen bidra med ytterligare 40 miljoner kronor för att stimulera arbetet med att omstrukturera industriforskningsinstituten och skapa en starkare institutssektor i Sverige.

248

Ökad kommersialisering av forskningsresultat

Det finns en betydande potential att bilda ännu fler nya företag baserade på framstående forsk- ning vid universitet och högskolor. Fler patent och idéer skulle också kunna fångas upp av befintliga företag. Idag saknas på de flesta håll en långsiktigt hållbar struktur för rådgivning och mötesplatser i tidiga skeden mellan forskare, entreprenörer och finansiärer för att utveckla goda idéer till framgångsrika produkter.

För att öka kommersialiseringen av forsk- ningsresultat behöver det akademiska entrepre- nörskapet utvecklas för att effektivare omsätta forskningsresultat och idéer i affärer och företag. Det är viktigt att alla lärosäten har strategier för att stödja kommersialisering av forskningsresul- tat så att framgångsrik forskning lättare kan bli kommersiellt framgångsrika produkter eller tjänster. De affärsutvecklande verksamheterna kring universitet och högskolor behöver bli bättre på att fånga upp och omvandla forsk- ningsresultat till kommersiell verksamhet och nya företag. Stödstrukturerna bör utgå ifrån befintliga strukturer i form av lärosätenas hol- dingbolag och teknikbrostiftelserna. En särskild förhandlingsman har på Näringsdepartementets uppdrag utarbetat ett förslag till bättre finansie- ring för kommersialisering av innovationer. Regeringen föreslår ett genomförande av delar av förslaget inom utgiftsområde 24 Näringsliv avsnitt 4.5.

Lärosätena måste ges incitament att stödja sina forskare i arbetet med att kommersialisera forskningsresultat och bättre förutsättningar måste skapas att ta tillvara forskarnas resultat och idéer utan att de själva måste bli entreprenörer. Genom en förändring av lärarundantaget, effektivare strukturer och bättre stöd bör kommersialiseringen av forskningens resultat öka. Därför skall en utredare (dir. 2004:106) klarlägga konsekvenserna av ett avskaffande av det s. k. lärarundantaget i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar som innebär att läraren ensam äger rätten till sina uppfinningar.

Etikprövning av forskning

Den 1 januari 2004 trädde den nya lagen om och organisationen för etikprövning av forskning i kraft. Lagen innebär att för viss forskning måste

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

godkännande från en etikprövningsnämnd inhämtas innan forskningen får påbörjas.

Regeringen avser att tillsätta en utredare för att utreda vissa frågor om etikprövning av forsk- ning. En viktig fråga som skall utredas, vilket aviserades redan i propositionen Etikprövning av forskning (prop. 2002/03:50), är om etikpröv- ningslagens tillämpningsområde bör utvidgas.

Forskningspolitisk proposition

Regeringen förbereder för närvarande en forsk- ningspolitisk proposition. Viktiga teman i pro- positionen blir grundforskningens betydelse, behovet av koncentration och kraftsamling, strategiska forskningsområden, generations- skiftet inom svensk forskning, unga forskare samt kommersialiseringen av forskningsresultat. Samtidigt som forskningspolitiken tar sin utgångspunkt i grundforskningens betydelse för kunskapsutvecklingen, kommer propositionen att ha ett tydligt tillväxt- och innovations- perspektiv.

Utveckling av det europeiska forskningssamarbetet

Inom EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling ligger Sverige bland de främsta beträffande graden av deltagande, liksom när det gäller återflödet av ekonomiska medel från ramprogrammet. Ett fortsatt högt delta- gande i internationella forskningssamarbeten både inom och utanför EU är viktigt för Sverige. Deltagandet stärker den svenska och europeiska industrins konkurrenskraft och vår FoU- kompetens. Den koordinerande roll som alltfler svenska deltagare åtar sig i projekten är mycket viktig för Sveriges möjlighet att påverka EU- forskningens inriktning och bör därför upp- muntras.

Lissabonstrategin innebär att EU-länderna senast år 2010 skall satsa 3 procent av BNP på forskning och utveckling, varav två tredjedelar skall komma från näringslivet. EU:s omfattande ramprogram för forskning och teknisk utveck- ling har hittills främst avsett finansiering av industriellt inriktade projekt. För att stärka europeisk forskning har Sverige inför beslutet om nästa ramprogram, som avser perioden 2006–2010, drivit frågan om att stödja grund-

249

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

forskning och skapa ett europeiskt forsknings- råd. Det är viktigt att stärka europeisk grund- forskning i ett internationellt perspektiv och skapa bättre förutsättningar för Europa att bedriva världsledande forskning. Initiativet till att skapa ett europeiskt forskningsråd togs av Sverige under det svenska ordförandeskapet i EU.

Sverige kommer även att verka för att ram- programmet fortsatt bidrar till att stärka Europas industriella konkurrenskraft. För att stödja innovation och förnyelse av europeiskt närings- liv, bör ramprogrammet på ett bättre sätt främja utvecklingen av forskningsbaserade små och medelstora företag.

Sverige arbetar också vidare för att utveckla det nordiska forskningssamarbetet. Regeringen vill bl.a. stärka kvalitetsutvecklingen och ge det nordiska forskningssamarbetet en tydligare koppling till såväl nationella prioriteringar som EU:s forskningspolitik och ramprogram.

11.5Insatser

11.5.1 Insatser inom politikområdet

Efter förslag i den forskningspolitiska proposi-

tionen	Forskning	och	förnyelse
(prop. 2000/01:3, bet.		2000/01:UbU06, rskr.

2000/01:98) beslutade riksdagen att under perioden 2000–2003 avsätta närmare 1,3 miljar- der kronor i nya medel till svensk forskning. Satsningen kompletterades genom förslag i 2001 års ekonomiska vårproposition genom att områ- det miljö och hållbar utveckling tillfälligt tillför- des 140 miljoner kronor 2002 och 2003 samt ytterligare 20 miljoner kronor 2004. Genom för- slag i förra årets budgetproposition (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:UbU01, rskr. 2003/04:92) har denna satsning permanentats fr.o.m. 2005.

Verket för innovationssystem (VINNOVA) tillfördes efter förslag i propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2, bet. 2001/04:UbU04, rskr. 2001/02:98) 70 miljoner kronor för att långsik- tigt stärka systemet med industriforsknings- institut. Dessutom tillfördes VINNOVA 30 miljoner kronor 2003 för ett s.k. inkubator- program. Härtill kommer att Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

tillfördes 10 miljoner kronor för att fr.o.m. 2003 stärka marin miljöforskning.

Från och med 2004 tillfördes VINNOVA 100 miljoner kronor för industrinära forskning och Vetenskapsrådet 25 miljoner kronor för medicinsk forskning. Den totala ökningen av anslagen under 2000–2005 uppgår sammantaget till 1,7 miljarder kronor.

Efter förslag i denna budgetproposition till- förs 100 miljoner kronor för forskning under 2005. Under 2006 beräknas ytterligare 500 mil- joner kronor tillföras, ytterligare 500 miljoner under 2007 och ytterligare 1 200 miljoner under 2008.

Dessutom beslutade regeringen i juni 2004 att utöver de tidigare tilldelade medlen för omstrukturering av industriforskningsinstituten avsätta ytterligare 40 miljoner kronor för 2004.

Förhandlare för European Spallation Source (ESS)

ESS-Council inbjöd 2001–2002 de europeiska länderna att ange förslag om värdskap för en stor europeisk neutronforskningsanläggning, ESS. En sammanslutning av nordiska forskare har lämnat ett förslag att placera ESS i Lund. Förutom detta finns även förslag från Tysk- land och Storbritannien att vara värd för ESS. Ytterligare några länder kan vara intresserade av att ge bud på att vara värdnation för ESS. Med anledning av det nordiska förslaget att vara värd för ESS med en placering i Lund, beslöt regeringen vid sammanträde den 8 juli 2004 att undersöka möjligheterna till en eventuell placering av ESS i Sverige genom att utse en särskild förhandlare. I förhandlarens uppdrag ingår att klargöra intresset för ESS i forskarsamhället, näringslivet, i andra europe- iska länder och hos EU-kommissionen. Dess- utom skall förhandlaren analysera de långsik- tiga tillväxteffekterna för samhället, undersöka möjliga regionala, nordiska och europeiska finansiärers intresse för medverkan i byggan- det av ett ESS i Sverige. Uppdraget skall redo- visas den 1 juni 2005.

250

Utredning angående rätten till resultaten av högskoleforskningen

Regeringen beslutade den 15 juli 2004 att tillsätta en utredare för att klarlägga de rättsliga konse- kvenserna av ett avskaffande av det s.k. lärar- undantaget i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (dir. 2004:106). I utredarens uppgifter ingår även att överväga möjligheten att, med ett bibehållet lärarundan- tag, införa en skyldighet för lärare liknande den som gäller för andra arbetstagare att anmäla uppfinningar till sin arbetsgivare. Utredaren skall därvid överväga behovet av ändringar i regel- verket för att ge lärosätena möjlighet att överta äganderätten och därigenom främja kommer- sialisering av forskningsresultat.

Utredaren har även i uppgift att behandla frå- gor kring sekretess. För forskning vid universitet och högskolor gäller som huvudregel att de upp- gifter som förekommer där är offentliga. Sekre- tessbestämmelser finns för uppgifter som före- kommer i uppdragsverksamhet för enskilds räkning, samt för vissa uppgifter i samband med ansökan om forskningsmedel från ett forsk- ningsråd. När universitet och högskolor samver- kar med andra forskningsutförare, s.k. forsk- ningssamverkan, finns det däremot inte någon sekretessbestämmelse som motsvarar vad som gäller vid uppdragsforskning. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 mars 2005.

Omstrukturering av industriforskningsinstituten

Riksdagen beslutade hösten 2001 att staten skall medverka till att omstrukturera industriforsk- ningsinstituten mot färre, större och mer inter- nationellt slagkraftiga institut. Omstrukture- ringsarbetet har dock visat sig bli mer kostsamt än vad som först förutsågs. Regeringen beslutade därför i juni 2004 utöver de av regeringen och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveck- ling (KK-stiftelsen) tidigare tilldelade medlen att under 2004 avsätta ytterligare 40 miljoner kronor för omstruktureringsarbetet. Tillsammans med ett medelstillskott om 25 miljoner kronor från KK-stiftelsen samt institutens egna resurser bedöms nu tillräcklig finansiering finnas för att slutföra omstruktureringen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Utredning om utbildningsvetenskaplig forskning

Som regeringen aviserade i den forskningspoli- tiska propositionen år 2000 (prop. 2000/01:3) skall Vetenskapsrådets stöd till utbildnings- vetenskaplig forskning utvärderas. En särskild utvärderare har under våren 2004 fått regeringens uppdrag att utreda hur stödet till utbildningsvetenskaplig forskning påverkat det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet och om systemet för forskningsfinansiering av utbildningsvetenskap bör ändras (dir. 2004:48). Utvärderingen kommer att redovisas till regeringen under våren 2005.

Utredning av IMEGO AB

En utvärdering av verksamheten vid Institutet för mikroelektronik i Göteborg, IMEGO AB, genomfördes under 2004 (SOU 2004:89). Utredningen noterade att modellen för ägande av institutet avviker från den struktur som gäller för jämförbara forskningsinstitut och ansåg att detta inte ger en tillräckligt rationellt samordnad resursanvändning. Utredningen bedömde därför att det finns stora fördelar med en ny ägarstruktur och därigenom en tydligare samordning med andra forsknings- utförare inom angränsande områden. Utred- ningens huvudförslag är att IMEGO AB förs in under IRECO Holding AB och ingår i IRECO-gruppen men med delägande av Chalmers tekniska högskola. Betänkandet remissbehandlas och kommer att beredas inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartemen- tet).

Utredning angående innovativ verksamhet i kommuner och landsting

Regeringen utsåg 2002 en särskild utredare att granska innovativa processer inom kommuner och landsting. Utredarens rapport lämnades i oktober 2003 (SOU 2003:90). Förutom den FoU-verksamhet som redan pågår, föreslår utre- daren ett antal insatser inom kommuner och landsting, t.ex. effektiva system för erfarenhets- återföring och lärande. Utredningen innehåller förslag på hur FoU och andra innovativa verk- samheter kan vara en grund för utveckling och

251

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

förnyelse inom kommuner och landsting. Betänkandet har remissbehandlats och bereds vidare inom Regeringskansliet (Utbildnings- departementet).

Översyn av verksamheten vid Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv

Regeringen tillsatte särskilda utredare under 2003 för att se över verksamheten och arbets- formerna vid Kungl. biblioteket (KB) respektive Statens ljud- och bildarkiv (SLBA). Myndighe- terna har under lång tid utfört sin verksamhet i en snabbt föränderlig värld utan större föränd- ringar i uppdragen. Bland annat har den elektro- niska publiceringen liksom den explosionsartade utvecklingen på bl.a. medieområdet givit helt nya villkor för myndigheternas verksamhet.

Utredaren av Kungl. biblioteket presenterade fem huvudförslag i betänkandet KB – ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129). Ett nät- bibliotek föreslås inrättas för samordnad digital informationsförsörjning till utbildning och forskning. Ett handlingsprogram för digitalise- ring av KB:s samlingar ”Kulturarv till mångas glädje och nytta” föreslås i syfte att öka tillgäng- ligheten av materialet för forskare, studerande och allmänheten. Lagen (1993:1382) om plikt- exemplar föreslås utökas till att omfatta s.k. digitalt distansöverfört material. Utredaren läm- nar även ett lagförslag till skydd för värdefulla äldre boksamlingar och enskilda verk. Utredaren vill se en ökad nationell samordning av hela bibliotekssystemet till stöd för forskning och utbildning och föreslår att KB ges regeringens uppdrag att ta fram en strategi för detta arbete.

I betänkandet Bevara ljud och rörlig bild (SOU 2004:53) tar utredaren upp förutsätt- ningarna för insamling och långsiktigt bevarande av ljud och rörliga bilder. Utredaren understry- ker vikten av prioriteringar för verksamheten i syfte att undvika ohanterliga volymer av mate- rial. Materialets unicitet och svensk produktion föreslås vara de två principer som skall styra insamling och bevarandeinsatser. Utredaren föreslår ett s.k. ”Migreringsprojekt” i syfte att långsiktigt bevara redan insamlat material via överföring till nya tekniska system. Utredaren för fram att det nu saknas lagtekniska hinder samt finns tekniska möjligheter för Statens ljud- och bildarkiv att göra egen insamling. Utredaren föreslår därför en förändring i pliktexemplarsla-

gen som möjliggör för SLBA att undanta leve- rantörer från pliktleverans i takt med att myn- dighetens egen kapacitet att själv samla in material ökar.

Betänkandena har remissbehandlats och bereds vidare inom Regeringskansliet (Utbild- ningsdepartementet).

Utredning om den nationella organisationen för EU:s FoU-samarbete

Regeringen tillsatte under 2003 en utredning med uppgift att se över verksamheten vid Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU (EU/FoU-rådet) samt att analysera olika aktörers behov av tjänster för sitt engagemang i EU:s forsknings- och utvecklingssamarbete. Utredningen har funnit att den svenska organi- sationen för EU:s FoU-samarbete fungerar väl inom vissa områden, men att det finns brister inom andra. Bland annat saknar EU/FoU-rådet tillräcklig integrering i det svenska forsknings- systemet. Enligt utredningen bör organisationen förstärkas och integreras i de forskningsfinan- sierande myndigheterna. I den nya organisatio- nen föreslås begreppet huvudansvariga myndig- heter införas, vilket innebär att de forskningsfinansierande myndigheterna får ett större ansvar för information och rådgivning. Utredaren föreslår att EU/FoU-rådet ombildas till ett sekretariat som integreras i VINNOVA. Betänkandet Samspel och integration (SOU 2004:60) har remissbehandlats och bereds vidare inom Regeringskansliet (Utbildningsdeparte- mentet).

Rapport om starka forskningsmiljöer

Under de senaste tio åren har det internationellt blivit allt vanligare med stöd till forskning som har formen av större samlade anslag till starka forskningsmiljöer, s.k. ”Centers of excellence”. Utbildningsdepartementet lät 2003 utarbeta en rapport för att få en översikt av den internatio- nella utvecklingen inom detta område samt en bedömning av vilka lärdomar som kan utnyttjas inom den framtida svenska forskningsfinansie- ringen. I rapporten (Ds 2004:21) dras slutsatsen att Sverige bör utveckla en integrerad strategi för långsiktig finansiering av starka forskningsmil- jöer. Rapporten har remissbehandlats och bereds

252

vidare inom Regeringskansliet (Utbildnings- departementet).

Utredning angående skydd för forskningsverksamhet

En utredare fick 2002 regeringens uppdrag att granska och redovisa behoven av skydd för stör- ningskänslig forskning. I sitt betänkande Skydd för forskningsverksamhet (SOU 2002:111) framförde utredaren att det finns ett behov av ett skydd framför allt för medicinsk, naturveten- skaplig och teknisk forskning som använder känslig och avancerad utrustning samt ekologisk och annan biologisk forskning som använder sig av fältstudier. Utredaren fann att en särskild lag- stiftning är motiverad och föreslog en lag som avser medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning av särskilt värde från samhällets syn- punkt. Utredarens förslag har remissbehandlats och bereds vidare inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

Uppdrag Marina centra

Regeringen gav 2004 Vetenskapsrådet i uppdrag att utvärdera verksamheten vid de marina centren. I utvärderingsrapporten (dnr U2004/2832/F) konstateras bland annat att samarbetet mellan centren är sporadiskt och det föreslås att en överordnad enhet för centren etableras. Dessutom rekommenderas i utvärde- ringsrapporten att en ny mer preciserad förord- ning som bl.a. anger att centren skall utgöra nationella anläggningar för marin forskning och miljöövervakning inom respektive ansvars- område. Vidare bör de bättre koordinera den forskning som behövs för att uppfylla nationella miljömål och andra åtaganden. Utredningen kommenterar även koordinering av fiskforsk- ning samt tillgängliggörandet av data.

Utvärderingsrapporten remissbehandlas och kommer att beredas i Regeringskansliet (Utbild- ningsdepartementet).

Internationellt forskningssamarbete

Nordiskt forskningssamarbete

Sveriges ordförandeskap i det nordiska forsk- ningssamarbetet under 2003 har nu övertagits av

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Island. Sverige har arbetat vidare med den mål- sättning som angavs vid nordiska rådets 53:e ses- sion i Köpenhamn 2001 att bygga ut ett nordiskt forskningsrum (NORIA) som ett regionalt bidrag till stärkandet och utbyggandet av det europeiska forskningsområdet (ERA) i anslut- ning till det sjätte ramprogrammet. Ministerrådet för undervisning och forskning (MR-U) har låtit utarbeta en vitbok med förslag om framtida aktiviteter med målsättningen att Norden skall byggas ut till en internationellt ledande region för forskning och innovation. Initiativet togs under det danska ordförande- skapet och fördes vidare under det svenska ord- förandeskapet. En slutlig skrivning av vitboken presenterades hösten 2003. Vitboken har remissbehandlats i de nordiska länderna. Vid MR-U:s första möte 2004 behandlades de olika ländernas remissvar samt Forskningspolitiska rådets (FPR) förslag till MR-U om det vidare nordiska forskningssamarbetet. MR-U beslutade att ge FPR i uppdrag att förbereda mandat och stadgar för en ny organisation (NordForsk) som en viktig del av förverkligandet av NORIA.

Europeiskt forskningssamarbete

Det sjätte ramprogrammet 2002–2006 genomförde under 2003 sina första ansök- ningsomgångar. Två nya instrument presente- rades i det nya ramprogrammet, s.k. ”Integra- ted projects, och ”Networks of Excellence”. Dessa nya instrument innebär bland annat större projekt både ekonomiskt och deltagar- mässigt jämfört med tidigare ramprograms- projekt. Det svenska deltagandet har fortsatt att öka under det sjätte ramprogrammet och de svenska forskarna har också tagit på sig en koordinatorroll i flera projekt, en klar ökning jämfört med det tidigare femte ramprogram- met.

En särskild del av ramprogrammet ligger under Euratomavtalet och omfattar forskning dels kring termonukleär fusion, dels kring ener- gisystem relaterade till nukleär fission. Verksam- heten inom fusionsprogrammet utgör EU:s bidrag till det projekt som påbörjats för att undersöka möjligheterna om att bygga en inter- nationell försöksreaktor för fusion (ITER). Förhandlingar för att få detta projekt till stånd förs mellan Euratom, Japan, Kanada, Ryssland, USA samt Kina. Två stationeringsorter diskute- ras; dels Cadarache i Frankrike som är EU:s

253

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

förslag, dels Rokkasho i Japan som har stöd av USA.

För en vidare utveckling av det europeiska forskningsområdet beslöt ministerrådet i Barcelona 2002 att öka investeringarna på områ- dena forskning och utveckling i Europa. Målet är att investeringarna skall utgöra tre procent av BNP senast 2010. Vid mötet föreslogs också att företagens finansiering av de totala forsknings- och utvecklingsinvesteringarna skall öka från drygt hälften i dag till två tredjedelar. Statens och företagens respektive andelar av finansieringen varierar kraftigt mellan EU-länderna. De varie- rande förhållandena i Europa visar att det krävs en diversifierad men samordnad strategi för att uppnå treprocentsmålet, vilket nu aktivt diskute- ras.

OECD och övrigt internationellt samarbete

Arbetet i de undergrupper som bildades vid ministermötet i juni 1999 inom kommittén för forsknings- och innovationspolicy (CSTP) utvärderades inför ministermötet i januari 2004. Vid detta möte togs beslut om hur arbetet skall fortsätta i CSTP och i dess undergrupper, däribland Global Science Forum (GSF). CSTP har genomfört studier av forskningssystem och innovationssystem i ett antal representativa medlemsländer, däribland Sverige. Syftet har varit att undersöka hur FoU påverkar tillväxt och sysselsättning med avsikt att finna gemensamma nämnare i de under- sökta länderna. I dessa studier undersöktes insatserna för högre utbildning, grundforsk- ning samt samverkan mellan lärosäten och näringsliv.

I GSF diskuteras utvecklingen inom olika forskningsområden och hur medlemsstaterna prioriterar dessa områden. Fördjupade studier har gjorts inom ett flertal områden, bland annat bioinformatik, neurovetenskap och högenergi- fysik. Arbetet med dessa har fortsatt och en arbetsgrupp för högenergifysik diskuterar möj- ligheten att på internationell nivå samverka om framtida anläggningar. Inom neuroinformatiken har en arbetsgrupp föreslagit att ett internatio- nellt nätverk skapas för utbyte av resultat genom gemensamma databaser. För detta nätverk skall ett huvudkontor skapas i ett av medlems- länderna. Vid ministermötet visade bland andra Schweiz och Sverige intresse för värdskap för detta huvudkontor. GSF har även genomfört studier om bl.a. astronomi och högintensiva

laserutrustningar. Vid ministermötet i januari 2004 blev det stor uppslutning om fortsatt arbete inom dessa kommittéer.

Ett andra s.k. blandkommissionsmöte ägde rum i Tokyo i oktober 2003 inom ramen för Sveriges och Japans regeringsavtal om forsk- ningssamarbete mellan länderna. Mötet upp- muntrade till fortsatt goda och fördjupade forskarkontakter inom bio- och nanoteknik, IT, äldrevård samt miljö.

Regeringen förbereder ett förnyat forsk- ningsavtal med Kina i syfte att bredda sam- arbetet till fler ämnesområden samt öka inriktningen mot grundforskning. Ett gemensamt uttalande undertecknades i okto- ber 2003 av forskningsministrarna i Kina och Sverige.

11.5.2 Insatser utanför politikområdet

Målet för Sverige att vara en ledande forsknings- nation uppfylls i hög grad genom ett interaktivt samspel med insatser från flera olika aktörer.

Omkring en fjärdedel av Sveriges forskning och utveckling (FoU) finansieras via offentliga medel. Finansiering kommer även från närings- livet, privata icke-vinstdrivande organisationer och från utlandet.

Resterande del av Sveriges FoU finansieras av den privata sektorn, med tonvikt på utvecklings- arbete. Staten och näringslivet gör gemensamma FoU-insatser t.ex. genom att samfinansiera industriforskningsinstitut och genom uppdrag från försvarssektorn. Samverkan mellan stat och näringsliv finns också i det flygtekniska och fordonstekniska forskningsprogrammen.

Bland forskningsfinansierande myndigheter som återfinns under andra politikområden märks bl.a. Naturvårdsverket och Sida/Sarek. Vissa myndigheter bedriver också egen forskning till stöd för den egna sektorsuppgiften såsom t.ex. Arbetslivsinstitutet, Totalförsvarets forsknings- institut och Vägverket. Enligt Statistiska central- byrån finansierade privata icke-vinstdrivande organisationer sex procent av forskningen vid universitet och högskolor 2001.

Den offentligt finansierade forskningen utförs huvudsakligen vid universitet och högskolor. Forskningsråden, andra statliga myndigheter, forskningsstiftelser och privata icke-vinst- drivande organisationer utgör de viktigaste externa finansiärerna för forskning som bedrivs

254

vid universitet och högskolor. Det är stora variationer mellan olika lärosäten och mellan olika vetenskapsområden. För forskning inom det medicinska vetenskapsområdet utgör ersätt- ning till landstingen för forskning en stor del av de direkta statsanslagen. Humanistisk forskning finansieras i hög utsträckning av direkta statsanslag och teknikforskningen är till stor del finansierad av externa medel.

Forskningsfinansierande stiftelser

De forskningsstiftelser som bildades av medel från löntagarfonderna och Riksbankens Jubileumsfond fördelade under 2003, enligt Statistiska centralbyrån, närmare 1 800 miljoner kronor till både grundforskning och tillämpad forskning.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) ut- betalade ca 800 miljoner kronor för strategisk forskning inom medicin, naturvetenskap och teknik under 2003. Tre anslagsformer dominerar - anslag till strategiska forskningscentrum, ram- anslag och anslag till framstående enskilda fors- kare. Stiftelsen planerar att utbetala drygt 700 miljoner kronor 2004, ca 500 miljoner kronor 2005 och 550 miljoner 2006–2007. Stiftelsen finansierar omkring 90 stora forskningsprogram och över 100 ramanslag och forskningsprojekt.

Stiftelsen för kunskap och kompetensutveck- ling (KK-stiftelsen) stöder projekt som genom kunskaps- och kompetensutveckling syftar till att stärka det svenska näringslivets konkurrens- kraft. Detta görs genom stöd till forskning och forskarutbildning, kompetensutveckling för näringslivet samt skolutveckling och IT. Under 2003 fördelade KK-stiftelsen 486 miljoner kronor.

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Stif- telsen har fram till 2003 haft en årlig utdelning av forskningsstöd på ca 250 miljoner kronor. Från 2004 kommer den årliga utbetalningen att mot- svara 200 miljoner kronor per år. MISTRA finansierar ett 20-tal stora program som vart och ett skall kunna löpa under sex till åtta år.

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder forskning inom humaniora och samhällsveten- skap med anknytning till det svenska forskar- samhället. Fonden beviljade 280 miljoner kronor

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

i forskningsmedel för 2003. RJ:s forskningsstöd under 2004 uppgår till 250 miljoner kr. Under 2004 utlyser fonden inga medel ur Kultur- vetenskapliga donationen.

Stiftelsen för internationalisering av högre ut- bildning och forskning (STINT) skall främja internationalisering av svensk högre utbildning och forskning. Verksamheten har bedrivits inom främst tre områden - Nätverksbyggande och internationella samarbetsprogram, Stipendier för utlandsvistelser och Särskilt samarbete. Stiftelsen beviljar under 2004 bidrag och stipendier till en total kostnad av ca 105 miljoner kronor.

Vårdalstiftelsen har till uppgift att främja forskning och forskarutbildning inom vård- och allergiområdet. Stiftelsen utlyste under 2003 inga anslag, varken för nya projekt eller fortsätt- ningsprojekt. Dock utbetalades redan beslutade och därmed garanterade projektanslag samt riktade satsningar. Detta forskningsstöd uppgick under 2003 till 53 miljoner kronor. Stiftelsen konstaterar att kapitalet återhämtat sig genom det tillfälliga uppehållet i stödet till forsknings- projekt, vilket möjliggör stöd under kommande år.

11.6Resultatbedömning

11.6.1 Övergripande resultatbedömning

Sverige svarar för nästan två procent av världens samlade publicering av vetenskapliga artiklar. Merparten av artiklarna hör till de medicinska och naturvetenskapliga områdena, som också har en tradition av att i hög utsträckning publicera sina resultat i vetenskapliga tidskrifter. Antalet vetenskapliga artiklar per invånare är högre än i USA och Japan och är även högre än i övriga EU-länder. Svenska artiklar tillhör även de mest citerade. En viss nedgång när det gäller cite- ringen av svenska medicinska artiklar har dock kunnat märkas.

11.6.2 Stöd till grundläggande forskning

Avsnittet redovisar Vetenskapsrådets insatser för att stödja svensk grundforskning och forsk- ningsinformation. Grundforskning finansieras även av de myndigheter som behandlas under rubriken Områdesinriktad forskning.

255

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Vetenskaplig kvalitet

Sveriges ställning som forskningsnation är bero- ende av att den forskning som bedrivs har en mycket hög vetenskaplig kvalitet. En viktig mål- sättning för fördelningen av forskningsstöd inom politikområdet är att främja forskningens vetenskapliga kvalitet. Vetenskapsrådet bedömer kvalitet dels vid ansökningstillfället dels genom utvärderingar av områden där många forskares resultat bedöms vid samma tillfälle. Varje år utvärderas ett begränsat antal områden och utvärderingen utgör en viktig mätning av till- ståndet för svensk forskning i respektive område.

Vid prioritering av de inkomna ansökningarna betonar Vetenskapsrådet betydelsen av publice- ring och att bedömningen sker i ett internatio- nellt perspektiv. Rådet fördelar forskningsbidrag genom att låta forskningsansökningarna genomgå en noggrann prövning och prioritering i konkurrens med varandra. Detta syftar till att säkerställa hög kvalitet hos den forskning som erhåller finansiering. Inom Vetenskapsrådet hanteras forskningsansökningar av en särskild beredningsorganisation, med ett femtiotal beredningsgrupper som är specialiserade på olika forskningsområden. Förutom de över 400 experter som i dessa grupper granskar och bedömer ansökningar tillkommer inom vissa områden experter i utlandet, närmare 300, vilka lämnar skriftliga yttrande över ansökningar.

I ansökningsomgången för 2004 inkom 915 ansökningar till ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa beviljades knappt 10 procent. Till ämnesrådet för medicin inkom 1 153 ansökningar och 34 procent beviljades. Till ämnesrådet för naturvetenskap och teknikveten- skap inkom 2 026 ansökningar och 24 procent beviljades. Utbildningsvetenskapliga kommittén

(U) mottog 271 ansökningar och beviljade 14 procent.

Insatser har gjorts för att förnya forsknings- stödet på ett sätt som ger de bästa forskarna bättre och mer långsiktiga förutsättningar. Ämnesrådet för humaniora och samhälls- vetenskap har infört ett särskilt sexårigt stöd till ledande forskare och alla ämnesråden strävar efter att vid fördelningen av forskningsstödet öka de genomsnittliga bidragsbeloppen.

Vad gäller utvärderingsverksamheten kan nämnas att Vetenskapsrådet under 2002 lät en internationell expertgrupp utvärdera de fyra

nationella anläggningarna Manne Siegbahn- laboratoriet i Stockholm (MSL), MAX-laborato- riet i Lund (MAX-lab), Onsala rymdobservatorium utanför Göteborg (OSO) samt The Svedberglaboratoriet i Uppsala (TSL). Utvärderingen av de fyra anläggningarna resulte- rade i att Vetenskapsrådet beslutade att koncent- rera stödet till MAX-lab och OSO. Förhand- lingarna med universiteten i Stockholm och Uppsala om avveckling av stödet till MSL och TSL slutfördes under första halvåret 2003. Genom ett regeringsbeslut den 4 december 2003 upphävdes förordningarna om de nationella anläggningarna MSL och TSL.

Sverige har haft en stark ställning inom teore- tisk kemi. En snabb utveckling sker i gränsom- rådena till fysikalisk kemi, teoretisk fysik, bio- informatik och materialvetenskap. En utvärde- ring av den teoretiska kemin rekommenderar ett större samarbete över gränserna mellan dessa områden.

Vetenskapsrådet har i samarbete med Vårdal- stiftelsen utvärderat forskning om allergi och överkänslighet. Den internationella expert- gruppen framhöll att svensk forskning inom området har mycket hög internationell standard.

Ett trettiotal svenska forskningsprojekt inom bioteknik har granskats. Sverige har under den biotekniska forskningens framväxt haft en stark ställning. Ett flertal av de utvärderade projekten visade sig vara bland de främsta i Europa och i vissa fall världsledande.

I en utvärdering av 28 forskningsprojekt inom växtfysiologi och växtmolekylärbiologi ansåg den internationella expertgruppen att den svenska forskningen inom dessa områden har stor potential. Gruppen betonade växtforsk- ningens stora betydelse i framtiden samt alla möjligheter som gentekniken kan skapa.

En kartläggning om svensk forskning om demokrati, offentlig förvaltning och folkrörelser under perioden 1990–2003 har utförts. Denna forskning har befunnits vara omfattande och av god kvalitet men till stor del kartläggande, tillba- kablickande och ofta utförd av doktorander.

Insatser för unga och nydisputerade forskare

Vetenskapsrådet har till uppgift att verka för att ge unga och nydisputerade forskare goda förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär.

256

Anställningar som forskarassistent och projekt- bidrag till unga forskare är de huvudsakliga insatserna inom detta område.

Av de särskilda medel för unga forskare som rådet disponerar utnyttjades 67 miljoner kronor för bidrag till anställningar som forskarassistent och 40 miljoner kronor till projektbidrag.

Under 2003 beviljade rådet medel till 77 nya forskarassistentanställningar efter att ha granskat och prioriterat över femhundra ansökningar. Det totala antalet bidrag till forskarassistenter har ökat från 195 år 2001 till 291 år 2003. Från och med 2003 tillkommer postdoktorstipendier för vistelser utomlands, då Vetenskapsrådet tog över ansvaret för STINTS:s postdoktorprogram inom medicin samt natur- och teknikvetenskap. Totalt 353 ansökningar om postdoktorstipendier har inkommit, varav 88 beviljades. Programmet samfinansierades under 2003 av STINT och Vetenskapsrådet.

Mång- och tvärvetenskaplig forskning

Det svenska forskningssystemet är till en stor del baserat på en uppdelning mellan olika vetenskapliga områden och discipliner. Veten- skapsrådets stöd 2003 till särskilda program med mång- eller tvärvetenskaplig inriktning uppgick till 58 miljoner kronor, inklusive de särskilda medel som avser genusforskning. Andra exempel på områden där sådana projekt återfinns är biologisk mångfald, medicinsk teknik, funktionsgenomik, gränsområdet mellan matematik och naturvetenskap/teknik- vetenskap, arbetsmarknadsforskning, gente- rapi och människa – samhälle – IT. Vissa program genomförs i samarbete med andra forskningsfinansiärer.

Utbildningsvetenskap

Den utbildningsvetenskapliga kommittén skall främja och stödja vetenskaplig forskning av högsta kvalitet genom att fördela medel till forskning och forskarutbildning som bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningen och som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten.

Vid granskning av projekt- och programan- sökningar beaktas vetenskaplig kvalitet, relevans

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

för utbildningsvetenskapen samt forskarmiljöns potential. Antalet inkomna ansökningar under 2003 ökade med 36 procent jämfört med före- gående år.

Krav ställs på att lärosätena ger medfinansie- ring som omfattar 30 procent av de medel som anslås från Vetenskapsrådet. Syftet är att säker- ställa att lärosätena tar en aktiv del i uppbyggna- den av detta nya forskningsområde.

SUNET

Efter Vetenskapsrådets utbyggnad av universi- tetsdatanätet SUNET till kapaciteten 10 Gbit/s har de svenska lärosätena tillgång till ett datanät som tillhör de främsta i Europa avseende över- föringskapacitet. Detta nya nät, Gigasunet ger de svenska forskarna möjlighet att fullt ut använda det europeiska höghastighetsnätet Géant som kontinuerligt byggs ut.

Genusforskning

Vetenskapsrådet har till uppgift att arbeta för att integrera genusperspektiv i forskningen. Rådet har fördelat de av regeringen särskilt anvisade forskningsmedlen på sammanlagt ca 10 miljoner kronor till genusforskning. En tvärvetenskaplig kommitté bereder ansök- ningar om forskningsbidrag och svarar för informationsinsatser inom genusforskning.

Rådet har beslutat, på förslag av genus- kommittén, att utlysningen av medel för 2004 skall avse teori- och begreppsutveckling inom genusvetenskapen. Av 13 inkomna ansökningar beviljades fem stöd. Samtliga ansökningar kom från kvinnliga forskare.

Jämställdhet

Vetenskapsrådet skall aktivt arbeta för jäm- ställdhet samt för att nå en jämnare könsför- delning inom den egna beredningsorganisa- tionen och vid fördelning av forskningsstöd. Vetenskapsrådet antog en jämställdhetsstrategi i början av 2003 med följande mål: att sträva efter en jämn könsfördelning i beslutande och beredande organ, att män och kvinnor i lika hög utsträckning skall beviljas anställningar, att verka för att fler kvinnor söker och får

257

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

bidrag eller anställningar samt att bidra till jämställdhet inom forskarvärlden.

Under 2003 varierade andelen kvinnor i rådets beredningsgrupper mellan olika ämnesområden, genomsnittet låg på 30 procent. Av totalt 52 beredningsgrupper hade 23 grupper mindre än 30 procent kvinnor under 2003 vilket är i stort samma som 2002.

Av det totala antalet beviljade ansökningar år 2003 utgjorde ansökningar från kvinnor 19 pro- cent inom naturvetenskap och teknikvetenskap, 28 procent inom medicin, 43 procent inom utbildningsvetenskap och 32 procent inom humaniora och samhällsvetenskap. Den andel av inkomna ansökningar som beviljades var ungefär densamma för kvinnor och män, med undantag för medicinområdet där beviljandegraden var högre för män. Andelen kvinnor som beviljades stöd är större vad gäller anställningar som fors- karassistent än vad gäller projektbidrag till etablerade forskare. Detta var tydligast inom ämnesrådet för medicin och ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Ämnesrådet för humaniora och samhälls- vetenskap följer principen om att prioritera kvinnlig sökande när samma vetenskapliga kva- litetsnivå föreligger. Eftersom andelen kvinnor främst inom teknikvetenskap är låg har ämnes- rådet för naturvetenskap och teknikvetenskap reserverat sex anställningar inom teknikveten- skap för kvinnor. Vetenskapsrådet avser fortsätta denna satsning.

Särskilda forskningssatsningar

Inom forskningsprogrammet om kommunis- tiska regimer har under 2003 hållits två halvdags- seminarier och en årlig konferens. Fem forsk- ningsprojekt finansieras inom programmet som avslutas under 2004.

Inom forskningsprogrammet om Sveriges förhållande till nazismen finansieras sju forsk- ningsprojekt. Två publikationer med resultat från programmets forskning har utkommit under 2003. Programmet som är femårigt plane- ras att avslutas under 2005.

Under våren 2004 anordnades en gemensam konferens av de båda forskningsprogrammen.

Forskningsforum

Forskningsforums uppgifter är att främja kon- takter och dialog mellan forskare, forsknings- finansiärer, allmänhet och övriga intressenter.

I den utvärdering som Vetenskapsrådet lät göra under 2003 konstateras bl.a. att en del av Forskningsforums uppgifter överlappar med andra viktiga aktörers. I utvärderingen fram- kommer dock att en mötesplats för strategiska diskussioner mellan politiker, forskningsfinan- siärer och forskningsutförare behövs och utvecklandet av en sådan mötesplats föreslås. I en skrivelse till regeringen från Forsknings- forums styrelse avseende den nyligen utförda utvärderingen delar de i allt väsentligt utvärde- rarnas bedömningar. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.

Forskningsinformation

Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar för att tillhandahålla och utveckla övergripande infor- mation om forskning och forskningsetiska frågor. Detta uppdrag utförs på en rad olika sätt, bl.a. genom webbplatsen www.vr.se, olika tid- skrifter och elektroniska nyhetsbrev. Femton populärvetenskapliga rapporter producerades förra året i Vetenskapsrådets rapportserie samt en temabok som speciellt vänder sig till allmän- heten.

Vetenskapsrådets strategi är att i hög grad samverka med andra aktörer. Expertsvar, medie- tjänsten för journalister, och webbportalen www.forskning.se är exempel på initiativ där samverkan är en förutsättning för tjänsterna. ExpertSvar är ett samarbete mellan Vetenskaps- rådet och samtliga universitet, sex högskolor och fem forskningsinstitut. Webbportalen är gemen- samt finansierad och utvecklad av Forsknings- rådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Vetenskapsrådet och Verket för innovationssystem (VINNOVA).

Vetenskapsrådet deltar i och stödjer även en rad olika projekt för att på ett populärvetenskap- ligt sätt sprida information till allmänheten om forskning och utveckling.

258

Internationellt forskningssamarbete

Genom medlemskap i internationella forsk- ningsorganisationer får svenska forskare tillgång till ett stort internationellt kontaktnät och möj- ligheter att utnyttja avancerad utrustning som är alltför kostsam att bygga och driva på nationell bas. De får också möjligheter att delta i det europeiska forsknings- och rymdsamarbetet. Via Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen finansierar staten bl.a. det svenska deltagandet i följande internationella forskningssamarbeten:

-CERN, den europeiska kärnforskningsorga- nisationen i Genève som driver en partikelaccele- rator för grundforskning inom högenergifysik,

-JET/EFDA, den europeiska fusionsforsk- ningsanläggningen i Abingdon utanför Oxford som efter att JET-organisationen upphört, drivs av European Fusion Development Agreement,

-EISCAT, European Incoherent Scatter Facility med huvudkontor i Kiruna, är ett radar- system på Nordkalotten och Svalbard för studier av jonosfären och magnetosfären,

-EMBL, det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet i Heidelberg som bedriver forskning

imolekylärbiologi,

-EMBC, den europeiska molekylärbiologiska konferensen i Heidelberg som ger kurser samt fördelar stipendier och gästforskarbidrag inom molekylärbiologi,

-ESA, det europeiska rymdorganet i Paris som bedriver vetenskapliga och tekniska pro- gram inom rymdområdet,

-ESO, det europeiska sydobservatoriet i Chile som driver astronomiska observatorier för såväl optiska som radioastronomiska undersök- ningar av stjärnhimlen,

-ESRF, den europeiska synkrotronljuskällan i Grenoble som tillhandahåller synkrotronljus för materialforskning och för strukturanalys av biologiska molekyler,

-EUI, det europeiska universitetsinstitutet i Florens som bedriver forskarutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap. Svenskt medlemskap i institutet möjliggör för svenska doktorander att förlägga delar av sin forskar- utbildning till EUI,

-IARC, den internationella cancerforsk- ningsorganisationen i Lyon som för statistik på cancerområdet och är ett internationellt centrum för epidemiologisk och toxikologisk forskning,

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

-NOT, det nordiska optiska teleskopet på La Palma på Kanarieöarna för astronomiska obser- vationer av den norra stjärnhimlen,

-ODP, med europeiskt kontor i Amsterdam är ett internationellt djuphavsborrningsprogram som organiserar djuphavsborrningar för geove- tenskapliga studier.

Under 2003 uppgick Rymdstyrelsens kostna- der för deltagande i ESA:s vetenskapsprogram till ca 89 miljoner kronor och Vetenskapsrådet avsatte sammanlagt ca 242 miljoner kronor till övriga ovanstående organisationer. Svenska forskares utnyttjande av de internationella anläggningarna motsvarar i de flesta fall minst Sveriges andel av kostnaderna. Deltagandet i vissa anläggningar är avsevärt större än andelen av finansieringen.

11.6.3 Stöd till områdesinriktad forskning

Forskning om rymden

Rymdforskningen är internationell till sin karaktär på grund av att den kräver långsiktiga och omfattande investeringar som ofta inte kan genomföras av ett enskilt land. Svenska forskare deltar aktivt i internationella samarbeten inom European Space Agency (ESA) och även i sam- arbeten med forskare från bl.a. Finland, Frankrike, Japan, Kanada och USA. Den svenska rymdforskningen är omfattande resultatmässigt i internationell jämförelse.

Grundforskning inom rymdområdet finansie- ras genom Rymdstyrelsens anslag för rymd- forskning, via anslaget till Institutet för rymd- fysik samt genom bidrag från Vetenskapsrådet. Huvuddelen, drygt 70 procent av Rymdstyrel- sens forskningsanslag avser avtalsbundna avgifter för deltagande i europeiska och internationella forskningssamarbeten. De medel som Rymdsty- relsen fördelar i bidrag till svenska forsknings- grupper avser huvudsakligen projektmedverkan i dessa internationella forskningssamarbeten. Vetenskapsrådet ger bidrag till främst markbase- rad forskning inom astronomi, astrofysik och rymdfysik samt stöder området genom drift och deltagande i större markbaserade forsknings- anläggningar.

Ett avtal undertecknades 1971 mellan Frankrike, Norge, Schweiz, Sverige och Tyskland rörande sondraket- och ballongverk- samhet på Esrange och Andöya. Detta avtal har

259

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

därefter förlängts i olika omgångar. Efter förhandlingar mellan företrädare för sagda länder och den europeiska rymdorganisationen, ESA, har enighet nåtts om ett avtal om fortsatt sond- raket- och ballongverksamhet vid Esrange till och med 2010.

Rymdstyrelsen har sedan början av 1980-talet finansierat fem svenska forskningssatelliter. Verksamheten har givit svenska forskare och svensk industri goda möjligheter att delta i det internationella samarbetet och satellitverksam- heten har därmed också bidragit till att uppfylla viktiga delar av Rymdstyrelsens övergripande mål om forskning, teknisk utveckling och inno- vation. Projekten har genomförts i samverkan med en eller flera utländska partners och med det vetenskapliga och tekniska innehållet kopplat till olika ESA-program.

Rymdstyrelsen arbetar aktivt med informa- tion om forskning En stor del av informationen riktas till elever och studenter genom studie- besök, ett europeiskt studentsatellitprojekt, stöd till Astronomiolympiaden samt bidrag till svenska studenters deltagande i Alpbachs som- marskola. Rymdstyrelsen har även deltagit i utvecklingen av rymdrelaterad utrustning vid Universeum i Göteborg.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap (FAS) finansierar och främjar forskning om arbetsliv, välfärd och folkhälsa. Verksamheten består av tre delar: forskningsstöd, forsknings- information samt strategi och analys. Under 2002 och 2003 gick omkring 60 procent till samhällsvetenskap och ca 30 procent till medicin. Resterande delar finansierade forskning inom humaniora, teologi, juridik samt teknik och naturvetenskap. Inom samhällsvetenskap går de största bidragen till forskning inom sociologi, socialt arbete och psykologi. De medicinska discipliner som erhåller mest medel är yrkes- och miljömedicin samt folkhälsovetenskap och socialmedicin. Kvalitetsbedömning av ansök- ningarna görs av ledamöterna i rådets styrelse, prioriteringskommittéer och av externa sakkun- niga.

Drygt 60 procent av stödet fördelas till forskarinitierade projekt, medan ca 25 procent

fördelas på strategiska satsningar i form av pro- gramstöd och centrumbildningar.

I början av 2004 levererades utvärderingar av såväl svensk folkhälsoforskning som forskning om ungdoms- och missbrukarvård, finansierad av Statens institutionsstyrelse (SiS). Folkhälso- forskningen bedöms överlag hålla hög kvalitet och inom vissa områden är den t.o.m. av världs- klass. Utredningen om ungdoms- och missbru- karvård behandlas under Politikområde Social- tjänstpolitik.

Under 2003 fick FAS in 609 projektskisser med ansökan om projektbidrag, vilket var en viss minskning jämfört med 2002. Cirka 30 procent av skisserna gick vidare till fullständig ansökan, varav 95 ansökningar till slut beviljades stöd. Beviljandegraden 2003 uppgick därmed till 16 procent.

Omkring en tredjedel av alla ansökningar kommer från kvinnliga forskare och även en tredjedel av stödet tillfaller kvinnor. Andelen kvinnliga ledamöter i beredningsorganisationen i sin helhet uppgick till 35 procent under 2003. I rådets anvisningar till sökande betonas särskilt behovet av att lägga ett genusperspektiv på de frågor som studeras. Under 2003 stödde rådet 68 projekt med en uttalad genusprofil, vilket motsvarade 14 procent av det totala stödet.

Rådets beredningsorganisation är strukturerad utifrån samhällsområden, inte utifrån discipliner eller fakulteter. Denna organisation gäller både enskilda projekt och olika programområden och syftar till att stimulera mång- och tvärvetenskap- liga forskningsansatser. Särskilt programstöd och centrumbildningar är ett ex. på verktyg för att stimulera denna typ av forskning. Under 2003 användes ca 70 miljoner kronor för sådant stöd.

Andelen yngre forskare (under 40 år) som fick stöd ökade mellan 2002 och 2003 från 7 till 10 procent. Därutöver är det en ännu större andel yngre forskare som finansieras genom att de får tillgång till bl.a. programstöd som tilldelats seniora forskare. Från och med 2005 kommer FAS också att dela ut särskilda stipendier till nyligen disputerade forskare.

En majoritet av projekten har regelbundet samarbete med forskare utanför Sverige. Tio procent har anknytning till EU-forskning. För att öka denna andel har rådet beslutat att med- finansiering för EU-projekt kan sökas utanför ordinarie ansökningsomgång. Bidrag för inter- nationellt forskarutbyte ökar successivt och var

260

50 procent högre 2003 jämfört med 2001. Särskilt efterfrågan på utlandsstipendier har ökat markant.

FAS har samordningsansvar för några sär- skilda forskningsområden såsom handikapp, äldre, alkohol och internationell migration och etniska relationer (IMER). Under 2003 har man framförallt prioriterat aktiviteter riktade mot forskningen om handikapp och funktionshinder. Man har bl.a. genomfört en inventering av forskningsidéer inom området samt genomfört en konferens. I en särskild rapport diskuteras strategier för att på sikt stärka hela forsknings- området.

Inom ramen för sitt uppdrag att bevaka forsk- ning om elöverkänslighet presenterade rådet i slutet av 2003 en kunskapssammanställning angående hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. (Se vidare under politikområde Folkhälsa).

FAS sprider forskningsinformation på många olika sätt. Särskilda initiativ som kan nämnas under 2003 är produktionen av populärveten- skapliga kunskapsöversikter, konferenserna Arbetslivsforum och Handikappforskning 2003, samt deltagandet i Internetportalen www.forskning.se. I ett försök att sprida årsre- dovisningen till en vidare läskrets har FAS för verksamhetsåret 2003 tagit fram en mer lättill- gänglig version.

Forskning om miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovs- styrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet skall såle- des finansiera grundläggande forskning på initia- tiv av forskare och forskning där samhällsrele- vansen står i centrum. Andelen forskarinitierad forskning utgör omkring två tredjedelar av forskningsverksamheten medan programsats- ningarna utgör ungefär en tredjedel.

Rådets disponibla medel har till största delen fördelats efter utlysning där forskarna beretts tillfälle att inkomma med ansökningar. Priorite- ring och kvalitetssäkring av ansökningar har under 2003 skett i 20-talet externa berednings- grupper inom rådets olika verksamhetsområden. Beredningsgrupperna består till huvuddelen av aktiva forskare men också av ledamöter som

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

representerar avnämarintressen. För att höja kvaliteten och för att undvika jäv är 25 procent av ledamöterna från andra länder än Sverige. Ansökningarna bedöms efter vetenskaplig kva- litet samt relevans för samhället och berörd sektor. I beredningsgrupperna tas också hänsyn till frågor om jämställdhet, genusaspekter i forskningen och andelen yngre forskare i pro- jekten. För gruppernas arbete gäller också Formas etiska regler. Formas styrelse fattar beslut om fördelningen av medel. Rådet har under 2003 behandlat 1 066 ansökningar inom ramen för den fria utlysningen varav 269 har beviljats. Totalt fördelades 356 miljoner kronor.

Bland de projekt som beviljats medel 2003 hade vart fjärde en yngre forskare som huvud- sökande, d.v.s. en forskare som disputerat under de senaste fem åren. I drygt hälften av alla pro- jekt som beviljats ingår finansiering av dokto- rander.

Av ansökningarna 2003 kom 29 procent från kvinnor, vilket är en svag ökning sedan 2002. Av antalet beviljade projekt hade 29 procent kvinn- liga huvudsökande. Andelen kvinnliga ledamöter i de ordinarie beredningsgrupperna var 40 pro- cent vilket är en ökning med sju procentenheter sedan 2002. I utlysningstexterna har Formas särskilt välkomnat ansökningar som anlägger ett genusperspektiv på sin forskning. En särskild beredning har skett av dessa ansökningar.

Under året har särskilda medel avsatts för ämnesövergripande projektansökningar för att stimulera forskningssamverkan över disciplin- gränserna. 14 projekt har beviljats medel på totalt 16,6 miljoner kronor.

Inom Formas forskningsområden pågår utvärderingar av byggforskning, av verksamhe- ten som bedrivs inom Skogforsk och av Jordbruks- och miljötekniska institutet (JTI) samt av forskning om växtförädling. Dessa utvärderingar redovisas under hösten 2004.

Formas och Byggsektorns Innovations- centrum (BIC) har ett avtal om samfinansiering av forskning om byggande och bebyggelse. Inom ramen för detta samarbete har Formas och BIC utarbetat en forskningsstrategi för hållbar samhällsbyggande som redovisades till reger- ingen i december 2003. Formas och BIC har också genomfört en gemensam utlysning under året.

Formas har under 2003 haft i uppdrag att särskilt ta initiativ till samordning av forskning med berörda forskningsfinansiärer för forskning

261

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

inom områdena livsmedel, skog, klimat, miljö- toxikologi och samhällsvetenskaplig miljöforsk- ning. Inom ramen för detta samarbete har Formas under året utarbetat en fördjupningsrapport avseende ett nationellt program för klimatforskning och i januari 2004 presenterade rådet ett nationellt program för forskning om livsmedel.

Genom regeringens beslut tilldelades dåva- rande Skogs- och jordbrukets forskningsråd särskilda medel för att planera och genomföra ett forskningsprogram för ekologisk produktion för perioden 2001–2003. Uppdraget övertogs av Formas 2001. Formas anvisas även fr.o.m. 2004 medel för ändamålet och räknar med att under senare delen av 2004 göra en slutrapportering för den första programperioden.

Formas finansierar tillsammans med berörda näringar viss del av basfinansieringen för verk- samheten vid SkogForsk och Institutet för jord- bruks- och miljöteknik. Institutens nära samar- bete med näringarna bidrar till att vägen mellan forskningsresultat och tillämpning förkortas och resultaten nyttiggörs inom rimlig tid. Tillsam- mans med Stiftelsen lantbruksforskning del- finansierar Formas också växtförädlings- forskning avseende köksväxter och växtförädling för norrlandsgrödor. Formas har träffat ett nytt avtal under året med Gröna näringens riksorganisation om finansiering av ett flerårigt forskningsprogram inom trädgårdsforskning.

I det internationella samarbetet svarar Formas för det svenska samarbetet inom International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA). Detta samarbete mellan Sverige och IIASA har under året utvärderats och beslut tagits att inrätta en särskild svensk kommitté för detta samarbete. Formas är en aktiv medlem i Euro- pean Science Foundation (ESF) – en samarbets- organisation för konferenser, projekt och nät- verk mellan forskare. Under 2003 genomfördes en framtidsstudie om forskning om globala för- ändringar. Formas har också ordförandeskapet och sekretariatet för International Group of Funding Agencies for Global Change Research (IGFA).

När det gäller forskningen inom EU:s ram- program för forskning har Formas aktivt deltagit i två kommittéer inom det sjätte ramprogram- met. Rådet deltar också i det europeiska samar- betet inom European Research Area (ERA) genom deltagande i ERAnet-samarbete med andra forskningsorganisationer i Europa.

Resultaten från forskningen sprids genom olika kanaler såsom tidskrifterna Miljöforskning och Swedish Research for Sustainability, böcker och skrifter, Formas webbplats www.formas.se, press samt seminarier och konferenser. Formas satsningar på forsknings- och kunskapskommu- nikation uppgick 2003 till 17 miljoner kronor.

Verket för innovationssystem

Verket för innovationssystem (VINNOVA) har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. För perioden 2003–2007 har VINNOVA identifierat ett antal tillväxtområden och kunskapsplatt- formar inom vilka verksamhet kommer att bedrivas.

Den mest omfattande stödformen är program för forskning, utveckling och demonstration. Under 2003 genomfördes 24 programutlys- ningar, jämfört med 20 för 2002. Till dessa utlysningar inkom 1 497 ansökningar varav 358 (24 procent) beviljades. År 2002 beviljades 21 procent av 1 219 inkomna ansökningar. Av medlen har 40 procent gått till universitet och högskola, 33 procent till industriforsknings- institut, 19 procent till företag och 8 procent till övriga mottagare.

VINNOVA:s uppgift att stärka och utveckla industriforskningsinstitutens roll i innovations- systemet genomförs dels genom fördelning av kompetensutvecklingsmedel, dels genom insti- tutens deltagande i olika program. Under 2003 har ca 354 miljoner kronor utbetalts till institu- ten, varav drygt 86 miljoner kronor var kompe- tensutvecklingsmedel.

Under 2003 genomförde VINNOVA utvär- deringar av följande fem program; Kompetens- centrumprogrammets etapp tre, FoU-program- met komplexa tekniska system, samverkans- programmet kring utveckling av miljöanpassade fordon, EXSITE-programmet samt Väg- och transportforskningsinstitutets bibliotek och informationscenter (BIC). Utvärderingen av kompetenscentrum–programmet har visat på särskilt positiva resultat. Den vetenskapliga produktiviteten har påtagligt stärkts och flera centrum ansågs ha utvecklat ett kompe- tensnätverk mellan forskning och näringsliv som är av kritisk betydelse för Sveriges industriella utveckling. Vid utformningen av den nya sats-

262

ningen VINN Excellence Center, som utlystes första gången 2003, har erfarenheterna från utvärderingen bidragit. Även de övriga utvärde- ringarna har kunnat bidra med erfarenheter som kan nyttiggöras i det fortsatta arbetet.

Genom Programrådet för fordonsteknisk forskning (PFF), vars verksamhet grundar sig på avtal mellan staten och fordonsindustrin, genomförs särskilda insatser inom programmen för fordonsforskning och för miljövänliga fordon (Gröna bilen). För projekt inom fordonsforskningsprogrammet har under 2003 utbetalts 32,8 miljoner kronor, att jämföra med 28,4 miljoner kronor för 2002. Inom ramen för Gröna bilen har fram till november 2003 beslu- tats om 73 projekt med en total budget om ca 1 231 miljoner kronor, varav ca 340 miljoner kronor i statligt bidrag.

Det nationella flygtekniska programmet (NFFP), som bygger på avtal om samfinansie- ring mellan staten och berörd industri, omfattar sådan flygteknisk forskning som är av gemen- samt civilt och militärt intresse. Programmet bidrar till att stärka förmågan att aktivt delta i och dra nytta av internationellt forsknings- och teknologisamarbete, såsom EU:s sjätte rampro- gram. Programperioden för 2001–2003 har utvärderats med goda resultat. Bland annat framhålls att programmets uppläggning bidrar till goda samarbetsformer mellan universitet och högskolor, institut och näringsliv.

Inom området Arbetslivsutveckling för håll- bar tillväxt har satsningarna för 2003 främst koncentrerats på lärandeområdet, i första hand genom utlysningen av programmet Kunskaps- bildning och organisering. Totalt satsades ca 60 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor på ett drygt tjugotal nya projekt inom nämnda program. VINNOVA:s samarbete med Forsk- ningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Arbetslivsinstitutet har under 2003 och 2004 utökats i jämförelse med tidigare år. VINNOVA har också två särskilda regerings- uppdrag inom ramen för regeringens satsning på ökad hälsa i arbetslivet. För ytterligare redovis- ning av dessa uppdrag se utgiftsområde 14 Arbetsliv.

Myndigheten tilldelades 2003, i syfte att bidra till en ökad kommersialisering av forsknings- resultat, 30 miljoner kronor för att bygga upp ett nationellt inkubatorprogram. Programmet har inletts med ett års pilotverksamhet genom riktade insatser till befintliga inkubatorsystem.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

De resultat som hittills uppnåtts tyder på att ledarskapet och verksamheten har stärkts och tydliggjorts, samtidigt som samarbetet och erfa- renhetsutbytet mellan inkubatorerna har ökat avsevärt. Vidare har flödet av förslag in i inku- batorerna ökat, liksom tillväxten och kvalitén på företagen i inkubatorn. Under 2003 har 144 nya företag etablerats inom de 14 inkubatorer som fick bidrag.

Samtliga projektansökningar granskas avseende vetenskaplig kvalitet och tillväxtrele- vans av programråd med externa experter. Inom programråden eftersträvas en jämn könsfördel- ning. Under 2003 var fördelningen 43 procent kvinnor och 57 procent män. Andelen kvinnliga ordföranden är lägre, 30 procent, vilket dock är en ökning med sex procentenheter från 2002. Intentionen är att öka antalet kvinnliga projekt- ledare i de projekt som finansieras. Under 2003 var fördelningen 18 procent kvinnor och 82 pro- cent män bland projektledarna, vilket är en ökning av andelen kvinnor med två procent- enheter.

Myndigheten strävar efter att integrera genus- perspektiv i verksamheten. Av de pågående pro- jekten ansåg 19 procent av projektledarna att de hade integrerat ett genusperspektiv i projekten. VINNOVA har för perioden 2003–2006 initie- rat ett forskarstött projekt för att öka den genusteoretiska kompetensen hos den egna personalen.

VINNOVA bedriver inom sitt verksamhets- område insatser i form av kompetensstöd för genomförande av de regionala tillväxtprogram- men. Under 2003 har verket genom ett antal program stärkt sin roll i det regionala tillväxt- arbetet. Exempel på ett regionalt program är Vinnväxt där VINNOVA fördelar 600 miljoner kronor under en 12-års period. Kompletterande till detta har under utgiftsområde 19 Regional utveckling finansierats ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och kluster, där VINNOVA, NUTEK, ISA och regionala aktö- rer samverkar. Arbetet med programmet tar sin utgångspunkt i de satsningar som görs inom de regionala tillväxtprogrammen.

Doktorander och nydisputerade forskare deltar inom många av verkets projekt. Under 2003 har medel från myndigheten bidragit till att minst 113 doktorer examinerats. Samtidigt har 198 nydisputerade forskare deltagit i projekt under 2003, varav 39 procent kvinnor och 61 procent män.

263

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

VINNOVA understödjer på olika sätt svenskt deltagande i internationell forskningssamverkan. Inom ramen för EU:s ramprogram för forskning och utveckling har myndigheten lämnat plane- ringsbidrag till koordinatörer för Integrerade projekt samt till medfinansiering av projekt där svenska deltagare även får stöd av kommis- sionen. VINNOVA är nationell koordinator för COST samt ansvarar för det svenska EUREKA- kontoret. Under 2003 har programbundet bilateralt samarbete bedrivits med Israel och Finland.

Dessutom bedriver myndigheten verksamhet inom ramen för en överenskommelse med Kina om industriellt, vetenskapligt och tekniskt sam- arbete som tecknats på regeringsnivå. Under året har VINNOVA bl.a. medverkat till inrättandet av det tekniska attachékontoret i Beijing.

Området kunskapsöverföring är en integrerad del i verksamheten genom att denna är inriktad mot att gemensamt skapa ny kunskap, dialog mellan innovationssystemens olika aktörer och att åstadkomma kunskapsöverföring dem emellan. Ett nytt initiativ 2003 är skapandet av fyra forskningsmiljöer som skall studera FoU- investeringars tillväxteffekter.

Inom området strategi och analys inriktas aktiviteterna mot att stärka VINNOVA:s kun- skapsbas om innovationssystem, nationellt, sektoriellt och regionalt.

11.6.4 Utförande av forskning

Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver forsk- ning och utveckling, genomför observatorie- verksamhet samt deltar i utbildning inom rymdfysik, atmosfärsfysik och rymdteknik. Institutet deltar i Kiruna rymd- och miljöcampus tillsammans med Luleå tekniska universitet och Umeå universitetet.

IRF:s forskning är sedan våren 2003 uppdelad i fem forskningsprogram inom atmosfärfysik, solärterresterfysik, solsystemets fysik och rymd- teknik, rymdplasmafysik samt rymdens fysik. IRF:s observatorieverksamhet förser forskar- samhället med referensmätningar från marken och information om solens påverkan på jorden. Forskningen är till stor del inriktad mot utveck- ling av instrument för ESA:s satellitprogram samt analys av mätdata från dessa expeditioner.

De internationella projekten kräver delta- gande från flera vetenskapsgrenar och verksam- heten bedrivs oftast i internationella program. Satellitprojekten behöver samverkan mellan rymdfysiker och t.ex. atmosfärforskare, biologer och geologer. De många internationella samar- betena har fått till följd att IRF har en interna- tionellt sammansatt forskarkår med ett flertal gästforskare. År 2003 hade IRF 65 forskare, varav 39 disputerade och 26 doktorander, varav 14 finansieras av institutet. Andelen kvinnliga forskare är ca 25 procent. Två av sju professorer och två av sju docenter är kvinnor.

Genom deltagande i internationella satellit- projekt har IRF täta kontakter med svensk rymdindustri och har även givit stöd för etable- ring av rymdrelaterade småindustrier i Kiruna.

Institutet informerar om sin forskning genom studiebesök vid rymdcampus från företag och skolor, deltagande i offentliga möten, populär- vetenskapliga föredrag och genom att aktivt rikta information till skolor och allmänhet via infor- mationsskrifter och internet.

Institutet för framtidsstudier

Institutet för Framtidsstudier bildades 1986 som en stiftelse med statligt basanslag. Institutet skall bedriva framtidsstudier, göra långsiktiga analyser och stimulera till debatt om samhällsutveck- lingen.

Under 2003 har Institutet för Framtidsstudier fortsatt uppbyggnaden av ett eget forsknings- bibliotek i syfte att ge de egna forskarna god biblioteksservice och fullgöra uppdraget som nationellt kunskapscentrum inom framtids- studiernas område. Antalet anställda forskare vid institutet har ökat.

Verksamheten har under året resulterat i ett antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter samt egna tidskrifter, böcker och rapporter. Seminarier och konferenser har hållits. Forskarna har även medverkat i undervisning i grundskolan och högre utbildning.

Det aktuella forskningsprogrammet ”Människan i framtiden” är institutets fjärde. Programmet har bl.a. bidragit till medverkan i EU:s nätverk för framtidsstudier, ”Foresight Methodologies”, som löper i fyra år och samlar hundratals forskare.

Under året har arbetet med den andra natio- nella ”Teknisk framsyn” prioriterats.

264

IMEGO AB

Institutet för mikroelektronik i Göteborg, IMEGO AB, är ett tekniskt forskningsinstitut inriktat på forskning och utveckling inom mikroelektronik. Institutet har ett anslag på 20 miljoner från staten för finansiering av institutets grundforskning medan övrig finan- siering skall komma från industrin för uppdrags- forskning. Förutom att utföra egen forskning inom området mikroelektronik skall institutet även främja överföringen av grundforsknings- resultat inom mikroelektroniken till industriella tillämpningar.

IMEGO AB har skapat flera industrikontak- ter och andelen extern finansiering har ökat. Den externa finansieringen närmar sig nu 50 procent av intäkterna. Målsättningen att huvuddelen av finansieringen skall erhållas från industrin har inte uppnåtts.

Medelhavsinstituten

Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Istanbul är enligt sina stadgar vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning som huvud- uppgifter. De tre instituten får statliga bidrag. Forskningsinstituten skall främja forskning främst inom de klassiska vetenskaperna, men även inom andra ämnesområden. Instituten fungerar som en förmedlande vetenskaplig och kulturell länk mellan Sverige och respektive land samt som gästhem för svenska forskare. Även konferenser och seminarier genomförs.

Svenska institutet i Rom har bland annat fort- satt det tvärvetenskapliga konserverings- och forskningsprojektet i Palazzo Lancelotti di Coronari samt ett projekt gällande pompejanskt måleri i Pompeji.

Svenska institutet i Athen. Arkeologiskt fält- arbete har bedrivits under året i Poseidonhelge- domen Kalaureia på ön Poros och i bronsålders- fästningen Midea på Peloponnesos. Dessutom har man studerat fynd från tidigare utgrävningar.

Svenska forskningsinstitutet i Istanbul har un- der 2003 genomfört föreläsningar, kurser och konferenser. Under 2003 fördelades ett större och fyra mindre stipendier. Forskningsinstitutet har samarbetat med det svenska generalkonsu- latet och dess centrum för kontakter mellan Sverige och Turkiet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

11.6.5 Forskningsstödjande verksamheter

Nationella forskningsbibliotek och arkiv

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges national- bibliotek och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) är Sveriges nationalarkiv för ljud och rörliga bil- der. Myndigheterna har ansvaret för att samla in, bevara och tillhandahålla den del av medieut- budet i Sverige som offentliggörs i form av tryckt material, ljud och rörliga bilder. Myndig- heternas insamling av material regleras av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, som fastställer skyldigheten att lämna plikt- exemplar för forskning och studier.

KB har, förutom att vara nationalbibliotek, till uppgift att samordna och utveckla informa- tionsförsörjningen till högre utbildning, forsk- ning och utveckling.

Statens ljud- och bildarkiv återfinns inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Kungl. biblioteket

Antalet tryckleveranser enligt pliktexemplars- lagen i form av s.k. okatalogiserat material såsom tidtabeller, telefonkataloger etc. har fortsatt att minska under året, bl.a. beroende på mindre upplagor och ökad webbpublicering.

Under 2003 slöt KB avtal med eLIB, det största produktionsbolaget för kommersiella förlag för leverans av elektroniska publikationer.

Det nya LIBRIS-systemet togs under 2003 i fullt bruk och katalogiseringen har ökat betyd- ligt. Kataloguppgifter från producenter av digi- talt material inhämtas nu automatiskt direkt till LIBRIS-databasen, som sedan enbart behöver kompletteras med uppgifter.

Högskolans utbyggnad och antalet distans- studerande ställer nya krav på samarbete mellan högskolor, högskolors bibliotek och folkbiblio- teken för att förbättra servicen till de studerande. KB:s avdelning för nationell samordning och utveckling har under året fortsatt samarbetet med Myndigheten för Sveriges nätuniversitet om en biblioteksportal.

Statens ljud- och bildarkiv

Efterfrågan på SLBA:s material fortsätter att öka, såväl antalet besökare som forsknings- projekt ökade under 2003.

Den tekniska utvecklingen på medieområdet innebär ständigt ökande leveranser till arkivet. Till exempel har fler videogram än tidigare leve-

265

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rerats under 2003 bl.a. beroende på den ökade DVD-utgivningen av t.ex. musikvideo.

Svårigheter att via pliktleverans samla in digi- tala TV-sändningar på videokassetter börjar visa sig då bl.a textning av programmen ibland faller bort.

Myndigheten har initierat ett utvecklings- projekt ”Det digitala audiovisuella arkivet”. Materialet levereras som digitala filer, vilket möjliggör digital masslagring och långsiktigt bevarande med mindre personella resurser samt underlättar tillhandahållandet. Katalogisering av materialet i den nationella biblioteksdatabasen LIBRIS fortsätter också.

Projektet Journal Digital, överföring av jour- nal- och kortfilmer ur SF:s arkiv till digitala filer, avslutades 2002. Projektet har fått stort genom- slag i media och tjänsten används flitigt.

Svenska Barnboksinstitutet

Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet är ett forskningsbibliotek och informationscentrum för barn- och ungdomslitteratur. Under året har bl.a. fyra nya avhandlingar publicerats i institu- tets vetenskapliga skriftserie. Tidskriften Barn- boken har ökat i prenumerationsantal för tredje året i rad. Vetenskapsrådet höjde under 2003 sitt bidrag till tidskriften. Under året har flera inter- nationella forskare periodvis beretts arbetsplats på institutet.

Universitetsdatanätet SUNET

SUNET (Swedish University Computer Net- work) drivs av Vetenskapsrådet för att ge läro- sätena tillgång till nationell och internationell datakommunikation med hög kapacitet. Nätet skall karakteriseras av hög tillgänglighet och till- räcklig kapacitet för att tillgodose behovet av ett kommunikationsnät för forskare, lärare, stu- denter samt administrativ och teknisk personal vid universitet och högskolor.

SUNET är länkat till resten av Europa och till Nordamerika via NORDUnet som ägs gemen- samt av universitetsdatanäten i de nordiska län- derna. NORDUnet har under året uppgraderats liksom även NORDUnets förbindelse med det europeiska höghastighetsnätet, Géant som upp- graderades till 10 gigabit/s. Via NORDUnet förbinds SUNET även med det amerikanska forskningsnätet genom två kraftfulla länkar.

Polarforskningssekretariatet

Svensk polarforskning finansieras i konkurrens med annan forskning inom ramen för forsk- ningsrådens och lärosätenas resurser. Polar- forskningssekretariatet ansvarar för logistisk planering och genomförande av svenska forsk- ningsexpeditioner till polarområdena och sekre- tariatet är även tillsyningsmyndighet för vistelser i Antarktis.

Planering av polarforskningsexpeditioner måste ske med lång framförhållning vilket i sin tur kräver noggrant och omfattande förberedel- searbete. Vikten av väl genomarbetat förberedel- searbete beror på att expeditionerna som utförs till polarområdena övervägande är av internatio- nell karaktär med många inblandade parter och med omfattande och komplex logistik.

Programmen SWEDARP (Swedish Antarctic Research Programme) och SWEDARCTIC (Swedish Arctic Research Programme) fastställs för varje säsong i samråd med Polarforsknings- kommittén vid Vetenskapsrådet

Under 2003 har Polarforskningssekretariatet givit stöd till logistik i Arktis och Antarktis samt arbetat med planeringen av två komplexa isbry- tarexpeditioner till Arktis somrarna 2004 och 2005. Det internationella samarbetet har under året varit omfattande med bland annat Antark- tisfördraget och värdskapet för Arctic Summit Week.

Antarktissäsongen 2002/2003 var intensiv med flera forskningsprojekt som skulle utföras vid de svenska stationerna i Dronning Maud Land samt inom de internationella AMANDA- och EPICA-projekten.

Polarforskningssekretariatet är i slutfasen av planeringen av en stor internationell polarexpe- dition till Beringiaområdet (Arktis) sommaren 2005. Expeditionen involverar ett stort antal län- der och genomförandet är ytterst komplext både avseende de logistiska momenten likväl som de vetenskapliga studierna. Expeditionen kommer att innefatta både marina och landbaserade undersökningar.

Informationen kring expeditionsverksam- heten och aktuell polarforskning sprids via en mängd informationskanaler såsom webbplatsen www.polar.se, trycksaker och en aktiv kontakt- verksamhet.

266

Främjande av svenskt deltagande i EU:s forsknings och utvecklingssamarbete

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU (EU/FoU-rådet) är nationellt kon- taktorgan för samarbetet inom EU för forskning och teknisk utveckling. Rådet skall genom nät- verksbyggande, informations- och rådgivnings- verksamhet främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling samt bistå regeringen med statistik och analys av svenskt deltagande i ramprogrammet. Rådets verksamhet följer ramprogrammets olika faser. Efterfrågan på information är störst i början av ett nytt ramprogram medan rådgivning och statistik- och analysverksamhet blir viktigare i ett senare skede.

Myndighetens verksamhet har under året varit koncentrerad på informationsuppgiften om det nya sjätte ramprogrammet och analysen av del- tagandet i detta ramprogram.

Statistik och utvärderingsverksamheten har ökat. Ett omfattande arbete har genomförts för att anskaffa, analysera och bearbeta primärdata. Rådet har i detta arbete samarbetat med EU:s forskningsdirektorats statistikansvarige och de nordiska och baltiska kollegorna.

Rådet har också utvecklat den svenska delen av EU:s mobilitetsportal för forskare.

11.6.6 Organisationen för etikprövning

Etikprövning av forskning som avser människor

Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor trädde i kraft den 1 januari 2004. Prövningen sker vid regionala etikpröv- ningsnämnder i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Dessa nämnders beslut kan överklagas till Centrala etikpröv- ningsnämnden.

Under det första halvåret 2004 inkom ca 1 200 ärenden till de regionala etikprövningsnämn- derna och i storleksordningen tio ärenden har under perioden överklagats till Centrala etik- prövningsnämnden. Ansökningar inom medi- cinsk forskning dominerade, då de utgjorde ca nittio procent av ansökningarna. I allmänhet har varje avdelning inom en regional nämnd haft ett sammanträde i månaden, vilket har medfört att

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

handläggningstiden för en ansökan har varit runt fyrtio dagar eller kortare.

Parallellt med prövningen av ärenden har nämnderna byggt upp administrativa rutiner och informerat om sin verksamhet.

11.7Analys och slutsatser

Forskningsråden har väl fullgjort den grundläg- gande uppgiften att fördela forskningsmedel till de mest högkvalitativa forskningsprojekten. Under verksamhetsåret 2003 har också viktiga insatser genomförts i förhållande till de målsätt- ningar om förbättrad kraftsamling och priorite- ring av forskningsresurserna som var ett viktigt skäl till att myndigheterna inrättades 2001. Regeringen gör bedömningen att ett viktigt första steg är den gemensamma utlysning av medel för starka forskningsmiljöer som Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA genomfört tillsammans med Stiftelsen för strategisk forsk- ning. Utvecklingen av rådens forskningsstöd bör drivas vidare under kommande år. Vetenskaps- rådet bör aktivt utnyttja sin analysfunktion för att stödja och stimulera utvecklingen av forsk- ningsstödet inom alla ämnesråden.

Forskningsrådens stöd till unga och nydispu- terade forskare har fortsatt att öka. Uppgiften att främja goda villkor för dessa forskare bör ha fortsatt hög prioritet. Långsiktigt arbete krävs också inom alla råden för att minska den skeva könsfördelningen som fortfarande råder inom vissa delar av beredningsorganisationerna.

Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen finansie- rar Sveriges deltagande i ett flertal internationella forskningsanläggningar. Medlemskapet i dessa internationella organisationer ger svenska fors- kare en god möjlighet att delta i internationella samarbeten på hög vetenskaplig nivå. Svenska forskare deltar aktivt i dessa samarbeten och den svenska andelen av anläggningarnas användning är i några fall avsevärt högre än den svenska andelen av finansieringen.

Den extra satsning på forskning om biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling som disponeras av Formas och Vetenskapsrådet är av stor vikt, inte minst för att nå de av riksdagen fastställda 15 miljökvalitetsmålen.

Regeringen bedömer att VINNOVA genom sin verksamhet bidragit till att främja en hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innova-

267

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tionssystem och finansiering av behovsmotive- rad forskning. Myndighetens arbete med att ta fram en verksamhetsplan för åren 2003–2007 bedöms ha bidragit till att möjligheten att iden- tifiera och fokusera på områden med hög till- växtpotential förbättrats. Ett fortsatt arbete med effektanalyser av verksamheten är av stor vikt för att kunna bedöma resultatet av de satsningar som genomförts och vid utformningen av nya program.

För att nå ett effektivt utnyttjande av de nationella forskningsresurserna krävs i flera sammanhang ökad samverkan, inte bara mellan forskningsråden och andra forskningsfinansiärer, utan också mellan forskningsråden och läro- säten. Detta gäller bl.a. i arbetet för att främja starka forskningsmiljöer. Samverkan krävs även på det internationella planet, där forskningsråden aktivt bör ta till vara de möjligheter som inter- nationaliseringen öppnar för svensk forskning. Forskningens internationella karaktär gör det nödvändigt att forskningsrådens kvalitets- granskning av forskningsansökningar sker med den internationella forskningsfronten som mått- stock. Det är i detta perspektiv tillfredsställande att t.ex. en fjärdedel av ledamöterna i Formas prioriteringskommittéer är från andra länder. Forskningsråden bör fortlöpande se över sina former för att säkra internationell bedömning och sträva efter att förstärka det internationella inslaget.

Som tidigare nämnts har Kungl. biblioteket (KB) och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) under åren samlat in stora bestånd, samtidigt som den tekniska utvecklingen och nya leve- rantörer ger ett ständigt ökande utbud av tryck, ljud och rörliga bilder. Myndigheterna har under åren fört ett proaktivt arbete för att anpassa verksamheten till denna utveckling. Som exem- pel kan nämnas KB:s utveckling av LIBRIS- databasen. SLBA:s digitala audiovisuella arkiv möjliggör digitala leveranser av material som underlättar hanteringen. Regeringen ser mycket positivt på myndigheternas utvecklingsarbete.

Rådet för forsknings- och utvecklings- samarbete inom EU har under året förbättrat sin analys av svenskt deltagande och presenterat ny statistik både från femte ramprogrammet och det nya sjätte ramprogrammet.

Regeringen kan konstatera att en generell författningsreglering för forskningsetisk gransk- ning som omfattar alla finansiärer och forsk- ningsutförare nu är genomförd. Regeringen ser

med tillfredsställelse att den utförande organisa- tionen för etikprövning av forskning som avser människor sedan januari 2004 är på plats och bedriver en fungerande verksamhet. Verksam- heten har ännu inte pågått ett helt år och det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser om nämndernas resultat, effektivitet och grad av måluppfyllelse. Regeringen följer noggrant verk- samheten i och utvecklingen av den nya etik- prövningsorganisationen

11.8Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrapporter.

För myndigheterna inom politikområdet har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelser utan anmärkningar.

268

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

11.9Budgetförslag

11.9.126:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Tabell 11.26:1 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	2 439 756		sparande	-13 611

				Utgifts-
2004	Anslag	2 498 076	1	prognos	2 463 985
2004	Anslag	2 498 076		prognos	2 463 985

2005	Förslag	2 522 807

2006	Beräknat	2 558 459	2
2006	Beräknat	2 558 459

2007	Beräknat	2 605 671	3
2007	Beräknat	2 605 671

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 2 522 807 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 2 522 807 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget avser stöd till forskning, forskningsin- formation och vetenskaplig utrustning. Anslaget nyttjas även för internationellt forskningssamar- bete samt för utvärderingar, beredningsarbete,

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 11.26:1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall

2003

resor och seminarier som är kopplade till forsk- ningsstödet.

Den grundforskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De medel som Vetenskapsrådet fördelar till vetenskaplig utrustning är också långsiktiga eftersom rådet åtar sig att under flera år betala ansvarigt lärosätes amorteringar och räntor för den aktuella utrustningen. Dessutom svarar Vetenskapsrådet för långsiktiga internationella åtaganden gentemot interna- tionella forskningsorganisationer. Vetenskaps- rådet bör därför för budgetåret 2005 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtagan- den för kommande budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att fatta beslut, som inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter om högst 2 410 000 000 kronor under 2006, högst 1 480 000 000 kronor under 2007, högst 820 000 000 kronor under 2008, högst 270 000 000 kronor under 2009 och högst 120 000 000 kronor under 2010.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	2 409 401	4 439 041	4 875 000
Nya åtaganden	3 428 665	2 697 081	2 545 000

Infriade åtaganden	1 399 025	2 261 122	2 320 000	2 410 000	2 690 000

Utestående åtaganden vid årets slut	4 439 041	4 875 000	5 100 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	4 595 000	4 875 000	5 100 000

269

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Inför 2005 har vissa medel för internationellt forskningssamarbete som tidigare beräknades under anslagsposterna 1–3 samt de medel för dyrbar vetenskaplig utrustning som tidigare redovisades på en särskild anslagspost förts till anslagspost 5 Övrig forskningsfinansiering.

Syftet med omföringarna är att samla Veten- skapsrådets resurser för stöd till forskningens infrastruktur till en anslagspost. Detta under- lättar för styrelsen att göra en samlad priorite- ring i infrastrukturfrågor efter förslag från den nya beredande kommitté för forskningens infra- strukturer som är under bildande inom Veten- skapsrådet.

Anslag 11.26:1 Fördelning på anslagsposter

Anslagspost tkr

1.	Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning				247 912
2.	Medicinvetenskaplig forskning				419 608

3.	Natur- och teknikvetenskaplig forskning				791 848

4.	Utbildningsvetenskaplig forskning				127 748

5.	Övrig forskningsfinansiering				935 691

Summa					2 522 807


Tabell 11.26:1 Härledning av anslagsnivån 2005–2007
Tusental kronor
			2005	2006	2007

Anvisat 2004		1	2 498 076	2 498 076	2 498 076
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2			24 731	60 383	107 595

Beslut			0	0	0

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag			2 522 807	2 558 459	2 605 671

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

11.9.2 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Tabell 11.26:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: För- valtning

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	94 613		sparande	-14

				Utgifts-
2004	Anslag	99 676	1	prognos	97 826
2004	Anslag	99 676		prognos	97 826

2005	Förslag	105 089

2006	Beräknat	106 185	2
2006	Beräknat	106 185

2007	Beräknat	108 010	3
2007	Beräknat	108 010

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 105 089 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 105 089 tkr i 2005 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget avser förvaltningskostnader för Veten- skapsrådet. Anslaget har för perioden 2005–2007 beräknats enligt följande.

Tabell 11.26:2 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	99 676	99 676	99 676
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		5 413	6 509	8 334
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		105 089	106 185	108 010

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

270

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

11.9.3 26:3 Rymdforskning

Tabell 11.26:3 Anslagsutveckling för Rymdforskning

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	149 332		sparande	5 110

				Utgifts-
2004	Anslag	154 742	1	prognos	151 892
2004	Anslag	154 742		prognos	151 892

2005	Förslag	156 274

2006	Beräknat	159 535	2
2006	Beräknat	159 535

2007	Beräknat	162 932	3
2007	Beräknat	162 932

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 156 274 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 156 274 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget utnyttjas för den obligatoriska avgiften till ESA, för Sveriges avtalsbundna andel av det internationella driftsbidraget till Esrange samt för projektstöd till svenska forskare för delta- gande i nationell och internationell grundforsk- ning inom rymdområdet. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.

Den grundläggande forskning som finansieras via anslaget till rymdforskning bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Resursnivån för veten- skapsprogrammet inom ESA fastställs också för flera år i taget.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 11.26:3 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall

2003

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om bidrag, som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter om				högst
132 000 000	kronor	under	2006,	högst
132 000 000	kronor	under	2007,	högst
132 000 000	kronor	under	2008,	högst

132 000 000 kronor under 2009 och högst

132 000 000 kronor under 2010.

En jämförelse mellan budget och utfall 2003 visar ett anslagssparande på 5 110 000 kronor. Under 2004 har hela anslagssparandet dragits in genom ett regeringsbeslut.

Regeringens överväganden

Kostnaderna för Rymdstyrelsens internationella åtaganden har ökat kraftigt under de senaste åren, delvis på grund av valutaförändringar i samband med ESA-avgiften och Esrange, vilket sammantaget har fått till följd att myndighetens stöd till nationella projekt minskats i motsva- rande utsträckning. Under 2003 har valuta- förändringarna dock varit små och Rymdstyrel- sen har detta år bättre förutsättningar att fördela stöden till internationella forskningsprojekt.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2004	2005	2006	2007–

Utestående åtaganden vid årets början	414 000	330 000	335 000
Nya åtaganden	30 000	130 000	696 000

Infriade åtaganden	114 000	125 000	131 000	132 000	528 000

Utestående åtaganden vid årets slut	330 000	335 000	900 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	500 000	900 000	900 000

271

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 11.26:3 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	154 742	154 742	154 742
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		1 532	4 793	8 190

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		156 274	159 535	162 932

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

11.9.4 26:4 Institutet för rymdfysik

Tabell 11.26:4 Anslagsutveckling för Institutet för rymd- fysik

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	41 765		sparande	194

				Utgifts-
2004	Anslag	43 843	1	prognos	43 229
2004	Anslag	43 843		prognos	43 229

2005	Förslag	44 423

2006	Beräknat	44 785	2
2006	Beräknat	44 785

2007	Beräknat	45 525	3
2007	Beräknat	45 525

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 44 423 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 44 423 tkr i 2005 års prisnivå.

Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver forsk- ning och utveckling, utbildning samt mät- och registreringsverksamhet inom främst rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringens överväganden

Institutet för rymdfysik har under åren 2001– 2004 som en tillfällig åtgärd disponerat extra medel för att bland annat klara ökade lokal- kostnader. För 2004 trappades extraanslaget ned till 2,5 miljoner kronor efter att de första åren ha varit 6,5 miljoner kronor. I samband med att Luleå tekniska universitet ökar verksamheten i Kiruna och genom att andra intressenter till- kommer vid IRF:s rymdcampus ökar intäkterna. Tillsammans med besparingsåtgärder och ökad externfinansiering av institutets forskning kan

institutet med dessa nya medel nå balans i bud- geten. Som ett stöd i denna process tillförs institutet 1,25 miljoner kronor för år 2005 under anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forsknings- ändamål.

Tabell 11.26:4 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	43 843	43 843	43 843
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		580	942	1 682

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		44 423	44 785	45 525

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

11.9.5 26:5 Kungl. biblioteket

Tabell 11.26:5 Anslagsutveckling för Kungl. biblioteket

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	230 360		sparande	-129

				Utgifts-
2004	Anslag	234 004	1	prognos	231 617
2004	Anslag	234 004		prognos	231 617

2005	Förslag	236 891

2006	Beräknat	240 009	2
2006	Beräknat	240 009

2007	Beräknat	244 315	3
2007	Beräknat	244 315

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 236 891 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 236 891 tkr i 2005 års prisnivå

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges national- bibliotek. KB samlar in, bevarar och tillhanda- håller det svenska tryckta ordet och förvärvar viss utländsk litteratur om Sverige. Myndig- hetens uppgifter baseras på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. KB främjar också informationsförsörjningen till svensk forskning, genom bl.a. det nationella databas- systemet LIBRIS och genom insatser för att utveckla och förvalta ansvarsbibliotek inom olika ämnesområden.

272

Regeringens överväganden

Regeringen lät under 2003 genomföra den tidi- gare aviserade översynen av myndighetens verk- samhet och arbetsformer. Utredningen är remitterad och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beräknar anslaget till oförändrad nivå.

Tabell 11.26:5 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	234 004	234 004	234 004
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		2 887	6 005	10 311

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		236 891	240 009	244 315

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

11.9.6 26:6 Polarforskningssekretariatet

Tabell 11.26:6 Anslagsutveckling för Polarforsknings- sekretariatet

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	21 315		sparande	3 610

				Utgifts-
2004	Anslag	25 080	1	prognos	26 038
2004	Anslag	25 080		prognos	26 038

2005	Förslag	25 355

2006	Beräknat	25 734	2
2006	Beräknat	25 734

2007	Beräknat	26 209	3
2007	Beräknat	26 209

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 25 355 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 25 355 tkr i 2005 års prisnivå

Polarforskningssekretariatet främjar svensk polarforskning genom att delta i planeringen av vetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis samt svara för den logistik och utrustning som krävs för expeditionerna. Sekretariatet är också ansvarig myndighet för prövning av tillstånd för vistelse i Antarktis och tillsynsutövning över svensk verksamhet i Antarktis.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

En jämförelse mellan budget och utfall 2003 visar ett anslagssparande på 3 610 400 kronor vilket myndigheten genom ett regeringsbeslut under 2004 får behålla.

Regeringens överväganden

Polarforskningssekretariatets uppgifter är huvudsakligen inriktade på planering och genomförande av vetenskapliga expeditioner. Expeditionerna kräver lång planerings- och för- beredelsetid och de större expeditionerna är så kostsamma att de inte kan finansieras inom ramen för det årliga anslaget. Detta hanteras genom att myndigheten under de år då expedi- tionsverksamheten är av liten omfattning sparar anslagsmedel som sedan förbrukas då en större expedition genomförs.

Tabell 11.26:6 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	25 080	25 080	25 080
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		275	654	1 129

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		25 355	25 734	26 209

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

11.9.726:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

Tabell 11.26:7 Anslagsutveckling för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	13 190		sparande	213

				Utgifts-
2004	Anslag	14 389	1	prognos	14 337
2004	Anslag	14 389		prognos	14 337

2005	Förslag	15 225

2006	Beräknat	15 396	2
2006	Beräknat	15 396

2007	Beräknat	15 663	3
2007	Beräknat	15 663

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 15 225 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 15 225 tkr i 2005 års prisnivå

273

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU (EU/FoU-rådet) främjar svenskt del- tagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling genom att erbjuda information och rådgivning i frågor som rör svensk medverkan i dessa program. Rådet svarar också för statistik och utvärdering som rör det svenska deltagandet i programmen. Rådet är nationellt kontaktorgan gentemot Europeiska kommissionen för frågor som rör samarbetet inom EU:s ramprogram.

Regeringens överväganden

Regeringen påbörjade under 2003 en översyn av myndighetens verksamhet och arbetsformer. Utredningen är remitterad och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beräknar anslaget till oförändrad nivå.

Tabell 11.26:7 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	14 389	14 389	14 389
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		836	1 007	1 274

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		15 225	15 396	15 663

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

11.9.8 26:8 SUNET

Tabell 11.26:8 Anslagsutveckling för SUNET

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	39 106		sparande	0

				Utgifts-
2004	Anslag	39 258	1	prognos	38 535
2004	Anslag	39 258		prognos	38 535

2005	Förslag	39 647

2006	Beräknat	40 469	2
2006	Beräknat	40 469

2007	Beräknat	41 289	3
2007	Beräknat	41 289

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 39 647 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 39 647 tkr i 2005 års prisnivå

SUNET (Swedish University Computer Net- work) är ett datanätverk för överföring av elektronisk information som binder samman i första hand universitet och högskolor, men också vissa folkbibliotek och länsmuseer. SUNET finansieras genom detta anslag samt genom avgifter från högskolor och universitet. Avgifterna skall täcka de kostnader som ej täcks av anslaget. Anslaget disponeras av Vetenskapsrådet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 11.26:8 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2003	136 184	175 290	-39 106
(varav tjänsteexport)	-	-	-

Prognos 2004	134 000	173 258	-39 258
(varav tjänsteexport)	-	-	-

Budget 2005	135 000	175 000	-40 000
(varav tjänsteexport)	-	-	-

Regeringens överväganden

SUNET:s höghastighetsnät finansieras genom anslag samt genom avgifter från lärosätena. Dessa avgifter ökade i samband med utbygg- naden till ett höghastighetsnät. Investerings- behovet ligger nu på en lägre nivå. Regeringen beräknar anslaget till oförändrad nivå.

Tabell 11.26:8 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	39 258	39 258	39 258
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		389	1 211	2 031
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		39 647	40 469	41 289

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

274

11.9.926:9 Centrala etikprövningsnämnden

Tabell 11.26:9 Anslagsutveckling för Centrala etikprövningsnämnden

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall			sparande	0

				Utgifts-
2004	Anslag	4 110	1	prognos	3 424
2004	Anslag	4 110		prognos	3 424

2005	Förslag	4 182

2006	Beräknat	4 218	2
2006	Beräknat	4 218

2007	Beräknat	4 289	3
2007	Beräknat	4 289

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 4 182 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 4 182 tkr i 2005 års prisnivå

Centrala etikprövningsnämnden är en myndig- het som prövar överklagande av beslut som fattats av de sex regionala nämnderna för etik- prövning av forskning som rör människor. Nämnden utövar dessutom tillsyn över efter- levnaden av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor samt de före- skrifter som meddelats med stöd av lagen.

Regeringens överväganden

Organisationen för etikprövning av forskning som avser människor startade sin verksamhet den 1 januari 2004. Regeringen beräknar anslaget för 2005 till oförändrad nivå.

Tabell 11.26:9 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	4 110	4 110	4 110
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		72	108	179
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		4 182	4 218	4 289

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

11.9.1026:10 Regionala etikprövningsnämnder

Tabell 11.26:10 Anslagsutveckling för Regionala etikpröv- ningsnämnder

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall			sparande	0

				Utgifts-
2004	Anslag	40 000	1	prognos	39 264
2004	Anslag	40 000		prognos	39 264

2005	Förslag	40 705

2006	Beräknat	41 059	2
2006	Beräknat	41 059

2007	Beräknat	41 744	3
2007	Beräknat	41 744

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 40 750 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 40 750 tkr i 2005 års prisnivå

De regionala etikprövningsnämnderna är sex myndigheter som fattar beslut avseende etik- prövning av forskning som rör människor.

Tabell 11.26:10 Avgiftsfinansierad verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2003

Prognos 2004	40000	0	40000	0

Budget 2005	40000	0	40000	0

Regeringens överväganden

Myndigheterna finansierar sin verksamhet genom avgifter. För 2005 beräknar regeringen kostnaderna för verksamheten till 40 miljoner kronor. Eftersom verksamheten ännu är förhål- landevis ny finns en osäkerhet i beräkningen av anslagsförbrukningen och avgiftsintäkterna. Regeringen kommer noggrant att följa utveck- lingen av avgifterna och finansieringen av myn- digheterna.

275

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 11.26:10 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	40 000	40 000	40 000
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		705	1 059	1 744

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		40 705	41 059	41 744

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

11.9.1126:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tabell 11.26:11 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	110 258		sparande	2 736

				Utgifts-
2004	Anslag	110 872	1	prognos	108 830
2004	Anslag	110 872		prognos	108 830

2005	Förslag	211 470

2006	Beräknat	715 943	2
2006	Beräknat	715 943

2007	Beräknat	1 230 658	3
2007	Beräknat	1 230 658

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 701 115 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 1 180 897 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser bidrag till forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter inom forskningsom- rådet.

En jämförelse mellan budget och utfall 2003 visar ett anslagssparande på 2 736 000 kronor. Under 2004 har hela anslagssparandet dragits in genom ett regeringsbeslut.

Regeringens överväganden

Regeringen avser att fördela anslaget på följande organisationer:

Kungl. vetenskapsakademien (KVA) har till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap.

Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Istan- bul är enligt sina stadgar primärt vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning

som huvuduppgifter. De skall främja svensk forskning inom främst de klassiska vetenska- perna, men även inom andra områden.

Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet är ett forskningsbibliotek och informationscentrum för barn- och ungdomslitteratur. De har nu en egen post inom anslaget.

Fulbrightkommissionen delar ut stipendier till svenska forskarstuderande, universitetslärare och forskare för studier, föreläsningar eller forskning i USA och till samma grupper av amerikaner som kommer till Sverige.

Institutet för framtidsstudier är en stiftelse med uppgift att bedriva framtidsstudier, lång- siktig analys och därmed sammanhängande verk- samhet för att stimulera diskussionen om fram- tida hot och möjligheter i samhällsutvecklingen.

IMEGO AB är ett aktiebolag som helt ägs av staten. Bolaget inrymmer verksamheten vid ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med in- riktning mot mikroelektronikforskning.

European Incoherent Scatter Facility (EISCAT) är ett radarsystem för jonosfärs- och magnetosfärsstudier på Nordkalotten. EISCAT har två sändare i Tromsö med mottagarstationer i Kiruna, Tromsö, Sodankylä samt en sändare och mottagare utanför Longyearbyen på Spets- bergen. Huvudkontoret ligger i Kiruna och sta- ten finansierar utgifter för tull och mervärdes- skatt på varor och tjänster som används för verk- samheten i Sverige.

Institutet för rymdfysik tilldelas tillfälliga medel för att kunna hantera höga kostnader under budgetåret 2005. Motiven för dessa medel beskrivs under anslaget 26:4 Institutet för rymd- fysik.

Nobelmuseum tilldelas medel som utgör Utbildningsdepartementets del av regeringens bidrag till finansieringen av museet och dess verksamhet.

Som ett led i regeringens insatser för dialog mellan allmänhet och forskare samt populär- vetenskaplig forskningsinformation får den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet 1 miljon kronor under 2005.

Regeringen föreslår att 0,5 miljoner kronor tillförs utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. för regeringskansliets förvaltningsanslag för Utbildningsdepartemen- tets utredningsverksamhet, från detta anslag.

Anslaget föreslås tillföras 100 miljoner kronor för forskning under 2005, ytterligare 500 miljo- ner kronor under 2006 och ytterligare 500 mil-

276

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

joner kronor under 2007. Den närmare fördel- ningen av medlen kommer att ske i samband med den kommande forskningspolitiska propo- sitionen.

Tabell 11.26:11 Härledning av anslagsnivån 2005–2007

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	110 872	110 872	110 872

Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		1 098	3 466	5 816

Beslut		100 000	602 115	1 114 492

Överföring till/från andra
anslag		-500	-511	-521

Övrigt

Förslag/beräknat anslag		211 470	715 942	1 230 659

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

277