Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ett bemyndigande för regeringen att meddela
föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen (1987:10)
om det har inträffat en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa
effekter på miljön eller egendom. Regeringen får i ett sådant fall meddela
föreskrifter om undantag från bl.a. krav på bygglov, om detta behövs för att
åtgärder som är nödvändiga till följd av händelsen snabbt skall kunna vidtas.
Undantag får endast gälla för begränsad tid.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) 4
3 Ärendet och dess beredning 5
4 Bakgrund 5
5 Föreskrifter om undantag från bestämmelser i plan- och
bygglagen vid naturhändelser 6
6 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 11
7 Konsekvenser 11
8 Författningskommentar 11
Bilaga 1 Lagförslaget i den första departementspromemorian
den 24 januari 2005 13
Bilaga 2 Lagförslaget i den andra departementspromemorian
den 28 januari 2005 14
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna
- den första departementspromemorian 15
Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna
- den andra departementspromemorian 16
Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag 17
Bilaga 6 Lagrådets yttrande 18
Utdrag ur prootokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 2005 19
Rättsdatablad 20
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i plan- och bygglagen (1987:10).
2
Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs att det i plan- och bygglagen (1987:10) skall införas en ny
paragraf, 16 kap. 3 §, av följande lydelse.
16 kap.
3 §1
Om det har inträffat en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa
effekter på miljön eller egendom och om det behövs för att åtgärder som är
nödvändiga till följd av händelsen snabbt skall kunna vidtas, får regeringen
meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från
1. krav på beaktande av allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt
2 kap.,
2. krav på byggnader, anläggningar, tomter och allmänna platser enligt 3 kap.,
3. krav på en åtgärds förenlighet med detaljplan eller områdesbestämmelser
enligt 5 kap. 36 § andra stycket,
4. krav på bygglov, rivningslov och marklov enligt 8 kap., samt
5. bestämmelserna i 9 kap. om byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll.
________________
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005. Föreskrifter som meddelas med stöd av
16 kap. 3 § får avse tid från och med den 1 januari 2005.
3
Ärendet och dess beredning
Med anledning av den svåra storm som drabbade södra Sverige den 8-9 januari 2005
har det inom Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet tagits fram ett förslag
till ändring i plan- och bygglagens (1987:10) bestämmelser om bemyndiganden.
Förslaget presenterades i en promemoria som har remissbehandlats. Promemorians
lagförslag finns i bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna finns i
bilaga 3. Med utgångspunkt från de synpunkter som framfördes av
remissinstanserna remitterades ett reviderat förslag i en ny promemoria. Det
förslaget finns i bilaga 2 och en förteckning över remissinstanserna i bilaga 4.
Remissvaren och remissammanställningar avseende de båda promemoriorna finns
tillgängliga i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (dnr M2005/782/R).
Lagrådet
Lagförslaget har remitterats till Lagrådet. Lagrådsremissens lagförslag återges
i bilaga 5. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande återges
i bilaga 6.
4 Bakgrund
Den synnerligen svåra storm som drabbade södra Sverige den 8-9 januari 2005 fick
till följd att mycket stora mängder skog stormfälldes. Det virke som genereras
i och med detta måste tas om hand och lagras i avvaktan på bearbetning eller
vidare transport. Frågan har uppkommit om de virkestravar och i vissa fall även
virkesupplag (dessa utgörs av flera virkestravar, ofta från fler än en
skogsägare), som med anledning av den uppkomna situationen behövt läggas på
platser som normalt inte används för detta syfte, är bygglovspliktiga enligt
plan- och bygglagen (PBL).
Av 8 kap. 2 § första stycket 2 PBL framgår bl.a. att det krävs bygglov för att
anordna upplag. Av förarbetsuttalanden (prop. 1985/86:1 s. 684 f) samt av
kommentaren till PBL (Plan- och bygglagen, Didón m.fl., s. 8:18 f) framgår att
med upplag i bestämmelsens mening torde avses någorlunda permanenta eller
omfattande upplag. Vidare konstateras att upplag som anordnas inom ramen för
jord- och skogsbruk inte torde betraktas som upplag i detta sammanhang - inte
heller förråd, råvaror och dylikt som läggs upp i anslutning till en industri.
Det noteras vidare att upplag i PBL:s mening torde föreligga endast när
uppläggningen i någon mån är självständig i förhållande till annan verksamhet,
vilket innebär att byggnadsmaterial som lagras på en byggarbetsplats inte kräver
bygglov liksom inte heller timmerupplag (anm. sannolikt avses virkestravar) som
skall hämtas intill en skogsbilväg. Bygglovspliktens omfattning i det nu
aktuella avseendet synes inte heller ha prövats av Regeringsrätten.
Det kan således inte uteslutas att i vart fall vissa virkesupplag som nu
anordnas är bygglovspliktiga enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 PBL. I den
rådande situationen bör en ovisshet om bygglovspliktens omfattning undvikas. Om
ett virkesupplag, som sedermera visar sig bygglovspliktigt, anordnas kan
nämligen den ansvarige påföras byggnadsavgift om bygglov inte har sökts för
åtgärden. Ett krav på bygglov medför med nödvändighet en tidsutdräkt som kan
orsaka ytterligare skador.
5 Föreskrifter om undantag från bestämmelser
i plan- och bygglagen vid naturhändelser
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om undantag
från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen (1987:10). Bemyndigandet avser de
fall då det har inträffat en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa
effekter på miljön eller egendom. I en sådan situation får regeringen meddela
föreskrifter om undantag från bl.a. bestämmelserna om bygglov, om detta behövs
för att åtgärder som är nödvändiga till följd av händelsen snabbt skall kunna
vidtas. Tillåtligheten av de åtgärder som möjliggörs med stöd av föreskrifterna
skall begränsas i tiden.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Förslaget i promemorian har tillstyrkts eller lämnats utan
erinran av nästintill samtliga remissinstanser. Flera remissinstanser har anfört
att byggnadsnämnderna bör ha möjlighet att ingripa mot eller i vart fall känna
till sådana åtgärder som avses i promemorian samt att undantagen bör vara
geografiskt och tidsmässigt begränsade. Ett antal remissinstanser har anfört att
bemyndigandet bör kompletteras för att även fånga upp katastrofer av annan
karaktär, t.ex. omfattande utsläpp, sabotage, terrorhandlingar eller allvarliga
olyckor som medför omfattande skador på miljön, infrastruktur eller egendom. För
att säkerställa att åtgärderna inte permanentas har Länsstyrelsen i Västra
Götaland föreslagit att det görs en klar koppling till bestämmelserna om
handräckning i 10 kap. 12 § PBL. Länsstyrelsen i Hallands län har föreslagit att
bestämmelsen endast skall kunna tillämpas retroaktivt från den 8 januari 2005.
Länsstyrelsen i Kronobergs län har anfört att undantag från bestämmelserna i PBL
endast skall kunna vara möjligt om hälsa och säkerhet annars äventyras. Enbart
ekonomiska skäl bör, enligt länsstyrelsen, inte kunna föranleda undantag.
Länsstyrelsen i Södermanlands län har föreslagit att det, i stället för ett
undantag från prövningsplikten, bör meddelas föreskrifter om en summarisk och
snabb handläggning. Ett flertal remissinstanser har påpekat att t.ex.
miljöbalkens regler om strandskydd och vattenverksamhet också kan behöva
anpassas för att snabbt möjliggöra nödvändig virkeslagring.
Skälen för regeringens förslag
Det bör vara möjligt för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från
vissa bestämmelser i PBL. Bemyndigandet bör aktualiseras endast om det har
inträffat en naturhändelse av visst slag, om det är nödvändigt att snabbt vidta
åtgärder till följd av händelsen och om PBL:s bestämmelser förhindrar ett snabbt
agerande.
Med naturhändelse med synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller
egendom avses t.ex. stormar med mycket omfattande stormfällning av träd till
följd, jordskred eller översvämningar som medfört synnerligen omfattande skador
på miljön eller egendom.
Bemyndigandet bör utformas så att det innehåller en uppräkning av de
bestämmelser i PBL som undantagen får avse. Uppräkningen bör, förutom
bestämmelser om krav på bygg-, mark- och rivningslov samt bygg- och
rivningsanmälan, även innefatta bestämmelser som hänför sig till lokalisering av
bebyggelse, egenskapskrav på bebyggelse, åtgärdernas förenlighet med detaljplan
eller områdesbestämmelser samt tillsyn och kontroll. Genom omfattningen av
bemyndigandet kan regeringen meddela undantag från sådana bestämmelser i PBL som
annars riskerar att försvåra eller omöjliggöra nödvändiga insatser.
De åtgärder som bör kunna vidtas med stöd av undantagsbestämmelsen skall vara
sådana som till sin natur har tillfällig karaktär. För att tydliggöra att en
temporär byggnation eller annan åtgärd som kan tillåtas med stöd av
bemyndigandet inte får övergå till att bli permanent, bör det i bestämmelsen
anges att bemyndigandet endast avser tidsbegränsade undantag.
Föreskrifter om undantag från PBL:s bestämmelser bör begränsas på så sätt att de
endast omfattar åtgärder som är nödvändiga och som snabbt måste vidtas på grund
av den aktuella naturhändelsen. När regeringen meddelar sådana föreskrifter
skall de således utformas speciellt efter de behov som uppstått till följd av
den aktuella händelsen. Således torde föreskrifterna komma att utformas på ett
sådant sätt att de, även om de medger undantag från bestämmelser i PBL,
möjliggör kontroll över var och hur åtgärderna vidtas samt lämnar utrymme för
ingripande när det är nödvändigt. Det kan även finnas skäl för regeringen att
överväga om föreskrifterna bör avgränsas geografiskt.
Behovet av att kunna meddela föreskrifter om undantag
Plan- och bygglagens krav på bygglov, bygganmälan, byggnaders egenskaper samt
lokalisering av bebyggelse och anläggningar m.m. är nödvändiga för att
möjliggöra en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala
levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö.
Till följd av stormen den 8-9 januari 2005 uppstod en situation som kräver att
vissa åtgärder - som omfattas av PBL:s regelverk - snabbt kan vidtas. I annat
fall riskerar den ekonomiska skada som stormen inneburit för skogsägarna att
ytterligare förvärras. Reglerna om bygglov, bygganmälan och lokalisering m.m.
kan dock medföra att åtgärder inte kan vidtas tillräckligt snabbt i en sådan
situation.
Förutom den tidsutdräkt som bygglovsprövning etc. kan medföra gäller - om
åtgärder vidtas i strid mot PBL:s bestämmelser - att byggnadsnämnden enligt 10
kap. 1 § är skyldig att ta upp frågan om påföljd eller ingripande. De sanktioner
som aktualiseras är, förutom vissa avgifter, bl.a. föreläggande att ta bort
eller ändra utformningen av en byggnad eller ett upplag. Detta kan innebära
väldigt kostsamma processer för t.ex. en skogsägare som sett sig tvungen att
anordna ett virkesupplag på ett sätt som sedermera visar sig strida mot någon av
PBL:s bestämmelser.
Länsstyrelsen i Södermanlands län har föreslagit att regeringen, i stället för
att föreskriva om undantag från PBL:s bestämmelser om prövningsplikt, bör ges
möjlighet att föreskriva om summariska och snabba handläggningar av t.ex.
bygglovsärenden. Redan i dag gäller att den som beviljats bygglov får påbörja
byggnadsarbeten omgående, oberoende av om lovbeslutet vunnit laga kraft. Om ett
beslut om bygglov - summariskt eller inte - ändras i högre instans, kan den
enskilde tvingas att omedelbart riva byggnaden eller bortskaffa upplaget. Vidare
måste den enskilde rätta sig efter ett antal regler i PBL när en byggnad
uppförs eller en anläggning utförs, oavsett om åtgärden är lovpliktig eller
inte. Om PBL:s bestämmelser inte efterlevs, är byggnadsnämnden skyldig att
tillgripa sanktioner. Den ordning som länsstyrelsen i Södermanland föreslår
bedöms således inte vara tillräcklig för att möjliggöra de insatser som visat
sig nödvändiga till följd av stormen den 8-9 januari 2005, eftersom risken för
sanktioner kvarstår i förhållande till den som ansvarar för uppförandet.
Slutsatsen är densamma i förhållande till de åtgärder som kan behöva vidtas
p.g.a. andra naturhändelser med omfattande negativa konsekvenser.
Bemyndigandets utformning
Bemyndigandet kan antingen ges en generell utformning eller innehålla en
uppräkning av vissa bestämmelser i PBL.
I 16 kap. 4 § PBL finns ett bemyndigande för regeringen att, om riket är i krig
eller krigsfara, meddela bestämmelser som avviker från lagen. Bemyndigandet
omfattar således hela PBL och avgränsas endast på så sätt att föreskrifterna
skall vara av betydelse för totalförsvaret eller behövas för att nödvändig
byggnadsverksamhet i övrigt skall kunna ske.
En lösning i enlighet med den som valts i 16 kap. 4 § PBL skulle vara lämplig
även i detta fall, eftersom det ger regeringen stora möjligheter att anpassa
föreskrifterna direkt till det situationen kräver. Detta gäller i synnerhet som
det kan vara svårt att förutse exakt vilka bestämmelser i PBL som kan behöva
omfattas av ett undantag p.g.a. en naturhändelse. Å andra sidan skulle ett
sådant bemyndigande omfatta alla bestämmelser i PBL - en lagstiftning som
reglerar åligganden för enskilda samt avser kommunala befogenheter. För sådana
föreskrifter gäller att de enligt 8 kap. 3 och 5 §§ regeringsformen skall
beslutas genom lag. Enligt 8 kap. 7 § regeringsformen finns utrymme att delegera
till regeringen att meddela föreskrifter om bl.a. byggnader, anläggningar och
bebyggelsemiljö eller tillståndsplikt i fråga om åtgärder med byggnader och
anläggningar. Ett generellt bemyndigande skulle alltså inte vara oförenligt med
ordalydelsen i 8 kap. 7 § regeringsformen. Frågan är om det kan anses lämpligt
att ge bemyndigandet en så generell utformning. I sammanhanget kan konstateras
att det generella bemyndigandet i 16 kap. 4 § PBL har stöd i 13 kap. 6 §
regeringsformen som är en särskild bestämmelse om möjlighet att bemyndiga
regeringen att, om riket är i krig eller krigsfara råder, besluta om
föreskrifter som annars skall meddelas genom lag. Slutsatsen blir därmed att det
är tveksamt om ett bemyndigande som avser andra situationer än krig och
krigsfara bör ges en lika generell omfattning.
Bemyndigandet bör i stället avgränsas till de bestämmelser i PBL som behöver
omfattas. De finns inget behov av att kunna meddela föreskrifter som hänför sig
till exempelvis kommunens planläggning av mark eller byggnadsnämndens uppgifter.
Primärt är det framför allt bestämmelserna i 8 kap. om bygglov, rivningslov och
marklov som bör kunna omfattas av föreskrifter om undantag. Handläggningstiden
i lovärenden kan medföra oönskade konsekvenser i en situation där en
naturhändelse har åstadkommit avsevärda skador. Detsamma gäller kraven på
bygganmälan och rivningsanmälan enligt 9 kap. I en sådan situation bör det
därför ges utrymme för att snabbt kunna vidta åtgärder för att begränsa
skadornas omfattning. Därutöver gäller att ett antal bestämmelser i PBL skall
tillämpas oavsett om åtgärden är förenad med krav på bygglov eller inte. Bland
annat finns det en regel i 5 kap. 36 § PBL som innebär att en åtgärd som avser
byggnader och andra anläggningar etc. skall utföras så att den inte strider mot
detaljplan eller områdesbestämmelser. I en brådskande situation kan det visa sig
nödvändigt att vidta åtgärder i strid mot t.ex. en detaljplan. Ett bemyndigande
för regeringen att meddela föreskrifter om undantag bör därför även omfatta
denna bestämmelse. Vidare gäller, enligt 3 kap. PBL, att byggnader m.m. skall
placeras och utformas på ett visst sätt samt att de skall uppfylla vissa
tekniska egenskapskrav enligt lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk m.m. Dessa bestämmelser gäller oavsett om en byggnad är lovpliktig.
Vid t.ex. uppförande av tillfälliga evakueringsbaracker kan det behöva meddelas
undantag från - i vart fall vissa - bestämmelser i 3 kap. PBL. Även
bestämmelserna i 2 kap. PBL om krav på beaktande av allmänna intressen vid bl.a.
lokalisering av bebyggelse aktualiseras oberoende av om det ställs krav på
bygglov för åtgärden. Dessa bestämmelser kan således lägga hinder i vägen för
åtgärder som är nödvändiga till följd av naturhändelsen och bör därför omfattas
av ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag.
Naturhändelse med synnerligen omfattande effekter
Enligt förslaget bör bemyndigandet avse fall då det inträffar en naturhändelse
med synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller egendom.
Av uttrycket naturhändelse framgår att det skall vara en situation som är
orsakad av naturen och som inträffar vid ett specifikt tillfälle. Det kan röra
sig om stormar, översvämningar, jordskred eller liknande. Ett par länsstyrelser
har anfört att bemyndigandet även borde omfatta katastrofer av annan karaktär,
t.ex. omfattande utsläpp, sabotage, terrorhandlingar etc. som medför omfattande
skador på miljön, infrastruktur eller egendom. På grund av behovet att snabbt
kunna ta fram ett förslag till lagändring som hänför sig till effekterna av
stormen den 8-9 januari 2005 har förslaget begränsats till att avse
naturhändelser. Ett vidare bemyndigande skulle ha tagit längre tid att arbeta
fram.
Naturhändelser kan vara mer eller mindre omfattande och speciella.
Naturhändelser som avses i bestämmelsen bör vara sådana som för med sig
synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller egendom. Således kan
t.ex. en storm som i och för sig inte är av den karaktären att den ur
meteorologisk synvinkel betraktas som speciellt svår omfattas av bestämmelsen,
om den ändå medför synnerligen omfattande skador på miljön eller egendom. Å
andra sidan omfattas inte en storm som meteorologerna i och för sig bedömer som
särskilt svår men vars effekter är lindriga. Det avgörande är att naturhändelsen
har synnerligen omfattande negativa konsekvenser. I det nu aktuella fallet föll
synnerligen stora mängder skog. Med uttrycket synnerligen omfattande skador
avses att även innefatta skador som är begränsade till sin geografiska
omfattning, men ändå av synnerligen svår karaktär.
Genom att använda rekvisiten skador på miljön eller egendom är avsikten att även
fånga upp t.ex. skador på infrastruktur. De skador som aktuella naturhändelser
kan förväntas ge upphov till torde väl täckas av begreppen miljön respektive
egendom. Länsstyrelsen i Kronobergs län har anfört att endast skada på egendom
inte bör kunna föranleda undantag från PBL:s bestämmelser. Stormen i januari
2005 medförde synnerligen omfattande skador på skogsegendom. För att
bemyndigandet skall omfatta de åtgärder som kan tänkas nödvändiga till följd av
stormfällningen är det således en förutsättning att skador på egendom i sig kan
utgöra ett skäl för att aktualisera bemyndigandet.
Behovet av att kunna vidta åtgärder
Bestämmelsens tillämplighet förutsätter vidare att föreskrifterna om undantag
behövs för att nödvändiga åtgärder snabbt skall komma till stånd. Innebörden av
detta rekvisit är att endast brådskande åtgärder som är nödvändiga för att
begränsa de negativa effekterna av naturhändelsen kan omfattas av undantag från
PBL:s regelverk. Det kan t.ex. gälla uppförande av evakueringsbyggnader eller
andra tillfälliga byggnader (t.ex. byggnader för elförsörjning), upplag,
skyddsmurar eller liknande. Även nödvändiga rivningsarbeten,
markberedningsarbeten eller liknande omfattas av bemyndigandet.
Vid bedömningen av hur undantagsbestämmelserna bör utformas med anledning av en
viss inträffad naturhändelse, kommer regeringen särskilt att beakta kommunernas
behov av att känna till och kunna utöva kontroll över de åtgärder som vidtas
samt ingripa mot åtgärder som bedöms som uppenbart olämpliga ur PBL:s
perspektiv. T.ex. torde föreskrifter om undantag från krav på bygganmälan eller
rivningsanmälan kunna begränsas till en förkortning av den tid som gäller för
anmälan.
Tidsbegränsning av undantagsbestämmelser
Det hör till sakens natur att de situationer som avses i bemyndigandet är
temporära. Av praktiska skäl kommer därför föreskrifter med stöd av
bemyndigandet att gälla för en begränsad tid. Det saknas mot den bakgrunden skäl
att, i bemyndigandet, ställa krav på tidsbegränsning av föreskriften som sådan.
Det bör dock säkerställas att de byggnader, anläggningar eller andra åtgärder
som kan medges enligt undantagsbestämmelserna, inte tillåts bli permanenta utan
en ordinär PBL-prövning. Därför bör det framgå av bemyndigandet att de undantag
som medges enligt föreskrifterna skall ha begränsad giltighetstid. Om det finns
intresse av att permanenta ifrågavarande byggnader, upplag etc. efter att
giltighetstiden har löpt ut, skall en ordinär prövning ske enligt tillämpliga
bestämmelser i PBL.
Behovet av att ändra i annan lagstiftning
Några remissinstanser har påpekat att - även om nödvändiga och brådskande
åtgärder möjliggörs inom ramen för PBL:s tillämpningsområde - bestämmelser om
t.ex. strandskydd och vattenverksamhet i miljöbalken kan lägga hinder i vägen
för nödvändiga åtgärder.
I sammanhanget kan konstateras att bestämmelser om strandskydd och
vattenverksamhet aktualiseras endast i den mån en byggnation eller ett upplag
förläggs till ett strandskyddsområde eller vattenområde. Bestämmelser om t.ex.
bygglov och bygganmälan aktualiseras däremot så snart en byggnadsverksamhet
planeras eller vidtas - oavsett plats. I Regeringskansliet har därför ändringar
i plan- och bygglagstiftningen prioriterats. Med utgångspunkt i de påpekanden
som gjorts pågår en översyn inom Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet.
Översynen syftar till att bedöma i vilken mån andra lagändringar kan behöva
göras.
6 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Bemyndigandet bör träda i kraft den 1 maj 2005. Med hänsyn till stormen i
januari 2005 bör möjligheten till undantag kunna tillämpas fr.o.m. den 1 januari
2005.
7 Konsekvenser
Genom det föreslagna bemyndigandet får regeringen möjlighet att snabbt agera när
det inträffar en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa effekter på
miljön eller egendom. Regeringen kan meddela de föreskrifter om undantag från
PBL:s bestämmelser som behövs för att åtgärder som är nödvändiga till följd av
händelsen snabbt skall kunna vidtas. Undantag från plan- och bygglagens
bestämmelser får endast gälla för begränsad tid. Regeringen kan alltså göra det
möjligt för markägare och andra att agera snabbt.
Förslaget bedöms inte medföra några kostnader för kommuner eller länsstyrelser.
8 Författningskommentar
16 kap. 3 § plan- och bygglagen (1987:10)
Bestämmelsen är ett bemyndigande för regeringen att - om det har inträffat en
naturhändelse med synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller
egendom - meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i PBL, om det
behövs för att åtgärder som är nödvändiga till följd av händelsen snabbt skall
kunna vidtas.
Regeringen skall begränsa föreskrifter om undantag till att endast gälla för
viss tid. Det innebär bl.a. att om t.ex. ett upplag eller en byggnad avses att
finnas kvar efter undantagstiden, skall PBL:s bestämmelser tillämpas fullt ut.
För åtgärder som inte är förenliga med PBL:s regler, kan byggnadsnämnden ingripa
med stöd av bestämmelserna i 10 kap. om påföljder och ingripanden.
Föreskrifter om undantag skall begränsas till vad som behövs för att nödvändiga
åtgärder snabbt skall kunna vidtas. Genom noggranna avvägningar skall regeringen
alltså anpassa föreskrifterna till vad som behövs i det aktuella fallet.
Byggnadsnämndernas behov av att känna till de åtgärder som vidtas och kunna
ingripa i vissa fall skall beaktas. Med uttrycket "åtgärder" avses alla typer av
åtgärder som omfattas av PBL:s regelverk och som ryms inom bemyndigandet.
Förutom olika typer av byggnadsverksamhet innefattas t.ex. rivningsarbeten,
schaktningsarbeten, trädfällning etc.
Enligt den första punkten får regeringen meddela föreskrifter om tidsbegränsade
undantag från kravet på att beakta allmänna intressen vid lokalisering av
bebyggelse enligt 2 kap. Bemyndigandet är avsett att göra det möjligt att, vid
lokalisering av t.ex. ett virkesupplag av tillfällig karaktär, bortse från
exempelvis krav på tillämpning av hushållningsbestämmelsen i 2 kap. 1 § första
stycket.
Enligt den andra punkten kan föreskrifter meddelas om undantag från
bestämmelserna i 3 kap. Sådana föreskrifter kan t.ex. omfatta bestämmelserna i 3
kap. 1 och 2 §§ om krav på placering och utformning av byggnader. Undantag kan
också medges från bestämmelserna i 3 kap. 3 och 14 §§, enligt vilka byggnader
och vissa anläggningar skall uppfylla särskilda egenskapskrav enligt lagen
(1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.
Enligt den tredje punkten kan regeringen meddela föreskrifter om undantag från
kravet att även byggnader, anläggningar, tomter och allmänna platser som inte
kräver bygglov skall utföras så att de inte strider mot områdesbestämmelser
eller detaljplan.
Enligt den fjärde punkten får regeringen föreskriva att kraven på bygglov,
rivningslov och marklov inte skall tillämpas. De åtgärder som kan behöva vidtas
med anledning av aktuella naturhändelser torde ofta vara bygglovspliktiga och
utgöras av t.ex. byggnader eller upplag. Det kan också visa sig nödvändigt att
snabbt vidta åtgärder som kräver rivningstillstånd eller åtgärder som kräver
marklov - t.ex. schaktningsarbeten. Bemyndigandet omfattar därför såväl krav på
rivningslov och marklov som bygglov.
Enligt den femte punkten får regeringen meddela föreskrifter om undantag från
bestämmelserna i 9 kap. om byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll. Här finns
bl.a. bestämmelser om byggherrars ansvar för att göra bygganmälan och
rivningsanmälan samt se till att byggnadsarbetena utförs i enlighet PBL:s krav.
I 9 kap. finns också bestämmelser om byggsamråd, kontrollplan och utseende av
kvalitetsansvarig. Dessa krav innebär en tidsutdräkt, som kan få stor betydelse
när åtgärder brådskar. Det är därför viktigt att regeringen ges möjlighet att
meddela undantag från bestämmelserna. Bestämmelserna i 9 kap. avser framför allt
byggnadsnämndens möjligheter att utöva tillsyn och kontroll över
byggnadsarbeten eller anläggningsarbeten. Av säkerhetshänsyn är det viktigt att
byggnadsnämnderna kan utöva viss kontroll. Mot den bakgrunden torde undantag
från bestämmelserna i 9 kap. ofta kunna inskränkas till att, med avsteg från
PBL:s bestämmelser, tillåta enklare och snabbare förfaranden såvitt avser t.ex.
bygganmälan eller byggsamråd.
Se i övrigt avsnitt 5.
Lagförslaget i den första departementspromemorian den 24 januari 2005
Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs att det i 16 kap. plan- och bygglagen (1987:10) skall
införas en ny paragraf, 3 §, av följande lydelse.
16 kap.
3 §
Om det inträffar en naturhändelse av osedvanlig karaktär får regeringen meddela
de föreskrifter om undantag från krav på bygglov enligt 8 kap. 1 eller 2 §§
eller bygganmälan enligt 9 kap. 2 § denna lag, som behövs för att åtgärder som
är nödvändiga till följd av händelsen skall kunna vidtas.
________________
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2005.
Lagförslaget i den andra departementspromemorian den 28 januari 2005
Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs att det i plan- och bygglagen (1987:10) skall införas en ny
paragraf, 16 kap. 3 §, av följande lydelse.
16 kap.
3 §
Om det inträffar en naturhändelse med osedvanligt omfattande negativa effekter
på miljön eller egendom och det behövs för att nödvändiga åtgärder snabbt skall
komma till stånd, får regeringen meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag
från
1. krav på beaktande av allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt
2 kap.,
2. krav på byggnader, anläggningar och tomter enligt 3 kap.,
3. krav på en åtgärds förenlighet med detaljplan enligt 5 kap. 36 § andra
stycket,
4. krav på bygglov, rivningslov och marklov enligt 8 kap., samt
5. bestämmelserna i 9 kap. om byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll.
________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2005.
2. Om det behövs på grund av en naturhändelse med osedvanligt omfattande
negativa effekter på miljön eller egendom som inträffat dessförinnan, får
regeringen med tillämpning av 16 kap. 3 § föreskriva att undantag skall gälla
även för tid före den 1 mars 2005.
Förteckning över remissinstanserna
- den första departementspromemorian
Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Jämtlands län,
Naturvårdsverket, Boverket, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i
Kronobergs län, Ljungby kommun, Växjö kommun samt Sveriges kommuner och
landsting.
Förteckning över remissinstanserna
- den andra departementspromemorian
Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Jämtlands län,
Naturvårdsverket, Boverket, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Västra
Götalands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Skåne län,
Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i
Kronobergs län, Ale kommun, Arvika kommun, Hässleholms kommun, Kristianstads
kommun, Ljungby kommun, Osby kommun, Trosa kommun, Växjö kommun, Östra Göinge
kommun, Sveriges kommuner och landsting.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs att det i plan- och bygglagen (1987:10) skall införas en ny
paragraf, 16 kap. 3 §, av följande lydelse.
16 kap.
3 §1
Om det har inträffat en naturhändelse med osedvanligt omfattande negativa
effekter på miljön eller egendom och det behövs för att åtgärder som är
nödvändiga till följd av händelsen snabbt skall kunna vidtas, får regeringen
meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från
1. krav på beaktande av allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt
2 kap.,
2. krav på byggnader, anläggningar, tomter och allmänna platser enligt 3 kap.,
3. krav på en åtgärds förenlighet med detaljplan eller områdesbestämmelser
enligt 5 kap. 36 § andra stycket,
4. krav på bygglov, rivningslov och marklov enligt 8 kap., samt
5. bestämmelserna i 9 kap. om byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll.
________________
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005. Föreskrifter som meddelas med stöd av
16 kap. 3 § får avse tid från och med den 1 januari 2005.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-02-22
Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny
Håstad och regeringsrådet Göran Schäder.
Undantag från bestämmelser i plan- och bygglagen
Enligt en lagrådsremiss den 17 februari 2005 (Miljö- och
samhällsbyggnadsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets
yttrande över förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Cecilia Nermark
Torgils.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 2005
Närvarande: Statsråden Ringholm, ordförande, Sahlin, Östros, Sommestad, Nykvist,
Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Österberg, Orback, Baylan.
Föredragande: Sahlin
Regeringen beslutar proposition Undantag från bestämmelser i plan- och
bygglagen.
Rättsdatablad
Författningsrubrik
Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett
normgivnings-bemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EG-regler
Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
16 kap. 3 §
1 Tidigare 3 § upphävd genom 1994:852.
1 Tidigare 3 § upphävd genom 1994:852.
Prop. 2004/05:106
10
1
Prop. 2004/05:106
Bilaga 1
Prop. 2004/05:106
Bilaga 2
Prop. 2004/05:106
Bilaga 3
Prop. 2004/05:106
Bilaga 4
Prop. 2004/05:106
Bilaga 5
Prop. 2004/05:106
Bilaga 6
Prop. 2004/05:106