Budgetpropositionen för 2005 UTGIFTSOMRÅDE 14

Arbetsliv 14

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Förslag till statsbudget för 2005

Arbetsliv

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................		9
2	Arbetsliv	................................................................................................................	11
	2.1	Omfattning............................................................................................	11
	2.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	11
	2.3	Skatteavvikelser.....................................................................................	12
3	Politikområde Arbetslivspolitik ..........................................................................		13
	3.1	Omfattning............................................................................................	13
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	13
	3.2.1	Utgiftsutvecklingen 2003 – 2006 .........................................................	14
	3.2.2	Skatteavvikelser.....................................................................................	14
	3.2.3	Skatteförmåner......................................................................................	14
	3.3	Mål .........................................................................................................	14
	3.3.1	Mål för politikområde Arbetsliv ..........................................................	14
	3.3.2	Mål för verksamhetsområdena under politikområdet ........................	15
	3.3.3	Resultatindikatorer ...............................................................................	15
	3.4	Politikens inriktning .............................................................................	16
	3.5	Insatser ..................................................................................................	18
	3.5.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	18
	3.5.2	Insatser utanför politikområdet...........................................................	24
	3.6	Resultatbedömning...............................................................................	24
	3.6.1	Resultat..................................................................................................	24
	3.6.2	Analys och slutsatser ............................................................................	27
	3.7	Revisionens iakttagelser........................................................................	28
4	Verksamhetsområde Arbetsmiljö ........................................................................		30
	4.1	Omfattning............................................................................................	30
	4.2	Mål och resultatindikatorer..................................................................	30
	4.2.1	Mål .........................................................................................................	30
	4.2.2	Resultatindikatorer ...............................................................................	30
	4.3	Politikens inriktning .............................................................................	31
	4.4	Insatser ..................................................................................................	32
	4.4.1	Insatser inom verksamhetsområdet.....................................................	32
	4.4.2	Insatser utanför verksamhetsområdet .................................................	35
	4.5	Resultatbedömning...............................................................................	35

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

	4.5.1	Resultat...................................................................................................	35
	4.5.2	Analys och slutsatser.............................................................................	38
5	Verksamhetsområde Arbetsrätt ...........................................................................		41
	5.1	Omfattning ............................................................................................	41
	5.2	Mål och resultatindikatorer...................................................................	41
	5.2.1	Mål..........................................................................................................	41
	5.2.2	Resultatindikatorer................................................................................	41
	5.3	Politikens inriktning..............................................................................	42
	5.4	Insatser ...................................................................................................	42
	5.4.1	Insatser inom verksamhetsområdet......................................................	42
	5.4.2	Insatser utanför verksamhetsområdet..................................................	43
	5.5	Resultatbedömning................................................................................	43
	5.5.1	Resultat...................................................................................................	43
	5.5.2	Analys och slutsatser.............................................................................	45
6	Verksamhetsområde Lönebildning ......................................................................		47
	6.1	Omfattning ............................................................................................	47
	6.2	Mål och resultatindikatorer...................................................................	47
	6.2.1	Mål..........................................................................................................	47
	6.2.2	Resultatindikatorer................................................................................	47
	6.3	Politikens inriktning..............................................................................	47
	6.4	Insatser ...................................................................................................	48
	6.4.1	Insatser inom verksamhetsområdet......................................................	48
	6.4.2	Insatser utanför verksamhetsområdet..................................................	48
	6.5	Resultatbedömning................................................................................	48
	6.5.1	Resultat...................................................................................................	48
	6.5.2	Analys och slutsatser.............................................................................	49
7	Budgetförslag m.m. inom arbetslivsområdet ......................................................		51
	7.1	23:1 Arbetsmiljöverket..........................................................................	51
	7.2	23:2 Arbetslivsinstitutet........................................................................	53
	7.3	23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. ...............................................	57
	7.4	23:4 Arbetsdomstolen ...........................................................................	58
	7.5	23:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar ............................	59
	7.6	23:6 Internationella arbetsorganisationen (ILO) ................................	60

7.723:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell

		läggning (HomO) .................................................................................	60
	7.8	23:8 Medlingsinstitutet .........................................................................	61
8	Jämställdhetspolitiken ..........................................................................................		63
	8.1	Omfattning ............................................................................................	63
	8.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	63
	8.3	Mål..........................................................................................................	63
	8.4	Politikens inriktning..............................................................................	64
	8.5	Insatser ...................................................................................................	65
	8.5.1	Insatser inom politikområdet ...............................................................	65
	8.5.2	Insatser utanför politikområdet............................................................	66
	8.6	Resultatbedömning................................................................................	67
	8.6.1	Mål..........................................................................................................	67
	8.6.2	Resultat...................................................................................................	67
	8.6.3	Analys- och slutsatser ...........................................................................	68

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

	8.7	Revisionens iakttagelser........................................................................	69
9	Budgetförslag........................................................................................................		71
	9.1	24:1 Jämställdhetsombudsmannen ......................................................	71
	9.2	24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder ....................................................	71
	9.3	24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering........................	72
Bilaga 1		IKU-frågan – arbetet sedan 2002 års riktlinjeproposition
Bilaga 2		Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabellförteckning

Anslagsbelopp......................................................................................................................		9
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde Arbetsliv....................................................	11
2.2	Härledning av ramnivå 2005 - 2007, Utgiftsområde 14 Arbetsliv..........................	12
2.3	Ramnivå 2005 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 14 Arbetsliv ...................	12
2.4	Skatteavvikelser inom utgiftsområde 14 Arbetsliv, netto .......................................	12
3.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet...................................................................	13
3.2	Skatteavvikelser inom politikområdet Arbetslivspolitik, netto1 ..............................	14
4.1	Tillsynsverksamhet 2002 och 2003...........................................................................	32
5.1	Ofrivillig deltid, 2002 - 2003.....................................................................................	44
5.2	Tidsbegränsad anställning, 2002 - 2003....................................................................	45
5.3	Anställda med ofrivillig tidsbegränsad anställning, 2002........................................	45
6.1	Förlorade arbetsdagar på grund av konflikt, 1998 - 2003 .......................................	49
6.2	Totala löneutvecklingen per timme inom näringslivet, 1998 - 2003.......................	49
6.3	Löneutvecklingen för hela arbetsmarknaden 1998 - 2003 ......................................	49
7.1	Anslagsutveckling......................................................................................................	51
7.2	Offentligrättslig verksamhet ....................................................................................	51
7.3	Uppdragsverksamhet ................................................................................................	51
7.4	Härledning av anslagsnivån 2005 - 2007, för 23:1 Arbetsmiljöverket ...................	53
7.5 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden..............................................................		53
7.6	Anslagsutveckling......................................................................................................	53
7.7	Vetenskapliga publikationer 2002 - 2003 .................................................................	54
7.8	Budget för avgiftsbelagd verksamhet.......................................................................	55
7.9	Härledning av anslagsnivån 2005 - 2007, för 23:2 Arbetslivsinstitutet..................	56

7.10 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................................		57
7.11	Anslagsutveckling....................................................................................................	57
7.12	Härledning av anslagsnivån 2005 - 2007, för 23:3 Särskilda utbildningsinsatser
	m.m. .......................................................................................................................	57
7.13 Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden..........................................................		58
7.14	Anslagsutveckling....................................................................................................	58
7.15	Målstatistik för Arbetsdomstolen, 2001 – 2003 ....................................................	58
7.16	Genomströmningstid för mål vid Arbetsdomstolen, 2001 – 2003.......................	58
7.17	Härledning av anslagsnivån 2005 - 2007, för 23:4 Arbetsdomstolen...................	59
7.18	Anslagsutveckling....................................................................................................	59
7.19	Härledning av anslagsnivån 2005 - 2007, för 23:5 Statens nämnd för
	arbetstagares uppfinningar ...................................................................................	59
7.20	Anslagsutveckling....................................................................................................	60
7.21	Anslagsutveckling....................................................................................................	60
7.22	HomO:s ärendestatistik .........................................................................................	60
7.23	Härledning av anslagsnivån 2005 – 2007, för 23:7 Ombudsmannen mot
	diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).......................................	61
7.24	Anslagsutveckling....................................................................................................	61
7.25	Härledning av anslagsnivån 2005 - 2007, för 23:8 Medlingsinstitutet .................	62

		PROP . 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14
8.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet	.................................................................. 63
9.1	Anslagsutveckling.....................................................................................................	71
9.2	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 24:1 Jämställdhetsombudsmannen.. 71
9.3	Anslagsutveckling.....................................................................................................	71
9.4	Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder 72
9.5	Anslagsutveckling.....................................................................................................	72

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagramförteckning

3.1	Sjukskrivna mer än sex månader, 1988 – 2003.........................................................	25
3.2	Andel av sjukfrånvaro som uppges bero på arbetsorsakade besvär, 1996 – 2003..	25
3.3	Sysselsatta i personalutbildning, åldersgrupp, 2002 ................................................	26
3.4	Sysselsatta i personalutbildning efter utbildningsnivå, 2002 ..................................	26
4.1	Dödsfall i arbetet, 1988 – 2003.................................................................................	36
4.2	Anmälda arbetsolyckor i Sverige 1988 – 2003.........................................................	36
4.3	Anmälda arbetsolyckor med mer än tre sjukdagar inom EU 15, 1997 - 2001.......	36
4.4	Anmälda arbetssjukdomar 1988 – 2003 ...................................................................	37
4.5	Anställda och ohälsa, kvinnor, 1988 - 2002 .............................................................	37
4.6	Anställda och ohälsa, män, 1988 - 2002 ...................................................................	38
4.7	Andel som dels inte kan koppla tankarna från arbetet när de är lediga, dels har
	lågt handlingsutrymme, 1989 - 2002....................................................................	38
5.1	Veckoarbetstid, 2003 .................................................................................................	43
5.2	Atypisk sysselsättning 1997, 2001- 2003 .................................................................	44
5.3	Deltidsarbete, 1997, 2001 - 2003 ..............................................................................	44
6.1	Medlingsärenden i riksavtalsförhandlingar där Medlingsinstitutet/Statens
	förlikningsmannaexpedition förordnat medlare, 1998 – 2003 ...........................	49

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 23:1 Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 18 550 000 kronor under 2006 (avsnitt 7.1),

2.bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet besluta

om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 50 000 000 kronor under 2006 – 2008 (av- snitt 7.2),

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

3.bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 23:3 Särskilda utbildningsin- satser m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 33 500 000 kronor under 2006 (avsnitt 7.3),

4.för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt följande uppställning:

Anslagstyp

23:1	Arbetsmiljöverket	Ramanslag	648 862
23:2	Arbetslivsinstitutet	Ramanslag	360 771

23:3	Särskilda utbildningsinsatser m.m.	Ramanslag	44 650
23:4	Arbetsdomstolen	Ramanslag	25 282

23:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar		Ramanslag	73

23:6	Internationella arbetsorganisationen (ILO)	Ramanslag	23 022
23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)		Ramanslag	8 057

23:8	Medlingsinstitutet	Ramanslag	49 640

24:1	Jämställdhetsombudsmannen	Ramanslag	21 907
24:2	Särskilda jämställdhetsåtgärder	Ramanslag	7 706

24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering		Ramanslag	4 000

Summa			1 193 970

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2 Arbetsliv

2.1Omfattning

Utgiftsområde 14 Arbetsliv består av politikom- rådena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik.

prognosen för 2004. Vissa förändringar har skett inom arbetsmiljöområdet (se avsnitt 3.2.1).

Den relativt kraftiga anslagsökningen för 2005 och 2006 beror på satsningen på en försöksverk- samhet med arbetstidsförkortning (se avsnitten 3.6.2 och 7.2).

2.2Utgiftsutveckling

Utgifterna inom utgiftsområdet uppgick till 1,1 miljarder kronor för 2003, vilket är i nivå med

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde Arbetsliv

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	20041	2004	2005	2006	2007
Politikområde Arbetslivspolitik	1 096	1 100	1 067	1 160	1 173	1 142

Politikområde Jämställdhetspolitik	33	36	45	34	30	30

Totalt för utgiftsområde 14 Arbetsliv	1 128	1 135	1 112	1 194	1 203	1 172

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 2.2 Härledning av ramnivå 2005 - 2007, Utgiftsom- råde 14 Arbetsliv

Miljoner kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	1 135	1 135	1 135
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning	12	24	43
Beslut	42	38	-11
Överföring till/från andra utgifts-
områden	5	5	5
Ny ramnivå	1 194	1 202	1 172

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Realekonomisk fördelning av utgiftsområdesramen under 2005

Den realekonomiska fördelningen av utgiftsom- rådesramen visar hur anvisade medel beräknas användas under 2005, se tabell 2.3. Den realeko- nomiska fördelningen baseras på utfallet 2003 samt kända förändringar av anslagens använd- ning.

Huvuddelen av den beräknade realekono- miska fördelningen för 2005 avser myndigheter- nas verksamhetsutgifter. Transfereringarna be- står huvudsakligen av bidrag till regional skyddsombudsverksamhet och funktionsutbild- ning m.m. samt av medlemsavgiften till ILO (se avsnitten 7.1, 7.3 och 7.6). Investeringar utgör endast en mindre del av utgifterna under utgifts- området.

Tabell 2.3 Ramnivå 2005 realekonomiskt fördelad Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Miljoner kronor

	2005
Transfereringar 1	184
Verksamhetsutgifter 2	1 004
Investeringar 3	6

Summa ramnivå	1 194

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhål- ler någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använ- der i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Skatteavvikelser

Statens stöd inom utgiftsområde 14 redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid si- dan av dessa stöd finns det även stöd på stats- budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, så kallade skatteavvi- kelser. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om till exempel en grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad, och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt.

Många av skatteavvikelserna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som till exempel konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på statsbudgetens ut- giftssida.

En utförlig beskrivning av skatteavvikelser finns i bilaga 2 till 2004 års ekonomiska vårpro- position. Den skatteavvikelse som härrör från personalvårdande aktiviteter har inte kunnat be- räknas. I tabell 2.4 redovisas nettoberäknade skatteavvikelser med politikområdesanknytning som kan hänföras till utgiftsområde 14.

Tabell 2.4 Skatteavvikelser inom utgiftsområde 14 Arbets- liv, netto

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2004	2005
Politikområde Arbetslivspolitik	1 976	1 976

Totalt för utgiftsområde 14	1 976	1 976

De enskilda skatteavvikelserna inom politikom- rådet Arbetslivspolitik redovisas närmare under avsnitten 3.2.2 och 3.2.3, där även en kort för- klaring av respektive skatteavvikelse ges.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

3 Politikområde Arbetslivspolitik

3.1Omfattning

Politikområdet Arbetslivspolitik omfattar verk- samhetsområdena Arbetsmiljö, Arbetsrätt och Lönebildning.

I politikområdet ingår förvaltningskostnader för:

-Arbetsmiljöverket (anslaget 23:1),

-Arbetslivsinstitutet (anslaget 23:2),

-Arbetsdomstolen (anslaget 23:4),

-Statens nämnd för arbetstagares uppfin- ningar (anslaget 23:5),

-ILO-kommittén (anslaget 23:6),

-Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) (ansla- get 23:7) och

-Medlingsinstitutet (anslaget 23:8).

Vidare omfattar politikområdet kostnader för:

-regional skyddsombudsverksamhet (ansla- get 23:1),

-funktionsutbildning m.m. (anslaget 23:3) och

-medlemsavgiften till Internationella arbetsorganisationen (ILO) (anslaget 23:6).

3.2	Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2003	2004	2004	2005	2006	2007

Anslag inom utgiftsområde 14
23:1 Arbetsmiljöverket		653,9	639,9	627,1	648,9	656,1	667,5

23:2 Arbetslivsinstitutet		295,7	309,4	289,7	360,8	364,7	321,1

23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.		44,5	46,0	46,7	44,7	44,7	44,7

23:4 Arbetsdomstolen		23,0	23,9	23,7	25,3	25,5	25,9

23:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar		0,0	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1

23:6 Internationella arbetsorganisationen (ILO)		23,1	23,0	22,5	23,0	23,0	23,0

23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning (HomO)		6,6	8,1	7,9	8,1	8,2	8,3

23:8 Medlingsinstitutet		48,8	49,1	49,2	49,6	50,5	51,5

Totalt för utgiftsområde 14		1 095,6	1 099,6	1 066,8	1 160,4	1 172,7	1 141,9

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

3.2.1Utgiftsutvecklingen 2003 – 2006 att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller som

Utgifterna inom politikområdet beräknas minska något mellan 2003 och 2004, bland annat beroende på att den tillfälliga informationssats- ningen inom ramen för strategin för ökad hälsa i arbetslivet (20 miljoner kronor) som genomför- des under 2003 har upphört. Därtill upphörde vid utgången av 2003 statens bidrag (9 miljoner kronor) till tidningen Du & Jobbet (se avsnitt 7.1). Arbetslivsinstitutets förvaltningskostnader beräknas bli 17 miljoner kronor lägre än anslagna medel under 2004 (se avsnitt 7.2).

Samtidigt uppstod vissa kostnadsökningar som en följd av höjda löner och hyror vid myn- digheterna mellan 2003 och 2004.

Den relativt kraftiga beräknade anslagsök- ningen för 2005 och 2006 beror på att medel för den av regeringen föreslagna försöksverksam- heten med arbetstidsförkortning (se avsnitten 3.6.2 och 7.2), som presenterades i 2004 års eko- nomiska vårproposition, av budgettekniska skäl har fogats till anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet.

3.2.2Skatteavvikelser

I kapitel 2, avsnitt 2.3, redogjordes för vad en skatteavvikelse är och varför den redovisas. Dessutom gavs en samlad bild av det totala stö- det i form av skatteavvikelser inom utgiftsom- råde 14. I detta avsnitt redovisas de enskilda skatteavvikelserna inom utgiftsområdet som hör till politikområdet Arbetslivspolitik.

Tabell 3.2 Skatteavvikelser inom politikområdet

Arbetslivspolitik, netto1

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2004	2005
Personalvård	-	-

Reduktion för fackföreningsavgift	1 976	1 976

Totalt för politikområde Arbetslivspolitik	1 976	1 976

1 Ett ”-” innebär att skatteavvikelsen inte kan beräknas.

3.2.3Skatteförmåner

Personalvård

Personalvårdsförmåner är skattefria. Med perso- nalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan avser enklare åtgärder vilka syftar till

lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som per- sonalvårdsförmån räknas inte rabatter, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgi- varens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Skattereduktion för fackföreningsavgiften

Skattereduktion för fackföreningsavgift är 25 procent av den medlemsavgift som betalats till en svensk eller utländsk arbetstagarorganisa- tion under inkomståret. Skattereduktion görs endast om den sammanlagda medlemsavgiften till en eller flera arbetstagarorganisationer upp- gått till minst 400 kronor under inkomståret. Reduktionen är en skatteavvikelse avseende in- komstskatt.

3.3Mål

3.3.1Mål för politikområde Arbetsliv

Målet för politikområdet är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män.

Arbetslivspolitiken bidrar till att nå målen för den ekonomiska politiken. Arbetslivspolitiken skall därför även medverka till att skapa förut- sättningar för uthållig tillväxt och full sysselsätt- ning.

Den svenska arbetslivspolitikens inriktning ligger även väl i linje med EU:s sysselsättnings- strategi och dess mål och riktlinjer. Arbetslivs- politiken bidrar främst till att uppfylla ett av de tre övergripande målen, nämligen att förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbete. Vidare kan arbetslivspolitiken bidra till att uppfylla sär- skilt följande sysselsättningsriktlinjer:

-hantera förändringar samt främja anpass- barhet och rörlighet på arbetsmarknaden (riktlinje 3, se avsnitt 4.5.1 och 5.5.1),

-främja utveckling av humankapitalet och det livslånga lärandet (riktlinje 4, se avsnitt 3.6.1),

-öka utbudet av arbetskraft och främja ett aktivt åldrande (riktlinje 5, se avsnitt

5.5.1).

Hur Sverige genomför sysselsättningsstrate- gin redovisas årligen i den nationella handlings- planen för sysselsättning. Se även utgiftsområde 13.

Det jämställdhetspolitiska målet – kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden – skall också beaktas inom ramen för målet för politik- området. Inom politikområdet Arbetslivspolitik innebär detta exempelvis att följande mål skall beaktas ur ett jämställdhetsperspektiv:

-samma möjligheter till ekonomiskt obero- ende,

-lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, anställnings- och and- ra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjlighe- ter i arbetet.

3.3.2Mål för verksamhetsområdena under politikområdet

Inom politikområdet Arbetslivspolitik finns tre verksamhetsområden och mål för dessa. De är:

–Arbetsmiljö: En arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, är anpassad till männi- skors olika fysiska och psykiska förutsätt- ningar samt är utvecklande för individen.

–Arbetsrätt: En arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgo- doser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande.

–Lönebildning: En lönebildning i samhälls- ekonomisk balans samt arbetsfred.

Regeringen presenterade en ny uppdelning av det tidigare verksamhetsområdet Kunskap och kompetens i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 14, avsnitt 4.3.2, bet. 2003/04:AU1). Arbetsmarknadsutskottet har därefter påtalat att politikområdesindelningen avser att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. Detta tillgodoses, enligt utskottets mening, i allmänhet bäst om en verksamhet så långt som möjligt redovisas fullt ut under det utgiftsområde där anknytande an- slag finns. Utskottet förutsatte att detta skulle komma att beaktas i kommande redovisningar till riksdagen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2005 (volym 1, avsnitt 11) en utveckling av re- geringens resultatredovisning till riksdagen från och med budgetpropositionen för 2006. Reger- ingen avser att avvakta riksdagens ställningsta- gande i frågan för att återkomma i budgetpropo- sitionen för 2006. Arbetslivsinstitutets verk- samhet redovisas därför även i denna bud- getproposition delvis inom andra politikområ- den, exempelvis inom Arbetsmarknadspolitik, Integrationspolitik, Utbildningspolitik och Stor- stadspolitik.

3.3.3Resultatindikatorer

Resultatindikatorerna inom arbetslivspolitiken redovisas dels på politikområdesnivå, dels på verksamhetsområdesnivå. Syftet med indikato- rerna är att de skall ge en vägledning till om må- len för politik- och verksamhetsområden har uppnåtts.

De indikatorer som presenteras på politikom- rådesnivå relaterar till den del av politikområ- desmålet som handlar om goda arbetsvillkor i re- lation till arbetsrelaterade sjukskrivningar.

Även på verksamhetsområdesnivå, främst inom verksamhetsområdet Arbetsmiljö men även inom verksamhetsområdet Arbetsrätt, skall indi- katorerna försöka besvara om goda arbetsvillkor har uppnåtts. Dessa indikatorer visar bland annat utvecklingen av arbetsskador, de anställdas hälsa (avsnitt 4.5.1) och ofrivillig atypisk anställning (avsnitt 5.5.1).

För att belysa begreppet möjlighet till utveck- ling i arbetet använder regeringen indikatorer för kompetensutveckling för anställda, som redovisas under avsnitt 3.6.1.

På politikområdesnivå redovisas, liksom i budgetpropositionen för 2004, nedanstående in- dikatorer för resultatet:

–Antal sjukskrivna i mer än sex månader. Källa: Riksförsäkringsverket/Arbetslivsinsti- tutet.

–Andel av sjukfrånvaro som uppges bero på arbetsorsakade besvär. Källa: Arbetsmiljö- verket/Statistiska centralbyrån (AKU).

Indikatorn Andel av befolkningen (25 – 64 år) som deltagit i utbildning de senaste fyra veckorna används inte i budgetpropositionen för 2005. Detta beror på att utbildningsbegreppet i indi- katorn har visat sig vara vidare än personalut- bildningsbegreppet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Däremot redovisas följande indikatorer (av- snitt 3.6.1), som ett led i att integrera resultatet av EU:s sysselsättningsriktlinjer, i budgetpropo- sitionen för 2005:

-Sysselsatta i personalutbildning, åldersgrupp. Källa: Statistiska centralbyrån.

-Sysselsatta i personalutbildning, utbildnings- nivå. Källa: Statistiska centralbyrån.

Resultatindikatorer på verksamhetsområdes- nivå redovisas under avsnitten 4 – 6.

De resultatindikatorer som är ett led i att följa upp regeringens mål om en halvering av sjuk- skrivningarna till 2008 redovisas i bilagan Av- stämning av regeringens mål för minskad ohälsa under utgiftsområde 10.

Arbetslivsinstitutet avser att ta fram ett kom- menterat statistiskt material med kvalitativa och kvantitativa indikatorer som återkommer år från år, som en del av sitt arbete att ta fram en modell för att fortlöpande kunna följa trender och ut- veckling i arbetslivet (se avsnitt 3.5.1).

3.4Politikens inriktning

Goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet

Goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män är det övergri- pande målet för arbetslivspolitiken. Det handlar om att ha ett helhetsperspektiv och att säker- ställa en samverkan mellan de olika verksam- hetsområdena inom arbetslivspolitiken. Inrikt- ningen är att åstadkomma ett hållbart arbetsliv som också skapar förutsättningar för hög syssel- sättning och en stabil, hög och hållbar tillväxt.

En ökad internationalisering samt en snabb teknisk och ekonomisk utveckling skapar nya förutsättningar för näringsliv och arbetsmark- nad. Exempelvis får löneökningar som är större än vad samhällsekonomin tål snabbt genomslag i minskad sysselsättning. Till detta kommer en demografisk utveckling med en åldrande befolk- ning samt en ökad sjukfrånvaro och förtida ut- träde från arbetsmarknaden, vilket bland annat innebär en uppenbar risk att allt färre måste för- sörja allt fler.

Utmaningen ligger i att förena individens rät- tigheter, trygghet och kompetensutveckling med den förnyelse och utvecklingskraft som krävs för hållbar ekonomisk tillväxt. Politiken skall bidra

till etappmålet att 80 procent av befolkningen i åldern 20 – 64 år skall vara reguljärt sysselsatt. Den skall också bidra till målet att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall, i för- hållande till 2002, halveras fram till 2008.

Grupper som står utanför arbetsmarknaden måste beredas tillträde och de som finns i ar- betskraften får inte slitas ut. Människor måste uppmuntras att bidra med sin kunskap och erfa- renhet så länge som möjligt. Utrymme för indi- videns initiativ och företagsamhet måste skapas. Allt detta ställer stora krav på bland annat arbe- tets organisation, ledarskap och förutsättningar till utveckling, vilket betonas i den innovations- strategi, Innovativa Sverige, en strategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36), som redovisas un- der utgiftsområde 24 Näringsliv. På arbetsplat- serna finns ett behov av kunskap om hur pro- duktion och organisation skall utformas för att arbetskraftens förutsättningar bäst skall tas till- vara så att var och ens förmåga kan bidra till ut- vecklingen av verksamheten. Arbetsmarknadens parter har i olika sammanhang betonat betydel- sen av ökade insatser för att få till stånd en väl fungerande kunskapsspridning mellan forskning och praktik.

Förutom kunskap om forskningsrön finns ett behov av stöd i det direkta arbetsplatsanknutna utvecklingsarbetet, när kunskapen från forsk- ningen skall omsättas till praktisk tillämpning. Sverige måste därför bygga vidare på den goda tradition som finns av samverkan mellan fors- kare och arbetsplatser inom privat och offentlig verksamhet.

Därtill behövs ett regelverk som skapar förut- sättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexi- bilitet, trygghet och inflytande. Regelverket måste också skapa ramar för hur arbetsmarkna- dens parter kan ansvara för en väl fungerande lö- nebildning.

Kvalitet i arbetet är ett centralt begrepp i EU:s sysselsättningsriktlinjer för att nå det gemen- samma målet om fler och bättre jobb. Begreppet kvalitet i arbetet avser strävan till ett långsiktigt hållbart arbetsliv som uppmuntrar och gör det möjligt för både kvinnor och män i yrkesverk- sam ålder att träda in, utvecklas och kvarstå på arbetsmarknaden.

I EU:s sysselsättningsrekommendationer till Sverige för 2003 konstateras att Sverige har mycket höga sysselsättningsnivåer, även för kvinnor och äldre, och att alla de EU-gemen-

samma sysselsättningsmålen har nåtts. Med tanke på den åldrande befolkningen bör Sverige dock bland annat ”minska antalet långtidssjuk- skrivna personer genom att förbättra arbetsför- hållandena och anpassa lagstiftningen för att främja en effektiv återintegrering på arbetsmark- naden”. Regeringen avser att fortsätta sina an- strängningar på detta område.

Utvecklingen i arbetslivet

Arbetet präglas i dag av stora förändringar. En allt öppnare ekonomi med ökad internationell konkurrens och krav på en effektivare produk- tion har medfört stora förändringar inom när- ingslivet. Utvecklingen har gått från ett närings- liv karaktäriserat av en hög andel industriell produktion till en ökad andel tjänsteproduktion. Både privat och offentlig verksamhet har, i syfte att uppnå en ökad produktivitet och effektivitet, avknoppat verksamheter som bedömts ligga utanför kärnverksamheten. Dessa verksamheter har därmed i sin tur blivit kärnverksamheter för nya företag eller offentliga verksamheter. Inom den offentliga verksamheten har det dessutom genomförts omfattande besparingar. För den en- skilde har dessa förändringar medfört krav på omställning och anpassning till en delvis ny ar- betsmarknad med nya krav på kompetens och förmåga.

Utvecklingen inom arbetslivet med de ökade långtidssjukskrivningarna har visat på nödvän- digheten av en kraftfull politik för att värna den enskildes hälsa och trygghet. Parternas viktiga roll måste betonas.

Det går att skönja en minskning av sjukfrån- varon sedan 2003, som tidigare kraftigt stigit un- der flera år. Minskningen har varit mest markant för den kortare sjukfrånvaron. Samtidigt har an- talet personer med sjuk- eller aktivitetsersätt- ning, vilka tidigare benämndes förtidspensioner, ökat. Särskilt oroväckande är ökningen av antalet unga personer med sjuk- eller aktivitetsersätt- ning.

Orsakssambanden när det gäller sjukfrånva- ron är komplexa. Förhållandena i arbetslivet är emellertid av stor betydelse liksom möjlighe- terna att förena arbetslivet med privatlivet.

Sjukfrånvaron är delvis kopplad till konjunk- turen och har över tid visat sig minska när kon- junkturen går ned. Men det finns också en ten- dens till långsiktig ökning av andelen personer

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

som utträder ur arbetslivet. Arbetsmiljöns bety- delse i sammanhanget är alltså inte bara en fråga om risker utan också en fråga om i vilken grad människor med besvär eller handikapp kan delta.

Strategi för ökad hälsa i arbetslivet

Inriktning i regeringens 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet (se avsnitt 3.5.1) är att sätta individen i centrum och att göra arbetsgiva- rens ansvar för ohälsan tydligare. Den negativa utgiftsutvecklingen inom ohälsoförsäkringarna skall därmed hejdas, och den framtida utgiftsut- vecklingen skall vara långsiktigt samhällsekono- miskt stabil. Strategin bygger på insikten att det inte med några enskilda åtgärder går att komma till rätta med de komplexa problem som ryms inom ramen för ohälsan i arbetslivet. Det krävs arbete på ett flertal olika områden, där arbetsvill- koren och förhållandena i arbetslivet i övrigt är centrala. Mot bakgrund av att kvinnor i högre grad än män anmäler arbetssjukdomar samt är överrepresenterade när det gäller upplevda ar- betsrelaterade besvär (se avsnitt 4.5.1), är det sär- skilt viktigt att uppmärksamma kvinnors hälsa och arbetsvillkor.

För att påverka utvecklingen i arbetslivet krävs åtgärder inom flera politikområden. Re- geringen anser att det finns ett behov av ökad rörlighet och en lokal arbetslivssamverkan mel- lan olika arbetsplatser och arbetsgivare. Det fö- rebyggande arbetet på arbetsplatserna måste stärkas och arbetsmiljön förbättras, framför allt i fråga om psykosociala villkor. Det är särskilt viktigt att komma till rätta med obalansen mel- lan ökad arbetsbelastning och minskat inflytande över arbetsförhållandena.

Flexibilitet, trygghet och inflytande i arbetslivet

Regeringen betonar vikten av en modern och väl fungerande arbetsrätt för både kvinnor och män. Arbetsrätten måste möta kraven på trygghet och inflytande för de anställda, samtidigt som den bidrar till en effektiv och flexibel arbetsmarknad och till ett gynnsamt företagsklimat.

De pågående förändringar som bland annat det internationaliserade arbetslivet medför krä- ver en arbetsrätt som kan möta dessa föränd- ringar, både nationellt och på europeisk nivå.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringen anser att arbetstidens längd och förläggning har betydelse för människors möj- lighet att planera sin tid, för möjligheten att kombinera arbetslivet och livet i övrigt samt för arbetsgivarnas möjlighet att organisera och pla- nera verksamheten. Inte minst är möjligheten att kunna påverka sin arbetstid viktig för männi- skors hälsa och välbefinnande.

Diskriminering på grund av sexuell läggning

Det är olagligt att diskriminera någon i arbetsli- vet på grund av sexuell läggning. Regeringens principiella utgångspunkt för ett skydd mot dis- kriminering på grund av sexuell läggning är att det i grunden är en fråga om mänskliga rättighe- ter. Kampen mot diskriminering och homofobi syftar till att värna principen om alla människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.

Regeringen har i olika sammanhang konstate- rat att arbetet för att motverka all slags diskrimi- nering och rasism är en av de viktigaste sam- hällsfrågorna. Denna uppfattning består. Mot denna bakgrund har skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning och homofobi för- stärkts, och arbete pågår för ett ytterligare för- stärkt skydd.

Kampen mot diskriminering syftar inte bara till att skydda människor mot kränkande be- handling. Den bidrar även till att människors möjligheter och livschanser förbättras.

3.5Insatser

3.5.1Insatser inom politikområdet

Mot bakgrund av den stora ökningen av sjuk- frånvaron, och särskilt de långa sjukskrivning- arna, påbörjade regeringen hösten 2001 ett ar- bete med en strategi för hälsa i arbetslivet. I bud- getpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) presenterades ett 11-punktsprogram. En fortsatt strategi presenterades i budgetpropositionen för 2003.

Följande kan redovisas beträffande de punkter i strategin som närmast faller inom politikområ- det Arbetslivspolitik.

Strategin för ökad hälsa

Avsiktsförklaringen

Den gemensamt avgivna avsiktsförklaringen Ett hälsosammare arbetsliv som regeringen, Vänster- partiet och Miljöpartiet presenterade i december 2003 anger bland annat åtgärder för ett förbättrat arbetsmiljöarbete. Avsiktsförklaringen bygger på att arbetsmarknadens parters arbete och an- svarstagande är centralt när det gäller dessa frå- gor.

Följande åtgärder angavs:

-En nationell arbetsmiljökonferens skall genomföras under 2004.

-Ett särskilt arbetsmiljöråd under ledning av arbetslivsministern skall tillsättas.

-Arbetsorganisation och ledarskap är cent- ralt för arbetsmiljön. Myndigheter skall därför få i uppdrag att utarbeta mallar för utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete och chefsutbildning.

-Företagshälsovårdens roll skall stärkas och utvecklas.

-En översyn av lagstiftningen skall göras för att utreda hur vissa regler skulle kunna gö- ras dispositiva för att ge möjlighet åt ar- betsmarknadens parter att genom kollek- tivavtal reglera vad arbetsgivaren skall göra för att fullgöra sina skyldigheter vad gäller systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabi- litering.

-Arbetsmarknadens parter skall uppmanas att sluta gemensamma arbetsmiljöavtal.

-Goda exempel på arbete som främjar hälsa skall lyftas fram och spridas.

Nedan följer en redogörelse för vad som har gjorts inom ramen för avsiktsförklaringen:

Informationssatsning

Regeringen har som en del i strategin för ökad hälsa genomfört en informationssatsning om hälsa i arbetslivet. För satsningen avsattes 20 miljoner kronor för 2003, under förutsättning att parterna medverkade både i genomförande och finansiering. Regeringen tillsatte i juni 2003 en arbetsgrupp för att leda och administrera in- formationssatsningen.

Informationssatsningen har följts upp och ut- värderats av Regeringskansliet (N2004/3706/ ARM). Uppföljningen har skett med ut- gångspunkt från syftet med satsningen och det övergripande mål som har angivits. Syftet har varit att bidra till ökad medvetenhet samt ett aktivt engagemang och aktiva insatser för att förbättra hälsan i arbetslivet och därmed bidra till att uppnå regeringens mål att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall halve- ras fram till 2008 i förhållande till 2002. Det övergripande målet med aktiviteterna har varit att informationsinsatserna skall öka samverkan mellan målgrupperna och stimulera till samtal på arbetsplatserna om frågor som rör hälsan i ar- betslivet och hur den kan öka.

Uppföljningen har strukturerats utifrån de strategier som bestämts för satsningen och inom olika sammanhängande block av aktiviteter.

Regeringen anser, mot bakgrund av uppfölj- ningen, att syftet och målen med satsningen har uppnåtts i de flesta fall. De som har deltagit i el- ler nåtts av satsningens aktiviteter har fått ny kunskap och ökad medvetenhet om olika fakto- rers betydelse för hälsan i arbetslivet. Flertalet anser sig kunna ha praktisk användning av kun- skaperna på den egna arbetsplatsen. De har vi- dare fått inspiration och nya kontakter av bety- delse för det arbetet.

Ett annat resultat är att samverkan mellan de olika aktörerna i informationssatsningen har in- neburit ett mervärde i sig och medfört ett sam- mantaget bättre utfall än om var och en hade be- drivit sina egna informationssatsningar fristående från varandra.

En fortsatt informationssatsning kommer att genomföras. I juli 2004 beslutade regeringen att tillsätta en samverkansgrupp för en informa- tions- och utbildningssatsning för hälsa i arbets- livet (N2004/5224/ARM) som skall genomföras under 2004. Tio miljoner kronor inom utgifts- område 10 har avsatts för satsningen. Inom ra- men för satsningen skall det bland annat genomföras en nationell arbetsmiljökonferens i enlighet med vad som anges i avsiktsförklar- ingen.

Arbetsmiljöråd

I enlighet med avsiktsförklaringen tillsattes i april 2004 ett särskilt arbetsmiljöråd under led- ning av statsrådet med ansvar för dessa frågor

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

(N2004/2945/ARM). I rådet ingår företrädare för regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet samt skyddsombud och andra företrädare för fackliga organisationer, företrädare för arbetsgi- varorganisationer, forskare, företagshälsovården och myndigheter. Arbetsmiljörådet skall utgöra ett forum för diskussioner, tillföra regeringen aktuell kunskap på området och vara ett stöd i det fortsatta arbetet med en offensiv arbetsmil- jöpolitik.

Utveckling av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna

Riksdagen har beviljat de regionala skyddsom- budens verksamhet ett ökat statligt stöd. Riks- dagen har vidare beviljat utökade medel till me- todutveckling och utbildning inom företags- hälsovården. Arbetsmiljöverket har fått resurs- förstärkningar genom en höjd anslagsnivå. Dessa satsningar framgår vidare under avsnitt 4.4.1.

I juni 2003 utsåg regeringen en särskild utre- dare med uppdraget att se över ett antal frågor som rör företagshälsovården. Utredaren skall slutredovisa uppdraget senast den 1 december 2004, se avsnitt 4.4.1.

Översyn av arbetsmiljölagen m.m.

Regeringen beslutade i juni 2004 att tillkalla en särskild utredare (dir. 2004:91) med uppgift att utreda vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen. Ut- redaren skall redovisa uppdraget senast den 1 mars 2006. I direktivet ingår bland annat en översyn av lagstiftningen enligt en av punkterna i avsiktsförklaringen. Översynen beskrivs även ytterligare under avsnitt 4.4.1.

Övriga delar av strategin för ökad hälsa

Trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter

Regeringen har fört samtal med arbetsmarkna- dens parter för att skapa samsyn om behovet av åtgärder för ökad hälsa i en utvidgad handlings- plan. Dessa trepartssamtal inleddes hösten 2001 och avslutades i februari 2003. Resultatet av tre- partssamtalen har redovisats i slutrapporten Ett arbetsliv för alla. Frågor som rör arbetsorganisa-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

tion, ledarskap på arbetsplatserna, utbildning i arbetsmiljöfrågor, äldre i arbetslivet, ekonomiska drivkrafter, företagshälsovård, rörlighet på ar- betsmarknaden och rehabilitering har bland an- nat diskuterats. Rapporten utgör ett viktigt un- derlag för regeringens fortsatta arbete med hälsan i arbetslivet.

Försöksverksamhet för att minska ohälsan inom den offentliga sektorn

I syfte att minska sjukfrånvaron i den offentliga sektorn avsattes under 2001 och 2002 totalt 70 miljoner kronor till försöksverksamhet när det gäller det förebyggande och rehabiliterande ar- betet på arbetsplatserna (prop. 2001/02:1, utg.omr. 14, prop. 2002/03:1, utg.omr. 14). Medlen fördelades till 19 projekt, i huvudsak inom kommuner och landsting. Flertalet av projekten påbörjades under 2002. Vid halvårs- skiftet 2004 hade sju projekt avslutats. Projektet har givits ett eget ansvar när det gäller utvärde- ring och spridning av resultat.

Regeringen har därutöver uppdragit åt Verket för innovationssystem (VINNOVA) att följa och utvärdera försöksverksamheten. Syftet med uppdraget är att samlat kunna dra slutsatser från projekten, få en effektiv spridning av resultaten och ge underlag för fortsatt forskning.

VINNOVA lämnade i februari 2004 en läges- rapport angående genomförda och planerade in- satser för uppföljning och utvärdering. VIN- NOVA:s utvärderingsinsatser genomförs i samarbete med bland annat forskare vid Arbets- livsinstitutet. I samband med detta utvärderings- arbete kommer även insatser att göras till stöd för projektens egna arbeten med utvärderingar och resultatspridning. Uppdraget skall slutredo- visas senast den 1 september 2006.

Hälsobokslut

Från och med den 1 juli 2003 har det i redovis- ningslagstiftningen införts krav på obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron. Det innebär att uppgifter om sjukfrånvaro skall lämnas i årsre- dovisningen och att redovisningen skall vara jämförbar för privata företag, kommuner, lands- ting och statliga myndigheter.

En avsikt med denna lagstiftning är att tydlig- göra situationen när det gäller sjukfrånvaron, och därmed öka medvetenheten om ohälsan, dess or-

saker och konsekvenserna för verksamheten. En redovisning av detta slag kan till exempel vara ett instrument för att planera och följa upp de åt- gärder som vidtas för att förbättra arbetsmiljön. Den kan dessutom vara en viktig information för externa intressenter som aktieägare, arbetssö- kande och kunder.

Regeringen beslutade under 2002, inom ra- men för försöksverksamheten inom offentlig sektor, om medel till försöksverksamhet avse- ende så kallade hälsobokslut. Syftet är att ut- veckla hälsobokslutens roll i planering och styr- ning av verksamheten. Även denna försöksverksamhet skall följas och utvärderas av VINNOVA.

VINNOVA genomför också en satsning inom området i samarbete med det av Svenskt Näringsliv, LO och PTK samägda försäkrings- bolaget AFA. Det gemensamma programmet

Personalekonomi och hälsobokslut – styrning av hälsa i arbetslivet på organisations- och samhälls- nivå kommer att pågå mellan åren 2004 – 2006.

Samverkan mellan arbetsgivare i det förebyggande och rehabiliterande arbetet

Regeringen har uppdragit åt VINNOVA att stödja en utveckling av arbetsgivarsamverkan när det gäller förebyggande och rehabiliterande åt- gärder. VINNOVA skall inom ramen för upp- draget stärka och utveckla metoder och modeller för samverkan mellan flera arbetsgivare. I upp- draget ingår också insatser för kunskaps- och erfarenhetsspridning samt utvärdering.

Totalt 14 miljoner kronor avsattes 2003 för genomförande och stödinsatser. VINNOVA lämnade i maj 2003 en första delrapport. Två kartläggnings- och analysstudier har genomförts. Dessa studier behandlar främst så kallade arbets- givarringar, som är en modell för samverkan i re- habiliteringsarbetet mellan arbetsgivare. Reger- ingsuppdraget har, när det gäller stöd till projekt, samordnats med VINNOVA:s eget program DYNAMO, Dynamiska arbetsmarknader och organisationer, som behandlar rörlighet på den lokala arbetsmarknaden. Inom ramen för detta program beviljades i juni 2004 stöd till 14 ut- vecklings- och forskningsprojekt. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 mars 2006.

Trender och utveckling i arbetslivet

I Arbetslivsinstitutets rapport Aktivt arbetsliv; om dagens möjligheter och framtidens behov, en trendanalys, som redovisades i juni 2004, be- handlas bland annat frågor som rör den demo- grafiska obalansen, sjukskrivningarna, de utan- förstående arbetslösa samt utflyttningen av arbetstillfällen. Effektiva omställningsprocesser i arbetslivet lyfts fram som en viktig förutsättning för att upprätthålla den svenska arbetslinjen (se avsnitt 3.6.2).

Arbetslivsinstitutet har i juni 2004 även redo- visat uppdraget att ta fram en modell för att fortlöpande kunna följa trender och utveckling inom arbetslivet, samt för att jämföra utveck- lingen i Sverige med andra relevanta länder.

Flexibilitet, trygghet och inflytande i arbetslivet

Arbetstid

Regeringen tillsatte 2001 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över arbetstidsla- gen, semesterlagen och övrig ledighetslagstift- ning (dir. 2000:97). I kommitténs uppdrag in- gick bland annat att föreslå ett tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv.

I juni 2002 lämnade kommittén ett delbetän- kande med förslag om en ny lag om flexibel le- dighet samt ändringar i arbetstidslagen. Delbe- tänkandet har remissbehandlats. I juni 2003 lämnade kommittén sitt slutbetänkande med överväganden och förslag om förenklingar av semesterlagen och annan ledighetslagstiftning. Slutbetänkandet har remissbehandlats.

Med kommitténs delbetänkande som under- lag har regeringen i september 2004 överlämnat en proposition (prop. 2004/05:180) till riksdagen med förslag till ändringar i arbetstidslagen som syftar till ett tydligare genomförande av EG:s ar- betstidsdirektiv.

Under slutet av 1990-talet fram till 2002 ökade sysselsättningen samtidigt som arbetslös- heten minskade. I samband med denna gynn- samma utveckling på arbetsmarknaden minskade även deltidsarbetslösheten i stor omfattning. Under framför allt 2003 har dock den öppna ar- betslösheten ökat, antalet timanställda stigit och den positiva utvecklingen av deltidsarbetslöshe-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ten stannat av. Även om deltidsarbetslösheten fortfarande är lägre än tidigare är det dock re- geringens mening att deltidsarbetslösheten fort- farande är av den omfattningen att den utgör ett allvarligt problem.

Deltidsarbetslöshet förekommer dessutom i större grad inom sektorer som är kvinnodomine- rade. Deltidarbetslösheten för kvinnor utgör så- ledes ett hinder för att uppnå målet om att lika villkor och förutsättningar i fråga om företa- gande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklings- möjligheter i arbetet skall gälla för kvinnor och män.

Frågan om heltid är också en rättighetsfråga. Det är enligt regeringen ytterst viktigt att ar- betstagarna ges ett ökat inflytande över sina ar- betsvillkor. Heltidsarbete skall utgöra en norm från vilken avvikelser skall kunna göras då det finns sakliga skäl för det.

Regeringen beslutade den 15 april 2004 att till- sätta en utredning (dir. 2004:50) som skall ut- reda frågan om hur rätten till heltidsanställning skall stärkas. Utredaren skall överväga om det bör införas en reglering som begränsar arbetsgi- vares möjlighet att anställa på deltid, men som medger undantag när så är befogat utifrån till ex- empel verksamhetens behov. Utredningen skall lämna sitt betänkande senast den 30 maj 2005.

Anställningsformer m.m.

Regeringen gav i juli 2000 Arbetslivsinstitutet i uppdrag att se över den arbetsrättsliga lagstift- ningen i vissa avseenden. Utgångspunkterna var bland annat att arbetsrätten skall uppfylla kraven på trygghet och inflytande för de anställda inom ramen för en flexibel och effektiv arbetsmark- nad. I utredningen behandlas bland annat re- gleringen av tidsbegränsade anställningar. I ett tilläggsuppdrag till översynen gav regeringen i oktober 2001 institutet i uppdrag att bedöma om det finns behov av att förstärka skyddet för de arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet i samband med föräldraskap. Arbetslivsinstitutet redovisade sitt uppdrag i november 2002. Re- sultatet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet (se vidare avsnitt 3.6.2).

Regeringen tillsatte i september 2001 en ar- betsgrupp bestående av företrädare från När- ingsdepartementet, arbetsmarknadens parter och branschföreträdare med uppdrag att kartlägga de problem som kan vara förknippade med en an-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ställning i ett bemanningsföretag. Uppdraget skulle ha redovisats i november 2002, men på grund av att förhandlingar inleddes om ett EG- direktiv vilade arbetet i gruppen under en tid.

Genom ett regeringsbeslut i mars 2004 för- längdes gruppens redovisningstid och arbetet återupptogs i maj 2004. Redovisning skedde i september 2004.

Frågan om bemanningsföretag drevs parallellt på EU-nivå under våren 2003 och förslaget var uppe för beslut vid ministerrådets möte för sys- selsättning och socialpolitik (EPSCO) i juni 2004. Det framstod då tydligt att medlemssta- terna stod alltför långt från varandra i några av- görande punkter och frågan skickades därför tillbaka till rådsarbetsgruppen. Europeiska rådet begärde därefter att EPSCO skulle uppnå en överenskommelse vid sitt möte i december 2003, vilket inte uppnåddes. Ärendet har därefter inte förts upp på ministerrådets dagordning. Det ne- derländska ordförandeskapet har för avsikt att ta upp frågan under hösten 2004.

Arbetstagarinflytande

Regeringen beslutade i oktober 2003 att tillsätta en utredning (dir. 2003:143) för att se över om Sveriges regler om arbetstagares rätt till infor- mation och samråd räcker för att uppfylla ett EG-direktiv på området. Utredaren redovisade sitt uppdrag i augusti 2004 (SOU 2004:85). Re- missbehandling av betänkandet pågår.

Inom EU pågår ett arbete med att tillskapa ett antal nya associationsrättsliga former för gräns- överskridande verksamhet. Reglerna kommer att återfinnas i ett antal EG-förordningar. Arbetsta- garnas rätt till inflytande i dessa nya associa- tionsformer värnas genom kompletterande di- rektiv.

Arbete pågår inom Regeringskansliet med att lämna förslag till hur rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för kooperativa föreningar med avseende på ar- betstagarinflytande skall genomföras i svensk rätt. Direktivet skall vara genomfört i medlems- staterna senast den 18 augusti 2006.

Arbete pågår för närvarande inom EU med att utarbeta nya direktiv på bolagsrättens område, bland annat rörande flytt av bolagssäte mellan medlemsstaterna och så kallade gränsöverskri- dande fusioner. Även i dessa direktiv är frågor rörande arbetstagarinflytande aktuella.

Det är av värde att det bevakas att skäliga löne- och anställningsvillkor, regler om försäk- ringar med mera enligt kollektivavtal, tillämpas på arbetsmarknaden. När det gäller bevakningen av att träffade kollektivavtal respekteras har det i praktiken stor betydelse om den fackliga organi- sationen har medlemmar bland de anställda eller inte. I fråga om arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal, men vars anställda inte är fackligt organiserade, eller är organiserade i andra organi- sationer än den kollektivavtalsbärande, har den avtalsbärande organisationen begränsade möjlig- heter att följa om eller hur avtalet tillämpas.

Regeringen beslutade mot denna bakgrund i juni 2004 att tillkalla en särskild utredare (dir. 2004:98) med uppdrag att lämna förslag till hur en reglering kan utformas som ger kollektivav- talsbärande fackliga organisationer möjligheter att bedriva en effektiv bevakning av efterlevna- den av tecknade kollektivavtal, även i de fall or- ganisationen saknar medlemmar på en arbets- plats. Uppdraget skall redovisas senast den 29 april 2005. Uppdraget sammanfaller med riksda- gens tillkännagivande att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om möjligheterna till bevakning av kollektivavtal.

Arbetslivspolitiken inom EU

Regeringen driver, även inom ramen för EU:s arbete, en politik för att uppnå goda arbetsvill- kor. Lissabonstrategin, EU:s tillväxtstrategi, an- ger att sysselsättningen måste öka då fler och bättre arbetstillfällen bidrar till såväl hållbar till- växt som en ökad social sammanhållning.

Vid Europeiska rådets möte i mars 2004 kon- staterades att framsteg har gjorts inom Lissabon- strategin. Europeiska rådet bekräftade att pro- cessen och målen fortfarande gäller. Reformtakten måste ökas väsentligt om målen som uppställts för 2010 skall kunna uppnås. Eu- ropeiska rådet slog också fast att arbetet med att skapa fler och bättre arbetstillfällen är det kom- mande årets mest angelägna fråga.

Inom ramen för sysselsättningsstrategin bör medlemsstaterna snarast uppmärksamma fyra särskilda strukturella problem:

-anpassningsförmåga,

-åtgärder för att locka fler människor till arbetsmarknaden,

-förbättringar av de kvalitativa aspekterna på arbetet samt

-investeringar i humankapital.

Europeiska rådet slog fast att den stora utma- ningen nu är genomförd, liksom uppföljningen av medlemsstaternas åtaganden. Europeiska rå- det kommer vid vårmötet 2005 att se över fram- stegen, och har för avsikt att särskilt uppmärk- samma i vilken utsträckning nationella åtgärder har drivit på framstegen mot Lissabonmålen.

Kommissionen presenterade i november 2003 ett meddelande om kvalitet i arbetet med en översikt av de framsteg som har uppnåtts. I meddelandet konstateras att arbetet går i rätt riktning, men att det i medlemsstaterna särskilt behövs kraftfulla politiska åtgärder. Det gäller åtgärder för att uppmuntra investeringar från fö- retagens sida i yrkesutbildning, främjande av ett aktivt åldrande genom bättre anpassning av ar- betsförhållandena och ökade ekonomiska inci- tament för fortsatt arbete, ett ökat utbud av barnomsorg och vård av andra anhöriga och en väsentlig minskning av arbetsolyckor och arbets- sjukdomar. De rekommendationer som rör Sve- rige inom ramen för sysselsättningsstrategin framgår av avsnitt 3.4.

I mars 2004 lade kommissionen fram ett meddelande med den fjärde uppföljningen för genomförandet av den socialpolitiska dagord- ningen (sociala agendan). Syftet är att följa upp hur den socialpolitiska dagordningen omsätts i politiska och konkreta åtgärder. Under hösten 2004 påbörjas arbetet med att ta fram en ny soci- alpolitisk dagordning, då den förra enbart avser perioden 2000 – 2005.

Inom EU pågår ett arbete med att främja fö- retagens sociala ansvar (CSR), både på EU-nivå och på nationell nivå. Syftet är att skapa upp- märksamhet kring företagens sociala ansvar för sysselsättnings- och sociala frågor. Målet är att kommissionen skall presentera ett förslag till en europeisk strategi för företagens sociala ansvar. Denna skall bygga på bidrag från olika håll, bland annat från det flerpartsforum som inrättades 2002. Meddelandet kommer förmodligen att presenteras hösten 2004.

Europarådets reviderade sociala stadga

Europarådets reviderade sociala stadga ställer höga krav på arbetsrätten och arbetsmiljölag- stiftningen. Stadgan skyddar bland annat rätten till arbete, skäliga arbetsvillkor samt säkra och hälsosamma arbetsförhållanden. Vidare skyddas

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

föreningsrätten och strejkrätten. Stadgan ger även skydd mot diskriminering och trakasserier i arbetslivet och ålägger staterna att möjliggöra för arbetstagare med föräldraansvar att kunna kom- binera arbetsliv och familjeliv.

Det kollektiva klagomålet som Föreningen Svenskt Näringsliv lämnade in under 2002 mot Sverige och som avsåg artikel 5 i stadgan (negativ föreningsrätt) avgjordes under 2003. Klagomålet gällde bland annat att det förekommer organisa- tionsklausuler i vissa svenska kollektivavtal. Mi- nisterkommittén antog i september 2003 en re- solution i vilken den noterade att den svenska regeringen hade uttalat sin avsikt att komma till- rätta med problemet med organisationsklausuler. Därtill noterade kommittén att överläggningar med arbetsmarknadens parter hade inletts i syfte att uppnå detta.

Internationella arbetsorganisationen

Internationella arbetsorganisationens (ILO) De- cent work agenda är, liksom under den föregå- ende tvåårsperioden, organiserad efter fyra stra- tegiska mål. Agendans syfte är att:

-främja och genomföra grundläggande prin- ciper och rättigheter i arbetslivet,

-öka möjligheterna för såväl kvinnor som män att finna god sysselsättning och tryg- gad försörjning,

-stödja ett mer omfattande och effektivt trygghetssystem för alla samt

-främja trepartiskt samarbete och social dia-

log.

ILO:s högsta beslutande organ, Internatio- nella arbetskonferensen, antog 2002 ett proto- koll till 1981 års konvention (nr 155) om arbe- tarskydd och arbetsmiljö med bestämmelser om registrering och anmälan av olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Vidare antog konferensen en rekommendation (nr 193) om främjande av kooperativ och en rekommendation (nr 194) med en förteckning över arbetssjukdomar, som ansluter till den år 1964 antagna konventionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada. År 2003 antog konferensen en konvention (nr 185) om identitetshandlingar för sjöpersonal. Regeringen avser att i en separat skrivelse våren 2005 före- lägga de fyra instrumenten för riksdagen.

I mars 2004 godkände riksdagen ILO:s kon- vention (nr 184) om arbetarskydd i lantbruket (prop. 2003/04:56, bet. 2003/04:AU5, rskr.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2003/04:175). I juni 2004 registrerade Interna- tionella arbetsbyrån Sveriges ratifikation av kon- ventionen.

I juni 2004 antog arbetskonferensen en re- kommendation (nr 195) om utveckling av mänskliga resurser, som senare kommer att re- dovisas för riksdagen.

3.5.2Insatser utanför politikområdet

Det finns ytterligare åtgärder som vidtagits inom ramen för strategin för ökad hälsa, som inte ryms under politikområdet. Dessa redovisas främst under Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (utgiftsområde 10) och Arbetsmark- nadspolitik (utgiftsområde 13), liksom i finans- planen (volym 1).

Vidare inrättade regeringen i mars 2003 ett fo- rum för ökad hälsa och lägre sjukfrånvaro i sta- ten – Hälsa i staten (se utgiftsområde 2, avsnitt 7.3).

Halvtidsöversynen av Europeiska socialfon- dens mål 3 har lett fram till att programmet även skall bidra till regeringens mål om en halverad sjukskrivning till 2008. Detta skall ske genom såväl insatser av förebyggande karaktär på ar- betsplatser, som anställningsstöd för långtids- sjukskrivna i fem län under perioden den 1 mars 2004 till och med den 31 december 2004 (se ut- giftsområde 13).

Andra närliggande verksamheter bedrivs av VINNOVA och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (se avsnitt 4.4.2), som svarar för stöd till utveckling och forskning inom ar- betslivspolitiken.

Arbetslivspolitiken är också en viktig del i folkhälsopolitiken (utgiftsområde 9).

HelaProjektet syftar till att angripa deltidsar- betslösheten från olika utgångspunkter. I pro- jektet samverkar Arbetsmiljöverket, Jämställd- hetsombudsmannen, Arbetslivsinstitutet, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och AMS. Medlen är avsedda till stöd för projekt som kan tillgodose arbetstagarens önskemål om ökad sys- selsättningsgrad samt övriga förändringar i ar- betsorganisationen som möjliggör heltidsarbete. Projektet har pågått sedan 2002 och skall avslu- tas 2005 (se utgiftsområde 13).

Arbetsgivarna står för de största kostnaderna för kompetensutveckling av anställda. Staten bi- drar också med resurser i form av bland annat Europeiska socialfondens mål 3, som är ett na-

tionellt program för kompetensutveckling. Inom ramen för detta program ges stöd till bland annat kompetensutveckling av anställda inom företag, offentlig sektor, organisationer samt av ensam- företagare (se utgiftsområde 13).

Statens insatser för att stödja möjligheter till och förutsättningar för ett livslångt lärande in- begriper även frågor om individens möjlighet till försörjning under studietiden samt utformning av utbildningssystem och stöd till utbildnings- anordnare. Dessa insatser behandlas under ut- giftsområde 16.

Via Nutek har regeringen bedrivit program- met IT:SME.se. Programmets syfte har varit att skapa förutsättningar för utveckling och stärka småföretagens konkurrenskraft genom att göra företagarna medvetna om den strategiska nyttan av IT (se utgiftsområde 22).

3.6Resultatbedömning

3.6.1Resultat

Målet för politikområdet är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män.

Arbetet med 11-punktsprogrammet för hälsa i arbetslivet pågår och ett flertal åtgärder har vid- tagits inom ramen för programmet. En uppfölj- ning av regeringens mål om en halvering av sjuk- skrivningarna till 2008 redovisas under utgifts- område 10, i bilagan Avstämning av regeringens mål för minskad ohälsa. En uppföljning av reger- ingens sysselsättningsmål görs i finansplanen (volym 1).

De resultat som kan kopplas till politikområ- desmålet och som redovisas nedan hänförs till de indikatorer som presenteras på politikområdes- nivå, se avsnitt 3.3.3.

Utvecklingen av ohälsan

Ohälsotalet, som är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringsersättning samt sjuk- och aktivi- tetsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna 16 – 64 år, ökade från 1998 till 2003.

Ökningen av ohälsotalet beror främst på två fenomen. Antalet sjukskrivningar har ökat sedan 1997. Därtill har antalet personer med sjuk- eller

aktivitetsersättning (förtidspensionärer) stigit från 1999.

Ohälsotalet har dock börjat minska sedan in- gången av 2004. I ohälsotalet ingår inte arbetsgi- varperioden, som ökade från två till tre veckor den 1 juli 2003. Förändringen av ohälsotalet be- ror främst på en minskning av antalet sjukskriv- ningar. Minskningen avser i huvudsak den kor- tare frånvaron. När det gäller längre sjukskrivningar har minskningen endast varit marginell. En mer utförlig redovisning lämnas under utgiftsområde 10.

Andelen långtidssjukskrivna har över åren vi- sat en långsiktig, och jämfört med vad som gäller för den kortare sjukfrånvaron, relativt konjunk- turoberoende ökning. I rapporterna Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens (Statens folkhälsoinstitut, 2004) och Ute och inne i svenskt arbetsliv (Arbetslivsinstitutet, 2003) framförs att det kan finnas en tendens till alltmer permanent utsortering av människor som inte klarar att arbeta hundraprocentigt effektivt. Re- geringen anser därför att det finns anledning att även fortsättningsvis särskilt följa utvecklingen när det gäller långtidssjukskrivningar samt sjuk- och aktivitetsersättningarna.

Diagram 3.1 Sjukskrivna mer än sex månader, 1988 – 2003

Antal pågående fall

140 000
		Kvinnor
120 000
		Män
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
1988	1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002
Källa: RFV/Arbetslivsinstitutet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagram 3.2 Andel av sjukfrånvaro som uppges bero på ar-

betsorsakade besvär, 1996 – 2003
50%
45%		Kvinnor
40%		Män
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
96	97	98	99	00	01	02	03
Källa: AV/Undersökningen om arbetsorsakade besvär, SCB/AKU

Av diagram 3.2 framgår att den subjektiva värde- ringen av hur stor del av sjukfrånvaron som be- ror på arbetet ökade från drygt 25 till cirka 40 procent mellan 1996 och 2003. Kvinnor upp- levde under större delen av perioden i högre omfattning än män att sjukfrånvaron var arbets- relaterad. Detta är i stort sett samma period som ökningen av sjukfrånvaron skett.

Denna bild bekräftas av en nyligen genomförd undersökning, Arbetsförhållanden – orsak till sjukskrivning? (RFV Analyserar 2003:10). Stu- dien baseras på ett omfattande datamaterial från Riksförsäkringsverkets enkätundersökning om sjukskrivnas syn på hälsa, arbetsförhållanden, livssituation och sjukskrivning (RFV HALS 2002). Resultaten visar att hälften av de sjuk- skrivna anser att deras sjukskrivning är arbetsre- laterad.

Mer än 60 procent av dem som tillfrågats (personer som varit sjukskrivna i mer än 15 da- gar) i rapporten Vem önskar lämna arbetslivet med förtidspension? (RFV Analyserar 2004:7) uppger att en dålig fysisk respektive psykosocialt krävande arbetsmiljö helt eller delvis var orsak till sjukskrivningen. Andelen har successivt ökat sedan början på 1990-talet.

Diagram 3.1 visar att den kraftiga ökningen av sjukfrånvaro (i mer än sex månader) som började under 1997 avtog något under 2001 och 2002. Under 2003 bröts den uppåtgående trenden. Totalt uppgick antalet till 181 300 personer vid ingången av 2004. Andelen kvinnor var nära dubbelt så många som männen.

Personalutbildning

Goda arbetsvillkor förutsätter en arbetsorgani- sation som ger möjlighet till utveckling för indi- vider. I detta sammanhang är möjligheter till lä- rande i olika former viktiga.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring (IFAU) presenterade i juni 2004 rapporten

Personalutbildning: en teoretisk och empirisk översikt (2004:8) om den ekonomiska forsk- ningen om personalutbildning. Personalutbild- ning definieras i översikten som kompetensut- veckling som sker inom anställningens ramar och som helt eller delvis finansieras av arbetsgi- varen.

Den slutsats som dras i översikten är att det är arbetsgivaren som både betalar och tjänar mest på att höja personalens allmänna kompetens ge- nom personalutbildning. Det verkar också vara arbetsgivaren som har en avgörande roll för att personalutbildningen skall komma till stånd. Översikten redovisar vem som får personalut- bildning och hur omfattande den är.

Här konstateras bland annat att Sverige i en internationell jämförelse (USA och EU) åter- finns bland de länder som har högst deltagande i personalutbildning.

Diagram 3.3 Sysselsatta i personalutbildning, åldersgrupp, 2002

Andel per åldersgrupp, i procent

70
	Kvinnor
60	Män
	Totalt
50
40
30
20
10
0
16-64 år	16-24 år	25-34 år	35-44 år	45-54 år	55-64 år
Källa: SCB:s utbildningsregister.

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU), se diagram 3.3, deltog 59 procent av de förvärvs- arbetande kvinnorna och 55 procent av männen i personalutbildning under andra halvåret 2002.

Äldre anställda och anställda med lång anställ- ningstid samt de med utländsk etnicitet får en mindre del personalutbildning. Andra faktorer som påverkar omfattningen av personalutbild- ning, eller vilka som får del av personalutbild- ning, är arbetstid, formell utbildning (se diagram 3.4), arbetsplatsens storlek och arbetsuppgifter- nas komplexitet.

De grupper som får mest personalutbildning är heltidsanställda kvinnor samt män under fors- karutbildning (se diagram 3.4). Anställda i stora företag får mer personalutbildning än anställda i

små företag, framförallt gäller detta för delta- gande i formella utbildningar.

Diagram 3.4 Sysselsatta i personalutbildning efter utbild- ningsnivå, 2002

Andel sysselsatta som deltar i personalutbildning, per utbildningsnivå,

i procent
90
80	Kvinnor
80	Män
	Män
70	Totalt
60
50
40
30
20
10
0
Totalt	Grundskola	Eftergymnasial
		utbildning

Källa: SCB:s utbildningsregister.

SCB saknar jämförande statistik inom personal- utbildningsområdet för år 2000, som skulle kunna vara ett lämpligt år för jämförelser, vilket inte gör jämförelser bakåt i tiden möjliga.

Resurser

Resursåtgången inom politikområdet Arbetslivs- politik ökade mellan 2002 och 2003. Kostnaderna under politikområdet uppgick till 1 217 miljoner kronor under 2003. Det kan jämföras med mot- svarande kostnader om 1 178 miljoner kronor 2002.

Ökningen beror främst på fler anställda, något som gjorts möjligt genom resursförstärkning- arna inom arbetsmiljötillsynen, den regionala skyddsombudsverksamheten (se avsnitt 4), samt på den särskilda informationssatsningen under 2003. Anslagssparandena var begränsade, både vid utgången av 2002 och 2003.

Därtill tillkommer kostnader under utgifts- område 10 som direkt eller indirekt kan knytas till politikområde Arbetslivspolitik.

Kostnaderna för sjukskrivningar samt sjuk- och aktivitetsersättning, tidigare benämnda för- tidspension, uppgick till cirka 105 miljarder kro- nor under 2003. Enligt beskrivningar tidigare i avsnittet uppger mellan 40 och 60 procent av de sjukskrivna att de anser att sjukskrivningen är helt eller delvis arbetsrelaterad.

Vidare uppgick kostnaderna för utbetald ar- betsskadelivränta till cirka 5 miljarder kronor för 2003.

3.6.2 Analys och slutsatser

Utvecklingen av hälsan i arbetslivet

Som framgår av avsnitt 3.6.1 kan man nu se ett visst trendbrott när det gäller ökningen av längre sjukskrivningar. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser om orsakerna till detta trend- brott eller om stabiliteten i nedgången. Minsk- ningen av sjukfrånvaron har också varit tydligast i den korta sjukfrånvaron. För de riktigt långa sjukskrivningarna är minskningen än så länge marginell. Antalet personer med sjuk- eller akti- vitetsersättning har samtidigt ökat. Att en ökande del av dessa är unga är alarmerande. Erfa- renheten har visat att sannolikheten för en åter- gång till arbete är liten om kontakten med ar- betslivet bryts under en längre tid. Det är därför angeläget att personer med såväl tillfälligt som mer permanent nedsatt arbetsförmåga ges möj- lighet till en plats i arbetslivet. Den återstående arbetsförmågan bör tas tillvara i ökad utsträck- ning. Bland annat kan en ökad användning av deltidssjukskrivning för dessa grupper vara en möjlighet att behålla kontakten med arbetsplat- sen. Detta ställer dock krav på arbetsplatsens förmåga att tillgodose tillfällig eller mer långvarig anpassning av den anställdes arbetsuppgifter. En samverkan mellan fler arbetsgivare kan ge ökade möjligheter för att finna lämpliga arbetsuppgifter som är anpassade till individens förutsättningar.

I Arbetslivsinstitutets rapport Aktivt arbetsliv; om dagens möjligheter och framtidens behov, en trendanalys (se avsnitt 3.5.1) dras följande slut- satser om sjukfrånvaron och dess kopplingar till arbetsmiljön:

-Arbetsmiljön har inte generellt sett blivit bättre; tvärtom tycks den i vissa avseenden ha försämrats. Framförallt gäller detta stressbelastningen.

-Arbetsmiljöförsämringarna förmår inte en- samma förklara uppgången i sjukskriv- ningarna.

-Huvuddelen av de problem som orsakar långtidssjukskrivning har en komplex bak- grund med psykosociala inslag. Endast cirka 20 procent av alla sjukskrivningar be- ror på diagnostiserade somatiska sjukdo- mar och skador, resten är främst symp- tombaserade syndrom.

-Riskfaktorer som forskarna funnit genom epidemiologiska analyser är bland annat

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

hög belastning och lågt beslutsutrymme samt återkommande omorganisationer.

-Skyddsfaktorer är bland annat kunskap om stressproblem, friskvårdsinsatser, socialt

stöd och tillfällen till återhämtning.

I rapporten konstateras att förhållandena i ar- betslivet har en stor betydelse för individens hälsa där arbetsplatsen kan ses både som en risk för skador och ohälsa men också som en skyd- dande faktor med möjlighet till stimulans och utveckling. Rapportens slutsatser kommer att övervägas i regeringens fortsatta arbete inom politikområdet.

Det finns ett behov på arbetsplatserna av kun- skap om hur verksamheten bäst skall vara ut- formad för att uppnå en trygg och säker arbets- miljö, såväl fysiskt som psykiskt. Kunskap behövs också om vad på arbetsplatsen som fun- gerar som skyddande och stimulerande faktorer. Arbetsplatsbaserat lärande kan bidra till såväl den individuella utvecklingen som produktivite- ten i verksamheten.

Strategin för ökad hälsa

Det förebyggande arbetsmiljöarbetet och frågor om återgång till arbete har under de senaste åren givits ökad uppmärksamhet. Arbetet i enlighet med strategin fortsätter, och åtgärderna för ett förbättrat förebyggande arbetsmiljöarbete i av- siktsförklaringen mellan regeringen och samar- betspartierna skall fullföljas. Det är därvid av grundläggande betydelse att stärka det lokala ar- betet på arbetsplatserna i samverkan mellan ar- betsmarknadens parter för att införa ett funge- rande och systematiskt förebyggande arbets- miljöarbete. Under utgiftsområde 10 i denna proposition aviseras ett införande av ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare för att minska sjukfrånvaron.

Analys och slutsatser som rör arbetsmiljötill- synen, företagshälsovården och den regionala skyddsombudsverksamheten framgår av avsnitt 4.5.2.

Flexibilitet, trygghet och inflytande i arbetslivet

Det är fortsatt viktigt att arbetsmarknadens parter inom det arbetsrättsliga området, både på nationell och på europeisk nivå, är engagerade i

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

och tar sin del av ansvaret för utvecklingen av en modern och väl fungerande arbetsrätt. Till- gången till kollektivavtal som ett alternativt re- gleringsinstrument ökar möjligheterna till ända- målsenliga lösningar.

Arbetslivsinstitutet redovisade i november 2002 sitt uppdrag rörande en översyn av delar av arbetsrätten respektive tilläggsuppdraget avse- ende om det finns behov av att förstärka skyddet för de arbetstagare som utnyttjar sin rätt till le- dighet i samband med föräldraskap. Resultatet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I regeringens överens- kommelse med Miljöpartiet och Vänsterpartiet från oktober 2002, det så kallade 121-punkt- sprogrammet, anges bland annat att visstidsan- ställningarna måste minska samt att man vill av- skaffa möjligheten för arbetsgivare att vid uppsägning av föräldralediga utnyttja föräldrale- digheten som uppsägningstid. Gravida kvinnor och föräldralediga arbetstagare har en särskilt ut- satt position på arbetsmarknaden. Regeringen överväger därför åtgärder som kan bidra till att arbetstagare som utnyttjar sin rätt till föräldrale- dighet inte missgynnas på arbetsmarknaden och att föräldraledigas ställning stärks.

Med anledning av att arbetsmarknadsutskot- tet (bet. 2000/01:AU7) föreslagit att frågan om rätt till politisk information och opinionsbild- ning på arbetsplatsen bör övervägas på lämpligt sätt, har regeringen för avsikt att i oktober 2004 till riksdagen överlämna en skrivelse i frågan.

Frågan om försök med arbetstidsförkortning kräver noggrann planering och förberedelse. Ett uppdrag till Arbetslivsinstitutet förbereds där institutet ges i uppgift att organisera ett försök med arbetstidsförkortning. Försöket syftar till att klarlägga sambandet mellan arbetstidens längd och arbetstagarnas hälsa. Under 2005 och 2006 har 50 miljoner kronor per år avsatts för ett försök med arbetstidsförkortning.

Regeringen avser att efter samråd med ar- betsmarknadens parter ta ställning till de förslag från kommittén för nya arbetstids- och semes- terregler (KNAS) som inte avser genomförandet av EG:s arbetstidsdirektiv (se avsnitt 3.5.1).

Regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har kommit överens om att en utredning skall tillsättas för att pröva möjligheten att låta alla ha rätt till tjänstledighet för gå ner till deltid på motsvarande sätt som småbarnsföräldrar har i dag. I denna utredning skall särskilt jämställd-

hetsaspekter och de små företagens situation be- aktas.

Regeringen redovisar i bilaga 1 IKU-frågan – arbetet sedan 2002 års riktlinjeproposition under utgiftsområde 14 det arbete med 2002 års rikt- linjeproposition om individuell kompetensut- veckling som bedrivits inom Regeringskansliet. Se även finansplanen, avsnitt 1.6.4.

3.7Revisionens iakttagelser

Revisionsberättelser m.m.

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning för Arbetsmiljöverket, Arbets- livsinstitutet, Arbetsdomstolen, Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar och Medlingsin- stitutet för 2003.

Regeringen konstaterade i budgetpropositio- nen för 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 14, av- snitt 4.7) att den fortlöpande avsåg följa Ar- betsmiljöverkets ekonomiska styrning. Konstaterandet gjordes med anledning av de re- visionsrapporter som lämnats för Arbetsmiljö- verkets verksamhet.

Regeringen ser nu med tillfredsställelse på att Arbetsmiljöverket har förbättrat sin ekonomiska styrning och uppföljning under 2003. Arbets- miljöverket och Regeringskansliet för kontinu- erliga diskussioner kring ansvaret för ekonomisk styrning och uppföljning. Arbetsmiljöverket har bland annat infört tidredovisning och en mer än- damålsenlig objektplan under 2004 i syfte att bättre kunna planera och följa upp sin verksam- het.

Regeringen kan konstatera att Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar åter har fått en revisionsberättelse utan invändning för 2003. Den redovisning som resulterade i en revisions- anmärkning för nämnden för 2002 (se prop. 2003/04:1, utg.omr. 14, avsnitt 4.7) har rättats till.

Arbetsmiljöverkets tillsyn

Riksrevisionen avlämnade i juni 2004 rapporten

Arbetsmiljöverkets tillsyn (RIR 2004:14). Revi- sionen har föreslagit att regeringen skall:

-se över målen för arbetsmiljötillsynen,

-förbättra sin uppföljning och utvärdering av tillsynen,

-överväga vad som behövs för att förbättra samverkan mellan Arbetsmiljöverket och Riksförsäkringsverket,

-ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att se över sina mål för tillsynen och förbättra upp- följningen av tillsynsverksamheten,

-ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att ut- veckla metoder för att förbättra urvalet av tillsynsobjekt samt

-ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att för- bättra verksamhetsstatistiken.

Arbetsmiljöverkets tillsyn är en viktig del i re- geringens strävan efter att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö för samtliga arbetstagare. Regeringen anser att det är nödvändigt att se med allvar på kritik som framförs av Riksrevi- sionen. Regeringen kommer därför noggrant att överväga de synpunkter som framförts av revi- sionen i fråga om Arbetsmiljöverkets tillsyn och regeringens styrning och uppföljning av tillsyns- verksamheten. Regeringen kan konstatera att de senaste tio åren har medfört ett flertal föränd- ringar för arbetsmiljötillsynen.

Förändringarna för arbetsmiljötillsynen inne- bär att det behövs dels omfattande utvecklings- insatser, dels tid för att anpassa dessa. Tillsynen måste i detta sammanhang ses som en del i ett arbetsmiljösystem som inkluderar även skydds- ombud och företagshälsovård. Att kartlägga samband mellan olika insatser för arbetsmiljön och effekter på ohälsa och olycksfall är viktigt, och bör därför ges ökad uppmärksamhet.

De åtgärder som krävs för att tillförsäkra att arbetsmiljötillsynen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan uppfylla sin roll i arbetet för en trygg och säker arbetsmiljö kommer att genomföras.

Regeringen avser att överväga målen och åter- rapporteringskraven för Arbetsmiljöverkets till- synsverksamhet. Målen måste på ett relevant och tydligt sätt återspegla vad tillsynsverksamheten förväntas uppnå i såväl kvantitativa som kvalita- tiva termer. Regeringen uppmärksammar här särskilt nödvändigheten av att inte öka målens mätbarhet på bekostnad av deras relevans för en förbättrad arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets åter- rapportering till regeringen skall på ett entydigt sätt klargöra i vilken utsträckning målen upp- nåtts. I samband med att målen för tillsynsverk- samheten övervägs kommer därför samtidigt re-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

geringens krav på Arbetsmiljöverkets verksamhetsrapportering prövas.

Vidare uppmärksammar regeringen Riksrevi- sionens förslag på att stärka uppföljning och ut- värdering av Arbetsmiljöverkets tillsynsverk- samhet. Efter den tid som Riksrevisionens studie avser har ett arbete med att ta fram indikatorer som möjliggör en utvärdering av arbetsmiljötill- synens effekter på arbetsmiljön (jämför budget- propositionen för 2004 och regleringsbrevet för Arbetsmiljöverket för 2004). Detta arbete skall fortsätta och intensifieras.

En fungerande tillsynsverksamhet kräver att Arbetsmiljöverkets interna organisation, rutiner verksamhetsplanering är såväl ändamålsenlig som effektiv i förhållande till de av regeringen uppställda målen. Regeringen anser därför att det är viktigt att Arbetsmiljöverket fortsätter att vi- dareutveckla metoder, rutiner och dokumenta- tion för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av tillsynsverksamheten. Ver- kets regleringsbrev för 2004 innehåller ett upp- drag med detta innehåll. Utöver detta uppdrag anser regeringen att det är angeläget att verket utvecklar sina metoder för urval av tillsynsob- jekt, som tar sin utgångspunkt i risk och väsent- lighet inom arbetsmiljöområdet.

Regeringen kommer att överväga frågor som gäller samverkan mellan Arbetsmiljöverket och Riksförsäkringsverket. I syfte att skapa sig en god uppfattning om sjukskrivningarnas och ar- betsskadornas omfattning vid ett visst arbets- ställe är Riksförsäkringsverkets statistik av stor betydelse. Regeringen kommer att överväga vilka åtgärder som behövs för att vidareutveckla ett statistiskt underlag som kan användas vid urvalet av inspektionsobjekt. De enskilda inspektörer- nas kunskap om arbetsställena är viktig vid valet av inspektionsobjekt. Urvalet av inspektionsob- jekt bygger vidare på bland annat samverkan med skyddsombud och de lokala parterna. Re- geringen anser även att det är viktigt att förstärka detta samarbete.

Även i övrigt kommer regeringen att följa hur Arbetsmiljöverket fortsätter arbetet med att genomföra förbättringar inom de områden som lyfts fram i Riksrevisionens rapport.

Regeringen kommer senast i samband med budgetpropositionen för 2006 att återkomma till riksdagen med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens rapport och vilka resultat som uppnåtts.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4 Verksamhetsområde Arbetsmiljö

4.1Omfattning

Verksamhetsområdet Arbetsmiljö omfattar insat- ser för att förebygga ohälsa och olycksfall i ar- betet samt för en arbetsmiljö som är anpassad till människors olika fysiska och psykiska förutsätt- ningar och är utvecklande för individen.

I verksamhetsområdet ingår Arbetsmiljöver- kets tillsyn och övriga verksamhet samt de delar av Arbetslivsinstitutets forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet som rör arbetsmil- jöfrågor. Vidare ingår bland annat stöd till den regionala skyddsombudsverksamheten och in- satser för att främja uppbyggnad och använ- dande av företagshälsovård. Därtill ingår Arbets- livsinstitutets bidrag till arbetsmarknadens parter för funktionsutbildning, styrelseutbildning och allmänna informationsinsatser inom arbetslivs- området.

De delar av arbetsmiljöarbetet som ingår i strategin för ökad hälsa i arbetslivet, där sam- bandet mellan ohälsa och arbetsmiljö behandlas, redovisas under avsnitt 3.

förändringar samt främja anpassbarhet och rör- lighet på arbetsmarknaden.

4.2.2Resultatindikatorer

De indikatorer för arbetsmiljön som används för att redovisa resultaten inom verksamhetsområ- det är följande:

-Dödsolyckor i arbetet. Källa: Arbetsmiljöverket/Riksförsäkringsverket.

-Antal anmälda arbetsolyckor. Källa: Arbets- miljöverket/Statistiska centralbyrån (AKU) och Eurostat.

-Antal anmälda arbetssjukdomar. Källa: Ar- betsmiljöverket/Statistiska centralbyrån.

-Belastningsskador. Anställda och ohälsa. Källa: Arbetslivsinstitutet och Statistiska centralbyrån.

-Krav/kontroll i arbetet. Andel som dels inte kan koppla tankarna från arbetet när de är lediga, dels har lågt handlingsutrymme. Källa: Arbetsmiljöverket och Arbetslivsin- stitutet.

4.2Mål och resultatindikatorer

4.2.1Mål

Målet för verksamhetsområdet är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, är anpas- sad till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt är utvecklande för indivi- den.

Vidare kan verksamhetsområdet Arbetsmiljö bidra till att uppfylla riktlinje 3 i fråga om EU:s sysselsättningsriktlinjer, nämligen att hantera

Väsentliga källor för att ta fram indikatorer är SCB:s arbetsmiljöstatistik som insamlas vartan- nat år sedan 1989, SCB:s statistik om arbetsorsa- kade besvär som insamlats årligen sedan 1991 samt Arbetsmiljöverkets statistik från rapporte- ringen av arbetsskador (informationssystemet om arbetsskador, ISA).

Sambanden mellan arbetsmiljöinsatser, ar- betsmiljö och ohälsa är komplexa. Dessa sam- band är föremål för en omfattande forskning både nationellt och internationellt. Arbetsmiljön är endast en av många faktorer som påverkar

ohälsan. Störst betydelse för utvecklingen av ar- betsmiljön torde de insatser som görs på arbets- platsen av arbetsgivare och arbetstagare ha. Där- till har de statliga insatserna självklart en kompletterande, men viktig roll.

När det gäller att analysera effekter av myn- digheternas insatser på arbetsmiljöområdet pågår ett arbete inom en arbetsgrupp under den Euro- peiska kommissionen (tillsatt av Senior Labour Inspectors Commitee, SLIC). Detta arbete har tillkommit på svenskt initiativ. Gruppen har re- dovisat resultat som visar på stora svårigheter att länka arbetsmiljöinsatser, exempelvis inspektio- ner, till en objektivt mätbar effekt i form av ex- empelvis minskad sjukfrånvaro. Liknande slut- satser har redovisats i en rapport som tagits fram av det norska forskningsinstitutet SINTEF på uppdrag av norska Arbeidstilsynet och en dansk undersökning som finansierats av Nordiska mi- nisterrådet. En intensifierad forskning på detta område är därför angelägen. Ett större utvärde- ringsarbete kring systematiskt arbetsmiljöarbete pågår vid Arbetslivsinstitutet, liksom ett utvär- deringsprojekt av Arbetsmiljöverkets psykosoci- ala tillsynsmetoder. Ett arbete pågår inom Riks- försäkringsverket för att ta fram indikatorer för arbetsrelaterad sjukfrånvaro.

Det är viktigt att de indikatorer som väljs är relevanta för att undvika felaktiga slutsatser. Det är väsentligt vid tolkningen av resultatet att se till helhetsbilden. Med hänsyn till pågående natio- nellt och internationellt arbete är det lämpligt att nu välja ett fåtal indikatorer som senare kan kompletteras med flera, samt att behålla de an- vända indikatorerna över ett antal år för att kunna jämföra över tid.

4.3Politikens inriktning

Politikens inriktning på arbetsmiljöområdet är att uppnå ett arbetsliv där människor inte slås ut eller drabbas av skador eller ohälsa till följd av arbetet. Arbetslivet skall göra det möjligt för människor att orka arbeta tills de går i ålderspen- sion, och att även därefter leva ett aktivt liv.

Målsättningen måste emellertid sättas högre än så. Grunden för den svenska arbetsmiljöpoli- tiken har i årtionden varit att arbetsmiljön skall betraktas som en helhet som gäller inte bara skydd mot ohälsa och olycksfall, utan också ar- betets uppläggning och dess psykologiska och

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

sociala innehåll. Detta är också innebörden av arbetsmiljölagens bestämmelser. En god arbets- miljö är viktig inte bara för att den enskilde skall garanteras rimliga arbetsförhållanden. Den skall också utformas så att stimulans och möjlighet till utveckling i arbetet gör att de mänskliga resur- serna bättre tas tillvara. Den praktiska tillämp- ningen måste naturligtvis anpassas till de möjlig- heter som finns vid olika typer av arbeten. En sådan inriktning kan förutsättas gynna den lång- siktiga effektiviteten i verksamheterna och där- igenom samhällsekonomin i stort.

Det är viktigt att framför allt uppmärksamma de sämsta arbetsmiljöerna där det finns en påtag- lig risk för olycksfall eller ohälsa. Många av dessa återfinns i kvinnodominerade branscher, till ex- empel inom vården och i privat servicesektor. Även i vissa mansdominerade branscher, till ex- empel bygg- respektive transportbranschen, finns många arbeten med stor risk för ohälsa och olycksfall.

Inriktningen är att förhindra ohälsa, utslag- ning och utestängning från arbetet genom före- byggande åtgärder innan sjukskrivning har blivit ett faktum. Goda arbetsvillkor och möjligheter till utveckling i arbetet för kvinnor och män medverkar till fler människor i arbete samt en ökad tillväxt.

En viktig princip i det förebyggande arbetet är att arbetsmiljöarbetet integreras i verksamhetens planering, ledning och drift. Detta är kärnan i begreppet systematiskt arbetsmiljöarbete. Ar- betsmiljölagen klargör arbetsgivarnas ansvar i detta avseende.

Kunskapsspridning till arbetsplatserna är en viktig målsättning. Ett stöd till det lokala ar- betsmiljöarbetet genom företagshälsovård eller motsvarande resurser är av stor betydelse.

Arbetsmiljötillsynen måste ha kapacitet och förmåga att verka pådrivande för arbetsmiljöar- betet liksom att upprätthålla en norm för vad som kan krävas av arbetsmiljön. Det är viktigt att tillsynen särskilt inriktas på de arbetsplatser som har de sämsta arbetsmiljöerna, och där mo- tivation saknas att självmant förbättra arbets- miljön.

Den lokala samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare är grundläggande för arbetsmiljöar- betet. Skyddsombud och skyddskommittéer är viktiga organ för detta samarbete. På mindre ar- betsställen är de regionala skyddsombudens in- satser av avgörande betydelse. Enligt arbetsmil- jölagen skall arbetsgivare och arbetstagare

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

samverka för att åstadkomma en god arbets- miljö. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om sys- tematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) finns regler om arbetsgivarens skyldighet att ge arbetstagare, skyddsombud och elevskyddsombud möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöar- betet. Skyddsombudens och skyddskommitténs verksamhet är en del av det lokala fackliga arbe- tet. För att åstadkomma ett verkningsfullt lokalt arbetsmiljöarbete är den lokala samverkan och parternas engagemang av största betydelse.

Därtill ställer de komplexa samband som präglar arbetslivsområdet krav på en forskning som kan belysa och förklara dessa samband. Denna forskning måste i hög grad utgå från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Analyser och kun- skapssammanställningar med underlag från flera olika forskningsområden kan bidra till en ökad förståelse kring problemen och därmed till att rätt åtgärder genomförs och att relevanta områ- den för framtida forskningsprioriteringar lyfts fram. Den kunskap som tillförs genom forsk- ningen har också stor betydelse för att möjlig- göra att ny utveckling, både avseende möjlighe- ter och problem, tidigt ska kunna identifieras.

4.4Insatser

Arbetsmiljöinspektörerna ökade antalet tillsyns- besök under 2003 jämfört med 2002, vilket framgår av tabell 4.1. Inriktningen fokuserades mer mot arbetsorganisation och psykosociala frågor. Inspektörerna ställde samtidigt fler krav i inspektionsmeddelanden. Även antalet föreläg- ganden/förbud ökade.

Arbetsmiljöverket utvärderade sin samord- nade tillsyn av s.k. flerdistriktsföretag (exempel- vis nationella kedjor) under 2003. Verket ut- vecklade branschprogram för sitt tillsynsarbete inom bland annat vård, skola och omsorg.

Bestämmelser om systematiskt arbetsmiljöar- bete (SAM) har funnits i omkring tio år i före- skrifter från Arbetsmiljöverket. Systematiskt ar- betsmiljöarbete innebär enligt föreskrifterna bland annat att det skall finnas arbetsmiljöpolicy, rutiner för arbetsmiljöarbetet, arbetstagarnas medverkan i arbetsmiljöarbetet, arbetsmiljö- kompetens, riskbedömning och företagshälso- vård. En tredjedel av alla arbetsmiljökrav som ställs i dag avser systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöinspektörerna ställde betydligt fler krav om systematiskt arbetsmiljöarbete under 2003 än 2002, vilket framgår av tabell 4.1.

Statskontoret har på regeringens uppdrag ut- värderat Arbetsmiljöverkets insatser för att ar- betsgivarna skall införa systematiskt arbetsmiljö- arbete. Uppdraget redovisades i april 2004 i rapporten Systematiskt arbetsmiljöarbete

4.4.1Insatser inom verksamhetsområdet (2004:13). Rapporten kommenteras närmare

Arbetsmiljötillsynen

Den nivåhöjning av Arbetsmiljöverkets anslag som skedde 2001 – 2003 på sammanlagt cirka 100 miljoner kronor i fasta priser innebar en för- stärkning med cirka 130 nya heltidstjänster, varav 97 inspektörer. De nya inspektörerna har internutbildats, vilket initialt har inneburit en belastning av verkets tillsynsresurser.

Tabell 4.1 Tillsynsverksamhet 2002 och 2003

Antal

	2002	2003
Arbetsställebesök	26 200	33 200

- varav inspektioner	17 900	22 600

Krav i inspektionsmeddelanden	30 500	51 000

Förelägganden/förbud	370	440

Krav på systematiskt arbetsmiljöarbete	8 000	13 500

Källa: Arbetsmiljöverket

under avsnitt 4.5.2.

Riksrevisionens rapport Arbetsmiljöverkets tillsyn (RIR 2004:14) redovisas under avsnitt 3.7.

Utredning om arbetsmiljölagen

Regeringen beslutade i juni 2004 att tillkalla en särskild utredare (dir. 2004:91) med uppgift att se över vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen. I översynen skall bland annat utredas behovet av en förbättrad samordning mellan inflytandereg- lerna i medbestämmandelagen och samverkans- reglerna i arbetsmiljölagen.

I enlighet med avsiktsförklaringen skall vidare en översyn av lagstiftningen göras för att utreda hur vissa regler skulle kunna göras dispositiva för att ge möjlighet för arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera vad arbetsgivaren skall göra för att fullgöra sina skyldigheter vad

gäller systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabi- litering. I översynen skall dessutom ingå arbets- miljölagens tillämpning på förskoleverksamhe- ten samt frågor om elevernas inflytande.

Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 1 mars 2006.

Arbetsmiljöfrågor på nordisk och EU-nivå

Nordiska Rådets verksamhet på arbetsmiljöom- rådet omfattar bland annat gemensamma insatser på standardiseringsområdet samt insatser inom arbetsmiljöforskningen, bland annat ifråga om underlag för arbetshygieniska gränsvärden (Nordiska Expertgruppen, NEG).

Arbetsmiljöfrågorna utgör en viktig del av den så kallade sociala dimensionen av den gemen- samma marknaden i EU. Det innebär bland an- nat att principen är att en sämre arbetsmiljö inte får vara ett konkurrensmedel på den gemen- samma marknaden.

Arbetet i EU sker bland annat genom delta- gande i beslutsförfarandet för att få fram gemen- samma regler i form av direktiv. Gemensamma minimiregler om arbetsmiljö finns i EU:s så kal- lade ramdirektiv på arbetsmiljöområdet (rådets direktiv 89/391/EEG) och anslutande särdirek- tiv. Grundläggande hälso- och säkerhetskrav finns också i direktiv på produktområdet, till ex- empel EU:s maskindirektiv.

Samarbetet inom EU sker vidare i en Rådgi- vande kommitté för arbetsmiljöfrågor samt inom ramen för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vidare ingår Europeiska fonden för förbättringar av levnads- och arbetsvillkor, den så kallade Dublinfonden. Kommittén samt styrelserna i arbetsmiljöbyrån och Dublinfonden består av representanter för medlemsstaternas regeringar och arbetsmarknadens parter på nationell nivå.

Sverige gjorde ett inspel inför vårtoppmötet i mars 2004 avseende fullföljandet av Lissabon- strategin. I inspelet lyftes fram behovet av en översyn/modernisering av ramdirektivet.

Kommissionen lade 1994 fram ett direktiv- förslag om så kallad fysikaliska agens, som be- handlade risker på grund av buller, optisk strål- ning, elektromagnetiska fält och mekaniska vibrationer. Sedan det svenska ordförandeskapet 2001 har separata direktiv antagits beträffande mekaniska vibrationer, buller och elektromag- netiska fält. Arbete pågår för närvarande med ett förslag avseende optisk strålning, som är det

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

enda återstående området i kommissionens ur- sprungliga förslag. Arbete pågår också med en revidering av EU:s maskindirektiv (direktiv 89/392/EEG).

Regionala skyddsombud

För arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplat- serna är samverkan mellan parterna, centralt och lokalt av avgörande betydelse. De regionala skyddsombuden utgör en viktig strategisk resurs för bättre arbetsmiljö vid mindre företag.

Totalt 30 miljoner kronor tillfördes den regi- onala skyddsombudsverksamheten genom en tillfällig förstärkning under 2003. Denna perma- nentades under 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 14, avsnitt 8.1). Under 2004 lämnades ett statligt bidrag på drygt 100 miljoner kronor till de re- gionala skyddsombudens verksamhet.

Under 2003 hade 15 av 16 LO-förbund regio- nal skyddsombudsverksamhet. Verksamheten har huvudsakligen inriktats på systematiskt ar- betsmiljöarbete på mindre arbetsplatser. Psykosociala och arbetsorganisatoriska frågor har krävt ökade insatser. Stödet i rehabiliter- ingsfrågor och anpassningsärenden har ökat. Bland insatserna kan nämnas hjälp att bygga upp fungerande skyddsorganisationer, medverkan vid olycksfallsutredningar samt medverkan vid företagsintern utbildning av skyddsombud.

Inom TCO hade 10 av 18 förbund regional skyddsombudsverksamhet under 2003, huvud- sakligen inriktad på skyddsverksamhet vid mindre företag. Inom SACO bedrivs regional skyddsverksamhet i begränsad omfattning.

Företagshälsovården

Företagshälsovårdsutbildning

Riksdagen beviljade 15 miljoner kronor för fö- retagshälsovårdsutbildning för 2003 (prop. 2002/03:1, utg.omr. 14, avsnitt 9.2, bet. 2002/03:AU2, rskr. 2002/03:79). Av beloppet har 7,5 miljoner har förts över till perioden 2004

– 2005.

Antalet deltagare i företagshälsovårdsutbild- ningar ökade från 240 personer under 2001 till 305 personer under 2003.

Arbetslivsinstitutet återupptog utbildningen av beteendevetare för företagshälsovården under

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2001 efter ett längre uppehåll. Vidare har en spridning över landet skett av företagshälso- vårdsutbildningen för att underlätta deltagande. En stark lokal och regional förankring vid de yr- kesmedicinska klinikerna har kunnat uppnås.

Arbetslivsinstitutet påbörjade ett utvecklings- arbete under 2003 i syfte att se över nuvarande utbildnings innehåll och utformning. Institutet kommer tillsammans med branschen att fort- sätta att utveckla och förbättra innehållet i före- tagshälsovårdsutbildningarna genom ett rådgi- vande forum med branschföreningen Föreningen svensk företagshälsovård.

Metodutveckling m.m.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1, utg.omr. 14, avsnitt 4.6.2) att den avsåg ge ett uppdrag till Arbets- miljöverket att, i samråd med Arbetslivsinstitu- tet, genomföra ett program för metodutveckling inom företagshälsovården. Regeringen avsatte 10 miljoner kronor i december 2001 för ändamålet (N2001/11160/ARM). Utvecklingsuppdraget har utförts av Arbetsmiljöverket i samverkan med Arbetslivsinstitutet under 2002 – 2004. För 2004 avsattes härutöver 3 miljoner kronor för metodutveckling och utbildningsinsatser.

Inom ramen för Arbetslivsinstitutets verk- samhet sker en långsiktig kunskaps- och kom- petensuppbyggnad inom arbetsmiljöområdet. Delar av programmet för metodutveckling har avslutats under 2004. När det gäller de resultat som uppnåtts kan följande nämnas:

-Nya former för utbildning av företagshälsovårdspersonal har provats inom Arbetslivsinstitutet. Framför allt har utbildningen av beteendevetare och psy- kologer för tjänstgöring inom företagshäl- sovården utvecklats och förnyats. Bland annat har det utvecklats en tydligare in- riktning inom områdena arbetsorganisa- tion och förebyggande arbetsmiljöarbete.

-En distansmodell har utvecklats vid utbild- ningen av företagsläkare och företagsskö- terskor som gör det möjligt att minska den

lektionsbundna undervisningstiden.

Ett kvalitetsarbete sker inom företagshälsovården. Bland annat har antalet fö- retagshälsovårdsföretag som utnyttjar möjlig- heten till frivillig certifiering ökat. Närmare hälften av branschen (mätt i antal företagshälso-

vårdsanställda) har numera certifikat från ett oberoende organ (tredjepartscertifierad).

Utredning om företagshälsovården

Regeringen beslutade i juni 2003 att tillkalla en särskild utredare (dir. 2003:87) med uppgift att se över vissa frågor som gäller företagshälsovård. Utredningen omfattar frågor om när och hur krav skall kunna ställas på att en arbetsgivare an- litar företagshälsovård. Den skall behandla frå- gan om utbildning av företagshälsovårdsperso- nal, liksom kvalitetssäkring av företagshälsovården. Därtill skall den ta upp samverkan mellan företagshälsovård, landsting- ens sjukvård och försäkringskassan.

Utredaren skall, efter tilläggsdirektiv (dir. 2003:180), redovisa uppdraget senast den 1 december 2004.

Forskning och kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet

Arbetslivsinstitutets uppdrag är att bedriva forskning och kunskapsförmedling om och inom arbetslivet. Forskningen syftar till att be- lysa och förklara viktiga orsakssamband och att i dialog med arbetsplatser utveckla en ökad för- ståelse, hos såväl forskare som praktiker, gäl- lande åtgärder för att skapa en bra arbetsmiljö.

Arbetsmarknadens parter rekvirerade drygt 40 miljoner kronor från Arbetslivsinstitutet för funktionsutbildning, styrelseutbildning och all- männa informationsinsatser inom arbetslivsom- rådet under 2003 (se avsnitt 7.3). Målet är att verksamheten skall leda till förbättringar i ar- betsmiljön. Medlen går till kvalificerade utbild- ningar med inriktning på personer som i sin ar- betsfunktion har rollen som förtroendevald eller motsvarande inom arbetslivs- och arbetsmiljö- området. Kunskapsförmedling har skett genom att experter från Arbetslivsinstitutet medverkar vid delar av dessa utbildningar.

Det internationella forskningssamarbetet har stor betydelse för kunskapsbildning, kvalitet och relevans för Arbetslivsinstitutet. Institutets fors- kare har medverkat vid 58 internationella ex- pertuppdrag under 2003. I många enskilda forskningsprojekt pågår internationell forsk- ningssamverkan, bland annat det som beviljats medel från EU:s femte ramprogram.

I SALTSA, ett gemensamt samarbetsprogram mellan Arbetslivsinstitutet, LO, TCO och SACO för arbetslivsforskning i Europa, formali- seras samarbetet med externa parter. Detta bi- drar till ökad arbetslivsrelevans. Forskningen är till stor del uppdragsbaserad och inriktad på ar- betsmarknad, arbetsorganisation, arbetsmiljö och hälsa samt syftar till snabba, tillämpbara forskningsresultat, hög vetenskaplig kvalitet och relevans. Sju större projekt, varav fyra inom ar- betsmiljö och arbetsorganisation och tre inom arbetsmarknadsområdet, slutrapporterades un- der 2003. I några fall publicerades sammanfatt- ningar.

4.4.2Insatser utanför verksamhetsområdet

Forskning inom området arbetsmiljö bedrivs, förutom av Arbetslivsinstitutet, även av andra aktörer. De viktigaste forskningsutförarna inom området är universitet och högskolor (se ut- giftsområde 16) samt Institutet för psykosocial medicin (IPM) (se utgiftsområde 9). Statens folkhälsoinstitut (se utgiftsområde 9, politikom- råde Folkhälsa) är kunskapscentrum inom folk- hälsoområdet.

Forskningsfinansiering inom området sker i huvudsak via Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) (se utgiftsområde 9, poli- tikområde Forskningspolitik under utgiftsom- råde 16) och Verket för innovationssystem (VINNOVA) (se utgiftsområde 24, politikom- råde Forskningspolitik under utgiftsområde 16).

Betydande forskning liksom utvecklingspro- jekt inom arbetsmiljöområdet bedrivs även av försäkringsbolag och andra privata aktörer. In- satser när det gäller kunskapsförmedling och stöd till utvecklingsarbete genomförs också av parterna på arbetsmarknaden.

Ett förslag till föreskrifter om elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskydds- ombud rapporterades till regeringen i september 2003 (U2003/3550/S). I föreskrifterna som trädde i kraft den 1 juli 2004 förtydligas elev- skyddsombudens roll. Vidare anges huvudman- nens/rektors skyldigheter att informera eleverna om arbetsmiljöarbetet och om deras rätt att delta genom elevskyddsombud. Det finns ett behov av att informera om bestämmelsernas innebörd och stöd till hur man kan arbeta. Skolverket och Ar- betsmiljöverket utarbetar en webbhandbok om

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

hur man kan arbeta med arbetsmiljöfrågor i skolan. Under hösten 2004 anordnar Skolverket och Myndigheten för skolutveckling tillsam- mans med andra myndigheter en konferens,

Tillsammans för en bra arbetsmiljö i skolan, där bland annat Skolverkets föreskrifter och webb- handboken kommer att presenteras (se utgifts- område 16).

4.5Resultatbedömning

4.5.1Resultat

En omfattande forskning visar att föränd- ringar i arbetssituationen, framför allt ökad ar- betsbörda och stress, ofta i förening med mins- kat eget handlingsutrymme och oklar ledning och arbetsorganisation, har samband med de se- naste årens ökade sjukskrivningar. Detta framgår bland annat av rapporterna Den höga sjukfrån- varon – sanning och konsekvens (Statens Folkhäl- soinstitut 2004) och Ute och inne i svenskt ar- betsliv, Forskare analyserar och spekulerar om trender i svenskt arbetsliv (Arbetslivsinstitutet 2003). Att mera exakt ange hur stor roll arbets- miljön spelar i förhållande till andra faktorer är knappast möjligt. Det är likaledes svårt – även med omfattande forskningsinsatser – att annat än indikativt ange resultatet av enskilda insatser för att förbättra arbetsmiljön.

De indikatorer som rör fysisk arbetsmiljö pe- kar på att det skett förbättringar under flera de- cennier. Indikatorer inom det psykosociala om- rådet pekar i stället på försämringar under det senaste decenniet. Fortfarande är dock belast- ningsskador en dominerande orsak till ohälsa på grund av arbetsmiljön. Såväl belastningsskador som psykosociala skador är vanliga i kvinnodo- minerade branscher, framför allt inom vård, skola och omsorg.

Statistiska centralbyråns arbetsmiljö- och ar- betsbesvärsundersökningar innehåller flera upp- gifter som visar på ett liknande mönster, det vill säga att stressen på de svenska arbetsplatserna ökat under senare år, såväl vad gäller belastningar i sig som reaktioner på dem av olika slag. Ut-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

märkande tycks vara att kontrollen över arbets- takten minskat. Mest påtagligt minskar den inom den kommunala sektorn. Det innebär också att kontrollen över arbetstakten minskar mer på typiskt kvinnliga arbetsplatser än för ty- piskt manliga. Ökade svårigheter i arbetet och bristande handlingsutrymme tycks hänga sam- man. Analyser visar att det är grupper med lågt handlingsutrymme som med tiden blir allt mer missnöjda med sina arbeten och som också i allt större utsträckning upplever svårigheter i arbe- tet.

En beskrivning av det senaste decenniets ökande ohälsa i arbetslivet, liksom av de särskilda åtgärder som vidtagits för att möta den, ges i ka- pitel 3.

Diagram 4.1 Dödsfall i arbetet, 1988 – 2003

Antal arbetstagare

120
												Män
100
												Kvinnor
80
60
40
20
0
88	89	90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA och RFV.

Antalet dödsfall i arbetet i Sverige ligger på en internationellt låg nivå, cirka 50 stycken per år. År 1994 utgjorde ett undantag, då närmare 150 personer av dem som förolyckades då fartyget Estonia förliste var på tjänsteresa.

Antalet män som har förolyckats i arbetet har dock ökat under senare år. År 2000 avled 40 män i arbetet, vilket kan jämföras med 47 män under 2003. Antalet kvinnor är i stort oförändrat.

Ungefär hälften av dödsfallen är fordons- olyckor. Andra stora grupper av dödsfallen är maskin- respektive fallolyckor. Äldre personer är överrepresenterade vad gäller dödsfall jämfört med arbetsolyckor generellt.

I slutet av 1950-talet var antalet dödsfall per år cirka 400 och ett decennium senare cirka 300. I slutet av 1970-talet dog cirka 200 i arbetet, i slu- tet av 1980-talet cirka 100 och tio år senare cirka 50.

Diagram 4.2 Anmälda arbetsolyckor i Sverige 1988 – 2003

Antal per tusen förvärvsarbetande

40
35												Män
30												Kvinnor
30
25
20
15
10
5
0
88	89	90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA, SCB/AKU.

Under 2003 anmäldes 32 700 arbetsolycksfall med sjukfrånvaro. Av dessa avsåg 38 procent kvinnor och 62 procent män. Totalt har arbets- olycksfallen minskat kraftigt under de senaste 20 åren från en nivå på cirka 100 000 fall per år. Ef- ter ett par års ökning, har antalet minskat, både för kvinnor och män, mellan 2002 och 2003. Det har under alla år varit fler män som drabbas av arbetsolyckor än kvinnor.

Olycksfall som lett till mer än 14 dagars från- varo från arbetet har emellertid sedan 1997 ökat med 50 procent för både kvinnor och män. De viktigaste olycksorsakerna för kvinnor är över- belastning, fallolyckor och våld. För män är dessa fallolyckor, överbelastning och maskin- olyckor.

Diagram 4.3 Anmälda arbetsolyckor med mer än tre sjukda- gar inom EU 15, 1997 - 2001

Antal per 100 000 sysselsatta inom nio gemensamma branscher

6 000
5 000
4 000			Män EU
4 000			Kvinnor EU
			Kvinnor EU
			Män Sv
3 000			Kvinnor Sv
2 000
1 000
0
97	98	99	00	01
Källa: Eurostat

Diagram 4.3 visar att antalet anmälda olycksfall med mer än tre sjukdagar i Sverige, inom nio gemensamma branscher, ligger lågt, både för kvinnor och män, jämfört med de 15 länder som ingick i EU före den 1 maj 2004. Relevant stati- stik saknas för de tio nya medlemsländerna.

Det kan för män konstateras att i motsats till genomsnittet i Europa så ökar i Sverige antalet olycksfall med mer än tre sjukdagar i förhållande till antalet anställda under senare år. För svenska kvinnor ökade olycksfallen från 1997, men ver- kar ha stabiliserats sedan 2000. Särskilt stor har ökningen varit för allvarligare olycksfall med längre sjukskrivningstid. Antalet olycksfall för kvinnor i EU är dock i stort sett oförändrad från 1997.

Diagram 4.4 Anmälda arbetssjukdomar 1988 – 2003

Antal per tusen förvärvsarbetande; arbetstagare och egenföretagare

20
18												Kvinnor
												Kvinnor
16												Män
14												Män
14
12
10
8
6
4
2
0
88	89	90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA, SCB/AKU.

Diagram 4.4 visar en tydlig uppgång i antalet anmälningar av arbetssjukdomar från 1997 och framåt. Ökningen är störst för kvinnor. Under 2003 anmäldes 26 000 arbetssjukdomar. Av dessa avsåg 55 procent kvinnor och 45 procent män.

De vanligaste arbetssjukdomarna för kvinnor beror på belastningsfaktorer, följda av organisa- toriska eller sociala faktorer. De vanligaste ar- betssjukdomarna för män beror också på belast- ningsfaktorer, men är följda av buller.

Den tillgängliga statistiken över arbetssjuk- domar bygger på de anmälningar som kommer in. Den svenska lagstiftningen bygger på ett ge- nerellt arbetsskadebegrepp utan hänvisning till några speciellt i förväg utvalda sjukdomar. Att för enskilda fall bestämma om en anmäld skada

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

skall anses orsakad av arbetet är en uppgift för rättspraxis.

Under åren har praxis i denna tillämpning för- ändrats. Incitamentet att anmäla sin skada påver- kas givetvis i hög grad av hur man bedömer för- utsättningarna att få ersättning för sina skador. Svårigheter att få ersättning för skador som upp- stått till följd av psykosociala faktorer, exempel- vis stress och mobbning, kan innebära att det trots ökningen ändå finns en underrapportering till systemet. Detta skulle då främst beröra kvin- nor eftersom dessa i högre grad än män drabbas av arbetsskador som beror på psykosociala fak- torer.

Diagrammet 4.4 visar på kraftiga svängningar över åren. Dessa svängningar kan till viss del förklaras av hur försäkringen på varierande sätt hanterat arbetssjukligheten över tid. Upp- och nedgångarna under 1992 och 1993 återspeglar de förändringar i försäkringsvillkoren som infördes dessa år. Den uppstramning av regelverket som infördes 1993 föregicks av en massiv informa- tionskampanj, vilket var en trolig anledning till kraftigt ökade antalet anmälningar.

Diagram 4.5 Anställda och ohälsa, kvinnor, 1988 - 2002
Procent
60
50
40
				Ofta trött
30				Värk skuldror, axlar
30				Besvär med sömnen
				Besvär med sömnen
				Ängslan, oro
20
10
0
88	89	94	95	96	97	98	99	00	01	02

Källa: SCB/ULF och Arbetslivsinstitutet

Diagrammen 4.5 och 4.6 ger en bild av upplevel- sen av belastningsskadorna i arbetslivet. Som framgår av diagrammen finns stora skillnader mellan kvinnor (diagram 4.5) och män (diagram 4.6), där kvinnor i högre utsträckning anger upplevda besvär för samtliga variabler.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14
Diagram 4.6 Anställda och ohälsa, män, 1988 - 2002
Procent
60
			Ofta trött
50			Värk skuldror, axlar
50
			Besvär med sömnen
40			Ängslan, oro
40
30
20
10
0
88	89	94	95	96	97	98	99	00	01	02

Källa: SCB/ULF och Arbetslivsinstitutet

Under 2001 sker ett trendbrott i de tidigare upp- åtgående kurvorna som beskriver upplevelse av trötthet, ängslan oro och besvär med sömnen. Den minskning som sker är kraftigare för män än för kvinnor. För kvinnor har de upplevda problemen med värk i skuldror, nacke och axlar ökat något medan problemen i dessa avseenden har minskat för män.

I diagrammen framskymtar ett visst kon- junkturellt förlopp med en tendens till avmatt- ning, dels i början av 1990-talet, dels runt år 2000. Även om man nu kan se ett visst trend- brott så ökade besvären för kvinnor när det gäller trötthet, ängslan, oro samt sömnbesvär mellan 1988 och 2002. För männen ökade besvä- ren från 1988 på en något lägre nivå fram till 2001, men minskade igen mellan 2001 och 2002.

Diagram 4.7 Andel som dels inte kan koppla tankarna från arbetet när de är lediga, dels har lågt handlingsutrymme, 1989 - 2002

Procent beräknat på samtliga respektive år

9
8		Kvinnor
8
7		Män
7
6
5
4
3
2
1
0
1989	1991	1993	1995	1997	1999	2001	2003
Källa: Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutet

Kombinationen av hög belastning och låg kon- troll anses som en riskfaktor för ohälsa. I dia- gram 4.7 har dessa båda dimensioner kombine-

rats med varandra, det vill säga handlingsutrymme (mätt som den minst gynn- samma positionen i index) och påfrestande ar- betssituation (mätt som svårigheter att åtmin- stone någon gång i veckan inte kunna koppla tankarna från arbetet när man är ledig). Index för (egen) kontroll är bildat från fyra olika frågor ur arbetsmiljöundersökningen, vilka mäter olika aspekter på egenkontroll.

Diagram 4.7 visar att andelen med sådana ogynnsamma kombinationer har ökat påtagligt över åren. Som framgår av diagrammet återfinns en större andel kvinnor än män bland dem med ogynnsamma kombinationer. Diagrammet visar dock att kurvorna för kvinnor och män under de senaste åren har närmat sig varandra.

Resurser

Kostnaderna för verksamhetsområdet uppgick till drygt 1,1 miljarder kronor under 2003. Cirka 45 procent avsåg arbetsmiljötillsynen och cirka 25 procent forskning och utveckling. Drygt 20 procent kan kopplas till information, utbildning och kunskapsspridning. Cirka 10 procent kan knytas till den regionala skyddsombudsverk- samheten.

Verksamheten finns inte kostnadsredovisad för 2002, vilket omöjliggör en jämförelse mellan åren. Däremot var tidigare arbetsmiljötillsynens och den regionala skyddsombudsverksamhetens andel lägre 2002 än 2003 som en följd av rege- ringens satsningar på tillsyn och skyddsombuds- verksamhet under 2003.

Arbetslivsinstitutets verksamhet kommer först i budgetpropositionen för 2006 att kunna redovisas under nuvarande verksamhetsområ- desuppdelning. Kostnader som avser arbetslivs- forskningens uppdelning under verksamhetsom- rådena Arbetsmiljö och Arbetsrätt har därför skattats.

4.5.2Analys och slutsatser

Regeringen anser att utvecklingen delvis pekar på att måluppfyllelsen för verksamhetsområdet utvecklas i positiv riktning. Den fysiska arbets- miljön är vid en internationell jämförelse god. Antalet arbetsolyckor med fler än tre sjukdagar i nio gemensamma branscher är fortfarande be- tydligt lägre än i EU.

När det gäller självskattade upplevelser av faktorer med koppling till psykisk belastning i arbetslivet (se diagram 4.5 – 4.7) kan skönjas en viss förbättring i statistiken. Det är för tidigt att bedöma om dessa förbättringar innebär ett trendbrott och är kopplade till reella förbätt- ringar i arbetsmiljön. Orsaker till förbättring- arna kan vara flera:

-Ökad medvetenhet och kunskap om pro- blemen och åtgärder som resultat av den ökade uppmärksamhet som getts till om- rådet.

-Förbättrad tillsyn inom området.

-Utsortering genom att individer som upp- levt stora besvär slagits ut från arbetslivet.

-Ökad förmåga hos individen att hantera nya krav och påfrestningar i arbetslivet. Någon form av adaptionsprocess har ägt rum.

-En kärv arbetsmarknad gör att problemen

”skjuts undan”.

Det behövs forskning och kvalificerade analy- ser för att få en bättre kunskap om vilken eller vilka förklaringar som ligger bakom förändringar när det gäller upplevelsen av psykisk belastning i arbetslivet. En ökad kunskap kan kanske ge ett svar på hur statens insatser påverkar utveck- lingen.

När det gäller de insatser som behövs för att nå en bättre måluppfyllelse kan följande sägas:

Regeringen anser att en ökad kunskap och förståelse för de komplexa sambanden mellan arbetsmiljö och hälsa är viktig för att uppnå en positiv utveckling för ökad hälsa. Det är också helt avgörande att denna kunskap förmedlas och kommer till praktisk tillämpning på arbetsplat- serna. Samtidigt som det finns ett behov av forskning inom nya eller delvis nya områden så finns många av de gamla problemen inom ar- betsmiljöområdet kvar. Detta ställer krav på en arbetsmiljöforskning som inbegriper både gamla och nya områden.

Det lokala arbetet på arbetsplatserna i sam- verkan mellan arbetsmarknadens parter är av grundläggande betydelse för arbetsmiljöarbetet. För såväl privata som offentliga arbetsgivare som ser personalens kompetens som en viktig inve- stering och som bedriver en långsiktig planering av verksamheten är en god arbetsmiljö ett starkt egenintresse. Styrkan av dessa incitament kan skifta mellan olika branscher och delar av ar- betsmarknaden liksom mellan olika arbetsgivare.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Det behövs en väl fungerande tillsyn med hänsyn till framför allt de arbetsplatser som har den sämsta arbetsmiljön. Det är viktigt att tillsy- nens effekter utvärderas, bland annat med hän- syn till metoder och strategi. Härvid måste re- sultat från svensk och internationell forskning beaktas.

De iakttagelser som redovisats i Statskonto- rets rapport Systematiskt arbetsmiljöarbete

(2004:13) är en utgångspunkt i det fortsatta ar- betet för att förbättra de insatser som gäller ar- betsgivarnas systematiska arbetsmiljöarbete. Statskontoret föreslår en renodling av reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete, alternativt införande av utbildningsinsatser, stöd från extern kompetens eller certifiering för att särskilt mindre företag skall kunna leva upp till kraven. En renodling av reglerna bör, enligt Statskonto- ret, kombineras med möjlighet för arbetsmark- nadens parter att avtala om kravnivåer, utan att nu gällande mål och ambitioner för arbetsmiljön överges. Statskontoret föreslår vidare att effek- terna av systematiskt arbetsmiljöarbete bör bli föremål för en noggrann utvärdering. Statskon- toret anser inte att tillsyn på enskilda arbetsstäl- len bör användas som huvudsakligt medel för genomförande av systematiskt arbetsmiljöarbete.

Regeringen kommer att, efter samråd med Arbetsmiljöverket, överväga vilka åtgärder som rapporten kan ge anledning till. Vissa av Stats- kontorets förslag har samband med pågående ut- redningar. Sålunda behandlar översynen av vissa delar av arbetsmiljölagen (dir. 2004:91) parternas möjlighet att avtala om arbetsmiljökrav. Frågan om anlitande av extern kompetens har samband med översynen av vissa frågor rörande företags- hälsovården (dir. 2003:87). När det gäller frågan om utvärdering av systematiskt arbetsmiljöar- bete har detta anknytning till vad som sagts om utvärderingsfrågor i avsnitt 3.7 med anledning av Riksrevisionens rapport Arbetsmiljöverkets tillsyn

(RIR 2004:14).

Inriktning på åtgärder med anledning av denna rapport beskrivs i nyss nämnda avsnitt.

Tillgång till företagshälsovård eller motsva- rande resurser är viktig främst för att tillgodose arbetsplatsernas behov av kunskaper och sak- kunnig hjälp i arbetsmiljö- och rehabiliteringsar- betet. Med hänsyn till ohälsoutvecklingen finns ett ökat behov av en kompetent resurs i det fö- rebyggande och rehabiliterande arbetet med bred tillgänglighet och förtroende på både arbetsgi- var- och arbetstagarsidan. Ställningstagande till

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

dessa frågor kan ske först under 2005 på grund- val av de förslag som redovisats av den särskilda utredare som regeringen tillsatt med uppgift att utreda vissa frågor som gäller företagshälsovård (se avsnitt 4.4.1).

På den enskilda arbetsplatsen spelar skydds- ombuden en viktig roll. De regionala skyddsom-

buden kan medverka till att utveckla arbetsmiljö- arbetet vid de mindre företagen. Det offentliga bidraget kompletterar i dag både fackliga medel och den arbetstid som arbetsgivarna upplåter till skyddsombudsarbete.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

5 Verksamhetsområde Arbetsrätt

5.1Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar de arbetsrättsliga frågorna, utom den del som avser statlig arbets- rätt (se politikområdet Statliga arbetsgivarfrågor inom utgiftsområde 2).

På politikområdesnivå (avsnitten 3.5.1 och 3.6.2) redovisas arbetsrättsliga insatser och för- slag såväl på nationell, som EU-nivå. På verk- samhetsområdesnivå (avsnitt 5) redovisas bland annat diskriminering på grund av sexuell lägg- ning och homofobi i arbetslivet, liksom kun- skaps- och kompetensläget inom den arbets- rättsliga forskningen.

Verksamheterna vid Arbetsdomstolen, Sta- tens nämnd för arbetstagares uppfinningar och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) redovisas på an- slagsnivå, under avsnitten 7.4, 7.5 och 7.7.

5.2Mål och resultatindikatorer

5.2.1Mål

Målet för verksamhetsområdet är en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivar- nas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. I målet ligger bland annat att det både för kvin- nor och män skall vara möjligt att kunna förena arbetsliv och privatliv under alla faser av livet och med hänsyn till den enskildes förutsättningar.

Ett väl balanserat och förutsägbart arbets- rättsligt system är även en viktig delförutsättning för en hållbar tillväxt och full sysselsättning.

Arbetsmarknadens parter skall ha möjlighet att göra anpassningar av gällande regler genom avtal där det är lämpligt. På detta sätt kan regel- verket anpassas till de skiftande förutsättningar som råder inom olika delar av näringslivet.

Regeringen anser att den svenska målsätt- ningen inom verksamhetsområdet Arbetsrätt lig- ger väl i linje med EU:s sysselsättningsriktlinjer. Enligt riktlinje 3 skall medlemsstaterna hantera förändringar samt främja anpassbarhet och rör- lighet på arbetsmarknaden. Enligt riktlinje 5 skall medlemsstaterna öka utbudet av arbetskraft och främja ett aktivt åldrande.

5.2.2Resultatindikatorer

I december 2003 redovisade en extern konsult förslag på möjliga indikatorer på arbetsrättens område (N2003/4036/ARM). Konsulten be- dömde att Regeringskansliet, innan arbetet fort- sätter, borde ta ställning till om det finns behov av och intresse för indikatorer relaterade till ef- fekterna av arbetsrätten, samt i vilket syfte dessa skulle användas. Arbetsrätten handlar i stor ut- sträckning om vilka rättigheter och skyldigheter arbetsgivare och arbetstagare har gentemot va- randra. Hur väl mål inom detta område uppnås är generellt sett svårt att bedöma genom resul- tatindikatorer.

Regeringens bedömning är, mot denna bak- grund, att det inte är lämpligt att generellt an- vända sig av resultatindikatorer på arbetsrättens område. Detta hindrar emellertid inte att sådana indikatorer används inom vissa delområden av arbetsrättsområdet, såsom när det gäller effek- terna av regleringen rörande tidsbegränsade an-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ställningar. Hur arbetsrätten fungerar och hur den påverkar samhället ur olika perspektiv följs i övrigt bland annat inom den arbetsrättsliga forskningen.

Regeringen har noterat arbetsmarknadsut- skottets önskemål i betänkandet 2003/04:AU1 som innebär att några av verksamhetsområdena under politikområdet Arbetslivspolitik borde kunna relateras till kostnader på statsbudgeten. Det gäller till exempel verksamhetsområdet Ar- betsrätt. Detta har skett i anslutning till ett reso- nemang om vikten av att målen är sådana att det är meningsfullt att ställa dem mot kostnaderna på området.

Regeringen har inte funnit det meningsfullt att sätta ett särskilt mål för Arbetsdomstolens verksamhet, som står för den största delen av kostnaderna inom verksamhetsområdet. Rege- ringen anser trots detta att det är av värde att re- dovisa insatser och resultat inom arbetsrättens område.

Följande indikatorer presenteras inom arbets- rättens område som ett led i att integrera resul- tatet av EU:s sysselsättningsriktlinjer i budget- propositionen för 2005:

-Veckoarbetstid.

-Atypisk sysselsättning.

-Deltidsarbete.

-Ofrivilligt deltidsarbete.

-Tidsbegränsad anställning.

-Ofrivilligt tidsbegränsad anställning.

Statistiska centralbyråns arbetskraftsunder- sökning (AKU) är källan till samtliga indikato- rer.

5.3Politikens inriktning

Arbetsrätten är en betydelsefull del av arbets- livspolitiken. Det är viktigt att genom den ar- betsrättsliga lagstiftningen skapa en stabil grund för förhållandena på arbetsmarknaden på ett sätt som tillgodoser både arbetstagarens och arbets- givarens skiftande behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Vid utformningen av arbetsrät- ten måste hänsyn även tas till de nya former för verksamhetsstrukturer och arbetsorganisation som utvecklas samt arbetslivets internationali- sering.

Mot denna bakgrund är det viktigt att värna den arbetsrättsliga forskningen samt följa och

analysera de snabba förändringarna på arbets- marknaden.

Ett viktigt komplement till lagstiftning är av- tal mellan arbetsmarknadens parter. Det arbets- rättsliga regelverket syftar därför även till att vara ett stöd och en ram för arbetsmarknadens parter, så att en utveckling av arbetsrätten även kan ske genom kollektivavtal.

Regeringen anser vidare att arbetstidens längd och förläggning har betydelse för människors möjlighet att planera sin tid, för möjligheten att kombinera arbetslivet och livet i övrigt samt för arbetsgivarnas möjlighet att organisera och pla- nera verksamheten. Inte minst är möjligheten att kunna påverka sin arbetstid viktig för männi- skors hälsa och välbefinnande.

Det är vidare varje människas rätt att inte bli utsatt för diskriminering och kränkande bemö- tande i arbetslivet eller i samhällslivet i övrigt. Under 2001 lades inriktningen för arbetet med att förebygga och motverka diskriminering fast i regeringens handlingsplan mot rasism, främ- lingsfientlighet, homofobi och diskriminering (skr. 2000/2001:59). I regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter (skr. 2001/02:83), som lades fram i januari 2002, tyd- liggjordes ombudsmännens roll i arbetet med de mänskliga rättigheterna.

5.4Insatser

5.4.1Insatser inom verksamhetsområdet

Webbportalen Forum för arbetsrättslig forskning, som Arbetslivsinstitutet introducerade 2003, har under året byggts ut. Under 2004 kommer Ar- betslivsinstitutet att publicera resultaten från två stora internationella forskningsprojekt, vilka ge- nomförts i samverkan med arbetsrättsforskare från övriga Europa. Resultatet består av dels en kommentar till de arbetsrättsliga delarna av EU:s stadga för de grundläggande rättigheterna, dels en rättsjämförande framställning där föränd- ringar i kollektivavtalssystemet analyseras.

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) utövar till- syn över lagen (1999:133) om förbud mot dis- kriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Den 1 juli 2003 gjordes en del änd- ringar i denna lag. Ändringarna innebär bland annat

att trakasserier som har samband med sexuell läggning definieras som diskriminering. Vidare gäller lagen även när en arbetsgivare beslutar om eller vidtar åtgärder som rör yrkespraktik, ut- bildning eller yrkesvägledning.

Förutom insatser med anledning av enskilda anmälningar består en omfattande del av HomO:s verksamhet av utbildnings- och infor- mationsinsatser för att motverka homofobi, fö- rebygga diskriminering och förbättra kunska- perna om hur man kan förhindra diskriminering och om hur den som drabbats kan få upprättelse. Under 2003 aktualiserade HomO frågor som rör likabehandling oavsett sexuell läggning inom många organisationer och myndigheter, såsom fackförbund, försvaret, Svenska kyrkan, rättsvä- sendet, universitet och högskolor. HomO med flera arrangerade hösten 2003 den första svenska konferensen om sexuell läggning och arbetslivs- frågor.

5.4.2Insatser utanför verksamhetsområdet

Åtgärder som rör diskriminering utanför verk- samhetsområdet vidtas framför allt av Om- budsmannen mot etnisk diskriminering (DO) (utgiftsområde 8), Handikappombudsmannen (utgiftsområde 9) och Jämställdhetsombuds- mannen (utgiftsområde 14).

Det europeiska gemenskapsinitiativet Equal syftar till att främja nya metoder för att mot- verka all slags diskriminering och ojämlikhet i anknytning till arbetsmarknaden genom trans- nationellt samarbete. HomO ingår i Equalpro- grammets svenska övervakningskommitté.

Mot bakgrund av ett uppdrag från regeringen presenterade Arbetslivsinstitutet hösten 2003 den största enkätundersökningen om villkoren för homo- och bisexuella som gjorts i svenskt arbetsliv, Arbetsvillkor och utsatthet. Studien har kompletterats med djupintervjuer av Karlstads universitet som presenteras i rapporten Homo- sexuellas villkor i arbetslivet. Diskriminering och kränkningar av homo- och bisexuella på arbets- platserna är enligt forskningsrapporterna inte ovanliga företeelser.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i samråd med HomO med flera upprättat en handlingsplan för att motverka diskriminering bland annat på grund av sexuell läggning i arbetsförmedlingar- nas verksamhet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Nämnden för offentlig upphandling fick i uppdrag att göra en utvärdering av hur och i vil- ken omfattning antidiskrimineringsklausuler an- vänds i upphandlingskontrakt. En slutrapport redovisades den 1 juli 2004. Av rapporten fram- går att det endast är ett fåtal myndigheter som använder antidiskrimineringsklausuler. Många myndigheter upplever svårigheter med att an- vända klausulerna. Svårigheterna gäller uppfölj- ningen av att klausulerna efterlevs, samt brist på kompetens och resurser. Mot den bakgrunden avser regeringen att ge Nämnden för offentlig upphandling i uppdrag att genomföra informa- tionsinsatser avseende antidiskrimineringsklau- suler.

5.5Resultatbedömning

5.5.1Resultat

Inom arbetsrätten är det komplicerat att ge- nom indikatorer påvisa huruvida spelreglerna på det arbetsrättsliga området fungerar. Däremot kan de indikatorer som ingår i riktlinjerna 3 och 5 i Sveriges handlingsplan för sysselsättning 2003 ge en indikation på hur exempelvis enligt lag och avtal möjliga anställningsformer utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Tillgängliga indikato- rer har arbetstagarnas situation som utgångs- punkt.

Diagram 5.1 Veckoarbetstid, 2003

Vanligen arbetad tid i timmar

50,0
45,0	Faktisk arbetad tid för personer i arbete
45,0	Vanligen arbetad tid för heltidsarbetande
	Vanligen arbetad tid för heltidsarbetande
40,0
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
Kvinnor	Män	Totalt
Källa: AKU/SCB.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Den faktiskt arbetade tiden för personer i arbete är betydligt högre för män än för kvinnor, vilket framgår av diagram 5.1. Den vanligt arbetade ti- den för heltidsarbetande är dock endast margi- nellt högre för män än för kvinnor.

Under 2003 uppgick den faktiskt arbetade ti- den per vecka till i genomsnitt 33 timmar för kvinnor och 39 timmar för män. Faktiskt arbe- tad tid räknas bland sysselsatta som inte är från- varande, utan befinner sig på jobbet. Den fak- tiskt arbetade tiden är den tid de arbetade under SCB:s mätvecka, oavsett vad deras vanligen ar- betade tid är. I gruppen ingår både heltids- och deltidsanställda.

Den vanligen arbetade tiden per vecka för heltidsarbetande uppgick 2003 till drygt 40 tim- mar för både kvinnor och män. Vanligen arbetad tid avser den tid som heltidsarbetande personer (mer än 34 timmar) uppger att de arbetar en ”vanlig” vecka.

Diagram 5.2 Atypisk sysselsättning 1997, 2001- 2003

Procent av det totala antalet anställda

60%
	Kvinnor
50%	Män
50%
	Totalt
40%
30%
20%
10%
0%
97	01	02	03

Källa: AKU

Diagram 5.3 Deltidsarbete, 1997, 2001 - 2003

Andel deltidsarbetande i procent av samtliga anställda

50%
45%	Kvinnor
45%	Män
	Män
40%	Totalt
	Totalt
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
97	01	02	03
Källa: AKU

Det är betydligt vanligare att kvinnor deltidsar- betar än män. Ungefär 40 procent av alla kvinnor arbetar deltid mot cirka 10 procent av männen.

Samtidigt ägnar kvinnor mer tid åt obetalt ar- bete i hemmet. Summan av betalt och obetalt ar- bete skiljer sig inte åt mellan könen enligt stu- dien Tid för vardagsliv (SCB, 2003).

Andelen deltidsarbetande kvinnor har minskat något sedan 1997, även om minskningen har stannat av från 2001. Under de senaste åtta åren har andelen deltidsarbetande män ökat något. Totalt arbetar ungefär var fjärde person deltid.

Tabell 5.1 Ofrivillig deltid, 2002 - 2003

Antal anställda som ofrivilligt arbetar deltid i procent av samtliga del- tidsarbetande

År Kvinnor Män Totalt

2002	33,2	37,4	35,0
2003	31,4	35,4	33,0

Källa: AKU.

Det är betydligt vanligare att kvinnor arbetar i så kallade atypiska anställningar – deltidsanställning respektive tidsbegränsad anställning – än män. Ungefär hälften av kvinnorna och en femtedel av männen är anställda i så kallade atypiska anställ- ningar.

Som framgår av diagram 5.2 minskade andelen atypiska arbeten med ett par procent för kvinnor mellan 1997 och 2001. Därefter var situationen i stort oförändrad mellan 2001 och 2002. Andelen atypiska arbeten ökade något mer för män än för kvinnor mellan 2002 och 2003.

Män arbetar i högre grad än kvinnor ofrivillig deltid. Knappt var tredje deltidsarbetande kvinna och drygt var tredje deltidsarbetande man arbe- tade ofrivillig deltid under 2003, vilket var en minskning för både kvinnor och män jämfört med 2002.

Tabell 5.2 Tidsbegränsad anställning, 2002 - 2003

Antal anställda som har tidsbegränsad anställning i procent av samt- liga anställda

År Kvinnor Män Totalt

2002	17,1	12,3	14,8
2003	17,0	12,3	14,7

Källa: AKU.

Kvinnor har i högre omfattning tidsbegränsade anställningar än män. Ungefär var sjätte anställd kvinna, men endast var åttonde anställd man, hade en tidsbegränsad anställning under 2002 re- spektive 2003.

Tabell 5.3 Anställda med ofrivillig tidsbegränsad anställ- ning, 2002

Antal anställda som ofrivilligt arbetar i tidsbegränsad anställning i procent av samtliga med tidsbegränsad anställning

Kvinnor	Män	Totalt
28,0	28,8	28,3

Källa: AKU.

Andelen kvinnor med ofrivillig tidsbegränsad anställning är ungefär lika hög som för män. Drygt var fjärde arbetstagare med tidsbegränsad anställning uppgav att den var ofrivillig under 2002. Jämförande siffror saknas bakåt i tiden.

Vidare kan regeringen konstatera att frågor som rör homo- och bisexuellas rättigheter har fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren.

Det är dock svårt att mäta diskrimineringens omfattning och utveckling. Speciellt för denna diskrimineringsgrund är dessutom att en männi- skas sexuella läggning inte märks om hon eller han inte själv ger uttryck för den på något sätt. Flera undersökningar visar dock att diskrimine- ring på grund av sexuell läggning och fördomar mot homo- och bisexuella inte är ovanligt. En undersökning som Arbetslivsinstitutet har gjort tillsammans med projekten Normgivande mång- fald och Homo- och bisexuella i omsorgen visar att hälften av de tillfrågade homo- och bisexuella i arbetslivet anser att det finns fördomar bland arbetskamraterna. Mer än var fjärde har valt att inte alls vara öppen med sin sexuella läggning på sin arbetsplats.

Genom HomO:s utbildnings-, informations- och opinionsbildande verksamhet har många fler aktörer kommit i beröring med frågan om hur rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning skall kunna säkerställas.

HomO:s myndighetsspecifika verksamhet och frågor som rör diskriminering på grund av

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

sexuell läggning inom övriga områden redovisas under avsnitt 7.7.

Resurser

Kostnaderna under verksamhetsområdet upp- gick till cirka 25 miljoner kronor för 2003. Ar- betsdomstolens verksamhet utgjorde knappt 95 procent av kostnaderna. Forskning och utveck- ling samt kunskapsspridning inom det arbets- rättsliga området avsåg drygt 5 procent. Verk- samheten har inte kostnadsredovisats under 2002, vilket försvårar en jämförelse.

Arbetslivsinstitutets verksamhet kommer först i budgetpropositionen för 2006 att kunna redovisas under nuvarande verksamhetsområ- desuppdelning. Kostnader som avser arbetslivs- forskningens uppdelning inom verksamhetsom- rådena Arbetsmiljö respektive Arbetsrätt har därför skattats.

5.5.2Analys och slutsatser

Den arbetsrättsliga lagstiftningen reglerar i stor utsträckning rättigheter och skyldigheter för ar- betsmarknadens aktörer.

En grundläggande förutsättning för att arbets- rätten skall kunna fungera på ett tillfredsstäl- lande sätt är att de aktörer som skall tillämpa sy- stemet har kunskap om gällande regler och deras tillämpning, samt att det sker en kontinuerlig ut- värdering av dessa reglers effekter för att de kor- rigeringar som eventuellt behövs skall kunna gö- ras. Härvid är den verksamhet som bedrivs inom den arbetsrättsliga forskningen av stor betydelse.

Antalet tidsbegränsat anställda har ökat mar- kant sedan 1990-talets början, även om utveck- lingen synes ha stabiliserat sig på senare år. Gruppen är numera stor och omfattar åtmin- stone en halv miljon arbetstagare. Grupper med typiskt sett svag ställning på arbetsmarknaden såsom kvinnor, yngre och personer med ut- ländsk bakgrund är överrepresenterade bland de tidsbegränsat anställda. En stor del av de tidsbe- gränsat anställda blir, enligt Arbetslivsinstitutets uppgifter (Ds 2002:56), kvar i denna anställ- ningsform under lång tid. Samtidigt fyller dock tidsbegränsade anställningar i vissa fall en legitim och viktig funktion på arbetsmarknaden.

Regeringen anser att alla arbetsgivare måste ta ansvar för att arbetsplatserna organiseras så att

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

både kvinnor och män får möjlighet till infly- tande över sitt arbete och sina arbetstider. Re- geringen anser att utgångspunkten på arbets- marknaden skall vara tillsvidareanställningar.

Som ett led i regeringens strävan efter en mo- dern arbetsrätt, fick Arbetslivsinstitutet under 2000, med tilläggsuppdrag under 2001, i uppdrag att se över delar av den centrala arbetsrätten. I utredningen behandlas bland annat regleringen av tidsbegränsade anställningar och skyddet för föräldralediga. Regeringen tog under 2002 emot utredningen Hållfast arbetsrätt – för ett föränder- ligt arbetsliv (Ds 2002:56). Utredningen har re- missbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I regeringens överenskom- melse med Miljöpartiet och Vänsterpartiet från oktober 2002, det så kallade 121-punktspro- grammet, anges bland annat att visstidsanställ- ningarna måste minska samt att manvill avskaffa möjligheten för arbetsgivare att vid uppsägning av föräldralediga utnyttja föräldraledigheten som uppsägningstid. Gravida kvinnor och föräldrale- diga arbetstagare har en särskilt utsatt position på arbetsmarknaden. Regeringen överväger där- för åtgärder som kan bidra till att arbetstagare som utnyttjar sin rätt till föräldraledighet inte missgynnas på arbetsmarknaden och att föräld- raledigas ställning stärks.

Regeringen anser vidare att heltid skall vara en rättighet och deltid en möjlighet. Mot denna bakgrund har en utredning tillsatts, vilket fram- går av avsnitt 3.5.1.

Vidare drivs det så kallade HelaProjektet i syfte att minska deltidsarbetslösheten. Projektet redovisas under utgiftsområde 13.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap presenterade i mars 2003 på regeringens uppdrag en utvärdering av svensk arbetsrättslig forskning 1995 – 2001 med avseende på veten- skaplig kvalitet och samhällsrelevans. Utredarna har bedömt att svensk arbetsrättsforskning sammantaget håller en hög vetenskaplig stan- dard. Regeringen delar utredarnas bedömning.

Arbetslivsinstitutet har i uppdrag att bedriva forskning och utveckling (FoU) om villkoren i ett föränderligt arbetsliv med särskild betoning på kunskapsområdet Arbetsrätt i omvandling - globala, europeiska och lokala perspektiv. Den forskning som Arbetslivsinstitutet bedrivit un- der året i samverkan med arbetslivsforskare från övriga Europa (se avsnitt 5.4.1) håller en hög kvalitet, och institutets arbete har även bidragit till spridning av delar av den arbetsrättsliga forskningen.

Diskriminering på grund av sexuell läggning inom arbetslivet är olaglig. Arbetet för att för- hindra diskriminering på grund av sexuell lägg- ning måste med nödvändighet bedrivas som ett arbete på lång sikt.

Regeringen bedömer att HomO:s insatser har bidragit till att arbetet mot diskriminering på grund av sexuell läggning har gått framåt.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

6 Verksamhetsområde Lönebildning

6.1Omfattning

Verksamhetsområdet Lönebildning omfattar in- satser för en väl fungerande lönebildning och medling i arbetstvister. I verksamhetsområdet ingår Medlingsinstitutets verksamhet, som om- fattar bland annat kostnader för medling, infor- mationsarbete och statistikproduktion.

6.2Mål och resultatindikatorer

6.2.1Mål

Målet för verksamhetsområdet är en lönebild- ning i samhällsekonomisk balans samt arbets- fred.

6.2.2Resultatindikatorer

Följande indikatorer utgör en del i bedömnings- underlaget för insatserna inom verksamhetsom- rådet:

-Löneutvecklingen per timme för hela arbets- marknaden. Källa: Medlingsinstitutet.

6.3Politikens inriktning

Formerna för lönebildningen är, enligt rege- ringens mening, i första hand en fråga för ar- betsmarknadens parter. Avtal är att föredra framför lagstiftning eftersom ett brett samför- stånd mellan parterna skapar stabilitet och legi- timitet åt träffade överenskommelser. Därutöver behövs ett starkt nationellt ramverk som fast- ställer spelreglerna för lönebildningen och stär- ker förutsättningarna för en väl fungerande lö- nebildning. I detta ramverk ingår regler om bland annat stridsåtgärder, medling och förbud mot osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

Lönebildningen har en avgörande betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. Sys- selsättningen och inflationstrycket i ekonomin påverkas i stor utsträckning av hur väl lönebild- ningen fungerar. Löneökningar leder till att fö-

-Antalet medlingsärenden i avtalsförhand- retagens produktionskostnader ökar. Möjlighe-

lingar på riksnivå, fördelat på ärenden där medlare har förordnats av Medlingsinstitutet respektive inom ramen för avtal om för- handlingsordning. Källa: Medlingsinstitutet.

-Antal förlorade arbetsdagar på grund av kon- flikt. Källa: Medlingsinstitutet.

-Totala löneutvecklingen per timme inom näringslivet i förhållande till euroområdet och USA. Källa: Eurostat.

terna för företagen att vältra över ökade kostnader på produktpriserna är små. Detta be- ror på dels en hårdnande internationell konkur- rens som pressar priserna, dels en penningpolitik som syftar till prisstabilitet. I stället leder ökade arbetskraftskostnader i förhållande till våra kon- kurrentländer till att arbetslösheten ökar. Det finns ett direkt samband mellan löneökningarnas storlek och sysselsättningsutvecklingen. Givet produktivitetsutvecklingstakten kan Sverige inte

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ha snabbare löneökningar än i våra konkurrent- länder utan att det påverkar sysselsättningen ne- gativt.

Lovliga stridsåtgärder är legitima och verk- ningsfulla för att påverka arbetstvister. Samtidigt är det av stor betydelse för alla medborgare i samhället att de konflikter som bryter ut på ar- betsmarknaden får en snabb lösning.

6.4Insatser

kring 1,8 miljoner arbetstagare. Nya avtal för omkring 1,4 miljoner arbetstagare slöts under våren 2004. De hittills slutna avtalen indikerar en sjunkande löneökningstakt jämfört med föregå- ende avtalsperiod. I flera fall har arbetsmiljöfrå- gor särskilt uppmärksammats i förhandlingarna.

När det gäller insatser för att främja en väl fungerande lönebildning anordnade Medlingsin- stitutet under 2003 elva konferenser med sam- manlagt omkring 500 deltagare som behandlade olika lönebildningsfrågor. Förutom arbetsmark- nadens parter deltog representanter från bland annat Konjunkturinstitutet, Riksbanken, affärs-

6.4.1Insatser inom verksamhetsområdet bankerna och forskarvärlden. I syfte att förbättra

Avtalsförhandlingar om löner och allmänna an- ställningsvillkor omfattade under 2003 endast en mindre del av arbetsmarknaden. Större delen av arbetsmarknaden var bunden av de treåriga avtal som tecknades 2001. Medlingsinstitutet förord- nade under 2003 medlare i sex tvister på central nivå på avtalsområden som inte omfattas av för- handlingsordningsavtal såsom det så kallade In- dustriavtalet eller liknande avtal. Den mest om- fattande konflikten där Medlingsinstitutet förordnade medlare rörde avtalet mellan Svenska Elektrikerförbundet och Elektriska Installatörs- organisationen. Stridsåtgärder vidtogs i konflik- ten som gällde arbetsmiljöfrågor.

På avtalsområden som täcks av avtal om för- handlingsordning förordnas medlare inte av Medlingsinstitutet utan av parterna själva. De mest uppmärksammade förhandlingarna på dessa avtalsområden gällde Svenska Kommu- nalarbetareförbundets konflikt med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet våren 2003. Avtalsområdet är starkt kvinnodo- minerat. I konflikten, som också den ledde till att stridsåtgärder vidtogs, förordnades medlare i enlighet med områdets avtal om förhandlings- ordning. Konflikten var den mest omfattande på svensk arbetsmarknad under senare år. Antalet förlorade arbetsdagar i konflikten uppgick till 595 000 och berörde 73 500 arbetstagare. Utöver konflikten på det kommunala området förekom under 2003 ingen medling på avtalsområden som omfattas av avtal om förhandlingsordning.

Under 2004 omfattar avtalsförhandlingarna om löner och allmänna anställningsvillkor om

informationen till allmänheten om lönebild- ningsfrågor arrangerade Medlingsinstitutet också ett särskilt seminarium för arbetsmarknadsjour- nalister. Medlingsinstitutets årsrapport och andra skrifter har väckt stort intresse.

Vidare har Medlingsinstitutet genomfört ett sextiotal överläggningar med arbetsmarknadens parter för samråd om kommande och pågående förhandlingar samt medverkat vid omkring 25 konferenser arrangerade av arbetsmarknadens parter. I syfte att säkerställa tillgången på kvalifi- cerade medlare arrangerade Medlingsinstitutet under 2003 två konferenser för informationsut- byte mellan erfarna och nya medlare. Vid konfe- renserna deltog totalt ett femtiotal personer.

6.4.2Insatser utanför verksamhetsområdet

Konjunkturinstitutet har regeringens uppdrag att årligen ge ut en rapport som analyserar de samhällsekonomiska förutsättningarna för lö- neförhandlingarna.

6.5Resultatbedömning

6.5.1Resultat

Målet för verksamhetsområdet är en lönebild- ning i samhällsekonomisk balans samt arbets- fred.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagram 6.1 Medlingsärenden i riksavtalsförhandlingar där
Medlingsinstitutet/Statens förlikningsmannaexpedition för-
ordnat medlare, 1998 – 2003
Antal
25
20
15
10
5
0
98	99	00	01	02	03
Källa: Medlingsinstitutet

Antalet medlingsärenden under ett år samvarie- rar med antalet avtalsförhandlingar på arbets- marknaden.

Tabell 6.1 Förlorade arbetsdagar på grund av konflikt, 1998 - 2003

Antal

1998 1999 2000 2001 2002 2003

1 700 78 800 300 11 100 800 627 500

Källa: Medlingsinstitutet

Antalet arbetsdagar som gick förlorade genom arbetsinställelser, det vill säga lovliga och olovliga strejker samt lockouter, uppgick till 627 500 un- der 2003. Strejken på det kommunala området under våren 2003 gjorde att antalet förlorade ar- betsdagar på grund av konflikt uppgick till avse- värt högre tal än under 2002.

Samtidigt skall framhållas att endast fyra år under de senaste trettio åren har antalet kon- flikter med arbetsinställelser varit färre än under 2003.

Tabell 6.2 Totala löneutvecklingen per timme inom näringslivet, 1998 - 2003

Procentuell förändring från föregående år

	Sverige	Euroområdet	USA
1998	4,0	1,9	4,0

1999	3,1	2,8	3,4

2000	3,7	3,1	4,1

2001	4,4	3,7	3,8

2002	3,7	3,5	3,3

2003	3,1	2,7	2,9

Källa: Eurostat

Löneutvecklingen i Sverige ligger sedan många år över den i euroområdet och i USA. Skillnaden har tenderat att minska de senaste åren.

Tabell 6.3 Löneutvecklingen för hela arbetsmarknaden 1998 - 2003

Procentuell förändring från föregående år

1998 1999 2000 2001 2002 2003

3,8 3,4 3,7 4,4 4,1 3,5

Källa: Medlingsinstitutet

Sett till hela den svenska arbetsmarknaden var löneökningarna högre än om endast näringslivet beaktas. Jämför tabell 6.2 och 6.3. Statistiken är inte baserad på individmätningar, vilket gör att könsuppdelade uppgifter om förlorade arbetsda- gar eller löneutveckling inte kan redovisas.

Resurser

Kostnaden för verksamhetsområdet uppgick till 49 miljoner kronor 2003, vilket är en ökning med 2 miljoner kronor jämfört med 2002. Hu- vuddelen av såväl totalkostnaden som kostnads- ökningen avsåg statistikproduktion.

6.5.2Analys och slutsatser

Sedan slutet av 1990-talet har lönebildningen fungerat relativt väl. Löneökningstakten har närmat sig den i våra konkurrentländer – som USA och euroområdet – och konflikterna har varit få. Fortfarande är dock löneökningstakten högre än i våra konkurrentländer, men avståndet tenderar att minska. Detta är framför allt ett re- sultat av en samsyn mellan parterna på arbets- marknaden om att löneökningarna inte kan vara högre än vad samhällsekonomin tillåter. Trots de snabbare ökningarna av arbetskraftskostnaderna har den svenska konkurrenskraften kunnat upp- rätthållas under senare år tack vare en stark pro- duktivitetsutveckling. Denna faktor kan inte på sikt mildra effekterna av alltför höga svenska lö- neökningar.

Produktivitetsutvecklingen är central för lö- neutrymmet. Regeringens bedömning är att Sveriges långsiktiga produktivitetsutveckling inte kommer att avvika från konkurrentländernas.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Därmed kan inte löneutvecklingstakten vara snabbare än i till exempel USA och euroområ- det.

Det är väsentligt att den positiva utvecklingen under senare år inte bryts. På sikt måste löneök- ningstakten ligga i nivå med den i våra konkur- rentländer för att det ska vara möjligt att upp- rätthålla konkurrenskraften och nå

sysselsättningsmålet. Ett stort ansvar vilar därför på arbetsmarknadens parter för att få ner de svenska löneökningarna till en nivå som är lång- siktigt samhällsekonomiskt hållbar. Arbets- marknadens parter ansvarar samtidigt för att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män inte förekommer.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

7 Budgetförslag m.m. inom arbetslivsområdet

7.123:1 Arbetsmiljöverket

Tabell 7.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	653 948	sparande	23 264

			Utgifts-
2004	Anslag	639 919	prognos	627 056

2005	Förslag	648 862

2006	Beräknat	656 051	1
2006	Beräknat	656 051

2007	Beräknat	667 469	2
2007	Beräknat	667 469

1Motsvarar 648 884 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 648 918 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser utgifter för personal, lokaler samt för övrig förvaltning vid Arbetsmiljöverket. An- slaget omfattar även utgifter för den regionala skyddsombudsverksamheten.

Utgifterna för Arbetsmiljöverkets förvaltning uppgick till 524 miljoner kronor och för den re- gionala skyddsombudsverksamheten till 101 miljoner kronor under 2003. Utgifterna för den tillfälliga informationssatsningen inom ohälso- området uppgick till 18 miljoner kronor (prop. 2002/03:1, utg.omr. 14, avsnitt 9.1). Bidraget för tidningen Du & Jobbet om 9 miljoner kronor, som rymts under anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket, upphörde vid utgången av 2003.

HelaProjektet avser insatser för deltidsar- betslösa. Arbetsmiljöverket disponerar anslagna medel för projektet, som belastar utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Utgifterna uppgick till 36 miljoner kronor under 2003. Se vidare utgifts- område 13.

För 2004 finns 538 miljoner kronor anvisade för Arbetsmiljöverkets förvaltning och 102 mil- joner kronor för den regionala skyddsombuds-

verksamheten, vilket framgår av regleringsbrevet för budgetåret 2004 avseende Arbetsmiljöverket.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 7.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	som får		(intäkt - kostnad)
	disponeras

Utfall 2003	326	326	0
Prognos 2004	300	300	0

Budget 2005	300	300	0


Tabell 7.3 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2003	42 491	40 355	2 136
(varav tjänsteexport)	612	612	0

Prognos 2004	39 022	39 171	-149
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2005	39 550	39 550	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Uppdragsverksamheten omfattar huvudsakligen den särskilda informationsverksamheten, men även tjänsteexport och försäljning från informa- tionssystemet om arbetsskador (ISA).

Den särskilda informationsverksamheten be- står främst av försäljning av verkets föreskrifter. Försäljningen, som uppgick till 40 miljoner kro- nor under 2003, fortsätter att minska successivt, bland annat beroende på ökad nedladdning på

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Internet. Omfattningen av tjänsteexporten har minskat under flera år.

Analys och slutsatser

En väl fungerande tillsyn behövs, framförallt med hänsyn till de arbetsplatser som har den sämsta arbetsmiljön och för vilka de vanliga drivkrafterna inte verkar på ett effektivt sätt. Med hänsyn till den fortsatta ökningen av ar- betssjukdomar är det viktigt att utvecklingen av tillsynen på detta område fortgår och effektivise- ras. Samtidigt måste såväl en rimlig, som effektiv tillsyn bibehållas när det gäller mer traditionella risker som fallrisker och risker från kemikalier för att inte dessa skador åter skall börja öka.

Arbetsmiljöverket har fastslagit sin inriktning i sitt verksamhetsprogram för 2004 – 2006. Ver- ket har valt ut sex prioriterade branscher:

-Hälso- och sjukvård

-Omsorg och sociala tjänster

-Skola

-Bygg och anläggning

-Transport

-Trävaruindustri

och tre generellt prioriterade områden:

-Systematiskt arbetsmiljöarbete

-Organisatoriska och sociala förhållanden

-Belastningsergonomi

Verket har inom ramen för de prioriterade branscherna satt upp preciserade mål, som ex- empelvis att arbetsgivaren skall känna till vikten av att göra konsekvensbedömningar inför för- ändring eller att arbetsskadorna inom branschen skall minska. Regeringen anser att programmet är ett viktigt steg i prioritering och uppföljning av tillsynens resurser.

Det är med hänsyn till den fortsatta utveck- lingen av arbetssjukdomar mycket viktigt att verket fortsätter att utveckla tillsynen för fram- för allt organisatorisk och social tillsyn. Utveck- lingen måste gälla både personalens kompetens och tillsynsmetoderna. Regeringen saknar dock tillräckligt underlag för att bedöma effekterna av Arbetsmiljöverkets arbete med metodutveck- lingen.

Det är också viktigt att verket fortsätter att utveckla samspelet mellan central och lokal nivå i tillsynen. Detta har stor betydelse för att de per- sonella och ekonomiska resurserna skall utnytt- jas på ett optimalt sätt. Arbetet har fortsatt med att samordna tillsynen över landet för att uppnå

mer enhetligt kravställande och ett bättre kom- petensutnyttjande. Det är också med hänsyn till effektiviteten och rättssäkerheten i tillsynen viktigt att verket fortsätter att utveckla samord- ningen. Regeringen har ännu svårt att bedöma effekterna av organisationsförändringen.

Ett annat område som verket måste uppmärk- samma särskilt är att utveckla metoder för en kvalificerad utvärdering av de insatser som ver- ket gör.

Regeringens bedömning vad avser Arbets- miljöverkets ekonomistyrning samt vissa övriga myndighetsspecifika frågor framgår under av- snitt 3.7 och 4.5.2.

Regeringens övervägande

Regeringen föreslår att viss isocyanatforskning i Hässleholm fortsätter att bedrivas inom ramen för Stockholms universitets ledning under 2005 (se avsnitten 7.2 och 7.3). Det innebär att totalt 3 350 000 kronor förs över från utgiftsområde 14

Arbetsliv till anslaget 25:29 Stockholms universi- tet: Forskning och forskarutbildning inom utgifts- område 16 under 2005.

Finansieringen sker genom en minskning med 2 000 000 kronor från anslaget 23:1 Arbetsmiljö- verket och 1 350 000 kronor från anslaget 23:3

Särskilda utbildningsinsatser m.m. från 2005. An- slagsminskningen för anslaget 23:1 Arbetsmiljö- verket sker från den regionala skyddsombuds- verksamheten.

Regeringen avser i december 2004 besluta att den regionala skyddsombudsverksamheten, in- klusive stöd till arbetsmarknadens parters delta- gande i standardiseringsverksamheten, i Arbets- miljöverkets regleringsbrev för 2005 tillförs 102 200 000 kronor för 2005. Regeringen beslu- tade om 101 700 000 kronor för den regionala skyddsombudsverksamheten för 2004. Ök- ningen för 2005 beror på den återföring till an- slaget som förklaras nedan.

Raden Överföring till/från andra anslag har tillförts 5 104 000 kronor som en följd av att den tillfälliga satsningen om 5 000 000 kronor för att finansiera flytten av Belastningsskadecentrum till Högskolan i Gävle under 2004 upphör från och med 2005. Beloppet som förs tillbaka till anslaget är något högre som en följd av att det är uppräk- nat med pris- och löneomräkning. Det innebär att dels arbetsmiljötillsynen, dels den regionala

skyddsombudsverksamheten vardera tillförs 2 500 000 kronor mer för 2005 än för 2004.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 648 862 000 kronor för 2005. Re- geringen beräknar ett ramanslag om 656 051 000 kronor för 2006 respektive 667 469 000 kronor för 2007.

Tabell 7.4 Härledning av anslagsnivån 2005 - 2007, för 23:1 Arbetsmiljöverket

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	639 919	639 919	639 919
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		5 839	12 971	24 300
Beslut		-2 000	-2 000	-2 000
Överföring till/från andra an-
slag		5 104	5 160	5 250

Förslag/beräknat anslag		648 862	656 051	667 469

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Arbetsmiljöverket har en bemyndiganderam un- der anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket för 2004. Den medger att myndigheten får besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför utgifter för budgetåret 2005 på högst 18 450 000 kronor. Regeringen föreslår att bemyndigande- ramen för 2005 skall uppgå till 18 550 000 kro- nor avseende utgifter under budgetåret 2006.

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04: FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris– och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Tabell 7.5 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat
	2003	2004	2005	2006

Utestående åtaganden vid årets början	15 326	18 287	18 411	18 501

Nya åtaganden	18 287	18 411	18 501	-

Infriade åtaganden	-15 326	-18 287	-18 411	-18 501

Utestående åtaganden vid årets slut	18 287	18 411	18 501	-

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	18 550	18 4501	18 550	-

1 Efter beslut på tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition.

7.223:2 Arbetslivsinstitutet

Tabell 7.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	295 727	sparande	23 299

			Utgifts-
2004	Anslag	309 420	prognos	289 650

2005	Förslag	360 771

2006	Beräknat	364 749	1
2006	Beräknat	364 749

2007	Beräknat	321 075	2
2007	Beräknat	321 075

1Motsvarar 360 771 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 312 159 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för Arbetslivsinstitu- tets forsknings- och utvecklingsverksamhet, in- klusive samarbetsavtal med externa parter samt utbildningsverksamhet och annan kunskapsför- medling (bibliotek, webbplats och informations- verksamhet). Anslaget omfattar även kostnader för personal och lokaler samt övriga förvalt- ningskostnader

Prognosen för 2004 pekar på ett utgående an- slagssparande om drygt 34 miljoner kronor vid utgången av 2004, varav drygt 32 miljoner kro- nor avser förvaltningskostnader. Orsaken till detta måste ses i ett längre perspektiv, vilket framgår under rubriken Myndighetsspecifik in- formation senare i detta avsnitt. Neddragningar med syfte att få en budget i balans har inte

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

bromsats upp förrän kostnadsminskningarna sä- kert och stadigvarande har konstaterats, vilket har givit en fördröjd effekt. Därtill har omställ- ningsarbetet av verksamheten tagit längre tid än beräknat. Vidare har SALTSA – ett samarbets- program för arbetslivsforskning i Europa – ut- värderats och strukturerats om under året. An- slagsförbrukningen bedöms åter komma i nivå med föreslagna resurser för nästa budgetår.

Myndighetsspecifika resultat

I detta avsnitt redovisas endast vissa nyckeltal med syfte att ge en bild av verksamhetens inre effektivitet och kvalitet. Den kunskap och kom- petens som är ett resultat av Arbetslivsinstitutets forsknings- och utvecklingsverksamhet redovi- sas inom de olika politikområden som berörs (se avsnitt 3.3.2).

Vetenskaplig publicering

Tabell 7.7 Vetenskapliga publikationer 2002 - 2003

Antal

	2002	2003
Peer reviewed articles	151	147

Övriga publiceringar	366	225

Totalt	517	372

Källa: Arbetslivsinstitutet

Artiklar som är vetenskapligt granskade och som publicerats kallas peer reviewed articles. Övriga publiceringar avser bland annat böcker, bidrag till konferenser, rapporter och artiklar.

Antalet peer reviewed articles var i stort oför- ändrat mellan 2002 och 2003. Peer rewieved articles i svenskspråkiga tidskrifter, som till större delen berör samhällsvetenskaper, var också väsentligen oförändrad. Av totalt 147 peer rewieved articles publicerades 105 i internatio- nella tidskrifter under 2003.

Minskningen av antalet övriga publiceringar kan förklaras med att antalet forskare och dok- torander vid Arbetslivsinstitutet har minskat.

Utbildningsverksamhet

Arbetslivsinstitutets forskare medverkade dess- utom frekvent vid olika konferenser under 2003:

156 internationella konferenser och 155 natio- nella, mestadels med eget så kallat ”paper”.

Arbetslivsinstitutet genomförde marknads- analyser under 2003 med syfte att kartlägga kän- nedom om och förväntningar inför institutets utbildningar hos näringslivets aktörer. Ett antal företag identifierades som intresserade motta- gare av Arbetslivsinstitutets kunskapsförmed- ling.

Omfattningen av företagshälsovårdsutbild- ningen framgår under avsnitt 4.4.1.

Myndighetsspecifik information

Ett omfattande omställningsarbete har pågått sedan 2001 med syfte dels att uppnå en budget i balans, dels att forma en strategi för det fortsatta arbetet. Efter de två tidigare årens budgetsane- ringar är institutets ekonomi nu stabil. Detta har inneburit att det under året har funnits större möjligheter att prioritera och omfördela verk- samhetens resurser så att målen för verksamhe- ten kunnat uppnås. Arbetslivsinstitutet har hös- ten 2003 presenterat Arbetslivsinstitutets utvecklingsplan med mål och strategier för 2004 – 2008 som är ett långsiktigt styrdokument. I pla- nen framhålls en fokusering av verksamheten i syfte att öka institutets relevans och nytta för sektorns behov. Överföring av resurser från bas- verksamhet till satsning på tema och kunskaps- förmedling kommer att innebära en flexiblare organisation som bättre kan motsvara arbetsli- vets behov av kunskap, samt att Arbetslivsinsti- tutet stärker förmedlingen av institutets kun- skap, kompetens och kunskapsrön.

Förutom en ökning av kunskapsförmedling och satsning på speciella forskningsteman har institutet vidareutvecklat verksamheten kring

Analys, Utredning och Utvärdering.

Tematiskt inriktad forskning är ett sätt att or- ganisera verksamheten i breda, mångvetenskap- liga och tidsbegränsade projekt, i vilka man tar sig an relevanta och konkreta arbetslivsproblem.

Arbetslivsinstitutets forskning och utveckling kring ohälsan samt arbetsrätten har särskilt uppmärksammats på olika nivåer inom arbetsli- vet. Institutets verksamhet har även bidragit till kunskapsunderlag för regional utvecklingsverk- samhet.

Den totala kostnaden för Arbetslivsinstitutets verksamhet uppgick till 367 miljoner kronor un- der 2003. Verksamheten finansierades till 79

procent från myndighetens anslag under 2003 jämfört med 86 procent 2001. Resterande andel utgjordes av extern finansiering.

Bidraget från övriga statliga finansiärer ökade från 32 till 47 miljoner kronor under 2001 – 2003. Dessa utgjordes främst av VINNOVA, Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap (FAS) och SIDA.

Totalt minskade kostnaderna för Arbetslivsin- stitutets verksamhet med 12 procent, från 417 till 367 miljoner kronor, mellan 2001 och 2003.

Riksdagen anvisade 6,7 miljoner kronor under anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet för 2003 för att säkerställa viss isocyanatforskning i Hässleholm (prop. 2002/03:1, utg.omr.14, bet. 2002/03:AU2, rskr.2003/04:79). Totalt har 3,35 miljoner kronor betalts ut per år under 2003 – 2004. Verksamheten bedrivs sedan 2003 under Stockholms universitets ledning.

Regeringen beräknar tillföra den särskilda isocyanatforskningen i Hässleholm 3,35 miljoner kronor per år från och med 2005. Se förslagen under avsnitten 7.1 och 7.3.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 7.8 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2003	4 224	4 876	-652
(varav tjänsteexport)

Prognos 2004	3 900	4 400	-500
(varav tjänsteexport)

Budget 2005	4 200	4 560	-240
(varav tjänsteexport)

Uppdragsverksamheten avser bland annat publi- kationer, konferenser, seminarier och påbygg- nadsutbildning inom företagshälsovården.

Analys och slutsatser

Regeringens bedömning är att Arbetslivsinsti- tutets insatser av forskning, utveckling och kun- skapsförmedling inom arbetslivsområdet under 2003 har varit värdefulla. Genom sina forsk- ningsinsatser har institutet bidragit till att kun- skapen om viktiga faktorer och samband har ökat.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringen kan konstatera att Arbetslivsin- stitutet utfört den budgetsanering som rege- ringen beställt. Den planerade verksamheten un- der resterande delen av 2004 bör verkställas.

Arbetslivsinstitutet bör fortsätta utvecklings- arbetet utifrån den femåriga utvecklingsplan Ar- betslivsinstitutets utvecklingsplan med mål och strategier för 2004 – 2008 som presenterades hösten 2003. Planens långsiktiga inriktning in- nebär en utveckling av en tydlig riktning för ar- betet på institutet. De speciella förutsättningar som finns vid Arbetslivsinstitutet för samverkan mellan forskare inom olika forskningsområden och discipliner bör tas tillvara och utvecklas yt- terligare. Institutets tvärvetenskapliga inriktning möjliggör en bred ansats när det gäller att utifrån aktuell forskning beskriva, analysera och förklara samband inom arbetslivsområdet. Arbetet med att öka insatserna när det gäller forskningstema, kunskapsförmedling och verksamheten Analys, Utredning och Utvärdering bör fortsätta. Ar- betslivsinstitutet bör bedriva arbetslivsforskning i samverkan med andra myndigheter, vetenskap- liga institutioner, universitet och högskolor inom och utom landet. Institutet bör i detta ar- bete eftersträva samfinansiering. Samverkan är viktigt för att säkerställa forskningens veten- skapliga kvalitet och för att tillfälligtvis tillföra institutet kompletterande resurser och kunskap. Det kan ske inom ramen för Arbetslivsinstitu- tets mer tematiska arbetssätt.

Arbetslivsinstitutet är i dag en betydelsefull svensk och nordisk kunskapsaktör när det gäller arbetsrätten. Mycket av forskningen på arbets- rättsområdet har ett jämställdhetsperspektiv. Det är av stor vikt att Arbetslivsinstitutet verkar för att upprätthålla och utveckla en hög kompe- tens i dessa frågor även inför framtiden.

Arbetslivsinstitutets uppgift som kunskaps- centrum innebär bland annat att institutet skall ha en god överblick över forskningsläget inom området, såväl nationellt som internationellt. Förutsättningar för nyttiggörande av forsknings- resultat kräver en fortsatt utveckling när det gäller olika former av kunskapsöverföring. En väsentlig del i Arbetslivsinstitutets verksamhet är därför att sprida information och kunskaper till grupper som kan påverka arbetslivets utveckling och föra kunskap vidare för praktisk tillämpning. Denna del av institutets verksamhet bör utveck- las och stärkas, och ökad tonvikt bör läggas på relationerna med praktikern i företag och sam- hället. I detta ligger också att utveckla den inter-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

aktiva ansatsen i FoU-arbetet. En direkt och nära kommunikation mellan institutet och ar- betsplatser möjliggör förändringsinriktade insatser på en mängd områden i arbetslivet. Detta främjas också av att Arbetslivsinstitutet har regionalt placerade verksamheter. Arbetet med att nå nya strategiskt viktiga målgrupper bör fortsätta.

Regeringen avser att genomföra en extern ut- värdering av Arbetslivsinstitutets verksamhet. Detta med anledning av att det är tio år sedan in- stitutet bildades, och det är regeringens ambition att kontinuerligt följa upp myndigheternas verk- samhet för att utvärdera deras effektivitet. Ut- värderingen kommer att avgränsas till vissa delar av verksamheten och samordnas för att därige- nom komplettera Arbetslivsinstitutets egen fortlöpande utvärdering av verksamheten för att åstadkomma en effektiv resursanvändning och ökat nyttiggörande av forskningsresultat. Den externa utvärderingen kan omfatta en analys av vilka intressenter Arbetslivsinstitutet har, i vil- ken utsträckning myndigheten tillgodoser deras behov samt en benchmarkingstudie gällande motsvarande verksamhet i andra länder.

Regeringens övervägande

Regeringen föreslår att anslaget förstärks med 50 000 000 kronor per år under 2005 och 2006 för försöksverksamhet med arbetstidsförkort- ning, se avsnitt 3.6.2. Anslaget minskas samtidigt med 1 000 000 kronor för att förstärka Arbets- domstolens verksamhet, se avsnitt 7.4.

Den tillfälliga satsningen om 3 000 000 kronor till metodutveckling för företagshälsovården un- der 2004 upphör vid ingången av 2005 (prop. 2003/04, utg.omr. 14, avsnitt 8.2).

Totalt innebär detta beslut om 45 952 000 kronor för 2005, utöver pris- och löneomräk- ning, se tabell 7.9.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 360 771 000 kronor för 2005. Re- geringen beräknar ett ramanslag om 364 749 000 kronor för 2006 respektive 321 075 000 kronor för 2007.

Tabell 7.9 Härledning av anslagsnivån 2005 - 2007, för 23:2 Arbetslivsinstitutet

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	309 420	309 420	309 420
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		5 399	8 870	14 390
Beslut		45 952	46 459	-2 736

Förslag/beräknat anslag		360 771	364 749	321 075

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04: FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris– och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Arbetslivsinstitutet har en bemyndiganderam för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet för 2004. Den medger att myndigheten får besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 100 000 000 kronor under 2005

– 2008. Arbetslivsinstitutet har inte behov av en bemyndiganderam av en sådan storlek.

Regeringen föreslår därför att bemyndigande- ramen sänks och för 2005 uppgår till 50 000 000 kronor för 2006 – 2008. Förändringen medför inga förändringar vad gäller omfattningen av nu- varande forskning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 7.10 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	2004	2005	2006	2007 – 2008

Utestående åtaganden vid årets början	34 994	46 837	45 000	45 000	10 000

Nya åtaganden	63 388	35 000	35 000	-	-

Infriade åtaganden	-51 545	-36 837	-35 000	-35 000	-10 000

Utestående åtaganden vid årets slut	46 837	45 000	45 000	10 000	-

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	100 000	100 000	50 000	-	-

7.323:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Tabell 7.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	44 451	sparande	1 549

			Utgifts-
2004	Anslag	46 000	prognos	46 702

2005	Förslag	44 650

2006	Beräknat	44 650

2007	Beräknat	44 650

Anslaget avser kostnader för funktionsutbild- ning, styrelserepresentantutbildning och all- männa informationsinsatser inom arbetslivsom- rådet samt viss EU-bevakning. Funktionsutbildningen avser främst arbetsmil- jöutbildningar för fackliga förtroendemän.

Anslaget är ett bidrag till arbetsmarknadens parter och administreras av Arbetslivsinstitutet. Under 2003 rekvirerade parterna 40,5 miljoner kronor till funktionsutbildning och 4 miljoner kronor till EU-bevakning.

Regeringen har givit Arbetslivsinstitutet i uppdrag att för budgetåret 2004 närmare redo- visa användningen av medlen under anslaget.

Regeringens övervägande

Regeringen föreslår att viss isocyanatforskning i Hässleholm fortsätter att bedrivas inom ramen för Stockholms universitets ledning under 2005 (se avsnitten 7.1 och 7.2). Det innebär att totalt 3 350 000 kronor förs över från utgiftsområde 14

Arbetsliv till anslaget 25:29 Stockholms

universitet: Forskning och forskarutbildning inom utgiftsområde 16 under 2005. Finansieringen sker genom en minskning med 2 000 000 kronor från anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket (se avsnitt 7.1) och 1 350 000 kronor från anslaget 23:3

Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 44 650 000 kronor för 2005. Re- geringen beräknar ett ramanslag om 44 650 000 kronor för 2006 respektive 2007.

Tabell 7.12 Härledning av anslagsnivån 2005 - 2007, för 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	46 000	46 000	46 000
Förändring till följd av:
Beslut	-1 350	-1 350	-1 350

Förslag/beräknat anslag	44 650	44 650	44 650

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04: FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Arbetslivsinstitutet har en bemyndiganderam för anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. för 2005. Den medger att myndigheten får be- sluta om bidrag, som inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 33 300 000 kronor under 2004.

Arbetslivsinstitutet avser att förändra sina ut- betalningsrutiner för verksamheten från och med 2005, vilket ger behov av en utökad bemyn- diganderam. Regeringen föreslår därför att be- myndiganderamen för 2005 skall uppgå till 33 500 000 kronor avseende utgifter under bud- getåret 2006.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 7.13 Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat
	2003	2004	2005	2006

Utestående åtaganden vid årets början	33 300	34 849	33 300	33 485
Nya åtaganden	33 300	31 751	33 485	-
Infriade åtaganden	-31 751	-33 300	-33 300	-33 485
Utestående åtaganden vid årets slut	34 849	33 300	33 485	-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	34 200	33 300	33 500	-

7.423:4 Arbetsdomstolen

Tabell 7.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	22 964	sparande	1 550

			Utgifts-
2004	Anslag	23 940	prognos	23 672

2005	Förslag	25 282

2006	Beräknat	25 488	1
2006	Beräknat	25 488

2007	Beräknat	25 911	2
2007	Beräknat	25 911

1Motsvarar 25 282 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 25 282 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler samt för övrig förvaltning vid Arbetsdomstolen.

Myndighetsspecifika resultat

Målbalans

Antalet mål som kom in till Arbetsdomstolen ökade med cirka 20 procent mellan 2001 och 2003, se tabell 7.15. Antalet avgjorda mål ökade med cirka 12 procent under samma period. In- neliggande mål vid årets slut ökade med ungefär 5 procent under perioden.

Knappt 70 procent av målen var så kallade A- mål som kom in till Arbetsdomstolen under 2003. A-mål är den typ av mål som processas di- rekt i Arbetsdomstolen. B-mål har överklagats från tingsrätten innan de går till Arbetsdomsto- len. De olika målens andel var ungefär konstant mellan 2001 och 2003.

Tabell 7.15 Målstatistik för Arbetsdomstolen, 2001 – 2003

Antal

	2001	2002	2003
Inkomna mål	347	373	413

Inneliggande mål vid	216	220	227
årets slut	216	220	227
årets slut

Avgjorda mål	361	369	406

Antal domar och särskilt	114	138	115
uppsatta beslut	114	138	115
uppsatta beslut

Källa: Arbetsdomstolen

Genomströmning

Genomströmningstiderna var relativt konstanta, och sjönk till och med något för B-målen, vilketframgår av tabell 7.16, under perioden 2001 till 2003.

Tabell 7.16 Genomströmningstid för mål vid Arbetsdom- stolen, 2001 – 2003

Antal månader

	2001	2002	2003
A-mål totalt	7	6	7

A-mål avgjorda efter
dom eller särskilt	12	10	10
uppsatt beslut

B-mål totalt	4	5	3

B-mål avgjorda efter
dom eller särskilt	12	11	10
uppsatt beslut

Källa: Arbetsdomstolen

Analys och slutsatser

Arbetsdomstolen har låga målbalanser, vilket är av betydelse för att avgöra arbetsrättsliga tvister inom rimligt korta tider. Om processerna hade

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

förts inom ramen för de allmänna domstolarna torde tvisterna samtidigt ha tagit längre tid att avgöra. Detta hade varit till nackdel för både fö- retag och individer. Regeringen bedömer att Ar- betsdomstolen avgör sina ärenden på ett kost- nadseffektivt sätt.

Regeringens övervägande

Regeringen beslutade den 23 juni 2004 (Fi2004/ 3001/PP, N2002/2505/ARM, jfr Fi 1849/93, 3020/93, 16) att höja arvodena för Arbetsdom- stolens ledamöter och deras ersättare från den 1 juli 2004. Dessa ersättningar finansieras inom domstolens ram. Från 2005 föreslår regeringen därför att Arbetsdomstolen tillförs ytterligare 1 000 000 kronor genom en motsvarande sänk- ning av anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet. Kost- nadsökningen under 2004 finansieras inom be- fintlig ram under anslaget 23:4 Arbetsdomstolen.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 25 282 000 kronor för 2005. Re- geringen beräknar ett ramanslag om 25 488 000 kronor för 2006 respektive 25 911 000 kronor för 2007.

Tabell 7.17 Härledning av anslagsnivån 2005 - 2007, för 23:4 Arbetsdomstolen

Tusental kronor

		2005	2006	2007
Anvisat 2004	1	23 940	23 940	23 940
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2		342	540	946

Beslut		1 000	1 008	1 025
Förslag/beräknat anslag		25 282	25 488	25 911

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04: FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris– och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

7.523:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

Tabell 7.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	1	sparande	60

			Utgifts-
2004	Anslag	71	prognos	72

2005	Förslag	73

2006	Beräknat	73	1
2006	Beräknat	73

2007	Beräknat	74	2
2007	Beräknat	74

1Motsvarar 73 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 73 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för nämndens verk- samhet. Kostnaderna består huvudsakligen av arvoden och ersättningar.

Regeringens övervägande

Regeringen bedömer att anslaget bör uppgå till 73 000 kronor för 2005. Regeringen beräknar ett ramanslag om 73 000 kronor för 2006 respektive 74 000 kronor för 2007.

Tabell 7.19 Härledning av anslagsnivån 2005 - 2007, för 23:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 2004 1	71	71	71
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2	2	2	3

Förslag/beräknat anslag	73	73	74

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04: FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris– och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

7.623:6 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Tabell 7.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	23 141	sparande	3 585

			Utgifts-
2004	Anslag	23 022	prognos	22 544

2005	Förslag	23 022

2006	Beräknat	23 022

2007	Beräknat	23 022

Anslaget avser huvudsakligen kostnader för Sveriges medlemsavgift till Internationella ar- betsorganisationen (ILO). En del av anslaget av- ser kostnader för deltagande i ILO:s verksamhet och för ILO-kommittén.

ILO:s beslutande församling, Internationella arbetskonferensen, antog i juni 2003 arbetspro- gram och budget för perioden 2004 –2005, om- fattande totalt 710 miljoner schweizerfranc. I juni 2004 reviderade konferensen skalan för medlemsländernas bidrag till organisationen i linje med FN:s bidragsskala för perioden 2004 – 2006, antagen av Generalförsamlingen i decem- ber 2003.

Sveriges andel utgör en knapp procent (0,999) av ILO:s budget 2005, vilket är en marginell minskning av andelen jämfört med 2004. Länder som betalar sin avgift tidigt under budgetåret får ett avdrag följande år genom ett så kallat incentive scheme. Efter avdrag är Sveriges med- lemsavgift cirka 3,6 miljoner schweizerfranc för 2005.

Regeringens övervägande

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 23 022 000 kronor för 2005. Re- geringen beräknar ett ramanslag om 23 022 000 kronor för 2006 respektive 2007.

7.723:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)

Tabell 7.21 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	6 580	sparande	-52

			Utgifts-
2004	Anslag	8 098	prognos	7 897

2005	Förslag	8 057

2006	Beräknat	8 151	1
2006	Beräknat	8 151

2007	Beräknat	8 293	2
2007	Beräknat	8 293

1Motsvarar 8 057 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 8 057 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler och andra förvaltningskostnader för Ombuds- mannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).

Myndighetsspecifika resultat

Resultatindikatorer är antalet ärenden om dis- kriminering på grund av sexuell läggning hos HomO, ärendenas fördelning på anmälnings- ärenden och initiativärenden, deras fördelning mellan arbetslivet, högskolan och övriga sam- hällslivet, samt handläggningstid och ärendeba- lans. Ytterligare indikatorer är antalet telefon- och brevförfrågningar av informations- och råd- givningskaraktär som inkommit till HomO, samt antalet externa utbildnings- och informa- tionsarrangemang som medarbetare vid HomO har deltagit i.

Tabell 7.22 HomO:s ärendestatistik

	2002	2003
Antal ärenden totalt	30	71

Varav

- anmälningsärenden	25	50

- initiativärenden	5	21

Antal ärenden som avsåg

- arbetslivsområdet	8	18

- högskoleverksamhet	1	16

- samhällslivet i övrigt	20	37

Källa: HomO

Antalet anmälningsärenden till HomO för- dubblades under 2003 jämfört med 2002. Ök- ningen av anmälningsärenden är störst inom ar- betslivsområdet som ökade med 100 procent jämfört med 2002. Det totala antalet diskrimine-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ringsärenden har ökat med 136 procent jämfört med tidigare år. Männen svarade för 80 procent av enskilda anmälningar som kommit in till HomO under 2003. Jämfört med föregående år har skriftliga förfrågningar liksom myndighetens medverkan i extern utbildning ökat med drygt 22 procent.

Flera broschyrer har reviderats eller presente- rats under 2003. Här kan nämnas Tystnadens ty- ranni – ett informationsmaterial om heterosexua- liteten som norm och homofobi i skolan, Detta är HomO och Homosexuellas rättigheter.

HomO har sedan den 1 juli 2003 i uppgift att se till att lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering efterlevs. Syftet med lagen är att motverka diskriminering som har samband med bl. a. diskrimineringsgrunden sexuell läggning inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet samt vid yrkesmässigt tillhandahållande av varor, tjänster eller bostäder m.m. HomO stämde för första gången ett restaurangföretag med stöd av den nya lagen i början av 2004.

Sedan den 1 januari 2003 framgår det av för- ordningen (1999:170) med instruktion för Om- budsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning att myndigheten även skall fö- rebygga och motverka homofobi.

Regeringens ambition är att skyddet mot dis- kriminering skall vara så likartat för de olika dis- krimineringsgrunderna som det är praktiskt och rättsligt möjligt. Mot denna bakgrund har flera utredningar om diskriminering tillsatts.

HomO har genomfört utbildnings- och in- formationsinsatser för många organisationer och myndigheter för att förebygga och motverka diskriminering. Exempelvis har HomO löpande medverkat i utbildningar för rättsväsendets per- sonal. HomO har också i olika sammanhang uppmärksammat situationen för homo- och bi- sexuella barn, ungdomar och unga vuxna.

Statens folkhälsoinstitut arbetar med frågor som rör diskriminering på grund av sexuell lägg- ning ur ett hälsoperspektiv. Institutet initierar forskning, tar fram utbildningsmaterial, anord- nar seminarier, administrerar en forskningsdata- bas med mera.

Regeringens övervägande

Antalet ärenden till HomO har ökat kraftigt och behovet av fortsatt omfattande insatser mot ho- mofobi och diskriminering på grund av sexuell

läggning visat sig nödvändigt enligt resultaten från olika forskningsrapporter.

Mot denna bakgrund bör HomO:s verksam- het bedrivas med bibehållet anslag. I budgetpro- positionen för 2001 (prop. 2000/01:1) tillfördes HomO:s anslag 700 000 kronor för åren 2001 – 2004 i syfte att förstärka myndighetens kontak- ter med arbetsmarknadens parter. Regeringen föreslår att förstärkningen förlängs med ytterli- gare tre år, dvs. för perioden 2005 – 2007. Med- len överförs även fortsättningsvis från anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 8 057 000 kronor för 2005. Re- geringen beräknar ett ramanslag om 8 151 000 kronor för 2006 respektive 8 293 000 kronor för 2007.

Tabell 7.23 Härledning av anslagsnivån 2005 – 2007, för 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexu- ell läggning (HomO)

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	8 098	8 098	8 098
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2	-41	53	195
Förslag/beräknat anslag	8 057	8 151	8 293

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04: FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

7.823:8 Medlingsinstitutet

Tabell 7.24 Anslagsutveckling

Tusental kronor

			Anslags-
2003	Utfall	48 812	sparande	711

			Utgifts-
2004	Anslag	49 103	prognos	49 196

2005	Förslag	49 640

2006	Beräknat	50 494	1
2006	Beräknat	50 494

2007	Beräknat	51 455	2
2007	Beräknat	51 455

1Motsvarar 49 640 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 49 640 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler, lönestatistik och andra förvaltningskostnader för Medlingsinstitutet.

Under 2003 uppgick kostnaderna för medling till 4,6 miljoner kronor och kostnaderna

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

föranalys och information till 44,9 miljoner kronor.

Utgiftsprognosen för 2004 är osäker på grund av det ovissa behovet av medlare under återsto- den av den pågående avtalsrörelsen.

Myndighetsspecifika resultat

Medlingsinstitutet har en väsentlig roll i den svenska lönebildningen. Samtidigt skall konsta- teras att lönebildningen påverkas av ett stort an- tal aktörer och av den samhällsekonomiska ut- vecklingen. Flertalet yttre faktorer som styr en avtalsrörelse kan inte påverkas av Medlingsin- stitutet. En objektiv mätning av hur Medlingsin- stitutets insatser påverkat lönebildningen låter sig därför inte göras. I stället får en subjektiv be- dömning göras av bland annat Medlingsinstitu- tets genomförande av överläggningar med ar- betsmarknadens parter och intresset för Medlingsinstitutets informationsinsatser.

En utvärdering av Medlingsinstitutets verk- samhet och befogenheter är planerad att genomföras efter 2004 års avtalsrörelse.

Regeringens övervägande

Regeringens bedömning är att Medlingsinstitu- tet, vars resursåtgång under 2003 uppgick till 49 miljoner kronor, med sina insatser bidragit till en bättre fungerande lönebildning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 49 640 000 kronor för 2005. Re- geringen beräknar ett ramanslag om 50 494 000 kronor för 2006 respektive 51 455 000 kronor för 2007.

Tabell 7.25 Härledning av anslagsnivån 2005 - 2007, för 23:8 Medlingsinstitutet

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	49 103	49 103	49 103
Förändring till följd av:
Pris & löneomräkning 2	537	1 391	2 352
Förslag/beräknat anslag	49 640	50 494	51 455

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04: FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris– och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

8 Jämställdhetspolitiken

8.1Omfattning

Politikområdet omfattar följande två verksam- hetsområden: Samordningsansvar för jämställd- hetspolitiken och särskilda jämställdhetsåtgärder samt Motverka könsdiskriminering. Till politik- området hör Jämställdhetsombudsmannen (JämO). JämO:s uppgift är enligt jämställdhets-

lagen (1991:433) att utöva tillsyn över lagens ef- terlevnad. Politikområdet omfattar anslagen 24:1

Jämställdhetsombudsmannen och 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder. Från och med 2005 om- fattar politikområdet också en delegation som bildas för att stödja arbetet med jämställdhets- integrering i den statliga verksamheten. Delega- tionen inrättas för en period om ett år.

8.2Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2003	20041	2004	2005	2006	2007
24:1 Jämställdhetsombudsmannen	21,5	22,1	22,6	21,9	22,1	22,5

24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder	11,2	13,7	22,7	7,7	7,7	7,7

24:3 Delegation för stöd till jämställd-	0	0	0		0	0
hetsintegrering	0	0	0	4,0	0	0

Totalt för politikområde jämställdhet	32,8	35,9	45,3	33,6	29,8	30,2

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

För anslag 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder följer ett anslagssparande från 2003 på 9,3 miljoner kronor.

Prognosen för 2004 är att tillgängliga medel i det närmaste förbrukas.

Inom Näringsdepartementet har verksamhet fram till och med 2004 bedrivits som har finansi- erats genom anslaget 24:2 Särskilda jämställd- hetsåtgärder inom utgiftsområde 14 Arbetsliv. Detta anslag föreslås minskas med 6 miljoner kronor för 2005. I syfte att möjliggöra en fort- satt hög ambitionsnivå avseende Näringsdepar-

tementets jämställdhetsarbete föreslås under ut- giftområde 1 Rikets styrelse anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. öka i motsvarande omfattning, dvs. med 6 miljoner kronor.

8.3Mål

Målet för politikområdet är att kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyl- digheter inom livets alla områden.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Jämställdhetspolitikens mål innebär en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möj- ligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, ar- bete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Målet innebär också lika tillgång till ut- bildning och möjligheter till utveckling av per- sonliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från köns- relaterat våld.

Målet för verksamhetsområdet Samordnings- ansvar för jämställdhetspolitiken och särskilda jämställdhetsåtgärder är att ett jämställdhetsper- spektiv skall genomsyra alla delar av beslutspro- cesser och verksamheter inom samhällets olika områden i syfte att skapa förutsättningar för en fungerande jämställdhet. Målet för verksamhets- området Motverka könsdiskriminering är att all förekomst av könsdiskriminering skall upphöra på arbetsmarknaden och i högskolan.

Jämställdhet är ett sektorsövergripande poli- tikområde, vilket innebär att jämställdhet även är ett integrerat mål inom andra politikområden.

Resultaten av jämställdhetspolitiken mäts bland annat genom att följa de ekonomiska re- sursernas fördelning mellan kvinnor och män samt kvinnors och mäns representation i kom- mittéer och statliga lekmannastyrelser. Jäm- ställdhetspolitikens resultat framkommer även i övriga politikområdens resultatredovisning.

8.4Politikens inriktning

Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla delar av regeringens politik. Regeringen har i sin handlingsplan för jämställdhetspolitiken under innevarande mandatperiod angivit att alla poli- tikområden skall genomföra en jämställdhets- analys och fastställa mål och indikatorer för jäm- ställdheten inom politikområdet där detta är möjligt. I regeringens skrivelse Jämt och ständigt (skr. 2002/03:140) om jämställdhetspolitiken, med handlingsplan för mandatperioden, anges fem fokusområden för jämställdhetspolitiken under denna tid. Dessa är: 1. representation; jämn fördelning av makt och inflytande, 2. lika lön för lika och likvärdigt arbete, 3. mäns våld mot kvinnor; prostitution och handel med kvin- nor för sexuella ändamål, 4. män och jämställd- het samt 5. sexualiseringen av det offentliga rummet.

I skrivelsen anges även att regeringen avser att tillsätta en utredning som skall utvärdera jäm- ställdhetspolitikens mål, inriktning, organisation och effektivitet. En särskild utredare, som till- sattes den 19 februari 2004 (Dir. 2004:18), skall lämna förslag på mål och resultatindikatorer för jämställdhetspolitiken, analysera det offentligas roll och uppgifter inom området samt lämna för- slag till den framtida organisationen och inrikt- ningen på jämställdhetsarbetet.

Arbetsmarknaden och arbetslivet är centrala områden för jämställdhetspolitiken. Arbets- marknadens parter har ett stort ansvar för att bekämpa löneskillnader mellan kvinnor och män, motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden och skapa förutsättningar för människor att kombinera arbete och familjeliv. Den Nationella handlingsplanen mot könsdiskriminerande löne- skillnader mellan kvinnor och män som är under utarbetande syftar bland annat till att utgöra stöd för parterna i denna fråga. För den statliga poli- tiken på området har JämO ett omfattande upp- drag och ansvar. Detta ansvar delas med övriga myndigheter på arbetsmarknads-, arbetslivs- och utbildningsområdet.

Länsstyrelserna har på den regionala nivån an- svaret för att verka för att jämställdhetspolitiken får genomslag i länen.

Förutom att arbeta för förändring inom det statliga området, har regeringen en viktig roll i att stimulera aktörer även inom andra samhälls- sektorer. Ett led i detta arbete utgörs av det stöd som ges för projektverksamhet och insatser för att främja utvecklingen mot jämställdhet inom särskilt angelägna områden.

Regeringen fortsätter det långsiktiga arbetet med att representationen i beslutsfattande organ skall vara jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Regeringen arbetar också för att andelen kvinnor i ledande ställning skall öka, så väl inom politik och offentlig förvaltning som inom det privata näringslivet.

8.5Insatser

8.5.1Insatser inom politikområdet

Verksamhetsområde Samordningsansvar för jämställdhetspolitiken och särskilda jämställd- hetsåtgärder

Verksamhetsområdet innefattar samordnings- ansvar för regeringens jämställdhetsarbete, att utveckla strategier samt stöd till organisationer, utvecklingsprojekt och informationsinsatser för att främja jämställdhet.

Regeringen fastställde den 29 april 2004 (N2004/3108/JÄM) en plan för genomförande av jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Planens övergripande mål är att Regerings- kansliet skall ha de bästa möjliga förutsättning- arna för att jämställdhet skall genomsyra hela re- geringens politik.

För att stödja statsförvaltningens arbete med jämställdhetsintegrering inrättas en delegation för stöd till jämställdhetsintegrering under ett år. Delegationen skall erbjuda information, utbild- ningar och metodstöd. Se vidare avsnittet Bud- getförslag.

Det utvecklingsarbete som startade i Rege- ringskansliet 2002 när det gäller jämställdhets- integrering i den statliga budgetprocessen och statsbudgeten fortsätter. Arbetet omfattar bl.a. ett pilotprojekt i samarbete med andra politik- områden för att utveckla metoder och arbetssätt för jämställdhetsintegrering i den statliga bud- getprocessen. Erfarenheterna från detta arbete ligger till grund för det arbete med jämställd- hetsanalyser och framtagande av mål och indi- katorer för jämställdhet som påbörjats under 2004 inom samtliga politikområden.

En särskild utredare med uppdrag att följa upp och ur ett könsmaktsperspektiv utvärdera de myndighetsgemensamma uppdrag och de upp- drag till enskilda myndigheter, som gavs i sam- band med propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55), tillkallades den 16 oktober 2003. Uppdraget skall redovisas hösten 2004.

Den 19 februari 2004 har en särskild utredare tillkallats med uppdrag att finna formerna för en ombildning av Rikskvinnocentrum för kvinnor som våldtagits och misshandlats (RKC) till ett nationellt institut. Uppdraget skall redovisas hösten 2004.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Efter att ovanstående utredningar presenterat sina förslag kommer regeringen att ta ställning till hur arbetet skall fortsätta att bedrivas.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att göra en översyn av jämställdhetspoliti- kens mål, inriktning, organisation och effektivi- tet. Utredaren skall överväga vilka mål som bör gälla för den framtida jämställdhetspolitiken samt lämna förslag till mål och resultatindika- torer för dessa. Utredaren skall vidare analysera hur den nuvarande organisationen för jämställd- hetspolitiken fungerar och lämna förslag till hur den skall kunna förbättras och effektiviseras. Ut- redaren skall redovisa uppdraget senast den 1 juni 2005.

Det tvååriga projektet ”Jämnt på toppen” av- slutades våren 2004. Projektet har genomförts i samverkan med länsstyrelserna, som inbjudit fö- retag i respektive län till seminarier om jäm- ställdhet på ledande poster i företagen. Projektet har syftat till att höja medvetandet hos besluts- fattare om hur könsmaktsstrukturen påverkar valen till ledande poster och till att ge företagen verktyg för en jämställd urvalsprocess. Drygt 300 företag har deltagit i projektet.

För regeringens del utgör EU-projektet ”Women to the Top”, som pågår under 2004, delvis en fortsättning av ”Jämnt på toppen”. Flera företag som deltog i ”Jämnt på toppen” deltar också i ”Women to the Top”. Syftet är att utveckla metoder och verktyg för att uppnå en jämnare könsfördelning på ledande poster i företagen.

Den nordisk-baltiska kampanjen mot handel med kvinnor avslutades 2003 med ett informellt ministermöte för de nordiska och baltiska mi- nistrarna för jämställdhet samt justitie- och in- rikesministrarna. På mötet enades ministrarna om ett fortsatt samarbete i kampen mot handeln med kvinnor och barn. En slutrapport från den nordisk-baltiska kampanjen presenterades i samband med ministermötet.

I samband med den nordisk-baltiska kam- panjen mot handel med kvinnor genomfördes en svensk nationell kampanj 2002–2003. Den foku- serade – genom information och utbildning – på de män som köper och utnyttjar kvinnor och barn, mestadels flickor, för sexuella ändamål.

Som en fortsättning på den nordisk-baltiska kampanjen mot kvinnohandel tog Sverige ett initiativ till en nordisk-baltisk aktionsgrupp mot människohandel vid det nordisk-baltiska ut- rikesministermötet i Tallinn 2002. Aktionsgrup-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

pen utgör en paraplyfunktion för arbetet mot människohandel i den nordisk-baltiska kretsen och skall stärka den politiska hanteringen av frå- gan i länderna.

Regeringen har initierat en kartläggning av och insats mot handel med kvinnor i Barents- regionen. Arbetet inriktas på att finna alternativa lösningar för de kvinnor och barn som har utsatts eller riskerar att utsättas för prostitution och människohandel. Insatsen omfattar geografiskt Murmansk-regionen till de norra delarna av Norge, Sverige och Finland. Målet är att utarbeta och genomföra åtgärder för att mot- verka efterfrågan på kvinnor och barn för prostitutionsändamål i de nordliga delarna av Norge, Sverige och Finland. Insatsen förväntas bidra till ökad kompetens, ett gemensamt för- hållningssätt och samarbete mellan myndigheter, frivilligorganisationer och andra nyckelfunktio- ner.

Regeringen har inlett ett arbete med att ta fram en handlingsplan för arbetet med att be- kämpa alla former av människohandel. Hand- lingsprogrammet kommer att bestå av två delar, varav den ena skall fokusera på arbetet med att bekämpa prostitution och handel med männi- skor för sexuella ändamål, särskilt kvinnor och barn, och den andra på arbetet med att bekämpa människohandel för arbetskraftsexploatering och handel med organ. Arbetet drivs inom be- rörda politikområden och sker i samråd med an- svariga myndigheter och frivilligorganisationer och kommer att inkludera insatser på nationell och internationell nivå.

Vid FN:s kvinnokommissions möte i mars 2004 stod Sverige som värd för seminariet ”Ending gender-based violence - A call for global action to involve men”. Seminariet fokuserade på mäns våld mot kvinnor.

Verksamhetsområde Motverka könsdiskriminering

JämO:s uppgift att se till att jämställdhetslagen efterföljs sker i första hand genom att förmå ar- betsgivare att frivilligt följa föreskrifterna i lagen. JämO är den tillsynsmyndighet som har till uppgift att tillse att jämställdhetslagen efterföljs av arbetsgivare med över nio anställda. Idag omfattas drygt 33 000 arbetsplatser av jämställdhetslagen. Arbetet handlar dels om utbildnings- och kunskapsinsatser riktade till arbetsgivare och fackliga organisationer och dels

om granskningsarbete av jämställdhetsarbetet på arbetsplatserna. JämO har också ansvar för utredningar av anmälningar om bristande jämställdhetsarbete, könsdiskriminering och sexuella trakasserier. JämO skall också i övrigt medverka i strävandena att främja jämställdhet i arbetslivet.

Den långsiktiga ambitionen är att all könsdiskriminering på arbetsmarknaden skall upphöra.

JämO har sedan den 1 mars 2002 också till uppgift att se till att lagen om likabehandling av studenter i högskolan efterlevs. Lagens ändamål är att på högskoleområdet främja lika rättigheter för studenter och sökande samt att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, et- nisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, sexuell läggning och funktionshinder.

8.5.2Insatser utanför politikområdet

I regeringens skrivelse Jämt och ständigt (skr. 2002/03:140) om jämställdhetspolitiken med handlingsplan för mandatperioden lämnas en omfattande redovisning av insatser inom och utanför politikområdet Jämställdhetspolitik. Här redovisas även insatser som planeras under man- datperioden.

Länsstyrelserna har till uppgift att verka för att de nationella jämställdhetsmålen får genom- slag i respektive län. Som ett led i detta läggs tyngdpunkten i deras jämställdhetsarbete alltmer på att integrera ett jämställdhetsperspektiv i läns- styrelsernas verksamhet, samt att stötta en lik- nande utveckling i länen.

Länsstyrelsernas arbete med jämställdhets- integrering har generellt gått framåt under det senaste året. Som ett resultat av den utvärdering av länsstyrelsernas jämställdhetsarbete som genomfördes 2003 har Näringsdepartementet och Finansdepartementet gemensamt inlett ett utvecklingsprogram som riktar sig till de särskilt sakkunniga för jämställdhet på länsstyrelserna.

Sedan 2001 har de genomsnittliga verksam- hetskostnaderna för jämställdhetsarbetet på läns- styrelserna årligen ökat.

Inom politikområdet Arbetsrätt och arbets- miljö har Arbetslivsinstitutet i samarbete med Försvarshögskolan under 2003 drivit projektet ”Positiv särbehandling av kvinnor inom För- svarsmakten”. Syftet har varit att ur ett genus- perspektiv identifiera de processer och meka-

nismer i rekryteringskedjan som hindrar och/eller främjar kvinnor att ta del av officersut- bildningen och möjligheterna till arbete och kar- riär inom försvarsmakten.

Arbetslivsinstitutet har under 2003 även ar- betat med ett projekt om stöd för kvinnor som vill övergå från anställd till egenföretagare. Egenföretagande har visat sig utgöra en möjlig väg för olika grupper av kvinnor att bli kvar i ar- betslivet. Det gäller till exempel de kvinnor som riskerar sjukskrivning på grund av arbetsrelate- rad ohälsa. Även invandrade kvinnor har genom projektet fått möjlighet att komma in i arbets- livet.

Inom ramen för minoritetspolitiken har ett arbete initierats för att stärka de romska kvin- nornas situation och öka deras delaktighet, bl.a. har en grupp tillskapats med företrädare för Re- geringskansliet och romska kvinnor.

Regeringen kommer även framöver att noga följa situationen för ungdomar, framför allt unga kvinnor, som riskerar att utsättas för hot och våld från nära anhöriga. Ungdomar som utsätts för hot på grund av sin seuxella läggning skall

också uppmärksammas.
För åren	2005–2006	avsätter	regeringen
60 miljoner	kronor för	fortsatta	insatser för

skyddat boende, attitydpåverkande arbete m.m. för ungdomar som hotas av sina anhöriga på grund av hedersrelaterade orsaker.

Inom politikområdet Folkrörelsepolitik han- teras stödet till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Regeringen beslutade den 8 maj 2003 att tillkalla en särskild utredare för att göra en analys och utvärdering av det statliga bidraget till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet samt föreslå förändringar för att anpassa bidraget till hur samhället och kvinnoorganisationerna har utvecklats sedan bidraget inrättades. Den 10 juni 2004 lämnade Utredningen om statligt stöd till kvinnors organisering sitt betänkande Kvinnors organisering (SOU 2004:59) till regeringen.

8.6Resultatbedömning

8.6.1Mål

Målet för politikområdet är att kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyl- digheter inom livets alla områden.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Jämställdhetspolitikens mål innebär en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möj- ligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, ar- bete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det innebär också lika tillgång till ut- bildning och möjligheter till utveckling av per- sonliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från köns- relaterat våld.

Jämställdhet är ett sektorsövergripande poli- tikområde, vilket innebär att jämställdhet även är integrerat i mål inom andra politikområden.

8.6.2Resultat

Verksamhetsområde Samordningsansvar för jäm- ställdhetspolitiken och särskilda jämställdhets- åtgärder

I regeringens skrivelse Jämt och ständigt (skr. 2002/03:140) om jämställdhetspolitiken med handlingsplan för mandatperioden redovisas ut- förligt jämställdhetspolitikens resultat under se- nare år.

När det gäller kvinnors möjligheter till makt och inflytande genom ledande positioner och styrelseposter går utvecklingen framåt i den of- fentliga sektorn. Könsfördelningen i de statliga styrelserna redovisas i bilaga 2. Regeringens mål om en jämn könsfördelning av styrelseposter mellan kvinnor och män uppnåddes inom de statliga regionala styrelserna 2002. Målet upp- nåddes även under 2003. Av styrelseposterna inom de statliga centrala styrelserna utgör kvin- nors andel av ledamöterna 48 procent, vilket är en ökning med en procentenhet sedan 2002. Andelen styrelser med kvinnor som ordförande är oförändrad från föregående år, 37 procent.

Överrepresentationen av män i börsbolagens styrelser har minskat under de tre senaste åren; från 94 procent 2002 till 85 procent 2004 .

En kartläggning av de ekonomiska resursernas fördelning mellan kvinnor och män finns i bilaga 4 till finansplanen. Inriktningen i årets bilaga är, förutom en uppföljning av föregående års redo- visning, att beskriva föräldraskapets ekonomiska konsekvenser för kvinnor och män.

De projektmedel som finns inom politik- området är avsedda att stödja organisationer och verksamheter, vilka driver projekt som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män,

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

samt metodutveckling inom jämställdhetsområ- det. Under 2003 fattades ett 40-tal beslut om stöd till projekt. Dessa bidrag har gått till frivilligorganisationer, myndigheter samt verk- samheter initierade av regeringen. Bidragen har finansierat utvecklingsinsatser med ny metod- utveckling inom jämställdhet, informations- kampanjer, konferensverksamhet m.m. Projektet ”Jämna pengar – kön och jämställdhet i den stat- liga budgetprocessen”, är ett av flera projekt initierade av regeringen. Utvecklingsarbetet inom projektet inleddes 2002. Syftet var under 2003 att utarbeta ett förslag till struktur för hur kvinnor och män skall synliggöras och jämställdhetspolitiken integreras i budgetprocessen, vilket görs i form av den plan som regeringen fattat beslut om avseende genomförande av jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet för åren 2004–2009.

Verksamhetsområde Motverka könsdiskriminering

Antalet anmälningar till JämO om diskrimine- ring på grund av kön ökade från 129 stycken 2002 till 143 stycken 2003. Av de anmälda ar- betsgivarna för 2003 var 67 offentliga (33 stat- liga, 26 kommunala och 8 landsting) samt 74 privata arbetsgivare. I två ärenden framgår ej vil- ken arbetsgivare som har anmälts. Anmälningar om lönediskriminering har blivit färre i jäm- förelse med närmast föregående år. Antalet an- mälningar som gäller diskriminering av gravida och föräldralediga fortsätter att öka i jämförelse med tidigare år. Av samtliga anmälningar har 118 gjorts av kvinnor och 25 av män.

Under 2003 kom tre anmälningar in till JämO som avser lagen om likabehandling av studenter i högskolan.

Under 2003 granskade JämO 174 jämställd- hetsplaner (jämfört med 624 granskade planer under 2002). Antalet granskade planer för 2003 är betydligt färre än för 2002, vilket beror på den unika massgranskning av den privata sektorns handlingsplaner för jämställda löner som gjordes 2002. Den granskning av elva större statliga myndigheter som JämO inledde våren 2002 har avslutats under 2003. Samtliga granskade myn- digheters jämställdhetsplaner godkändes. Resul- tatet av granskningen har redovisats i rapporten ”Granskning av Regeringskansliet och elva stat- liga myndigheter”.

Under 2003 har JämO fortsatt granskningen med ytterligare elva statliga myndigheter. Denna gång har granskningen omfattat myndigheter med tillsynsansvar över olika samhällsområden. Samtliga elva myndigheter med tillsynsansvar har fått sina planer godkända under hösten 2003. Förutom tillsynsfunktionen arbetar JämO med aktiva insatser för att främja efterlevnaden av jämställdhetslagen och lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Det handlar om metodutveckling och rådgivning. I JämO:s uppgifter ingår också att genom information öka kunskaperna om de båda lagarna och främja jämställdhet i arbetslivet och i högskolan.

Under 2003 har fem ärenden förts till Jäm- ställdhetsnämnden och nämnden har genomfört fyra sammanträden.

8.6.3Analys- och slutsatser

Jämställdhetspolitiken är sektorsövergripande, dvs. ett politikområde vars måluppfyllelse är be- roende av beslut och aktioner inom andra poli- tikområden. Det innebär att den direkta kopp- lingen mellan mål, resurser och resultat ofta kan vara svårbedömd. Ett sätt att tydliggöra denna koppling är enligt regeringen att specificera jäm- ställdhetsmål för övriga politikområden.

De jämställdhetspolitiska mål som gäller i dag är allmänt formulerade och svåra att användas som ett instrument för mål- och resultatstyr- ning. Det är därför angeläget att målformule- ringarna vidareutvecklas.

Inom samtliga delmål återstår mycket att göra. Målet om att kvinnor och män skall ha samma möjligheter till ekonomiskt oberoende är inte uppnått. Kvinnor har generellt sett sämre ekonomiska villkor än män. Kvinnors villkor skiftar också mellan olika skeden i livet, vilket inte gäller för män i lika hög grad. Skillnaderna är i flera avseenden större mellan sammanboende kvinnor och män än mellan ensamstående kvinnor och män. Fördelningen av betalt och obetalt arbete mellan kvinnor och män samt villkoren på arbetsmarknaden är centrala frågor i arbetet för att stärka kvinnors ekonomiska ställning.

Målet om en jämn könsfördelning i statliga styrelser kvarstår. För att ta de sista stegen mot detta krävs fortsatt uppmärksamhet vid tillsätt- ning av nya ledamöter. Särskild uppmärksamhet krävs vid tillsättning av styrelser med ojämnt

antal ledamöter, då den udda platsen oftast till- sätts med en man. För att kvinnor och män skall få samma möjligheter till inflytande är det också av stor betydelse att ordförandeposterna fördelas jämnt mellan könen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

8.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft någon invändning i revisionsberättelsen för 2003 avseende JämO. Ingen effektivitetsrevisionsrapport har avläm- nats.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

9 Budgetförslag

9.124:1 Jämställdhetsombuds- mannen

Tabell 9.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	21 513		sparande	353
2004	Anslag	22 145	1	Utgifts-	22 592
2004	Anslag	22 145	1	prognos	22 592
2005	Förslag	21 907

2006	Beräknat	22 107	2

2007	Beräknat	22 479	3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

2Motsvarar 21 907 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 21 907 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget avser kostnader för JämO med kansli och för Jämställdhetsnämnden. Faktorer som styr utgifterna på området är antalet anmälningar om könsdiskriminering, antalet granskningar som skall genomföras, deras komplexitet och ar- betsgivares bristande förmåga att leva upp till jämställdhetslagens krav på aktiva åtgärder. Vi- dare styrs utgifterna av JämO:s insatser för att följa upp lagens krav på aktiva åtgärder och för att fullgöra det informationsansvar som åläggs myndigheten.

Regeringens överväganden

JämO:s uppgift skall fortsatt vara att motverka könsdiskriminering på arbetsmarknaden och i högskolan. Myndigheten skall i detta syfte ut- öva tillsyn över jämställdhetslagen samt se till att metoder för att motverka könsdiskriminering (inklusive lönediskriminering) finns tillgängliga samt sprida dessa.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 21 907 000 kronor för 2005. För 2006 beräknas anslaget till 22 107 000 kronor och för 2007 beräknas anslaget till 22 479 000 kronor.

Tabell 9.2 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 24:1 Jämställdhetsombudsmannen

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	22 145	22 145	22 145
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	- 238	- 38	334

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	21 907	22 107	22 479

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003, (bet. 2003/04:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.224:2 Särskilda jämställdhets- åtgärder

Tabell 9.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2003	Utfall	11 248		sparande	9 317

2004	Anslag	13 706	1	Utgifts-	22 748
2004	Anslag	13 706	1	prognos	22 748

2005	Förslag	7 706

2006	Beräknat	7 706

2007	Beräknat	7 706

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropo- sitionen för 2005.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Anslaget avser kostnader för åtgärder som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Anslaget skall användas för att stödja verk- samheter som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt organisationer som driver projekt med detta syfte. Anslaget kan även användas för att pröva nya metoder inom jämställdhetsarbetet.

Ett anslagssparande på 9,3 miljoner kronor har uppstått under 2003. Anslagssparandet för- klaras främst av att projektmedel rekvireras en tid efter beslut.

Inom Näringsdepartementet har verksamhet bedrivits som har finansierats av anslaget 24:2

Särskilda jämställdhetsåtgärder. Detta anslag före- slås minskas med 6 miljoner kronor för 2005. I syfte att möjliggöra en fortsatt hög ambitions- nivå vad avser Näringsdepartementets jämställd- hetsarbete föreslås under utgiftsområde 1 Rikets styrelse att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. ökar i motsvarande omfattning, dvs. med 6 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

För 2005 bör inriktningen fortsatt vara en sats- ning på utvecklings- och förändringsarbete som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Under 2005 föreslås anslaget även kunna an- vändas för stöd till kvinnoorganisationer.

Regeringen föreslår att riksdagen ansvisar ett ramanslag om 7 706 000 kronor för 2005. För 2006 och 2007 beräknas anslaget till 7 706 000 kronor.

Tabell 9.4 Härledning av anslagsnivån 2005–2007, för 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder

Tusental kronor

	2005	2006	2007
Anvisat 20041	13 706	13 706	13 706
Förändring till följd av:
Beslut	- 6 000	- 6 000	- 6 000

Överföring till/från andra anslag	0	0	0

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	7 706	7 706	7 706

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003, (bet. 2002/03:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

9.324:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering

Tabell 9.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2005	Förslag	4 000
2006	Beräknat	0

2007	Beräknat	0

Regeringens övervägande

Ett nytt anslag bör upprättas för att finansiera kostnader för en delegation för stöd till statsför- valtningens arbete med jämställdhetsintegrering. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 4 miljoner kronor för 2005.

De statliga myndigheterna bör i sin verksamhet utgöra ett föredöme i frågor som gäller jäm- ställdhet mellan kvinnor och män. Således bör ett stöd erbjudas till myndigheterna i deras ar- bete med jämställdhetsintegrering.

Delegationens uppgifter skall vara att:

-informera om jämställdhetsintegrering och om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av jämställdhetspolitiken,

-utforma utbildningar och samordna utbild- ningsinsatser för jämställdhetsintegrering,

-vidareutveckla metoder för jämställdhets- integrering,

-skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter.

Delegationen inrättas för en period om ett år.

Bilaga 1

IKU-frågan – arbetet sedan 2002 års riktlinjeproposition

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

Bilaga 1

IKU-frågan – arbetet sedan 2002 års riktlinjeproposition

Innehållsförteckning

1	Utredning, lagrådsremiss och riktlinjeproposition ..............................................		5
2	Arbetet med riktlinjepropositionens principförslag ............................................		6
	2.1	Organisationen........................................................................................	6
	2.2	Kompetenspremiens utformning...........................................................	6
	2.3	Arbetsgivarens medverkan .....................................................................	7
	2.4	Diverse skattefrågor................................................................................	8
	2.5	Sammanfattande slutsatser .....................................................................	8
3	Alternativa metoder ...............................................................................................		9
	3.1	Förändringar i materiella skatteregler för kompetensutveckling.........	9
	3.2	Alternativa åtgärder ..............................................................................	10

Regeringen redovisar i denna bilaga det arbete som bedrivits i Regeringskansliet kring ett system för individuell kompetensutveckling (IKU) efter det att riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag i propositionen Ett system för individuell kompetensutveckling (prop. 2001/02:175). Först ges dock en kort bakgrund.

1Utredning, lagrådsremiss och riktlinjeproposition

I budgetpropositionen för 2000 gjordes en överenskommelse om ett inledande, nytt steg i en grön skatteväxling. Denna innebar att vissa energiskatter höjdes med en beräknad varaktig budgetförstärkning på 1,15 miljarder kronor. Energiskattemedlen skulle finansiera ”reducerad skatt för satsningar på kompetensutveckling i arbetslivet” (prop. 1999/2000:1 s. 210).

Senare under hösten 1999 tillkallades en särskild utredare. Utredningen om individuellt kompetenssparande presenterade under år 2000 ett delbetänkande, Individuellt kompetens- sparande – en stimulans för det livslånga lärandet

(SOU 2000:51), och ett slutbetänkande, Indivi- duellt kompetenssparande – med start år 2002

(SOU 2000:119).

I arbetet med den lagrådsremiss och den proposition som presenterades våren 2002 modifierades utredningsförslaget på ett stort antal punkter.

Utredningens förslag om maximalt avdrag mot förvärvsinkomster med ett prisbasbelopp per år till sparsystemet bedömdes inte vara förenlig med den offentlig–finansiella ramen. Mot avdragsrätten vid insättning svarar visser- ligen beskattning vid framtida uttag (jfr. det avdragsgilla pensionssparandet). Med gällande redovisningsprinciper för statsbudget och of- fentliga finanser var det dock nödvändigt att systemet skulle hålla sig inom de finansiella ramarna för enskilda år. Därför begränsades det maximala avdraget till 0,25 prisbasbelopp per år.

Utredningens förslag om arbetsgivares möjlighet att göra insättningar på anställds kom- petenssparkonto accepterades i princip. Dock återstod ett antal öppna frågor att hantera (se vidare avsnitt 2.3).

Förslaget om ett slutet sparsystem – med en särskild straffavgift när uttag gjordes för annat än kompetensutveckling – bedömdes ha svag-

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

heter genom de styrande effekterna på hushål- lens sparande. Det slutna systemet ersattes därför med ett öppet där spararen kunde göra ut- tag även för annat än kompetensutveckling.

Förslaget att det avdragsgilla sparandet enbart skulle kunna ske i olika institut på den svenska kapitalmarknaden aktualiserade EG–rättsliga problem. Svårigheterna att ta ut avkastningsskatt på sparinstitut i andra länder och att hävda svenska inkomstskatteanspråk på uttag från institut i utlandet gjorde att sparandet i stället, åtminstone inledningsvis, skulle ske i en svensk myndighet.

Förslaget om en skatt om 15 procent på kon- toavkastningen avvisades. Skälen för att utvidga området med en förmånlig beskattning av sparande ansågs otillräckliga. Beskattning skulle i stället ske med normala 30 procent.

Utredningsförslaget innebar att sparande för kompetensutveckling kopplades till pensions- sparandet. En sådan koppling skulle ha medfört en fördelningspolitiskt oacceptabel utvidgning av detta avdragsgilla sparande. I stället föreslogs en särskild avskattningsregel som innebar att en eventuell behållning på kompetenssparkonto skulle återföras till beskattning för sparare i viss ålder.

Den s.k. kompetenspremien – där utred- ningens förslag innebar en maximal premie på 0,25 prisbasbelopp – förändrades inte. Frågan om vilka utbildningar som skulle berättiga till kompetenspremie lämnades dock delvis öppen liksom frågorna om systemets allmänna orga- nisation och kraven på utbildningsanordnare.

Utredningens förslag om grundplåt avvisades och ersattes med en förstärkt kompetenspremie i form av ett fast belopp om 1000 kronor. Liksom för den vanliga kompetenspremien – som berod- de av antalet utbildningsdagar – skulle särskilda krav på uttag från kontot gälla.

En lagrådsremiss med det modifierade utredningsförslaget presenterades den 27 mars 2002. Lagrådet konstaterade att det föreslagna systemet var ofullständigt i en rad avseenden och ansåg sig ha begränsade möjligheter att granska om lagregleringen kunde antas uppfylla angivna syften och vilka problem som skulle kunna uppkomma vid tillämpningen och framförde enbart vissa allmänna synpunkter. Systemet skulle kräva en omfattande författningsreglering och stora administrativa insatser. Därutöver skulle systemets komplexitet göra det svårt för spararna att orientera sig kring de olika reglerna

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

för uttag och erhållande av kompetenspremie (inkl. det fasta beloppet). Det gav också utrym- me för olika dispositioner som skulle minska systemets legitimitet.

Mot bakgrund av bl.a. Lagrådets yttrande valde regeringen att utforma sitt förslag till riksdagen som en riktlinjeproposition utan lagförslag. I riktlinjepropositionen Ett system för individuell kompetensutveckling (prop. 2001/02:175), beslutad den 11 april 2002, fullföljdes dock tankegångar och förslag i lagrådsremissen. Regeringen aviserade att den under hösten 2002 skulle återkomma med en kompletterande proposition. Riksdagen beslu- tade i enlighet med riktlinjepropositionen den 12 juni 2002.

2Arbetet med riktlinjepropositionens principförslag

I detta och det följande avsnittet redovisas resultatet av de analyser som gjorts i Regeringskansliet efter det att riksdagen ställde sig bakom de riktlinjer som presenterades i rikt- linjepropositionen. Först beskrivs det fortsatta arbetet med riktlinjepropositionens princip- förslag. Därefter beskrivs i avsnitt 3 en del kom- pletterande överväganden kring alternativa vägar att förverkliga intentionerna bakom riktlinje- propositionen.

Det fortsatta arbetet med de principförslag som presenterades i riktlinjepropositionen har tidigare berörts i ett svar på interpellation 2002/03:376. Där konstaterades att riktlinjepro- positionen innehöll ett betydande antal öppna frågor. I huvudsak handlade dessa om tre om- råden, nämligen systemets organisation, kompe- tenspremiens utformning och frågan om arbets- givarens medverkan. Dessa tre områden be- handlas nedan mer i detalj.

2.1Organisationen

I maj 2002 fick Statskontoret i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur de olika nödvändiga myndighetsfunktionerna skulle utformas. I en rapport från augusti 2002 presenterade Statskontoret utan något förord

inte mindre än sex olika möjliga modeller som i olika kombinationer omfattade befintliga myndigheter, bl.a. PPM, Skolverket och CSN.

I den fortsatta värderingen av dessa modeller blev det nödvändigt att ta ställning till flera olika frågor. I grunden handlar detta om hur de olika funktionerna i ett IKU–system skulle organi- seras.

De olika funktionerna kan delas in i huvudgrupperna kontoförvaltning, godkännande av utbildningsanordnare och uppföljning och revision av dessa, fastställande av kompetens- premie samt information och rådgivning. För kontoförvaltning och fastställande av kompe- tenspremie kan noteras att myndighets- funktionerna gäller hantering av ett mycket stort antal ärenden, låt vara normalt sett enkla, men där ändå krav på bl.a. rättssäkerhet ställs. För godkännande av anordnare m.m. är antalet ärenden mer begränsat samtidigt som de kan vara av mer komplicerat slag.

En första slutsats om organisationen är att det inom ramen för de olika myndighetsfunk- tionerna skulle behöva hanteras en mycket stor mängd ärenden enligt de regler som gäller för myndighetsbeslut med bl.a. möjlighet till överklagande.

En andra slutsats är att möjligheterna att tilldela någon befintlig myndighet en eller flera av de aktuella funktionerna är starkt begränsade med hänsyn till de berörda myndigheternas kärnverksamhet.

Svårigheterna att tilldela en eller flera befintliga myndigheter de olika funktionerna aktualiserade frågan om en s.k. skyltmyndighets- lösning. En sådan skulle innebära att skylt- myndigheten upphandlar från eller ger uppdrag till andra myndigheter, alternativt att regeringen särskilt reglerar ”uppdragsmyndigheternas” upp- gifter. Problem i olika ansvarsfrågor skulle dock uppkomma. En tillfredsställande lösning på dessa ansvarsfrågor skulle kräva att skylt- myndigheten tilldelades betydande resurser.

Sammanfattningsvis skulle organisationen av ett IKU–system enligt riktlinjepropositionen med nödvändighet bli komplex och resurs- krävande.

2.2Kompetenspremiens utformning

Utformningen av den kompetenspremie i form av en skattereduktion som skulle ges vid

kompetensutveckling var en annan öppen fråga. Det handlade om avgränsningen av de premie- berättigade utbildningarna – bl.a. mot bakgrund av önskemålet att undvika missbruk av systemet

– men efter närmare analys även om de totala kostnaderna för systemet.

I riktlinjepropositionen beräknades den varak- tiga kostnaden för den dagberoende kompetens- premien till 600 miljoner kronor och för det fasta beloppet till 400 miljoner kronor. Denna varaktiga kostnad – som beräknades utifrån vissa antaganden om sparande och uttag från kompetenssystemet – skulle uppkomma först när systemet nått sin fulla funktion, ca 12–15 år efter introduktionen. Under de första åren beräknades – vid denna ”sparandestyrda” bes- tämning – kostnaden bli betydligt lägre och beräknades exempelvis för de tre första åren till 50, 200 respektive 380 miljoner kronor.

I förhållande till de bedömningar som gjordes i riktlinjepropositionen – som i sin tur i hög grad baserades på utredningsbetänkandet – har det visat sig att betydande extrakostnader skulle uppkomma.

Bedömningarna i riktlinjepropositionen bygg- de alltså på kalkyler av hur olika individer för- väntades delta i kompetenssparsystemet, där ett nysparande genererar en kontobehållning över en lång spartid, där individerna efter denna spartid gör uttag från kontot och genomgår god- känd kompetensutveckling och då får en kompetenspremie. Däremot beaktades inte det förhållandet att det föreslagna systemet efter korta spartider och genom omplacering av be- fintligt sparande skulle möjliggöra för individer som redan i dag – utan att det finns något IKU– system – deltar i premieberättigade utbildningar att få en kompetenspremie. Därmed skulle mycket betydande extrakostnader för kompe- tenspremien uppkomma. Dessa extra offentlig– finansiella kostnader utgör därutöver i ekono- misk mening s.k. dödviktskostnader därför att de inte bidrar till den åsyftade nya kom- petensutvecklingen utan enbart subventionerar befintlig kompetensutveckling.

Mot bakgrund av de stora extrakostnaderna har ett stort antal hypotetiska modifieringar av reglerna för premien prövats.

I ett första steg bedömdes det nödvändigt att höja kravet på minsta antalet studiedagar från 5 till 15 dagar för att bl.a. utesluta omfattande och befintlig studiecirkelverksamhet.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

I ett andra steg exkluderades olika former av personalutbildning från det godkända utbild- ningsområdet.

Även efter dessa inledande modifieringar av reglerna kunde konstateras att betydande extra- kostnader kvarstod. Ytterligare ingrepp skulle därför krävas.

Ett sådant ingrepp kunde innebära en snävare åldersavgränsning än den i riktlinjepropositionen (26–64 år), antingen till personer mellan 40 och 54 år eller till personer mellan 40 och 59 år. Än fler ingrepp än dessa skulle dock krävas. Exem- pelvis har prövats en samordning av reglerna med de för andra stödformer som studiemedel där kompetenspremien skulle behöva reduceras med mellan 25 och 45 procent om individen fått maximalt stöd i andra former.

Efter alla de nu kort beskrivna ingreppen i riktlinjepropositionens regler skulle ändå fort- farande en betydande del av kostnaden gälla per- soner som ändå skulle ha kompetensutvecklats vilket innebar kvarvarande dödviktskostnader.

Sammanfattningsvis skulle reglerna för kompetenspremien efter alla nödvändiga ingrepp bli svåra att administrera men framför allt svåra att överblicka för den enskilde. De olika ingrep- pen skulle också medföra att kompetenspremien

– det väsentliga subventionsinslaget i IKU–sys- temet – skulle ge otillräckliga stimulanser för enskilda att delta i systemet.

2.3Arbetsgivarens medverkan

I riktlinjepropositionen föreslogs att en arbets- givare som gör en insättning på en anställds kompetenssparkonto skulle medges en skatte- lättnad motsvarande en nedsättning med 10 pro- centenheter av arbetsgivaravgifterna på det in- satta beloppet. Skattelättnaden skulle inte få beräknas på ett större belopp än vad som var av- dragsgillt för den anställde.

I propositionen angavs som öppna frågor sambandet mellan socialavgifter och socialför- säkringsförmåner, risken för dubbelbeskattning vid överinsättningar, reduktion av socialavgif- terna utan koppling till kompetensutveckling, förenligheten med EG–rätten samt frågan om ett krav på att alla anställda skall omfattas av insättningen på kompetenssparkontot.

Resultatet av gjorda analyser kan samman- fattas på följande sätt.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

Om en metod med en avdragsrätt eller en kreditering i efterhand i stället för en nedsätt- ning av socialavgifterna väljs skulle sambandet mellan socialavgifter och socialförsäkringsför- måner kunna upprätthållas.

Med möjlighet för arbetsgivare att göra insättningar finns risker för dubbelbeskattning hos den enskilde därför att denne inte får avdrag för insättningar över ramen om 0,25 prisbas- belopp samtidigt som uttag beskattas. Problemet

– som har sin bakgrund i svårigheter att samordna arbetstagares och arbetsgivares insätt- ningar – skulle kunna lösas genom ett system med dubbla konton där arbetstagaren inte med- ges avdrag för insättningar som görs på arbetsgivarkontot. Alternativt skulle problemet eventuellt kunna lösas genom en stängning av kontot när 0,25 prisbasbelopp satts in under ett år, dock till priset av att detta skulle begränsa arbetsgivarens intresse att göra insättningar.

Enligt riktlinjepropositionen skulle konto- innehavaren fritt kunna disponera över gjorda insättningar, dvs. även för annat än kompetens- utveckling. Inga sanktioner föreslogs om de medel som arbetsgivaren satt in på ett kompe- tenssparkonto skulle användas till annat än kompetensutveckling. Det finns då en stor risk för att arbetsgivare – efter överenskommelse med de anställda – ser möjligheter att genom insättning på kompetenssparkonto sänka arbets- givaravgifterna generellt och rutinmässigt för samtliga anställda genom att göra insättningar upp till det belopp som grundar rätt till nedsätt- ning. Sådana löneutbetalningar via kompe- tenskonto kan omedelbart disponeras av den anställde utan efterföljande kompetensutveck- ling. Någon lösning på detta problem har inte hittats. Detta innebär risker för betydande inkomstbortfall.

Ett krav på att alla anställda skall omfattas för att arbetsgivare skulle kunna göra insättningar – vilket angavs i riktlinjepropositionen – skulle inte fylla någon funktion eftersom det inte ställs något krav på att de insatta medlen måste använ- das för kompetensutveckling. Ett sådant krav skulle också vara svårt att tillämpa vid byte av arbetsgivare och där den tidigare arbetsgivaren redan kan ha utnyttjat avgiftslättnaden maximalt.

Särskilda frågor kring arbetsgivares med- verkan uppkommer när det handlar om enskilda näringsidkare där arbetsgivaren och arbetsta- garen är en och samma person. En sådan fråga är t.ex. vad som händer om ett system med dubbla

konton införs där uttag från ett arbetsgivarkonto inte beskattas. För förhållandet mellan arbets- givare och arbetstagare kan vidare vissa frågor behöva regleras för fåmansföretag.

Sammanfattningsvis torde det i princip vara möjligt att lagstifta om en avgifts- eller skatte- lättnad för arbetsgivare för insättningar på kom- petenssparkonton. Oavsett vilken metod som skulle väljas kommer dock systemet att bli mycket komplext och leda till administrativa svårigheter. Detta är inte försvarbart med hänsyn till de förhållandevis små belopp som den en- skilde arbetstagaren skulle tillföras genom en avgifts- eller skattelättnad för arbetsgivaren.

2.4Diverse skattefrågor

En IKU-reform aktualiserar flera olika skatte- frågor. Efter riktlinjepropositionen remitterades en särskild promemoria i början av juli 2002. Till de frågor som återstod att hantera hörde vad som skulle gälla när sparare tillfälligt eller permanent flyttar från Sverige. Svårigheterna består bl.a. i att på ett tillfredsställande sätt be- gränsa möjligheterna till obefogade skatteundan- draganden utan att det kommer i konflikt med den fria rörligheten inom EU.

2.5Sammanfattande slutsatser

I de fortsatta analyserna av riktlinjeproposi- tionen har svårbemästrade problem kring syste- mets centrala komponenter identifierats.

Generellt sett gäller att hanteringskostnaderna för myndigheter, för enskilda sparare och för arbetsgivare kan bli betydande.

För organisationen uppkommer de adminis- trativa kostnaderna därför att det handlar om hantering av ett betydande antal ärenden hos myndigheter – hantering av kompetenskonton, godkännande av utbildningsanordnare och fast- ställande av kompetenspremie – där det inte är möjligt att undvika att ställa de sedvanliga kraven på myndighetsbeslut. Till detta kommer att systemet – med dess betydande komplexitet – kommer att kräva betydande informations- insatser om de olika komponenterna.

För kompetenspremien uppkommer admi- nistrativa kostnader beroende på den sam- ordning med andra system som följer av de

tidigare ej beaktade dödviktskostnaderna för systemet. Dessa dödviktskostnader kan inte negligeras med hänsyn till den offentlig–finan- siella ramen. De olika nödvändiga begräns- ningarna av kompetenspremien skulle därutöver minska spararnas intresse att delta.

För arbetsgivarnas medverkan föreligger risker för ett betydande skattebortfall i det fall det öppna kontosystemet används för att kana- lisera reguljära lönemedel. Även andra problem har identifierats som för sin lösning kräver olika former av komplicerade åtgärder genom intro- duktion av dubbla konton, stängningar av konton m.m. Även om varje enskilt problem skulle kunna lösas riskerar även denna del av systemet att bli kostsam att administrera.

De ovan beskrivna problemen – till dessa kommer de EG–rättsliga oklarheter och svårig- heter som föreligger bl.a. på skatteområdet – innebär att det system som skisserades i rikt- linjepropositionen vid ett förverkligande skulle kräva betydande modifieringar och preciseringar. Dessa skulle sammantagna resultera i ett komplext, svåradministrerat och kostsamt regel- verk. De av riksdagen fastlagda intentionerna och målen – att stimulera individuell kompetens- utveckling för breda grupper – skulle därmed inte förverkligas.

3 Alternativa metoder

I arbetet efter riktlinjepropositionen har även analyserats de materiella skatteregler som berör kompetensutveckling och som eventuellt skulle kunna förbättras för att förstärka villkoren för kompetensutveckling. Vidare har gjorts vissa analyser av dels förstärkningar av studiestödet, dels en enklare form av sparsystem. Resultatet av dessa olika analyser sammanfattas här kortfattat.

3.1Förändringar i materiella skatteregler för kompetensutveckling

De materiella skattereglerna baseras på vissa grundläggande skattesystematiska överväganden (inkl. de regler som följer av Sveriges med- lemskap i EU). Detta begränsar möjligheten till förändringar och försvårar en förstärkt ”kompe- tensprofil”. Förändringar har också skett på

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

området som minskar utrymmet och behovet av förändringar.

År 1997 gjordes vissa förändringar i förmånsbeskattningen av utbildning som innebar att det skattefria området utvidgades. Den nya lagstiftningen innebar att den ”som är eller riskerar att bli arbetslös på grund av omstruk- turering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet inte skall beskattas för förmån i form av fri utbildning eller annan åtgärd om utbildningen eller åtgärden är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta” (prop. 1995/96:152, s.37). Eventuella utvidgningar kräver antingen detaljreglering eller schabloner (på låg nivå av kostnadsskäl).

För företagen är utbildningskostnader ome- delbart avdragsgilla. Mer generösa avdrag riskerar antingen att bli ineffektiva eller så kan avgränsningsproblem uppkomma.

Ett alternativ skulle kunna vara att avdrag för företagen (och skattefrihet för individen) medges för framtida utbildningsutgifter, dvs. någon form av företagsanknutna kompe- tenskonton. Förutsättningarna för ytterligare åt- gärder på detta område påverkas dock av en dom i Regeringsrätten den 23 december 2002 (RÅ 2002 ref 83) som avser ett företag som byggt upp ett system med kompetenskonton och där domen gäller skattekonsekvenserna av detta för såväl företaget som individen. Efter denna dom gäller följande.

Det system som prövades av Regeringsrätten innebär i princip ett frivilligt system där före- taget erbjuder varje enskild anställd att delta i ett sparande genom att avstå från bruttolön och där företaget då bidrar med samma belopp som den enskilde. Avsättning av beloppen sker i företa- gets räkenskaper och avkastningen beskattas som inkomst av näringsverksamhet (med 28 procent).

Domen innebär att det vid avsättningstillfället inte uppkommer några skatte- och avgiftskonse- kvenser. Företagets avsättning är avdragsgill och de anställda förmånsbeskattas inte för avsätt- ningar. Inkomstbeskattning av den anställde och uttag av socialavgifter sker först när de avsatta medlen används för kompetensutveckling. Detta är likvärdigt med ett förtida avdrag för avsätt- ning till kompetensutveckling och innebär alltså att gällande rätt redan medger ett sådant avdrag.

Den svenska mervärdesskatten är i hög grad styrd av EG–regler. Utbildningstjänster är

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 1

undantagna från skatteplikt (ingen utgående moms och inte heller avdrag för ingående moms) i den utsträckning de tillhandahålls av det allmänna eller kan anses erkänd av det allmänna medan övriga utbildningstjänster mervärdesbe- skattas med 25 procent (normalskattesatsen). Det finns alltså ingen möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats (i Sverige 6 eller 12 pro- cent).

Den svenska mervärdesskattelagstiftningen är redan utformad på ett sådant sätt att de möjlig- heter till undantag som EG-rätten ger är till- varatagna.

3.2Alternativa åtgärder

Efter analysen av möjligheterna att fullfölja riktlinjepropositionens principförslag och efter den kompletterande skatterättsliga kartlägg- ningen har alternativa vägar att förverkliga inten- tionerna bakom riktlinjepropositionen prövats.

Ett alternativ har handlat om mer förmånliga studiestödsregler för äldre studerande där det i dag finns vissa åldersgränser.

Ett annat alternativ har handlat om en modell med beskattat sparande – en betydande del av problemen med en IKU-modell har ju visat sig bestå i svårigheter att hantera ett avdragsgillt sparande. En modell med beskattat sparande skulle exempelvis kunna innehålla en möjlighet till återbetalning av den skatt som betalts på avkastningen på sparandet. Det är dock tveksamt om en sådan, visserligen enklare, modell skulle bli attraktiv för individerna när det gäller att spara för framtida kompetensutveckling.

Bilaga 2

Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

Bilaga 2
Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser
Innehållsförteckning
Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser...............................................................	5
Centrala myndigheters styrelser............................................................................	5
Regionala myndigheters styrelser..........................................................................	6

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

Tabellförteckning

1.1	Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser, där regeringen utser
	samtliga ledamöter, fördelade på departement; ordinarie ledamöter exkl.
	personalföreträdare .................................................................................................	6
1.2	Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser där regeringen utser
	samtliga ledamöter, fördelade på myndighet; ordinarie ledamöter exkl.
	personalföreträdare .................................................................................................	7
1.3	Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser där regeringen utser
	en del av ledamöterna, fördelade på myndighet; ordinarie ledamöter exkl.
	personalföreträdare ...............................................................................................	15
1.4	Andelen kvinnor i regionala myndigheters styrelser; ordinarie ledamöter
	exkl. personalföreträdare ......................................................................................	16
1.5	Könsfördelning i regionala myndigheters styrelser; ordinarie ledamöter
	exkl. personalföreträdare ......................................................................................	17

Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser

Sedan 1988 har könsfördelningen i statliga myndighetsstyrelser på central och regional nivå redovisats årligen för att ge riksdagen möjlighet att kunna följa utvecklingen. Bak- grunden är de mål för kvinnorepresentationen i statliga organ som riksdagen beslutade om med anledning av propositionen Jämställdhetspoli- tiken inför 90-talet (prop. 1987/88:105, bet. 1987/88:AU17, rskr. 1987/88:364). Det första etappmålet som angavs i propositionen om 30 procent kvinnor år 1992, uppnåddes 1992 och redovisades i 1992 års budgetpropo- sition (1992/93:100, bilaga 12, s. 337 f.). Det andra delmålet om 40 procent kvinnor år 1995, uppnåddes i de centrala styrelserna och redovi- sades i regeringens skrivelse Jämställdhetspoli- tiken (skr. 1996/97:41, bilaga 2, bet. 1996/97:AU 8, rskr. 1996/97:155). Andelen kvinnor uppgick då till 42 procent. De regio- nala styrelserna hade detta år 34 procent kvin- nor. Slutmålet om 50 procent kvinnor bland ledamöterna i de statliga lekmannastyrelserna år 1998 uppnåddes inte.

Arbetet för att öka andelen kvinnor bland ledamöterna i de centrala och regionala styrel- serna har totalt sett ändå utvecklats mycket positivt. År 1988 hade de centrala styrelserna 28 procent och de regionala 15 procent kvin- nor. Tio år senare, 1998, hade de centrala styrelserna 44 procent och de regionala 40 procent kvinnor i sina styrelser. Vid den se- naste kartläggningen, för 2002, uppgick ande- len kvinnor i de centrala styrelserna till 47 procent och i de regionala till 50 procent. Regeringen har angivit att slutmålet om en jämn könsfördelning i statliga styrelser skall ligga fast (rskr. 1999/2000:24, AU 6).

Årets redovisning avser förhållanden per den 31 december 2003. Då uppgick andelen kvinnor i de centrala styrelserna till 48 procent, vilket innebär en ökning med en procentenhet sedan 2002. Målet om en jämn könsfördelning är således ännu inte riktigt uppfyllt. I de regionala styrelserna är könsför- delningen oförändrat jämn sedan föregående år, 50 procent kvinnor och 50 procent män.

Andelen kvinnor och män i statliga kom- mittéer redovisas årligen i kommittéberättel- sen.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

Centrala myndigheters styrelser

Centrala myndigheter, nämnder m.m. ingår i redovisningen.

Av tabell 1.1 och 1.2 nedan framgår att könsfördelningen bland de ordinarie ledamö- terna (inklusive ordförande) är en procenten- het bättre än föregående år, 48 procent kvinnor och 52 procent män. De genomsnittligt mest jämställda styrelserna återfinns under Justitie-

departementet med 50 procent kvinnor					och
50 procent	män	samt	Utbildningsdeparte-
mentet med		51 procent		kvinnor	och
49 procent	män.	Högst	andel	kvinnor	finns

bland ledamöterna i styrelser under Kultur- och Socialdepartementen, med 53 respektive 52 procent kvinnor. Högst andel män i styrelserna har Statsrådsberedningen med 62 procent män och Finansdepartementet med 56 procent män.

Av totalt 294 styrelser har 42, 14 procent, jämn könsfördelning vilket är en procentenhet lägre än föregående år. 151 styrelser, 51 procent, domineras av män vilket är en minskning med 6 procentenheter från 2002. 101 styrelser, 34 procent, har fler kvinnor än män bland ledamöterna en ökning med 6 procentenheter sedan fjolårets 28 procent.

Andelen styrelser med kvinnor som ordfö- rande är oförändrad sedan år 2002, 37 procent. Jämnast könsfördelning bland styrelseordfö- rande har Försvarsdepartementet och Jord- bruksdepartementet med 50 procent kvinnor och 50 procent män. Andra exempel som kan nämnas är Kultur- och Utbildningsdeparte- menten med 53 respektive 44 procent kvinnor bland ordförandena, den förra med den högsta andelen kvinnor. Störst överrepresentation av män bland styrelseordförandena har Finansde- partementet med 75 procent män.

Tabell 1.3 innehåller statistik gällande köns- fördelningen i centrala lekmannastyrelser där regeringen endast utser en del av ledamöterna. Regeringens inflytande över könsfördelningen bland samtliga ledamöter blir i dessa fall be- gränsat och målet svårare att nå. Könsfördel- ningen bland de ledamöter som utses av re- geringen är generellt sett jämnare än köns- fördelningen bland övriga ledamöter.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

Regionala myndigheters styrelser

I tabell 1.4 och 1.5 redovisas andelen kvinnor i sex regionala myndighetsgrupper. Uppgifterna omfattar samtliga län och avser även här för- hållanden per den 31 december 2003. I dessa styrelser var överrepresentationen av män to- talt sett åtgärdad och målet om en jämn köns- fördelning, 50 procent kvinnor och 50 procent män uppnått redan i fjol. Detta har inte för- ändrats utan könsfördelningen i de regionala styrelserna är fortfarande jämn. Det innebär

dock inte att varje enskild regional styrelse har en jämn könsfördelning. Av tabell 1.4 framgår att länsarbetsnämnderna och polisstyrelserna båda har jämn könsfördelning bland sina sty- relseledamöter, med hälften kvinnor och hälf- ten män. Lägst andel män, 48 procent, finns i försäkringskassorna och skogsvårdsstyrelserna. Högst andel män, 56 procent, återfinns i kro- nofogdemyndigheternas styrelser där andelen män till och med ökat med två procentenheter sedan 2002.

Tabell 1.1 Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser, där regeringen utser samtliga ledamöter, fördelade på departement; ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare

		ORDFÖRANDE			Förändr.			LEDAMÖTER INKL. ORDFÖRANDE				Förändr.
	Antal		Andel kv.	Andel kv.	andel		Antal		Andel %		Andel kv.	andel
DEP.	Kvinnor	Män	%	2002 %	kvinnor*	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	2002 %	kvinnor*
SB**	0	1	0	-	-	5	8	14	38	62	-	-

Ju	9	16	36	32	+4	117	117	234	50	50	47	+3

UD	4	8	33	36	-3	91	104	195	47	53	47	0

Fö	9	9	50	47	+3	72	77	149	48	52	42	+6

S	7	12	37	35	+2	83	58	141	52	48	52	0

Fi	16	47	25	28	-3	274	345	619	44	56	40	+4

U	14	18	44	33	+11	145	139	284	51	49	52	-1

Jo	8	8	50	55	-5	68	75	143	48	52	46	+2

Ku	18	16	53	50	+3	146	137	283	52	48	51	+1

M	10	20	33	33	0	134	157	291	46	54	46	0

N	15	32	32	38	-6	168	201	369	46	54	46	0

Totalt	110	187	37	37	0	1303	1418	2722	48	52	47	+1

*i procentenheter

**SB har inte varit med i redovisningen tidigare år, därav saknas jämförelsetal

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

Tabell 1.2 Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser där regeringen utser samtliga ledamöter, fördelade på myndighet; ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare

	ORDFÖRANDE		ANTAL LEDAMÖTER INKL.		ANDEL
					KVINNOR
			ORDFÖRANDE
					%
CENTRALA MYNDIGHETER	KV	M	KV	M

Statsrådsberedningen

Expertgruppen för EU-frågor-Svenska institutet för europapolitiska

studier: Sieps	0	1	5	8	38

Justitiedepartementet

Boverket: Samlingslokaldelegationen	1		5	2	71

Brottsförebyggande rådets styrelse	1		6	5	55

Brottsoffermyndighetens råd	1		4	2	67

Domstolsverket		1	4	6	40

Fideikommissnämnden	1		2	7	22

Gentekniknämnden		1	8	8	50

Högsta domstolen		1	6	9	40

Integrationsverket		1	5	4	56

Kriminalvårdsnämnden		1	3	2	60

Kriminalvårdsstyrelsen	1		4	3	57

Kriminalvårdsstytrelsen: Personalansvarsnämnden	1		2	1	67

Notarienämnden		1	4	2	67

Nämnden mot diskrimiering		1	6	5	55

Nämnden vid Brottsoffermyndigheten	1		3	3	50

Regeringsrätten		1	6	10	38

Registernämnden	1		2	3	40

Revisorsnämnden	1		10	10	50

Rikspolisstyrelsen		1	4	4	50

Rikspolisstyrelsen: Tjänsteförslagsnämnden		1	5	4	56

Riksåklagaren: Tjänsteförslagsnämnden		1	6	3	67

Riksåklagarens kansli: Rådgivande nämnden		1	4	3	57

Rättshjälpsnämnden		1	2	3	40

Rättsmedicinalverket		1	4	3	57

Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet		1	10	12	45

Valmyndigheten		1	2	3	40


Utrikesdepartementet

Myndigheten för utländska investeringar i Sverige		1	4	6	40

Exportkreditnämnden		1	4	6	40

Folke Bernadotteakademin: Program- och verksamhetsrådet		1	6	8	43

Inspektionen för strategiska produkter: Exportkontrollrådet		1	3	8	27

Inspektionen för strategiska produkter: Teknisk-vetenskpliga rådet		1	2	3	40

Migrationsverket	1		5	7	42

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

	ORDFÖRANDE		ANTAL LEDAMÖTER INKL.		ANDEL
					KVINNOR
			ORDFÖRANDE
					%
CENTRALA MYNDIGHETER	KV	M	KV	M

Nordiska Afrikainstitutet: Program- och forskningsrådet	1		8	7	53
Rådet för flykting och invandrarfrågor (UD1997:A)	1		16	14	53

Rådet för migrations- och asylpolitiska barnfrågor (UD2003:B)		5	8		38

Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete)	1	5	6		45

Sida: Forskningsnämnden	1	5	4		56

Svenska institutet	1	6	5		55

Sveriges Exportråd	1	2	6		25

Utlänningsnämnden		20	16		56


Försvarsdepartementet

Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt	1	4	4		50

Försvarets materielverk	1	3	2		60

Försvarets underrättelsenämnd	1	2	4		33

Försvarshögskolan	1	5	3		63

Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar	1	2	4		33

Krisberedskapsmyndigheten	1	4	4		50

Kustbevakningen	1	5	5		50

Riksvärderingsnämnden	1	2	3		40

Rådet för insyn i Försvarsmakten	1	2	3		40

Rådet för räddningstjänst	1	10	8		56

Statens räddningsverk	1	5	4		56

Statens räddningsverk: Centrum för risk- och säkerhetsutbildning	1	4	5		44

Stiftelsen Gällöfsta Utbildningscentrum	1	5	5		50

Styrelsen för psykologiskt försvar	1	4	5		44

Totalförsvarets folkrättsråd	1	4	6		40

Totalförsvarets forskningsinstitut	1	5	4		56

Totalförsvarets pliktverk	1	3	4		43

Överklagandenämnden för totalförsvaret	1	3	4		43


Socialdepartementet

Alkoholsortimentsnämnden	1	2	3		40

Arvfondsdelegationen	1	3	4		43

Handikappombudsmannens råd	1	6	6		50

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd	1	5	4		56

Institutet för psykosocial medicin	1	5	5		50

Läkemedelsförmånsnämnden	1	5	6		45

Läkemedelsverket	1	2	5		29

Riksförsäkringsverket	1	5	4		56

Smittskyddsinstitutet	1	3	4		43

Socialstyrelsen	1	6	5		55

Statens beredning för medicinsk utvärdering	1	5	6		45

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

	ORDFÖRANDE		ANTAL LEDAMÖTER INKL.		ANDEL
					KVINNOR
			ORDFÖRANDE
					%
CENTRALA MYNDIGHETER	KV	M	KV	M

Statens folkhälsoinstitut	1	5	1	83
Statens institut för särskilt utbildningsstöd	1	6	5	55

Statens institutionsstyrelse	1	6	3	67

Statens medicinsk-etiska råd	1	4	5	44

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor	1	7	4	64

Stiftelsen för vård- och allergiforskning	1	4	4	50

Stiftelsen WHO Collaborating Centre on International Drug Monitoring	1	1	2	33

Styrelsen för provinsialläkarstiftelsen	1	3	2	60


Finansdepartementet

AP-fonden: Första	1	5	4	56

AP-fonden: Andra	1	4	5	44

AP-fonden: Tredje	1	3	5	38

AP-fonden: Fjärde	1	4	5	44

AP-fonden: Sjätte	1	2	3	40

AP-fonden: Sjunde	1	4	5	44

Arbetsgivarverket	1	19	61	24

Bokföringsnämnden	1	4	6	40

Datainspektionen	1	5	4	56

Ekonomistyrningsverkets råd	1	4	5	44

Ekonomistyrningsverkets redovisningsråd	1	4	4	50

Finansinspektionen	1	5	5	50

Forskarskattenämnden	1	3	3	50

Fortifikationsverket	1	3	4	43

Harpsundsnämnden	1	2	3	40

Insättningsgarantinämnden	1	3	3	50

Kammarkollegiet	1	4	4	50

Kammarkollegiet: Fonddelegationen	1	2	3	40

Kammarkollegiet: Statens skaderegleringsnämnd	1	3	2	60

Konjunkturinstitutet: Ekonomiska rådet	1	2	4	33

Lotteriinspektionen	1	3	3	50

Länsstyrelsen Blekinge	1	5	4	56

Länsstyrelsen Dalarna	1	5	4	56

Länsstyrelsen Gotland	1	5	4	56

Länsstyrelsen Gävleborg	1	6	7	46

Länsstyrelsen Västra Götaland	1	4	5	44

Länsstyrelsen Halland	1	3	6	33

Länsstyrelsen Jämtland	1	6	7	46

Länsstyrelsen Jönköping	1	7	6	54

Länsstyrelsen Kalmar	1	4	5	44

Länsstyrelsen Kronoberg	1	6	7	46

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

	ORDFÖRANDE		ANTAL LEDAMÖTER INKL.		ANDEL
					KVINNOR
			ORDFÖRANDE
					%
CENTRALA MYNDIGHETER	KV	M	KV	M

Länsstyreslen Norrbotten	1	5	8	38
Länsstyrelsen Skåne	1	5	4	56

Länsstyrelsen Stockholm	1	9	4	69

Länsstyrelsen Södermanland	1	5	8	38

Länsstyrelsen Uppsala	1	4	5	44

Länsstyrelsen Värmland	1	6	7	46

Länsstyrelsen Västerbotten	1	6	7	46

Länsstyrelsen Västernorrland	1	7	6	54

Länsstyrelsen Västmanland	1	5	7	42

Länsstyrelsen Örebro	1	7	6	54

Länsstyrelsen Östergötland	1	5	4	56

Nämnden för offentlig upphandling	1	3	4	43

Nämnden för statens avtalsförsäkringar	1	2	2	50

Premiepensionsmyndigheten	1	3	5	38

Riksgäldskontoret	1	3	5	38

Skatteverket	1	5	5	50

Skatterättsnämnden för direkt skatt	1	3	4	43

Skatterättsnämnden för indirekt skatt	1	3	4	43

Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor	1	2	2	50

Statens ansvarsnämnd	1	3	2	60

Statens bostadskreditnämnd	1	3	5	38

Statens bostadsnämnd	1	2	4	33

Statens fastighetsverk	1	4	4	50

Statens kvalitets- och kompetensråd	1	5	4	56

Statens pensionsverk	1	4	5	44

Statens personadressregisternämnd	1	5	4	56

Statens skaderegleringsnämnd	1	5	3	63

Statens tjänsepensions- och grupplivnämnd	1	5	3	63

Statens utlandslönenämnd	1	3	1	75

Statistiska centralbyrån: Styrelsen	1	3	6	33

Statskontorets råd	1	3	6	33

Tullverket	1	2	5	29


Utbildningsdepartementet

Centrala studiestödsnämnden	1	5	6	45

Högskolans avskiljandenämnd	1	5	5	50

Högskoleverket	1	4	4	50

Institutet för rymdfysik	1	4	3	57

Institutet för framtidsstudier	1	4	5	44

Internationella programkontoret för utbildningsområdet	1	4	5	44

Kungl. biblioteket	1	6	3	67

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

	ORDFÖRANDE		ANTAL LEDAMÖTER INKL.		ANDEL
					KVINNOR
			ORDFÖRANDE
					%
CENTRALA MYNDIGHETER	KV	M	KV	M

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning	1	5	5	50
Myndigheten för skolutveckling	1	6	3	67

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	1	6	5	55

Nationellt centrum för flexibelt lärande	1	5	6	45

Nationellt sekretariat för genusforskning	1	4	3	57

Polarforskningssekretariatet	1	3	3	50

Rekryteringsdelegationen	1	2	2	50

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU	1	4	5	44

Rådet för högre utbildning	1	5	4	56

Sameskolstyrelsen	1	3	2	60

Samverkansdelegationen	1	4	5	44

Skolväsendets överklagandenämnd	1	5	3	63

Specialpedagogiska institutet	1	4	5	44

Specialskolemyndigheten	1	4	5	44

Statens ljud- och bildarkiv	1	3	4	43

Statens skolverk	1	4	5	44

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling	1	5	4	56

Stiftelsen för strategisk forskning	1	7	5	58

Svenska unescorådet	1	7	5	58

Tolk- och översättarinstitutet	1	3	4	43

Ungdomsstyrelsen	1	5	6	45

Verket för högskoleservice	1	4	4	50

Vetenskapsrådet: Forskningsforum	1	6	7	46

Överklagandenämnden för högskolan	1	5	4	56

Överklagandenämnden för studiestöd	1	4	4	50


Jordbruksdepartementet

Allmänna reklamationsnämnden	1	8	9	47

Centrala försöksdjursnämnden	1	7	7	50

Fastighetsmäklarnämnden	1	5	3	63

Fiskeriverket	1	3	4	43

Konsumentverket	1	4	4	50

Livsmedelsekonomiska institutet	1	3	4	43

Livsmedelsverket	1	5	5	50

Marknadsdomstolen	1	6	5	55

Resegarantinämnden	1	2	3	40

Statens jordbruksverk	1	3	5	38

Statens utsädeskontroll	1	2	4	33

Statens veterinärmedicinska anstalt	1	4	5	44

Statens växtsortnämnd	1	5	4	56

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

	ORDFÖRANDE		ANTAL LEDAMÖTER INKL.		ANDEL
					KVINNOR
			ORDFÖRANDE
					%
CENTRALA MYNDIGHETER	KV	M	KV	M

Styrelsen för samefonden	1	2	4	33
Svenska FAO-kommittén	1	6	6	50


Kulturdepartementet

Arkitekturmuseet	1	3	4	43

Forum för Levande historia	1	5	3	63

Granskningsnämnden för radio och TV	1	5	4	56

Konstnärsnämnden	1	5	5	50

Konstnärsnämnden: Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsförbund	1	7	6	54

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet	1	4	3	57

Moderna Museet	1	4	6	40

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde	1	5	4	56

Naturhistoriska riksmuseet	1	6	4	60

Nämnden för hemslöjdsfrågor	1	4	5	44

Presstödsnämnden	1	7	3	70

Punktskriftsnämnden	1	4	3	57

Radio- och TV- verket	1	1	2	33

Riksantikvarieämbetet	1	5	4	56

Riksarkivet	1	5	4	56

Riksarkivet: Nämnden för enskilda arkiv	1	3	4	43

Riksutställningar	1	5	4	56

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund	1	4	5	44

Språk- och folkminnesinstitutet	1	3	6	33

Statens biografbyrå	1	4	3	57

Statens försvarshistoriska museer	1	3	5	38

Statens historiska museer	1	5	4	56

Statens konstråd	1	3	4	43

Statens kulturråd	1	7	6	54

Statens maritima museer	1	5	4	56

Statens museer för världskultur	1	6	3	67

Statens musiksamlingar	1	3	4	43

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur	1	4	2	67

Stiftelsen Nordiska museets nämnd	1	3	3	50

Stiftelsen svenska filminstitutet	1	4	5	44

Stiftelsen svenska rikskonserter	1	4	4	50

Svenskt biografiskt lexikon	1	4	3	57

Talboks- och punktskriftsbiblioteket	1	5	3	63

Taltidningsnämnden	1	4	5	44

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

	ORDFÖRANDE		ANTAL LEDAMÖTER INKL.		ANDEL
					KVINNOR
			ORDFÖRANDE
					%
CENTRALA MYNDIGHETER	KV	M	KV	M

Miljödepartementet

Boverket	1		6	3	67
Boverket: Stadsmiljörådet	1		8	7	53

Fonden för fukt- och mögelskador		1	2	3	40

Kemikalieinspektionen	1		4	5	44

Kemikalieinspektionen: Toxikologiska rådet	1		10	9	53

Kärnavfallsfondens styrelse		1	2	3	40

Lantmäteriverket		1	3	5	38

Lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäcks kärnkraftsverk		1	3	6	33

Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftsverk	1		5	8	38

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftsverk		1	3	4	43

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftsverk		1	3	4	43

Lokala säkerhetsnämnden vid Studsvik AB:s anläggningar		1	2	5	29

Naturvårdsverket		1	4	6	40

Naturvårdsverket: Friluftsrådet	1		6	7	46

Naturvårdsverket: Miljöforskningsnämnden		1	5	6	45

Naturvårdsverket: Miljömålsrådet		1	10	9	53

Naturvårdsverket: Rådet för investeringsstöd		1	3	5	38

Naturvårdsverket: Tillsyns- och föreskriftsrådet		1	7	9	44

Naturvårdsverket: Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald		1	6	8	43

Statens geotekniska institut	1		3	3	50

Statens institut för ekologisk hållbarhet		1	5	4	56

Statens kärnkraftinspektion	1		3	5	38

Statens strålskyddsinstitut		1	5	4	56

Statens strålskyddsinstitut: Forskningsnämnden		1	4	6	40

Statens VA-nämnd		1	2	4	33

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning	1		5	6	45

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut		1	4	3	57

Stiftelsen för internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds
universitet	1		3	2	60

Stiftelsen institutet för vatten- och luftforskning		1	3	4	43


Näringsdepartementet

Affärsverket svenska kraftnät		1	4	3	57

Arbetsdomstolen	2	2	11	14	44

Arbetslivsinstitutet		1	3	5	38

Arbetsmarknadsstyrelsen		1	6	5	55

Arbetsmiljöverket		1	3	4	43

Banverket		1	3	5	38

Banverket: Trafikledningsrådet		1	3	6	33

Elsäkerhetsverket: Elsäkerhetsrådet	1		4	6	40

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

	ORDFÖRANDE		ANTAL LEDAMÖTER INKL.		ANDEL
					KVINNOR
			ORDFÖRANDE
					%
CENTRALA MYNDIGHETER	KV	M	KV	M

Flygplatsnämnden	1	1	2	33
Glesbygdsverket	1	3	3	50

Handelsflottans kultur- och fritidsråd	1	4	4	50

ILO-Kommittén	1	4	5	44

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering	1	6	4	60

Institutet för tillväxtpolitiska studier	1	4	5	44

Insynsrådet för elberedskapsverksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät	1	3	6	33

Insynsrådet för Statens energimyndighet	1	2	3	40

Jämställdhetsnämnden	1	5	4	56

Konkurrensverket: Rådet för konkurrensfrågor	1	4	6	40

Luftfartsverket	1	4	4	50

Medlingsinstitutet	1	1	2	33

Nämnden för styrelserepresentationsfrågor	1	5	4	56

Oljekrisnämnden	1	2	3	40

Patent- och registreringsverket	1	5	3	63

Post- och Telestyrelsen	1	5	4	56

Rederinämnden	1	3	4	43

Rikstrafiken	1	2	4	33

Rymdstyrelsen	1	3	4	43

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige	1	3	4	43

Sjöfartsverket	1	5	5	50

Skogsstyrelsen	1	4	5	44

Statens energimyndighet	1	4	5	44

Statens energimyndighet: Energiutvecklingsnämnden	1	4	6	44

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar	1	3	4	43

Statens väg- och transportforskningsinstitut	1	4	4	50

Stiftelsen Industrifonden	1	4	6	40

Stiftelsen Norrlandsfonden	1	4	5	44

Stängselnämnden	1	1	2	33

Sveriges geologiska undersökning	1	3	4	43

Tjänsteförslagsnämnden för Patentbesvärsrätten	1	4	4	50

Turistdelegationen	1	4	3	57

Verket för innovationssystem	1	4	5	44

Verket för näringslivsutveckling	1	4	5	44

Verket för näringslivsutveckling: Nämnden för regionala företagsstöd	1	5	8	38

Vägverket	1	5	4	56

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

Tabell 1.3 Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser där regeringen utser en del av ledamöterna, fördelade på myndighet; ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare

LEDAMÖTER UTSEDDA AV		ANDEL		SAMTLIGA		ANDEL
LEDAMÖTER UTSEDDA AV		KVINNOR		SAMTLIGA		KVINNOR
	REGERINGEN	KVINNOR		LEDAMÖTER		KVINNOR
	REGERINGEN	%		LEDAMÖTER		%
		%				%
KV	M		KV		M

Justitiedepartementet

Domstolsverket: Personalansvarsnämnden.	2	0	100	4	1	80
Rikspolisstyrelsen: Personalansvarsnämnden	2	1	67	2	3	40



Utrikesdepartementet

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll	4	4	50	4	5	44


Försvarsdepartementet

Rikshemvärnsrådet	0	1	0	0	3	0


Socialdepartementet

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap	6	5	55	13	12	52


Finansdepartementet

Offentliga sektorns särskilda nämnd (SHA-
nämnden)	2	5	29	3	10	23

Statshälsan	1	1	50	2	3	40

Trygghetsstiftelsen	1	2	33	2	4	33


Utbildningsdepartementet

Vetenskapsrådet	5	3	63	6	6	50

Vetenskapsrådet: Ämnesrådet för humaniora och

samhällsvetenskap	2	2	50	5	6	45

Vetenskapsrådet: Ämnesrådet för medicin.	3	2	60	6	5	55


Jordbruksdepartementet

Fasta utskottet enligt svensk-norska
renbetskonventionen *	1	2	33	1	2	33

Institutet för jordbruks- och miljöteknik
(Stiftelsen JTI)	4	3	57	4	9	31

Sveriges lantbruksuniversitet	6	4	60	9	6	69


Kulturdepartementet

Riksteatern	2	0	100	7	5	58

Riksarkivet: Heraldiska nämnden	1	1	50	4	5	44

Stiftelsen Skansen	2	2	50	4	2	67

Styrelsen för Prins Eugens Waldemarsudde	3	1	75	3	2	60

Sveriges författarfond	2	2	50	6	8	43

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

LEDAMÖTER UTSEDDA AV		ANDEL		SAMTLIGA		ANDEL
LEDAMÖTER UTSEDDA AV		KVINNOR		SAMTLIGA		KVINNOR
	REGERINGEN	KVINNOR		LEDAMÖTER		KVINNOR
	REGERINGEN	%		LEDAMÖTER		%
		%				%
KV	M		KV		M

Miljödepartementet

Finsk-svenska gränsälvskommissionen**	2	4	33	2	4	33
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande	5	6	45	12	13	48

Nämnden för frågor rörande kontroll av kärnämne	1	0	100	2	5	29

Nämnden för frågor som rör reaktorsäkerhet	0	1	0	2	5	29

*Samtliga ledamöter ej redovisade här eftersom de övriga utses av Norge

**För svenskt vidkommande består gränsälvskommissionen av de ledamöter som regeringen utser

Tabell 1.4 Andelen kvinnor i regionala myndigheters styrelser; ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare

		ANTAL 2003		ANDEL 2003 %		ANDEL 2002 %		Förändring
		ANTAL 2003		ANDEL 2003 %		ANDEL 2002 %		andel
								andel
MYNDIGHETSGRUPPER	KV	M	Totalt	KV	M	KV	M	kvinnor*
Försäkringskassor	82	77	159	52	48	51	49	+1

Kronofogdemyndigheter	40	50	90	44	56	46	54	-2

Länsarbetsnämnder	91	91	182	50	50	50	50	0

Polismyndigheter	122	123	245	50	50	50	50	0

Skogsvårdsstyrelser	42	38	80	53	48	53	47	0

Totalt	377	379	756	50	50	50	50	0

*i procentenheter

**2002 var även skattemyndigheterna regionala styrelser med det visas inte här.

PROP. 2004/05:1 UTGIFTSOMRÅDE 14 BILAGA 2

Tabell 1.5 Könsfördelning i regionala myndigheters styrelser; ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare

Län	Försäkrings-		Andel	Kronofogde-		Andel	Länsarbets-		Andel	Polis-		Andel	Skogsvårds-		Andel
	kassan		kvinnor	myndigheten		kvinnor	nämnden		kvinnor	myndigheten		kvinnor	styrelsen		kvinnor
	KV	M	%	KV	M	%	KV	M	%	KV	m	%	KV	M	%
Blekinge	4	3	57				5	4	56	5	6	45

Dalarna	4	3	57				5	4	56	8	5	62

Dalarna - Gävleborg*													4	4	50

Gotland	2	3	40							2	5	27

Gävleborg	4	3	57	3	6	33	4	5	44	4	9	31

Västra Götaland	6	5	55	4	5	44	6	5	55	9	4	69	4	4	50

Halland	4	3	57				5	4	56	7	4	64

Jämtland	4	3	57				5	4	56	6	5	55

Jönköping	3	4	43	3	6	33	5	4	56	5	6	45

Jönköping - Kronoberg*													4	4	50

Kalmar	3	4	43	5	5	50	4	5	44	5	6	45

Kronoberg	4	3	57				5	4	56	6	5	55

Mellannorrland*													5	3	63

Mälardalen*													4	4	50

Norrbotten	3	4	43				5	4	56	8	5	62	4	4	50

Skåne	5	6	46	4	5	44	3	6	33	6	7	69

Stockholm	5	6	46	3	6	33	4	5	44	9	4	69

Södra Götaland*													4	4	50

Södermanland	4	3	57	5	4	56	4	5	44	4	7	36

Uppsala	3	4	43				4	5	44	5	8	38

Värmland	4	3	57	5	3	63	5	4	56	5	8	38

Värmland - Örebro*													5	3	63

Västerbotten	3	4	43	5	4	56	4	5	44	7	6	54	4	4	50

Västernorrland	3	4	43	3	6	33	4	5	44	5	6	45

Västmanland	5	2	71				4	5	44	4	7	36

Örebro	4	3	57				6	3	67	5	6	45

Östra Götaland*													4	4	50

Östergötland	5	4	56				4	5	44	7	4	64

Totalt	82	77	52	40	50	45	91	91	50	122	123	50	42	38	53

* Då det finns tio skogsvårdsstyrelser i landet har de i vissa fall en särskild länsindelning.