Projektkatalog | |
Förteckning över projekt som beviljats stöd under | |
budgetåret 2004 | |
Projektbeskrivningar förelade per ändamål | |
Innehållsförteckning | |
Alternativa stöd- och boendeformer ........................................................ | 51 |
Handikapp........................................................................................ | 51 |
Arbete/sysselsättning ............................................................................... | 51 |
Ungdom ........................................................................................... | 51 |
Handikapp........................................................................................ | 52 |
Bemötande ............................................................................................... | 56 |
Ungdom ........................................................................................... | 56 |
Bemötande med kultur............................................................................. | 56 |
Barn ........................................................................................... | 56 |
Handikapp........................................................................................ | 57 |
Brukarstöd................................................................................................ | 58 |
Datateknik................................................................................................ | 64 |
Demokrati och delaktighet....................................................................... | 67 |
Barn ........................................................................................... | 67 |
Ungdom ........................................................................................... | 70 |
Handikapp........................................................................................ | 76 |
Drogförebyggande ................................................................................... | 79 |
Ungdom ........................................................................................... | 79 |
Familjestöd .............................................................................................. | 81 |
Barn ........................................................................................... | 81 |
Ungdom ........................................................................................... | 87 |
Handikapp........................................................................................ | 88 |
Fritid/idrott............................................................................................... | 90 |
Barn ........................................................................................... | 90 |
Handikapp........................................................................................ | 92 |
Förebyggande av |
94 |
Barn ........................................................................................... | 94 |
Ungdom ........................................................................................... | 95 |
Hjälpmedel............................................................................................... | 95 |
Barn ........................................................................................... | 95 |
Handikapp........................................................................................ | 96 |
Information/utbildning........................................................................... | 106 |
Barn ......................................................................................... | 106 |
Ungdom ......................................................................................... | 113 |
Handikapp...................................................................................... | 113 |
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
49
Integration.............................................................................................. | 139 | Skr. 2004/05:125 |
Barn ......................................................................................... | 139 | Bilaga 2 |
Handikapp...................................................................................... | 140 | |
Jämställdhet/könsroller.......................................................................... | 141 | |
Barn ......................................................................................... | 141 | |
Ungdom ......................................................................................... | 141 | |
Handikapp...................................................................................... | 151 | |
Kost och motion..................................................................................... | 151 | |
Kultur..................................................................................................... | 152 | |
Barn ......................................................................................... | 152 | |
Ungdom ......................................................................................... | 155 | |
Handikapp...................................................................................... | 159 | |
Lokaler................................................................................................... | 161 | |
Barn ......................................................................................... | 161 | |
Ungdom ......................................................................................... | 162 | |
Handikapp...................................................................................... | 162 | |
Miljö ...................................................................................................... | 163 | |
Barn ......................................................................................... | 163 | |
Handikapp...................................................................................... | 164 | |
Mot rasism och diskriminering.............................................................. | 164 | |
Barn ......................................................................................... | 164 | |
Handikapp...................................................................................... | 166 | |
Organisationsutveckling ........................................................................ | 168 | |
Ungdom ......................................................................................... | 168 | |
Handikapp...................................................................................... | 169 | |
Psykisk ohälsa........................................................................................ | 169 | |
Ungdom ......................................................................................... | 169 | |
Handikapp...................................................................................... | 170 | |
Rehabiliteringsmetoder.......................................................................... | 171 | |
Barn ......................................................................................... | 171 | |
Handikapp...................................................................................... | 172 | |
Tillgänglighet......................................................................................... | 176 | |
Handikapp...................................................................................... | 176 | |
Unga konsumenter................................................................................. | 180 | |
Ungdom ......................................................................................... | 180 | |
Utsatta barn och ungdomar.................................................................... | 183 | |
Barn ......................................................................................... | 183 | |
Ungdom ......................................................................................... | 187 |
50
Alternativa stöd- och boendeformer
Handikapp
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Centrala Stockholm
Utvecklingsarbete mot korttidsboende 500 000 kr för år 2 av 2
Föreningen ska flytta till nya lokaler som ger möjligheter att utvidga den nuvarande dagverksamheten för personer med psykiska problem till verksamhet även kvällar och helger för att söka stötta individerna och bryta isoleringen. Samarbete sker med såväl arbetsförmedling som socialtjänst, psykiatrins mobila team, psykosmottagningen på Norrtulls sjukhus och olika utbildningsanordnare.
Kontaktperson: Ulla Elfving, tel.
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
Arbete/sysselsättning
Ungdom
Föreningen Pannhuset
Projektet Ett liv för alla 850 000 kr för år 3 av 3
Syftet med projektet är att bygga upp ungdomsverkstäder som producerar produkter och tjänster. Verkstäderna ska på sikt utvecklas till självbärande kooperativ. Förhoppningen med projektet är att det ska skapa förutsättningar för de människor som riskerar att ”marginaliseras” och isoleras. Gemenskap ska skapas mellan olika generationer och nationaliteter. Under det första året har två verkstäder utvecklats: en textilverkstad och en möbelverkstad. Under projektets andra år har bl.a. ett kooperativ med namnet KulturPannan startat. Kooperativet har tre verksamhetsområden, nämligen projektutveckling och mentorskap, arbetsträning samt daglig verksamhet för funktionshindrade. Erfarenheterna från projektet kommer att samlas i en resursbank som andra likartade verksamheter kan dra nytta av.
Kontaktperson: Pia Svanqvist, tel.
51
Handikapp
FUB:s Stiftelse ala
Projektet Samspel i Spelhålan – Kommunikation och socialt samspel mellan ungdomar med och utan funktionshinder i en gemensam ungdomskultur
848 000 kr för år 2 av 3
Datorspel är något många ungdomar ägnar sig åt på sin fritid. Vid Furuboda Kompetenscenter har man arbetat med området spel och funktionshinder. Det handlar om att göra vanliga spel tillgängliga även för funktionshindrade ungdomar men också om att göra en gemensam aktivitet för ungdomar. Sedan 2002 ingår Spelhålan vid Furuboda som en del av projektet Interagera, ett flerårigt projekt stött med arvsfondsmedel. Inom projekt har man startat spelhålor vid Höghammarskolan, Bollnäs, Gotland och Stockholm. Denna kommer att ha en annan inriktning än de som ingår i Interagera. Här fokuseras på kommunikation och socialt samspel mellan ungdomar med och utan funktionshinder. Ungdomar med utvecklingsstörning kan ha svårt att umgås socialt om de inte har något konkret föremål som de gemensamt kan hantera. För ungdomar med rörelsehinder är det många aktiviteter som inte är tillgängliga eller som kräver anpassningar. För att projektet ska bli en etablerad fritidsverksamhet kommer det att genomföras i samarbete med Sollentuna kommuns fritidskontor. Det är 16 ungdomar med och utan funktionshinder från tre olika skolor som deltar i projektet. Man använder Riksföreningen Goodgames (ideell organisation som arbetar med konsumentfrågor rörande spel) modell för testprotokoll för att finna ut vilka spel som passar ungdomar med olikkartade förutsättningar. Planeringen och genomförandet sker i nära samarbete med Furuboda Kompetenscenter samt Höghammarskolan i Bollnäs. Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) är referensgrupp i projektet. Projektet ska ses som en start på en ungdomsaktivitet som ska fortleva efter projekttidens slut. Målet med projektet är att ungdomarna ska kunna hitta varandra i ett gemensamt intresse och därigenom förändra attityder och skapa en grogrund för gemenskap i ett inkluderande samhälle.
Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel.
Föreningen Furuboda
Projektet Spira
1 800 000 kr för år 1 av 3
Föreningen vill tillsammans med Riksföreningen Hjärnkraft, Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), Skåne, Nordöstra Skånes distrikt av Trafikskadades Riksförbund, Kommunalarbetareförbundet, Studieförbundet vuxenskolan, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Sällskapet Trädgårdsamatörerna och Kristianstads trädgårdsförening genomföra ett treårigt projekt som kallas Spira. Projektets syfte är att utöka utbudet av utbildning, arbete och föreningsliv inom området trädgård och växtodling
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
52
för personer som drabbats av hjärnskador i vuxen ålder. Föreningen vill | Skr. 2004/05:125 |
starta kursen Friskvårdskurs med trädgårdsinriktning som en långkurs | Bilaga 2 |
som ska löpa terminsvis som Furubodas övriga friskvårdskurser samt | |
etablera ämnet trädgårdskunskap som tillval. De planerar också att starta | |
kurser, studiecirklar samt upplåta ett växthus som mötesplats för lokala | |
trädgårdsföreningar samt arrangera föreläsningar inom området trädgård | |
där medborgare med och utan funktionshinder kan träffas kring ett | |
gemensamt intresse. | |
Kontaktperson: |
|
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) | |
Projektet Mångfaldsinformatörer | |
300 000 kr för år 3 av 3 | |
Föreningen Idrott för Handikappade (FIFH) i Malmö har i samarbete | |
med Malmö stad, arbetsförmedlingen samt Svenska Europeiska social- | |
fonden utbildat 10 arbetslösa personer med funktionshinder till s.k. | |
mångfaldsinformatörer. Informatörsutbildningen, som genomförts i sam- | |
arbete med Malmö högskola, har bl.a. belyst olika former av funktions- | |
hinder, deltagarnas egna förhållningssätt gentemot olika grupper i sam- | |
hället samt försökt klarlägga deltagarnas egna fördomar och attityder. | |
Efter genomgången utbildning anställs Mångfaldsinformatörerna av | |
FIFH. Deras uppgift är att besöka både offentliga och privata arbetsplat- | |
ser, fackförbund, skolor m.m. för att öka kunskapen och förändra nega- | |
tiva attityder hos arbetsgivare så att fler personer med funktionshinder | |
kan få arbete. Under de två första åren har FIFH bl.a. erbjudit och | |
genomfört ett antal temaföreläsningar som rört bl.a. tillgänglighet, integ- | |
ration, segregation samt frågor som rör bemötande. | |
Kontaktperson: Mia Dämhagen, tel. |
|
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) | |
Projektet Aktivitetshus för dövblinda | |
1 330 000 kr för år 1 av 3 | |
Det finns ungefär 200 vuxna personer i Stockholms län som kan räknas | |
till gruppen dövblinda. Ungefär 120 av dem är i yrkesverksam ålder och | |
100 personer bor i Stockholms stad. De saknar ofta meningsfull och sti- | |
mulerande sysselsättning, vilket medför isolering och utanförskap, det | |
finns ingen anpassad verksamhet och det finns behov av en samlings- | |
plats, ett allaktivitetshus. Föreningen Sveriges Dövblinda och länsavdel- | |
ningen har tillsammans med Stockholms kommun funnit en lämplig lokal | |
i f.d. Norrtulls sjukhus där även ett av Hälso- och Sjukvårdsnämnden | |
nybildat stödteam för dövblinda har lokaler för sin verksamhet. | |
Kontaktperson: Susanne Hodosi Ewerman, tel. |
53
Haparanda Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HHSO) | Skr. 2004/05:125 |
Projekt för att finna arbete/sysselsättning för ungdomar med funktions- | Bilaga 2 |
hinder | |
430 000 kr | |
HHSO ska tillsammans med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och | |
kommunen hjälpa ungdomar med funktionshinder att finna modeller för | |
utbildning och arbete. Projektet beräknas pågå under 18 månader. Under | |
den tiden ska man nå 40 ungdomar som ska få pryoplatser eller få | |
genomgå en orienteringskurs för eventuellt fortsatta studier. | |
Kontaktperson: Raija |
|
Riksföreningen Autism (RFA) | |
Informatörsutbildning | |
900 000 kr för år 1 av 2 | |
Riksföreningen Autism vill tillsammans med Dalarö folkhögskola bygga | |
upp informatörsutbildningar och kortare sommarkurser för personer med | |
autism/Aspergers syndrom. Målet är att utbilda informatörer som ska | |
informera om funktionshindret för bl.a. myndighetspersoner. | |
Kontaktperson: Lena Andersson, tel. |
|
Stiftelsen Activa i Örebro län | |
Projektet LÖSA | |
888 000 kr för år 1 av 3 | |
Stiftelsen Activa vill, tillsammans med berörda myndigheter med stöd av | |
aktuell forskning, och i samverkan med brukarorganisationen Attention | |
utarbeta en metod för hur vuxna personer som har |
|
blematik ska komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Personerna | |
som ingår i projektet kommer från hela Örebro län. Stiftelsen ska under | |
projekttiden göra särskilda informationsinsatser för att öka kunskapen | |
kring funktionshindret. Neuropsykiatriska störningar är ett stort problem | |
för individen och dennes omgivning. Därför behövs nya behandlings- | |
metoder och arbetsformer, utvecklad samverkan mellan olika huvudmän | |
och en utveckling av arbetslivsinriktade insatser. De vill med detta pro- | |
jekt arbeta med att utforma en metod som kan generaliseras och bli | |
tillämpbar av myndigheter inom de ordinarie samhällssystemen. Projek- | |
tet samverkar med Beroendecentrum och andra myndigheter som genom | |
projektet kan utveckla sina egna metoder i stödet av personer med | |
ADHD/DAMP. | |
Kontaktperson: Örjan Samuelsson, tel. |
54
Svenska Parkinsonstiftelsen | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Ung yrkesverksam med Parkinsons sjukdom | Bilaga 2 |
580 000 kr för år 1 av 3 | |
Svenska Parkinsonstiftelsen bildades 1995 och arbetar med information | |
och utbildning om Parkinsons sjukdom (PS) på nationell och nordisk | |
nivå för de drabbade, deras närstående och med berörda yrkesgrupper | |
inom vården. De vill i detta projekt nå yngre yrkesverksamma personer | |
som fått diagnosen PS. Den metod de vill använda är att man via internet | |
eller via brev ger grundläggande kunskaper om PS och skapar bättre för- | |
utsättningar för den drabbade att fortsätta sitt yrkesliv. Efter genom- | |
gången utbildning erbjuds deltagarna med familjer en veckas fördjupad | |
utbildning på internat. De ska nå de yngre personerna med PS genom | |
universitets- och länssjukhusens neurologmottagningar, de regionala | |
länsföreningarna, annonser samt genom sin egen hemsida. Projektet vän- | |
der sig till alla oavsett om man är medlem i någon av de två nationella | |
organisationerna som företräder Parkinson i Sverige (NHR och Parkin- | |
sonförbundet). De har som mål att minst 250 personer under projekttiden | |
ska ha genomgått en |
|
skrift för arbetskamrater och chefer, att ta fram riktlinjer för att kvalitets- | |
säkra |
|
med PS samt att skapa rutiner för utbildning av hela familjen i form av | |
seminarier. De har en styrgrupp som ansvarar för projektets planering, en | |
projektgrupp samt en referensgrupp som består av rådgivande personer | |
från arbetsförmedlingen, försäkringskassan, Framnäs Folkhögskola, Sta- | |
tens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS), Piteå kommun, Yngre | |
Parkinson samt en regional Parkinsonförening. | |
Kontaktperson: Anders Borgman, tel. |
|
Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) | |
Projektet Information om stamning på arbetsmarknaden | |
560 000 kr för år 1 av 2 | |
Förbundet ska tillsammans med Stockholmsföreningen öka kunskapen | |
om stamning hos arbetsgivare inom den privata och offentliga sektorn för | |
att få till stånd ett bättre bemötande av stammande personer. De vill | |
genom fokusgrupper samla information om problem som stammande | |
upplever i arbetet och intervjua arbetsgivare för att höra deras erfarenhe- | |
ter och synpunkter. Utifrån dessa kartläggningar ska ett informations- | |
och handlingsprogram utarbetas och föras ut till landets stamningsföre- | |
ningar som sedan ska ta kontakt med arbetsgivare på respektive hemort. | |
Kontaktperson: Benny Prezént, tel. |
55
Bemötande
Ungdom
Föreningen Svensk Hiv och Aids Info (SHAI)
Projektet Ge hiv ett ansikte utifrån en hivpositiv 262 500 kr för år 1 av 2
Föreningens huvudsakliga verksamhet består dels av att informera om hiv/aids, dels att arbeta med kunskapsutbyte med föreningar/organisationer både nationellt och internationellt. Målgruppen är i första hand ungdomar samt personer som genomgår utbildningar för yrkesinriktade arbeten, vilka kommer att arbeta med ungdomar i framtiden t.ex. lärarstuderande. När det gäller ungdomar så vill SHAI ge hiv ett ansikte genom att öppet gå ut som
Kontaktperson: Mikael Pihl, tel.
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
Bemötande med kultur
Barn
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Västmanland
Projektet Särskilda syskon 450 000 kr
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Västmanland ska genom bild och text visa barn och ungdomar med funktionshinder och deras syskonrelationer på ett allsidigt sätt. Man ska framställa en bok med text och fotografer av barn, ungdomar och vuxna med olika funktionshinder tillsammans med sina syskon, inga
Kontaktperson: Vicki
56
Handikapp
Föreningen Forum Kvinnor och Handikapp
Projektet Kulturkällan 500 000 kr för år 2 av 3
Projektets syfte är att skapa en kulturell mötesplats för flickor/kvinnor med och utan funktionshinder. Genom det gemensamma skapandet i Våga Skapakurser där de kan använda bild, form, musik, teater och skrivande (även datorer och den virtuella
Föreningen Grunden
Projektet KLICK
400 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Grunden, Göteborg är en förening där styrelsen består av personer med utvecklingsstörning. Grunden Media, som är en del av föreningen Grunden, är också en daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Grunden Media gör radioprogram, tidningar och filmer med och för personer med utvecklingsstörning. Föreningen Grunden gör informationsfilm kring drömmar om kärlek, sex och ömhet. Med boken ”Jag vill ha en man som utgångspunkt” letar föreningen, tillsammans med professionella filmmakare, ett bildspråk och en historia som fungerar.
Kontaktperson: Peter Mattsson, tel.
Synskadades Riksförbund (SRF)
Nätverket Kulturkraft
1 450 000 kr för år 2 av 3
Många synskadade ”kulturmakare” har goda möjligheter att förmedla ett budskap men behöver stöd för att nå rätt metod och forum. Förbundet utvecklar tillsammans med bl.a. Unga Synskadade metoder för hur man kan stimulera synskadade utövare att beskriva synskadades situation, använda kulturkraften i påverkan och attitydarbete m.m. De ska ordna
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
57
träffar mellan synskadade musikutövare, skrivare och komiker och pro- | Skr. 2004/05:125 |
fessionella kulturutövare samt bygga nätverk m.m. | Bilaga 2 |
Kontaktperson: Urban Fernquist, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) | |
Nätverket Kulturkraft | |
1 100 000 kr för år 3 av 3 | |
Många synskadade kulturmakare har goda möjligheter att förmedla ett | |
budskap men behöver stöd för att nå rätt metod och forum. Förbundet har | |
tillsammans med bl.a. Unga Synskadade under de två första projektåren | |
utvecklat metoder för hur man kan stimulera synskadade utövare att | |
beskriva synskadades situation, använda kulturkraften i påverkan och | |
attitydarbete m.m. De har ordnat träffar mellan synskadade, skrivare, | |
komiker och professionella kulturutövare. Under det sista året vill för- | |
bundet fortsätta ge stöd till kulturutövare, samla in och bearbeta synska- | |
dades egna erfarenheter som kan omvandlas till kultur för att användas i | |
påverkansarbete samt information, handledning och stöd i det lokala | |
arbetet. | |
Kontaktperson: Urban Fernquist, tel. |
|
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) | |
Projektet |
|
75 000 kr | |
Vid TBV Mediacenter i Stockholm utbildas lindrigt förståndshandikap- | |
pade som informerar andra lindrigt förståndshandikappade om vad | |
mänskliga rättigheter betyder m.m. Med hjälp av teater åskådliggörs, | |
visualiseras och diskuteras det som kan vara svårt att förstå. Dessa akti- | |
viteter ska föras över på |
|
FUBföreningarna. | |
Kontaktperson: Maria Unde Westerberg, tel. |
|
Brukarstöd | |
Astma- och Allergiförbundet | |
Projektet Vad kan jag göra själv? – Från vetenskap till praktisk vägled- | |
ning – från kunskap till hjälp till hjälvhjälp | |
490 000 kr för år 1 av 2 | |
Förbundet vill bygga upp ett digitalt brukarstödscenter (webbsida) för | |
födoämnesallergiker där man bl.a. ska få kunskap om vanliga symtom, | |
frågor man bör ställa till läkare/sköterskor/dietister, handledning om hur | |
man läser en ingrediensförteckning m.m. En chatlista upprättas där för- | |
äldrar till barn som nyligen drabbats av allergi kan prata med andra för- | |
äldrar med erfarenhet, och där också vuxna kan få kontakt med andra | 58 |
vuxna med födoämnesallergier m.m. Parallellt med uppbyggnaden av brukarstödscentret vill förbundet genomföra utbildningar för föräldrar och vuxna.
Kontaktperson: Ulf Brändström, tel.
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Utveckla idéer och bygga upp försöksverksamheter med Brukarstödscentra
1 650 000 kr för år 2 av 3
De Handikappades Riksförbund och Neurologiskt Handikappades Riksförbund ska tillsammans under en treårsperiod bygga upp två Brukarstödscenter som kommer att utformas på olika sätt beroende på skilda lokala förhållanden. Det ena centret ska ha en inriktning mot rörelsehindrade invandrare och det andra mot rörelsehindrade kvinnor.
Kontaktperson: Pia Berggren, tel.
Dövas förening i Stockholm
Projektet Brukarstödscentra för döva 634 000 kr för år 3 av 3
Många döva har en bristfällig skolbakgrund och har därför stora svårigheter att förstå språket i lagar och samhällsinformation. Svårigheterna är ändå större för döva med invandrarbakgrund. Dövas förening i Stockholm har startat ett Brukarstödscenter där döva kan få samhällsinformation och rådgivning när det gäller bostadsfrågor, frågor som rör socialförsäkringssystemet, studiefrågor, hjälp att överklaga beslut, läkarbesök, kontakter med barnomsorg etc. Stödet kan ges individuellt eller genom föreläsningar och studiebesök hos myndigheter.
Kontaktperson: Marie Aspensjö, tel.
Föreningen Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum
Projektet Mitt nya land 340 000 kr för år 1 av 2
Föreningen har nyligen avslutat ett treårigt projekt, Möte över gränser, som med arvsfondsmedel bedrivit ett nätverksarbete bland myndigheter som kommer i kontakt med funktionshindrade personer med invandrarbakgrund i Kronobergs län. Erfarenheterna från detta projekt visade på ett stort behov av att utveckla råd och stöd för invandrare med funktionshinder kring de rättigheter och de hjälpmedel som det svenska samhället erbjuder alla personer med funktionshinder. Genom det nätverk som byggts upp med såväl föreningsliv som myndigheter har man goda förutsättningar att starta ett brukarstödscenter som kan drivas i föreningens regi. I ett tvåårigt projekt vill man arbeta fram en modell för hur en sådan verksamhet ska kunna organiseras i framtiden. Projektet kommer att
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
59
fokusera på fyra delområden, personligt stöd till enskilda funktionshindrade personer med invandrarbakgrund, start av samtalsgrupper för målgruppen för utbyte av erfarenheter, utbildning av faddrar från handikappföreningarna och rådgivning/konsultverksamhet gentemot myndigheter.
Kontaktperson: Jan Karlsson, tel.
Föreningen Samarbetet Föreningarnas Hus
Utvecklingsarbete
450 000 kr för år 3 av 3
I föreningen ingår sju handikappföreningar, en pensionärsförening, Lions och kommunens anhörigcentral. Man vill nu utveckla verksamheten till att omfatta stöd till enskilda personer med funktionshinder som känner sig isolerade, deras anhöriga, invandrare med funktionshinder m.fl. Samarbete med försäkringskassa, arbetsförmedling, hyresgästförening och kommundelar ska utvecklas.
Kontaktperson: Maria Kylander, tel.
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Göteborg
Brukarstödscentrum i Göteborg 850 000 kr för år 2 av 3
Projektets syfte är att bygga upp ett center som ska ge personer med funktionshinder i Göteborgs stad rådgivning och stöd i frågor relaterade till funktionshindret. Under det första året har man påbörjat en skrift om funktionshindrades rättigheter som rör områdena bostad, studier, fritid, privatekonomi, relationer/familj samt hälsa/sjukdom. Brukarstödscentrum har utvecklat ett nätverk med handikappföreningarna i staden för att få kunskap om vilka frågor som centrat i första hand ska hantera, man har också öppnat en telefonlinje för att fånga upp enskildas önskemål. Under det andra året bygger man upp en databas som ska göra det lätt för den enskilde brukaren att få kunskap om hur man gör när man har behov av olika stödinsatser eller har synpunkter på vad som fungerar eller inte fungerar. Databasen ska uppdateras och byggas ut kontinuerligt allt efter behov som kommer fram.
Kontaktperson: Lennart Kurlberg, tel.
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Jönköpings län
Brukarstödscenter
490 000 kr för år 1 av 2
HSO vill bygga upp ett brukarstödscenter i anslutning till de egna lokalerna, vilket ökar möjligheterna för centret att leva vidare efter försöksperiodens slut. Personer med funktionshinder och deras anhöriga ska där kunna få stöd och hjälp i sina kontakter med myndigheter. Centret ska
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
60
också kunna ge kunskap om olika funktionshinder till myndigheter. Kontaktperson: Kerstin Klasson, tel.
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Norrköping
Projektet Brukarstödet i Norrköping 500 000 kr för år 2 av 3
HSO i Norrköping utvecklar i samarbete med myndigheter och andra organisationer en modell för brukarstöd till personer med funktionshinder. I kommunen finns många personer med invandrarbakgrund och man kommer därför att arbeta särskilt med invandrarorganisationerna och med flykting- och invandrarkontoret. Det första året har genomförts enligt planerna, bland annat har man besökt i stort sett alla handikappföreningar, Byrån mot diskriminering, Invandrarföreningarnas paraplyorganisation samt fyra ortodoxa kyrkor för att informera om brukarstödscenter.
Kontaktperson: Gertrud Fredriksson, tel.
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län
Projektet Ett Eget Liv 980 000 kr för år 1 av 3
Personer med begåvningshandikapp och andra funktionshinder som ger nedsatt autonomi blir ofta beroende av att andra människor styr deras liv. Detta gäller även personer med stora och komplicerade funktionshinder. De får godta den vård och de insatser som människor i deras omgivning tycker är tillräckliga, de kommer i beroendeställning och det är professionen och/eller anhöriga som tolkar deras behov. Insatserna koncentreras många gånger till bristerna i stället för att stödja den förmåga personerna har. Funktionshindrade barn och ungdomars umgänge består alltför ofta av vuxna i stället för jämnåriga. Projektet som ska genomföras av HSO i Skåne tillsammans med Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Hjärnkraft Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade, Riksförbundet för rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) och Afasiförbundet i Sverige syftar till att utveckla metodik och ett arbetssätt som stärker självständighet och egeninflytande i vardagen och i livssituationen för denna grupp människor. Föreningen ska bilda grupper där personer tillsammans med samtalsledare ska gå igenom behov och önskemål, drömmar och visioner, vad som upplevs som bra och dåligt och resonera sig fram till vad som kan vara en rimlig utveckling för dem själva. Föreningen ska också inventera olika kommunikationsmetoder för att hitta en bra metod för varje individ. Till samtalsgrupperna ska inbjudas resurspersoner från t.ex. handikapporganisationer för att bygga upp kontakter till ett nätverk. Varje individ ska få en form av anpassad plan över önskad utveckling, behov m.m. Andra aktiviteter är information, seminarier och utbildningar till språkrör eller ombud och till nyckelpersonal.
Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel.
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
61
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Södermanlands län
Brukarstöds- och kunskapscentrum 410 000 kr för år 1 av 2
Länsföreningen i Södermanlands län ska bygga upp ett centrum som kan stötta personer med funktionshinder där också företrädare för offentlig verksamhet och privata företag kan köpa tjänster. Under det första året ska man samla kunskap om medlemmarnas olika behov av stöd och utifrån detta anpassa centrets tjänster.
Kontaktperson: Bo Pettersson, tel.
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Västmanland
Brukarstödscenter
468 000 kr för år 1 av 2
Föreningen ska bygga upp ett brukarstödscenter med syfte att ge kunskap, stöd och service till medlemmar, icke medlemmar, anhöriga och andra berörda. Centret ska också fungera som en social träffpunkt. Föreningen ska söka upp och involvera olika etniska grupper.
Kontaktperson: Inge Sandin, tel.
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Östergötlands län
Brukarstödscenter
427 000 kr för år 3 av 3
Länsföreningen i Linköping bygger upp ett brukarstödcenter som dels kan ge stöd till enskilda funktionshindrade och deras anhöriga, dels också ge kunskap till olika myndigheter och vårdgivare. Till centret ska man kunna komma för att få stöd men kanske också bara för att träffa andra. Det två första åren har koncentrerats på information till personer med funktionshinder och kontakter med berörda myndigheter för att bygga upp ett nätverk. Föreningen har också tagit initiativ för att bygga upp nätverk med andra brukarstödcentra.
Kontaktperson: Agneta Lindqvist, tel.
Reumatikerföreningen i Skövde
Projektet Pingvinen 450 000 kr för år 3 av 3
Reumatikerföreningen bygger, tillsammans med De Handikappades Riksförbund (DHR), Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) och Skövde fibromyalgiförening, upp brukarstödscentrat Pingvinen. Föreningarna arbetar
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
62
tillsammans med försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunen för | Skr. 2004/05:125 |
att stödja personer med funktionshinder genom rådgivarutbildning, och | Bilaga 2 |
utbildning av ledare för självhjälpsgrupper. | |
Kontaktperson: Gunilla Johansson, tel. |
|
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) | |
Informations, utbildnings- och brukarstödsprojekt | |
1 000 000 kr för år 1 av 2 | |
Personer som haft polio söker sig till sjukvården på grund av att man | |
blivit svagare, är onaturligt trötta eller har smärta. Den som söker hjälp | |
kopplar oftast inte detta till polion som man insjuknade i för |
|
sedan. Detta är särskilt utmärkande för den grupp av mindre funktions- | |
hindrade och som upplevt sig som friska efter insjuknandet i polio. RTP | |
vill i ett tvåårsprojekt genomföra utbildningskonferenser för berörd per- | |
sonal inom primärvården så att de ska kunna känna igen de symtom som | |
postpolio ger. Förbundet vill också bygga upp en form av brukarstöds- | |
verksamhet genom att utveckla lokala självhjälpsgrupper samt att via | |
massmedia och andra informationsvägar sprida information om postpo- | |
lio. | |
Kontaktperson: Agneta Rönnquist, tel. |
|
Samlade handikapprörelsen i Tranås | |
Projektet Att slåss mot väderkvarnar – ett projekt för utveckling och del- | |
aktighet | |
440 000 kr för år 1 av 2 | |
Samlade handikapprörelsen i Tranås ska starta ett brukarstödscentrum | |
som ska fungera som en träffpunkt för personer med funktionshinder | |
men som också ska medvetandegöra personer med funktionshinder och | |
deras anhöriga om de rättigheter och möjligheter till delaktighet och | |
påverkan som finns. Man ska samarbeta med kommunen, försäkrings- | |
kassan, arbetsförmedlingen, landstingets folkhälsoplanerare, Kvinnojou- | |
ren Helga, Studieförbundet Vuxenskolan m.fl. Verksamheten i brukar- | |
centrum ska integreras i och samverka med andra aktörer inom kommu- | |
nen, näringslivet m.fl. och komma så nära kommunens utveckling och | |
framtidsarbete som möjligt. Handikapprörelsen räknar då med att dra | |
nytta av kommunens satsning Smart Community (ett geografiskt avgrän- | |
sat område, där politiker, näringsliv, utbildning, hälsovård, kultur m.fl. | |
går samman med den moderna informationsteknologin för att skapa ett | |
mänskligt, väl fungerande och hållbart samhälle och en unik tillväxt- | |
miljö). | |
Kontaktperson: Christina Engstrand, tel. |
63
Synskadades Riksförbund (SRF) | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Brukarstöd för gravt synskadade | Bilaga 2 |
704 000 kr för år 2 av 2 |
Förbundet vill pröva en verksamhet som går ut på att i hemmet ge individinriktade insatser till nysynskadade med grava synskador genom stöd och rådgivning (brukarstöd/mentorskap) – ”rehabiliteringen kommer till personen i stället för att personen kommer till rehabiliteringen”. Mentorn som själv ska vara synskadad hjälper den nysynskadade i olika färdigheter och ger tips på (och tränar) hur man kan lösa olika problem på arbetet och i hemmet. Detta stöd kompletteras med kortkurser för att synskadade ska få träffa andra i samma situation och träna olika tekniker som ska kompensera synskadan. Samarbetspartner är Föreningen för synskaderehabilitering, Hjälpmedelsinstitutet, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Specialpedagogiska institutet m.fl.
Kontaktperson: Bertil Sköld, tel.
Datateknik
Dövas förening i Stockholm
Projektet IT för döva 55+ 250 000 kr för år 2 av 2
Äldre döva har stora svårigheter att använda sig av Internet eftersom de dels inte har svenska som första språk, dels inte har någon datorvana. Dövas förening i Stockholms ska därför, tillsammans med Stockholms Dövas Datorförening och SeniorNet på Kungsholmen, inventera och anpassa lämpliga datakursprogram, lära äldre döva bli bekant med datorn och försöka nå döva 55+, först i Stockholmsområdet, sedan i hela landet.
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Kalmar län
Projektet
Personal vid gruppboenden kan bland sina vanliga arbetsuppgifter vara s.k. Läsombud som läser högt för personer med utvecklingsstörning eller på annat sätt inspirerar till läsning. Genom läsombuden har personer med stora lässvårigheter fått tillgång till lättlästa nyheter, samhällsinformation och böcker. Idag finns dock stor del av samhällsinformationen på nätet som t.ex. kommunernas hemsidor m.m., många läsombud känner sig osäkra inför Internetsökning och annan IT. FUB i Kalmar utbildar därför i sex kommuner
Kontaktperson: Gunvor Karlsson, tel.
64
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Skärmläsare för dövblinda ger tillgänglighet mot IT | Bilaga 2 |
1 180 000 kr för år 3 av 3 | |
En dator utrustad med punktdisplay och talsyntes kan för dövblinda per- | |
soner betyda skillnaden mellan isolering och delaktighet i samhället. | |
Många dövblinda har en sjukdom som gör att de ser normalt i barndomen | |
men vid |
|
stora svårigheter att hantera skärmläsarna och därmed svårigheter att | |
använda Windows och Internet. Föreningen ska, tillsammans med före- | |
ningen Fruktträdet, ge en grupp dövblinda som tidigare fått djupgående | |
kunskaper i datorer och deras användning med tonvikt på dövblindas | |
användningsområde (Exkompar), ytterligare utbildning och träning så att | |
de kan hjälpa och utbilda andra dövblinda att utföra ärenden på internet, | |
skicka och ta emot |
|
Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. |
|
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i Borås | |
Projektet Ungdomars distansköpsbeteende | |
154 000 kr för år 1 av 2 | |
NHR i Borås vill pröva en ny form av samarbete med Högskolan i Borås | |
angående ungdomar och distansköp. Denna kunskap kan i sin tur bidra | |
till bättre möjligheter för funktionshindrade att genomföra distansköp. | |
Projektet har sin grund i en avslutad avhandling som heter ”Ungdomars | |
attityder till postorder – Tre överraskningar i en”. Eftersom det finns lite | |
kunskap om ungdomars attityder till distanshandel, |
|
specifikt unga funktionshindrades attityder kan en djupare förståelse | |
kring detta bidra till att fler företag på sikt kan erbjuda försäljningsmöj- | |
ligheter på distans, vilket i sin tur ökar de funktionshindrades möjligheter | |
att köpa produkter och tjänster på ett mer användarvänligt sätt. I projektet | |
kommer unga medlemmar i DUNS (De Unga Neurologiskt Handikap- | |
pade i Sverige) att ingår i en testgrupp/pilotstudie kring erfarenheter och | |
köp på distans. Projektet kommer att fokusera på två områden: Kommu- | |
nikationsanpassning av webbsidor och annan |
|
erfarenheter och attityder till |
|
ha en konsumentgrupp som kommer att intervjuas och som ska lämna | |
sina synpunkter på |
|
testgrupp av |
|
påverka samhället och utvecklingen av flera köpalternativ för ungdomar | |
med begränsade rörelsemöjligheter. | |
Kontaktperson: |
65
Sensus studieförbund, Stockholm | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Vi ses på nätet | Bilaga 2 |
416 000 kr för år 2 av 3 | |
Huvudman för projektet har under första projektåret varit Tjänstemän- | |
nens Bildningsverksamhet (TBV) Mediacenter. Eftersom TBV upplöses | |
som studieförbund och verksamheten tas över av Sensus Studieförbund | |
är Sensus numera huvudsökande organisation. Sedan 1998 har TBV en | |
daglig verksamhet för vuxna med intellektuella funktionshinder under | |
namnet TBV Mediacenter. Arbetstagarnas idéer, förslag och intressen är | |
grunden för allt man gör. Man har i detta projekt skapat en sajt på nätet | |
för och av personer med utvecklingsstörning. Förbundet vill skapa en | |
mötesplats för i första hand människor med utvecklingsstörning och i | |
andra hand för dem som befinner sig i deras närhet som personal, föräld- | |
rar vänner, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS- | |
handläggare m.fl. |
|
människor med intellektuella funktionshinder. Det är viktigt att det finns | |
en sida som inte bara riktar sig till personer med funktionshinder utan | |
också är skapad av intellektuellt funktionshindrade personer själva. | |
Utgångspunkten var och är att skapa en mötesplats som vänder sig direkt | |
till människor med funktionshinder. Sidan som heter www.surra.se, utgår | |
mer från inspiration än information som ett sätt att konkretisera det | |
abstrakta Internet. Nätet är ett ypperligt forum för att snabbt skaffa sig | |
kunskap på en rad områden men om man inte först bjuds in till att lära | |
sig detta medium kommer informationen likväl att sväva obehövd i | |
cyberrymden. Målet är att till sommaren 2005 ha en fungerande sajt där | |
utvecklingsstörda personer genom att använda, lära sig och själva bidra | |
till sajten kan mötas och växa både personligen och professionellt. | |
Kontaktperson: Maria |
|
Stockholms Dövas Ungdomsråd | |
Projektet Internetcafé för döva ungdomar | |
122 000 kr för år 2 av 2 | |
Stockholms Dövas Ungdomsråd har ett internetcaféprojekt på fritidsgår- | |
den DUKIS för döva barn och ungdomar i Stockholm. Samhällets infor- | |
mationsteknik utvecklas snabbt och döva barn och ungdomar får i många | |
fall enbart information om datorer i skolan. Genom ett internetcafé kan | |
man träffa andra ungdomar och se vilka kanaler man kan använda för att | |
få information om samhället. Döva ungdomar är en liten grupp i sam- | |
hället och det är därför viktigt att de via webben kan få kontakt med | |
andra döva ungdomar i Sverige och i andra länder. | |
Kontaktperson: Hanna Sejlitz, tel. |
66
Talhandikappades Riksförening (THF) | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Direktassistans | Bilaga 2 |
434 000 kr för år 2 av 3 | |
Föreningen och Hjälpmedelsinstitutet ska under en treårsperiod tillsam- | |
mans med Afasiförbundet, föreningen JAG, ett Redahcenter och TeleTal | |
genomföra projektet Direktassistans. Det finns ett stort behov av en IT- | |
support/helpdesk som är utformad för att assistera personer med olika | |
former av funktionshinder. Projektet bygger på att via Internet ge bruka- | |
ren assistans med exempelvis att läsa dokument, skriva/läsa |
|
bort virus, programinstallationer, miljöorientering (tillsammans med | |
webbkamera) och hitta information på hemsidor. För att etablera kontakt | |
med Direktassistans klickar brukaren på en bildlänk upplagd på en hem- | |
sida vilket resulterar i att Direktassistans uppmärksammar att någon | |
efterfrågar hjälp. Hjälpen kan ges direkt tillsammans med ljud- och bild- | |
kommunikation. Kommunikation med hjälp av symbolsystem kan också | |
göras. | |
Kontaktperson: |
Demokrati och delaktighet
Barn
Föreningen Berättarnätet Kronoberg
Projektet Din historia – min vardag 70 000 kr för år 1 av 3
Berättarnätet Kronoberg är en ideell förening vars huvuduppgift är att stimulera det muntliga berättandet samt sprida kunskap om sagor, sägner och folkdikter. Föreningen driver Sagomuseet i Ljungby och arbetar aktivt mot förskolor och lågstadieklasser i Kronobergs län. I detta projekt vill föreningen uppmuntra invandrarbarnen och deras äldre kvinnliga släktingar att berätta om den vardag de lämnade i hemlandet, om de verktyg och redskap som familjen använde och de sagor och sägner som berättades i hemlandet. Förskole- och lågstadieklasser i Växjö, Alvesta och Ljungby ska bjudas in till Sagomuseet där de ska få lyssna på historier från de invandrades egna berättelser.
Kontaktperson: Mia Einarsdotter, tel.
Föreningen Scenkraft
Projektet Språkutvecklande teater i integrationssyfte 106 000 kr
Scenkraft är en teaterförening som har erfarenhet av att använda teater som metod för att utveckla barn och ungdomars språkliga färdigheter i skolor där andelen barn med utländsk bakgrund är hög. I detta projekt
ska man i samarbete med Visättraskolan i Flemingsberg involvera samt-
67
liga barn i åk
grunden med alltifrån manusskrivande, regi och scenframställning. Förhoppningen är att arbetssättet kan stå som modell för andra skolor som har behov av att utveckla nya pedagogiska metoder för att förbättra språkträningen.
Kontaktperson: Stefan Hallin, tel.
Majblommans Riksförbund
Projektet Hallå, hör på mig 685 000 kr för år 1 av 3
Majblomman är en stor barnhjälpsorganisation som hjälper enskilda barn som har det besvärligt på grund av sjukdom, handikapp och sociala problem. Man vill med projektet låta yngre barn få komma till tals i beslut som rör deras vardag. Förbundet vill öka insikten och förståelsen för vad barn behöver för att ha en god barndom samt utveckla/förmedla olika metoder för barns kommunikation t.ex. genom att ha förberedande samtalsgrupper i 4 skolor för årskurs 5, och att barnen på Galtarö (sommarkoloni) får i sommar prova olika uttryckssätt. En barnforumdag kommer att anordnas.
Kontaktperson: Lena Holm, tel.
Romska Ungdomsförbundet (RUF)
Förstudie för projektet Roma Day Care Center 300 000 kr
Romska Ungdomsförbundet vill i en förstudie undersöka möjligheterna att starta en daghemsverksamhet. I förstudien ingår att ta fram en pedagogisk handlingsplan/utbildningsplan för de anställda inom verksamheten samt en kartläggning över antalet barn och föräldrar som är intresserade av att skriva in sina barn. Under förstudien kommer diskussioner att föras med ansvariga inom Malmö stad om barnomsorgspengen och projektledaren kommer att besöka projekt i andra svenska städer för att dra lärdom av projekt inom området. Förbundet är noga med att poängtera att det långsiktiga målet är att de romska föräldrarna på sikt ska anlita den ordinarie svenska förskoleverksamheten och att den romska förskolan ska ses som ett första steg i en process för att öka förtroendet för daghemmet som alternativ till att lösa barnomsorgen inom familjen.
Kontaktperson: Erland Kaldaras Nikolizsson, tel.
68
Stiftelsen Activa i Örebro län
Projektet Attitydskolan 860 000 kr
Stiftelsen Activa arbetar med att utveckla stödet till funktionshindrade personer med behov av särskilt stöd för att nå arbete eller utbildning. Stiftelsen vill i detta projekt, tillsammans med HSO Örebro län och Örebro kommun, arbeta med att öka medvetenheten och kunskapen kring människor med funktionsnedsättningar i en stadsdelsskola inklusive närområde. Avsikten är att förebygga särbehandling och underlätta inkludering i skolan – bland elever och personal liksom i närsamhället. Det övergripande syftet är att ta fram en metod i en skola som är tillämpbar både på kommunens alla skolor men också är lämplig att sprida nationellt. I projektet ska förslag på undervisningsmaterial tas fram samt förslag på lämplig pedagogisk metod. Stiftelsen skriver att handikappkunskap borde vara obligatorisk i skolan. Genom kunskap och medvetenhet suddas fördomar för det okända ut. Många känner osäkerhet och oro när man talar om elever med funktionshinder. Det förekommer missförstånd och misstag med anpassning mellan elever, föräldrar och skolpersonal. Begreppet integrerad är positivt laddat men i praktiken är det vanligt att barnet upplever sin situation tvärtemot. Stiftelsen Actíva har i ett projekt kallat TiliT under drygt två år utvecklat en idé om att arbetslösa personer med funktionsnedsättningar är en resurs i vårt samhälle. Genom att låta deltagarna från detta projekt vara med i skolans vardagliga verksamheter som förebilder kan man på ett naturligt sätt hjälpa till att ändra de negativa attityder som finns. Projektet ska göras i samverkan med HSO Örebro, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. De har specialutbildat personer till informatörer som kan gå ut i skolans verksamheter som positiva förebilder. Skolans personal kommer att få en riktad utbildning från HSO. Specialpedagogiska institutet i Örebro, det lokala nätverket på Ladugårdsängen, Institutionen för handikappvetenskap på Örebro Universitet och
Kontaktperson: Örjan Samuelsson, tel.
Svensk – Arabiska Vänskapsföreningen i Helsingborg
Projektet New generation 239 000 kr
I Helsingborg finns ett stort antal arabiska flyktingfamiljer, i huvudsak palestinier från flyktingläger i Libanon.
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
69
där man ska bearbeta problematiken att leva i två kulturer. Projektet ska | Skr. 2004/05:125 |
följas upp en gång i månaden där föräldrar ska bjudas in och projektet i | Bilaga 2 |
sin helhet kommer att dokumenteras med videofilm. | |
Kontaktperson: Jihad Dirawi, tel. |
Ungdom
Bollmora Lajvsällskap
Projektet Vreden 80 000 kr
Detta är ett utvecklingsprojekt inom den levande rollspelsgenren som syftar till att analysera olika arbetsmetoder i användandet av levande rollspel som pedagogiskt medium. Genom att applicera olika arbetsmetoder på samma berättelse och sedan utvärdera likheter och skillnader vill man förmedla olika erfarenheter inom den levande rollspelshobbyn. Dokumentationen kommer att ligga till grund för seminarier på det samnordiska konventet ”Knutpunkt” i Oslo 2005 samt spridas via artiklar och SVEROK (Sveriges roll- och konfliktspelsförbund). Själva uppsättningen riktar sig till ungdomar mellan
Kontaktperson: Sofia Rönnheden, tel.
Flatåskyrkan
Ungdomsprojektet i Flatås 260 000 kr för år 3 av 3
Detta samverkansprojekt mellan kyrkan, fritidsgården, skolan och stadsdelsnämnden syftar till att utveckla ungdomsverksamheten för högstadieungdomar i Flatås i Högsbo stadsdel i Göteborg. Genom projektet vill organisationerna stödja ungas organisering, ta till vara på och utveckla idéer som ungdomar i området har, skapa nätverk mellan olika aktörer i området samt lägga grunden för ett långvarigt utvecklingsarbete. Ungdomarna deltar aktivt i utformandet av det långsiktiga arbetet. En utvärdering som visar på metoder och processer kring nätverksbyggandet kommer att genomföras under det tredje och sista året.
Kontaktperson: Sten Högberg, tel.
70
Föreningen Communicare
Projektet Communicare – ung tillväxt i Värmland 500 000 kr för år 1 av 3
Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för ungdomars handlingskraft, delaktighet och inflytande samt att säkerställa Värmland som ett ledande län när det gäller fokus på ung handlingskraft och entreprenörskap. Det centrala i projektet är en attitydförändringskampanj. Med detta menas att dels synliggöra ungdomar och börja betrakta dem som en resurs och dels att kommunicera utåt att ungdomar kan. I kampanjen ingår bl.a. inspirationsdagar där unga förebilder ska resa runt i Värmland och diskutera och inspirera andra ungdomar kring frågor som ungt entreprenörskap och inflytande. Exempel på aktiviteter som kommer att genomföras är arbete med att bygga upp mötesplatser där unga och beslutsfattare kan mötas, arbete med ungdomspolitiskt handlingsprogram, arbete med att bilda nätverk mellan de befintliga ungdomsråden samt att hjälpa till vid uppbyggnad av nya ungdomsråd.
Kontaktperson: Anna Halldén, tel.
Föreningen Ebika Byabaganda Mu Sweden
Kampen mot rasism och diskriminering 96 000 kr för år 1 av 2
Syftet med detta projekt är att öka kunskapen om afrikansk kultur i allmänhet och den ugandiska kulturen Baganda i synnerhet i bl.a. 24 skolor i Örebro, Stockholm och Uppsala samt flera städer i Sörmland. Målet är att den yngre generationen i Sverige ska få större kunskap om afrikansk kultur i syfte att öka förståelsen och minska främlingsrädslan. Föreningen har bjudit åtta informatörer till Sverige från den ugandiska gruppen Alfa Youth informer and musical group, som är ute på turné i Europa. Alfa Youth kommer i form av musik och dans att dela med sig av sin kultur och därigenom ge eleverna en upplevelse, som de dessutom gör eleverna delaktiga i. Dessa workshops inleds med föredrag om Uganda och följs upp av gruppdiskussioner där eleverna får reflektera kring frågor om kultur, rasism och fördomar. Varje skolbesök avslutas med en konsert för hela skolan. Föreningen planerar att nå ut till 9 000– 12 500 personer. Projektet innehåller också en utställning som kommer att visas på fyra offentliga platser, bl.a. Rinkeby Folkets Hus.
Kontaktperson: Michael Sentongo, tel.
Föreningen High Coast youth and sailing service (HYSS)
Projektet Hyss
80 000 kr för år 2 av 3
Syftet med detta projekt är att verka för att ungdomar med olika förutsättningar som t.ex. social och etnisk bakgrund ska få lära sig sjömanskap, utveckla kamratskap samt stödja det personliga växandet. Genom
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
71
att genomföra seglarkurser och andra sociala aktiviteter på sommaren | Skr. 2004/05:125 |
och delta i de aktiviteter som föreningen bedriver under vintern, såsom | Bilaga 2 |
skötsel och kursverksamheter, vill man mixa ensamkommande flykting- | |
ungdomar med ”vanliga ungdomar”. | |
Kontaktperson: Tommy Bretz, tel. |
|
Föreningen Pannhuset | |
Projektet Ung Dialog – En väg in i samhällsdebatten | |
300 000 kr för år 3 av 3 | |
Föreningen Pannhuset vill med detta projekt låta unga och underrepre- | |
senterade grupper som funktionshindrade göra sin röst hörd genom att | |
använda TV, tidning och radiomediet som verktyg. Avsikten är att ge | |
ungdomarna möjlighet till produktion och sändning från ax till limpa, | |
under egen programtid/egna programblock – för att bygga upp en kom- | |
petens i produktion, distribution och organisation, för att få möjlighet att | |
visa goda exempel på TV/radiomediets möjligheter och för att den vägen | |
stimulera andra ungdomar att ta aktiv del i samhällsdebatten. Syftet är att | |
sända TV och radioproduktioner en gång i veckan via Öppna Kanalen | |
och närradion i Göteborg. Under Bok- och biblioteksmässan i september | |
varje år har Ung Dialog tillgång till ett stort område där ungdomarna | |
kommer att arbeta med redaktioner för TV och tidning samt en portabel | |
inspelningsstudio och radiosändningar. Detta ger ungdomarna tillfälle att | |
få träffa och intervjua etablerade författare, journalister, politiker, skåde- | |
spelare osv. | |
Kontaktperson: Pia Svanqvist, tel. 031 54 52 62 | |
Föreningen PeaceQuest | |
Projektet Peacequest volontärutbyte 2004 | |
50 000 kr | |
Syftet med projektet är att fler ungdomar ska bli aktiva i demokratiska | |
processer och tillsammans kunna påverka sin egen vardag. PeaceQuest | |
har under våren 2004 utvecklat en god kontakt med Youth Association of | |
Zambia bl.a. för att öka kunskaper om varandras levnadssätt och kulturer | |
samt lära sig mer om organisationsarbete i respektive land. Målgruppen | |
för utbyte av volontärer är ungdomar |
|
Krav som ställs på dessa personer är att de inte varit på utbyte tidigare. | |
Efter utbildningen ska volontärerna agera ledare för skolklasser och | |
andra grupper genom hela projektet. Bland aktiviteterna kommer främst | |
demokratiutveckling och konflikthantering att uppmärksammas. Vissa | |
kurser och utbildningar kommer att anordnas i samarbete med Lands- | |
rådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU). | |
Kontaktperson: Karin Back, tel. |
72
Föreningen Sandvikenboendet
Av utrymmesskäl går ungdomarna först 150 000 kr för år 1 av 3
Detta samverkansprojekt, mellan föreningen Sandvikenboendet, Folkets Hus och Föreningen Cruising Wheels, syftar till att skapa en meningsfull fritid för ungdomar i Järbo. Ungdomarna ska, tillsammans med vuxna, bestämma vilka aktiviteter de vill ägna sig åt och hur de ska genomföras och därigenom lära sig att samarbeta, fatta demokratiska beslut och få en ökad ansvarskänsla. Idén bygger på ungdomarnas eget skapande och praktiska arbete med vuxna som stöttepelare. Som exempel kan nämnas garageverksamhet, biografverksamhet samt
Kontaktperson: Sören Berggren, Lennart Olsson, tel.
Föreningen Ånge Kabaré
Projektet Under ytan 75 000 kr
Projektets syfte är att ungdomar, främst flickor, ska arbeta med pjäsen Under ytan och på så sätt starta processer hos ungdomar i att formulera sina tankar om hur man upplever att vara ung, om relationer, självbild och våld m.m. Flickorna som går i årskurs 7 och 8 ska arbeta med framställning av all rekvisita i pjäsen t.ex. scenkläder, ljud och musik. Pjäsen ska sedan spelas upp av dessa ungdomar inför såväl allmänhet som skolungdomar. Efter föreställningen kommer 25 samtalsledare att dela upp publiken i smågrupper och diskutera de ovannämnda frågeställningarna. Alla skolor i Ånge med omnejd kommer att delta under minst en temadag. En uppföljning med intresserade ungdomar kommer att ske, där diskussionen kommer att fortsätta.
Kontaktperson: Kärstin Leander, tel.
Götene Ungdomsråd (GUR)
En fight för vardags vardag 180 000 kr för år 1 av 2
Syftet med projektet är bl.a. att aktivt medverka för att skapa en medveten ungdomspolitik och tydliggöra ungdomars roll som påverkare av kommunen Götenes politik. Under våren 2004 genomfördes en kartläggning av ungdomars åsikter om vad som är bra, vad som är dåligt och vad som saknas i Götene kommun. Denna kartläggning ligger som grund för vidare arbete. Aktiviteter som planeras är bl.a. hur utveckla dialogen med politiker, inviga en webbaserad ungdomstidning, seminarier i samarbete med andra kommuner om deras erfarenhet vad gäller ungdomspolitik samt ungdomsmässa med tyngdpunkten på ungt entreprenörskap. Resultat och slutsatser från det första verksamhetsåret kommer att sammanfattas och distribueras till alla kommunfullmäktigeledamöter. Förhopp-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
73
ningen är att slutsatserna ska ligga till grund för en politisk diskussion om ungas villkor och vilken roll politikerna ska ha i projektets andra år. Kontaktperson: Lars Törnell, tel.
Hyresgästföreningen i Helsingborg
Syftet med projektet är att med hjälp av
Kulturella Ungdomsföreningen
Projektet syftar till att bl.a. skapa ett nätverk för erfarenhetsspridning bland iranska ungdomar, hitta metoder för snabbare integrering samt att skapa ”jobbnätverk” som kan hjälpa dessa ungdomar att ta steget ut på arbetsmarknaden. En annan viktig del i arbetet är att utveckla demokratiska värden bland unga iranier. Detta kommer att ske bl.a. genom att bygga upp ett ungdomsanpassat
Kontaktperson: Mahyar Shafaati, tel.
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU)
Projektet Pass it on 420 000 kr för år 1 av 2
Projektet syftar till att utveckla och stärka ungdomsorganisationer i Sverige i deras arbete med europafrågor. LSU vill bl.a. ta tillvara den befintliga kunskapen hos de erfarna organisationerna och sprida den till de mindre erfarna organisationerna. Det planeras en inventering av kunskaper och metoder vad gäller att arbeta med europafrågor och i nästa steg ska ett system byggas upp, ”en verktygslåda”, som ska underlätta euro-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
74
paarbetet främst för de mindre organisationerna. Verktygslådan ska samla alla de metoder som vuxit fram under de senaste åren och resultera i en guide för arbetet med dessa frågor. Ett interaktivt forum för utbyte av information och erfarenheter kommer att byggas upp.
Kontaktperson: Zoran Matic, tel.
Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism
Utveckling av projektet RAM 300 000 kr
Projektet syftar till att främja ett aktivt motstånd mot nazism, rasism och främlingsfientlighet samt diskriminering av alla slag. Ungdom mot rasism (UMR) vill utveckla sitt arbete med mediebevakning av rasisternas propaganda genom ett mer omfattande engagemang av bl.a. lokalgrupper inom UMR samt ungdomsråd och andra föreningar. Målet är att fler ska bli engagerade, och att fler lokalgrupper ska starta. Det kommer att ske utbildningar inom områden som: Hur ska man bemöta problemet med rasistisk och främlingsfientlig propaganda på lokal nivå?, Hur ska man bete sig i debatter?, Hur genomför man föreläsningar på lokalnivå, t ex. skolor? o.s.v.
Kontaktperson: Ratif Makboul, tel.
Sveriges Civilförsvarsförbund i Örebro
Projektet Ungdomsverksamhet 250 000 kr för år 2 av 3
Projektets syfte är att ungdomar, i åldern
Kontaktperson: Pekka Kaukonen, tel.
Sveriges Elevråds Samarbetsorgan (SVEA)
På elevers villkor ett nödvändigt projekt 570 000 kr för år 3 av 3
Projektet syftar till att utveckla elevinflytandet på gymnasieskolorna. Elevråd, skolledningar och lärare ska tillsammans hitta former för elevråden att delta i arbetet med skolans lokala mål- och styrdokument samt med uppföljning och utvärdering inom skolan. I projektet ingår bland annat skapande av ett lärlingssystem för interna utbildare och uppbygg-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
75
nad av en utbildningspool för dessa. Under det andra året fortsätter arbe- | Skr. 2004/05:125 |
tet med bland annat fler besök i olika skolor och skapande av mer | Bilaga 2 |
metodmaterial. | |
Kontaktperson: Jenny Carlsson, tel. |
|
Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL Ungdom | |
Projektet Lär mig! | |
900 000 kr för år 1 av 3 | |
Det övergripande syftet med detta projekt är att stärka unga homo- och | |
bisexuella och transpersoners självbild och öka kunskap, förståelse och | |
handlingskraft hos alla ungdomar. Projektet består av två huvuddelar; | |
utbildning till barn- och ungdomsorganisationer och en informations- | |
kampanj riktad till elever i årskurs åtta. När det gäller utbildningsdelen | |
vill förbundet arbeta fram en metod och ett utbildningskoncept som ska | |
anpassas efter barn- och ungdomsorganisationernas speciella struktur och | |
roll för att ge en långsiktig effekt. Den andra delen som gäller informa- | |
tionskampanjen vänder sig till elever i årskurs åtta och deras föräldrar. | |
Förbundet vill på sikt utveckla en metod för att motverka |
|
mars situation i högstadium och gymnasium som ofta är svår och där | |
beroendet av föräldrarna är extra stort. Det är svårt att berätta för föräld- | |
rarna om sin sexuella läggning. Är man dessutom osynliggjord i skolan | |
och riskerar att bli trakasserad av andra elever, är behovet av en trygg | |
hemmiljö viktig. | |
Kontaktperson: Mikael Björk Blomqvist, tel. |
|
Handikapp | |
Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) | |
Utvecklingsarbete | |
800 000 kr för år 3 av 3 | |
På den egna orten är den blödarsjuke ofta ensam. Den regionala före- | |
ningen kan, om den fungerar väl, vara ett gott stöd. Förbundet arbetar i | |
detta projekt tillsammans med Handikappförbundets Samarbetsorgan | |
(HSO), Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) och koagulationsenheterna | |
vid Karolinska Sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Univer- | |
sitetssjukhuset MAS för att stimulera demokratiutvecklingen och samar- | |
betet inom förbundet genom att bl.a. pröva arbete i nätverk, utveckla | |
system för mentorskap för att stimulera yngre medlemmar att delta i | |
föreningslivet. | |
Kontaktperson: Eva Sarman, tel. |
76
Föreningen för hörselskadade i yrkesverksam ålder i Stockholms län (HYViS)
Projektet Hörselskadade med invandrarbakgrund 378 000 kr
Projektets syfte är att kartlägga hörselskadade personer med invandrarbakgrund i Stockholms län med hjälp av Arbetsförmedlingen och hörselvården för att ta fram en handlingsplan för hur föreningen kan arbeta för att nå och erbjuda stöd för denna grupp samt skapa mötesplatser för hörselskadade med och utan invandrarbakgrund.
Kontaktperson: Ubah Robleh, tel.
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet Mänskliga rättigheter för människor med funktionshinder
1 979 000 kr för år 1 av 3
HSO ska i ett treårigt projekt arbeta för att funktionshinderfrågor alltid ska behandlas som frågor om Mänskliga rättigheter (MR). Fortfarande finns bland brukare, personalgrupper, allmänhet och beslutsfattare ett omsorgs- och vårdperspektiv i stället för ett medborgarrättsperspektiv. I projektet ingår att öka kunskaperna om funktionshindrades mänskliga rättigheter och om hur kränkningar av rättigheterna kan identifieras och rapporteras, att ta fram alternativa rapporter till de två rapporter regeringen ska lämna till FNs övervakningssystem för mänskliga rättigheter (Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och Konventionen om politiska och medborgerliga rättigheter), att utbyta erfarenheter och kunskaper om övervakningsmekanismer genom projektet Disability Rights Promotion International och att utveckla former för ett övervakningssystem för brott mot funktionshindrades mänskliga rättigheter m.m.
Kontaktperson: Maryanne Rönnersten, tel.
Institutet för lokal och regional demokrati (ID)
Projektet Nya vägar mot demokratisk delaktighet 250 000 kr för år 2 av 2
Institutet (en ideell förening med länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö universitet, landstinget och Kommunförbundet Kronoberg som medlemmar) ska tillsammans med SISU Idrottsutbildarna, landstinget Kronobergs månadstidning Klartext och Handikapprörelsens Idé och kunskapscentrum i Kronoberg genomföra ett tvåårigt projekt. Projektets syfte är att stärka samarbetet kring såväl samhällssom föreningsdemokrati genom att informera, sprida kunskap, utbyta erfarenheter, initiera samarbeten samt bygga nya nätverk mellan, å ena sidan, föreningsaktiva personer med funktionshinder och
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
77
modeller, anpassningar och arrangemang. Man vill utbilda Demokratireportrar – personer med funktionshinder som vill göra reportage och skriva nyhetsartiklar. Reportrarna ska kunna belysa den lokala demokratin, bevaka funktionshindrades intressen och rapportera från handikappföreningarnas verksamhet.
Kontaktperson: Daniel Folkesson, tel.
Institutet för lokal och regional demokrati (ID)
Projektet På lika villkor 400 000 kr för år 1 av 2
Institutet för lokal och regional demokrati (ID) är en nätverksorganisation med huvudintressenterna Landstinget Kronoberg, Kommunförbundet Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt Växjö universitet. Projektet vänder sig till handikapporganisationer och politiska partier på lokal och regional nivå. Det övergripande syftet med samarbetet är att med hjälp av nya metoder skapa förbättrade förutsättningar för dialog och konkret samverkan mellan de två målgrupperna för att fler funktionshindrade ska våga ta steget in i partipolitiken. Man ska göra en kartläggning av förhållandet funktionshinder – politiskt deltagande, vilka hinder/problem finns idag, vilka initiativ tas från de politiska partierna, finns goda exempel? Man ska också intervjua personer med funktionshinder som finns i den politiska sfären, hur har de tacklat eventuella svårigheter och hinder, vad har drivit dem, goda råd? En länsövergripande konferens ska genomföras samt 6 seminarier och nätverksträffar för att sprida kunskap och diskutera förhållandet funktionshinder – politiskt deltagande. Man ska anordna lokala möten och studiebesök tillsammans med politiska partier. Den som vill engagera sig politiskt ska tilldelas en fadder i det parti som han eller hon sympatiserar med och man ska sammanställa ett dokument som ger grundläggande information till partierna om vilka trösklar en person med funktionshinder kan stöta på, tips och råd för partierna för att bli mer attraktiva och tillgängliga. Personer med funktionshinder som redan är engagerade i politiska partier ska vara mentorer.
Kontaktperson: Daniel Folkesson, tel.
Synskadades Riksförbund (SRF)
Projektet Demokratiska förutsättningar för kommunal samverkan 713 000 kr för år 2 av 2
Det är vanligt att kommunerna erbjuder synskadeföreningar att delta i samverkansgrupper av olika slag t.ex. i de kommunala handikappråden (KHR). Många upplever dock att de kommer i underläge gentemot tjänstemän och politiker på grund av kunskapsluckor och svårigheter att på grund av sina funktionshinder ta del av information. SRF genomför därför tillsammans med Unga synskadade, Föreningen Sveriges Dövblinda och Sverigefinska Synskadeförbundet ett utbildnings- och informationsprojekt. I projektet ingår att samla fokusgrupper med synskadade
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
78
Skr. 2004/05:125 | |
handikappråden, vad som fungerar bra och vad man vill ändra på och | Bilaga 2 |
vilket stöd man behöver för att bedriva ett bra påverkansarbete lokalt. | |
Erfarenheterna jämförs med |
|
der. Diskussionerna ska ligga som grund för utformningen av ett studie- | |
material för |
|
bildning och funktionärsutbildningar. | |
Kontaktperson: Dagny Mörk, tel. |
Drogförebyggande
Ungdom
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö
300 000 kr för år 2 av 3
Projektets syfte är att skapa opinion mot droger och kriminalitet bland ungdomar. Målet är att genom ungdomars kreativitet, skapa mötesplatser där man diskuterar samhällsfrågor som t.ex. arbete och fritid, droger, konst eller vandalism, politik – vad är det? Dessa frågor ska genomsyra all verksamhet där ungdomar erbjuds att få utlopp för sitt behov att skapa i bl.a. graffitikonst, musik och teater. Projektet vänder sig främst till ungdomar upp till 25 år i Södra Småland, ca 2 000, och målet är dels att skapa debatt och opinion mot droger men även att öka förståelsen för ungdomars inställning och livsstil. Projektet kommer att utvärderas i sin helhet av Växjö universitet.
Kontaktperson: Max Prades, tel.
Föreningen Gotlands Ungdom För Framtiden (GUFF)
Projektet Just Radio 89.2 på Gotland 600 000 kr
Projektet Just Radio 89.2 på Gotland syftar till att genom närradiosändningar erbjuda ett drogfritt ickekommersiellt alternativ i etern med bland annat musik från inhemska rockband, som annars aldrig har en chans att få höras i media. Projektet kommer också att leda till alternativ drogfri sysselsättning för ett
Kontaktperson: Nina Littorin, tel.
79
Kilen – Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa
Ungdom om läkemedel – ett konsumentprojekt 400 000 kr för år 2 av 2
Projektets syfte är att stärka ungas roll som medvetna konsumenter i fråga om kunskap om drogmissbruk och läkemedelsanvändning samt skapa större klarhet i var gränserna går. Genom ungdomars eget arbete och utifrån deras behov och erfarenheter har det tagits fram ett intresseväckande informationsmaterial om bl.a. motkrafter och alternativ till droger och läkemedel. Materialet ska nu vidareutvecklas, sammanställas och spridas till målgruppen. Man planerar även en internationell ungdomskonferens för att på så sätt sprida projektets idéer vidare till andra länder.
Kontaktperson: Jan Albinsson, tel.
Kurdiska Ungdomsföreningen i Göteborg
Boken om narkotika 45 000 kr
Syftet med projektet är att synliggöra narkotikarelaterade problem som finns i den kurdiska ungdomsgruppen. Föreningen planerar en bok om narkotika där bl.a. problematiken kring missbruk och var man kan vända sig för att få hjälp och stöd tas upp. De kurdiska flickorna kommer särskilt att uppmärksammas då drogproblematiken, främst alkoholmissbruk, har ökat. Man planerar bl.a. att genomföra föreläsningar och seminarier samt särskilda inslag om ämnet i radiosändningar. Boken och radiosändningarna är på kurdiska.
Kontaktperson: Kawa Karem, tel.
Romska Ungdomsförbundet (RUF)
Roma National Drug Prevention Program 300 000 kr för år 2 av 2
Syftet med projektet är att, i samarbete med ett antal erfarna och rikstäckande organisationer som t.ex. Riksförbundet Sveriges Invandrare Mot Narkotika (SIMON), Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN), Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning (CAN) och polisen, låta romska ungdomar från hela Sverige genomgå ett antal utbildningar för att bli droginformatörer. Detta kommer att resultera i 12 romska droginformatörer som täcker halva landet. Kurserna innehåller, bortsett ifrån ”drogkunskap”, även att innehålla information om bl.a. rättsliga åtgärder, familjeförhållanden, integration och kulturkrockar. En flerspråkig folder där resultat och arbetsmetoder presenteras kommer att tas fram. Efter droginformatörsutbildningen kommer ungdomarna att arbeta ute i skolor, föreningar och på fritidsgårdar genom olika aktiviteter som t.ex. temadagar.
Kontaktperson: Erland Kaldaras Nikolizsson, tel.
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
80
Verdandi | Skr. 2004/05:125 |
Projektet ”Du duger” – social trygghet och alkohol- och drogprevention | Bilaga 2 |
bland unga | |
600 000 kr för år 2 av 3 | |
Detta projekt syftar till att dels utveckla fungerande drogförebyggande | |
metoder för ungdomar på högstadienivå, dels att erbjuda ungdomar ett | |
forum för aktivitet, inflytande, trygghet och gemenskap. Genom att | |
erbjuda högstadieungdomar i ett antal kommuner runt om i landet, tema- | |
läger och arbeta för att förstärka de sociala nätverken i ungdomarnas | |
närmiljö bl.a. genom samverkan mellan skola och föreningsliv, vill man | |
erbjuda olika former av uppföljande gruppverksamheter och utveckling | |
av kamratstödjande insatser. Det genomgående temat är att ungdomarna | |
själva ska bestämma innehållet och att det är de ungas sociala situation | |
som står i fokus. | |
Kontaktperson: Inge Fäldt, tel. |
|
Örebro Muslimska Ungdomsförening (ÖMUF) | |
Agera – ett vägval | |
300 000 kr för år 1 av 3 | |
Projektet syftar till att förebygga drogmissbruk bland unga muslimer i | |
bostadsområdet Vivalla i Örebro. Målgruppen är främst ungdomar som | |
befinner sig i riskzon för drogmissbruk och ungdomar som har varit i | |
kontakt med droger. Projektet vänder sig även till ungdomarnas föräldrar | |
med bl.a. föreläsningar. Projektet har samlat ett stort antal samarbets- | |
partners som ska ingå i ett nätverk för drogförebyggande arbete. Några | |
sådana föreningar är BRÅ, Polisen, Islamiska kulturcenter, Afrikas horn | |
och socialtjänsten. Varje deltagare ska ha en fadder och det kommer att | |
upprättas individuella handlingsplaner samt olika utbildningsaktiviteter. | |
Kontaktperson: Abdullahi Abukar, tel. |
Familjestöd
Barn
Barn- och Ungdomshabiliteringen i Uppsala län
Projektet Att ge syskon utrymme 300 000 kr
Habilitering och Hjälpmedel inom Landstinget i Uppsala län vill tillsammans med Föreningen Autism, Attention, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) i Uppsala genomföra ett projekt för att utveckla ett program som ska fungera som stöd till syskon till barn med funktionshinder, i det första skedet rör det sig om syskon
till barn med ADHD och autismspektrumstörningar. Programmet omfat-
81
tar kunskap och psykologiskt och emotionellt stöd för att ge syskon hjälp att hantera sin syskonrelation.
Kontaktperson: Tina Granat, tel.
Barnmorskeföreningen i Värmlands län
Föräldraprojektet i Värmland 796 000 kr för år 2 av 3
När man arbetar med föräldrautbildning vet man att det finns grupper som är svåra att nå med ordinarie verksamhet. Värmlands läns Barnmorskeförening vill under en treårsperiod kartlägga de grupper som faller utanför den ordinarie föräldrautbildningen, samla kunskaper om alternativa arbetssätt och bygga upp föräldrautbildningsverksamhet i samverkan med grupperna. Samarbete sker med Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Landstinget i Värmlands län.
Kontaktperson: Margareta Alsterdahl, tel.
Frälsningsarmén i Jordbro
Projektet Kvinnor bygger nätverk 220 000 kr för år 3 av 3
Frälsningsarmén i Jordbro har utvecklat ett samarbete mellan skola, bostadsföretag, föreningar, kommun och myndigheter. Man har särskilt inriktat sig på den sociala strukturen man finner i samhället, nämligen en hög andel boende med invandrarbakgrund men också familjer och ensamstående med barn med låg medelinkomst, social problematik och isolering. Man har funnit att det bland ensamstående kvinnor, utan utländsk bakgrund, återfinns en saknad av sociala nätverk och naturliga mötesplatser. Dessa kvinnor har svårt att bryta mönstret med allt djupare isolering. Målet för detta projekt är att under projektperioden nå minst 25 ensamstående kvinnor med barn och att knyta dessa till fungerande nätverk.
Kontaktperson: Roger Blomberg, tel.
Föreningen Styvmorsviolen
Utveckling av rådgivningsverksamhet till styvfamiljer 150 000 kr för år 3 av 3
Föreningen är ett forum för styvmammor, men också mammor, pappor och andra vuxna som är delaktiga i skilsmässobarns liv. Varje år berörs ca 55 000 barn av att deras föräldrar separerar. Många vuxna som inte har egna barn träffar en blivande partner som har barn från tidigare relationer. Allt detta betyder att de människor som någon gång behöver söka råd och hjälp för frågor kring sin familjesituation är betydligt fler än man tror. Föreningen har under det andra året vidareutvecklat sin rådgivningsverksamhet via hemsida, dels genom ökad bemanning, dels genom
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
82
handledning/konsultation till experter och speciellt sakkunniga inom styvfamiljsfrågor. Syftet med försöksverksamheten är att komplettera hemsidans stödfunktion med stöd från psykolog. Man önskar fortsätta projektet under ytterligare ett år med seminariedagar där de nya familjerna erbjuds stöd.
Haninge kommun
Projektet Barn med funktionshinder i en flerkulturell kontext 474 000 kr för år 1 av 3
I Resursgruppens arbete har det visat sig att bemötandet av föräldrar till barn med utländsk härkomst som har funktionshinder behöver utvecklas. I samarbete med Turkiska Riksförbundet och Habiliteringscenter i Haninge vill man genomföra ett projekt som utvecklar bemötandet av familjer med funktionshindrade barn av turkiskt ursprung. Informationsträffar för föräldrar kommer att anordnas, föräldragrupper ska bildas, Skolverkets material kring funktionshindrade barn ska översättas och ett aktivt arbete mot modersmålslärarna inom kommunen ska inledas. Modersmålslärarna ses som viktiga resurspersoner för att verksamheten ska kunna fortsätta efter projekttiden. Efter detta pilotprojekt ska lärdomar tas till vara för att förbättra det generella arbetet med föräldrar av utländsk härkomst.
Kontaktperson: Patrik Lönn, tel.
Internationella Skolan i Nacka
Utveckling av kommunikationen mellan skolor och målsmän till barn i Fisksätra genom samverkan
400 000 kr för år 1 av 3
Fisksätra är mångkulturellt med ca 58 nationaliteter och ca 65 språkgrupper. Föräldraföreningen har konstaterat att skolans krav och möjligheter är otydliga för många familjer med utländsk bakgrund. Bland annat av det skälet kan många elever hamna på det individuella programmet och även göra orealistiska gymnasieval. Projektets mål är att stärka föräldrar för att bli tryggare i sin föräldraroll och i kommunikationen med förskolor/skolor. Föräldraföreningen vill pröva nya metoder för att öka engagemanget från föräldrarnas sida. Målgrupperna i projektet är målsmän till barn från förskola upp till avslutad grundskola i Fisksätra, modersmålslärare och övrig personal i Fisksätra skolor samt föräldra- och invandrarföreningar på orten. Metoder som ska prövas är studiecirklar med utgångspunkt från boken Barnen i våra hjärtan (studiecirkelmaterial som avser att stärka föräldrarnas roll i det mångkulturella Sverige), öppen lokal med
Kontaktperson: Helena Steen, tel.
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
83
Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Stockholm | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Bryggan | Bilaga 2 |
1 850 000 kr för år 3 av 3 | |
Barn till frihetsberövade är en utsatt och bortglömd grupp. Att växa upp | |
med en kriminaliserad och eller/missbrukande förälder är en riskfaktor | |
när det gäller att utveckla egen kriminalitet och drogmissbruk. KRIS | |
bedriver tillsammans med Föreningen Bryggan Stockholm ett projekt för | |
att utveckla och stödja aktiviteter som direkt kan hjälpa barnen i deras | |
vardag. Man har barn- och ungdomsaktiviteter, gruppverksamheter, för- | |
äldragrupper, föräldrautbildning för frigivna föräldrar, föräldrar inom | |
kriminalvård samt deras anhöriga, föräldraläger, rådgivning och man | |
bedriver besöksverksamhet inom kriminalvården. Under det tredje pro- | |
jektåret fortsätter verksamheten med att utveckla och stödja aktiviteter | |
som direkt kan hjälpa barn och ungdomar i deras vardag. | |
Kontaktperson: Birgitta Grytberg, tel. |
|
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället, Region Syd | |
Projektet Vuxna emellan | |
1 105 000 kr för år 2 av 3 | |
BRIS region Syd vill genom att samverka med SFIundervisningen i | |
Malmö skapa och erbjuda en fungerande form av samtalsgrupper för för- | |
äldrar med utländsk härkomst. Syftet är att ge dessa föräldrar en demo- | |
kratisk möjlighet att kunna samtala om det som känns viktigt och få de | |
verktyg som behövs för att stärkas i sin föräldraroll. Man vill tillsam- | |
mans med föräldrarna arbeta fram underlag för sketcher som ska spelas | |
in och bli en video att använda i dialogen. Man har en arbetsgrupp med | |
människor från olika kulturer som samordnas av en projektledare från | |
BRIS Syd. Man ska också skiva en erfarenhetsbok. Materialet är tänkt att | |
kunna användas som hjälp för andra efter projekttidens slut. | |
Kontaktperson: Cecilia Bengtsson, tel. |
|
Riksföreningen |
|
Utgivning av Handbok för närstående | |
250 000 kr | |
Föreningens verksamhet är ett komplement till existerande vård och | |
inriktar sig på att förhindra unga människor med ätstörningar att falla | |
djupare ner i sin sjukdom och att stödja människor som genomgått | |
behandling för att de inte ska återfalla. Föreningen har med utgångspunkt | |
från en handbok utgiven av en engelsk patientorganisation sammanställt | |
en handbok riktad till närstående, familj, vänner och arbetskollegor. Man | |
har fått tillstånd att omarbeta och anpassa bokens innehåll till svenska | |
förhållanden. Boken ska distribueras till behandlingsenheter inom ätstör- |
84
ningsvården, ungdomsmottagningar, skolsköterskor, bibliotek och föräld- | Skr. 2004/05:125 |
raföreningar. | Bilaga 2 |
Kontaktperson: Madeleine Mesterton, tel. |
|
Riksföreningen Hela Människan | |
Utveckling av Hela Människans Barn- och familjestöd för familjer med | |
beroendeproblematik | |
2 395 000 kr för år 3 av 3 | |
Under de senaste åren har organisationen som är en ekumenisk organisa- | |
tion för socialt arbete på kristen grund, arbetat med att ta fram arbetssätt | |
som kan ge stöd till barn vars föräldrar missbrukar alkohol eller andra | |
droger. Ansökan avser en samordning och utveckling av verksamhet för | |
barn och ungdomar i familjer med beroendeproblematik. Hela Männi- | |
skan har påbörjat ett samarbete med Fryshuset i Stockholm med insatser | |
för ”de glömda barnen”. Syftet med detta projekt är att sprida kunskap | |
samt skapa möjligheter att göra olika stödinsatser för att förbättra situa- | |
tionen för barn som lever i familjer där en eller båda föräldrarna miss- | |
brukar droger samt ge stöd till föräldrarna. Målet är att under en treårspe- | |
riod komma igång med minst 30 lokala nätverk. Man vill skapa en | |
utbildningsmodell och en pilotstudie för skolpersonal. Samarbete sker | |
med myndigheter, ideella organisationer och enskilda. | |
Kontaktperson: Margaretha S Paras, tel. |
|
Studiefrämjandet i Örebro | |
Projektet Barnen i våra hjärtan | |
214 000 kr | |
Studiefrämjandet Örebro vill i samarbete med Rädda Barnens lokalföre- | |
ning genomföra ett föräldrastödsprojekt för att stärka föräldrarollen hos | |
de nya svenskarna. I projektet ska studiecirkelträffar genomföras med | |
teman och diskussion kring barnuppfostran, föräldraroll, skolan, svårig- | |
heter som uppstår när man byter hemland etc. Studiefrämjandet kommer | |
att ansvara för utbildning av ett tjugotal cirkelledare som ska rekryteras | |
från Örebro universitet, Komvux och bland modersmålslärare. I första | |
hand söker man cirkelledare med utomnordisk bakgrund. Målgruppen för | |
projektet är föräldrar med utländsk bakgrund. Rekryteringen av deltagare | |
planeras ske genom informationsinsatser i målgruppens närmiljö bl.a. i | |
bostadsföretaget ÖBO:s invandrartäta bostadsområden, |
|
(svenska för invandrare), Komvux och andra utvalda skolor i området. | |
Kontaktperson: Anette Deiman, tel. |
85
Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborg
Projektet Family Learning 740 000 kr för år 1 av 3
Studieförbundet Vuxenskolan vill i samarbete med Backa stadsdelsförvaltning i Göteborg bygga upp ett center för Family Learning i Backa. I England och andra länder i Europa – ännu inte i Sverige – talar man idag om Family Learning, vilket är ett begrepp och en metod som syftar till att stimulera integrering och utveckling av det livslånga lärandet bland grupper som normalt inte efterfrågar eller deltar i detta. Metoden går ut på att barn och vuxna tar del av varandras lärande. I många fall är det barnet som är läraren, som visar på hur man lär och som skapar lust för den vuxne att ta tag i sin egen inlärning och att komma tillbaka till det livslånga lärandet. I projektet kommer man att särskilt anstränga sig för att rekrytera deltagare från de grupper som är mest utsatta i stadsdelen, främst personer med utländsk bakgrund, ensamstående föräldrar, personer med funktionshinder m.fl. Projektet är förankrat i stadsdelen hos bl.a. Backa stadsdelsnämnd, Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg, Poseidon Bostads AB, Företagarföreningen i Backa, Världskulturmuseet m.fl.
Kontaktperson: Barbro Paget, tel.
Sveriges Makalösa Föräldrar (SMF)
Projektet Barnvaktspool för ensamstående föräldrar 191 000 kr för år 3 av 3
Att vara ensam eller delvis ensam med ansvar om barn och ekonomi, och kanske dessutom ha dålig eller ingen kontakt med den andre föräldern kan vara tungt. Barnvaktspoolen har tre syften – avlastning, utökat kontaktnät och samarbete på olika nivåer. En barnvaktspool baseras på byte av tjänster, avlastning och möjlighet till egeninsats. Man vill samarbeta med förebyggande verksamhet för barn som finns inom kommunens socialtjänst. Föreningen tror att detta är ett möjligt arbetssätt även i övriga Sverige. För att få igång verksamheten runt om i landet behövdes en person som arbetar med att knyta kontakter, marknadsföring etc. Grunden för verksamheten är de nätverk som bildas runt om i landet. En stor del av arbetet under de två första projektåren har handlat om information kring idén om Barnvaktspool i kommuner, hos myndigheter och bland organisationer som arbetar med föräldrar och barn. Kontakter har tagits med två självhjälpscentraler; Solkatten i Göteborg och Fenix i Stockholm. Metoden är att
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
86
arbetet kommer att fortsätta med utbildningar bl.a. i Luleå, Stockholm | Skr. 2004/05:125 |
och Göteborg. | Bilaga 2 |
Kontaktperson: Janna Olzon, tel. |
Ungdom
Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm
Utveckling av familjehem med kulturell kompetens för ungdomar 116 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Skyddsvärnet bedriver olika former av socialt utvecklingsarbete för klienter inom socialtjänst och kriminalvård i Stockholmsregionen. I denna verksamhet ingår bl.a. boendestöd för ungdomar, grundskoleutbildning och mellanvård m.m. Föreningen förmedlar även familjehem för personer med sociala, psykiska och missbruksproblem. Nu vill man tillsammans med lokala invandrarorganisationer i regionen försöka att rekrytera och utbilda familjehem med kulturell kompetens. Föreningen tror att ungdomar med annan kulturell bakgrund får bättre stöd och möter det svenska samhället på ett konstruktivt sätt, i en stabil och välintegrerad familj med samma bakgrund vilket underlättar överföringen av normer och värderingar samt ger en balanserad integrationsprocess.
Kontaktperson: Peter Irvell, tel.
Stiftelsen Kvinnoforum/Xist
Projektet Mina föräldrar 1 000 000 kr för år 2 av 3
Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Stiftelsen Kvinnoforum/Xist och Föreningen Vi Pappor. Det syftar till att utveckla en modell för att stärka unga föräldrar i åldern
Kontaktperson: Anna Tengqvist, tel.
87
Handikapp
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Stockholms län
Mor- och Farföräldraprojekt 170 000 kr
Inom RBU finns åtta olika diagnoser företrädda. Föreningen i Stockholm vill genomföra ett program som vänder sig till mor- och farföräldrar. Avsikten med projektet är att på olika sätt stärka mor- och farföräldrarna i deras roll och skapa en större förståelse för barnbarnens situation. De far- och morföräldrar som önskar, utbildas också till kontaktombud så att det finns ett ombud för varje diagnosgrupp till vilken nyblivna mor- och farföräldrar kan vända sig för att få information. Föreningen kommer också under projekttiden att bl.a. ta fram en folder där några mor och farföräldrar till barnbarn med olika diagnoser ska få ge sin bild och berätta om sina erfarenheter. Foldern kommer även att innehålla avsnitt med råd och stöd från t.ex. psykologer, terapeuter och kuratorer. Under projekttiden kommer föreningen bl.a. att engagera föreläsare som behandlar sorgen över att ha fått ett barnbarn som har speciella behov och hur man kan lära sig att glädjas över barnbarnets framsteg. Föreningen kommer också att starta cirklar med cirkelledare och skapa smågrupper som delas in efter de olika behoven under projektets 18 månader. Kontaktperson: Ammi Sundqvist, tel.
Föreningen Nationella hjälplinjen
Projektet Nationella hjälplinjen 1 400 000 kr för år 3 av 3
Personer med psykiska problem och deras närstående har många gånger mycket svårt att nå fram till adekvat vårdgivare. De jourtelefoner som finns är inte tillgängliga dygnet runt och inte alltid bemannade med personer som är utbildade och tillräckligt erfarna för att möta människor i akut kris. Den nationella hjälplinjen ska vara öppen för människor i psykisk kris och deras anhöriga/närstående. En viktig uppgift är att fungera självmordsförebyggande. Jouren bemannas med professionell personal med erfarenhet från området. Genom hjälplinjen ska man dels få akut samtalshjälp, dels hjälp att kontakta närmaste vård- och/eller samtalsgrupp.
Kontaktperson: Monica
Föreningen Solstickan Västra Götaland
Förstudie om Ramviksgården 340 000 kr
Föreningen Solstickan, Västra Götaland äger och driver Ramviksgården sedan lång tid. Man ger sommartid barn med särskilda behov från Västra
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
88
Götaland möjlighet till traditionell koloniverksamhet. Man vill nu i sam- | Skr. 2004/05:125 |
arbete med Riksförbundet Attention göra det möjligt att forma och | Bilaga 2 |
utveckla verksamheten så att också barn med svårare funktionshinder kan | |
få vara i en miljö som är anpassad efter deras behov. Det har efter dialog | |
med kommuner, habilitering och Riksförbundet Attention framkommit | |
att behoven av resurser och verksamheter för personer inom autismområ- | |
det Asperger syndrom, Tourette syndrom och ADHD är särskilt stora. | |
Man vill erbjuda flexibla lösningar utifrån ett brukarperspektiv men | |
också från ett |
|
och representanter som är intresserade och söker projektmedel för att | |
göra en förstudie samt en uppstart av vad förstudien kommer fram till. | |
Kontaktperson: Amie Stobenius, tel. |
|
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) | |
Projekt för anhöriga till dövblinda barn och ungdomar | |
581 000 kr för år 3 av 3 | |
Föreningen vill ge släkt och vänner möjlighet att få mer kunskap om | |
dövblindhet så att de kan bli en positiv kraft har Föreningen Sveriges | |
Dövblindas föräldrasektion startat ett nätverk mellan i första hand syskon | |
och far- och morföräldrar, men också för syskon till föräldrar och andra | |
anhöriga till familjen. Man arrangerar en serie veckoslutskonferenser. | |
Däremellan kommer man att följa upp träffarna. Man har också knutit | |
kontakter med Specialpedagogiska Institutets resurscentrum i Gnesta för | |
samarbete. Man har haft samlingar och anhörigkurser samt lokala träffar. | |
Kontaktperson: Jane Eriksson, tel. |
|
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) | |
Projekt för att utveckla det frivilliga samhällsarbetet inom socialtjänsten | |
1 040 000 kr för år 3 av 3 | |
Syftet med projektet är att utveckla samarbetsmodeller mellan social- | |
tjänsten och de frivilliga samhällsarbetare som har uppdrag inom social- | |
tjänsten och att samla erfarenheter och kunskaper som kan utveckla nya | |
metoder i arbetet. Det finns ett stort behov av kunskaps- och metodut- | |
veckling inom området för att kunna tillgodose behovet av samarbete | |
mellan socialtjänsten och kontaktpersonerna/organisationen och kompe- | |
tens hos kontaktpersonerna. Under de två första åren har man samman- | |
ställt ett utbildningsmaterial och utbildat kursledare samt utvecklat sam- | |
arbetet med kommuner och kommundelar genom besök och genom kon- | |
ferenser riktade till personal inom socialtjänsten också med syfte att ge | |
möjligheter för socialtjänsten att få kontakt med lokala |
|
Kontaktperson: Nilla Helgesson, tel. |
89
Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa (sfph) | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Någon att prata med | Bilaga 2 |
800 000 kr | |
sfph ska tillsammans med Nationella hjälplinjen utveckla en webbsida | |
med information om var och hur man kan få stöd och hjälp i frågor som | |
rör psykiska besvär. Båda föreningarna är positiva till detta samarbete, | |
man kan komplettera varandra på ett heltäckande sätt. Nationella hjälp- | |
linjen har redan utvecklat en webbtjänst som var tänkt att användas av | |
yrkesverksamma inom området psykisk hälsa. För att föreningarna ska | |
kunna ha en gemensam webbsida krävs vissa förändringar som ska göra | |
det möjligt även för allmänheten att kunna söka i databasen. Detta arbete | |
ska i första hand gälla området Stockholms läns landsting. | |
Kontaktperson: |
|
Svenska Psoriasisförbundet (PSO) | |
Projektet Att leva med psoriasis | |
706 000 kr för år 3 av 3 | |
Psoriasis är en kronisk sjukdom som drabbar huden och ofta lederna. | |
Speciellt besvärlig är psoriasis i hårbotten och i ansiktet, i underlivet och | |
på händer och fötter. Trots daglig behandling finns besvären kvar. Många | |
undviker att visa sin psoriasis för andra och är rädda för att ta kontakt | |
med det motsatta könet och det finnas ofta oro för hur sex och samlevnad | |
ska fungera. Förbundet vill genom utbildning stärka medlemmarnas | |
känsla av att det går bra att leva med psoriasis så att sjukdomen inte | |
behärskar ens liv. Utbildningarna ges i kursform så att man kan dela erfa- | |
renheter med varandra och tar upp ämnen som sjukdomen och behand- | |
lingsalternativ, krisbearbetning, egnas och andras attityder, bemötandet | |
inom sjukvården, anhörigas roll, samlevnadsfrågor m.m. | |
Kontaktperson: Birgitta Rehnby, tel. |
Fritid/idrott
Barn
Bergendahlska Idrottsföreningen
Projektet Nätverk barn och ungdomar i Araby/Dalbo 290 000 kr för år 1 av 2
Området Araby/Dalbo i Växjö kommun är ett av många bostadsområden i landet som växte upp under
om djur och natur, sjövett samt vår svenska allemansrätt. Detta arbete
90
avses även ske i samarbete med Bostadsbolagen Växjöhem AB och | Skr. 2004/05:125 |
Hyresbostäder i Växjö AB, Smålandsidrotten, SISU Idrottsutbildarna, | Bilaga 2 |
Växjö kommun, Hyresgästföreningen och kultur- och idrottsföreningar | |
som är verksamma i Araby/Dalbo området. Tillsammans ska man bilda | |
nätverk och arbetsgrupper för att gemensamt öka kompetensen inom de | |
olika föreningarna och hos föräldrarna. | |
Kontaktperson: Therese |
|
Föreningen Qbik | |
Projektet Fler tjejer på Qbik:s arena | |
300 000 kr för år 3 av 3 | |
Föreningen QBIK i Karlstad är en damfotbollsförening som arbetar med | |
ett integrationsprojekt med hälsobefrämjande inriktning för i första hand | |
invandrarflickor mellan |
|
flickor en möjlighet att engagera sig i föreningslivet där även de som inte | |
vill spela fotboll ska kunna delta t.ex. som ledare eller hjälpa till vid olika | |
arrangemang. All verksamhet kommer att ske i direkt anslutning till | |
skolan. | |
Kontaktperson: Freddy Lund, tel. |
|
Westra Sveriges Basketdistriktsförbund | |
Projektet Idrott – Skola – Samhälle | |
145 000 kr för år 1 av 2 | |
Idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborg har nyligen presenterat | |
statistik över fyra stadsdelar i Göteborg, (Angered, Gunnared, Bergsjön | |
och Lärjedalen) där gängbildning med kriminalitet och våld bland barn | |
och ungdomar ökar samtidigt som antalet föreningsaktiva barn och ung- | |
domar i ovan nämnda områden minskar. I första hand kommer projektet | |
att inrikta sig mot stadsdelen Bergsjön. Genom projektet vill föreningen | |
med skolan som samlingspunkt och med idrotten som verktyg ge barn i | |
mellanstadiet ett alternativ som kan hålla dem borta från de kriminella | |
gängen. Samtidigt ser föreningen att ett stort problem för många av de | |
redan etablerade föreningarna är att för få vuxna vill vara ledare. Framför | |
allt gäller det vuxna med invandrarbakgrund. För att försöka hitta en lös- | |
ning på det problemet vill föreningen på olika sätt nå barnens föräldrar | |
och genom samtal med och utbildning av föräldrar och andra vuxna i | |
barnens närhet göra dem till ledare för föreningar som har verksamheter i | |
skolans lokaler. I projektet kommer föreningen att samarbeta med bl.a. | |
närpolisen och räddningstjänsten. Även KRIS. (Kriminellas Revansch I | |
Samhället) samt Hassela Kamratstöd medverkar i projektet för att delge | |
föräldrarna sina erfarenheter och berätta hur man som förälder tidigt kan | |
lära sig se signaler hos sina barn/ungdomarna om de är på väg åt fel håll. | |
Kontaktperson: Göran Claesson, tel. |
91
Handikapp
Föreningen Protesidrottarna i Sverige
Projektet Utveckling av träningsprogram för att ge inaktiva benamputerade ökade möjligheter att delta i idrotts- och motionsaktiviteter
588 000 kr för år 2 av 3
Protesidrottarna i Sverige vill tillsammans med Laboratoriet för Biomekanik och Motorisk Kontroll, Idrottshögskolan och Karolinska Institutet samt Röda Korsets Gåskola ta fram en träningsmodell som är anpassad för att motverka den nedsättning av muskelstyrka, särskilt kring höftleden, som ofta följer av inaktivitet hos amputerade. Målgruppen är personer som har blivit amputerade antingen p.g.a. sjukdom eller genom skada och som är intresserade av att få börja röra på sig. Under projekttiden kommer man att bilda ett nätverk av fysioterapeuter, forskare, ortopeder och protestillverkare som ska fungera som kunskapsbas. Erfarenheterna och kunskaperna som projektet genererar kommer framöver att bli en del av utbildningen för blivande idrottslärare, tränare och hälsopedagoger vid Idrottshögskolan.
Kontaktperson: Viktor Göransson, tel.
Föreningen Totalskidskolan
Projektet Utbildningsmaterial 123 000 kr
Föreningen som under många år arbetat med att utveckla metoder och utrustningar för utförsåkning till funktionshindrade vill nu dokumentera de kunskaper och erfarenheter som de fått från etablerade skidlärare under åren men som inte satts på pränt. Bl.a. fokuseras på val av metoder och teknik för olika sporter och olika funktionshinder samt utveckling av en handledning för blivande skidlärare inom handikappområdet.
Kontaktperson: Anders Ohlsson, tel.
Göteborgs Handikappidrottsförbund (HIF)
Förstudie av Projektet Idrottscenter för idrott/handikappidrott 75 000 kr
I närheten av Göteborgs stadskärna ligger Kvibergsområdet. Området som idag är kulturminnesmärkt är ett gammalt regementsområde och erbjuder i dag både fotbollsplaner och fria ytor samt frilufts- och klätterområden som bl.a. Friluftsfrämjandet och Svenska klätterförbundet utnyttjar. Idrott och föreningsförvalningen, i Göteborgs kommun, har presenterat en idéskiss över området och föreslagit en Multisporthall där handikappidrottsföreningar tillsammans med andra idrottsföreningar kan hyra/förvalta en gymnastiksal/sporthall. Göteborgs Handikappidrottsförbund (GHIF) vill nu tillsammans med Göteborgs kommun undersöka om intresseorganisationerna inom handikappidrotten är intresserade av
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
92
en multisporthall. Västsvenska Idrottsförbundet samt SISU idrottsutbildarna Väst som företräder och stödjer 67 specialidrotters distriktsorganisationer har flyttat in i några av områdets lokaler. Även Idrottshögskolan är intresserad av att flytta till området.
Kontaktperson: David Svensson, tel.
Hallsbergs Motorklubb
Projektet Folkrace
87 000 kr för år 2 av 2
Hallsbergs Motorklubb vill tillsammans med Örebro läns Handikappidrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Örebro starta ett tvåårigt projekt som ska vända sig till vuxna utvecklingsstörda som är intresserade av motorsport. Deltagarna ska under projekttiden hjälpa till och införskaffa material och färdigställa de bilar som de sedan ska få tävla med. Deltagarna kommer inte att tävla mot varandra utan kommer tillsammans med en utbildad ledare tävla på en bana mot sig själva och klockan.
Kontaktperson: Hans Aronsson, tel.
Handikappidrottsföreningen Linblomman
Fritidsprojektet Blomstra 240 000 kr för år 3 av 3
Tanken med projektet BLOMSTRA är att funktionshindrade ska få chansen att prova på olika aktiviteter inom idrotts- och kulturområdet. Funktionshindrade bidrar själva med planering och utveckling. Målsättningen är att låta projektet pågå i tre år och att funktionshindrade ska kunna skapa nya nätverk oavsett vilken nationalitet eller vilket handikapp man har. Målsättningen är att projektet ska kunna leva vidare efter projekttidens slut inom kommunen eller genom näringslivet.
Kontaktperson: Mats Gustafson, tel.
Piteå Ridklubb
Projektet Med hjälp av fyra ben 100 000 kr för år 2 av 2
Det andra och sista året av projektet Med hjälp av fyra ben som Piteå Ridklubb genomför tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) i Norrbottens län. Genom projektet vill föreningen ge barnen en möjlighet att få komma ut i naturen med hjälp av hästar samtidigt som de får möjlighet att träna upp sin balans. Ridklubben kommer under projekttiden att anlita dels en utbildad handikappinstruktör och dels en sjukgymnast som kommer att ta fram individuella träningsprogram för eleverna. Ridklubben kommer även att utveckla en tävlingsverksamhet för funktionshindrade i Piteå med omnejd.
Kontaktperson: Annakari Karlsson, tel.
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
93
Solna Tennisklubb (STK) | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Rullstolstennis | Bilaga 2 |
61 800 kr för år 2 av 2 | |
I slutet av |
|
elitspelare som saknade klubbtillhörighet. Klubben engagerade sig i | |
dessa spelare och en särskild sektion för rullstolstennis bildades. Klubben | |
önskar genomföra ett projekt under två år för att förnya och utveckla | |
rullstolstennisen och stimulera rullstolsburna ungdomar och äldre att | |
aktivt utöva tennissporten och att delta i föreningslivet. Målet med pro- | |
jektet är att fler rullstolsburna spelare efter projekttidens slut ska utgöra | |
en naturlig del av klubbens samlade verksamhet. | |
Kontaktperson: Christer Möller, tel. |
|
Södermanlands Handikappidrottsförbund | |
Projektet Regionalt utvecklingscenter, Handikappidrott | |
1 559 000 kr för år 2 av 3 | |
Det finns ett stort behov av att pröva nya vägar för det regionala/lokala | |
arbetet med handikappidrott. Det behövs en sammanbindande organisa- | |
tion som skapar kompetensutveckling och bryggor mellan nybörjarverk- | |
samhet – mellannivå och elit. Södermanlands Handikappidrottsförbund | |
utvecklar tillsammans med Eskilstuna kommun projektet. Särskild vikt | |
kommer att läggas vid att vidga kontaktytorna mot en rad samhällsverk- | |
samheter, bl.a. skola, vård och omsorg, rehabilitering, försäkringskassa | |
och Arbetsmarknadsverket. Erfarenheterna kan senare utgöra modeller | |
för andra regioner i landet. | |
Kontaktperson: Leif Thorstensson, tel. |
Förebyggande av
Barn
Stiftelsen Friends - elever mot mobbing
Vidareutveckling och anpassning av utbildningskoncept 1 221 000 kr för år 2 av 3
Stiftelsen arbetar för att mobilisera barns och ungdomars egen kraft för att skapa en trygg miljö för alla genom att utbilda i förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Under de senaste åren har Friends märkt en markant ökad efterfrågan på utbildning från idrotten och dess föreningar. Man vill nu i ett projekt utveckla och anpassa ett utbildningskoncept till barn- och ungdomsidrotten. Förhoppningen är att alla idrottsföreningar ska bli bättre på att motverka alla former av kränkningar och få ett klimat där alla barn oavsett kön, etnisk bakgrund etc.
94
ska få vara med och där man inte kränks för att man inte tillhör de bästa | Skr. 2004/05:125 |
eller inte är delaktig i nollningsritualer. | Bilaga 2 |
Kontaktperson: Caroline Stiernstedt, tel. |
Ungdom
FilmEpidemin
Projektet Möten under en mörk himmel 290 000 kr för år 3 av 3
Detta projekt syftar till att under tre års tid arbeta med olika ungdomsgäng i förorterna till Göteborg. Ungdomarna som tillhör
Kontaktperson: Bo Harringer, tel.
Föreningen Vänner för livet
Vänner för livets hemsida 230 000 kr för år 3 av 3
Föreningen Vänner för livet arbetar mot mobbning i skolorna i Stockholms län. Föreningen har utvecklat arbetet genom att bygga en hemsida med communityfunktioner för medlemmar, skolor och elever. Hemsidan fungerar så att skolor och lokala skolprojekt kan kommunicera med varandra, utbyta tips och erfarenheter osv. I projektet ingår även utbildningar för elever så att de kan sköta skolans engagemang på hemsidan. Inför projektets tredje och sista år planerar föreningen att fördjupa arbetet med att skapa kontakt mellan gymnasieskolor och grundskolor, för att på så sätt skapa kontaktnät mellan yngre och äldre elever.
Kontaktperson:
Hjälpmedel
Barn
Riksföreningen Autism (RFA)
Datorbaserade kommunikationshjälpmedel för förskolebarn med autism
– fallstudier för en metodutveckling 27 000 kr
Under de senaste åren har kunskapen kring och intresset av autism ökat
markant. Arbetet har till stor del varit inriktat på att ge barnen en tydlig
95
struktur i vardagen och har präglats av TEACCH (Treatment and Educa- | Skr. 2004/05:125 |
tion of Autistic and related Communication handicapped Children) som | Bilaga 2 |
är ett pedagogiskt förhållningssätt utvecklat i USA, och den mest | |
använda behandlingsmetoden för personer med autism i Sverige just nu. | |
Trots detta har ca 50 % av alla barn med autism inget utvecklat tal samt | |
mycket dålig språkförståelse. Föreningen vill pröva PECS, ett kommuni- | |
kationssystem baserat på bilder. Man vill nu genom en fallstudie på för- | |
skolebarn med autism och utvecklingsstörning, som inte har något eller | |
mycket begränsat tal, se hur man kan underlätta möjligheterna till kom- | |
munikation genom användning av främst datorbaserade hjälpmedel. | |
Samarbete sker med Habilitering och Hjälpmedel, region Skåne. |
Handikapp
Centrum för Rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska Högskola
Projektet Minimetern modern och billig teknik hjälper svårt hjärnskadade människor att kommunicera
1 495 000 kr för år 1 av 3
I detta projekt vill Centrum för Rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska Högskola i samarbete med Riksföreningen Hjärnkraft, med stöd av modern och billig teknik, hjälpa svårt hjärnskadade människor att kommunicera och styra sin omgivning. Man vill utveckla ett kommunikations- och styrhjälpmedel för denna grupp av människor där teknik- och pedagogikutvecklingen är helt användarstyrd. Man har gjort provanvändningar svårt på hjärnskadade ungdomar och där de berörda människornas förmåga att kommunicera med omvärlden har varit i det närmaste obefintliga. Resultaten har varit goda, möjlighet skapas att kunna generera ja- och nejsvar för att kunna uttrycka sin vilja. Förhoppningen är att insatserna för denna begränsade grupp av svårt hjärnskadade människor även ska komma till nytta för personer med mindre svåra funktionsnedsättningar. När projektet är slut ska det finnas ett färdigt paket bestående av utrustning, programvara och dokumentation samt skriftlig pedagogisk handledning för föräldrar, assistenter och lärare.
Kontaktperson: Björn Breidegard, tel.
De Handikappades Riksförbund (DHR) | |
Arbete med bostadsanpassningsfrågor | |
1 175 000 kr för år 1 av 2 | |
De Handikappades Riksförbund, Neurologiskt Handikappades Riksför- | |
bund, Reumatiker förbundet, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn | |
och Ungdomar samt Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (Rörel- | |
sehinderförbunden) upplever stora problem när det gäller bostadsanpass- | |
ning. Det tar mycket lång tid att få beslut och därefter lång tid att få den | |
genomförd. Det är många instanser och tjänstemän inblandade, tillämp- | |
ningen varierar kraftigt och det saknas en helhetssyn. Olika kommuner | 96 |
gör olika prioriteringar när det gäller att ordna förvaringsutrymmen, ramper, hårdgöring av ytor utomhus m.m. Rörelsehinderförbunden vill nu tillsammans med Synskadades Riksförbund, Handikappförbundens samarbetsorgan, Hjälpmedelsinstitutet, Boverket och Kommunförbundet göra en fördjupningsstudie angående bostadsanpassning för personer med funktionshinder för att kunna utarbeta förslag till förbättringar.
Kontaktperson: Roland Håkansson, tel.
Föreningen Furuboda
Projektet Interagera
2 312 000 kr för år 3 av 3
Föreningen Furuboda bedriver tillsammans med Gotlands kommun, Höghammarskolan i Bollnäs och Funka Nu AB ett projekt kallat Interagera. Målet för projektet är att personer med funktionshinder ska ges möjlighet att använda datorspel i både fritidsaktiviteter och träningssammanhang. Det finns inte många spel som är utvecklade för att användas av funktionshindrade personer. Målgrupperna är främst terapeuter och pedagoger som i sitt arbete möter unga och vuxna med funktionshinder samt personer med egen erfarenhet av funktionshinder. Projektet består av två delar, utveckling och information. I projektets utvecklingsdel genomförs tre fältstudier med olika inriktningar Studierna genomförs på Datateket på Gotland, Höghammarskolan som är Bollnäs särskola och på Furuboda Folkhögskola.
Kontaktperson:
Hjälpmedelsinstitutet
Försöksverksamhet med samverkan mellan ansvariga för hjälpmedelsverksamheten och brukarorganisationer
1 260 000 kr för år 2 av 2
Hjälpmedelsinstitutet och Handikappförbundens samarbetsorgan utvecklar i detta projekt metoder för samverkan där brukarorganisationernas behov och önskemål ska kunna påverka myndigheternas agerande och beslut. Man vill se om en intensifierad samverkan mellan brukarorganisationer och hjälpmedelsansvariga kan bidra till att habilitering, rehabilitering och vårdkedjetänkande, utifrån ett hjälpmedelsperspektiv, ska få den reella plats i det praktiska vardagsarbetet som de i teorin tilldelats i t.ex. hälso- och sjukvårdslagen. Försöksverksamheten genomförs i tre län, Örebro, Västmanland och Västernorrland. Representanter för verksamhetsansvariga och brukarorganisationer försöker tillsammans komma fram till en gemensam tolkning av begreppet samverkan och ett arbetssätt som tillfredsställer alla parter. När en sådan samsyn vuxit fram ska man beskriva olika samverkansformer och förtydliga samverkansparternas roll och mandat för vidare spridning till brukarorganisationer, kommuner och landsting. För att göra detta möjligt utvecklas en gemensam kunskapsbas genom seminarier, temadagar och studiecirklar samt utveckling och sammanställning av utbildnings- och informationsmate-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
97
rial. Länen har valt olika handikappområden, Örebro har valt hörselområdet, Västmanland har valt området barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder och Västernorrland ska arbeta med synområdet.
Kontaktperson: Peter Lorentzon, tel.
Hjälpmedelsinstitutet
Försöksverksamhet med uppbyggnad av Skoldatatek i Sverige 3 295 000 kr för år 3 av 3
Hjälpmedelsinstitutet bedriver tillsammans med Riksförbundet Attention, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) och Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) en försöksverksamhet med uppbyggnad av Skoldatatek i Sverige. Skoldatateken ska stimulera och utveckla
Kontaktperson: Birgitta Göthberg, tel.
Hjälpmedelsinstitutet
Projektet Kognitionsprogram 2 900 000 kr för år 1 av 3
Hjälpmedelsinstitutet ska tillsammans med Riksföreningen Hjärnkraft och Riksförbundet Attention under en treårsperiod pröva och anpassa hjälpmedel för personer med kognitiva funktionshinder (förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, problemlösningsnumerisk- språklig förmåga m.m.). Syftet är att öka medvetenheten om hjälpmedlens betydelse och teknikens möjligheter till ökad självständighet genom stöd i det dagliga livet och att öka användningen av hjälpmedel och teknik. Detta ska ske dels genom att stimulera metod och kunskapsutveckling för personer med kognitiva nedsättningar, dels genom uppbyggnad av resurscenter inom området ADHD/DAMP och vuxna med förvärvade hjärnskador. De båda resurscentren ska bygga på redan befintlig verksamhet där nära samverkan sker med brukarorganisationerna, landstingens och kommunernas rehabiliteringsverksamhet och hjälpmedelsverksamhet.
Kontaktperson: Catarina Brun, tel.
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
98
Hjälpmedelsinstitutet | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Smarta |
Bilaga 2 |
2 054 000 kr för år 1 av 3 | |
Hjälpmedelsinstitutet och Handikappförbundens samarbetsorgan ska till- | |
sammans med tre kommuner pröva hur man med olika tekniska lösningar | |
kan öka möjligheterna för personer med omfattande funktionshinder att | |
bo i en vanlig lägenhet och leva självständigt och oberoende men ändå | |
känna sig trygg. Institutet ska samtidigt bedriva kursverksamhet för per- | |
sonalgrupper, för byggföretag, leverantörer av teknik och företrädare för | |
forskarsamhället om teknik i boendet. Kursverksamheten ska bekostas | |
genom institutets egna medel. Kommunerna och/eller bostadsföretagen | |
ska själva stå för kostnaderna för installationer, likaså ska de efter pro- | |
jekttiden svara för underhållet av tekniken. Projektet ska utvärderas för | |
att kunna ge underlag till riktlinjer för installation av stödjande teknik i | |
vanliga bostäder. Det är viktigt att satsningarna på boendeområdet görs | |
på ett sätt som underlättar samverkan med vad som händer inom området | |
telemedicin/televård. Informationsmaterial ska kontinuerligt samman- | |
ställas och spridas. | |
Kontaktperson: Claes Tjäder, tel. |
|
Hjälpmedelsinstitutet | |
Sammanställning och produktion av ett utbildningsmaterial om utprov- | |
ning och träning av hjälpmedel för funktionshindrade att använda dator | |
1 184 000 kr för år 2 av 3 | |
För personer med funktionshinder kan datorn vara ett mycket bra verktyg | |
för självständighet och oberoende i skola, fritid och arbetsliv särskilt när | |
den anpassas med individuella hjälpmedel (specialanpassade system som | |
röststyrning, huvudmöss, gomplatta m.m.). Arbetsterapeuten spelar, som | |
förskrivare av hjälpmedel, en viktig roll i utprovning, träning och upp- | |
följning av hjälpmedel till datorn. Utvecklingen inom området går | |
mycket snabbt, styrsätt och andra nya hjälpmedel och nya användnings- | |
områden kräver ständig kompetensutveckling. Det saknas samlad infor- | |
mation om vilka typer av hjälpmedel som finns samt om utprovnings- | |
metoder. Hjälpmedelsinstitutet ska tillsammans med Riksförbundet för | |
Trafik- och Polioskadade sammanställa och producera utbildningsmate- | |
rial – en bok om utprovning och träning av hjälpmedel för funktionshind- | |
rade. Boken ska också finnas i elektronisk form på Internet vilket också | |
betyder att man snabbt och enkelt kan uppdatera utbildningsmaterialet. | |
Kontaktperson: Ingela Friman, tel. |
99
Stiftelsen Spinalis | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Brukarlösningar ger egenmakt | Bilaga 2 |
415 000 kr för år 1 av 3 | |
Spinalis är en stiftelse som arbetar med forskning och behandlingsut- | |
veckling för ryggmärgsskadade. Många funktionshindrade personer blir | |
experter på sitt eget funktionshinder. De tar eget ansvar och kontroll över | |
sitt liv. Utöver de hjälpmedel som hjälpmedelscentralerna kan erbjuda, | |
har de hittat på egna lösningar. Det kan vara allt från mycket små saker | |
till avancerade stora lösningar, som underlättar, förenklar eller möjliggör | |
vardagen i hemmet, på arbetet eller på fritiden. Det kan vara lösningar | |
för småbarnsföräldrar, lösningar för att kunna utöva speciella fritidsin- | |
tressen, lösningar för att underlätta resande m.m. Varken inom Spinalis | |
eller på andra håll är emellertid ryggmärgsskadades egna lösningar sam- | |
lade eller dokumenterade. Det finns inget lättillgängligt forum för erfa- | |
renhetsutbyte inom detta område. Spinalis vill nu genom detta projekt att | |
alla personer i Sverige med en ryggmärgsskada på ett enkelt och effektivt | |
sätt ska få information och råd om hjälpmedel och individuella lösningar. | |
Målgruppen är personer med funktionshinder, i första hand ryggmärgs- | |
skadade i alla åldrar, anhöriga och rehabiliteringspersonal. Målet är att | |
inventera och dokumentera befintliga hjälpmedel och individuella lös- | |
ningar i en databas som blir tillgänglig genom Spinalis hemsida. Under | |
det första året kommer man främst att göra en pilotstudie på ett antal | |
utvalda personer samt bygga upp och anpassa ett format för hemsidan. | |
Kontaktperson: Claes Hultling, tel. |
|
Sundsvalls kommun | |
Projektet Rätten till ett eget språk | |
235 000 kr för år 2 av 3 | |
Vid ett dagcenter för personer med betydande och bestående funktions- | |
hinder (begåvningsmässigt, fysiskt och även psykiskt efter en hjärnskada | |
i vuxen ålder) har man i liten skala prövat om bildterapi kan öka kom- | |
munikationsmöjligheterna för personer med hjärnskada. Kommunen ska | |
tillsammans med Hjärnkraft Västernorrland och Sundsvalls Afasiföre- | |
ning utveckla metoden, utbilda och handleda personal och följa upp | |
verksamheten. | |
Kontaktperson: Eivor Nilsson, tel. |
100
Information/utbildning
Barn
Adopterades Koreaners Förening (AKF)
Projektet Hitta hem, Vuxna adopterade från Korea berättar 340 000 kr för år 2 av 2
Sedan 50 år tillbaka har utlandsadoptionerna från Korea pågått. Ungefär 150 000 koreanska barn har hittills adopterats till ett
Kontaktperson: Sofia Lindström, tel.
Afasiförbundet i Sverige (AFASI)
Kunskapsprojekt om barn med afasi eller grav språkstörning 1 315 000 kr för år 3 av 3
Afasiförbundet bedriver tillsammans med Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) ett projekt med mål att sprida kunskap och information om barn med språkstörning och afasi. Förbundet vill bidra till att skapa bra resurser inom bl.a. förskola, skola, fritid för dessa barn, skapa stödresurser för föräldrar och syskon, och utveckla formerna för kontakt och utbyte mellan föräldrarna till dessa barn. I projektet ska det också genomföras olika former av föräldrautbildningar samt finna former för framtida samarbete mellan Afasiförbundet och DHB.
Kontaktperson: Marianne Åkerblom, tel.
Amningshjälpen (AH) i Boden
Utökad amningsinformation till invandrarkvinnor och unga mammor 27 8000 kr för år 3 av 3
Amningshjälpen har under 25 år arbetat med att främja och stärka amningens position i samhället. Genom sjukvårdspersonal och studier vet man att det finns två grupper i samhället som inte ammar i lika hög utsträckning som övriga mammor i Sverige: invandrarmammor och lågutbildade kvinnor. Detta är ett treårigt projekt där Nätverket för Unga
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
101
föräldrar och invandrarorganisationer för kvinnor samarbetar. På lokal | Skr. 2004/05:125 |
nivå har kommunernas integrationsenheter och primärvården kontaktats. | Bilaga 2 |
Två informationsbroschyrer har översatts till flera invandrarspråk. Speci- | |
alartiklar har publicerats i Amningsnytt men också erbjudits invandrar- | |
organisationernas tidningar. Föreningen har arrangerat riksträffar och | |
utbildningshelger samt flera lokala delprojekt. Under det sista projektåret | |
är en av de viktigaste uppgifterna att revidera och trycka broschyren | |
Amning – sugen på livet till olika invandrarspråk. (engelska, somaliska, | |
serbokroatiska, ryska, spanska, persiska, tigrinye, kurdiska (sorani), ara- | |
biska, franska samt albanska). | |
Kontaktperson: Monica |
|
Barnombudsmannen (BO) i Uppsala | |
Kurser för föräldrar om barnkonventionen | |
180 000 kr för år 1 av 2 | |
Barnombudsmannen i Uppsala arbetar med FN:s Barnkonvention om | |
barnets rättigheter som värdegrund. För föreningen har det blivit allt tyd- | |
ligare att det finns ett stort behov hos föräldrar att få en mer ingående | |
kunskap om barnets rättigheter och möjlighet till samtal om vad det kan | |
innebära rent konkret i vardagssammanhang. Många föräldrar får kun- | |
skap om barns rättigheter genom sina egna barn snarare än genom eget | |
sökande eller samtal med andra vuxna. Särskilt utsatta uppfattar vi att de | |
föräldrar är som har invandrat. Projektet har vuxit fram genom erfaren- | |
heterna av ett pilotprojekt med en grupp somaliska pappor som samlats | |
för studier och samtal om barnkonventionen. Projektet vänder sig till | |
föräldrar som har invandrat till Sverige och som har en s.k. patriarkal | |
familjestruktur. Man använder sig av studiecirkelform. Man startar med | |
tre grupper som i nästa steg, när de utbildats, rekryteras till nya cirkel- | |
ledare för nya grupper. De besitter då en kulturkompetens utifrån sina | |
egna bakgrunder/kulturer. Grupperna erbjuds kontinuerlig handledning | |
och stöd av föreningen. | |
Kontaktperson: Elisabeth Bakke, tel. |
|
Barnplantorna - Riksförbundet för barn med Cochlea Implantat | |
Utbildningsprojekt | |
941 000 kr för år 2 av 2 | |
Projektet syftar till att stödja och utbilda föräldrar till barn med cohlea- | |
implantat (CI). I ca 70 % av de fall där barn föds döva väljer föräldrarna | |
CI som hörhjälpmedel för sina barn. Man vill bygga nätverk mellan för- | |
äldrar, barn med CI och syskon till barn med CI. | |
Kontaktperson: |
102
Burestiftelsen
Småforskarskola för döva barn 35 000 kr för år 2 av 3
Burestiftelsen vill på olika sätt stimulera intresset för naturvetenskap och teknik hos döva barn. Det finns sedan år 2001 ett
Kontaktperson:
Utbildningsprojekt 500 000 kr för år 2 av 3
Kontaktperson: Siv Hellqvist, tel.
Föreningen Alla Kvinnors Hus
Projektet Priset för mäns våld mot kvinnor 155 000 kr
Föreningen vill i detta projekt göra ett utbildningspaket för personer som i sitt arbete möter kvinnor och barn som utsatts för våld i hemmet. Syftet
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
103
är att beskriva de psykiska konsekvenserna och ekonomiska kostnaderna för misshandel i hemmet. Föreningen vill ta vara på jourkvinnornas unika möjlighet att i mycket nära kontakt med utsatta kvinnor med barn medverka till en djupare insikt och möjlighet att beskriva/förstå problemet från kvinnans och barnets synvinkel. Utbildningspaketet ska spridas så att det kan leda till bättre rutiner vid bemötandet av misshandlade kvinnor och barn. Det kommer att finnas vetenskaplig handledning från Umeå universitets pedagogiska institution.
Kontaktperson: Adele Änggård, tel.
Föreningen Artister och Musiker mot Tinnitus (AMMOT)
Projektet Huller om Buller 500 000 kr för år 2 av 2
Tinnitus och andra hörselskador är på väg att bli ett folkhälsoproblem. 1,5 miljoner svenskar har någon form av tinnitus idag och av dem har nästan 100 000 svår tinnitus som inverkar menligt på deras liv. Små barn kan inte på eget bevåg ta tag i sin ”ljudlighet” men de vuxna i barnets omgivning har möjlighet att skapa bättre förutsättningar för koncentration, vila och ljudglädje. Föreningen vill genomföra ett projekt om ljud och hörsel riktat till barn i förskola och sexårsverksamhet. Projektet ska leda fram till ett läromedel som kan användas i det pedagogiska arbetet med barngrupper och deras ljudmiljöer. Syftet är att ge lärare/pedagoger och barn ett material att kreativt arbeta med kring ljud och hörsel för att öka medvetenheten om vår komplexa ljudvärld, men även för att stärka den egna förmågan att påverka densamma. Ammot har under det första projektåret intervjuat barn och vuxna på förskolor/daghem och använt sig av referensgrupper samt olika experter inom området för att kunna framställa ett välriktat pedagogiskt material. Nu vill föreningen framställa ett läromedel för förskolan som är en illustrerad kapitelbok som leder fram till övningar, lekar eller samtal om ljud. Materialet innehåller både en teoridel och en praktikdel. Man vill göra en lärarhandledning riktad till vuxna samt en
Kontaktperson: Johanna Wilk, tel.
Föreningen Läsrörelsen
Delprojekt för barn inom projektet De nya svenskarna 1 818 000 kr
Föreningen kommer i ett ettårigt projekt att vända sig till sexårsverksamheten och använda sig av en barnbok inläst som ljudbok. I Föreningen Läsrörelsens kampanj, Lär för livet, finns ett delprojekt kallat De nya svenskarna som startat som ett samarbete med Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV). I det projektet utgår man från goda exempel och utarbetade metoder kring integration och lärande. Var tionde svensk kommer från ett annat land och om man tar med andra generationen av nya svenskar, har var femte svensk sitt ursprung i ett annat land. Före-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
104
ningen har tagit kontakt med 13 av de kommuner i Sverige som har flest invandrare.
Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel.
Föreningen Läsrörelsen
Projektet Utbildning och arbete trots dyslexi 964 000 kr för år 2 av 2
Föreningen Läsrörelsen ska tillsammans med Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden utveckla och sprida kunskap om vad som krävs för att klara sig i vårt samhälle trots läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Projektets syfte är att samla information och utveckla kunskap om varför somliga klarar sig bättre än andra trots stora läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och vilka positiva erfarenheter det är som hjälpt dem genom skoltiden och gör att de går vidare till högre studier, kvalificerade yrkesutbildningar eller ett i övrigt fungerande vuxenliv. Projektet genomförs i samarbete med Förbundet funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter (FMLS), Föräldraföreningen för dyslektiska barn (FDB), Hjälpmedelsinstitutet, Specialpedagogiska Institutet och Svenska Dyslexiföreningen. Informationen kommer att presenteras i lättillgänglig form, dels som bok med
Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel.
Föreningen Nordväxt Intressenter
Barn och ungdom, innovationer och företagande 200 000 kr för år 3 av 3
Föreningen (tidigare
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
105
uppsökande verksamhet sprida Snilleblixtverksamheten till fler skolor, och ytterligare utvidga och stärka kontaktnät mellan engagerade lärare och företrädare för lokalsamhällets närings- och arbetsliv samt genomföra en regional Snilleblixtutställning våren 2005. Föreningen vill skapa permanenta aktiviteter för fortsatt spridning och framtida Snilleblixtutställningar.
Kontaktperson: Lennart Nyström, tel.
Föräldraföreningen för Prematurfödda Barn Stockholm
Utgivning av boken Du är inte ensam 75 000 kr
Föräldraföreningen har funnits sedan 1991 och omfattar idag hela Storstockholm där verksamhet finns på samtliga neonatalavdelningar. Det finns dessutom fem systerföreningar runt om i Sverige. Föreningen vill producera och ge ut en bok som behandlar föräldrars, syskons och även det lilla barnets upplevelser i samband med tidig födelse. Att ha sitt nyfödda barn på en neonatalavdelning är mycket svårt. Behovet av tröst och stöd är stort och eftersom situationen är så speciell finns det ett stort behov att tala med andra föräldrar som har liknande erfarenhet. Föreningen har tidigare gett ut två böcker finansierade av arvsfonden. En bok som vänder sig till små syskon och även barnet själv när det växer upp samt en bok som baseras på föräldrars upplevelser att få ett prematurfött barn. Man vill nu få fram ett lite bredare perspektiv på frågorna runt tidig födelse. Boken ska bl.a. innehålla föräldraberättelser från skilda håll i Sverige, en tonårsberättelse, och avsnitt av barnläkare som beskriver föräldrarnas roll på neonatalavdelningen.
Kontaktperson: Eva Håkansson, tel.
Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond
Projektet Nationellt kompetenscenter för sällsynta diagnoser 1 618 000 kr för år 1 av 3
Ågrenska Stiftelsen och Riksförbundet Sällsynta Diagnoser vill tillsammans skapa ett kompetenscenter för sällsynta diagnoser där hela livsperspektivet för människor med sällsynta diagnoser och deras anhöriga beaktas. Det finns ett stort behov av att utveckla och sprida kunskap och metoder för alla hundratals sällsynta diagnosgrupper. Vissa sällsynta diagnoser debuterar först i vuxen ålder vilket innebär omfattande problematik. Ågrenska bedriver sedan mer än 10 år en nationell verksamhet för familjer med barn som har sällsynta diagnoser. Verksamheten, som finns på lilla Amundö utanför Göteborg, utgår från familjens situation och omfattar bl.a. familjevistelser med särskilt anpassat habiliteringsprogram för varje enskild diagnos. Under dessa vistelser har barn, ungdomar och deras föräldrar fått möjlighet att möta andra med samma funktionshinder. För vuxna finns det idag ingen verksamhet som har sin utgångspunkt i den speciella situation som det medför att ha en sällsynt diagnos. Under 2002– 2003 genomförde Riksförbundet Sällsynta Diagnoser med stöd
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
106
från socialstyrelsen en studie kallad ”Fokus på vardagen” för att beskriva och tydliggöra hur det är att leva med en sällsynt diagnos eller ett ovanligt funktionshinder. Resultatet visade att människor med en sällsynt diagnos har särskilda problem som gör att den egna familjens situation påverkas i vardagen. När man möter andra personer måste man förklara sin diagnos om och om igen, och får inte korrekt hjälp. En av målsättningarna med projektet är att utveckla individens möjligheter att bli delaktig i samhällslivet genom hjälp till självhjälp och att möta personer i samma situation. Kompetenscentret ska också erbjuda en informations- och vägledningstjänst för de verksamheter som möter personer med sällsynta diagnoser. Kompetenscentrets uppbyggnad och verksamhet ska ledas av Riksförbundet Sällsynta Diagnoser och Ågrenska Stiftelsen tillsammans. En referensgrupp med
Kontaktperson: Anders Olauson, tel.
Hjärtebarnsföreningen
Projektet Sorgen i hjärtat 300 000 kr
Varje år föds 1000 barn i Sverige med grava hjärtfel. Hjärtebarnsföreningen vill därför tillsammans med Global Art Production genomföra ett filmprojekt i samarbete med Lunds och Göteborgs hjärtkliniker för att följa 3 familjer vars barn har hjärtfel. Syftet med dokumentärfilmen är dels att informera medlemmarna i Hjärtebarnsföreningen och deras anhöriga samt öka kunskaperna för dem som i sin yrkesroll kommer i kontakt med dessa barn.
Kontaktperson: Jessica Robacken, tel.
Hjärtebarnsföreningen
Projektet Sätt hjärtbarn i rörelse 397 000 kr för år 2 av 2
Genom kontakter med föräldrar och ungdomar vet man att skolsituationen för barn med hjärtfel särskilt inom ämnet idrott och hälsa behöver utvecklas. Barnen utestängs ofta från friluftsdagar och aktiviteter utanför klassrumsundervisningen. Hjärtebarnsföreningen har genom en förstudie undersökt förutsättningarna att driva ett projekt tillsammans med olika universitetssjukhus. På varje ort Lund, Göteborg och Umeå finns en grupp barn som har liknande form av hjärtfel och funktionshinder. Varje grupp träffas under tre terminer och genomför olika former av rörelseaktiviteter med syfte att känna rörelseglädje. Föräldrarna är en viktig del i projektet och projektledaren har tät kontakt med föräldrar och sjukgymnast/idrottslärare för att entusiasmera och diskutera hinder och möjligheter. Två nationella läger ska också genomföras. Inom projektet etable-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
107
ras studiecirklar kring rörelse för barn med hjärtfel som ska erbjudas för- | Skr. 2004/05:125 |
äldrar, assistenter till barn med hjärtfel idrottslärare och intresserade från | Bilaga 2 |
idrottsföreningar. | |
Kontaktperson: Peter Nordqvist, tel. |
|
Hushållningssällskapens Förbund | |
Översättning av utbildningsvideo och folder med barnmatsinformation | |
365 000 kr | |
I Sverige finns idag många invånare med invandrarbakgrund som har ett | |
annat språk än svenska. Trots tolkhjälp finns det ett behov av pedago- | |
giska hjälpmedel för att informera om mat och måltider för små barn. | |
Med hjälp av medel ur Allmänna arvsfonden genomförde hushållnings- | |
sällskapet ett pilotprojekt i |
|
Matstart för invandrade barnfamiljer. Det har framkommit från BVC- | |
sköterskor och distriktssköterskor att behovet och efterfrågan av översatt | |
lätttillgänglig barnmatsinformation för småbarnsföräldrar med annan | |
språktillhörighet är mycket stor. Hushållningsällskapet vill nu översätta | |
den video och folder som producerats i Matstartsprojektet till arabiska, | |
persiska, somaliska, SBK (serbiska/kroatiska/bosniska) samt sorani (kur- | |
diska). | |
Kontaktperson: Margareta Frost Johansson, tel. |
|
HushållningsSällskapet i Vänersborg | |
Projektet Teoretisk och praktisk matutbildning för föräldrar som har barn | |
med celiaki | |
200 000 kr | |
Hushållningssällskapet Väst vill tillsammans med Svenska Celiakiför- | |
bundet genomföra ett ettårigt projekt som vänder sig till föräldrar som | |
har små barn med celiaki. Föreningarna kommer att ta kontakt med | |
familjer i Västra Götaland för att så tidigt som möjligt erbjuda dem en | |
teoretisk- och praktisk utbildning med bl.a. föredrag av en barnläkare | |
från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg som informerar om | |
själva sjukdomen och hur det är att leva med glutenintolerans. Föräld- | |
rarna kommer också att få träffa en matkonsult för att få praktiska råd | |
och tips om vad man som förälder bör tänka på när det gäller glutenfri | |
matlagning och bakning. Projektet kommer sedan att utvärderas av ett | |
oberoende institut och projekterfarenheterna ska spridas i hela landet | |
genom de olika länsföreningarna. | |
Kontaktperson: Margareta |
108
Internationella organisationen för barns rätt till lek (IPA) | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Barnperspektiv på staden | Bilaga 2 |
450 000 kr för år 1 av 3 | |
Den grundläggande tanken i projektet är att få kommunerna att ta mera | |
hänsyn till barns lek i all sin planering och inte enbart när man direkt | |
planerar för barn. Föreningen vill engagera ett |
|
vara med i ett nätverk. Målgrupperna är kommunerna och de kommun- | |
ägda bostadsföretagen. Man ska anordna konferenser, göra skrifter för att | |
få ut idéerna, samarbeta med Sveriges Stadsträdgårdsmästare och | |
Movium (Människor och växter i urban miljö). De verksamheter som | |
man vill lyfta fram är lek längs gårdsgatan, säkra och lekvänliga skol- | |
vägar, gröna och mångsidigt användbara skolgårdar med traditionella | |
lekar, lekparker och skateboardparker, öka lekvärdet i bostadsområdet | |
samt barns inflytande på sin egen miljö. | |
Kontaktperson: Nic Nilsson, tel. |
|
Internationella organisationen för barns rätt till lek (IPA) | |
Projektet Lekpolitik och svenskt lekarkiv | |
739 000 kr för år 2 av 3 | |
Internationella organisationen för barns rätt till lek (IPA) ska konkreti- | |
sera delar av IPA:s lekpolitiska program samt lägga grunden till svenskt | |
lekarkiv. Medlemskåren omfattar många olika yrkesgrupper från gräs- | |
rotsarbetare inom lekens område till stadsplanerare, landskapsarkitekter, | |
lärare m.fl. I projektet vill man teoretisera och förklara lekar som insam- | |
lats inom Stockholms Parklek. En viktig del av projektet är att lyssna till | |
praktiker som t.ex. parktanter i öppna verksamhetsformer och till lärar- | |
studerande på högskolan. Man planerar bl.a. en grundbok om lekar, sepa- | |
rata mindre skrifter om lekar och praktiska lekhäften. | |
Kontaktperson: Barbro Samuelsson, tel. |
|
Riksförbundet Attention | |
Informationsprojekt avseende ADHD, DAMP och närliggande funk- | |
tionshinder | |
1 605 000 kr för år 3 av 3 | |
Riksförbundet Attention är en rikstäckande handikapporganisation för | |
barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder samt | |
deras anhöriga. Förbundet vill förbättra villkoren i samhället för barn, | |
ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. Behovet av | |
grundläggande information om de neuropsykiatriska funktionshindren är | |
mycket stort. Det övergripande syftet med informationsprojektet är att | |
öka kunskaperna och förståelsen för ADHD, DAMP, Tourettes syndrom | |
och närliggande neuropsykiatriska funktionshinder hos de som själva har | |
dessa funktionshinder, deras anhöriga och hos olika samhällsföreträdare | |
som kommer i kontakt med dessa personer. Projektets mål är bl.a. att |
109
utarbeta en informationsstrategi, för att nå de funktionshindrade och | Skr. 2004/05:125 |
deras anhöriga med kunskap om funktionshindrets innebörd, hur svårig- | Bilaga 2 |
heterna kan övervinnas och öka förståelsen för neuropsykiatriska funk- | |
tionshinder hos övriga intressentgrupper samt att ge kunskap och verktyg | |
för att ge ett individuellt anpassat stöd inom skola, vård och omsorg. | |
Kontaktperson: |
|
Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället | |
Förstudie till projektet Samtal via öga och öra | |
105 000 kr | |
BRIS vill sammanställa barns och ungas berättelser som genom åren | |
kommit BRIS till del. Här finns ett unikt material som är grundat på | |
barns egna upplevelser och tankar betraktat ur deras eget perspektiv. | |
BRIS har haft kontakt med barn och ungdomar i Barnens Hjälptelefon | |
under snart 30 år och sedan 2002 har barn och ungdomar möjlighet att | |
skriva till BRIS och få ett personligt svar i |
|
ger en unik möjlighet att få kunskap om vad som oroar, bekymrar och | |
också i viss mån roar barn och ungdomar idag. Förbundet vill samman- | |
ställa detta material för att sedan kunna sprida kunskapen vidare. För att | |
kunna se vad som är värt att lyfta i det stora material gör man en förstu- | |
die. | |
Kontaktperson: Gunilla Awramidis, tel. |
|
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället, Region Nord | |
Projektet Att samtala med barn – för barnens skull | |
455 000 kr för år 3 av 3 | |
BRIS region Nord genomför en utbildningssatsning som syftar till att | |
utveckla förmågan att lyssna till och samtala med barn, att hitta praktiska | |
tillämpningar för ett barnperspektiv. Målgruppen är anställda inom skola, | |
socialtjänst, |
|
barn och ungdomar. Satsningen är begränsad till kommunerna i Väster- | |
bottens län. Genom att skapa förutsättningar för ett bättre bemötande från | |
samhällets aktörer, dvs. de vuxna som yrkesmässigt möter barn och ung- | |
domar, kan unga människors situation stärkas och särskilt de som på | |
olika sätt far illa och behöver samhällets stöd. Man kommer under det | |
sista projektåret att genomföra informationsbesök i andra regioner för att | |
ge övriga delar av organisationen möjlighet att ta del av de erfarenheter | |
som gjorts och lägga en grund för ett gemensamt arbete kring dessa frå- | |
gor. | |
Kontaktperson: Martin Höög, tel. |
110
Riksförbundet VISIR
Projektet Skurt och tobak 530 000 kr
Riksförbundet VISIR som sedan 30 år arbetar för ett tobaksfritt samhälle vill genomföra ett ettårigt projekt tillsammans med Statens Folkhälsoinstitut för att framställa en videofilm som vänder sig till barn i förskolan och till grundskolans mellan- och högstadieklasser samt till barn- och ungdomar i idrottsrörelsen. Avsikten med projektet är att informera målgrupperna om de negativa konsekvenserna som rökning och snusning medför. I versionen för de yngre barnen kommer den gröna
Kontaktperson: Sven Kinnander, tel.
Riksföreningen för familjer med
Utvecklingsprojekt 230 000 kr för år 1 av 3
RFHB har direkta kontakter med barn som är bärare av hepatit B och deras familjer. Det finns ett stort behov av bra hälso- och sjukvård för kroniska bärare av hepatit B. Familjerna har omfattande utbildnings- och informationsbehov under barnets uppväxt. Man vill skapa nya modeller för utbildning och information. Det finns också omfattande behov av råd och konsultation inom området som riktar sig till kommunerna och de berörda familjerna. Erfarenhetsspridning kommer att ske genom hemsida, särskilda utskick och material för utbildning och information.
Kontaktperson: Lisbeth
Rädda Barnen
Projektet Artikel 12 i teori och praktik 400 000 kr för år 2 av 2
I detta projekt lyfter Rädda Barnen fram barns rätt till deltagande och inflytande. Rädda Barnen vill att alla beslutsfattare på alla nivåer i Sverige ser barns deltagande som ett självklart inslag i de processer som omger ett beslut som rör barn, som grupp eller enskilda individer. Målet är att hitta fungerande modeller för att integrera barns deltagande i
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
111
löpande beslutsfattande i politik och förvaltning på lokal och nationell nivå, samt att därmed kunna säkerställa att även barn i mer utsatta situationer eller med särskilda behov också får höras. Man vill utveckla samarbeten och nätverk och ge barn möjlighet att delta i uppföljningen av FNs barntoppmöte, i skapandet och genomförandet av en nationell handlingsplan för Sverige baserad på slutdokumentet A world for children och Barnkonventionen. Projektet har under det första året följt sin plan med tonvikt på en bred kartläggning av hur kommunerna arbetar med metoder för hur barns rätt till deltagande och inflytande ska tillgodoses. Man har upptäckt en tydlig kunskapslucka när det gäller förutsättningar och metoder för att involvera t.ex. yngre barn, barn med funktionshinder och barn med utländsk bakgrund i beslutsfattande som rör dem.
Kontaktperson: Karin Fyrk, tel.
Rädda Barnen i Haninge
Projektet Barnkonventionen i Haninge – Vad har hänt? 200 000 kr
Mellan
Kontaktperson: Annika Nilsson, tel.
Sveriges Makalösa Föräldrar (SMF)
Filmprojektet Makalösa 1 370 000 kr för år 1 av 3
Föreningen är en frivilligorganisation för ensamstående föräldrar med syfte att synliggöra och stärka gruppen. Föreningen vill nu producera en spelfilm ur barnets synvinkel och också använda filmmaterialet att göra små sekvensfilmer att använda som diskussionsunderlag i t.ex. föräldrautbildningar eller för personer som arbetar med barn/föräldrafrågor. Filmens syfte är inte främst att ge några färdiga svar utan främst att ställa frågor för att berika debatten och nyansera bilden av den ensamstående föräldern och dennes barn. Man vill också höja kunskapsnivån om hur barn till ensamföräldrar upplever sin livssituation.
Kontaktperson: Helen Rydberg, tel.
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
112
Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) | Skr. 2004/05:125 |
Projekt med anledning av det internationella barnstamningsåret 2004 | Bilaga 2 |
270 000 kr för år 1 av 2 | |
År 2004 har av ISA (The International Stuttering Association) utsetts till | |
det internationella barnstamningsåret. Förbundet vill genomföra ett två- | |
årigt projekt i samverkan med Härnösands Folkhögskola för att utveckla | |
en form av utbildning och öka kunskapen om stamning för bl.a. tjänste- | |
män inom kommunen, BVC, speciallärare och förskollärare. Utbild- | |
ningen kommer att ske i Härnösands Folkhögskola där SSR bl.a. kommer | |
att ta upp frågor om hur man kan stödja familjer med stammande barn | |
och hur man kan särskilja stamning från s.k. |
|
Under det andra året vill förbundet sprida sina kunskaper och erfarenhe- | |
ter från det första året till bl.a. elever och lärare på Lärarhögskolan, | |
Läkarlinjen samt till Förskollärar- och Barnskötarutbildningen. | |
Kontaktperson: Benny Prezént, tel. |
Ungdom
Romska Ungdomsförbundet (RUF)
Projektet Dagis för alla 300 000 kr
Romska Ungdomsförbundet vill i samverkan med daghem och förskolor i Malmö ta fram ett informationsmaterial till romska föräldrar, vilket ska visa på de positiva möjligheter och den pedagogik som daghem och förskolor erbjuder. På så sätt hoppas man att fler romska barn ska ges möjlighet att få en bättre integration i det svenska samhället redan på småbarnsstadiet. Idag är väldigt få romska barn inskrivna på daghem och förskolor. De tas istället hand om av mor- och farföräldrar när föräldrarna är i skolan eller på arbetet. Materialet ska översättas till fem olika dialekter och spridas till barna- och mödravårdscentraler runtom i landet samt till romska föreningar.
Kontaktperson: Erland Kaldaras Nikolizsson, tel.
Handikapp
Afasiförbundet i Sverige (AFASI)
Projektet Yngre människor med afasi 545 000 kr
Afasiförbundet har blivit alltmer medvetet om den livssituation som yngre människor med afasi befinner sig i. Genom att kartlägga hur situationen ser ut för yngre människor med afasi samt deras behov vill Afasiförbundet skaffa sig kunskaper så att stöd utformas på bästa möjliga sätt. Flera incitament tyder på att yngre människor med afasi i allt högre utsträckning riskerar att bli isolerade och hamna utanför samhällsgemen-
113
skapen. Det är också tydligt att deras behov och intressen markant skiljer sig från de äldre ”afatikerna” i förbundet. I projektet ska livssituation, intresse och behov bland förbundets yngre medlemmar kartläggas. Förbundet ska sammanställa enkäter och intervjuer, analysera dem genomföra en eller flera aktiviteter med ett tiotal yngre människor med afasi för att få fram förslag till modeller som sedan kan spridas inom förbundet samt kartlägga intresset av en ev. samverkan med andra handikapporganisationer kring olika aktiviteter.
Kontaktperson: Marianne Åkerlund, tel.
Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR)
Förstudie av Projektet Afrikaner med funktionshinder 373 000 kr
Afrosvenskarnas Riksförbund är en förening med lokalavdelningar på sex platser i landet. Det finns många medlemmar med anhöriga som har funktionshinder och det finns även medlemmar med funktionshinder. En rundringning som har gjorts till olika handikapporganisationer har bekräftat att funktionshindrade afrikaner som grupp står utanför föreningslivet. Graden av isolering verkar vara hög i gruppen dessutom gör främlingskap kombinerat med funktionshinder utanförskapet dubbelt. Man vill nu göra en förstudie för att kartlägga gruppen och bättre förstå problembilden. Målet är att kunna föreslå ett eller flera konkreta projekt för att stödja funktionshindrade afrikaner i Sverige och involvera dem i föreningslivet.
Kontaktperson: Kitimbwa Sabuni, tel.
Ahlséns Forskningsinstitut
Projektet Ungdomar med hörselskada – inträde i livet efter gymnasieskolan
554 000 kr för år 3 av 3
Ahlséns Forskningsinstitut kommer tillsammans med Hörselskadades Riksförbund att bedriva ett projekt med målgrupp ungdomar med hörselskada. Institutet vill genom specialutformad utbildning och handledning ge ungdomar ökad självkänsla och stärkt identitet med sin hörselskada och därmed underlätta deras inträde i livet utanför gymnasieskolan, i synnerhet inträde till universitet/högskola och arbetsliv.
Kontaktperson: Erik Borg, tel.
Astma- och Allergiförbundet
Barnallergiåret 2003 700 000 kr för år 3 av 3
Förbundet vill uppmärksamma barns och ungdomars allergier samt öka medvetenheten i samhället om de möjligheter som finns för att underlätta
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
114
vardagslivet och därigenom höja livskvalitén för barn och ungdomar. Målet är att bidra till att tillgänglighet, delaktighet och förståelse i samhället för barn och ungdomar med allergier utvecklas och förbättras.
Kontaktperson:
Astma- och Allergiförbundet
Matallergiprojektet 298 000 kr för år 3 av 3
Det är viktigt att personal vid t.ex. förskola och skola, har god kunskap om matallergi och kan sköta specialkoster så att inga misstag sker. Ett utbildningsmaterial har utformats i samråd med Livsmedelsverket. Utbildningar genomförs i fyra regioner genom födoämnesombud från förbundet och produktombud från Celiakiförbundet.
Kontaktperson: Ulf Brändström, tel.
Blodcancerförbundet
Projektet Skapa Kraft 300 000 kr för år 3 av 3
Att genomgå en benmärgstransplantation innebär en stor påfrestning för patient och anhöriga. Många patienter får gott stöd från sina läkare, annan personal, familj och vänner men inte alla. Förbundet utvecklar nu stödverksamhet till patienter och anhöriga. Man vill försöka bygga upp ett patient- och anhörignätverk samt arbeta för att de stora sjukhusen och berörda avdelningar ska förstå vikten av att samarbeta med förbundet för att utveckla stödverksamhet. Förbundet vill också skapa ett faddersystem för blodcancersjuka. I projektet ingår bl.a. att undersöka om och hur patienter och anhöriga är beredda att delta i nätverk och hur sjukhusen ställer sig till samarbete med sådana nätverk.
Kontaktperson:
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Projektet Levnadsnivåundersökning gällande personer med rörelsehinder, döva personer, personer med hörselskada och personer med synskada, en jämförelse mellan medlemmar inom organisationerna De handikappades Riksförbund (DHR), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Hörselskapades Riksförbund (HRF) och Synskadades Riksförbund (SRF) och icke medlemmar 2 612 000 kr.
Förbunden vill göra en bred levnadsnivåundersökning bland medlemmar och icke medlemmar för att ta fram fakta som redovisar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. 2000 personer ska tillfrågas genom enkäter, personliga intervjuer med teckenspråkstolk och telefonintervjuer. Förbundet vill kunna redovisa faktaunderlag, som visar om det finns skillnader mellan personer som har funktionsnedsättning, för att
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
115
sprida kunskap bl.a. till intressenter på arbetsmarknaden och beslutsfat- | Skr. 2004/05:125 |
tare inom stat, landsting och kommun. Statistiska Centralbyråns under- | Bilaga 2 |
sökningarna tar inte upp vissa handikappspecifika frågor. Förbunden | |
menar att en bred levnadsnivåundersökning skulle kunna tillföra SCB | |
och Socialstyrelsen värdefull kunskap, dels om hur speciella frågor bör | |
ställas, dels hur urvalen ska hanteras och hur datainsamling kan ske spå | |
ett sätt som garanterar hög kvalitet. | |
Kontaktperson: Karin Westlund, tel. |
|
De Handikappades Riksförbund (DHR) | |
Utvecklingsarbete kring personlig assistans i kommunal regi | |
533 000 kr för år 3 av 3 | |
De Handikappades Riksförbund, Riksförbundet för Utvecklingsstörda | |
Barn, Ungdomar och Vuxna, Intressegruppen för Assistansberättigade | |
samt Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar utvecklar | |
personlig assistans i kommunal regi i samarbete med Svenska Kommun- | |
förbundet och Svenska Kommunalarbetarförbundet. Syftet är att höja | |
kvaliteten på den assistans som ges av kommunerna (en majoritet bru- | |
kare anlitar sådan assistans). Man utarbetar en plan för ett långsiktigt | |
informations- och utbildningsprogram som ska prövas i ett antal kommu- | |
ner. 11 kommuner ingår i projektet och i varje kommun har man skapat | |
referensgrupper med representanter för brukare, kommunen och kommu- | |
nalarbetarförbundet. | |
Kontaktperson: Pia Berggren, tel. |
|
Folkuniversitetet i Karlstad | |
Projektet Yrkesutbildning till specialassistent med inriktning mot | |
barn/elever med neuropsykiatriska funktionshinder | |
490 000 kr för år 2 av 2 | |
Det finns ingen sammanhållen utbildning för elevassistenter med inrikt- | |
ning för elever som har diagnosen Autism, Aspergers syndrom, Tourettes | |
syndrom eller ADHD/DAMP. Kursverksamheten ska därför tillsammans | |
med Riksföreningen Autism och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn | |
och Ungdomar utveckla en Kvalificerad Yrkesutbildning för att möta, | |
förstå och stödja barn/elever med neuropsykiatriska funktionshinder i | |
skolvardagen. Brukarorganisationerna ska med sina erfarenheter hjälpa | |
till med innehållet i utbildningarna. | |
Kontaktperson: Leif Gustavsson, tel. |
116
FUB:s Stiftelse ala
Projektet Medlemstidning för personer med omfattande utvecklingsstörning
766 000 kr för år 1 av 2
FUB ger ut den lättlästa medlemstidningen Steget. Personer med omfattande utvecklingsstörning har dock svårt att förstå det som står i tidningen. Man vill därför pröva om man med hjälp av multimediateknik kan göra innehållet mer tillgängligt.
Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel.
Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS)
Projektet Vitbok om läkemedelsskador 489 000 kr för år 2 av 2
För att blodet ska koagulera förebyggs och behandlas svåra former av blödarsjuka s.k. faktorkoncentrat genom injektioner direkt i blodet med det protein/den faktor som den blödarsjuke saknar. Faktorkoncentratet utvinns ur blod från många givare. Osäkra reningsmetoder under
Kontaktperson: Benny Åsberg, tel.
Föreningen Attention i Kristianstad
Projektet En särskild utställning om särskilda barn 202 000 kr för år 2 av 3
Föreningen anser att det är mycket viktigt att sprida kunskap om de svårigheter barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder har. Det är funktionshinder som inte syns utanpå men handlar om barn som ofta upplevs som bråkiga, stökiga, besvärliga, asociala, impulsiva, aggressiva, högljudda och underliga på olika sätt. Det behövs mer information och kunskap om dessa barn. Föreningen gör en utställning i ord och bild om särskilda barn för att visa hur det är att vara förälder och barn med dessa problem. Utställningen är rörlig och visas i olika offentliga lokaler/bibliotek i Skåne. En folder och ett informationsblad om de olika funktionshindren, vilka hjälpinsatser och stöd som kan behövas i vardagen m.m. ska finnas tillgänglig. Under det första projektåret har informationsfoldern framställts. Den ska även användas som inbjudan till kommunpolitiker, myndigheter, personal inom barnomsorg och skola m.fl. I projektet ingår ett antal föreläsningar i anslutning till utställningen
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
117
bl.a. i Malmö stadsbibliotek. Det geografiska området för utställningen har utvidgats till att omfatta även Blekinge.
Kontaktperson:
Föreningen Attention i Uppsala
150 000 kr för år 2 av 2
Föreningen (tidigare Föreningen Bokstavsbarn) är en anhörigförening för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och är ansluten till Riksförbundet Attention. Föreningen ingår också i ett nätverk i Uppsala län som arbetar för att förbättra livsvillkoren för de som lever med en neuropsykiatrisk diagnos. Okunskapen om neuropsykiatriska diagnoser är stor i samhället. Det är ett komplicerat funktionshinder och det är vanligt att barnen har en mycket låg självkänsla. Det övergripande syftet med detta projekt är att förbättra livsvillkoren för de människor som lever med neuropsykiatriska funktionshinder. Man vill med projektet öka kunskaperna om olika neuropsykiatriska tillstånd för tjänstemän och politiker i Uppsala län, öka kunskaperna hos personalgrupper som kommer i kontakt med barnen och ungdomarna i sin vardag t.ex. lärare, skolmåltidspersonal, fritidspersonal men också socialtjänstens handläggare, poliser och vårdpersonal, man vill förbättra samarbetet mellan brukare, kommun och landsting samt öka kunskapen om nätverket och anhörigföreningarnas existens och visa vilken resurs man kan vara. Exempel på aktiviteter är möten mellan olika beslutsfattare, föreläsningar för yrkesverksamma, sammanställa och sprida en broschyr över nätverkets föreningar m.m. Samarbetspartners är Studiefrämjandet i Uppsala och Riksförbundet Attention. Under år ett har man följt sin projektplan och fokus har legat på barn. En grupp som behöver mer uppmärksamhet under kommande verksamhetsår är gruppen i ålder
Kontaktperson: Elisabeth Axberg, tel.
Föreningen Autism (FA) i Stockholms län
Projektet Kvalitetskriterier för verksamheter för personer med autism 550 000 kr för år 1 av 2
Föräldrar och andra med omsorgsansvar för personer med autism, Aspbergers syndrom och autismliknande tillstånd frågar ständigt efter information om vilka verksamheter som har kompetens när det gäller dessa handikapp och som erbjuder en bra vård, skola och omsorg. Kunskapen om autism och andra neurologiska handikapp har vuxit starkt under de senaste tio åren men föreningens erfarenhet är dock, att kunskapen och kompetensen hos länets vård- och omsorgsgivare om de specifika behov
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
118
och krav som gäller vid behandling och bemötande av personer med | Skr. 2004/05:125 |
autism, inte har utvecklats i samma takt. Föreningen vill på sin hemsida | Bilaga 2 |
på ett lättillgängligt och användarvänligt sätt presentera aktuella uppgif- | |
ter om samtliga verksamheter i Stockholms län inom områdena skola, | |
vård, omsorg, boende och daglig verksamhet som enligt egen uppgift | |
vänder sig till personer med autism eller Aspbergers syndrom. Projektet | |
syftar också till att i en bred dialog mellan verksamhetsansvariga, bru- | |
kare eller deras företrädare och vetenskaplig expertis utveckla vissa | |
praktiska och objektiva kvalitetsmått för att underlätta för informations- | |
databasens användare att själva kunna hitta och värdera olika verksam- | |
heter. Man ska erbjuda vårdgivare och andra intresserade att beskriva sin | |
verksamhet i anslutning till föreningens hemsida. Under senare år har | |
behovet för kvalitetsmätning och kvalitetsstyrning ökat. Projektet bör | |
involvera så många intressenter som möjligt för att förankra och få stöd | |
för initiativet och de hårda och mjuka mått som kan komma att utvecklas. | |
Kontaktperson: Kristofer Erlandsson, tel. |
|
Föreningen Furuboda | |
Projektet Teo – människovärde, identitet och funktionshinder ur ett livs- | |
åskådningsperspektiv | |
1 100 000 kr för år 1 av 3 | |
Föreningen Furuboda, Bräcke Diakoni och Förbundet Unga Rörelsehind- | |
rade kommer i projektet att arbeta med att undersöka hur arbete med | |
tros- och livsåskådningsfrågor kan ge en djupare förståelse av liv med | |
funktionshinder och omvänt: Hur kan erfarenhet av liv med funktions- | |
hinder berika vår förståelse av tros- och livsåskådningsfrågor? | |
Kontaktperson: Kerstin Olofsson, tel. |
|
Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap (JAG) | |
Informationsprojekt om yrket personlig assistans | |
4 942 000 kr för år 2 av 2 | |
För att säkra tillgången på personliga assistenter krävs informationsinsat- | |
ser där assistansyrkets karaktär och innehåll kan beskrivas på ett sakligt | |
sätt. Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap (JAG) ska därför till- | |
sammans med föreningen för Assistansberättigade (IfA) genomföra | |
informationsinsatser i olika medier i hela landet. | |
Kontaktperson: Gerd Andén, tel. |
119
Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap (JAG)
Projektet Samla och sprida kunskap om personlig assistans för personer med nedsatt autonomi
1 385 000 kr för år 1 av 3
Föreningen JAG är en ideell riksförening som arbetar mot diskriminering av personer med funktionshinder och nedsatt autonomi, t.ex. på grund av intellektuella funktionshinder. Föreningen har genom sitt brukarkooperativ 10 års erfarenheter av kvalificerad personlig assistans till personer som inte själva kan vara arbetsledare. Föreningen vill nu genom ett projekt undersöka styrkor och svagheter i assistansreformen för personer med omfattande funktionshinder och nedsatt autonomi samt vidareutveckla metoder för att anordna personlig assistans av god kvalitet för denna grupp personer. Man vill i projekt inventera erfarenhet och kunskap om assistans på olika sätt. I syfte att bredda underlaget för arbetet vill föreningen bedriva förändringsarbete med personlig assistans i två eller tre kommuner. Genom samarbete med Svenska Kommunförbundet får man möjlighet att undersöka om metoderna och erfarenheterna är allmängiltiga och inte bara fungerar inom brukarkooperativ. Man får också möjlighet att förankra och sprida erfarenheter på ett effektivt och bra sätt.
Kontaktperson: Agneta Scherman, tel.
Föreningen mot Familjär Amyloidos (FAMY)
Information om Skelleftesjukan inom primärvården i Norrbottens län 260 000 kr
I Norr- och Västerbotten finns en ärftlig amyloidossjukdom som benämns Skelleftesjukan. Ca 8 000 personer i de två länen bär på anlaget och 250 av dessa är sjuka. Muskler och nerver förstörs, och det blir en successiv förlamning. Enda sättet att stoppa sjukdomsutvecklingen är levertransplantation. Utanför Skellefteå och Piteå är sjukdomen tämligen okänd. Föreningen vill därför informera primärvården i Norrbotten för att läkare ska kunna uppmärksamma sjukdomssymtomen så tidigt som möjligt.
Kontaktperson: Susanne Berglund, tel.
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)
Föreningsutveckling
1 000 000 kr för år 1 av 3
Det är svårt att driva en organisation när man har en så omfattande funktionsnedsättning som dövblindhet. Politiker och tjänstemän har vanligen ingen egen erfarenhet av möten med dövblinda och har därför ingen kunskap om funktionshindret och dess konsekvenser. Svårigheter att få tolk, färdtjänst och assistans gör det också svårt att vara aktiv och delaktig i samhällslivet. Det är viktigt att stärka de enskilda medlemmarna och det
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
120
lokala föreningslivet. Det finns 12 lokala föreningar och förbundet vill nu arbeta med att ge individuellt utformad utbildning så att styrelsemedlemmarna ska våga och kunna arbeta aktivt med verksamhetsplaner och strukturerad verksamhet. Man vill också utveckla kontakterna mellan föreningarna.
Kontaktperson: Susanne Hodosi Ewerman, tel.
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Förstudie av Projektet Kartläggning av handikapprörelsens syn på handikappforskning
507 000 kr
Forskarvärlden har gjort sammanställningar av hur handikappforskningen utvecklats genom åren, hur den finansieras, vad forskare anser sakna inom forskningen m.m. Däremot saknas motsvarande uppgifter om hur handikapprörelsen ser på behovet av forskning och i vilken utsträckning handikapprörelsen använder sig av forskningsresultat. HSO pekar på vikten av att människor med funktionshinder får möjlighet att formulera problemen. HSO vill därför i en förstudie gå ut med enkäter till sina 39 handikappförbund. Svaren ska ge en övergripande bild av omfattningen av den egna bevakningen av handikappforskning, vilka delar man är intresserad av, vad man är nöjd med och vad man är missnöjd med. Enkätsvaren ska kompletteras med djupintervjuer. Svaren analyseras, sammanfattas och dokumenteras i en skrift. Skriften ska också innehålla kortare sammanställningar av hur forskarvärlden ser på handikappforskning även den kompletterad av djupintervjuer med företrädare för handikappforskningen och med övriga forskare. En internationell utblick ska göras för att se hur handikapprörelsen engagerar sig i handikappforskningen i andra länder och ev. goda exempel presenteras. Resultatet ska presenteras vid en konferens där inbjudna från handikapprörelsen och forskarvärlden med utgångspunkt från skriften ska diskutera handikappforskningen Förstudien ska ligga som grund för ett projekt där det övergripande målet är att få till stånd en fördjupad, kontinuerlig kontakt mellan handikapprörelsen och forskarvärlden.
Kontaktperson: Anders Åkerblom, tel.
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet En samlad handikapprörelse i län och kommun 4 045 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt vars syfte är att stimulera och utveckla samarbetet mellan handikapporganisationerna i län och kommuner. Hur ska man samarbeta, i vilka frågor och med vilka mm. HSO ska hjälpa föreningarna på läns- och lokal nivå med utbildning, information, material och erfarenhetsutbyte. Konkret innebär det dialog och erfarenhetsutbyte vid centrala och regionala konferenser, sammanställning av informations- och diskussionsmaterial, utarbetande av alternativa stadgeförslag m.m. En viktig del av projektet avser grundutbildning av förtroendevalda i län och kommu-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
121
ner. Grundutbildningen ska ge kunskap i samhällskunskap, demokrati, bemötande, kommunikation och samverkan. Den har utvecklats och prövats tillsammans med SISUS. och bedrivs i samverkan
med folkhögskolor som halvdistansutbildning. Kontaktperson: Stefan Åkerberg, tel.
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet Handikapprörelsens medverkan i hälso- och sjukvårdens arbete med prioriteringar
1 100 000 kr för år 1 av 2
Handikappförbundens samarbetsorgan vill göra handikapp rörelsens företrädare centralt och regionalt medvetna om innebörden i riksdagens prioriteringsbeslut 1997 och ge kunskap och redskap för arbetet med prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Syftet med projektet är att genom handikapprörelsens medverkan försäkra sig om att prioriteringsarbetet i kommuner och landsting följer riksdagens beslut. Projektet beräknas pågå under 1,5 år. Under det första året ska man samla länsorganen, och genomföra en enkätundersökning för att få en bild av prioriteringsarbetet i kommuner och landsting. Därefter ska man genomföra tre centrala utbildningar för företrädare för rörelsen centralt och regionalt. Under det sista halvåret sammanställs en handbok där exempel på gott samarbete ges och hur och i vilka former handikapprörelsen kan arbeta tillsammans med sjukvårdshuvudmännen
Kontaktperson: Lena Jacobsson, tel.
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län
Patientutbildning på patientens villkor 250 000 kr
Inom Region Skåne startas ett patientutbildningscentrum vid Helsingborgs lasarett och Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Handikappförbundens samarbetsorgan Skåne ska i ett inledningsskede utarbeta en utbildningsplan och genomföra utbildning för s.k. patientlärare samt kartlägga vilka kunskaper personer med olika diagnoser tycker är mest väsentliga att få i ett skede när de är relativt nyetablerade i sin sjukdom och från detta ta fram en kursplan.
Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel.
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län
Projektet Brukarkvalitet 495 000 kr för år 2 av 2
De flesta kvalitetssystem som används inom handikappomsorgen idag utgår från hur personalen definierar kvalitet i den kommunala servicen. Projektet går ut på att under en tvåårsperiod utveckla ett fungerande
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
122
arbetsinstrument som bygger på brukarnas prioriteringar och önskemål för att definiera och mäta kvalitet i insatser inom hälso- och sjukvård. I projektet ingår kartläggning genom intervjuer där insamlad data ska analyseras av en brukar- och personalpanel som fastställer de kvalitetsfaktorer som är viktigast för brukare, för uppbyggnad av ett kvalitetssystem/mätinstrumentet, utbildningar, testningar samt för uppföljning och erfarenhetsspridning. Projektet genomförs tillsammans med Bjuvs kommun. I projektet ingår också att utbilda personal i detta system, testa systemet, utvärdera det och sprida erfarenheterna till andra kommuner.
Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel.
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Västerbottens län
Projektet Samordning av funktioner i Västerbotten för hållbara strukturer 580 000 kr för år 2 av 2
Projektets syfte är att utveckla ett permanent nätverk för samverkan/samarbete mellan handikapprörelsen i länet och myndigheter, kommuner, landsting samt arbetsmarknadens parter, för ökad kunskap om människor med funktionshinder och deras villkor med mänskliga rättigheter som utgångspunkt. Idag samverkar handikapprörelsen med vissa myndigheter t.ex. Försäkringskassans handikappråd, Landstingets samråd och Vägverkets handikappgrupp. Det förekommer också samverkan mellan tjänstemän i en grupp bestående av Försäkringskassan, Länsstyrelsens socialkonsulent, Landstingets handikappkonsulent, Kommunförbundet och HSO. Bristen på överblick är ett problem. Ingen känner ansvar för mer än sitt eget ansvarsområde. Nätverket ska omfatta hela länet med 15 kommuner och 33 länshandikappföreningar. Nätverket ska ge deltagarna stöd för att gå djupare in i den egna organisationen/myndigheten för att ge fler handikappkompetens (så att den inte försvinner när en tjänsteman flyttar).
Kontaktperson: Birgit Högberg, tel.
Handikapphistoriska Föreningen (HHF)
Projektet Handikapphistoriskt Center 2 684 000 kr för år 3 av 3
Handikapphistoriskt Center ska vara ett forum och en samlingspunkt för alla handikapphistoriskt intresserade och forskare samt en resurs för yrkesverksamma inom olika områden. Ett sådant center ska göra det möjligt för utredare, studerande, journalister, människor med funktionshinder, forskare, organisationer m.fl. att få en samlad information inom området. Det finns hos handikapporganisationerna ett omfattande material som på olika sätt beskriver funktionshindrade människors levnadsvillkor och livsöden. Materialet är mycket splittrat och inte alltid så tillgängligt, centret ger därför kunskap i arkivhantering. Centrets databas ska innehålla uppgifter om arkivbestånd, relevant skönlitteratur, uppsatser, forskningsrapporter, avhandlingar, foto- och bildbank, dialogfunk-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
123
tion m.m. Centret ska också anordna seminarier, medverka vid utställningar, ge förslag till forskningsområden m.m.
Kontaktperson: Kristina Söderlind Penton, tel.
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund (HL)
Projektet För friskare hjärtan i primärvården 490 000 kr för år 2 av 2
Förbundet vill pröva en ny metod i folkhälsoarbetet för att förbättra vården för personer som på grund av ohälsosam livsstil riskerar att dö i hjärtsjukdom i för tidig ålder eller riskerar att utveckla ett kroniskt funktionshinder. Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken och svarar för 30 procent av alla dödsfall och erfarenheterna bland förbundets medlemmar är de behöver mer hjälp för att de själva ska kunna förbättra livsstilen. Förbundet vill ta fram ett studiematerial med fakta om hälsa, hjärtsjukdom och livsstilsförändringsarbete som ska användas i lokalföreningarna och av enskilda. Förbundet vill producera en patientversion av nationella riktlinjer i samverkan med Socialstyrelsen och i samverkan med en medicinsk expertgrupp utveckla ett material som personal på vårdcentraler ska använda för att analysera riskfaktorer för ohälsa hos målgruppen. Speciella funktionärer i föreningarna, s.k. eftervårdsombud ska få information och utbildning så att de på ideell basis ska kunna samverka med berörda vårdcentraler.
Kontaktperson:
Härnösands Folkhögskola
Projektet Tolkmetodutveckling 700 000 kr för år 2 av 3
Tolkar möter brukare i alla åldrar, från alla samhällsklasser och kulturer, med och utan funktionshinder. De olika tolkarna har mycket gemensamt; de måste få kommunikationen att fungera och de tolkar för grupper som är en minoritet i förhållande till samhället i stort. Tolkarna ställs ständigt inför etiska frågeställningar och de måste fatta snabba beslut. Alla tolkar möter likartade rättighetsproblem som handlar om demokrati och rättvisa. Mellan tolkutbildningarna finns statusskillnader på grund av olika möjligheter till fasta anställningar, utbildningens längd m.m. Därför borde erfarenhetsutbyte 2005 utbildningarna emellan vara utvecklande och höja kvaliteten på utbildningarna. Härnösands folkhögskola ska nu tillsammans med Västernorrlands Dövas Länsförbund, SRF Ångermanland och Vuxendöva i Sverige, Tolk- och Översättarinstitutet, Mo Gårds Folkhögskola, Strömbäcks folkhögskola och Åsa Folkhögskola under en treårsperiod genom seminarier och ökad samverkan mellan utbildningarna på folkhögskolorna m.m. utveckla tolkutbildningarna för bättre kvalitet och förståelse för varandras områden.
Kontaktperson: Kicki Gärdin Jansson, tel.
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
124
Hörselskadades Riksförbund (HRF)
Framtagande av TSS – Teckenordbok 1 100 000 kr
För den som helt eller delvis förlorat sin hörsel i vuxen ålder kan det vara svårt att lära sig teckenspråket, men man kan lära sig att stödja sin talande svenska med tecken som lånas från teckenspråket. Tecken Som Stödmetoden (TSS) är idag en etablerad kommunikationsform för vuxendöva men kan också vara en inkörsport till att vilja lära sig det genuina teckenspråket. Undervisning i TSS och teckenspråk ges av landstingens hörselvård, studieförbund, hörsel- och dövorganisationer, folkhögskolor och annan vuxenutbildning men det saknas en
Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel.
Hörselskadades Riksförbund (HRF)
Projektet Hörsellinje – Informationsservice och resursguide 1 300 000 kr för år 1 av 3
Det finns en miljon svenskar som har nedsatt hörsel av olika grad. Förbundet vet att många får gott stöd genom att tidigt få information och kunskap om vad det innebär att leva med nedsatt hörsel men alla får det inte. Förbundet får många samtal och brev med frågor från hörselskadade, och deras anhöriga men också från arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningsanordnare. Frågorna kan vara var man vänder sig när man hör dåligt, vilka hörapparater som fungerar bäst, hur man får hjälpmedel till radio och TV etc. Förbundet vill därför bygga upp en hörsellinje för hörselskadade via telefon och
Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel.
Hörselskadades Riksförbund (HRF)
Projektet Utvärdering av tre interaktiva träningsprogram för hörselskadade, tilläggsanslag
55 000 kr
Hörselskadades Riksförbund har i ett tidigare arvsfondsprojekt utvecklat tre datorbaserade, självinstruerande, interaktiva kurser för personer som blivit hörselskadade i vuxen ålder. Programmen ger baskunskaper inom kommunikationsområdena Avläsning (läppavläsning), Hörträning, Hörtaktik samt Tecken Som
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
125
ut till användare och hörselkliniker. Utvärderingen ska ske genom enkäter till brukare, medlemmar och personal. Man vill också pröva om programmen är lämpliga att använda i samband med hörapparatanpassning.
Kontaktperson: Göran Lagerbäck, tel.
Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA)
Framställning och spridning av vägledning och kunskapsunderlag för arbetsgivare för personliga assistenter
2 607 000 kr för år 2 av 3
Många personer med stora funktionshinder har genom personlig assistans fått möjlighet att leva självständigt och mer oberoende. Ca 40 000 personer arbetar som personliga assistenter. De flesta är kommunalt anställda. Majoriteten arbetar deltid och personalomsättningen är hög. Det är svårt att rekrytera personliga assistenter. För att förbättra rekryteringssituationen krävs en utveckling bl.a. genom att framställa och sprida vägledning och kunskapsunderlag för arbetsgivare för personliga assistenter. Intressegruppen för Assistansberättigade och Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap (JAG), som företräder personer som är beroende av personliga assistenter, samarbetar med berörda aktörer (andra kooperativ, kommunförbund, fackliga organisationer, arbetarskyddsorgan m.fl.) för att utveckla och genomföra detta arbete.
Kontaktperson: Anna Barsk Holmbom, tel.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
Tillgänglighet för alla
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) ska genomföra ett antal seminarier som ska behandla handikappteknik, speciellt hur varor och tjänster kan utvecklas för att bli tillgängliga för alla. Seminarierna är en uppföljning och vidareutveckling av tidigare seminarium. Övriga finansiärer är NUTEK, Vinnova, AMS, Vetenskapsrådet, FAS, m.fl.
Kontaktperson: Lena Torell, tel.
Mitthögskolan
Projektet Lärande samtal i lärarutbildningen
975 000 kr för år 1 av 2
Projektet vänder sig till nyantagna lärarstuderande dyslektiker som behöver träning och stöd och utformning av strategier för hur högskolestudierna ska bli framgångsrika. Mitthögskolan vill, tillsammans med Dyslexicentrum vid Härnösands Folkhögskola och Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS), under två år ge elever möj-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
126
ligheter att testa sina läs- och skrivsvårigheter, erbjuda lärarstuderande stöd för att utveckla sina färdigheter i att läsa vetenskapliga texter och kurslitteratur och träning i att skriva vetenskapliga texter. Man vill vidare utforma ett långsiktigt och fördjupat samarbete med yrkesverksamma lärare för att träna muntliga färdigheter och utveckla en egen förmåga att handleda andra.
Kontaktperson: Karin Orving, tel.
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)
Projektet Mobilitetsservice 3 026 000 kr för år 3 av 3
Ett samverkansprojekt mellan Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Reumatikerförbundet och De Handikappades Riksförbund. Bakgrunden till projektet är att det inte finns någon opartisk rådgivning när det gäller bilanpassning för personer med funktionsnedsättningar. De företag som arbetar med anpassning av bilar saknar kunskaper när det gäller effekterna av olika funktionsnedsättningar, vilket leder till att anpassningar ofta måste bytas eftersom körningen inte fungerar tillfredsställande. Det kan vara samma företag som ger råd, utprovar, monterar, levererar och utvärderar anpassningen vilket kan innebära prioritering av företagens egna produkter även om det finns andra som skulle passa den enskildes funktionshinder bättre. Det är också problem för Försäkringskassan att ge råd om anpassningar och olika tekniska lösningar. Projektet avser att utveckla en modell för samlad konsumentupplysning som gäller val av bil, bilanpassning och körkort för funktionshindrade förare och passagerare. Förutom handikapporganisationerna deltar Försäkringskassan i Västra Götaland, Vägverket och Rehabiliteringen i Västra Götaland.
Kontaktperson:
Tvångssyndrom (OCD
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
127
vara drabbad av tvångssyndrom och vad man kan göra åt det. | Skr. 2004/05:125 |
Kontaktperson: Jan Lundfedt, tel. |
Bilaga 2 |
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering
Projektet Ryggmärgsskada och sex – visst går det 964 000 kr
Föreningen arbetar sedan 1976 med rehabilitering av främst ryggmärgsskadade personer. Varje år drabbas ca
Kontaktperson: Anna Stannervik, tel.
Reumatikerförbundet
Projektet Artrosinformatörer 1 045 000 kr för år 2 av 3
Artros är en sjukdom som drabbar leder, särskilt knän och höfter. Tidigare var det framför allt äldre som drabbades men idag är sjukdomen vanlig även bland unga. Den viktigaste orsaken till att unga drabbas är det ökande antalet idrottsrelaterade skador inom framför allt s.k. kontaktidrotter som fotboll, handboll och innebandy. Man vill om möjligt förebygga skador och genom ett projekt öka kunskapen om sambandet mellan artros och skador inom idrotten. Förbundet vill etablera artrosinformatörer tillsammans med Riksidrottsförbundet (RF), Idrottshögskolan och SISU Idrottsutbildarna, inom den del av sjukvården som kommer i kontakt med idrottsskadade. Artrosinformatörerna kommer även att fungera som informatörer gentemot idrottsrörelsen för att informera om hur man kan förebygga och minska effekterna av idrottsskador som kan leda till artros. Det är personer som själva drabbats av artros som kommer att rekryteras som informatörer.
Kontaktperson: Jan Olov Söderberg, tel.
128
Reumatikerförbundet
Projektet Nätverk för invandrarkvinnor – Nike 1 310 000 kr för år 2 av 3
Projektet Nätverk för invandrarkvinnor – Nike syftar till att stärka invandrarkvinnor med reumatism så att de får en god kännedom om sin sjukdom, sina rättigheter och möjligheter som funktionshindrade i det svenska samhället. Reumatikerförbundet har under det första året startat pilotgrupper i Stockholm, Göteborg och Örebro. Informationsmaterial har tagits fram och uppsökande verksamhet har bedrivits bland invandrarorganisationer, reumatikerföreningar och reumamottagningar enligt planen. Projektet genomförs i samarbete med Långholmens folkhögskola, Göteborgs Kvinnofolkhögskola och Arbetarnas Bildningsförbund (ABF). Samverkan sker även med socialtjänsten, försäkringskassorna, arbetsförmedlingen, reumatologklinikerna och invandrarorganisationer på respektive ort. Under år två kommer nya grupper startas i tre nya städer; Luleå, Karlstad och Västerås och studiecirklar ska startas på samtliga orter. En handbok ska tas fram som ska kunna användas i förbundets lokalavdelningar som ett stöd när man vill utveckla verksamhet riktad till personer med utländsk bakgrund.
Kontaktperson: Jan Olov Söderberg, tel.
Riksförbundet Attention
Skolprojekt – Kunskapsbank inom området skola för elever med särskilda behov/neuropsykiatriska funktionshinder
1 255 000 kr för år 2 av 3
Riksförbundet Attention är en rikstäckande handikapporganisation för neuropsykiatriska funktionshinder. För barn med neuropsykiatriska funktionshinder är det av oerhört stor vikt hur skolan fungerar. Kraven kan bli oöverstigliga när man har funktionshinder som rör koncentration, kommunikation, läs- och skrivsvårigheter perception, och oftast även inlärningsproblem. Projektets syfte är att kartlägga information, kunskap och samverkansmodeller inom skolans verksamhet samt sprida detta, parallellt som projektet samverkar med en etablerad skola, Centralskolan i Tierp. Ett andra syfte är att skapa riksomfattande nätverk med berörda grupper, föräldrar och skolpersonal som finns runt elever med neuropsykiatriska svårigheter. Målsättningen är att skapa en kunskapsbank med ett brett lösningsbaserat perspektiv.
Kontaktperson: Annika Dahse, tel.
Riksförbundet Attention
Uppbyggnad av utbildnings- och kunskapscenter 1 796 000 kr för år 1 av 3
Riksförbundet Attention är en rikstäckande handikapporganisation som arbetar för att förbättra villkoren för barn, ungdomar och vuxna med neu-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
129
ropsykiatriska funktionshinder. Projektets mål är att utarbeta en utbild- | Skr. 2004/05:125 |
ningsstrategi, för att nå de funktionshindrade och deras anhöriga med | Bilaga 2 |
kunskap om funktionshindrets innebörd och hur svårigheterna kan över- | |
vinnas. Projektet ska också medverka till att öka förståelsen för neuro- | |
psykiatriska funktionshinder hos övriga intressentgrupper (bl.a. skola, | |
vård och omsorg) samt att bidra till en samverkan mellan funktionshind- | |
rade själva och experter för att föra ut klinisk erfarenhet och pedagogisk | |
metodutveckling. | |
Kontaktperson: |
|
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) | |
Projekt om utvecklingen av det frivilliga samhällsarbetet inom överför- | |
myndarverksamheten | |
1 956 000 kr för år 2 av 3 | |
Det finns ca 40 000 gode män/förvaltare i Sverige som ska bevaka rättig- | |
heter, sörja för person och förvalta egendom för en mycket heterogen | |
grupp. Det kan vara flyktingbarn, dementa, psykiskt sjuka, personer med | |
andra funktionshinder m.m. De gode männen får varierande och sällan | |
tillräcklig eller adekvat utbildning/handledning av överförmyndare | |
och/eller godmansföreningar. Riksförbundet ska tillsammans med över- | |
förmyndare/nämnder samt brukarorganisationer utveckla stödet till gode | |
män/förvaltare genom en framställning av utbildningsmaterial, utbild- | |
ning och genom att utveckla och pröva olika samarbetsmodeller. | |
Kontaktperson: Nilla Helgesson, tel. |
|
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) | |
Projektet Stödpersoner hjälper tvångsvårdade till integration | |
1 165 000 kr för år 1 av 3 | |
Psykiatrins utveckling mot öppnare vårdformer och ökad samverkan med | |
ett viktigt komplement till den offentliga vården. De psykiatriska | |
tvångslagarna garanterar patienterna rätt till stödperson. Stödpersonerna | |
har oftast en svensk bakgrund medan drygt hälften av patienterna har en | |
annan etnisk bakgrund. Syftet med projektet är att överbrygga dessa | |
skillnader genom en större mångkulturell kompetens. Riksförbundet ska | |
tillsammans med Patientnämnden i Stockholms läns landsting utveckla | |
och genomföra kurs/utbildningsprogram inriktade på att höja stödperso- | |
ners mångkulturella kompetens och deras förmåga att verka som stödper- | |
soner inom kriminalvården. Projektet beräknas pågå under tre år. Det | |
första året ska genomföras i Stockholmsområdet och erfarenheterna ska | |
under år två och tre föras ut till övriga delar av landet i samarbete med | |
patientföreningarna. | |
Kontaktperson: Nilla Helgesson, tel. |
130
Riksförbundet för dementas rättigheter (Demensförbundet) | Skr. 2004/05:125 |
Riksomfattande informationsprojekt kring demenssjukdomar | och Bilaga 2 |
demenshandikappades och anhörigas behov | |
1 835 000 kr för år 1 av 2 |
Förbundet vill föra ut kunskap om demenssjukdomar och vad de innebär för drabbade och deras anhöriga samt informera om behandling och stöd. Förbundet vill dela in landet i nio regioner, inom varje region utses personer som tillsammans med förbundet ska arbeta på vilket sätt informationen ska ges. Socialdepartementets rapport På väg mot en god demensvård kommer att vara grunden i detta arbete. Det lokala näringslivet, kommuner, primärvård, skolor, folkbildningen, kulturarbetare m.fl. ska inbjudas till föreläsningar, utställningar, hjälpmedelsinformation, seminarier m.m.
Kontaktperson:
Riksförbundet för Njursjuka (RNj)
Projektet Riktlinjer för vård av kroniskt njursjuka – ett kvalitetsdokument utifrån patientperspektivet
760 000 kr för år 2 av 2
Antalet njursjuka som är i behov av dialysbehandling ökar med
Kontaktperson: Britt Marie Färm, tel.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Projektet Utveckling av bemötande, skydd och hjälp för kvinnor med psykiska funktionshinder som varit utsatta för våld och övergrepp
786 000 kr för år 2 av 3
Kvinnor med psykiska funktionshinder som är utsatta för våld och övergrepp får idag ingen eller mycket otillräcklig hjälp. RSMH genomför i Skåne, tillsammans med Svenska Kyrkan och Sveriges Kvinnojourers Riksförbund och berörda myndigheter ett treårigt projekt med mål att utveckla former för hjälp och skydd för berörd målgrupp. I projektet ska
man ta fram tillförlitlig statistik, starta försöksverksamheter, utveckla och
131
ge information och utbildning för personalgrupper och frivilligorganisationer samt utarbeta förslag till handlingsprogram för kommunerna. Man har i samråd med psykiatrin i Skåne genomfört en enkätundersökning bland 2000 kvinnor. Med enkäten som underlag kommer RSMH tillsammans med psykiatrin att utarbeta handlingsplaner och utbildningar för ett bättre bemötande av kvinnor med psykiska funktionshinder som varit utsatta för våld och övergrepp och för att stärka kvinnorna. Handlingsplaner ska utarbetas även för kommunerna och frivilligorganisationer.
Kontaktperson: Bo Ardström, tel.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Projektet Återhämtning från svåra psykiska tillstånd 1 990 000 kr för år 2 av 3
Projektets syfte är att ta tillvara och utveckla fokusgrupper med brukare, personer och närstående samt föra ut metoder för självhjälp och dialog. Återhämtning (ett begrepp som används inom den engelska och amerikanska brukarrörelsen) innefattar delvis tidigare begrepp som bot (medicinskt) och rehabilitering, men går även bortom dessa begrepp då det innefattar hela individens situation. Brukaren spelar en avgörande roll i sin egen återhämtning. Den kan inte tillföras av andra, även om andra lämnar viktiga bidrag. Återhämtning är ett resultat av inre och yttre processer: tankar, det man läser, aktiviteter, möten med andra. RSMH, Forsknings- och utbildningsstiftelsen Humlan och
Kontaktperson:
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB)
Projektet Att tillsammans utveckla innehåll och kvalitet – en utvidgning och förnyelse av Brukarstyrd utvärdering och kvalitetsutveckling
809 000 kr för år 1 av 2
FUB har sedan 1995 använt modellen BUKU – Brukarstyrd Utvärdering och KvalitetsUtveckling. Kommunen beställer och betalar utvärderingen som genomförs av ett team med en teamledare. För att belysa verksamheten ur flera olika perspektiv ingår i teamet en person med utvecklingsstörning, en anhörig och en personalrepresentant. Förslag till föränd-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
132
ringar följs upp efter ett och ett halvt år. Kvalitetsutvärderingar enligt
Kontaktperson:
Riksföreningen Autism (RFA)
Projektet Kostnadskonsekvenser av Autism i Sverige 100 000 kr
Funktionshindret autism är kostsamt i förbrukade resurser och utebliven produktivitet men också i lidande för drabbade och anhöriga. Det finns ofta möjligheter att förbättra livssituationen och välbefinnandet men metoderna bedöms för kostsamma. Autism är en angelägenhet och ett ansvar för flera olika huvudmän vilket komplicerar fördelningen av resurser. Riksföreningen vill nu göra en postenkät bland medlemmarna för att få en bild av kostnader som konsekvens av handikappet. Undersökningen ska samla information om serviceanvändning, anhörigvårdare, boendestöd, bidrag, utbildning, förvärvsarbete, medicinering m.m. och ligga som en grund för en modell för att identifiera kostnadskonsekvenser för olika huvudmän och intressenter. Modellen är användbar i en ekonomisk värdering av olika insatser för personer med autism.
Kontaktperson: Ulla Adolfsson, tel.
Riksföreningen Hepatit C
Projektet Hepatit C dagen 498 000 kr
Ett av Riksföreningen Hepatit C främsta mål är att minimera fortsatt smittspridning av hepatit C. Föreningen har en telefonrådgivning inom varje län/region där man ger upplysning och stödjande verksamhet. Hepatit C är en s.k. tyst sjukdom med långsamt förlopp och dess följdverkningar är den vanligaste orsaken till levertransplantation idag. Sverige avstår grupper av patienter från behandling av olika skäl, därför är föreningens stödjande verksamhet ett viktigt komplement till sjukvården. Under år 2002 rapporterades 3 382 nya fall. Andelen unga,
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
133
ungdomar som utomlands låter tatuera sig eller pierca sig under dåliga | Skr. 2004/05:125 |
hygieniska förhållanden. En annan utsatt grupp är unga intravenösa | Bilaga 2 |
missbrukare. Dessa grupper vill förbundet arbeta särskilt med. | |
Kontaktperson: Maj Hellström, tel. |
|
Sociala kooperativens intresseorganisation (SKOOPI) i Luleå | |
Projektet Kooperatören i sociala arbetskooperativ – ägare i växande | |
företag | |
875 000 kr för år 2 av 3 | |
De sociala arbetskooperativen har funnits i Sverige sedan mitten av | |
rativen finns vanligtvis en eller flera handledare som stödjer kooperatö- | |
ren i den dagliga verksamheten utan att för den skull ta över. SKOOPI de | |
sociala kooperativens intresseorganisation, har till uppgift att stödja de | |
brukarstyrda kooperativen och dess handledare. Kooperatörerna, både de | |
som redan ingår i kooperativ och nytillkommande, behöver anpassad | |
utbildning som ger kompetens i att vara just kooperatör (kunskap om | |
samhället, om att vara entreprenör, att använda IT, att använda och | |
utveckla nätverk m.m.). Organisationen ska inventera befintligt utbild- | |
ningsmaterial och utifrån detta ska man arbeta fram ett grundmaterial I | |
samarbete med kommunerna, Föreningen Kooperativ Utveckling (FKU) | |
och Lokala Kooperativa Utvecklingscentrum (LKU) genomföra utbild- | |
ningar. | |
Kontaktperson: Sussanne Blomdahl, tel. |
|
Stiftelsen Institut för Independent Living (STIL) | |
Projektet Study & Work Abroad for All | |
930 000 kr för år 3 av 3 | |
Personer med funktionshinder är kraftigt underrepresenterade bland dem | |
som använder sig av program för studier, praktik och volontärarbete | |
utomlands. En av orsakerna är programmens otillräckliga stöd som t.ex. | |
anpassade bostäder och transportmedel eller personlig assistans. Projek- | |
tet har utvecklats tillsammans med bl.a. ett nationellt utvecklingspart- | |
nerskap och SISUS. Projektet ska inhämta, tillhandahålla, uppdatera och | |
sprida information, råd och stöd rörande möjligheter till praktik, studier | |
och volontärarbete utomlands för människor med funktionshinder. | |
Utvecklingspartnerskapet ska tillsammans med andra aktörer påverka | |
nationella och internationella utbytesprogram för studier, praktik och | |
volontärarbete. | |
Kontaktperson: Adolf Ratzka, tel. |
134
Stiftelsen Skulpturens Hus
Projektet Drömmar på skulpturens Hus 36 000 kr
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Stockholm har under ett år genomfört ett projekt tillsammans med SL/Connex. Utmed Tvärbanan finns flera dagcenter där personer med utvecklingsstörning arbetar. Genom projektet ville man låta barnen och ungdomarna under sina resor få praktisera som t.ex. konduktörer eller fotografer. Nu vill Stiftelsen Skulpturens Hus tillsammans med FUB Stockholm genomföra en utställning där barnen och ungdomarna får presentera sina drömmar och sitt skapande under föregående år.
Kontaktperson: Åke Arnerdal, tel.
STROKE – Riksförbundet mot hjärnans kärlsjukdomar
En film om att få stroke – sett ur ett anhörigperspektiv 517 000 kr
Varje år drabbas ca 30 000 personer av stroke vilket drabbar även anhöriga/närstående. Förbundet vill göra en film där såväl strokedrabbade som deras anhöriga kan känna igen sig och som kan ge svar på frågor om vård, rehabilitering, behandlingsmetoder m.m. Filmen ska också ge personalgrupper hjälp att förstå anhörigas situation. Filmen ska tillsammans med studiehandledning distribueras till strokeföreningar, pensionärsföreningar, sjukhus m.fl. för att användas som material vid studiecirklar.
Kontaktperson: Daniela Bjarne, tel.
Svenska Dysfagiförbundet
Projekt för att höja kunskapsnivån och livskvaliteten för de som har svårt att få ned mat och dryck, dysfagi
477 000 kr för år 3 av 3
Sväljningssvårigheter – Dysfagi – drabbar flera hundratusen svenskar årligen. Den största andelen sväljningshandikappade är de med funktionella eller organiska rubbningar i matstrupen, andra grupper är de som drabbats av stroke och förlamningar, barn med motoriska rubbningar, personer med skallskador, hjärntumörer och strålningsskador. Mat eller dryck kan åka ned i luftvägarna med kvävningsattacker som följd. Många isolerar sig eftersom man vill undvika att ”bära sig illa åt” vid måltider. Handikappet syns inte och okunskapen om handikappet är stort bland såväl allmänhet som vårdpersonal. Det finns vissa behandlingar som kan underlätta situationen för denna patientgrupp men det är alltför få som känner till dessa. För att öka kunskapen om funktionshindret och behandlingsformer framställer och distribuerar förbundet informationsmaterial och genomför seminarier och kurser.
Kontaktperson: Lita Tibbling Grahn, tel.
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
135
Svenska Dövhistoriska Institutet (SDHI)
Projektet Dövas levnadsöden genom tiderna – en historisk analys 400 000 kr för år 1 av 2
Institutet vill tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund och Växjö universitet ta tillvara och dokumentera skrifter, föremål och fotografier med anknytning till dövas livssituation. Institutet har en samling/museum som de vill komplettera. I institutets styrelse ingår döva samt personer från kommun, landsting och riksdag m.fl.
Kontaktperson: Sven Pehrson, tel.
Svenska Epilepsiförbundet (SEF)
Projektet Ung med epilepsi 654 000 kr för år 1 av 2
Epilepsi är ett osynligt funktionshinder som kan uppstå i livet hos vem som helst. Det finns idag omkring 60 000 personer i Sverige med aktiv epilepsi. Av dessa är minst 10 000 barn och ungdomar och förbundet beräknar att långt över 100 000 personer har erfarenhet att leva med epilepsi, eftersom hela familjen påverkas när någon drabbas. Epilepsi har i alla tider orsakat känslor av oro, osäkerhet och låg självkänsla hos den som drabbas. Även i dagens moderna samhälle bemöts personer med epilepsi med fördomar och trots stora och snabba medicinska framsteg är behoven av information om epilepsi stort. Många ungdomar med epilepsi lever med ständig oro för anfall. Konsekvenserna kan vara betydande, t.ex. tand- och kroppsskador och biverkningar av medicin. De psykosociala konsekvenserna kan också vara betydande. Isolering, utanförskap och dåligt självförtroende drabbar många. Föreningen anser därför att det är mycket angeläget att med olika insatser, råd och stöd stärka ungdomar med epilepsi. Projektet avser att genom uppsökande verksamhet stimulera och stärka ungdomar med epilepsi, skapa nätverk, öka kunskapen avseende mänskliga rättigheter samt förbättra samhällets stöd och service för att öka möjligheterna till delaktighet. I projektet ingår också att kartlägga de svårigheter som ungdomar med epilepsi finner i det dagliga livet. Målgruppen är ungdomar med epilepsi i åldern
Kontaktperson: Chatrine Pålsson, tel.
Svenska
Projektet Från ensamhet till gemenskap för barn, ungdomar och vuxna med tvångssyndrom
2 030 000 kr för år 3 av 3
Tvångssyndrom (OCD, Obsessive Compulsive Disorder) är ett funktionshinder som är långt vanligare än vad man kan tro. OCD innebär katastroftankar, tvivel och ritualer och orsakar ångest och förtvivlan med dåligt självförtroende som följd. Tvångssyndromet är i sin fullt utvecklade form en tortyr och den som lider av det drivs mot vett och vilja att
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
136
kontrollera och kontrollera om i det oändliga – även om han inte vill kontrollera. Genom stödgrupper och information vill
Kontaktperson: Anita Odell, tel.
Svenska Psoriasisförbundet (PSO)
Vårdprojekt
490 000 kr för år 1 av 3
Psoriasisförbundet vill genomföra ett treårigt projekt med syfte att alla personer med psoriasis och psoriasisartrit, oavsett bostadsort, ska ha tillgång till vård och behandling för att kunna leva ett normalt liv. Förbundet konstaterar att vården för personer med psoriasis och psoriasisartrit är mycket olika i olika landsting beroende på kunskap och prioriteringar. Förbundet vill tillsammans med läns/regionföreningarna utarbeta en handlingsplan för det lokala vårdpolitiska arbetet. Projektet ska genomföras i fem län där man vill skaffa en samlad bild av vårdsituationen, mäta vårdkvalité, verka för ökat brukarinflytande och ge ökad kunskap om psoriasis till föreningarna, beslutsfattare i vården och till vårdpersonal. Förbundet har till sitt förfogande en expertgrupp för psoriasis. I Expertgruppen – ett nätverk av dermatologer med specialintresse för psoriasis – finns även representation från reumatologspecialiteten, hudsjuksköterskor och förbundet.
Kontaktperson: Lars Ettarp, tel.
Svenska Service- och Signalhundsförbundet (SoS)
Projekt för funktionshindrade hundägare 275 000 kr för år 2 av 2
Förbundet är rikstäckande, och medlemmarna är dels hundägare med funktionshinder, dels hundinstruktörer. Service- och Signalhundar är hundar som funktionshindrade själva äger och som fått en träning som gör att hundarna, oavsett ras kan vara ett sällskap och en trygghet för hundägarna inomhus och utomhus. De kan också bistå hundägarna på olika sätt och göra vardagen lättare. Förbundets ändamål är bl.a. att till-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
137
handahålla utbildning till funktionshindrade så att de själva kan träna sin | Skr. 2004/05:125 |
hund till daglig hjälp samt att utbilda instruktörer. Projektets syfte är att | Bilaga 2 |
bygga upp en kunskapsbank med erfarenheter och fakta kring hund- | |
ägande och funktionshinder samt bygga upp ett kontaktnät mellan hund- | |
ägare och utbildare. Föreningen ska samarbeta med Brukshundsklub- | |
barna för att ge dem kunskap som kan öppna klubbarna för personer med | |
funktionshinder. | |
Kontaktperson: Yrsa |
|
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) | |
Projektet Dövrörelsen i förändring inom Region Skåne | |
485 000 kr för år 1 av 2 | |
Sveriges Dövas Riksförbund genomförde i slutet av |
|
med syfte att skapa positiva attityder till döva och dövas kultur och att | |
göra det möjligt för döva att ta del av den information om möjligheter | |
och skyldigheter som varje svensk medborgare har rätt till. Förbundet | |
genomförde kartläggningar i olika typer av kommuner och undersökte | |
vilken beredskap som fanns hos myndigheter på läns- och lokalnivå att | |
samarbeta med döva. Med kartläggningarna som grund genomfördes dels | |
utbildningar för döva om hur lagar och samhälle fungerar, dels utbild- | |
ningar för olika personalgrupper om dövas kultur och om att teckensprå- | |
ket är dövas första språk. En handbok/katalog, För samverkans skull, | |
framställdes. Förbundet ska nu tillsammans med Skånes Dövas Länsför- | |
bund under två år praktiskt tillämpa handboken och därmed skapa en | |
modell som kan anpassas till övriga regioner i landet. | |
Kontaktperson: Tord Lind, tel. |
|
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) | |
Projektet Teckenspråkets ställning | |
775 000 kr för år 1 av 2 | |
Sveriges Dövas Riksförbund ska tillsammans med Sveriges Dövas Ung- | |
domsförbund, Föreningen Sveriges Dövblind och Dövblind Ungdom | |
genomföra ett tvåårigt projekt med syfte att verka för opinionsbildning, | |
information och kunskapsförmedling i samhället om teckenspråkets | |
betydelse för döva och hörselskadade. Man vill också ge expertkunska- | |
per ur ett brukarperspektiv till den särskilde utredaren som ska göra en | |
översyn av rätten och möjligheterna att använda teckenspråket liksom | |
dövas och hörselskadades tillgång till samhällets utbud av kultur och | |
medier. | |
Kontaktperson: |
138
Unga Hörselskadade (UH) | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Framtidens ledare inom UH | Bilaga 2 |
300 000 kr för år 1 av 2 | |
Föreningen Unga Hörselskadade har under de senaste åren genomgått en | |
generationsväxling. De barn och ungdomar som idag blir medlemmar i | |
föreningen har andra behov och krav än tidigare generationer. Före- | |
ningen vill därför kunna erbjuda alla sina medlemmar oavsett var man | |
bor i landet en ledarskapsutbildning på distans via internet. Utbildningen | |
kommer att innehålla både teoriblock och mer praktiska övningar där | |
bl.a. organisationskunskap, ledarskap, hörselskadekunskap kommer att | |
diskuteras. | |
Kontaktperson: Åsa Olofsson, tel. |
|
Överviktigas Riksförbund (ÖR) | |
Internetsatsning för barn och ungdomar samtderas föräldrar | |
497 000 kr för år 3 av 3 | |
Förbundet vill förebygga barn och ungdomars övervikt/fetma genom | |
information och hjälpa redan drabbade. Man vill genom internet sprida | |
information till barn och ungdomar samt arbeta förebyggande med | |
information till föräldrarna. | |
Kontaktperson: Linda Håkansson, tel. |
Integration
Barn
Kulturella Föreningen för Välgörande Ändamål
Projektet Vägen till arabiska via Sverige 210 000 kr för år 1 av 3
Det modersmålsmaterial i arabiska som används i Skandinavien beställs från Mellanöstern. Detta material är utformat kring teman och begrepp som inte har någon anknytning till den verklighet som gäller här i Sverige. Projektets syfte är att ta fram ett undervisningsmaterial i arabiska som följer svenska läroböckers struktur och upplägg. Målet är även att hjälpa eleven att utveckla kunskap i och förståelse för det svenska samhället samt stödja eleven i sin personliga utveckling så att inlärningen i olika ämnen underlättas. Målgruppen för projektet är svenskarabiska barn i förskoleklasser och grundskolan. Modersmålsmaterialet ska tas fram i samarbete med svenska och arabiska språklärare och materialet kommer under projekttiden att testas och stämmas av med barnen och deras föräldrar.
Kontaktperson: Ulla Herbert, tel.
139
SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation, Hälsing- | Skr. 2004/05:125 |
land | Bilaga 2 |
Projektet Integration med glädje | |
183 000 kr för år 1 av 2 | |
SISU Idrottsutbildarna Hälsingland vill i projektet mobilisera lokala | |
idrottsföreningar i Söderhamns kommun för bildande av ett nätverk där | |
syftet är att erbjuda idrottsaktiviteter till ortens asylsökande barn. I dags- | |
läget är 137 av kommunens 600 asylsökande barn. I en förstudie har man | |
förankrat projektidén och ett starkt intresse har uttalats från idrottsföre- | |
ningar och kommunen. Bärande i projektets idé är att samla intresserade | |
aktörer, samordna aktivitetsutbud, skapa en gemensam kommunikations- | |
plan för aktiviteter och utbilda aktivitetsledare. Migrationsverket ser | |
projektet som en möjlig verksamhetsmodell för andra asylanläggningar i | |
Sverige. | |
Kontaktperson: Svenne Johansson, tel. |
Handikapp
Hörselskadades distrikt i Skåne
Projektet Invandrare med hörselnedsättning i Malmöområdet 440 000 kr för år 2 av 3
Hörselskadades distrikt i Skåne vill med projektet underlätta för invandrare med hörselskador att integreras i samhället. Målet ska uppnås genom att sprida information till berörda om vilken hjälp som finns att få som hörselskadad och att förbättra samhällets kunskap om denna grupp för att förbättra bemötandet och ansvarstagandet. Metoden i projektet bygger på uppsökande verksamhet, seminarier, utställningar och samtalsgrupper.
Kontaktperson: Kristina Olsson, tel.
Institutet för kurder med funktionshinder
Projektet Situationen för kurdiska barn och ungdomar med funktionshinder
105 000 kr för år 1 av 2
Projektets syfte är att kurder med funktionshinder ska få mer kunskap om de problem och möjligheter som barn, ungdomar och föräldrar upplever i skolan, på fritiden och i mötet med olika myndigheter som hanterar frågor kring funktionshinder. Under det första året ska en intervjuundersökning göras som ska ge underlag för två rapporter. Den ena rapporten ska behandla barnens och ungdomarnas situation och den andra ska fokusera på föräldrarnas situation med avseende på kontakter med socialtjänsten och bemötande av myndigheter m.m. År två planeras en konferens där barn, ungdomar och föräldrar samt berörda myndigheter och den svenska handikapprörelsen kommer att bjudas in för att diskutera de två rapporterna. Det konkreta resultatet man vill uppnå är att bilda ett nätverk i den
140
kurdiska gruppen där man kan stödja varandra för att skapa goda förhål- | Skr. 2004/05:125 |
landen för kurdiska barn och ungdomar med funktionshinder. | Bilaga 2 |
Kontaktperson: Farhad Jahanmahan, tel. |
|
Kurdiska handikappades förening | |
Projektet Insatser för handikappade kurder i Linköping | |
122 000 kr | |
Kurdiska Handikappföreningen vill genomföra ett sommarläger för ett | |
hundratal handikappade kurder där fritidsaktiviteter varvas med föreläs- | |
ningar om integration, samhällsstöd för personer med funktionshinder, | |
föreningsliv och broderskap mellan religioner. Målet är att lägret ska bli | |
en startpunkt för ett ökat föreningsengagemang bland de handikappade | |
kurderna på orten och där studiecirklar ska startas till hösten i samarbete | |
med studieförbund och Handikappförbundens Samarbetsorgan i Lin- | |
köping. | |
SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation, Västman- | |
land | |
Projektet Allt är möjligt! | |
357 000 kr för år 1 av 2 | |
I projektet vill SISU Västmanland i samarbete med Västmanlands Han- | |
dikappidrottsförbund få fler människor av utländsk härkomst med funk- | |
tionshinder att engagera sig i idrottsaktiviteter. Projektet är tänkt att | |
genomföras på tre platser i länet – Västerås, KAK |
|
Kungsör) och Fagersta. Genom uppsökande verksamhet tillsammans | |
med handikappsamordnare, integrationssekreterare, arbetsförmedling och | |
invandrarföreningar ska ett femtontal personer ur målgruppen bli ambas- | |
sadörer genom att erbjudas en idrottsledarutbildning med ett brett pro- | |
gram. Efter genomgången utbildning ska idrottsledarna i samarbete med | |
lokala idrotts- och handikappidrottsföreningar starta idrottsgrupper på | |
respektive ort och efter projekttiden ska projektet övergå i ordinarie | |
verksamhet. | |
Kontaktperson: Kerstin Rofelt, tel. |
Jämställdhet/könsroller
Barn
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Helsingborg
Projektet Flickors rätt att vara 200 000 kr
Föreningen vill i ett projekt tillsammans med Bildningsnämnden och
Ungdomsforum i Helsingborgs stad arbeta med frågor för att skapa bättre
141
förutsättningar för tjejer i Helsingborg. Målgruppen är flickor i åldern | Skr. 2004/05:125 |
Bilaga 2 | |
lika hög grad förändra pojkars synsätt när det gäller flickor. | |
Kontaktperson: Eva Aldegren, tel. |
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Örebro | |
Projektet Flicka i Örebro | |
132 000 kr | |
Tillsammans med Örebro kommun och studieförbunden i Örebro vill | |
förbundet anordna informationsmöten för föreningar och organisationer | |
som är verksamma i kommunen. Syftet med dessa träffar är att lyfta frå- | |
gan och skapa lokala nätverk bland de som arbetar med flickor. Före- | |
ningarna kommer också att finnas med när den s.k. |
|
kommer till Örebro. ABF Örebro vill erbjuda teaterföreställningar till | |
eleverna i åk 6 och 7 samt fritidsledare, idrottsledare. En studiecirkelut- | |
bildning genomförs kring materialet Vilket imorgon kommer jag att | |
välja. Studiecirklarna erbjuds sedan föräldrar företrädesvis genom | |
invandrarorganisationer som är medlemsorganisationer. Målet är att lyfta | |
frågeställningarna som projektet FLICKA ställer och vara en samord- | |
nande kraft i Örebro kommun. | |
Kontaktperson: Peter Källman, tel. |
|
Föreningen Kulturhuset | |
Projektet Flicka - Synas och bli sedd – på egna villkor | |
223 000 kr | |
Projektet är ett försök att lyfta unga tjejer, att öka deras självförtroende | |
och få dem att våga ta plats på egna villkor. På kulturhuset i Jönköping | |
finns idag en mängd föreningar med olika slags verksamhet. Genom | |
projektet vill man dels ta reda på vad unga tjejer önskar av ett hus som | |
kulturhuset, dels ge tjejerna ett utrymme där de kan bli sedda och få ta | |
plats på sina egna villkor. Genom projektet önskar, föreningen även | |
bereda unga tjejer plats i det offentliga rummet, dvs. på central plats i | |
Jönköping. Metoderna föreningen vill använda är att engagera en refe- | |
rensgrupp bland tjejer, både de som redan besöker kulturhuset och de | |
som inte gör det. Föreningen kommer att ha en kurs i utställningsteknik | |
och jämställdhet för en mindre grupp tjejer med svag självkänsla. Under | |
projektets gång vill föreningen göra djupintervjuer i syfte att få veta mer | |
hur tjejer ser på sin verklighet och vad de önskar av sin fritid. Intervju- | |
erna blir en del av dokumentationen. | |
Kontaktperson: Lena Lindgren, tel. |
142
Föreningen Ladyfest Stockholm | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Ladyfest Sthlm | Bilaga 2 |
50 000 kr | |
Föreningens verksamhet har som mål att presentera unga, kvinnliga och | |
nyskapande kulturuttryck för en bred allmänhet. Den främsta målgruppen | |
är unga kvinnor i Stockholmsområdet mellan 13 och 33 år. Projektet har | |
som syfte att få den grupp som är underrepresenterad både i media, kul- | |
turvärlden och i den offentliga debatten att bli inspirerad och stärkt så att | |
man börjar ta sitt eget skapande på allvar. Föreningen har en kulturfesti- | |
valsdag på Kulturhuset med planer på att låta den vara återkommande | |
och föreningen kommer att ta fram en bok som ska förmedla positiva | |
förebilder för tjejer. Boken ska finnas med som läseexemplar på projektet | |
FLICKAS Sverigeturné. | |
Kontaktperson: Maria Starck, tel. |
|
Föreningen QUL | |
Projektet Våga vara Tjej | |
704 000 kr | |
QUL ideella förening i Katrineholm bildades 1997. QUL står för kvin- | |
nor, Utveckling, Livsglädje. Föreningen skapar möten mellan kvinnor | |
och genomför kompetenshöjande och kontaktskapande aktiviteter. Före- | |
ningen driver QUL Resurscentrum, en plats dit kvinnor med företags- | |
idéer och/eller utvecklingsidéer kan vända sig för att få stöd och hjälp. | |
Föreningen vill nu i samarbete med kommunen och andra lokala organi- | |
sationer stärka unga tjejers självbild, ta var på unga tjejers och killars | |
kompetens och resurser i en naturlig samverkan och låta jämställdheten | |
få en naturlig plats i diskussioner i skolan, på arbetsplatsen och i hem- | |
met. Metoderna föreningen vill använda är att i samverkan med olika | |
aktörer arrangera föreläsningar, samtalsgrupper, studiecirklar, utställ- | |
ningar, träffar med svenska och invandrare samt filmförevisningar med | |
efterföljande diskussioner. Genomförandet ska ske på initiativ av arbets- | |
grupper och främst av ungdomar. I förarbete med projektplanen har ung- | |
domar från gymnasieskolan deltagit. Föreningen kommer att ha aktivite- | |
ter i samband med att turnébussen FLICKA besöker Katrineholm. Ett av | |
bussresans viktigaste mål är att synliggöra lokala initiativ och tillsam- | |
mans med kommunen och lokala organisationer bygga upp ett långsiktigt | |
engagemang. I ett delprojekt kallat skola – media – genus vänder man sig | |
till klasserna |
|
lor utser i samband med projektet en kontaktperson på sin skola och | |
dessa personer ska på sikt utbildas till genuspedagoger. | |
Kontaktperson: Catharina Windahl, tel. |
143
Föreningen Svea Sträng – Ung utan Pung
Projektet Flickor, tjejer och brudar 1 362 000 kr
Föreningen vill i detta projekt skapa en ”korköppnare” för diskussionen hos unga flickor om deras självbild med syfte att stärka densamma. Föreningen vill använda en del av målgruppen (ett drygt
Kontaktperson: Mattias Qvarsell, tel.
Föreningen Tjejzonen
Projektet Unga tjejer som förebilder 615 000 kr
Föreningen Tjejzonen vill tillsammans med Rädda Barnen och United Sisters producera en bok för och till unga tjejer. Föreningen tänker genom att följa med projektet FLICKA kunna få ett större kontaktnät och få mer vetskap om vad det finns för hjälpverksamheter runt om i Sverige. Målet för projektet är att som ung tjej kunna ge råd, stöd och tips till andra unga tjejer, att ge unga tjejer en plats med alternativa förebilder och slutligen att kunna ge en mailadress dit man kan maila om vad man känner. Materialet ska också användas på Tjejzonens hemsida.
Kontaktperson: Annicka Flovin, tel.
Halmstads kommun
Projektet Sesam på scen 46 000 kr
Sedan ett år tillbaks träffas skrivargruppen Sesam varannan vecka i Halmstads kulturhus. Gruppen består av fem tjejer i åldern
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
144
kommer att göras i samarbete med Halmstads kvartersteater. Syftet med | Skr. 2004/05:125 |
projektet är att ungdomarna (både tjejer och killar) ska få möjlighet att | Bilaga 2 |
göra sina röster hörda och med egna ord berätta sin historia om hur det är | |
att växa upp idag. Högstadieelever och lärare i Halmstads kommun | |
kommer att speciellt bjudas in till föreställningen. | |
Kontaktperson: Lovisa Lindgren, tel. |
|
Kvinnojouren i Norrköping | |
Projektet Unga tjejer/flickor | |
100 000 kr | |
På grund av unga tjejers/flickors utsatthet när det gäller media, sexistisk | |
reklam, pornografi, Internet m.m. har Kvinnojouren inlett ett samarbete | |
med Svenska kyrkan, Rädda Barnen och Bris. Man har bl.a. anordnat | |
utställningar och föreläsningar. Kvinnojouren vill ni i detta projekt | |
vända sig till unga tjejer/flickor, lärare och föräldrar för att öka medve- | |
tenheten om hur media påverkar och hur sexistisk reklam kränker unga | |
tjejer/flickor. Man vill också stärka unga flickors självbild. Föreningen | |
vill genom att också ha kontakt med skolor och föräldrar försöka få | |
uppmärksamhet och möjlighet till att projektet blir väl förankrat. Projek- | |
tet är indelat i fyra delar: Reklam/media, internet, pornografi och våld. | |
Kvinnojouren kommer att göra utställningar bl.a. i Norrköpings största | |
varuhus jobba med tjejgrupper samt anordna aktiviteter på skolor och | |
teaterföreställningar. | |
Kontaktperson: Gunilla Westny, tel. |
|
Rädda Barnen | |
Projektet Ellen | |
1 025 000 kr för år 1 av 2 | |
Rädda Barnens Riksförbund vill i samarbete med Rädda Barnens Ung- | |
domsförbund vidareutveckla strategier och metoder för att stärka unga | |
flickor samt främja ett bredare jämställdhetsarebete. Organisationen vill | |
också dokumentera och systematisera flickornas egna upplevelser i en | |
rapport som ska användas i informations- och opinionsbildningssyfte | |
bland skolpersonal, lokalpolitiker och föräldrar. Rädda Barnen kommer | |
att vidareutveckla |
|
Luleå. Projektet ska dels fungera som samverkansprojekt och dels för- | |
bättra samarbetet med andra organisationer och myndigheter för jäm- | |
ställdhet mellan unga i Sverige. Rädda Barnen startar grupper på ytterli- | |
gare tio orter, reviderar handlingsmaterialet, tar fram ett nytt material | |
tillsammans med unga, samlar erfarenheterna i en rapport samt arrange- | |
rar kunskapsseminarier på minst tio orter för skolpersonal, kommunalpo- | |
litiker och föräldrar. | |
Kontaktperson: Eva Svedling, tel. |
145
Rädda Barnen i Härnösand, Kramfors och Östersund
Projektet Ellen – våra värderingar och rättigheter 84 000 kr
Tjejgrupper är ingen ny verksamhet, det nya med
Kontaktperson: Gun Åkesson, tel.
Åsa Olofsson, tel.
Rädda Barnen i Luleå
Projektet Ellen/flicka 95 000 kr
Projektet bygger på FNs konvention om barnets rättigheter och syftar till att motverka könsdiskriminering utifrån ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv. Projektet vänder sig till tonårstjejer och man ska ha kvinnliga samtalsledare som rekryteras främst från universitetsstudenter. Målet är att stärka flickors självkänsla och öka deras självförtroende. Syftet är att inspirera dem att stå upp för sina åsikter, försöka förändra eller åtminstone känna igen maktstrukturen i samhället och så ökat inflytande på sina liv. Rädda Barnen räknar med att projektet ska kunna fortgå med grupper flera gånger om året och att projektledare kan rekryteras av tidigare samtalsledare eller flickor som deltagit i en
Kontaktperson: Carin Johansson, tel.
Rädda Barnen i Norrköping
Norrköpings projekt Flicka 340 000 kr
I Norrköping har förenings- och kommunala representanter format en arbetsgrupp som i ett samarbetsprojekt vill lyfta fram den situation som många unga flickor lever i och fokusera på en del av de problem som de upplever i samhället. Rädda Barnen vill också uppmärksamma pojkarna som i många fall är bärare av de traditioner och fördomar som hindrar flickor från att hävda sig och ta för sig. Vi omges av bilder och budskap och många av dem talar om hur vi är eller borde vara. Smalare, snyggare, snabbare! Unga människor möter bilderna och påverkas av dem varje dag. Hur påverkas flickor och pojkar av de olika budskap som finns
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
146
omkring dem? Hur agerar vuxna? Genom olika aktiviteter vill projektet lyfta frågor om hur flickor och pojkar påverkas av de olika budskap som finns omkring dem. Projektet är ett samarbetsprojekt med många aktörer och under våren kommer ett nationellt seminarium ”Ung Jämställdhet – skolan i fokus” att arrangeras av Rädda Barnens ungdomsförbund och Nätverket kön spelar roll i Norrköping. I samband med en tribunal kommer projektet att delta bl.a. med en film som skildrar
Kontaktperson: Lars Holmgren, tel.
Sensus Studieförbund,
Projektet Resan
182 000 kr för år 1 av 2
Förbundet vill nå ut till unga flickor i Skåne för att stärka dem i deras vardag och vuxenblivande. Bakgrunden är att det i dagens samhälle finns få verkliga förebilder som unga flickor kan identifiera sig med. Det är viktigt att flickor redan i tidig ålder får en självkänsla och självinsikt. På så sätt kan de känna stolthet över sig själva, och hur de är skapade. Detta leder till att de vågar stå för sina åsikter och värderingar. Förhoppningen är att flickorna ska våga ta för sig mer i det dagliga livet och att de ska kunna göra sina röster hörda i olika samhällsfrågor. Metoden i projektet är att ge ett tjugotal unga kvinnor
Kontaktperson: Ewa Winqvist, tel.
Stiftelsen Värmlands Museum
Projektet Duger jag? 175 000 kr
Projektet går ut på att belysa frågorna om kroppsliga skönhetsideal: hur de skapas, formuleras, vidmakthålls och förändras. Dessa frågor är särskilt viktiga för ungdomar som står i begrepp att finna sin roll och sin identitet i samhället, ett samhälle där ätstörningar av varierande grad är tämligen vanliga företeelser. Projektet ska ge verktyg och kunskap för ungdomar och vuxna i deras närhet att reflektera och diskutera kring temat. Stiftelsen kommer i nära samarbete med skolungdomar (klass 5 och 7 både på landsbygden och i staden) att genomföra grupparbeten, en
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
147
utställning med tillhörande program och pedagogisk verksamhet samt | Skr. 2004/05:125 |
förbereda för projektets fortlevnad lokalt. | Bilaga 2 |
Kontaktperson: Susanne Olsson, tel. |
|
Studieförbundet Bilda |
|
Projektet Tjejbilder och tjejliv | |
61 000 kr | |
Studieförbundet Bildas profilverksamhet är livsåskådning. Förbundet har | |
gjort en egenproducerad föreställning om tjejer, anorexi och självbild. | |
Genom detta projekt vill organisationen följa upp och fördjupa tidigare | |
erfarenheter. Man vill starta en process på en högstadieskola där målet är | |
en teaterföreställning som produceras i fortlöpande samspel med skolans | |
högstadieklasser. Den primära målgruppen är tjejerna i högstadiet på den | |
utvalda skolan. De är experterna i manusprocessen. Målet är att under | |
projekttiden i samspel med tonårstjejer, nyproducera en teaterföreställ- | |
ning som problematiserar några vikiga livsfrågor: media och verklighet, | |
utseende, kropp och sex. | |
Kontaktperson: Eva Samuelsson, tel. |
|
Unga Örnar Bomhus, Gävle | |
Projektet Dagboken | |
155 000 kr | |
De senaste åren har Unga Örnar Bomhus och Amatörteaterföreningen | |
Bohus Nästa samarbetat i olika musikal- och teaterprojekt. De som har | |
medverkat i musikalerna har varit skolungdomar från Bomhus. Det | |
engagemang och intresse arbetat har väckt är grunden till projektet man | |
nu vill genomföra. Föreningarna vill nå de rotlösa ungdomar som växer | |
upp i ett samhälle som ställer höga krav och där man hela tiden måste | |
anpassa sig för att få vara en i gänget. Målsättningen är att jobba med en | |
grupp som representerar många olika nationaliteter. Man kommer därför | |
att samarbeta med en skola där det finns många ungdomar från olika | |
kulturer. Ungdomarna ska delta i hela processen, från planering till | |
genomförande. Projektet inleds med att ungdomarna med stöd av en | |
projektledare skriver en dagbok. De unga flickornas inflytande och del- | |
aktighet i skrivandet av manus och dagbok är mycket viktig, eftersom det | |
är deras verklighet i Gävle och Sverige som ska beskrivas. Föreningarna | |
kommer med dagboken som grund att uppföra en musikal som ska fram- | |
föras på små och stora scener. | |
Kontaktperson: Ulrika Jidåker, tel. |
148
Virserums Konsthallsförening | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Kolla mej! Kolla dej! | Bilaga 2 |
150 000 kr | |
Virserums Konsthall är en ideell organisation som varit verksam sedan | |
1997. Genom projektet vill föreningen undersöka hur unga tjejer tänker | |
och känner inför mediernas ofta stereotypa förebilder. Projektet vänder | |
sig till tjejer i åldern |
|
träffas för att bl.a. diskutera frågor som: Är det svårt att gå sin egen väg? | |
Hur medvetna är tjejerna om klädernas makt? Vad tycker de är en bra | |
förebild? Vad kan man göra för att gå emot det rådande klimatet? Resul- | |
tatet av projektet blir en utställning i Småland bestående av ett flertal | |
installationer. | |
Kontaktperson: Jenny Månström, tel. |
Ungdom
Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället, Region Syd
Projektet Alima
800 000 kr för år 3 av 3
Projektets syfte är att stötta unga flickor i Malmö som befinner sig i patriarkala strukturer av kontroll och hederstänkande. Flickorna ska stärkas och framhävas som individer med rätt till egna åsikter och en meningsfull tillvaro på egna villkor. Projektet genomförs i fyra faser; kartläggning, kontakt och intervjuer, utbildningsinsatser samt implementering av projektet i kommunen. Efter projektets slut kommer den kompetenshöjning som givits anställda i Malmö kommun, i olika organisationer och andra verksamheter att stanna kvar i de befintliga strukturerna och säkra professionalismen och rutinerna hos dem som arbetar med utsatta ungdomar.
Kontaktperson: Hanna Cinthio, tel.
Somaliska Solidaritets Sällskapet (SSS) i Göteborg
Projektet Vägen in i samhället 300 000 kr för år 2 av 3
Projektet syftar till att somaliska ungdomar från olika föreningar i Stockholm, Göteborg och Malmö möts för att diskutera samhällsfrågor som demokrati, delaktighet, jämställdhet och integration. Ungdomarna kommer under projektets gång att skapa ett arbets- och studiematerial som sedan kan användas i respektive föreningar för fortsatta diskussioner. Man använder sig av olika metoder bl.a. rollspel, föreläsningar och workshops. Bland annat diskuteras könsstympning, s.k. hedersmord, khatmissbruk och att komma som ensam ung flykting till Sverige. Under
149
projektets andra år kommer även somaliska ungdomar från Västerås, Gävle, Örebro och Umeå att delta i mötena.
Kontaktperson: Ahmed Sheik Ali, tel.
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
Projektet Elektra
1 500 000 kr för år 3 av 4
Syftet med detta projekt är att arbeta med en helhetssyn på de problem som möter utsatta flickor och pojkar som lever i miljöer med starka patriarkala värderingar. Projektets olika delar vänder sig därför så långt som möjligt till såväl ungdomarna som deras familjer. Målsättningen är att finna hållbara långsiktiga lösningar genom att samla de goda krafter och den kunskap som redan finns. Projektet är uppdelat i olika fristående projektdelar; samordning av hjälp och skyddsinsatser, en hemsida (www.elektra.nu), stödverksamhet, en kunskapsbank med föreläsare och utbildning för skolor, myndigheter och organisationer. Under det tredje året av projektet genomförs en teaterturné. ”Elektras bröder”. Teaterturnén har fokus på pojkar och bröder och deras betydelse i hedersproblematiken och är en uppföljning av pjäsen ”Elektras systrar,” från projektets första år. Dessutom har delprojektet Sharafs hjältar startats upp som vänder sig speciellt till pojkarna som lever i miljöer med starka patriarkala värderingar.
Kontaktperson: Eduardo Grutsky, tel.
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
Projektet United Sisters 1 600 000 kr för år 1 av 3
United Sisters (US) arbetar idag med flickgruppsverksamhet och ledarutbildning för flickor som bygger på väl beprövade metoder. Utöver denna verksamhet bedriver US sedan ett par år tillbaka Night Patrol där flickor i åldern
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
150
i landet efter det första året. Dessa kommer i en uppbyggnadsfas att | Skr. 2004/05:125 |
erbjudas en utbildning av ledare/nattvandrare/tjejcoacher samt en inbju- | Bilaga 2 |
dan till riksmötet för tjejer och ledare. | |
Kontaktperson: Anita Kringberg, tel. |
Handikapp
Studieförbundet Vuxenskolan, Kalmar
Projektet Unga begåvningshandikappade flickors självbild 175 000 kr
Förbundet vill i samarbete med FUB Kalmarbygden genom uppsökande verksamhet vända sig till lätt begåvningshandikappade flickor för att få igång en diskussion och ett engagemang bland flickorna om vad som styr deras bild av sig själva och varandra. Man har inspirerats av projektet FLICKA, som Socialdepartementet driver under 2004 och har tagit sitt avstamp i detta. Arbetet bygger på de ungas eget engagemang, skapande förmåga och eget tänkande för att skapa motbilder, stärka självförtroende och att våga stå för egna åsikter. Projektet består av samtalsgrupper och grupper i bildskapande. Efter projektet vill föreningarna permanenta verksamheten för att kunna erbjuda mötesplatser för angelägna samtal och nätverk där flickorna kan få möjlighet att bygga kunskap och förändring. Erfarenheterna ska spridas inom Studieförbundet och FUB via respektive intranät.
Kontaktperson: Karin Hjort, tel.
Kost och motion
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)
Projektet Andning och stresshantering hos personer med utvecklingsstörning
963 000 kr för år 3 av 3
Man har de senaste åren börjat studera psykofysiologiska faktorer hos personer med utvecklingsstörning/inlärningshandikapp. Grundhypotesen är att utvecklingsstörda – i likhet med
Kontaktperson: Kennet Fröjd, tel.
151
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Motorisk utveckling hos blinda | Bilaga 2 |
815 000 kr för år 3 av 3 | |
Förbundet utvecklar tillsammans med Synskadades Riksförbund och | |
Svenskt utvecklingscentrum för Handikappidrott en träningsmetodik för | |
utveckling av balans, kroppskännedom och rörelseminne hos blinda. | |
Bakgrunden är att man på Resurs- och Utvecklingscentrum för svensk | |
Handikappidrott (RUSH) i Bollnäs de senaste åren bl.a. genomfört | |
idrottsläger och utbildning samt teknikutvecklingsprojekt för synskadade. | |
Vid alla dessa insatser har som rutin utförts |
|
bedömningar. Vid dessa bedömningar har framkommit att synskadade | |
och framförallt blinda är mycket svagt utvecklade avseende balans, | |
kroppskännedom och rörelseminne. Detta har varit överraskande då man | |
trott att dessa motoriska grundfunktioner skulle vara mycket väl utveck- | |
lade för att kompensera synskadan. Viktigt i projektet är att utnyttja de | |
förmodat positiva resultaten till insatser med så unga personer som möj- | |
ligt, även om metodikutveckling och försöksverksamhet genomförs med | |
alla åldrar och till stor del ungdomar och vuxna. | |
Kontaktperson: Kennet Fröjd, tel. |
|
Svenskt Utvecklingscentrum för handikappidrott (SUH) | |
Projektet |
|
1 380 000 kr för år 2 av 3 | |
SUH ska i detta projekt bl.a. kartlägga motions- och kostvanor hos per- | |
soner med utvecklingsstörning. Man tänker kartlägga hinder och möjlig- | |
heter för bedrivande av regelbunden fysisk aktivitet, utveckla utbild- | |
ningar för personal vid gruppbostäder och dagcenter i tillämpad kost och | |
motion för personer med utvecklingsstörning. Vidare ska föreningen | |
utveckla träning och redskap för fysisk aktivitet med speciellt fokus på | |
ungdomar med grav utvecklingsstörning och multihandikapp. Föreningen | |
kommer även att utveckla en användarvänlig databas med fokus på | |
Kontaktperson: Kenneth Fröjd, tel. |
Kultur
Barn
Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) i Stockholm
Projektet Kulturcirklar bland barn och unga afrosvenskar i Stockholm 300 000 kr för år 2 av 3
Afrosvenskarnas riksförbund (ASR) är en ideell organisation med 6 regionala avdelningar (Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Örebro och
Umeå). Antalet medlemmar uppgår till över 1 200 personer där ca två
152
tredjedelar utgörs av barn och ungdomar under 15 år. Föreningen i Stockholm vill nu erbjuda afrikanska barn och ungdomar i
Kontaktperson: Zela Sabuni Bikyeombe, tel.
Drömmarnas Hus Ek. förening
Projektet Barn- och ungdomskulturhus i Malmö – Drömmarnas Hus 2 000 000 kr för år 3 av 3
Under sex år har föreningen bedrivit olika former av kultur för barn och ungdomar i Rosengård. Föreningen har byggt upp ett brett kontaktnät mellan skolor, barn och många vuxna. Man har byggt upp ett hus för barns och ungdomars kultur. I området lever de fattigaste barnen i Sverige enligt en rapport från Rädda Barnen. Föreningen ser att möjligheterna för barn och ungdomar från olika delar av Malmö att mötas är otillräckliga. Man vill nu därför utveckla arbetet i Rosengård och genom ett samarbete med Malmö kommun och Rosengårds stadsdel genomföra ett integrationsprojekt med möten via kulturen, mellan ungdomar från samtliga Malmös stadsdelar, oavsett bakgrund eller nationalitet. Eftersom Drömmarnas Hus ligger i Rosengård kan kraftfulla och positiva möten via kultur och skapande där leda till förändrad syn på varandra och också ändra bilden av Rosengård. Metoden är att barnen och ungdomarna introduceras till aktiviteter via skolan – på dagtid. Eftersom barnen på detta sätt blir välbekanta med Drömmarnas hus är det lättare att använda möjligheten till aktiviteter där även på fritiden. Det kommer att finnas verkstäder i bild och form, musik/rytmik, drama, dans m.m. Verkstäderna är viktiga eftersom man inte konsumerar utan är aktiv och skapar. I samarbetet med skolor har man arbetat med 31 av Malmös 70 grundskolor. Andra skolsamarbeten har varit
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
153
het inför deras intresse och viljeinriktning. En storsatsning kommer att | Skr. 2004/05:125 |
göras på demokratifrågor. | Bilaga 2 |
Kontaktperson: Lotta Lundgren, tel |
|
Drömmarnas Hus Ek. förening | |
Projektet Malmö brinner | |
1 000 000 kr för år 1 av 3 | |
Föreningen Drömmarnas Hus kommer tillsammans med barn och ung- | |
domar att genomföra ett projekt i två delar, där kulturen är ett redskap för | |
att ungdomarna ska ge kommunens social- och kulturinstitutioner en | |
möjlighet att anpassa sin verksamhet efter ungdomarnas behov. Gemen- | |
samt för hela projektet är att barn och unga arbetar sida vid sida med pro- | |
fessionella skådespelare, musiker, poeter och dansare. I projektet kom- | |
mer förutom skolorna även socialförvaltningen, närpolisen, Folkhälsorå- | |
det, kvinnoföreningar, föräldragrupper, invandrarföreningar, kulturföre- | |
ningar etc. att medverka. Projektets båda delar utgör tillsammans en | |
metod som sedan är tänkt att spridas till de andra stadsdelarna i Malmö | |
under år 2 och 3. | |
Kontaktperson: Lotta Lundgren, tel. |
|
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) | |
Projektet Alla barns rätt till kultur och fritid | |
909 000 kr för år 1 av 2 | |
HSO består av 39 förbund med ca 460 000 enskilda medlemmar. Man | |
vill i detta projekt samarbeta med Barnombudsmannen. Målet är att | |
skapa förutsättningar för barn och unga med funktionshinder att bli del- | |
aktiga i befintliga kultur- och fritidsverksamheter. Syftet är vidare att öka | |
kontakterna mellan unga – med eller utan funktionshinder, att öka kun- | |
skapen och medvetenheten hos ansvariga i kommuner om hur kultur- och | |
fritidsutbud kan inkludera barn – och ungdomar med funktionshinder. | |
Projektet ska lyfta fram framgångsfaktorer. HSO vill också öka kunska- | |
perna om hur insatser enligt lagen om LSS, tillgång till tolk, rätt till färd- | |
tjänst, insatser enligt socialtjänstlagen m.m. påverkar barns och ungdo- | |
mars möjlighet till deltagande i fritidsaktiviteter. HSO kommer att göra | |
en inventering av verksamheter, studera barnvänliga kommuner/landsting | |
pel enligt handikapprörelsen. Projektet kommer att ha ett tydligt barnper- | |
spektiv genom att barn och ungdomar själva kommer till tals med sina | |
synpunkter på verksamheterna. En rapport ska sammanställas, samt en | |
enkel handbok som ska kunna användas som vägledning och tipskatalog. | |
Kontaktperson: Annika Nyström Karlsson, tel. |
154
Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB)
Projektet Hälsa till barnen 453 000 kr för år 3 av 3
Stora framsteg har under de senaste decennierna gjorts i vård och behandling av sjuka barn och ungdomar. Många barn och ungdomar som förr vårdades i månader på sjukhus kan idag vårdas hemma. Det finns dock fortfarande en kategori som tillbringar mycket tid på sjukhus, besöker mottagningar och dagsjukvårdsavdelningar – barn och ungdomar med svåra kroniska sjukdomar. I detta projekt vill NOBAB i samarbete med Barnens Sjukhus på Karolinska Universitetssjukhuset (f.d. Huddinge Universitetssjukhus) genom dramapedagogik utveckla nya metoder som väcker och stimulerar till ökad kunskap och debatt. Projektet har som avsikt att bidra till ökad insikt om barns och ungdomars situation och möjlighet till delaktighet i dagens hälso- och sjukvård. Ett ytterligare fokus är implementeringen av FNs barnkonvention, bl.a. artikel 3 barnens bästa i främsta rummet och artikel 6 rätt till utveckling. Under de två första projektåren har man genom att använda sig av dramatik och musik i pjäsen ”Hälsa till Barnen” nått cirka 4 000 åskådare i form av medarbetare, politiker, beslutsfattare och andra personer med engagemang och erfarenhet av sjukvård. En ny pjäs har författats som riktar sig till låg- och mellanstadiestadiet samt särskolor i Stockholmsområdet.
Kontaktperson: Gunilla Rödin Eberstein, tel.
Studieförbundet Vuxenskolan i Åre
Projektet Krumsprång 170 000 kr för år 2 av 3
Studieförbundet Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV), föreningen Hand i Hand (en ideell intresseförening för barn och ungdomar med funktionshinder i Åre kommun) och Kulturförvaltningen kommer att utarbeta former för permanent samarbete när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Organisationerna vill bl.a. genom musiklekverksamhet bidra till att barnen utvecklas motoriskt, intellektuellt, socialt och känslomässigt. Inom ramen för projektet kommer man även att försöka ge barn och föräldrar handikappmedvetande, bygga broar mellan barnen, föräldrarna och skolorna och samtidigt stärka barnens roll i sin ordinarie grupp, samt fungera som förebild för övriga kommuner i länet.
Kontaktperson: Peter Jansson, tel.
Sällskapet Pelle Svanslös Vänner
Projektet Pelle Svanslös Hus 264 000 kr
Sällskapet Pelle Svanslös Vänner har sedan starten 2001 haft en s.k. husgrupp med uppgift att bygga och få igång ett Pelle Svanslös Hus i Uppsala. Avsikten är att skapa en plats där barn ska få leka i Pelle Svanslös
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
155
miljö. Huset är nu klart och invigning sker i juni 2004. Projektet man vill | Skr. 2004/05:125 |
driva i huset syftar till att motverka mobbning och rasism, men även att | Bilaga 2 |
skapa förståelse och tolerans för barn med funktionshinder. Föreningen | |
vänder sig framförallt till barn i åldern |
|
till diskussion/reflekterande kring värdegrundsfrågor, om rätt och fel i | |
beteenden människor emellan. Man kommer att bygga upp ett kontaktnät | |
med Uppsalas skolor, ca 100 stycken, ta fram ett mobbningsprogram i | |
samarbete med stiftelsen Friends, ha informationsmöten med lärare, | |
trycka studiematerial, utveckla och producera ett besöksprogram för | |
Akademiska Barnsjukhusets sjuka barn och syskon, låta barn medverka | |
genom att vara med i små pjäser, sjunga m.m. | |
Kontaktperson: Åsa Buruis, tel. |
|
Teater Med Stol | |
Projektet Det är med Själen människan rör sig | |
300 000 kr | |
Teater med stol är en ideell förening som bildades 1998. Den föreslagna | |
kabarén kommer att spelas upp på dag respektive kvällstid. Skådespe- | |
larna kommer att samtala med publiken om synliga och osynliga funk- | |
tionshinder samt belysa begreppet frihet och funktionshinder – yttre som | |
inre. Projektet kommer att diskutera förutfattade meningar och fördomar | |
och belysa begreppet frihet att vara den man är oberoende av tro, kön och | |
utseende med eller utan funktionshinder. | |
Kontaktperson: Maria Johansson, tel. |
|
Ungdom | |
Föreningen Cirkus Cirkör | |
Projektet Subörb och Subtour | |
900 000 kr för år 2 av 3 | |
Projektet syftar till att skapa en plattform för ung kultur och integration | |
över hela landet. Genom att belysa ungas kulturutövande med speciell | |
betoning på nycirkusens förmåga till demokratiska processer, möten och | |
samarbeten vill föreningen skapa en arena för framtidens kultur. Cirkör | |
åker runt på turné i olika kommuner med landet där alla kommuner som | |
är intresserade får besök. Förutom både nationella och internationella | |
föreställningar som innehåller allt från finstämd poesi till avancerad | |
akrobatik och humoristisk |
|
Subyouth workshops, jongleringskonvent, streetkultur, experiment, | |
nycirkus för funktionshindrade ungdomar etc. Dessutom erbjuds det en | |
öppen scen benämnd Challange där unga, ej professionella artister får | |
tillfälle att utmana sig själva och sin publik inför en jury. På detta sätt vill | |
Cirkör inspirera och hjälpa kommuner runt om i landet att lyfta fram den | |
unga lokala kraften. | |
Kontaktperson: Åsa Lassfolk, tel. |
156
Föreningen Rockparty
Projektet Rookie on Tour 230 000 kr för år 2 av 3
Syftet med detta treåriga projekt är att förbättra förutsättningarna för ”rookieband” för att på så sätt säkerställa ett rikt kulturliv i Sverige för och med unga. Föreningen Rockparty har under ett antal år etablerat ”Rookie”, ett arrangemang vars tanke var att bl.a. skapa möten mellan redan etablerade artister och oetablerade. Ett annat syfte var att utbilda och ge nya band och musiker kunskap och inspiration, och ge unga musiker en inblick om hur musikbranschen fungerar samt att marknadsföra nya musiker/band. Nu vill Föreningen Rockparty sprida detta lyckade koncept i resten av landet för att inspirera andra föreningar och orter att arbeta för ha ett rikt musikliv och på så sätt bidra till en förbättring av den svenska livescenen och förutsättningar för nya oetablerade band. Under det första året har det genomförts regionala ”Rookies” i Skellefteå, Uddevalla och Göteborg. I samarbete med etablerade arrangörer i varje stad erbjuds lokala ungdomar att planera och genomföra evenemanget i just sin stad. Varje evenemang innehåller olika seminarier och workshops förutom scenframträdanden av ett antal lokala nya band.
Kontaktperson: Hanna Rothelius, tel.
Kulturföreningen Tant
Projektet Fanzinerad 280 000 kr
Syftet med projektet är att nå ut till ungdomar för att sprida kunskap om fanzines som uttryckssätt. Fanzines är små tidningar som tar upp specifika ämnen, bilderböcker eller faktatexter. Att göra fanzines är något som oftast engagerar unga och det mest utmärkande med fanzines är ofta det äkta intresse som är drivande. Föreningen vill med denna ambulerande utställning visa upp tio års fanzineskapande och visa upp denna konstform på flera ställen runt om i Sverige med början i Stockholm på Kulturhuset, Lava. Därefter kommer utställningen, som även ska fungera interaktivt på så sätt att besökaren själv ska kunna tillföra nya delar till utställningen genom ett nytt fanzine, att fortsätta till bl.a. Göteborg och Umeå.
Kontaktperson: Sabina Ostermark, tel.
Kulturverkstan i Tingsryd Ek. förening
Ungdomens kulturhus i Tingsryd 240 000 kr för år 1 av 2
Projektet syftar till att skapa ett Ungdomens Kulturhus som ska ta tillvara ungas skapandekraft. I huset kommer det att finnas en kulturverkstad där man särskilt vill satsa på unga flickor för att stärka deras tilltro till den egna förmågan. Några delmål med projektet är att dels öka ungas tillträde
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
157
till arbetsmarknaden, dels skapa en känsla av identitet och stolthet för | Skr. 2004/05:125 |
bygden bland ungdomar i Tingsryd. Verksamheten kommer att bedrivas | Bilaga 2 |
genom produktions- och medieverkstäder. Ungdomarna kommer bl.a. att | |
erbjudas ”prova på” verksamhet inom ljudmedia och produktion samt | |
seminarier och samtal om utvecklingsmöjligheter inom underhållnings- | |
industrin. Detta kommer att ske i samarbete med bl.a. Hultsfred, Filmik | |
och Animationens Hus. | |
Kontaktperson: Magnus Lundin, tel. |
|
Rinkeby Folkets Husförening | |
Projektet Ungdomar tar plats | |
300 000 kr | |
Syftet med detta kulturprojekt är att ge ungdomar i Rinkeby en möjlighet | |
till deltagande och inflytande och att de på allvar ska ta plats på egna | |
villkor. Projektet startas upp med en kulturfestival för och med unga, | |
Next stop Rinkeby, där ungdomar ska erbjudas att på egna villkor både | |
uppträda, uppleva och pröva på olika kulturella uttryck. Vidare kommer | |
det att anordnas ett ungdomskulturpolitiskt seminarium med fokus på | |
ungas behov av kultur och eget skapande. Projektet sker i samarbete med | |
bl.a. skolor, föreningsliv och stadsdelsförvaltningen i Rinkeby. | |
Ungdomarna kommer att följa och rapportera om alla aktiviteter genom | |
lokala TV- och radiokanalen, Rinkebyjournalen och webbsajten | |
www.irinkeby.nu under projektets gång. | |
Kontaktperson: Björn Gardarsson, tel. |
|
Stiftelsen Kulturförökarna | |
Projektet Förortståget och www.fatta.nu | |
300 000 kr för år 2 av 3 | |
Stiftelsen Kulturförökarnas mål är att ge alla ungdomar i varje förort | |
möjlighet att pröva på de kulturella uttrycken, att bidra till ökad samver- | |
kan mellan de lokala kulturkrafterna och att stimulera till ökad kultur- | |
verksamhet. Detta projekt syftar till att starta ett ”förortståg” för att sti- | |
mulera och utveckla kulturen i förorterna och samtidigt ska en ny nättid- | |
ning och portal, www.fatta.nu, sättas upp för att skapa en plattform för | |
kommunikation och information. ”Förortståget” ska ses som en kultursta- | |
fett mellan förorter och kommer att besöka förorter till större städer. | |
Tåget kommer att innehålla workshops, seminarier/föredrag, musik och | |
dansarrangemang, en rullande utställning och på varje ställe kommer | |
kulturpriset |
|
Dessutom kommer det att hållas hearings/debatter med lokala besluts- | |
fattare om bl.a. satsningar på kultur och boendefrågor som ska doku- | |
menteras och sändas i |
|
senare kan fortsätta diskussionen. | |
Kontaktperson: Marita Isaksson, tel. |
158
Handikapp | Skr. 2004/05:125 |
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö | Bilaga 2 |
Projektet Vid slottsruinerna | |
250 000 kr för år 1 av 2 | |
ABF vill tillsammans med Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ung- | |
domar och Vuxna (FUB), Växjö engagera barn, ungdomar och vuxna | |
med och utan funktionshinder i ett kulturhistoriskt projekt med lokal | |
anknytning där barnen och ungdomarna tillsammans med ABF:s övriga | |
barn och ungdomsgrupper spelar teater, dans, musik etc. Grupperna får | |
sedan tillsammans välja ett lokalt kulturhistoriskt tema som de kan sam- | |
arbeta omkring. Smålands museum bidrar under projekttiden med fri till- | |
gång till magasin och arkiv. Även personalen på Smålands museum | |
kommer att vara behjälplig under projekttiden. Deltagarna kommer bl.a. | |
att få låna kläder från olika tidsperioder från museet. | |
Kontaktperson: Max Prades, tel. |
|
Dövas förening i Stockholm | |
Projektet Deaf Arts Now | |
250 000 kr | |
Föreningen vill genomföra projekt Deaf Arts Now! – Europeisk Work- | |
shop och konstfestival för döva. Projektets syfte är att döva konstutövare | |
i Europa ska arbeta över konstgränserna med olika teman där tecken- | |
språket inte är bara ett kommunikationsmedel. Syftet är att konstnärer | |
som är verksamma i sina hemländer i Europa ska byta erfarenheter och | |
kunskaper med varandra, få nya perspektiv och kunna inspirera fler döva | |
att kunna uttrycka sig genom konst. Dövkulturen präglas av det visuella | |
språket och har många gemensamma nämnare över gränserna. Tanken är | |
att projektet ska leva vidare genom de kontakter som knyts. Återkom- | |
mande festivaler planeras. | |
Förbundet Unga Rörelsehindrade | |
Projektet Forum människor | |
53 000 kr | |
Det behövs information och kunskap för att människor inte ska ha för- | |
domar mot personer med funktionshinder. Unga Rörelsehindrade har | |
provat att spela forumteater för vuxna invandrare vilket, fungerat mycket | |
bra. Förbundet vill nu föra en dialog med elever i varierande åldrar på | |
olika skolor i Stockholmsområdet. Man har kontakt med flera skolor som | |
har visat intresse för projektet. | |
Kontaktperson: Veronica Svensk, tel. |
159
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) | Skr. 2004/05:125 |
Stockholms län | Bilaga 2 |
Projektet Mohikan i vita strumpor | |
643 000 kr | |
Föreningen har producerat en pjäs, När Lillan kom till jorden som skild- | |
rar vad som kan hända då föräldrarna får information om att deras barn | |
har ett funktionshinder. Pjäsen har med stor framgång spelats över hela | |
landet för personal inom sjukvården, försäkringskassan, socialtjänsten, | |
skolor och politiker. Föreningen vill nu gå vidare och försöka skildra vad | |
som händer när barnet med funktionshinder börjar skolan. Innehållet i | |
pjäsen ska bygga på djupintervjuer med funktionshindrade barn och ung- | |
domar. Målgrupperna är alla som regelbundet möter barn och ungdomar | |
med funktionshinder som lärare, specialpedagoger och annan personal i | |
skolan, personal från färdtjänst och förskola, habilitering, personliga | |
assistenter och föräldrar m.fl. | |
Kontaktperson: Ammi Sundqvist, tel. |
|
Gotlands kommun | |
Projektet Var god berör | |
100 000 kr för år 2 av 2 | |
Kommunens kultur- och fritidsförvaltning ska tillsammans med Synska- | |
dade (SRF) Gotland och Handikappföreningarnas Samarbetsorgan | |
genomföra projektet Var god berör!, ett projekt som ska leda till en | |
konstutställning som når ut till grupper som är mer eller mindre ute- | |
stängda från konstlivet. Processen ska ge bra pedagogiska verktyg, idéer | |
och praktik. Projektledaren ska göra ett urval av konstnärer/konstverk så | |
att utställningen ska representera olika uttryck och material, experiment | |
för alla sinnen. | |
Kontaktperson: Hanna Stahle, tel. |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Piteå Älvdal | |
Projektet Den röda tråden | |
200 000 kr för år 1 av 2 | |
Förbundet vill genomföra ett tvåårigt projekt tillsammans med Piteå | |
kommun, Kultur Fritid och HSO Piteå. Piteå Kommun var en av landets | |
första kommuner som antog en handikapplan (1987). Som ett uttryck för | |
att på olika sätt arbeta enligt den antagna planen vill nu förbundet samla | |
en grupp med personer som är hörselskadade, synskadade, rörelsehind- | |
rade och förståndshandikappade för att tillsammans med kommunen och | |
HSO Piteå arbeta med olika former av kulturaktiviteter. Exempel på | |
aktiviteter är teater och musik, där gruppen ska få möjlighet att hitta | |
meningsfulla aktiviteter/uppgifter och varva detta med framträdanden där |
160
aktörerna tillsammans med publiken arbetar för att ändra oönskade atti- | Skr. 2004/05:125 |
tyder. | Bilaga 2 |
Kontaktperson: Runo Åhlund, tel. |
|
Svenska Very Special Arts (VSA) | |
Projektet Resurscentrum med informationsplattform för kulturarbetare | |
med funktionshinder | |
1 420 000 kr för år 1 av 3 | |
Svenska Very Special Arts (VSA) är en svensk organisation för kulturar- | |
betare med funktionshinder som genom att ingå i ett internationellt nät- | |
verk med 64 andra länder kontinuerligt utbyter tankar och idéer kring | |
verksamheten med dessa. Föreningen vill stödja, inspirera och skapa | |
möjligheter för konstutövare med funktionshinder. Föreningen är unik | |
och gränsöverskridande, eftersom det är utövandet av de konstnärliga | |
aktiviteterna som förenar och inte det enskilda handikappet. Man arbetar | |
helt efter den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Man vet | |
bl.a. genom en inventering avseende utbildning, hjälpmedel, assistans | |
och anpassade lokaler att konstutövare med funktionshinder har mycket | |
små möjligheter att arbeta och vidareutvecklas inom olika konstarter. | |
Samtidigt visar forskning att konsten bidrar till den personliga utveck- | |
lingen hos alla individer liksom ökad kunskapsinlärning. Föreningen vill | |
nu tillsammans med HAREC, ett tvärvetenskapligt centrum för handi- | |
kapp- och rehabiliteringsforskning vid Lunds Universitet, genomföra ett | |
projekt med mål att, inom kulturområdet skapa ett resurscentrum som ska | |
vara ett stöd för personer med funktionshinder. Man vill bl.a. skapa en | |
webbaserad informationsplattform, anordna probleminventerande semi- | |
narier, öka tillgängligheten för personer med funktionshinder till olika | |
utbildningar inom folkhögskolor, högskolor och universitet, skapa en | |
särskild universitetskurs samt forma en strategi för att åstadkomma att | |
personer med funktionshinder integreras som likvärdiga producenter och | |
konsumenter av kultur. Under det första projektåret koncentreras arbetet | |
på att bygga upp webbportalen vilket innebär uppsökande verksamhet | |
hos olika organisationer, utbildningsenheter, samhällsinstanser och före- | |
tag. | |
Kontaktperson: Agneta Rapp, tel. |
|
Lokaler | |
Barn | |
Västerfärnebo Scoutkår | |
Inköp av fastigheten Sala Färnebo Prästgård 1:2 i Sala kommun till | |
scoutverksamhet | |
50 000 kr | |
Västerfärnebo Scoutkår söker medel för inköp av fastighet. Med större | |
lokaler ska kåren, förutom traditionell scoutverksamhet, starta projekt för | 161 |
barn och ungdomar med övervikt och använda dans som redskap för trä- | Skr. 2004/05:125 |
ning. Kåren vill nå barn och ungdom som inte platsar i fotbollslag m.m. | Bilaga 2 |
Kontaktperson: Ulf Östborg, tel. |
Ungdom
Hovås Billdal Idrottsförening
Om- och tillbyggnad av klubbstuga på fastigheten Pjältered 1:13 och 1:14 i Göteborgs kommun
300 000 kr
Genom denna ombyggnad vill föreningen skapa en möteslokal där även barn och ungdomar som inte är medlemmar kan träffas på fritiden. Verksamheten kommer att omfatta café, kurser och utbildningar med olika teman som kost, motion och drogförebyggande information, domar- och ledarutbildningar, ungdomsdisco mm. Ett ungdomsråd bildas som ska vara med och kunna påverka i planeringen av verksamheten.
Kontaktperson: Johan Konnberg, tel.
KFUM, Jönköping
Inköp och ombyggnad av industrilokal till ungdomsarena på fastigheten Vågskålen nr 8, Jönköpings kommun
1 000 000 kr
KFUM, Jönköping vill skapa ett Ungdomens Hus med plats för alla och samla alla verksamheter, som tidigare varit spridda på olika håll, under ett tak. Projektet syftar till att utveckla och förnya verksamheten efter ungdomarnas egna behov och önskemål med skateboard, replokaler, klättring, eget skapande, idrottshall m.m. Caféet blir hjärtat i verksamheten. Stor ungdomsdelaktighet i såväl ombyggnad som verksamhet. Stor vikt läggs vid att integrera verksamhet för funktionshindrade barn och ungdomar med övrig verksamhet. Målsättningen är att funktionshindrade barn och ungdomar ska känna tillhörighet och vara delaktiga i Ungdomens Hus.
Kontaktperson: Peter Wik, tel.
Handikapp
Paraplyorganisationen Rainbow Sweden
Ombyggnad av lokaler till restaurang i Kv Trumman 2, Stockholms kommun
450 000 kr
Föreningen Rainbow ansöker om medel till ombyggnad av lokaler för att driva restaurangverksamhet. Idén bakom verksamheten kommer ursprungligen från USA men är helt ny för Sverige. Föreningen önskar
162
utveckla en restaurang som drivs och ägs av personer som själva har haft | Skr. 2004/05:125 |
psykiska handikapp som i sin tur lett till social utsatthet, som hemlöshet, | Bilaga 2 |
missbruk och prostitution. | |
Kontaktperson: Alec Carlberg, tel. |
Miljö
Barn
Föreningen Miljöresurs Linné
Projektet BarnBra i Småland 1 511 000 kr för år 1 av 2
Föreningen är en ideell förening för hela Småland med syfte att vara plattform för olika aktörer i samhället. Detta projekt har sin utgångspunkt i Barnkonventionen. Barnet ska erbjudas en konkret möjlighet utifrån sin egen vilja och förmåga att vara delaktig i skapandet av vardagsmiljöer/verksamheter i förskola, skola, fritid/föreningsliv och boende. I projektet ska barnets bästa styra företag, föreningar m.fl. att utveckla produkter/tjänster och ett centralt syfte är att hitta fungerande metodik som bl.a. bygger på barnets aktivitetslust. I projektet ingår fyra delprojekt: En fakta- och inspirationsskrift, ett projekt med inriktning för vardagslivets behov i boendemiljön, ett projekt med inriktning
Kontaktperson: Margareta Moqvist, tel.
Rädda Barnen i Malmö | |
Projektet Barn och miljö – ett metodutvecklingsprogram | |
126 000 kr | |
Projektet är ett metodutvecklingsprojekt som tar sin utgångspunkt i | |
Agenda 21, Barnkonventionen samt läroplanens målsättning angående | |
barn och miljö. Det huvudsakliga syftet med projektet är att träna och | |
engagera barn att delta i ett lokalt miljöarbete samt att medvetandegöra | |
barn om deras självklara rätt att uttrycka sina åsikter och bli tagna på all- | |
var. Projektet görs inom lokalföreningen Rosengård med skolelever ur åk | |
4 och 5 och är ett metodutvecklingsprojekt vilket innebär att metoder | |
utarbetas under arbetsprocessen. Metodarbete kan handla om ett problem | |
i stadsmiljön t.ex. nedskräpning och ett antal aktiviteter anordnas kring | |
detta. Förhoppningen med arbetet är att det leder till en illustration eller | |
modell av olika aspekter inom temat miljö. | |
Kontaktperson: Anna Normann, tel. |
163 |
Handikapp | Skr. 2004/05:125 |
Stiftelsen Håll Sverige Rent | Bilaga 2 |
Projektet Nätverksbygge mellan särskolor inom hållbar utveckling | |
780 000 kr | |
Stiftelsen Håll Sverige Rent har sedan tidigt 1990- tal arbetat med att | |
stödja miljöundervisning och undervisning för en hållbar utveckling | |
inom förskola, grundskola och gymnasium. Stiftelsen vill nu i ett ettårigt | |
projekt nå eleverna på särskolan och arbeta upplevelsebaserat och hand- | |
lingsinriktat med natur och miljöfrågor i skolans vardag. Inom ramen för | |
projektet kommer eleverna att få delta i det nationella och internationella | |
nätverket Grön Flagg för att känna samhörighet med andra skolor samt | |
bidra till hållbar utveckling. Deltagarna kommer även att beredas möjlig- | |
het till erfarenhetsutbyte med liknande skolor i Sverige och andra länder, | |
i första hand genom webben. Man ska samarbeta med Riksförbundet för | |
Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och olika skolor. | |
Man planerar att ta fram specifika övningar inom området utomhuspeda- | |
gogik anpassade till särskolans behov. Elever och personal ska få ett | |
konkret användningsområde för att arbeta med dator i bild och text för att | |
dokumentera det egna arbetet. | |
Kontaktperson: |
Mot rasism och diskriminering
Barn
Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR)
Projektet Läromedel mot rasism 623 000 kr för år 2 av 3
Afrosvenskarnas Riksförbund är en kulturell och ideell organisation som bl.a. arbetar för att underlätta integrationen för den afrikanska gruppen i det svenska samhället. I arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och intolerans spelar attityder en central roll. Dessa attityder grundläggs och befästs i den miljö barnet växer upp i. Huvudmålet med projektet är att på ett kostnadseffektivt sätt motverka rasism samt befrämja ökad förståelse och tolerans genom utveckling av läromedel anpassade för barn och ungdom att användas i och utanför skolarbetet. Läromedlet kommer i första hand att tas fram för Internet. En inventering ska göras av läromedel för barn och ungdomar inom området rasism. Under det andra projektåret kommer man att göra en handledning till hemsidan åt lärare och elev. Man kommer också att testa materialet genom föreningens ungdomssektion. Föreningen har planer att genom kontakter med studieförbunden Sensus och Bilda för att integrera ett metodmaterial (MOD) som med dialogen i centrum visar på vägar att bearbeta fördomar, etnocentrism, främlingsrädsla, främlingsfientlighet och rasism. Under år två kommer man också att satsa på flera marknadsföringsaktiviteter, semina-
164
rier och samarbete med skolor. | Skr. 2004/05:125 |
Kontaktperson: Mkyabela Sabuni, tel. |
Bilaga 2 |
Föreningen Centrum för Kulturkommunikation (CFK) i Stockholm
Projektet Media, språk- och kunskapsutveckling 280 000 kr för år 3 av 3
Under ledning av en modersmålslärare, en pedagog och projektledaren har barnen under två år fått lära sig att analysera budskap, dramaturgin bakom produktion av tidningar, film och TV. Projektet har bedrivits på Hyllingeskolan i Tensta. Barnen har fått lära sig att göra ett eget arbete där de själva fått välja medium och arbetsmetod. Projektet hade inledningsvis endast somaliska barn som målgrupp men då intresset visat sig stort vidgades projektet under det andra året och deltagare från även andra länder välkomnades att delta i projektet. Under det andra året har aktiviteterna ägt rum på skoltid till skillnad från det första året då verksamheten skedde i samband med modersmålsundervisningen. I samarbete med lärarna kommer man under det tredje året arbeta för att verksamheten ska integreras i flera ämnen som ingår i läroplanen. Man vill även bearbeta det insamlade materialet och erfarenheterna från projektet för att skapa ett nytt läromedel som ska bestå av en videofilm och en skriftlig handledning samt översätta materialet till somaliska.
Kontaktperson: Ana Graviz, tel.
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län
Projektet Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder 950 000 kr för år 3 av 3
Projektet har under de två första åren arbetat med tre delar; uppsökande verksamhet för att nå målgruppen, kompetenshöjande insatser både bland målgruppen och de som har till uppgift att stödja den samt uppbyggande av samverkansstrukturer. Projektet har nått familjer med funktionshindrade barn och invandrarbakgrund. 52 familjer har deltagit i projektets samtalsgrupper som syftat till att utgöra ett forum för diskussion kring alltifrån syn på handikapp till det svenska samhällets stöd för personer med funktionshinder. Under det tredje och sista året fortsätter arbetet i samverkan med myndigheter, invandrarföreningar och andra verksamheter för att nå familjer i målgruppen. De handikapporganisationer som deltar i projektet ska erbjudas utbildning i frågor som rör integration och synen på funktionshinder i olika kulturer. Samverkan mellan sjukvården, habiliteringen och familjen m.fl. ska fortsätta att utvecklas.
Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel.
165
Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Kurdiskt Rådgivningsprojekt | Bilaga 2 |
300 000 kr för år 2 av 2 | |
Det finns idag ett stort antal kurdiska familjer i Sverige. Majoriteten av | |
dem är flyktingar som flytt med familj och barn undan förtryck och för- | |
följelse i sina hemländer. Kurdistans Kvinnoförbund vill i detta rådgiv- | |
ningsprojekt nå asylsökande kurdiska familjer på ett tidigt stadium för att | |
informera om det svenska samhällets normer och värderingar. Målet är | |
att nå utsatta grupper t.ex. kvinnor och barn och erbjuda hjälp och ge | |
information om var de kan vända sig i det svenska samhället. Föreningen | |
har ett nätverk av aktiva kvinnor i olika avdelningar runt om i landet som | |
ska fungera som rådgivare till nyanlända asylsökande. | |
Kontaktperson: Seyran Duran, tel. |
Handikapp
Astma- och Allergiföreningen i Västra Götaland
Projektet Allergikerna och de nya svenskarna 130 000 kr för år 3 av 3
Under en treårsperiod ska Astma- och Allergiföreningen i Västra Götaland, starta verksamhet för invandrarfamiljer som är drabbade av allergi. Insatserna koncentreras till Trollhättans invandrartäta bostadsområden Kronogården, Lextorp och Sylte. Här finns 28 invandrarföreningar och de största grupperna är arabisktalande från Mellanöstern och flyktingar från f.d. Jugoslavien. Projektet har planenligt arbetat med att söka upp målgruppen via föreningar och vårdcentraler. Det tredje och sista året kommer samarbetet med vården och folkhälsoplanerare fortsätta att utvecklas. Informationsbroschyrerna som tagits fram i projektet ska spridas och erfarenheterna från projektet ska spridas internt inom förbundet.
Kontaktperson: Leif Henriksson, tel.
Föreningen Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum
Projektet Möte över gränser 420 000 kr för år 3 av 3
Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum ska i detta projekt öka kunskapen inom aktuella myndigheter om det dubbla utanförskapet genom att skapa mötesplatser och nätverk för utbyte av erfarenheter och kontakter med brukare med egen erfarenhet. Målet är även att bygga broar mellan invandrarföreningar och handikappföreningar samt att integrera funktionshindrade med annan etnisk bakgrund i det svenska samhället med hjälp av handikappföreningarna. Tillsammans med lokala handikapp- och invandrarföreningar, Länsarbetsnämnden Kronoberg, Landstinget Kronoberg, Försäkringskassan och åtta kommuner i Kronobergs län ska man skapa lokala nätverk ledda av projektledaren där de
166
olika professionerna ska utbyta erfarenheter och kunskaper. Inom pro- | Skr. 2004/05:125 |
jektet ska en kartläggning ske av hur många funktionshindrade med | Bilaga 2 |
invandrarbakgrund som finns inom länet. Konferenser, studiecirklar, | |
informationsmöten och utflykter planeras under projekttiden. Forskning | |
och Utveckling i Kronoberg ska göra en utvärdering av projektets resul- | |
tat. Projektet planeras pågå i tre år. | |
Kontaktperson: Suzana Rovcanin, tel. |
|
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) | |
Projektet DELTA – Uppsökande verksamhet för handikappade barn och | |
ungdomar med invandrarbakgrund och idrottsintresse | |
448 000 kr för år 3 av 3 | |
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) är en sammanslutning av | |
idrottsintresserade personer med funktionshinder i Malmö med omnejd. | |
Föreningen bedriver i samarbete med Medborgarkontoret i Rosengård ett | |
projekt med syfte att erbjuda idrottsaktiviteter för funktionshindrade barn | |
och ungdomar |
|
engagerat och utbildat 20 ambassadörer i sex stadsdelar i Malmö. Pro- | |
jektet har haft möten och samtal med föreningar och samfund för att nå | |
ut till målgruppen. Informationsmaterial har tagits fram och översatts till | |
ett flertal invandrarspråk och en informationsfilm om FIFH:s verksamhet | |
har producerats. Under projektets sista år ska det uppsökande arbetet | |
fortsätta och |
|
kappidrott bland personer med invandrarbakgrund. | |
Kontaktperson: Thomas Jönsson, Dedjo Engmark, tel. |
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) | |
Projektet Höra till | |
398 000 kr för år 2 av 2 | |
RFSL driver projektet i samarbete med föreningen Regnbågen (organi- | |
sation för döva homosexuella, bisexuella och transpersoner, |
|
med syfte att inleda en landsomfattande psykosocial stödverksamhet för | |
döva homosexuella, bisexuella och transpersoner. Under det första året | |
har projektet fokuserat på att bygga sociala nätverk kring målgruppen | |
och att medvetandegöra målgruppen om RFSL:s utbud av tjänster. En | |
texttelefonjour har startats och projektet har bidragit till att |
|
genom tolkning har kunnat delta på RFSL:s aktiviteter runt om i landet. | |
Under år två fortsätter arbetet med att utveckla texttelefonjouren, infor- | |
mationsmaterial på teckenspråk som ska göras tillgänglig på RFSL:s | |
hemsida, information om hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar | |
och utbildningsinsatser riktade till förbundets avdelningar om hur dessa | |
kan bli bättre på att erbjuda en god stödverksamhet för |
|
Kontaktperson: Sören Andersson, Eva Lilja, tel. |
167
Sveriges Kristna Råd (SKR) | Skr. 2004/05:125 |
Projektet Den dubbla utsattheten: Att nå invandrarfamiljer med funk- | Bilaga 2 |
tionshindrade barn genom trossamfunden | |
770 000 kr för år 3 av 3 | |
Projektet syftar till att utveckla ett integrationsarbete kring familjer med | |
funktionshindrade barn med utländsk bakgrund i samarbete mellan tros- | |
samfunden Sveriges Muslimska Råd, Syrisk Ortodoxa Kyrkan och | |
Katolska Kyrkan samt särskolan och riksgymnasiet. Projektet har under | |
det andra året planenligt ägnat mycket arbete åt förankring, nätverk och | |
fortbildning genom att träffa präster, imamer, systrar och andra före- | |
ningsrepresentanter i de tre samfunden. Under det tredje och sista året | |
ansöker man om medel för att kunna förbereda och anordna två konfe- | |
renser, göra uppföljningar av samfunds- och samhällsarbetet samt till att | |
fördjupa samarbetet med Handikappförbundens Samarbetsorgan på |
|
läns- och lokalnivå. Dessutom ska arbetet med en faktaboken slutföras | |
och projektets hemsida hållas aktuell samtidigt som referens- och led- | |
ningsgruppsmötena fortsätter. | |
Kontaktperson: Helena Wangefelt, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) | |
Projektet Synskadade invandrare | |
829 000 kr för år 3 av 3 | |
Under det andra året har projektet planenligt genomfört regionala infor- | |
mationsträffar, språkområdesträffar för persisktalande och spansktalande, | |
samt tagit fram informationsmaterial för synskadade invandrare. Under | |
år tre ska man översätta och på kassett producera informationsmaterial | |
för synskadade på persiska, arabiska, spanska och serbiska. Förbundet | |
kommer att anordna tre regionala informationsträffar för synskadade | |
invandrare samt anordna kurs för synskadade mentorer. | |
Kontaktperson: Sune Olsson, tel. |
Organisationsutveckling
Ungdom
Köpings Bordtennisklubb (BTK)
Projektet Ny utveckling 140 000 kr
Köpings Bordtennisklubb vill vidareutveckla sin utbildning på folkhögskolenivå med syfte att ge ungdomar som befinner sig i en idrottskarriär möjlighet att förbereda och planera en efterföljande yrkeskarriär. Utbildningen som omfattar både svenska och utländska ungdomar kommer att ske i samarbete med Skinnskattebergs folkhögskola. Deltagarna kommer
att få ett stort ansvar för utformningen av utbildningen med individuellt
168
anpassade utbildningsplaner. Kontakter kommer att upprättas för eventu- | Skr. 2004/05:125 |
ella praktikplatser och arbete. | Bilaga 2 |
Kontaktperson: Urban Liwing, tel. |
Handikapp
Riksföreningen
Projektet Rikstäckning
1 200 000 kr för år 2 av 3
Föreningen har sitt säte i Stockholm och verkar inom området ätstörningar. Föreningen har fått ökade kontakter över hela landet, främst genom Internet och ser att det faktiska behovet av råd och stöd är mycket stort. Sjukdomen drabbar hela familjen – även syskon och föräldrar. Genom att tidigt fånga upp människor i riskzonen kan behovet av specialistvård komma att minska och det ger en möjlighet att minska det personliga lidandet hos de drabbade och deras omgivning. Föreningen vill utöka verksamheten, erbjuda kvalificerad utbildning till vuxna som i sitt arbete möter barn och ungdomar, intensifiera det förebyggande arbetet med de ungdomar som är i riskzonen att utveckla en ätstörning, erbjuda stöd till anhöriga och de som är på väg ut ur sin sjukdom samt arbeta opinionsbildande. Projektet görs i samarbetet med projektet FLICKA.
Kontaktperson: Madeleine Mesterton, tel.
Psykisk ohälsa
Ungdom
Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsberoende (RFHL) i Jönköping
Projektet Unga människor och läkemedel 400 000 kr för år 3 av 3
Målet med projektet är att ge information och bilda opinion vad det gäller användandet av beroendeskapande läkemedel, t.ex. antidepressiva medel, hos unga människor i åldern
Kontaktperson: Ingela Lundberg, tel.
169
Handikapp
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Sundsvall
Invandrarprojekt
371 000 kr för år 1 av 2
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa i Sundsvall vill i detta projekt inleda ett arbete för att aktivt nå invandrare i regionen som lider av psykisk ohälsa. Föreningen ska erbjuda kamratstödjande verksamhet och starta skräddarsydda studiecirklar för att på sikt ge målgruppen möjlighet att komma ut i arbetslivet. I samarbete med ABF kommer deltagarna erbjudas att i anpassad studietakt studera svenska, samhällskunskap, historia och data. Målgruppen når man genom samarbete med psykiatriska avdelningar samt öppenvårdsmottagningar, ABF, Integrationsavdelningen och invandrarföreningar. Projektet kommer att utvärderas i samarbete med Mitthögskolan Sundsvall.
Kontaktperson: Eduardo Sanchez, tel.
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
Projekt för utveckling av sluten psykiatrisk vård för unga döva 300 000 kr
Sveriges Dövas Riksförbund ska, tillsammans med Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Föreningen Sveriges Dövblinda, Riksförbundet för barn med Cochlea Implantat, Barnplantorna samt Landstingsförbundet driva ett projekt om utveckling av sluten psykiatrisk vård för unga döva. I Sverige finns ca 10 000 personer som är barndomsdöva. Utöver dem finns ca 10– 15 000 gravt hörselskadade personer som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation. I Sverige finns det ca 4 000 personer under 18 år som är döva/hörselskadade. När personer i denna grupp behöver kontakt med sjukvården för att få vård och behandling behövs medverkan av teckenspråkstolkar. Specialskolorna har under en lång följd av år uppmärksammat behov hos sina elever som inte kan tillgodoses inom skolans ram och som inte heller har kunna tillgodoses genom tillskapandet av öppenvårdsmottagningar inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Vid möten inom dövpsykiatrin har man i flera år varit överens om att det är ett problem att det inte finns några särskilda behandlingsinstitutioner för döva/hörselskadade tonåringar. De skolinstitutionsplatser som finns på Mogård är av oerhört stort värde men räcker inte på långa vägar. Det är också otillfredsställande att man tvingas blanda ungdomar som placerats enligt Socialtjänstlagen (SOL) och Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) inom samma skolinstitution. Sökande föreningar är av bestämd uppfattning att det finns ett stort behov av behandlingsinstitution för denna grupp ungdomar sett i ett nationellt perspektiv. Projektets mål är att lägga fram ett konkret förslag till en sluten behandlingsinstitution för unga döva personer med svåra psykiska problem. Förslaget ska vara förankrat hos de aktuella sjukvårdshuvudmännen.
Kontaktperson:
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
170
Rehabiliteringsmetoder
Barn
Föreningen Clownronden
Projektet Salut – ett metodutvecklingsprojekt för sjuka barn med särskilda behov, deras anhöriga samt sjukvårdspersonal
900 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Clownronden genomför i samarbete med barnklinikerna/barn- och ungdomscentrum, skolan, lekterapin, sjukgymnastiken, Barn- och ungdomspsykiatrin och barnrehabiliteringsenheterna vid sjukhusen i Malmö, Kristianstad och Helsingborg ett treårigt metodutvecklingsprojekt kallat SALUT. Målgrupperna är sjuka barn med särskilda behov i olika vårdsammanhang samt sjukvårdspersonal och föräldrar. Clownronden är en förening som består av specialutbildade artister som besöker sjukhusens barnkliniker. Med åren har vetskapen om skrattets och humorns betydelse i den läkande processen ökat. Man vill nu i samverkan utveckla nya metoder för clownkommunikation och sjukhusclownernas medverkan i vårdprocessen. Målet är bl.a. att undersöka, arbeta fram, pröva, dokumentera och sprida nya metoder som påskyndar och/eller underlättar vårdprocessen för sjuka barn med särskilda behov. Projektet syftar även till att nå och engagera sjuka barn med särskilda behov, fortbilda personal, utveckla patient- och anhörigutbildningar och att i bokform förmedla projektets arbete och erfarenheter till personal och studerande inom vården. Projektet görs i tre faser: Analyserande och undersökande fas, experimenterande fas samt implementerande fas.
Kontaktperson: Viveka Olofsson, tel.
Stiftelsen Frösunda Solidaritet
Projektet Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada 4 930 000 kr för år 3 av 3
Barn som ådrar sig en skada kommer till en neurokirurgisk klinik för akut vård. De överförs sedan till en barnklinik för att utveckla medicinsk ”stabilitet” innan det är dags att åka hem. Om barnet har ett påtagligt funktionshinder remitteras det till den lokala barnhabiliteringen. Inte sällan innebär en förvärvad hjärnskada att behoven av stöd är långt större än vad en lokal barnhabilitering har möjlighet att tillgodose. Barnet och familjen är i kris lång tid efter att skadan inträffat. Både barn och familj måste lära sig att leva med helt andra förutsättningar än vad man varit van vid. Situationen i skolan blir också förändrad. På dessa och andra sätt skiljer sig barnen med förvärvad hjärnskada från de grupper som man vanligen arbetar med på en barnhabilitering. Behovet av mer samlad kunskap för bedömning och rehabilitering vid olika typer av förvärvade hjärnskador hos barn är därför stort. Denna kunskap behöver vara tillgänglig för barn, familj och skola under lång tid eftersom behoven varierar under olika faser i livet. Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus finns en väl fungerande rehabiliteringsverksamhet för barn med förvärvade hjärn-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
171
skador. Frösunda Center arbetar med rehabilitering av hjärnskadade. Skr. 2004/05:125 Man utvecklar i samarbete med Riksföreningen Hjärnkraft en vårdkedja Bilaga 2
för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som stödjer återgången till ett fungerande liv för både det enskilda barnet och dess familj. Kontaktperson: Sara Gustafsson, tel.
Handikapp
Centrum för Rehabiliteringsteknik vid Lunds Tekniska Högskola
Projektet Se mer
2 426 000 kr för år 2 av 2
CERTEC driver tillsammans med Föreningen för Synrehabilitering (FFS) ett projekt som verkar för och utvärderar tidig, intensiv och systematisk synträning för barn och ungdomar enligt ett program som bygger på och samarbetar med ett amerikansk projekt benämnt PAVE. Man har ett nära samarbete med syncentralerna i region Skåne. Syftet med projektet är att ge god självtillit och självkänsla genom att man tidigt lär sig hur möjligheter och begränsningar fungerar. Man ska i projektet ta fram en ”synträningsväska för barn” som ska kunna distribueras eller beskrivas till landets 34 syncentraler, andra resurscentra och resurspersoner. En slutrapport kommer att göras där man redovisar kvalitativa, kvantitativa och pedagogiska effekter av Se
Kontaktperson: Jörgen Gustafsson, tel.
Danshögskolan
Projektet Dansterapi för barn och ungdomar med psykisk ohälsa – icke verbal behandling för aggressivt utagerande pojkar och depressiva inåtvända flickor
900 000 kr för år 3 av 3
Danshögskolan genomför tillsammans med bl.a. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Karlstad detta projekt mot bakgrund av att psykisk ohälsa, som allvarligt handikappar barn och ungdomar, ökar. I projektform ska man pröva och utvärdera en i Sverige relativt ny behandlingsform, som kan vara ett komplement/alternativ till övrig behandling för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Projektet har som mål att pröva och utveckla en ny behandlingsmetod – stödjande dansterapi – för två grupper inom den barn- och ungdomspsykiatriska vården.
Kontaktperson: Erna Grönlund, tel.
172
Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS)
Projektet Förbättra livskvaliteten för äldre blödarsjuka och deras anhöriga
550 000 kr för år 1 av 2
Förr förknippades blödarsjuka enbart med rörelsehinder, blödningar och för tidig död. Numera behandlas sjukdomen framgångsrikt med förebyggande behandling. Medellivslängden var endast ca 15 år på
Kontaktperson: Benny Åsberg, tel.
HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade
Projektet Hjärnskaderehabilitering 1 385 000 kr för år 2 av 3
Förbunden har konstaterat brister på kontinuitet i vård- och rehabiliteringskedjan, det saknas modeller för övergången mellan landstingets och kommunens ansvarsområden. Individuella planer som skulle underlätta samverkan mellan huvudmännen upprättas i alltför liten utsträckning. Förbunden konstaterar också att det saknas kunskap om hur många skadade som finns och hur omfattande deras skador är. Det finns inte heller någon inventering av vilken rehabilitering och vilket stöd skadade och deras anhöriga kan få. Förbunden genomför därför tillsammans tre delstudier; kartläggning av förekomsten av förvärvade hjärnskador, studier av faktiska rehabiliteringsprocesser med uppföljning på individnivå samt inventering av rehabiliteringsutbud. Resultatet av studierna ska sammanställas och användas i kontakter med kommuner och landsting.
Kontaktperson: Marianne Iliste, tel.
Region Skåne, Habiliterings- och Hjälpmedelsförvaltningen
Projektet Dövblinda i Skåne 980 000 kr för år 2 av 3
Habiliterings- och hjälpmedelsenheten i Region Skåne och Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) beräknar antalet dövblinda i regionen till ca 300. Funktionshindrets art och grad varierar, men det leder ofta till social
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
173
isolering och stressreaktioner på grund av att man inte har tillgång till | Skr. 2004/05:125 |
information och inte känner sig delaktig i samhället. Eftersom gruppen | Bilaga 2 |
inte är så stor saknas i kommunerna erfarenhet och kunskap kring döv- | |
blindas situation varför det är svårt att ge service med kvalitet. FSDB och | |
regionens nämnd för Habilitering och hjälpmedel ska därför bygga upp | |
ett regionalt resursteam för dövblinda som kan ge kunskap till såväl döv- | |
blinda och deras anhöriga, som till olika personalgrupper inom regionen. | |
Kontaktperson: Lena Göransson, tel. |
|
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering | |
Projektet Kajakergometerträning för personer med ryggmärgsskada | |
565 000 kr för år 3 av 3 | |
Varje år drabbas ca 120 personer, främst unga, av traumatisk ryggmärgs- | |
skada som leder till ett liv i rullstol och därmed ökade svårigheter att | |
delta i olika aktiviteter. Föreningen genomför en träningsstudie på kajak- | |
ergometer (ett träningsredskap för inomhuspaddling som används av | |
Svenska Kanotförbundet) för att se vilka effekter träningen har på funk- | |
tionshindrades rörelsemönster, muskelkoordination, balans, muskelstyrka | |
m.m. Samarbetspartners är Idrottshögskolan, Stockholm och Spinaliskli- | |
niken, Karolinska Sjukhuset. | |
Kontaktperson: Anna Stannervik, tel. |
|
Statens Institutionsstyrelse (SiS) | |
Projektet Ny Kontakt – utveckling av besöksverksamhet | |
922 000 kr för år 3 av 3 | |
Ungdomarna vid SiS ungdomshem saknar ofta ett fungerande nätverk | |
och kontakt med världen utanför institutionen. SiS arbetar i detta projekt | |
tillsammans med Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) med | |
att introducera och organisera besöksverksamhet vid ungdomshemmen. | |
Medlemmar ur |
|
aktiviteter tillsammans med ungdomar i en utslussningsfas. Lekmännen | |
ska fungera som en länk mellan institutionen och samhället och bidra till | |
att förbättra ungdomarnas kontakt med och kunskaper om världen utan- | |
för institutionen. Projektet startade vid Råby ungdomshem i Lund. Man | |
har framställt utbildningsmaterial rekryterat och utbildat besökare. Man | |
utbildar kursledare och bildar besöksgrupper på andra ungdomshem. | |
Rekryteringen av besökare sker genom kontakter med utbildningar vid | |
socialhögskolor, folkhögskolor, info i tidningar och i radio. | |
Kontaktperson: Rutger Zachau, tel. |
174
Stiftelsen RSMH:s behandlingshem
Konferens om borderlinestörningar 190 000 kr
RSMHs (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) behandlingshem Baggensudden startade mot bakgrund av den kritik som riktades mot den psykiatriska vården. Förbundet ville vid Baggensudden visa hur bra vård ska fungera. Baggensudden vill nu arrangera en konferens kring borderlinestörningar så att tidigare patienter och företrädare för olika skolor och traditioner ska kunna utbyta erfarenheter. Målgruppen är alltså såväl brukare som företrädare för sjukvårdshuvudmän och kommuner. Konferensen ska dokumenteras och användas för fortsatt förändringsarbete.
Kontaktperson: Lars Grip, tel.
Svenska kommittén för Rehabilitation International (SVERI)
Projektet
SVERI är ett samarbetsorgan mellan handikapporganisationer, frivilligorganisationer, yrkesorganisationer och olika samhällsorgan. SVERI vill utveckla en plattform att öka och förbättra informationen kring rehabiliteringsfrågorna inom samhällets olika sektorer, pröva och etablera nya
Kontaktperson:
Universitetssjukhuset i Linköping
Studie kring äldre personer som på grund av åldersrelaterade orsaker har en allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättningar
350 000 kr för år 1 av 3
Personer som under sin senare del av livet får en allvarlig kombination av
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
175
verktyg som efterhand kan bli en hel och användbar verktygslåda för | Skr. 2004/05:125 |
kommun och landsting. | Bilaga 2 |
Kontaktperson: Anette Lagergren, tel. |
|
Värkstadsstiftelsen | |
Projektet Hälsosant - Internet | |
250 000 kr | |
Personer med långvarig smärta är ofta storkonsumenter av sjukvård och | |
ofta långtidssjukskrivna. Gunilla Brattberg, en läkare som utbildat smärt- | |
patienter vid Smärtkliniken Kronan, har utvecklat s.k. Värkstäder där | |
patienter med handledning kan stötta varandra. Certec, (en avdelning | |
inom Institutionen för designvetenskaper som tillhör Lunds tekniska | |
högskola inom Lunds universitet) har utvecklat en Internetutbildning i | |
rehabiliteringspedagogik för i första hand yrkesverksamma inom rehabi- | |
literingsområdet. Utbildningen genomfördes hösten 2003. Flera av delta- | |
garna var själva långtidssjukskrivna, huvudsakligen på grund av utmatt- | |
ningsdepression och fann att kursen fungerade som egen rehabilitering. | |
Certec och Värkstadsstiftelsen vill nu tillsammans pröva om en modifie- | |
rad form av Internetutbildningen kan fungera lika väl som fysiska Värk- | |
städer. | |
Kontaktperson: Gunilla Brattberg, tel. |
Tillgänglighet
Handikapp
Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS)
Projektet Utveckling av skärmläsare m.m. 2 400 000 kr för år 2 av 2
Bakgrunden till projektet är att i stort sett all inläsning av litteratur som sker genom Talboks- och Punktskriftsbiblioteket övergått från band till
Kontaktperson: Torbjörn Lundgren, tel.
176
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) | Skr. 2004/05:125 |
Ett projekt om tillgänglighetsgranskning | Bilaga 2 |
1 474 000 kr för år 2 av 3 | |
Ett mål i regeringens nationella handlingsplan för handikappolitiken är | |
att alla offentliga byggnader och allmänna platser ska vara tillgängliga | |
för alla människor oavsett funktionshinder till år 2010. Det finns ett | |
intresse bland kommuner och fastighetsägare att vidta tillgänglighetsåt- | |
gärder, men alltför ofta saknas kunskaper och en helhetssyn. Insatserna | |
blir då isolerade och otillräckliga och många gånger dessutom felaktiga. | |
Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) vill därför under en treårs- | |
period utveckla regionala eller lokala centra för tillgänglighetsrådgivning | |
och – granskning. HSO arbetar i detta projekt tillsammans med berörda | |
handikappförbund för att utarbeta och uppdatera normer och riktlinjer | |
som bygger på medlemmarnas uppfattning om vad som krävs för att göra | |
samhället tillgängligt för alla. I projektet ingår att informera om dessa | |
samt utbilda handläggare i tillgänglighetsfrågor i myndigheter och före- | |
tag, tillhandahålla checklistor och annat arbetsmaterial och utbilda till- | |
gänglighetsgranskare, tillgänglighetsrådgivare och tillgänglighetskon- | |
sulter, i huvudsak personer som själva har funktionshinder och erbjuda | |
dessa tjänster till planerare och byggare över hela landet. | |
Kontaktperson: Ingemar Färm, tel. |
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Stockholms | |
kommun | |
Projektet En skolgård för alla | |
394 000 kr för år 1 av 2 | |
HSO i Stockholm utgår i detta projekt från existerande brister i den | |
fysiska miljöns tillgänglighet och användbarhet för personer med funk- | |
tionsnedsättningar. Eftersom det saknas kunskap vill man ta fram ett pro- | |
gram tillsammans med elever och personal på en skola för att man till- | |
sammans ska kunna reflektera över vad det innebär att ha olika funk- | |
tionsnedsättningar såväl praktiskt som när det gäller delaktighet. Kom- | |
skolorna där. Projektets syfte är att ta fram ett program för att elever och | |
personal ska kunna forma skolgårdar som inte hindrar elever med olika | |
funktionsnedsättningar att delta på samma villkor som andra. Avsikten är | |
att involvera eleverna vid Knutbyskolan i planeringen. Man tänker att på | |
det sättet kan barnkonventionens krav på barnens deltagande i samhälls- | |
planering tillgodoses, samtidigt som eleverna får en insikt i hur det är att | |
växa upp med funktionshinder. Målsättningen är att det program som ska | |
bli resultat av projektet ska förverkligas. Programmet ska dock utformas | |
så det blir generellt tillämpbart. | |
Kontaktperson: Malin Bernt, tel. |
177
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Östergötlands | Skr. 2004/05:125 |
län | Bilaga 2 |
Förstudie till ett informations- och kunskapscentrum inom handikappoli- | |
tiken i Östergötland | |
310 000 kr | |
För att erbjuda myndigheter kunskap om funktionshinder behöver sam- | |
arbetsorganet bygga upp en informations- och kunskapsorganisation i | |
tillgänglighets- och bemötandefrågor. Syftet är att myndigheter, men | |
även privata och offentliga arbetsgivare, ska kunna vända sig till centret | |
för att få information, råd och praktisk hjälp vid tillgänglighetsgransk- | |
ning av miljöer och kompetensutveckling av personal i bemötandefrågor. | |
HSO Östergötland vill i en förstudie analysera behovet av att utveckla en | |
resurs i tillgänglighets- och bemötandefrågor. Vidare ska man i förstu- | |
dien analysera hur myndigheterna i regionen arbetar för att förverkliga | |
den nationella planen på länsnivå. I förstudien ingår även att diskutera | |
med folkhögskolan innehållet i en utbildning i de aktuella frågorna och | |
hitta lämpliga personer som kan bli framtida informatörer. | |
Kontaktperson: Agneta Lindqvist, tel. |
|
Hjälpmedelsinstitutet | |
Projekt om användning av bildsymboler | |
2 510 000 kr för år 1 av 2 | |
På flygplatser, bussterminaler, tågstationer och i andra offentliga bygg- | |
nader, används i stor utsträckning bildsymboler för att förmedla infor- | |
mation. Rätt utformade underlättar de tillvaron för medborgarna, men det | |
behövs en mer samordnad symbolpolicy som tar hänsyn till de särskilda | |
behov som personer med olika funktionshinder kan ha. Även personer | |
med begränsade kunskaper i skriven svenska, t.ex. barn, vissa invandrare | |
och utländska turister behöver ett funktionellt bildspråk. Hjälpmedelsin- | |
stitutet, Handikappombudsmannen, Specialpedagogiska Institutet, Han- | |
dikappförbundens Samarbetsorgan och Föreningen för Kognitivt stöd ska | |
i detta projekt inventera och utvärdera dagens symboler, undersöka vilka | |
behov personer med funktionshinder har för att en bildsymbol ska ge den | |
information som behövs, samt ta fram en kravspecifikation. Sedan ska | |
man, tillsammans med brukargrupper, utveckla prototyper som ska ut- | |
värderas och utveckla riktlinjer för utformning och användning. Ett nät- | |
verk av forskare och kognitionsexperter, handikapp- och intresseorgani- | |
sationer, formgivare/arkitekter, myndigheter/organisationer samt stan- | |
dardiseringsarbete/industri ska successivt tillföra projektet kunskap. |
178
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)
Projektet Kulturbyggnader – brandskydd av personer med funktionshinder
856 000 kr för år 3 av 3
Neurologiskt Handikappades Riksförbund arbetar tillsammans med De Handikappades Riksförbund, EIDD Sverige (European Institute for Design and Disability), Tekniska Högskolan, Handikappombudsmannen, Hjälpmedelsinstitutet, Riksantikvarieämbetet, Räddningsverket och Boverket. I projektet behandlas olika brandskyddskomponenter som rör brandkårshissar, trösklar, larm, personalantal, svåröppnade nöddörrar, svårtolkade instruktioner m.m. I projektet ingår också definition och bakgrund till riskbegrepp, hur göra avvägningar mellan risk och nytta, målkonflikten mellan tillgänglighet och säkerhet, hjälpbehov hos personer med olika funktionshinder, funktionshindrades syn på avvägningen mellan tillgänglighet och säkerhet, hur man fungerar i farliga situationer m.m. I projektet ingår Engelbrektskyrkan, Stadsbiblioteket, Operakällaren, Socialhögskolan och Historiska museet samt Museum Gustavianum i Uppsala. Wrangelska Palatset på Riddarholmen som är under ombyggnad används som pilotprojekt tillsammans med Statens Fastighetsverk. Exemplen ska användas i en handbok som blir projektets slutprodukt.
Kontaktperson:
Reumatikerförbundet
Konsumentprojektet Lättöppnade förpackningar 2 050 000 kr för år 1 av 2
Människor med funktionsnedsättning kan ha svårt att hantera förpackningar för läkemedel, dagligvaror och hälsokost m.m. Idag finns ingen stark opinion för det. När konsumenter kräver bra förpackningar blir det också en konkurrensfördel att utveckla sådana. Kring detta vill Reumatikerförbundet, Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF) och Sveriges Konsumentråd samarbeta och genomföra ett antal aktioner.
Kontaktperson: Jan Olov Söderberg, tel.
Stiftelsen Bohusläns Museum
Utveckling av en prototyp för tillgängliggörande av utställningar för personer med syn- och språkrelaterade funktionshinder
160 000 kr
Museet har en referensgrupp med representanter för De Synskadades förening, Hörselskadades förening, Handikappförbundens samarbetsorgan och De Handikappades förening i Uddevalla. Man har tillsammans gjort en kartläggning av den fysiska tillgängligheten i byggnaden och av den förmedlingstekniska tillgängligheten till utställningarna. En tillgänglighetsplan har utarbetas. I syfte att göra basutställningarna tillgängliga
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
179
även för personer med svag syn, hörselskador, begåvningshandikapp el- | Skr. 2004/05:125 |
ler dyslexi genomför man med medel från Statens kulturråd, högskolan | Bilaga 2 |
genomföra en test av informationsdesign och koncept. För att få klart för | |
sig om den tekniska lösningen fungerar, vilka brister den kan ha och på | |
vilka områden den eventuellt behöver utvecklas, krävs att man tar fram | |
en prototyp där design, koncept och teknik integreras. | |
Kontaktperson: Gunilla Eliasson, tel. |
|
Västra Götalandsregionen | |
Projektet |
|
med funktionshinder | |
620 000 kr | |
Västsvenska Turistrådet och Västra Götalandsregionens handikappkom- | |
mitté har tillsammans med några pilotkommuner tagit fram en modell för | |
en god och säker information om tillgängligheten till turism- och fritids- | |
aktiviteter. Informationen riktar sig till turister/besökare med döv- | |
het/hörselskada, synskada, rörelsehinder, kognitiva funktionshinder och | |
allergi. Dessutom har en serviceguide i bemötande har tagits fram. Västra | |
Götalandsregionen och Turistrådet vill nu tillsammans med Handikapp- | |
organisationernas Samarbetsorgan (HSO), De Handikappades Riksför- | |
bund (DHR) och Synskadades Riksförbund (SRF) Västra Götaland | |
utveckla en databas som ska innehålla information om tillgänglighet för | |
turister/besökare med funktionshinder. Informationen ska vara integrerad | |
med Västsvenska Turistrådets övriga besöksmålsinformation vilket gör | |
att turistbyråerna har möjlighet att ge snabb och korrekt information. | |
Efter utvecklingsfasen (ett år) ska Västsvenska Turistrådet ansvara för | |
drift och uppdatering, information och utbildning m.m. | |
Kontaktperson: Ulrika Holmgren, tel. |
Unga konsumenter
Ungdom
Projektet UK – ung och konsument 300 000 kr för år 1 av 2
Syftet med projektet är att höja medvetandet och engagemanget hos unga bosnier när det gäller konsumentfrågor genom att anordna olika aktiviteter. Det kommer att ske en kartläggning i form av en enkätundersökning av ungdomars vanor och de problem som möter ungdomar i vardagen när det gäller konsumtion. Vidare planeras utbildning, fem utbildningstillfällen, där ungdomar ska kunna skaffa sig kunskap i konsumentfrågor. Man räknar med att utbilda sammanlagt 250 ungdomar inom föreningen.
180
Detta tror man ska leda till att det uppstår ringar på vattnet och att ungdomarna kommer att föra sina erfarenheter vidare till jämnåriga. Kontaktperson: Faruk Saric, tel.
Föreningen för Rättvisemärkt
Projektet Unga konsumenter – Medvetna konsumenter för mänskliga rättigheter och hållbara konsumtionsmönster
1 500 000 kr
Detta projekt, för gymnasieungdomar i årskurs 2 och 3, syftar dels till att öka kunskaperna och engagemanget kring etisk konsumtion och rättvis handel, dels till att utforma ett utbildningsmaterial i frågor som rör etisk och politisk konsumtion, konsumentmakt och hållbara konsumtionsmönster. Projektet startar med att kartlägga minst 1 200 ungdomars attityder och engagemang kring dessa frågor för att sedan ge sig ut på en skolturné till minst 20 skolor runt om i landet. Utifrån de erfarenheter, kunskaper och lärdomar som kommer ur projektets verksamhet ska ett utbildningsmaterial tas fram och spridas. Den utvärdering som görs parallellt kommer att delas ut till medverkande och berörda parter, som t.ex. lärare, samarbetspartners och andra organisationer som arbetar med samma frågor.
Kontaktperson: Emma Eneborg, tel.
Föreningen Nätverket Tromb
Projektet Kunskapsspridning om den inre marknaden och globala konsumentfrågor i föreningslivet
53 000 kr
Detta projekt syftar till att öka kunskapen om konsument- och demokratiaspekterna av globaliseringen och genomförandet av den inre marknaden hos ungdomar i föreningslivet. Dagens ungdomar får ta ställning till allt mer komplicerade frågor när de gör sina konsumentval. Konsumentmakt är nästan en lika viktig källa till inflytande över lokal och global utveckling som rösträtten för att påverka hur miljö, konkurrens, frihandel samt rättvise- och etiska aspekter av konsumtionen utvecklas. Genom att knyta kontakter med ett stort antal föreningar vill föreningen distribuera ett informationspaket till studentkårer, elevråd och andra ungdomsföreningar runt om i landet. Informationspaketet innehåller bl.a. en pocketbok om demokrati och konsumtionsaspekterna av den inre marknaden. Denna information kommer även att spridas via föreningens webbsida. Målet är att ungdomarna ska kunna använda sig av materialet i sin
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
181
och medborgare kan påverka utvecklingen. Föreningen beräknar att nå ut med informationsmaterialet till ca 8
Röda Korsets Ungdomsförbund, Stockholmsdistriktet
Projektet Konsumentupplysning, rättvis handel 56 000 kr
Syftet med projektet är att höja medvetenheten, kunskapen och engagemanget hos konsumenter, i första hand unga mellan
Kontaktperson: Katarina Gustafsson, tel.
Svenska Kyrkans Unga
Projektet Schysst konsument 200 000 kr för år 2 av 3
Svenska kyrkans Unga vill med projektet, med den kristna tron som utgångspunkt, väcka och stödja engagemanget för konsumentmakt och rättvis handel bland Svenska Kyrkans Ungas medlemmar, vilka är 22 000 varav tonåringar och äldre beräknas utgöra 40 procent (nästan 9 000). Målet är att dels öka kunskapen om begreppen konsumentmakt och rättvis handel internt i syfte att unga kristna ska agera/handla som reflekterande konsumenter. Dels att Svenska Kyrkans Unga ska bli en aktiv aktör i externa nätverk bland ungdomsorganisationer i frågor som rör konsumentmakt och rättvis handel.
Kontaktperson: Stefan Cederlöf, tel.
Sveriges Konsumentråd
Projektet Goodgame 500 000 kr för år 3 av 3
Syftet med detta treåriga projekt är att stärka unga konsumenters ställning som köpare och brukare av bl.a. tv- och dataspel. Projektet fokuserar i första hand på testning och märkning (bl.a. vad det gäller lämplig ålder för olika spel) samt opinionsbildning och erfarenhetsutbyte. Verksamheten är rikstäckande och bedrivs i samarbete med olika föreningar och organisationer. Bland annat deltar barn och ungdomar med funk-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
182
tionshinder med synpunkter. Flickor i olika åldrar samarbetar för att | Skr. 2004/05:125 |
finna spel som inte befäster könsrollsmönstren. De ungas arbete för att | Bilaga 2 |
påverka t.ex. branschaktörer underlättas genom kontakter med bl.a. Kon- | |
sumentverket och Medierådet (f.d. Våldsskildringsrådet). | |
Kontaktperson: Charlotte Hedin, tel. |
|
Teatermaskinen Ek. förening | |
Projektet ”Jag skär”, |
|
rium om de ungas psykiska ohälsa, av unga, för unga | |
300 000 kr för år 1 av 2 | |
Projektets syfte är att skapa en diskussion när det gäller depression och | |
självdestruktivitet utifrån ungas villkor. Projektet kommer att bedrivas | |
som ett resande seminarium och består av tre delar: föreställning, före- | |
läsning och diskussion. Föreställningen har arbetats fram tillsammans | |
med en referensgrupp av unga människor med erfarenheter av psykisk | |
ohälsa. Projektet vänder sig till gymnasieungdomar och årskurs 9 på hög- | |
stadiet samt till yrkesverksamma inom skola, församlingar, hälso- och | |
sjukvård, polis samt yrkesutbildningarna inom dessa områden. Den unga | |
referensgruppens tankar och erfarenheter ska ges utrymme i föreställ- | |
ningens program. Deras egna texter ska ingå i den skrift som dokumente- | |
rar hela projektet, såväl processen fram till föreställningen som förmed- | |
landet med spelningar, föreläsningar och samtal. Även ungdomar som ser | |
föreställningen kommer att uppmanas att skicka in material. Det färdiga | |
materialet ska sammanställas till en bok. | |
Kontaktperson: Emanuel Söderberg, tel. |
Utsatta barn och ungdomar
Barn
Projektet Viljan
300 000 kr för år 1 av 3
Området Hässleholmen i Borås är en mångkulturell stadsdel med ca 6 000 invånare. I området finns ca 25 olika språkgrupper representerade. Flera av barnen och ungdomarna som bor i området lever i en socialt utsatt miljö där missbruk, våld, alkohol, hög arbetslöshet m.m. ofta ingår. Genom projektet vill föreningen på olika sätt försöka skapa en trygg fritidsmiljö för barnen och ungdomarna. Samarbetet mellan föreningarna och organisationerna samt socialnämnden saknas idag. Ett sådant samarbete skulle leda till att flera i ett tidigare skede än idag kan ingripa om ett barn far illa. Personalen i samtliga samarbetande föreningar och organisationer ska gemensamt via nätverket utbildas i ämnen som rör utsatta
183
barn. Även föräldrar kommer att få utbildning i ämnen som rör mobb- | Skr. 2004/05:125 |
ning, narkotika och alkohol samt få kunskap om hur man på olika sätt | Bilaga 2 |
kan stödja sina barn. | |
Kontaktperson: |
|
Brottsofferjouren i Göteborg | |
Projektet Barn som bevittnat våld | |
300 000 kr för år 1 av 2 | |
Föreningen vill genomföra ett tvåårigt projekt som vänder sig till barn | |
och ungdomar som bevittnat våld och erbjuda dem en pedagogisk grupp- | |
verksamhet där de får möjlighet att tillsammans hantera sina upplevelser. | |
Parallellt med barngrupperna ska föräldrarna erbjudas möjlighet att gå | |
med i en föräldragrupp. Innan man startar i en grupp kommer både barn | |
och föräldrar att erbjudas krisorienterande samtal. Den använda modellen | |
är utvecklad av Ersta Vändpunkten och har tidigare bl.a. använts för barn | |
till psykiskt sjuka och för barn till missbrukare. I projektet kommer före- | |
ningen att samarbeta med kvinnojourer, socialtjänst, skolhälsovården, | |
barnomsorgen och polisen. | |
Kontaktperson: Susanne Ericsson, tel. |
|
Föreningen Individuell Människohjälp (IM) | |
Projektet Barn i väntan | |
550 000 kr för år 1 av 3 | |
Individuell Människohjälps socialarbetare möter i sitt arbete flyktingar | |
som mår psykiskt dåligt för att de upplever stor oro över att inte veta om | |
de får stanna i Sverige. Det är flyktingar med svåra erfarenheter från | |
själva flykten och problem i sitt hemland, personer som i många fall är | |
föräldrar. De är ofta så uppfyllda av sina egna problem att barnen glöms | |
bort. Barnen får ta ett stort ansvar i familjen, i regel ett vuxenansvar som | |
de far mycket illa av. I projektet kommer IM i samarbete med Svenska | |
Kyrkan att starta en gruppverksamhet där barn till asylsökande ska få | |
möjlighet att träffa andra jämngamla med liknande erfarenheter under | |
pedagogisk ledning. Vid gruppträffarna ska barnen och ungdomarna få | |
möjlighet att lära sig om asylprocessen och få möjlighet att prata om de | |
erfarenheter som de har med sig från flykten från hemlandet och hur | |
deras nuvarande situation är. Varje grupp träffas en gång i veckan under | |
16 veckor och varje gruppträff har ett tema utifrån vilket man pratar, | |
leker, ritar och dramatiserar. Modellen man tänkt arbeta efter är en omar- | |
betning av Minnesotamodellens program för barn till missbrukare. För | |
att nå barnen och ungdomarna ska man samarbeta med Migrationsverket, | |
psykiatrin i Malmö Lund, Svenska Kyrkan samt organisationer såsom | |
Röda Korset, Rädda Barnen, Asylgruppen i Skåne och Bris. | |
Kontaktperson: Helene Rahm, tel. |
184
Föreningen Klassmorfar för Barnen i Stockholm
Utveckling av aktivitetsprogram 276 000 kr för år 3 av 3
Föreningen vill utveckla psykosociala aktivitetsprogram i skolor där klassmorfäder finns och med dessa som bas ge ny och starkare möjlighet att skapa bättre sociala villkor för barnen. I en skola där en klassmorfar finns får ca
Kontaktperson: Mats Lindkvist, tel.
Kvinnojouren i Blekinge
Projektet G(l)ömda 508 000 kr för år 2 av 3
Projektets syfte är att främst ge barn som lever med skyddade personuppgifter möjligheter att beskriva och bearbeta sina upplevelser och att avlasta dem de skuldkänslor över den uppkomna situationen som de flesta barnen bär på. Projektet har en referensgrupp med representanter från Länsstyrelsen i Blekinge län, Ronneby och Karlskrona kommuner. Det är också knutet en ledningsgrupp till projektet med representant från Centrum för Kvinnoforskning, Uppsala Universitet samt representant från pedagogiska institutionen, Umeå Universitet.
Kontaktperson:
Riksföreningen
Projektet Se mig – Älska mig 280 000 kr
Föreningen söker om medel för att kunna vara med och bidra till framtagandet av en dokumentärfilm om ätstörningar. Tanken är att filmen ska visas med hjälp av Filmcentrum på olika platser i Sverige, i samarbete med en teatergrupp där teatern utgår från filmen och går vidare med problemställningar i ett aktivt, gemensamt arbete med publiken.
Kontaktperson: Madeleine Mesterton, tel.
Riksorganisationen SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd (SPES)
Projektet Barn och ungdom skriver för livet, tilläggsanslag 755 000 kr för år 1 av 2
Riksorganisationen SPES, SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd har tillsammans med Riksförbundet BRIS och i samarbete med Barnsäker-
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
185
hetsdelegationen fått medel för att starta ett projekt där man samlar kunskap om hur barn och unga tänker och känner kring frågor om livet. Man vänder sig till mellanstadiet och åk 7 i hela Sverige. Det är särskilt angeläget att nå de yngre åldersgrupperna från
Kontaktperson: Rigmor Stain, tel.
Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar
Projektet Samverkan för stöd till ensamkommande barn 700 000 kr
Rådgivningsbyrån har i sitt arbete uppmärksammat bristen på kunskap avseende ensamkommande barn, dvs. ungdomar under 18 år som anlänt till Sverige utan vårdnadshavare och sökt asyl eller uppehållstillstånd med andra skäl. Rådgivningsbyrån kommer i detta projekt, i samarbete med Rädda Barnen, att samordna och utveckla arbetet och insatserna för de ensamkommande barnen mellan frivilligorganisationer/föreningar. Man vill bl.a. i en gemensam handlingsplan länka samman frivilligorganisationernas specialkunskaper och aktiviteter och bilda ett nätverk. Man upprättar en informationssida på Rådgivningsbyråns hemsida, genomför informationsträffar på boenden för ensamkommande barn. Vid utarbetandet av projektet har synpunkter och förslag mottagits bl.a. från ansvarig för projektet ”Ensamkommande barn” på Migrationsverket och Rädda Barnen. Information, upplysningar och förslag har också inhämtats från Utrikesdepartementet, Röda Korset och Fyrklöverns gruppboende i Göteborg. Man tänker göra en utvärderingsrapport som ska spridas till organisationer m.fl.
Kontaktperson: Anki Carlsson, tel.
Röda Korset
Projektet Hjälp för barn och ungdomar, påverkade av krig och konflikt 4 467 000 kr för år 3 av 3
Allt fler larmsignaler har de senaste åren kommit om traumatiserade ungdomar med flyktingbakgrund. Rapporter visar också att den psykiska ohälsan antas vara
Skr. 2004/05:125
Bilaga 2
186
man nu utveckla metoderna för gruppterapi och påbörja arbetet med nät- | Skr. 2004/05:125 |
verksbyggande för att nå flera barn och ungdomar och samtidigt stärka | Bilaga 2 |
deras sociala nätverk. | |
Kontaktperson: Brita Sydhoff, tel. |
|
Sensus Studieförbund, Kristinehamn | |
Projektet Mitt ibland oss | |
53 000 kr för år 1 av 2 | |
Mörkertalet på barn som utnyttjas sexuellt idag är stort. Sensus Studie- | |
förbund vill genom projektet upplysa och ge kunskaper till dem som | |
arbetar eller på något sätt kommer i kontakt med barn och ungdomar, öka | |
medvetenheten och beredskapen vid misstanken om sexuellt utnyttjande | |
samt ge råd om hur man kan arbeta förebyggande. Förbundet vill starta | |
med en heldagskonferens i Karlstad och erbjuda deltagarna att delta i ett | |
nätverk. Man kommer att erbjuda handledning och försöka få igång 35– | |
40 grupper i studiecirkelform. De som ska vara med på aktiviteterna är | |
skolpersonal, barnomsorgspersonal, dagmammor, kyrkans personal, | |
familjecentralen, barnavårdscentraler, skolpolitiker, socialförvaltningen, | |
fritidspersonal, fritids- och idrottsföreningar. Genom samarbetet mellan | |
fyra olika organisationer är möjligheterna att nå ut stora och man har | |
också nära kontakt med berörda myndigheter och hjälporganisationer. | |
Kontaktperson: Lisa Dalgren Renman, tel. |
|
Sveriges Blåbandsförbund (SBF) | |
Projektet Barn i farozonen | |
700 000 kr för år 3 av 3 | |
Blåbandsrörelsen är en del av den traditionella nykterhetsrörelsen i Sve- | |
rige. Genom sin systerorganisation i Norge har Blåbandsrörelsen fått rät- | |
tigheterna till en aktivitet som heter Barn i farozonen. Förbundet vänder | |
sig till föräldrar och vuxna som arbetar nära barn. Man koncentrerar sig | |
på vuxna runt barn i åldern |
|
metoder så att förståelsen och kunskapen om hur den vuxnes bruk av | |
alkohol påverkar barnen. Man testar materialet i några försöksområden i | |
kontakt med mödravårdscentraler och barnavårdscentraler. | |
Kontaktperson: |
|
Ungdom | |
Svensk Flyktinghjälp, SWERA | |
Verksamhet gällande ensamkommande .yktingungdomar |
|
1 800 000 kr för år 1 av 3 | |
Detta treåriga projekt syftar till att ge ensamkommande flyktingungdo- | |
mar ett psykosocialt stöd, i samarbete med kommuner som bedriver för- |
187
läggningar och grupphem. Projektet ska ge trygga förutsättningar för | Skr. 2004/05:125 |
målgruppen att delta i fritids- och kulturella aktiviteter samt, inte minst, | Bilaga 2 |
att få social träning. På så vis är det möjligt att på naturlig väg skapa | |
relationer mellan de olika grupper som finns i, oftast, problemfyllda | |
bostadsområden. Med stöd av dels SWERAs frivilliggrupper, dels psy- | |
kologstöd ska man i projektet stötta kommunernas verksamhet. Målet är | |
att ungdomarna ska få en större trygghet och tillhörighet samt att de lät- | |
tare ska kunna tillgodogöra sig kunskaper både i skolan och på fritiden. | |
Detta kommer att stärka deras självförtroende och ge dem ett bättre | |
framtidsperspektiv. Under det första året kommer verksamhet att byggas | |
upp i Karlskrona, Skellefteå och Göteborg. | |
Kontaktperson: Börje Sjökvist, tel. |
|
The European Law Students Association (ELSA) | |
Projektet Ecpat | |
26 000 kr | |
Föreningen ELSA vill med detta projekt öka kunskapen om frågor kring | |
sexuell exploatering av barn, dels bland unga blivande jurister i Sverige, | |
dels bland gymnasieelever. Alla medlemmar inom ELSA, ca 250 st, | |
kommer att erhålla en utbildning och ett utbildningspaket samt kontakt- | |
personer på olika gymnasieskolor i landet, som visat intresse för dessa | |
frågor. Därefter kommer deltagarna att hålla minst två föredrag var för | |
gymnasieelever. | |
Kontaktperson: Joanna Lundqvist, tel. |
188