Regeringens skrivelse 2004/05:114
Strategisk exportkontroll 2004 –
Krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Skr.
2004/05:114
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 17 mars 2005
Göran Persson
Ulrica Messing
(Utrikesdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken avseende krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2004. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den faktiska exporten av krigsmateriel under år 2004. Därtill beskriver skrivelsen det samarbete som pågår inom EU och andra internationella fora om frågor rörande strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.
22.3.3 Stapeldiagram över värdet av utförseltillstånd Skr. 2004/05:114 respektive faktisk export uppdelat på
krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK) under åren
24.2Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan
Utdrag ur protokoll från regeringssammanträde
3
Avdelning I – Inledning | Skr. 2004/05:114 |
1
Det är nu 20 år sedan regeringen började redogöra för svensk exportkontrollpolitik i en årlig skrivelse till riksdagen. Den första skrivelsen trycktes och överlämnades 1985. Det finns inga formella krav på att en redovisning ska ske av hur exportkontrollpolitiken bedrivs i praktiken. Ändå blev Sverige ett av de första länderna i Europa med att på ett öppet sätt redovisa det gångna årets aktiviteter på exportkontrollområdet. Syftet har hela tiden varit att bidra med underlag till en bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll och
Vad gäller skrivelsens innehåll och utformning har mycket hänt på 20 år! Skrivelsen från 1985 utgjorde, jämfört med dagens publikation, en högst kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport. De bifogade tabellerna gav en översiktlig bild av aktuell statistik, men innehöll inte några längre förklaringar eller jämförande uppställningar. Det mesta av arbetet med att sätta uppgifterna i sitt sammanhang fick göras av läsaren själv. Idag är skrivelsen en relativt omfattande årsberättelse där fokus mer och mer kommit att ligga på exportkontrollpolitiken som helhet. Betydligt fler statistiska uppgifter kan också lämnas numera, tack vare dels en allt öppnare politik och dels modernare informationsbehandlingssystem som tillåter bättre hantering av data.
Regeringen strävar ständigt efter att förbättra och förtydliga den information som lämnas till riksdagen. Analyser görs av de förslag och kommentarer som riksdagsledamöter och andra läsare har lämnat. Konsultationer med intresseorganisationer hålls varje år om skrivelsen. Samtal förs också med övriga
Skrivelsen innehåller i år tre avdelningar och en uppsättning bilagor. Den första avdelningen är en inledning och sammanfattning över årets verksamhet. Den andra handlar om hur exportkontroll bedrivs i Sverige och i den tredje avdelningen redogörs för det internationella samarbetet på området. Bland bilagorna finns statistik över svensk krigsmaterielexport och export av produkter med dubbla användningsområden, såväl det svenska som internationella (EU) regelverket och en lista över internationella vapenembargon.
4
2 Krigsmaterielexporten år 2004 och Skr. 2004/05:114 exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden
De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och ickespridning är viktiga uttryck för statssamfundets arbete med nedrustning och för att förhindra spridning av massförstörelsevapen och okontrollerade flöden av andra vapen. Det krävs dock att de också kompletteras med en strikt och effektiv exportkontroll för att uppnå de uppställda målen. Exportkontrollen är därför ett centralt instrument för enskilda stater att fullfölja sina internationella åtaganden på ickespridningsområdet.
Själva exportkontrollen utövas fortfarande nationellt. Sverige har ansvar att se till att vår exportkontroll är ansvarsfull och pålitlig. För att det svenska regelverket på krigsmaterielområdet ska fortsätta vara ändamålsenligt och verklighetsanpassat tillsatte regeringen 2003 en utredning som skulle göra en översyn av den svenska krigsmateriellagstiftningen i ljuset av de förändringar som skett de senaste åren inom de
Sverige tar också aktiv del och ansvar i det internationella arbetet på exportkontrollområdet. I de multilaterala exportkontrollregimerna och i EU sker ett omfattande samordnande arbete. Arbetet för att effektivt förhindra spridning måste bedrivas på olika nivåer och i olika internationella forum. Sverige agerar därför aktivt såväl i regimerna som på
En gemensam europeisk lagstiftning gäller nu i 25
Krigsmateriel
Den svenska materielförsörjningen bygger numera på ett internationellt samarbete där Sverige bidrar med spetsteknologi inom vissa områden. Genom ett internationellt samarbete försäkrar sig Sverige om att landets
5
säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Skr. 2004/05:114 Sveriges utrikespolitik.
Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten presenteras i bilagor till denna skrivelse. För att tydliggöra siffrorna visas också statistik från de senaste åren. Detta görs också eftersom exporten av krigsmateriel från Sverige är begränsad och enstaka försäljningar av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. För att utläsa en mer långsiktig trend, behöver siffror från ett enstaka år ses tillsammans med statistik från tidigare år.
Uppgifterna i den årliga skrivelsen baseras på lagstadgad rapportering från de krigsmaterielexporterande företagen. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har sammanställt denna och inkommit med underlag till den statistik över den svenska krigsmaterielexporten som redovisas i denna skrivelse.
Värdet av den totala fakturerade försäljningen av krigsmateriel (inom och utom riket) under år 2004 uppgick till 15 264 miljoner kronor, motsvarande en ökning med 8% jämfört med år 2003. Värdet av de faktiska exportleveranserna av krigsmateriel under år 2004 var 7 291 miljoner kronor, en ökning med 12% jämfört med föregående år räknat i löpande priser. Exporten svarade således för ungefär 48% av försvarsindustrins totala fakturerade försäljning av krigsmateriel under året. Krigsmaterielexportens andel av den totala varuexporten låg kvar på samma nivå under 2004 jämfört med 2003, på 0,8%.
Nästan hela ökningen kan hänföras till ökad försäljning av Stridsfordon 90 till Schweiz och Finland. I övrigt består ökningen i en generellt ökad export till flera traditionella mottagarländer, bland annat Storbritannien, USA, Grekland och Sydafrika.
Totalt mottog 56 länder leveranser av svensk krigsmateriel under år 2004, jämfört med 57 år 2003 och 51 år 2002. Den regionala fördelningen av exporten uppvisar det normala mönstret som är att den största delen av svensk krigsmaterielexport går till Norden, övriga Europa och Nordamerika. Under år 2004 gick 76% av den totala utförseln till dessa destinationer. Största enskilda mottagarland för svensk krigsmateriel år 2004 var Schweiz (1 794 mkr), följt av Finland (973 mkr), USA (770 mkr), Sydafrika (633 mkr) och Storbritannien (522 mkr). Dessa fem destinationer svarade för sammanlagt 64% av den totala svenska krigsmaterielexporten.
Värdet av de beviljade utförseltillstånden år 2004 uppgick till 6 491 miljoner kronor, vilket innebar en minskning med 28% jämfört med år 2003. Värdet för år 2004 ligger i paritet med det genomsnittliga värdet under den senaste tioårsperioden, med undantag för år 2001, då tillstånd beviljades för två särskilt stora exportaffärer.
Värdet av de beviljade utförseltillstånden varierar kraftigt år från år, medan värdet av de faktiska leveranserna uppvisar mindre variationer. Förklaringen till detta är att ett enskilt utförseltillstånd ofta fullföljs genom delleveranser under två eller flera år.
6
Produkter med dubbla användningsområden | Skr. 2004/05:114 |
Exportkontrollens andra huvuduppgift är att förhindra spridning av produkter som tillverkats för civilt bruk, men som även kan användas för framställning av massförstörelsevapen och krigsmateriel. En effektiv exportkontrollpolitik på detta område är direkt avgörande för att förhindra sådan export som kan ha en destabiliserande verkan i vår omvärld. Under de senaste åren har kampen mot terrorismen lett till ökad fokusering på exportkontrollen samt tydligare krav på att även införa restriktioner för viss export av såväl produkter med dubbla användningsområden som krigsmateriel. Risken för spridning av massförstörelsevapen är betydande.
Samarbetet kring exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden sker främst i ett antal internationella organ, de s.k. multilaterala exportkontrollregimerna. Inom dessa sker ett kontinuerligt utbyte av information angående dels vilka produkter och teknologier som bör kontrolleras, dels vilka mottagare som kan vara känsliga i ett spridningsperspektiv. Detta arbete inriktas även på att förhindra terrorister (som kan finnas i alla länder) att få tillgång till känsliga produkter som kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen. Terroristhotet och den tilltagande globaliseringen av världsekonomin har tydliggjort behovet av ett fördjupat samarbete över nationsgränserna, även om kontrollarbetet främst regleras av vår nationella lagstiftning.
Arbetet inom exportkontrollregimerna1 fortsatte att öka under 2004. Sverige tog i maj över ordförandeskapet för en av dem, Nuclear Suppliers Group (NSG), och stod värd för dess årliga plenarmöte som hölls i Göteborg. Ordförandeskapet innehas under en ettårsperiod. EU fick tio nya medlemmar den 1 maj och genomförde därför under våren en omfattande översyn av de nationella exportkontrollsystemen. Detta arbete ingår som en viktig del i EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen som antogs 2003. I sin nya utvidgade form fortsatte EU att utveckla sin aktiva roll inom regimerna. Av naturliga skäl dominerade medlemskapsfrågan EU:s agenda i arbetet i regimerna eftersom ett flertal nya
3 Informationsverksamhet
Informationsverksamhet om handel med krigsmateriel bedrivs på såväl nationell som internationell nivå. Regeringens årliga skrivelse till Riksdagen om den svenska exporten är ett led i ansträngningarna för öppenhet. Den årliga skrivelsen publiceras på svenska och engelska och finns tillgänglig på webbplatserna www.ud.se, www.isp.se,
1 Zanggerkommittén (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Wassenaararrangemanget (WA) samt Missilteknologikontrollregimen (MTCR).
7
www.lagrummet.se, www.regeringen.se samt i Rixlex Skr. 2004/05:114 (www.riksdagen.se).
Den årsrapport som upprättas inom ramen för EU:s uppförandekod för vapenexport utgör ett viktigt instrument för att öka insynen på europeisk nivå. Sverige verkar för att denna rapport kontinuerligt skall förbättras och utökas. Uppförandekoden återges i bilaga 3 till denna skrivelse. Som ytterligare en åtgärd för att främja informationstillgången på detta område internationellt har regeringen sedan
Att verka nationellt för spridning av kunskap om exportkontrollen, både till allmänheten och till de företag som berörs är en viktig uppgift för Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Under år 2004 har ISP på sedvanligt vis anordnat seminarier och informationsmöten om sin verksamhet riktade i första hand till befattningshavare inom industrin.
Därtill har myndigheten medverkat i ett antal seminarier arrangerade av frivilligorganisationer såväl i Sverige som utomlands. ISP har också kontinuerligt förbättrat sin webbplats för att göra innehåll och utseende så lättfattligt och informativt som möjligt. Adressen är www.isp.se. I syfte att öka öppenheten kring krigsmaterielexporten redovisar numera ISP översiktligt beviljade utförseltillstånd av krigsmateriel månadsvis. ISP tillhandahåller också via sin webbplats aktuella regelverk och förteckningar över såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.
Avdelning II – Exportkontroll i Sverige, ansvarig myndighet m.m.
4 Svensk export, exportkontroll och exportstöd
Vad är exportkontroll och varför behövs det?
Sverige har av
8
samt av regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport. I Skr. 2004/05:114 tillämpningssystemet har en fristående myndighet, Inspektionen för
strategiska produkter, i uppgift att, med ledning av regelverket, pröva ansökningar om exporttillstånd.
Det räcker dock inte med att Sverige utformar och utövar exportkontroll på ett nationellt plan. För att fullgöra ansvaret att förhindra oönskad spridning av vapen krävs också aktivt deltagande i det internationella samarbetet på området. Verkligheten har förändrats drastiskt sedan kalla krigets slut och möjligheterna till öppenhet och samarbete mellan länder har aldrig varit bättre. Till exempel enades EU:s medlemsländer 1998 om en politiskt bindande uppförandekod för vapenexport. Denna har under året genomgått en revision för att kunna bli ett allt starkare instrument för exportkontroll.
Varför ska Sverige exportera krigsmateriel? Försvarsindustrin och exportens roll i ett säkerhetspolitiskt perspektiv
Sedan början på
De förändrade säkerhets- och försvarspolitiska bedömningarna har samtidigt lett fram till att målet under det kalla kriget, nämligen att ha en inhemsk, av omvärlden oberoende försvarsindustri som konstruerar och utvecklar utpräglat svenska lösningar, inte längre anses vara vare sig möjligt eller ens önskvärt, med hänsyn till Sveriges samlade intressen.
Med utgångspunkt i den militära alliansfriheten, ligger det idag i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att samverka med likasinnade länder, såväl inom som utanför EU, om gemensam säkerhetsfrämjande verksamhet och krishantering. Sådan samverkan sker med civila och militära medel.
Den nya säkerhets- och försvarspolitiken innebär även samverkan på materielförsörjningsområdet. Önskan att vara självförsörjande när det gäller materiel till det svenska försvaret, har ersatts av det växande behovet av samarbete med likasinnade stater och grannar.
Styrande för den svenska materielförsörjningen är idag försvarets förmåga att genomföra internationella insatser och att ha nödvändiga resurser för att hävda vår territoriella integritet.
Det internationella samarbetet på materielförsörjningsområdet är en förutsättning för försvarets flexibilitet och anpassningsförmåga inför nya hot och risker som kan uppstå. Anpassningsförmågan har av riksdagen givits hög prioritet och regeringen har för sin del konstaterat att det är ett vitalt säkerhetspolitiskt intresse för ett militärt alliansfritt land som Sverige att omvärlden har tilltro till vår anpassningsförmåga. Det ligger därför i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att slå vakt om ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete med traditionella samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete, inklusive samarbetsprojekt, bygger på såväl export som import av krigsmateriel.
9
Genom ett fortsatt deltagande i det internationella samarbetet på Skr. 2004/05:114 försvarsmaterielområdet, gynnas och säkras således Sveriges långsiktiga
Materielförsörjningen, såväl i Sverige som i andra länder, bygger numera bland annat på avtalsförpliktelser och gemensamma beroenden. De samarbetande länderna är ömsesidigt beroende av leveranser av komponenter, delsystem och färdiga system, liksom produkter som är tillverkade i respektive land. Sverige förblir ett intressant land för internationellt samarbete
En konkurrenskraftig teknologinivå förutsätter för sin existens dels tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna bestå och utvecklas, dels i sin tur ett visst mått av samarbete över gränserna. Exporten bedöms vara en nödvändig faktor i bevarandet av en hög svensk teknologinivå med internationell slagkraft.
En internationellt konkurrens- och slagkraftig teknologinivå innebär i ett internationellt samarbete också bättre möjligheter för Sverige än annars att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet i önskad riktning. Detta gäller främst inom EU, men även i ett bredare internationellt sammanhang.
Genom att delta i det s.k. sexstatsinitiativet mellan de sex största industristaterna i Europa påverkar Sverige aktivt den försvarsindustri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger såväl ett direkt som indirekt inflytande på EU:s framväxande försvars- och säkerhetspolitik.
Tidigare ställningstaganden av regering och riksdag
Mot bakgrund bland annat av den svenska försvarsmaktens krympande materielanslag och den vikande internationella försvarsmaterielmarknaden konstateras redan i propositionen Totalförsvar i förnyelse (prop. 1996/97:4), liksom i propositionen Det nya försvaret (prop 1999/2000:30), att ett väsentligt utökat internationellt samarbete framstår som en förutsättning för den svenska försvarsindustrins överlevnad och för Försvarsmaktens anpassningsförmåga.
I den förstnämnda propositionen anges också som viktigt att regeringen och de svenska myndigheterna på ett aktivt och strukturerat sätt stödjer försvarsindustrins exportansträngningar, under förutsättning att dessa står i överensstämmelse med gällande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport.
Riksdagen uppmanade genom försvarsutskottets betänkande (1998/99:FöU1) regeringen att vidta ytterligare åtgärder i syfte att skapa bättre förutsättningar för exportframgångar rörande viktiga 10
försvarsmaterielprojekt, däribland stridsflygplan JAS 39 Gripen. Även Skr. 2004/05:114 Försvarsberedningen har understrukit vikten av aktiva exportstödjande
åtgärder från regeringens sida.
Vad är exportstöd och varför behövs det?
En grundläggande utgångspunkt för statens exportstöd är att exporten godkänts ur exportkontrollsynvinkel av ansvarig myndighet.
I slutbetänkandet av Materielförsörjningsutredningen (SOU 2001:21) konstaterades att exporten av krigsmateriel har en säkerhets- och försvarspolitisk betydelse för Sverige, eftersom den bidrar till att upprätthålla de inhemska företagens kompetens och kapacitet. Exportframgångar bidrar vidare till att den inhemska industrin uppfattas som en intressant partner i internationella samarbeten. Aktiva exportstödjande åtgärder från regering och myndigheter förutsattes för att förbättra förutsättningarna för industrin att marknadsföra och sälja materiel utomlands.
Det finns flera motiv för staten att engagera sig i exportstödjande verksamhet, som de sammanfattningsvis redovisas i propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10). Således bidrar exporten till att långsiktigt säkerställa en teknologisk och industriell bas för nyutveckling, men också till vidmakthållande och vidareutveckling av befintliga materielsystem. Exporten är också en viktig förutsättning för att stärka den inhemska industrins internationella konkurrenskraft. Det finns även ett värde i att kundbasen för materiel som används i Försvarsmakten breddas, varigenom möjligheter uppstår att dela kostnaderna för vidareutveckling, samordna utbildning och underhåll samt att utbyta erfarenheter om materielens användning.
Beträffande internationaliseringen av den svenska försvarsindustrin, med därmed sammanhängande omstruktureringsåtgärder, är bedömningen att denna kommer att fortsätta. Det finns alltjämt en betydande överkapacitet främst inom den europeiska försvarsindustrin.
Produkter med dubbla användningsområden
Produkter med dubbla användningsområden är sådana produkter som tillverkas för ett fullt legitimt civilt bruk, men som kan användas militärt för tillverkning av massförstörelsevapen samt krigsmateriel. Det internationella samfundet har under de senaste tre decennierna utvecklat en rad samarbetsformer för att begränsa spridningen av dessa produkter. Främst sker arbete inom exportkontrollregimerna där kontrollistor fastställer vilka produkter som ska vara underställda tillståndsgivning. Ett grundläggande skäl för att denna typ av kontroll behövs är de historiska fakta som visar på att en del länder har utvecklat program för massförstörelsevapen trots att de undertecknat internationella avtal som förbjuder sådan verksamhet. Sättet på vilket dessa länder har inhämtat denna kapacitet är genom att importera civila produkter som sedan kan användas för militära syften. Ett tydligt exempel på en produkt med dubbla användningsområden är exempelvis brandskyddsdräkter som har
11
ett fullständigt legitimt civilt syfte, men som samtidigt kan användas i ett Skr. 2004/05:114 kemiskt laboratorium vid framställningen av exempelvis nervgas.
Historien har visat att de länder som på detta sätt skaffat sig en militär kapacitet genom att använda civila produkter importerat produkterna från exportörländer som inte varit medvetna om att de bidrog till utvecklande av massförstörelsevapen. Ofta sändes samma förfrågan till olika länder. Således kunde ett land neka export – samtidigt som ett annat land tillät export. Behovet av ett utökat samarbete och informationsutbyte mellan producentländer var därför uppenbart. Detta behov lade grunden för skapandet av exportkontrollregimerna.
Att en produkt hamnar på en kontrollista innebär inte automatiskt att export av denna produkt förbjuds, utan är närmast en försiktighetsåtgärd. Behovet av försiktighet har ytterligare understrukits på senare år i ljuset av terroristhotet. Kontrollistorna i de olika regimerna lyfts för EU:s del in i bilagan till
De multilaterala avtalen om nedrustning och ickespridning av massförstörelsevapen, Ottawakonventionen om totalförbud för truppminor och FN:s aktionsplan avseende lätta vapen är grundläggande internationella instrument för att skydda freden och säkerheten i världen. De är viktiga uttryck för statssamfundets arbete för nedrustning och för att förhindra spridning av massförstörelsevapen och okontrollerade flöden av andra vapen. Emellertid krävs att de kompletteras med en strikt och effektiv exportkontroll för att uppnå de uppställda målen. Exportkontrollen är därför ett centralt instrument för stater att fullfölja sina internationella åtaganden på
Själva exportkontrollen utövas alltid nationellt. I de multilaterala exportkontrollregimerna och i EU sker emellertid ett omfattande samordnande arbete. Arbetet för att effektivt förhindra spridning måste bedrivas på olika nivåer och i olika internationella fora. Sverige agerar därför aktivt såväl i exportkontrollregimerna som på
12
annat | Därmed | får | medlemskapsfrågan | i Skr. 2004/05:114 | |
exportkontrollregimerna en extra viktig dimension. |
5Svensk försvarsindustri – struktur och produkter
Svensk försvarsindustri har under senare år, som en del av den internationella omstruktureringen, genomgått stora förändringar. Konsolideringsvågen inom försvarsindustrin startade i USA 1993 och resulterade i att sex stora aktörer skapades. I Europa startade omstruktureringarna något senare och har hittills varit mest omfattande på flygområdet.
Verksamhetsområden
De framträdande verksamhetsområdena inom den svenska försvarsindustrin är i dag
•nätverksbaserade ledningssystem
•flygfarkoster
•stridsfordonssystem
•korträckviddiga bekämpningssystem
•robusta telekommunikationssystem
•sjöstridssystem och
•radarspaningssystem.
Den gemensamma nämnaren är att de produkter som utvecklas håller en hög teknologisk nivå. En rad stora och små företag i Sverige är dessutom verksamma inom andra försvarsindustriområden.
Ägarförhållanden
Parallellt med att försvarsindustrin rationaliseras och konsolideras har de direkta industriella ägarförhållandena för den svenska försvarsindustrin förändrats. Staten har sedan 1997 avyttrat sitt ägande och det internationella ägarinslaget har ökat markant. Företag som Bofors Defence, Land Systems Hägglunds och Kockums är helägda av utländska företag. Saab ägs till cirka en femtedel av det brittiska företaget BAE Systems. Ericsson Microwave Systems och Volvo Aero är i dag de enda två större försvarsindustrier som är helt ägda av svenska industriintressen.
Internationell verksamhet
Samtidigt som det utländska ägandet ökar, investerar svenska företag utomlands. Tretton försvarsindustriföretag i Sverige redovisade 2004 ägande i 42 försvarsindustriföretag i 18 länder.
13
Det blir också allt vanligare att företag samarbetar med företag i andra Skr. 2004/05:114 länder i syfte att dela utvecklingskostnader, kunna producera i längre
serier och effektivare kunna marknadsföra produkter. Företag i Sverige har preferens för bilaterala projekt, eftersom dessa bedöms ge industrin större möjligheter att överleva på en högre systemnivå med åtföljande större lönsamhet. Bilaterala projekt uppfattas också som lättare att genomföra.
6Försvarspropositionen och svensk krigsmaterielexport
I regeringens försvarsproposition Vårt framtida försvar (prop. 2004/05:5) redovisas den aktuella synen på exportstöd. Efter att ha konstaterat att det grundläggande syftet med att främja export av krigsmateriel även fortsättningsvis är att säkerställa kompetens och materielförsörjning för det svenska försvaret, noteras att industrin ökat sin exportandel av omsättningen till följd av minskade materielbeställningar. Ökningen uppfattas som nödvändig för att industrin skall kunna vidmakthålla och utveckla teknik och kompetens för Försvarsmaktens räkning. En harmonisering av svenska och utländska militära krav efterlyses för att nå ökad interoperabilitet och kostnadseffektivitet. Regeringen avser att utveckla ledningen och styrningen av exportstödet genom att ta fram strategier mot bakgrund av företagens långsiktiga planering. Avsikten är också att låta försvarsmyndigheterna bli mer inblandade i det faktiska genomförandet av exportstödet. Inriktningen är att främst koncentrera stödet till vissa utpekade nischområden.
Propositionen pekar också på det förhållandet att det blir allt vanligare att krigsmateriel som inte längre behövs för Försvarsmaktens operativa förmåga hyrs ut eller säljs till intresserade kundländer. Den erinrar också om att, som en följd av en minskad svensk insatsorganisation, denna avyttrande verksamhet torde komma att öka ytterligare. Regeringen menar vidare att leasing och försäljning av kvalificerad materiel som inte behövs för den operativa förmågan även bör kunna ske till den inhemska industrin i exportstödjande syfte.
7Krigsmaterielutredningens arbete och betänkande
Uppdraget
I juli 2003 tillsatte regeringen en särskild utredning med uppgift att utreda förutsättningarna för den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den. Utgångspunkten var de förutsättningar som gäller för den svenska
14
säkerhetspolitiken samt Sveriges internationella åtaganden på Skr. 2004/05:114 exportkontrollområdet. Utredningen lämnade sitt betänkande till
regeringen den 15 februari 2005 (SOU 2005:9).
Utredarens uppdrag var att kartlägga förändringarna som skett i det internationella samarbetet och utvecklingen inom krigsmaterielindustrin. Utifrån kartläggningen har sedan utredaren granskat de instrument som idag används i den svenska exportkontrollen. Utredaren har sett över gällande författningar och riktlinjer samt lämnat förslag på ändringar. I uppdraget ingick att utredaren särskilt skulle överväga och redovisa bl.a. behovet av att
-ytterligare reglera olika former för tillhandahållande av krigsmateriel
-reglera import av krigsmateriel
-göra en översyn av regeringens riktlinjer
-reglera aktiviteter under begreppen tjänster, tekniskt bistånd och service på krigsmaterielområdet och
-förändra de straffrättsliga bestämmelserna i krigsmateriellagstiftningen.
Utredaren har vidare utvärderat hur delegeringen av besluten till Inspektionen för strategiska produkter fungerat och hur samrådet med inspektionens exportkontrollråd utvecklat sig.
Betänkandet
I betänkandet konstaterar utredaren att Sverige sedan kalla krigets slut successivt ökat sitt deltagande i europeiska och transatlantiska samarbetsstrukturer. Export samt tillverkning och utveckling av krigsmateriel har blivit samarbetsområden av betydelse. Utredaren anför också att det idag inte finns någon motsättning mellan den militära alliansfriheten och deltagande i dessa strukturer. Mot bakgrund av hotbildsutvecklingen konstateras att ett svenskt materieloberoende varken är nödvändigt eller ekonomiskt möjligt. Istället måste Sverige dela kostnaderna för utveckling och tillverkning med andra länder. Inom EU växer också ett allt närmare exportkontrollsamarbete fram. Bland annat är Sverige redan bundet av den uppförandekod för vapenexport som överenskommits mellan
Som en konsekvens av de förändringsfaktorer utredaren observerat, föreslås i betänkandet ett antal justeringar i det svenska regelverket, bland annat följande:
•Begreppet ’krigsmateriel’ bör bytas ut till ’försvarsmateriel’
•Den svenska krigsmaterielförteckningen bör bytas ut mot EU:s militära lista
•Riktlinjerna för export bör vidareutvecklas och moderniseras
•Vissa näringspolitiska skäl bör läggas till som skäl för att tillåta export
•EU:s uppförandekod bör integreras med de svenska riktlinjerna
•Införsel av krigsmateriel bör i princip göras tillståndpliktig
•Lämnande av tekniskt bistånd i utlandet bör göras tillståndspliktigt
15
Under första hälften av 2005 avses utredningens betänkande Skr. 2004/05:114 remissbehandlas. Därefter ska regeringen ta ställning till huruvida en
proposition ska utarbetas och underställas riksdagen.
8 Inspektionen för strategiska produkter
Bakgrund
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är den myndighet som ansvarar för tillstånds- och utförselfrågor för såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden. Myndigheten har dock enligt 1 a § lagen (1992:1300) om krigsmateriel och 4 § lagen (200:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden skyldighet, och på eget initiativ, att lämna över ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt till regeringens prövning. ISP verkar i nära samråd med Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet.
ISP inrättades den 1 februari 1996 och har ansvar för den kontroll som föreskrivs i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och tillhörande förordning. Inspektionen övertog därmed ansvaret för merparten av de ärenden som tidigare beslutades av regeringen efter beredning i Krigsmaterielinspektionen (KMI), och den enhet inom Utrikesdepartementet som svarade för strategisk exportkontroll. ISP fick även ansvar för kontroll enligt lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, samt tillhörande förordning. ISP har därtill utsetts att vara nationell myndighet inom ramen för FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen (CWC).
Kontakter med företagen
ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. När det gäller krigsmateriel skall företagen till ISP kvartalsvis redovisa den marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen avseende deras exportansträngningar. Förutom att fatta beslut i tillståndsärenden granskar ISP de underrättelser som tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av, eller annan utlandssamverkan om, krigsmateriel. Slutligen skall de krigsmaterielexporterande företagen rapportera om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade tillstånd.
Det finns även ett nära samarbete mellan ISP och företag som tillverkar produkter med dubbla användningsområden. ISP bedriver bl.a. en årligt återkommande seminarieverksamhet för att på så sätt nå ut till företagen. Att lagen om kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden är annorlunda utformad än lagen om export av krigsmateriel, påverkar formen för kontakten mellan myndighet och
16
företag. Det är till exempel inte alltid lätt att identifiera vilka företag som Skr. 2004/05:114 berörs av lagen. Det beror på att produkter med dubbla användningsområden omfattar en rad varugrupper och är svårare att
klassificera. Den kontrollista som etablerats i samband med EG- förordningen 1334/2000 ger en vägledning om vilka produkter som bara får exporteras med licens.
Finansiering
ISP finansieras med avgifter som tas ut av de tillverkande företagen. Avgifterna beräknas med utgångspunkt från värdet av fakturerade leveranser av kontrollerade produkter som överstiger 2,5 miljoner kronor per år. Underlaget för avgiftsuttaget omfattar således både leveranser inom Sverige och leveranser till utlandet. Ett direkt samband mellan myndighetens verksamhet och industrins betalningar har undvikits genom att avgifterna inbetalas till staten och inte direkt till myndigheten. Myndighetens löpande verksamhet anslagsfinansieras på sedvanligt sätt och kostnadstäckning uppnås genom utdebitering av industrin årsvis i efterskott, då verksamhetens faktiska kostnad liksom företagens fakturerade leveranser slutgiltigt kan fastställas.
Ärenden
Antalet inkomna ärenden till ISP avseende utförsel uppgick under år 2004 till 1408, varav 366 avsåg produkter med dubbla användningsområden. Motsvarande tal var 1391 resp. 321 för år 2003 och 1406 resp. 279 för år 2002. Den fortsatta minskningen avseende ärenden om utförsel av krigsmateriel förklaras bl.a. med att myndigheten i större utsträckning använder projektlicenser med innehållsmässigt utökat djup och bredd samt längre giltighetstid. Generella licenser har också införts för materiel tillhörande svensk eller utländsk försvarsmakt. Man kan även se en fortsatt ökande trend för licenspliktig utförsel av produkter med dubbla användningsområden.
Inom verksamhetsgrenen kemvapenkonventionen överlämnades 116 industrideklarationer till ISP under år 2004 mot 107 år 2003. Motsvarande antal deklarationer till konventionens sekretariat
Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons (OPCW) i Haag var 41 st, samma antal som för år 2003. Med en industrideklaration avses information om den verksamhet som bedrivits vid företag eller anläggningar som yrkesmässigt använder sig av, importerar samt exporterar vissa känsligare kemikalier. Under kemvapenkonventionens verifikationsbestämmelser har OPCW år 2004 genomfört två inspektioner av svenska anläggningar.
ISP fortsatte under 2004 sitt rationaliseringsarbete inom licensieringsområdet för att förenkla den administrativa processen för ärenden av rutinkaraktär. Målsättningen för ISP är att utförselärenden av rutinkaraktär skall slutbehandlas i första hand inom en månad och på sikt inom två veckor. Det system för säker elektronisk kommunikation mellan ISP och de krigsmaterielexporterande företagen som togs i bruk under
17
2003 har vidareutvecklats under år 2004 främst genom att systemet har Skr. 2004/05:114 sammanlänkats med det elektroniska ärendehanteringssystem som redan
finns på myndigheten. Många av dessa åtgärder ligger väl i linje med myndighetens strävan att arbeta mot regeringens mål om den så kallade
Exportkontrollrådet
Enligt 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av större vikt om möjligt överlägga med Utrikesnämnden före avgörandet. Vissa utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att överläggning med nämnden är påkallad. Det har emellertid bedömts önskvärt att ge även andra enskilda utförselärenden av principiell vikt en bredare politisk förankring. Riksdagen beslutade därför år 1984 på grundval av prop. 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Nämnden ombildades den 1 februari 1996 till
Exportkontrollrådet sammanträder på kallelse av ISP:s generaldirektör, som även leder överläggningarna. Generaldirektören ska hålla rådet informerat om inspektionens verksamhet på exportkontrollområdet. Vid rådets sammanträden presenterar ISP samrådsärenden för övervägande. Vidare redovisar Utrikesdepartementet bedömningar av de mottagarländer som är aktuella, och Försvarsdepartementet medverkar med bedömningar avseende ärendenas försvarspolitiska betydelse. En strävan i rådet är att uttolka riktlinjerna, till ytterligare vägledning för ISP.
Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden genom att samtliga utförselbeslut för exportförsäljning fortlöpande redovisas. Denna procedur säkerställer en parlamentarisk insyn i tillämpningen av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och ett medinflytande innan viktigare beslut fattas.
Avsikten med det svenska systemet, som vid en internationell jämförelse är unikt på så sätt att parlamentariker i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till skillnad från vissa andra länder, behandlas ärenden i EKR på ett tidigt stadium innan en konkret affär är aktuell. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för exportföretagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i EKR inte offentliga. Ett annat skäl är att dessa diskussioner dessutom inte utgör några beslut, utan endast rekommendationer till ISP. De bedömningar som görs av
18
enskilda | mottagarländer | omfattas | dessutom | vanligen | av Skr. 2004/05:114 |
utrikessekretessen. |
Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen skall överlägga med Utrikesnämnden om.
Under år 2004 höll Exportkontrollrådet 9 sammanträden.
Det
För att bistå generaldirektören för Inspektionen för strategiska produkter med beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden inrättades år 1984 ett särskilt
Avdelning III – Internationellt samarbete
9Samarbetet inom EU med exportkontroll av krigsmateriel
EU:s uppförandekod för vapenexport
EU:s uppförandekod för vapenexport (se bilaga 3.3) antogs i sin nuvarande utformning 1998 och innehåller gemensamma kriterier för export av krigsmateriel som skall tillämpas vid den nationella prövningen av exportansökningar. Till koden hör en förteckning över de produkter som skall kontrolleras i enlighet med koden och en användarhandbok som mer i detalj reglerar hur bl.a. kodens överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska ske. Koden representerar en minsta gemensam nämnare inom EU på exportkontrollområdet och hindrar inte enskilda medlemsstater från att föra en mer restriktiv politik.
Enligt kodens tillämpningsbestämmelser ska medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag (eng. denials), dvs. i huvudfallet avslag på ansökningar om exporttillstånd. Om en annan medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak identisk transaktion skall konsultationer genomföras innan tillstånd kan beviljas. Den konsulterande medlemsstaten skall även meddela den underrättande staten om sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom EU
19
blir öppnare och mer enhetlig. Konsultationerna leder till en mer Skr. 2004/05:114 gemensam syn på olika exportdestinationer, och genom att
medlemsländerna informerar varandra om de exportaffärer som nekas, minskar risken att exportkontrollen skall undergrävas genom att något annat medlemsland beviljar exporten.
Under år 2004 mottog Sverige 352 underrättelser om avslag från 15 medlemsstater. Sverige lämnade 6 underrättelser om avslag avseende år 20042. Dessa avslag rörde följande länder (inom parentes anges det kriterium som åberopades för respektive avslag och land): I två fall rörande Iran (kriterium 5 – den nationella säkerheten för medlemsstaterna såväl som för vänligt sinnade och allierade länder), Taiwan (kriterium 4 – bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet), i två fall rörande Kina (kriterium 1 – medlemsstaternas åtaganden att upprätthålla vapenembargon och kriterium 4) samt Serbien och Montenegro (kriterium 3 – den interna situationen i mottagarlandet).
Det faktum att export till ett visst mottagarland nekats i ett fall innebär inte att landet inte kan komma i fråga för svensk export. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett system med landlistor, dvs. fasta listor över godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild utförselansökan prövas individuellt från fall till fall mot de riktlinjer som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten.
Arbetet inom COARM
I rådsarbetsgruppen COARM (Council Working Party on Conventional Arms Exports) diskuterar EU:s medlemsstater regelbundet uppförandekodens tillämpning, utbyter information om synen på exportdestinationer och utarbetar gemensamma riktlinjer för medlemsstaternas nationella regelsystem för exportkontroll. En redogörelse för detta arbete, överenskommelser som har träffats och statistik över medlemsstaternas export av krigsmateriel, publiceras i en årlig rapport.
I enlighet med tillämpningsbestämmelse 8 i EU:s uppförandekod om vapenexport lämnar varje medlemsland en årlig rapport över dess vapenexport och tillämpning av uppförandekoden till sina
Den sjätte årliga rapporten avseende arbetet enligt koden godkändes och offentliggjordes av rådet den 21 december 2004 (EGT 2004/C 316/01). I rapporten redovisas vilka beslut som tagits inom rådsarbetsgruppen COARM.
Under året har omfattande arbete gjorts för att – för första gången sedan kodens antagande 1998 – uppdatera och modernisera texten.
2 De löpande kontakterna med industrin gör att antalet svenska underrättelser blir förhållandevis litet.
20
Sverige deltog aktivt i detta arbete. Förslaget till ny text innehåller en rad Skr. 2004/05:114 förtydliganden och, i vissa fall, skärpningar av särskilt tillämpningsbestämmelserna. Till exempel föreslås att koden ska
förklaras tillämplig på alla typer av överföringar av krigsmateriel, alltså även om överföringarna sker i form av licensavtal, transit eller i form av dokument eller t.ex. ritningar som skickas över Internet. Vad gäller själva kriterierna finns bland annat förslag till införande av ny text gällande hänsynstagande till ett mottagarlands respekt för internationell humanitär rätt. Förhoppningen är att den nya texten ska kunna antas under första delen av 2005.
I enlighet med målsättningen att uppnå en ökad och tydlig samstämmighet mellan olika politikområden, verkar Sverige också aktivt för att nå en gemensam syn bland medlemsländerna gällande tolkningen av uppförandekodens kriterier. Som ett första steg har Sverige tillsammans med Storbritannien tagit initiativ till ett arbete rörande tillämpningen av kodens kriterium 8, det s.k. utvecklingskriteriet. Liksom vid arbetet med användarhandboken deltar Sverige här i den grupp som skall utarbeta förslag till en metod för bedömningar enligt utvecklingskriteriet. Detta arbete kommer att fortsätta under 2005.
Under 2004 beslöt medlemsländerna att systematisera den verksamhet som innebär aktivt uppsökande av länder utanför EU för att inleda och upprätthålla samtal om exportkontrollpolitik (s.k.
Som prioriteringar för arbetet i COARM under 2005 har bl.a. följande identifierats:
Fortsatt strävan mot harmonisering av de nationella rapporterna för att få fram klarare och tydligare översiktstabeller
Uppföljning av genomförandet av den gemensamma ståndpunkten om vapenförmedling
Undersöka möjligheterna till samarbete med kontroller av slutanvändare av krigsmateriel exporterad av EU:s medlemsländer
Vidareutveckling av gemensamma metodologier för tillämpningen av kriterierna i uppförandekoden
Fortgående insatser för att främja uppförandekodens principer och kriterier i tredje länder.
Samarbete om försvarsindustriella frågor
Inom EU finns sedan 1995 en ad
analysera alternativen för en europeisk försvarsindustripolitik och föreslå Skr. 2004/05:114 fortsatta åtgärder inom ramen för gemenskapsrätten eller EU:s regelverk.
Under år 2004 hade gruppen få möten, till följd av att medlemsländerna föredragit att avvakta det inledande arbetet i den nyetablerade europeiska försvarsmaterielbyrån.
Under 2004 beslutade rådet inom EU att inrätta en europeisk försvarsbyrå, Europeiska försvarsmaterielbyrån (The European Defence Agency, EDA). Syftet med byrån är bl.a. att utveckla försvarskapacitet på området krishantering, främja och stärka det europeiska försvarsmaterielsamarbetet, stärka den försvarsindustriella och tekniska basen i Europa och skapa en konkurrenskraftig europeisk försvarsmaterielmarknad. Inrättandet av byrån skall även bidra till genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), med fokus på den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP). Tanken är att försvarsbyrån även skall etablera relationer och samverka med, alternativt på sikt inkorporera, grupperingarna/ organisationerna LoI, OCCAR och WEAG/WEAO.
10Internationell rapportering om vapenöverföringar
Förenta nationernas generalförsamling antog i december 1991 en resolution som anmodar medlemsländerna att till ett register årligen redovisa såväl sin import som sin export av tyngre konventionella vapen. Handeln med följande sju vapenkategorier rapporteras: stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. I samråd med försvarets myndigheter och Inspektionen för strategiska produkter (ISP) sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med den ovannämnda resolutionen överlämnas till FN.
För
För år 2003, som är det senaste rapportåret, redovisade Sverige export av ett Stridsfordon CV9030 till Finland, 60 Stridsfordon CV9030 till Schweiz, 22 Bandvagn 206S till Tyskland, sex 120 mm granatkastare till Estland, sex 120 mm granatkastare till Lettland och två Ubåt Sjöormen till Singapore. Vidare rapporterades export av Robot 70 till Australien och Robot 15 till Finland. På importsidan rapporterade Sverige ingen införsel i någon av de sju vapenkategorierna. Rapporten för år 2004 kommer att sammanställas när statistiken är färdigbehandlad under april månad 2005.
Som ett led i Sveriges strävan efter ökad öppenhet internationellt har sedan 1990 regeringens redogörelse till riksdagen över krigsmaterielexporten överlämnats till FN i engelsk översättning. Sedan
22
1996 finns uppgifter lämnade till
Wassenaararrangemangets (se avsnitt 17 i denna skrivelse) rapporteringsmekanism avseende krigsmateriel följer i stort de sju kategorier som rapporteras till
De 33 medlemsstaterna har enats om att två gånger årligen rapportera enligt en överenskommen praxis och att ytterligare information då kan inkluderas på frivillig basis. Denna överenskommelse syftar till att göra det möjligt för medlemsstaterna att på ett tidigt stadium uppmärksamma destabiliserande ansamlingar av vapen. Även export av produkter och teknik med dubbla användningsområden inrapporteras till Wassenaararrangemanget två gånger årligen.
Samarbete med
Sverige verkar aktivt för ökad rapportering till FN:s vapenregister och tog under 2002 initiativ för samverkan med
11Aktuella frågor om internationella vapenembargon
Vad är ett vapenembargo och när används det?
Ibland gör händelseutvecklingen i ett land eller en region att det är nödvändigt för det internationella samfundet att vidta åtgärder för att visa att en eller flera regeringars handlingar är oacceptabla. En åtgärd som kan vidtas är att besluta om ett embargo gentemot ett land. Ett embargo innebär att ett antal länder överenskommer att inte tillåta t.ex. handel med ett visst land. Ett embargo är till sin natur en tillfällig, extraordinär åtgärd och kan vara mer eller mindre omfattande. Vid ett vapenembargo beslutar ett eller flera länder att inte tillåta export av vapen till ett visst mottagarland. Embargot kan omfatta alla typer av krigsmateriel eller bara vissa kategorier. Andra undantag kan också finnas i embargotexten. Med
23
jämna mellanrum omprövas om embargot ska fortsätta gälla, om Skr. 2004/05:114 villkoren ska ändras eller om embargot helt ska hävas. En rad olika
faktorer avgör vilket beslut som fattas, bland annat en analys av om de skäl som låg till grund för embargots införande fortfarande föreligger.
Syftet med ett embargo är vanligtvis dels att sända en tydlig politisk signal till en regim för att visa omvärldens syn på en händelseutveckling som regimen ansvarar för, dels att söka påverka och uppnå vissa mål i det berörda landets politik. Instrumentet tillgrips som regel först när övriga internationella politiska påtryckningar misslyckats. Ett embargo bör till sitt innehåll vara klart definierat och tillfälligt till sin karaktär. Syftet är alltså inte att varaktigt och på längre sikt reglera exporten av krigsmateriel till ett visst land. Att ett embargo hävs innebär heller inte att vapenexport blir tillåten till det aktuella landet. Varje exportlands nationella lagar och regler styr vilka villkor som ska gälla för att bevilja export.
Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) om vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. EU:s medlemsstater iakttar också fullt ut sådana bindande politiska beslut om vapenembargon.
Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i EU beslutas med enhällighet om vissa vapenembargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa är ett utslag av medlemsstaternas vilja att reagera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågeställningar. Ett vapenembargo beslutat av EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella exportkontrollregelverk.
Även inom ramen för det mellanstatliga samarbetet i OSSE fattas emellanåt beslut om embargon som genomförs i respektive medlemsstat.
Aktuella frågor om vapenembargon under 2004
Under 2004 var Sverige bundet av vapenembargon mot 15 länder. EU hade embargon mot 10 olika länder (ofta utfärdar flera organisationer embargon mot samma länder). En sammanställning av de internationella embargon som varit i kraft under år 2004 redovisas i skrivelsens bilaga 5.
Inom EU fattades under året beslut om att häva vapenembargot mot Libyen. Beslutet fattades sedan man konstaterat att de förhållanden som föranlett införande av embargot 1986 inte längre föreligger.
Långtgående diskussioner har också hållits under året om EU:s vapenembargo mot Kina. Detta embargo överenskoms mot bakgrund av händelserna på Himmelska Fridens Torg 1989. Till sin natur är embargot inte heltäckande. Dess ordalydelse tillåter export av en rad kategorier av krigsmateriel. Sverige har dock valt att tillämpa embargot strikt och har inte tillåtit någon krigsmaterielexport överhuvudtaget till Kina. I december 2004 enades
24
arbete, där Sverige deltagit aktivt, har pågått under året för att stärka Skr. 2004/05:114 tillämpningen av uppförandekoden och nå överenskommelse om särskilt informationsutbyte mellan
Avsikten är att de nya reglerna ska antas innan ett beslut om hävande av vapenembargot mot Kina fattas.
12 Arbetet mot spridning av små och lätta vapen
Begreppet små och lätta vapen omfattar i princip handeldvapen och andra vapen som är avsedda att bäras och användas av en eller ett par personer, men någon enhetlig definition har ännu inte fastställts.
I olika internationella fora pågår ett arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande anhopningar och okontrollerad spridning av små och lätta vapen. Sverige fäster stor vikt vid detta arbete och deltar aktivt i dessa ansträngningar. Sverige verkar bl.a. för att varje land skall inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är effektiva kontrollsystem med väl fungerande administrationer som kan kontrollera tillverkare, köpare, säljare, agenter och mellanhänder på området. I samarbete med
Uppföljning av FN:s konferens om lätta vapen
FN:s arbete med små och lätta vapen syftar bl.a. till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan som dessa har i konfliktregioner. Ickespridning av dessa vapen är också angeläget för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Vid 2001 års
25
13 | Internationellt samarbete på | Skr. 2004/05:114 |
krigsmaterielområdet |
Sexnationsinitiativet – Letter of Intent (LoI)
De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland undertecknade i juli 2000 det hittills viktigaste försvarsindustriella samarbetsavtalet på regeringsnivå, det s.k. Framework Agreement. Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring ländernas försvarsministrar ingick i juli 1998, sexstatsinitiativet, Letter of Intent (LoI). Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin – och berör i allt väsentligt utbudssidan, dvs. de levererande staterna. I sex arbetsgrupper har därefter arbete bedrivits med att omsätta ramavtalets principer i praktik och verklighet. Verksamhetsfälten har berört leveranssäkerhet, exportkontroll, säkerhetsskydd, försvarsrelaterad forskning och teknologi, behandling av teknisk information, harmonisering av militära krav samt skydd av kommersiellt känslig information.
Under 2004 fortsatte arbetet i fyra av sex aktuella arbetsgrupper, med kontinuerliga avrapporteringar till den internationella exekutivkommitté som funnits sedan 1998. På exportkontrollsidan har under året ett underavtal till ramavtalet undertecknats. Underavtalet preciserar närmare de bestämmelser om procedurer och konsultationer som återfinns i ramavtalets exportkontrollavsnitt. En arbetsgrupp har vidare studerat ett antal frågor med direkt relevans för exportkontroll, såsom hur man kontrollerar immateriella överföringar, hur man kan ensa utseendet så långt möjligt beträffande de allmänna projektlicenser som skall utfärdas inom sexstatszonen, mätandet av effektivitetsfördelarna med licenserna samt hur rapporteringen till de nationella parlamenten lämpligast kan ske.
Vidare har man diskuterat hur man kan modernisera och strömlinjeforma den praktiska exportkontrollhanteringen på nationell bas, varvid man bedrivit jämförande studier mellan ländernas kontroll- och licensieringssystem. Arbetsgruppen har även under året, på uppdrag av exekutivkommittén, studerat förutsättningarna för ett friare flöde av krigsmaterielprodukter mellan de sex, för att detta i ett senare skede skulle kunna innesluta samtliga
Western European Armaments Group (WEAG)
Medlemsländerna i WEAG utgörs av samtliga europeiska NATO- allierade, utom Island, liksom samtliga
26
forsknings- och teknologibasen, söka gemensamma lösningar beträffande Skr. 2004/05:114 ekonomi och procedurer, etc..
Western European Armaments Organisation (WEAO)
Organisationen skapades 1996 och var tänkt att på sikt omvandlas till ett europeiskt materielverk. Organisationen har i huvudsak hittills ägnat sig åt att, på uppdrag av WEAG, upphandla och övervaka olika forsknings- och utvecklingsuppdrag.
Organisation Conjointe de Coopération en matière d’Armemement (OCCAR)
Organisationen, ett embryo till ett europeiskt materielverk, sattes upp efter ett
Nordiskt krigsmaterielsamarbete
I propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop 2001/02:10), underställde regeringen riksdagens godkännande ett den 9 juni 2001 undertecknat generellt avtal mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om stöd för industrisamarbete på försvarsmaterielområdet. Avtalet, som på exportkontrollsidan i väsentliga delar är modellerat efter ramavtalet mellan
Under 2004 har den arbetsgrupp som finns mellan länderna förhandlat om nya annex till avtalet och länderna har enats om lydelsen av två ytterligare annex avseende dels Land Systems Hägglunds AB, bestående av företagen Patria Hägglunds Oy, Finland och Land Systems Hägglunds AB och HB Utveckling AB, Sverige, dels PD Aerotech, bestående av Danish Aerotech, Danmark och Patria Aviation OY, Finland samt Patria Ostermans Aero AB och Patria
Här kan också erinras om ett närliggande nordiskt samarbete mellan försvarsmyndigheterna på försvarsmaterielsidan, benämnt NORDAC (Nordic Armament
27
2000, och omfattar ett drygt sextiotal internordiska samarbetsprojekt Skr. 2004/05:114 sedan starten. Syftet med samarbetet är i huvudsak att dels genom
samarbete uppnå ekonomiska tekniska och industriella fördelar inom försvarsmaterielområdet för de fyra länderna, dels utnyttja ländernas försvarsindustriella resurser på ett effektivt sätt samt verka för att samarbetet ökar mellan ländernas försvarsindustrier. Samarbetet tar sikte såväl på bilaterala som multilaterala projekt och är öppet även för deltagande av industrier och myndigheter från andra länder. En kontinuerlig avstämning sker mot det arbete som bedrivs i WEAG, Panel 1.
Beträffande
14 Internationell handel med vapen
I sin årsbok och i en särskild databas, som regeringen bidrar ekonomiskt till, sammanställer SIPRI viss statistik över överföringar av vapen i världen. Statistiken är baserad på trendindikatorvärden och avser överföringar av tyngre konventionella vapen. Enligt senast tillgängliga uppgifter från SIPRI Arms Transfers database ökade överföringarna av tyngre konventionella vapen under år 2004, från 17 178 miljoner USD år 2003 till 19 162 miljoner USD år 2004.
I den lista som SIPRI årligen publicerar över exportländer avseende tyngre konventionella vapen (flygplan, krigsfartyg, artilleri, pansarfordon, missiler samt målsöknings- och radarsystem) ligger Sverige för perioden
Ledande importörer av tyngre konventionella vapen var under perioden
28
15 | Korruption inom internationell handel med | Skr. 2004/05:114 |
vapen |
Sverige har under snart sex år haft ett nära samarbete med den brittiska avdelningen av den internationella
Arbetsmetoden har varit att på ett nytt sätt samla representanter för statsförvaltningen, den militära sektorn, försvarsindustrin samt den akademiska världen för att föra en öppen och konstruktiv dialog. Därför har en rad möten och seminarier hållits i Sverige och Storbritannien under projektets inledande år. Deltagarna i dessa möten har representerat såväl producentsom konsumentländer på olika ekonomisk utvecklingsnivå.
Mötena har givit en god grundval på vilken ett åtgärdsprogram har kunnat formuleras. Projektets styrgrupp tog vid sitt första möte i Stockholm i februari 2002 viktiga steg för att konkretisera några av dessa åtgärder. De två huvudprioriteringar som valts är introduktionen av TI:s koncept Integrity Pact i den internationella vapenhandeln. Grundprincipen i detta koncept är att ett avtal upprättas mellan köpare och anbudsgivare där garantier lämnas att inga mutor eller otillbörliga förmåner skall utkrävas eller ges. En annan prioritering är att sammanföra de många etikprogram som används av industrin till en gemensam modell.
Arbetet under 2004
Under 2004 har projektet genomgått en fundamental vitalisering. De ekonomiska och administrativa problem som försvårat utvecklingen av projektets åtgärdsprogram de senaste åren löstes sent i december 2003. Därigenom har ny personal i
Vidare fortsatte projektets internationella informationskampanj med att företrädare för
29
16 | Samarbetet inom EU avseende produkter | Skr. 2004/05:114 |
med dubbla användningsområden |
Exportkontrollregimerna och EU
Arbetet inom EU på området exportkontroll av produkter med dubbla användningsområdet är nära förbundet med det internationella arbete som utförs inom exportkontrollregimerna. I Bryssel sker samordningen närmast i rådsarbetsgrupperna CONOP (Council Working Party on Nonproliferation) som handhar
Årets arbete med kontrollistorna
De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året lyfts in i
I förordningens artonde artikel anges även riktlinjerna för den arbetsgrupp som sammankallas av Kommissionen. Denna grupp skall främst ägna sig åt tolkningsfrågor i relation till
Projektet om ömsesidig översyn (peer review)
Den 1 maj 2004 utvidgades unionen med tio nya medlemsstater. Då EG- förordningen (1334/2000) är juridiskt bindande för alla EU:s medlemsstater fanns ett starkt intresse att bistå de nya medlemmarna med implementeringen av förordningen. Vidare föreskriver EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen vissa åtgärder för att stärka exportkontrollen inom unionen. Däribland en ömsesidig översyn av den nationella exportkontrollsystemen med fokus på kandidatländernas system (peer review). Denna översyn genomfördes under våren 2004 inom ramen för den rådsarbetsgrupp som behandlar
Översynen företogs genom gruppvisa besök i de 25 länderna. I varje grupp ingick två
Sverige ingick i två av grupperna tillsammans med Estland och Nederländerna respektive Danmark och Litauen Sverige koordinerade
30
arbetet i den sistnämnda gruppen och stod också värd för ett gemensamt Skr. 2004/05:114 möte i Stockholm. Den ömsesidiga översynen har framförallt resulterat i
ett utökat och förstärkt europeiskt nätverk på exportkontrollområdet, men har även bidragit till ökad förståelse och kunskap mellan EU:s medlemmar före utvidgningen.
Sverige har under lång tid aktivt verkat för medlemskap för alla EU- medlemmar i regimerna. Huvudskälen är önskvärdheten av en principiell positiv inställning till regimerna som öppna fora både för att stärka exportkontrollen inom EU och för att underlätta arbetet där och i regimerna. Genom beslut i NSG och AG 2004 är nu samtliga
Ett syfte – flera grupper
Frågan om exportkontroll behandlas i en rad olika grupper inom EU- samarbetet. På krigsmaterielområdet behandlas ämnet inom rådsarbetsgruppen COARM. Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden tas upp inom CONOP. I denna grupp samordnas EU:s gemensamma agerande i politiska frågor inom exportkontrollregimerna. De konventionella vapenfrågor som behandlas i Wassenaararrangemanget diskuteras även i COARM. Rådsarbetsgruppen för
EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen
Sverige tog i mars 2003 initiativ till en diskussion inom EU om hur unionens gemensamma politik avseende massförstörelsevapen kunde utvecklas och förstärkas. Initiativet resulterade i grundläggande principer för en strategi och handlingsplan som antogs av EU:s stats- och regeringschefer vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki i juni 2003. En vidareutvecklad och mer utförlig strategi antogs av EU:s stats- och
31
regeringschefer vid Europeiska rådets möte i Bryssel i december samma Skr. 2004/05:114 år.
I strategin fastslås bl.a. EU:s stöd för en stark nationell samt internationellt samordnad exportkontroll. Arbetet ska inriktas på att understryka EU:s roll som en ledande samarbetspartner i de multilaterala exportkontrollregimerna och att stödja EU:s tillträdande medlemsländers ansökningar om medlemskap i dessa regimer. Handlingsplanen innefattar en serie konkreta åtgärder på exportkontrollområdet. Dessa handlar om att på olika sätt stärka exportkontrollen i det utvidgade Europa, att bistå tredje land med tekniskt stöd på exportkontrollområdet samt att verka för ett förstärkt informationsutbyte om spridningsrisker i exportkontrollregimerna.
17Samarbetet inom de multilaterala exportkontrollregimerna
Vad är massförstörelsevapen?
Alltsedan senare delen av
Med massförstörelsevapen avses kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. Därutöver inkluderas vissa vapenbärare, som ballistiska missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler, i arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen. Begreppet ickespridning avser de multilaterala åtgärder som vidtas för att stävja spridningen av massförstörelsevapen. Dessa åtgärder har framförallt tagit sig uttryck i dels ett antal internationella avtal och dels ett antal mer informella s.k. exportkontrollregimer.
Internationella avtal
Avseende de internationella avtalen kan särskilt nämnas 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (NPT), 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt deras förstöring (BTWC) samt 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (CWC). Sverige är part i alla tre konventionerna (jfr SÖ 1970:12; SÖ 1976:18 samt SÖ 1993:28).
Genom NPT förpliktar sig
32
överföra atområbränsle eller särskilt klyvbart material, eller utrustning Skr. 2004/05:114 eller materiel som särskilt konstruerats för tillverkning av särskilt
klyvbart material, till någon
I enlighet med artikel III i BTWC åtar sig parterna bl.a. att varken direkt eller indirekt överföra utrustning som kan användas för produktion av biologiska stridsmedel.
Likaledes föreskriver artikel I i CWC att parterna inte direkt eller indirekt skall överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat.
De multilaterala exportkontrollregimerna
Även om de internationella avtalens primära syfte är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och nedrusta så innehåller alla tre också bestämmelser om att parterna skall främja handel för fredliga ändamål. Detta bottnar i att en betydande del av de aktuella produkterna och teknologierna har dubbla användningsområden, dvs. de utgör produkter som kan användas för både civila och militära ändamål.
För att underlätta det internationella samarbetet för
Grundläggande begrepp inom regimerna
Två nyckelbegrepp i det multilaterala samarbetet är avslag (denials) och no undercut. Med det begreppet avses att en medlem i en regim som har nekat ett utförseltillstånd för en specifik transaktion med hänvisning till regimens målsättningar (ett s.k. avslag) förväntas informera de övriga medlemmarna om sitt beslut. De övriga förväntas då konsultera den stat som utfärdade detta avslag om de avser besluta om utförseltillstånd för en motsvarande transaktion. Detta konsultationsförfarande brukar benämnas
33
som principen om no undercut. Systemet med att meddela avslag Skr. 2004/05:114 tillämpas inom NSG, AG, MTCR samt WA. Proceduren med sådana
konsultationer tillämpas inom NSG, AG och MTCR.
Exportkontrollregimerna efter den 11 september 2001
Terroristattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 förorsakade massförstörelse utan att massförstörelsevapen i traditionell bemärkelse kom till användning. Spridningen av mjältbrandsbakterier i USA under hösten 2001 visade att biologiskt material, som kan användas som biologiskt stridsmedel, hade kommit i orätta händer. Dessa händelser och risken för att terrorister får tillgång till massförstörelsevapen genom export har i hög grad bidragit till att samarbetet inom de multilaterala exportkontrollregimerna också kommit att inriktas på terroristhotet. Ett första steg har varit att uttryckligen fastslå i regimernas grunddokument att ett av syftena med verksamheten just är att förhindra spridning av produkter med dubbla användningsområden till terrorister. En sådan ändring genomfördes i Wassenaararrangemanget 2001, i Australiengruppen och NSG 2002 samt i MTCR 2003. En annan åtgärd är att det informationsutbyte som äger rum inom regimerna även inriktas på spridningsriskerna till
Generalklausulen
För att ytterligare stärka exportkontrollen har regimerna också inriktat sitt arbete på att införa en s.k. generalklausul i riktlinjerna för sin verksamhet (för ytterligare förklaring av begreppet, se Förklaringar i bilagedelen). Genom bestämmelser om en generalklausul ges en legal grund för att även kunna kontrollera export av sådana produkter och teknologier som inte är uppförda på regimernas kontrollistor, om det finns skäl att misstänka att de kan komma att användas för tillverkning av massförstörelsevapen och deras vapenbärare. AG införde en generalklausul 2002. I MTCR och WA skedde detta 2003 och i NSG 2004. EU, som redan har denna mekanism i förordning 1334/2000, har varit drivande i arbetet på området, liksom Sverige.
Zanggerkommittén
Zanggerkommittén (ZC), som bildades 1974, behandlar frågor om exportkontroll avseende det nukleära
34
utvecklingen. Listan finns återgiven i IAEA:s informationscirkulär nr 209 Skr. 2004/05:114 (INFCIRC/209/Rev.2).
Zanggerkommitténs arbete under året inriktades närmast på förberedelser inför NPT:s nästa översynskonferens 2005. Därvid behandlades frågor rörande riktlinjerna för kommitténs verksamhet samt information om kommitténs roll och arbete inom ramen för NPT.
Nuclear Suppliers Group
Nuclear Suppliers Group (NSG) har sitt ursprung i den s.k. "Londonklubben", som bildades i mitten av
Under 2004 slutförde NSG arbetet för att införa en generalklausul i riktlinjerna för sin verksamhet. Därmed har nu alla exportkontrollregimerna infört en sådan klausul. Under året vidtogs vidare åtgärder på svenskt initiativ för att ytterligare stärka informationsutbytet i NSG om spridningsrisker. Utvecklingen i Iran och Nordkorea på det kärntekniska området liksom avslöjandet av A.Q. Khans spridningsnätverk följdes noga. Arbete bedrevs på ett antal områden i syfte att skärpa NSG:s villkor för leverans av varor på kontrollistorna. Kina, Estland, Litauen och Malta upptogs som nya medlemmar. Därigenom är alla de fem kärnvapenstaterna och EU:s samtliga medlemsländer nu företrädda i NSG.
Australiengruppen
Australiengruppen (AG) bildades år 1985 på initiativ av Australien. Dess verksamhet syftar till att harmonisera deltagarländernas exportkontroll för att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen till såväl stater som terroristgrupper. Ursprungligen omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemikalier och kemisk tillverkningsutrustning. 1990 beslutades dock att utöka gruppens kontrollistor till att även omfatta mikroorganismer, toxiner samt viss tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel.
Under året vidtog AG olika åtgärder för att minska riskerna för att produkter på de kemiska och biologiska områdena avleds för ickefredliga ändamål. Åtgärderna inriktas på effektiviteten i nationella exportkontrollsystem, transporter i transit och förmedlande verksamhet i handeln med produkter inom regimens verksamhetsområde. Vidare beslöts att uppföra nio nya kemikalier och fem nya sjukdomsframkallande mikroorganismer (patogener) på regimens kontrollistor. Regimen står vidare beredd att biträda i genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1540. Estland, Lettland, Litauen, Malta och
35
Slovenien upptogs som nya medlemmar i AG. I och med detta omfattar Skr. 2004/05:114 medlemskretsen nu samtliga
Missilteknologikontrollregimen
Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt initiativ från 1982. Dess verksamhet gäller exportkontroll av fullständiga missilsystem (inklusive ballistiska missiler, raketer och missiler för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade luftfarkoster (inklusive kryssningsmissiler, mål- och spaningsplattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som kan användas för produktion av sådana missiler.
MTCR inledde under 2004 ett arbete syftande till att stärka exportkontrollen inom områdena immateriella överföringar, transit och omlastning samt förmedlande verksamhet. Vidare beslöts att upprätthålla MTCR:s intensiva kontakter med tredje land i
Wassenaararrangemanget
Wassenaararrangemanget (WA) bildades 1996 som en efterträdare till det multilaterala exportkontrollsamarbete, som tidigare hade bedrivits inom ramen för Coordinating Committe on Multilateral Export Controls
(COCOM).
Syftet med regimens verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja transparens och ett ansvarsfullt agerande rörande överföringar av konventionella vapen och produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. WA baserar sin verksamhet på föresatsen att handel med de varor som återfinns på kontrollistorna skall vara tillåten, men måste ske under kontrollerade former.
WA har en bredare produktinriktning än övriga exportkontrollregimer. Två kontrollistor är fogade till regimens grunddokument: Munitions List, omfattande konventionell krigsmateriel, samt List of
Arbetet 2004
Arbetet i WA under året inriktades främst på genomförandet av de beslut som fattats 2003 avseende regimens verksamhet. Härutöver var informationsverksamheten outreach en stor fråga. Bland annat genomfördes ett tekniskt möte med Kina. Vidare hölls under svensk ledning WA:s första större informationsseminarium med deltaganade av
36
över 130 representanter för ett femtiotal olika organisationer och Skr. 2004/05:114 intresserade stater utanför regimen.
Liksom i de övriga regimerna stod även medlemskapsfrågan i centrum för arbetet. Vid plenarmötet i december kunde deltagarländerna enas om att acceptera ett av de sju länder som ansökt om medlemskap, nämligen Slovenien.
På det tekniska området ägnades betydande uppmärksamhet åt frågan om kontroll av mörkerseendeteknologi. Denna fråga är av starkt svenskt intresse och kommer att fortsätta diskuteras under 2005. Översynsåret 2003 lade en god grund för en fortsatt utveckling och fördjupning av arbetet inom regimen. Denna trend fortsatte under år 2004 och har goda chanser att vidareutvecklas i framtiden.
Information om Wassenaararrangemanget finns på webbplatsen www.wassenaar.org.
18Svenskt ordförandeskap i Nuclear Suppliers Group (NSG)
Sverige stod 2004 värd för NSG:s årliga plenarmöte, vilket hölls i Göteborg den
Arbetet under ordförandeskapsåret inriktas främst på NSG:s kontakter med tredje land. Dessa syftar till att informera om NSG:s verksamhet, föra en dialog om
Genom ordföranden förs vidare en dialog med det internationella atomenergiorganet, IAEA, i frågor av ömsesidigt intresse. Ordföranden står också i kontakt med den kommitté som upprättats under FN:s säkerhetsråds resolution 1540 om bl.a. exportkontroll för att vid behov kunna bidra med NSG:s expertis på området.
19 Att sprida kontrollpolitiken – s.k. outreach
En
En stor del av det svenska nationella informationsarbetet om exportkontroll sköts av ISP. Även internationellt genomförs en omfattande informationsverksamhet. Denna verksamhet syftar till att förstärka det internationella exportkontrollsystemet genom att höja förståelsen för behovet av exportkontroll och de krav denna ställer. Arbetet inriktas främst på de länder och regioner som för närvarande inte
37
deltar aktivt i den multilaterala verksamheten inom regimerna och på Skr. 2004/05:114 krigsmaterielområdet. Dessa länder har ofta ett etablerat nationellt exportkontrollsystem, men saknar ett internationellt kontaktnät. Förutom
den rena informationsverksamheten under möten och seminarier ges även tillfälle att ha en öppnare diskussion om olika problemområden och spridningsrisker. På så sätt ges möjlighet att utvidga det internationella samarbetet i frågor som engagerar de flesta ansvarstagande exporterande länder.
Inom EU har medlemsländerna sedan flera år bedrivit informationsverksamhet och gjort uppvaktningar i länder utanför EU för samtal om exportkontrollpolitiken. Fokus har legat på EU:s uppförandekod för vapenexport och hur den fungerar i praktiken. Under 2004 beslöt medlemsländerna att systematisera denna verksamhet. Detta innebär att man har identifierat vilka länder som är aktuella för besök och seminarier, kontaktat dessa samt upprättat en databas över det arbete som görs – både gemensamt av flera
Några av de regioner som legat i fokus under året är Central och Östeuropa, Balkan samt Afrika. En rad seminarier och konferenser på exportkontrollområdet har ägt rum under året, bl.a. i Riga (exportkontroll), Vilnius och Oslo
Informationsverksamhet inom exportkontrollregimerna
Det finns ett stort intresse inom regimerna för att ha en god dialog med länder utanför regimerna och med intresseorganisationer. Syftet med dessa kontakter är att skapa öppenhet kring regimernas verksamhet, främja deras
Ett flertal konferenser om exportkontroll har också hållits under 2004 med aktivt svenskt deltagande. Bland annat höll Wassenaararrangemanget sitt första större informationsseminarium under året. Vidare genomfördes den årliga internationella exportkontrollkonferensen, denna gång i London. Förutom det breda internationella arbetet agerade Sverige även regionalt, framförallt genom att bistå de baltiska grannländerna i det arbete som är förknippat med
38
Det |
Skr. 2004/05:114 |
Det
Arbetet under 2004 har bl.a. fokuserat på att fortsatt främja de baltiska ländernas medlemskap i de multilaterala exportkontrollregimerna.
20 Immateriella överföringar
Frågan om kontroll av immateriella överföringar (intangible transfers) av programvara eller teknologi är ett aktuellt problemområde som under flera år varit föremål för arbete i flertalet exportkontrollregimer och inom EU och i flera medlemsländer. Området berör såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden. Överföringen kan ske främst via elektroniska medier (datanät och Internet) från ett land till ett annat. Teknologi kan också överföras verbalt
I
Elektronisk överföring via Internet står i fokus i det pågående arbetet. Elektronisk överföring av programvara och teknologi kräver särskild uppmärksamhet i exportkontrollen. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen riskerar elektronisk överföring att bli en svag länk i exportkontrollkedjan. Internet ger mycket goda möjligheter till överföring av programvara och teknologi. Nätets utbredning medför att exportkontrollerad teknologi och programvara kan lagras på för
exportören okända och olämpliga platser.
Antalet användare (sändare och mottagare) av Internet är mycket stort. För
I arbetet med exportkontroll är det särskilt angeläget att vidta åtgärder för att förhindra
39
insatsvaror från leverantörer i andra länder. En stor del av det praktiska Skr. 2004/05:114 samarbetet sköts numera med hjälp av Internet. Dessa samarbetskedjor
kan bli omfattande, och det är svårt att identifiera var känsliga exportkontrollerade komponenter utvecklas och sätts in i sin slutprodukt.
Utrikesdepartementet har under året igångsatt en fördjupad beskrivning och analys av möjligheter, hot och risker relaterade till Internet, av betydelse för exportkontroll vid elektronisk överföring av programvara och teknologi. Analysen genomförs av experter på berörda myndigheter och under medverkan av flera departement. Arbetet beräknas vara slutfört till sommaren 2005.
Analysen skall utgöra underlag för det fortsatta arbetet på området att stärka den svenska exportkontrollen samt för Sveriges agerande i EU och exportkontrollregimerna.
21Galileo – ett europeiskt civilt positioneringssystem
Sedan slutet av
Europeiska rådet har i slutsatser åren
Galileo skall bestå av ca 30 radionavigationssatelliter, ca 10 huvudsakliga markstationer och ett par kontrollcentraler. Satelliterna sänder navigations- och tidssignaler, som mottagare på marken eller i luften kan ta emot och registrera i form av tidsuppgifter och uppgifter om mottagarens lokalisering.
Tids- och lokaliseringsuppgifterna kan införas i olika
Frekvensutrymmet för Galileo och GPS, liksom för motsvarande ryska systemet Glonass, är begränsat. Signalerna lägger sig över varandras godkända områden. De stör varandra. Om en signal missbrukas i
40
samband med en militär konflikt kan ett land vilja störa ut den Skr. 2004/05:114 missbrukade signalen. Därvid riskeras att även de egna signalerna störs
ut.
Under år 2004 har flera centrala säkerhetsfrågor för Galileo behandlats. I juni 2004 slöts ett avtal mellan USA och Europeiska gemenskapen samt EU:s alla medlemsstater rörande GPS och Galileo. En avgörande fråga för USA är att GPS framtida militära signaler inte störs av Galileos signaler i händelse av en kris. Det skulle påverka USA:s och andra
Denna del av avtalet, som handlar om nationell säkerhet, sköttes i EU av ett förhandlingsteam, där Sverige innehar ordförandeskapet. Det säkerhetspolitiska avtalet undertecknades av Sverige och USA. Sverige fick denna uppgift med anledning av att Sverige innehar ordförandeskapet i arbetsgrupp nr 2 om internationella relationer inom EU:s Galileo Security Board.
Bland andra viktigare frågor som behandlats under 2004 märks att införa säkerhetspolitiska krav, inkl.
41
Bilagor
22 Bilaga 1: Svensk krigsmaterielexport år 2004
22.1Inledning
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) följer kontinuerligt marknadsföring och export av krigsmateriel från Sverige och är den myndighet som förser regeringen med det statistiska underlaget för redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten. De företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel – för närvarande omkring 120, varav ca 48 är aktiva som exportörer – är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP.
22.2Förklaringar till tabellerna
Kategorier av krigsmateriel
För att de siffror som redovisas för svensk krigsmaterielexport ska bli lättare att jämföra med dem som redovisas i övriga
När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljas eller export skett inom en viss kategori innebär detta att en eller flera av kategorins produkter avses – eller delkomponenter till dessa. Det betyder dock inte att utförseltillstånd har beviljats för eller export skett av samtliga produkter inom varje materielkategori.
Alltför långtgående slutsatser vad beträffar trender i exporten kan inte dras, eftersom exporten totalt sett är så pass liten att den inte rymmer ett jämnt flöde av materiel i alla kategorier som produceras i Sverige, utan snarare uppvisar en slumpmässig tyngdpunkt som förskjuts över tiden beroende på vilka exportkontrakt som industrin erhållit.
För den redovisade perioden
Skr. 2004/05:114
av Sveriges aktiva agerande i arbetet inom FN:s ram mot illegal handel med lätta vapen. De finkalibriga eldrörsvapen som ingår i kategorin övrig krigsmateriel är jakt- och sportskyttevapen, vars utförsel från Sverige kontrolleras i syfte att undvika att större partier sådana vapen används för militära ändamål.
Utförseltillstånd
Utförseltillstånden för exportförsäljning avser å ena sidan många små transaktioner gällande exempelvis reservdelar eller ammunition, och å andra sidan ett begränsat antal mycket omfattande transaktioner av stora system som levereras över flera år. Större affärer, som inte nödvändigtvis uppträder varje år, kan påverka ett enskilt års resultat påtagligt. Därför uppvisar statistiken över beviljade utförseltillstånd avsevärda skillnader från år till år. Variationerna i statistiken över värdet av de beviljade utförseltillstånden har dock en begränsad inverkan på omfattningen av den faktiska exporten av svensk krigsmateriel, som håller sig på en relativt jämn nivå år från år. Detta beror på att den utförsel som sammanhänger med ett stort utförseltillstånd normalt sprids ut över flera år.
I de fall där endast ett eller två utförseltillstånd har beviljats, redovisas ett närmevärde, i syfte att skydda kommersiella intressen respektive försvarshemligheter.
Följdleveranser
Det kan ibland vara av intresse att närmare studera hur stor andel av utförseltillstånden för försäljning till ett visst land som utgörs av s.k. följdleveranser. Under 1.3.5 redogörs i en tabell för det förhållandet gällande ett antal länder. I det sammanhanget och för i år aktuella länder redovisas också vilken typ av materiel det rör sig om.
Faktiska leveranser
Utförselstatistiken från Inspektionen för strategiska produkter grundar sig på exportföretagens lagstadgade redovisning av det fakturerade värdet av levererad materiel.
Förändringar från ett år till ett annat i den statistik som redovisas ger i sig inte underlag för en mer långsiktig bedömning av utvecklingstendenser. En enstaka större leverans ett år kan medföra kraftiga utslag i statistiken.
Den svenska krigsmaterielexporten redovisas även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken, som grundas på tullmyndigheternas uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). I SCB:s statistik ingår bl.a. vissa civila produkter som inte omfattas av lagen om krigsmateriel. Dessa siffror är således inte jämförbara med ISP:s statistik och redovisas inte i denna skrivelse. En närmare beskrivning av handelsstatistikens indelning lämnades i skr 1996/97:138.
Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.
Under år 2004 har 6 tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt utom riket. Tillstånden har avsett Japan (2 st), Danmark, Tyskland, Storbritannien och USA.
Vidare har under 2004 13 st samarbetsavtal granskats och godkänts avseende gemensam utveckling eller produktion med industrier i 12 länder.
43
Skr. 2004/05:114
Prövningen av ärenden rörande upplåtelse av tillverkningsrätt och samarbete med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare kriterier som gäller för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant samarbete i regel medför en mer långsiktig bindning än regelrätt export. Sådana avtals omfattning, deras utsträckning i tiden, reexportklausuler m.m. granskas därvid i detalj.
Regeringen har med stöd av lagen (1992:1300) om krigsmateriel föreskrivit en skyldighet att, för den som har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som ingått avtal om samarbete med någon i utlandet, årligen redovisa huruvida avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete enligt sådant avtal alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs. Under 2004 har 16 företag redovisat sammanlagt 200 st gällande licens- och samarbetsavtal i 29 länder, nästan exakt samma siffror som under 2003.
Militärt inriktad utbildning
Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt krigsmateriellagen inte bedrivas inom eller utom landet utan tillstånd av Inspektionen för strategiska produkter. Under år 2004 har ett sådant tillstånd förlängts avseende Storbritannien.
Förbudet gäller inte utbildning som är knuten till försäljningen av krigsmateriel för vilken utförseltillstånd erhållits.
22.3Statistiska tabeller
22.3.1Beviljade utförseltillstånd under åren
År | Värde i löpande priser, mkr | Förändring i procent | ||||
Totalt | KS | ÖK | Totalt | KS | ÖK | |
2000 | 4 640 | 2 369 | 2 271 | +118,9 | ||
2001 | 23 900 | 21 228 | 2 672 | +415 | +796 | +18 |
2002 | 5 882 | 3 094 | 2 788 | +4,3 | ||
2003 | 9 021 | 4 383 | 4 638 | +53,4 | +41,8 | +66,4 |
2004 | 6 491 | 2 077 | 4 413 |
44
Skr. 2004/05:114
22.3.2Faktisk export under åren
År | Sveriges | Krigsmaterielexport | |||||||
totala | |||||||||
varuexport | |||||||||
(löpande | Andel av | Löpande priser mkr | Förändring i procent | ||||||
priser) | varuexp. | ||||||||
mkr | % | Totalt | KS | ÖK | Totalt | KS | ÖK | ||
2000 | 796 673 | 0,55 | 4 371 | 2 189 | 2 182 | +19,6 | +12,0 | +28,4 | |
2001 | 780 594 | 0,4 | 3 060 | 1 247 | 1 813 | ||||
2002 | 789 900 | 0,44 | 3 440 | 1 120 | 2 320 | +12,4 | +28 | ||
2003 | 816 300 | 0,79 | 6 479 | 3 069 | 3 410 | +88,3 | +174 | +46,9 | |
2004 | 896 600 | 0,8 | 7 291 | 3 740 | 3 551 | +12 | +22 | +4 |
22.3.3Stapeldiagram över värdet av utförseltillstånd respektive faktisk export uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK) under åren
30 000 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
25 000 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
20 000 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
15 000 | ÖK | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
KS | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
10 000 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
5 000 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2000 2000 2001 2001 2002 2002 2003 2003 2004 2004 |
Utf | Fakt | Utf | Fakt | Utf | Fakt | Utf | Fakt | Utf | Fakt |
tillst | exp | tillst | exp | tillst | exp | tillst | exp | tillst | exp |
45
Skr. 2004/05:114
22.3.4Utförseltillstånd och faktisk export under 2004 fördelat på mottagarländer indelade i regioner, inkl angivelse av kategori av produkter
Region / land | Beviljade utförseltillstånd | Faktisk export | ||||
Antal | Huvudkategori av | Värdet av | Huvudkategori av | Värdet | ||
beviljade | beviljad materiel | tillstånden | exporterad materiel | av | ||
tillstånd | (EU:s militära | i mkr | (EU:s militära lista) | exporten | ||
lista)* | i mkr | |||||
EU | 267 | 3428,9 | 2688,5 | |||
Belgien | 9 | 5,8,1,2,3 | 4 | 3,8,1,2,5 | 6,6 | |
Danmark | 14 | 2,3,5,8,21 | 130 | 1,2,3,4,5,21 | 53,1 | |
Estland | 6 | 1,3 | 4,4 | 3 | 13,3 | |
Finland | 53 | 2,3,4,5,8,10,14,18,21 | 655 | 1,2,3,4,5,6,8,10,14,21,18 | 972,7 | |
Frankrike | 23 | 1,2,3,5,8,10,11,14 | 871 | 1,2,3,5,8,10,11 | 370,3 | |
Grekland | 2 | 2,5 | 6,3 | 1,2,3,5,6 | 169,6 | |
Irland | 7 | 1,2,3,5,6 | 42,2 | 1,2,3,5,14,6 | 49,9 | |
Italien | 13 | 3,5,8,10,11,6 | 760 | 1,3,8,10,11,18 | 6,5 | |
Lettland | 2 | 3 | 0,5 | 3 | 5,8 | |
Litauen | 4 | 3 | 5 | 3 | 26,4 | |
Nederländerna | 15 | 1,2,5,8,13,6 | 263,8 | 1,2,3,5,8,10,14,6 | 64,4 | |
Nya | - | - | - | 3 | 0,2 | |
Kaledonien (F) | ||||||
Polen | 2 | 8 | 0,3 | 3,5,8 | 93,2 | |
Portugal | - | - | - | 3 | 0,2 | |
Slovakien | - | - | - | 3 | 0,3 | |
Slovenien | 5 | 3,13 | 6,9 | 3,5,13 | 2 | |
Spanien | 13 | 3,4,5,8,13,21 | 62,6 | 3,5,8,13,6 | 26,5 | |
Storbritannien | 32 | 2,3,4,5,8,10,11,14,21 | 284 | 1,2,3,5,6,8,10,11,13,14 | 521,5 | |
Tjeckien | 3 | 3,10 | 0,8 | 3,8,10 | 2,2 | |
Tyskland | 41 | 2,3,4,5,7,8,11,6,18 | 224,2 | 2,3,4,5,6,7,8,9,11,14,18 | 251,1 | |
Ungern | 9 | 3,5,8 | 9,5 | 3,5,8 | 5,3 | |
Österrike | 14 | 3,4,7,8,10,14 | 98,4 | 2,3,4,5,8,10,14 | 47,6 | |
Övriga Europa | 69 | 684,3 | 2 031,7 | |||
Bulgarien | 2 | 3 | 1,5 | 3 | 0.9 | |
Island | - | - | - | 3 | 0,1 | |
Norge | 40 | 1,2,3,5,8,10,21 | 441,5 | 2,3,4,5,6,8,9,10,14,18,22 | 232 | |
Rumänien | 3 | 1,3,5 | 0,3 | 1 | 0,0 | |
Ryssland | 7 | 1,3 | 44,1 | 1,3 | 3,4 | |
Schweiz | 15 | 3,5,8,14 | 195,9 | 2,3,5,6,8,14,21 | 1 794,3 | |
Turkiet | 2 | 3 | 1 | 3 | 1 | |
* För en jämförelse mellan den svenska krigsmaterielförteckningen och EU:s militära lista, inkl. huvudtyper av materiel, se nedan under 22.3.12
46
Skr. 2004/05:114
Region / land | Beviljade utförseltillstånd | Faktisk export | ||||||
Antal | Huvudkategori av | Värdet av | Huvudkategori av | Värdet | ||||
beviljade | beviljad materiel | tillstånden | exporterad materiel | av | ||||
tillstånd | (EU:s militära | i mkr | (EU:s militära lista) | exporten | ||||
lista)* | i mkr | |||||||
Ukraina | - | - | - | 3 | 0 | |||
Nordamerika | 68 | 1403,3 | 789,7 | |||||
Kanada | 10 | 2,3,5,8,14 | 38,3 | 2,3,5,8,13,14,18 | 19,7 | |||
USA | 58 | 1,2,3,5,8,10,11,14,18,21,2 | 1 365 | 1,2,3,5,8,10,11,14,18,22,2 | 770,1 | |||
2 | 1 | |||||||
Centralamerika | 5 | 27,8 | 174,6 | |||||
och Karibien | ||||||||
Mexiko | 5 | 2,3,9,22 | 27,8 | 2,5,9,14 | 174,6 | |||
Sydamerika | 15 | 42,4 | 41,7 | |||||
Brasilien | 6 | 3,8,14 | 4,7 | 2,3,4,5,8 | 12,7 | |||
Chile | 9 | 2,3,5,8,14 | 37,7 | 2,3,5,14 | 29 | |||
Nordostasien | 26 | 189,8 | 122,7 | |||||
Hongkong, | 2 | 1 | 0,2 | 1,10 | 0,4 | |||
Kina* | ||||||||
Japan | 21 | 2,3,4,5,14 | 189 | 2,3,4,5 | 120,8 | |||
Republiken | 3 | 5,21 | 0,6 | 5 | 1,5 | |||
Korea | ||||||||
Centralasien | 1 | 0,5 | 0,1 | |||||
Kazakstan | 1 | 3 | 0,5 | 3 | 0,1 | |||
Sydostasien | 29 | 97,9 | 176,8 | |||||
Brunei | 1 | 1 | 0,0 | - | - | |||
Indonesien | 3 | 2,4 | 8,8 | 2,4 | 5,4 | |||
Malaysia | 6 | 1,2,5 | 56,9 | 2,5,9 | 54 | |||
Singapore | 12 | 1,3,5,8,13 | 8 | 1,2,4,5,8,9,13 | 103,5 | |||
Thailand | 7 | 2,4,13,18 | 24,2 | 2,4,18 | 13,9 | |||
Sydasien | 7 | 22,1 | 427 | |||||
Indien | 4 | 2,11,14,15,18 | 9,8 | 2,3,4,11,18,6 | 401,7 | |||
Pakistan | 3 | 4,5 | 12,3 | 4,5 | 25,3 | |||
Mellanöstern | 6 | 51,9 | 91,5 | |||||
Förenade | 5 | 2,5,10 | 29,5 | 3,5,9,10,21 | 90,3 | |||
Arabemiraten | ||||||||
Kuwait | 1 | 1 | 22,4 | 5 | 0,0 | |||
Oman | - | - | - | 5 | 0,2 | |||
Saudiarabien | - | - | - | 11,14,18 | 1 | |||
Nordafrika | 2 | 1,5 | 3,4 | |||||
Tunisien | 2 | 5 | 1,5 | 4,5 | 3,4 | |||
Afrika söder | 5 | 7,9 | 635,9 | |||||
om Sahara | ||||||||
Botswana | - | - | - | 2 | 2,6 | |||
Mauritius | - | - | - | 3 | 0,0 | |||
Namibia | - | - | - | 3 | 0,2 | |||
Sydafrika | 5 | 3,8,18 | 7,9 | 3,5,8,10 | 633 | |||
47 |
Skr. 2004/05:114
Region / land | Beviljade utförseltillstånd | Faktisk export | ||||
Antal | Huvudkategori av | Värdet av | Huvudkategori av | Värdet | ||
beviljade | beviljad materiel | tillstånden | exporterad materiel | av | ||
tillstånd | (EU:s militära | i mkr | (EU:s militära lista) | exporten | ||
lista)* | i mkr | |||||
Oceanien | 43 | 531,6 | 107,7 | |||
Australien | 39 | 2,3,4,5,8,11,14,18,21,22 | 527 | 1,2,3,4,5,8,11,14,21 | 102,6 | |
Nya Zeeland | 4 | 1,3,5,14 | 4,6 | 1,2,3,14 | 5,1 | |
TOTALT | 543 | 6 490,8 | 7 291,4 |
* Exporten avser återförande efter reparation av fiberoptiskt gyro till navigationssystem för passagerarfärja.
22.3.5Cirkeldiagram över krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet år 2004 (Diagrammet läses medsols)
48
Skr. 2004/05:114
22.3.6Export av krigsmateriel i mkr år
Region / land | 2002 | 2003 | 2004 | ||||||||
KS | ÖK | Totalt | KS | ÖK | Totalt | KS | ÖK | Totalt | |||
EU | 206 | 884 | 1 086 | 562 | 1 572 | 2 134 | 1 073 | 1 616 | 2 689 | ||
Belgien | 8,3 | 6 | 14,3 | 0,1 | 9,6 | 9,7 | 0,9 | 5,8 | 6,6 | ||
Danmark | 5,5 | 82,1 | 87,5 | 5,1 | 70,7 | 75,8 | 1 | 52,1 | 53,1 | ||
Estland | 0,0 | 3,8 | 3,8 | 4 | 1,3 | 5,4 | 13 | 0,4 | 13,3 | ||
Finland | 60 | 20,4 | 80,4 | 205,2 | 47,5 | 252,7 | 827 | 145,7 | 972,7 | ||
Frankrike | 99,6 | 379,7 | 479,3 | 66,9 | 550,1 | 617,1 | 9,1 | 361,2 | 370,3 | ||
Grekland | 1 | 1,7 | 2,7 | 0 | 22,7 | 22,7 | - | 169,6 | 169,6 | ||
Irland | 3,8 | 5,8 | 9,5 | 34,3 | 3,3 | 37,6 | 33,9 | 16 | 49,9 | ||
Italien | 4,3 | 7,9 | 12,2 | 3 | 59,6 | 62,8 | 0,7 | 5,8 | 6,5 | ||
Lettland | - | - | - | 2,6 | 2,8 | 5,5 | 1,4 | 4,4 | 5,8 | ||
Litauen | 0,0 | 0,2 | 0,2 | 3,6 | 3,9 | 7,5 | 24,1 | 2,3 | 26,4 | ||
Nederländerna | 2,5 | 48,1 | 50,6 | 0 | 10,8 | 10,8 | 0,1 | 64,3 | 64,4 | ||
Nya | - | - | - | - | - | - | - | 0,2 | 0,2 | ||
Kaledonien | |||||||||||
Polen | 0,1 | 0,2 | 0,3 | 1 | 28,7 | 29,7 | 57,6 | 35,6 | 93,2 | ||
Portugal | - | 0,35 | 0,35 | 0 | 0,4 | 0,4 | 0,1 | 0,1 | 0,2 | ||
Slovakien | - | - | - | - | - | - | - | 0,3 | 0,3 | ||
Slovenien | - | - | - | 0 | 3,3 | 3,3 | 0 | 2 | 2 | ||
Spanien | 0,4 | 11,8 | 12,2 | 0,3 | 17,6 | 17,9 | 1,8 | 24,8 | 26,5 | ||
Storbritannien | 1,5 | 66,8 | 68,3 | 237,4 | 189,4 | 426,9 | 89,7 | 431,8 | 521,5 | ||
Tjeckien | 2,5 | 0,4 | 3 | 1,2 | 0,8 | 1,9 | 0,4 | 1,8 | 2,2 | ||
Tyskland | 13 | 204,6 | 217,6 | 9,2 | 432,2 | 441,4 | 11,4 | 239,6 | 251,1 | ||
Ungern | - | - | - | 0 | 3,9 | 3,9 | 0,1 | 5,2 | 5,3 | ||
Österrike | 1,5 | 49,1 | 50,5 | 0,4 | 158,1 | 158,5 | 0,9 | 46,7 | 47,6 | ||
Övriga Europa | 304 | 240 | 544 | 1 347 | 293 | 1639 | 1 724 | 307 | 2 032 | ||
Bulgarien | - | - | - | - | - | - | - | 0,9 | 0,9 | ||
Island | - | - | - | - | - | - | 0 | 0,1 | 0,1 | ||
Kroatien | - | 2,3 | 2,3 | 0 | 8,2 | 8,2 | - | - | - | ||
Norge | 28,8 | 139 | 167,8 | 24,6 | 131,6 | 156,2 | 31,6 | 200,3 | 231,9 | ||
Rumänien | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0 | ||
Ryssland | - | 1,25 | 1,25 | 0 | 2,7 | 2,7 | 0,1 | 3,4 | 3,4 | ||
Schweiz | 272,4 | 88,7 | 361,1 | 1 310 | 102,2 | 1 412 | 1 693 | 101,7 | 1 794 | ||
Turkiet | - | 2,6 | 2,6 | 0 | 2,6 | 2,6 | - | 0,9 | 0,9 | ||
Ukraina | - | - | - | - | - | - | - | 0,1 | 0,1 | ||
Nordamerika | 186 | 289 | 475 | 394 | 246 | 640 | 371 | 419 | 790 | ||
Amerikas | 184,2 | 276,6 | 460,8 | 390,2 | 234,7 | 624,9 | 369,6 | 400,5 | 770,1 | ||
förenta stater | |||||||||||
Kanada | 2,2 | 12,4 | 14,7 | 3,4 | 11,8 | 15,2 | 1,1 | 18,6 | 19,7 | ||
49 |
Skr. 2004/05:114
Region / land | 2002 | 2003 | 2004 | ||||||||
KS | ÖK | Totalt | KS | ÖK | Totalt | KS | ÖK | Totalt | |||
Centralamerika | 128 | 128 | 256 | 53 | 188 | 241 | - | 175 | 175 | ||
och Karibien | |||||||||||
Mexiko | 128,3 | 128 | 256,3 | 53,2 | 187,6 | 240,8 | - | 174,6 | 174,6 | ||
Sydamerika | 39 | 31 | 70 | 66 | 9 | 75 | 25 | 17 | 42 | ||
Brasilien | 12 | 27,3 | 39,2 | 2,9 | 2,4 | 5,2 | 5,9 | 6,9 | 12,8 | ||
Chile | 27 | 3,4 | 30,4 | 3,2 | 0,3 | 3,5 | 19,3 | 9,8 | 29 | ||
Venezuela | - | - | - | 59,7 | 6,3 | 66 | - | - | - | ||
Nordostasien | 0,2 | 1,6 | 1,8 | 2 | 2 | 4 | 111 | 11 | 123 | ||
Hongkong, | - | - | - | - | - | - | - | 0,4 | 0,4 | ||
Kina | |||||||||||
Japan | 0,2 | 1,6 | 1,8 | 1,6 | 1,3 | 2,9 | 111,5 | 9,4 | 120,9 | ||
Republiken | - | - | - | 0 | 1 | 1 | - | 1,5 | 1,5 | ||
Korea | |||||||||||
Centralasien | - | - | - | - | - | - | 0,1 | 0,1 | 0,1 | ||
Kazakstan | - | - | - | - | - | - | - | 0,1 | 0,1 | ||
Sydostasien | 198 | 285 | 483 | 288 | 363 | 651 | 62 | 114 | 177 | ||
Indonesien | - | 0,9 | 0,9 | 0 | 3,9 | 3,9 | - | 5,4 | 5,4 | ||
Malaysia | - | 27,3 | 27,3 | 2 | 56,4 | 58,5 | 48,2 | 5,9 | 54 | ||
Singapore | 178 | 241,8 | 419,8 | 263,1 | 79,1 | 342,2 | 2,3 | 101,2 | 103,5 | ||
Thailand | 20,2 | 3,1 | 23,3 | 22,8 | 223,9 | 246,8 | 12 | 1,9 | 13,9 | ||
Vietnam | - | 12,1 | 12,1 | - | - | - | - | - | - | ||
Sydasien | - | 8 | 8 | 251 | 76 | 326 | 335 | 92 | 427 | ||
Indien | - | 6,6 | 6,6 | 250,8 | 55,6 | 306,3 | 334,8 | 67 | 401,7 | ||
Pakistan | - | 1,3 | 1,3 | 0 | 20 | 20 | - | 25,3 | 25,3 | ||
Mellanöstern | - | 27 | 27 | 0 | 72 | 72 | 3 | 89 | 91 | ||
Bahrain | - | 0,2 | 0,2 | 0 | 4 | 4 | - | - | - | ||
Förenade | - | 25,1 | 25,1 | 0 | 67,3 | 67,3 | 2,8 | 87,4 | 90,3 | ||
Arabemiraten | |||||||||||
Kuwait | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0 | ||
Oman | - | 0,3 | 0,3 | 0 | 0,3 | 0,3 | - | 0,2 | 0,2 | ||
Saudiarabien | - | 1,2 | 1,2 | 0 | 0,7 | 0,7 | - | 1 | 1 | ||
Nordafrika | - | 2 | 2 | 0 | 2,4 | 2,4 | 0 | 3 | 3 | ||
Tunisien | - | 2 | 2 | 0 | 2,4 | 2,4 | 0 | 3,4 | 3,4 | ||
Afrika söder | 0,6 | 358 | 358 | 1 | 475 | 476 | 3 | 633 | 636 | ||
om Sahara | |||||||||||
Botswana | - | - | - | - | - | - | 2,6 | - | 2,6 | ||
Mauritius | - | - | - | - | - | - | - | 0 | 0 | ||
Namibia | - | - | - | - | - | - | - | 0,2 | 0,2 | ||
Sydafrika | 0,65 | 357,7 | 358,3 | 1,1 | 474,4 | 475,5 | 0,7 | 632,3 | 632,9 | ||
Oceanien | 62 | 65 | 127 | 106 | 101 | 207 | 33 | 75 | 108 | ||
Australien | 62,1 | 61,1 | 123,2 | 105,7 | 98,1 | 203,9 | 29,7 | 73 | 102,6 | ||
Nya Zeeland | - | 3,8 | 3,8 | 0 | 3,4 | 3,4 | 2,9 | 2,2 | 5,1 | ||
Övriga länder | 0,21 | 3,42 | 3,6 | 0,23 | 1,64 | 1,8 | - | - | - | ||
TOTALT | 1 120 | 2 318 | 3 438 | 3 069 | 3 410 | 6 479 | 3 740 | 3 551 | 7 291 | ||
50 |
Skr. 2004/05:114
1Island och Ungern
2Bulgarien, FN, Island, Nya Kaledonien, Republiken Korea, Rumänien, Slovakien, Slovenien och Ungern
3Island, Luxemburg och Ukraina
4Bulgarien, Ghana, Island, Kuwait, Mauritius, Nya Kaledonien, Rumänien, Slovakien och Ukraina
22.3.7Följdleveranser 2004
Land | Antal | Varav | Varav nya tillstånd | |
tillstånd | följdleverans- | |||
tillstånd | ||||
Amerikas | 58 | 48 | 5 | (finkaliberam) |
förenta stater | 1 | (57 mm akan) | ||
1 | (Komponent för spaningssystem) | |||
3 | (Maskeringssystem) | |||
Förenade | 5 | 4 | 1 | |
Arabemiraten | ||||
Indien | 4 | 3 | 1 | (Radiosystem) |
Indonesien | 3 | 3 | 0 | |
Kuwait | 1 | 1 | 0 | |
Mexico | 5 | 5 | 0 | |
Pakistan | 3 | 3 | 0 | |
Tunisien | 2 | 0 | 2 | (Laserpek., fästen för automatvapen) |
51
Skr. 2004/05:114
22.3.8Värdet av faktisk export i mkr under
Krigsmateriel för | 2003 | 2004 | Övrig | 2003 | 2004 | ||||||
strid (KS) | krigsmateriel | ||||||||||
(ÖK) | |||||||||||
Svensk | EU:s | Svensk | EU:s | ||||||||
KM- | Mil. | KM- | Mil. | ||||||||
förteckn. | lista | förteckn. | lista | ||||||||
KS1 | 1 | 11 | 6,4 | ÖK21 | 1 | 8 | 17,8 | ||||
KS2 | 2 | 364 | 547 | ÖK22 | 2 | 179 | 92,1 | ||||
KS3 | 3 | 500 | 493 | ÖK23 | 3 | 298 | 329,2 | ||||
KS4 | 4 | 52 | 174,7 | ÖK24 | 4 | 78 | 106,3 | ||||
KS5 | 5 | 577 | 530 | ÖK25 | 5 | 702 | 772,8 | ||||
KS6 | 7 | 1,5 | 1,3 | ÖK26 | 13 | 8 | 1,6 | ||||
KS7 | 8 | 122 | 122,9 | ÖK27 | 8 | 0,3 | 2,2 | ||||
KS8 | 9 | 104 | 7,9 | ÖK28 | 9 | 196 | 248,3 | ||||
KS9 | 10 | - | - | ÖK29 | 10 | 915 | 990 | ||||
KS10 | 6 | 1 336 | 1 857,4 | ÖK30 | 6, 17 | 321 | 516,8 | ||||
KS11 | 19 | - | - | ÖK31 | 19 | - | - | ||||
ÖK32 | 13 | - | - | ||||||||
ÖK33 | 15 | 97 | 143,6 | ||||||||
ÖK34 | 15 | - | - | ||||||||
ÖK35 | 14 | 582 | 265,9 | ||||||||
ÖK36 | 18, 22 | 14 | 8,5 | ||||||||
ÖK37 | 21 | 12 | 56,1 | ||||||||
Totalt | 3 068 | 3 740,3 | Totalt | 3 410 | 3 551 | ||||||
KS | ÖK |
52
Skr. 2004/05:114
22.3.9Exporten av krigsmateriel fördelad på länder – uppdelade efter inkomst* (Diagrammen läses medsols)
Export KS
0% 9%
4%
87%
Export ÖK
6%
9%
6%
79%
53
Skr. 2004/05:114
Totalt | |
5% | |
11% | Höginkomstländer |
7% | Övre medel- |
inkomstländer | |
Lägre medel- | |
inkomstländer | |
Låginkomstländer | |
77% |
*Indelningarna är baserade på den sammanställning som Världsbanken gjort om länders ekonomiska status. Mer information om detta återfinns på www.worldbank.org. Gruppen ”Låginkomstländer” består av Indien och Pakistan.
22.3.10Försvarsmaktens utförsel av krigsmateriel
Land | Materiel till förband omfattande |
Estland | 1 Brigadsjukvårdskompani |
40 Granatkastare 12 cm | |
Övningsmateriel | |
Reservmateriel | |
Lettland | Ammunition |
Reservmateriel | |
Litauen | |
Ammunition | |
Reservmateriel |
1.3.11De exporterande företagen, mkr
Företag | KS | ÖK | Totalt | |
Land Systems Hägglunds | 1 | 863,8 | 482 | 2 345,8 |
AB | ||||
Saab Bofors Dynamics AB | 654,1 | 253,9 | 908 | |
Saab AB, Saab Aerosystems | - | 863,7 | 863,7 |
54
Skr. 2004/05:114 | ||||
Företag | KS | ÖK | Totalt | |
Saab AB | 365,6 | 303,4 | 669 | |
Ericsson Microwave Systems | 40,3 | 582,8 | 623 | |
AB | ||||
FFV Ordnance AB | 334,7 | 56,3 | 391 | |
Bofors Defence AB | 240,1 | 90,3 | 330,5 | |
Saab Training Systems AB | - | 241 | 241 | |
Kockums AB | - | 172 | 172 | |
EURENCO Bofors AB | 119,6 | 2,2 | 121,8 | |
Norma Precision AB | 7,4 | 102,8 | 110,2 | |
Volvo Aero AB | - | 108,4 | 108,4 | |
Vanäsverken AB | 102,4 | - | 102,4 | |
Swede Ship Marine AB | - | 55,7 | 55,7 | |
Saab Barracuda AB | - | 29,6 | 29,6 | |
N. Sundin Dockstavarvet AB | 7,9 | 20,3 | 28,2 | |
Saab Bofors Underwater | - | 27,9 | 27,9 | |
Systems AB | ||||
Scania CV AB | - | 24,2 | 24,2 | |
Cross Country Systems AB | - | 23,6 | 23,6 | |
(CC Systems) | ||||
Nammo LIAB AB | 0 | 21 | 21 | |
FLIR Systems AB, Imaging | - | 19,5 | 19,5 | |
Sweden | ||||
Aimpoint AB | 0 | 15,9 | 15,9 | |
Polyamp AB | - | 14,6 | 14,6 | |
- | 10,4 | 10,4 |
Följande företag exporterade för mellan 1 miljon och 10 miljoner kronor:
Degerfors Formnings, Deform AB, Åkers Krutbruk Protection AB, Airsafe Sweden AB, Nammo Vingåkersverken AB,
Ett antal företag exporterade för mindre än 1 miljon kronor under 2004:
PartnerTech Karlskoga AB, New Pac Safety AB, Ekenäs Mekaniska AB, Chelton Applied Composites AB, Försvarets Materielverk, Transport, Comtri AB.
55
Skr. 2004/05:114
22.3.11Kategorier av krigsmateriel – den svenska krigsmaterielförteckningen och EU:s militära lista, beskrivning av typ av produkter
Beteckning | Beteckn | Beteckn |
enligt EU:s | enl | enl svens |
Militära | svensk | KM- |
Lista | KM- | förteckn |
(ÖK) | ||
(KS) | ||
1 | 1 | 21 |
2 | 2 | 22 |
3 | 3 | 23 |
4 | 4 | 24 |
5 | 5 | 25 |
6 | 10 | |
7 | 6 | |
8 | 7 | 27 |
9 | 8 | 28 |
10 | 9 | 29 |
11 | 33 | |
12 | ||
13 | 26,32 | |
14 | 35 | |
15 | 33,34 | |
16 | ||
17 | 30d | |
18 | ||
19 | 11 | 31 |
20 | ||
21 | 37 | |
22 | 36c |
Beteckn | |||||
enl | |||||
svensk | Typ av materiel | ||||
KM- | |||||
förteckn | |||||
KS1 | Finkalibriga eldrörsvapen | ||||
KS2 | Kanoner, pansarvärnsvapen | ||||
KS3 | Ammunition | ||||
KS4 | Robotar, raketer, torpeder, bomber | ||||
KS5 | Eldledningsutrustning | ||||
KS6 | |||||
KS7 | Krut och sprängämnen | ||||
KS8 | Krigsfartyg | ||||
KS9 | Stridsflygplan | ||||
KS10 | Stridsfordon | ||||
KS11 | Riktade energivapen | ||||
ÖK21 | Finkalibriga eldrörsvapen, delar m m | ||||
ÖK22 | Kanoner,pansarvärnsvapen,delar mm | ||||
ÖK23 | Övningsammunition m m | ||||
ÖK24 | Övn.raketer,röjningsutrustning m m | ||||
ÖK25 | Spanings- och mätutrustningar m m | ||||
ÖK26 | Skyddsmateriel m m | ||||
ÖK27 | Krut- och sprängämneskomponenter | ||||
ÖK28 | Fartyg för bevakning m m | ||||
ÖK29 | Flygplan utformade f. mil. bruk m m | ||||
ÖK30 | Fordon utformade för mil. bruk m m | ||||
ÖK31 | Riktade energivapen | ||||
ÖK32 | Fortifikationer | ||||
ÖK33 | Elektronisk utrustning för mil. bruk | ||||
ÖK34 | Fotografisk och elektrooptisk utrustn. | ||||
ÖK35 | Övningsmateriel | ||||
ÖK36 | Tillverkningsutrustning | ||||
ÖK37 | Programvara | ||||
56
Skr. 2004/05:114
23Bilaga 2: Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden år 2004
23.1Inledning
Det är inte möjligt att för produkter med dubbla användningsområden lämna en fullständig redovisning av exporten liknande den som kan lämnas beträffande krigsmateriel, eftersom kontrollen av produkter med dubbla användningsområden bygger på friast möjliga handel och kontroll endast i vissa fall. Det som kan redovisas är antalet licensärenden för olika kontrollområden. I tabell 1 redovisas antalet inkomna utförselärenden till ISP rörande produkter med dubbla användningsområden och hur dessa fördelas på de multilaterala exportkontrollregimerna (för ytterligare information om regimerna, se avsnitt 17).
För ofta förekommande export av produkter för civil slutanvändning kan ett globalt tillstånd beviljas. I tillståndet anges för vilket/vilka länder tillståndet gäller. Ett generellt gemenskapstillstånd infördes genom
57
Skr. 2004/05:114
23.2Statistiska tabeller
23.2.1Antal inkomna utförselärenden rörande produkter med dubbla användningsområden (PDA)
Utförselärenden | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 |
Totalt | 245 | 279 | 321 | 366 |
Utförseltillstånd, globala och | ||||
individuella, varav: | ||||
Wassenaararrangemanget | 177 | 146 | 151 | 177 |
Missilteknologikontrollregim | 7 | 33 | 11 | 10 |
en | ||||
Nuclear Suppliers Group | 14 | 9 | 10 | 5 |
(Part 2) | ||||
Australiengruppen | 47 | 91 | 149 | 174 |
23.2.2Antal avgjorda förhandsförfrågningar, utfärdade denials samt
Tabellen redovisar antalet förhandsförfrågningar som inkom till ISP under år
År | 2002 | 2003 | 2004 |
Antal avgjorda förhandsförfrågningar | 43 | 43 | 35 |
Antal utfärdade denials | 2 | 2 | 2 |
Antal |
1 | 2 | 0 |
58
Skr. 2004/05:114
24 Bilaga 3: Regelverk
24.1Lagen om krigsmateriel
Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993 och ersatte lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. med tillhörande förordningar.
Den nuvarande lagen bygger i allt väsentligt på den tidigare lagstiftningen liksom på tidigare praxis. Jämfört med denna innehåller den emellertid en vidgning av krigsmaterielbegreppet samt förenklingar, förtydliganden och moderniseringar av de bestämmelser som gäller för kontrollen över tillverkning och för utlandssamverkan avseende krigsmateriel.
Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel inte får tillverkas utan tillstånd. Även all försvarsindustriell utlandssamverkan förutsätter tillstånd. Med utlandssamverkan förstås exportförsäljning eller annat tillhandahållande (bl.a. överlåtelse eller förmedling) av krigsmateriel. Vidare omfattar begreppet upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrättigheter, avtal med någon i utlandet om att gemensamt med denne eller för dennes räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel. Slutligen krävs tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning.
Enligt lagen om krigsmateriel indelas krigsmateriel i två kategorier: krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Bestämmelser om vilken materiel som innefattas i de två kategorierna återfinns i förordningen om krigsmateriel. Kategorin krigsmateriel för strid omfattar materiel med förstörelsebringande verkan inklusive sikten för sådan materiel samt materiel för eldledning. Kategorin övrig krigsmateriel omfattar delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som ej har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation.
I
Beslut om utförseltillstånd fattades t o m. den 31 januari 1996 enbart av regeringen. I ärenden som inte avsåg utförsel i större omfattning eller i övrigt inte var av större vikt utövades beslutsrätten av det statsråd som hade till uppgift att föredra ärenden om tillstånd för utförsel av krigsmateriel. Icke delegerade regeringsbeslut omfattade 98% av det totala värdet av givna tillstånd år 1995. Sedan den 1 februari 1996 fattas beslut i utförselärenden i första hand av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) utom i de ärenden som bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt, vilka ska överlämnas till regeringen för avgörande.
59
Skr. 2004/05:114
24.2Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan
Enligt 1 § andra stycket lagen (1992:1300) om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och har kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen också ställt sig bakom (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och bet. 1992/93:UU1). Se riktlinjerna i fulltext nedan.
Övergripande kriterier och bedömningskriterier
Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för Inspektionen för strategiska produkter (ISP) vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.
Riktlinjerna är försedda med två övergripande kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas, nämligen dels att utlandssamverkan behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Dessa övergripande kriterier kan anses utgöra en precisering av 1 § andra stycket, lagen om krigsmateriel.
I riktlinjerna preciseras också de faktorer som bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt ärende. Ett grundkrav är att alla för ärendet betydelsefulla omständigheter ska beaktas, oavsett om de uttryckligen anges i riktlinjerna eller ej. Dessa bedömningskriterier tillämpas också på samverkan med person eller företag i utlandet avseende utveckling eller tillverkning av krigsmateriel. Sverige är ett av få
Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende ska fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen i mottagarlandet vad gäller mänskliga rättigheter ska alltid vägas in även i de fall då det är fråga om utförsel av materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.
Ovillkorliga hinder för export
Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga hinder som, om de inträffar, anses omöjliggöra export. De tre är: beslut av FN:s säkerhetsråd, internationella överenskommelser som Sverige biträtt (t.ex.
Krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel
Krigsmaterielbegreppet breddades år 1993 till att även omfatta viss materiel med civil eller delvis civil användning. Utvidgningen av begreppet ledde till att export som tidigare varit oreglerad kom att bli föremål för politisk prövning och inkluderas i krigsmaterielexport-
60
Skr. 2004/05:114
statistiken. Breddningen åtföljdes av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel.
För kategorin krigsmateriel för strid (KS) gäller att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. Ett återkallande av tillstånd kan emellertid underlåtas om det är förenligt med folkrätten och målen och principerna för den svenska utrikespolitiken. Utförseltillstånd bör heller inte ges till en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta är samma krav som tillämpades före 1993, med den skillnaden att förekomsten av kränkningar av de mänskliga rättigheterna tidigare endast behövde beaktas om materielen i sig kunde användas för att kränka de mänskliga rättigheterna. I detta avseende skiljer sig Sverige från vissa andra
För utförsel av övrig krigsmateriel (ÖK), som i stor utsträckning omfattar produkter som före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel (exempelvis spaningsradaranläggningar eller simulatorer för utbildningsändamål), gäller att utförseltillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Risk för väpnad konflikt utgör således inte ett särskilt kriterium i bedömningen avseende utförsel av övrig krigsmateriel.
De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel, än för krigsmateriel för strid.
Följdleveranser och ”svensk identitet”
När det gäller följdleveranser anger riktlinjerna att "tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd".
När det gäller samarbete med utländsk part gäller att export till tredje land bör bedömas i enlighet med de svenska riktlinjerna om produkten har övervägande svensk identitet. Om produkten har övervägande utländsk identitet, eller om det föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av samarbetet, kan samarbetslandets regler om utförsel tillämpas för export därifrån.
De svenska riktlinjerna i fulltext
Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan
1.bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt
2.inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.
Vid prövningen av ett tillståndsärende ankommer det på regeringen att göra en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna.
61
Skr. 2004/05:114
Utrikespolitiska hinder föreligger inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna och de traditionellt neutrala länderna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik. I takt med att samarbetet med övriga länder inom de Europeiska Gemenskaperna byggs ut, bör samma principer för utlandssamverkan och export tillämpas i fråga om dessa länder.
Tillstånd får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten auktoriserad mottagare; vidare bör vid utförsel av materiel ett slutanvändarintyg eller ett intyg om egen tillverkning (bearbetningsintyg) föreligga. En stat som trots åtagande gentemot den svenska regeringen har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.
Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte beviljas om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder).
Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas.
Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter.
Tillstånd bör ges till utförsel av materiel som klassificerats som övrig krigsmateriel, förutsatt att mottagarlandet inte befinner sig i väpnad konflikt med annan stat eller har inre väpnade oroligheter, eller det i landet förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter och om inte ovillkorligt hinder möter.
Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas, förutom vid ovillkorliga exporthinder, om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis bör, i de två senare fallen, återkallande av tillstånd kunna underlåtas om det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.
Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd.
Vad särskilt angår avtal med utländsk part om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet, som följer av avtalet, bör medges om inte ovillkorligt hinder uppstår. Om ett samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet till tredje land bör fråga om sådan export, i den mån slutprodukten i fråga har en övervägande svensk identitet, bedömas i enlighet med riktlinjerna för sådan export från Sverige.
Beträffande materiel som har övervägande utländsk identitet bör export från samarbetslandet till tredje land medges inom ramen för samarbetslandets exportregler. Föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd, och det är en förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske från
62
Skr. 2004/05:114
samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även i övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler.
När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssamverkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta slag ingås, bör utrikesnämnden höras.
24.3EU:s uppförandekod för vapenexport
EUROPEISKA UNIONEN | Bryssel den 5 juni 1998 |
RÅDET | (OR. en) |
EUROPEISKA UNIONENS UPPFÖRANDEKOD
FÖR VAPENEXPORT
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
SOM UTGÅR från de gemensamma kriterier som beslutades av Europeiska rådet i Luxemburg 1991 och i Lissabon 1992,
SOM ERKÄNNER att vapenexporterande stater har ett särskilt ansvar,
SOM ÄR FAST BESLUTNA att fastställa stränga gemensamma normer, som ska uppfattas som miniminormer, i fråga om hantering av och återhållsamhet beträffande överföringar av konventionella vapen av alla medlemsstaterna samt att förstärka utbytet av relevant information för att uppnå ökad insyn.
SOM ÄR FAST BESLUTNA att hindra export av materiel som kan användas för internt förtryck eller internationell aggression eller bidra till regional instabilitet,
SOM ÖNSKAR förstärka sitt samarbete och främja sin samsyn inom ramen
för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) när det gäller export av konventionella vapen,
SOM NOTERAR att kompletterande åtgärder mot olagliga överföringar har
vidtagits med hjälp av
SOM BEKRÄFTAR att medlemsstaterna önskar upprätthålla en försvarsindustri som en del av såväl sin industriella bas som sina försvarsinsatser, och
SOM ERKÄNNER att stater, i enlighet med den rätt till självförsvar som erkänns i FN:s stadga, har rätt att överföra medel för självförsvar,
HAR UPPRÄTTAT följande uppförandekod och tillämpningsbestämmelser:
KRITERIUM ETT
Respekt för medlemsstaternas internationella åtaganden, särskilt de sanktioner som påbjuds av FN:s säkerhetsråd och de som påbjuds av gemenskapen, avtal om
63
Skr. 2004/05:114
En ansökan om exportlicens bör avslås om bifall skulle stå i strid med bl.a.
a)medlemsstaternas internationella förpliktelser och deras åtaganden att upprätthålla FN:s, OSSE:s och EU:s vapenembargon,
b)medlemsstaternas internationella förpliktelser enligt fördraget om
c)medlemsstaternas åtaganden inom ramen för
d)medlemsstaternas åtagande att inte exportera någon som helst typ av truppmina (antipersonell mina).
KRITERIUM TVÅ
Respekten för de mänskliga rättigheterna i det slutliga bestämmelselandet
Efter att ha bedömt mottagarlandets inställning till de relevanta principer i internationella instrument rörande de mänskliga rättigheterna kommer medlemsstaterna
a)inte att utfärda exportlicens om det föreligger uppenbar risk att den tilltänkta exporten kan komma att användas för internt förtryck,
b)från fall till fall och under beaktande av materielens art att iaktta särskild försiktighet vid utfärdande av licenser till för länder där allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna har konstaterats av behöriga
Materiel som kan användas för internt förtryck anses i detta sammanhang inbegripa bl.a. materiel, i fråga om vilket den tilltänkta slutanvändaren bevisligen har använt sådan eller liknande materiel för internt förtryck, eller när det finns skäl att tro att materielen kommer att användas till andra ändamål eller av annan slutanvändare än vad som uppgivits, och användas till internt förtryck. I linje med punkt 1 i tillämpningsbestämmelserna för denna kod kommer materielens art att beaktas noggrant, särskilt om den är avsedd för interna säkerhetsändamål. Internt förtryck anses inbegripa bl.a. tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning, summariska eller godtyckliga avrättningar, försvinnanden, godtyckliga gripanden och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheter och de grundläggande friheter som anges i relevanta internationella instrument rörande de mänskliga rättigheterna, inklusive Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
KRITERIUM TRE
Den interna situationen i det slutliga bestämmelselandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter
Medlemsstaterna kommer inte att tillåta export som skulle provocera eller förlänga väpnade konflikter eller förvärra existerande spänningar i det slutliga bestämmelselandet.
KRITERIUM FYRA
Bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet
64
Skr. 2004/05:114
Medlemsstaterna kommer inte att utfärda exportlicens om det finns en uppenbar risk för att den avsedda mottagaren skulle använda den tilltänkta exporten på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller hävda ett territoriellt krav med våld.
När medlemsstaterna överväger dessa risker kommer de bl.a. att beakta
a)om någon väpnad konflikt pågår eller sannolikt kommer att uppstå mellan mottagarlandet och ett annat land,
b)om det föreligger något territoriellt krav på ett angränsande land som mottagarlandet tidigare försökt eller hotat att genomdriva med våld,
c)om materielen sannolikt kommer att användas för annat än mottagarens legitima nationella säkerhets- och försvarsändamål,
d)behovet av att inte negativt påverka den regionala stabiliteten på något märkbart sätt. KRITERIUM FEM
Den nationella säkerheten för medlemsstaterna eller de territorier i fråga om vilka en medlemsstat är ansvarig för de yttre förbindelserna, samt för vänligt sinnade och allierade länder
Medlemsstaterna kommer att beakta
a)den tilltänkta exportens möjliga inverkan på egna, andra medlemsstaters eller vänners och allierades försvars- och säkerhetsintressen, samtidigt som de erkänner att denna faktor inte får påverka deras beaktande av kriterierna om respekt för de mänskliga rättigheterna och om regional fred, säkerhet och stabilitet,
b)risken för att de berörda varorna används mot deras egna styrkor eller mot styrkor från vänner eller allierade eller från andra medlemsstater,
c)risken för "reverse engineering" eller icke avsedd tekniköverföring.
KRITERIUM SEX
Köparlandets uppträdande i förhållande till det internationella samfundet, i synnerhet i fråga om dess attityd till terrorism, arten av dess allianser och dess respekt för internationell rätt
Medlemsstaterna kommer bl.a. att beakta köparlandets tidigare uppträdande i fråga om
a)dess stöd till eller uppmuntran av terrorism och internationell organiserad brottslighet,
b)dess uppfyllande av sina internationella åtaganden, i synnerhet i fråga om
c)dess engagemang för
KRITERIUM SJU
65
Skr. 2004/05:114
Förekomsten av en risk för att materielen ska användas till annat ändamål inom köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor
Vid bedömning av den tilltänkta exportens inverkan på det importerande landet och risken för att de exporterade varorna kan avledas till en oönskad
slutanvändare, kommer följande att beaktas:
a)Mottagarlandets legitima inhemska försvars- och säkerhetsintressen, inbegripet eventuell medverkan i FN:s eller andra fredsbevarande insatser.
b)Mottagarlandets tekniska förmåga att använda materielen.
c)Mottagarlandets förmåga att utöva effektiv exportkontroll.
d)Risken att vapnen kommer att återexporteras eller avledas till terroristorganisationer (antiterroristutrustning bör särskilt uppmärksammas i detta sammanhang).
KRITERIUM ÅTTA
Vapenexportens förenlighet med mottagarlandets tekniska och ekonomiska förmåga, med beaktande av det önskvärda i att stater får sitt legitima behov beträffande säkerhet och försvar täckt med minsta möjliga användning av mänskliga och ekonomiska resurser till krigsmateriel
Medlemsstaterna kommer, mot bakgrund av informationen från relevanta källor såsom FN:s utvecklingsprogram, Världsbanken, Internationella valutafonden samt
TILLÄMPNINGSBESTÄMMELSER
1.Varje medlemsstat kommer från fall till fall att pröva de ansökningar om exportlicens för krigsmateriel som ställs till den, mot bakgrund av bestämmelserna i uppförandekoden.
2.Denna kod kommer inte att inkräkta på medlemsstaternas rätt att tillämpa en mer restriktiv nationell politik.
3.Genom diplomatiska kanaler kommer medlemsstaterna att översända utförlig information om de licensansökningar som har avslagits i enlighet med uppförandekoden i fråga om krigsmateriel, tillsammans med en förklaring av varför ansökan har avslagits. Den information som ska överlämnas anges i form av ett utkast till formulär som återfinns i bilagan. Innan någon medlemsstat beviljar en licens som en annan medlemsstat eller andra medlemsstater har vägrat bevilja för en i huvudsak identisk transaktion under de senaste tre åren kommer den först att samråda med den eller de medlemsstater som avslog licensansökningarna. Om medlemsstaten efter dessa samråd ändå beslutar att bevilja licens kommer den att underrätta den eller de medlemsstater som avslog ansökan (ansökningarna) och därvid utförligt förklara sina egna skäl.
Beslutet att tillåta eller vägra överföring av någon krigsmateriel ska varje medlemsstat själv fatta. En ansökan om licens ska anses ha avslagits när medlemsstaten har vägrat att tillåta den faktiska försäljningen eller den fysiska exporten av den berörda krigsmaterielen, om försäljning i annat fall skulle ha ägt rum, eller när den har vägrat att tillåta det relevanta avtalets ingående. För detta ändamål kan ett anmälningspliktigt avslag, i enlighet med nationella förfaranden, innefatta avslag på en ansökan om tillstånd att inleda förhandlingar eller ett nekande svar på en formell inledande förfrågan om en särskild beställning.
66
Skr. 2004/05:114
4.Medlemsstaterna kommer att behandla sådana avslag och samråd konfidentiellt och de kommer inte att använda dem för att uppnå kommersiella fördelar.
5.Medlemsstaterna kommer att verka för ett skyndsamt antagande av en gemensam förteckning över krigsmateriel som omfattas av uppförandekoden, grundad på liknande nationella och internationella förteckningar. Innan detta är gjort kommer uppförandekoden att fungera på grundval av nationella kontrollförteckningar, vid behov tillsammans med beståndsdelar från relevanta internationella förteckningar.
6.Kriterierna i uppförandekoden samt det samrådsförfarande som föreskrivs i punkt 3 i
tillämpningsbestämmelserna kommer också att gälla varor med dubbla användningsområden enligt specifikationen i bilaga 1 till rådets beslut 94/942/GUSP3 när det finns anledning att anta att slutanvändaren av varorna kommer att vara de väpnade styrkorna eller den interna säkerhetstjänsten eller liknande enheter i mottagarlandet.
7.I syfte att göra uppförandekoden så effektiv som möjligt kommer medlemsstaterna att arbeta inom ramen för GUSP för att förstärka samarbetet och främja sin samsyn i fråga om export av konventionella vapen.
8.Varje medlemsstat kommer att sända de övriga medlemsstaterna en årlig rapport om sin export av försvarsmateriel och sitt genomförande av uppförandekoden. Dessa rapporter kommer att diskuteras vid ett årligt möte som ska hållas inom ramen för GUSP. Vid mötet kommer en översyn också att ske av uppförandekodens verkan och vilka förbättringar som behöver göras, och en konsoliderad rapport grundad på bidrag från medlemsstaterna kommer att föreläggas rådet för godkännande.
9.När det är lämpligt kommer medlemsstaterna inom GUSP:s ram att gemensamt bedöma situationen för de möjliga eller faktiska mottagarna av vapenexporten från medlemsstaterna mot bakgrund av principerna och kriterierna i uppförandekoden.
10.Det erkänns vidare att medlemsstaterna, om det är lämpligt, också får beakta den tilltänkta exportens inverkan på sina ekonomiska, sociala, kommersiella och industriella intressen, men att dessa faktorer inte kommer att påverka tillämpningen av ovan nämnda kriterier.
11.Medlemsstaterna kommer att göra sitt yttersta för att uppmuntra andra vapenexporterande länder att ansluta sig till uppförandekodens principer.
12. Uppförandekoden och tillämpningsbestämmelserna ersätter alla tidigare gjorda bearbetningar av de gemensamma kriterierna från 1991 och 1992.
Information som ska överlämnas
.......... ……………………………………….medlemsstatens namn] har äran att informera sina partner om att den i enlighet med EU:s uppförandekod har avslagit följande ansökan om licens:
Mottagarland: ……………………………………………………………………..
3 (1) EGT L 367, 31.12.1994, s. 8. Beslutet senast ändrat genom beslut 98/232/GUSP (EGT L 92, 25.3.1998, s. 1).
67
Skr. 2004/05:114
Kort beskrivning av materielen, inbegripet kvantitet och, när det är lämpligt, tekniska specifikationer: ………………………………………………………
Avsedd mottagare: ……………………………………………………………
Avsedd slutanvändare (om annan än mottagaren): …………………………
Skäl till att ansökan avslogs: ……………………………………………………
Datum för avslag av ansökan: ….………………………………………………
24.4
Gemensam
Europeiska unionens råd antog år 2000 rådets förordning (EG) nr 1334/2000 om upprättandet av en ny gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden (EGT nr L 159, 30.6.2000 s.1). Förordningen trädde i kraft den 28 september 2000 och ersatte därmed rådsförordningen från 1995, (EG) nr 3381/94. Till skillnad från de multilaterala exportkontrollregimerna, är förordningen juridiskt bindande för Sverige, liksom för andra
Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de multilaterala exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna (AG, MTCR, NSG och WA) beaktas genom återkommande ändringar och uppdateringar av produktlistorna till förordningen. Den nya förordningens medföljande bilagor beslutas inom ramen för gemenskapssamarbetet i första pelaren, vilket innebär att de får direkt verkan på det nationella planet. Bilagorna ska enligt förordningen uppdateras varje år.
Förordningen från år 2000 introducerade en rad nyheter, bl.a. ett generellt gemenskapstillstånd för export av vissa produkter till vissa tredje länder. Den nya tillståndstypen har förenklat arbetet för de exporterande företagen genom att ett och samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum. Detta har även lett till en ökad samsyn inom EU på denna typ av export. Dels har bedömningen i tillståndsärenden underlättats genom att den nya förordningen även inkluderar gemensamma kriterier som medlemsstaterna har att beakta vid sin prövning.
Svensk lagstiftning
I Sverige kompletteras
68
Skr. 2004/05:114
(2000:1217). Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 2001 och ersatte lagen (1998:397) om strategiska produkter och förordningen (1998:400) om strategiska produkter.
Till skillnad från vad som gäller under krigsmateriellagstiftningen – där utförseltillstånd utgör undantag från ett generellt exportförbud – är förhållandet det omvända under regelverket för kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Här är utgångspunkten den att utförseltillstånd ska ges såvida det inte strider mot utrikes- eller säkerhetsintressen såsom dessa beskrivs i
Export och överföring av produkter med dubbla användningsområden är föremål för tillståndsgivning och tillståndsgivande myndighet är Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Beträffande kärnämnen och material m.m. som återfinns i bilaga I till rådets förordning är det emellertid Statens kärnkraftinspektion (SKI) som meddelar tillstånd.
Lagen om produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd saknar liksom sin föregångare särskilda bestämmelser om möjligheten att få förhandsbesked om huruvida ett utförseltillstånd kommer att ges vid en eventuell export av produkter med dubbla användningsområden till en specifik destination. En praxis har emellertid utvecklats med innebörden att ISP ger företag förhandsbesked.
Generalklausulen – en uppsamlingsbestämmelse
Enligt rådsförordning (EG) 1334/2000 artikel 4 och den svenska lagstiftningen kan tillstånd även krävas för export av produkter som inte är angivna i bilagorna till rådsförordningen (s.k.
Beträffande de första tre paragraferna under artikel 4 i rådsförordningen krävs att exportören har blivit informerad av ISP om produktens användningsområde. Exportören är emellertid enligt artikel 4.4 även skyldig att upplysa ISP om exportören är medveten om att en produkt helt eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i artikel
Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall för export relaterad till militär slutanvändning eller krigsmateriel, eller för export av
69
Skr. 2004/05:114
25Bilaga 4: Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer 2004
Land | ZC | NSG | AG | MTCR | WA |
Argentina | x | x | x | x | x |
Australien | x | x | x | x | x |
Belgien | x | x | x | x | x |
Brasilien | - | x | - | x | - |
Bulgarien | x | x | x | x | x |
Cypern | - | x | x | - | - |
Danmark | x | x | x | x | x |
Estland | - | x | x | - | - |
Finland | x | x | x | x | x |
Frankrike | x | x | x | x | x |
Grekland | x | x | x | x | x |
Irland | x | x | x | x | x |
Island | - | - | x | x | - |
Italien | x | x | x | x | x |
Japan | x | x | x | x | x |
Kanada | x | x | x | x | x |
Kazakstan | - | x | - | - | - |
Kina | x | x | - | - | - |
Korea (Rep.) | x | x | x | x | x |
Lettland | - | x | x | - | - |
Litauen | - | x | x | - | - |
Luxemburg | x | x | x | x | x |
Malta | - | x | x | - | - |
Nederländerna | x | x | x | x | x |
Norge | x | x | x | x | x |
Nya Zeeland | - | x | x | x | x |
Polen | x | x | x | x | x |
Portugal | x | x | x | x | x |
Rumänien | x | x | x | - | x |
Ryssland | x | x | - | x | x |
Schweiz | x | x | x | x | x |
Slovakien | x | x | x | - | x |
Slovenien | x | x | x | - | x |
Spanien | x | x | x | x | x |
Storbritannien | x | x | x | x | x |
Sverige | x | x | x | x | x |
Sydafrika | x | x | - | x | - |
Tjeckien | x | x | x | x | x |
Turkiet | x | x | x | x | x |
Tyskland | x | x | x | x | x |
Ukraina | x | x | - | x | x |
Ungern | x | x | x | x | x |
USA | x | x | x | x | x |
Vitryssland | - | x | - | - | - |
Österrike | x | x | x | x | x |
TOTALT | 35 | 44 | 38 | 34 | 34 |
(För information om exportkontrollregimerna se avsnitt 17)
70
Skr. 2004/05:114
Europeiska kommissionen deltar i Australiengruppen samt som observatör i Nuclear Suppliers Group och Zanggerkommittén.
71
26Bilaga 5: Internationella vapenembargon i kraft under 2004
Tabellen nedan redovisar de internationella vapenembargon som varit i kraft under hela eller delar av år 2004, deras löptid under året samt de beslut som upprättat, och i vissa fall modifierat eller hävt, embargot. I tabellen redovisas även om det finns undantag till något embargo. Sådana undantag är oftast kopplade till humanitära insatser eller fredsbevarande operationer. För detaljer kring olika undantag hänvisas till www.un.org, www.europa.eu.int eller www.osce.org beroende på vilken typ av embargo det rör sig om.
Internationella vapenembargon under år 2004
LAND | TYP AV | LÖPTID UNDER | REFERENS |
EMBARGO | 2004 | ||
Armenien | Hela året | UNSCR 853 (1993) | |
bindande) | |||
Hela året | CSOOSCE (1992) | ||
leveranser av vapen | |||
och ammunition till | |||
stridande styrkor i | |||
Azerbajdzjan | Hela året | UNSCR 853 (1993) | |
bindande) | |||
Hela året | CSOOSCE (1992) | ||
leveranser av vapen | |||
och ammunition till | |||
stridande styrkor i | |||
Hela året | Gemensam ståndpunkt | ||
undantag finns | 1996/184/CFSP | ||
Hela året | Gemensam ståndpunkt | ||
1999/481/CFSP | |||
Burma/Myanmar | Hela året | Allmänna rådets | |
undantag finns | deklaration 29 juli | ||
1991 | |||
Gemensam ståndpunkt | |||
2003/297/CFSP | |||
Gemensam ståndpunkt | |||
2003/461/CFSP | |||
Elfenbenskusten | Fr o m den 15 | UNSCR 1572 (2004) | |
undantag finns | november | ||
Fr o m den 15 | Gemensam ståndpunkt | ||
undantag finns | december | 2004/852/CFSP |
Skr. 2004/05:114 | ||||
LAND | TYP AV | LÖPTID UNDER | REFERENS | |
EMBARGO | 2004 | |||
Demokratiska | Hela året | UNSCR 1493 (2003) | ||
Republiken Kongo (f d | ||||
Zaire) | ||||
Hela året | Deklaration 33/93 | |||
undantag finns | 7 april 1993 | |||
Gemensam ståndpunkt | ||||
2002/829/CFSP | ||||
Gemensam ståndpunkt | ||||
2003/680/CFSP | ||||
Irak | Hela året | UNSCR 661 (1990) | ||
undantag finns | ||||
UNSCR 1483 (2003) | ||||
Fr o m 8 juni | UNSCR 1546 (2004) | |||
Hela året | Deklaration 56/90 | |||
undantag finns | 4 augusti 1990 | |||
Gemensam ståndpunkt | ||||
2003/495/CFSP | ||||
Fr o m den 19 juli | Gemensam ståndpunkt | |||
2004/553/CFSP | ||||
Kina (exklusive | Hela året | Europeiska rådets | ||
Hongkong och Macao) | deklaration 27 juni |
|||
Liberia | Hela året | UNSCR 1343 (2001) | ||
undantag finns | ||||
UNSCR 1478 (2003) | ||||
UNSCR 1497 (2003) | ||||
UNSCR 1509 (2003) | ||||
Hela året | Gemensam ståndpunkt | |||
undantag finns | 2001/357/CFSP | |||
Gemensam ståndpunkt | ||||
2003/365/CFSP | ||||
Gemensam ståndpunkt | ||||
2003/666/CFSP | ||||
Fr o m 10 februari | Gemensam ståndpunkt | |||
2004/137/CFSP | ||||
Libyen | Hela året | Utrikesministrarnas | ||
deklaration 14 april |
||||
Under året fram till | Gemensam ståndpunkt | |||
embargots hävande den | 1999/261/CFSP | |||
11 oktober 2004 |
73
Skr. 2004/05:114 | ||||
LAND | TYP AV | LÖPTID UNDER | REFERENS | |
EMBARGO | 2004 | |||
Rwanda | Hela året | UNSCR 918 (1994) | ||
undantag finns | ||||
Restriktioner om | Hela året | UNSCR 997 (1995) | ||
försäljning av vapen till | ||||
personer i grannstater | ||||
om vapnen ska | ||||
användas i Rwanda | ||||
Hela året | UNSCR 1011 (1995) | |||
Sierra Leone | Hela året | UNSCR 1171 (1998) | ||
överföring till icke- | ||||
statliga styrkor i Sierra | ||||
Leone | ||||
undantag finns | Hela året | UNSCR 1299 (2000) | ||
Hela året | Gemensam ståndpunkt | |||
undantag finns | 1998/409/CFSP | |||
Somalia | Hela året | UNSCR 733 (1992) | ||
undantag finns | ||||
Hela året | UNSCR 1356 (2001) | |||
Hela året | UNSCR 1425 (2002) | |||
Hela året | Gemensam ståndpunkt | |||
2002/960/CFSP | ||||
Sudan | Hela året | Gemensam ståndpunkt | ||
undantag finns | 2004/31/CSFP | |||
Gemensam ståndpunkt | ||||
1994/165/CFSP | ||||
Fr o m 10 juni | Gemensam ståndpunkt | |||
2004/510/CFSP | ||||
Usama bin Laden, al- | Hela året | UNSCR 1390 (2002) | ||
Qaida och Talibanerna | ||||
Terroristgrupper | Hela året | Gemensam ståndpunkt | ||
(utländska | 2002/402/CFSP | |||
terroristorganisationer) | ||||
Zimbabwe | Hela året | /145/CFSP | ||
undantag finns | Hela året | Gemensam ståndpunkt | ||
2003/115/CFSP | ||||
Gemensm ståndpunkt | ||||
Fr o m 19 februari | 2004/161/CFSP | |||
74
Skr. 2004/05:114
27 Bilaga 6: Förklaringar
A
Avslag (denial). Ett negativt myndighetsbeslut när ett företag ställer en förfrågan om export av militär utrustning till ett visst land. Beslutet kan bl.a. baseras på hot mot de mänskliga rättigheterna i mottagarlandet, riskerna för den regionala freden, stabiliteten och säkerheten. En medlem inom ett multilateralt samarbete förväntas informera de övriga medlemmarna om det negativa beslutet.
E
Exportkontrollregimer. För närvarande fem till antalet – Zanggerkommittéen (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Wassenaararrangemanget (WA) samt Missilteknologikontrollregimen (MTCR). Syftet med regimerna är att dessa ska identifiera varor och teknologier som bör underställas exportkontroll, utbyta information om spridningsrisker samt främja
G
Generalklausulen (eng.
I
Immateriella överföringar. Överföring av programvara eller teknik, med hjälp av elektroniska medier, telefax eller telefon samt från person till person från ett land till ett annat.
K
Kemvapenkonventionen. FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen (CWC) trädde i kraft den 29 april 1997. I CWC stadgas om förbud av användningen av och innehav av kemiska vapen; regler avseende förstöring av kemiska vapen och anläggningar där sådana produkter framställts samt kontroll av kemisk industri i syfte att förhindra ytterligare produktion av kemiska vapen.
75
Skr. 2004/05:114
För konventionens genomförande svarar OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons) – placerade i Haag och som idag består av 167 medlemsstater.
M
Massförstörelsevapen. Kärnvapen samt biologiska och kemiska vapen. Även vissa vapenbärare som exempelvis ballistiska missiler med lång räckvidd samt kryssningsmissiler inkluderas i
N
Syftet med detta är att motverka att den förvägrade köparen vänder sig till ett annat land samt att undvika konkurrenssnedvridande effekter av olika länders exportkontroll.
O
Outreach. Ett utökande eller utsträckande av en verksamhet till andra områden eller till att omfatta nya aktörer.
P
Peer review. Inbördes eller ömsesidig översyn av en specifik verksamhet.
U
Utförseltillstånd. Ett företag ansöker om utförseltillstånd för det belopp som med ett kontrakt slutits med ett visst land. Leveransen pågår sedan oftast under flera år och inleds sällan det år som kontraktet har slutits.
Utförseltillstånd är därför inte detsamma som en faktisk leverans utan visar endast hur stora order svenska företag fått på den internationella marknaden ett visst år.
76
Skr. 2004/05:114
28 Bilaga 7: Vägledning till andra källor
Ytterligare information rörande de ämnesområden som omfattas av denna skrivelse kan hittas på bl.a. nedanstående webbplatser. De flesta webbplatserna tillhör organisationer utanför Regeringskansliet. Därför kan Regeringskansliet inte ansvara för dessa webbplatsers innehåll eller riktighet. Nedanstående hänvisningar utgör således endast en frivillig guide för intresserade läsare.
Australiengruppen (AG) | www.australiagroup.net |
Exportkontrollrådet (EKR) | www.isp.se/km/kmekr.htm |
Europeiska Unionen (EU) | www.europa.eu.int |
Förenta Nationerna (FN) | www.un.org |
Inspektionen för strategiska | |
produkter (ISP) | www.isp.se |
Lagrummet - gemensam rättsplats | |
för svenskt lagrum | www.lagrummet.se |
Missilteknologikontroll- | |
regimen (MTCR) | www.mtcr.info |
Nuclear Suppliers Group (NSG) | www.nuclearsuppliersgroup.org |
Organisation for Economic | |
Development (OECD) | www.oecd.org |
Stockholm International Peace | |
Research Institute (SIPRI) | www.sipri.se |
Sveriges regering | www.regeringen.se |
Sveriges riksdag | www.riksdagen.se |
Utrikesdepartementet (UD) | www.ud.se |
Världsbanken | www.worldbank.org |
Wassenaararrangemanget (WA) | www.wassenaar.org |
Zanggerkommittén | www.zanggercommittee.org |
77
Skr. 2004/05:114
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2005
Närvarande: Statsministern Persson, statsråden Ringholm, Sahlin, Östros, Messing, Y. Johansson, Bodström, Karlsson, Nykvist, Andnor, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin, Orback och Baylan.
Föredragande: statsrådet Messing
_________________
Regeringen beslutar skrivelse 2004/05:114 Strategisk exportkontroll 2004 – Krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
78