Årsredovisning för staten 2004

Regeringens skrivelse 2004/05:101

Regeringens skrivelse 2004/05:101

Årsredovisning för staten 2004

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 7 april 2005

Göran Persson

Pär Nuder

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 2004. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, redogörelse för statliga garantier, avgifter till och bidrag från EU, tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande samt utvecklingen av statlig produktion. Myndigheter som fått revisions- berättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas. Slutligen ges en redogörelse för utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten.

Skr. 2004/05:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2004

Det samlade ekonomiska utfallet för 2004 ger en delvis blandad bild när det gäller utvecklingen av statens finansiella resultat och ekonomiska ställning. Efter mindre underskott 2002 och 2003 uppnåddes åter ett överskott i de offentliga finanserna. Utfallet, motsvarande 1,1 procent av bruttonationalprodukten (BNP), överstiger målet för 2004 med 0,6 procentenheter.

Utgiftstaket för 2004 klarades med en marginal på 2,4 miljarder kronor samtidigt som underskottet i statsbudgeten ökade med 7 miljarder kronor jämfört med 2003. Utgifterna under utgiftstaket var oförändrade som andel av BNP och uppgick till 33,6 procent.

Jämfört med 2003 har resultatet enligt resultaträkningen för staten förbättrats med 2 miljarder kronor, men uppvisar ett underskott för andra året i rad (-17 miljarder kronor). Statsskulden har ökat med 27 miljarder kronor, men har som andel av BNP minskat med en procentenhet.

I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2004 jämfört med 2003.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor
	Utfall	Procent	Utfall	Procent
	2004	av BNP1	2003	av BNP2
Den offentliga
sektorns
finansiella
sparande	28	1,1	-2	-0,1

Statsbudgetens
saldo	-53	-2,1	-46	-1,9

Utgiftstak	858	33,7	822	33,7
Takbegränsade
utgifter	856	33,6	819	33,6

Statens netto-
förmögenhet	-805	-31,6	-790	-32,4

Statsskuld	1 213	47,7	1 186	48,6

Årets över-/under-
skott i resultat-
räkningen	-17	-0,6	-19	-0,8

Garantiför-
bindelser3	703	27,6	705	28,9

EU-avgiften	23	0,9	24	1,0
Nettoflöde till EU	11	0,4	12	0,5

1)Prel. BNP för 2004 uppgår till 2 543 miljarder kronor (löpande priser).

2)Rev. BNP för 2003 uppgår till 2 438 miljarder kronor (löpande priser). 3 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

Skr. 2004/05:101

Överskott i de offentliga finanserna

Den offentliga sektorns finansiella sparande skall enligt riksdagens beslut uppgå till 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I budgetpropositionen för 2003 angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet för ett enskilt år bör anpassas till konjunkturläget. Det kan finnas skäl att låta det finansiella sparandet understiga 2 procent av BNP i ett svagt konjunkturläge så att de automatiska stabili- satorerna kan verka fullt ut.

Riksdagen fastställde hösten 2003 målet för överskottet i de offentliga finanserna för 2004 till minst 0,5 procent av BNP. Överskottet för 2004 beräknas uppgå till 1,1 procent av BNP. Lägre utgifter för bland annat statsskuldsräntor förklarar delvis det högre utfallet. Därutöver förklaras en del av förbättringen av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning. I budgetpropositionen för 2004 bedömdes BNP växa med 2 procent. Enligt national- räkenskapernas preliminära utfall ökade BNP med 3,5 procent. Skillnaden i tillväxt beror emellertid uteslutande av högre export och investeringar, vilket har små effekter på de offentliga inkomsterna. Justerat för skillnaden mellan utfallet och den BNP-tillväxt som antogs när målet beslutades, bedöms därför målet för 2004 ha klarats.

Under perioden 2000–2004 har den offentliga sektorns finansiella sparande uppgått till i gen- omsnitt 1,6 procent av BNP.

Marginal till utgiftstaket

Utgiftstaket för staten har sedan införandet budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2004 uppgick till 858 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 855,6 miljarder kronor. Marginalen till det fastställda taket för 2004 blev därmed 2,4 miljarder kronor.

Statens resultat- och balansräkningar

Resultaträkningen

Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 17 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 2 miljarder kronor jämfört med 2003.

Intäkter och kostnader för statens verksamhet, dvs. transfereringar och egen verksamhet, är i princip i balans och uppvisar ett mindre överskott på 0,5 miljarder kronor.

Preliminärskatter för fysiska personer ökade med 16 miljarder kronor, vilket främst förklaras av en ökad lönesumma, medan utbetalda kommunalskatter ökade med 16 miljarder kronor 2004. Resultaträkningens intäkter av skatter m.m. (brutto) påverkas bl.a. av nettot mellan ovanstående poster. Denna är positiv i huvudsak beroende på att utbetalda kommunalskatter var för höga 2003 och att slutreglering gjorts för detta 2004. Den högre lönesumman påverkar även statens intäkter avseende arbetsgivaravgifter med 7 miljarder kronor.

Fysiska personers inkomstskatt har vidare påverkats av en större slutreglering avseende 2003, dvs. skatter och skattereduktioner som inte är en del av preliminärskatteuttaget, vilken främst beror på ökade kapitalvinster och större förmögenheter.

Utöver de ökade arbetsgivaravgifterna har statens skatteintäkter påverkats främst av högre förväntade vinster för företag under 2004, som ökat inkomstskatten avseende juridiska personer med 7 miljarder kronor, samt ökade intäkter av mervärdesskatt med 8 miljarder kronor. Sammantaget ökade statens intäkter av skatter m.m. med 42 miljarder kronor (netto).

Resultat från andelar i dotter- och intresse- företag har påverkat utfallet positivt med 26 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med närmare 9 miljarder kronor jämfört med 2003. De större förändringarna rör Vattenfall AB och TeliaSonera AB som förbättrade sina resultat med 2,7 respektive 1,7 miljarder kronor. Posten AB förbättrade sitt resultat med 1,5 miljarder kronor.

En av orsakerna till underskottet i resultaträkningen hänför sig till nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden som uppgick till 49 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnadsökning med drygt 14 miljarder kronor jämfört med 2003 Detta beror framför allt på

ökade realiserade kursförluster och minskade orealiserade valutavinster. Ökningen av nettokostnaden har dock delvis dämpats av ökade intäkter till följd av överkurser vid emission av Riksgäldskontorets obligationer.

En annan faktor som påverkar 2004 års utfall är tillämpningen av en mer utvecklad beräkningsmodell för värdering av studielån som medför en ökad kostnad för av- och ned-

skrivningar	av osäkra fordringar motsvarande
9 miljarder	kronor. Jämförelsetalen har inte

ändrats eftersom kostnaden inte kan fördelas på de närmast föregående åren på ett rättvisande sätt. Om den nuvarande beräkningsmodellen hade tillämpats redan före 2004 kan dock konstateras att den faktiska kostnaden för av- och nedskrivningar skulle ha minskat jämfört med 2003.

Väsentliga förändringar på kostnadssidan, utöver de ovan nämnda, är ökade kostnader för transfereringar på 29 miljarder kronor. Av dessa avser 23 miljarder kronor transfereringar till hushåll.

Kostnaderna för socialförsäkringsområdet har ökat netto med 9 miljarder kronor. Kostnaderna har ökat för dels ålderspensioner (ca 8 miljarder

kronor),	dels arbetslöshetsersättning	(ca
4 miljarder	kronor). Lägre kostnader	kan

konstateras för sjukpenningen som minskade med 11 procent (ca 5 miljarder kronor), medan däremot aktivitets- och sjukersättningarna ökade med 8 procent (ca 4 miljarder kronor). Se vidare angående uppföljningen av ohälsomålen nedan.

Transfereringar till utlandet har ökat med 3 miljarder kronor och till kommunsektorn med 4 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens egen verksamhet har ökat med 7 miljarder kronor, varav 2 miljarder kronor avser personalkostnader och 3 miljarder kronor avser kostnader för drift. Avskrivningar och lokalkostnader ökade med 2 miljarder kronor.

Balansräkningen

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångars och skulders bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), är negativ och uppgår liksom föregående år till ca 32 procent av BNP (se tabellen ovan). Nettoförmögenhetens bokförda värde försämrades dock med 15 miljarder kronor jämfört med 2003, främst till följd av årets underskott i resultaträkningen (-17 miljarder

Skr. 2004/05:101

kronor). Det föreligger dock osäkerhet i redovisningen av förvarsmaktens tillgångar, vilket bör beaktas också vid bedömningen av den statliga sektorns tillgångar och skulder vars utfall beskrivs nedan.

Statsskuldens ökning med 27 miljarder kronor hänför sig huvudsakligen till statsbudgetens saldo (-53 miljarder kronor), dvs. statens lånebehov. Som framgår av tabellen ovan uppgår statsskulden 2004 till ca 48 procent av BNP. Ökningen av statsskulden till följd av budgetunderskottet har dock begränsats bl.a. på grund av att en starkare krona medförde att valutaskulden omräknat i kronor minskade.

Lånen i svenska	kronor har ökat med
57 miljarder kronor	samtidigt som lånen i

utländsk valuta har minskat med 30 miljarder kronor. Andelen lån i utländsk valuta har därmed minskat med 3 procentenheter till 25 procent i enlighet med regeringens riktlinjer om att långsiktigt minska valutaskulden.

Statsbudgetens utfall

Inkomster

Statsbudgetens inkomster uppgick till 694 miljarder kronor 2004, vilket är 18 miljarder lägre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten som antogs av riksdagen i december 2003. Den främsta orsaken är att utfallet för inkomster av försåld egendom blivit lägre än beräknat.

Det periodiserade utfallet för skatter på statsbudgeten beräknas uppgå till 696 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Intäkterna av skatt på kapital blev högre, medan skatt på konsumtion och arbete blev lägre. De främsta orsakerna till avvikelsen är en lägre lönesumma än vad som antogs i statsbudgeten samt lägre utdelningar och lägre realisationsvinster än beräknat. Räntebeläggningen av företagens periodiseringsfonder fr.o.m. den 1 januari 2005 har bidragit till ökade intäkter av bolagsskatt avseende 2004.

Skr. 2004/05:101

Utgifter
Statsbudgetens	utgifter m.m. uppgick till
748 miljarder	kronor 2004, vilket är drygt

6 miljarder kronor lägre än beräkningen som redovisades i statsbudgeten för 2004. På tilläggsbudget anvisades 11 miljarder kronor, varav drygt 7 miljarder kronor avsåg arbets- marknadsområdet. Avvikelsen mellan utfall och totalt anvisade medel för budgetåret 2004 samt beräknade medel för Riksgäldskontorets nettoutlåning, uppgick till -17 miljarder kronor.

De största skillnaderna mellan utfall och ursprunglig statsbudget beror på ökade utgifter inom arbetsmarknadsområdet (5,5 miljarder kronor) och för statsskuldsräntor (5 miljarder kronor). Utgifterna blev däremot lägre för bl.a. allmänna bidrag till kommuner (-3,9 miljarder kronor) samt jord- och skogsbruk (-2,1miljarder kronor). Vidare blev Riksgäldskontorets nettoutlåning 9,9 miljarder kronor lägre än budgeterat.

Statliga garantier och krediter

Statliga	garantiåtaganden	minskade	med
2 miljarder	kronor jämfört	med 2003	och

uppgick till 703 miljarder kronor. I förhållande till BNP har de statliga garantiåtagandena därmed minskat från 29 procent till 28 procent jämfört med 2003 (se tabell ovan). De statliga subventionerna av garantiverksamheten via statsbudgeten uppgick till 157 miljoner kronor, varav 140 miljoner kronor avsåg Öresundsbron.

Statens externa utlåning med kreditrisk uppgick till drygt 181 miljarder kronor, varav 168 miljarder kronor avser studielån.

Avgifter till och bidrag från EU

Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick enligt resultaträkningen till 23 miljarder kronor (0,9 procent av BNP), vilket är en minskning med ca 1 miljard kronor jämfört med 2003. Minskningen beror främst på att BNI-avgiften för 2003 blev större än normalt på grund av en korrigering av tidigare års avgiftsbaser. Netto- flödet till EU minskade med ca 2 miljarder kronor. Det beror främst på minskade kostnader, men även på att bidrag från EU ökat med ca 560 miljoner kronor.

Sveriges avgift respektive nettoflöde till EU ökade kassamässigt (statsbudgetens utfall) mellan 2003 och 2004 med ca 7 respektive

8 miljarder kronor. Ökningen av avgiften för

2004 beror på regeringens beslut om att tidigare- och senarelägga delar av avgiften för 2003. Ökningen av nettoflödet till EU beror huvud- sakligen på regeringens beslut, men även på att bidragen från EU minskat kassamässigt med ca 460 miljoner kronor under 2004.

Statliga sektorns tillgångar och skulder

Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även Premiepensionsmyndigheten, AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent.

Vid utgången av 2004 var den statliga sektorns samlade nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångar och skulder (motsvarande eget kapital), 77 miljarder kronor. Det innebär en ök- ning med 78 miljarder kronor jämfört med 2003 då nettoförmögenheten var negativ (-1 miljard kronor). Förbättringen beror främst på att AP- fonderna ökat det egna kapitalet till följd av en gynnsam utveckling på aktiemarknaden.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar ökade med 11 miljarder kronor. Det beror bl.a. på att det egna kapitalet i Vattenfall AB och TeliaSonera AB har ökat. I bilaga 3 redovisas vissa nyckeltal avseende 2004 för bolag med statligt ägande.

Uppföljning av målen för ohälsa, sysselsättning och socialbidrag

Riksdagen har ställt sig bakom de mål för minskad ohälsa som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2003. Frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall halveras under perioden 2002–2008, vilket motsvarar en nivå 2008 på 56,5 miljoner sjukskrivningsdagar. Mellan 2003 och 2004 har antalet sjukskrivningsdagar minskat från 106,5 miljoner dagar till ca 94 miljoner dagar.

Nybeviljandet av aktivitets- och sjukersättningar ökade från 59 000 till 75 000 personer under 2004. Målet innebär att genomsnittet under perioden 2002–2008 inte skall överstiga 64 000 nybeviljanden per år.

Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20–64 år uppgick 2004 till 77 procent jämfört med målsättningen 80 procent.

Målet för socialbidragen är att antalet helårsbidrag skall halveras mellan 1999 och 2004 till 57 600. Under 2004 ökade socialförsäkrings- kostnaderna med 5 procent jämfört med 2003. Det är därför sannolikt att även antalet helårsbidrag ökade under 2004.

Revision

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionens årliga revision har resulterat i att 12 myndigheter fått revisionsberättelser med invändning för räkenskapsåret 2004. Mot- svarande antal 2003 var 19 myndigheter.

Invändningarna har inte föranlett några ändringar i Årsredovisningen för staten 2004.

Skr. 2004/05:101

Revision av EU-medel

Den sammantagna bedömningen utifrån revi- sionsrättens årsrapport avseende 2003 är att det finns brister inom de områden där Europeiska kommissionen och medlemsstaterna har ett gemensamt förvaltningsansvar. Det avser bl.a. jordbruksstöd och strukturfonder.

När det gäller rekommendation om ansvarsfrihet för budget 2003 är förslaget från Ekofinrådet att rekommendera Europaparla- mentet att bevilja Europeiska kommissionen ansvarsfrihet för 2003.

Skr. 2004/05:101

Innehållsförteckning

	Sammanfattning
1	Årsredovisning för staten 2004............................................................................		21
2	Uppföljning av de budgetpolitiska målen............................................................		25
	2.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande .......................................	25
	2.2	Utgiftstak för staten..............................................................................	26
3	Utveckling av statens ekonomi ............................................................................		31

3.1Uppföljning av några viktiga mål för den ekonomiska

	utvecklingen...........................................................................................	31
3.1.1	Mål för att minska ohälsan....................................................................	31

3.1.2Mål för att öka sysselsättningen och minska

		socialbidragsberoendet..........................................................................	33
	3.1.3	Samlad bild av sjukskrivning, arbetslöshet m.m. .................................	35
	3.2	Statsbudgetens utveckling.....................................................................	36
	3.2.1	Statsbudgetens saldo..............................................................................	36
	3.2.2	Statsbudgetens inkomster.....................................................................	36
	3.2.3	Statsbudgetens utgifter..........................................................................	41
	3.2.4	Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna .............................	44
	3.2.5	Statens nettoförmögenhet.....................................................................	44
	3.2.6	Statsskulden ...........................................................................................	45
	3.2.7	Transfereringar ......................................................................................	48
	3.2.8	Statens egen verksamhet .......................................................................	52
4	2004 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.......................		57
	4.1	Omfattning och avgränsning ................................................................	57
	4.2	Resultaträkning......................................................................................	57
	4.2.1	Intäkter...................................................................................................	59
	4.2.2	Kostnader...............................................................................................	60
	4.2.3	Transfereringar per sektor ....................................................................	60
	4.3	Balansräkning.........................................................................................	62
	4.3.1	Nettoförmögenheten ............................................................................	62
	4.3.2	Övriga förändringar i balansräkningen.................................................	64
	4.4	Finansieringsanalys................................................................................	64
	4.4.1	Allmänt...................................................................................................	64
	4.4.2	Statens verksamhet ................................................................................	65
	4.4.3	Investeringar ..........................................................................................	65
	4.4.4	Utlåning .................................................................................................	65
	4.4.5	Finansiella aktiviteter ............................................................................	65
	4.4.6	Statens upplåning...................................................................................	65
	4.5	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar .................................	66
	4.5.1	Allmänt...................................................................................................	66

		Skr. 2004/05:101
	4.5.2	Transfereringar och skatter ..................................................................	66
	4.5.3	Avgränsning av redovisningsenheten ..................................................	67
	4.5.4	Gemensam brytdag ...............................................................................	67
	4.5.5	Principer för konsolidering ..................................................................	67
	4.5.6	Omklassificering av poster...................................................................	68
	4.5.7	Motpartsavstämning .............................................................................	68
	4.5.8	Ändrade redovisningsprinciper............................................................	68
	4.5.9	Ändrade jämförelsetal för 2003 som ej beror på ändrad princip........	70
	4.5.10	Undantag från generella principer m.m...............................................	71
	4.5.11	Kommentarer till särskilda poster........................................................	73
	4.5.12	Överföringar till och från pensionssystemet.......................................	75
	4.5.13	Värderingsprinciper ..............................................................................	76
	4.5.14	Omsättningstillgångar ..........................................................................	76
	4.5.15	Anläggningstillgångar ...........................................................................	76
	4.5.16	Aktier och andelar.................................................................................	76
	4.6	Noter .....................................................................................................	77
5	Statsbudgetens utfall ..........................................................................................		121
	5.1	Statsbudgetens saldo 2004..................................................................	121
	5.1.1	Statsbudgeten 2003 och 2004.............................................................	122
	5.1.2	Reformer och finansiering..................................................................	123
	5.2	Statsbudgetens inkomster 2004 .........................................................	124
	5.2.1	Makroekonomiska förutsättningar....................................................	125
	5.2.2	Statens periodiserade skatter..............................................................	125
	5.2.3	Skatt på arbete.....................................................................................	126
	5.2.4	Skatt på kapital ....................................................................................	128
	5.2.5	Skatt på konsumtion och insatsvaror.................................................	128
	5.2.6	Statsbudgetens skatter 2004 ...............................................................	131

5.2.7Förklaring till redovisningen av fysiska och juridiska personers

	inkomstskatt........................................................................................	132
5.2.8	Övriga inkomster................................................................................	134
5.2.9	Inkomster av statens verksamhet.......................................................	134
5.2.10	Inkomster av försåld egendom...........................................................	137
5.2.11	Återbetalning av lån............................................................................	137
5.2.12	Kalkylmässiga inkomster....................................................................	138
5.2.13	Bidrag m.m. från EU...........................................................................	139
5.3	Statsbudgetens utgifter m.m. .............................................................	139
5.3.1	Makroekonomiska förutsättningar och beslut..................................	139
5.3.2	Statsbudgetens utgifter m.m. 2004 ....................................................	141
5.3.3	Indragningar ........................................................................................	142
5.3.4	Begränsningsbelopp............................................................................	143
5.3.5	Medgivna överskridanden...................................................................	144
5.3.6	Politikområden....................................................................................	144
5.3.7	Realekonomisk fördelning av statsbudgeten.....................................	147
5.4	Utfallet per utgiftsområde..................................................................	151
5.4.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................	152
5.4.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............	152
5.4.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution........................................	153
5.4.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................	153
5.4.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .......................................	154
5.4.6	Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.................	154

Skr. 2004/05:101

5.4.7	Utgiftsområde 7	Internationellt bistånd............................................	155
5.4.8	Utgiftsområde 8	Invandrare och flyktingar.......................................	156
5.4.9	Utgiftsområde 9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................	156

5.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

	och handikapp......................................................................................		157
5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ......................			158
5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .........			158
5.4.13	Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad......................................................		159
5.4.14	Utgiftsområde 14 Arbetsliv ................................................................		160
5.4.15	Utgiftsområde 15	Studiestöd..............................................................	160
5.4.16 Utgiftsområde 16		Utbildning och universitetsforskning .................	160
5.4.17 Utgiftsområde 17		Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............	161

5.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

	byggande ..............................................................................................		161
5.4.19	Utgiftsområde 19 Regional utveckling .............................................		162
5.4.20 Utgiftsområde 20		Allmän miljö- och naturvård................................	163
5.4.21	Utgiftsområde 21	Energi.....................................................................	163
5.4.22	Utgiftsområde 22	Kommunikationer.................................................	163

5.4.23Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

		anslutande näringar..............................................................................	164
	5.4.24	Utgiftsområde 24 Näringsliv ..............................................................	165
	5.4.25	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner...........................	165
	5.4.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m..........................................	166
	5.4.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen................	167
	5.4.28	Minskning av anslagsbehållningar ......................................................	168
	5.4.29	Riksgäldskontorets nettoutlåning ......................................................	169
	5.4.30	Kassamässig korrigering......................................................................	171
	5.4.31	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten .........................	172
6	Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten ...................................		177
	6.1	Olika avgränsningar av staten .............................................................	177
	6.2	Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten....................	177
	6.3	Härledning av statsbudgetens saldo från resultaträkningen .............	179
	6.4	Skatter enligt resultaträkningen..........................................................	181
7	Statliga garantier och krediter ............................................................................		185
	7.1	Statliga garantier ..................................................................................	185
	7.1.1	Statens garantiportfölj.........................................................................	185
	7.1.2	Portföljens riskprofil...........................................................................	189
	7.1.3	Avsättningar för framtida garantiförluster ........................................	190
	7.1.4	Tillgångar i garantiverksamheten........................................................	191

7.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och

olika slags tillgångar i garantiverksamheten.......................................

191

7.1.6Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens

		finanser.................................................................................................	192
	7.2	Statlig utlåning med kreditrisk............................................................	194
	7.2.1	Kreditportföljens sammansättning.....................................................	194
8	Avgifter till och bidrag från EU .........................................................................		199
	8.1	Avgiften till EU:s budget....................................................................	199
	8.2	Återflöde från EU-budgeten ..............................................................	200
	8.3	Redovisning i resultaträkningen .........................................................	200

			Skr. 2004/05:101
	8.4	Redovisning på statsbudgeten............................................................	201
	8.5	Anslag finansierade med EU-medel...................................................	203
9	Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt
	inflytande över....................................................................................................		207
	9.1	Den statliga sektorns förmögenhet ...................................................	207
	9.2	AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ...............................	209
	9.3	Statliga bolag, banker och finansinstitut ...........................................	211
	9.4	Riksbanken ..........................................................................................	211
	9.5	Pensionssystemets årsredovisning.....................................................	212
10	Utveckling av statlig produktion.......................................................................		217
	10.1	Den statliga produktionen..................................................................	217
	10.2	Produktionens delar............................................................................	218
	10.3	Utvecklingen inom olika verksamhetsområden................................	219
11	Riksrevisionens iakttagelser i årlig revision ......................................................		227
	11.1	Revisionsberättelser med invändning ................................................	227
12	Revision av EU-medel........................................................................................		231
	12.1	Revisionsrätten....................................................................................	231

12.2Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens

		iakttagelser...........................................................................................	232
	12.3	Revisionsrättens iakttagelser för år 2003...........................................	232
13	Utveckling av den ekonomiska styrningen i staten..........................................		237
	13.1	Utveckling i Sverige under 1980- och 1990-talen .............................	237
	13.2	Förbättrad resultatredovisning till riksdagen....................................	238
	13.3	Statsbudget på kassa- eller bokföringsmässig grund ........................	239
	13.4	Stärkt IT-stöd i budgetprocessen.......................................................	243

13.5Vissa bestämmelsers placering i budgetlagen

eller riksdagsordningen.......................................................................

244

Skr. 2004/05:101

Tabellförteckning

2.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP............................	25
2.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................	26
2.3	Utgiftstak för staten..................................................................................................	26
2.4	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2004 ...............................................	27
2.5	Takbegränsade utgifter..............................................................................................	27
3.1	Statsbudgetens utfall 2000–2004 ..............................................................................	36
3.2	Statens totala inkomster 1999–2004.........................................................................	37
3.3	Skattekvot 2000–2004 ...............................................................................................	39
3.4	Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2004 .................................................	40
3.5	Statsbudgetens utgifter 2000–2004 ..........................................................................	42
3.6	Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna.................................................	44
3.7	Statliga myndigheters innehav av statspapper .........................................................	45
3.8	Statsskuldens utveckling och sammansättning........................................................	46
3.9	Nominella lån i svenska kronor1 efter avdrag för elimineringar av statliga

		myndigheters innehav...........................................................................................	46
3.10		Valutaskulden...........................................................................................................	47
3.11		Statsskuldens kostnader..........................................................................................	47
3.12		Transfereringar.........................................................................................................	48
3.13		Socialförsäkringar 2000–2004.................................................................................	49
3.14		Pensionstagare med ålderspension .........................................................................	49
3.15		Utbetald ålderspension 2000–2004 ........................................................................	49
3.16 Ersatta nettodagar med föräldrapenning ...............................................................			49
3.17		Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2000–2004.....................................	50
3.18		Studerande med studiemedel 2000–2004 Studiebidrag.........................................	51
3.19		Studerande med studiemedel 2000–2004 Studielån...............................................	51
3.20		Antal statligt anställda 2000–2004 fördelade på kvinnor respektive män............	52
3.21		Antal statligt anställda 2000–2004 fördelade på åldersgrupper ............................	53
3.22		Antal anställda 2000–2004 fördelade på sektorer..................................................	53
4.1	Resultaträkning..........................................................................................................		58
4.2	Balansräkning.............................................................................................................		63
4.3	Materiella investeringar.............................................................................................		65
4.4	Finansieringsanalys....................................................................................................		66
4.5	Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för staten 2003...........................		70
5.1	Statsbudgetens utfall 2004 ......................................................................................		121
5.2	Statsbudgetens saldo 2004 samt justering för större engångseffekter.................		122
5.3	Statsbudgetens utfall 2003 och 2004......................................................................		123
5.4	Reformer 2004 jämfört med 2003 ..........................................................................		124
5.5	Statsbudgetens inkomster 2003–2004....................................................................		124
5.6	Makroekonomiska förutsättningar vid olika prognostillfällen.............................		125
5.7	Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt statsbudgetens
		inkomster.............................................................................................................	126
5.8	Skatt på arbete .........................................................................................................		126

	Skr. 2004/05:101
5.9 Utveckling av underlag för skatt på arbete 2004 ..................................................		126
5.10	Skatt på kapital......................................................................................................	128
5.11	Skatt på konsumtion och insatsvaror ..................................................................	129
5.12	Fördelning av energi- och koldioxidskatt ...........................................................	131
5.13	Statens periodiserade skatter och statsbudgetens inkomster.............................	132
5.14	Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt ..................................................	133
5.15	Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt ................................................	134
5.16	Övriga inkomster, sammanfattning.....................................................................	134
5.17	Inkomster av statens verksamhet, översikt.........................................................	135
5.18	Rörelseöverskott...................................................................................................	135
5.19	Ränteinkomster.....................................................................................................	136
5.20	Aktieutdelning ......................................................................................................	136
5.21	Inkomster av försåld egendom ............................................................................	137
5.22	Återbetalning av lån..............................................................................................	138
5.23	Kalkylmässiga inkomster......................................................................................	138
5.24	Statliga pensionsavgifter.......................................................................................	138
5.25 Bidrag m.m. från EU ............................................................................................		139
5.26	Skillnaden mellan utfall och beräknade utgifter i statsbudgeten 2004 ..............	140
5.27	Makroekonomiska förutsättningar för utgifterna ..............................................	140
5.28	Statsbudgetens utgifter m.m. 2004 ......................................................................	141
5.29	Indragningar 2004.................................................................................................	142
5.30	Utgiftsbegränsande åtgärder 2004.......................................................................	143
5.31	Utgiftsbegränsningar 2002–2003.........................................................................	144
5.32	Medgivna överskridanden 2004 ...........................................................................	144
5.33	Statsbudgetens utgifter 2004 fördelade på politikområden ...............................	146
Fortsättning på 5.33 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden..............		147
5.34	Realekonomisk fördelning av statsbudgeten ......................................................	147
Fortsättning på 5.34 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten............................		148
5.35	Statsbudgetens utgiftsområden realekonomiskt fördelade 2004.......................	151
5.36	UO 1 Rikets styrelse ............................................................................................	152
5.37	UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ..................................................	152
5.38	UO 3 Skatt, tull och exekution............................................................................	153
5.39	UO 4 Rättsväsendet .............................................................................................	153
5.40	UO 5 Internationell samverkan...........................................................................	154
5.41	UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.....................................................	154
5.42	UO 7 Internationellt bistånd...............................................................................	155
5.43	Utfall för bistånd 1997–2004 ...............................................................................	156
5.44	UO 8 Invandrare och flyktingar..........................................................................	156
5.45	UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg....................................................	156
5.46 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.................................		157
5.47 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .........................................................		158
5.48	UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ............................................	158
5.49 UO 13 Arbetsmarknad.........................................................................................		159
5.50	UO 14 Arbetsliv ...................................................................................................	160
5.51	UO 15 Studiestöd.................................................................................................	160
5.52	UO 16 Utbildning och universitetsforskning ....................................................	161
5.53	UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...................................................	161
5.54	UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande...........................	161
5.55	UO 19 Regional utveckling .................................................................................	162
5.56	UO 20 Allmän miljö- och naturvård...................................................................	163
5.57 UO 21 Energi........................................................................................................		163

Skr. 2004/05:101

5.58 UO 22 Kommunikationer ....................................................................................			164
5.59		UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.............................	164
5.60		UO 24 Näringsliv..................................................................................................	165
5.61		UO 25 Allmänna bidrag till kommuner ..............................................................	165
5.62		UO 26 Statsskuldsräntor m.m. ............................................................................	166
5.63		Räntor på statsskulden..........................................................................................	167
5.64		Räntor och valutakurser 2000–2004 årsgenomsnitt............................................	167
5.65		UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen....................................................	167
5.66		Minskning av anslagsbehållningar 20041 ..............................................................	168
5.67		Specifikation av anslag med anslagsbehållning över
		1 000 miljoner kronor.........................................................................................	168
5.68		Utgående reservation och ramöverföringsbelopp 2003
		och ingående reservation och ramöverföringsbelopp 2004..............................	169
5.69		Riksgäldskontorets nettoutlåning........................................................................	170
5.70		Kassamässig korrigering........................................................................................	171
5.71		Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...........................................	172
6.1	Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten.......................................		178
6.2	Samband mellan resultaträkningens under-/överskott
		och statsbudgetens saldo ....................................................................................	180
6.3	Beräkning av skatter enligt resultaträkningen med utgångspunkt
		från skatterna i statsbudgeten ............................................................................	181
7.1	Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2004-12-31 ...........................................		186
7.2	Avsättningar för framtida garantiförluster 2004-12-31.........................................		190
7.3	Värdepappersinnehav och andra placeringar, räntekonton
		hos RGK, likvida medel samt regressfordringar 2004-12-31 ...........................	191
7.4	Garantiengagemang, avsättningar för förväntade kostnader, tillgångar i
		garantiverksamheten samt nuvärdet av framtida avgifter 2004-12-31 .............	192
7.5	Anslag vars ändamål 2004 omfattade garantiverksamhet .....................................		192
7.6	Avgifter, infrianden, återvinningar samt
		administrationskostnader under 2004 ...............................................................	193
7.7	Statens utlåning med kreditrisk före och efter avdrag för
		osäkra fordringar 2004-12-31.............................................................................	194
8.1	Periodiserat utfall 2000-2004 (bidrag till EU).......................................................		201
8.2	Avgifter till och återflöde från EU (kassamässigt)................................................		202
8.3	Anslag finansierade med EU-medel.......................................................................		203
9.1	Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital ..............................		208
9.2	Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav
		(andelar i dotter- och intresseföretag)...............................................................	209
9.3	Eliminering avseende AP-fondernas, PPM:s och Riksbankens innehav av
		statspapper samt PPM:s övriga tillgångar och skulder gentemot
		Riksgäldskontoret...............................................................................................	209
9.4	AP-fondernas tillgångar och skulder 2004 (marknadsvärde) ...............................		210
9.5	Inkomst- och premiepension, resultaträkning ......................................................		213
9.6	Inkomst- och premiepension, balansräkning ........................................................		214
10.1		Statens uppgifter....................................................................................................	218
10.2		Produktion inom statens olika verksamhetsområden 1993–2004......................	219

Skr. 2004/05:101

Diagramförteckning

3.1	Sjukskrivningsvolym i relation till arbetskraftens storlek 1965–2004...................		32
3.2	Antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar 1971–2004 ..............................		32
3.3	Reguljär sysselsättningsgrad1 1993–2004.................................................................		34
3.4	Socialbidragsmålet 1990-2004..................................................................................		35
3.5	Andelen invånare (helårsekvivalenter) i åldern 20–64 år som är i arbetslöshet,
		sjukskrivning, aktivitets- och sjukersättning respektive uppbär ekonomiskt
		bistånd 1990–2004................................................................................................	35
3.6	Nettoförmögenhet och statsskulden 2000–2004...................................................		44
3.7	Transfereringar per sektor 2000–2004 .....................................................................		48
3.8	Socialförsäkringar 2000–2004 ..................................................................................		48
3.9	Arbetsmarknad 2000–2004 ......................................................................................		50
3.10 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 2000–2004 ...............			50
3.11		Utbildning och studiestöd 2000–2004 ..................................................................	51
3.12		Statens egen verksamhet.........................................................................................	52
4.1	Statens intäkter .........................................................................................................		59
4.2	Statens kostnader......................................................................................................		60
4.3	Transfereringar per mottagande sektor ...................................................................		60
5.1	Faktiskt och underliggande saldo ..........................................................................		123
5.2	Mervärdesskatt uppdelad efter användning 2004..................................................		129
5.3	Privatinförsel av sprit 2000–2004...........................................................................		130
5.4	Procentuell fördelning av utgifterna inom statsbudgetens
		utgiftsområden 2004 realekonomiskt fördelade...............................................	148
5.5	Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2004...........		148
7.1		Garantiåtaganden 2000 – 2004..............................................................................	186
7.2	Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och
		administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2000 – 2004 .......	194
7.3	Statens utlåning med kreditrisk efter avdrag för osäkra
		fordringar 2001–2004 .........................................................................................	195
10.1		Produktion och förädlingsvärde i staten samt BNP-utveckling 1990-1994,
		volymförändringar..............................................................................................	217
10.2		Produktion av statliga tjänster fördelade på verksamhetsområden 2004..........	218
10.3		Produktion av statliga utbildningstjänster och grundforskning
		1993-2004, volymförändringar ..........................................................................	219
10.4		Produktion inom försvaret 1993-2004, volymförändringar...............................	220
10.5		Produktion, förbrukning och löner inom försvaret 1993-2004.........................	220
10.6		Produktion av statliga näringslivstjänster 1993-2004, volymförändringar .......	221
10.7		Produktion av allmänna statliga förvaltningstjänster 1993-2004,
		volymförändringar..............................................................................................	221

Skr. 2004/05:101
10.8 Produktion av tjänster vid Regeringskansliet, Skatteverket och
länsstyrelser 1993-2004, volymförändringar .....................................................		222
10.9 Produktion av samhällsskydd och rättskipningstjänster 1993-2004,
volymförändringar ..............................................................................................		222
10.10 Produktion av vård och socialt skydd 1993-2004, volymförändringar ............		223
Bilagor:
Bilaga 1	Ordlista
Bilaga 2	Statliga myndigheter
Bilaga 3	Statliga bolag
Bilaga 4	Specifikation av statsbudgetens inkomster 2004
Bilaga 5	Specifikation av statsbudgetens utgifter 2004
Bilaga 6	Månadsfördelade inkomster
Bilaga 7	Månadsfördelade utgifter

Årsredovisning för staten 2004

Skr. 2004/05:101

1 Årsredovisning för staten 2004

Årsredovisning utifrån budgetlagens krav

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) skall regeringen så snart som möjligt, senast nio månader efter budgetårets utgång, lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas årsredovisningen i anslutning till den ekono- miska vårpropositionen.

Årsredovisningen skall enligt 38 § budget- lagen innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till regeringens disposition.

Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekonomiska förpliktelser.

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalys. Detta skedde senast den 9 december 2004 (dnr Fi2004/6478).

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår de allmänna försäkringskassorna, som fram till och med den 31 december 2004 inte var statliga myndigheter, samt de fonder som redovisas av myndigheter inklusive Riksbankens grundfond.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till

statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar.

Redovisningen utgår från vedertagna redo- visnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som en årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i större utsträckning invärderats och redovisats samt att redovisning enligt bokföringsmässiga grunder vidareutvecklats. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade resursförbrukning. Värdet av statens samlade tillgångar och skulder per den 31 december 2004 redovisas i balans- räkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2004 i resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2003.

Statsbudgeten omfattar inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbud- getens utfall för 2004 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpro- positionen för 2004, dels med utfallet för 2003.

Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret, Statskontoret och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2005/1695).

Skr. 2004/05:101

En samlad bild av statens ekonomi

Den årliga skrivelsen Årsredovisningen för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställ- ning har utvecklats. Utöver den redovisning som följer av budgetlagens krav redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet för 2004.

De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av statens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden tillsammans med en uppföljning av några viktiga mål för statens verksamhet. Här återfinns även viss könsuppdelad statistik. Vidare lämnas en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande, statliga garantier, utveck- lingen av statlig produktion samt en fördjupad redovisning av EU-medel.

Skrivelsen innehåller även Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberättelser över myndig- heternas årsredovisningar avseende 2004 samt en redogörelse för revisionen av EU-medel.

Avslutningsvis lämnas en redovisning avseende utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten där bl.a. frågor om förbättrad resultatredovisning till riksdagen och vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller riksdagsordningen kommenteras.

Finansdepartementet ger även ut en publikation med ett sammandrag av skrivelsens innehåll.

Förändringar i årets skrivelse

Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen omfattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräknin- garna, finansieringsanalysen och statsbudgetens utfall. Riksrevisionens bedömning avseende års-

redovisningen för staten 2003 var att redo- visningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2003/04:RRS12). I med enlighet rekommendationerna i Riksrevisionens revi- sionspromemoria (dnr Fi2004/2237) innehåller årets årsredovisning en samlad beskrivning av avvikelser från etablerade regler och/eller praxis avseende redovisningsprinciper.

Skrivelsens innehåll har även vidareutvecklats utifrån Finansutskottets önskemål i betänkandet över Årsredovisningen för staten 2003 (bet. 2003/04:FiU28, rskr. 2003/04:275). I årets skri- velse lämnas därför en samlad redovisning av ut- giftsbegränsande åtgärder och effekter av en- gångshändelser på årets resultat samt en redo- visning av utfallet på de anslag som under räkenskapsåret omfattat garantiverksamhet.

Ytterligare än förändring är att skrivelsen för första gången innehåller en samlad redovisning av statlig utlåning med kreditrisk.

Kvalitetsgranskning

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras års- redovisningar som ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt statsbudgetens utfall.

En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Granskningen innefattar bl.a. att kontrollera att myndigheternas rappor- terade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Skr. 2004/05:101

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

2.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värde- förändringar på tillgångar och skulder.

Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn som den definieras i nationalräkenskaperna, dvs. förutom staten även ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn. Till ålderspensionssystemet räknas AP- fonderna och premiepensionssystemet. Den kommunala sektorn omfattar kommuner och landsting. Affärsverken ingår enligt national- räkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

År 1997 infördes ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Från och med år 2000 fastlades målet till ett överskott motsvarande 2 procent av bruttonational- produkten (BNP) i genomsnitt över en kon- junkturcykel. Under perioden 1997–2001 över- träffades målen med god marginal. I den därpå följande svaga ekonomiska utvecklingen kunde därför finanspolitiken ges en expansiv inriktning. Åren 2002 och 2003 uppstod mindre underskott i det finansiella sparandet men 2004 uppnåddes åter ett överskott. Under perioden 2000–2004 har överskottet i de offentliga finanserna varit i genomsnitt 1,6 procent av BNP.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP

	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Mål	–3,0	0,0	0,5	2,0	2,5	2,0	2,0	0,5

Utfall	–1,0	1,9	2,3	5,0	2,6	–0,5	–0,1	1,1

I 2003 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet bör föreslås för nästkommande budgetår. Regeringen anförde också att det preciserade målet skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet. I ett svagt konjunkturläge kan det finansiella sparandet tillåtas understiga 2 procent av BNP så att de automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut. Vid utvärderingen av måluppfyllelsen skall even- tuella revideringar av konjunkturprognosen jäm- fört med beslutstillfället beaktas.

Riksdagen fastställde hösten 2003 målet för överskottet i de offentliga finanserna 2004 till minst 0,5 procent av BNP. Överskottet bedömdes i budgetpropositionen för 2004 bli 0,6 procent av BNP och BNP bedömdes växa med 2,0 procent. Enligt preliminära national- räkenskaper blev överskottet 1,1 procent av BNP, d.v.s. målet överskreds med 0,6 procent- enheter. Lägre utgifter för bland annat stats- skuldsräntor förklarar delvis det högre utfallet.

Skr.2004/05:101

Därutöver förklaras en del av förbättringen av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning. BNP ökade med 3,5 procent. Skillnaden i tillväxt beror emellertid uteslutande av högre export och investeringar, vilket har små effekter på de offentliga inkomsterna. Hus- hållens konsumtionsutgifter, som utgör en viktig skattebas, utvecklades snarare något sämre än vad som antogs när målet för 2004 beslutades. Högre produktivitet än väntat medför att syssel- sättningen och lönesumman utvecklas sämre. Den höga produktiviteten innebär också att arbetslösheten blev väsentligt högre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2004. Mot denna bakgrund bedöms överskottsmålet för 2004 klaras.

Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

		Utfall	Utfall–	Utfall
	BP 2004	2004	BP2004	2003
Inkomster	1 426	1 414	-9	1 361

varav skatter och
avgifter	1 287	1 280	-3	1 229

Utgifter	1 412	1 386	-26	1 364

Finansiellt sparande	15	28	17	-2

Procent av BNP	0,6	1,1	0,7	-0,1

Anm. Siffrorna för BP 2004 anges med periodiserade skatter enligt de principer som nationalräkenskaperna numera använder i sin redovisning. Periodiseringseffekten beaktades när målet för 2004 beslutades.

2.2Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997 och har därefter klarats samtliga år (se tabell 2.3). Syftet med utgiftstaket är framför allt att ge riksdagen och regeringen förbättrad kontroll över anvisade medel och utgiftsutvecklingen, något som möjliggör en bättre finansiell styrning. Genom att riksdagen beslutar om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet av prioriteringar mellan olika utgiftsområden. Vidare ger utgiftstaket budgetpolitiken en långsiktig inriktning med hög förutsägbarhet, vilket främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket för staten underlättar därmed möjligheterna att uppnå målet för det finansiella sparandet för den offentliga sektorn.

Tabell 2.3 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Takbe-
gränsade
utgifter	698,9	718,0	751,5	760,0	786,3	811,6	819,1	855,6

Budge-
terings-
marginal	24,1	2,0	1,5	5,0	4,7	0,4	2,9	2,4

Utgifts-
tak för
staten	723,0	720,0	753,0	765,0	791,0	812,0	822,0	858,0

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgiftsområden (1-25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade ut- gifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade ut- gifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslags- medel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående reservationer, anslags- sparande och anslagskredit ingår i de takbeg- ränsade utgifterna.

Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. Dess syfte är att utgöra en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som finns kring de finansiella konsekvenserna av fattade beslut. Om budge- teringsmarginalen tas i anspråk innebär det i regel att överskottet i de offentliga finanserna försämras.

Riksdagen fastställde våren 2001 utgiftstaket för staten för budgetåret 2004 till 877 miljarder kronor. Därefter har taket, i enlighet med riks- dagsbeslut om tekniska justeringar av utgifts- taket, reviderats vid ett antal tillfällen (se tabell 2.4). Utgiftstaket fastställdes slutligt av riksdagen hösten 2004 till 858 miljarder kronor.

Tekniska justeringar av utgiftstaket motiveras av förändringar som inte har någon effekt på utgifterna för den offentliga sektorn som helhet, eller som inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna.

Flertalet tekniska justeringar av utgiftstaket för 2004 har motiverats av inkomstskatteförslag som, för att vara neutrala för kommunsektorn, inneburit förändringar av statsbidragen för kommunerna. Förändringarna av statsbidragen påverkar storleken på de takbegränsade utgif- terna, men inte den offentliga sektorns konsoli- derade utgifter. Andra tekniska justeringar har motiverats av att högre utjämningsbidrag mot- svarats av en lika stor ökning av utjämnings- avgiften på statsbudgetens inkomstsida.

I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, avrundats till hela miljarder kronor.

Tabell 2.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2004

Miljarder kronor

	2004
Ursprungligt utgiftstak enligt riksdagens beslut med
anledning av förslag i VP 2001 (bet. 2000/01: FiU20)	877

Ålderspensionsavgifter	-1,6

Förändrat statsbidrag	0,8

Utjämningsbidrag	1,7

Utgiftstak enligt riksdagens beslut med anledning av
förslag i BP2002 (bet. 2001/02:FiU1)	878

Kommunkontosystemet	-31,4

Förändrat grundbidrag	2,5

Utjämningsbidrag	2,9

Utgiftstak enligt förslag i BP2003	852

Höjt statsbidrag till kommuner p.g.a. höjt grundavdrag1	1

Utgiftstak enligt riksdagens beslut (bet. 2002/03:FiU1)	853

Statligt utjämningsbidrag till kommuner	2,5

Slutligt utgiftstak enligt riksdagens beslut med anledning
av förslag i VP 2003 (bet. 2002/03: FiU20)	856

Summa justeringar i BP 2005	0,3

Retroaktiv justering av ålderspensionssystemet2	1,6

Slutligt utgiftstak enligt riksdagens beslut
(bet 2004/05:FiU11)	858

Anm. VP= Ekonomisk vårproposition, BP= Budgetpropositionen

1I motion 2002/03:Fi230 (s, v, mp) föreslogs en ytterligare höjning av grundavdraget jämfört med BP2003, vilket föranledde finansutskottet (2002/03:FiU1) att föreslå motsvarande uppräkning av det generella statsbidraget och en teknisk justering av utgiftstaket.

2Teknisk justering av utgiftstaket på initiativ av finansutskottet (2004/05:FiU11).

Skr. 2004/05:101

Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 855,6 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med 2,4 miljarder kronor.

Utgifterna exklusive statsskuldsräntorna blev 2,2 miljarder lägre än den av riksdagen antagna statsbudgeten för 2004. Avvikelsen förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgifts- områden:

Utgiftsområde		Mdkr
6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	-1,5
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	-0,9
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	-1,1
15	Studiestöd	-1,1
23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
	näringar	-2,1
25	Allmänna bidrag till kommuner	-3,9

Avvikelsen förklaras bl.a. av högre utgifter för främst följande utgiftsområden:

Utgiftsområde		Mdkr
13	Arbetsmarknad	5,5
27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	1,1

Tabell 2.5 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

	Utfall	SB	Utfall	Utfall-SB
	2003	20041	2004	2004
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor	661,3	690,2	688,0	-2,2

Ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten	157,8	165,6	167,6	2,0

Takbegränsade utgifter	819,1	855,8	855,6	-0,2

Budgeteringsmarginal	2,9	0,2	2,4	2,2

Utgiftstak för staten	822	856	858	2,0

Anm. SB 2004=Statsbudget för 2004

1 Den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten för 2003, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2005.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 167,6 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder högre än den be- räkning som redovisades i budgetpropositionen för 2004. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redo- visas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Utveckling av statens ekonomi

Skr 2004/05:101

3 Utveckling av statens ekonomi

I föreliggande kapitel redovisas inledningsvis en uppföljning av några viktiga mål som stödjer den ekonomiska politiken och som även har stor betydelse för utvecklingen av statens ekonomi. Därefter redovisas en femårsöversikt över stats- budgetens utveckling respektive utvecklingen av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.

3.1Uppföljning av några viktiga mål för den ekonomiska utvecklingen

3.1.1Mål för att minska ohälsan

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2003 mål för minskad ohälsa. De föreslagna målen innebär att:

–frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall i förhållande till 2002 halveras fram till 2008,

–antalet nybeviljade aktivitets- och sjuk- ersättningar (f.d. förtidspensioner) skall minska jämfört med 2002 års nivå. Hänsyn skall tas till den demografiska utvecklingen under perioden.

Riksdagen har ställt sig bakom målen (bet. 2002/03:SfU1, rskr. 2002/03:72). Bakgrunden till målen var den snabba ökningen av sjuk- skrivningarna mellan 1997 och 2002. Sjuk- skrivningsvolymen mer än fördubblades mellan 1997 och 2002, och utgifterna på statsbudgeten för sjukpenning ökade under samma period från 16 till 48 miljarder kronor i löpande priser. Under samma period ökade antalet förtids-

pensionärer med 65 000 personer till nära 500 000 personer.

Ökningen skall ses i ljuset av att sjukskriv- ningarna nådde en mycket låg nivå 1997 och att den totala sjukskrivningsvolymen 2002 var rekordhög. Inte ens i slutet av 1980-talet, då framför allt den korta sjukfrånvaron var hög, var sjukskrivningarna lika omfattande.

Målet om en halvering av sjukskrivningarna är ambitiöst. En så låg nivå som en halvering innebär har bara uppnåtts under enstaka år de senaste decennierna.

Kvinnor är överrepresenterade bland de sjuk- skrivna och svarar för ca två tredjedelar av alla sjukskrivningsdagar, vilket är en betydande ökning jämfört med åren kring 1990. Kvinnor är mer sjukskrivna än män oavsett ålder, utbildning, familjetyp eller bransch. Dagens sjukskrivnings- nivå för män är däremot inte särskilt hög i ett längre tidsperspektiv.

Vidare varierar sjukskrivningarna med ålder och utbildningsnivå. De skillnader som finns mellan sektorer, branscher och yrken avspeglar till största delen köns- och ålderssamman- sättningen inom respektive delgrupp.

Det finns även stora regionala skillnader i sjukskrivning och andelen förtidspensionärer. Regioner med svag arbetsmarknad har ofta även höga ohälsotal.

Ökningen under perioden 1997–2002 var tämligen jämnt fördelad mellan olika grupper och regioner. Den stora förändringen var ökningen av de långa sjukskrivningarna. Antalet långtidssjukskrivna (längre än ett år) tre- dubblades mellan 1997 och 2003 men har senare sjunkit något.

Skr 2004/05:101

Diagram 3.1 Sjukskrivningsvolym i relation till arbetskraftens storlek 1965–2004

35
30
25
20
15
					Män
10					Kvinnor
					Kvinnor
					Båda kön
5
0
1965	1968	1971	1974	1977	1980	1983	1986	1989	1992	1995	1998	2001	2004

Utfall 2004

Antalet sjukskrivna minskade under året med 34 000 personer till 245 000 personer i december 2004. Antalet av försäkringskassan ersatta sjuk- skrivningsdagar minskade med ca 14 procent. Tillsammans med den tidigare minskningen under 2003 på ca 4 procent, har de ersatta sjuk- penningdagarna således minskat med 18 procent sedan 2002. Införandet av en tredje sjuklöne- vecka den 1 juli 2003 bidrog med ca 2 procent av denna minskning.

Antalet av arbetsgivaren ersatta sjuklönedagar, som också ingår i målet om sjukskrivningsdagar, minskade marginellt under 2003 trots att den tredje sjuklöneveckan infördes. Uppgifter för 2004 föreligger inte, vilket innebär att en fullständig avstämning av målet om halverad sjukfrånvaro inte kan göras än. Det samman- lagda antalet sjukskrivningsdagar minskade från 106,5 miljoner dagar till ca 94 miljoner dagar mellan 2003 och 2004. Målet för 2008 är 56,5 miljoner dagar.

Under 2004 minskade såväl de korta som långa sjukskrivningarna.

Nybeviljandet av aktivitets- och sjukersätt- ningar ökade från 59 000 under 2003 till 75 000 under 2004. Målet som angavs 2002 innebär att genomsnittet av nybeviljade aktivitets- och sjuk- ersättningar under perioden 2002–2008 inte skall överstiga 64 000. Det sammanlagda antalet personer med aktivitets- och sjukersättning ökade under året med 32 000 personer till ca 540 000 personer.

Diagram 3.2 Antal nybeviljade sjuk- och

aktivitetsersättningar 1971–2004
50000
45000			Män
			Män
40000
			Kvinnor
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
1971	1974	1977	1980	1983	1986	1989	1992	1995	1998	2001	2004

Andelen deltidssjukskrivningar fortsatte att öka under större delen av året, för att så småningom stagnera på en nivå kring 35 procent. Det minskade antalet nya sjukfall är sannolikt också till en del en effekt av en försvagad konjunktur.

Utgifterna för ohälsan på statsbudgeten upp- gick sammanlagt till 123 miljarder kronor 2004, vilket motsvarar ca 14 procent av utgifterna under utgiftstaket. Nedgången i sjukskriv- ningsvolymen 2004 motsvaras nästan helt av en ökning av antalet personer med aktivitets- och sjukersättning. Det s.k. ohälsotalet, dvs. summan av antalet sjukpenningdagar och dagar med aktivitets- eller sjukersättning, sjönk dock med ca 3 procent. Samtidigt ökade den genom- snittliga dagersättningen med ungefär lika mycket, vilket sammantaget innebar att de totala utgifterna för ohälsa förblev oförändrad jämfört med 2003.

Regeringens åtgärder 2004

Hösten 2004 antog riksdagen regeringens proposition Drivkrafter för minskad sjuk- frånvaro (prop. 2004/05:21, bet. 2004:SfU5, rskr. 2004/05:111).

Från och med den 1 januari 2005 har arbets- givare ett medfinansieringsansvar för sjuk- penningkostnaderna.

Arbetsgivarna skall enligt lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift betala en särskild sjukförsäkringsavgift för arbetstagare hos denne som får hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiften uppgår till 15 procent av sjukpenningkostnaden för heltidssjukskrivna anställda.

Syftet med reformen är att öka arbetsgivarens intresse att arbeta förebyggande för bättre arbetsmiljö och medverka till rehabilitering av sjukskrivna anställda genom att arbetsgivaren kan påverka sina kostnader.

Den 1 januari 2004 infördes en finansiell sam- ordning inom rehabiliteringsområdet (prop. 2002/03:132, bet. 2003/04:SfU04, rskr. 2003/04:101). Finansiell samordning kan ske fri- villigt mellan Försäkringskassan, en länsarbets- nämnd, ett landsting samt en eller flera kommu- ner. Målgruppen för den finansiella samord- ningen utgörs av människor som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Försäk- ringskassan får disponera högst 5 procent av de budgeterade kostnaderna för sjukpenning till finansiell samordning.

Fram till och med 2004 bestod social- försäkringens administration av Riksförsäkrings- verket som central myndighet och 21 allmänna försäkringskassor som var fristående från staten. Från och med 2005 bildar dessa en samman- hållen statlig myndighet, Försäkringskassan. Den nya socialförsäkringsadministrationen har utformats så att förutsättningarna för att komma tillrätta med de administrativa brister som uppmärksammats i olika sammanhang blir bättre, t.ex. att det finns stora skillnader mellan hur reglerna tillämpas och hur människor blir bemötta i olika delar av landet. Dessutom skapas bättre förutsättningar för att genom gemen- samma förhållningssätt bryta ohälsoutveck- lingen.

Regeringen kommer att göra en mer omfattande avstämning av regeringens mål för minskad ohälsa i samband med budget- propositionen för 2006.

Skr.2004/05:101

3.1.2Mål för att öka sysselsättningen och minska socialbidragsberoendet

Sysselsättningsmålet

I budgetpropositionen för 1999 föreslog regerin- gen ett sysselsättningsmål. Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20–64 år skulle öka från 73,9 procent 1997 till 80 procent 2004. Målet har fastställts av riksdagen (bet. 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38). Huvudmotivet för målet är att sysselsättning har en grund- läggande betydelse för finansieringen av offentlig verksamhet, inte minst mot bakgrund av förestående demografiska utveckling.

Bättre utveckling än väntat åren 1998–2001

Åren 1998–2001 var såväl BNP- som sysselsätt- ningstillväxten starkare än vad som förväntades då målet lades fast. BNP-tillväxten under perio- den var i genomsnitt 3,4 procent. Antalet reguljärt sysselsatta i åldersgruppen 20–64 år ökade med i genomsnitt 1,8 procent eller 71 000 personer årligen. Befolkningstillväxten i ålders- gruppen var också starkare än beräknat, då den förväntade sammantagna ökningen på 44 000 personer under perioden i stället blev 79 000. Det beror på en högre nettoinvandring än väntat, dvs. invandringen blev högre än beräknat och utvandringen lägre. Den reguljära syssel- sättningsgraden uppgick 2001 till 78,2 procent, vilket kan jämföras med förväntade 77,4 procent. Om befolkningstillväxten i stället hade blivit den förväntade skulle den reguljära sysselsätt- ningsgraden ha uppgått till 78,8 procent. Sannolikt förklarar dock den högre befolk- ningstillväxten delvis den högre sysselsätt- ningstillväxten.

Till viss del förklaras också sysselsättnings- uppgången av en ökad sjukfrånvaro under perioden.

Skr 2004/05:101

Personer som har en anställning eller är egna företagare, men är tillfälligt frånvarande från sitt arbete till exempel till följd av sjukdom, klassi- ficeras i Statistiska centralbyråns arbetskrafts- undersökning (AKU) som sysselsatta. Om en vikarie anställs räknas även denna som sysselsatt. Det medför att det är fler personer som i AKU räknas som sysselsatta än vad det är som faktiskt arbetar.

I samband med stigande sysselsättning sjönk den öppna arbetslösheten, från 6,5 procent av arbetskraften 1998 till 4,0 procent 2001. Den goda utvecklingen medförde att statens utgifter för stöd till arbetsmarknaden minskade. Mellan 1998 och 2001 minskade stödet till arbetsmark- naden från statsbudgeten med sammantaget ca 15 miljarder kronor. Utgiftsminskningen hän- förde sig i huvudsak till minskade volymer för arbetsmarknadspolitiska program.

Sämre utveckling än väntat åren 2002–2004

Till skillnad från perioden 1998–2001 präglades perioden 2002–2004 av en lägre BNP- och sysselsättningstillväxt än vad som väntades då sysselsättningsmålet lades fast. BNP-tillväxten var i genomsnitt 2,3 procent under perioden. Antalet reguljärt sysselsatta ökade 2002 med endast knappt 11 000 personer och minskade 2003 och 2004 med sammanlagt 25 000 personer. Samtidigt fortsatte befolkningstillväxten att överträffa den förväntade. Sammantaget växte befolkningen i åldern 20–64 år med 66 000 personer mot väntade 33 000 personer. Den reguljära sysselsättningsgraden 2004 uppgick till 77,0 procent jämfört med målsättningen på 80,0 procent.

Diagram 3.3 Reguljär sysselsättningsgrad1 1993–2004

1 Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20–64 år Källa: Statistiska centralbyrån

Statens totala utgifter för politikområdet arbets- marknadspolitik uppgick 2004 till 67,5 miljarder kronor. Anställningsstödet och sysselsätt- ningsstödet till kommuner och landsting på statsbudgetens inkomstsida uppgick till 6,5 miljarder kronor.

Socialbidragsmålet

År 2001 kompletterade regeringen syssel- sättningsmålet med ett socialbidragsmål. Detta mål innebär att antalet socialbidragstagare skall halveras mellan 1999 och 2004 genom att antalet helårsbidrag minskar från 115 200 år 1999 till 57 600 år 2004. Människor som lever på socialbidrag skall i stället få möjlighet till arbete.

Socialbidragstagandet ökade kraftigt under 1990-talets första hälft i spåren av den ekono- miska krisen och arbetslösheten. Under- sökningar har visat ett starkt samband mellan sysselsättning och behovet av socialbidrag. Bättre sysselsättningsmöjligheter under senare år har resulterat i ett minskat behov av socialbidrag. Mellan 1999 och 2003 minskade antalet helårs- bidrag med 30 000 eller 26 procent till ca 85 000. Utfall för kommunernas kostnader för social- bidrag visar att minskningen har stannat av som följd av att sysselsättningen är lägre än tidigare. Under 2004 ökade socialbidragskostnaderna med 5 procent jämfört med 2003. Det är därför sannolikt att även antalet helårsbidrag ökade under 2004, men utfall för detta kommer att bli tillgängliga först i juli 2005.

Förändringar av antalet socialbidragstagare påverkar inte statsbudgetens utgifter eftersom socialbidragen finansieras av kommunerna.

Regeringen avser att göra en avstämning av målet om en halvering av socialbidragsberoendet även i samband med budgetpropositionen för 2006.

Diagram 3.4 Socialbidragsmålet 1990-2004
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04

Källa:SCB, Finansdepartementet

3.1.3Samlad bild av sjukskrivning, arbetslöshet m.m.

I diagram 3.5 visas andelen av befolkningen i åldern 20–64 år som är arbetslösa, sjukskrivna, uppbär aktivitets- och sjukersättning (f.d. förtidspension) respektive uppbär ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag). Med arbetslösa avses här både personer som erhåller arbetslös- hetsersättning eller aktivitetsstöd. Med sjuk- skrivna avses personer som erhåller sjuklön, sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Även sjukskrivning under karensdagar omfattas. För att uppnå jämförbarhet räknas antalet personer om till helårsekvivalenter. Det innebär t.ex. att två personer som var arbetslösa på heltid under sex månader vardera, tillsammans motsvarar en helårsekvivalent i arbetslöshet. En person som är sjukskriven på halvtid under hela året motsvarar 0,5 helårsekvivalenter.

Arbetslöshetstalen uppvisar under perioden 1990–2004 en markant negativ samvariation med sjukskrivningstalen. Antalet personer i arbets- löshet ökade kraftigt under första delen av 1990- talet, dock från en låg nivå. Åren 1997–2001 minskade arbetslösheten. Antalet personer i sjukskrivning uppvisar under samma period ett omvänt mönster. År 2003 minskade sjuktalen för första gången sedan 1997, medan arbets- löshetstalen i stället ökade för första gången sedan 1997. Mellan 1990 och 2004 ökade gruppen med aktivitets- och sjukersättning från 6,5 procent till 8,6 procent av antalet personer i åldern 20–64 år.

Skr.2004/05:101

Diagram 3.5 Andelen invånare (helårsekvivalenter) i åldern 20–64 år som är i arbetslöshet, sjukskrivning, aktivitets- och sjukersättning respektive uppbär ekonomiskt bistånd 1990–2004

25%

20%				Totalt











15%





	Arbetslöshet och aktivitetsstöd

10%			Aktivitets-/sjukersättning
5%










		Sjukskrivning och rehabilitering

Ekonomiskt bistånd

0%
1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004

Källa:SCB, Finansdepartementets beräkningar

Andelen personer med ekonomiskt bistånd ökade under lågkonjunkturen, från 1,5 procent 1990 till 2,7 procent 1997, och minskade under högkonjunkturen till 1,6 procent 2002.

Något utfall för ekonomiskt bistånd för 2004 finns ännu inte, men nuvarande prognos innebär att andelen med ekonomiskt bistånd ökade mellan 2003 och 2004, från 1,6 till 1,7 procent.

Summan av antalet helårsekvivalenter kom 1993 att överstiga 20 procent av befolkningen i åldern 20–64 år. Under lågkonjunkturen 1993– 1997 var andelen ca 22 procent. Därefter sjönk andelen till en nivå på ca 20 procent (1999– 2002). År 2004 var andelen enligt preliminära utfall 21,2 procent, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter från 2003.

Om även personer med skyddad anställning hos en offentlig arbetsgivare (OSA), anställ- ningsstöd, lönebidrag m.m. inkluderas, blir summan av antalet helårsekvivalenter som andel av befolkningen i åldern 20–64 år ca två procent- enheter högre samtliga år 1990–2004.

Skr 2004/05:101

3.2Statsbudgetens utveckling

3.2.1Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 per definition med statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov. Staten har då möjlighet att amortera på statsskulden.

Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2000–2004

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Inkomster	800,0	755,1	730,5	661,7	694,4

Skatter m.m.	672,8	684,6	659,4	608,5	637,0

Övriga inkomster	127,2	70,5	71,1	53,3	57,4

Utgifter	698,1	716,4	729,3	708,1	747,8

UO 1–25 och 27	619,4	640,8	658,0	661,3	688,0

Statsskuldsräntor
UO 26	90,2	81,3	67,3	42,2	52,7

Kassamässig
korrigering	–35,4	–34,4	–46,3	–7,5	–3,3

Riksgäldskontorets
nettoutlåning	23,9	28,8	50,3	12,1	10,3

Budgetsaldo	101,9	38,7	1,2	–46,4	–53,3

År 2000	uppgick	budgetöverskottet			till
102 miljarder	kronor,	en	förbättring		med

20 miljarder kronor jämfört med 1999. Det höga utfallet förklaras främst av överföringen av me- del från AP-fonden samt av försäljning av aktie- innehav. År 2001 minskade överskottet till 39 miljarder kronor, vilket bl.a. var en följd av lägre positiva engångseffekter än föregående år. År 2002 minskade överskottet ytterligare till ca 1 miljard kronor, för att 2003 vändas till ett underskott på 46 miljarder kronor. Ett något större underskott blev det 2004, drygt 53 miljarder kronor.

Försämringarna 2002 och 2003 förklaras i huvudsak av minskade skatteinkomster. Utgif- terna ökade dock under denna period, främst inom ohälsorelaterade utgiftsområden. Att utgifterna ändå minskar mellan 2002 och 2003 förklaras av att kompensationssystemet för kommunernas och landstingens mervärdesskatt från och med 2003 enbart hanteras på stats- budgetens inkomstsida. Ökningen av lånebe- hovet mellan 2003 och 2004 förklaras till stor del av ökningen av utgifterna för statsskuldsräntor.

3.2.2Statsbudgetens inkomster

Statens totala inkomster

I tabell 3.2 redovisas statens totala inkomster 1999–2004. Sett över hela sexårsperioden har de minskat med ca 4 procent. De stora varia- tionerna över åren är endast till en liten del en återspegling av makroekonomiska förändringar. Framför allt beror de på regelförändringar, händelser av engångskaraktär samt periodiserin- gar.

I tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skattein- komster. Skillnaden beror delvis på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat, dvs. har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår. I statens skatte- intäkter ingår även vissa avgifter som i national- räkenskaperna (NR) definieras som skatter men som i statsbudgeten redovisas på andra inkomst- titlar än inkomsttitel 1000 Skatter (i huvudsak på inkomsttitel 2000 Inkomster av statens verk- samhet). Resterande skillnad beror på att prin- ciperna för vad som skall ingå i de olika redovisningarna är något olika. Det gäller statlig mervärdesskatt, kommunala utjämningsavgifter, EU-skatter, samt vissa nedsättningar som enligt NR:s definition i stället skall betraktas som transfereringar.

Skr.2004/05:101

Tabell 3.2 Statens totala inkomster 1999–2004

Miljarder kronor

Inkomstår		1999	2000	2001	2002	2003	2004
Statens skatteintäkter		670,1	690,2	652,4	632,8	662,8	696,4

	Utjämningsavgifter	20,5	19,2	20,9	23,7	26,2	26,7

	Momskompensationer	-16,3	-17,2	-18,6	-19,8	-48,7	-53,6

	EU-skatter	10,9	12,0	10,9	8,7	8,9	7,2

	Skatter ej redovisade på 1000	-3,6	-3,7	-4,7	-3,8	-3,6	-3,8

	Avsättning IKS	0,0	-1,4	-1,2	0,0	-2,3	-1,2

	Kreditering skattekonto	0,0	2,8	-1,4	-4,0	-7,0	-7,7

	Periodiseringar	-9,2	-29,1	26,3	21,8	-27,8	-27,1

1000	Statens skatteinkomster	672,4	672,8	684,6	659,4	608,5	637,0

2000	Inkomster av statens verksamhet	34,1	45,5	50,8	49,1	29,2	35,1

varav	2411 Inkomster av statens aktier	8,0	16,8	5,0	4,2	4,5	7,6

3000	Inkomster av försåld egendom	1,0	61,5	0,2	0,1	0,0	0,1

4000	Återbetalning av lån	3,1	2,5	2,6	2,7	2,5	2,4

5000	Kalkylmässiga inkomster	5,2	8,6	8,4	9,9	9,5	8,3

6000	Bidrag från EU m.m.	9,3	9,0	8,5	9,3	12,0	11,6

Statens övriga inkomster (2000-6000)		52,7	127,2	70,5	71,1	53,3	57,4

Statens totala inkomster		725,1	800,0	755,1	730,5	661,7	694,4

Statens övriga inkomster

Statens övriga inkomster, dvs. statens totala in- komster exklusive statens skatteinkomster, skiftar kraftigt under perioden. Det höga be- loppet 2000 förklaras främst av försäljningen av aktier i Telia AB, vilken inbringade 61 miljarder kronor. Samma år gjorde förvaltningsaktiebo- laget Stattum en förhöjd utdelning till följd av försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn AB, vilket gav en aktieutdelning till staten om 11 miljarder kronor. Den resterande variationen över åren förklaras av Riksbankens extrautdel- ningar 2001 och 2002, vilka ökade inkomsterna av statens verksamhet med 20 miljarder kronor respektive år.

Den offentliga sektorns skatteintäkter

I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och vilka det görs avdrag för i slutet av tabellen.

Statens skatteintäkter 2004 är 26 miljarder kronor eller ca 4 procent högre än vad de var

1999. Detta ger en genomsnittlig årlig utvecklingstakt om 0,77 procent vilken är betyd- ligt lägre än den genomsnittliga inflationen under perioden. Den svaga utvecklingen beror främst på regeländringar. Regeländringarna 2000–2004 har minskat de statliga skatte- intäkterna 2004 med ca 62 miljarder kronor. Jus- terat för dessa skulle skatteintäkterna ha ökat med ca 13 procent under perioden, motsvarande en årlig utvecklingstakt om ca 2,5 procent.

Den offentliga sektorns skatteintäkter påverkas även av regeländringar avseende kommunal skatt och avseende avgifter till pen- sionssystemet. Beroende på att regeländringar avseende kommunal skatt ökat skatteintäkterna med ca 34 miljarder kronor har regeländringarna 2000–2004 sammantaget minskat den offentliga sektorns skatteintäkter med 28 miljarder kronor. Justerat för dessa skulle skatteintäkterna ha ökat med ca 18 procent under perioden, motsvarande en årlig utvecklingstakt om ca 3,4 procent.

Förändringar under skatt på arbete

Under skatt på arbete redovisas skatte- reduktioner. Dessa ökar i tre jämna steg 2000, 2001 samt 2002 motsvarande sammanlagt ca 50 miljarder kronor till följd av kompensationen

Skr 2004/05:101

för den allmänna pensionsavgiften. År 2002 ökade skattereduktionerna med ytterligare ca 5 miljarder kronor beroende på att underlaget för skattereduktion för låg- och medelinkomst- tagare ändrades från pensionsgrundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skatte- reduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till A-kassa. Samtidigt minskade avdragen för den allmänna pensionsavgiften vilka påverkade den kommunala skatten positivt med samman- lagt ca 15 miljarder kronor. År 2003 medförde skattesatshöjningar, pensionsomläggningen (det särskilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen infördes och förtidspensionen anpassades) och det höjda grundavdraget en nettoökning av den kommunala skatten med 14 miljarder kronor. Skattesatshöjningar gjordes även 2001, 2002 samt 2004, vilka sammantaget ökat den kommunala skatten med ca 5 miljarder kronor. Tillsammans förklarar dessa regel- ändringar den relativt höga utvecklingstakten för den kommunala skatten.

Förändringar under skatt på kapital

Hushållens skatt på kapital skiftar betydligt under perioden med en topp under hög- konjunkturen 2000, för att sedan markant falla tillbaka och vara som lägst 2002, men återhämta sig något under 2003 och 2004. Förklaringen till variationen är att kapitalvinster har sin grund i marknadspriser för finansiella tillgångar, fastigheter och bostadsrätter, vilka varierat kraftigt under perioden. Även bolagsvinsterna uppvisade en hög nivå 2000, delvis till följd av engångseffekter då ca 10 miljarder kronor av ökningen förklaras av återbetalningar av pensionsmedel från försäkringsgivaren Alecta.

Nedgången 2001 förstärks av att återföringar från skatteutjämningsreserver upphörde, den maximala avsättningstiden till periodiserings- fonder förlängdes till sex år samt att taket för den årliga avsättningen till periodiseringsfonder höjdes.

Ökningen av bolagsskatten 2004 beror till stor del på att periodiseringsfonderna ränte- beläggs fr.o.m. 2005 men även på bolagens starka resultat 2004. Den beslutade räntebeläggningen har medfört att somliga bolag har valt att åter- föra hela eller delar av sina periodiseringsfonder till beskattning. Framförallt är det bolag med tillgång till krediter till låg kostnad som återfört medel, t.ex. banker. Intäkterna av fastighetsskatt minskar något 2001 – trots återinförd

omräkning av taxeringsvärden – beroende på sänkt skattesats. Utvecklingen av förmögenhets- skatten förklaras av att fribeloppen höjdes 2001 och 2002.

Förändringar under skatt på konsumtion och insatsvaror

Utvecklingen av intäkterna av koldioxidskatt under perioden beror på skattesatshöjningar motsvarande ca 9 miljarder kronor inom ramen för den s.k. gröna skatteväxlingen. Skattesats- höjningarna syftar till att finansiera sänkt skatt på arbete. Utvecklingen för mervärdesskatten är relativt jämn under perioden. Sänkta skattesatser för olika varor och tjänster har emellertid påverkat intäkterna negativt med sammanlagt ca 2 miljarder kronor.

Skattekvoten

I tabell 3.3 redovisas skattekvoten i Sverige för perioden 2000–2004. Skattekvoten minskade 2001 och 2002 med 2,1 respektive 1,6 procentenheter i huvudsak beroende på lägre intäkter från skatt på kapital. Detta har sitt ur- sprung i konjunkturläget som både påverkar kapitalvinster och bolagsvinster. Skatteffekten av återföringar från försäkringsgivaren Alecta år 2000 gör att förändringen 2001 förstärks. Även de tre första stegen i reformen med ökad reduktion och minskade avdrag för den allmänna pensionsavgiften 2000, 2001 samt 2002 påverkar. År 2002 ökade skattereduktionerna relativt mycket beroende på att underlaget för skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare ändrades från pensionsgrundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skattereduktion för fackföreningsavgift. År 2003 steg skattekvoten med 0,5 procentenheter, vilket förklaras av att det särskilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen infördes och förtidspensionen anpassades. Omläggningen var i stort sett neutral för den enskilde pensionären, men beräknas ha ökat skatteintäkterna med över 14 miljarder kronor.

Tabell 3.3 Skattekvot 2000–2004

Procent av BNP

	2000	2001	2002	2003	2004
Skattekvot	53,9	51,8	50,2	50,7	50,7
varav
Staten	31,4	28,8	27,0	27,2	27,4
Kommunsektorn	15,3	15,9	16,1	16,5	16,5
ÅP-systemet	6,6	6,7	6,7	6,6	6,5
EU	1,0	0,9	0,7	0,7	0,6
varav
Arbete	33,2	33,4	32,6	32,8	32,4
Kapital	7,3	5,3	4,3	4,4	5,0
Konsumtion m.m.	13,0	13,1	13,2	13,3	13,1
Restfört m.m.	0,4	0,1	0,0	0,1	0,2

Exkl. skatt på
transfereringar	50,0	47,9	46,4	46,4	46,4

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Skr.2004/05:101

I tabell 3.3 redovisas även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pen- sioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersätt- ningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna, men skatte- kvoten skulle sjunka med cirka 4 procent- enheter.

Skr 2004/05:101

Tabell 3.4 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2004

Miljarder kronor

Inkomstår	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Skatt på arbete	702,3	729,1	757,2	765,1	800,8	824,1

Direkta skatter	408,8	414,0	423,4	420,4	449,5	464,8

Kommunal skatt	323,2	336,3	359,4	378,5	403,1	419,5

Statlig skatt	29,6	33,5	34,6	33,1	32,7	33,4

Allmän pensionsavgift	60,0	63,1	65,7	68,1	70,3	72,1

Skattereduktioner m.m.	-4,0	-18,9	-36,4	-59,4	-56,6	-60,3

Artiskskatt m.m.	0,0	0,0	0,1	0,1	0,1	0,1

Indirekta skatter	293,5	315,1	333,8	344,7	351,3	359,2

Arbetsgivaravgifter	272,8	288,4	304,6	314,8	321,9	328,9

Egenavgifter	7,4	8,2	8,5	8,9	9,0	9,1

Särskild löneskatt	17,0	22,4	25,3	27,6	27,2	27,9

Nedsättningar	-6,0	-5,9	-6,3	-8,1	-8,4	-8,1

Tjänstegruppliv	2,4	2,1	1,7	1,4	1,6	1,5

Skatt på kapital	130,0	161,3	119,5	101,8	107,6	126,7

Skatt på avkastning	114,7	145,6	105,0	89,1	94,2	111,5

Skatt på kapital, hushåll	25,5	34,4	14,2	6,3	6,8	7,8

Skatt på bolagsvinster	53,5	72,5	52,1	43,9	48,9	65,9

Avkastningsskatt	10,9	13,3	14,9	13,4	12,7	12,1

Fastighetsskatt	23,3	23,3	21,2	23,5	24,0	24,4

Kupongskatt m.m.	1,5	2,3	2,6	2,0	1,9	1,4

Skatt på egendom	15,2	15,6	14,4	12,7	13,3	15,1

Förmögenhetsskatt	8,6	8,2	6,5	3,9	4,9	5,5

Arvs- och gåvoskatt	2,1	2,5	2,6	3,0	2,5	2,6

Stämpelskatt	4,5	4,9	5,4	5,8	5,9	7,1

Skatt på konsumtion och insatsvaror	272,3	284,3	296,5	310,8	323,4	333,1

Mervärdesskatt	189,6	198,4	207,0	217,1	226,6	235,0

Tobaksskatt	7,4	7,7	8,1	8,4	8,3	8,2

Alkoholskatt	10,7	10,8	11,0	11,2	10,9	10,1

Energiskatt	37,4	38,3	36,4	37,1	36,4	35,1

Koldioxidskatt	12,7	12,0	17,0	19,9	23,8	26,4

Övriga skatter på energi och miljö	1,7	3,1	3,5	3,4	3,5	3,3

Skatt på vägtrafik	6,4	7,4	7,7	8,2	8,3	8,8

Skatt på import	3,6	3,8	3,6	3,4	3,5	3,9

Övriga skatter	2,7	2,7	2,2	2,1	2,0	2,2

Restförda skatter, nedsättningar m.m.	9,8	8,9	1,8	0,4	3,5	4,4

Restförda skatter	-3,1	-5,0	-5,2	-7,3	-5,9	-5,9

Övriga skatter	12,9	13,9	7,0	7,6	9,9	10,3

Totala skatteintäkter	1 114,4	1 183,6	1 175,0	1 178,1	1 235,2	1 288,2

EU-skatter	10,9	12,0	10,8	8,6	8,9	7,3

Offentliga sektorns skatteintäkter	1 103,5	1 171,7	1 164,1	1 169,5	1 226,3	1 280,9

Kommunalskatt	323,2	336,3	359,4	378,5	403,1	419,5

Avgifter till pensionssystemet	110,2	145,2	152,3	158,2	160,4	165,0

Statens skatteintäkter	670,1	690,2	652,4	632,8	662,8	696,4

3.2.3Statsbudgetens utgifter

För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2000–2004. Tidsserierna är angivna i 2004 års anslagsstruktur. Genom att utgifts- områdena redovisas i en och samma struktur för åren 2000–2004 elimineras de skillnader som beror på att anslag innan 2004 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde.

Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per utgiftsområde åren 2000–2004. Skillnader i fördelningen mellan åren kan bero på utgifts- reformer och besparingar, förändrade makro- ekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regelstyrda transfereringssystem, engångs- händelser och tekniska förändringar.

Ett exempel på en teknisk justering är förändringen i systemet för ersättning av ingående mervärdesskatt till kommuner och landsting, som genomfördes den 1 januari 2003. Förändringen innebar att de avgifter till systemet som kommuner och landsting tidigare betalat in till statsbudgeten upphörde, samtidigt som statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter minskade med ca 31 miljarder kronor 2003 i för- hållande till 2002. Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för större tekniska föränd- ringar. De är kursiverade i tabellen. Förklaringar till större tekniska förändringar finns redovisade i fotnoter till tabellen.

Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2000–2004. Över hälften av utgiftsområdena uppvisar endast en begränsad eller ingen förändring alls under perioden, såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna. De största förändringarna berör transfereringsintensiva utgiftsområden. Under

Skr.2004/05:101

perioden minskade utgiftsandelen markant för utgiftsområdena 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 13 Arbetsmarknad och 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning och byggande, medan utgiftsandelen ökade för utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn och 16 Utbildning och universitets- forskning.

Under perioden 2000–2004 varierade de makroekonomiska förutsättningarna. Exempel- vis har en stigande arbetslöshet inneburit ökade utgifter inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.

Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. De största volymförändringarna under perioden 2000–2004 återfinns inom utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.

Exempel på engångshändelser som påverkar de takbegränsade utgifterna återfinns under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar där utbetalningar av vissa jordbruksstöd vid några tillfällen har senarelagts.

Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2000 och 2004.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Under perioden 2000–2004 minskade utgifterna för utgiftsområdet som andel av de tak- begränsade utgifterna med 1,1 procentenheter, vilket främst beror på försvarsomställningen.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perioden. Ungefär hälften av ökningen förklaras av ökade kostnader för statlig assistans- ersättning. Resterande ökning förklaras av ökade utgifter för dels bidrag till läkemedels- förmånerna, dels utgifter för tandvårdsförmåner.

Skr 2004/05:101

Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2000–2004

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2004. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.

			Andel i procent av de takbegränsade utgifterna						Miljarder kronor
Utgiftsområden			2000	2001	2002	2003	2004	2000	2001	2002	2003	2004
Utgiftsområden			2000	2001	2002	2003	2004	2000	2001	2002	2003	2004
1	Rikets styrelse 1	0,6		0,7	0,9	0,9	0,9	4,8	5,4	7,3	7,5	7,5

1	Justerat för teknisk förändring 1	0,9		0,9	0,9	0,9	0,9	6,5	7,2	7,3	7,5	7,5
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	1,2		1,2	1,1	1,1	1,1	8,9	9,6	8,8	9,0	9,2

3	Skatt, tull och exekution	1,0		1,0	1,0	1,0	1,0	7,6	7,8	8,0	8,3	8,6

4	Rättsväsendet	2,9		2,9	3,0	3,1	3,1	21,9	22,8	24,1	25,5	26,3

5	Internationell samverkan 1	0,4		0,4	0,1	0,1	0,1	3,0	3,0	1,1	1,1	1,3

5	Justerat för teknisk förändring 1	0,2		0,2	0,1	0,1	0,1	1,3	1,3	1,1	1,1	1,3

6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	6,1		5,7	5,5	5,5	5,0	46,2	44,9	44,6	45,1	42,8

7	Internationellt bistånd	2,0		2,2	1,9	1,9	2,3	15,3	17,0	15,7	15,9	19,9

8	Invandrare och flyktingar	0,6		0,7	0,8	0,9	0,9	4,5	5,3	6,7	7,7	7,5

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	3,8		3,8	3,8	4,2	4,3	28,6	29,5	31,0	34,1	36,8

10	Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 2	12,9		13,6	13,9	14,8	14,4	97,9	107,3	112,9	121,5	122,9

10	Justerat för teknisk förändring 2	13,2		14,0	14,3	14,8	14,4	100,6	110,1	115,8	121,5	122,9

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom 3	4,4		4,3	4,2	6,3	6,0	33,5	33,8	33,8	52,0	51,2
11	Justerat för teknisk förändring 3	6,4		6,3	6,2	6,3	6,0	48,8	49,7	50,1	52,0	51,2
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	5,9		6,1	6,2	6,4	6,3	44,6	48,3	50,2	52,2	53,9

13	Arbetsmarknad	8,6		7,5	7,5	7,8	7,9	65,6	58,6	61,0	64,2	67,5

14	Arbetsliv	0,2		0,1	0,1	0,1	0,1	1,3	1,0	1,1	1,1	1,1

15	Studiestöd	2,6		2,4	2,5	2,4	2,4	19,7	19,1	20,7	19,9	20,8

16	Utbildning och universitetsforskning	4,1		4,2	5,0	5,1	5,1	31,4	33,3	40,9	42,0	44,0

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	1,0		1,0	1,0	1,0	1,0	7,6	7,8	8,1	8,4	8,7

18	Samhällsplan., bostadsförsörj., byggande	1,5		1,3	1,1	1,1	1,0	11,7	10,4	8,7	8,8	8,7

19	Regional utveckling	0,4		0,4	0,4	0,4	0,4	3,0	3,2	3,2	3,4	3,3

20	Allmän miljö- och naturvård	0,3		0,3	0,4	0,3	0,4	2,0	2,4	2,9	2,8	3,3

21	Energi	0,2		0,2	0,3	0,2	0,2	1,7	2,0	2,3	1,9	2,1

22	Kommunikationer	3,3		3,1	3,0	3,1	3,4	25,2	24,4	24,5	25,3	29,1

23	Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring	1,3		2,1	1,7	1,2	1,4	9,7	16,6	13,9	9,6	12,2

24	Näringsliv	0,5		0,4	0,4	0,4	0,4	3,8	3,3	3,5	3,3	3,7

25	Allmänna bidrag till kommuner 4	12,8		12,8	12,6	8,8	8,2	97,5	100,6	102,3	72,4	69,8
25	Justerat för teknisk förändring 4	7,6		7,9	8,1	8,9	8,2	57,4	62,1	66,1	72,5	69,8

26	Statsskuldsräntor m.m. 5							90,2	81,3	67,3	42,2	52,7

27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	2,9		3,0	2,5	2,2	3,0	22,3	23,3	20,6	18,3	25,6

	Summa utgiftsområden							709,6	722,0	725,3	703,5	740,7

	Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 6	18,5		18,5	18,9	19,3	19,6	140,7	145,5	153,6	157,8	167,5

	Justerat för teknisk förändring 6	17,7		17,7	18,1	19,3	19,6	134,2	138,8	146,7	157,8	167,5
	Takbegränsade utgifter	100,0		100,0	100,0	100,0	100,0	760,0	786,3	811,6	819,1	855,5

	Budgeteringsmarginal	0,7		0,6	0,0	0,4	0,3	5,0	4,7	0,4	2,9	2,4

	Utgiftstak för staten							765,0	791,0	812,0	822,0	858,0

1Till följd av att förvaltningsanslagen för Utrikesdepartementet och Regeringskansliet slogs ihop 2002, ökade utgifterna under UO 1 med 1,8 mdkr samtidigt som utgifterna under UO 5 minskade med samma belopp.

2År 2003 ökade utgifterna när det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades och ersattes med högre förtidspensioner, vilket beräknades till 2,9 mdkr.

3År 2003 ökar utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna förs över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersätts med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr).

Skr.2004/05:101

4Sammantaget sker tekniska förändringar inom UO 25 med –4,8 mdkr 2000, –3,0 mdkr 2001, –3,5 mdkr 2002, –36,7 mdkr 2003 och +0,1 mdkr 2004. Inkomstskattereformerna 2000–2002 innebar att statsbidragen till kommunerna sänktes med 4,8 mdkr 2000, 5 mdkr 2001 och 5,2 mdkr 2002. År 2001 höjdes statsbidragen med 2 mdkr p.g.a. höjt särskilt grundavdrag till pensionärer. År 2002 höjdes statsbidragen med 1,8 mdkr p.g.a. höjt grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt sänktes statsbidragen 2002 med 0,1 mdkr för att avdragsrätten för fackföreningsavgifter ersattes med en skattereduktion. År 2003 sänktes statsbidragen i och med att kommunernas skatteinkomster ökade när den beskattade garantipensionen infördes, vilket beräknades till 9,5 mdkr. Sänkningen 2003 förklaras också av att inkomsterna för kommunerna ökade i och med att det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades, vilket beräknades till 2,9 mdkr (se UO 10). Vidare höjdes statsbidragen 2003 med 4,3 mdkr p.g.a. att skattereduktion för låginkomsttagare ersattes med avdrag. Under 2003 överfördes kommunkonto- systemet till statsbudgetens inkomstsida, varvid statsbidragen reducerades med samma belopp (31,4 mdkr), vilket förklarar minskningen i statsbidragen 2003 i förhållande till tidigare år. Statsbidragen har också justerats upp till följd av grundavdragshöjningen med 2,5 mdkr till följd av den skatteväxlingen som förslogs i budgetpropositionen för 2003. Justeringen är också gjord med anledning av den utökade skatteväxlingen (+0,5 mdkr) som riksdagen beslutat om. Statsbidraget minskas 2004 med 0,22 mdkr p.g.a. en justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Egentlig nedjustering 2004 p.g.a. detta är 1,367 mdkr, men av dessa avser 0,22 mdkr en permanent neddragning medan 1,147 mdkr är en engångsvis neddragning, vilket i tabell 3.4 inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS om ca 1 mdkr infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida vilket ökade utgifterna med motsvarande belopp. En lika stor förändring görs på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 mdkr 2004. Denna nivåjustering skall gälla fr.o.m. 2003 men justeras först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffar 2004, vilket resulterar i att neddragningen 2004 blir 2,6 mdkr i stället för 1,3 mdkr. Dock har teknisk justering endast gjorts för 1,3 mdkr då detta är nivån på den permanenta neddragningen.

5Ingår ej i takbegränsade utgifter.

6År 2003 ökade utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr).

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Justerat för tekniska förändringar ökade utgifts- områdets utgifter som andel av de totala utgif- terna med 1,2 procentenheter under perioden 2000–2004. Utgifterna under anslaget 19:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m. (f.d. förtidspension) står för den största ökningen under perioden, ca 16,5 miljarder kronor. Antalet personer med aktivitets- och sjukersätt- ning ökade kraftigt under perioden, från ca 438 000 i december 2000 till 540 000 i december 2004. Utgifterna under anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. har ökat med nära 8 miljarder kronor 2000–2004.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Under perioden 2000–2004 ökade utgifterna för utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna med 0,4 procentenheter. Utgifterna under anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag ökade från ca 19 miljarder kronor 2000 till ca 21 miljarder kronor 2004. Utgiftsökningen för- klaras dels av att barnbidraget successivt har höjts, dels av att antalet födda barn har ökat under perioden. Utgifterna under anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade från 16,8 miljarder kronor 2000 till 23,5 miljarder kronor 2004. Utgiftsökningen förklaras av högre medel- ersättning och fler ersatta nettodagar i föräldra- penningen.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Som andel av de totala utgifterna minskade utgifterna med 0,7 procentenheter under perioden 2000–2004. Utgifterna under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivi- tetsstöd m.m. ökade under perioden med 13 miljarder kronor till drygt 45 miljarder

kronor, samtidigt som anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskade med nära 12 miljarder kronor till 4 miljarder kronor. Efter några år av minskning ökade antalet öppet arbetslösa åter 2003, och fortsatte att öka under 2004 till drygt 246 000 personer. Antalet deltagare i konjunkturbe- roende arbetsmarknadspolitiska program mins- kade mellan 2002 och 2003 men ökade mellan 2003 och 2004, till en nivå på 106 000 deltagare 2004.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgifterna ökade från 31 miljarder kronor 2000 till 44 miljarder kronor 2004, varmed utgifts- områdets andel av de samlade utgifterna ökade med 1 procentenhet. Flera stora reformer har genomförts under perioden. Bland annat in- fördes 2002 maxtaxa inom barnomsorgen. En satsning gjordes på fler lärare, specialister och annan personal i skolan, genom ett bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem. Ökningen förklaras vidare av en utbyggnad av universitets- och högskoleutbildning samt forskning.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Utgifterna under anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. minskade från ca 4 miljarder kronor 2000 till 1,6 miljarder kronor 2004, till följd av tidigare beslutade förändringar av systemet och lägre räntor. Utgifterna under anslaget 21:1 Bostads- bidrag minskade under samma period med drygt 1 miljard kronor till 3,6 miljarder kronor 2004. Som andel av de takbegränsade utgifterna minskade utgiftsområdet med 0,5 procent- enheter mellan 2000 och 2004.

Skr 2004/05:101

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Justerat för tekniska förändringar ökade utgifts- områdets andel av de takbegränsade utgifterna med 0,6 procentenheter mellan 2000 och 2004. De högre utgifterna beror främst på de för- stärkningar av statsbidragen som syftar till att värna kvaliteten i skolan, vården och omsorgen.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgifterna för räntor på statsskulden minskade från ca 90 miljarder kronor 2000 till ca 42 miljarder kronor 2003. Den kraftiga utgifts- minskningen beror i huvudsak på minskad stats- skuld och lägre räntenivåer. På grund av den från och med 2003 ökade statsskulden, ökade också utgifterna för statsskuldsräntor 2004 till nära 53 miljarder kronor.

3.2.4Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna

I nedanstående tabell visas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter i statens resultat- och balansräkningar.

Tabell 3.6 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Statens
nettoförmögenhet	-1 009	-814	-773	-790	-805

Statsskulden	1 341	1 208	1 163	1 186	1 213

Statsskulden i
procent av BNP	61	53	49	49	48

Transfereringar exkl.
avsättningar	615	634	652	693	722

Kostnader för
statens egen
verksamhet	162	162	178	170	176

Årets över-
/underskott enligt
resultaträkningen	25	53	21	-19	-17

Redovisningen för 2003 har i allt väsentligt justerats i enlighet med ändrade redovis- ningsprinciper 2004. Däremot har redovisningen endast justerats i begränsad omfattning för åren 2000–2002.

Statens resultaträkning visar för andra året underskott efter att ha visat överskott i början av 2000-talet. Det sämre resultatet förklaras främst av att skatter m.m. minskade 2003 och kostnaden för statsskulden ökade 2004 medan transfereringarna har ökat successivt.

3.2.5Statens nettoförmögenhet

Diagram 3.6 Nettoförmögenhet och statsskulden 2000–2004

Miljoner kronor

0
-200
-400
-600
-800
-1 000
-1 200
-1 400

2000	2001	2002	2003		2004
	Nettoförmögenhet			statsskulden
	Nettoförmögenhet			statsskulden

I diagram 3.6 visas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Både nettoförmög- enheten och statsskulden visade en stadig för- bättring under periodens inledning, men har försämrats något under de två sista åren. Den totala förbättringen uppgår till 204 miljarder kronor respektive 65 miljarder kronor.

Den viktigaste faktorn för nettoförmögen- hetens förändring är resultaträkningens över- eller underskott. Det ackumulerade överskottet uppgår till ca 63 miljarder kronor under femårs- perioden. Den överföring av medel från AP- fonden som gjordes under 1999–2001 med ca 245 miljarder kronor som ett led i den finansiella infasningen av det nya ålderspensionssystemet, har dock under denna femårsperiod haft ännu större påverkan på nettoförmögenheten. Ytter- ligare en förklaringsfaktor till utvecklingen av nettoförmögenhetens förändring under femårs- perioden är förändringar av eget kapital vid sidan av resultatet, och därmed statens ägarandelar, i statligt ägda bolag. Detta kan i sin tur exempelvis bero på omstruktureringar av verksamheten. Till detta kommer även olika korrigeringsposter. Statsskulden samvarierar i huvudsak med netto- förmögenheten, men överensstämmer inte alltid i tiden. Exempelvis har överföringar av bostads- obligationer från AP-fonden påverkat stats- skulden först när de sålts eller förfallit till betalning.

3.2.6Statsskulden

Den konsoliderade statsskulden ökade med 27 miljarder kronor och uppgick vid 2004 års utgång till 1 213 miljarder kronor. Det motsvarade 48 procent av BNP, en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2003.

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Statens lånebehov – definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken – har varierat kraftigt under det senaste årtiondet. Lånebehovet var 53,3 miljarder kronor 2004 och det var andra året i rad som statsbudgeten visade ett underskott. Utgifterna för statsskuldsräntor stod för knappt 53 miljarder kronor av lånebehovet 2004. Orsaken till att statsskulden inte ökade mer än med 27 miljarder kronor 2004, fastän budgetunderskottet var 53,3 miljarder kronor, var bl.a. att en starkare krona minskade valutaskulden omräknat i kronor (se också kapitel 6 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten).

Vid ingången av 1990-talet var lånebehovet

relativt litet, för att		sedan snabbt	öka	till
234 miljarder	kronor	(motsvarande		ca
15 procent	av BNP)	budgetåret	1993/94.

Utvecklingen orsakades främst av den djupa låg- konjunktur som drabbade den svenska ekono- min i början av 1990-talet, med kraftigt stigande statliga utgifter och vikande skatteintäkter. Lånebehovet minskade därefter successivt, främst till följd av en snabbare ekonomisk till- växt, besparingar och olika positiva engångs- effekter. Statsbudgeten visade överskott 1998 till 2002 och under denna period minskade statsskulden.

Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten skiljer sig från den som Riksgäldskontoret (RGK) redovisar på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar. Sedan 2002 har myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Tidigare var medlen insatta på konto i RGK och påverkade därmed inte statsskulden.

Skr.2004/05:101

Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper

Miljarder kronor

				Övriga	Elimineras i
				myndig	balans-
	IGN	KAF	RGK	heter	räkningen
Statsskuldväxlar	3,2				3,2

Premie-
obligationer			0,8		0,8

Nominella stats-
obligationer	9,6	7,2		0,1	16,9

Reala stats-
obligationer		23,3			23,3

Totalt	12,8	30,5	0,8	0,1	44,2

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i Årsredovisningen för staten var 44 miljarder kronor 2004. Därav avser 43 miljarder kronor Kärnavfallsfondens (KAF) och Insättningsgarantinämndens (IGN) innehav av statsobligationer. Övriga myndigheters inne- hav har varit mellan en och två miljarder kronor de senaste åren (Premiepensionsmyndighetens innehav av statspapper elimineras inte, eftersom PPM ligger utanför avgränsningen av staten i årsredovisningen för staten). Sammantaget medför detta att den okonsoliderade stats- skulden som RGK redovisar är 44 miljarder kronor högre än vad som redovisas i års- redovisningen för staten.

Statsskuldens definition

Till och med 2002 värderades nominella obli- gationer och reala kupongobligationer till nominellt slutvärde, medan statsskuldväxlar och reala nollkupongobligationer värderades till anskaffningsvärde.

Från och med den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nominellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inklu- deras, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som RGK ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument värderas med hänsyn till aktuell valutakurs.

Skr 2004/05:101

För reala instrument inkluderas upplupen inflationskompensation som med tidigare defini- tion skuldfördes först vid förfall. Det nya måttet innebär en anpassning till hur skulden mäts i EU-sammanhang, bl.a. inom ramen för proce- duren mot för stora underskott.

Jämförelsesiffrorna i tabellerna i detta avsnitt är ändrade i enlighet med det nya statsskulds- måttet.

Statsskuldens sammansättning

Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande mål- sättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens förvaltning avseende statsskuldens sammansätt- ning och löptid (mätt i s.k. duration). Inom ramen för riktlinjerna fastställer sedan RGK del- mål och riktmärken, bland annat för amor- teringstakten i valutaskulden och för löptiden i den nominella kronskulden respektive valuta- skulden. RGK svarar även för den operativa för- valtningen av statsskulden.

Upplåningen och förvaltningen av stats- skulden sker i tre skuldslag:

–nominella lån i svenska kronor,

–reala lån i svenska kronor, samt

–nominella lån i utländsk valuta.

Skuldens egenskaper bestäms främst av för- delningen mellan de tre skuldslagen samt val av löptid i respektive skuldslag. Dessa storheter är, tillsammans med storleken på statsskulden, sty- rande för vilken total kostnad och samlad risk som statsskulden är förknippad med.

Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Nominella lån i svenska
kronor	816	684	658	712	745

Reala lån i svenska
kronor	138	117	130	144	167

Nominella lån i utländsk
valuta	387	407	375	330	301

Summa konsoliderad
statsskuld	1 341	1 208	1 163	1 186	1 213

Nominella lån i svenska kronor utgör den viktigaste källan för finansiering av statsskulden. Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobliga- tioner (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollku- ponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även upplåning på privatmarknaden via speciella instrument som erbjuder RGK billigare upp- låning än konventionella statspapper i kombi- nation med möjligheter att sprida upplåningen till fler långivare, företrädesvis privatpersoner. Under femårsperioden har upplåningen från privatmarknaden (Premieobligationer, Riks- gäldskonto och Riksgäldsspar) minskat margi- nellt, från 59 miljarder kronor 2000 till 58 miljarder kronor 2004 (5 procent av stats- skulden). Stocken premieobligationer har mins- kat, medan Riksgäldssparandet har ökat succes- sivt från 7 miljarder kronor 2000 till 20 miljarder kronor 2004.

Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor1 efter avdrag för elimineringar av statliga myndigheters innehav

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Statsobligationer,
nominella	465	355	345	389	420

Statsskuldväxlar	284	259	249	266	264

Kontokrediter/
dagslån	0	13	5	0	3

Premieobligationer	50	44	41	38	37

Riksgäldskonto	2	2	2	1	1

Riksgäldsspar	7	11	16	18	20

Valutaterminer
m.m.2	8	0	0	0	0

Nominella lån i
svenska kronor	808	684	658	712	745

1RGK redovisar fr.o.m. 2004 likviditetshanteringsinstrument på en egen rad. För att göra jämförelser mellan åren möjliga har den tidigare uppställningen behållits här (jmf not 4 till resultaträkningen där den nya uppställningen används).

2Några smärre justeringar har gjorts av jämförelsetalen p.g.a. att RGK har övergått till att bruttoredovisa terminer.

Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funk- tion i statens låneportfölj då de bidrar till att diversifiera upplåningen, och därmed minskar risken, genom att staten får tillgång till en finan- sieringskälla med andra kostnads- och risk- egenskaper än nominell kron- och valutaupp- låning.

Låneformen ger även fördelar för inve-steraren eftersom hon/han erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken. I skuldslaget ingår även den del av Riksgäldsspar som består av reala upplåningsinstrument, vilka 2004 uppgick till knappt 1 miljard kronor. Andelen reala lån har successivt ökat under femårsperioden. År 2004 uppgick stocken till 167 miljarder kronor, motsvarande 14 procent av den totala statsskulden. Den ökade efterfrågan på reala lån under femårsperioden beror främst på ökad försiktighet hos tillgångsförvaltare rörande riskerna med aktier, något som fått dem att leta efter säkrare placeringar. Under 2004 var efterfrågan på realobligationer som helhet god, men den mattades mot slutet av året.

Regeringens riktlinjer lade 2001 fast den långsiktiga inriktningen att valutaskuldens andel av statsskulden skall reduceras. Motiven är att valutaskuld, via växelkurserna, är förknippad med relativt större risk samtidigt som det inte finns skäl att anta långsiktigt systematiska kostnadsskillnader mellan upplåning i utländsk valuta och upplåning i kronor. Sedan 2002 anges den långsiktiga inriktningen av valutaamor- teringarna till 25 miljarder kronor per år.

Tabell 3.10 Valutaskulden

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Skuld utländsk
valuta	387	407	375	330	301

Andel valutaskuld
av total skuld
(procent)	29	34	32	28	25

RGK amorterade motsvarande 25 miljarder kronor av valutaskulden 2004. Som andel av statsskulden minskade valutaskulden med 3 procentenheter under 2004. Utöver amorterin- garna beror minskningen på att kronans värde i förhållande till dollarn ökade under 2004, vilket reducerade valutaskulden mätt i kronor.

Statsskuldens kostnader

De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i kapitel 5 Statsbudgetens utfall, uppgick till knappt 53 miljarder kronor 2004, 11 miljarder kronor mer än 2003. Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och

Skr.2004/05:101

utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgifts- mässiga redovisningen innehåller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslags- belastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling.

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimi- nering av räntor till/från statliga myndigheter. Från och med 2004 nettoredovisas intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. I kost- naderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. Tabellen nedan redovisar stats- skuldens kostnader och utgör en samman- fattning och specificering av uppgifterna i not 11 till resultaträkningen (se kapitel 4).

Tabell 3.11 Statsskuldens kostnader

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Räntekostnader på lån i
svenska kronor	73	51	71	51	52

Räntekostnader på lån i
utländsk valuta	49	52	39	29	23

Realiserade valuta- och
kursdifferenser	9	17	11	8	19

Orealiserade
valutadifferenser	9	6	-18	-15	-5

Över- /underkurs vid
emission m.m.	1	2	-7	-3	-8

Summa kostnader	141	128	96	70	81

Ränteintäkter i
upplåningsverksamheten	-40	-41	-39	-32	-27

Nettokostnader efter
intäkter, exklusive
skuldskötselåtgärder	101	87	57	38	54

Orealiserade valutavinster
(-) / förluster (+)
hänförbara till
skuldskötselinstrument	15	7	-14	-3	-5

Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder	116	94	43	35	49

Enligt resultaträkningen för 2004 uppgick netto- kostnaden för statsskulden (räntor, över- och

underkurser,	valutaförändringar	m.m.)	till
49 miljarder	kronor, vilket är en	ökning	med
14 miljarder kronor jämfört med 2003.

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor har ökat med 1 miljard kronor jämfört med 2003. Visserligen föll räntorna i Sverige 2004 men å

Skr 2004/05:101

andra sidan ökade kronskulden, till följd av budgetunderskottet och den fortsatta avbetal- ningen på valutaskulden. Det senare avspeglas i att räntekostnaderna på lån i utländsk valuta minskade med 6 miljarder kronor. De oreali- serade valutadifferenserna, exklusive skuldsköt- selåtgärder, minskade skuldkostnaderna med 5 miljarder kronor 2004. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. reducerade kostnaderna med 8 miljarder kronor. Till- sammans med ränteintäkter i upplåningsverk- samheten på 27 miljarder kronor uppgick nettokostnaden för statsskulden till 54 miljarder kronor 2004.

Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 53 miljarder kronor och nettokostnaden på 54 miljarder kronor förklaras av att kursdifferenser vid emission, nollkupong- räntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen (se även kapitel 6 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten).

3.2.7Transfereringar

Diagram 3.7 Transfereringar per sektor 2000–2004

800 000
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
2000	2001	2002	2003	2004

	Transfereringar till hushåll		Transfereringar till företag
	Transfereringar till hushåll		Transfereringar till företag
	Transfereringar till kommuner		Transfereringar till utlandet

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet

I diagram 3.7 visas transfereringarna per sektor, mottagarkategori, 2000–2004. De totala kost-

naderna för	transfereringar	har ökat	med
107 miljarder	kronor eller 17	procent	under

perioden. Den största delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen inkl- usive hushållens övriga organisationer. Transfe- reringarna till hushållssektorn har ökat med 85 miljarder kronor eller 22 procent mellan 2000 och 2004.

Tabell 3.12 Transfereringar

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Socialförsäkring	324	341	361	392	402

Allmänna bidrag
till kommuner	97	99	100	99	101

Arbetsmarknad	58	52	57	62	66

Nettoöverföring
till
ålderspensions-
systemet	27	32	29	30	28

EU-avgiften	22	22	20	24	23

Bistånd,
internationella
bidrag,
migration och
integration	17	19	19	19	23

Utbildning och
studiestöd	30	27	29	26	36

Övrigt	39	41	38	40	43

Summa	615	634	652	693	722

I tabell 3.12 visas utvecklingen av olika trans- fereringar under den senaste femårsperioden. Nedan lämnas en närmare redovisning av delom- rådena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd.

Socialförsäkring

Diagram 3.8 Socialförsäkringar 2000–2004

Miljoner kronor

450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2000	2001	2002	2003	2004

	Ersättning vid ålderdom - Pensioner m.m.		Stöd till barnfamiljer
	Ersättning vid ålderdom - Pensioner m.m.		Stöd till barnfamiljer
	Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.		Läkemedelsförmånen

Skr.2004/05:101

Kostnaderna för socialförsäkring ökade varje år under femårsperioden. År 2004 ökade kostna-

derna med	drygt	9 miljarder		kronor	eller
2,4 procent.	Under	hela	femårsperioden		var
ökningen totalt 78 miljarder				kronor	eller
24 procent.

Tabell 3.13 Socialförsäkringar 2000–2004
Miljarder kronor
	2000	2001	2002	2003	2004
Ålderspensioner
m.m.	172	177	185	207	214

Stöd till
barnfamiljer	46	49	50	52	53

Ersättning vid
arbetsoförmåga
m.m.	88	98	107	115	115

Läkemedels-
förmånerna	17	17	18	19	20

Summa	324	341	361	393	402

Av ökningen mellan 2000 och 2004					är

42 miljarder kronor hänförliga till ökade pen- sionskostnader och 27 miljarder kronor till ersättning vid arbetsoförmåga. Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under åren, men 2003 års ökning var betydligt högre, 22 miljarder kronor. De pensioner som finansieras via AP-fonderna ingår i ovan angivna kostnader, däremot finns inte AP-fondernas administration och finansiella poster med i resultat- och balansräkningarna (se kapitel 4). De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa omfattas av ATP-systemet och att den genomsnittliga pensionspoängen ökat, men även på indexomräkning av pensionsbelopp (se även kapitel 4, not 4 till resultaträkningen).

I tabell 3.14 och 3.15 visas antalet pensions- tagare med ålderspension och utbetald ålders- pension under perioden.

Tabell 3.14 Pensionstagare med ålderspension

		Kvinnor	Män
	Summa	Procent	Procent
2000	1 604 244	57	43

2001	1 592 690	57	43

2002	1 590 628	57	43

2003	1 625 700	56	44

2004	1 649 881	56	44

Källa: Försäkringskassan

År 2004 var 1,6 miljoner personer pensions- tagare med ålderspension. Av dessa var 56

procent kvinnor och 44 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med 2,8 procent sedan 2000.

Tabell 3.15 Utbetald ålderspension 2000–2004

				Kvinnor,
				medel-	Män, medel-
				ersättning	ersättning
		Kvinnor	Män	per månad,	per månad,
År	Summa, mnkr	Procent	Procent	kronor	kronor
2000	158 220	46	54	6 603	10 338

2001	161 106	46	54	6 811	10 561

2002	168 064	46	54	7 132	11 003

2003	181 235	46	54	7 628	11 427

2004	187 981	46	54	7 822	11 631

Källa: Försäkringskassan

År 2004 utbetalades 188 miljarder kronor i ålderspension, varav 46 procent till kvinnor och 54 procent till män. Kvinnors medelersättning per månad var 7 822 kronor och männens var 11 631 kronor. Kvinnornas medelersättning per månad var således 33 procent lägre än männens medelersättning under 2004. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medelersättning har minskat med 3 procentenheter sedan 2000.

När det gäller stödet till barnfamiljer har både föräldrapenningen och de båda barnbidragshöj- ningarna, som genomfördes 2000 och 2001, bidragit till en kostnadsökning. Barnbidraget höjdes först från 750 till 850 kronor per månad och sedan från 850 till 950 kronor per månad. De båda förändringarna av barnbidraget ökade de årliga kostnaderna med ca 2 miljarder kronor vardera. Antalet ersatta nettodagar med föräldra-

penning har under	perioden	ökat	med
19 procent, vilket visas	i tabellen	nedan.	Den

främsta orsaken till det ökade uttaget av dagar med föräldrapenning är fler födda barn. Det föddes 10 487 fler barn 2004 jämfört med 2000.

Tabell 3.16 Ersatta nettodagar med föräldrapenning

		Kvinnor	Män
	Summa	Procent	Procent
2000	35 661 227	88	12

2001	36 501 116	86	14

2002	38 128 426	84	16

2003	40 146 263	83	17

2004	42 309 167	81	19

Källa: Försäkringskassan

Antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning var 42 miljoner 2004, varav 81 procent togs ut av kvinnor och 19 procent togs ut av män. Andelen

Skr 2004/05:101

dagar uttagna	av	män har	ökat med
7 procentenheter sedan 2000.
Kostnaderna	för	ersättning vid	arbetsoför-

måga m.m. ökade varje år under perioden, med sammanlagt 26 miljarder kronor eller 30 procent. Dock var ökningen betydligt lägre under 2004 än tidigare år, 1 miljard kronor. Sjukpenningen minskade med 4,5 miljarder kronor eller 11 procent 2004, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar minskat med 13 procent jäm- fört med 2003. Sjuk- och aktivitetsersättningen ökade däremot med 4 miljarder kronor eller 8 procent. Sjuk- och aktivitetsersättning ersatte förtidspension inom pensionssystemet under 2003.

Arbetsmarknad

Diagram 3.9 Arbetsmarknad 2000–2004

Miljoner kronor

70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2000	2001	2002	2003	2004
Arbetslöshetsersättning		Arbetsmarknadspolitiska program		Övrigt

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken ökade under perioden med 8 miljarder kronor. Ök- ningen förklaras till stor del av ökad arbetslös- het. Under 2004 var den öppna arbetslösheten 5,5 procent av arbetskraften, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2003.

I tabell 3.17 framgår att antalet arbetslösa ökade under 2004. Dock har antalet deltids- arbetslösa minskat stadigt sedan 2000.

Tabell 3.17 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2000–2004

		Kvinnor	Män
	Summa	Procent	Procent
2000	203 100	44	56

2001	175 200	43	57

2002	176 400	43	57

2003	216 800	43	57

2004	246 200	44	56

Källa: Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Antalet arbetslösa var i genomsnitt 246 200 under 2004, vilket var en ökning med igenom- snitt 29 400 personer jämfört med 2003. Av dessa var 44 procent kvinnor och 56 procent män. Fördelningen av arbetslösa mellan kvinnor och män har varit relativt konstant under perio- den.

Bistånd m.m.

Diagram 3.10 Bistånd, internationella bidrag, migration och integration 2000–2004

Miljoner kronor

25000
20000
15000
10000
5000
0
2000	2001	2002	2003	2004

	Bidrag via Sida		Bidrag via UD		Bidrag till migration, integration

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 5,8 miljarder kronor eller 34 procent under perioden 2000–2004. Under 2004 ökade kost- naderna med 3,8 miljarder bland annat till följd av att biståndsramen ökat.

Skr.2004/05:101

Utbildning och studiestöd

Diagram 3.11 Utbildning och studiestöd 2000–2004

Miljoner kronor

40 000

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

2000 2001 2002 2003 2004

Utbildningspolitik, Kammarkollegiet: bidrag till enskilda utbildningssamordnare

Utbildningspolitik, Kammarkollegiet: bidrag till folkbildningsorganisationer

Utbildningspolitik, Skolverket: maxtaxa, personalförstärkningar m.m

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

Kostnaden för utbildning och studiestöd har ökat med 6 miljarder kronor under perioden. Den största förändringen är att bidragen till skolväsendet ökade med ca 4 miljarder kronor 2002 till följd av införandet av maxtaxan i barnomsorgen.

De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel och denna del av studiemedlet är inte rättighetsstyrd.

Studiemedel består av studiebidrag och studie- lån och utgår till studerande i studiestödsbe- rättigande utbildning.

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor- deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas med 950 kronor per månad i 10 månader om året för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

Under 2004 har kostnaderna för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar ökat med nästan 9 miljarder kronor. Ökningen avser reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell. De största förändringarna är borttagandet av nuvärdesberäkningen och ändrad beräkning av den framtida inkomst- utvecklingen samt åtgärder för att stabilisera modellen.

Under 2003 minskade antalet studerande med studiemedel för första gången sedan 1999 men under 2004 ökade åter antalet vilket framgår av tabell 3.18 och 3.19.

Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2000–2004 Studiebidrag

		Kvinnor	Män
	Summa	Procent	Procent
2000	404 664	58	42

2001	418 410	59	41

2002	434 376	60	40

2003	431 126	60	40

2004	434 323	60	40

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.19 Studerande med studiemedel 2000–2004 Studielån

		Kvinnor	Män
	Summa	Procent	Procent
2000	333 716	59	41

2001	340 024	59	41

2002	340 805	60	40

2003	335 218	60	40

2004	330 212	60	40

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Totalt fick 434 323 studerande studiemedel under 2004, vilket är en ökning med 3 197 studerande jämfört med 2003. Av dessa hade 330 212 studielån medan 104 111 studerande endast utnyttjade studiebidrag. År 2004 fick 60 procent kvinnor och 40 procent män studie- medel. Andelen kvinnor har ökat med 2 procentenheter sedan 2000.

Skr 2004/05:101

3.2.8 Statens egen verksamhet	Driftkostnaderna vid Vägverket och Banverket
	har ökat väsentligt under perioden.

Diagram 3.12 Statens egen verksamhet

Miljoner kronor
180 000
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2000	2001	2002	2003	2004

	Kostnader för personal		Kostnader för lokaler
	Kostnader för personal		Kostnader för lokaler
	Övriga driftkostnader		Avskrivningar och nedskrivningar

Statens egen verksamhet avser främst kost- naderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna för statens egen verksamhet den senaste femårsperioden framgår av diagram 3.12. Kostnaderna har ökat med totalt 16 miljarder kronor eller 10 procent under perioden.

För att öka jämförbarheten mellan åren i diagrammet har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (för- säkringsteknisk avsättning hos Statens pensions- verk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av avsättningar för förluster i garanti- och utlåningsverksamhet hos Riksgälds- kontoret och Exportkreditnämnden.

De största personalkostnaderna (se kapitel 4, not 6 till resultaträkningen) finns hos Försvars- makten, Rikspolisstyrelsen, Riksförsäkrings- verket med de allmänna försäkringskassorna samt Skatteverket. Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 25 procent vid Riks- försäkringsverket och med 15 procent vid Riks- polisstyrelsen och Skatteverket.

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De största kostnaderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet (se kapitel 4, not 7 till resultaträkningen).

Övriga driftkostnader (se kapitel 4, not 8 till resultaträkningen) avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta tjänster och varor har stor omfattning hos bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, och hos Försvarsmakten.

Statens personal

I det följande redovisas hur statens personal utvecklats avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupper och sektorer. Uppgifterna baserar sig på statistik från Arbetsgivarverket. Avgränsningen av staten är densamma som för resultaträkningen, vilket betyder att de allmänna försäkringskassornas personal inkluderas i redo- visningen trots att de inte var statsanställda före 2005.

I bilaga 2 redovisas vilka myndigheter m.fl. som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor. Till riksdagen lämnas varje år, senast i budget- propositionen för 2005, i bilaga till utgifts- område 2, en utförlig redovisning av stats- förvaltningens utveckling, bl.a. vad avser personalkonsekvenser. I det sammanhanget inkluderas inte de allmänna försäkringskassornas personal.

Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2000–2004 fördelade på kvinnor respektive män

Antal1	2000	2001	2002	2003	2004
Kvinnor	101 256	101 151	103 435	106 186	106 888

Män	118 042	110 919	112 236	114 146	113 846

Summa	219 298	212 070	215 671	220 332	220 734

1Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2004 utgjorde de drygt 4 600 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 15 000 personer 2004.

Statens anställda utgör drygt 6 procent av alla anställda i landet. Antalet anställda minskade i början av perioden, för att nu vara tillbaka på den ursprungliga nivån. Ökningen från och med 2002 beror främst på fortsatt utbyggnad av universitets- och högskolesektorn. Antalet statsanställda har under perioden september 2003 till september 2004 ökat med 400 personer. Förändringen är den minsta sedan Arbets- givarverket övertog ansvaret för statistik- produktionen 1994. Alla tidigare år har präglats av antingen minskningar eller ökningar på flera tusen anställda.

Staten är den sektor på arbetsmarknaden som har den jämnaste könsfördelningen. År 2004 var 51,6 procent av de anställda män, vilket innebär att andelen män minskat marginellt från 2003.

Tabell 3.21 Antal statligt anställda 2000–2004 fördelade på åldersgrupper

Ålder/
Antal
Kön/
Procent	2000	2001	2002	2003	2004
–34	44 525	43 644	45 278	46 814	45 980
Kvinnor	46	47	48	48	48
Män	54	53	52	52	52

35–54	126 130	117 328	116 243	116 113	114 619
Kvinnor	46	48	48	48	48
Män	54	52	52	52	52

55–	48 643	51 098	54 150	57 405	60 135
Kvinnor	46	47	48	49	49
Män	54	53	52	51	51

Beträffande åldersstrukturen är förändringarna totalt sett mycket små. Snittåldern stiger långsamt och är idag 45,5 år för de statsanställda, såväl för kvinnor som för män. Staten har den i genomsnitt äldsta personalstyrkan på arbets- marknaden. Det bör dock observeras att detta är ett genomsnitt för hela staten. I verkligheten skiljer sig snittålder, och än mer ålders- strukturen, avsevärt mellan olika myndigheter. År 2004 var knappt 21 procent av personalen 34 år eller yngre. Denna andel är i princip oför- ändrad över femårsperioden. Knappt 52 procent av personalen var mellan 35–54 år 2004, vilket är en minskning från 58 procent 2000. Personal som är 55 år eller äldre har ökat sin andel från 22 procent 2000 till 27 procent 2004.

I sju av statens tio delsektorer har genom- snittsåldern ökat 2004. Störst ökningar har skett i sektorerna ekonomi respektive kultur. Försvaret är den enda sektor där genomsnitts-

åldern minskat.
Under	femårsperioden minskade			sektorn
affärsverk	och	infrastruktur	med	drygt
9 000 personer,		vilket motsvarar	32 procent.

Denna minskning beror i huvudsak på bolagi- seringen av Statens järnvägar (SJ) 2001. Den sektor som har ökat mest under perioden är universitetssektorn. Ökningen uppgår till ca 4 500 personer, motsvarande 9 procent. Sektorn arbetsliv, omsorg och utbildning ökade med drygt 3 000 personer, vilket även det motsvarar 9 procent. Försvarssektorn, som i det här sammanhanget endast består av Försvarsmakten, minskade med drygt 800 personer, eller med 4 procent.

Universitet, högskolor och forskning är störst av sektorerna med närmare 54 000 anställda,

Skr.2004/05:101

vilket motsvarar en fjärdedel av de statligt anställda. Därefter kommer rättsväsendet med nära 39 000 anställda, 18 procent, och arbetsliv, omsorg och utbildning med knappt 37 000 anställda, nästan 17 procent.

Tabell 3.22 Antal anställda 2000–2004 fördelade på sektorer

Sektor/Kön
Procent	2000	2001	2002	2003	2004
Affärsverk1	28 412	19 439	19 106	19 377	19 317
Kvinnor	23	23	23	23	24
Män	77	77	77	77	76

Ekonomi	18 102	18 680	18 827	18 398	18 330
Kvinnor	63	63	63	63	63
Män	37	37	37	37	37

Univer-
sitet2	48 891	49 745	51 947	53 598	53 429
Kvinnor	50	51	51	51	52
Män	50	49	49	49	48

Kultur	3 024	3 111	3 202	3 118	3 097
Kvinnor	57	57	57	57	57
Män	43	43	43	43	43

Miljö3	5 832	5 463	5 695	5 716	5 863
Kvinnor	45	45	45	46	47
Män	55	55	55	54	53

Arbetsliv4	33 708	34 363	34 926	36 872	36 876
Kvinnor	70	70	70	69	69
Män	30	30	30	31	31

Rätts-
väsendet	36 190	36 769	37 622	38 204	38 958
Kvinnor	41	42	42	42	42
Män	59	58	58	58	58

Länssty-
relser
m.m.5	11 174	11 394	11 532	11 652	11 947
Kvinnor	57	57	58	58	58
Män	43	43	42	42	42

Uppdrags-
verk-
samhet6	12 229	12 237	12 000	12 088	12 031
Kvinnor	41	42	42	41	41
Män	59	58	58	59	59

Försvaret7	20 960	20 188	20 045	20 610	20 122
Kvinnor	19	19	20	20	20
Män	81	81	80	80	80

1Affärsverk och infrastruktur

2Universitet, högskolor och forskning

3Miljö, teknik och jordbruk

4Arbetsliv, omsorg och utbildning, inklusive försäkringskassorna

5Länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter

6Uppdragsbaserad verksamhet

7Här ingår endast Försvarsmakten

2004 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Skr.2004/05:101

4 2004 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

4.1Omfattning och avgränsning avsnitt 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggs-

Resultat- och balansräkningarna, finansierings- analysen och noter omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen och de fonder som redovisas av myndigheter. Dessutom ingår de allmänna försäkringskassorna som under 2004 inte var statliga myndigheter, men omfattas eftersom de finansieras med anslag. Riksbankens grundfond ingår eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten, men däremot ingår inte Riksbanken.

AP-fonderna och Premiepensionsmyndig- heten ingår inte eftersom deras tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt. De ingår däremot i sammanställningen över statliga sektorns tillgångar och skulder i kapitel 9. De erkända arbetslöshetskassorna ingår inte i den statliga redovisningsorganisationen och därmed inte heller i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Resultaträkningen omfattar myndigheternas alla verksamheter oavsett finansiering. Redo- visningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträck- ning som möjligt hålls konstanta över tiden.

Till skillnad från vad som är fallet i statsbudgeten redovisas i resultaträkningen i huvudsak intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i

upplysningar.

En konsolidering av myndigheternas redo- visning innebär att transaktioner mellan myndig- heter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter tas bort, dvs. elimineras, i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en samlad redovisning för staten i sin helhet.

4.2Resultaträkning

I resultaträkningen redovisas redovisnings- periodens intäkter och kostnader. Statens kostnader innefattar driften av statens egen verk- samhet och transfereringar. De största kost- naderna uppkommer i de stora bidrags- och försäkringssystem som staten hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. För transfereringar sammanfaller kostnader till största delen med betalningar.

Den statliga verksamheten finansieras i viss utsträckning med avgifter från försäljning av varor och tjänster men bedrivs, med undantag för affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En begränsad del av intäkterna kommer även i form av bidrag.

Skr.2004/05:101

Resultaträkningen för 2004 redovisar ett underskott på 17 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Intäkter och kostnader för statens verksamhet, dvs. transfereringar och egen verksamhet, är i princip i balans och uppvisar ett mindre överskott på 0,5 miljarder kronor. Resultat från andelar i dotter- och intresse- företag har därutöver påverkat utfallet positivt med 26 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med närmare 9 miljarder kronor jämfört med 2003. Av ökningen hänför sig de förbättrade resultatena främst till Vattenfall AB (2,7 miljarder kronor), TeliaSonera (1,7 miljarder kronor) och Posten AB (1,5 miljarder kronor).

En av orsakerna till underskottet i resultaträkningen hänför sig till nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden som uppgick till 49 miljarder kronor, en ökning med drygt 14 miljarder kronor jämfört med 2003. Förändringen beror främst på ökade realiserade kursförluster och minskade orealiserade valutavinster. Ökningen av nettokostnaden har dock delvis dämpats av ökade intäkter till följd av överkurser vid emission av Riksgäldskontorets obligationer.

En annan faktor som påverkar 2004 års utfall är vidareutvecklingen av Centrala studiestöds- nämndens (CSN) beräkningsmodell för värde- ring av studielån, som medför en kostnad för av- och nedskrivningar av osäkra fordringar motsvarande ca 9 miljarder kronor. Jämförelse- talen har inte ändrats eftersom kostnaden inte kan fördelas på de närmast föregående åren på rättvisande sätt. Om den nuvarande modellen hade tillämpats redan innan 2004 kan dock konstateras att kostnaderna för av- och nedskrivningar skulle ha minskat jämfört med 2003. Den faktiska förändringen mellan 2003 och 2004 avser huvudsakligen studielån tagna efter 1988 och beror på att låntagarna har högre inkomster än föregående år, räntesänkning och färre låntagare inom lånetypen.

Tabell 4.1 Resultaträkning

Miljoner kronor

	Not	2004	2003
Intäkter
Skatter m.m.	1	838 623	796 587
Intäkter av avgifter och andra	2
ersättningar		39 158	35 975
Intäkter av bidrag	3	24 591	24 727
Summa intäkter		902 372	857 289
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll	4	-470 020	-447 471
Transfereringar till företag	4	-32 410	-30 807
Transfereringar till kommuner	4	-150 692	-146 387
Transfereringar till utlandet	4	-40 919	-37 831
Nettoöverföring till
ålderspensionssystemet	4	-27 641	-30 112
Avsättningar till/upplösning av
fonder	5	-3 743	-4 679
Summa transfereringar m.m.		-725 425	-697 287
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal	6	-85 173	-83 152
Kostnader för lokaler	7	-14 581	-14 160
Övriga driftkostnader	8	-55 303	-52 636
Avskrivningar och
nedskrivningar	9	-21 344	-19 890
Summa statens egen
verksamhet		-176 401	-169 838
Summa kostnader		-901 826	-867 125
Saldo före resultat från andelar
och finansiella poster		546	-9 836
Resultat från andelar i dotter-
och intresseföretag	10	26 319	17 520
Finansiella intäkter och
kostnader
Nettokostnad för statsskulden	11	-48 785	-34 558
Övriga finansiella intäkter	12	8 233	8 979
Övriga finansiella kostnader	13	-3 131	-1 056
Summa finansiella poster		-43 683	-26 635
ÅRETS ÖVER-/UNDERSKOTT		-16 818	-18 951

4.2.1	Intäkter

Diagram 4.1 Statens intäkter

	Intäkter av	Finansiella
	bidrag	Finansiella
	bidrag	intäkter
	3%	intäkter
	3%	1%
		1%

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 4%

Skatter m.m. 92%

Skatter m.m., som är det största intäktsslaget, uppgick till 839 miljarder kronor (netto) för staten, och utgör 92 procent av statens totala intäkter. Statens intäkter exklusive resultat från andelar i dotter- och intresseföretag uppgick till 911 miljarder kronor under 2004, vilket är en ökning med 44 miljarder kronor jämfört med 2003. Det är statens intäkter av skatter m.m. som ökat mest.

Den offentliga sektorns samtliga skatter uppbärs av staten genom Skatteverket och redovisas såväl i statens resultaträkning som i statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas och överförs löpande för att regleras när slutlig taxering fastställs.

De samlade skatteintäkterna (brutto) har förändrats framför allt genom ökade inkomstskatter för fysiska och juridiska personer med 23 miljarder kronor. I inkomstskatter för fysiska personer innefattas egenavgifter och allmän pensionsavgift.

De bokförda skatterna för fysiska och juridiska personer utgörs dels av preliminär- skatter avseende inkomståret men även till en mindre del avseende föregående inkomstår, dels av slutregleringar (skillnaden mellan slutlig och preliminär skatt) avseende det föregående inkomståret. Det innebär att för 2004 redovisas preliminärskatter avseende 2004 och slut- regleringar av inkomstskatt avseende 2003. Av ökningen med 23 miljarder kronor avseende fysiska personers inkomstskatt utgör 16 miljarder kronor preliminärskatter. Föränd- ringen förklaras främst av en högre lönesumma och högre kommunal utdebitering.

Skr.2004/05:101

Slutregleringen, som i huvudsak består av skatter och skattereduktioner som inte ingår i den preliminära skatten, ökade mellan 2003 och 2004 med 7 miljarder kronor. Den större slut- regleringen beror bl.a. på ökade kapitalvinster och större förmögenheter. Ökningen av juridiska personers inkomstskatt, 8 miljarder kronor, förklaras huvudsakligen av stora preliminärskattebetalningar från företag till följd av stora förväntade bolagsvinster 2004. I avsnitt 6.4 redogörs för skillnaderna mellan skatter enligt resultaträkningen och statsbudgetens skatteinkomster.

Statens intäkter av arbetsgivaravgifter ökade med 7 miljarder kronor, främst på grund av en högre lönesumma. Avgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2004 med 2,7 procent samtidigt som avgiftssatsen uppgick till 32,7 procent, vilket är 0,12 procentenheter lägre än 2003. Myndigheternas arbetsgivar- avgifter, på totalt 22 miljarder kronor, är inomstatliga och har eliminerats i årsredo- visningen för staten.

Statens intäkter av mervärdesskatt ökade med 8 miljarder kronor till följd av ökad privat och offentlig konsumtion. Av statens intäkter av mervärdesskatt på totalt 208 miljarder kronor, avser närmare 23 miljarder statliga myndigheter. De har avräknats från inkomsttitel i stats- budgeten, vilket innebär att de eliminerats i årsredovisningen för staten.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 3 miljarder kronor. Mest ökade intäkter av andra ersättningar med 2,5 miljarder kronor, vilka främst är intäkter där ingen direkt motprestation erhålls. De största ökningarna avser finansieringsavgifter från arbetslöshets- kassor och ersättning för offentlig lagring av jordbruksprodukter.

De totala intäkterna av bidrag minskade marginellt. Inom posten har EU-bidragen ökat genom en ökning av miljöstöd och djurbidrag samtidigt som bidrag från socialfonden och vissa övriga stöd minskat i omfattning.

Skr.2004/05:101

4.2.2Kostnader

Diagram 4.2 Statens kostnader

	Finansiella
Kostnader för	kostnader
statens egen	6%
verksamhet
18%

Trans- fereringar 76%

Av statens kostnader under 2004 utgjorde 76 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 18 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 6 procent.

Statens kostnader uppgick till 954 miljarder kronor, vilket är en ökning med 51 miljarder kronor jämfört med 2003. Ökningen beror på att transfereringarna ökat med 29 miljarder kronor, nettokostnaden för statsskulden ökat med 14 miljarder kronor och att kostnaderna för statens egen verksamhet ökat med närmare 7 miljarder kronor.

4.2.3Transfereringar per sektor

Följande diagram visar 2004 års transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskaperna (NR). Den s.k. realekonomiska indelningen redovisas även ur ett statsbudgetperspektiv i avsnitt 5.3.7.

Diagram 4.3 Transfereringar per mottagande sektor

Transfereringar

Nettoöverföring

till utlandet

till ålderspen-

sionssystemet 4%

Transfereringar

till kommuner

	21%
		Transfereringar
	Transfereringar	till hushåll
	Transfereringar	65%
	till företag	65%
	till företag
	4%

Av diagrammet framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfe- reringar med 65 procent. Den innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbild- ningsområdet eller biståndsområdet. Kommu- nerna tar emot 21 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, medan företags- sektorn och utlandet, i form av bistånd och EU- avgifter, tar emot 4 respektive 6 procent av de statliga transfereringarna. Cirka 4 procent avser nettoöverföring till ålderspensionssystemet för fondering hos Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna (se vidare avsnitt 4.5.13 Över- föringar till och från pensionssystemet).

Kostnaderna för lämnade bidrag m.m. under

rubriken	Transfereringar		uppgick	till
722 miljarder	kronor	2004,	en ökning	med
29 miljarder	kronor	jämfört	med 2003.	Den

största ökningen avser transfereringar till hushåll, som ökade med närmare 23 miljarder kronor.

Bland transfereringarna till hushåll ökade kostnaderna för socialförsäkringen med drygt 9 miljarder kronor netto.

Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 7,7 miljarder kronor netto. För ersättning vid arbetsoförmåga minskade sjukpenningen med 4,6 miljarder kronor eller 11 procent 2004, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar minskat med 13 procent jämfört med 2003. Sjuk- och aktivitetsersättningen (tidigare benämnt förtids- pension) ökade däremot med 4,1 miljarder kronor eller 8 procent. I december 2004 fick ca 540 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning, vilket är en ökning med drygt 32 000 personer.

Kostnaden för arbetsmarknadspolitik ökade med 4,1 miljarder kronor på grund av ökade kostnader för arbetslöshetsersättning.

Studiestöd inklusive kostnad för av- och nedskrivningar av fordringar avseende studielån ökade med 8,7 miljarder kronor till följd av ökade reservationer. Modellen för värdering av reservation för framtida förluster har vidare- utvecklats. Från och med 2004 tillämpas tre kriterier (tidigare två) för värdering av reser- vation för framtida förluster. Dessa är betal- ningsbenägenhet, de trygghetsregler som finns vid återbetalning och framtida förluster på grund av dödsfall. Dessutom har Centrala studies- tödsnämnden (CSN) för första gången gjort reservationer för förluster avseende de nya annuitetslån som infördes den 1 juli 2001. Sammantaget har förändringarna lett till ökade kostnader för nedskrivning av lånefordringar under 2004. Jämförelsetalen för 2003 har inte justerats vilket påverkar resultaträkningens utfall för 2004 (se vidare avsnitt 4.2, avsnitt 4.5.8 och 4.5.10 samt not 28).

Kostnaderna för handikappolitik och ekono- misk familjepolitik ökade, med 1,6 respektive 1,3 miljarder kronor.

Transfereringarna till kommuner ökade med 4,3 miljarder kronor, varav de allmänna bidragen till kommunerna ökade mest, med 2,4 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner avseende utbildningspolitik ökade med 1,2 miljarder kronor och bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med knappt 1 miljard kronor.

Transfereringar till utlandet ökade totalt med 3 miljarder kronor. Biståndsverksamhet och internationella bidrag ökade med 4 miljarder kronor, medan Sveriges avgift till EU minskade med 1 miljard kronor. Den ökade bistånds-

Skr.2004/05:101

verksamheten är bland annat en följd av att biståndsramen har höjts med 2,8 miljarder kronor. Sveriges avgift till EU redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten som görs när avgiften betalas. Den mervärdesskattebaserade andelen av avgiften har fortsatt att minska, med 1,3 miljarder kronor, medan BNI-avgiftens andel istället har ökat. Avgifter till och bidrag från EU redovisas i kapitel 8.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 176 miljarder kronor 2004, vilket är en ökning med närmare 7 miljarder kronor jämfört med 2003. Statens personalkostnader

exklusive	arbetsgivaravgifter	ökade	med
2 miljarder	kronor. Myndigheternas inbetalda

arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är stats- interna transaktioner och har därför eliminerats i

årsredovisningen för staten.
Övriga	driftkostnader		ökade	med
2,7 miljarder	kronor.	Förändringen innefattar
ökade kostnader för		köp av	tjänster	med
7,4 miljarder	kronor,	minskade	kostnader	för

köp av varor med 3,8 miljarder kronor samt minskad aktivering av anläggningstillgångar i egen regi med 0,8 miljarder kronor. Vägverkets och Banverkets köp av tjänster ökade mest till följd av ökade investeringar i vägar och järnvägar.

Exportkreditnämndens förändring i avsätt- ningar för beräknad risk i engagemang och Riksgäldskontorets avsättning för framtida garantiförluster ingår i kostnader för köp av tjänster. Avsättningarna avseende dessa minska- de mindre än föregående år, vilket medförde högre driftkostnader med 1,7 respektive 1,0 miljarder kronor.

Övriga driftkostnader avseende köp av varor minskade vid Försvarets materielverk och Försvarsmakten till följd av neddragningar inom försvaret.

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag ökade netto med närmare 9 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts (se bilaga 3 Statliga bolag).

Skr.2004/05:101

Stora resultatförbättringar redovisas av Vatten- fall AB med 2,7 miljarder kronor, TeliaSonera AB med 1,7 miljarder kronor, Posten AB med 1,5 miljarder kronor och Luossavaara- Kiirunavaara AB (LKAB) med 0,9 miljarder kronor.

Nettokostnaden för statsskulden ökade med 14 miljarder kronor. De finansiella kostnaderna för förvaltningen av statsskulden ökade med 6,7 miljarder kronor främst till följd av ökade realiserade kursförluster. De finansiella intäk- terna för förvaltningen av statsskulden minskade med 7,6 miljarder kronor bland annat på grund av minskade orealiserade valutavinster. Öknin- gen av övriga finansiella kostnader med 2 miljarder kronor hänförs till en omvärdering av lån med kreditrisk till Svensk-Danska broför- bindelsen AB.

4.3Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2004 (se även avsnitt 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bilaga 3 Statliga bolag.

Statens totala nettoförmögenhet, dvs. skill- naden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värden, uppgick till -805 miljarder kronor per den 31 december 2004. Det innebär en minskad nettoförmögenhet med 15 miljarder kronor jämfört med 2003 (se vidare avsnitt 4.3.1 Nettoförmögenheten).

Den huvudsakliga orsaken till minskningen är resultaträkningens underskott på 17 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 27 miljarder kronor. Den inhemska skulden ökade med 57 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 30 miljarder kronor (se vidare avsnitt 3.2.6 Statsskulden).

4.3.1Nettoförmögenheten

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott under åren, svarar för den övervägande delen av

skulderna och därmed den negativa nettoför- mögenheten.

Vid utgången av 2004 var nettoförmögen- heten -805 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på detta belopp. Det är en försämring med 15 miljarder kronor jämfört med 2003 då nettoförmögenheten var knappt -790 miljarder kronor.

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:

	Mdkr
Ökning av tillgångar	+17
Ökning av skulder	-25
Ökning av avsättningar	-3
Ökning av fonder	-4

Summa	- 15

Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:

	Mdkr
Årets underskott enligt resultaträkning	-17
Saldo inomstatlig betalningsavräkning	+3
Utjämningspost avseende statspapper	-1

Summa	-15

Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets underskott i resultat- räkningen på -17 miljarder kronor.

Betalningar som är relaterade till statsbud- getens anslag och inkomsttitlar rapporteras på avräkningskonton både av respektive myndighet och av Riksgäldskontoret. Det saldo som upp- stod vid årsskiftet redovisas som ökning av nettoförmögenheten med 3 miljarder kronor.

Vid eliminering av innehav av inomstatliga värdepapper uppstår, på grund av olika värderingsprinciper, en utjämningspost som redovisas som en minskning av nettoförmögen- heten. Utjämningsposten uppgår till 1 miljard kronor.

Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att redovisas över resultaträkningen. Exempel är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balans- räkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2004 uppgick dessa effekter dock till väsentligt mindre än 1 miljard kronor och syns därför inte i tabellen. Det egna

kapitalet i TeliaSonera AB minskade dock med drygt 1 miljard kronor genom kursförluster vid konsolidering av verksamhet i utlandet, men ökningar av kapitalet hos andra statliga företag har till stor del kompenserat för detta.

Tabell 4.2 Balansräkning

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

	Not	2004	2003
Anläggningstillgångar
Immateriella
anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för
utveckling	14	3 478	3 148
Rättigheter och andra
immateriella
anläggningstillgångar	15	612	458
Förskott avseende immateriella
anläggningstillgångar	16	8	4
Summa immateriella
anläggningstillgångar		4 098	3 610
Materiella
anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar	17	84 065	72 065
Statliga järnvägsanläggningar	18	63 119	62 127
Byggnader, mark och
annan fast egendom	19	38 939	37 160
Förbättringsutgifter på
annans fastighet	20	3 023	2 767
Maskiner, inventarier,
installationer m.m.	21	22 368	22 796
Pågående nyanläggningar	22	37 819	39 204
Beredskapstillgångar	23	91 121	89 681
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar	24	978	603
Summa materiella
anläggningstillgångar		341 432	326 403
Finansiella
anläggningstillgångar
Andelar i dotter- och
intresseföretag	25	218 303	197 769
Andra långfristiga värde-
pappersinnehav	26	11 181	14 605
Långfristiga fordringar	27	10 544	14 923
Summa finansiella
anläggningstillgångar		240 028	227 297
Summa anläggningstillgångar		585 558	557 310
Utlåning	28	147 292	150 428
Varulager m.m.
Varulager och förråd	29	1 254	1 287
Pågående arbeten	30	241	236
Fastigheter	31	135	140
Förskott till leverantörer	32	10 202	11 296
Summa varulager m.m.		11 832	12 959

Skr.2004/05:101

Fordringar
Kundfordringar	33	4 839	4 918
Övriga fordringar	34	40 598	38 564
Summa fordringar		45 437	43 482
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader	35	15 239	17 421
Upplupna bidragsintäkter	36	1 057	1 126
Övriga upplupna intäkter	37	17 336	16 471
Summa periodavgräns-
ningsposter		33 632	35 018
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar	38	8 791	16 291
Summa kortfristiga
placeringar		8 791	16 291
Kassa och bank
Kassa, postgiro och bank	39	2 085	1 844
Summa kassa och bank		2 085	1 844
SUMMA TILLGÅNGAR		834 627	817 332

KAPITAL OCH SKULDER

	Not	2004	2003
Nettoförmögenhet	40	-804 676	-789 958
Fonder	41	56 619	52 876
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	42	153 067	148 787
och liknande förpliktelser	42	153 067	148 787
Övriga avsättningar	43	13 537	14 928
Summa avsättningar		166 604	163 715
Statsskulden
Lån i Sverige	44	912 124	854 929
Lån utomlands	44	300 996	330 920
Summa statsskulden		1 213 120	1 185 849
Skulder m.m.
Leverantörsskulder	45	14 289	13 129
Övriga skulder	46	114 080	114 423
Depositioner	47	754	632
Förskott från	48	483	515
uppdragsgivare och kunder	48	483	515
Summa skulder m.m.		129 606	128 699
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader	49	42 984	44 389
Oförbrukade bidrag	50	4 742	5 080
Övriga förutbetalda intäkter	51	25 628	26 682
Summa periodavgräns-
ningsposter		73 354	76 151
SUMMA KAPITAL		834 627	817 332
OCH SKULDER		834 627	817 332
Garantiförbindelser	52	561 067	551 305
Övriga ansvarsförbindelser	53	9 146	8 947

Skr.2004/05:101

4.3.2Övriga förändringar i balansräkningen

Under räkenskapsåret 2004 ökade de totala tillgångarna med 17 miljarder kronor till 835 miljarder kronor.

De materiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Statliga väganlägg- ningar ökade med 12 miljarder kronor. Under 2004 har bland annat Södra länken i Stockholm öppnats för trafik, en investering som uppgick till 7,6 miljarder kronor. Statliga järnvägs- anläggningar ökade med 1 miljard kronor. Byggnader, mark och annan fast egendom ökade med 1,8 miljarder kronor. Ökningen avser dels köp av det före detta Centralposthuset i Stockholm, dels färdigställda projekt, bl.a. Världskulturmuseet i Göteborg. Pågående nyan- läggningar avseende projekt vid Vägverket minskade med 5,1 miljarder kronor och på- gående nyanläggningar vid Banverket ökade med 3,2 miljarder kronor. Försvarets militära beredskapstillgångar ökade med 1,4 miljarder kronor.

De finansiella anläggningstillgångarna ökade med totalt 13 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 20,5 miljarder kronor. Värdet på Vattenfall AB ökade med 9,8 miljarder kronor främst genom ett positivt resultat. Posten AB ökade med 1,6 miljarder kronor, också genom ett positivt resultat. Bland intresseföretagen ökade värdet på TeliaSonera AB med 2,6 miljarder kronor. Statens lång- fristiga fordringar minskade med 4,4 miljarder kronor vilket främst förklaras av att affärsverket Statens järnvägars fordringar minskat.

Kortfristiga placeringar minskade med 7,5 miljarder kronor. Riksgäldskontoret (RGK) placerar eventuell kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden för att hantera kort- fristiga förändringar i lånebehovet. Den 31 december 2004 har RGK i stället lånat medel på dagslånemarknaden. Denna kortfristiga skuld ingår i statsskulden.

På balansräkningens skuldsida ökade Avsätt- ningar för pensioner med 4,3 miljarder kronor. Förändringen avser främst Statens pensionsverks avsättning för den samlade pensionsskulden. Riktlinjerna för avsättning är desamma som föregående år och skuldökningen förklaras främst av nyintjänad pension, ränta och indexering.

Övriga avsättningar för garantiverksamhet minskade med 1,4 miljarder kronor. Balans- posten Övriga avsättningar består huvudsakligen av Exportkreditnämndens avsättning för risker i garantiengagemang och RGK:s avsättning för framtida garantiförluster. RGK:s avsättning för förluster avseende kreditgarantier har minskat med 1 miljard kronor som följd av ändrade riskbedömningar.

Statsskulden ökade med 27 miljarder kronor och uppgick vid 2004 års utgång till 1 213 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 57 miljarder kronor samtidigt som lån i utländsk valuta minskade med 30 miljarder kronor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade därmed från 28 procent till 25 procent. För en närmare beskriv- ning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 3.2.6 Statsskulden.

Periodavgränsningsposterna minskade med 2,8 miljarder kronor. Minskningen avser främst upplupna kostnader och övriga förutbetalda intäkter vid RGK.

4.4Finansieringsanalys

4.4.1Allmänt

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som för- ändringen av statsskulden justerad för orea- liserade valutakursförändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från de konsoliderade resultat- och balansräkningarna, från den information som myndigheterna inrapporterat i statsredovisnings- systemet samt från myndigheternas årsredovis- ningar.

4.4.2Statens verksamhet

Kassaflödet avseende statens verksamhet uppgick 2004 till 67,4 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med 23 miljarder kronor. Nettoförändringen beror till stor del på ökade skatteinbetalningar. Kassaflödet avseende skatter ökade med 35,3 miljarder kronor medan transfereringarna ökade med 20,3 miljarder kronor.

Utdelningarna från dotter- och intresse- företag som redovisas under posten intäkter av

avgifter	och	andra	ersättningar uppgick		till
8,8 miljarder		kronor, vilket var		1,1 miljarder
kronor mer än föregående år (se även not 55).
Förändringar av skulder och fordringar har
påverkat	statens		kassaflöde	positivt	med

26,7 miljarder kronor, till viss del beroende på att bostadsobligationer till ett bokfört värde av 3,6 miljarder kronor har sålts under året.

4.4.3Investeringar

Statens investeringar under 2004 uppgick till 38,8 miljarder kronor. Investeringar i finansiella anläggningstillgångar var 0,8 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 1,5 miljarder kronor. Minskningen beror på kapitaltillskott 2003 till SJ AB och Teracom AB.

De materiella investeringarna uppgick under 2004 till 36,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,7 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i beredskaps- tillgångar har minskat med 3,6 miljarder kronor medan investeringar i väganläggningar ökade med 0,8 miljarder kronor.

Tabell 4.3 Materiella investeringar

Miljarder kronor

	2004	2003
Beredskapstillgångar	10,1	13,7

Väganläggningar	9,6	8,8

Fastigheter och markanläggningar	3,4	3,3

Maskiner och inventarier	4,2	4,8

Järnvägsanläggningar	7,3	5,6

Övriga investeringar	1,9	1,1

Totalt	36,5	37,3

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor mer än föregående år. Investeringarna

Skr.2004/05:101

avser främst IT-system hos olika myndigheter, bl.a. Riksförsäkringsverket och Skatteverket.

I not 59 ges mer information om investeringar i anläggningstillgångar.

4.4.4Utlåning

Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, var 6,9 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor. Nyutlåningen ökade med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år och amorteringarna minskade med 1,6 miljarder kronor.

I not 60 ges mer information om nyutlåning och amorteringar.

4.4.5Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2004 uppgick till -58,9 miljarder kronor, vilket innebär att nettobetalningarna ökade med 18,6 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen är att ränteutbetalningarna för statsskulden har ökat sedan föregående år.

4.4.6Statens upplåning

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta.

Statens nettoupplåning under 2004 var 36,9 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 4,6 miljarder kronor. Under året ökade statsskulden med 27,3 miljarder kronor. De orealiserade valutakursvinsterna, som har ökat statens nettoupplåning, uppgick till 9,6 miljarder kronor.

I kapitel 6 ges förklaring till skillnader mellan resultaträkning, finansieringsanalys och statsbudgetens utfall.

Skr.2004/05:101

Tabell 4.4 Finansieringsanalys

Miljoner kronor

	Not	2004	2003
Statens verksamhet
Skatter m.m.	54	829 696	794 437
Avgifter och andra ersättningar	55	47 948	43 645
Intäkter av bidrag		24 591	24 727
Summa justerade intäkter		902 235	862 809
Transfereringar	56	-711 687	-691 396
Statens egen verksamhet	57	-149 784	-147 668
Summa justerade kostnader		-861 471	-839 064
Justeringar till betalningar	58	26 671	20 650
Saldo statens verksamhet		67 435	44 395
Investeringar	59
Finansiella investeringar		-820	-2 319
Materiella investeringar		-36 536	-37 264
Immateriella investeringar		-1 479	-1 344
Summa investeringsutgifter		-38 835	-40 927
Försäljning av
anläggningstillgångar		295	364
Summa investeringar		-38 540	-40 563
Utlåning	60
Nyutlåning		-15 004	-14 727
Amorteringar		8 073	9 663
Summa nettoutlåning		-6 931	-5 064
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för
statens upplåning	61	-58 402	-53 021
Övrigt finansiellt netto	62	2 801	5 320
Justeringar till betalningar	63	-3 251	7 401
Summa finansiella aktiviteter		-58 852	-40 300
Totalt		-36 888	-41 532
Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden		27 271	23 069
Orealiserade valutakurs-
förändringar		9 617	18 463
Totalt		36 888	41 532

4.5Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

4.5.1Allmänt

Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

De konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen är upp- ställda enligt regeringens beslut den 9 december 2004 (dnr Fi2004/6478) om normering av avgränsning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till Årsredovisningen för staten 2004. De uppställ- ningsformer som föreskrivs där, bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för års- redovisningen för staten.

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder.

4.5.2Transfereringar och skatter

För redovisningen av transfereringar och skatter innebär bokföringsmässiga grunder att skatter skall redovisas det år till vilket intäkten hänför sig och att transfereringar redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av bokföringsmässig grund för transfereringar och skatter är dock inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklings- arbete i syfte att klargöra principerna.

Metoderna för att bedöma transfereringar och skatter hänförliga till en viss period är därmed inte fullt utvecklade ännu. Det innebär att transfereringar periodiseras endast när kost- naden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unionen. I övriga fall bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen. När det gäller skatter är metoderna sådana att debiterade skatter tas upp som intäkt/fordran, medan inbetalade, ej debiterade, skatter tas upp som skulder. För restförda skatter sker nedskrivning för befarad uppbördsförlust. De tillämpade principerna innebär dock inte att alla skatter redovisas det inkomstår till vilket intäkten hänför sig.

Sedan en tid har diskuterats förslag till övergång till s.k. fullt periodiserade skatter, vilket innebär att för ett visst år skall intäkten tas upp till det belopp den vid räkenskapsårets slut kan beräknas till, med tillägg för justering för det slutliga taxeringsutfallets avvikelse från mot- svarande beräkning för föregående år. De närmare metoderna för att beräkna sådana periodiserade skatter är ännu under utveckling och ett eventuellt införande kräver ytterligare överväganden.

4.5.3Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finan- sieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med ovan nämnda regeringsbeslut. Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdagen och regeringen, med undantag för Riksbanken, som p.g.a. dess speciella ställning, inte ingår. AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte heller på grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redo- visas för riksdagen på ett enhetligt sätt (se avsnitt 9.5 Pensionssystemets årsredovisning). Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. De allmänna försäkringskassorna, som fram till 31december 2004 var fristående offentligrättsliga organ, omfattas eftersom deras verksamhet finansierades med anslag. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och

Skr.2004/05:101

som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Fram till och med Årsredovisning för staten 2002 omfattades Allmänna arvsfonden av avgränsningen. Under 2003 lämnade regeringen proposition (2003/03:136) om fondens organi- sation m.m. till riksdagen, där man bl.a. konstaterar att Allmänna arvsfonden är en egen juridisk person med egen och självägande förmögenhetsmassa och därför inte bör redovisas bland statens tillgångar i årsredo- visningen. Någon annan uppfattning framfördes inte av riksdagen (bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68). Regeringen har därför fr.o.m. beslutet om Årsredovisningen för staten för 2003 beslutat att Allmänna arvsfonden inte skall omfattas.

4.5.4Gemensam brytdag

En gemensam s.k. brytdag gäller för samtliga myndigheters räkenskaper. Denna dag är fastställd till den 10 januari. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bok- föringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna skall kunna stämma överens.

4.5.5Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat- räkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myn- digheternas årsredovisningar. Utöver elimine- ringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som

Skr.2004/05:101

före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.

4.5.6Omklassificering av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfere- ringar. Ett exempel är statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i den berörda myndigheten Statens pensionsverks årsredovisning.

I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolideringen görs.

4.5.7Motpartsavstämning

För att det skall vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartsav- stämningen, som infördes 2000, har successivt förbättrats. I samband med upprättandet av årsredovisningen för staten 2004 kan nu konstateras att denna utveckling fortsatt. Motpartsdifferenserna är färre än tidigare år och har kunnat utredas i större utsträckning. Säkerheten i de belopp som presenteras i de konsoliderade balans- och resultaträkningarna har därmed ökat.

4.5.8Ändrade redovisningsprinciper

Under 2004 har endast små förändringar av redovisningsprinciperna i årsredovisningen för staten gjorts. Förändringarna redovisas nedan.

Uppställningsformer

Två förändringar av resultaträkningens uppställ- ningsform har gjorts i Årsredovisningen för staten 2004.

Den tidigare posten Lämnade bidrag m.m. under rubriken Transfereringar har under- indelats i sektorer enligt nationalräkenskaperna (realekonomiska kategorier), så att transfe- reringar till hushåll, företag, kommuner och utlandet samt nettoöverföring till ålderspen- sionssystemet särredovisas i resultaträkningen och specificeras i not 4 till resultaträkningen. Jämförelsetal för föregående år redovisas för varje rad enligt den nya uppställningsformen. Innehållsmässigt innebär denna förändring endast att posten Lämnade bidrag m.m. redo- visas underindelad. I not 4 Transfereringar m.m. redovisas förutom specifikationer av dessa mottagarkategorier även en sammanfattande tabell med indelning i delområden som ger en översiktlig bild av de huvudsakliga ändamålen med transfereringarna, socialförsäkring, bidrag till kommuner, arbetsmarknad m.fl. områden.

Under rubriken Finansiella intäkter och kostnader har Nettokostnad för statsskulden brutits ut ur de tidigare raderna för finansiella intäkter och kostnader och bildar nu en egen rad. De båda andra raderna under denna rubrik, benämns därför Övriga finansiella intäkter respektive Övriga finansiella kostnader. Netto- kostnaden för statsskulden definieras här i enlighet med Riksgäldskontorets (RGK) definition och redovisning av Kostnad för förvaltning av statsskulden i RGK:s årsredovis- ning. Det innebär bl.a. att utöver de direkta kostnaderna för statsskulden ingår räntor i RGK:s in- och utlåningsverksamhet, som har koppling till statsskulden men som inte direkt är en kostnad för själva statsskulden. Det kan även förekomma andra mindre poster som inte direkt är en kostnad för statsskulden.

Däremot ligger RGK:s garantiverksamhet utanför denna definition, liksom de interna räntor till och från statliga myndigheter som hanteras i statens internbank, eftersom inomstatliga räntor elimineras.

I årsredovisningen för staten elimineras även räntor på statliga myndigheters innehav av statspapper (se avsnitt 3.2.6 Statsskulden), vilket innebär att nettokostnaden för statsskulden blir lägre än i RGK:s årsredovisning.

Den nya raden Nettokostnad för statsskulden är en utbrytning ur de tidigare raderna, varför saldot under rubriken Finansiella intäkter och kostnader inte påverkas. Jämförelsetalen har justerats enligt den nya uppställningsformen.

Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret

De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret (RGK) varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Övergångsvis tillförs extrapengar till RIKAB genom ett särskilt lån i RGK, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det skall vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV- utsändningar. Avsikten är att distributions- medlen skall återbetalas genom att distributions- kostnaderna efter omläggningen kommer att vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar.

RGK redovisar i sin årsredovisning en fordran på 1 018 miljoner kronor och en skuld på 452 miljoner kronor, dvs. netto 566 miljoner kronor, avseende Rundradiorörelsen. RIKAB har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar om. RGK:s fordran och skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradio- rörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till RGK.

Skr.2004/05:101

Avgifter hos affärsverk

Huvuddelen av Luftfartsverkets infrastruktur- intäkter, innefattande bl.a. startavgifter, s.k. undervägsavgifter och passageraravgifter, klassi- ficerades föregående år som uppdragsinkomster. Beloppet (cirka 3,8 miljarder kronor) ingår i resultaträkningens rad Avgifter och andra ersätt- ningar. I not 2 till resultaträkningen skiljs däremot offentligrättsliga avgifter, avgifter i uppdragsverksamhet och s.k. andra ersättningar åt. För 2004 har intäkterna i enlighet med rekommendation från Riksrevisionen hänförts till offentligrättsliga avgifter. Även affärsverket Svenska kraftnäts avgifter för elcertifikat har flyttats från uppdragsverksamhet till offentlig- rättsliga avgifter (13 miljoner kronor), i enlighet med rekommendation från Riksrevisionen. Jämförelsetalen för föregående år har ändrats i noten.

Premieintäkter vid Statens pensionsverk

I samband med upprättandet av Årsredo- visningen för staten 2003, uppmärksammades att en mindre del av den statliga tjänstepensions- rörelsen avser statliga bolag, stiftelser m.m. samt Riksbanken och Premiepensionsmyndigheten, som inte ingår i avgränsningen av staten i årsredovisningen för staten. Andelen hade ökat kraftigt 2003 jämfört med tidigare. Premierna från dessa enheter är inte inomstatliga med den avgränsning som tillämpas i årsredovisningen för staten och redovisas därför som bidragsintäkter i årsredovisningen. Dessutom bör inte kost- naderna i denna del hänföras till personal- kostnader utan till transfereringar. För 2003 justerades kostnaderna endast med cirka hälften med hänsyn till osäkerhet i underlagen. För 2004, när två års erfarenhet av fördelningen föreligger, har det bedömts att en mer fullständig fördelning kan göras. En justering har därför gjorts så att samma andel av kostnaderna för pensionsrörelsen har hänförts till transfereringar som andelen av premieintäkterna.

Skr.2004/05:101

Garantiförbindelser inom linjen

Enligt Redovisningsrådets rekommendation RR16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar, punkt 19, skall ett företag inte redovisa en ansvarsförbindelse som avsättning i balansräkningen. Med hänvisning till denna rekommendation och i enlighet med det förslag som Riksgäldskontoret (RGK) lämnat i en rapport till regeringen den 9 mars 2005, Gemensam kostnads- och riskredovisning för statens garantimyndigheter, tas från och med Årsredovisningen för staten 2004 garanti- förbindelser för vilka avsättning görs inte heller upp som garantiförbindelser inom linjen. Detta överensstämmer med den metod som RGK, vid sidan av Insättningsgarantinämnden (som är den största garantigivande myndigheten), tillämpar i sin årsredovisning. Det är dock en förändring i årsredovisningen för staten jämfört med föregående år då samtliga garantiåtaganden redovisades inom linjen. Insättningsgaranti- nämnden gör inga avsättningar och därför tas hela deras åtagande upp inom linjen. I not 52 till balansräkningen framgår både garantier för vilka avsättning görs och garantier för vilka avsättning inte görs. En utförlig beskrivning av statens garantiverksamhet ges i kapitel 7 Statliga garantier och krediter.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Riksgäldskontoret har övergått till att bruttoredovisa valutaterminer, vilket påverkar fördelningen mellan svensk och utländsk del av statsskulden. Jämförelsetalet för föregående år i årsredovisningen för staten påverkas så att den utländska delen ökar och den svenska minskar med knappt 500 miljoner kronor.

Centrala Studiestödsnämnden (CSN) har vidareutvecklat principerna för reservering för förluster i utlåningsverksamheten. Nu tillämpas tre kriterier för reservering för framtida förluster (tidigare två). Dessa är 1) personer som missköter sina betalningsåtaganden, 2) de trygghetsregler som finns vid återbetalning (tidigare benämnt betalningsförmåga) och 3) framtida förluster p.g.a. dödsfall. Dessutom har CSN för första gången gjort reservationer för förluster avseende lån beviljade fr.o.m. 1 juli 2001. Sammantaget har förändringarna lett till

ökade kostnader för nedskrivning av lånefordringar under 2004. Jämförelsetalen för 2003 har inte justerats varför resultaträkningens utfall för 2004 påverkas (se vidare avsnitt 4.2 samt not 28 och avsnitt 4.5.10 under rubriken Engångseffekter).

Härutöver förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jäm- förelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

4.5.9Ändrade jämförelsetal för 2003 som ej beror på ändrad princip

De statliga bolagen togs för första gången upp i Årsredovisningen för staten 2003 med fyra kvartal avseende aktuellt kalenderår. Vissa uppgifter var dock ofullständiga. Förändringar av värdet på resultatandelar i dotter- och intressebolag som gjorts med anledning av bolagens slutliga årsredovisningar för 2003 har påverkat resultaträkningens saldo med 60 miljoner kronor.

I övrigt förekommer inga ändrade jämförelsetal som påverkar saldot för 2003.

Tabell 4.5 Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för staten 2003

Resultaträkningens saldo enligt
Årsredovisning för staten 2003	- 19 011

Justering för resultat från andelar
i dotter- och intressebolag	60

Resultaträkningens saldo 2003 i
jämförelsekolumnen enligt
Årsredovisningen för staten 2004	- 18 951

I balansräkningen avseende 2003 har tillkommande uppgifter från bolagen efter det att Årsredovisningen för staten 2003 upprättades påverkat andelsvärdet positivt och därmed även statens nettoförmögenhet per 31 december 2003 med 5,8 miljarder kronor.

Skr.2004/05:101

4.5.10Undantag från generella principer Dröjsmålsavgifter till Europeiska kommissionen m.m.

För att på ett mer fullständigt sätt belysa tillämpade principer i årsredovisningen för staten, beskrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statsbudgeten som helhet.

Tidigareläggning och senareläggning av betalningar av vissa transfereringar

Regeringen har vid två tillfällen tidigarelagt och en gång senarelagt utbetalningar av Sveriges avgift till Europeiska unionen (EU). Dessutom har regeringen valt att senarelägga vissa betalningar i enlighet med vad regelverket medger. Syftet har varit att undvika över- skridande av utgiftstaket, och eftersom anslag för transfereringar enligt budgetlagen avräknas det budgetår då betalning sker, påverkas utfallet på anslag och därmed de poster som ingår under utgiftstaket.

En del av EU-avgiften som enligt normala rutiner skulle ha betalats före årsskiftet 2003/2004 har betalats i januari 2004 med 2 546 miljoner kronor, vilket påverkat anslags- utfallet. Däremot har beloppet periodiserats till 2003 och påverkar således inte utfallet i resultaträkningen för 2004. Avgifterna för 2004 har betalats vid ordinarie tidpunkter.

Arealersättning inom jordbruket har både avseende 2003 och 2004 betalats efter det följande årsskiftet. Kostnaden och motsvarande intäkt som erhålls från EU har periodiserats av Jordbruksverket och i statens resultaträkning. Djurbidrag och bidrag till miljö- och landsbygdsutveckling har tidigare år betalats ut i slutet av bidragsåret. Regeringen valde att betala ut delar av 2004 års bidrag i början av 2005 i enlighet med vad EU-regelverket medger. Detta ger en engångseffekt på statsbudgetens utfall som uppgår till ca 1,9 miljarder kronor.

Regeringen har även på andra områden beslutat om senare- eller tidigareläggningar av vissa utbetalningar av bidrag där regelverket så medger.

Riksdagen har med anledning av två gransk- ningsärenden i konstitutionsutskottet efterfrågat information om senareläggningar av betalningar till Europeiska kommissionen (bet. 2003/04:KU16 samt bet. 2003/04:KU20).

Senareläggningen av betalningen av EU- avgiften i samband med årsskiftet 2003/2004 ledde till att Europeiska kommissionen begärde en dröjsmålsränta på 12,8 miljoner kronor. Räntan betalades av Kammarkollegiet och Skatteverket i mars 2004.

Även senareläggningen av bidraget till Europeiska utvecklingsfonden i samband med årsskiftet 2003/2004 medförde en dröjsmålsränta på totalt 0,5 miljoner kronor. Räntan betalades av Regeringskansliet i februari och maj 2004.

Senareläggning av verksamhet

Det förekommer även att verksamhet som statliga myndigheter bedriver senareläggs eller ställs in som följd av att regeringen beslutat om utgiftsbegränsningar på visst anslag eller senareläggning av verksamhet. Det har under 2004 förekommit bl.a. inom försvarsområdet. Inte heller sådana begränsningar eller senare- läggningar är att betrakta som undantag från regler eller principer, utan som anpassningar av verksamheten till det finansiella och ekonomiska utrymmet.

Engångseffekter

Engångseffekterna på statsbudgeten påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredovisningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodisering av intäkter och kostnader. Balansräkningen påverkas för belopp som redovisas som period- avgränsningsposter och när likviditeten/- statsskulden påverkas.

Resultaträkningen för 2004 har påverkats av en retroaktiv justering som minskat nettoöverföringen till ålderspensionssystemet med 1,6 miljarder kronor (se avsnitt 4.5.12 Överföringar till och från pensionssystemet).

En förändring från och med 2004 som delvis kan betecknas som engångseffekt avser den vidareutvecklade beräkningsmodellen för

Skr.2004/05:101

värdering av fordringar avseende studielån. Den förändrade modellen medför en kostnad för av- och nedskrivningar av osäkra fordringar för 2004 motsvarande ca 9 miljarder kronor. Jämförelse- talen har inte ändrats eftersom kostnaden inte kan fördelas på de närmast föregående åren på ett rättvisande sätt. Om den nuvarande modellen hade tillämpats redan innan 2004 kan dock konstateras att kostnaderna för av- och nedskrivningar skulle ha minskat jämfört med 2003. Den faktiska förändringen mellan 2003 och 2004 avser huvudsakligen studielån tagna efter 1988 och beror på att låntagarna har bättre inkomster än föregående år, räntesänkning och färre låntagare inom lånetypen (se vidare avsnitt 4.2 och 4.5.8 samt not 28).

Undantag hos vissa myndigheter

Försvarsmakten har i sitt regleringsbrev för 2004 undantag från värderingsprinciper för lager- redovisning av beredskapsvaror. Beredskaps- varulagret värderas till senaste inköpspris. Undantaget har gällt under förutsättning att myndigheten under 2004 färdigställer ett ersättningssystem för nuvarande lagersystem.

Skatteverket har dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m.

Statens fastighetsverk har för bidrags- fastigheter undantag från regler som innebär att Statens fastighetsverks kapitalutgifter för bidragsfastigheter inte skall betraktas som anläggningstillgång.

Insättningsgarantinämnden har undantag från kravet på en fullständig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalade och ev. återbetalade avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet.

Vägverket och Banverket har undantag från reglerna för anslagsavräkning som innebär att de får avräkna kostnader mot anslag det budgetår verksamheten utförs. Det påverkar stats- budgeten i den meningen att tidpunkten för anslagsavräkning i många fall avviker från den som annars skulle ha gällt.

Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildnings-

området en anslagsavräkningsmodell som innebär att den slutliga anslagsavräkningen är beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst maxbelopp, medan löpande under året avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning. För Sveriges lantbruks- universitet gäller särskilt att den löpande avräkningen gäller som slutlig.

Rätt att ta ut avgifter, att ta ut avgifter i högre grad än enligt generella regler, sätta andra avgifter eller ha andra ekonomiska mål än vad som vanligen gäller har inte förtecknats här. Inte heller former för hur anslag får utnyttjas i vissa fall, till viss verksamhet osv. som avviker från generella regler. Någon förteckning har inte upprättats över myndigheters rätt att ta emot bidrag, donationer osv. som avviker från generella regler. Inte heller specialbestämmelser kring eller undantag från reglerna om räntekonto i Riksgäldskontoret (RGK). Undantag från krav på finansiering av anläggningstillgångar med lån i RGK har inte förtecknats. Det förekommer även undantag eller specialbestämmelser för myndig- hetens rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt och andra kapitalförsörjnings- frågor, liksom för rätt att placera överskotts- medel eller förvaltade medel.

De här olika typerna av beslut är inte i första hand att se som undantag, utan de är att beteckna som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett mycket stort antal beslut inom ramen för sina beslutsbefogenheter för sin styrning av de statliga myndigheterna. Härutöver finns mer omfattande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion eller regleringsbrev, i vissa fall av lag.

Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering

Det förekommer att viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga och därför redovisas på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.

Undantag från uppställningsformerna för myndigheter med hänsyn till verksamhetens art eller behov av kompletterande information eller särskild jämförbarhet med viss bransch före- kommer hos Riksgäldskontoret, Statens Fastighetsverk och Exportkreditnämnden och när det gäller finansieringsanalysen Riks- försäkringsverket. De fyra affärsverken tillämpar enligt de särskilda regler som gäller för dem andra uppställningsformer än övriga myndig- heter. Därutöver har ett större antal myndig- heter inom ramen för det utrymme som finns i regelverket underindelat eller ändrat namn på poster för att ge bättre information. Detta påverkar inte årsredovisningen för staten eftersom inrapporteringen till statsredovisningen eller särskilt lämnad information används för att omforma den finansiella informationen till de uppställningsformer som används i årsredo- visningen för staten.

Regeringskansliet har undantag från kravet på att lämna resultatredovisning i sin årsredo- visning.

Många mindre myndigheter behöver inte lämna delårsrapport enligt reglerna i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det förekommer därutöver att myndigheter som skulle ha krav på att lämna delårsrapport enligt förordningen har särskilt undantag. Detta påverkar inte årsredovisningen för staten och dessa myndigheter har inte förtecknats här.

Ett antal myndigheter bruttoredovisar transaktioner som kan betecknas som myndighetsinterna eller klassificerar eller rapporterar vissa transaktioner på ett sätt som avviker från generella regler eller generell praxis. Syftet är att ge bättre information i myndighetens egen årsredovisning eller att i övrigt styra verksamheten eller stödja uppföljningen på myndighetsnivån och mellan den enskilda myndigheten och regeringen på ett bra sätt. I dessa fall lämnar myndigheterna efter överenskommelser med Ekonomistyrnings- verket kompletterande information i samband med upprättande av årsredovisningen för staten, så att informationen för staten som helhet kan behandlas på ett enhetligt sätt. De myndigheter som berörs av detta är Riksgäldskontoret, Statens pensionsverk, Riksförsäkringsverket, Skatteverket, Exportkreditnämnden, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Arbets- marknadsverket, Vägverket, Försvarsmakten,

Skr.2004/05:101

Försvarets Materielverk och samt affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar och Svenska kraftnät. Ytterligare fall av tillfällig natur kan förekomma.

4.5.11 Kommentarer till särskilda poster

Försvarsmaktens beredskapstillgångar

Riksrevisionen har lämnat invändning i revisionsberättelsen för Försvarsmakten och utvecklat detta i en revisionsrapport avseende Försvarsmaktens interna styrning och kontroll i fråga om beredskapstillgångar. Bristerna medför enligt Riksrevisionen att Försvarsmakten inte kunnat visa att beredskapstillgångarnas existens och värde på 89 919 miljoner kronor ger en rättvisande bild.

Bristerna berör både beredskapsinventarier som flygplan, stridsfordon etc. och beredskaps- varor i lager som reservmateriel, ammunition och drivmedel. Bristerna finns i möjligheten att spåra materielens faktiska existens från register till var tillgången finns, i fråga om att olika register överensstämmer sinsemellan och att inventeringar genomförts i enlighet med fast- ställda riktlinjer. Redovisningen ger samman- fattningsvis inte en rättvisande bild och det bokförda värdet kan inte styrkas.

Nedskrivna beredskapstillgångar hos

Försvarsmakten

Enligt en rekommendation från Riksrevisionen gjordes en nedskrivning i Årsredovisningen för staten 2002 av krigsmateriel med 2,1 miljarder kronor, utöver den nedskrivning som Försvars- makten hade gjort. Under 2003 och 2004 har Försvarsmakten gjort motsvarande nedskriv- ningar och under 2004 dessutom nedskrivningar på de aktuella tillgångarna därutöver. I Årsredovisningen för staten 2004 har de nedskrivningar som gjorts tidigare, och de som nu gjorts hos Försvarsmakten, inte tagits med, medan de som gjorts därutöver finns med. Värdet i balansräkningen är således detsamma i årsredovisningen för staten som hos Försvars- makten vid utgången av 2004. Det belopp som av denna anledning finns med bland

Skr.2004/05:101

Försvarsmaktens kostnader 2004, men inte i årsredovisningen för staten, uppgår till 1,7 miljarder kronor.

Statsskulden

Statsskulden definieras, enligt regeringsbeslut, från och med 2003 så att samtliga låneinstrument värderas till nominellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret (RGK) ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. I årsredovisningen för staten tillämpas detta nya sätt att mäta. I årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från RGK:s redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 3.2.6 Statsskulden). Den konsoliderade statsskulden uppgick den 31 december 2004 till 1 213 miljarder kronor, medan den okonso- liderade statsskulden uppgick till 1 257 miljarder kronor.

Transfereringar via skattekonto

I ett antal fall görs transfereringar genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket så att den skattskyldige inte behöver betala hela den debiterade skatten/socialavgiften. Det är dock av intresse att redovisa denna subvention bland transfereringarna, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. I årsredovisningen för staten redovisas dessa transfereringar brutto i den konsoliderade resultaträkningen. Samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Den generella redovisningsprincipen ”Innehåll före form” leder därmed till slutsatsen att transfereringen och skatten skall redovisas brutto.

De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomst- huvudgrupp 1700 Nedsättning av skatter, med

undantag för nedsättning för sjöfart och ned- sättning för skattelättnader för vissa byggtjänster (kompensation för mervärdesskatt). Avgräns- ningen har gjorts utifrån kopplingen till skatte- lagstiftningen, så att nedsättningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfereringar. Nedsättningar med koppling till skattelagstiftningen men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelag- stiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. Denna avgränsning av transfereringar överensstämmer med national- räkenskaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, skall endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas.

Transfereringar till kommuner och landsting i form av kompensation för mervärdesskatt

Från och med 2003 nettoredovisas kommunernas mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt som det generella statsbidraget till kommuner som tidigare redovisades över anslag justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mer- värdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel vilket minskar skatte- intäkterna i statsbudgeten. För årsredovisningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att, trots den förändrade redovisningen på statsbudgeten, bruttoredovisa detta som lämnade bidrag och skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är 33 miljarder kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statsbudgeten.

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

Liksom föregående år redovisas Regerings- kansliets resultatandelar i dotter- och intresse- företag avseende alla de fyra kvartalen 2004, med undantag för några få fall där delårsbokslut för tidigare kvartal används. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Regeringskansliets årsredovisning, som av tidsskäl inte kan beakta fjärde kvartalets resultat hos bolagen. Fram till redovisning för 2002 skedde redovisningen av bolagens resultat i

årsredovisningen för staten med ett kvartals eftersläpning i de flesta fall.

Senarelagd leverans till Försvarsmakten

Beroende på utgiftsbegränsningar hos Försvars- makten har vissa leveranser från Försvarets materielverk (FMV) till Försvarsmakten omförhandlats och därmed inte gjorts under 2004 utan senarelagts. Det får till följd att posten Pågående nyanläggningar (grundad på FMV:s redovisning) är högre och posten Beredskaps- tillgångar (hos Försvarsmakten) lägre än de annars skulle ha varit. Beloppet uppgår enligt FMV:s årsredovisning till 1,4 miljarder kronor. I den konsoliderade resultaträkningen elimineras kostnad och intäkt hos de båda myndigheterna och därmed påverkas den konsoliderade resultaträkningen i princip inte.

Oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk

Statens jordbruksverk tog upp erhållna bidrag från EU kassamässigt under 2000 och 2001. Medlen har ännu inte förbrukats. Enligt nu gällande principer borde beloppet tas upp som Oförbrukade bidrag, och i motsvarande grad reducera Nettoförmögenheten, vilket dock inte gjorts. I årsredovisningen för staten har myndig- hetens redovisning följts. Beloppet uppgår till 247,6 miljoner kronor enligt Statens jordbruks- verks beräkning. Redovisningsprincipen i denna del kommer att ändras 2005.

4.5.12Överföringar till och från pensionssystemet

Eftersom AP-fonderna och Premiepensions- myndigheten (PPM) inte konsolideras i års- redovisningen för staten, kommer de över- föringar som görs mellan dessa organ och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner.

Under året inbetalas socialavgifter och allmänna pensionsavgifter från arbetsgivare, egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatter m.m. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP-fonderna och PPM. Riksförsäkringsverket (fr.o.m. 2005 Försäkringskassan), som betalar ut

Skr.2004/05:101

pensionerna, rekvirerar dessutom medel löpande från AP-fonderna för de månatliga utbetal- ningarna av pension. Efter utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och PPM, i samband med att pensionsrätter fastställs.

Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till AP-fonderna och PPM, de pensionsmedel som rekvireras från AP- fonderna för utbetalning av pension. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten redovisas pensionsutbetalningarna som transfererings- kostnader under rubriken socialförsäkring. De löpande överföringarna till och från AP- fonderna elimineras i årsredovisningen för staten. Endast årets nettoöverföring till AP- fonderna och PPM redovisas, bland trans- fereringar under posten Nettoöverföring till ålderspensionssystemet.

Skr.2004/05:101

Under 2004 har ett belopp på 1,6 miljarder kronor särskilt återförts från AP-fonderna till staten och inlevererats till inkomsttitel på stats- budgeten. Beloppet avser justering av överföring till/från fonderna under perioden 1999–2002, då en alltför stor andel av utbetalda pensioner belastade anslag på statsbudgeten i stället för AP-fonderna. I resultaträkningen har detta belopp redovisats som en minskning av nettoöverföringen till ålderspensionssystemet.

4.5.13 Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värderings- principer för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som p.g.a. verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser före- kommer dock i relativt liten omfattning (se avsnitt 4.5.10 Undantag från generella principer m.m.).

4.5.14 Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

4.5.15 Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.

4.5.16 Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balans- räkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.

4.6Noter

Noter till resultaträkningen

Not 1

Skatter m.m.

Miljoner kronor
	2004	2003
Intäkter av skatter m.m.
Inkomstskatter, fysiska personer	517 274	493 832
Inkomstskatter, juridiska personer	100 826	92 345
Arbetsgivaravgifter	325 806	318 447
Mervärdesskatt	207 586	199 390
Energiskatter	61 665	60 386
Alkohol- och tobaksskatt	18 429	19 199
Fordonsskatt	8 062	7 686
Riksbankens inlevererade överskott	6 100	7 500
Ofördelbara skatter m.m.	5 397	6 147
Stämpelskatt	7 118	5 953
Övriga skatter på varor och tjänster vid
Skatteverket	4 251	4 280
Svenska spel AB, inlevererat överskott	3 677	3 300
Tullmedel	3 504	3 209
Skatt på egendom	2 551	2 490
Övrigt	1 215	1 075
Skattetillägg, dröjsmålsavgift m.m.	1 179	967
Eliminering av statens
arbetsgivaravgifter	-22 154	-21 692
Summa intäkter av skatter m.m.	1 252 486	1 204 514
Tillkommer/avgår
Utjämningsavgifter	25 754	26 168
Utjämningsavgift, lagen om stöd och
service för vissa funktionshindrade	982	0
Kommunalskatter, utbetalda	-442 331	-431 233
Nedsättningar sjöfartsstöd,
byggstimulans	-1 791	-1 550
Summa tillkommer/avgår	-417 386	-406 615
Periodiseringar
Upplupna kostnader slutregl. av
kommunalskatt	9 785	4 742
Periodiserade intäkter av skatter	1 644	1 591
Värdereglering	1 166	2 217
Konstaterade uppbördsförluster	-8 672	-9 995
Periodisering vid övriga myndigheter	-400	133
Summa periodiseringar	3 523	-1 312

Total summa	838 623	796 587

Skr.2004/05:101

Statens intäkter av Skatter m.m. ökade med 42 miljarder kronor (netto) jämfört med 2003.

Den offentliga sektorns samtliga skatter uppbärs av staten genom Skatteverket och redovisas såväl i statens resultaträkning som i statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas löpande för att regleras när slutlig taxering fastställs.

Skatteverket redovisar skatteintäkter enligt en modifierad bokföringsmässig princip. Det innebär att underskott på skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som fordringar och att överskott (inbetalda, ej debiterade skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten av periodiseringen redovisas ovan som periodiserad uppbörd.

Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på flera punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc.

Den största skillnaden är att ålderspensions- avgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, bruttoredovisas i resultaträkningen medan avgiften nettoredovisas, dvs. efter överföring till pensionssystemet, på statsbudgeten. Andra väsentliga skillnader mot statsbudgeten är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda har eliminerats och att hänsyn tagits till värdering av skattefordringar (se även avsnitt 4.5.2 Transfere- ringar och skatter).

Från och med 2003 nettoredovisas kommunernas mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt som det generella statsbidraget till kommuner justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar skatteintäkterna på statsbudgeten. I årsredovisningen för staten har den s.k. kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är 33 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2004.

Fysiska personers inkomstskatt ökade med 23 miljarder kronor och juridiska personers inkomstskatt ökade med 8 miljarder kronor jämfört med 2003. De bokförda skatterna för fysiska och juridiska personer utgörs dels av preliminärskatter avseende inkomståret men även till en mindre del avseende föregående

Skr.2004/05:101

inkomstår, dels av slutregleringar (skillnaden

mellan slutlig och preliminär skatt) avseende det

föregående inkomståret. Detta innebär att 2004

redovisas preliminärskatter avseende 2003 och

2004 och slutregleringar avseende 2003.

Av ökningen på 23 miljarder kronor för

fysiska personers inkomstskatt utgör 16

miljarder kronor ökade preliminärskatter.

Förändringen förklaras främst av en högre

lönesumma och högre kommunal utdebitering.

Slutregleringen, som i huvudsak består av skatter

och skattereduktioner som inte är en del av

preliminärskatteuttaget, ökade mellan 2003 och

2004 med 7 miljarder kronor. Den större slut-

regleringen beror bl.a. på ökade kapitalvinster

och större förmögenheter.

Ökningen av juridiska personers inkomst-

skatt förklaras huvudsakligen av högre

preliminärskattebetalningar av företag till följd

av förväntade högre bolagsvinster 2004. Arbetsgivaravgifterna ökade med 7,4 miljarder

kronor. Avgifterna utgörs i princip av löne-

summan multiplicerad med avgiftssatsen.

Preliminärt ökade lönesumman 2004 med 2,7

procent samtidigt som avgiftssatsen uppgick till

32,70 procent, vilket är 0,12 procentenheter lägre

än 2003. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är

inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen

bruttoredovisas i tabellen.

Intäkter av mervärdesskatt ökade med

8,2 miljarder kronor till följd av ökad privat och

offentlig konsumtion. Mervärdesskatt redovisas

av Skatteverket och Tullverket. I beloppet

mervärdesskatt, 208 miljarder kronor, ingår

återbetald mervärdesskatt till statliga myndig-

heter med närmare 23 miljarder kronor.

Riksbankens	inlevererade	överskott,
6,1 miljarder kronor, redovisas		av Kammar-

kollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde

under 1998 riktlinjer för Riksbankens boksluts-

dispositioner och inleverans till statsverket.

Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs

till grund för inleveransen till staten inte

påverkas av en eventuell upp- eller nedskrivning

av kronans värde eller av växelkurseffekter som

en följd av en växelkursregim med flytande

krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till

staten skall 80 procent av det genomsnittliga

resultatet före bokslutsdispositioner under den

senaste femårsperioden ligga till grund för

beräkning av inleveransen till statsverket. Till

dispositionsfonden skall årligen avsättas

10 procent av samma underlag. Återstoden av

årets överskott avsätts till ett resultatutjäm- ningskonto.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor
	2004	2003
Offentligrättslig verksamhet
Skatteverket	926	698
Vägverket	741	674
Lantmäteriverket	655	621
Patent- och registreringsverket
och Bolagsverket	624	591
Banverket	483	483
Insättningsgarantinämnden	391	456
Centrala studiestödsnämnden	379	363
Läkemedelsverket	328	275
Elsäkerhetsverket	307	307
Affärsverk
Luftfartsverket	3 779	3 548
Sjöfartsverket	1 292	1 240
Svenska kraftnät	13	2
Övriga	1 990	2 097
Summa offentligrättslig verksamhet	11 908	11 355
Uppdragsverksamhet
Vägverket	2 450	2 143
Banverket	1 922	1 745
Statens institutionsstyrelse	1 001	995
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	978	848
Statens fastighetsverk	442	426
Karolinska institutet	394	395
Exportkreditnämnden	358	237
Skatteverket	348	340
Försvarsmakten	343	355
Statens jordbruksverk	311	300
Affärsverk
Svenska kraftnät	3 438	3 387
Luftfartsverket	1 583	1 471
Statens järnvägar	235	233
Sjöfartsverket	62	72
Övriga	4 451	5 272
Summa uppdragsverksamhet	18 316	18 219

Andra ersättningar
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen (föreg. år
Arbetsmarknadsverket)	3 403	3 092
Exportkreditnämnden	756	861
Kärnavfallsfondens styrelse	509	459
Radio- och TV-verket	496	538
Statens jordbruksverk	351	72
Vägverket	444	526
Lantmäteriverket	374	271
Skatteverket	294	223
Affärsverk
Statens järnvägar	149	70
Luftfartsverket	8	4
Sjöfartsverket	4	1
Övriga	2 146	284
Summa andra ersättningar	8 934	6 401

Total summa	39 158	35 975

Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som främst är intäkter där ingen direkt motprestation erhålls.

I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp- dragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter och andra ersättningar med cirka 9 procent från 2003 till 2004.

Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att verksamheten skall bedrivas och att den skall vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Verksam- heten styrs av bestämmelser i lag och förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verksamhet som en myndighet bedriver med ensamrätt inom landet. Till uppdrags- verksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar är oftast intäkter där ingen direkt motprestation erhålls.

Skr.2004/05:101

Offentligrättsliga avgifter

De avgiftsintäkter som hänförts till offentlig- rättslig verksamhet ökade med cirka 5 procent mellan 2003 och 2004. Totalt redovisar omkring 120 myndigheter offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i en mängd verksamheter.

Skatteverkets offentligrättsliga avgifter om- fattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, av- gifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut.

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstill- verkare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkes-kompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov och körkort. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt.

Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som skall finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.

Patent- och registreringsverket tar ut avgiftsintäkter för patent-, bolags- och varu- märkesregistreringar. Från den 1 juli 2004 har arbetet med bolagsregistreringar övergått till det nybildade Bolagsverket, och därför redovisas dessa båda myndigheter tillsammans i tabellen ovan.

Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägs- anläggningar.

Insättningsgarantinämnden hanterar frågor om insättningsgaranti och investerarskydd. In- sättningsgarantin, som finansieras genom avgifter från kreditinstitut, skall skydda spararnas insättningar hos banker och vissa värdepappersföretag.

Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen.

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära.

Skr.2004/05:101

Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga intäkter

omfattar elsäkerhetsavgift, behörighetsavgift,

nätövervakningsavgift, elberedskapsavgift och

ersättning för provade produkter. Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som

innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägs-

avgifter och passageraravgifter, redovisas som

offentligrättsliga avgifter.

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst

farleds- och lotsavgifter.

Uppdragsverksamhet

De avgiftsintäkter som hänförts till uppdrags-

verksamhet ökade marginellt mellan 2003 och

2004. Cirka 200 myndigheter bedriver avgifts-

belagd uppdragsverksamhet.

Den största delen av Vägverkets uppdrags-

verksamhet består av produktion som omfattar

projektering, byggande, drift och underhåll av

vägar. Vidare ingår exempelvis försäljning av

information ur bilregistret. Ökning av avgifts-

intäkter mellan 2003 och 2004 återfinns huvud-

sakligen inom Vägverket Produktion. Banverkets uppdragsverksamhet omfattar

drift och underhåll samt om- och nybyggnader

av järnvägsanläggningar. Dessutom bedrivs

konsultverksamhet inom bland annat projek-

tering, byggstyrning av järnvägsanläggningar,

tekniska tjänster för underhåll och investeringar,

rådgivning m.m. De ökade avgiftsintäkterna

mellan 2003 och 2004 kan framförallt hänföras

till elförsäljningen och återspeglar de pris-

ökningar som varit på el under året.

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård

och behandling på landets LVM-hem enligt

lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa

fall, och särskilda ungdomshem. Den del av

verksamhetens kostnader som inte täcks av

myndighetens anslag skall finansieras med

avgifter från kommuner.

Riksförsäkringsverkets och de allmänna

försäkringskassornas avgiftsbelagda verksamhet

består till största delen av ersättning från AP-

fonden för administration av inkomstgrundad

ålderspension.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut

hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster

men bedriver även annan uppdragsverksamhet,

såsom konsultverksamhet inom byggenheten. Karolinska institutet bedriver huvudsakligen

uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning

och medicinsk akademisk forskning.

Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga export- kreditgarantier och investeringsgarantier. Premie-intäkterna (avgifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella framtida kundför- luster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder.

Skatteverket ersätts från AP-fonden för admi- nistration av uppbörd av avgifter till ålders- pensionssystemet.

Försvarsmakten har bland annat avgifts- intäkter från extern transport- och verkstads- verksamhet samt intäkter från försäljning av reservmateriel.

Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet omfattar bl.a. råd och hjälp i vattenhushållnings- frågor samt veterinära tjänster inom distrikts- veterinärorganisationen.

Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna.

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- het består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser, uthyrning av lokaler och avgifter från s.k. ground handling, vilket inkluderar ramp- och expeditjonstjänster, biljett- kontor, flygplansstädning och flygplanstank- ning.

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdrags- verksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde.

Övriga myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. universitet och högskolor som får extern finansiering genom att bedriva uppdragsutbildning och uppdragsforsk- ning.

Andra ersättningar

Intäkter avseende andra ersättningar ökade relativt kraftigt mellan 2003 och 2004. De största ökningarna avser Inspektionen för arbetslöshets- försäkringen och Statens Jordbruksverk. Knappt 200 myndigheter redovisar intäkter av andra ersättningar.

De andra ersättningar som här redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och tidigare Arbetsmarknadsverket omfattar huvud- sakligen finansieringsavgifter från arbetslöshets- kassor. Dessa skall enligt lag (1997:239) om arbetslöshetskassor, för varje medlem till staten betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar.

Exportkreditnämndens (EKN) andra ersätt- ningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor.

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar intäkter från kärnkraftsindustrin. De betalas för att finansiera omhändertagandet av använt kärn- bränsle och annat radioaktivt avfall. Intäkterna beräknas i förhållande till den energi som levereras. Minskningen mellan åren beror främst på att Ringhals AB har levererat mindre energi.

Radio- och TV-verkets ersättningar avser koncessionsavgifter enlig radio- och TV-lagen. Ett företag som har tillstånd att i hela landet sända TV-program med analog sändningsteknik skall betala koncessionsavgift till staten om företaget har rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt om denna rätt i Sverige.

Statens jordbruksverk redovisar ersättning vid försäljning av jordbruksprodukter i offentlig lagring.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor
	2004	2003
EU-bidrag
Statens jordbruksverk
- arealersättning	4 053	4 032
- djurbidrag	1 859	1 384
- miljöstöd m.m.	2 169	1 425
- övriga stöd	498	896
Summa Statens jordbruksverk	8 579	7 737
Länsstyrelserna
-bidrag från regionalfonden	1 331	1 417
-bidrag från socialfonden	231	389
Arbetsmarknadsverket
-bidrag från socialfonden	1 015	1 299
Övriga EU-bidrag	1 138	895
Summa EU-bidrag	12 294	11 737

Skr.2004/05:101

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna

-underhållsstöd	1 941	2 161
-assistansersättning	2 726	2 477
Erhållna bidrag vid universitet och
högskolor (exklusive EU-bidrag)	4 585	4 742
Erhållna bidrag vid övriga
myndigheter	3 045	3 610

Total summa	24 591	24 727

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidrags- intäkterna har minskat med 136 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Statens jordbruksverk redovisar bidragen från EU under det år intäkten är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar. De redovisade EU-bidragen till Statens jordbruks- verk har under året ökat med drygt 800 miljoner kronor. Framför allt har jordbruksverkets utbetalningar av djurbidrag och miljöstöd ökat, vilket även ökar de periodiserade intäkterna från EU.

Riksförsäkringsverket redovisar intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga samt intäkter från kommuner för kommunernas andel av statlig assistansersättning.

Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt Stiftelsen strategisk forskning. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver det angivna beloppet för universitet och högskolor utgör cirka 500 miljoner kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen bidrag till universitet och högskolor.

Skr.2004/05:101

Not 4

Transfereringar

Miljoner kronor
	2004	2003
Socialförsäkring	402 149	391 882
Allmänna bidrag till kommuner	101 238	98 839
Arbetsmarknad	65 779	61 789
Utbildning, studiestöd	36 116	26 127
Nettoöverföring till
ålderspensionssystemet	27 641	30 112
Bistånd, internationella bidrag,
migration och integration	23 144	19 380
Avgiften till Europeiska gemenskapen	23 017	24 111
Övrigt	42 598	40 368

Summa	721 682	692 608

Nedan specificeras transfereringarna utifrån

mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet.

Miljoner kronor
	2004	2003
Transfereringar till hushåll inkl.
hushållens övriga organisationer
Socialförsäkring,
Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna
Ålderspensioner vid
sidan av statsbudgeten	163 238	155 544
Ekonomisk äldrepolitik	51 218	51 938
Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.	101 984	102 548
varav sjukpenning m.m.	35 944	40 523
varav sjuk- och aktivitetsersättning	54 136	50 060
Handikappolitik	12 995	11 405
Ekonomisk familjepolitik	53 094	51 745
Summa socialförsäkring till hushåll	382 529	373 180
Arbetsmarknadspolitik
Arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd	42 255	37 468
varav Arbetsmarknadsverket	32 511	28 231
varav Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna	9 744	9 237
Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga
kostnader, Arbetsmarknadsverket	2 215	2 841
Övrig arbetsmarknadspolitik,
Arbetsmarknadsverket	2 237	2 101
Lönegarantiersättning,
Kammarkollegiet	1 376	1 567
Summa arbetsmarknadspolitik
till hushåll	48 083	43 977

Utbildningspolitik
Studiestöd inkl. av- och
nedskrivningar, Centrala
studiestödsnämnden	22 645	13 926
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
Kammarkollegiet	2 720	2 652
Bistånd, internationella bidrag,
migration och integration
Bistånd, internationella bidrag (bidrag
till organisationer), Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete	2 044	1 974
Migrationspolitik, Migrationsverket	1 324	1 327
Övrigt	10 675	10 435

Summa transfereringar till hushåll	470 020	447 471
Transfereringar till företag
Arbetsmarknadspolitik
Bidrag till Samhall, Kammarkollegiet	4 235	4 137
Särskilda insatser för
arbetshandikappade m.m.,
Arbetsmarknadsverket	3 632	3 941
Anställningsstöd, Skatteverket	1 441	993
Summa arbetsmarknadspolitik
till företag	9 308	9 071
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda
utbildningssamordnare,
Kammarkollegiet	1 700	1 656
Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik
m.m., Statens jordbruksverk	10 801	9 631
Bostadpolitik, Räntebidrag m.m.,
Boverket	1 470	1 321
Transportpolitik, Trafikupphandling,
Rikstrafiken	877	838
Regionalpolitik m.m., Verket för
näringslivsutveckling	790	770
Miljöpolitik, Naturvårdsverket	719	658
Mediepolitik, Presstödsnämnden	640	644
Forskningspolitik, Verket
för innovationssystem	652	614
Övrigt	5 453	5 604

Summa transfereringar till företag	32 410	30 807
Transfereringar till kommuner
Allmänna bidrag till kommuner
Kommun- och landstingsmoms,
Skatteverket	32 512	27 983
Generellt statsbidrag till kommuner,
Skatteverket	33 947	34 953
Utjämningsbidrag till kommuner,
Skatteverket	19 057	19 274
Generellt statsbidrag till landsting,	7 500	8 045

Skatteverket
Utjämningsbidrag till landsting,
Skatteverket	6 774	7 019
Utjämningsbidrag LSS, kommuner,
Skatteverket	1 007	0
Allmänna bidrag till kommuner,
Regeringskansliet	441	1 565
Summa Allmänna bidrag
till kommuner	101 238	98 839
Socialförsäkring (Hälso- och
sjukvårdspolitik), Bidrag för
läkemedelsförmånerna, Socialstyrelsen	19 620	18 702
Arbetsmarknadspolitik
Nyanställningsstöd,
sysselsättningsstöd m.m. till
kommuner, Skatteverket	6 113	5 937
Arbetsmarknadspolitik,
Arbetsmarknadsverket	2 275	2 804
varav: Särskilda insatser för
arbetshandikappade	977	1 513
Summa arbetsmarknadspolitik
till kommuner	8 388	8 741
Utbildningspolitik, Skolverket
Maxtaxa i barnomsorgen	3 658	3 897
Bidrag till personalförstärkningar i
skola och fritidshem	3 387	2 472
Statligt stöd för utbildning av vuxna	1 789	1 306
Övrig utbildningspolitik	217	218
Summa utbildningspolitik
till kommuner	9 051	7 893
Integrationspolitik, Integrationsverket	2 119	2 534
Migrationspolitik, Migrationsverket	1 111	1 011
Övrigt	9 165	8 667

Summa transfereringar till kommuner	150 692	146 387
Transfereringar till utlandet
Avgiften till Europeiska gemenskapen
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet	16 451	15 733
Mervärdesskattebaserad avgift,
Skatteverket	3 420	5 431
Storbritanniens budgetreduktion,
Skatteverket	274	390
Tullavgift, Tullverket	2 662	2 382
Jordbrukstull, Tullverket	140	116
Jordbruksavgifter, Statens
Jordbruksverk	70	59
Summa avgiften till
Europeiska gemenskapen	23 017	24 111
Bistånd och andra internationella
bidrag, Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	9 029	7 570

Skr.2004/05:101

Bistånd, internationella bidrag,
Regeringskansliet	7 517	4 964
Övrigt	1 356	1 186

Summa transfereringar till utlandet	40 919	37 831
Nettoöverföring till
ålderspensionssystemet
Överföring till premiepensionssystemet	20 021	20 267
Överföring till AP-fonderna	7 620	9 845

Summa nettoöverföring till
ålderspensionssystemet	27 641	30 112

Total summa	721 682	692 608

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.

Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndig- het. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner, utlandet samt ålderspensions- systemet. Hushåll innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn.

Med socialförsäkring avses i princip transfere- ringar som hanteras av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna (fr.o.m. den 1 januari 2005 Försäkringskassan). Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk familje- politik, ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning och vissa stöd till funk- tionshindrade. Dessutom ingår bidrag till lands- ting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med närmare 29 miljarder kronor mellan 2003 och 2004.

Transfereringar till hushåll

Den största ökningen avser transfereringar till hushåll som ökade med närmare 23 miljarder kronor eller 5 procent. Därav har kostnaderna

Skr.2004/05:101

för socialförsäkringen	ökat	med drygt
9 miljarder kronor netto	och	kostnaden för

arbetsmarknadspolitik med drygt 4 miljarder

kronor. Transfereringarna som redovisas här

avser utbetalningar exklusive statlig ålderspen-

sionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift finns

med i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjuk-

penning och är en betalning från anslag till

pensionssystemet för att finansiera pensions-

rätterna för bl.a. dem som uppbär sjukpenning

och andra sociala förmåner. Överföringarna till

och från pensionssystemet nettoredovisas dock

under rubriken Nettoöverföring till ålders-

pensionssystemet och de tas därför bort från

transfereringar till hushåll här.

Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av

statsbudgeten ökade med närmare 8 miljarder

kronor eller 5 procent. Ökningen beror främst

på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomst-

utvecklingen i samhället ligger till grund för ett

index som används i ålderspensionssystemet och

som styr uppräkningen av förmånerna inkomst-

pension och tilläggspension.

Bland ersättningarna vid arbetsoförmåga

minskade sjukpenningen med 4,5 miljarder

kronor eller 11 procent 2004, vilket förklaras av

att antalet	sjukpenningdagar	minskat	med
13 procent	jämfört med 2003.	Aktivitets-	och

sjukersättningen ökade däremot med 4 miljarder

kronor eller 8 procent. I december 2004 fick ca

540 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning,

vilket är en ökning med drygt 32 000 personer.

Sjuk- och aktivitetsersättning ersatte förtids-

pension inom pensionssystemet under 2003. Kostnaderna för handikappolitik avser främst

den statliga assistansersättningen som ökade

med 1,6 miljarder kronor eller 14 procent.

Ökningen beror på att nivån för det ersatta

timbeloppet höjts, antalet ersättningsberättigade

har fortsatt öka och antalet beviljade timmar per

person har ökat.

Inom området ekonomisk familjepolitik

ökade föräldraförsäkringens kostnader med cirka

1,3 miljarder kronor. Antalet föräldrapenning-

dagar har ökat eftersom antalet födda barn ökat

under de senaste åren.

För området arbetsmarknadspolitik ökade

kostnaderna för bidrag till hushåll med

4,1 miljarder kronor. Huvudförklaringen är att

kostnaderna för arbetslöshetsersättningen ökade

med 4,8 miljarder kronor, eller 13 procent, till

följd av att arbetslösheten steg från 5,0 procent

2003 till 5,5 procent 2004. Antalet deltagare i

arbetsmarknadspolitiska program minskade till följd av att mindre medel anvisades på stats- budgeten för dessa ändamål.

Bland transfereringar till hushåll har studiestöd inkl. av- och nedskrivningar ökat med närmare 9 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att beräkningsmodellen för värdering av fordringar avseende studielån har vidare- utvecklats (se vidare avsnitten 4.2, avsnitt 4.5.8 och 4.5.10 samt not 28 Utlåning).

Transfereringar till företag

Bland transfereringar till företag ökade kostna- derna mest för livsmedelspolitik och landsbygds- politik med 1,2 miljarder kronor eller 12 procent. Det var främst Jordbruksverkets utbetalningar av EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag som ökade.

Transfereringar till kommuner

Transfereringar till kommuner ökade med 4,3 miljarder kronor eller 3 procent. Här ingår kommun- och landstingsmoms som ökade med 4,5 miljarder kronor. Från och med 2003 netto- redovisas kommunernas mervärdesskatt på stats- budgeten samtidigt som det generella stats- bidraget till kommuner justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensa- tion för ingående mervärdesskatt i icke skatte- pliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatte- intäkterna på statsbudgeten. I årsredovisningen för staten har kommunmomsen bruttoredo- visats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 33 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2004.

Ett statligt utjämningsbidrag enligt lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, infördes under 2004 och kostnaderna uppgick till 1 miljard kronor.

Bidrag till läkemedelsförmånen ökade med närmare 1 miljard kronor eller 5 procent i enlig- het med avtal mellan staten och Landstings- förbudet.

Transfereringar till kommuner avseende utbildningspolitik ökade med drygt 1 miljard kronor. Den största ökningen avser bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem.

Transfereringar till utlandet

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen minskat med ca 1 miljard kronor. Avgiften redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. Den mervärdesskattebaserade andelen av avgiften har fortsatt att minska, 1,3 miljarder kronor, medan BNI-avgiftens andel ökar i enlighet med rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet för gemenskapernas egna medel 2000/597/EC.

Kostnaden för biståndsverksamhet och inter- nationella bidrag genom Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete och Regerings- kansliet ökade med 1,5 respektive 2,5 miljarder kronor. Ökningen är bland annat en följd av att biståndsramen höjts med 2,8 miljarder kronor. Dessutom var utfallet 2003 betydligt lägre än beräknat beroende på utgiftsbegränsningar och lägre utbetalningar för ekonomiska reformer och u-krediter än väntat. I posten ingår även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd.

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet

Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till Premiepensionsmyndigheten för placering i ålderspensionssystemets premiepensionsdel är i stort sett oförändrad.

Överföringen till AP-fonderna avser skillnaden mellan inbetalda socialavgifter och allmänna pensionsavgifter samt de statliga ålderspensionsavgifter som förs till AP-fonderna å ena sidan och de medel som rekvirerats från fonder för utbetalda pensioner å den andra. Detta netto till AP-fonderna har minskat på grund av en intäkt från AP-fonderna på 1,6 miljarder kronor. Intäkten avser en engångs- justering av pensionsmedel för åren 1999–2002 som gjorts mellan statsbudgeten och AP- fonderna.

Not 5

Avsättning till /upplösning av fonder

Miljoner kronor
	2004	2003

Medel för kompetenssparande	1 150	2 300
Insättningsgarantinämndens fond	1 090	1 176
Kärnavfallsfonden	1 402	850
Bostadskreditnämndens garantireserv	59	170
Bilskrotningsfonden	-108	-44

Skr.2004/05:101

Fonder hos Riksförsäkringsverket med
de allmänna försäkringskassorna	53	70
Batterifonden	25	69
Kammarkollegiets
försäkringsverksamhet m.m.	57	81
Övriga fonder	15	7

Summa	3 743	4 679

Avsättning till fonder avser främst tre fonder/ myndigheter, där avvikelsen i alla tre fallen också är relativt stor jämfört med föregående år.

Avsättning av medel för kompetenssparande från inkomsten av energiskatt redovisas av Skatteverket. Under 2004 har 1,2 miljarder kronor avsatts enligt regeringens beslut. Det är endast hälften av 2003 års avsättning, men där bör noteras att ingen avsättning gjordes under 2002. Enligt budgetpropositionen för 2005 kommer fonden att avvecklas under de närmaste åren och användas dels till kompetens- utvecklingssatsningar för bl.a. personal som arbetar med vård och omsorg av äldre, dels till den gröna skatteväxlingen och som delfinan- siering av den slopade arvs- och gåvoskatten.

Avsättningen till Insättningsgarantinämndens fond är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Minskningen jämfört med föregående år beror på att lägre garantiavgifter tas ut då fonden når en viss nivå och på lägre finansiellt netto av räntor, kursvinster och kursförluster.

Avsättningen till Kärnavfallsfonden ökade till följd av att realisationsvinster vid försäljning och inlösen av värdepapper var drygt 400 miljoner kronor högre än 2003.

Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår av not 41.

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor
	2004	2003

Lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter
Försvarsmakten	9 399	9 693
Rikspolisstyrelsen	9 325	8 927
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	5 056	4 958
Skatteverket	4 643	4 565
Arbetsmarknadsverket	3 500	3 292

Skr.2004/05:101

Banverket	2 920	2 857
Kriminalvårdsverket	2 911	2 756
Lunds universitet	2 637	2 565
Regeringskansliet	2 620	2 494
Vägverket	2 459	2 441
Domstolsverket	2 188	2 212
Uppsala universitet	2 074	2 005
Göteborgs universitet	2 002	1 942
Umeå universitet	1 455	1 410
Stockholms universitet	1 451	1 452
Kungl.Tekniska högskolan	1 381	1 353
Karolinska institutet	1 377	1 512
Linköpings universitet	1 338	1 305
Statens institutionsstyrelse	1 140	1 128
Sveriges lantbruksuniversitet	1 135	1 165
Migrationsverket	1 130	1 069
Försvarets materielverk	1 018	1 018
Affärsverk
Luftfartsverket	1 711	1 640
Sjöfartsverket	588	582
Svenska kraftnät	134	126
Statens järnvägar	10	3
Övriga myndigheter	23 322	22 423
Summa lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter	88 924	86 893
Eliminering av arbetsgivaravgifter	-22 234	-21 663
Summa lönekostnader efter
eliminering av arbetsgivaravgifter	66 690	65 230
Pensionskostnader inklusive
premier för tjänstepensioner
Försvarsmakten	1 568	1 958
Rikspolisstyrelsen	1 262	1 343
Skatteverket	597	612
Arbetsmarknadsverket	481	546
Vägverket	449	447
Domstolsverket	402	362
Regeringskansliet	399	460
Lunds universitet	395	367
Banverket	370	351
Uppsala universitet	331	272
Kriminalvårdsstyrelsen	296	347
Göteborgs universitet	295	290
Umeå universitet	236	184
Karolinska institutet	227	219
Försvarets materielverk	221	245
Sveriges lantbruksuniversitet	217	187
Stockholms universitet	205	198

Affärsverk
Luftfartsverket	249	358
Sjöfartsverket	77	162
Svenska kraftnät	13	11
Statens järnvägar	4	-1
Övriga myndigheter	3 502	5 023
Statens tjänstepensioner
Utbetalda pensioner	6 339	6 101
Förändring av försäkringstekniska
avsättningar	5 042	4 058
Eliminering av premieintäkt för
statens tjänstepensioner m.m.	-8 725	-10 029
Summa pensionskostnader	14 452	14 071
Övriga personalkostnader
Försvarsmakten	480	450
Regeringskansliet	335	363
Vägverket	268	243
Arbetsmarknadsverket	240	223
Karolinska institutet	234	41
Rikspolisstyrelsen	228	196
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	193	212
Banverket	128	128
Skatteverket	103	92
Affärsverk
Luftfartsverket	146	112
Sjöfartsverket	27	23
Svenska kraftnät	29	23
Statens järnvägar	-13	55
Övriga myndigheter	1 633	1 690
Summa övriga personalkostnader	4 031	3 851

Total summa	85 173	83 152

Statens kostnader för	personal ökade	med

2 miljarder kronor.

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbets- givaravgifter ökade 2 miljarder kronor eller 2,34 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2004 till 32,70 procent av löne- summan. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar- avgifter, löneskatter m.m. är statsinterna trans- aktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.

Kostnaderna för statens tjänstepensioner har ökat med 1,2 miljarder kronor, varav utbetalda förmåner ökat med drygt 200 miljoner kronor

och förändringen av försäkringstekniska avsätt- ningar ökat med 1 miljard kronor. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen finns i not 42.

Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjänste- pensioner, inklusive avgifter till Kåpan (komp- letterande ålderspension inom staten) och den individuella ålderspensionen. Pensionspremierna påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till Statens pen- sionsverk och har därför eliminerats. Några myndigheter gör egna pensionsavsättningar. Dessa ingår också i angivna kostnader och elimineras inte.

Försvarsmaktens lönekostnader har minskat med drygt 3 procent vilket förklaras av upp- sägningar av både yrkesofficerare och civil- anställda som en följd av den av riksdagen beslutade försvarsomställningen.

Rikspolisstyrelsens lönekostnader ökade med närmare 4,5 procent beroende på att antalet anställda poliser ökat med 3,7 procent under året.

Lönekostnaderna vid Arbetsmarknadsverket ökade med över 6 procent. Ökningen beror på att medelantalet anställda ökade med drygt 3 procent under året samt att personalkostnaden per anställd ökat.

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. Dessa kostnader ökade med 4,7 procent jämfört med föregående år.

Not 7

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor
	2004	2003

Försvarsmakten	3 025	3 066
Rikspolisstyrelsen	1 417	1 339
Regeringskansliet	1 071	1 089
Kriminalvårdsverket	787	748
Lunds universitet	663	660
Skatteverket	621	601
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	595	587
Uppsala universitet	572	555
Göteborgs universitet	565	545
Kungl. Tekniska högskolan	531	504

Skr.2004/05:101

Migrationsverket	505	495
Domstolsverket	504	497
Arbetsmarknadsverket	494	487
Karolinska institutet	492	479
Stockholm universitet	475	467
Linköpings universitet	348	344
Sveriges lantbruksuniversitet	286	275
Umeå universitet	282	286
Statens institutionsstyrelse	218	213
Vägverket	205	205
Totalförsvarets forskningsinstitut	186	118
Affärsverk
Luftfartsverket	34	31
Sjöfartsverket	33	28
Svenska kraftnät	18	17
Statens järnvägar	6	6
Övriga myndigheter	4 966	4 905
Eliminering av inomstatliga
lokalkostnader	-4 318	-4 387

Summa	14 581	14 160

Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokal- kostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.

Rikspolisstyrelsens kostnadsökning för lokaler var 78 miljoner kronor. I den ökningen ingår både indexhöjningar och andra hyres- höjningar och ökade kostnader för el och städ- ning, men också kostnader för inkvartering av personal under folkmordskonferensen januari 2004 med 13 miljoner kronor.

Kriminalvårdsverkets lokalkostnader ökade med 39 miljoner kronor eller drygt 5 procent vilket i huvudsak beror på tillkommande hyror för nyöppnade anstalter och avdelningar/- paviljonger.

Lokalkostnader vid Kungl. tekniska hög- skolan ökade med 27 miljoner kronor eller drygt 5 procent. Ökningen avser i huvudsak index- reglering av hyror och bostäder avsedda för utbytesstudenter.

Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) lokalkostnader ökade med 68 miljoner kronor eller 58 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av avsättningar för hyres- garantier för lokaler som FOI lämnar inför samlokalisering i Kista.

Skr.2004/05:101

Not 8

Övriga driftkostnader

Miljoner kronor
	2004	2003

Övriga driftkostnader – tjänster
Vägverket	12 819	11 993
Försvarsmakten	10 161	8 797
Banverket	7 293	6 051
Försvarets materielverk	3 883	3 521
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	1 425	1 236
Rikspolisstyrelsen	1 249	1 111
Skatteverket	1 109	1 060
Kärnavfallsfondens styrelse	1 103	1 087
Statens fastighetsverk	980	991
Fortifikationsverket	848	818
Karolinska institutet	839	789
Regeringskansliet	785	737
Göteborgs universitet	753	739
Lunds universitet	684	691
Arbetsmarknadsverket	676	660
Naturvårdsverket	608	585
Kriminalvårdsverket	553	553
Exportkreditnämnden	280	-1 407
Riksgäldskontoret	-759	-1 714
Övriga myndigheter	12 760	12343
Summa tjänster	58 049	50 642
Övriga driftkostnader – varor
Försvarets materielverk	10 261	12 316
Försvarsmakten	3 398	5 519
Banverket	2 289	2 149
Vägverket	1 876	1 797
Fortifikationsverket	547	565
Rikspolisstyrelsen	543	457
Kriminalvårdsverket	324	305
Karolinska institutet	254	263
Lunds universitet	242	245
Uppsala universitet	234	248
Statens fastighetsverk	186	177
Skatteverket	153	131
Göteborgs universitet	152	157
Stockholms universitet	147	139
Arbetsmarknadsverket	136	97
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	132	150
Sveriges lantbruksuniversitet	128	146
Övriga myndigheter	2 611	2 537
Summa varor	23 613	27 397

Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster

Svenska kraftnät	2 334	2 474
Luftfartsverket	1 620	1 470
Sjöfartsverket	771	765
Statens järnvägar	357	277
Summa affärsverk, övrig drift –
varor och tjänster	5 082	4 986
Övriga driftkostnader –
reparationer, diverse m.m.
Försvarsmakten	2 405	2553
Vägverket	2 386	2602
Banverket	358	369
Kriminalvårdsverket	262	231
Regeringskansliet	246	230
Rikspolisstyrelsen	236	231
Försvarets materielverk	145	162
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	139	143
Lunds universitet	112	113
Riksdagsförvaltningen	102	104
Karolinska institutet	97	95
Skatteverket	94	87
Umeå universitet	92	99
Sveriges lantbruksuniversitet	81	92
Stockholms universitet	81	89
Göteborgs universitet	73	79
Kungl.Tekniska högskolan	72	74
Uppsala universitet	67	71
Affärsverk		0
Luftfartsverket	221	248
Sjöfartsverket	60	205
Svenska kraftnät	206	194
Statens järnvägar	1	2
Övriga myndigheter	1 525	1 567
Summa övriga driftkostnader –
reparationer, diverse m.m.	9 061	9 636
Aktivering utveckling av
anläggningstillgångar i egen regi
Försvarsmakten	-9 224	-12 218
Vägverket	-8 670	-7 918
Banverket	-7 421	-5 888
Sjöfartsverket, affärsverk	-303	-400
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	-241	-200
Statens pensionsverk	-53	-53
Övriga myndigheter	-395	-429

Summa aktivering utveckling av
anläggningstillgångar i egen regi	-26 307	-27 106
Eliminering av inomstatliga
transaktioner	-14 195	-12 919

Total summa	55 303	52 636

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och andra diverse driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Vägverket och Banverkets ökning av övriga driftkostnader avseende tjänster beror främst på att investeringarna i vägar och järnvägar ökat under 2004.

Försvarsmaktens ökade driftskostnader avseende tjänster beror främst på att en s.k. mil- stolpsfakturering, rörande beställning till För- svarets materielverk (FMV), omförhandlades 2003 och flyttades till 2004. Dessa transaktioner är inomstatliga och ingår i elimineringsposten sist i noten.

Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas nettot av Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang och värdet av skade- fordringar. Under 2003 minskade avsättningarna med över 2 miljarder kronor, vilket redovisades som en kostnadsreduktion, dvs. kostnaden blev negativ. Avsättningarna har fortsatt att minska under 2004 men inte i samma omfattning som 2003, vilket medfört att driftkostnaderna i denna del har ökat med 1,7 miljarder kronor.

Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas även Riksgäldskontorets (RGK) avsättning för framtida garantiförluster. Under 2004 har RGK minskat avsättningarna med 931 miljoner kronor, vilket medfört att årets kostnad blev negativ. Bland annat har den väntade garantiförlusten för Öresundsbro- projektet minskat, eftersom trafikvolym och vägtrafikintäkter ökat mer än beräknat. Minskningen är dock mindre än 2003 då avsättningen för förluster avseende kredit- garantier till Venantius AB minskade med 2 miljarder kronor.

Liksom föregående år har varuinköpen vid FMV minskat beroende på neddragningar inom försvaret. Av samma anledning har också aktivering vid utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vid Försvarsmakten, via FMV, minskat. Minskningen av varuinköpen vid Försvarsmakten beror huvudsakligen på lager- förändringar avseende beredskapsvaror.

Skr.2004/05:101

Vägverket och Banverket har aktiverat mer än föregående år för investering i anläggnings- tillgångar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostnaden för investeringar i främst väganlägg- ningar och bananläggningar inte redovisas i resultaträkningen utan tas upp som investering i balansräkningen.

Not 9

Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor
	2004	2003

Försvarsmakten	7 238	6 600
Vägverket	3 031	2 881
Banverket	2 668	2 464
Fortifikationsverket	748	686
Rikspolisstyrelsen	697	693
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	556	547
Skatteverket	346	272
Lunds universitet	257	254
Affärsverk
Luftfartsverket	1 110	1 065
Svenska kraftnät	394	390
Sjöfartsverket	99	91
Statens järnvägar	66	22
Övriga myndigheter	4 134	3 925

Summa	21 344	19 890

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier som stridsfordon, själv- gående pjäser, fartyg och båtar. I årets avskrivning ingår nedskrivningar av beredskaps- inventarier med 1,2 miljarder kronor. År 2003 uppgick nedskrivningarna till 0,4 miljarder kronor. Bortsett från dessa nedskrivningar har avskrivningarna mellan åren ökat med 0,6 miljarder kronor.

Vägverkets och Banverkets avskrivningar avser väganläggningar och järnvägsanläggningar.

Skr.2004/05:101

Not 10			Svensk-Danska Broförbindelsen AB
Resultat från andelar i dotterföretag och			(SVEDAB)				-316		-330
intresseföretag
			Affärsverk
Miljoner kronor			Svenska kraftnät				36			9
	2004	2003	Luftfartsverket - LFV Holding AB				-7			-20
Resultat från andelar i dotterföretag
Vattenfall AB	11 776	9 123	Övriga myndigheter				7			22
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)	1 555	688	Summa resultat från
Posten AB	1 221	-238	andelar i dotterföretag				20 436		13 096
Posten AB	1 221	-238
Sveaskog Holding AB	1 023	918
Vin & Sprit AB	844	994	Resultat från andelar i
Vin & Sprit AB	844	994	intresseföretag
Venantius AB	810	517	intresseföretag
Venantius AB	810	517	TeliaSonera AB				5 874		4 157
Akademiska Hus AB	588	503	TeliaSonera AB				5 874		4 157
Akademiska Hus AB	588	503	Nordiska investeringsbanken NIB				386			541
Civitas Holding AB (inklusive			Nordiska investeringsbanken NIB				386			541
Civitas Holding AB (inklusive			SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)				3			6
Vasakronan AB)	505	179	SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)				3			6
Vasakronan AB)	505	179
Sveriges Bostadsfinansierings-			AB Bostadsgaranti				0			2
Sveriges Bostadsfinansierings-
aktiebolag SBAB	485	519	Sveriges Rese och Turistråd				-2			1
AB Svensk Exportkredit	440	428	SAS AB				-401		-303
Apoteket AB	204	351
Vasallen AB	193	75	Övriga intressebolag				-			1
SJ AB	190	-101
Systembolaget AB	178	138	Affärsverk
Teracom AB, Svensk Rundradio AB	116	24	Svenska kraftnät				23			19
Svenska Rymdaktiebolaget	114	41	Summa resultat från andelar i
Specialfastigheter Sverige AB	106	112	intresseföretag				5 883		4 424
Specialfastigheter Sverige AB	106	112
Swedfund International AB	105	23	Total summa				26 319		17 520
AB Swedcarrier	62	-439
AB Swedcarrier	62	-439
Samhall AB	58	-334	Med dotterföretag avses företag där statens
Lernia AB	46	-60	ägarandel överstiger 50 procent. Med intresse-
AB Svensk Bilprovning	45	58	företag avses företag där statens ägarandel
Green Cargo AB	43	-88	uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.
Förvaltningsaktiebolaget Stattum	24	14	Det resultat som redovisas ovan baseras på det
Förvaltningsaktiebolaget Stattum	24	14	redovisade nettoresultatet hos bolagen						enligt
Sveriges Provnings- och			redovisade nettoresultatet hos bolagen						enligt
Sveriges Provnings- och			årsbokslut för respektive år, utom i några fall då
Forskningsinstitut AB	17	19	årsbokslut för respektive år, utom i några fall då
Statens Bostadsomvandling AB			ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatet från
(Bothia Garanti AB)	11	0	andelar ökade med 8,8 miljarder kronor jämfört
Kasernen Fastighets AB	7	12	med 2003.
Kungliga Operan AB	7	4	Vattenfall AB har förbättrat sitt resultat med
Swedesurvey AB	1	1	2,7 miljarder	kronor.		Förbättringen		beror		på
AB Svenska miljöstyrningsrådet	0	1	ökad elproduktionsvolym, lönsammare termins-
AB Svenska miljöstyrningsrådet	0	1	affärer och kostnadsbesparingar vilka uppväger
AB Göta Kanalbolag	0	0	affärer och kostnadsbesparingar vilka uppväger
AB Göta Kanalbolag	0	0	ökade skattekostnader.
IRECO Holding AB	-1		ökade skattekostnader.
IRECO Holding AB	-1		LKAB:s	resultat		har	förbättrats		med
Kungliga Dramatiska Teatern AB	-3	0	LKAB:s	resultat		har	förbättrats		med
Kungliga Dramatiska Teatern AB	-3	0	0,9 miljarder	kronor		genom	prisuppgång			på
IMEGO AB	-12	-10	0,9 miljarder	kronor		genom	prisuppgång			på
IMEGO AB	-12	-10	järnmalm och ökade volymer.
Almi Företagspartner AB	-42	-58	järnmalm och ökade volymer.
Almi Företagspartner AB	-42	-58	Posten AB har förbättrat sitt resultat med
			Posten AB har förbättrat sitt resultat med
			1,5 miljarder kronor. Detta förklaras främst av
Övriga dotterföretag inom			ökade volymer av		direktreklam och			logistik-
Regeringskansliet	0	1	tjänster samtidigt		som kostnaderna			minskats
Summa Regeringskansliet	20 716	13 415	tjänster samtidigt		som kostnaderna			minskats
Summa Regeringskansliet	20 716	13 415	genom personalrationaliseringar.
			genom personalrationaliseringar.

Resultatet från TeliaSonera AB har förbättrats med 1,7 miljarder kronor och utgör en vinst- andel på 5,9 miljarder kronor, att jämföra med 4,2 miljarder kronor föregående år. Förklaringen till förbättringen utgörs av operativa effektivi- seringar samt att avskrivningar av goodwill upphört (se även bilaga 3 Statliga bolag, med nyckeltal för bolag med statligt ägande).

Not 11

Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor
	2004	2003
Finansiella intäkter för
förvaltning av statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i
utländsk valuta	12 752	15 591
Ränteintäkter avseende upplåning i
svenska kronor	14 842	15 928
Intäktsförda, preskriberade
obligationer m.m.	7	13
Överkurs vid emission (netto)	8 654	3 432
Orealiserade valutavinster (netto)	9 617	18 463
Summa finansiella intäkter för
förvaltning av statsskulden	45 872	53 427
Finansiella kostnader för
förvaltning av statsskulden
Räntekostnader avseende
upplåning i svenska kronor	52 368	51 085
Räntekostnader avseende
upplåning i utländsk valuta	23 462	28 545
Realiserade kursförluster (netto)	13 596	3 835
Realiserade valutaförluster	5 106	4 364
Provisioner till banker m.fl.	125	156
Summa finansiella kostnader för
förvaltning av statsskulden	94 657	87 985

Total summa	48 785	34 558

Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- ning av statsskulden innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.

Under 2004 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutaförändringar m.m.) till 49 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder kronor. Som framgår av tabellen är de viktigaste förändrings- faktorerna ökade realiserade kursförluster och minskade orealiserade valutavinster.

Skr.2004/05:101

Ränteintäkterna i upplåningsverksamheten har minskat med 4 miljarder kronor jämfört med 2003. Posten Överkurs vid emission (netto) har minskat nettokostnaden för statsskulden med 8,7 miljarder kronor.

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor ökade med 1 miljard kronor jämfört med 2003, trots att räntorna i Sverige var något lägre 2004 än 2003, men å andra sidan ökade kronskulden, till följd av budgetunderskottet och den fortsatta avbetalningen på valutaskulden. Det senare avspeglas i att räntekostnaderna på lån i utländsk valuta har minskat med 5 miljarder kronor.

Not 12

Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor
	2004	2003
Centrala studiestödsnämnden	4 681	4 705
Regeringskansliet	1 273	1 202
Skatteverket	661	1 466
Kärnavfallsfondens styrelse	472	123
Kammarkollegiet	253	98
Insättningsgarantinämnden	164	122
Karolinska institutet	67	50
Exportkreditnämnden	55	74
Affärsverk
Statens järnvägar	473	734
Luftfartsverket	14	33
Svenska kraftnät	9	13
Sjöfartsverket	2	2
Övriga myndigheter	109	357

Summa	8 233	8 979

De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas under not 11 Nettokostnad för statsskulden.

Övriga finansiella intäkter omfattar bl.a. räntor på studielån hos Centrala studiestöds- nämnden och utdelning av aktier i Nordea AB hos Regeringskansliet. Skatteverket redovisar bl.a. räntor i skattekontosystemet.

Kärnavfallsfondens styrelse ökade sina finansiella intäkter p.g.a. realisationsvinster vid försäljning och inlösen av värdepapper.

Övriga finansiella intäkter hos Statens Järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga värde-

Skr.2004/05:101

pappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok och vagnar).

Not 13

Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor
	2004	2003
Finansiella kostnader
exklusive aktiveringar
Riksgäldskontoret
Finansiella kostnader i verksamheten
Omvärdering av lån med kreditrisk	2 010	-
Övrigt	49	-62
Summa Riksgäldskontorets finansiella
kostnader i verksamheten	2 059	-62
Vägverket	351	333
Exportkreditnämnden	171	390
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	66	36
Insättningsgarantinämnden	34	55
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	22	20
Regeringskansliet	19	-346
Försvarets materielverk	15	34
Karolinska institutet	13	3
Lantmäteriverket	8	3
Affärsverk
Statens järnvägar	468	751
Luftfartsverket	90	86
Sjöfartsverket	50	61
Svenska kraftnät	8	15
Övriga myndigheter	23	37
Summa finansiella kostnader
exklusive aktivering	3 397	1 416
Aktivering av finansiella kostnader	-266	-360

Total summa	3 131	1 056

Riksgäldskontoret (RGK) redovisar en finansiell

kostnad för omvärdering av lån med kreditrisk

på 2 miljarder kronor. Beloppet utgörs av ett lån

som Svensk-Danska broförbindelsen AB

(Svedab) har i RGK för bygget av de svenska

anslutningarna till Öresundsbron. Svedab är

beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida

resultat för att kunna återbetala lånet. RGK:s

riskvärdering av lånet leder till en nedskrivning på 1,9 miljarder kronor. RGK:s riskvärdering av ett lån till fastighetsbolaget Jernhusen (f.d. fastighetsdivisionen inom affärsverket Statens Järnvägar) har lett till en nedskrivning på 10 miljoner kronor. Vidare har en nedskrivning av lånet som A-train AB har för byggnation och trafikering av Arlandabanan gjorts med 100 miljoner kronor

Vägverkets finansiella kostnader avser främst räntekostnader för väganläggningar som akti- verats.

Av det belopp som Exportkreditnämnden redovisar utgörs orealiserade kursförluster av 168 miljoner kronor.

Affärsverket Statens järnvägars finansiella kostnader består bl.a. av skulduppräkning leasing och räntor på leasingskulder på lok och vagnar.

I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång.

Noter till balansräkningen

Not 14

Balanserade utgifter för utveckling

Miljoner kronor
	2004	2003
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	1 526	1 420
Rikspolisstyrelsen	203	170
Skatteverket	195	212
Centrala studiestödsnämnden	129	150
Domstolsverket	123	138
Verket för högskoleservice	123	87
Statens pensionsverk	121	66
Lantmäteriverket	89	86
Arbetsmarknadsverket	71	57
Vägverket	68	37
Totalförsvarets pliktverk	60	56
Försvarsmakten	55	8
Statens energimyndighet	51	39

Skr.2004/05:101

Affärsverk
Svenska kraftnät	43	26
Sjöfartsverket	17	6
Övriga myndigheter	604	590

Summa	3 478	3 148

Affärsverk
Svenska kraftnät	128	106
Luftfartsverket	11	16
Sjöfartsverket	3	0
Övriga myndigheter	170	118

Summa	612	458

Under posten Balanserade utgifter för utveck- ling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program.

Riksförsäkringsverkets balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet samt följdreformer till detta utgör den största delen.

Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade utgifterna beror på ett antal nystartade utveck- lingsprojekt.

Skatteverkets balanserade utgifter avser utveckling av IT-stöd för indrivning samt behörighetsadministration.

Centrala studiestödsnämndens balanserade utgifter har sjunkit under 2004 då systemstödet för studiestöd 2001 i stort sett är färdigutvecklat och årets utgifter för utveckling därmed har blivit lägre än föregående år.

Domstolsverket har fortsatt aktivera kost- nader för det nya verksamhetsstödet VERA, som nu tagits i drift vid merparten av dom- stolarna.

Verket för högskoleservice balanserade utgifter utgörs av antagningsverksamhetens produktionssystem som utvecklats och tagits i drift samt balanserade utgifter för pågående utveckling av ett nytt antagningssystem.

Not 15

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor

Under posten Rättigheter och andra imma- teriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program.

Ekonomistyrningsverkets stora ökning beror på att man övertagit immateriella tillgångar från Finansdepartementet avseende informationssys- temet Hermes.

Skatteverkets post avser programvaror till Unisys stordator.

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassornas post avser köpta program- varulicenser och har skrivits ner med 26 miljoner kronor efter genomgång av immateriella till- gångar vid halv- och helårsbokslut.

Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och lednings- rätter samt nyttjanderättigheter för opto- förbindelser.

Not 16

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor
	2004	2003
Statens jordbruksverk	7	4
Statens ljud- och bildarkiv	1	-

Summa	8	4

Not 17

Statliga väganläggningar

	2004	2003
Ekonomistyrningsverket	79	12	Miljoner kronor
Skatteverket	72	65		2004	2003
Rikspolisstyrelsen	62	37	Vägverket	84 065	72 065
Riksförsäkringsverket med de
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	39	56	Vägverket redovisar investeringar i statliga väg-
Lunds universitet	19	15	Vägverket redovisar investeringar i statliga väg-
Lunds universitet	19	15	anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden
Styrelsen för internationellt			anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden
Styrelsen för internationellt			efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år.
utvecklingssamarbete	18	18	efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år.
utvecklingssamarbete	18	18	Under 2004 har bland annat Södra länken i
Skogsstyrelsen	11	15	Under 2004 har bland annat Södra länken i
Skogsstyrelsen	11	15	Stockholm	öppnats för trafik. Investeringen
			Stockholm	öppnats för trafik. Investeringen

uppgick till 7,6 miljarder kronor. I Skåne har E4

Skr.2004/05:101

förbifart Örkelljunga och Skånes Fagerhult, med

total investering på 1,1 miljarder kronor, öppnats för trafik.

Not 18

Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor
	2004	2003
Banverket	63 119	62 127

Banverket redovisar investeringar i järnvägs-

anläggningar.

Anskaffningskostnad för mark för järnvägs-

ändamål ingår också i redovisat värde för järn-

vägsanläggningen. Avskrivningstiden för järn-

vägsanläggningar är 40 år.

Exempel på större investeringsprojekt som

har färdigställts under 2004 är dubbelspår på

sträckan Uppsala-Svartbäcken, utbyggnad av

fjärrblockering på sträckan Alvesta-Emmaboda

samt ombyggnation av rangerbangården i Hallsberg.

Not 19

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor
	2004	2003
Statens fastighetsverk	12 161	10 713
Fortifikationsverket	9 723	9 670
Naturvårdsverket	3 047	2 849
Riksdagsförvaltningen	978	1 004
Affärsverk
Luftfartsverket	10 711	10 970
Sjöfartsverket	941	522
Svenska kraftnät	184	196
Övriga myndigheter	1 194	1 236

Summa	38 939	37 160

Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens

fasta egendom som regeringen bestämmer över.

Större delen av fastigheterna tillhör det natio-

nella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de

kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, natio-

nalteatrarna, museerna, regeringens byggnader,

landshövdingarnas residens och ambassad-

byggnader i utlandet. De markegendomar som

redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlings- gränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtland och Härjedalen. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturella skäl ägs av staten. Ökningen av Byggnader, mark och annan egen- dom på 1,4 miljarder kronor avser dels köp av det f.d. Centralposthuset i Stockholm, Blå- mannen 21, som har förvärvats under året för 984 miljoner kronor och dels färdigställda projekt, bl.a. Världskulturmuseet i Göteborg.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Ökningen med 198 miljoner kronor under 2004 avser främst investeringar i markinköp för bildande av natur- reservat.

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsbygg- naderna.

Sjöfartsverkets ökning kan i huvudsak förklaras av en investeringsavgift på 421 miljoner kronor för investeringar i Torshamnsleden intill Skandiahamnen och farledsåtgärder i Böttöleden utanför Göteborg.

Not 20

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor
	2004	2003
Rikspolisstyrelsen	778	661
Kungl. Tekniska högskolan	274	284
Lunds universitet	147	161
Regeringskansliet	135	76
Kriminalvårdsverket	135	127
Försvarsmakten	126	88
Stockholms universitet	125	101
Göteborgs universitet	99	102
Skatteverket	92	98
Uppsala universitet	87	96
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	50	59
Umeå universitet	49	50
Arbetsmarknadsverket	48	40
Sveriges lantbruksuniversitet	47	50
Övriga myndigheter	831	774

Summa	3 023	2 767

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabel- dragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp.

Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. De större posterna 2004 åter- finns hos Rikspolisstyrelsen och polismyndig- heterna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Förändringen från föregående år består till största delen av ombyggnation av kvarteret Kronoberg i Stockholm.

Kungl. Tekniska högskolans förbättrings- utgifter avser bland annat ombyggnationer av fastigheter som hyrs av Akademiska hus.

Regeringskansliets förbättringsutgifter på annan fastighet hänför sig i första hand till om- byggnad av utlandsmyndigheternas lokaler, pressrum samt beredskaps- och reservkrafts- investeringar.

Not 21

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor
	2004	2003
Försvarsmakten	1 268	1 326
Rikspolisstyrelsen	1 196	1 333
Vägverket	863	912
Banverket	717	699
Uppsala universitet	672	575
Kustbevakningen	656	640
Göteborgs universitet	547	547
Karolinska institutet	536	536
Lunds universitet	499	546
Försvarets materielverk	474	579
Skatteverket	428	445
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	379	430
Regeringskansliet	378	386
Domstolsverket	346	311
Arbetsmarknadsverket	308	310
Affärsverk
Svenska kraftnät	6 137	6 254
Luftfartsverket	1 025	1 116

Skr.2004/05:101

Sjöfartsverket	591	609
Statens järnvägar	347	129
Övriga myndigheter	5 001	5 113

Summa	22 368	22 796

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.

Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverk- samhet och tele- och informationssystem.

Luftfartsverket redovisar huvudsakligen fordon och maskiner under denna post.

Not 22

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor
	2004	2003
Banverket, järnvägsanläggningar	15 952	12 689
Vägverket, väganläggningar	14 806	19 922
Försvarets materielverk	3 848	2 773
Fortifikationsverket	404	596
Statens fastighetsverk	348	688
Affärsverk
Luftfartsverket	1 404	1 419
Svenska kraftnät	386	289
Sjöfartsverket	49	280
Övriga myndigheter	622	548

Summa	37 819	39 204

Banverkets pågående större investeringsprojekt avser Hallandsåsprojektet och utbyggnad av dubbelspår på Västkustbanan. Andra stora projekt är citytunneln i Malmö samt bro- konstruktion och utökning av spårkapaciteten Stockholm Södra–Årstaberg.

Skr.2004/05:101

Vägverkets pågående större investeringsprojekt

avser Norrortsleden, Rotebro–Upplands Väsby

och Tranebergsbron i region Stockholm.

Götatunneln och Torp–Håby i region väst och

Uppsala–Mehedeby i region Mälardalen. För-

ändringen beror främst på att Södra länken satts

i trafik under 2004.

Försvarets materielverks pågående nyanlägg-

ningar avser anskaffning av delkomponenter till

provsystem, vilka används vid verifiering och

validering av krigsmateriel till försvarsmakten. Största delen av Luftfartsverkets pågående

investeringar avser ett nytt flygledningssystem

för de nya kontrollcentralerna i Stockholm och

Malmö. Systemet beräknas tas i bruk i mars 2005.

Not 23

Beredskapstillgångar

Miljoner kronor
	2004	2003
Försvarsmakten	89 919	88 407
Statens räddningsverk,
räddningstjänst och
varningsmateriel m.m.	872	945
Krisberedskapsmyndigheten	167	182
Socialstyrelsen, läkemedel och
sjukvårdsförnödenheter	134	121
Statens strålskyddsinstitut	15	6
Rikspolisstyrelsen	12	17
Banverket	2	3

Summa	91 121	89 681

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för

civil och militär beredskap.

Posten Beredskapstillgångar omfattar främst

Försvarsmaktens (FM) tillgångar för militär

beredskap. Tillgångar för civil beredskap

omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk

utrustning.

FM delar in sina beredskapstillgångar i dels

beredskapsinventarier,	dels	beredskapsvaror,
vilka redovisas som	anläggningstillgångar.
Beredskapsinventarierna		uppgår	till
75,4 miljarder kronor	och	utgörs	av t.ex.

flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskaps-

varor, som t.ex. ammunition och drivmedel,

uppgår till 14,5 miljarder kronor.

Årets ökning med 1,4 miljarder kronor

förklaras i stort sett av Försvarsmakten.

Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier

uppgår till 9,0 miljarder kronor och avskriv- ningar uppgår till 8,1 miljarder kronor under 2004. Under året har försäljningar och utrangeringar genomförts för 1,1 miljarder kronor. Beredskapslagret ökade med 0,5 miljarder kronor.

Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse och i revisionsrapport konstaterat att den interna styrningen och kontrollen hos Försvarsmakten har sådana brister i fråga om denna post att Försvarsmaktens redovisning inte ger en rättvisande bild och att det bokförda värdet inte kan styrkas (se mer utförligt under avsnitt 4.5.11 Kommentarer till särskilda poster).

Statens räddningsverks beredskapstillgångar har minskat något under året och består bl.a. av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler.

Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser läkemedel och sjukvårdsförnödenheter.

Not 24

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor
	2004	2003
Banverket	639	59
Vägverket	309	504
Totalförsvarets forskningsinstitut	8	-
Kungl. Tekniska högskolan	3	-
Affärsverk
Luftfartsverket	18	21
Övriga myndigheter	1	19

Summa	978	603

Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat för anskaffning av materiella anläggningstillgångar.

Banverkets post avser förskott för järnvägs- anläggningar.

Not 25

Andelar i dotter- och intresseföretag

Andelar i dotterföretag

Miljoner kronor
	2004	2003
Vattenfall AB	62 316	52 506
Sveaskog Holding AB	17 518	16 776
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)	10 031	9 004
Civitas Holding AB (inklusive
Vasakronan AB)	9 465	8 969
Akademiska Hus AB	7 827	7 506
Venantius AB	7 356	6 546
Sveriges Bostadsfinansierings-
aktiebolag SBAB	5 268	4 926
Vin & Sprit AB	5 000	4 496
Almi Företagspartner AB	4 058	4 100
Posten AB	3 930	2 308
AB Svensk Exportkredit	3 392	2 952
Apoteket AB	2 506	1 855
Vasallen AB	1 942	1 787
SJ AB	1 814	1 324
Systembolaget AB	1 644	1 348
Specialfastigheter Sverige AB	1 346	1 297
Teracom AB, Svensk Rundradio AB	1 288	1 181
Swedfund International AB	1 123	960
AB Swedcarrier	1 027	990
Samhall AB	841	783
Förvaltningsaktiebolaget Stattum	560	537
Statens Bostadsomvandlings AB
(Bothia Garanti AB)	552	540
Svenska Rymdaktiebolaget	479	736
Green Cargo AB	407	358
Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB	298	281
AB Svensk Bilprovning	288	234
Lernia AB	266	236
Kasernen Fastighets AB	105	102
IMEGO AB	43	55
SweRoad (Swedish National Road
Consulting AB)	43	40
Swedesurvey AB	42	41
AB Göta Kanalbolag	40	41
IRECO Holding AB	34	1
Kungliga Dramatiska Teatern AB	30	32
Statens Väg- och Baninvest AB	18	18
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(SVEDAB)	15	15
Kungliga Operan AB	13	5
A-Banan Projekt AB	10	10
AB Svenska Spel	0	0

Skr.2004/05:101

Affärsverk
Luftfartsverket – LFV Holding AB	145	151
Svenska kraftnät	76	48
Övriga andelar	209	155

Summa	153 365	135 250

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent.

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste

delårsbokslut använts.
Andelar	i dotterföretag	ökade	med
18,1 miljarder	kronor. Förändringen beror till

största delen på periodens positiva resultat men är även en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.

Andelen	för Vattenfall AB ökade med
9,8 miljarder	kronor huvudsakligen genom

periodens positiva resultat på 11,8 miljarder kronor. Resterande del av förändringen beror till största delen på utdelning av 2,4 miljarder kronor som minskat andelsvärdet, omräknings- differenser på 0,8 miljarder kronor samt en övergångseffekt vid tillämpning av nya redovisningsregler avseende pensionsåtaganden

på -0,7 miljarder kronor.
Andelsvärdet		för	LKAB		ökade		med
1,0 miljarder	kronor		till	följd	av	periodens
positiva resultat.
Andelen	i	Venantius		AB	ökade		med
0,8 miljarder	kronor		främst p.g.a.			periodens

positiva resultat.

För Posten AB har andelsvärdet ökat med 1,6 miljarder kronor.

SJ AB ökade med 0,5 miljarder kronor främst genom årets resultat samt ett aktieägartillskott på 0,3 miljarder kronor.

AB Svenska Spel bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond. Resultatet tillförs statsbudgeten när utdelningen betalas. Den del av Svenska Spels överskott som skall utbetalas till folk- och idrottsrörelser (1 168 miljoner kronor) har omklassificerats som skuld vid sammanställningen av den statliga sektorn.

Skr.2004/05:101

Andelar i intresseföretag

Miljoner kronor
	2004	2003
TeliaSonera AB	55 122	52 572
Nordiska investeringsbanken (NIB)	5 964	5 685
SAS AB	2 388	2 811
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	82	82
AB Bostadsgaranti	55	55
Sveriges Rese- och Turistråd AB	7	9
Norrland Center AB	5	5
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.	315	300

Summa	63 938	61 519

Med intresseföretag avses företag där statens

ägarandel	uppgår till högst	50 och	lägst
20 procent.
Andelar	i intresseföretag	ökade	med

2,4 miljarder kronor främst p.g.a. att andelen i

TeliaSonera AB har ökat i värde. Andelen ökade

med 2,6 miljarder kronor, vilket till stor del

beror på periodens resultatandel på 5,9 miljarder

kronor. Andelsvärdet har påverkats negativt av

valutakursförluster vid omräkning av verksamhet

i utlandet på 1,0 miljarder kronor och utdelning

till staten på 2,1 miljarder kronor. Marknads-

värdet på Regeringskansliets aktier i TeliaSonera

AB uppgick den 31	december	2004 till
84,3 miljarder kronor.
Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt
Miljoner kronor
	2004	2003
Summa andelar i dotterföretag	153 365	135 250
Summa andelar i intresseföretag	63 938	61 519
Riksbankens grundfond	1 000	1 000

Summa	218 303	197 769

Not 26

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor
	2004	2003
Riksgäldskontoret,
Bostadsobligationer	1 818	5 458
Regeringskansliet, Europeiska
investeringsbanken EIB	1 677	1 677

Regeringskansliet, Europeiska
utvecklingsbanken EBRD	983	925
Regeringskansliet, OMX AB (OMHex
AB)	715	715
Regeringskansliet, Världsbanken IBRD	593	593
Regeringskansliet, Europarådets
utvecklingsbank CEB	34	34
Karolinska institutet, aktier, andelar
och obligationer	487	668
Affärsverk
Statens järnvägar	4 506	4 234
Övriga myndigheter	368	301

Summa	11 181	14 605

Andra långfristiga värdepappersinnehav har minskat med 3,4 miljarder kronor, främst p.g.a. Riksgäldskontorets minskade innehav av bostadsobligationer. Obligationerna ingick i tidigare överföring från AP-fonderna. Det ur- sprungliga nominella värdet var 67,5 miljarder kronor och således har 65,7 miljarder kronor hittills lösts in, varav 3,6 miljarder kronor under året. Statens Järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar ut- hyrda till SJ AB och Green Cargo AB.

Marknadsvärdet för Regeringskansliets aktier i OMX AB uppgick den 31 december 2004 till 0,7 miljarder kronor.

Not 27

Andra långfristiga fordringar

Miljoner kronor
	2004	2003
Exportkreditnämnden
- Skadefordringar	4 958	5 186
- Återförsäkrares andel av
försäkringstekniska avsättningar	147	188
Summa Exportkreditnämnden	5 105	5 374
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	275	281
Göteborgs universitet	154	159
Statens bostadskreditnämnd	113	150
Verket för näringslivsutveckling	77	110
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	17	19

Affärsverk
Statens järnvägar	4 255	8 286
Sjöfartsverket	129	140
Luftfartsverket	12	9
Svenska kraftnät	239	239
Övriga myndigheter	168	156

Total summa	10 544	14 923

Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäk- ringstekniskt beräknat nettovärde på skade- fordringar. Fordringarna utgår från de skade- belopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget i landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden på EKN:s utestående fordran. Värdet före avsättning av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 12,3 miljarder kronor. Avsättningen uppgår till 7,4 miljarder kronor.

Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) garanterar och subventionerar u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen av Säkerhetsreserven som förvaltas av EKN vilken är knuten till det s.k. U-kreditsystemet. Säkerhetsreservens redo- visade värde efter gjorda avsättningar bedöms täcka kostnader för framtida eventuella förluster.

Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus för fastigheterna Handelshögskolan, Wallen- bergsalen och Hasselbladslaboratoriet, som vid uppförandet finansierades med bl.a. donations- medel.

Statens bostadskreditnämnd redovisar regressfodringar till följd av utbetalda ersätt- ningar för infriade garantier.

Affärsverket Statens järnvägar redovisar fordringar, leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till 2,8 miljarder kronor 2004. Dessutom redovisar affärsverket en fordran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnads- ersättning på 1,2 miljarder kronor.

Skr.2004/05:101

Not 28

Utlåning

Miljoner kronor
	2004	2003
Centrala studiestödsnämnden
Studielån beviljade efter 1988
samt hemutrustningslån	81 794	93 964
Äldre studielån beviljade t.o.m. 1988	14 525	15 548
Studiemedel beviljade
fr.o.m. 1 juli 2001	39 269	29 144
Återkrav på lån och bidrag	405	333
Skuldsaneringslån och övrigt	-3	126
Summa Centrala studiestödsnämnden	135 990	139 115
Riksgäldskontoret (RGK)
RGK, löpande krediter och
rörelsekapital med fast löptid till
Jernhusen AB	-	1 000
Botniabanan AB	1 455	1 325
Övriga	307	402
RGK, investeringslån till
Svensk-Danska broförbindelsen AB	1 630	3 360
A-train AB	900	1 000
Jernhusen AB	990	-
Botniabanan AB	3 425	1 540
RGK, utlåning till
Premiepensionsmyndigheten	1 865	1 858
RGK, utlåning till AP-fonden	127	113
Summa Riksgäldskontoret	10 699	10 598
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	411	406
Nutek	42	88
Övriga	150	221

Total summa	147 292	150 428

Centrala studiestödsnämnden (CSN) administ- rerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie- rade med lån i Riksgäldskontoret. Det avser främst studielån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbudgeten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår till totalt 136 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reservationer för osäkra fordringar.

Skr.2004/05:101

Tre huvudprinciper ligger till grund för CSN:s

beräkning av osäkra fordringar och de

nedskrivningar som görs på grundval av

beräkningarna. Dessa principer är betalnings-

benägenhet, reservation enligt de trygghetsregler

som finns vid återbetalning och framtida

förluster på grund av dödsfall. Med bristande

betalningsbenägenhet menas att inga eller få

inbetalningar gjorts under de senaste åren trots

påminnelser och kravåtgärder. Under 2004 har

CSN omarbetat beräkningssättet av reserva-

tioner enligt de trygghetsregler som finns vid

återbetalning. Bland annat räknas fiktiva betal-

ningsplaner fram där man reserverar hela

beloppet inklusive påförda och framtida räntor

för att få en stabilare bedömning av osäkerheten.

Man har också arbetat fram ett nytt sätt att

beräkna låntagarnas framtida inkomstutveckling.

Detta görs med en statistisk regressionsmodell

av genomsnittsinkomsternas utveckling i olika

åldersgrupper med hänsyn tagen till kön,

arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå. Fram-

tida förluster på grund av dödsfall skattas

slumpmässigt fram utifrån SCB-nycklar över

sannolikheten att dö i en viss ålder. Den sista

principen är ny från 2004.

Inför 2000 tog CSN ett nytt administrativt

system för återbetalning i bruk och tog fram nya

rutiner för beräkning av osäkra fordringar.

Under åren 1999–2003 gjorde CSN

reservationer för osäkra fordringar på samman-

lagt cirka 24,2 miljarder kronor, efter införande

och vidareutveckling av modellen för värdering

av fordringarna. Vid utgången av 2004 är den

totala reserveringen 34 miljarder kronor på en

total lånefordran uppgående till 170 miljarder

kronor. Det innebär att reservationen ökat med

cirka 10 miljarder kronor jämfört med 2003. Den

största delen av förändringen beror på att

reservationen, med anledning av de trygghets-

regler som finns vid återbetalning, blir betydligt

högre med de förändringar som gjorts i CSN:s

värderingsmodell under 2004.

Jämförelsetalen har inte ändrats eftersom

kostnaden inte kan fördelas på de närmast

föregående åren på ett rättvisande sätt. Gör man

däremot en jämförelse mellan årets reservering

och den värdering som skulle ha gällt vid

utgången av 2003 om de nya kriterierna

tillämpats redan då, minskade den faktiska

reservationen för 2004. Förändringen rör sig

nästan uteslutande om studielån beviljade efter

1988 och beror på att låntagarna har bättre

inkomster än föregående år, räntesänkning och färre låntagare inom lånetypen.

Av reserverat belopp avser 28,4 miljarder kronor lån beviljade t.o.m. 1988 och 3,2 miljarder kronor lån tagna fr.o.m. 1989. Inför 2004 års årsredovisning räknade CSN för första gången fram en reservation för de nya annuitets- lån som infördes den 1 juli 2001 vilket blev 1,4 miljarder kronor av en bruttofodran på 40,7 miljarder kronor. Därutöver tillkommer återkrav m.m. på cirka 1 miljard kronor. Effekterna av den vidareutvecklade beräkningsmodellen kom- menteras i avsnitt 4.2, 4.5.8 och 4.5.10.

Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. När det gäller Svensk-Danska Broförbindelsen AB är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. RGK:s riskvärdering av lånet har lett till en nedskrivning av lånet med 1,9 miljarder kronor. RGK:s utlåning till Premiepensionsmyndigheten (PPM) och AP-fonderna ingår också i denna post, eftersom dessa myndigheter inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Styrelsens för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) utlåning avser biståndskrediter och villkorslån.

Not 29

Varulager och förråd

Miljoner kronor
	2004	2003
Banverket	375	386
Vägverket	135	113
Försvarsmakten	133	151
Försvarets materielverk	104	84
Statens räddningsverk	88	96
Rikspolisstyrelsen	79	81
Kriminalvårdsverket	66	72
Fortifikationsverket	35	31
Affärsverk
Luftfartsverket	36	41
Sjöfartsverket	36	34
Övriga myndigheter	167	198

Summa	1 254	1 287

100

Med varulager och förråd avses råmaterial, rå- varor, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och till- satsmaterial.

Not 30

Pågående arbeten

Miljoner kronor
	2004	2003
Lantmäteriverket	138	120
Försvarsmakten	35	64
Banverket	25	16
Fortifikationsverket	11	13
Övriga myndigheter	32	23

Summa	241	236

Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter.

Not 31

Fastigheter

Miljoner kronor
	2004	2003
Länsstyrelsen i Dalarnas län	97	96
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	21	20
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	8	9
Övriga länsstyrelser	9	15

Summa	135	140

Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, lokali- serade till omarronderingsområden, där bytes- projekt pågår eller är planerade.

Skr.2004/05:101

Not 32

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor
	2004	2003
Försvarets materielverk	10 096	11 152
Övriga myndigheter	106	144

Summa	10 202	11 296

Försvarets materielverk lämnar förskott till i huvudsak Industrigruppen JAS, SAAB, Kockums och Ericsson. Förskotten avser främst materiel och tjänster. Det är främst förskotten till industrigruppen JAS som minskat, vilket beror på att leveranser skett under 2004.

Förskott till utländska leverantörer ingår med 0,8 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor mindre jämfört med föregående år.

Not 33

Kundfordringar

Miljoner kronor
	2004	2003
Vägverket	723	730
Exportkreditnämnden	642	815
Banverket	578	495
Lantmäteriverket	154	159
Statens institutionsstyrelse	125	134
Karolinska institutet	104	93
Affärsverk
Luftfartsverket	447	448
Svenska kraftnät	312	277
Sjöfartsverket	105	119
Statens järnvägar	15	61
Övriga myndigheter	1 634	1 587

Summa	4 839	4 918

Vägverkets post består av fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt kommuner.

Exportkreditnämndens kundfordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende debi- terade premier samt premier för bundna utfäs- telser.

Luftfartsverkets post utgörs av fordringar på flygbolag där SAS AB står för merparten.

101

Skr.2004/05:101

Not 34

Övriga fordringar

Miljoner kronor
	2004	2003
Skatteverket
Fordringar på skattekonto	16 433	16 005
Fordringar lämnade till
Kronofogdemyndigheten
för indrivning m.m.	4 648	5 036
Fordringar avseende kommunalskatt,
kommuner och landsting	5 972	-
Fordringar på kommuner
avseende mervärdesskatt	3 721	3 627
Fordringar på landsting
avseende mervärdesskatt	1 759	1 721
Fordringar avseende utlägg i
exekutiva förrättningar m.m.	25	27
Summa Skatteverket	32 558	26 416
Riksgäldskontoret
Depositioner för handel med futures	1 100	2 109
Fordran CSA-avtal	589	811
Övriga fordringar	286	1 304
Summa Riksgäldskontoret	1 975	4 224
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	2 589	2 650
Tullverket	1 674	2 068
Statens jordbruksverk	550	1 821
Affärsverk
Luftfartsverket	166	220
Statens järnvägar	9	10
Svenska kraftnät	15	16
Övriga myndigheter	1 062	1 139

Total summa	40 598	38 564

Övriga fordringar ökade med 2 miljarder kronor

jämfört med föregående år. Ökningen beror

främst på Skatteverkets fordringar avseende

kommunalskatt, kommuner och landsting, som

ökade med 6 miljarder kronor. Kommunal-

skattemedel till kommuner och landsting är

preliminära och framräknade av Statistiska

centralbyrån. De beräknas och utbetalas år ett, år

två fastställs inkomsterna i taxeringen för år ett.

Skulden eller fordran slutregleras i januari år tre.

Det innebär att preliminärt utbetalda

kommunalskattemedel under 2003 överskred det

slutliga skatteuttagen 2003 (taxering 2004). Det

innebär att staten hade en fordran som reglerades i januari 2005.

Skatteverket har skattefordringar under indrivning på nominellt 51,4 miljarder kronor. Av dessa beräknas 4,6 miljarder kronor eller 9 procent betalas in. Värdet av fordringarna har i likhet med tidigare år beräknats med ledning av bland annat åldersanalys av de restförda ford- ringarna.

År 2004 har Skatteverket fordringar på kommuner och landsting på ett belopp om sammanlagt 5,5 miljarder kronor avseende utnyttjad kredit hos Riksgäldskontoret (RGK) för utbetalningar i systemet för kompensation av viss ingående mervärdesskatt avseende 2002 och tidigare. Hur regleringen av fordran på kommuner och landsting skall ske har ännu inte beslutats av regeringen.

RGK:s minskade fordringar utgörs till största delen av depositioner för handel med s.k. futures som minskat med 1 miljard kronor jämfört med föregående år.

Riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd, 1,6 miljarder kronor, samt återkravsfordringar avseende övriga socialförsäkringsförmåner, 631 miljoner kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll. Nedskrivningsbeloppet uppgår till 1,9 miljarder kronor.

Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende mervärdesskatt. Att fordringarna per boksluts- datum fluktuerar från år till år beror till stor del på Tullverkets faktureringsrutiner och endast till mindre del på andra faktorer som t.ex. konjunkturväxlingar.

Jordbruksverkets övriga fordringar avser bland annat fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom garantisektionen, rekvirerade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager till följd av inköp- och försäljningsverksamhet för EU:s räkning av bland annat spannmål. Fordran har minskat kraftigt från föregående år. I total- beloppet ligger även en fordran avseende salmonellautbrottet i Norrköping.

102

Not 35

Periodavgränsningsposter – Förutbetalda kostnader

Miljoner kronor
	2004	2003
Riksgäldskontoret
Premielån	122	99
Underkurser, upplåning
i svenska kronor	4 266	6 615
Underkurser, upplåning
i utländsk valuta	430	502
Underkurser, just. nytt
skuldmått i svenska kronor	6 339	6 253
Övriga förutbetalda kostnader	6	0
Summa Riksgäldskontoret	11 163	13 469
Rikspolisstyrelsen	353	356
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	200	201
Kriminalvårdsstyrelsen	194	194
Lunds universitet	192	173
Banverket	152	266
Uppsala universitet	141	132
Göteborgs universitet	138	134
Skatteverket	134	181
Arbetsmarknadsverket	129	116
Domstolsverket	123	132
Karolinska institutet	114	118
Kungl. Tekniska högskolan	108	105
Stockholms universitet	106	102
Affärsverk
Luftfartsverket	73	62
Sjöfartsverket	39	32
Svenska kraftnät	9	28
Övriga myndigheter	1 871	1 620

Total summa	15 239	17 421

Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året.

Not 36

Periodavgränsningsposter – Upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor
	2004	2003
Lunds universitet	147	298

Skr.2004/05:101

Kungl.Tekniska högskolan	133	128
Karolinska institutet	109	82
Stockholm universitet	85	81
Göteborgs universitet	66	86
Uppsala universitet	58	47
Sveriges lantbruksuniversitet	47	39
Mitthögskolan	33	42
Umeå universitet	31	25
Övriga myndigheter	348	298

Summa	1 057	1 126

Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Not 37

Periodavgränsningsposter – Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor
	2004	2003
Riksgäldskontoret
Ränteintäkter, skuldskötselinstrument	9 518	9 862
Ränteintäkter, kreditgivning	201	163
Ränteintäkter, uppköpta obligationer i
svenska kronor	3	4
Upplupna avgifter i kreditgivningen	2	2
Summa Riksgäldskontoret	9 724	10 031
Statens jordbruksverk	5 618	4 012
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen	257	-
Banverket	213	273
Exportkreditnämnden	149	179
Kärnavfallsfondens styrelse	143	125
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	139	106
Insättningsgarantinämnden	100	-
Affärsverk
Svenska kraftnät	294	220
Luftfartsverket	178	146
Statens järnvägar	72	185
Sjöfartsverket	38	33
Övriga myndigheter	411	1 161

Total summa	17 336	16 471

103

Skr.2004/05:101

Som upplupna intäkter redovisas räntor och

andra intäkter som upparbetats, men där

fakturering eller betalning inte skett till och med

brytdagen.

Statens jordbruksverks upplupna intäkter

avser främst betalning från EU avseende

arealersättning till jordbrukare för 2004.

Utbetalningen har gjorts först i början av 2005,

men periodiseras till 2004.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

(IAF) bildades under 2004. IAF:s uppdrag är att

svara för en samlad tillsyn över arbetslös-

hetsförsäkringen. En del av denna verksamhet

fanns tidigare inom Arbetsmarknadsstyrelsen.

Beloppet avser finansieringsavgift från

arbetslöshetskassor avseende december 2004

som fakturerades först under 2005.

Beloppet på Insättningsgarantinämnden avser

intäkt motsvarande beräknad kostnad för

pågående fall inom investerarskyddet (se not 43 Övriga avsättningar,).

Not 38

Värdepapper och andelar

Miljoner kronor
	2004	2003
Regeringskansliet, aktier i Nordea AB	4 646	4 646
Exportkreditnämnden, valuta-
depositioner i svenska banker och
företagscertifikat	2 353	2 303
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna,
hypoteksobligationer m.m.	1 472	1 601
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	220	40
Riksgäldskontoret	-	7 469
Affärsverk
Statens järnvägar	99	230
Övriga myndigheter	1	2

Summa	8 791	16 291

Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i

Nordea AB uppgick vid årsskiftet till

36,3 miljarder kronor. Efter årsskiftet har en del

av aktierna sålts.

Riksförsäkringsverket har medel från fonder

m.m. placerade i olika värdepapper (se not 41 Fonder).

Riksgäldskontoret (RGK) placerar eventuell kortfristig överskottslikviditet på dagslåne- marknaden för att hantera kortfristiga föränd- ringar i lånebehovet. Den 31 december 2004 har RGK istället lånat medel på dagslånemarknaden. Denna kortfristiga skuld ingår i statsskulden.

Not 39

Kassa, bank m.m.

Miljoner kronor
	2004	2003
Skatteverket	351	355
Försvarets materielverk	301	340
Länsstyrelsen i Norrbottens län	165	165
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	147	146
Insättningsgarantinämnden	117	-
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	81	32
Regeringskansliet	79	87
Exportkreditnämnden	72	42
Internationella programkontoret	58	38
Göteborgs universitet	48	24
Kungl.Tekniska högskolan	45	25
Affärsverk
Statens järnvägar	145	119
Svenska kraftnät	72	12
Sjöfartsverket	22	37
Luftfartsverket	18	1
Övriga myndigheter	364	421

Summa	2 085	1 844

Skatteverkets kassa, bank m.m. avser till största delen klienters bankmedel.

Försvarets materielverks (FMV) kassa, bank m.m. avser i huvudsak de medel som FMV har för olika samarbetspartners räkning. Minsk- ningen beror främst på en lägre dollarkurs jämfört med föregående år samt att medel för nyanskaffning har tagits i anspråk.

Insättningsgarantinämndens ökning av kassa, bank m.m. avser medel som inte har tömts från avkastningskonto i depåbanken till konto i Riksgäldskontoret.

104

Not 40

Nettoförmögenheten

Miljoner kronor
	2004	2003
Uppskrivningskapital	118	959
Donationskapital	232	102
Resultatandelar i dotterföretag	118 471	107 757
Balanserad kapitalförändring	-906 679	-879 825
Årets över-/underskott enligt	-16 818	-18 951
resultaträkningen

Summa	-804 676	-789 958

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- gångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögen- het negativ. Förändringen av nettoförmögen- heten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över- eller underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2004 minskade nettoförmögenheten med 14,7 miljarder kronor. Nedan redogörs för för- ändringar av poster som ingår i nettoförmögen- heten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.

Uppskrivningskapital

Uppskrivningskapitalet har minskat med 0,8 miljarder kronor under året. I samband med att Södra länken öppnats för trafik har Vägverket överfört 839 miljoner kronor i uppskrivnings- kapital till balanserad kapitalförändring avseende den finansiering som Vägverket erhållit i form av bidrag från Stockholms stad.

Donationskapital

Donationskapitalet ökade med 0,1 miljarder kronor under året. Moderna museet har mottagit donationer i form av konstverk till ett värde av 110 miljoner kronor.

Resultatandelar i dotterbolag

Regeringskansliet svarar för merparten av posten. Ökningen med 10,7 miljarder kronor under året består av föregående års resultat- andelar (17,5 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2004 (-6,4 miljarder kronor),

		Skr.2004/05:101
mottagna	aktieägartillskott	(0,3 miljarder

kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-0,4 miljarder kronor). En åter- föring av tidigare omförda negativa resultat- andelar från balanserad kapitalförändring har medfört en minskning av resultatandelar med 0,4 miljarder kronor.

TeliaSonera AB redovisar betydande minsk- ningar av det egna kapitalet vid sidan av resul- tatet. Förändringen uppgår till -1,2 miljarder kronor och avser till största delen omräknings- differenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet.

Balanserad kapitalförändring
Förändringen	utgör	en minskning	med
26,9 miljarder	kronor	varav den del	av

föregående års överskott som ej är hänförlig till resultatandelar utgör 36,4 miljarder kronor.

Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp. Aktieägartillskott minskar balanserad kapitalförändring med 0,3 miljarder kronor och ökar resultatandelar ovan. Återföring av tidigare omföring av negativa resultatandelar i dotter- och intressebolag från resultatandelar ökade balanserad kapitalförändring med 0,4 miljarder kronor.

Kupongränta på de bostadsobligationer som tidigare överförts från AP-fonderna uppgår till 0,3 miljarder kronor och redovisas som en balanserad kapitalökning. Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har med- fört en utjämningspost på 0,8 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning.

Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som del av statsverket, vilket har inneburit en

ökning	av	nettoförmögenheten	med
0,2 miljarder kronor.

Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 3,5 miljarder kronor och redovisas som en ökning av netto- förmögenheten.

Vägverket har överfört 0,8 miljarder kronor från uppskrivningskapital till balanserad kapital- förändring i samband med färdigställandet av Södra länken (se avsnitt 4.3.1 Nettoförmögen- heten).

105

Skr.2004/05:101

Förändring av statens nettoförmögenhet

Miljoner kronor
	Uppskrivnings-	Donations-	Resultatandelar	Balanserad	Årets över–
	kapital	kapital	i dotterföretag	kapitalförändring	/underskott	Summa
Ingående balans	959	102	107 757	-879 825	-18 951	-789 958
Föregående års kapitalförändring			17 520	-36 471	18 951	0
Utdelning från dotter- och
intresseföretag			-6 357	6 357		0
Förändring av eget kapital hos dotter-
och intresseföretag			-358	56		-302
Aktieägartillskott			310	-310		0
Återföring av negativa resultatandelar			-401	401		0
Ränta på bostadsobligationer				338		338
Rundradiokonto m.m.,
Riksgäldskontoret				243		243
Utjämningspost avs. elim. statspapper				-787		-787
Saldo inomstatlig betalningsavräkning				3 460		3 460
Överföring av uppskrivningskapital	-839			839		0
Övriga förändringar	-2	130		-980		-852
Årets över-/underskott					-16 818	-16 818
Summa årets förändring	-841	130	10 714	-26 854	2 133	-14 718

Utgående balans	118	232	118 471	-906 679	-16 818	-804 676

106

Not 41

Fonder

Miljoner kronor
	2004	2003
Kärnavfallsfonden	31 681	30 279
Insättningsgarantinämndens fond	14 282	13 192
Medel för kompetenssparande	5 950	4 800
Bilskrotningsfonden	485	593
Bostadskreditnämndens garantireserv	1 468	1 409
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)	331	327
Kammarkollegiets
försäkringsverksamhet m.m.	217	161
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna
- Trafiklivräntefonden	640	608
- Fonder för frivillig sjukförsäkring	356	334
- Frivilliga yrkesskadefonden	103	100
- Affärsverksfonden	101	103
- Övriga fonder	111	113
Summa Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	1 311	1 258
Batterifonden, Naturvårdsverket	666	641
Medel från vattendomar m.m.,
Fiskeriverket	142	133
Övriga	86	83

Total summa	56 619	52 876

Under posten Fonder redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5, Avsättning till/upplösning av fonder.

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnav- fallsfonden som består av avgifter från kärn- kraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kost- nader nu och i framtiden för hantering och slut- förvaring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Insättningsgarantinämndens fond förvaltas enligt riktlinjer som beslutas av Insättnings- garantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäck- ningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl

Skr.2004/05:101

privatpersoner som företag och andra juridiska personer.

Skatteverket redovisar medel som enligt regeringens beslut är avsatta från inkomsterna av energiskatt för individuellt kompetenssparande.

Bostadskreditnämnden redovisar medel i en garantireserv för främst s.k. Äldre garantier. Garantireserven byggdes till sin huvddel upp under 2001, genom överföring av anslagsmedel.

Riksförsäkringsverket redovisar ett antal fon- der som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestäm- melser betalas ut. De största är Trafiklivränte- fonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärs- verksfonden. De allmänna försäkringskassornas fonder för den frivilliga sjukförsäkringen har fram till ombildningen till den nya Försäkrings- kassan, den 1 januari 2005, förvaltats av respektive försäkringskassa, och använts för ut- betalningar från den frivilliga sjukpenning- försäkringen.

Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (170 miljoner kronor) redovisas av Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljö- farliga batterier.

Not 42

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor
	2004	2003
Statens pensionsverk	138 002	132 961
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	7 849	8 661
Försvarsmakten	1 954	2 368
Rikspolisstyrelsen	235	191
Försvarets materielverk	130	99
Affärsverk
Luftfartsverket	2 830	2 660
Sjöfartsverket	1 125	1 030
Svenska kraftnät	174	154
Övriga myndigheter	768	663

Summa	153 067	148 787

107

Skr.2004/05:101

Det stora flertalet myndigheter betalar

pensionspremier till Statens pensionsverk (SPV).

SPV administrerar och gör avsättningar för

merparten av statens pensionsåtagande. Den

tidigare Nämnden för statens avtalsförsäkringar,

NSA, upphörde den 1 juli 2004 och ansvaret för

den statliga försäkringsrörelsen övertogs av SPV.

Undantag från denna försäkringslösning är de

myndigheter som gör egna avsättningar för

pensioner, bl.a. affärsverken utom Statens

järnvägar och de allmänna försäkringskassorna. Den av SPV redovisade pensionsskulden

ökade med 5 miljarder kronor beroende på ett

flertal faktorer. Nyintjänad pension uppgår

brutto till 3,8 miljarder kronor, uppräkning av

skulden med ränta i enlighet med de

försäkringstekniska riktlinjerna har gjorts med

2,9 miljarder kronor och indexering av förmåner

med 1,9 miljarder kronor. Utbetalade förmåner

som minskar skulden har varit 5,9 miljarder

kronor. Justering av ingående reserver har gjorts

med 1,6 miljarder kronor vilket dels avser en stor

mängd förmåner som borde ha tagits upp 2003,

dels saldot av korrigeringar för befintliga

förmåner som förändrats retroaktivt, m.fl.

orsaker. Övriga faktorer inklusive engångs-

händelser har gett en nettoökning med cirka

0,7 miljarder kronor.

Riksförsäkringsverket med de allmänna

försäkringskassorna har minskat avsättningen

med drygt 0,8 miljarder kronor. I och med att de

anställda vid de allmänna försäkringskassorna går

över till statlig anställning har övergångs-

bestämmelser avtalats. Dessa innebär att de

allmänna försäkringskassorna i många fall gjort

en annan framtidsbedömning gällande den

antastbara delen av pensionsskulden som

resulterat i en minskning av Riksförsäkrings-

verket med de allmänna försäkringskassornas

totala skuld. Med antastbar del avses den del av

pensionen där rätten till pension gjorts beroende

av att arbetstagaren kvarstår i arbetsgivarens

tjänst vid inträdet i pensionsåldern.

Hos Försvarsmakten har avsättningen liksom

under 2003 minskat med cirka 0,4 miljarder

kronor beroende på att nyintjänade pensioner

varit lägre än årets utbetalningar.

Hos Luftfartsverket har årets kostnad för

avsättningar minskat något jämfört med

föregående år men är fortfarande högre än

pensionsutbetalningarna vilket gör att den totala avsättningen ökar.

Not 43

Övriga avsättningar

Miljoner kronor
	2004	2003
Exportkreditnämnden	8 405	8 854
Riksgäldskontoret	2 471	3 402
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	834	676
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	333	651
Banverket	288	314
Sveriges geologiska undersökningar	127	136
Insättningsgarantinämnden	100
Affärsverk
Statens järnvägar	687	655
Luftfartsverket	100	59
Sjöfartsverket	56	32
Övriga myndigheter	136	149

Summa	13 537	14 928

Balansposten Övriga avsättningar består huvud- sakligen av Exportkreditnämndens avsättningar för risker i garantiengagemang. Avsättningar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen. Avsätt- ningarna har minskat med drygt 400 miljoner kronor under året. Avsättning för förväntad förlust har minskat med nära 800 miljoner kronor vilket beror bl.a. på att affärer med hög riskvärdering har skadereglerats. Avsättning för oförväntade förluster p.g.a. riskkoncentration har däremot ökat med nära 400 miljoner kronor som följd av att koncentrationsrisken i portföljen ökat.

Riksgäldskontoret (RGK) avsätter medel för framtida förväntade garantiförluster. Avsätt- ningen för förluster avseende kreditgarantier har minskat med 931 miljoner kronor som följd av ändrade riskbedömningar. Förändringen avser minskning av avsättning för förluster avseende Venantius AB med 250 miljoner kronor till endast 50 miljoner kronor och övriga garantier 681 miljoner kronor. Totalt garantiåtagande i den del avsättning gjorts är 70,6 miljarder kronor, varav 6,5 miljarder kronor avser Venantius AB.

108

Riksförsäkringsverkets (RFV) avsättning avser främst verkets frivilliga pensionsförsäkring enligt äldre lagstiftning (649 miljoner kronor). Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar numera successivt eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pen- sionsutbetalningar. Under året har RFV även gjort avsättningar med 185 miljoner kronor för eventuell återbetalning av ränta på de allmänna försäkringskassornas återkravsfordringar som följd av en dom i Regeringsrätten.

Styrelsens för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) avsättningar för risker i engage- mang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U- krediterna ges till f.n. 26 länder för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. Garantiåtagandet har minskat kraftigt under de senaste åren, en utveckling som fortsatt från 3,3 miljarder kronor till 1,8 miljarder kronor 2004 p.g.a. den lägre dollarkursen och färre nya ut- fästelser. Avsättningen för förluster kom att nära halveras till 333 miljoner kronor. Avsättningen uppgick vid utgången av 2004 till 14 procent av totalt engagemang.

Insättningsgarantinämnden har avsatt 100 miljoner kronor för förväntade utbetalningar i ett pågående fall inom investerarskyddet.

Not 44

Statsskulden

Lån i svenska kronor

Miljoner kronor
	2004	2003
Statsobligationslån	615 100	566 106
Statsskuldväxlar	259 215	244 500
Nominella privatmarknadslån	59 212	57 951
Likviditetshanteringsinstrument	22 078	28 779
Riksgäldsspar	917	1 073
Valutaterminer	-183	-494
Eliminering, myndigheters innehav	-44 215	-42 986

Summa	912 124	854 929

I Riksgäldskontorets (RGK) definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument

Skr.2004/05:101

som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se avsnitt 4.5.11 Kommentarer till särskilda poster). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna.

I årsredovisningen för staten används RGK:s definition av statsskulden minskat med elimi- neringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer och statsskuldväxlar.

Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer och/eller statsskuld- växlar. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 30,5 miljarder kronor och Insättnings- garantinämndens innehav var 12,8 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst RGK:s eget innehav av premieobliga- tioner.

Lån i utländsk valuta

Miljoner kronor
	2004	2003
Lån i utländsk valuta	300 813	330 426
Valutaterminer	183	494

Summa	300 996	330 920

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redo- visade lånen i utländsk valuta minskade med 30 miljarder kronor. De utländska lånens marknadsvärde den 31 december 2004 uppgick till 311 miljarder kronor.

Statsskulden totalt

Miljoner kronor
	2004	2003
Lån i svenska kronor	912 124	854 929
Lån i utländsk valuta	300 996	330 920

Summa	1 213 120	1 185 849

109

Skr.2004/05:101

Not 45

Leverantörsskulder

Miljoner kronor
	2004	2003
Vägverket	3 142	2 835
Banverket	1 557	1 232
Försvarets materielverk	1 479	2 189
Försvarsmakten	820	813
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	784	782
Rikspolisstyrelsen	611	364
Skatteverket	362	245
Fortifikationsverket	294	347
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	257	239
Statens fastighetsverk	212	238
Karolinska institutet	212	92
Arbetsmarknadsverket	191	81
Regeringskansliet	159	204
Kriminalvårdsverket	156	146
Post- och Telestyrelsen	149	139
Stockholms universitet	134	11
Sveriges lantbruksuniversitet	126	53
Migrationsverket	106	155
Uppsala universitet	104	82
Naturvårdsverket	102	53
Affärsverk
Luftfartsverket	378	337
Svenska kraftnät	237	306
Sjöfartsverket	80	92
Statens järnvägar	14	9
Övriga myndigheter	2 623	2 085

Summa	14 289	13 129

Leverantörsskulder avser skulder som upp-

kommer vid köp av varor och tjänster. Posten

kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.

Not 46 Övriga skulder

Miljoner kronor
	2004	2003
Riksgäldskontoret
Skuld till Premiepensionsmyndigheten	27 273	27 980
EU-avgifter	2 840	2 018

Obligationer som förfallit,
vinster, räntor	1 132	1 575
Avistamedel	1 576	1 726
Skuld CSA-avtal	17 430	11 171
Övrigt Riksgäldskontoret	339	695
Summa Riksgäldskontoret	50 590	45 165
Skatteverket
Kontoöverskott skattekonto	24 667	23 699
Skuld till kommuner och landsting
avseende kommunalskatt	0	3 814
Övrigt Skatteverket	234	325
Summa Skatteverket	24 901	27 838
Vägverket	13 787	12 179
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	9 188	8 048
Banverket	1 217	1 041
Statens pensionsverk	332	315
Försvarsmakten	295	279
Rikspolisstyrelsen	220	256
Lantmäteriverket	173	351
Arbetsmarknadsverket	143	87
Affärsverk
Statens järnvägar	10 773	14 076
Luftfartsverket	460	138
Sjöfartsverket	14	87
Svenska kraftnät	6	6
Övriga myndigheter	1 981	4 557

Total summa	114 080	114 423

Riksgäldskontorets (RGK) skuld till Premie- pensionsmyndigheten avser huvudsakligen inbe- talda ålderspensionsavgifter som placeras på konto i RGK för finansiering av framtida pen- sioner.

Medel för EU-avgiften uppgår till 2,8miljarder kronor och har skuldförts på EU-kommissio- nens konto i Riksbanken, men ännu inte betalats från statsverkets checkräkning.

RGK tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron/valutaswappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna risk ingår man s.k. CSA-avtal. Dessa uppgår till 17,4 miljarder kronor.

Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skattskyldigas kompletteringsinbetalningar för

110

att täcka den slutliga skatten vilken avräknas först under 2005. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende över- skjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras per balansdagen.

Skatteverket redovisar en skuld till kommuner och landsting avseende kommunalskatt. Kommunalskatten betalas ut i förskott under inkomståret. Den slutliga kommunalskatten fastställs under året efter taxeringen och slut- reglering sker sedan i januari året efter taxerings- året.

Vägverkets övriga skulder består till största delen av lån som tas upp av Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB. En ökning på 1,5 miljarder kronor har skett för finansiering av väganläggningar huvudsakligen i Stockholm och Göteborg. I övriga skulder ingår vidare betal- ningsutfästelser till SVEDAB AB och innehållna garantibelopp till externa entreprenörer där också en mindre ökning skett.

Ökningen av Riksförsäkringsverkets övriga skulder med 1,1 miljarder kronor förklaras till största delen av en ökning av skuld till AP- fonderna.

Banverkets ökning av övriga skulder kan till stor del hänföras till en ökad skuld till SVEDAB AB avseende betalningsutfästelser om villkorat aktieägartillskott.

Statens pensionsverks övriga skulder hänförs huvudsakligen till innehållen preliminär skatt avseende tjänstepensioner.

Minskningen av Lantmäteriverkets övriga skulder med 178 miljoner kronor beror främst på att uppbördsfordringars stämpelskatt har minskat.

Arbetsmarknadsverkets övriga skulder består till stor del av personalens skatt. Ökningen på 56 miljoner kronor hänförs till finansiell leasing, då ett nytt kontrakt på personalens datorer har tecknats.

Minskningen av övriga skulder hos affärs- verket Statens järnvägar utgörs till största delen av en skuld på 1,5 miljarder kronor till SJ AB som slutreglerades 2004. Kapitaltillskottet sattes in på Statens järnvägars konto 2003 och fördes över till SJ AB i januari 2004.

Luftfartsverkets ökning av övriga skulder beror till största delen på att långfristiga skulder ökade med 145 miljoner kronor och att kredit i bank har utnyttjats med ytterligare 138 miljoner kronor.

Skr.2004/05:101

Not 47

Depositioner

Miljoner kronor
	2004	2003
Skatteverket
- Klientmedel	316	325
- Medel enligt förlikningsavtal och
skuldsanering	5	3
Summa Skatteverket	321	328
Länsstyrelsen i Stockholms län	312	181
Övriga myndigheter	121	123

Total summa	754	632

Depositioner kan utgöras av indrivna medel hos kronofogdemyndigheterna (redovisas av Skatte- verket) och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.

Not 48

Förskott från uppdragsgivare och kunder

Miljoner kronor
	2004	2003
Försvarets materielverk	243	245
Banverket	27	21
Kungl. Tekniska högskolan	18	17
Patent- och registreringsverket	17	18
Lantmäteriverket	15	13
Växjö universitet	13	13
Statens veterinärmedicinska anstalt	8	4
Vägverket	8	17
Mälardalens högskola	6	6
Totalförsvarets forskningsinstitut		19
Affärsverk
Svenska kraftnät	110	113
Övriga myndigheter	18	29

Summa	483	515

111

Skr.2004/05:101

Förskott från uppdragsgivare och kunder består

av medel som erhålls för finansiering av större

projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och

utvecklingsprojekt, som pågår under en längre

tid och där arbetet ej har avslutats eller

slutavräknats.

Försvarets materielverk erhåller förskott från

utrikes samarbetspartners i samband med

pågående projekt.

Svenska kraftnäts förskott består av avtal med

kunder inom optoverksamheten, dvs. infra-

struktur för tele- och datakommunikation.

Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och för-

skotten intäktsförs under denna tid.

Not 49

Periodavgränsningsposter – upplupna kostnader

Miljoner kronor
	2004	2003
Riksgäldskontoret	25 254	30 167
Statens jordbruksverk	6 525	4 056
Vägverket	1 316	1 217
Försvarsmakten	925	880
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	859	829
Polisväsendet	747	727
Banverket	649	424
Migrationsverket	517	460
Statens skolverk	496	427
Arbetsmarknadsverket	495	417
Skatteverket	329	341
Försvarets materielverk	316	183
Kriminalvårdsstyrelsen	244	220
Regeringskansliet	235	190
Affärsverk
Luftfartsverket	408	365
Svenska kraftnät	215	160
Sjöfartsverket	109	100
Statens järnvägar	55	165
Övriga myndigheter	3 290	3 061

Summa	42 984	44 389

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser

räntekostnader för upplåning i svenska kronor,

utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder. Statens jordbruksverks upplupna kostnader

avser arealersättning m.fl. bidrag för 2004 som

betalades ut i januari 2005. Som upplupna

kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester.

Not 50

Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag

Miljoner kronor
	2004	2003

Karolinska institutet	1 021	1 052
Göteborgs universitet	726	745
Lunds universitet	665	667
Uppsala universitet	417	443
Umeå universitet	227	240
Sveriges lantbruksuniversitet	192	205
Kungl. Tekniska högskolan	185	165
Stockholms universitet	175	182
Övriga myndigheter	1 134	1 381

Summa	4 742	5 080

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men ännu inte förbrukats för sitt ändamål.

Not 51

Periodavgränsningsposter – övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor
	2004	2003
Riksgäldskontoret
Förutbetalda avgifter för utfärdande
av garantier m.m.	24	29
Förutbetalda överkurser vid upplåning
i svenska kronor	61	76
Förutbetalda överkurser vid upplåning
i utländsk valuta	23 227	24 095
Förutbetalda överkurser vid
kreditgivning	386	447
Förutbetalda underkurser, uppköp
premier	8	10
Summa Riksgäldskontoret	23 706	24 657
Banverket	428	445
Karolinska institutet	321	353
Lunds universitet	134	119
Statens fastighetsverk	76	78
Göteborgs universitet	58	81

112

Lantmäteriverket	51	32
Affärsverk
Luftfartsverket	175	86
Svenska kraftnät	53	21
Sjöfartsverket	4	16
Övriga myndigheter	622	794

Total summa	25 628	26 682

Som övriga förutbetalda intäkter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.

Not 52

Garantiförbindelser

Miljoner kronor
	2004	2003
Garantier för vilka avsättning ej görs
Insättningsgarantin och
investerarskyddet	475 000	455 295
Garantier om tillförsel av kapital
Garantikapital, Riksgäldskontoret	75 214	83 455
Kreditgarantier
Bostadskrediter, Statens
bostadskreditnämnd	9 183	10 775
Övriga garantier
Affärsverk, m.fl., RGK	1 670	1 780
Summa	561 067	551 305
Garantier för vilka avsättning görs
Garantier om tillförsel av kapital
Grundfondsförbindelser	1 030	1 030
Övrigt	8 000	9 000
Exportgarantier m.m
Exportgarantier, EKN	69 033	71 420
Baltramen, EKN	22	104
U-kreditgarantier, Sida	1 842	3 287
Kreditgarantier
Infrastruktur, RGK	39 276	40 467
Bostadsfinansieringsinstitutet, RGK	6 515	9 952
Internationella åtaganden, RGK	5 558	6 632
Övrigt, RGK	594	612
Övriga garantier
Pensionsgarantier, RGK	9 880	10 927
Summa	141 750	153 431

Total summa	702 817	704 736

Skr.2004/05:101

De statliga garantiåtagandena hanteras av fem myndigheter, Insättningsgarantinämnden, Riks- gäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Bostadskreditnämnden. Garantiverksamheten beskrivs närmare i kapitel 7 Statliga garantier och krediter.

I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden för vilka ingen avsättning görs upp (se även avsnitt 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt kap. 7 Statliga garantier och krediter).

Not 53

Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor
	2004	2003
Riksgäldskontoret	5 857	7 383
Statens pensionsverk	1 535	1 329
Riksförsäkringsverket med de
allmänna försäkringskassorna	1 518	60
Affärsverk
Sjöfartsverket	87	75
Statens järnvägar	50	50
Svenska kraftnät	20	20
Luftfartsverket	8	9
Övriga myndigheter	71	21

Summa	9 146	8 947

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Som övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsför- bindelser som ej är garantiförbindelser.

Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gente- mot internationella utvecklingsbanker och utvecklingsfonder. Statens pensionsverk och Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk- ringskassorna redovisar antastbara pensions- förmåner. Med antastbar pensionsförmån avses pension där rätten till pension gjorts beroende av

113

Skr.2004/05:101

att arbetstagaren kvarstår i arbetsgivarens tjänst

vid inträdet i pensionsåldern.

Sjöfartsverkets post utgörs till största delen av

antastbara pensionsförpliktelser. Statens

järnvägar redovisar borgen för pensions-

försäkring. Svenska kraftnät har tecknat borgen

för lån avseende förvärv av fastighet och

Luftfartsverket har pensionsåtaganden till

dotter- och intresseföretag.

Noter till finansieringsanalysen

Not 54

Skatter

Miljoner kronor
	2004	2003
Enligt resultaträkningen	838 623	796 587
Avgår:
Förändring av skulder och fordringar	-8 927	-2 150

Summa	829 696	794 437

Skatteverket tar upp skattefordringar och

skatteskulder i redovisningen. Dessa fordringar

och skulder påverkar redovisade skatter i

resultaträkningen men har inte medfört några betalningar.

Not 55

Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor
	2004	2003
Enligt resultaträkningen	39 158	35 975
Tillkommer:
Utdelningar	8 790	7 670

Summa	47 948	43 645

Dotter- och intresseföretag värderas enligt den

s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att

utdelningar inte redovisas i resultaträkningen.

Det innebär att utdelningar från dotter- och

intresseföretag måste läggas till för att komma

fram till statens nettoupplåning.

Utdelningarna som redovisas i finansierings-

analysen uppgår till 8 790 miljoner kronor och

består av utdelningar hänförliga till Regerings-

kansliet på 6 357 miljoner kronor och från

Sweroad AB på 2 433 miljoner kronor. De utdelningar som redovisas mot statsbudgeten uppgår till 7 597 miljoner kronor (se tabell 5.21 aktieutdelning). Dessa består av utdelningar hänförliga till Regeringskansliet på 6 537 miljoner kronor och en utdelning från Nordea AB på 1 240 miljoner kronor. Utdelningen från Sweroad AB tas med i finansieringsanalysen efter som det är ett helägt statligt bolag. Statens ägarandel uppgår i Nordea AB uppgår endast till 19,8 % (se även bilaga 3 Statliga bolag).

Not 56

Transfereringar

Miljoner kronor
	2004	2003
Enligt resultaträkningen	725 425	697 287
Avgår:
Avsättningar till fonder	-3 743	-4 679
Nedskrivning av lån, CSN m.fl.	-10 338	-1 812
Förändring av fordringar,
socialförsäkring	27	270
Tillkommer:
Kapitaltillskott för förlusttäckning i
SVEDAB	316	330

Summa	711 687	691 396

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort. Ökningen av nedskrivningar mellan åren med 8,5 miljarder kronor förklaras av att CSN har ändrat modell för beräkning av osäkra fordringar. Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. inom socialförsäk- ringsområdet.

Banverket och Vägverket har tillskjutit kapital för att täcka förluster i SVEDAB. Dessa medel, som redovisas under årets resultatandelar i resultaträkningen, har tillförts raden transfere- ringar.

114

Not 57

Statens egen verksamhet

Miljoner kronor
	2004	2003
Enligt resultaträkningen	176 401	169 838
Avgår:
Avskrivningar	-21 344	-19 890
Avsättningar (se not 42 och 43)	-2 889	-657
Nedskrivning av lån RGK	-2 011
Reaförluster	-373	-1 623

Summa	149 784	147 668

Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort. Under 2004 har Riksgäldskontoret skrivit ned lån till SVEDAB, Jernhusen AB och A-train AB med totalt 2,0 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.

Not 58

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor
	2004	2003
Förändring av långfristiga fordringar	7 640	12 998
Förändring av omsättningstillgångar	11 484	-4 029
Förändring av kassa, bank	-241	491
Förändring av skulder	7 788	11 190

Summa	26 671	20 650

Förändringar av långfristiga fordringar har medfört att statens nettoupplåning har minskat med 7,6 miljarder kronor. Till en del beror det på att bostadsobligationer till ett bokfört värde av 3,6 miljarder kronor har sålts under året.

Förändringar av omsättningstillgångar har medfört att statens nettoupplåning har minskat med 11,5 miljarder kronor.

Behållningen på kassa, bank ökade med 0,2 miljarder kronor vilket medför att statens nettoupplåning ökar.

Förändringar av skulder har medfört att statens nettoupplåning har minskat med 7,8 miljarder kronor.

Skr.2004/05:101

Not 59

Investeringar

Miljoner kronor
			2004		2003
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper			820		2 319
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar		10 109		13 660
Väganläggningar			9 601		8 807
Järnvägsanläggningar			7 308		5 635
Maskiner och inventarier			4 199		4 782
Fastigheter och markanläggningar			3 442		3 279
Övriga investeringar			1 877		1 101
Summa materiella investeringar		36 536		37 264
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.			1 479		1 344

Total summa		38 835			40 927

Finansiella	investeringar	uppgick			till
0,8 miljarder	kronor, vilket	är	en	minskning
med 1,5 miljarder kronor.
Regeringskansliet har under året lämnat ett
ovillkorat aktieägartillskott		till	SJ	AB	om

0,3 miljarder kronor. Motsvarande belopp 2003

var 1,6 miljarder kronor till		SJ AB	och
0,5 miljarder kronor till Teracom AB.
Materiella	investeringar	uppgick	till

36,5 miljarder kronor vilket är en minskning med 0,7 miljarder kronor från föregående år.

Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 10,1 miljarder kronor, vilket är en minskning med 3,6 miljarder kronor från föregående år. Av investeringarna i beredskapstillgångar var 10,0 miljarder kronor hänförbara till det militära försvaret.

Investeringar i väganläggningar uppgick till 9,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,8 miljarder kronor från föregående år. Bland större pågående väginvesteringar kan nämnas E4 förbi Markaryd, E6 i Bohuslän samt E4 mellan Uppsala och Mehedeby.

Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 7,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,7 miljarder kronor från föregående år.

115

Skr.2004/05:101

Banverket har gjort investeringar enligt den nya

banhållningsplanen med 6,1 miljarder kronor. I

banhållningsplanen ingår bl.a. investeringar i

Västra stambanan, Södra stambanan samt Väst-

kustbanan.

Investeringar i fastigheter och markanlägg-

ningar uppgick till 3,4 miljarder kronor, vilket är

en liten ökning från föregående år. Den största

posten avser Luftfartsverket med 1,3 miljarder

kronor vilket är en liten minskning jämfört med

2003. Fortifikationsverkets investeringar i

fastigheter och markanläggningar till Försvars-

makten uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket

är en marginell förändring från föregående år.

Affärsverket Svenska kraftnät har gjort

investeringar i markanläggningar på 0,4 miljarder

kronor, vilket var en liten ökning i förhållande

till föregående år.

Investeringar i maskiner och inventarier

uppgick till 4,2 miljarder kronor, vilket är en

minskning med 0,6 miljarder kronor från

föregående år. Rikspolisstyrelsen har gjort inve-

steringar i maskiner och inventarier med

0,4 miljarder kronor vilket är en minskning med

0,2 miljarder kronor. Försvarsmakten har inve-

sterat 0,3 miljarder kronor medan Banverket,

Arbetsmarknadsverket, Riksförsäkringsverket

och Lunds universitet investerat 0,2 miljarder

kronor vardera.

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick

till 1,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med

0,1 miljarder kronor från föregående år. De

största investeringarna i immateriella tillgångar

finns hos Riksförsäkringsverket som investerat

0,4 miljarder kronor under året. Därutöver kan

nämnas Skatteverket och Rikspolisstyrelsen som

har investerat 0,1 miljarder kronor vardera.

Not 60

Utlåning

Nyutlåning

Miljoner kronor
	2004	2003
Centrala studiestödsnämnden,
studielån och hemutrustningslån	11 561	11 687
Riksgäldskontoret	3 362	2 795
Övriga myndigheter	81	245

Summa	15 004	14 727

Amorteringar

Miljoner kronor
	2004	2003
Centrala studiestödsnämnden	6 728	5 785
Riksgäldskontoret	1 250	3 767
Övriga myndigheter	95	111

Summa	8 073	9 663

Centrala studiestödsnämndens (CSN) nyut- låning, som till största delen består av studielån, uppgick till 11,6 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 0,1 miljarder kronor.

Amorteringarna hos CSN uppgick till 6,7 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 0,9 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets (RGK) nyutlåning var 3,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor. Botniabanan AB ökade sina lån i RGK med 1,9 miljarder kronor. Se även not 28.

Amorteringarna av lån i RGK uppgick till 1,2 miljarder kronor, en minskning med 2,5 miljarder kronor. Minskningen hänför sig till stor del till Jernhusen AB.

Not 61

Finansiellt netto för statens upplåning

Miljoner kronor
	2004	2003
Finansiella intäkter enligt not 11
Nettokostnad för statsskulden	45 872	53 427
Finansiella kostnader enligt not 11
Nettokostnad för statsskulden	-94 657	-87 985
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser	-9 617	-18 463

Summa	-58 402	-53 021

Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har försämrats med 5,4 miljarder kronor.

Intäkter som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 9,6 miljarder kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning.

116

Not 62

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor
	2004	2003
Finansiella intäkter enligt
resultaträkningen	8 233	8 979
Finansiella kostnader enligt
resultaträkningen	-3 131	-1 056
Avgår:
Kapitaliserade räntor på utlåning	-2 301	-2 603

Summa	2 801	5 320

Under Övrigt finansiellt netto redovisas realisationsvinster/förluster som inte kommer att medföra några betalningar och ned- skrivningar av finansiella tillgångar.

Centrala studiestödsnämnden tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran. Det innebär att s.k. kapitaliserad ränta inte har betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupplåning.

Skr.2004/05:101

Not 63

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor
	2004	2003
Förändringar av tillgångar
hänförbara till statens upplåning	2 613	-2 744
Förändringar av skulder
hänförbara till statens upplåning	-5 864	10 145

Summa	-3 251	7 401

Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 2,6 miljarder kronor respektive 5,9 miljarder kronor under året.

117

Statsbudgetens utfall

Skr.2004/05:101

5 Statsbudgetens utfall

I 2005 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av statsbud- getens utfall 2004. I detta kapitel lämnar rege- ringen en utförligare redovisning av stats- budgetens slutliga utfall 2004, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade utgifterna på statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i det följande den ursprungliga statsbud- geten antagen av riksdagen i december 2003, exklusive tilläggsbudget. I bilagorna 4 och 5 redovisas det slutliga utfallet för samtliga inkomsttitlar och anslag på statsbudgeten. Månadsfördelade inkomster och utgifter redovisas i bilagorna 6 och 7.

5.1Statsbudgetens saldo 2004

Statsbudgeten skall omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens låne- behov enligt 16 § lagen (1996:1059) om stats- budgeten. Statsbudgetens saldo motsvarar där- med statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna (se vidare avsnitt 3.2.6 Statsskulden).

Budgetsaldot uppgick 2004 till -53,3 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till -41,7 miljarder kronor. Under- skottet blev därmed 11,7 miljarder kronor större än vad som budgeterats i statsbudgeten.

Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2004

Miljoner kronor

				Skillnad
	Stats-	Tilläggs-	Utfall	mot stats-
	budget1	budget	2004	budget
Inkomster	712 439		694 418	-18 021

Skatter m.m.	646 747		637 001	-9 746

Övriga
inkomster	65 692		57 416	-8 276

Utgifter m.m.	754 093	10 912	747 761	-6 332

Utgiftsområde
1–25 och 272	690 184	10 912	688 010	-2 174
Statsskulds-
räntor m.m.
(UO 26)	47 684	0	52 718	5 034

Kassamässig
korrigering	-3 931		-3 273	658

Riksgälds-
kontorets
nettoutlåning	20 156		10 305	-9 851

Budgetsaldo	-41 654		-53 343	-11 689

1Ursprunglig statsbudget antagen av riksdagen i december 2003, exklusive tilläggsbudget.

2Statsbudget inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

Inkomsterna beräknades i statsbudgeten för 2004 uppgå till 712,4 miljarder kronor. Det slutliga utfallet blev 694,4 miljarder kronor, vilket är 18,0 miljarder kronor lägre än beräknat (se vidare avsnitt 5.2). Utfallet för Skatter m.m. blev 9,7 miljarder kronor lägre än beräknat, varav 7,5 miljarder kronor avser Fysiska personers in- komstskatt och 2,5 miljarder kronor avser Energiskatt.

121

Skr.2004/05:101

Inkomster av försåld egendom togs i statsbud- geten schablonmässigt upp med 15,0 miljarder kronor. Inga större försäljningar gjordes dock under 2004.

Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 747,8 miljarder kronor. Det är 6,3 miljarder kronor lägre än i den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Jämfört med stats- budgeten inklusive tilläggsbudget blev utfallet 17,2 miljarder kronor lägre.

Utgifterna för utgiftsområden exklusive Stats- skuldsräntor m.m. blev 2,2 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror bl.a. på att utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev 3,9 miljarder kronor lägre än beräknat i stats- budgeten. På tilläggsbudget minskades anvisade medel med 2,6 miljarder kronor till följd av slutreglering av det generella statsbidraget till kommuner och landsting för 2003 och 2004. Regleringen gjordes för att neutralisera effek- terna på det kommunala skatteunderlaget av införandet av skattepliktig garantipension och ändrade skatteregler. Utgifterna inom utgifts- område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 2,1 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten, vilket till stor del beror på senareläggning av utbetalningar.

Utgifterna ökade däremot med 5,5 miljarder kronor för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad jämfört med statsbudgeten. På tilläggsbudget ökades anslagen inom detta utgiftsområde med 7,4 miljarder kronor till följd av ökad arbetslöshet och beslut om fler arbetsmarknads- program.

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. blev 5,0 miljarder kronor högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Enligt bemyndigande från riksdagen har regeringen medgivit att anslaget 92:1 Räntor på statsskulden får överskridas med 5,1 miljarder kronor. De högre utgifterna beror främst på kursförluster i samband med att Riksgälds- kontoret (RGK) introducerade nya obligationer under 2004. RGK:s nettoutlåning uppgick till 10,3 miljarder kronor, vilket är 9,9 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Den största skillnaden avser behållningar på myndigheternas räntekonton m.m. (3,3 miljarder kronor).

Statsbudgetens utfall för 2004 påverkades av engångseffekter. Störst är effekten av den

tidigare gjorda överföringen av bostads- obligationer från AP-fonden till RGK. Denna påverkade utfallet för posten Kassamässig korri- gering med -4,0 miljarder kronor, eftersom dessa inkomster inte redovisades på statsbudgetens inkomstsida. Under 2004 gjordes en retroaktiv justering mellan ålderspensionssystemet och statsbudgeten. De anslag på statsbudgeten, som ingår i ålderspensionssystemet, hade under åren 1999–2002 belastats för mycket. Till följd därav överfördes 1,6 miljarder kronor under 2004 från AP-fonden till statsbudgetens inkomstsida. Justerat för dessa engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2004 till -58,9 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo 2004 samt justering för dessa engångseffekter framgår av tabell 5.2.

Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo 2004 samt justering för större engångseffekter

Miljarder kronor

	2004
Statsbudgetens saldo	-53,3

Större engångseffekter	-5,6

Varav

Överföring från AP-fonden	-4,0

Ålderspensionssystemet, retroaktiv justering	-1,6

Statsbudgetens saldo justerat för större
engångseffekter	-58,9

5.1.1Statsbudgeten 2003 och 2004

I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för 2003 och 2004. Statsbudgetens underskott för 2004 uppgick till 53,3 miljarder kronor, vilket är en ökning av underskottet med 7,0 miljarder kronor jämfört med 2003.

Statsbudgetens inkomster ökade med 32,7 miljarder kronor (4,9 procent) mellan 2003 och 2004. Skatter m.m. ökade med 28,5 miljarder kronor. Av detta belopp avser 11,2 miljarder


kronor Fysiska personer			inkomstskatt och
5,5 miljarder	kronor	Juridiska		personers
inkomstskatt.	Socialavgifter		och	löneskatter

ökade med 7,0 miljarder kronor och Mervärdes- skatten med 8,2 miljarder kronor.

Statsbudgetens utgifter ökade med 39,7 miljarder kronor (5,6 procent) mellan 2003 och 2004. Utgifterna för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med 26,7 miljarder kronor. Avgiften till Europeiska gemenskapen ökade med 7,2 miljarder kronor.

122

Skr.2004/05:101

Utgifterna för utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd, 22 Kommunikationer och 13 Arbetsmarknad ökade med över 3,0 miljarder kronor vardera. Räntor på statsskulden m.m. ökade med 10,5 miljarder kronor.

Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2003 och 2004

Miljoner kronor

			Utfall
	Utfall 2004	Utfall 2003	2004-2003
Inkomster	694 418	661 731	32 686

Skatter m.m.	637 001	608 462	28 539

Övriga
inkomster	57 416	53 269	4 147

Utgifter m.m.	747 761	708 081	39 680

Utgiftsområde
1–25 och 27	688 005	661 297	26 708

Statsskulds-
räntor m.m.
(UO 26)	52 718	42 173	10 545

Riksgälds-
kontorets
nettoutlåning	10 305	12 094	-1 789

Kassamässig
korrigering	-3 268	-7 484	4 216

Budgetsaldo	-53 343	-46 350	-6 993

Som tidigare nämnts påverkas statsbudgetens saldo av engångseffekter. Om dessa exkluderas erhålls ett mått på den underliggande utveckling- en (statsbudgetens underliggande saldo). I dia- gram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo och underliggande saldo för åren 1990–2004. Under 1990-talets första år var staten tvungen att låna stora belopp. Störst var lånebehovet 1993. Där- efter har det skett en kraftig minskning av låne- behovet och 1998 övergick lånebehovet till ett faktiskt budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo ökade sedan successivt till 82 miljarder kronor 1999 och till 102 miljarder kronor 2000. År 2001 minskade budgetsaldot till 38,7 miljarder kronor och 2002 minskade det ytterligare till 1,2 miljarder kronor. År 2003 uppvisade budgetsaldot ett underskott på 46,3 miljarder kronor och 2004 ökade under- skottet till 53,3 miljarder kronor.

Diagram 5.1 Faktiskt och underliggande saldo

150 000
100 000
50 000
0
-50 000
-100 000
-150 000
-200 000
-250 000
-300 000
1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004
Faktiskt saldo			Underliggande saldo

5.1.2Reformer och finansiering

Under 2004 genomfördes särskilda satsningar inom några utvalda politikområden. Dessa tilldelades sammanlagt 10 miljarder kronor mer än 2003. På skatteområdet genomfördes regel- ändringar som netto minskade statens inkomster med 4 miljarder kronor. För att finansiera reformerna på totalt 14 miljarder kronor genom- fördes besparingar på 6,5 miljarder kronor, bl.a. inom utgiftsområdena 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (1 miljard kronor), 10 Ekonomisk

trygghet vid	sjukdom	och	handikapp
(1,2 miljarder	kronor) samt	15	Studiestöd

(0,8 miljarder kronor).

Några av de viktigaste reformerna framgår av tabell 5.4.

123

Skr.2004/05:101

Tabell 5.4 Reformer 2004 jämfört med 2003

Utgiftsreformer	Miljarder kronor1	Skattereformer	Miljarder kronor1
Ökade satsningar på kommunikationer	2,1	ROT-avdrag bostadshus	1,4

Ökning av biståndsramen	1,5	Skattereduktion 200-kronan	1,4

Ökning av allmänna bidrag till		Lägre socialavgifter (1,2
kommunsektorn	1,2	procentenheter)	1,2

Ökade resurser till rättsväsendet	1,1	Höjd koldioxidskatt med 15 öre	-0,8

Ökade resurser till personalförstärkning i		Höjd energiskatt på el, hushåll
skolan	1,0	och service med 1 öre per kWh	-0,8

		Partiell frysning av skiktgränser
Ökade resurser till läkemedelsförmånerna	0,9	för 2004	-0,7

Införande av ytterligare en månad i		Särskilt anställningsstöd inom
föräldraförsäkringen	0,5	aktivitetsgarantin	0,4

Ökade resurser till miljö- och kulturvård	0,5	Övriga	1,9

Övriga	1,6

Summa	10,4		4,0

1 Förändringar av utgifter och inkomster på statsbudgeten jämfört med 2003.

5.2Statsbudgetens inkomster 2004 statsbudgetens inkomster har utvecklats mellan

Utfallet för statsbudgetens inkomster1 uppgick 2004 till 694,4 miljarder kronor, vilket är 18,1 miljarder kronor eller 2,5 procent lägre än vad som fastställdes i statsbudgeten för 2004. Inkomster från skatter m.m. blev 637,0 miljarder kronor. Det är 9,8 miljarder kronor eller 1,5 procent lägre än beräknat. Utfallet för övriga inkomster blev 57,4 miljarder kronor, vilket är 8,3 miljarder kronor eller 12,6 procent lägre än beräknat.

Tabell 5.5 Statsbudgetens inkomster 2003–2004

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Utfall-SB
Budgetår	2004	2003	2004
Statsbudgetens skatteinkomster	637,0	608,5	-9,8
Statsbudgetens övriga inkomster	57,4	53,3	-8,3
Statsbudgetens totala inkomster	694,4	661,7	-18,1
Statens periodiserade skatter	696,4	662,8	-1,0

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatt hän- förliga till olika inkomstår. En analys av hur

1 För benämning av inkomsterna som de redovisas i statsbudgeten (kassamässigt) används just ordet inkomster. Avses periodiserade belopp, dvs. belopp hänförda till det år de avser, används i stället ordet intäkter.

2003 och 2004 jämfört med den fastställda statsbudgeten bör beakta dels utvecklingen av makroekonomin, dels förändringar i regelverken. En sådan analys är dock inte möjlig att göra för de inkomsttitlar på statsbudgeten som baseras på skatter som fastställs vid den årliga inkomst- taxeringen. Därför görs den huvudsakliga analysen av skatteinkomsterna med utgångs- punkt från utvecklingen av de periodiserade skatterna. I tabell 5.13 i avsnitt 5.2.6 redovisas utfallet för inkomsthuvudgrupperna 1100–1400 för 2002–2004. I samma tabell redovisas även de periodiserade beloppen för motsvarande inkomsthuvudgrupper. Av tabellen framgår exempelvis att skatteinkomsterna på inkomst- titeln Fysiska personers inkomstskatt ökade mellan 2003 och 2004 med 11,2 miljarder kronor medan de i periodiserade termer minskade med 1,9 miljarder kronor. I avsnittet redovisas även inkomsthuvudgrupperna 1500–1700, vilka avser kommunala utjämningsavgifter, betalnings- differenser och nedsättningar.

124

Skr.2004/05:101

I avsnitt 6.4 redogörs för skillnaden mellan stats- budgetens skatteinkomster och skatterna enligt resultaträkningen.

direkt mätbara, utan hur de påverkar löne- summeutvecklingen kan endast uppskattas. I lönesummeberäkningen skall löneutbetal- ningarna också periodiseras annorlunda än de gör i beräkningen av timlönen. Statistiken över

5.2.1Makroekonomiska förutsättningar timlönen är, till skillnad från lönesumman, kost-

Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband med den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 5.6 redovisas några centrala förutsättningar för beräkningarna av skatterna åren 2003 och 2004 och som låg till grund för beräkningarna till budgetpropositionen för 2005, 2004 års ekonomiska vårproposition och till budget- propositionen för 2004.

Tabell 5.6 Makroekonomiska förutsättningar vid olika prognostillfällen

Procentuell förändring

	VP2005	BP2005	VP2004	BP2004
Timlön, kostnad

2003	3,5	3,5	4,1	4,1

2004	3,3	3,4	3,4	3,5

Antal arbetade timmar

2003	-0,8	-0,9	-1,2	-1,2

2004	-0,4	-0,1	-1,3	-0,9

Utbetald lönesumma

2003	2,4	2,4	3,2	3,9

2004	2,7	3,0	2,5	2,4

Hushållens konsumtionsutgifter

2003	3,8	4,5	1,4	1,3

2004	3,1	4,0	2,0	1,9

Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Finansdepartementet.

Prognoserna över utbetald lönesumma grundar sig på utvecklingen av antalet arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna (NR) och över timlönen enligt Medlingsinstitutets konjunktur- statistik. För att få en korrekt bild av lönesum- meutvecklingen görs emellertid ett flertal korrigeringar av utvecklingen av dessa makro- ekonomiska variabler.

Utvecklingen av antalet timmar kan bl.a. justeras för att lönesumman är dagkorrigerad, dvs. den skall inte påverkas av variationer i antalet arbetsdagar mellan åren. Även timlöne- utvecklingen kan behöva justeras om det sker en kraftig förändring av exempelvis sjukfrånvaron. I lönesumman inkluderas sjuklön, dvs. företagens ersättningar till de anställda vid de första fjorton dagarnas sjukfrånvaro, vilket inte görs i kostnadstimlönen. Sådana justeringar är inte

nadsbaserad vilket innebär att löneutbetal- ningarna redovisas för den period de avser.

5.2.2Statens periodiserade skatter

Statens periodiserade skatter ökade med 5,1 procent till 696,4 miljarder kronor 2004. Ökningen förklaras framförallt av högre intäkter från skatt på kapital. Det är i huvudsak skatt på bolagsvinster som utvecklats starkt under året. Dessa ökade med 17,0 miljarder kronor eller 34,8 procent till 65,9 miljarder kronor.

Enligt statsbudgetens utfall ökade skatte- inkomsterna med 4,7 procent, och enligt resul- taträkningen ökade skatterna med 5,3 procent. Skillnaden mellan förändringstakterna förklaras av att bokföringsprinciper och avgränsningar är olika för de berörda redovisningarna.

För statsbudgetens utfall och i resultat- räkningen redovisas skatterna kassamässigt eller utifrån debiterade skatter. Redovisningen inne- bär att resultatet påverkas av skatter avseende flera inkomstår. Både statsbudgeten och resultat- räkningen är därför beroende av när i tiden skatterna debiteras. Ett år då en stor andel av den slutliga skatten tas ut som preliminärskatt med- för således höga inkomster. Ett annat år då preliminärskatteandelen är liten blir på mot- svarande sätt inkomsterna lägre. Att skatte- inkomsterna enligt resultaträkningen ökade mer än statsbudgetens skatteinkomster 2004 beror i huvudsak på att kompensation för mervärdes- skatt till kommuner och landsting återläggs, samt att slutregleringar av kommunalskatte- medel ingår i resultaträkningen.

I den periodiserade redovisningen hänförs skatterna till det år de avser, vilket innebär att redovisningen inte påverkas av när i tiden skatten debiteras. Principen medför dock att uppgifterna för 2004 är preliminära. För de skatter som fastställs i den årliga inkomsttaxeringen används i redovisningen prognoser i stället för utfall.

Jämfört med budgetpropositionen för 2004 beräknas de periodiserade skatterna under 2004 bli 1,0 miljarder kronor lägre. Utfallet för skatt-

125

Skr.2004/05:101

erna i statsbudgeten blev 9,8 miljarder kronor lägre än beräknat.

I tabell 5.7 redovisas statens skatteintäkter respektive skatteinkomster samt vad som defini- tionsmässigt skiljer redovisningsmetoderna åt. För statsbudgetens inkomster samt statens och offentliga sektorns periodiserade skatter finns även redovisat avvikelserna mot beräkningen till budgetpropositionen för 2004.

Tabell 5.7 Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor

		Prognos
		/utfall	Utfall	Utfall-SB
		2004	2003	2004	2003
+	Skatt på arbete	824,1	800,8	-9,2	-4,5

+	Skatt på kapital	126,7	107,6	5,5	-7,4

+	Skatt på konsumtion, inkl. staten	331,1	323,4	-2,8	-3,5

+	Övrigt	4,4	3,5	2,8	4,1

=	Periodiserad skatt, off. sektor	1288,2	1235,2	-3,7	-11,4

-	Kommunalskatt	419,5	403,1	-2,9	-2,9

-	Avgifter till pensionssystemet	165,0	160,4	0,2	0,9

-	EU-skatter	7,3	8,9	-0,1	0,6

=	Periodiserad skatt, staten	696,4	662,8	-0,7	-9,7

+	Utjämningsavgifter	26,7	26,2	-1,2	-0,1

+	Momskompensationer	-53,6	-48,7	2,1	1,1

+	EU-skatter	7,2	8,9	-0,2	0,6

+	Skatter som ej redovisas på 1000	-3,8	-3,6	0,3	0,6

+	Avsättning IKS	-1,2	-2,3	0,0	0,0

+	Kreditering skattekonto	-7,7	-7,0	-0,2	0,3

+	Periodiseringar	-27,1	-27,8	-9,9	-3,9

=	Statsbudgetens skatter	637,0	608,5	-9,8	-11,1

+	Återläggning av skatter och	206,3	197,5
	transfereringar

+	Skatter som inte ingår i	-24,6	-24,0
	resultaträkningen

+ Avgifter som redovisas som		11,4	12,2
	skatter

+ Betalningsdifferenser och		8,4	2,5
	periodiseringar

=	Skatter m.m. i resultaträkningen	838,6	796,7

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

5.2.3Skatt på arbete

Inkomståret 2004 beräknas skatt på arbete ut- göra 64 procent av de totala skatteintäkterna. Mellan 2003 och 2004 beräknas skatteintäkterna öka med 23,3 miljarder kronor, eller med 2,9 procent, till 824,1 miljarder kronor.

Tabell 5.8 Skatt på arbete

Miljarder kronor

	Prognos	Utfall	Skillnad mot BP2004
Inkomstår	2004	2003	2004	2003	2002
Direkta skatter	464,8	449,5	-6,0	-4,1	-0,2

Statlig inkomstskatt	33,4	32,7	-1,9	-0,9	0,2

Kommunskatter	419,5	403,1	-2,9	-2,9	-0,2

Allmän pensionsavgift	72,1	70,3	-0,4	-0,1	-0,1

Skattereduktioner	-60,3	-56,6	-0,9	-0,2	0,0

Övriga skatter	0,1	0,1	0,0	0,0	0,0

Indirekta skatter	359,2	351,3	-3,2	-0,5	-1,2

Arbetsgivaravgifter	328,9	321,9	-3,7	-0,4	-0,1

Egenavgifter	9,1	9,0	-1,2	-0,9	-1,1

Särskild löneskatt	27,9	27,2	1,0	0,7	0,0

Nedsättningar	-8,1	-8,4	0,5	-0,1	-0,1

Tjänstegruppliv	1,5	1,6	0,2	0,1	0,0

Skatt på arbete	824,1	800,8	-9,2	-4,5	-1,4

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de (i frånvaro av regeländringar) följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar m.m. Skattskyldig- heten skiljer sig åt mellan olika skatter, varför skatt på arbete brukar delas in i direkta och in- direkta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag både för direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersätt- ning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning.

I tabell 5.9 redovisas utvecklingstakten mellan 2003 och 2004 samt förändringen jämfört med budgetpropositionen för 2004 avseende några av de beloppsmässigt största underlagen för skatt på arbete.

Tabell 5.9 Utveckling av underlag för skatt på arbete 2004

Procent, procentenheter

	Aktuell		Skillnad mot
	beräkning	BP2004	BP2004
Lönesumma	2,7	3,6	-0,9

Sjukpenning m.m.	-4,3	-1,9	-2,4

Arbetslöshetsersättning	11,1	-7,5	18,6

Pensioner	4,5	4,4	0,1

Anm.: Lönesummans utvecklingstakt avser skatteunderlagets lönesumma, vilken ej nödvändigtvis överensstämmer med lönesumman definierad enligt NR.

Det preliminära utfallet för lönesumman 2004 blev 0,9 procentenheter lägre än vad som antogs i beräkningen till budgetpropositionen för 2004.

126

I huvudsak förklaras det av ett lägre antal arbetade timmar.

Utfallen på skatt på arbete för inkomståren 2002 och 2003 blev 1,4 respektive 4,5 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i budget- propositionen för 2004. Inkomståret 2004 beräknas skatt på arbete bli 9,2 miljarder kronor lägre. För 2003 och 2004 har lönesumman utvecklats betydligt svagare än beräknat, vilket i huvudsak förklarar lägre kommunal- och statlig inkomstskatt samt lägre arbetsgivaravgifter än tidigare beräknat.

Direkta skatter

De direkta skatterna beräknas uppgå till 464,8 miljarder kronor inkomståret 2004, vilket är en ökning med 15,3 miljarder kronor eller med 3,4 procent jämfört med 2003. De består till 90 procent av kommunskatter och utgör drygt hälften av skatt på arbete.

År 2003 blev utfallet för de direkta skatterna 4,1 miljarder kronor lägre jämfört med prog- nosen i budgetpropositionen för 2004 och 2004 beräknas de vara 6,0 miljarder kronor lägre.

Statlig inkomstskatt

Inkomståret 2004 beräknas intäkterna uppgå till 33,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2003.

Jämfört med beräkningen till budgetpropo- sitionen för 2004 var utfallet 0,9 miljarder kronor lägre för 2003. Inkomståret 2004 beräknas skatten vara 1,9 miljarder kronor lägre. Revideringen är en följd av att lönesumman har justerats ned.

Kommunal inkomstskatt

För inkomståret 2004 beräknas kommunskatt- erna uppgå till 419,5 miljarder kronor, en ökning med 4,1 procent eller med 16,4 miljarder kronor. Ökningen förklaras till viss del av högre kommunala utdebiteringar.

Utfallet för 2003 blev 2,9 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen till budget- propositionen för 2004. Även för 2004 beräknas de kommunala skatterna bli 2,9 miljarder kronor lägre än vad som prognoserades till budgetpro- positionen för 2004. För båda åren förklaras skillnaden i huvudsak av en nedreviderad löne- summa.

Skr.2004/05:101

Skattereduktioner

Jämfört med 2003 ökar storleken på reduk- tionerna för 2004 med 3,7 miljarder kronor. Merparten av skillnaden förklaras av reduktionen för det fasta beloppet om 200 kronor samt reduktionen för ombyggnad och tillbyggnad (ROT).

Indirekta skatter

De indirekta skatterna utgör 44 procent av skatt på arbete och beräknas 2004 uppgå till 359,2 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 7,9 miljarder kronor eller med 2,3 procent jämfört med föregående inkomstår.

Till skillnad från de direkta skatterna, där mer- parten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Av de in- direkta skatterna svarar arbetsgivaravgifter för 92 procent.

Arbetsgivaravgifter

Mellan 2003 och 2004 beräknas arbetsgivar- avgifterna öka med 7,0 miljarder kronor, eller med 2,2 procent. Den svaga utvecklingen jämfört med de direkta skatterna förklaras dels av regeländringar, dels av att arbets- givaravgifterna följer utvecklingen av utbetalda löner. De påverkas således inte av hur utbetalningar av transfereringar utvecklas.

Jämfört med budgetpropositionen för 2004 blev utfallet 0,4 miljarder kronor lägre inkomst- året 2003. För 2004 har prognosen justerats ned med 3,7 miljarder kronor, vilket i huvudsak för- klaras av den svagare utvecklingen av löne- summan.

Särskild löneskatt

Mellan 2003 och 2004 beräknas den särskilda löneskatten öka med 0,7 miljarder kronor. Jämfört med budgetpropositionen för 2004 blev utfallet 0,7 miljarder kronor lägre inkomståret 2003. För 2004 har prognosen höjts med 1,0 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av det svagare utfallet för lönesummans utveckling. Justeringen uppåt förklaras bl.a. av att effekten av nya tjänstepensionsavtal med en högre andel avgiftsbestämd pension än för tidigare avtal varit större än vad som tidigare antogs.

127

Skr.2004/05:101

5.2.4Skatt på kapital

Skatt på kapital delas in i skatt på avkastning och vinster respektive skatt på egendom. Över tiden utvecklas skatt på avkastning och vinster mycket ojämnt, varför stora avvikelser kan förekomma mellan två på varandra följande år. Ett undantag är avkastningsskatten som beräknas på en schablonmässigt fastställd avkastning. Skatt på egendom, där skattebasen baseras på värdet av tillgången, utvecklas i likhet med avkastnings- skatten förhållandevis jämnt över tiden.

I tabell 5.10 redovisas de periodiserade skatt- erna för åren 2003 och 2004, samt skillnader jämfört med prognosen till budgetpropositionen för 2004. Skatt på kapital beräknas öka med 19,1 miljarder kronor till 2004. Jämfört med prognosen till budgetpropositionen förväntas utfallet bli 5,5 miljarder kronor högre. Orsaken är i huvudsak tillfälligt förhöjda bolagsskatte- intäkter 2004 beroende på att periodiserings- fonder räntebeläggs fr.o.m. 2005.

Tabell 5.10 Skatt på kapital

Miljarder kronor

	Prognos	Utfall		Skillnad mot BP2004
Inkomstår	2004	2003	2004	2003	2002
Skatt på avkastning	111,5	94,2	4,0	-7,7	-7,9
och vinster

Skatt på kapital,	7,8	6,8	-4,6	-3,1	-1,3
hushåll

Skatt på bolags-	65,9	48,9	9,6	-4,3	-6,4
vinster

Avkastningsskatt	12,1	12,7	0,0	0,0	-0,3

Fastighetsskatt	24,4	24,0	-0,4	-0,3	0,1

Kupongskatt m.m.	1,4	1,9	-0,6	0,0	0,0

Skatt på egendom	15,1	13,3	1,5	0,3	-0,1

Förmögenhets-	5,5	4,9	0,7	0,3	-0,1
skatt

Arvs- och gåvo-	2,6	2,5	-0,2	-0,2	0,0
skatt

Stämpelskatt	7,1	5,9	1,0	0,2	0,0

Skatt på kapital	126,7	107,6	5,5	-7,4	-8,0

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Redovisningen av avkastningsskatten beaktar även utländska tillgångar som fysiska personer tar upp i inkomstdeklarationen.

Skatt på avkastning och vinster

Hushållens skatt på kapital utgörs av nettot av skatt på inkomsträntor, utdelningar och kapital- vinster samt skattereduktion för utgiftsräntor m.m. Skatteintäkterna för 2004 beräknas öka med 1,0 miljard kronor jämfört med 2003, vilket

svarar mot en ökningstakt på 14,5 procent. Den höga takten förklaras delvis av höga aviserade utdelningar under 2004.

Prognosen på bolagens inkomstskatt för 2004 är 65,9 miljarder kronor, vilket är en uppgång med 17,0 miljarder kronor jämfört med utfallet för 2003, och 9,6 miljarder kronor högre än prognosen till budgetpropositionen för 2004. Orsaken till den kraftiga prognosjusteringen är att somliga bolag har valt att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder trots att det medför en tidigarelagd skattebetalning. Under tidigare år har bolagen i huvudsak återfört medel i samband med förluster eller då den lagstadgade avsättningstiden om sex år löpt ut. Det förändrade beteendet 2004 kan förklaras av räntebeläggning av periodiseringsfonder fr.o.m. den 1 januari 2005 (prop. 2004/05:38). Lag- ändringen innebär att en schablonintäkt om 72 procent av statslåneräntan vid novembers utgång två år före taxeringsåret, multiplicerad med summan av periodiseringsfonder, skall tas upp till beskattning. Effekten på bolagsskatten för 2004 av de tidigarelagda återföringarna beräknas till 10,8 miljarder kronor.

Utfallen på avkastningsskatten för åren 2002 och 2003 låg i linje med den prognos som redo- visades i budgetpropositionen för 2004. Prog- nosen för 2002 har reviderats ned med 0,3 miljarder kronor jämfört med prognosen till budgetpropositionen.

Skatt på egendom

År 2002 minskade förmögenhetsskatteintäkter- na med 2,6 miljarder kronor dels till följd av att fribeloppen höjdes till 1,5 miljoner kronor för ensamstående och till 2 miljoner kronor för sam- beskattade par, dels till följd av lägre värdering av tillgångar på aktiemarknaderna. Inkomståret 2003 och 2004 förväntas förmögenhetsskatten öka med 1,0 respektive 0,6 miljarder kronor, vilket till stor del förklaras av stigande tillgångs- priser på aktier. Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2004 förväntas intäk- terna för 2004 bli 0,7 miljarder kronor högre.

5.2.5Skatt på konsumtion och insatsvaror

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick inkomståret 2004 till 333 miljarder kronor, av vilka 70 procent utgjordes av mervärdesskatt och 30 procent av

128

punktskatter, tullmedel, m.m. Konsumtionen följde i stort den utveckling som antogs i beräkningen till budgetpropositionen för 2004. Skillnaden mot vad som antogs i budget- propositionen förklaras i huvudsak av ett lägre skatteunderlag för koldioxidskatten.

Tabell 5.11 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Skillnad mot BP2004
Inkomstår	2004	2003	2004	2003
Mervärdesskatt	235,0	226,6	1,3	-2,3

Punkskatter	98,0	96,8	-4,1	-1,2

Tobaksskatt	8,2	8,3	-0,3	0,0

Alkoholskatt	10,1	10,9	-0,6	0,0

Energiskatt	35,1	36,4	-0,5	-0,3

Koldioxidskatt	26,4	23,8	-2,3	-0,2

Skatt på vägtrafik	8,8	8,3	0,3	-0,1

Övriga skatter på	3,3	3,5	-0,6	-0,4
energi och miljö

Skatt på import	3,9	3,5	0,0	-0,1

Övriga skatter	2,2	2,0	-0,1	-0,2

Summa	333,1	323,4	-2,8	-3,5

Anm.: I övriga skatter på energi och miljö inkluderas svavelskatt, skatt på el från kärnkraft, avfallsskatt, skatt på gödsel- och bekämpningsmedel, m. fl. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 235 miljarder kronor 2004, vilket är en ökning med 8,4 miljarder eller med 3,7 procent jämfört med 2003.

Mervärdesskatten påverkas främst av hus- hållens konsumtionsutgifter, men även av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar. I diagram 5.2 åskådliggörs mervärdesskatten uppdelad efter användning 2004.

Skr.2004/05:101

Diagram 5.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning 2004

Andel av totala mervärdesskatteintäkter

Staten

Kommuner

13%

Hushåll

78%

I diagrammet ingår även mervärdesskatt på investeringar och förbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt, vilken implicit belastar de tre användningsområdena. Andelarna mellan statens och kommunernas mervärdes- skatt i icke skattepliktig verksamhet respektive hushållens mervärdesskatt på privat konsumtion har i det närmaste varit oförändrade de senaste fem åren. Staten och kommunerna bedriver även skattepliktig verksamhet, men denna beläggs liksom privat näringsverksamhet med utgående moms, vilken i slutändan påverkar hushållens konsumtion.

Utfallet för 2004 blev 1,3 miljarder kronor högre jämfört med beräkningen till budget- propositionen för 2004, vilket huvudsakligen förklaras av att investeringarna under året blev större än beräknat.

129

Skr.2004/05:101

Punktskatter

De totala intäkterna från punktskatter uppgick till 98 miljarder kronor 2004, vilket är en ökning med 1,2 miljarder kronor jämfört med 2003. Ökningen förklaras främst av att intäkterna från miljö- och fordonsrelaterade skatter ökade.

Jämfört med beräkningen till budgetpropo- sitionen för 2004 blev utfallet 4,1 miljarder kronor lägre. Detta förklaras främst av att in- täkterna från koldioxidskatten blev 2,3 lägre än prognoserat. Men även för tobaksskatten, alkoholskatten, energiskatten samt övriga skatter på energi och miljö blev utfallet väsentligt lägre än beräknat.

Alkoholskatt

Under 2004 minskade intäkterna från alkohol- skatt med 0,8 miljarder kronor eller 7 procent till 10,1 miljarder kronor. Det är främst de lägre intäkterna från skatt på sprit som förklarar minskningen.

De totala intäkterna blev 0,6 miljard kronor lägre än prognoserat i budgetpropositionen för 2004. Anledningen är att privatinförseln blev större än förväntat. Den resandeinförda spriten ökade under året med 27 procent och den resandeinförda ölen med 21 procent. Trots att införseln totalt ökade kraftigt under 2004 så minskade inte den inhemska försäljningen i motsvarande mån. Systembolagets försäljning av sprit minskade med 13 procent, medan försäljningen av vin och öl minskade med 2 respektive 4 procent. Det medförde att den totala registrerade alkoholkonsumtionen2 ökade med omkring 1,4 procent 2004. Den totala alkoholkonsumtionen uppgick till 10,5 liter per invånare3. Systembolagets andel av den regis- trerade konsumtionen av sprit minskade dock från 51 till 41 procent mellan 2003 och 2004. Privatinförselns andel ökade från 37 till 44 procent. Övergången från svenskt till utländskt beskattad alkohol fortsatte således.

Diagram 5.3 Privatinförsel av sprit 2000–2004

Tusen liter ren sprit

3 000

2 500

2 000

1 500

1000

500

jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep

2000

2001

2002

2003

2004

Källa: SoRAD, Stockholms universitet.

Diagram 5.3 åskådliggör privatinförseln av sprit under 2000–2004.4 I april 2003 inträffade ett trendbrott och införseln har sedan dess etablerat sig på en nivå cirka 60 procent högre än genomsnittet för de tre föregående åren. Totalt uppgick införseln till 24 miljoner liter 2004, vilket är en ökning med 27 procent jämfört med 2003.

Trots att Systembolagets försäljning av öl och vin ökade något under året så minskade in- täkterna från samtliga produktslag bortsett från mellanklassprodukter, vilket beror på att intäk- terna från restaurangförsäljning minskade. Av de totala intäkterna från alkoholskatt minskade intäkter från sprit i störst omfattning, med 13 procent jämfört med 2003.

Energi- och koldioxidskatt

År 2004 uppgick energiskatteintäkterna till 35,1 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,3 miljarder kronor jämfört med 2003. Intäkterna från koldioxidskatt ökade däremot med 2,6 miljarder kronor till 26,4 miljarder kronor 2004, bl.a. beroende på höjd skattesats.

2	Med registrerad alkoholkonsumtion avses här Systembolagets
försäljning, restaurangförsäljning samt privatinförsel.
3	Per invånare 15 år och äldre mätt i liter ren alkohol. Källa: SoRAD,
3		4 De införda kvantiteterna avser motsvarande 38,5-procentig sprit.
2005.

130

Intäkterna från energiskatt blev 0,6 miljarder kronor lägre 2004 än beräkningen till budget- propositionen för 2004. Detta var främst energi- skatt på olja och bensin som blev lägre än prognoserat. Koldioxidskatten blev 2,3 miljarder kronor lägre än vad som antogs i budget- propositionen. Skatt på olja stod för merparten av skillnaden. I tabell 5.12 redovisas intäkterna per energislag.

Tabell 5.12 Fördelning av energi- och koldioxidskatt

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Skillnad mot BP2004
Inkomstår	2004	2003	2004	2003
Energiskatt	35,1	36,4	-0,6	-0,4
varav
elektrisk kraft	17,2	15,7	0,1	-0,3
bensin	14,2	15,9	-0,3	0,0
olja	3,6	4,7	-0,4	0,0
övrigt	0,1	0,1	0,0	0,0
Koldioxidskatt	26,4	23,8	-2,3	-0,2
varav
bensin	11,2	9,6	-0,7	0,0
olja	14,2	12,9	-1,4	-0,4
övrigt	1,1	1,3	-0,3	0,2

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Utvecklingen mot större andel koldioxidskatt på bekostnad av energiskatt inom gruppen energi- och koldioxidskatt fortsatte under 2004.

5.2.6Statsbudgetens skatter 2004

I tabell 5.13 redovisas utfallet för statsbudgetens inkomster för åren 2002–2004, samt skillnaden mellan utfallet för 2004 och den beräkning som gjordes till statsbudgeten för 2004. Därutöver ges en periodiserad redovisning av enskilda inkomsttitlar från och med inkomsthuvud- gruppen 1100 Skatt på inkomst till och med 1400

Skatt på varor och tjänster.

Fysiska personers inkomstskatt ökade mellan 2003 och 2004 med 11,2 miljarder kronor medan de i periodiserade termer minskade med 1,9 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 7,5 miljarder kronor lägre medan utfallet för de periodiserade skatterna på in- komsttiteln blev 7,4 miljarder kronor lägre.

Juridiska personers inkomstskatt ökade mellan 2003 och 2004 med 5,5 miljarder kronor medan de i periodiserade termer ökade med 14,8 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 1,1 miljarder kronor lägre medan utfallet för de periodiserade skatterna på in- komsttiteln blev 7,6 miljarder kronor högre.

Skr.2004/05:101

Socialavgifter och löneskatter ökade mellan 2003 och 2004 med 7,0 miljarder kronor medan de i periodiserade termer ökade med 5,4 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att den särskilda löneskatten omförs med två års eftersläpning. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 0,7 miljarder kronor lägre.

Skatt på egendom ökade mellan 2003 och 2004 med 1,0 miljarder kronor medan de i perio- diserade termer ökade med 2,2 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att både fastighetsskatt och förmögenhetsskatt redovisas med två års eftersläpning på statsbudgeten. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 0,7 miljarder kronor högre.

Skatt på varor och tjänster ökade mellan 2003 och 2004 med 10,5 miljarder kronor vilket de också gjorde i periodiserade termer. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 4,5 miljarder kronor lägre.

Inkomsthuvudgruppen 1500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt minskade mellan 2003 och 2004 med 4,0 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen till budgetpropo- sitionen blev utfallet 0,5 miljarder kronor högre.

Skillnaden mellan inbetalda och debiterade skatter redovisas på inkomsthuvudgruppen 1600

Betalningsdifferenser. Mellan 2003 och 2004 minskade betalningsdifferensen med 1,1 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 1,8 miljarder kronor högre.

Inkomsthuvudgruppen 1700 Nedsättningar av skatter innehåller nedsättningar avseende anställ- ningsstöd, bredbandsinstallation och sysselsätt- ningsstöd till kommuner och landsting, stöd till sjöfart, stöd till skyddad anställning hos offentlig arbetsgivare samt skattelättnad för vissa byggtjänster. Mellan 2003 och 2004 ökade storleken på nedsättningarna med 0,9 miljarder kronor till -9,5 miljarder kronor. Anställnings- stödet och sjöfartsstödet uppgick tillsammans till 3,8 miljarder kronor under 2004, och sysselsättningsstödet uppgick till 4,4 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 0,7 miljarder kronor högre.

131

Skr.2004/05:101

Tabell 5.13 Statens periodiserade skatter och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor

			Periodiserade skatter, inkomstår			Statsbudgetens inkomster, budgetår
			Prognos	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall-SB
			2004	2003	2002	2004	2003	2002	2004
1000	Skatter m.m.		656,2	631,5	636,1	637,0	608,5	659,4	-9,8

1100	Skatt på inkomst		63,2	50,6	43,0	45,7	29,7	65,1	-8,3

varav	1111	Fysiska personers inkomstskatt	-18,9	-17,0	-19,7	-26,9	-38,1	-17,2	-7,5

	1121	Juridiska personers inkomstskatt	76,8	61,4	57,1	67,2	61,7	76,5	-1,1

		Övriga skatter	5,3	6,2	5,6	5,4	6,1	5,8	0,4

1200	Socialavgifter och löneskatter		266,5	261,1	254,6	266,0	259,0	249,8	-0,7

1300	Skatt på egendom		39,5	37,3	36,2	37,1	36,1	40,2	0,7

varav	1310	Skatt på fast egendom	24,4	24,0	23,5	23,5	21,2	23,3	0,1

	1320	Förmögenhetsskatt	5,5	4,9	3,9	3,9	6,5	8,2	-0,1

	1330	Arvs- och gåvoskatt	2,6	2,5	3,0	2,6	2,5	3,0	-0,2

	1340	Övrig skatt på egendom	7,1	5,9	5,8	7,1	6,0	5,8	1,0

1400	Skatt på varor och tjänster		307,7	297,2	288,3	308,9	298,4	290,1	-4,5

varav	1411	Mervärdesskatt	212,2	204,0	195,7	213,2	205,1	198,3	-0,9

	1424	Tobaksskatt	8,2	8,3	8,4	8,2	8,2	8,4	-0,3

	1425	Alkoholskatt	10,1	10,9	11,2	10,2	11,0	11,1	-0,5

	1428	Energiskatt	60,5	58,1	57,2	60,5	58,1	56,5	-2,6

	1460	Skatt på vägtrafik	8,8	8,3	8,2	8,8	8,3	8,2	0,3

	1470	Skatt på import m.m.	3,9	3,5	3,4	3,8	3,5	3,5	0,0

	1480	Övriga skatter varor och tjänster	4,1	4,1	4,2	4,1	4,2	4,2	-0,5

1500	Utjämningsavgift och komp. mervärdesskatt					-5,8	-1,8	23,7	0,5

1600	Betalningsdifferenser					-5,5	-4,4	-4,2	1,8

1700	Nedsättningar av skatter					-9,5	-8,6	-5,4	0,7

2000	Inkomster av statens verksamhet					35,1	29,2	49,1	5,7

varav	2411	Inkomster av statens aktier				7,6	4,5	4,2	2,7

3000	Inkomster av försåld egendom					0,1	0,0	0,1	-14,9

varav	3312	Övriga inkomster av försåld egendom				0,1	0,0	0,1	-14,9

4000	Återbetalning av lån					2,4	2,5	2,7	0,1

5000	Kalkylmässiga inkomster					8,3	9,5	9,9	0,0

6000	Bidrag från EU m.m.					11,6	12,0	9,3	0,7

Statsbudgetens totala inkomster						694,4	661,7	730,5	-18,1

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

5.2.7Förklaring till redovisningen av fysiska och juridiska personers inkomstskatt

Skatteinkomsterna som de redovisas i stats- budgeten skiljer sig från statens periodiserade skatter. Skillnaden består i att de totala skatte- inkomsterna på statsbudgeten avser betalningar för skatter som är hänförliga till flera olika in- komstår medan den periodiserade redovisningen

avser debiterade skatter som är hänförliga till ett specifikt inkomstår. Avvikelsen i redovisningen mellan de två metoderna är störst för de skatter som fastställs vid den årliga inkomsttaxeringen, dvs. för de skatter som redovisas inom direkta skatter på arbete och inom skatt på avkastning och vinster. I statsbudgeten redovisas dessa till stor del på titlarna fysiska personers inkomst- skatt samt juridiska personers inkomstskatt,

132

men även på socialavgifter och allmänna egen- avgifter samt skatt på egendom.

De årligt fastställda skatterna utgör hälften av de totala skatterna och 30 procent av statsbud- getens skatter. Betalningarna under ett visst år kan omfatta skatter avseende tre olika inkomst- år, vilket i princip omöjliggör en fullständig analys av statsbudgetens utfall för dessa skatter. Den huvudsakliga analysen av dessa skatter görs därför utifrån utvecklingen av de periodiserade skatterna.

Fysiska personers inkomstskatt

Utfallet på inkomsttiteln Fysiska personers in- komstskatt för budgetåret 2004 blev -26,9 mil- jarder kronor, vilket är 7,5 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen till statsbudgeten för 2004. Tabell 5.14 visar hur nettot på inkomst- titeln kan beräknas med information om skatter avseende tre inkomstår.

Tabell 5.14 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

		Inkomstår		Budgetår
	2002	2003	2004	2004
Deb. prel. A-skatt		42,5	440,6	483,1

Deb. prel. F-skatt och SA-skatt		2,0	21,1	23,1

Underuttag		12,2		12,2

Omprövningar	0,0	-0,2	-1,2	-1,3

Anstånd	-0,2		1,1	0,9

SINK			0,0	0,0

Summa inkomster	-0,2	56,4	461,6	517,8

Utbetalning till kommuner	5,0		437,4	442,3

Omföringar till andra titlar	30,3		72,0	102,3

Summa utgifter	35,3	0,0	509,4	544,7

Fysiska personers inkomstskatt	-35,4	56,4	-47,9	-26,9

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. SINK betecknar särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

De preliminärskatter som debiterades under budgetåret 2004 avser huvudsakligen inkomst- året 2004, med undantag för debiteringarna i januari som avser inkomster intjänade under december 2003.

Preliminära skatter regleras mot den slutligt debiterade skatten via tre skilda flöden som var och en avser ett inkomstår. Underuttaget (debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt) är den största posten och avser inkomståret 2003, men bokfördes först året efter i samband med att taxeringen var klar. Omprövningar under januari har hänförts till inkomståret 2002, vilket även har gjorts för omprövningar aktuellt

Skr.2004/05:101

taxeringsår som gjordes under tiden februari– juni. Motsvarande omprövningar under december har hänförts till inkomståret 2003. Omprövningar som fastställts under perioden februari–december som avser äldre taxeringsår har hänförts till innevarande inkomstår. Anstånd som fastställs under januari och februari har i enlighet med nationalräkenskapernas principer hänförts till inkomståret 2001, medan de som fastställs under mars till och med december har hänförts till innevarande inkomstår.

Kommunskatterna som betalades ut under 2004 består dels av ett preliminärt belopp (som skall slutregleras 2006), dels av en slutreglering som avser inkomståret 2002. Till följd av att den preliminära utbetalningen av kommunskatte- medel som gjordes under 2002 var för låg slut- reglerades 5,0 miljarder kronor under 2004.

Analogt med kommunskatteutbetalningarna fördes den allmänna pensionsavgiften över till AP-fonderna med ett preliminärt belopp under budgetåret. Överföringen under budgetåret innehöll även ett slutregleringsbelopp avseende inkomståret 2002.

Utöver den allmänna pensionsavgiften om- fördes även fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, fysiska personers mervärdesskatt samt egen- avgifter. Dessa skatter omförs dock med två års eftersläpning. Av de sammanlagda omföringarna under 2004 om 102,3 miljarder kronor avser 30,3 miljarder kronor inkomståret 2002.

Av utbetalningarna från titeln under budget- året 2004 avser 509,4 miljarder kronor aktuellt inkomstår och 35,3 miljarder kronor avser inkomståret 2002.

Juridiska personers inkomstskatt

Utfallet på inkomsttiteln Juridiska personers in- komstskatt för budgetåret 2004 blev 67,2 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen till statsbudgeten för 2004.

Tabell 5.15 redovisar hur nettot på inkomst- titeln beräknas genom att först summera preli- minärskatter, underuttag, omprövningar och an- stånd. Därefter avräknas omföringar till andra inkomsttitlar. Tabellen visar även hur inkomster och omföringar på statsbudgeten är hänförliga till i princip tre olika inkomstår.

133

Skr.2004/05:101

Tabell 5.15 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

		Inkomstår		Budgetår
	2002	2003	2004	2004
Deb. prel. F-skatt		9,6	87,6	97,3

Återbetalad F-skatt		-4,0		-4,0

Underuttag		8,0		8,0

Omprövningar, pågående taxering				0,0

Omprövningar	4,6	-0,3	-2,2	2,0

Anstånd	-4,7		2,1	-2,6

Övrigt, slutreglering			0,0	0,0

Avkastningsskatt, IPS		0,2		0,2

Summa inkomster	-0,1	13,5	87,5	100,8

Omföringar till andra titlar	32,0	1,7	0,0	33,7

Juridiska personers inkomstskatt	-32,1	11,8	87,5	67,2

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Under budgetåret 2004 debiterades preliminär F-skatt avseende i huvudsak inkomståret 2004, men även avseende 2003. Debiteringar avseende inkomståret 2003 skedde till största delen under januari 2004.

Perioden januari till augusti under budgetåret 2004 återbetalades redan inbetalda debiteringar av preliminärskatt avseende inkomståret 2003. Storleken på återbetalningarna varierar mycket mellan åren, men har historiskt sett uppgått till mellan 2 och 9 procent av den debiterade skatten under föregående inkomstår.

Slutregleringen av skatterna för inkomståret 2003 skedde under perioden juli 2004 till och med februari 2005. Det medför bl.a. att underuttaget som debiterades i november 2004 är hänförligt till inkomståret 2003. Ompröv- ningar under januari har hänförts till inkomståret 2002, vilket även har gjorts för omprövningar aktuellt taxeringsår som gjordes under perioden februari–juni. Motsvarande omprövningar under december har hänförts till inkomståret 2003. Omprövningar som fastställts under perioden februari–december som avser äldre taxeringsår har hänförts till innevarande inkomstår. Anstånd som fastställs under januari och februari har i enlighet med NR:s principer hänförts till inkomståret 2001, medan de som fastställs under mars till och med december har hänförts till innevarande inkomstår.

Särskild löneskatt, fastighetsskatt och för- mögenhetsskatt som omfördes i juni 2004 till respektive inkomsttitel är hänförliga till inkom- ståret 2002. Den mervärdesskatt som omfördes i december 2004 avser inkomståret 2003.

5.2.8Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Utfallet uppgick till totalt 57 416 miljoner kronor och var därmed 8 276 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än vad som beräknats i statsbudgeten. Skillnaden förklaras främst av att

Inkomster av försåld egendom blev 14 864 miljoner kronor lägre än beräknat. Inkomsterna av statens verksamhet blev däremot 5 698 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

Tabell 5.16 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2004	2004	2004	2003
Inkomster av statens
verksamhet	29 384	35 082	5 698	29 242

Inkomster av försåld
egendom	15 000	136	-14 864	3

Återbetalning av lån	2 269	2 391	122	2 524

Kalkylmässiga
inkomster	8 222	8 252	30	9 484

Bidrag m.m. från EU	10 818	11 555	737	12 016

Summa övriga inkomster	65 692	57 416	-8 276	53 269

5.2.9Inkomster av statens verksamhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riks- banken, AB Svenska Spel och Statens fastighets- verk. Vidare redovisas ränteinkomster, aktie- utdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet.

Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till 35 082 miljoner kronor och var därmed 5 698 miljoner kronor (19,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen hänför sig dels till Inkomster av statens aktier

(2 697 miljoner kronor), dels till Övriga inkomster av statens verksamhet (2 769 miljoner kronor).

134

För 2004 blev Inkomster av statens verksamhet

5 840 miljoner kronor (20,0 procent) högre än

2003. Det är Inkomster av statens aktier och Övriga inkomster i statens verksamhet som svarar för ökningen.

Tabell 5.17 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2004	2004	SB 2004	2003
Rörelseöverskott	9 449	10 269	820	11 351

Överskott av statens
fastighetsförvaltning	479	447	-32	388

Ränteinkomster	5 217	4 578	-639	4 775

Aktieutdelning	4 900	7 597	2 697	4 516

Offentligrättsliga avgifter	6 496	6 677	181	6 221

Försäljningsinkomster	246	393	147	116

Böter m.m.	2 153	1 908	-244	1 609

Övriga inkomster av
statens verksamhet	444	3 213	2 769	266

Inkomster av statens
verksamhet	29 384	35 082	5 698	29 242

Skr.2004/05:101

Tabell 5.18 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

			Utfall
	SB	Utfall	-SB
	2004	2004	2004	Utfall 2003
Luftfartsverkets
inlevererade överskott	0	0	0	40

Affärsverket svenska
kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans
av motsvarighet till
statlig skatt	234	309	75	356

Sjöfartsverkets
inlevererade överskott	20	20	0	13

Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet	20	6	-14	69

Inlevererat överskott av
statsstödd exportkredit	75	157	82	73

Riksbankens inlevererade
överskott	5 900	6 100	200	7 500

Inlevererat överskott från
AB Svenska Spel	3 200	3 677	477	3 300

Rörelseöverskott	9 449	10 269	820	11 351

Rörelseöverskott

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 10 269 miljoner kronor och var därmed 820 miljoner kronor (8,7 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Den enskilt största ökningen (477 miljoner kronor) avser Inlevererat överskott från AB Svenska spel. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 6 100 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

Under 2004 blev inkomsterna av Rörelse- överskott 1 082 miljoner kronor (9,5 procent) lägre än 2003. Den största minskningen avser Riksbankens inlevererade överskott. Över- skottet minskade med 1 400 miljoner kronor (18,7 procent).

Överskott av statens fastighetsförvaltning

Inkomsterna av Överskott av statens fastighetsförvaltning blev 447 miljoner kronor och var därmed 32 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Av utfallet avser 94 miljoner kronor Statens fastighetsverk och 353 miljoner kronor Fortifikationsverket.

Under 2004 blev Inkomster av statens fastighetsförvaltning 58 miljoner kronor (15,1 procent) högre än 2003.

135

Skr.2004/05:101

Ränteinkomster

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Räntein- komster uppgick till 4 578 miljoner kronor och var därmed 639 miljoner kronor (12,2 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Skillnaden förklaras främst av att Räntor på skattekonton m.m., netto, blev 710 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på ändrade redovisnings- principer gällande tidpunkten för redovisningen av kostnads- eller intäktsränta på skattekonto. Redovisningen av räntorna sker fr. o. m. 2004 vid betalning i stället för vid debitering. Detta medför att räntor som tidigare redovisades i slutet av året i stället redovisas i början av året därpå.

Under 2004 blev Ränteinkomster 197 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än 2003. Räntor på skattekonton m.m., netto minskade med 776 miljoner kronor bl.a. till följd av de ändrade redovisningsprinciperna, medan Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 ökade med 601 miljoner kronor (18,0 procent).

Tabell 5.19 Ränteinkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2004	2004	2004	2003
Ränteinkomster på
studielån upptagna
efter 1988	3 861	3 937	76	3 336

Räntor på
skattekonton m.m.,
netto	1 266	556	-710	1 332

Övriga ränteinkomster	90	84	-6	107

Ränteinkomster	5 217	4 578	-639	4 775

Aktieutdelning

Inkomster av statens aktier uppgick till 7 597 miljoner kronor (exkl. Svenska Spel) under 2004 och var därmed 2 697 miljoner kronor (55,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bolagen betalade ut under 2004, hänför sig till räkenskapsåret 2003. I tabell 5.20 redovisas aktieutdelningarna från statligt ägda aktier för 2003 och 2004.

Aktieutdelningarna ökade med 3 081 miljoner kronor (68,2 procent) mellan 2003 och 2004. Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 2 118 miljoner kronor budgetåret 2004, vilket är en ökning med 1 271 miljoner kronor i förhållande till 2003.

Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 2 400 miljoner kronor för verksamhetsåret 2003. Av utdelningen för verksamhetsåret 2002 (1 485 miljoner kronor) användes en del för ersättning till Vattenfall för stängningen av Barsebäck. Ökningen mellan åren beror dels på att ersätt- ningen för stängningen av Barsebäck upphörde, dels på det förbättrade resultatet för verksam- hetsåret 2003.

Tabell 5.20 Aktieutdelning

Miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Skillnad
	2004	2003	2004-2003
Akademiska Hus AB	250	245	5

Apoteket AB	117	100	17

Civitas Holding (Vasakronan)	9	216	-207

Kasernen Fastighets AB	4	10	-6

Lernia AB		9	-9

LKAB	281	231	50

Nordea Bank AB	1 240	1134	106

Nordiska investeringsbanken	149	145	4

OM Gruppen AB		8	-8

SBAB	143	137	6

SKD-företagen AB	2		2

SOS Alarm Sverige AB	2	2	0

Specialfastigheter AB	56	40	16

Sveaskog Holding AB	355		355

Svensk Bilprovning AB	2		2

Systembolaget AB	80	80	0

TeliaSonera AB	2 118	847	1271

Vasallen AB	38	17	21

Vattenfall AB	2 400	793	1607

Vin & Sprit AB	350	500	-150

Summa	7 597	4 516	3 081

Offentligrättsliga avgifter

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen

Offentligrättsliga avgifter uppgick till 6 677 miljoner kronor och var därmed 181 miljoner kronor (2,8 procent) högre än beräknat i stats- budgeten. Den största skillnaden återfinns under

Övriga offentligrättsliga avgifter (154 miljoner kronor). Utfallet för Avgifter vid kronofogde- myndigheterna blev 97 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

136

Det förklaras av att antalet enskilda mål och ansökningar om betalningsförelägganden har ökat under året hos kronofogdemyndigheterna.

Under 2004 blev Offentligrättsliga avgifter 456 miljoner kronor (7,3 procent) högre än 2003. Övriga offentligrättsliga avgifter ökade med 182 miljoner kronor. År 2004 tillkom Avgifter för årlig revision med 120 miljoner kronor.

Försäljningsinkomster

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 393 miljoner kronor, vilket är 147 miljoner kronor (59,9 procent) högre än vad som beräknades i stats- budgeten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev utfallet 138 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Statens jordbruksverk köper, lagrar och säljer spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU om vissa förutsättningar är uppfyllda (offentlig lagring). Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på ökad försäljning av varor som lagrats.

Under 2004 blev försäljningsinkomsterna 278 miljoner kronor högre än 2003. Ökningen hänför sig i huvudsak till Offentlig lagring, försäljningsintäkter.

Böter m.m.

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 908 miljoner kronor och var därmed 244 miljoner kronor (11,4 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Skattetillägg blev 1 051 miljoner kronor, vilket är 299 miljoner kronor lägre än beräknat.

Under 2004 blev inkomsterna av Böter m. m. 299 miljoner kronor (18,6 procent) högre än 2003, varav 257 miljoner kronor avser

Skattetillägg.

Övriga inkomster av statens verksamhet

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 3 213 miljoner kronor och blev därmed 2 769 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten. Här redovisas bl.a. tillfälliga inkomster, vilket förklarar avvikelsen mot statsbudgeten. Riksförsäkringsverket (RFV) redovisade 1 600 miljoner kronor i december 2004 på denna inkomsttitel. RFV rekvirerade

Skr.2004/05:101

detta belopp från AP-fonderna för justering av bokföringen av retroaktiva utbetalningar av pensioner under åren 1999–2002. Export- kreditnämnden (EKN) återbetalade 1 434 miljoner kronor för av staten erhållen räntekompensation.

Under 2004 blev Övriga inkomster av statens verksamhet 2 947 miljoner kronor högre än 2003. Det beror på inbetalningarna från RFV och EKN under 2004.

5.2.10 Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. Inkomster av försåld egendom uppgick till 136 miljoner kronor under 2004. Utfallet blev därmed 14 864 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. I denna togs försäljningar schablonmässigt upp med 15 000 miljoner kronor. Kammarkollegiet redovisade 76 miljoner kronor som avser skifteslikvid från likvidationen av Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa. Lantmäteriverket betalade in 55,3 miljoner kronor av det balanserade överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten.

Under 2004 blev Inkomster av försåld egendom

133 miljoner kronor högre än 2003.

Tabell 5.21 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2004	2004	2004	2003
Inkomster av försåld
egendom	15 000	136	-14 864	3

5.2.11 Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av lån. Dessa uppgick till 2 391 miljoner kronor och var därmed 122 miljoner kronor (5,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Skillnaden beror främst på att

Återbetalning av studiemedel och Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor blev 87 miljoner kronor respektive 17 miljoner kronor högre än beräknat.

Under 2004 blev Återbetalning av lån 133 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än 2003.

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

137

Skr.2004/05:101

minskade med 74 miljoner kronor och Återbetal- ning av studiemedel minskade med 46 miljoner kronor.

Tabell 5.22 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2004	2004	2004	2003
Återbetalning
av näringslån	95	111	16	113

Återbetalning
av studielån	2 113	2 199	86	2 245

Återbetalning
av övriga lån	61	81	20	165

Återbetalning
av lån	2 269	2 391	122	2 524

5.2.12 Kalkylmässiga inkomster

Inkomsthuvudgruppen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Inkomsterna uppgick till 8 252 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (0,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Statliga pensions- avgifter blev 7 667 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbud- geten. Utfallet för inkomsttitel Amortering på statskapital blev 576 miljoner kronor, vilket är


46 miljoner kronor		högre	än beräknat i
statsbudgeten.		Kalkylmässiga inkomster
Under 2004 blev
1 232	miljoner kronor (13,0 procent) lägre än
2003.	Statliga pensionsavgifter		minskade med
1 293	miljoner kronor mellan 2003 och 2004.

Det beror till stor del på avstämningen av slutliga premier för 2003 och på att ett nytt statligt tjänstepensionsavtal, PA 03, tecknats. Det nya avtalet innebär bl.a. att pensionen övergår till att vara avgiftsbestämd från att tidigare ha varit förmånsbestämd. Vidare sänktes riskpremien och värdesäkringspremien mellan 2003 och 2004.

Tabell 5.23 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	2004	2004	SB 2004	2003
Avskrivningar och
amorteringar	542	585	43	524

Avskrivningar på
fastigheter	530	576	46	515

Uppdragsmyndigheters
komplementkostnader	12	9	-3	9

Statliga
pensionsavgifter	7 680	7 667	-13	8 960

Kalkylmässiga
inkomster	8 222	8 252	30	9 484

Statliga pensionsavgifter

Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 6 225 miljoner kronor under 2004. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 403 miljoner kronor. Administra- tionskostnaderna för det statliga tjänste- pensionssystemet blev 159 miljoner kronor under 2004.

Tabell 5.24 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

			Utfall-
	SB	Utfall	SB	Utfall
	2004	2004	2004	2003
Administration,
personskadeförsäkring		-7		-8

Avdrag för
administrationskostnader		-159		-158

Premieskatt, gruppliv		52		43

Statlig grupplivförsäkring		77		96

Statlig
personskadeförsäkring		76		86

Statlig tjänstepensionering		6 225		7 244

Särskild löneskatt på
pensionskostnader		1 403		1 656

Statliga pensionsavgifter	7 680	7 667	-13	8 960

138

5.2.13 Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruks- fond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG.

Inkomsterna uppgick till 11 555 miljoner kronor och var därmed 737 miljoner kronor (6,8 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.

Inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999 blev 621 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten. Beloppet avser en icke budgeterad slutredovisning från EU för perioden 1995– 1999. Utfallet för inkomsttiteln Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006 blev 213 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

Tabell 5.25 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2004	2004	2004	2003
Bidrag från EG:s
jordbruksfond	8 100	8 035	-65	8 163

varav

Arealbidrag	4 000	4 025	25	4 029

Kompletterande
åtgärder perioden
1995-1999	5	21	16	89

Övriga interventioner	265	248	-17	312

Exportbidrag	450	466	16	400

Djurbidrag	1 490	1 514	24	1 569

Offentlig lagring	170	2	-168	86

Miljö-, struktur- och
regionala åtgärder
perioden 2000-2006	1 540	1 466	-74	1 425

Övriga bidrag från
EG:s jordbruksfonds
garantisektion	9	70	61	55

Bidrag från EG:s
jordbruksfonds
utvecklingssektion	171	223	52	199

Bidrag från EG:s
fiskefond	135	25	-110	34

Bidrag från EG:s
regionalfond	1 300	1 458	158	1 640

Bidrag från EG:s
socialfond	1 080	1 915	835	2 072

Bidrag till
transeuropeiska
nätverk	196	91	-105	69

Övriga bidrag från EG	7	31	24	39

Bidrag m.m. från EU	10 818	11 555	737	12 016

Skr.2004/05:101

Utfallet för inkomsttiteln Offentlig lagring blev 2 miljoner kronor, vilket är 168 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Inkomsterna avser ersättning från EU:s jordbruksfond för kostnader i samband med offentlig lagring (interventionslager).

Jämfört med 2003 blev bidragen från EU 461 miljoner kronor (3,8 procent) lägre. Inkoms- terna på inkomsttiteln Bidrag från EG:s social- fond perioden 2000–2006 minskade med 549 miljoner kronor. Det beror främst på att utbetal- ningarna av bidrag under 2003 var högre än normalt, eftersom bidrag avseende 2002 betalades ut under 2003.

5.3Statsbudgetens utgifter m.m.

Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på statsbudgetens utgiftssida.

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.28. En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående reservationer/anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.

5.3.1Makroekonomiska förutsättningar och beslut

I tabell 5.26 redovisas skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna i den ursprungliga statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen i december 2003. Skillnaden delas upp i skillnad till följd av beslut, förändringar av makro- ekonomiska förutsättningar och övriga förkla- ringsfaktorer. De makroekonomiska förut- sättningarna redovisas i tabell 5.27.

139

Skr.2004/05:101

Tabell 5.26 Skillnaden mellan utfall och beräknade utgifter i statsbudgeten 2004

Miljarder kronor

	Makroför-
	utsättn.	Beslut	Övrigt	Totalt
Utgiftsområden,
exkl.Statsskulds-
räntor m.m.	3,6	-5,7	-0,1	-2,2

Statsskuldsräntor
m.m.	4,8	0	0,3	5,0

Riksgäldskontorets
nettoutlåning1)	-0,3	-2,4	-6,4	-9,2
Summa statsbudge-
tens utgifter m.m.	8,1	-8,1	-6,3	-6,3

1) Inklusive Kassamässig korrigering

Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 6,3 miljarder kronor lägre än beräknade belopp i den ursprungligen fastställda statsbudgeten. För- ändringar i de makroekonomiska förutsätt- ningarna medförde att utgifterna blev 8,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Den öppna arbetslösheten blev 0,8 procentenheter högre än vad som beräknats i statsbudgeten, vilket medförde att utgifterna för arbetslöshetsersättning blev 3,8 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten (se vidare avsnitt 5.4.13). Statsskuldsräntor m.m. blev 4,8 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på kursförluster vid Riksgäldskontorets (RGK:s) återköp av obligationer i samband med introduktion av nya obligationslån under 2004 (se vidare avsnitt 5.4.26).

Statsbudgetens utgifter m.m. minskade med 8,1 miljarder kronor till följd av beslut. Ut- gifterna inom utgiftsområden exklusive Stats- skuldsräntor m.m. blev 5,7 miljarder kronor lägre till följd av beslut. Utgifterna inom utgiftsområde 26 Försvar samt beredskap mot sårbarhet blev 2,7 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten främst till följd av beslut om utgiftsbegränsningar. Utgifterna inom utgiftsområdet 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 2,6 miljarder kronor enligt beslut om slutreglering av pensions- reformen (övergången till skattepliktig garantipension). RGK:s nettoutlåning inklusive Kassamässig korrigering blev till följd av beslut 2,4 miljarder kronor lägre än beräkningen i stats- budgeten. Den kassamässiga korrigeringen blev 2,0 miljarder kronor lägre och RGK:s netto- utlåning blev 0,4 miljarder kronor lägre till följd av beslut (se vidare avsnitt 5.4.29 och 5.4.30).

Till följd av andra orsaker minskade utgifterna med 6,3 miljarder kronor jämfört med ursprung- lig statsbudget, varav 6,4 miljarder kronor hänförde sig till förändringar i RGK:s nettoutlåning inklusive Kassamässig korrigering.

Tabell 5.27 Makroekonomiska förutsättningar för utgifterna

			Diff.
	SB	Utfall	från SB	Utfall
	2004	2004	2004	2003
Procentuell förändring från
föregående år:
BNP (volym)	2,0	3,5	1,5	1,5

KPI (årsgenomsnitt)	1,3	0,4	-0,9	2,0

Antal sysselsatta	0,1	-0,5	-0,6	-0,3

Nivåer:

Öppen arbetslöshet, procent	4,7	5,5	0,8	4,9

6-mån ränta, procent	3,7	2,2	-1,5	3,0

5-års ränta, procent	4,8	3,8	-1,0	4,1

Prisbasbelopp, tkr	39,3	39,3	0,0	38,6

140

Skr.2004/05:101

5.3.2Statsbudgetens utgifter m.m. 2004

Tabell 5.28 Statsbudgetens utgifter m.m. 2004

Miljoner kronor

		Stadsbudget1	Tilläggs-			Skillnad mot	Skillnad mot
		Stadsbudget1	budget	Totalt anvisat	Utfall	statsbudget	totalt anvisat
UO 01	Rikets styrelse	7 896	39	7 936	7 539	-357	-396

UO 02	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	9 198	10	9 208	9 221	23	13

UO 03 Skatt, tull och exekution		8 556	102	8 658	8 569	13	-89

UO 04	Rättsväsendet	26 432	251	26 683	26 318	-114	-365

UO 05	Internationell samverkan	1 257	0	1 257	1 267	10	10

UO 06 Försvar samt beredskap mot
	sårbarhet	44 331	15	44 346	42 846	-1 485	-1 500

UO 07	Internationellt bistånd	19 857	0	19 857	19 907	50	50

UO 08 Invandrare och flyktingar		7 005	320	7 325	7 466	461	141

UO 09 Hälsovård, sjukvård och social
	omsorg	37 665	1 629	39 294	36 809	-856	-2 485

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	handikapp	123 981	2 883	126 864	122 916	-1 065	-3 948

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom		50 656	0	50 656	51 229	573	573

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer
	och barn	53 852	840	54 692	53 925	72	-768

UO 13	Arbetsmarknad	61 989	7 366	69 355	67 481	5 492	-1 874

UO 14	Arbetsliv	1 135	0	1 135	1 091	-44	-44

UO 15	Studiestöd	21 925	-3	21 922	20 833	-1 092	-1 089

UO 16 Utbildning och universitetsforskning		43 962	3	43 965	43 981	19	16

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och
	fritid	8 664	-2	8 662	8 739	75	76

UO 18	Samhällsplanering, bostads-
	försörjning och byggande	8 798	17	8 815	8 723	-75	-92

UO 19	Regional utveckling	3 106	0	3 106	3 301	195	195

UO 20 Allmän miljö- och naturvård		3 771	42	3 813	3 330	-440	-482

UO 21	Energi	1 663	0	1 663	2 069	406	406

UO 22	Kommunikationer	28 535	0	28 535	29 139	604	604

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
	anslutande näringar	14 279	13	14 292	12 219	-2 060	-2 073

UO 24	Näringsliv	3 491	-13	3 478	3 690	199	212

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner		73 706	-2 600	71 106	69 834	-3 872	-1 272

UO 26	Statsskuldsräntor m.m.	47 684	0	47 684	52 718	5 034	5 034

UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen		24 472	0	24 472	25 563	1 091	1 091

Summa utgiftsområden		737 868	10 912	748 781	740 723	2 855	-8 057

Minskning av anslagsbehållningar2		0
Riksgäldskontorets nettoutlåning		20 156		20 156	10 305	-9 851	-9 851

varav: Överföring från AP-fonden		-3 931		-3 931	-3 268	663	663

Kassamässig korrigering		-3 931		-3 931	-3 975	-44	-44

Summa statsbudgetens utgifter m.m.		754 093	10 912	765 006	747 761	-6 332	-17 245

1Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2003, exkl. tilläggsbudget.

2Endast vid budgetering. Ufallet ingår i utfallet för respektive utgiftsområde.

141

Skr.2004/05:101

Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 747 761 miljoner kronor och blev därmed 6 332 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än beräk- ningen i statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifter m.m. 17 245 miljoner kronor lägre.

Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 2 855 miljoner kronor högre än i beräkningen i statsbudgeten. Det beror bl.a. på att utfallet för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad blev 5 492 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud- geten. I tilläggsbudget ökades anslagen inom detta utgiftsområde med 7 366 miljoner kronor. Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 5 034 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten.

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 3 872 miljoner kronor. På tilläggsbudget minskades anslagen inom detta utgiftsområde med 2 600 miljoner kronor. Utgifterna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 2 060 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten.

I statsbudgeten beräknades Riksgäldskon- torets nettoutlåning uppgå till 20 156 miljoner kronor. Utfallet blev 10 305 miljoner kronor, vilket är en minskning med 9 851 miljoner kronor.

5.3.3Indragningar

Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekono- miska skäl. Indragningarna avser ofta ingående anslagssparande.

Under 2004 har indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 11 027 miljoner kronor gjorts. Det är en minskning med 3 267 miljoner kronor jämfört med 2003. De tjugotre största indragningarna svarar för 88 procent av totalbeloppet. I tabell 5.29 nedan redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

Den största indragningen uppgår netto till 2 144 miljoner kronor och avser utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen.

Tabell 5.29 Indragningar 2004

Miljoner kronor

Utgifts-
område /	Anslag
UO 1	90:5	Regeringskansliet m.m.	105

UO 2	01:11	Statliga tjänstepensioner m.m.	131

		Materiel, anläggningar samt
UO 6	06:2	forskning och teknikutveckling	350

UO 6	06:5	Civilt försvar	122

UO 8	12:3	Migrationspolitiska åtgärder	123

UO 10	19:4	Arbetsskadeersättningar	177

		Garantipension till
UO 11	20:1	ålderspension	812

UO 11	20:4	Äldreförsörjningsstöd	101

UO 12	21:3	Underhållsstöd	339

UO 15	25:2	Studiemedel m.m.	959

UO 15	25:3	Studiemedelsräntor m.m.	409

UO 15	25:4	Rekryteringsbidrag	587

UO 15	25:5	Vuxenstudiestöd m.m.	275

		Bidrag till kvalificerad
UO 16	25:18	yrkesutbildning	102

UO 18	21:1	Bostadsbidrag	234

		Stöd till lokala
		investeringsprogram för
UO 18	34:1	ekologisk hållbarhet	546

UO 19	A:11	Regionalpolitiska insatser	160

		Från EG-budgeten finansierade
UO 22	36:5	stöd till Transeuropeiska nätverk	277

		Intervention och exportbidrag för
UO 23	43:6	jordbruksprodukter	513

		Generellt statsbidrag till
UO 25	48:1	kommuner och landsting	131

		Statligt utjämningsbidrag till
UO 25	48:3	kommuner och landsting	462

		Statligt utjämningsbidrag för
UO 25	48:6	LSS-kostnader	592

		Avgiften till Europeiska
UO 27	93:1	gemenskapen	2 144

		Övriga indragningar	1 375

Summa			11 027

142

Skr.2004/05:101

Tabell 5.30 Utgiftsbegränsande åtgärder 2004

Miljoner kronor

	Anslag/		Disponibla medel enligt
Utgiftsområde	anslagspost		begränsningsbeslut	Utfall
UO 4	4:1 1	Polisorganisationen	14 348	14 195

UO 6		Hela utgiftsområdet	43 343	42 846

UO 7		Hela utgiftsområdet	19 978	19 907

UO 9	16:1	Personligt ombud	40	37

UO 16	25:16	Statligt stöd för utbildning av vuxna		1797

UO 18	18:31	Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet	17	17

UO 20	34:3	Åtgärder för biologiskt mångfald	1 082	1 066

UO 22	36:4	Banverket: Banhållning och sektoruppgifter
		(Banverkets del)	8 518	8 481

UO 23	43:5 2	Djurbidrag		983

	44:1 1	Miljö- och landsbygdsåtgärder, inklusive stöd från
		programperioden 1995-1999		1 165

	44:2 1	Miljö- och landsbygdsprogram 2000-2006, stöd från
		1995-1999, miljöersättning, skogliga åtgärder		957

UO 24	39:3 1	Exportrådet	155	155

5.3.4Begränsningsbelopp

Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras under året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in. I 2004 års ekonomiska vårproposition (avsnitt 4.3) uppgavs att regeringen hade för avsikt att fatta beslut om utgiftsbegränsande åtgärder i syfte att undvika ett överskridande av utgiftstaket för 2004. Dessa åtgärder beräknades minska utgifterna med sammanlagt cirka 4,3 miljarder kronor för 2004. I budgetpropositionen för 2005 uppgav regeringen att den avsåg att föreslå ytterligare utgiftsbegränsande åtgärder för 2004, vilket beräknades minska utgifterna med sammanlagt cirka 2,5 miljarder kronor. Under året har regeringen beslutat om begränsningsbelopp på ett antal områden. De områden som huvudsakligen berörs är utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

Regeringens beslut om utgiftsbegränsande åtgärder och utfallet för berörda utgiftsområden eller anslag redovisas i tabell 5.30. I regleringsbrev har regeringen angivit att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp. För utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar har regeringen i stället angivit att utbetalningar som normalt sker sent under 2004 i stället skall göras så tidigt som möjligt 2005. Utgifterna under anslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning begränsades under 2004 genom ändring i förordningen om statligt stöd för utbildning av vuxna (2004:1228). Delutbetalningen i december 2004 senarelades till januari 2005. I avsnitt 5.4.1–5.4.27 beskrivs hur utgiftsbegränsningarna påverkat utgifterna inom respektive utgiftsområde. Där hänvisas också till respektive regeringsbeslut.

Regeringen fattade även beslut om ett antal utgiftsbegränsande åtgärder under 2002 och 2003. De mest betydande av dessa redovisas i tabell 5.31.

143

Skr.2004/05:101

Tabell 5.31 Utgiftsbegränsningar 2002–2003

Miljoner kronor

	Anslag/		Disponibla medel enligt
Utgiftsområde	anslagspost		begränsningsbeslut	Utfall
Utgiftsbegränsningar 2002

UO 6	6:1	Förbandsverksamhet	20 365	20 016

UO 6	6:2	Materiel, anläggningar	21 272	20 535

UO 7	8:1	Internationellt utvecklingssamarbete/SIDA	12 400	11 338

UO 7	9:1 1	Central- och Östeuropa	670	567

Utgiftsbegränsningar 2003

UO 6	6:1	Förbandsverksamhet	21 735	21 599

UO 6	6:2	Materiel, anläggningar	19 396	19 350

UO 7	8:1	Biståndsverksamhet	15 876	15 135

UO 7	9:1 1	Central- och Östeuropa	779	777

UO 16	25:16	Statligt stöd för utbildning av vuxna	1 684	1 314

UO 20	34:4	Sanering och återställning av förorenade områden	173	173

5.3.5Medgivna överskridanden

Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen (1996:1059) om stats- budgeten). En förutsättning är att överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket. I enlighet med riksdagens bemyndigande för 2004 (bet. 2003/04:FiU1, rskr. 2003/04:42) har regeringen beslutat om medgivna överskridanden för de anslag som framgår av tabell 5.32.

Tabell 5.32 Medgivna överskridanden 2004

Miljoner kronor

Utgiftsområde/ anslag

UO 8 12:2		Mottagande av asylsökande	309,0
UO 8 12:5		Offentligt biträde i
		utlänningsärenden	6,0

UO 10	19:5 2003	Kostnader för sysselsättning av
		vissa personer med aktivitets-
		och sjukersättning	0,2

UO 26	92:1	Räntor på statsskulden	5062,4

Summa Medgivna överskridanden			5377,6

I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget 92:1 Räntor på statsskulden 47 534 miljoner kronor. Utfallet

blev 52 596 miljoner kronor, vilket är 5 062 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det direkt till anslaget kopplade bemyndigande, som riksdagen givit regeringen, har därmed utnyttjats (regeringsbeslut 2005-03- 03). Bemyndigandet innebär att regeringen har rätt att besluta att anslaget får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden (bet. 2003/04:FiU4, rskr. 130). Regeringen har även medgivit att anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar får överskridas med 309 miljoner kronor, varav 233 miljoner kronor utnyttjades. Det medgivna överskridandet för anslaget 12:5 Offenligt biträde i utlänningsärenden behövde inte utnyttjas.

5.3.6Politikområden

Från och med 2001 delas statsbudgetens utgifter in i politikområden. Syftet med indelningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. Erfarenheterna har visat att det många gånger har varit svårt att koppla samman mål, kostnader och resultat på utgiftsområdesnivån. Vissa politikområden omfattar verksamheter som i sin helhet ryms inom ett utgiftsområde. Ett politikområde kan även omfatta en begränsad del av verksamheten som bedrivs inom ett annat utgiftsområde. Det finns även politikområden som berör flera

144

utgiftsområden, s.k. sektorövergripande politik- områden.

Inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning åter- finns anslag och verksamheter för vilka regeringen inte fastställer mål såsom riksdagens ledamöter och ombudsmän samt Regerings- kansliet. Dessa omfattas inte av politik- områdesindelningen. Utgiftsområdena 26 Stats- skuldsräntor m.m. respektive 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan ses som medel för att uppnå verksamhet inom övriga utgifts- områden. Dessa omfattas inte av indelningen i politikområden. I tabellen redovisas dessa under rubriken Icke politikområdestillhörig verk- samhet. Allmänna bidrag till kommuner (utgiftsområde 25) blev politikområde 48 fr.o.m. 2003.

Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoför- måga har de största utgifterna (122 916 miljoner kronor). Detta politikområde omfattar samma anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.

Skr.2004/05:101

Anslagen med de största utgifterna inom detta politikområde 2004 var 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (44 141 miljoner kronor) och 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar (64 202 miljoner kronor).

Det minsta politikområdet är 47 Minoritets- politik. Utgifterna för 2004 uppgick till 8 miljoner kronor. Det består av ett enda anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar.

I tabell 5.33 jämförs utfallet med anvisat i statsbudgeten och totalt anvisat (statsbudget inkl. tillläggsbudget). Skillnaderna kommenteras under respektive utgiftsområde. I tabellerna redovisas utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde (se även bilaga 5).

145

Skr.2004/05:101

Tabell 5.33 Statsbudgetens utgifter 2004 fördelade på politikområden

Miljoner kronor

		Tilläggs-			Skillnad mot	Skillnad mot
	Statsbudget	budget	Totalt anvisat	Utfall	statsbudget	totalt anvisat
PO 01 Effektiv statsförvaltning	8 422	10	8 431	8 442	20	11

PO 02 Finansiella system och tillsyn	549	0	549	559	10	10

PO 03 Skatt, tull och exekution	8 556	102	8 658	8 569	13	-89

PO 04 Rättsväsendet	26 432	251	26 683	26 318	-114	-364

PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik	1 257	0	1 257	1 267	10	10

PO 06 Försvarspolitik	43 044	15	43 059	41 598	-1 446	-1 461

PO 07 Skydd mot olyckor	1 288	0	1 288	1 249	-39	-39

PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete	19 857	0	19 857	19 387	-470	-470

PO 09 Samarbete med Central- och Östeuropa	0	0	0	520	520	520

PO 10 Integrationspolitik	2 309	0	2 309	2 088	-221	-221

PO 11 Storstadspolitik	0	0	0	249	249	249

PO 12 Migrationspolitik	4 688	320	5 008	5 215	526	206

PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik	24 701	1 612	26 312	23 792	-908	-2 520

PO 14 Folkhälsa	685	1	685	794	109	109

PO 15 Barnpolitik	25	0	25	25	0	0

PO 16 Handikappolitik	11 088	17	11 105	11 021	-67	-84

PO 17 Äldrepolitik	30	0	30	36	6	6

PO 18 Socialtjänstpolitik	826	0	826	821	-5	-5

PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga	123 981	2 883	126 864	122 916	-1 065	-3 948

PO 20 Ekonomisk äldrepolitik	50 656	0	50 656	51 229	573	573

PO 21 Ekonomisk familjepolitik	57 349	840	58 189	57 538	189	-651

PO 22 Arbetsmarknadspolitik	61 989	7 366	69 355	67 481	5 492	-1 874

PO 23 Arbetslivspolitik	1 100	0	1 100	1 058	-41	-41

PO 24 Jämställdhetspolitik	36	0	36	33	-3	-3

PO 25 Utbildningspolitik	66 602	1	66 603	65 448	-1 154	-1 154

PO 26 Forskningspolitik	5 414	0	5 414	5 397	-18	-18

PO 27 Mediepolitik	698	0	698	703	5	5

PO 28 Kulturpolitik	5 256	-2	5 254	5 333	78	80

PO 29 Ungdomspolitik	107	0	107	107	0	0

PO 30 Folkrörelsepolitik	496	0	496	498	2	2

PO 31 Bostadspolitik	3 120	1	3 121	2 696	-425	-426

PO 32 Regional samhällsorganisation	2 173	16	2 189	2 220	46	30

PO 33 Regional utvecklingspolitik	3 106	0	3 106	3 301	195	195

PO 34 Miljöpolitik	3 440	42	3 482	3 196	-244	-286

PO 35 Energipolitik	1 663	0	1 663	2 069	406	406

PO 36 Transportpolitik	27 176	0	27 176	27 847	671	671

PO 37 IT, tele och post	1 359	0	1 359	1 292	-67	-67

PO 38 Näringspolitik	1 705	-15	1 690	1 726	21	36

PO 39 Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande	392	0	392	567	175	175

146

Skr.2004/05:101

Fortsättning på Tabell 5.33 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden

Miljoner kronor

			Tilläggs-			Skillnad mot	Skillnad mot
		Statsbudget	budget	Totalt anvisat	Utfall	statsbudget	totalt anvisat
PO 40 Konsumentpolitik		168	2	170	172	4	2

PO 41 Skogspolitik		525	0	525	533	8	8

PO 42 Djurpolitik		462	0	462	436	-26	-26

PO 43 Livsmedelspolitik		7 678	3	7 681	6 742	-936	-939

PO 44 Landsbygdspolitik		4 049	0	4 049	2 936	-1 113	-1 113

PO 45	Samepolitik	59	10	68	68	10	0

PO 46	Demokrati	299	-2	297	226	-73	-71

PO 47	Minoritetspolitik	8	0	8	8	0	0

PO 48	Allmänna bidrag till kommuner	73 706	-2 600	71 106	69 834	-3 872	-1 272

Summa politikområden		658 528	10 871	669 399	655 558	-2 970	-13 840

90 Anslag som inte ingår i något politikområde		7 184	42	7 226	6 884	-300	-342

92 Statsskuldsräntor m.m.		47 684	0	47 684	52 718	5 034	5 034

93 Avgiften till Europeiska gemenskapen		24 472	0	24 472	25 563	1 091	1 091

Minskning av anslagsbehållningar1		0
Riksgäldskontorets nettoutlåning		20 156		20 156	10 305	-9 851	-9 851

Kassamässig korrigering		-3 931		-3 931	-3 268	663	663

Summa statsbudgetens utgifter m.m.		754 093	10 912	765 006	747 761	-6 332	-17 245

1 Endast vid budgetering. Utfallet redovisas under respektive politikområde.

5.3.7Realekonomisk fördelning av statsbudgeten

Vid analys av och information om statsbud- getens storlek och påverkan på samhällseko- nomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden, politikområden eller anslag. En sådan fördelning, efter typ av utgift, är den realekonomiska fördelningen som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer. Dessa har utarbetats av bl.a. EU.

Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas är: Transfereringar, konsumtion, investeringar samt räntor och finansiella tran- saktioner. De olika realekonomiska kategorierna presenteras övergripande och de viktigaste delarna i statsbudgeten under respektive kategori kommenteras. I tabell 5.34 visas den real- ekonomiska fördelningen av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Vidare framgår den procentuella förändringen mellan 2003 och 2004. I tabell 5.35 visas realekonomisk fördelning för respektive utgiftsområde 2004.

Tabell 5.34 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten

Miljarder kronor

			Procentuell
			förändring
Realekonomisk art	Utfall 2004	Utfall 2003	2004-2003
Transfereringar	507,1	485,4	4,5

varav

Hushållssektorn	295,2	288,4	2,3

Kommunala sektorn	111,5	112,1	-0,6

Företagssektorn	26,0	23,7	9,6

Ålderspensions-
systemet	27,5	25,4	8,2

Statliga ideella
organisationer	2,8	2,9	-3,6

Internationell
verksamhet	44,1	32,8	34,7

varav

EU-institutioner	25,5	18,5	37,8

Konsumtionsutgifter	156,6	155,8	0,5

varav

Löner inkl. sociala
avgifter	84,1	82,2	2,3

Omkostnader för
konsumtion	42,3	40,6	4,4

147

Skr.2004/05:101

Fortsättning på Tabell 5.34 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten

Miljarder kronor

			Procentuell
			förändring
Realekonomisk art	Utfall 2004	Utfall 2003	2004-2003
Lokaler	14,2	14,4	-1,3

Försvarets varaktiga
varor	9,0	11,9	-24,4

Sociala
naturförmåner	7,0	6,8	2,5

Investerings-
verksamhet	13,0	9,2	40,6

Räntor	59,2	48,2	22,8

varav

Räntor på
statsskulden	52,6	42,0	25,2

Finansiella
transaktioner	4,8	4,8	1,4

Summa utgifts-
områden	740,7	703,5	5,3

Diagram 5.4 Procentuell fördelning av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2004 realekonomiskt fördelade

	Räntor
	8%	Övrigt
Investeringar		Övrigt
Investeringar		finansiellt
2%		finansiellt
2%		1%
		1%
Konsumtion
21%

Transfere- ringar 68%

Transfereringar

Med transfereringar menas inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten.

Diagram 5.5 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2004

Ålderspen-

	sionssys-	Internationell
	sionssys-	verksamhet
	temet	verksamhet
	temet	9%
	5%	9%
	5%
Organisa-
tioner
1%
		Hushåll
Kommuner		58%
Kommuner
22%

Företag

Syftet med transfereringar är att omfördela in- komster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringar kan också avse omfördelningar för individen över tiden.

År 2004 utgjorde transfereringarna 68 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgifts- områden. Diagram 5.5 visar transfereringarna per mottagargrupp 2004.

Hushållen erhöll 58 procent av de totala transfereringarna. De största anslagen i denna grupp var 16:8 Kostnader för assistansersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 19:2 Aktivitets- och sjuk- ersättningar m.m. samt 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 20:1 Garantipension till ålderspension, 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna och 20:3 Bostadstillägg till pensionärer inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 21:1

Allmänna barnbidrag och 21:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad (se tabell 5.35). Från dessa anslag var transfereringarna till hushållen sammantaget 239,8 miljarder kronor.

148

Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2004. Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunal- förbund. Under 2004 erhöll kommunerna 22 procent av de totala transfereringarna. Anslagen 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting samt 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner utgjorde tillsammans 60 procent av transfereringarna till den kommunala sektorn. Bidrag för läkemedels- förmånerna var också en betydande transfereringsutgift till landstingen.

Den tredje största kategorin avser transfe- reringar till utlandet dvs. internationell verk- samhet. Dessa uppgick under 2004 till 9 procent av de totala transfereringarna. De internationella transfereringarna indelas i transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verksamhet. Transfereringar till EU bestod av Avgiften till Europeiska gemenskapen och utgjorde 57 procent av de internationella transfe- reringarna. Transfereringar till övrig interna- tionell verksamhet utgjordes till största delen av anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Ökningen av transfereringarna till EU beror på att en del av EU-avgiften avseende 2003 tidigarelagts till 2002 och en del senarelagts till 2004.

Transfereringar till företagssektorn uppgick till 5 procent av de totala transfereringarna. Företagssektorn omfattas enligt nationalräken- skaperna (NR) av privata företag, ekonomiska föreningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. De största anslagen var 22:9

Bidrag till Samhall AB, 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade, 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, 44:2 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. samt 31:2 Räntebidrag m.m.

Tillsammans utgjorde dessa anslag 61 procent av transfereringarna till företagssektorn. Ökningen av transfereringarna till företagen beror främst på att 2003 års arealbidrag betalades ut 2004.

Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som är förenade med ålderspensionsrätt. Exempel på sådana anslag är 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar, 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m., 21:7 Pensionsrätt för barnår samt 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.

Skr.2004/05:101

Organisationer och ideella föreningar tillhörande den statliga sektorn får bidrag från staten. Trans- fereringar till organisationer och föreningar utgjorde en procent av de totala transfe- reringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riksteatern.

Konsumtion

Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigs- materiel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför myndigheten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbets- marknadsutbildning och privat tandläkarvård.

Utgifterna för konsumtion uppgick under 2004 till 21 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Drygt hälften av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inkl. sociala avgifter. Ungefär 400 av statsbudgetens drygt 500 anslag innehöll helt eller delvis konsumtionsutgifter. De tio största konsumtionsanslagen svarade för 56 procent av de samlade utgifterna för konsumtion. De två stora anslagen inom försvaret (utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet) hade konsumtionsutgifter på sammanlagt 37,5 miljarder kronor. Konsumtionsutgifterna var 13,3 miljarder kronor för anslaget 4:1 Polisorganisationen, 4,9 miljarder kronor för anslaget 4:6 Kriminalvården och 3,6 miljarder kronor för anslaget 4:5 Domstolsväsendet (utgiftsområde 4 Rättsväsendet) och 5,6 miljarder kronor för anslaget 19:7 Allmänna försäkringskassor (utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp).

Investeringar

Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar,

149

Skr.2004/05:101

lagerinvesteringar, som är ämnade att användas i produktion samt utgifter för finansiell leasing.

Av utgifterna inom statsbudgetens utgifts- områden uppgick investeringarna till 2 procent. De anslagsfinansierade investeringarna bestod främst av investeringar i infrastruktur, vägar och järnvägar. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största delen (90 procent) av de totala investeringarna inom statsbudgetens utgiftsområden (se tabell 5.35). Utgifterna för investeringar i vägar och järnvägar ökade med närmare 4 miljarder kronor mellan 2003 och 2004.

Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret (RGK) och ingår därför inte i utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden utan redovisas under Riksgäldskontorets netto- utlåning (avsnitt 5.4.29).

Räntor och övrigt finansiellt

Den realekonomiska gruppen räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. ränte- subventioner för studielån. Räntorna uppgick till 8 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2004. De två största anslagen var 92:1 Räntor på statsskulden och 15:3 Studie- medelsräntor m.m. Dessa svarade tillsammans för 98 procent av de totala ränteutgifterna.

Under posten övrigt finansiellt finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning.

150

Skr.2004/05:101

Tabell 5.35 Statsbudgetens utgiftsområden realekonomiskt fördelade 2004

Miljoner kronor

				Räntor och övrigt
		Konsumtion	Investeringar	finansiellt	Transfereringar	Totalt
UO 01	Rikets styrelse	6 131	16	264	1 130	7 539

UO 02	Samhällsekonomi och finansförvaltning	1 361	19	59	7 781	9 221

UO 03	Skatt, tull och exekution	8 080	27	416	46	8 569

UO 04	Rättsväsendet	24 809	37	1 180	292	26 318

UO 05	Internationell samverkan	197	1	7	1 062	1 267

UO 06	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	40 274	28	735	1 809	42 846

UO 07	Internationellt bistånd	1 043	2	25	18 837	19 907

UO 08	Invandrare och flyktingar	3 059	32	36	4 339	7 466

UO 09	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	4 622	9	64	32 115	36 809

UO 10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	7 972	6	245	114 694	122 916

UO 11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom				51 229	51 229

UO 12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn				53 925	53 925

UO 13	Arbetsmarknad	6 984	15	253	60 229	67 481

UO 14	Arbetsliv	869	7	33	182	1 091

UO 15	Studiestöd	27		5 420	15 386	20 833

UO 16	Utbildning och universitetsforskning	27 529	760	748	14 944	43 981

UO 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	1 739	29	83	6 887	8 739

UO 18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
	byggande	2 622	36	92	5 973	8 723

UO 19	Regionalutveckling	198	1	25	3 077	3 301

UO 20	Allmän miljö- och naturvård	1 870	181	45	1 235	3 330

UO 21	Energi	614	16	3	1 435	2 069

UO 22	Kommunikationer	12 002	11 746	1 483	3 908	29 139

UO 23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
	näringar	2 989	13	62	9 154	12 219

UO 24	Näringsliv	1 575	10	70	2 034	3 690

UO 25	Allmänna bidrag till kommuner	6	0		69 828	69 834

UO 26	Statsskuldsräntor m.m.			52 717	1	52 718

UO 27	Avgiften till Europeiska gemenskapen				25 563	25 563

Summa utgiftsområden		156 574	12 992	64 065	507 093	740 723

5.4Utfallet per utgiftsområde

I följande avsnitt redovisas utfallet per utgifts- område och större skillnader mot statsbudgeten på anslagsnivå. I första hand kommenteras skillnaden mot den ursprungliga statsbudgeten, som riksdagen antog i december 2003. Även större förändringar i förhållande till föregående år kommenteras. Tabellerna visar utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2004. I vissa fall kommenteras skillnaderna mot tilldelade

medel. Med tilldelade medel avses summan av ingående reservationer eller ramöverförings- belopp, anvisade medel på statsbudget och tilläggsbudget, medgivna överskridanden samt indragningar. Dessutom redovisas Riksgälds- kontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen, som ingår på statsbudgetens utgiftssida. I bilaga 5 redovisas en specifikation av utfallet för samtliga anslag på statsbudgeten samt skillnader bl.a. jämfört med statsbudgeten.

151

Skr.2004/05:101

5.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demo- krati samt delar av politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader, 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, 90:5 Regeringskansliet m.m. 90:6 Stöd till politiska partier och 90:7 Expertgruppen för EU-frågor.

Tabell 5.36 UO 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Mediepolitik	665	0	670	5	671

Samepolitik	18	0	18	1	18

Demokrati	299	-2	226	-73	247

Anslag som inte
ingår i något
politikområde	6 915	42	6 625	-290	6 569

Summa	7 896	39	7 539	-357	7 505

Utfallet uppgick till 7 539 miljoner kronor och var därmed 357 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De lägre utgifterna hänför sig till anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. vars utfall blev 328 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det lägre utfallet förklaras bl.a. av senareläggning av projekt och planerad verksamhet, valuta- vinster, lägre kostnader för pensionspremier och på att administrationskostnaderna hållits nere. Under 2004 gjordes en indragning på 105 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 46:1

Allmänna val och demokrati blev 70 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det förklaras av att utgifterna för Europa- parlamentsvalet blev lägre än beräknat. Det var framförallt ersättningen till Posten Sverige AB som blev lägre, eftersom poströstning förekom i mindre omfattning jämfört med tidigare val.

Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 35 miljoner kronor (0,5 procent) högre än 2003. Utgifterna på anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati ökade med 136 miljoner kronor. Anslagsbelastningen beror i hög grad på vilka val som hålls under året. Under 2004 var det val till Europaparlamentet medan det inte var några val under 2003.

5.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system och tillsyn. Här ingår ett antal centrala myndig- heter, bl.a. Ekonomistyrningsverket, Stats- kontoret, Statistiska centralbyrån, Konjunktur- institutet, Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. Vidare ingår anslaget 90:1 Riksrevisionen, som inte ingår i något politikområde. Det största anslaget inom utgiftsområdet är 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.

Tabell 5.37 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Effektiv
statsförvaltning	8 422	10	8 442	20	8 323

Finansiella
system och
tillsyn	508	0	521	13	512

Anslag som inte
ingår i något
politikområde	269	0	259	-10	122

Summa	9 198	10	9 221	23	8 957

Utfallet uppgick till 9 221 miljoner kronor och var därmed 23 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Det högre utfallet hänför sig till största delen till anslaget 1:6 Folk- och bostadsstatistik från 2003. I statsbudgeten för 2004 anvisades inga medel på anslaget, men utfallet för 2004 blev 14 miljoner kronor. Anslagssparandet uppgår till 215 miljoner kronor vid utgången av 2004.

Utfallet för anslaget 1:11 Statliga tjänste- pensioner m.m. blev 7 709 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- budgeten. Utgifterna för anslagsposten särskild löneskatt på pensionskostnader blev 73 miljoner kronor lägre än beräknat, medan utgifterna för anslagsposterna statlig tjänstepensionering, premiebefrielser vid vissa ledigheter och statlig personskadeförsäkring blev 63 miljoner kronor högre än anvisat.

152

För anslaget 90:1 Riksrevisionen blev utfallet 11 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- budgeten. Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och ansvarar sedan den 1 juli 2003 för granskningen av den statliga verksamheten. För utgiftsområdet blev utfallet 264 miljoner kronor (3,0 procent) högre än 2003. Av detta belopp hänför sig 236 miljoner kronor till anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.

5.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution.

Tabell 5.38 UO 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Skatt, tull och
exekution	8 556	102	8 569	13	8 284

Summa	8 556	102	8 569	13	8 284

Utfallet uppgick till 8 569 miljoner kronor och blev därmed 13 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De högre utgifterna förklaras till största delen av att utfallet för anslaget 3:4 Krono- fogdemyndigheterna blev 29 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga statsbudgeten. Detta anslag och anslaget 3:1 Skatteverket ökades i tilläggsbudget till följd av ändrade bestämmelser om förmånsrätt i sam- band med konkurser som gäller från den 1 januari 2004. Ändringen förutsätter ökade insatser av skatteförvaltningen och kronofogde- myndigheterna och anslagen tillfördes 57 respektive 23 miljoner kronor. Skatteverket har dessutom i tilläggsbudget tillförts ytterligare 22 miljoner kronor främst för att förbättra kontrollen av F-skatt. Utfallet för anslaget 3:3 Tullverket blev däremot 19 miljoner kronor lägre än anvisat. Tullverket hade ett negativt ingående överföringsbelopp på 16 miljoner kronor.

För 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 286 miljoner kronor (3,4 procent) högre än 2003. Den största ökningen avser Skatteverket bl.a. till följd av ovan nämnda ändringar av bestämmelser. Resterande ökning hänförs främst till pris- och löneomräkning.

Skr.2004/05:101

5.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rätts- väsendet. Här ingår bl.a. polisväsendet, åklagar- väsendet, domstolsväsendet, kriminalvården och rättshjälpen.

Tabell 5.39 UO 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Rättsväsendet	26 432	251	26 318	-114	25 513

Summa	26 432	251	26 318	-114	25 513

Utfallet uppgick till 26 318 miljoner kronor och blev därmed 114 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De lägre utgifterna jämfört med statsbudgeten hänför sig i huvudsak till anslaget 4:1 Polis- organisationen som blev 470 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget minskades med 100 miljoner kronor i tilläggsbudget. Utfallet för anslagsposten Polisorganisationen uppgick till 14 156 miljoner kronor. Anvisat i statsbudget och tilläggsbudget för anslagsposten uppgick till 14 523 miljoner kronor. Av detta belopp fick dock högst 14 348 miljoner kronor utnyttjas under 2004 (regeringsbeslut 2004-12-22). Utfallet blev således 192 miljoner kronor lägre utgiftsbegräns- ningen.

Utfallet på anslag 4:6 Kriminalvården blev 311 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att beläggningen inom anstalter och häkten har ökat. Anslaget tillfördes 280 miljoner kronor på tilläggsbudget bl.a. för att lösa den akuta platsbristen.

Jämfört med 2003 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 804 miljoner kronor (3,2 procent). Utgifterna för anslaget 4:1 Polis- organisationen ökade med 504 miljoner kronor (3,7 procent). De främsta orsakerna var, förutom pris- och löneomräkning, att Polis- organisationen tillfördes 825 miljoner kronor för att öka antalet poliser samt för fortsatt utveck- ling av verksamheten.

Utgifterna under anslaget 4:6 Kriminalvården ökade med 133 miljoner kronor (2,7 procent) jämfört med 2003 på grund av det ökade behovet av anstalts- och häktesplatser samt pris- och löneomräkning av anslaget.

153

Skr.2004/05:101

5.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik.

Tabell 5.40 UO 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Utrikes- och
säkerhetspolitik	1 257	0	1 267	10	1 115

Summa	1 257	0	1 267	10	1 115

Utfallet uppgick till 1 267 miljoner kronor och var därmed 10 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 10 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det är främst bidrag till kostnader för FN:s fredsbeva- rande operationer som blev högre än budgeterat. Av anslagssparandet från 2003 har 86 miljoner kronor dragits in.

Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 152 miljoner kronor (13,7 procent) högre än 2003. Utfallet för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 503 miljoner kronor högre än 2003. För 2004 innefattar detta anslag även anslagen 5:4 Nordiska ministerrådet och 5:5 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling från 2003.

5.4.6Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Totalförsvar och politikområdet Skydd och be- redskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet Totalförsvar består i sin tur av verksamhetsområdet Det militära försvaret och verksamhetsområdet Det civila försvaret.

Tabell 5.41 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Miljoner kronor

					Utfall-
		SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde		2004	2004	2004	2004	2003
Totalförsvar		43 044	15	41 598	-1 446	43 926

Skydd och	be-
redskap	mot
olyckor	och
svåra påfrest-
ningar		1 288	0	1 249	-39	1 204

Summa		44 331	15	42 846	-1 485	45 129

Utfallet uppgick till 42 846 miljoner kronor och var därmed 1 485 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling blev 17 392 miljoner kronor, vilket är 984 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det är 54 miljoner kronor lägre än begränsnings- beloppet enligt regeringsbeslut den 30 september 2004. Skillnaden mellan utfall och anvisat i statsbudgeten beror framför allt på att leverans- tidpunkter för materiel har omförhandlats från 2004 till kommande år som en följd av utgiftsbegränsningen. Anslagssparandet uppgick i slutet av 2004 till 2 700 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. blev 262 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Vid utgången av 2004 var anslagssparandet 451 miljoner kronor.

Utfallet för 6:5 Civilt försvar blev 1 657 miljoner kronor, vilket är 198 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Den främsta orsaken till det lägre utfallet är regeringens beslut den 30 september 2004 om utgiftsbegränsning på 1 729 miljoner kronor. Utfallet blev således 72 miljoner kronor lägre än utgiftsbegränsningen.

154

Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 283 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än 2003. Utgifterna på anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling minskade med 1 959 miljoner kronor och anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskade med 187 miljoner kronor jämfört med 2003. Avvecklingskostnaderna för Försvarsmakten, främst under det förstnämnda anslaget, uppgick under 2004 till 2 910 miljoner kronor, vilket är en minskning med 461 miljoner kronor från 2003.

5.4.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Internationellt utvecklingssamarbete. I detta ingår fr.o.m. 2004 även samarbete med Central- och Östeuropa.

Tabell 5.42 UO 7 Internationellt bistånd

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Internationellt
utvecklings-
samarbete	19 857	0	19 907	50	15 912

Summa	19 857	0	19 907	50	15 912

Utfallet uppgick till 19 907 miljoner kronor och var därmed 50 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet blev 433 miljoner kronor lägre än anvisat i stats- budgeten. Det förklaras av utgiftsbegränsningar för utgiftsområdet (regeringsbeslut 2004-06-23). Utgifterna för äldreanslaget 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa från 2003 blev 520 miljoner kronor, vilket finansierades med anslagssparande. Det utgående ramöverförings- beloppet är 52 miljoner kronor.

År 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 3 995 miljoner kronor (25,1 procent) högre än 2003. Utfallet för anslaget 8:1 Biståndsverk- samhet ökade med 4 194 miljoner kronor. Anslaget höjdes för 2004 till följd av att biståndsramen höjdes med 2 800 miljoner kronor mellan 2003 och 2004. Vidare var utfallet för 2003 lågt beroende på utgiftsbegränsningar

Skr.2004/05:101

och lägre utbetalningar för ekonomiska reformer och u-krediter.

Redovisning av utfallet för biståndet

Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats (procent av bruttonationalin- komsten, BNI) som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av bistånds- ramen i budgetpropositionen används den senast tillgängliga BNI-prognosen, varför ramens storlek kan förändras mellan den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen samt mellan åren.

Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s bistånds- kommitté DAC (Development Assistance Committee). DAC ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik.

Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I rapporteringen ingår samtliga kostnader, inklusive avräkningar, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definitioner. Avräkningar avser t.ex. kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd på Utrikesdepartementet och delar av EU-biståndet. Biståndsrelaterade utgifter finns således inom ett flertal utgiftsområden. Även vid rapporteringstillfället används senast tillgängliga BNI-prognos.

Biståndsramen för 2004 uppgår till 21 752 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,86 procent av beräknad BNI plus 200 miljoner kronor. I tabell 5.43 redovisas DAC-rapporteringen för åren 1997–2004. Det preliminära utfallet för 2004 är 0,77 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste prognosen för BNI.

Jämfört med rapporteringen förra året har det totalt utbetalade biståndet för 2002 justerats upp med 2 495 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att en skuldsedel till Världsbankens internationella utvecklingsfond tillkommit. För 2003 har biståndet justerats upp med 1 622 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på att Exportkreditnämndens skuldlättnader på 1 330 miljoner kronor tillkommit.

155

Skr.2004/05:101

Tabell 5.43 Utfall för bistånd 1997–2004

Miljoner kronor

	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Totalt utbetalt bistånd 1	13 212	12 499	13 467	16 479	17 220	19 554	19 388	19 866
Totalt bistånd i procent
av BNI 2	0,79	0,72	0,70	0,80	0,77	0,83	0,79	0,77

1Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC.

2Den senaste prognosen för BNI används vid rapporteringstillfället till DAC.

5.4.8Utgiftsområde 8 Invandrare och betydligt lägre än vad som förutsattes i

flyktingar

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik, Migra- tionspolitik och Minoritetspolitik.

Tabell 5.44 UO 8 Invandrare och flyktingar

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Integrationspolitik	2 309	0	2 088	-221	2 610

Storstadspolitik	0	0	155	155	186

Migrationspolitik	4 688	320	5 215	526	4 921

Minoritetspolitik	8	0	8	0	8

Summa	7 005	320	7 466	461	7 724

Utfallet uppgick till 7 466 miljoner kronor och var därmed 461 miljoner kronor (6,6 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden mellan utfall och statsbudget hänför sig främst till anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande vars utfall blev 3 772 miljoner kronor, vilket är 407 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Antalet nya asylsökande minskade från 31 355 personer till 23 161 personer mellan 2003 och 2004. Däremot är antalet inskrivna flyktingar i mottagande- systemet fortsatt högt. Det beror främst på att personer med lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut är registrerade i mottagnings- systemet under allt längre tid. För att täcka de högre utgifterna anvisades 150 miljoner kronor på tilläggsbudget. Dessutom beslutade regeringen att anslaget får överskridas med högst 309 miljoner kronor. Sedan hela anslagskrediten (351 miljoner kronor) utnyttjats användes 233 miljoner kronor av det medgivna överskridandet. Utgifterna för anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande var däremot 211 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det förklaras av att antalet mottagna flyktingar blev

statsbudgeten.

Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 259 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än 2003. Utfallet för anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 526 miljoner kronor (21,8 procent) lägre än 2003. Förklaringen till det lägre utfallet är att antalet mottagna flyktingar i kommunerna minskat från ca 12 000 personer till ca 9 000 personer mellan 2003 och 2004.

5.4.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik samt del av Forskningspolitik.

Tabell 5.45 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Hälso- och
sjukvårds-
politik	24 701	1 612	23 792	-908	22 280

Folkhälsa	685	0	794	109	849

Barnpolitik	25	0	25	0	25

Handikap-
politik	11 088	17	11 021	-67	9 730

Äldrepolitik	30	0	36	6	36

Socialtjänst-
politik	826	0	821	-5	849

Forsknings-
politik	311	0	320	8	300

Summa	37 665	1 629	36 809	-856	34 068

156

Utfallet uppgick till 36 809 miljoner kronor och var därmed 856 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga statsbudgeten.

För anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. blev utfallet 3 162 miljoner kronor, vilket var 900 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. Avvikelsen beror främst på att antalet inkomna ärenden för personer, som omfattas av högkostnadsskyddet för protetik för individer över 65 år, har minskat det senaste halvåret och därmed blivit lägre än väntat. Anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. delades under 2004 upp i anslaget 13:1 Tandvårds- förmåner m.m. och 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden.

Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 19 450 miljoner kronor enligt gällande avtal mellan stat och landsting, vilket var i enlighet med anvisat anslag i statsbudgeten. På tilläggsbudget ökades anslaget med 1 612 miljoner kronor för att täcka den utnyttjade anslagskrediten som uppgick till 1 612 miljoner kronor vid början av 2004.

För anslaget 14:8 Alkohol och narkotika- politiska åtgärder blev utfallet 236 miljoner, vilket är 83 miljoner kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. Ett ingående överföringsbelopp på 90 miljoner kronor gör dock att utfallet blev 7 miljoner kronor lägre än totalt tilldelade medel. Utgifterna för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 10 022 miljoner kronor, vilket var 39 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av 2004 års ekonomiska vårproposition att assistansersättningen från den 1 juli 2004 inte får lämnas för mer än en månad retroaktivt. Tidigare medgavs tre månaders retroaktiv utbetalning. Till följd därav minskades anslaget med 5 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Jämfört med 2003 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 2 741 miljoner kronor (8,0 procent). Utfallet för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 1 333 miljoner kronor (15,3 procent). Den kraftiga ökningen beror på ett ökat antal assistans- berättigade personer och timmar samt högre beviljad ersättning per timme. Utgifterna för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna

ökade med 900 miljoner kronor (4,9 procent) jämfört med 2003, vilket var i enlighet med

Skr.2004/05:101

gällande avtal. För anslaget 13:1

Tandvårdsförmåner m.m. ökade utgifterna med 316 miljoner kronor (11,1 procent) jämfört med 2003. Utfallet för anslagsposten Tandvårds- ersättningar blev 3 129 miljoner kronor, vilket är en ökning med 522 miljoner kronor jämfört med 2003. Även under 2003 ökade kostnaderna kraftigt jämfört med 2002 som en följd av införandet av ett högkostnadsskydd för protetik för personer över 65 år.

5.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga.

Tabell 5.46 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	SB 2004	2003
Ersättning vid
arbetsoförmåga	123 981	2 883	122 916	-1 065	121 464

Summa	123 981	2 883	122 916	-1 065	121 464

Utfallet uppgick till 122 916 miljoner kronor och var därmed 1 065 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Den största skillnaden mellan utfall och statsbudget hänför sig till anslaget 19:2

Aktivitets- och sjukersättningar. Utgifterna på detta anslag uppgick till 64 202 miljoner kronor, vilket är 654 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. Den 1 januari 2003 ersatte reglerna om aktivitets- och sjukersättning de tidigare bestämmelserna om förtidspension och sjukbidrag.

Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 44 141 miljoner kronor, vilket är 284 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det ingående ramöverföringsbeloppet var -4 084 miljoner kronor. I tilläggsbudget ökades anslaget med 2 900 miljoner kronor för att minska utnyttjandet av anslagskrediten. Det utgående ramöverföringsbeloppet för 2004 blev -963 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 19:4 Arbetsskade- ersättningar blev 6 355 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Det ingående

157

Skr.2004/05:101

ramöverföringsbeloppet på 177 miljoner kronor har dragits in.

Utfallet för utgiftsområdet blev 1 452 miljoner kronor (1,2 procent) högre än 2003. Mellan 2002 och 2003 ökade utgifterna med 8 575 miljoner kronor (7,6 procent). Utgifterna på anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar

ökade med 5 675 miljoner kronor (9,7 procent) mellan 2003 och 2004. I december 2004 fick cirka 540 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning, vilket är en ökning med drygt 32 000 personer i förhållande till 2003. Utgifterna på anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. minskade däremot med 4 422 miljoner kronor (9,1 procent) mellan 2003 och 2004. För 2004 beräknas antalet nettosjukpenningdagar till 78,3 miljoner, en minskning med 12,1 miljoner eller 13,3 procent jämfört med 2003.

5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk

trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk äldrepolitik. Från och med 2003 innefattar det garantipension till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd.

Tabell 5.47 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	SB 2004	2003
Ekonomisk
äldrepolitik	50 656	0	51 229	573	51 954

Summa	50 656	0	51 229	573	51 954

Utfallet uppgick till 51 229 miljoner kronor och blev därmed 573 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna på anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 23 769 miljoner kronor, vilket är 282 miljoner kronor högre än beräknat. Den beskattade garantipensionen infördes 2003. Anslagets namn ändrades 2004 från Ålderspensioner till Garantipension till ålderspension. Det ingående ramöverförings- beloppet på 812 miljoner kronor drogs in (regeringsbeslut 2005-02-17). Det utgående ramöverföringsbeloppet blev därmed -282 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 20:2 Efterlevande- pensioner till vuxna blev 15 926 miljoner kronor,

vilket är 234 miljoner kronor högre än beräk- ningen i statsbudgeten. Det utgående ram- överföringsbeloppet blev därmed -320 miljoner kronor.

Utgifterna på anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer blev 10 947 miljoner kronor. Det är 159 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det utgående ramöverförings- beloppet blev -486 miljoner kronor.

Utfallet för utgiftsområdet blev 725 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än 2003. Utfallet för anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension minskade med 862 miljoner kronor jämfört med 2003. Det beror på att antalet personer med garantipension minskar. Utgifterna under anslaget 20:2 Efterlevandepensioner för vuxna

ökade däremot med 320 miljoner kronor (2,0 procent) i förhållande till 2003.

5.4.12Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar större delen av politikområdet Ekonomisk familjepolitik (bostadsbidrag återfinns inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande).

Tabell 5.48 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Ekonomisk
familjepolitik	53 852	840	53 925	72	52 223

Summa	53 852	840	53 925	72	52 223

Utfallet uppgick till 53 925 miljoner kronor och var därmed 72 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet på anslaget 21:2 Föräldraförsäkring blev 23 469 miljoner kronor, vilket är 257 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisats i statsbudgeten. Anslaget finansierar föräldraförsäkringen i form av föräldrapenning i samband med barns födelse, tillfällig föräldra- penning och havandeskapspenning. Utgifts- utvecklingen inom föräldraförsäkringen är främst beroende av ersättningsnivå, antal födda barn och fördelning av ersättningsdagarna mellan föräldrarna. I tilläggsbudget ökades an- slaget med 840 miljoner kronor.

158

Det ingående ramöverföringsbeloppet var -849 miljoner kronor.

För anslaget 21:3 Underhållsstöd blev utfallet 2 026 miljoner kronor, vilket är 102 miljoner kronor (4,8 procent) lägre än vad som anvisats i statsbudgeten. Det beror på att antalet barn inom underhållsstödssystemet minskat betydligt de senaste åren. Under året gjordes en indragning med 339 miljoner kronor, vilket motsvarar det ingående överföringsbeloppet.

Utfallet på anslaget 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn blev 2 407 miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som anvisats i statsbudgeten. Det beror i huvudsak på att de retroaktiva utbetalningarna blev lägre än vad som tidigare beräknats. Under de senaste åren har antalet beviljade vårdbidrag ökat, framför allt under 2003, då den övre åldersgränsen för stödet ändrades från 16 till 19 år den 1 januari 2003. Under 2004 har dock en förskjutning från de högre nivåerna av vårdbidrag till de lägre nivåerna fortsatt.

Jämfört med 2003 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 1 702 miljoner kronor (3,3 procent). Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 499 miljoner kronor (6,8 procent). Det beror på fler födda barn 2004, ett ökat antal uttagna dagar inom föräldraförsäkringen samt på att grundnivån inom föräldrapenningen ökade den 1 januari 2004 från 150 till 180 kronor per dag. Utgifterna för anslaget 21:7 Pensionsrätt för barnaår uppgick till 4 051 miljoner kronor, vilket är en ökning med 220 miljoner kronor (5,7 procent). Utgifterna avsåg preliminär statlig ålders- pensionsavgift för 2004 på 3 961 miljoner kronor och regleringsbelopp för 2001 på 90 miljoner kronor.

5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbets- marknadspolitik. I detta ingår främst bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbets- marknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB:s verksamhet.

Skr.2004/05:101

Tabell 5.49 UO 13 Arbetsmarknad

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Arbetsmark-
nadspolitik	61 989	7 366	67 481	5 492	64 228

Summa	61 989	7 366	67 481	5 492	64 228

Utfallet uppgick till 67 481 miljoner kronor och var därmed 5 492 miljoner kronor (8,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslös- hetsersättning och aktivitetsstöd blev 5 941 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det förklaras av att den öppna arbetslösheten blev 5,5 procent av arbetskraften 2004, vilket var ca 0,8 procent högre än beräknat i statsbudgeten, samt av ökad omfattning av arbetsmarknadsprogram. På tilläggsbudget be- slutade riksdagen att öka anslaget med 7 366 miljoner kronor. Det utgående ramöverförings- beloppet blev därmed 441 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbets- marknadsutbildning och övriga kostnader blev 151 miljoner kronor lägre än beräknat i stats- budgeten. Under 2004 drogs 48 miljoner kronor in av anslaget.

För anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade blev utfallet 403 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statsbudgeten. Det förklaras av att antalet personer i de särskilda programmen för arbetshandikappade (anställning med lönebidrag och offentligt skyddat arbete) var betydligt färre än beräknat.

För anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006 blev utfallet 64 miljoner kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten. Till följd av fördröjningar i startskedet av programmet uppkom under åren 2000 och 2001 ett betydande anslagssparande. Detta har till en del utnyttjats även under 2004. Det utgående ramöverföringsbeloppet uppgår till 1 042 miljoner kronor.

159

Skr.2004/05:101

Utfallet för anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning blev 21 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det beror på ett minskat antal varsel under 2004.

Utgifterna för 2004 blev 3 252 miljoner kronor eller 5,1 procent högre än 2003. Huvudorsaken var högre utgifter för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Förklaringen är att den öppna arbetslösheten i genomsnitt var 5,0 procent 2003 och 5,5 procent 2004 och att de arbets- marknadspolitiska programmen ökade från i genomsnitt 92 000 personer till 106 000 personer 2004. Utgifterna för anslagsposten Bidrag till arbetslöshetsersättning blev 4 285 miljoner kronor högre än 2003. Utgifterna på anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader blev 500 miljoner kronor lägre 2004 jämfört med 2003.

5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom utgiftsområdet verkar bl.a. Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet och Jämställdhetsombuds- mannen.

Tabell 5.50 UO 14 Arbetsliv

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Arbetslivspolitik	1 100	0	1 058	-41	1 096

Jämställdhets-
politik	36	0	33	-3	33

Summa	1 135	0	1 091	-44	1 128

Utfallet uppgick till 1 091 miljoner kronor och var därmed 44 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket blev 623 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Ut- gifterna för löner blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet blev 283 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Arbetslivsinstitutet har inte kommit igång med alla de projekt som planerades starta under det gångna året.

Utgifterna 2004 för utgiftsområdet blev 37 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än 2003.

5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar delar av politikområdet Utbildningspolitik. Området innehåller utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier. Inom området anslås medel för studiehjälp i form av studiebidrag, inackor- deringstillägg och extra tillägg för studerande i gymnasieutbildning, studiemedel i form av studiebidrag samt medel för räntesubventioner och avskrivning av studielån. Medel anslås även för rekryteringsbidrag vid vuxenstudier samt bidrag för studiesociala ändamål.

Tabell 5.51 UO 15 Studiestöd

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Utbildnings-
politik	21 925	-2	20 833	-1 092	19 863

Summa	21 925	-2	20 833	-1 092	19 863

Utfallet uppgick till 20 833 miljoner kronor och var därmed 1 092 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Utfallet på detta anslag blev 10 396 miljoner kronor, vilket är 1 045 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Avvikelsen beror främst på att antalet studie- medelstagare blivit lägre än beräknat, framför allt vad gäller studerande med det prioriterade studiebidraget.

Under 2004 ökade utgifterna med 970 miljoner kronor (4,9 procent) för detta utgifts- område. Utfallet för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. blev 537 miljoner kronor (5,4 procent) högre än 2003. Vidare ökade utgifterna för anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. med 269 miljoner kronor (4,9 procent) mellan 2003 och 2004.

5.4.16Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar stora delar av politik- områdena Utbildningspolitik och Forsknings- politik. Det avser förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg och skola, vuxnas lärande, kvalificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt centrala myndigheter inom

160

utbildningsområdet. Del av politikområdet Stor- stadspolitik ingick i utgiftsområdet t.o.m. 2002.

Tabell 5.52 UO 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Storstads-
politik	0	0	93	93	172

Utbildnings-
politik	40 698	3	40 639	-59	38 735

Forsknings-
politik	3 264	0	3 249	-15	3 140

Summa	43 962	3	43 981	19	42 046

Utfallet uppgick till 43 981 miljoner kronor och var därmed 19 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De största skillnaderna återfinns under politikområdet Utbildningspolitik, som svarar för drygt 90 procent av utgiftsområdets utgifter. Utfallet för detta politikområde blev 59 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Den enskilt största skillnaden hänför sig till anslaget 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem, vars utfall blev 3 388 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna från 2002 blev 93 miljoner kronor. Det utgående ramöverföringsbeloppet blev därmed 76 miljoner kronor.

Under 2004 ökade utgifterna med 1 935 miljoner kronor (4,6 procent). Utfallet för anslaget 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem blev 915 miljoner kronor (37,0 procent) högre och utfallet för anslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna blev 483 miljoner kronor (36,8 procent) högre än 2003. För anslaget 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. blev utfallet 240 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än 2003.

5.4.17Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kul- turpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelse- politik samt delar av politikområdena Medie- politik, Finansiella system och tillsyn, Forsk- ningspolitik och Utbildningspolitik.

Skr.2004/05:101

Tabell 5.53 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Finansiella system	42	0	38	-4	37
och tillsyn	42	0	38	-4	37
Utbildningspolitik	2 690	0	2 687	-3	2 617
Forskningspolitik	42	0	43	1	41
Mediepolitik	33	0	33	0	32
Kulturpolitik	5 256	-2	5 333	78	5 024
Ungdomspolitik	107	0	107	0	105
Folkrörelsepolitik	496	0	498	2	496
Summa	8 664	-2	8 739	75	8 352

Utfallet uppgick till 8 739 miljoner kronor och blev därmed 75 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter blev 47 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Större delen av anslags- sparandet förbrukades.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 387 mil- joner kronor (4,6 procent) högre än 2003. Den största ökningen 98 miljoner kronor (13,3 procent) avser anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter.

5.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostads- politik, Regional samhällsorganisation samt delar av politikområdena Ekonomisk familjepolitik och Miljöpolitik. Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsfrågor, geotekniska frågor, Lantmäteriverket och länsstyrelserna samt stöd till ekologisk utveckling.

Tabell 5.54 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Ekonomisk
familjepolitik	3 497	0	3 614	117	3 595

Bostadspolitik	3 120	1	2 696	-425	2 679

Regional
samhälls-
organisation	2 173	16	2 220	46	2 082

Miljöpolitik	8	0	194	187	448

Summa	8 798	17	8 723	-75	8 805

161

Skr.2004/05:101

Utfallet uppgick till 8 723 miljoner kronor och var därmed 75 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden hänför sig bl.a. till anslaget 31:11

Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder.

I statsbudgeten anvisades 600 miljoner kronor på anslaget. Utfallet blev 311 miljoner kronor lägre. Avvikelsen avseende Stockholms län upp- går till 212 miljoner kronor. Utgifterna har också minskat genom att tidpunkten för påbörjande av de byggprojekt, som beviljats bidrag, har senare- lagts.

Anslaget 34:1 Stöd till lokala program för ekologisk hållbarhet från 2003 är under avveckling och inga nya bidrag beviljas. Utfallet för 2004 blev 187 miljoner kronor. Det utgående ram- överföringsbeloppet uppgick till 1 347 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 21:1 Bostadsbidrag blev 117 miljoner kronor högre än beräknat i stats- budgeten. Av anslagskrediten på 175 miljoner kronor har därmed 117 miljoner kronor utnyttjats eftersom anslagssparandet på 234 miljoner kronor dragits in.

Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 82 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än 2003. Utfallet för anslaget 34:1 Stöd till lokala inve- steringsprogram för ekologisk hållbarhet från 2003 minskade med 255 miljoner kronor jämfört med 2003. Stödprogrammet är under avveckling och inga nya bidrag har beviljats sedan 2002. Utfallet avser endast bidragsutbetalningar i samband med slutrapportering.

Utfallet för anslaget 31:1 Räntebidrag m.m. ökade med 168 miljoner kronor jämfört med 2003. Utbetalade bidrag har ökat med antalet lägenheter som omfattas av stödet. En allt lägre räntenivå under året har dock dämpat ökningen.

5.4.19Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regional utvecklingspolitik. Utgiftsområdet benämndes tidigare Regional utjämning och utveckling. Det omfattar huvudsakligen medel som länsstyrelserna, och i vissa län regionala självstyrelseorgan eller kommunala samverkans- organ, samt Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och regeringen förfogar över för regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd. Medlen används till

medfinansiering av de regionala tillväxt- programmen och EG:s strukturfondsprogram. Utgiftsområdet omfattar vidare utbetalningar av transportbidrag som beviljas av NUTEK. Utgiftsområdet omfattar även utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden, som delfinansierar EG:s bidrag till strukturfonds- programmen.

Tabell 5.55 UO 19 Regional utveckling

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Regional
utvecklings-
politik	3 106	0	3 301	195	3 421

Summa	3 106	0	3 301	195	3 421

Utfallet uppgick till 3 301 miljoner kronor och var därmed 195 miljoner kronor (6,3 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Den största skillnaden hänför sig till anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006 vars utfall blev 130 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror huvudsakligen på att utbetalningarna inom strukturfondsprogrammen kommit i gång senare än beräknat. Utfallet för äldreanslaget 33:7

Särskilda regionala utvecklingsprogram från 2002 blev 100 miljoner kronor.

Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 120 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2003. Utgifterna under anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000–2006 minskade med 89 miljoner kronor främst på grund av minskade utbetalningar inom struktur- fondsprogrammet mål 1 Norra Norrland. Utgifterna för anslaget 33:9 Utgifter för lokalisering av statliga arbetstillfällen till vissa kommuner från 2001 minskade med 43 miljoner kronor.

162

5.4.20Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö- politik och del av politikområdet Forsknings- politik.

Tabell 5.56 UO 20 Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Forskningspolitik	338	0	329	-9	317

Miljöpolitik	3 432	42	3 002	-431	2 437

Summa	3 771	42	3 330	-440	2 754

Utfallet uppgick till 3 330 miljoner kronor och var därmed 440 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald blev 1 066 miljoner kronor, vilket är 375 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det förklaras av beslut om utgiftsbegränsning. Av anslaget fick högst 1 082 miljoner kronor betalas ut under 2004 (regeringsbeslut 2004-05-06). Utgifterna på anslaget 34:13 Stöd till klimatinvesteringar uppgick till 101 miljoner kronor, vilket är 239 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. I huvudsak beror detta på att anslaget avser långsiktiga projekt med utbetalningar under de kommande fyra åren.

Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 576 miljoner kronor (20,9 procent) högre än 2003. Utgifterna på anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden ökade med 298 miljoner kronor. Det förklaras av utgifts- begränsade åtgärder under 2003. Utgifterna på anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

ökade med 129 miljoner kronor på grund av fler markinköp och intrångsersättningar.

5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energi- politik. I detta ingår de tre verksamhets- områdena Elmarknadspolitik, Övrig energimarknadspolitik och Politik för ett uthålligt energisystem. Det är främst Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät som har ansvaret för att genomföra åtgärderna inom energipolitiken.

Skr.2004/05:101

Tabell 5.57 UO 21 Energi

Miljoner kronor

	SB	TB	Utfall	Utfall-	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	SB 2004	2003
Energipolitik	1 663	0	2 069	406	1 906

Summa	1 663	0	2 069	406	1 906

Utfallet uppgick till 2 069 miljoner kronor och var därmed 406 miljoner kronor (24,4 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslagssparandet minskade från 1 442 miljoner kronor till 1 035 miljoner kronor vid utgången av 2004.

Utfallet för äldreanslaget 35:2 Bidrag för att minska elanvändning från 2002 blev 111 miljoner kronor och utfallet för äldreanslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor från 2002 blev 147 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 35:8 Energipolitiskt moti- verade internationella klimatinsatser blev 143 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror i huvudsak på en stor engångsutbetalning till Nefco, en nordisk fond för projekt inom Kyotoprotokollets s.k. flexibla mekanismer. Utfallet för anslaget 35:5 Energi- forskning blev 91 miljoner kronor högre än anslaget. Det beror främst på utbetalningar till högskolor och universitet för fullgjorda åtagan- den. På statsbudgeten anvisades 100 miljoner kronor för anslaget 35:9 Statlig prisgaranti elcertifikat. Utfallet blev noll kronor, eftersom prisgarantin inte behövde utnyttjas.

Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 163 miljoner kronor (8,5 procent) högre än 2003. Utgifterna för anslaget 35:8 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser ökade med 150 miljoner kronor på grund av den stora engångsutbetalningen till Nefco. Utfallet för anslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduk- tion från förnybara energikällor ökade med 85 miljoner kronor. Det förklaras bl.a. av att medel, som var avsedda för stöd till byggande av vindkraftverk för 2005, betalades ut under 2004.

5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Transportpolitik och politikområdet IT, elek- tronisk kommunikation och post. Anslaget 37:7

IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. redovisas t.o.m. 2003 under utgiftsområde 19 Regional utveckling.

163

Skr.2004/05:101

Tabell 5.58 UO 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

				Utfall
	SB	TB	Utfall	-SB
Politikområde	2004	2004	2004	2004	Utfall 2003
Transport-
politik	27 176	0	27 847	671	24 101

IT, elektronisk
kommunika-
tion och post	1 359	0	1 292	-67	1 180

Summa	28 535	0	29 139	604	25 281

Utfallet uppgick till 29 139 miljoner kronor och var därmed 604 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet inom politikområdet Transport- politik blev 671 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 36:2 Väg- hållning och statsbidrag uppgick till 16 220 mil- joner kronor och blev därmed 656 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Or- saken är bl.a. att Vägverkets utgifter för försöket med trängselskatt i Stockholm. Detta finan- sierades med höjd anslagskredit. Det utgående ramöverföringsbeloppet för 2004 blev -243 miljoner kronor.

Utfallet inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post blev 67 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utgif- terna under anslaget 37:6 Gemensam radio- kommunikation för skydd och säkerhet blev 179 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Ett beslut om upphandling av ett gemensamt kommunikationssystem (Rakel) för landets skydds- och säkerhetsmyndigheter har över- klagats. Inga nya ramavtal tecknades, vilket medförde en förskjutning av systemleveranser till 2005.

Utgifterna under anslaget 37:7 IT- infrastruktur: Regionala transportnät m.m. blev 153 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Orsaken var att andelen kommuner, som genomfört upphandling av bredbands- utbyggnad, vilket är ett krav för att stöd skall kunna betalas ut från anslaget, blev större än beräknat. Under 2003 tillhörde detta anslag utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.

Jämfört med 2003 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 3 858 miljoner kronor (15,3 procent). Den största ökningen avser anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag vars utfall ökade med 1 988 miljoner kronor. Det beror främst på ökade satsningar på tjälsäkring, bärighet och

konstruktion samt högre utgifter för räntor och återbetalning av lån för vägar. Utgifterna under anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektors- uppgifter ökade med 1 694 miljoner kronor. Orsaken är främst riksdagens beslut om ökade investeringar i järnvägar.

5.4.23Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Livs- medelspolitik, Djurpolitik, Skogspolitik, Lands- bygdspolitik samt delar av Utbildningspolitik, Forskningspolitik och Samepolitik.

Tabell 5.59 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Utbildnings-
politik	1 289	0	1 289	0	1 228

Forsknings-
politik	234	0	232	-1	235

Skogspolitik	525	0	533	8	544

Djurpolitik	462	0	436	-26	440

Livsmedels-
politik	7 678	3	6 742	-936	3 226

Landsbygds-
politik	4 049	0	2 936	-1 113	3 899

Samepolitik	41	10	50	9	43

Summa	14 279	13	12 219	-2 060	9 615

Utfallet uppgick till 12 219 miljoner kronor och var därmed 2 060 miljoner kronor (14,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utfallet inom politikområdet Landsbygds- politik blev 1 113 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna för anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 712 miljoner kronor respektive 429 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. De lägre utgifterna beror till stor del på att regeringen beslutade att senarelägga utbetalningar av miljöersättningar och kompensationsbidrag till 2005 (regeringsbeslut 2004-12-09).

Utfallet inom politikområdet Livsmedels- politik blev 936 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 43:6

164

Intervention och exportbidrag för jordbruks- produkter blev 547 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Priserna på vissa jord- bruksprodukter har varit höga vilket medfört att överskott i större utsträckning än beräknat kunnat säljas utan stöd i form av offentlig lagring (intervention). Utgifterna under anslaget 43:5

Arealersättning och djurbidrag m.m. blev 395 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror främst på senareläggning av delar av utbetalningar av djurbidragen till 2005 (regeringsbeslut 2004-12-09).

Jämfört med 2003 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 2 604 miljoner kronor (27,1 procent). Utgifterna under anslaget 43:5 Areal- ersättning och djurbidrag m.m. ökade med 3 595 miljoner kronor. Orsaken till det högre utfallet är i huvudsak att ingen utbetalning av areal- ersättning gjordes 2003. Ersättningen betalades ut i december 2002 och i januari 2004. Utgifterna under anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 575 miljoner kronor respektive 429 miljoner kronor lägre än 2003. Det lägre utfallet beror på regeringens ovannämnda beslut att senarelägga utbetalningarna av miljöersättningar och kompensationsbidrag avseende 2004 till 2005.

5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, export- och inve- steringsfrämjande, Konsumentpolitik och del av politikområdet Forskningspolitik.

Tabell 5.60 UO 24 Näringsliv

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Forskningspolitik	1 225	0	1 224	-1	1 078

Näringspolitik	1 705	-15	1 726	21	1 586

Utrikeshandel,
export- och
investerings-
främjande	392	0	567	175	502

Konsumentpolitik	168	2	172	4	164

Summa	3 491	-13	3 690	199	3 330

Skr.2004/05:101

Utfallet uppgick till 3 690 miljoner kronor och var därmed 199 miljoner kronor (5,7 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Det högre utfallet jämfört med statsbudgeten hänför sig i huvudsak till äldreanslaget 39:6

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen från 2003. Utfallet blev 204 miljoner kronor för 2004. Det utgående ramöverföringsbeloppet 2004 för detta anslag blev 111 miljoner kronor.

Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 360 miljoner kronor (10,8 procent) högre än 2003. Utgifterna under anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

ökade med 137 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på att anslaget tillfördes 100 miljoner kronor fr.o.m. 2004 för tillämpad industriforsk- ning inom IT/telekomsektorn. Utgifterna för anslaget 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjö- regionen från 2003 ökade med 67 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 38:2 Närings- livsutveckling m.m. ökade med 64 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 38:14 Rymdverk- samhet ökade med 56 miljoner kronor, vilket delvis förklaras av att 15 miljoner kronor an- visades i tilläggsbudget.

5.4.25Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområdet omfattar politikområdet All- männa bidrag till kommuner. I detta ingår mer- parten av statens bidrag till kommuner och landsting.

Tabell 5.61 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Politikområde	2004	2004	2004	2004	2003
Allmänna
bidrag till
kommuner	73 706	-2 600	69 834	-3 872	72 400

Summa	73 706	-2 600	69 834	-3 872	72 400

Utfallet uppgick till 69 834 miljoner kronor och var därmed 3 872 miljoner kronor (5,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden mot anvisat i statsbudgeten är främst hänförlig till anslaget 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting. Utfallet för anslaget blev 41 447 miljoner kronor, vilket är 2 695 miljoner kronor lägre än anvisat. På tilläggsbudget minskades anslaget med 2 600

165

Skr.2004/05:101

miljoner kronor efter slutreglering av det generella statsbidraget till kommuner och landsting för 2003 och 2004. Regleringen gjordes för att neutralisera effekterna på det kommunala skatteunderlaget av pensionsreformen och ändrade skatteregler. Pensionsreformen innebar ökade skatteintäkter för kommunerna på grund av övergången från skattefri folkpension och pensionstillskott till skattepliktig garantipension. Kommunernas skatteintäkter förändrades till följd av det tredje steget i skattereformen och omvandlingen av skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare till ett högre grundavdrag. En preliminär reglering gjordes 2003. Därefter har Statistiska centralbyrån gjort en noggrann beräkning av effekterna av regeländringarna, enligt vilken pensionsomläggningen ökar kommunernas skatteintäkter med 14 200 miljoner kronor, medan det högre grund- avdraget minskar intäkterna med 7 500 miljoner kronor. Slutregleringen medförde en minskning av anslaget med 2 600 miljoner kronor.

Utfallet på anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blev 448 miljoner kronor, 122 miljoner kronor lägre än anvisat. Syftet med anslaget är att tillfälligt bistå kommuner och landsting som på grund av speciella omständigheter hamnat i en särskilt svår ekonomisk situation.

Anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting hade ett utfall på 25 831 miljoner kronor, vilket är 462 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Inkomst- spridningen har fortsatt att minska mellan kommunerna.

Anslaget 48:6 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) infördes 2004. Utfallet blev 1 008 miljoner kronor, vilket är 592 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. En motsvarande avgift infördes samtidigt på statsbudgetens inkomstsida (inkomsttitel 1513) och därmed påverkar utjämningssystemet för LSS-kostnader inte statsbudgetens saldo.

Under 2004 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 566 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2003. Utfallet på anslaget 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting blev 1 551 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än 2003, eftersom slutreglering avseende både 2003 och 2004, minskat anslagsutfallet 2004. Utfallet för anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blev 1 411 miljoner

kronor lägre än 2003 då en stor del av anslags- behållningen användes till särskilda insatser i vissa kommuner.

5.4.26Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks- gäldskontorets (RGK:s) provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. tillhör inte något politikområde och ingår inte under utgiftstaket eftersom regeringen och riksdagen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

Tabell 5.62 UO 26 Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
	2004	2004	2004	2004	2003
Statsskulds-
räntor m.m.	47 684	0	52 718	5 034	42 173

Summa	47 684	0	52 718	5 034	42 173

Utfallet uppgick till 52 718 miljoner kronor och var därmed 5 034 miljoner kronor (10,6 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av RGK:s upplånings- och skuldförvaltningsteknik påverkar också ränteutgifterna. Anslags- avräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av både inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. RGK har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden.

I statsbudgeten för 2004 beräknades stats- budgetens saldo bli ett underskott på 41 564 miljoner kronor. Utfallet blev ett underskott på 53 343 miljoner kronor, vilket innebär ett motsvarande ökat lånebehov och därmed högre statsskuld. Lånebehovet blev 11 779 miljoner kronor större än beräknat i statsbudgeten.

166

Tabell 5.63 Räntor på statsskulden

Miljarder kronor

	Ut-	Ut-	Ut-
	fall	fall	fall	Utfall	SB	Utfall
	2000	2001	2002	2003	2004	2004
Räntor på lån i
svenska kronor	61,2	45,4	45,4	38	40	40,7

Räntor på lån i
utländsk valuta	21,8	24,1	17,5	16,4	14	11,5

Över-
/underkurser vid
emission	0,8	-4,6	-7,7	-14,5	-7	-10,1

Summa räntor	83,8	64,9	55,2	39,9	47	42,1

Räntor på in-
och utlåning	-1,5	-3,3	0,4	-6,8	-6	-7,0

Valutaförluster
/vinster	-6,2	12,3	6,7	4,4	0	5,1

Kursförluster/
vinster	15	5,2	4,6	3,8	5	13,5

Övrigt	-0,8	2	0,4	0,7	1	-1,1

Summa
ränteutgifter	90,3	81,1	67,3	42,0	48	52,6

Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden blev 52 596 miljoner kronor, vilket var 5 062 miljoner kronor högre än anvisat i stats- budgeten. Regeringen har medgivit att anslaget får överskridas med 5 062 miljoner kronor (regeringsbeslut 2005-03-03). Orsaken till de högre utgifterna är främst kursförluster i samband med att RGK introducerade nya obligationer under 2004. De nya obligationerna emitterades till en ränta i nivå med marknads- räntorna. Vid introduktionen återköptes obliga- tioner med högre ränta, vilket gav upphov till kursförluster.

Den inhemska långa och korta räntan blev 1,0 respektive 1,5 procentenheter lägre än beräknat i statsbudgeten. Valutakursförlusterna, netto, blev ca 5 000 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten, trots att kronkursen stärktes med 1,5 procent enligt TCW-index (Total Competi- tiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor). Förlusterna hänför sig till valutaterminer och valutaswappar (finansiella instrument för att hantera valutakursrisker) och beror till största delen på fallande dollarkurs.

Utfallet för anslaget 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning blev 121 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor lägre vad som beräknades i statsbudgeten. Detta belopp har dragits in (regeringsbeslut 2005-03-03).

Skr.2004/05:101

Tabell 5.64 Räntor och valutakurser 2000–2004 årsgenom- snitt

		Utfall	Utfall	Utfall		Utfall
	Utfall 2000	2001	2002	2003	SB 2004	2004
Ränta
5 år %	5,2	4,7	5,0	4,0	4,8	3,8

Ränta 6
mån %1	4,0	4,0	4,1	3,0	3,7	2,2
TCW-
index2	124,5	136,1	133,7	127,6	127,9	126,0
SEK/
EUR	8,45	9,25	9,16	9,12	9,05	9,13

SEK/
USD	9,16	10,33	9,72	8,09	8,29	7,35

11999–2001 avser ränta 3 mån.

2Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.

Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. ökade under 2004 efter att tidigare ha minskat under flera år. För 2004 blev utgifterna 10 545 miljoner kronor eller 25,0 procent högre än 2003. Detta förklaras främst av de ovanligt höga kursförlusterna 2004 och att inkomsterna av överkurser var ovanligt höga 2003, dvs. i första hand effekter av RGK:s upplånings- och skuldförvaltningsteknik. År 2003 ökade statsskulden för första gången sedan 1998. Den fortsatte att öka 2004.

5.4.27Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Utgiftsområdet omfattar enbart Avgiften till Europeiska gemenskapen.

Tabell 5.65 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor

				Utfall-
	SB	TB	Utfall	SB	Utfall
Utgiftsområde	2004	2004	2004	2004	2003
Avgiften till
Europeiska
gemenskapen	24 472	0	25 563	1 091	18 322

Summa	24 472	0	25 563	1 091	18 322

Utfallet uppgick till 25 563 miljoner kronor och var därmed 1 091 miljoner kronor (4,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten.

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansiella perspektivet). Avgiften kan förändras under året och avvika från statsbudgeten be- roende på ett flertal faktorer såsom faktisk

167

Skr.2004/05:101

uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändrings- budgetar på gemenskapsnivå.

Skillnaden mellan utfall och vad som anvisades i statsbudgeten hänför sig till anslaget 93:1

Avgiften till Europeiska gemenskapen. Det högre utfallet beror på att regeringen beslutade att senarelägga BNI-avgiften för december 2003, som uppgick till 2 546 miljoner kronor, till januari 2004. Om effekten av senareläggningen elimineras blev avgiften 1 455 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror på att ett överskott i EU:s budget 2003 har reglerats genom en lägre avgift för 2004.

Jämfört med 2003 ökade utfallet för avgiften till Europeiska gemenskapen med 7 241 miljoner kronor (39,5 procent). Ökningen förklaras av att 2003 års avgift var lägre än normalt på grund av tidigareläggningen av avgiften för januari och del av avgiften för februari 2003 till december 2002 (3 243 miljoner kronor) och senareläggningen av BNI-avgiften för december 2003 till januari 2004.

5.4.28 Minskning av anslagsbehållningar

Tabell 5.66 Minskning av anslagsbehållningar 20041

Miljoner kronor

Ramanslag exklusive statsskuldsräntor m.m.

	Ingående ramöverföringsbelopp
	2004-01-01	23 213,2

+	Anvisat i statsbudgeten	656 570,4

+	Tilläggsbudget	10 912,4

+	Medgivna överskridanden2	233,4
–	Indragningar	9 903,3

–	Utfall	655 449,9

=	Utgående ramöverföringsbelopp
=	2004-12-31	25 576,1
	2004-12-31	25 576,1

	Förändring av anslagsbehållningar	2 363,0

1Avseende ramanslag exklusive utgiftsområde Statsskuldsräntor m.m.

2Utnyttjad del.

Förbrukningen av anslagsbehållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan redovisas under posten Minskning av anslags- behållningar. Denna post togs upp med noll miljoner kronor i statsbudgeten för 2004. Posten utgör ett netto mellan förbrukning av kvar- stående medel från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. Minskning av anslagsbehållningar ingår i de utgifter som

omfattas av det statliga utgiftstaket. I redovis- ningen av det slutliga utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Minskningen av anslags- behållningar 2004 avseende ramanslag exklusive Statsskuldsräntor m.m. framgår av tabell 5.66.

Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av 2004 till 25 576 miljoner kronor. De ökade således med 2 363 miljoner kronor jämfört med 2003. Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling under utgifts- område 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet har den största behållningen (2 700 miljoner kronor). I tabell 5.67 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar 2004 överstigande en miljard kronor.

Tabell 5.67 Specifikation av anslag med anslagsbehållning över 1 000 miljoner kronor

Miljoner kronor

UO/
Anslag
060602	Materiel, anläggningar samt forskning och
	teknikutveckling	2 700

070801	Biståndsverksamhet	2 360

279301	Avgiften till Europeiska gemenskapen	2 138

091301	Tandvårdsförmåner m.m.	1 555

234401	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	1 538

Vid rapporteringen av Statsbudgetens utfall 2003 fanns vissa felaktigheter i de utgående reservations- och ramöverföringsbeloppen. Dessa felaktigheter har rättats till under 2004, vilket fått till följd att det utgående reservations- och ramöverföringsbeloppet för 2003 skiljer sig från det ingående reservations- och ramöver- föringsbeloppet för 2004. I tabell 5.68 anges de anslag som berörs.

168

Tabell 5.68 Utgående reservation och ramöverföringsbelopp 2003 och ingående reservation och ramöverföringsbelopp 2004

Tusental kronor

	Utgående	Ingående
	reservation eller	reservation eller
	ramöverförings-	ramöverförings-
UO/Anslag	belopp 2003	belopp 2004	Differens
UO 2 90:2
Riksdagens
revisorer	-228	520	748

UO 6 6:11
Nämnder m.m.	388	352	-36

UO 13 22:1
Arbetsmark-
nadsverkets
förvaltnings-
kostnader	125 451	124 387	-1 064

UO 16 26:11
Särskilda utgif-
ter för forsk-
ningsändamål	2 827	2 736	-91

UO 17 30:1
Stöd till idrotten	835	1 193	358

UO 20 26:2
Forskningsrådet
för miljö, areella
näringar och
samhällsbyggan
de: Forskning	-2 950	3 061	6 011

UO 23 44:6
Återföring av
skatt på
handelsgödsel
och bekämp-
ningsmedel
m.m.	0	-173	-173

För anslaget 90:2 Riksdagens revisorer (utgiftsområde 2) har det ingående överförings- beloppet 2004 ökats med 748 000 kronor jämfört med det utgående överföringsbeloppet 2003. Det beror på en felaktig indragning under 2003.

För anslaget 6:11 Nämnder m.m. (utgiftsområde 6) har det ingående överförings- belopp minskats med 35 825 kronor jämfört med det utgående överföringsbeloppet 2003. I det utgående överföringsbeloppet ingick anslagssparande för obetecknade anslagsposter, som inte skall föras över till 2004.

För anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (utgiftsområde 13) har det ingående överföringsbeloppet minskats med 1 064 822 kronor. Det beror också på att i det utgående överföringsbeloppet ingick anslags- sparande på obetecknade anslagsposter, som inte skall föras över till 2004.

Skr.2004/05:101

För anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål (utgiftsområde 16) har det ingående överföringsbeloppet minskats med 90 735 kronor. Minskningen beror på att i det utgående överföringsbeloppet ingick anslags- sparande på obetecknade anslagsposter, som inte skall föras över till 2004.

Det ingående överföringsbeloppet på anslaget 30:1 Stöd till idrotten (utgiftsområde 17) har ökats med 357 690 kronor. Under 2003 togs en äldrepost på anslaget bort utan omdisponering av anslagssparandet, vilket rättades under 2004.

För anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

(utgiftsområde 20) har det ingående över- föringsbeloppet ökats med 6 011 132 kronor. Det beror på att en äldrepost togs bort på anslaget under 2003 utan omdisponering av anslagssparandet. Detta rättades under 2004.

För anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.

(utgiftsområde 23) har det ingående överförings- beloppet minskats med 173 262 kronor. Minskningen beror på att anslaget var ett obe- tecknat anslag under större delen av 2003 men ändrades till ett ramanslag i slutet av året. Denna ändring registrerades inte i redovisnings- systemet, vilket innebar att det negativa ramöverföringsbeloppet inte fördes över som ett ingående överföringsbelopp till 2004. Detta har rättats under 2004.

5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statsbudgetens saldo skall överens- stämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets netto- utlåning samt en kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida.

För 2004 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning 10 305 miljoner kronor. Beräk- ningen i statsbudgeten uppgick till 20 156 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således 9 851 miljoner kronor. I tabell 5.69 specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statsbudgeten.

169

Skr.2004/05:101

Tabell 5.69 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Miljoner kronor

	Utfall	SB	Utfall-	Utfall
	2004	20041	SB 2004	2003
Premiepensions-
medel, inbetalning	-21 414	-23 000	1 586	-22 246

Premiepensions-
medel, utbetalning	22 167	24 300	-2 133	21 493

PPM, uttag för köp
av statsobligationer	-35			900

CSN, studielån	8 418	10 200	-1 782	9 094

Investeringslån
myndigheter	282			759

Myndigheters
räntekonton	-3 263			2 167

Kommunkonto-
systemet	206			4 505

Jordbruksverkets
EU-konton	-1 345			-4 237

Garantireserver	-259			-491

Insättningsgaranti	-156			428

Kärnavfallsfonden	690			1 103

Individuellt kompe-
tenssparande	-1 150			-2 300

Vinstmedel
Svenska Spel AB	150			200

Banverkets infra-
strukturlån	1 773			1 666

Vägverkets
infrastrukturlån	1 431			1 733

Lån till Botniabanan	2 015			1 215

Affärsverket Statens
järnvägar	-280			-1 555

Omstrukturering av
statliga bolag inkl.
ränta	242			-252

varav

- Kapitaltillskott
SJ AB	300			1 555

- Kapitaltillskott
Teracom AB				500

- Extra utdelning
Stattum AB				-1 000

- Extra utdelning
Sveaskog AB				-600

- Extra utdelning
Vattenfall AB				-190

- Extra utdelning
LKAB				-120

- Extra utdelning
Vin och Sprit AB				-120

- Extra utdelning
Systembolaget AB				-120

- Extra utdelning
Vasakronan AB				-100

- Extra utdelning
Special-
fastigheter AB				-50

Medel ur Fonden för
den mindre
skeppsfarten	-55			0

Övrigt, netto	833			-2 088

Summa	10 305	20 156	-9 851	12 094

1 Endast vissa delposter är specificerade.

Premiepensionsmyndighetens (PPM) utbetal- ningar av premiepensionsmedel beräknades i statsbudgeten till 24 300 miljoner kronor. Utfallet blev 22 167 miljoner kronor, dvs. 2 133 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. In- betalningarna av premiepensionsmedel inklusive ränta blev 21 414 miljoner kronor, vilket var 1 586 miljoner kronor lägre än beräknat. Inbetalningarna var detta år något lägre än utbetalningarna, vilket beror på att inbetal- ningarna reducerades av en ovanligt stor regle- ring på -2 765 miljoner kronor som avsåg inkomståret 2002. Normalt är inflödet större än utflödet eftersom uttag för insättning på indivi- duella pensionskonton görs först när pensions- rätten fastställs andra året efter inkomståret.

PPM:s innehav av statsobligationer påverkade nettoutlåningen med -35 miljoner kronor, eftersom förfallna obligationer översteg köp av nya obligationer.

Centrala studiestödsnämndens lån i Riks- gäldskontoret (RGK) för studielån och lån till hemutrustning beräknades i statsbudgeten till 10 200 miljoner kronor. Utfallet blev 8 418 miljoner kronor, dvs. 1 782 miljoner kronor lägre.

RGK lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Sådana inve- steringslån till myndigheter uppgick till 282 miljoner kronor.

Behållningarna på myndigheternas ränte- konton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade under 2004 med 3 263 miljoner kronor. Det är 3 263 miljoner kronor mer än vad som förutsattes i statsbudgeten.

Jordbruksverkets konton för EU-medel hör till de räntebelagda konton som redovisas separat. Behållningarna på Jordbruksverkets EU- konton ökade under 2004 med 1 345 miljoner kronor, vilket är 1 345 miljoner kronor mer än vad som beräknades i statsbudgeten.

Behållningen på kontot för det individuella kompetenssparandet ökade med 1 150 miljoner

170

kronor. Sedan 2000 har sammanlagt 5 950 miljoner kronor överförts från energiskatten och placerats på konto i RGK i avvaktan på an- vändning för kompetensutveckling i arbetslivet. Enligt budgetpropositionen för 2005 (volym 1 s. 37) införs dock inte något system för kompe- tenssparande då det inte har varit möjligt att konstruera ett system som fått brett stöd hos arbetsmarknadens parter. Därför kommer kontot att avvecklas och behållningen att åter- föras till statsverkets checkräkning.

Vägverket och Banverket har under 2004 lånat 1 431 miljoner kronor respektive 1 773 miljoner kronor för finansiering av infrastruktur- investeringar. Projektet Botniabanan finansieras också med lån i RGK. Botniabanan AB lånade 2 015 miljoner kronor under 2004.

Riksdagen beslutade 2003 om en ny modell för omstrukturering av statliga bolag. Ett konto har inrättats hos RGK dit extra utdelningar från statliga bolag förs. Från kontot utbetalas kapitaltillskott till statliga bolag. År 2003 fick SJ AB ett kapitaltillskott på 1 555 miljoner kronor som användes till att betala Affärsverket Statens järnvägar för förskott på framtida leasinghyror. Under 2004 fick SJ AB ett ytterligare kapitaltillskott på 300 miljoner kronor för samma ändamål. Detta finansierades dels med saldot på kontot vid årets början (252 miljoner kronor), dels med en överföring under 2004 från Fonden för den mindre skeppsfarten (55 miljoner kronor). Kontoställningen vid årets slut blev därmed 10 miljoner kronor inklusive ränta.

Affärsverket Statens järnvägar satte 2003 in de förtida betalningarna från SJ AB på konto hos RGK. Medlen skall användas till att betala leasinghyror till utomstående finansiärer. För att hantera ränterisken ökade affärsverket under 2004 sina lån i RGK med 1 443 miljoner kronor som placerades på konto i RGK. Affärsverket Statens järnvägar ökade sin inlåning, netto med 280 miljoner kronor 2004.

Utlåningen till Statens fastighetsverk ökade under 2004 med 1 300 miljoner kronor, främst för att finansiera köpet av gamla Posthuset vid Vasagatan i Stockholm för Regeringskansliets behov. Däremot minskade utlåningen till Luft- fartsverket med 1 435 miljoner kronor. Dessa två poster ingår under Övrigt i tabell 5.69.

Under 2004 blev utfallet 1 789 miljoner kronor lägre än 2003. En anledning till det var att inlåningen på myndigheternas räntekonton ökade.

Skr.2004/05:101

5.4.30 Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering och posten Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i stats- budgeten för att statsbudgetens saldo skall mot- svara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statsverkets check- räkning. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över stats- verkets checkräkning som inte har sin mot- svarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korri- geringen är en restpost, men vissa delposter är möjliga att specificera.

För 2004 blev utfallet för Kassamässig korrigering -3 268 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten uppgick till -3 931 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således 663 miljoner kronor. I tabell 5.70 framgår de delposter som varit möjliga att specificera.

Tabell 5.70 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

	Utfall		Utfall-	Utfall
	2004	SB 2004	SB 2004	2003
Ränteperiodisering	23			223

Överföring från AP-
fonden	-3 975	-3 931	-44	-13 728

– Förfallande
bostadsobligationer	-3 624			-12 663

– Kupongräntor,
bostadsobligationer	-351			-1 065

Arealersättning	0			4 000

Djurbidrag	490			0

Förskott EU-avgift	0			3 243

Senareläggning EU-
avgiften	-2 535			2 535

Övrigt	2 729			-3 759

Summa	-3 268	-3 931	663	-7 486

171

Skr.2004/05:101

Den största skillnaden mellan utfall och statsbudget hänförde sig till senareläggning av EU-avgiften.

I slutet av 2003 fattade regeringen beslut om att senarelägga en del av 2003 års EU-avgift till 2004. Enligt beslutet anslagsavräknades EU- avgiften med 937 miljoner kronor i december 2003, medan utbetalningen från kontot till EU under samma period var 3 472 miljoner kronor. Differensen (2 535 miljoner kronor) skapar en negativ kassamässig korrigering på detta belopp för 2004 (och en lika stor positiv kassamässig korrigering för 2003).

I statsbudgeten för 2004 beräknades den kassamässiga korrigeringsposten till -3 931 miljoner kronor. Beloppet avser påverkan på lånebehovet av överföringen från AP-fonden den 1 januari 2001. I enlighet med beslutet om det reformerade ålderspensionssystemet över- fördes då totalt 155 000 miljoner kronor (marknadsvärde), varav ca 85 000 miljoner kronor utgjorde statsobligationer och ca 70 000 miljoner kronor bostadsobligationer.

Överföringen av statsobligationer påverkade inte lånebehovet direkt utan medförde endast en minskning av statsskulden. Bostadsobliga- tionerna skall förvaltas av RGK tills de förfaller och påverkar först då lånebehovet. Lånebehovet påverkas även av dessa obligationers förfallande kupongräntor under perioden. Förfallna bostadsobligationer uppgick 2004 till 3 624 miljoner kronor och räntorna till 351 miljoner kronor, vilket medförde en kassamässig korri- gering på totalt -3 975 miljoner kronor. Skillnaden jämfört med statsbudgeten blev därmed 44 miljoner kronor.

Redovisningen på anslaget för statsskulds- räntor är inte helt kassamässig. En mindre kassamässig korrigering uppstår främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av RGK:s utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev 23 miljoner kronor 2004.

Posten Övrigt, som uppgår till 2 729 miljoner kronor, är en restpost.

Den kassamässiga korrigeringen för 2004 blev 4 218 miljoner kronor mindre än 2003. Huvudorsaken är att förfallna bostads- obligationer och kupongräntor, som tidigare överförts från AP-fonden, gav en negativ påverkan på den kassamässiga korrigerings- posten med 13 728 miljoner kronor under 2003, jämfört med 3 975 miljoner kronor 2004.

5.4.31Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De ingår emellertid i de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten består av en fördelningsdel och en premiereservdel. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller, alternativt finansieras av, Första–Fjärde AP-fonderna. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad inom premiepen- sionssystemet, som administreras av Premie- pensionsmyndigheten (PPM).

Under 2000 ombildades de tidigare fondstyrelserna till AP-fonder med delvis nya uppdrag.

År 2001 gjordes de första utbetalningarna av reformerad ålderspension i form av tilläggs- pension, inkomstpension och premiepension. Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet. Premiepension betalas ut från premiepensionssystemet.

Tabell 5.71 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-
	2004	2004	SB 2004	Utfall 2003
AP-fonderna,
pensionsutgifter	163 173	164 763	1 590	155 410

Administra-
tionsutgifter	2 379	2 736	357	2 359

Premiepensi-
onssystemet,
pensionsutgifter	67	42	-25	11

Summa	165 619	167 541	1 922	157 780

172

Utfallet uppgick totalt till 167 541 miljoner kronor och var därmed 1 922 miljoner kronor (1,2 procent) högre än beräkningen i budgetpropositionen. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 162 783 miljoner kronor. År 2004 överfördes 379 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensions- system för de tjänstemän inom EU som har begärt detta. Under 2004 har AP-fonderna belastats med 1 600 miljoner kronor som en retroaktiv justering för åren 1999–2002. Beloppet har redovisats på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster i statens verksamhet.

Under 2004 betalades 42 miljoner kronor ut i premiepension. Ersättningarna till staten och försäkringskassorna m.fl. uppgick till 1 248 miljoner kronor. AP-fondernas administrations- kostnader uppgick till 1 488 miljoner kronor under 2004. I detta belopp ingår även 14 miljoner kronor för avveckling och särskild förvaltning. Före ombildningen till AP-fonder uppgick administrationskostnaderna till 360 miljoner kronor (år 1999).

Skr.2004/05:101

Jämfört med 2003 blev utfallet för Ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 9 761 miljoner kronor (6,2 procent) högre 2004. De ökade utgifterna beror främst på högre inkomstindex och på ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. AP-fondernas admi- nistrationskostnader ökade med 254 miljoner kronor (21 procent). Avsnittet 9.5 innehåller en sammanfattning av pensionssystemets årsredo- visning.

173

Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten

Skr. 2004/05:101

6 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten

6.1Olika avgränsningar av staten gionalräkenskapssystemet i gemenskapen. NR:s

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer till- lämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- misk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- ningarna. I detta kapitel redovisas en fördjupad beskrivning av skillnaderna mellan resultaträk- ningen och statsbudgeten.

Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över i kapitel 9 omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och statsbudgeten. Den inkluderar även statliga bolag, banker och finansinstitut samt Premiepensionsmyndigheten (PPM), AP- fonderna och Riksbanken. Syftet med den redo- visningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett vä- sentligt inflytande. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 pro- cent i de aktuella organisationerna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna (NR) som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekono- min. NR:s avgränsning av staten utgår från defi- nitioner etc. som följer rekommendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och re-

avgränsning skiljer sig från de ovan nämnda bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

6.2Skillnader mellan resultat- räkningen och statsbudgeten

Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt avseende såväl avgränsning och struktur som re- dovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resul- taträkningen men till helt övervägande del ligger utanför statsbudgeten. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som myndigheterna får dis- ponera redovisas i resultaträkningen medan de endast påverkar statsbudgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebe- hov (se nedan). Detsamma gäller affärsverkens verksamheter.

När det gäller redovisningsprinciper upprättas statsbudgeten enligt de principer som anges i la- gen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetla- gen), dvs. redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt) eller av utgifter och inkomster. I resultaträkningen sker redovisningen enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. redovisning av intäkter och kostnader. Avseende strukturen har statsbudgeten en ändamålsstruktur där indel- ningen är utgiftsområden och anslag respektive politikområden. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statsbudgeten

177

Skr. 2004/05:101

låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumen- ten kompletterar i stället varandra.

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräk- ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Som framgår av beskrivningarna i följande avsnitt på- verkas ibland endast balansräkningen av vissa händelser i statsbudgeten medan resultaträk- ningen är oförändrad. I tabellen nedan ges ex- empel på både skillnader och likheter. Redovis- ningsprinciperna för resultaträkning beskrivs i kapitel 4.

Tabell 6.1 Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten

	Resultaträkningen	Statsbudgeten
Skatt	Intäkt	Inbetalning

Offentligrättsliga avgifter	Intäkt	Inkomst
som redovisas på inkomst-
titel

Avgift av tillfällig natur	Intäkt	Utgiftsreduktion
eller mindre omfattning		på anslag

Övriga avgifter	Intäkt	Ingen påverkan
		på anslag eller
		inkomsttitlar

Erhållna bidrag som	Intäkt	Ingen påverkan
används i verksamheten		på anslag eller
		inkomsttitlar

Transferering	Kostnad	Utbetalning
(lämnat bidrag m.m.)

Avsättningar för framtida	Kostnad (intäkt)	Ingen påverkan
åtaganden

Löner, varor, tjänster m.m.	Kostnad	Utgift

Andel av företags	Intäkt/kostnad	Inkomst vid
vinst/förlust	enligt kapital-	utdelning
	andelsmetoden

Orealiserad valutavinst/	Intäkt/kostnad	Ingen påverkan
-förlust och upplupen ränta

Skatter

Skatter redovisas i princip med intäkter i resul- taträkningen. I resultaträkning och balansräk- ning tas underskott på skattekonto (debiterade, obetalda belopp) upp som fordran och intäkt, och överskott på skattekonto (odebiterade, be- talda belopp) upp som skuld och inte som in- täkt, vilket innebär en begränsad periodisering. Dessutom justeras intäkterna för befarade för- luster. Någon fullständig periodisering, i me- ningen att skatterna redovisas det år de är hän- förliga till, görs inte i resultaträkningen.

På statsbudgeten redovisas debiterade belopp (enligt beslut eller deklaration) på de olika in- komsttitlarna, medan en särskild inkomsthuvud- grupp innehåller justeringsposter, s.k. betal- ningsdifferenser, så att de totala inkomsterna av skatter på statsbudgeten blir kassamässiga. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall ingår även en re- dovisning av prognostiserat utfall för statens pe- riodiserade skatteintäkter på statsbudgeten, vil- ket innebär att debiterade skatter hänförs till ett specifikt inkomstår (se vidare 6.4 nedan).

Avgifter och bidrag

I resultat- och balansräkningarna redovisas i princip statens samtliga avgifter och bidrag enligt bokföringsmässiga principer, vilket bl.a. innebär att endast utgifter som avser årets förbrukning redovisas som kostnader i resultaträkningen. På statsbudgeten redovisas endast avgiftsinkomster som berörd myndighet inte får behålla, vanligen avser detta offentligrättsliga avgifter. Därutöver redovisas vanligen de avgiftsinkomster som myndigheter får ta ut enligt 4 § avgiftsförord- ningen (1992:191), dvs. avgifter av tillfällig natur eller av mindre värde, som en utgiftsreduktion på anslaget.

Övriga avgifter är sådana från offentligrättslig verksamhet och från uppdragsverksamhet som myndigheten får behålla. Dessa avgifter, liksom bidrag som myndigheten får behålla samt kost- nader i den verksamhet som finansieras med dessa medel, redovisas som intäkt/kostnad i re- sultaträkningen medan de vanligen inte har nå- gon påverkan på utfallet på enskilda anslag och inkomsttitlar på statsbudgeten. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock saldot på myndigheternas ränte- konton i Riksgäldskontoret (RGK) och därmed Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statsbudgeten och statens lånebehov.

Transfereringar

Transfereringar redovisas på statsbudgeten när betalning sker (kassamässigt). I resultaträk- ningen redovisas de i princip enligt bokförings- mässiga grunder. Vanligen är det dock inte aktu- ellt med periodiseringar, utan kostnad och ut- betalning sammanfaller i de flesta fall. Periodi- seringar görs i fall där en kostnad tydligt är

178

hänförbar till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unionen (EU).

Avsättning för framtida åtaganden

I resultaträkningen redovisas förändringen av av- sättningar för åtaganden som leder till utgifter i framtiden som kostnad, medan statsbudgeten belastas normalt först när utgiften uppstår, dvs. i praktiken vanligen när betalning sker.

Löner, varor och tjänster m.m.

Löner, varor och tjänster och andra driftkostna- der redovisas utgiftsmässigt, dvs. vid anskaff- ningstillfället, på statsbudgeten, medan endast utgifter för förbrukning under året redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Andel av företags vinst/förlust

Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket in- nebär att statens andel av företagens vins- ter/förluster redovisas som en intäkt/kostnad i resultaträkningen. På statsbudgeten redovisas en inkomst först när staten erhåller utdelning från ett företag.

Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen räntekostnad

Räntor på statsskulden redovisas på olika sätt på statsbudgeten och i resultaträkningen. Orealise- rade valutaförluster och upplupna räntekostna- der för nollkupongobligationer påverkar exem- pelvis resultaträkningen men inte statsbudgeten.

Korrigeringsposter på statsbudgeten

För att komma fram till statsbudgetens saldo som motsvarar statens lånebehov, har två poster införts på statsbudgeten som inte har någon motsvarighet i resultaträkningen: ”Riksgälds- kontorets nettoutlåning” och ”kassamässig korrigering”. RGK lånar bl.a. ut medel till stat- liga investeringar som inte finansieras via anslag. Dessutom placerar myndigheter överskottslikvi-

Skr. 2004/05:101

ditet i RGK. Nettobetalningsströmmarna från denna verksamhet redovisas på en egen rad på statsbudgeten som benämns Riksgäldskontorets nettoutlåning. Den kassamässiga korrigeringen utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot av ut- fallet på statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statsverkets checkräkning.

Eliminering av interna mellanhavanden

När resultat- och balansräkningarna konsolideras elimineras samtliga interna transaktioner inom staten. Ett exempel är att i inkomsterna på statsbudgeten ingår sociala avgifter för statens anställda och anslagen belastas med motsvarande utgifter. Det medför att den del av sociala avgifter som inte överförs till AP-fonderna är bruttoredovisad på statsbudgeten men är eliminerad i resultaträkningen.

Ett annat exempel gäller redovisningen av statens lokalkostnader, som skiljer sig åt mellan statsbudgeten och resultaträkningen. Interna hy- resintäkter hos Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk elimineras mot myndigheters lo- kalkostnader i resultaträkningen. På statsbud- geten belastas anslagen med internt fakturerade hyror. Detsamma gäller andra avgifter för köp och försäljning mellan myndigheterna. Statsbud- getens anslag belastas med intern fakturering, men i resultaträkningen elimineras dessa kostna- der liksom motsvarande intäkter.

6.3Härledning av statsbudgetens saldo från resultaträkningen

Av föregående avsnitt framgår att det finns vä- sentliga skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten och att det därför inte är möjligt att på ett heltäckande sätt skapa jämförelse mel- lan enskilda rader i statsbudgetens utfall respek- tive i resultaträkningen eller i finansieringsanaly- sen.

Eftersom det finns ett samband mellan utgif- ter/inkomster, kostnader/intäkter och betal- ningar är det möjligt att utifrån resultaträk- ningen via finansieringsanalysens saldo (statens nettoupplåning) komma fram till statsbudgetens saldo. Med hjälp av tabell 6.2 är det möjligt att

179

Skr. 2004/05:101

förklara sambanden mellan resultaträkningens saldo, finansieringsanalysens saldo och statsbud- getens saldo (statens lånebehov).

För att komma från resultaträkningens saldo till statsbudgetens saldo måste flera justeringar göras. Dessa kan grupperas i justeringar för transaktioner i resultaträkningen som inte med- för betalningar, justeringar för förändringar av fordringar och skulder i balansräkningen, övriga transaktioner som påverkar betalningar samt ju- steringar hänförbara till statsskulden.

Justeringar för transaktioner som inte medför betalningar

I resultaträkningen ingår vissa poster som inte medför betalningar, t.ex. avskrivningar och orea- liserade valutakursförändringar, som måste tas bort för att komma fram till statsbudgetens saldo. Av de orealiserade valutakursvinsterna på 9,6 miljarder kronor var 4,5 miljarder kronor hänförbara direkt till statsskulden och 5,1 mil- jarder kronor till skuldskötselinstrument och terminskontrakt.

Avskrivningar, avsättningar och förändring av fonder medför inte några betalningar och påver- kar således inte statsbudgetens saldo. Detsamma gäller för resultatandelar i dotter- och intresse- företag och realisationsvinster/förluster.

Justeringar av förändringar av skulder och fordringar

Förändringar av skulder och fordringar påver- kade statsbudgetens saldo med 12,2 miljarder kronor, varav -3,3 miljarder kronor är hänförbara till förutbetalda och upplupna poster kopplade till statsskulden och -9,0 miljarder kronor var hänförbara till fordringar och skulder som rör skatter och transfereringar. Statens betalnings- netto har således påverkats positivt av föränd- ringar av skulder och fordringar. Mer informa- tion om orsakerna till förändringar av skulder och fordringar ges i balansräkningen och i finan- sieringsanalysen.

Tabell 6.2 Samband mellan resultaträkningens under-/överskott och statsbudgetens saldo

Miljoner kronor

Resultaträkningens under-/överskott	-16 818
Justeringar för poster som
inte medför betalningar	4 446

Orealiserade valutakursförändringar
(not 11 till BR)	-9 617

Avskrivningar och nedskrivningar m.m.
inkl. nedskrivning av studielån
(summan av not 9 till RR och del av
not 56-57 till FA)	33 693

Avsättningar och fondering m.m.
(förändring i BR mellan 2003 och 2004
i not 41-43 samt del av not 56-57 till
FA)	6 316

Resultatandelar (not 10 till RR)	-26 319

Realisationsvinster/förluster
(del av not 57 till FA)	373

Justering för förändring av
fordringar och skulder	12 165

Skatter och transfereringar (del av not
34 och del av not 46 till BR, motsv.
info i not 54 och 56 till FA)	- 8 954

Statsskuldförvaltningen (not 63 till FA)	-3 251

Övriga förändringar (not 58
samt del av not 62 till FA)	24 370

Övriga transaktioner som
påverkar betalningar	-36 681

Investeringar (not 59 till FA)	-38 835

Försäljningsinkomster hänförbara till
anläggningstillgångar (enl. FA)	295

Nettoutlåning (enl. FA spec.
i not 60 till FA)	-6 931

Utdelningar från statliga bolag
(not 55 till FA)	8 790

Nettoökning av statens lån
(=Finansieringsanalysens saldo)	-36 888

Justeringar hänförbara
till statsskulden	-16 455

Förändring av Riksgäldskontorets
kortfristiga placeringar, myndigheters
innehav av statsskuldpapper samt
övriga poster.	-16 455

Statsbudgetens saldo	-53 343

Anm. RR = Resultaträkningen

BR = Balansräkningen

FA = Finansieringsanalysen

180

Övriga transaktioner som påverkar betalningar

Några transaktioner som medför betalningar, exempelvis investeringar, statens utlåning och utdelningar på statens aktier, redovisas i balans- räkningen men inte i resultaträkningen och måste således läggas till resultaträkningens saldo för att komma fram till statsbudgetens saldo.

Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 38,8 miljarder kronor under året.

Statens nettoupplåning

Nettoökningen av statens lån, dvs. statens net- toupplåning under året, uppgick till 36,9 mil- jarder kronor. Denna post är identisk i absoluta tal med saldot i finansieringsanalysen, dvs. ”sta- tens nettoupplåning”.

Justeringar som är hänförbara till Statsskulden

Statens nettoupplåning var 16,5 miljarder lägre än statsbudgetens saldo. Skillnaden mellan sta- tens nettoupplåning och statsbudgetens saldo beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar statsbudge- tens saldo. Det gäller t.ex. förändringar under året av RGK:s fordringar och skulder som är hänförbara till statsskuldsförvaltningen. Exem- pelvis förklarar ökningen av skulder avseende s.k. CSA-avtal 6,3 miljarder av skillnaden på 16,5 miljarder kronor. Å andra sidan finns det trans- aktioner som påverkar statsbudgetens saldo men som påverkar statsskulden först efterföljande pe- rioder, exempelvis RGK:s kortsiktiga placeringar på marknaden av betalningsöverskott på stats- verkets checkräkning. Förändringen av kortsik- tiga placeringar förklarar ytterligare 7,5 miljarder kronor av skillnaden mellan statens nettoupplå- ning och statsbudgetens saldo.

Kärnavfallsfondens och Insättningsgaranti- nämndens köp och försäljningar av statspapper påverkar statsverkets checkräkning, men elimi- neras i årsredovisningen för staten. Därför måste även ett netto av dessa läggas till för att komma till lånebehovet.

Skr. 2004/05:101

6.4Skatter enligt resultaträkningen

I den konsoliderade resultaträkningen för staten redovisas skatterna för budgetåret 2004 till 838,6 miljarder kronor. I statsbudgeten redovisas emellertid skatterna för 2004 till 637,0 miljarder kronor. Skillnaden gentemot statsbudgetens skatteinkomster förklaras till stor del av att skat- terna, som de redovisas i resultaträkningen, in- kluderar medel som överförs till pensionssys- temet samt att arbetsgivaravgifter för statligt an- ställda konsolideras. En detaljerad redovisning av utfallet presenteras i avsnitt 5.2.6, statsbudgetens skatter 2004.

Tabell 6.3 Beräkning av skatter enligt resultaträkningen med utgångspunkt från skatterna i statsbudgeten

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall
	2004	2003
1000 Skatter m.m. i statsbudgeten	637,0	608,5

Återläggning av skatter till RR	165,0	160,2

Medel som i SB förs till AP-fonderna	147,3	142,6

Medel som i SB förs till RGK	17,6	17,6

Skatter som inte ingår i RR	-24,6	-24,0

Arbetsgivaravgifter	-22,2	-21,7

Särskild löneskatt	-2,3	-2,2

Myndighetsskatter	-0,1	-0,1

Återläggning i RR av transfereringar i SB	41,3	37,3

Nedsättningar	7,6	7,0

Momskompensation till kommuner	32,5	28,0

Kompetenssparmedel som förs till RGK	1,2	2,3

Avgifter som redovisas som skatter i RR	11,4	12,2

Riksbankens överskott	6,1	7,5

AB Svenska Spels överskott	3,7	3,3

Övrigt	1,7	1,4

Betalningsdifferenser	4,9	3,8

Periodiseringar	3,5	-1,3

Periodiserade intäkter av skatter	1,6	1,6

Periodisering, övriga myndigheter	-0,4	0,1

Upplupna kostnader, kommunalskatt	9,8	4,7

Värdereglering	1,2	2,2

Konstaterade uppbördsförluster	-8,7	-10,0

Skatter m.m. enligt resultaträkningen	838,6	796,7

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. RGK betecknar Riksgäldskontoret.

RR = Resultaträkningen SB = Statsbudgeten

181

Skr. 2004/05:101

Redovisningen av pensionssystemet sker vid si- dan av statsbudgeten, men utgör en del av skat- terna i resultaträkningen. Således återläggs de överförda medlen till AP-fonderna och till Riks- gäldskontoret i beräkningen av skatterna som ingår i resultaträkningen.

Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt som betalas av statliga myndigheter m.fl. konsolideras i resultaträkningen, dvs. de subtraheras från skatterna redovisade på statsbudgeten i syfte att beräkna skatter enligt resultaträkningen.

På statsbudgetens inkomstsida redovisas ett flertal nedsättningar vilka är att betrakta som transfereringar. Hit räknas t.ex. sysselsättnings- stödet till kommuner och landsting som redo- visas under inkomsthuvudgruppen 1700 Nedsätt- ningar. Även kompetenssparmedlen som förs till Riksgäldskontoret och kompensationen för mervärdesskatt till kommuner och landsting återfinns bland transfereringarna. I resultaträk- ningen återläggs dessa transfereringar.

Överskotten från Riksbanken och AB Sven- ska Spel redovisas som avgifter i statsbudgeten, men som skatter i resultaträkningen. Samma klassificering gäller även andra avgifter under in- komsttypen 2000, t.ex. ränteinkomster.

Dessa adderas därför till skatterna i resultat- räkningen. Betalningsdifferenser och anstånd avser dels skatter som har debiterats under 2003, men som ännu inte har betalats, dels kompletteringsbetalningar för skatter som avser 2003, men som ännu inte har debiterats.

Periodiseringarna av statens skatter på stats- budgeten som redovisas kapitel 5 (se bl.a. tabell 5.15) innehåller bl.a. skillnaden mellan debite- ringar avseende inkomståret och debiteringar bokförda under budgetåret. Dessutom ingår det periodiseringar till följd av slutregleringar av kommunalskattemedel, samt värdereglering av utestående fordringar. Korrigeringar för upp- bördsförluster avser dels restförda skatter som inte redovisas över skattekontot, dels avskriv- ningar av tidigare restförda skatter. Restföringar av skatter som inte redovisas över skattekontot återläggs eftersom det enbart är den kassamäs- siga inbetalningen som tidigare har bokförts på budgeten. En återvunnen restföring blir därför en merinkomst på statsbudgeten. Avskrivna fordringar måste återläggas eftersom dessa medel tidigare har redovisats som restförda skatter på statsbudgeten.

182

Statliga garantier och krediter

Skr. 2004/05:101

7 Statliga garantier och krediter

7.1Statliga garantier

Staten har garantiåtaganden i form av insätt- ningsgaranti och investerarskydd, garantier om tillförsel av kapital, exportgarantier och u-kredit- garantier, andra slags kreditgarantier samt pen- sionsgarantier. Flera av åtagandena är mycket stora och förknippade med relativt hög risk. Därtill kommer att åtagandena eller grupper av åtaganden till stora delar utsätts för samma risk- faktorer (t.ex. ränteutvecklingen). Garantiport- följen är därmed varken balanserad eller diversi- fierad.

I avsnitt 7.1.1 redovisas garantiportföljen. Riskerna i portföljen analyseras i avsnitt 7.1.2. Avsnitten 7.1.3–7.1.5 behandlar dels vilka av- sättningar som görs för framtida garantiförlus- ter5, dels vilka tillgångar som finns i garanti- verksamheten och slutligen hur dessa förhåller sig till varandra. Betalningsflödena i garantiverk- samheten under 2004 och hur dessa påverkar statens finanser redovisas i avsnitt 7.1.6.

7.1.1Statens garantiportfölj

Statens garantiportfölj uppgår till 703 miljarder kronor. I summan ingår inte kapitaltäckningsga- rantier eftersom dessa är obegränsade till tid och belopp och därför inte värderas. Inte heller ingår investerarskyddet där uppgifter för närvarande saknas om storleken på de skyddade tillgångarna.

Garantierna hanteras av fem myndigheter: In- sättningsgarantinämnden (IGN), Riksgäldskon- toret (RGK)6, Exportkreditnämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida).

Störst av åtagandena är insättningsgarantin (475 miljarder kronor), garantier om tillförsel av kapital (84 miljarder kronor), exportgarantier och u-kreditgarantier (71 miljarder kronor) samt kreditgarantier av olika slag (61 miljarder kro- nor). Övriga åtaganden, främst pensionsgaran- tier, uppgår till 12 miljarder kronor.

5 I texten används termerna förväntad kostnad och förväntad förlust. Skillnaden mellan dessa är att i förväntad kostnad ingår även de administrativa kostnaderna vilka inte ingår i förväntad förlust.

6 För garantikapital gäller att RGK endast rapporterar åtagandets storlek.

I övrigt hanteras dessa åtaganden av respektive ansvarigt departement.

185

Skr 2004/05:101

Därutöver redovisas utfästelser om att ställa ut garantier på 61 miljarder kronor för i huvudsak exportgarantier.

Tabell 7.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2004-12-31

Miljoner kronor

Typ av garanti

Garantier

Utfästelser

finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.

Storleken på den statliga garantiportföljen har under de senaste fem åren uppgått till ca 700 miljarder kronor. Från och med hösten 2001 till och med första halvåret 2002 ökade åtagan- dena tillfälligt genom flyggarantiförsäkringarna utfärdade av RGK.

Insättningsgarantin och investerar-

Diagram 7.1 Garantiåtaganden 2000 – 2004

skyddet1

475 000

Garantier om tillförsel av kapital2

84 244

Miljoner kronor

Grundfondsförbindelser

1 030

800 000

Garantikapital

75 214

700 000

Övrigt

8 000

600 000

Exportgarantier m.m.

70 897

61 317

500 000

Exportgarantier

69 033

60 664

400 000

Baltramen

161

300 000

U-kreditgarantier

1 842

492

200 000

Kreditgarantier

61 126

100 000

Infrastruktur

39 276

Bostadsfinansieringsinstitut

6 515

2000

2001

2002

2003

2004

Bostadskrediter

9 183

IGN

Övriga myndigheter

Internationella åtaganden

5 558

Övrigt

594

Övriga garantier

11 550

Insättningsgaranti och investerarskydd

Pensionsgarantier3

9 880

Affärsverk m.fl.

1 670

Syftet med insättningsgarantin är att stärka kon-

Summa

702 817

61 317

sumentskyddet för allmänhetens insättningar i

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2003. För investerar-

banker och värdepappersbolag. Garantin kan sä-

skyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna.

gas innebära att konsumenterna erbjuds ett sä-

2 För de två kapitaltäckningsgarantierna har inte några värden uppskattats efter-

som garantierna är obegränsade till tid och belopp.

kert placeringsalternativ. Garantins existens an-

3 Åtagandet avser den 31 december 2003.

tas också minska risken för uttagsanstormningar.

Av åtagandena ovan redovisas 561 miljarder kro-

De garanterade insättningarna har under de

senaste

fem

åren

varierat

mellan

389

och

nor som ansvarsförbindelser inom linjen efter-

475 miljarder kronor. Insättningsgarantins om-

som åtagandena inte riskbedömts och inga av-

fattning och utformning styrs av regelverk inom

sättningar gjorts för framtida förluster.

Sverige och EU. Maximalt belopp som betalas ut

Riksdagen

har beslutat att EKN

får

binda

som ersättning är 250 000 kronor per kund och

staten för exportgarantier upp till 200 miljarder

institut. Samma ersättningsbelopp gäller för in-

kronor. Regeringen har för 2004 bemyndigat

vesterarskyddet, vilket omfattar värdepapper och

EKN att av denna ram använda 175 miljarder

medel som banker och värdepappersbolag hante-

kronor. För EKN:s investeringsgarantier finns

rar för kunders räkning.

en särskild ram på 10 miljarder kronor och den

Insättningsgarantin har ännu inte behövt tas i

s.k. Baltramen har en ram på 2 miljarder kronor.

anspråk sedan den infördes 1996. Under 2004

Den totala

ramen för Sidas garantiåtaganden

inträffade de första ersättningsfallen inom inve-

uppgår till 12 miljarder kronor, varav 1 miljard

sterarskyddet. När

det inträffar

ersättningsfall

kronor får användas för Sidas fristående garan-

beträffande institut

som

driver

verksamhet i

tier. Ramarna för BKN:s kreditgarantier till

både Sverige och annat land finns behov av sam-

kooperativa

bostadsrättsföreningar

och

för

arbete

mellan

IGN

och

andra

länders ersätt-

kommunala åtaganden är 1 respektive 3 miljarder

ningssystem.

kronor. Ramen för BKN:s s.k. nya garantier är

10 miljarder kronor. Inom RGK:s garantigivning

186

		Skr. 2004/05:101
Regeringen tillsatte i början av 2004 en utred-	Sedan 2002 finns en garanti som innebär en rätt
ning som skulle se över insättningsgarantisyste-	för	Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag
met och investerarskyddet med inriktning på att	(SBAB) att vid varje tillfälle tillföras kapital inom
föreslå en framtida utformning av systemet. Ut-	en begränsad ram. Denna ram, som från början
redningen, som blev färdig i mars 2005 (SOU	var 10 miljarder kronor, minskar med 1 miljard
2005:16), föreslår att insättningsgarantin i högre	per år och uppgick 2004 till 8 miljarder kronor.
grad anpassas till den statliga garantimodellen	Återbetalning av utnyttjat belopp skall ske inom
och att värdering, prissättning och redovisning	den ovan nämnda ramen.
skall göras på liknande sätt som för övriga ga-
rantier. Utredningen förslår att investerarskyd-
det även fortsättningsvis skall ligga utanför det	Exportgarantier och u-kreditgarantier
statliga garantisystemet. Förslagen bereds för	Exportgarantier
närvarande i Regeringskansliet.
	EKN skall främja svensk export genom att mot
	en premie erbjuda företag, banker och andra fi-
Garantier om tillförsel av kapital	nansieringsinstitut statliga garantier mot förlus-
	ter vid exportaffärer och utlandsinvesteringar.
I stället för att staten direkt tillför kapital till ett	Garantierna fungerar som en försäkring där
företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig	svenska staten tar vissa risker, exempelvis att
att under vissa betingelser tillskjuta kapital. En	betalning inte erhålls enligt avtal. Exportgaran-
sådan garanti är en relation mellan två parter: fö-	tier kan även användas som säkerhet hos banker
retaget och staten som utfärdare av garantin.	och underlättar på så sätt konkurrenskraftig fi-
Men garantin skyddar i praktiken tredje part,	nansiering av exportaffärer.
dvs. företagets kunder och intressenter.	Under 2004 ställde EKN ut nya garantier om
En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten	drygt	20 miljarder kronor, en ökning med
åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett	23 procent. Engagemanget i exportgarantier in-
bolag i ett utsatt läge. Sedan införandet av garan-	klusive utfästelser uppgick vid slutet av året till
timodellen 1997 har inga nya kapitaltäckningsga-	130 miljarder kronor. Utvecklingen av produkter
rantier utfärdats. Garantier som är obegränsade	för små och medelstora företag har fortsatt. Ut-
till tid och belopp är nämligen inte förenliga med	vidgningen av EU under 2004 har medfört re-
garantimodellen eftersom det i praktiken inte går	striktioner för EKN:s garantigivning. EKN är
att prissätta risker för obegränsade åtaganden.	förhindrad att utfärda nya garantier för s.k. korta
Det finns två kapitaltäckningsgarantier kvar,	affärer (kredittid understigande två år) på dessa
båda inom infrastruktursektorn (avseende Ar-	marknader.
landabanan och de svenska landförbindelserna	Engagemanget inklusive utfästelser inom den
till Öresundsbron).	särskilda garantiramen för Baltikum, Ryssland
En grundfondsförbindelse är i likhet med kapi-	med flera länder (Baltramen) har minskat med
taltäckningsgarantin en tvåpartsgaranti, men in-	en tredjedel under 2004. Detta är en följd av den
nebär ett begränsat åtagande i belopp och/eller	fortgående normaliseringen av förutsättningarna
tid. Staten har åtaganden på 1 miljard kronor till	för EKN:s ordinarie garantiverksamhet i dessa
tre svenska finansieringsinstitut (Svensk Export-	länder.
kredit, Skeppshypotekskassan och Sveriges All-	U-kreditgarantier
männa Hypoteksbank).
Sveriges medlemsåtagande i nio internatio-	En u-kredit är en vanlig exportkredit som bevil-
nella finansieringsinstitut (Världsbanken, Euro-	jas av Sida för projekt som bedöms få betydande
peiska investeringsbanken, Nordiska investe-	utvecklingseffekter i det berörda landet och som
ringsbanken, regionala utvecklingsbanker m.fl.)	inte kan bära kostnaderna för en normal finansi-
består av inbetalt kapital och garantikapital. Ga-	ering på kommersiella villkor.
rantikapitalet innebär att svenska staten förbin-	Sidas totala engagemang inklusive utfästelser
der sig att tillhandahålla ett visst kapitalbelopp	uppgick vid årets slut till 2,3 miljarder kronor,
utöver det kapital som Sverige direkt betalat in	vilket är mindre än hälften av engagemanget två
till berört institut. Dessa åtaganden uppgick vid	år tidigare. Förändringen beror dels på att voly-
utgången av 2004 till 75 miljarder kronor.	men nya utfästelser minskat kraftigt samtidigt

187

Skr 2004/05:101

som befintligt engagemang har trappats av, dels på att en stor del av engagemangen är i valuta, främst dollar, där kursen fallit under de senaste åren.

Kreditgarantier

Den vanligaste formen av enskilda garantiåta- ganden är kreditgarantier. En sådan innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid finansiering av investeringar i infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgiv- ningen till andra långivare.

I några fall sköter bolagen sin finansiering ge- nom att emittera obligationer på kreditmarkna- den. RGK ställer då ut en kreditgaranti för varje enskild lånetransaktion och även för de derivat- transaktioner som bolaget ingår med olika mot- parter. För att inte tillföra finansiella risker ut- över den reala risken i projekten har RGK upp- rättat riktlinjer för bolagens upplåning, portfölj- hantering och valutaexponering.

Nedan beskrivs kreditgarantier inom olika områden förutom exportgarantierna och u-kre- ditgarantierna som redan behandlats.

Infrastruktur

De garanterade infrastrukturprojekten är Öre- sundsbron (där åtagandet delas solidariskt med danska staten) och de s.k. Stockholms- och Gö- teborgslederna. Staten garanterar den upplåning som respektive företag gör på kreditmarknaden. Tillsammans uppgår kreditgarantierna till över 39 miljarder kronor, vilket är i nivå med föregå- ende år.

9 miljarder kronor, en minskning med närmare

2 miljarder kronor under året.

Under 2004 trädde ett nytt, tidsbegränsat, regelverk för garantierna i kraft. Den maximala storleken på garantierna skall som huvudregel kopplas till ett hållbart marknadsvärde i stället för som tidigare till bidragsunderlaget.

Internationella åtaganden

De internationella garantierna gäller dels krediter från Nordiska investeringsbanken för enskilda projekt i olika länder på knappt 6 miljarder kro- nor, dels några beloppsmässigt mindre garantier till tre östeuropeiska länder (där de garanterade lånen skall lösas under 2006) samt till Sverigehu- set i Sankt Petersburg.

Övrigt

Det finns ett tusental kreditgarantier på relativt små belopp avsedda att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd om totalt 123 mil- joner kronor. Dessa garantiprogram är nu stängda för ny garantigivning.

Vidare finns en garanti till Green Cargo AB för en finansiell lease på 170 miljoner kronor och en under 2004 utställd garanti på 55 miljoner kronor för Fonden för den mindre skeppsfarten.

Sida bedriver en försöksverksamhet med fri- stående garantier inom en ram på 1 miljard kro- nor. Hittills har Sida ställt ut garantier på 230 miljoner kronor för fyra olika engagemang i Afrika.

Pensionsgarantier

Bostadsfinansieringsinstitut	Garantier för pensionsåtaganden utgör ett tryg-
Bostadsfinansieringsinstitut	gande av upparbetade avtalspensioner för dem
Kreditgarantier får ställas ut för Venantius AB:s	som var anställda när statliga myndigheter har
upplåning på högst 22 miljarder kronor. Åtagan-	bolagiserats. I vissa fall har de aktuella delarna av
det minskade under det gångna året med över 3	företagens (de före detta myndigheternas) pen-
miljarder kronor till knappt 7 miljarder kronor.	sionsskulder tryggats direkt genom garanti. I
Bostadskrediter	andra fall finns försäkringar hos Försäkringsbo-
Bostadskrediter	laget Pensionsgaranti (FPG) som sedan garante-
Kreditgarantier för finansiering av bostadsbyg-	ras indirekt genom en efterborgen från staten. I
gande utfärdas av BKN för att främja bostads-	några fall har medlen som skall finansiera pensio-
försörjningen. Statliga kreditgarantier kan läm-	nerna förts till stiftelser som sedan garanteras di-
nas för ny- och ombyggnad av bostäder (två	rekt eller indirekt av staten.
skilda regelverk för nya respektive äldre garan-	Uppgifter om storleken på pensionsåtagan-
tier), för vissa kommunala åtaganden samt lån till	dena lämnas först under våren, vilket gör att
kooperativa hyresrättsföreningar. Bostadskredit-	uppgifter saknas från senaste årsskifte. Åtagan-
garantierna uppgick vid slutet av 2004 till drygt	det den 31 december 2003 uppgick till närmare
	10 miljarder kronor.

188

7.1.2Portföljens riskprofil

Statens garantiportfölj innehåller obalanser efter- som åtagandena tillkommer på politiska grunder och inte i diversifieringssyfte. Flera av åtagan- dena är mycket stora och förknippade med rela- tivt hög risk. Därtill kommer att åtagandena eller grupperna av åtaganden i stora delar utsätts för samma riskfaktorer (t.ex. konjunktur och ränte- utveckling).

Det saknas för närvarande möjligheter att mäta och redovisa den samlade portföljens risk- profil. Regeringen gav därför i mars 2004 RGK i uppdrag att samordna ett arbete med övriga garantimyndigheter för att få till stånd en ge- mensam riskredovisning inom garantiområdet. Uppdraget avrapporterades i mars 2005 och innehåller förslag som skall göra garantimyndig- heternas riskredovisningar jämförbara (Gemen- sam kostnads- och riskredovisning för statens ga- rantimyndigheter, Dnr Fi 2005/1595/FIA).

Nedan följer en beskrivning av de olika ty- perna av risker i garantiportföljen samt en be- dömning av riskläget. Bedömningarna har ut- förts av respektive ansvarig garantimyndighet eller ansvarigt departement.

Insättningsgarantin är statens största garantiå- tagande. Risken för infriande varierar med kon- junkturen, men även med den finansiella situa- tionen för enskilda banker. Det mest troliga krisscenariot är att ett värdepappersbolag eller en mindre bank går i konkurs. Den totala skadeut- betalning som då beräknas ske bedöms kunna täckas av insättningsgarantins ackumulerade ga- rantiavgifter.

Risken för infriande av investerarskyddet får i allt väsentligt anses vara densamma som för in- sättningsgarantin. IGN har bedömt att den skyddslagstiftning och de rutiner för internkon- troll som finns utgör en tillräcklig säkerhet för de allra flesta investerare i händelse av fallisse- mang i ett värdepappersinstitut. Det har därför inte ansetts nödvändigt att bygga upp en fond för att säkerställa betalningsberedskap i förväg.

Finansinspektionen har bedömt att banksek- torn varit stabil under 2004. Däremot har fyra värdepappersbolag försatts i konkurs under året, vilket i två av fallen föranlett framställningar om ersättning från investerarskyddet. IGN bedömer att ersättning kommer att betalas i det ena fallet men att förutsättningar för detta saknas i det andra fallet. IGN:s beslut i det senare fallet har överklagats till länsrätten.

Skr. 2004/05:101

Risken för infrianden av kapitaltäckningsgaran- tierna till Arlandabanan och de svenska land- förbindelserna till Öresundsbron – obegränsade till tid och belopp – är bl.a. beroende av lön- samheten i projekten.

Åtagandena i form av garantikapital till inter- nationella finansieringsinstitut är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med relativt hög kreditrisk.

Instituten, som är exponerade mot landrisker, är prioriterade långivare med god kapacitet att hantera kreditförluster och har dessutom en konservativ kreditgivning. De bedöms av dessa anledningar vara behäftade med relativt sett låg risk.

Riskerna för infrianden av exportgarantier varierar över olika länderkategorier (politisk och ekonomisk utveckling i respektive land) och kommersiella förutsättningar i de olika affärerna (kommersiella risker). Under en rad år har EKN kunnat notera en relativ minskning av andelen rena statsrisker och en stark ökning av företags- och projektrisker. Som andel av utestående ut- fästelser och garantier i kronor är dock nära hälften av engagemangen rena statsrisker eller risker på annan offentlig aktör.

Vid utgången av 2004 svarade de fem största riskerna för 54 procent av EKN:s bundna enga- gemang. Den största enskilda risken (22 pro- cent), som har stor påverkan på obalansen i EKN:s portfölj, gäller garantin för leveransen av JAS Gripen till Sydafrika.

För u-kreditgarantierna är det inte bara ut- vecklingen i Zimbabwe som orsakat stora skade- regleringar, utan även skadeersättningar avse- ende Ghana och Pakistan i enlighet med Paris- klubbsavtal.

Flertalet av de företag inom infrastruktur och bostadsfinansiering vars åtaganden garanteras av staten har en verksamhet som gör att deras lön- samhet är mycket beroende av ränteläget, den allmänna konjunkturen samt projektspecifika risker och då framförallt trafikutvecklingen för Öresundsförbindelsen.

Exponeringen mot fastighetsmarknaden (inom området bostadsfinansiering) har minskat under 2004, till stor del beroende på att Venan- tius avvecklat delar av sin låneportfölj och att bolagets finansiella ställning förbättrats. För bostadskreditgarantierna bedöms risken ha minskat genom det låga ränteläget och den fort- satt goda ekonomiska utvecklingen med stigande fastighetsvärden i många regioner. Pensions-

189

Skr 2004/05:101

garantierna, slutligen, är av varierande risk. Gruppen är relativt stor och inom gruppen finns många olika åtaganden i statliga bolag. Riskerna bedöms totalt sett som små p.g.a. tillgängligt buffertkapital hos FPG och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse.

7.1.3Avsättningar för framtida garantiförluster

Den avgift eller premie som garantimyndighe- terna tar ut skall avspegla risken i åtagandet (utom avgifterna för insättningsgarantin och in- vesterarskyddet, vilka regleras i lag7). På så sätt skall avgifterna motsvara kostnaderna för de framtida infrianden och skadeersättningar som myndigheterna kan komma att betala till sina ga- rantitagare.

I tabell 7.2 redovisas de avsättningar som gjorts av RGK, EKN och Sida för framtida ga- rantiförluster samt hur avsättningarna står i relation till myndigheternas engagemang. Vidare visas hur avsättningarna förändrats under 2004.

Förväntade kostnader

Som ett mått på risken i garantiåtagandena vär- derar RGK, EKN och Sida sina förväntade kost- nader och avsätter medel för dessa på balans- räkningarnas skuldsida8.

7 Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet regleras i särskild lagstiftning baserad på EG-direktiv. För insättningsgarantin skall bankinstitutens sammanlagda avgifter uppgå till en viss andel av de garanterade insättningarna. Om de behållna avgiftsmedlen nått den målsatta nivån skall avgiftsuttaget vara 0,1 procent av de garanterade insättningarna. För investerarskyddet tas endast en administrativ avgift ut. De ersättningsfall som uppstår finansieras i efterhand av de företag som omfattas av skyddet.

8 RGK gör inte avsättningar för garantier till internationella finansieringsinstitutioner. Inga avsättningar görs heller för garantier utställda av affärsverk och garantier utställda av andra myndigheter utan stöd av regeringsbeslut. Dessa åtaganden redovisar RGK således inom linjen.

Tabell 7.2 Avsättningar för framtida garantiförluster 2004-12-31

Miljoner kronor

				Föränd-
				ring i
				avsätt-
	Avsättningar	Avsättningar	Avsättningarna	ning-
	för	för	i relation till	arna
Myndighet/	förväntade	oförväntade	engage-	under
typ av garanti	kostnader	förluster	mangen1	2004
RGK	2 471		3%	-931

EKN	3 060	5 198	11%	-364

Baltramen	1		5%	-43

Sida	2172	116	14%	-318
Summa	5 749	5 314	8%	-1 656

1I engagemangen för EKN, Baltramen och u-kreditgarantierna ingår garantiförbindelser och vissa utfästelser.

2Därutöver visar en riskvärdering för Sidas fristående garantier på en förlustrisk på 49 miljoner kronor.

Förändringen i RGK:s avsättningar beror främst på minskad risk i garantierna till Öresundsbron (700 miljoner kronor) och Venantius (250 mil- joner kronor).

EKN:s avsättningar har minskat med ca 360 miljoner kronor sedan 2003 bl.a. som en följd av översyn av enskilda, stora gäldenärsengagemang vilka har lett till lägre riskreserveringar.

För Sidas del beror de minskade avsättning- arna för u-kreditgarantierna främst på ett mins- kande engagemang samt stora skaderegleringar under året.

Oförväntade förluster

Utöver avsättning för förväntade kostnader gör EKN och Sida en avsättning för risken för oför- väntade förluster. Dessa representerar osäkerhet i de framtida utfallen och mäter den största för- lust som man uppskattar kan inträffa med en viss sannolikhet. I EKN:s och Sidas fall har man valt 95 procents säkerhetsnivå. Avsättningen tar hänsyn till hur hög koncentrationsrisk EKN och Sida har i sina engagemang, dvs. om åtagandena är koncentrerade till vissa länder och/eller bran- scher.

Avsättningar till fonder

IGN och BKN gör inga avsättningar för fram- tida garantiförluster. På balansräkningens skuld- sida redovisar de fonder uppbyggda av verksam- hetens ackumulerade resultat. Fondernas

190

bokförda värde uppgick vid slutet av 2004 till 14,3 miljarder kronor för IGN och 1,5 miljarder kronor för BKN.

7.1.4Tillgångar i garantiverksamheten

Garantiverksamheten finansieras av avgifter som betalas av garantitagaren. I vissa fall subventione- ras avgiften över statsbudgeten. Avgifterna pla- ceras på räntekonton i RGK eller i värdepapper. Staten har även tillgångar i form av fordringar från tidigare infriade garantier.

Värdepappersinnehav och andra placeringar

IGN placerar huvuddelen av sina tillgångar i statsskuldväxlar och statsobligationer. Tre ex- terna kapitalförvaltare har fått i uppdrag att inom nämndens fastställda placeringspolicy bedriva en aktiv förvaltning av avgiftsmedlen.

EKN och Sida placerar avgiftsmedlen i ut- ländsk valuta från exportgarantier och u-kredit- garantier på bankkonton, valutakonton och va- lutadepositioner i svenska banker samt företags- certifikat.

Räntekonton hos RGK

En del av avgifterna redovisas på räntebärande konton hos RGK. Även återvinningar från tidi- gare infrianden (skador) tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i RGK görs ”utbetal- ningar” för infrianden och myndigheternas ad- ministrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona (med undantag av ga- rantier administrerade av Sida, BKN:s garantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden och garantierna till Venantius). Överskott på kontona ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader.

Behållningarna på dessa räntekonton konsoli- deras med statens övriga finanser. Influtna av- gifter avräknas direkt mot statens upplåningsbe- hov. Ett minskat lånebehov minskar också stats- skulden. Dessa kontobehållningar i RGK är så- ledes inte reserver med likvida medel tillgängliga för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmäs- sig hantering. Finansieringen sker i praktiken genom statlig upplåning vid infriandet.

Skr. 2004/05:101

Likvida medel

Myndigheterna har en mindre del av sina till- gångar i likvida medel.

Regressfordringar

Förutom värdepappersinnehav och andra pla- ceringar samt kontobehållningar i RGK på sam- manlagt närmare 25 miljarder kronor har staten även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det återstående värdet är för åtminstone export- garantierna betydande. Regressfordringarna upp- går totalt efter värdereglering till 5,6 miljarder kronor.

Tabell 7.3 Värdepappersinnehav och andra placeringar, räntekonton hos RGK, likvida medel samt regressfordringar 2004-12-31

Miljoner kronor

	Värdepappers-
Myndighet/	innehav och			Regress-
typ av	andra	Räntekonton	Likvida	fordringar
garanti	placeringar	hos RGK	medel	(netto)	Totalt
IGN	13 568	313	117		13 998

RGK		2 172		23	2 195

EKN	2 485	3 956	72	4 958	11 471

Baltramen	8	15	1	6	30

Sida	219	464	9	269	961

BKN		1 375		113	1 488

Summa	16 280	8 295	199	5 369	30 143

7.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och olika slags tillgångar i garantiverksamheten

För att bedöma hur väl garantiverksamheten kommer att kunna hantera eventuella framtida infrianden är det viktigt att analysera dels de av- sättningar för förväntade kostnader som gjorts, dels de tillgångar som finns i verksamheten för att möta dessa kostnader.

En jämförelse av verksamhetens skuld- och tillgångssida görs nedan i tabell 7.4. Av redovis- ningstekniska skäl görs jämförelsen på myndig- hetsnivå och omfattar endast myndigheterna RGK, EKN och Sida. Eftersom övriga garanti- myndigheter saknar motsvarande riskredovis- ning kan för närvarande inte en analys av statens totala garantiportfölj göras i detta avseende.

191

Skr 2004/05:101

Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis får belasta an- slag. Det gäller åtagandena i form av garantika- pital, u-kreditgarantier samt kapitaltäcknings- garantierna till Arlandabanan respektive de svenska landförbindelserna till Öresundsbron.

Tabell 7.4 Garantiengagemang, avsättningar för förväntade kostnader, tillgångar i garantiverksamheten samt nuvärdet av framtida avgifter 2004-12-31

Miljoner kronor

		Avsätt-
Myndighet/		ningar för	Tillgångar	Nuvärde
typ av	Garantien-	förväntade	enligt	av framtida
garanti	gagemang1	kostnader	tabell 7.3	avgifter2
RGK	70 622	2 471	2 195	1 600

EKN	73 429	3 060	11 471	642

Baltramen	21	1	30	0

Sida	2 467	217	961	36

Summa	146 539	5 749	14 657	2 278

1I engagemangen för EKN, Baltramen och u-kreditgarantierna ingår garantiförbindelser och vissa utfästelser. I RGK:s engagemang ingår inte garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte gjorts för framtida förluster.

2RGK redovisar inte framtida avgifter som en tillgång i balansräkningen.

Jämförelsen ger en bild av att de förväntade kostnaderna i garantiverksamheten för dessa myndigheter täcks av tillgångar i form de avgif- ter som redan erlagts (redovisas som tillgångar i tabell 7.4.) och framtida avgifter.

Att tillgångarna idag överstiger avsättningarna beror för EKN:s del på relativt låga skadebetal- ningar under ett antal år och fortsatt hög nivå på återvinningar från tidigare infrianden. För RGK:s del har det under de senaste åren inte in- träffat några större infrianden som minskat ga- rantitillgångarna. Endast en handfull mindre lantbruks- och glesbygdsgarantier har behövt infrias.

7.1.6Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser

Som tidigare nämnts finansieras garantiverksam- heten av avgifter som betalas av garantiobjektet eller, efter beslut av riksdagen, över statsbudge- ten om det är fråga om subventioner.

Tabell 7.5 Anslag vars ändamål 2004 omfattade garantiverksamhet

Miljoner kronor

UO	Anslag	Garantiåtagande	Utfall
2	2:5 Insatser i
	internationella finansiella	Vissa internationella
	institutioner	finansieringsinstitut	–

2	2:6 Avsättning för
	garantiverksamhet	A/O dom Shvetsii	1,4

7	8:1 Biståndsverksamhet	Garantier under Lomé
		IV Bis och Cotonou-	–
		avtalet
		U-kreditgarantier	–
		Vissa internationella
		finansieringsinstitut	–

7	8:5 Avsättning för
	förlustrisker vad avser	Exportgarantier till
	garantier för finansiellt	Baltikum, Ryssland
	stöd och export	m.fl.	–

16	25:27 Stockholms
	universitet: Forskning och	Fysikhuset
	forskarutbildning	Stockholm KB	–

16	25:35 Kungl. Tekniska
	högskolan: Forskning och	Fysikhuset
	forskarutbildning	Stockholm KB	–

1831:4 Statens bostadskreditnämnd:

	garantiverksamhet	Bostadskreditgarantier	16
22	36:2 Väghållning och	Öresundsbrokonsortiet	70
	statsbidrag	Svedab	–
		Svedab	–

22	36:4 Banverket:	Öresundsbrokonsortiet	70
	Banhållning och	Svedab	–
	sektorsuppgifter	Svedab	–
	sektorsuppgifter

22	36:2 Banverket:	Arlandabanan
	Administration	Projekt AB	–

År 2004 uppgick de statliga subventionerna till 157,4 miljoner kronor, varav 140 miljoner kro- nor för Öresundsbron.

Normalt belastar infrianden av u-krediter Sidas tillgångar, men regeringen kan besluta att delar av infrianden eller avskrivna fordringar skall belasta anslag.

Verksamheten påverkar också i flera fall sta- tens lånebehov och statsskuld. Påverkan består av flöden in till och ut från statens konsoliderade checkräkning.

192

Flödena utgörs av externa betalningar av garantiavgifter, infrianden, återvin-ningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i RGK påverkar de statens finanser direkt via checkräkningen. Statens konsoliderade resultat- och balansräk- ningar påverkas i alla händelser, om än indirekt. I tabell 7.6 beskrivs dessa flöden.

Tabell 7.6 Avgifter, infrianden, återvinningar samt administrationskostnader under 2004

Miljoner kronor

Myndighet/				Kostnader
typ av			Åter-	för adminis-
garanti	Avgifter	Infrianden	vinningar	tration
IGN	391			6

RGK	40	1	7	25

EKN	627	410	775	90

Baltramen		65		2

Sida	8	265	32	1

BKN	44	31	23	17

Summa	1 110	772	837	141

Avgifter

Avgifter betalade av garantitagarna uppgick till drygt 1 miljard kronor under året. De största posterna var avgifterna för exportgarantier (627 miljoner kronor) och insättningsgarantin (391 miljoner kronor).

Infrianden

Garantier infriades för 772 miljoner kronor. Ex- portgarantierna samt garantierna för u-krediter och Baltramen stod för huvuddelen medan bo- stadskreditgarantierna svarade för 31 miljoner kronor.

Återvinningar

Återvinningar av tidigare utbetalda medel vid infrianden uppgick till 837 miljoner kronor. Detta belopp dominerades av återvinningar i samband med tidigare infriade exportgarantier.

Skr. 2004/05:101

Kostnader för administration

Kostnaderna för administration av verksamheten uppgick till 141 miljoner kronor. I förhållande till totala åtaganden utgör administrationen en liten del, men varierar beroende på garantityp. IGN:s administration är anslagsfinansierad lik- som hanteringen av BKN:s äldre garantier. IGN:s verksamhet belastar dock inte statsbud- geten netto, eftersom den del av influtna avgifter som avser IGN:s administration redovisas mot inkomsttitel.

Betalningarnas påverkan på lånebehovet

Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på låne- behovet. Flöden i en garantiverksamhet med till- gångar enbart i form av räntekonton i RGK eller finansiering via anslag påverkar direkt statens lå- nebehov. Däremot har flöden i en garantiverk- samhet med tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet.

Med nuvarande redovisningsstruktur är det inte möjligt att beräkna vilken påverkan på låne- behovet som garantiverksamheten har haft un- der 2004. En analys av flödena visar dock att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett var positivt med cirka en miljard under 2004.

Tillbakablick på de senaste fem åren

De årliga avgifterna har minskat från över 3 mil- jarder kronor 2000 till omkring 1 miljard kronor under senare år. Främst är det avgifterna från in- sättningsgarantin och exportgarantierna som minskat.

De statliga subventionerna har varierat mycket under senare år med en topp under 2001 på 2 miljarder kronor.

Sedan 2000 har infriandena uppgått till cirka 1 miljard kronor per år. Även de årliga åter- vinningarna har uppgått till ca 1 miljard kronor.

193

Skr 2004/05:101

Diagram 7.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2000 – 2004

Miljoner kronor

6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
-1 000
-2 000

2000	2001	2002	2003	2004
Infrianden		Adm. kostnader		Avgifter
Infrianden		Adm. kostnader		Avgifter
Subventioner		Återvinningar		Flödessaldo
Subventioner		Återvinningar		Flödessaldo

7.2Statlig utlåning med kreditrisk

När staten ställer ut lån med kreditrisk tar staten samma risk som när staten ställer ut en kreditga- ranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet i det första fallet sköts av staten via RGK och i det andra fallet av en bank.

I avsnitt 7.2.1 ges en beskrivning av vilken ut- låning som finns, hur den finansieras samt vilka nedskrivningar som görs för osäkra fordringar enligt respektive myndighets bedömning.

7.2.1Kreditportföljens sammansättning

Statliga krediter, liksom statsbidrag och statliga garantier, kan ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör på så sätt ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut, t.ex. inom infrastrukturområdet, eller ge- nom lagar och förordningar om mindre lån till en bredare krets, t.ex. studielån. Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplå- ning på marknaden via RGK. Endast en mindre del finansieras via anslag på statsbudgeten.

Statens externa utlåning med kreditrisk riktad till privatpersoner, företag och projekt uppgick den 31 december 2004 till drygt 181 miljarder kronor före reservering för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen på 168 miljarder kronor från Centrala Studiestöds-

nämnden (CSN), som också har ställt ut hemut- rustningslån till flyktingar på närmare 1,7 miljarder kronor.

RGK är efter CSN den myndighet som har störst utlåning, 11 miljarder kronor, främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har tillsammans en utlåning uppgående till knappt 1 miljard kronor i form av biståndskre- diter samt lån till jordbrukare, fiskare och småfö- retag m.fl.

Över 36 miljarder kronor av de utlånade 181 miljarderna bedöms av berörda myndigheter som osäkra fordringar.

Tabell 7.7 Statens utlåning med kreditrisk före och efter avdrag för osäkra fordringar 2004-12-31

Miljoner kronor

			Utlåning
		Nedskriv-	efter
		ningar för	avdrag för
Kreditmyndighet resp.	Utlånat	osäkra	osäkra
låntagare/ändamål	belopp1	fordringar	fordringar
CSN, studielån	168 250	33 766	134 484

CSN, hemutrustningslån	1 653	147	1 506

RGK, A-Train AB
(Arlandabanan)	1 000	100	900

RGK, Botniabanan AB	4 880		4 880

RGK, Svedab (Öresunds-
brons landförbindelser)	3 530	1 900	1 630

RGK, Jernhusen AB	1 000	10	990

RGK, Swedcarrier AB	112		112

RGK, Saab AB	194		194

Sida, biståndskrediter	234		234

Sida, villkorslån	218	41	177

NUTEK, lokaliseringslån
m.m.	65	23	42

VINNOVA, såddlån	44	41	3

Energimyndigheten,
Baltikumlån	89	32	57

Energimyndigheten,
villkorslån	104	104

Kammarkollegiet,
näringslån m.m.	31		31

Länsstyrelserna,
lantbrukslån m.m.	64	5	59

Summa	181 468	36 169	145 299

1 Därutöver redovisar Försvarets Materielverk (FMV), affärsverken Svenska kraftnät och Statens järnvägar m.fl. myndigheter viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal m.m. under olika fordringsrubriker.

Under de senaste fyra åren har utlåningen efter avdrag för osäkra fordringar legat i intervallet 143–149 miljarder kronor.

194

Diagram 7.3 Statens utlåning med kreditrisk efter avdrag för

osäkra fordringar 2001–2004
Miljoner kronor
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2001	2002	2003	2004
CSN	RGK		Övriga

Centrala studiestödsnämnden (CSN)

Studiestöd

Studielånen regleras i studiestödslagen och sär- skilda förordningar. Närmare 1,4 miljoner per- soner har tillsammans studieskulder till CSN på drygt 168 miljarder kronor. En stor andel av den totala skulden, 34 miljarder kronor, bedöms av CSN som osäker.

CSN administrerar flera olika typer av lån som från finansierings- och redovisningssyn- punkt är helt skilda. Lånen kan delas in i två hu- vudkategorier. Studielån före 1989 finansierades via anslag på statsbudgeten. Kvarstående låne- stock uppgår till 18 miljarder kronor, varav 3,5 miljarder kronor bedöms som osäkra ford- ringar. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.

Studielån tagna fr.o.m. 1989 finansieras ge- nom att CSN tar upp lån i RGK. Den låneränta som CSN betalar till RGK belastar anslaget 25:3

Studiemedelsräntor m.m. på statsbudgeten. När låntagarna betalar ränta till CSN återredovisas denna mot statsbudgeten via inkomsttitel. Vid årsskiftet uppgick denna lånestock till ca 150 miljarder kronor, varav ca 30 miljarder kro- nor bedöms som osäkra fordringar.

CSN:s upplåningsränta i RGK fastställs årli- gen av regeringen och baseras på den ovägda ge- nomsnittsräntan för emission av statsskuldsväx- lar och statsobligationer under de tre senaste åren. CSN påför sedan låntagarna en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta. I gengäld får låntagarna inte göra avdrag för in- betald ränta i sina deklarationer. Räntan på stu-

Skr. 2004/05:101

dielånen täcker därmed i princip statens upplå- ningskostnad.

Beroende på låntagarnas individuella förhål- landen kommer de att betala kapitalskuld och påförd ränta helt, delvis eller inte alls. Obetald ränta vid ett årsskifte läggs till kapitalskulden. Denna kapitaliserade ränta är inte upplånad hos RGK.

CSN:s beräkning av osäkra fordringar grundas på tre huvudprinciper; betalningsförmåga, betal- ningsbenägenhet och befarade förluster på grund av dödsfall. Om låntagarna inte sköter sina be- talningar lämnas ärendena till kronofogden. Vid senaste årsskifte rörde det sig om 84 000 ären- den.

En del av de utlånade medlen skrivs av p.g.a. dödsfall, uppnådd åldersgräns m.m. Detta skall då minska CSN:s skuld till RGK. Den del av av- skrivningen som motsvarar CSN:s skuld till RGK belastar statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Avskrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning mot statsbud- geten utan balanseras av CSN:s myndighetska- pital.

Hemutrustningslån till flyktingar

Sedan 1991 beviljar CSN lån för inköp av hem- utrustning till flyktingar enligt särskild förord- ning. Lånen får vara på högst 35 000 kronor och förfaller till återbetalning efter två år med en återbetalningstid varierande mellan 1 och 15 år.

Den utestående lånestocken var vid senaste årsskifte 1,7 miljarder kronor fördelad på 56 400 lån med 81 300 låntagare. Av skulden bedöms 147 miljoner kronor som osäker.

Även hemutrustningslånen finansieras genom att CSN tar upp lån i RGK. I likhet med studie- lånen fastställer regeringen årligen CSN:s upplå- ningsränta i RGK baserad på den ovägda genom- snittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Den låneränta som CSN betalar till RGK belas- tar anslaget 10:4 Hemutrustningslån på stats- budgeten. Den ränta som låntagarna återbetalar till CSN avräknas detta anslag. Regeringen fast- ställer den ränta som låntagarna skall betala till CSN. Den motsvarar CSN:s upplåningsränta hos RGK plus ett risktillägg på cirka 1,5 procentenheter.

Obetalda räntor samt avskrivningar hanteras på samma sätt som studielånen.

195

Skr 2004/05:101

Riksgäldskontoret

För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen beslutat om lån till statliga eller privata bolag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botniabanan samt de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid slutet av 2004 var den totala lånevolymen till dessa projekt 9,4 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet till de svenska landanslutningarna liksom bro- konsortiets egna lån skall finansieras med inkomster från Öresundsbron. I fallet Botnia- banan skall lånen betalas tillbaka med hjälp av av- gifter som Banverket betalar, vilka i sin tur skall täckas med anslag genom beställningsbemyndi- gande.

I samband med bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar beslöt riksdagen att de nybil- dade bolagen under en övergångsperiod skall få låna i RGK. Riksdagen har också beslutat att RGK skall ställa ut ett lån till Saab AB för delfi- nansiering av utvecklingskostnaderna för ving- balkar till den nya superjumbon Airbus 380. Vid senaste årsskifte uppgick dessa lån tillsammans till 1,3 miljarder kronor.

Med utgångspunkt från det regelverk som gäller för garantier har under senare år kredit- riskavgifter tagits ut på lånen till Saab AB och bolagen som kommer från Statens järnvägar. Lånen till Arlandabanan och Öresundsbrons landanslutningar kom till innan budgetlagen trädde i kraft och några kreditriskavgifter tas inte ut. På grund av förväntade kreditförluster har värdet på dessa lån skrivits ned med 2 miljarder kronor.

Övrig utlåning

Övrig utlåning sker i huvudsak via anslag på statsbudgeten. Samtliga nedanstående lån har fi- nansierats genom anslag. Framtida kreditförlus- ter är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas

mot inkomsttitel.

Sidas utlåning på 452 miljoner kronor består av biståndskrediter (234 miljoner kronor) och villkorslån (218 miljoner kronor). Biståndskre- diter lämnas till stater för finansiering av infra- struktur och villkorslånen ges inom två program för näringsutveckling och kapitalmarknadsut- veckling. I beloppet för villkorslånen ovan ingår osäkra fordringar med 41 miljoner kronor.

NUTEK:s utlåning var vid årsskiftet 65 miljoner kronor och bestod främst av lokaliseringslån på 56 miljoner kronor, varav 23 miljoner kronor betraktas som osäkra fordringar. NUTEK:s s.k. såddfinansiering (lån med villkorad återbetal- ningsskyldighet baserad på riskdelning i teknik- baserade affärsutvecklingsprojekt) fördes vid årsskiftet till ALMI. Utlåningen, som till mer än 80 procent bestod av osäkra fordringar, uppgick då till 241 miljoner kronor.

VINNOVA:s utlåning uppgick till 44 miljoner kronor, varav 41 miljoner kronor be- döms som osäkra fordringar.

Energimyndigheten har lånat ut 89 miljoner kronor till olika projekt i Baltikum för att mot- verka utsläpp av klimatpåverkande gaser genom investeringar i effektivisering av produktion och distribution av energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning. De osäkra fordringarna bedöms till 32 miljoner kro- nor. Vidare har Energimyndigheten ställt ut vill- korslån inom energisektorn med 104 miljoner kronor som i sin helhet bedöms som osäkra fordringar.

Länsstyrelserna har tidigare lånat ut till jord- bruk enligt låneprogram som nu är stängda för nyutlåning. Kvarstående lånestock är på 64 mil- joner kronor, varav 5 miljoner kronor bedöms som osäkra fordringar.

Kammarkollegiet har en utestående lånestock på 31 miljoner kronor från tidigare öppna pro- gram eller enligt särskilda beslut. Endast en mycket liten del av beloppet bedöms som osäkra fordringar.

196

Avgifter till och bidrag från EU

Skr. 2004/05:101

8 Avgifter till och bidrag från EU

Sverige är en av de största nettobetalarna i EU till den Europeiska gemenskapens budget (EU- budgeten). Det innebär att Sverige betalar be- tydligt mer i avgift till EU-budgeten än vad lan- det får tillbaka i återflöde från EU. I detta avsnitt redovisas den svenska EU-avgiften och återflö- det från EU.

8.1Avgiften till EU:s budget

EU:s budget upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om Europeiska unionen. Finansie- ringen av budgeten med s.k. egna medel, dvs. av- gifter från medlemsstaterna, fastställs i fördra- gets artikel 269 och i rådets beslut om gemenskapernas egna medel (2000/597/EG, Eu- ratom). Övriga inkomster som bidrar till finansi- eringen är diverse gemenskapsskatter, räntor, EES-ländernas bidrag m.m. Den årliga budgeten är resultatet dels av de ramar som sätts av beslu- tet om egna medel och det finansiella perspekti- vet, dels av den årliga budgetberedningen inom rådet och Europaparlamentet. Det finansiella perspektivet är en budgetplan som anger högsta tillåtna utgifter totalt och per utgiftskategori för vart och ett av de år planen omfattar. Inneva- rande finansiella perspektiv löper från 2000 till 2006.

Den totala avgiftens olika beståndsdelar kommenteras kortfattat nedan.

Tullavgifter

Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla en andel av

intäkterna för att finansiera administrations- kostnader. År 2002 höjdes andelen från 10 pro- cent till 25 procent.

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter

Det tas också ut särskilda jordbrukstullar och en produktionsavgift för socker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa in- komster tillfaller också gemenskapsbudgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsatser som för tullavgifter.

Mervärdesskattebaserad avgift

Denna del av avgiften beräknas som en procen- tuell andel av den s.k. mervärdesskattebasen. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster un- der ett år. Den nationella skattebasen korrigeras så att en enhetlig skattebas erhålls för alla med- lemsländer. Avgiften baseras på en prognos på landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand revideras avgiften med hänsyn till utfallet för denna bas. Från och med 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen. År 2002 reducerades det högsta tillåtna uttaget av momsavgiften från 1 procent till maximalt 0,75 procent av medvärdesskattebasen och från 2004 reducerades uttaget till maximalt 0,5 pro- cent.

Avgift som baseras på BNI

Denna del av avgiften beräknas som en procen- tuell andel av medlemslandets bruttonationalin- komst (BNI) beräknad till marknadspriser. BNI uttrycker värdet av de samlade inkomsterna i ett land. Uttaget beräknas som en procentuell andel

199

Skr. 2004/05:101

av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efterhand då den prognostiserade avgiftsbasen ersätts med utfall. Från och med 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen.

Storbritannienavgift

Storbritannien har sedan 1985 beviljats en ned- sättning av sin avgift (budgetreduktion) som fi- nansieras gemensamt av övriga medlemsländer. Beslutet om reduktionen togs med hänsyn till det brittiska nettobidraget. År 2002 reducerades Sveriges finansieringsansvar, enligt det senaste beslutet om egna medel, till 25 procent av den tidigare andelen.

8.2Återflöde från EU-budgeten

De medel Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EG:s jordbruksfond och strukturfonderna. Medel från forsknings- och utvecklingsprogram erhålls också. Nedan redogörs kortfattat för de olika fonderna.

En stor del av återflödet går via statsbudgeten, medan en del går direkt till olika myndigheters verksamhet och en del inte alls redovisas av sta- ten.

Utöver de anslag som helt eller delvis finansie- ras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det fö- rekommer utgifter föranledda av den medfinan- siering som staten står för. Medfinansieringen är en förutsättning för att medel från bl. a. struk- turfonderna skall kunna utbetalas. Kostnaderna för medfinansieringen avräknas mot anslag. Å andra sidan erhålls vissa medel från EU, exem- pelvis forskningsstöd, som inte redovisas på statsbudgeten.

Jordbruksfonden

Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är areal- och djurbidrag, trädesersätt- ning och exportbidrag. Dessa bidrag finansieras av jordbruksfondens så kallad garantisektion (EUGFJ-garanti). En del av jordbruksfonden finansierar också insatser under strukturfon- derna (EUGFJ-utveckling).

Strukturfonderna

Olika former av strukturstöd erhålls, t.ex. regio- nal- och arbetsmarknadsstöd. Strukturfonderna är ett samlingsbegrepp för fyra fonder, Europe- iska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets Utveckling (FFU), Utvecklingssektionen vid EG:s Jordbruksfond (EUGFJ-utveckling) samt de s.k. gemenskapsinitiativen.

8.3Redovisning i resultaträkningen

I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar (se vidare not 4 till resultaträkningen). Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se vi- dare not 3 till resultaträkningen). Redovisningen i resultaträkningen är periodiserad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för EU-avgiften redovisas det år avgiften avser. Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. I ta- bellen nedan redovisas kostnaden för EU-avgif- ten under perioden 2000–2004. En jämförelse görs med de totala intäkterna av bidrag från EU.

200

Skr. 2004/05:101

Tabell 8.1 Periodiserat utfall 2000-2004 (bidrag till EU)

Miljoner kronor

						Förändring
	2000	20011	20022	20033	2004	2004/2003
Tullavgift	2 979	3 048	2 480	2 382	2 662	280

Jordbruksavgifter	312	278	194	175	210	35

Momsbaserad avgift	8 169	7 230	5 190	5 431	3 420	-2 011

BNI-baserad avgift	9 688	8 520	10 625	15 733	16 452	719

Storbritannienavgift	1 147	2 451	662	390	273	-117

Summa EU-avgift	22 295	21 527	19 151	24 111	23 017	-1 094

Summa bidrag från EU	9 387	9 052	11 217	11 737	12 294	557

Nettoflöde till EU	13 263	12 475	7 934	12 374	10 723	-1 651

1.Från 2001 har betalningar på 710 mnkr avseende momsavgiften, 876 mnkr avseende BNI-avgiften samt 159 mnkr avseende Storbritannienavgiften förts till 2002. 2.Från 2002 har betalningar på 811 mnkr avseende momsavgiften, 2376 mnkr avseende BNI-avgiften samt 56 mnkr avseende Storbritannienavgiften förts till 2003. 3.Från 2004 har betalningar på 2546 mnkr avseende BNI-avgiften förts till 2003.

Sveriges kostnader för avgiften till EU minskade 2004 med 1 094 miljoner kronor. Det beror främst på att BNI-avgiften för 2003 blev större än normalt på grund av en korrigering av tidigare års avgiftsbaser. Korrigeringen medförde en ex- tra inbetalning och kostnad för BNI-avgiften 2003 på 1350 miljoner kronor. Minskningen av den momsbaserade avgiften beror framför allt på att det maximala uttaget av momsavgift sänkts till 0,5 procent av momsbasen. Den minskade momsavgiften ersätts av en högre BNI-avgift.

Nettoflödet till EU minskade 2004 med 1 651 miljoner kronor. Detta beror främst på de mins- kade kostnaderna men även på att bidragen från EU ökat med 557 miljoner kronor. Det är framför allt ersättningen från EU:s jordbruks- fond för djurbidrag som ökat under 2004. Till skillnad från redovisningen på statsbudgeten in- nefattar redovisningen av intäkter i ovanstående tabell även intäkter som disponeras av myndig- heterna, dvs. som inte redovisas mot inkomstti- tel.

digheter, dvs. betalningar från EU- kommissionen redovisas mot inkomsttitel, me- dan de utbetalningar som myndigheterna gör på kommissionens vägnar redovisas mot anslag på statsbudgetens utgiftssida. Dessa anslag är spridda under flera olika utgiftsområden.

Betalningar från Europeiska kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bi- drag m.m. från EU och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under ut- giftsområde 27, anslaget 93:1 Avgiften till Euro- peiska gemenskapen. Redovisningen på statsbud- geten är i dessa delar kassamässig.

Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig mellan jordbruksfondens garantisektion och strukturfonderna. Jordbruksfondens garanti- sektion regleras den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden i Sverige. För strukturfonderna förskotteras medlems- länderna en viss del av bidragen och därefter överförs medel löpande under programperioden. Slutlig reglering sker vid programperiodens slut.

I följande tabell sammanfattas det kassamäs- siga flödet mellan EU och den svenska statsbud- geten under perioden 2000–2004.

8.4Redovisning på statsbudgeten

På den svenska statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myn-

201

Skr. 2004/05:101

Tabell 8.2 Avgifter till och återflöde från EU (kassamässigt)

Miljoner kronor

						Förändring
	2000	2001	2002	2003	2004	2004/2003
Tullavgift	2 979	3 048	2 480	2 382	2 662	280

Jordbruksavgifter	312	278	194	175	210	35

Momsbaserad avgift	8 169	7 940	5 291	4 620	3 420	-1 200

BNIbaserad avgift	9 688	9 396	12 125	10 811	18 998	8 187

Storbritannienavgift	1 147	2 610	559	334	273	-61

Summa EU–avgift 1	22 295	23 272	20 648	18 322	25 563	7 241

Bidrag från EUGFJ	7 227	7 084	7 641	8 163	8 035	-128

Bidrag från FFU	91	40	32	34	25	-9

Bidrag från ERUF	797	252	1 303	1 640	1 458	-182

Bidrag från ESF	696	1 039	211	2 072	1 915	-157

Bidrag till trans.eur.nätv.	196	29	91	69	91	22

Övriga bidrag från EG	25	41	29	39	31	-8

Summa bidrag m.m.2	9 032	8 485	9 307	12 016	11 555	-461

Nettoflöde från statsbudgeten till EU	13 263	14 787	11 341	6 306	14 008	7 702

1 Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. 2 Redovisat mot inkomsttitel grupp 6 Bidrag från EU m.m.

Sveriges avgift och nettoflöde till EU ökade kas- samässigt mellan 2003 och 2004 med 7 241 re- spektive 7 702 miljoner kronor.

Ökningen av avgiften 2004 beror på regering- ens beslut om att tidigare- och senarelägga delar av avgiften för 20039 och har med andra ord inte ökat till följd av beslut av EU: s budgetmyndig- het.

Ökningen av nettoflödet till EU beror huvud- sakligen på regeringens beslut men även på att bidragen från EU minskat kassamässigt med 461 miljoner kronor under 2004.

Avgiften till EU

Den mervärdesskattebaserade avgiften har mins- kat med 1 200 miljoner kronor mellan 2003 och 2004. Främst beror detta på att det procentuella uttaget av medlemsstaternas mervärdesskattebas minskat mellan 2003 och 2004.

BNI-avgiften ökade mellan 2003 och 2004 med 8 187 miljoner kronor. Detta beror i huvud- sak på att 2 376 miljoner kronor av BNI-avgiften för 2003 tidigarelades till 2002 och 2 546 miljo- ner kronor senarelades till 2004.

Bortsett från regeringens beslut ökade BNI- avgiften 2004 med 719 miljoner kronor, vilket beror på att det procentuella uttaget höjts. BNI- avgiften utgör en restfinansiering för att täcka behov sedan övriga avgifter fastställts.

Sveriges finansieringsansvar för Storbritanni- ens budgetreduktion har minskat med 60 miljo- ner kronor mellan 2003 och 2004.

Tull- och jordbruksavgifterna har minskat med 280 respektive 35 miljoner.

Bidragen från EU

Inkomsterna från EU minskade med 461 miljo- ner kronor mellan 2003 och 2004. Framför allt är det bidragen från EG:s socialfond perioden 2000–2006 som minskat. Detta beror främst på att bidragen under 2003 var högre än normalt då bidrag avseende 2002 betalades under 2003.

9 Här ingår också en dröjsmålsränta på 12,8 miljoner kronor med anledning av beslutet om senareläggning i vilken betalades till Europeiska Kommissionen i mars 2004.

202

Övriga utgifter och bidrag kopplade till EU

Uppgifterna i tabellerna ger ingen helhetsbild av alla effekter av EU-medlemskapet för statsbud- geten. Under 2004 tog statliga myndigheter, universitet och högskolor emot 757 miljoner kronor i bidrag från EU:s institutioner. Utgifter kopplade till medlemskapet förekommer natur- ligtvis även under myndigheters förvaltningsan- slag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före 1995 är dessa dock mycket svåra att särskilja. Dess- utom förekommer naturligtvis indirekta effek- ter, för såväl inkomster som utgifter, som inte går att beräkna exakt.

8.5Anslag finansierade med EU- medel

Det finns olika anslag som helt eller delvis finan- sieras av EU. Anslag finansierade av EU-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom ramen för EU:s strukturfonder och jordbruksfonden, upp- går till 9,8 miljarder kronor (2004). Medel för att finansiera stöd från EU:s jordbruksfond och strukturfonder redovisas mot inkomsttitel när medlen inflyter från EU och uppgår till 11,5 miljarder kronor (2004). Beroende på olika peri- odiseringseffekter och beslut skiljer sig utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU med 1,7 miljarder kronor. Bland annat har 0,6 miljarder kronor avseende bidrag från EG:s socialfond inbetalats från EU och redovi- sats som bidragsinkomst på statsbudgeten 2004, medan utbetalningarna från anslaget skett under tidigare år.

		Skr. 2004/05:101

Tabell 8.3 Anslag finansierade med EU-medel
Miljoner kronor
			Utfall
Utgiftsområde	Anslag	Anslagsnamn	2004
08	12:07	Från EU-budgeten finansierade
		insatser för asylsökande och flyk-
		tingar	25

13	22:06	Europeiska socialfonden m.m. för
		perioden 2000-2006	1 248

19	33:05	Europeiska regionala utvecklings-
		fonden perioden 2000-2006	1 330

20	34:03	Åtgärder för biologisk mångfald	1

22	36:05	Från EG-budgeten finansierade
		stöd till Transeuropeiska nätverk	91

23	41:04	Från EG-budgeten finansierade
		medel för skogsskadeövervakning	1

23	43:05	Arealersättning och djurbidrag
		m.m.	5 012

23	43:06	Intervention och exportbidrag för
		jordbruksprodukter	869

23	43:10	Från EG-budgeten finansierade
		strukturstöd till fisket m.m.	75

23	43:15	Jordbruks- och livsmedelsstatistik
		finansierad från EG-budgeten	7

23	44:02	Från EG-budgeten finansierade
		åtgärder för landsbygdens miljö
		och struktur	1 129

Summa			9 787

Nedan redogörs för fyra betydande anslag knutna till EU:s jordbruksfond och struktur- fonder.

203

Skr. 2004/05:101

Anslag finansierade av EG:s jordbruksfond.

Anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.

Arealersättning utgör den största andelen av di- rektstöden till jordbruket. Arealersättning läm- nas i hela landet med vissa undantag och kan sö- kas av alla jordbrukare som uppfyller de i regelverken angivna kriterierna. Djurbidrag syf- tar till att kompensera jordbrukaren för sänkta köttpriser. Stöden är indelade i olika grupper be- roende på djurslag och beräknas på en viss foder- areal relaterad till antal djur i besättningen.

Anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

Från anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av offentlig lagring, övrig interven- tion, exportbidrag och stöd till biodling m.m. Med intervention avses i detta sammanhang EG:s regleringar som påverkar utbudet av och efterfrågan på animalie- och vegetabilieprodukter samt frukt och grönt och där interventionsreg- lerna syftar till att stödja vissa prisnivåer. Inter- vention sker genom offentlig lagring (uppköp, lagring och försäljning av produkter för EG:s räkning), privat lagring, marknadsföringsstöd samt stöd och bidrag till produktion och kon- sumtion. Exportbidrag lämnas för att täcka skill- naden mellan gemenskapspris och världsmark- nadspris vid export till tredje land.

Anslag finansierade av EG:s Strukturfonder

Anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006

Europeiska socialfonden (ESF) har funnits och verkat i Europa i över 40 år. Europeiska social- fonden är EU:s främsta verktyg för att förverk- liga den europeiska sysselsättningsstrategin. Anslaget ska finansiera projekt som är inriktade på åtgärder som underlättar möjligheterna att få arbete, skapar lika förutsättningar för arbets- kraften och medverkar till kompetensutveckling.

Anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfon- den perioden 2000–2006

Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) skapades 1975 och är det viktigaste in- strumentet för gemenskapens regionalpolitik. Målet med fonden och anslaget är att bidra till att avhjälpa regional obalans genom att delta i utvecklingen och strukturanpassningen av regio- ner som utvecklas långsammare och i omstruk- tureringen av industriregioner på tillbakagång.

204

Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över

Skr 2004/05:101

9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över

De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen i årsredovis- ningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten faller utanför den avgränsning (se avsnitt 4.5 Re- dovisningsprinciper och tilläggsupplysningar) som görs för statens konsoliderade balans- och resultaträkningar är den statliga sektorn i reali- teten större. De olika avgränsningsbegrepp som används för redovisningar av statens ekonomi beskrivs närmare i kapitlet 6 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten.

Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samt- liga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 pro- cent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med definitionen av intressefö- retag i årsredovisningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser, som är självägande. Sammanställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndighe- terna även statliga bolag och finansinstitut, Riks- banken, Premiepensionsmyndigheten (PPM) och AP-fonderna. Även Allmänna arvsfonden redovisas här med hänsyn till det väsentliga in- flytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel.

Sammanställningen, som bygger på de ingå- ende organisationernas officiella årsredovis- ningar, ger en uppfattning om den totala statliga bokförda förmögenheten.

9.1Den statliga sektorns förmögenhet

Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 9.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hän- syn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Redovisningen av myndighe- ternas tillgångar avseende ägarandelar i företag som är mindre än 20 procent utgörs endast av värdet enligt myndigheternas bokslut. Från och med 2001 används kalenderårsuppgifter avse- ende statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent. För 2000 avser redovisningen uppgifter per den 30 september.

Någon fullständig eliminering av mellanha- vanden såsom fordringar och skulder samt in- täkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisningsprin- ciper skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabellerna 9.2 och 9.3.

Ålderspensionsreformen har medfört bety- dande förändringar i betalningsflödena mellan statsbudgeten, AP-fonderna och premiepen- sionssystemet. Från och med 1999 skall AP- fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad ål- derspension inom det reformerade systemets s.k. fördelningsdel. Finansierings- och betalningsan- svaret för förtids- och efterlevandepension flyt- tades därför från AP-fonderna till statsbudgeten.

207

Skr. 2004/05:101

För att delvis motverka den ökade belastningen på statsbudgeten har medel överförts successivt under ett antal år från AP-fonderna till statsbud- geten i enlighet med riksdagens beslut med an- ledning av propositionen AP-fonden i det refor- merade pensionssystemet (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19 rskr 1999/2000:181). Hittills överförda belopp uppgår till 245 miljarder kronor. År 2004 överfördes inga medel utifrån ovan nämnda beslut Frågan om ytter- ligare överföringar hänsköts till en kontroll- station 2004 med avsikten att det skulle ske en slutlig reglering den 1 januari 2005. I juni 2004 enades de fem partierna bakom reformen om att det då inte fanns förutsättningar för att besluta om en överföring av ytterligare medel från AP- fonden. Samtidigt konstaterades att det kvarstår en icke kompenserad kostnadsökning till statsbudgeten och att frågan om en slutreglering av denna får aktualiseras senare. De 1,6 miljarder kronor som återfördes från AP-fonderna till staten under 2004 är inte kopplat till ovan nämna beslut utan är en justering av bokföringen av retroaktiva utbetalningar av pensioner under åren 1999–2000, se avsnitt 4.5.12 Överföringar till och från pensionssystemet.

Tabell 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
	Myndigheter

Summa tillgångar	690	783	793	817	835

Summa skulder	1 699	1 597	1 566	1 607	1 639

Nettoförmögenhet/
Eget kapital	-1 009	-814	-773	-790	-804

Summa skulder och
kapital	690	783	793	817	835

Statliga bolag, banker och finansinstitut

Summa tillgångar	776	889	889	946	957

Summa skulder	632	719	706	746	736

Nettoförmögenhet/
Eget kapital	144	170	183	200	221

Summa skulder och
kapital	776	889	889	946	957

	Riksbanken

Summa tillgångar	233	236	201	186	183

Summa skulder	108	119	112	114	119

Nettoförmögenhet/
Eget kapital	125	117	89	72	64

Summa skulder och
kapital	233	236	201	186	183

	2000	2001	2002	2003	2004
	AP-fonderna

Summa tillgångar	735	574	494	582	655

Summa skulder	1	9	7	5	9

Nettoförmögenhet/
Eget kapital	734	565	487	577	646

Summa skulder och
kapital	735	574	494	582	655

	Premiepensionsmyndigheten

Summa tillgångar	94	108	105	140	170

Summa skulder	1	2	2	2	2

Nettoförmögenhet/
Eget kapital	93	106	103	138	168

Summa skulder och
kapital	94	108	105	140	170

	Allmänna arvsfonden

Summa tillgångar	1	1	1	1	1

Summa skulder	1	1	1	1	1

Nettoförmögenhet/
Eget kapital	0	0	0	0	0

Summa skulder och
kapital	1	1	1	1	1

	Den statliga sektorn totalt

Summa tillgångar	2 057	2 307	2 206	2 366	2 478

Summa skulder	2 109	2 324	2 297	2 367	2 401

Nettoförmögenhet/
Eget kapital	-52	-17	-91	-1	77

Summa skulder
och kapital	2 057	2 307	2 206	2 366	2 478

Vid utgången av 2004 var den statliga sektorns samlade tillgångar 2 478 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget ökade tillgångarna med 112 miljar- der kronor. De samlade skulderna uppgick till 2 401 miljarder kronor 2004, vilket motsvarar en ökning med 34 miljarder kronor.

Till följd av en gynnsam utveckling på aktie- marknaden ökade AP-fondernas tillgångar med 73 miljarder kronor och AP-fondernas egna ka- pital med 69 miljarder kronor. AP-fondernas egna kapital uppgick vid utgången av 2004 till 646 miljarder kronor. PPM:s tillgångar och egna kapital ökade med 30 miljarder kronor och det egna kapitalet uppgick därmed till 168 miljarder kronor.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 957 miljarder kronor, en ökning med 11 miljarder kronor. Motsvarande skulder minskade med 10 miljarder kronor till sammanlagt 736 miljarder kronor.

208

Skr 2004/05:101

Den största förändringen är hänförlig till Svensk Exportkredit AB, där tillgångar och skulder öka- de med cirka 10 miljarder kronor till följd av ökat innehav av obligationer och värdepapper. Vattenfall AB minskade sina skulder genom amortering av lån.

Sammantaget uppgick den statliga sektorns samlade nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mel- lan tillgångar och skulder (motsvarande eget ka- pital) efter elimineringar, till 77 miljarder kronor. Ökningen med 78 miljarder kronor jämfört med 2003, då den negativa nettoförmögenheten upp- gick till -1 miljard kronor, beror främst på att AP-fonderna ökade det egna kapitalet. Minsk- ningen av myndigheternas nettoförmögenhet är i första hand hänförbar till årets underskott på 17 miljarder kronor i statens resultaträkning. Bland bolagen ökade Vattenfall AB det egna kapitalet med 9,8 miljarder och TeliaSonera AB med 4,2 miljarder kronor.

Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 4, 2004 års resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys.

Tabell 9.2 Elimineringar avseende myndigheternas aktie- innehav (andelar i dotter- och intresseföretag)

Miljoner kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Regerings-
kansliet	137 142	159 317	178 687	196 065	216 504

Riksbankens
grundfond	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000

Riksbanken	43	293	58	0	61

Affärsverk

Luftfarts-	205	240	181	156	150
verket	205	240	181	156	150
Statens	716
järnvägar	716
Svenska	124	166	323	324	351
kraftnät	124	166	323	324	351
Övriga
myndigheter	59	63	59	60	63

Summa	139 289	161 079	180 308	197 605	218 129

Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav

Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Regerings- kansliet (not 25 till balansräkningen, andelar i dotter- och intresseföretag).

Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag ingår, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 9.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn.

Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret

Premiepensionsmyndigheten (PPM) redovisar tillgångar och skulder gentemot Riksgäldskonto- ret. För att undvika dubbel redovisning elimine- ras dessa mot summa tillgångar respektive skul- der för den statliga sektorn. Även AP-fondernas och Riksbankens innehav av statspapper har eli- minerats för att undvika dubbel redovisning. In- nehavet av statspapper har eliminerats med no- minellt belopp mot summa tillgångar och skul- der. Statspappren utgörs av statsobligationer och tidigare år till en mindre del av statsskuldsväxlar. Riksbanken har från utgången av 2001 inte kvar några statspapper eftersom den extra utdel- ningen till staten 2001 främst utgjordes av stats- obligationer.

Tabell 9.3 Eliminering avseende AP-fondernas, PPM:s och Riksbankens innehav av statspapper samt PPM:s övriga till- gångar och skulder gentemot Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
AP-fonderna	271 510	80 832	51 711	61 277	59 579

PPM	40 953	42 503	45 481	46 361	45 626

Riksbanken	20 728	0	0	0	0

Summa	333 191	123 335	97 192	107 638	105 205

9.2AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten

AP-fondernas redovisning avser bokfört mark- nadsvärde. Det nya pensionssystemet infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorganisera- des AP-fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första

– Fjärde AP-fonderna nya identiska placerings- regler, vilka bland annat innebär att samtliga fonder får placera i aktier och i högre grad än ti- digare även globalt. AP-fonderna skall förvalta svenska allmänna pensionsmedel så att kraven på långsiktigt hög avkastning i förhållande till risk tillgodoses. Det finns inga fordringar eller skul- der inom AP-fonderna.

209

Skr. 2004/05:101

Sjätte AP-fonden har en särställning inom AP- fondsystemet eftersom den har obegränsade möjligheter att äga både noterade och onoterade företag. En betydande del av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade bolag.

I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premie- pension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Den statliga Premievalsfonden är en värdepappersfond som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensionsmed- len i Premiesparfonden. Såväl Premiesparfonden som Premievalsfonden förvaltas av Sjunde AP- fonden. Endast fondens egen verksamhet redo- visas dock under Sjunde AP-fonden i tabell 9.4 nedan. Till skillnad från de övriga AP-fondernas tillgångar tillhör Sjunde AP-fondens förvaltade tillgångar premiepensionssystemet, dvs. de för- valtas för pensionsspararnas räkning. Tillgång- arna hos de övriga AP-fonderna tillhör fördel- ningssystemet. I denna sammanställning av den statliga sektorn redovisas även det fonderade ka- pitalet i premiepensionssystemet på samma sätt som AP-fondernas tillgångar. De redovisas som Nettoförmögenhet/Eget kapital i den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder, tabell 9.1. Även i nationalräkenskaperna (NR) ingår sparandet i premiepensionssystemet som en del av sparandet inom den offentliga sektorn. EU:s statistikorgan Eurostat beslutade 1997 att hela det reformerade svenska pensionssystemet skulle klassificeras till den offentliga sektorn. Be- slutet motiverades bl.a. med att deltagandet är obligatoriskt och att staten kontrollerar regel- verket för både avgifter och förmåner. Detta be- slut har nu ändrats av Eurostat till att avgiftsbe- stämda fonderade pensionssystem inte skall klassificeras till den offentliga sektorn i national- räkenskaperna. För medlemsländer som för när- varande klassificerar sådan allmänna pensionssy- stem i den offentliga sektorn har Eurostat medgett en övergångstid att ändra redovisningen till mars 2007.

Det finns två avvecklingsfonder som förvaltas av Första respektive Fjärde AP-fonden. De för- valtar fordringsbevis som ej är noterade på någon börs eller avsedda för allmän omsättning. Dessa medel skall avvecklas så fort som möjligt utan att värdet försämras och kommer därefter successivt att föras över till AP-fonderna.

Tabell 9.4 AP-fondernas tillgångar och skulder 2004 (mark- nadsvärde)

Miljoner kronor

	Tillgångar	Skulder	Fondkapital
Första AP-fonden	161 493	4 716	156 777

Andra AP-fonden	159 197	1 077	158 120

Tredje AP-fonden	160 587	333	160 254

Fjärde AP-fonden	153 333	1 899	151 434

Sjätte AP-fonden	14 609	724	13 885

Sjunde AP-fonden	25	180	-155

Första AP-fondens
avvecklingsfond	4 952	28	4 924

Fjärde AP-fondens
avvecklingsfond	806	0	806

Summa	655 002	8 957	646 045

AP-fondernas sammanlagda resultat för året är 64 miljarder kronor. Fondkapitalet påverkades dessutom genom betalningar mot pensionssy- stemet, vilket netto tillfört kapital på totalt 6 miljarder kronor.

I den konsoliderade balansräkningen för sta- ten redovisas Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, vilka ingår i myndigheter- nas skulder. Avsättningarna avser den beräknade pensionsskulden för statligt anställd personals avtalspension. Flertalet myndigheter betalar pen- sionspremier till Statens pensionsverk som skuldför den beräknade pensionsavsättningen. Några myndigheter gör egna pensionsavsätt- ningar (se not 42 till balansräkningen).

I den konsoliderade resultaträkningen redovi- sas ålderspensioner som transferering. Skillnaden mellan inbetalda avgifter och utbetalda pensioner redovisas som en transferering till/från AP-fon- den och PPM (se not 4 till resultaträkningen). Åtaganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräk- ningen eller hos AP-fonderna. Åtaganden i pre- miepensionssystemet redovisas som skuld i PPM:s årsredovisning.

Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension samt förordningen (2002:135) om årlig redovisning av det inkomstgrundande ål- derspensionssystemet finansiella ställning och utveckling skall närmast berörda myndigheter från och med 2002 göra en årlig redovisning av ålderspensionssystemets ekonomiska ställning

210

och utveckling. Den samlade redovisningen av ålderspensionssystemet för 2004 sammanfattas i avsnittet 9.5 Pensionssystemets årsredovisning. I det avsnittet redovisas avgiftstillgång och pen- sionsskuld enligt en beräkningsteknisk modell. I kapitel 5, avsnitt 5.4.31, återfinns information om utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

9.3Statliga bolag, banker och finansinstitut

I tabell 9.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade till- gångar och skulder. I bilaga 3 återfinns en sam- manställning av nyckeltal avseende kalenderåret 2004 för bolag med statligt ägande. I bilagan re- dovisas bolagens nyckeltal brutto och de sum- merar, efter elimineringar, till beloppen i sam- manställningen över statliga sektorns förmögen- het (tabell 9.1). I tabell 9.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. En närmare redogö- relse för bolagens verksamhet och resultat 2004 kommer att presenteras senare i vår i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag.

Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår totalt till 217 miljarder kronor. De sex värdemässigt största företagen är Vattenfall AB, TeliaSonera AB, Sveaskog Hol- ding AB, LKAB, Civitas Holding AB (Vasakro- nan) och Akademiska Hus AB som tillsammans svarar för 75 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall och Telia Sonera motsvarar 54 procent av det bokförda värdet.

Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruktu- reringar, bolagens resultat m.m.

Svensk Exportkredits tillgångar och skulder har båda ökat med 10 miljarder kronor. Föränd- ringen förklaras av att skulden för emitterade värdepapper har ökat med 10,3 miljarder kronor, vilket bland tillgångarna främst motsvaras av en ökning av obligationer och andra värdepapper med 20,0 miljarder kronor och en minskning av utlåning till allmänhet och kreditinstitut med 8,1 miljarder kronor.

Skr 2004/05:101

Vattenfalls tillgångar har minskat med 8 mil- jarder kronor till 257 miljarder kronor samtidigt som skulderna minskat med 18 miljarder kronor. Förändringen beror delvis på att räntebärande skulder har amorterats ned med 12,5 miljarder kronor samt att avsättning till negativ goodwill minskat med 3,2 miljarder kronor. Resultatet ökade med 2,7 miljarder kronor till 11,8 miljar- der kronor. Resultatförbättringen förklaras av ökad volym på produktionen av el, lönsammare terminsaffärer och kostnadsbesparingar, vilket uppväger att skattekostnaden ökat med 2,2 mil- jarder kronor. Eget kapital har ökat med 9,8 miljarder kronor. Ökningen är främst hänförbar till årets resultat på 11,8 miljarder minskat med utdelning till staten på 2,4 miljarder kronor.

De totala tillgångarna i TeliaSonera uppgick till 193 miljarder kronor, varav statens andel är 87 miljarder kronor, vilket i stort sett är lika med föregående år. Statens andel av skulderna har minskat med 2,9 miljarder kronor. Den främsta orsaken är låneamorteringar, varav andelen upp- går till 2,7 miljarder kronor. TeliaSonera redovi- sade ett nettoresultat på 13,0 miljarder kronor. Förbättringen för statens andel av resultatet uppgår till 1,8 miljarder kronor och förklaras av ökad lönsamhet genom operativa effektivise- ringar samt att avskrivningar av goodwill upp- hört.

Statens Väg- och Baninvest AB har ökat både tillgångar och skulder med 3,9 miljarder kronor. Av tillgångarna är det främst pågående nyanlägg- ningar i form av Botniabanan och utlåning till Vägverket för vägprojekt i Stockholms- och Göteborgsregionen som ökat. Finansieringen av detta har skett genom ökad långfristig upplå- ning.

SJ AB:s egna kapital har ökat med 0,5 miljar- der kronor främst genom ett av riksdagen be- slutat kapitaltillskott på 0,3 miljarder kronor. Det egna kapitalet har dessutom ökat med årets vinst på 0,2 miljarder kronor.

9.4Riksbanken

Riksbankens tillgångar har minskat med 3,4 mil- jarder kronor under året och det egna kapitalet har minskat med 8,9 miljarder kronor. Minsk- ningen av det egna kapitalet beror främst på ut- delning av 6,1 miljarder kronor till staten, vilket också medfört att tillgången i huvudsakliga refi-

211

Skr. 2004/05:101

nansieringstransaktioner minskat med 6,8 mil- jarder. En ytterligare orsak till det minskade egna kapitalet är att årets resultat innebar en förlust med 2,8 miljarder kronor. Bland annat har orea- liserade valutakursförluster på 6,1 miljarder kro- nor belastat resultatet p.g.a. att kronan stärktes mot flertalet i valutareserven ingående valutor under året.

9.5Pensionssystemets årsredovisning

Försäkringskassan (tidigare Riksförsäkringsver- ket) har i uppdrag att varje år göra en redovis- ning av det inkomstgrundande ålderspensionssy- stemets finansiella ställning och utveckling. Den inkomstgrundande ålderspensionen omfattar in- komst- och tilläggspensionen från inkomstpen- sionssystemet samt premiepension. Den första redovisningen avsåg 2001. Ett mål med redovis- ningen är att informera om de förlopp – demo- grafiska, ekonomiska och beteendemässiga – som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, eller kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en am- bition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt skall ansluta till vedertagna redovis- ningsprinciper för försäkringsföretag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Försäkringskassans publikation Pen- sionssystemets Årsredovisning 2004.

Redovisningsprinciper

Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensio- nen konsoliderats. I koncernbokslutet har PPM:s redovisning tagits in i huvudsak enligt den av PPM upprättade årsredovisningen. På motsvarande sätt som gäller för premiepensions- systemet finns inom inkomstpensionssystemet

en pensionsskuld till aktiva och till pensionerade. Systemet omfattar även tillgångar, men till skill- nad från premiepensionssystemet är dessa till största delen inte fonderade. Hur inkomstpen- sionens och premiepensionens tillgångar och skulder skall beräknas är reglerat i lag.

I inkomstpensionssystemet finansieras utgif- terna huvudsakligen av de löpande avgiftsin- komsterna. Avgiftsflödet är således systemets mest väsentliga tillgång – en avgiftstillgång. Av- giftstillgången motsvarar den pensionsskuld av- giftsflödet kan finansiera, givet mätperiodens ekonomiska och demografiska förhållanden. Avgiftstillgångens värdeförändring bestäms av antalet förvärvsarbetande, inkomsttillväxten per person och systemets omsättningstid. Det fon- derade kapitalet utgörs av buffertfonderna inom fördelningssystemet (Första-Fjärde samt Sjätte AP-fonden), premiepensionsfonderna (försäk- ringstillgångar) och den tillfälliga förvaltningen av preliminära avgiftsmedel i Riksgäldskontoret (s.k. övriga tillgångar).

Den faktiska pensionsskulden i inkomstpen- sionssystemet värderas också med utgångspunkt från de förhållanden som råder vid värderings- tillfället – enda undantaget från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende intjä- nade ATP-poäng. ATP-skulden till aktiva utgör cirka 18 procent av den totala pensionsskulden. Andelen sjunker snabbt framöver. År 2017 är det sista år som ATP-poäng kan tjänas in.

Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, trans- fereringar m.m., varav 16 procentenheter tillförs fördelningssystemet och 2,5 procentenheter premiepensionssystemet.

212

Tabell 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning

Miljoner kronor

			För-
			ändring
			2003-
	2004	2003	2004
Förändring av fonderade tillgångar

Pensionsavgifter	193 955	186 147	7 808

Pensionsutbetalningar	-164 804	-155 421	-9 383

Avkastning på fonderat
kapital	74 143	96 008	-21 865

Administrationskostnader	-3 021	-2 710	-311

Lånefinansierade
administrationskostnader	0	109	-109

Förändring av tillgångar
traditionell försäkring	2		2

Summa förändring av
fonderade tillgångar (a)	100 275	124 133	-23 862

Förändring av avgiftstillgång

Värdet av förändringen i
avgiftsinkomst	141 518	159 964	-18 446

Värdet av förändringen i
omsättningstid	0	12 346	-12 346

Summa förändring av
avgiftstillgång (b)	141 518	172 310	-30 792

Förändring av
pensionsskuld1

Nya pensionsrätter och
ATP-poäng	-267 234	-193 607	-73 627

Pensionsutbetalningar	162 825	155 421	7 404

Indexering/värdeförändring	-170 597	-242 236	71 639

Värdet av förändring i
medellivslängd m.m.	-17 614	-11 045	-6 569

Uppkomna arvsvinster/
dödsfallskapital	8 048	7 303	745

Fördelade arvsvinster	-8 481	-7 829	-652

Avdrag för
administrationskostnader	2 280	1 717	563

Summa förändring av
pensionsskuld (c)	-290 773	-290 276	-497

Lånefinansierade
administrationskostnader (d)	0	-109	109

Årets resultat (a)+(b)+(c)+(d)	-48 980	6 058	-55 038

1Negativ post (-) innebär att pensionsskulden ökar, positiv post (+) innebär att pensionsskulden minskar, med angivet belopp.

2Varav inkomstpensionssystemet –49 028 miljoner kronor och premiepensions- systemet 48 miljoner kronor.

Skr 2004/05:101

I tabellerna 9.5 samt 9.6 redovisas resultat- och balansräkning för ålderspensionssystemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget, uttryckt i miljoner kronor.

Ålderspensionssystemets balansomslutning för 2004 är 6 423 miljarder kronor. Buffert- fonden, dvs. Första–Fjärde och Sjätte AP-fon- den, utgör ca 10 procent av tillgångarna. Fond- kapitalet ökade med sammanlagt 69 miljarder kronor, varav avkastningen svarade för 65 mil- jarder kronor. Pensionsavgifterna översteg pen- sionsutbetalningarna, vilket efter avdrag för ad- ministrationskostnader, bidrog till en fondökning med 4 miljarder kronor.

Sammantaget ökade inkomstpensionssyste- mets tillgångar med 211 miljarder kronor. Ök- ningen på skuldsidan var 260 miljarder kronor. Pensionsskulden har påverkats av indexeringen med 2,6 procent. Årets resultat för inkomstpen- sionen har beräknats till -49 miljarder kronor.

Premiepensionssystemet är ett fondbaserat system där pensionsspararna själva väljer placer- ing för sina premiepensionspengar. Förändringar i fondandelarnas priser påverkar direkt och lika mycket pensionsspararens tillgång i systemet. Därför skall fondverksamhetens resultat i prin- cip alltid vara 0 kronor. Inom premiepensionssy- stemet finns även en traditionell försäkring. Re- sultat på denna kommer att växa i takt med att kapitalet växer och redovisas som en särskild del av det egna kapitalet. Under uppbyggnadsskedet och fram till 2018 finansieras myndigheten ge- nom en kombination av avgiftsuttag och ränte- kontokredit för rörelsekapitalbehov samt låne- ramar hos Riksgäldskontoret. Avgiftsuttaget ba- serades på den prognostiserade kostnadsnivån för 2004 och medförde ett tillfälligt positivt resultat. Årets resultat för premiepensionen har beräknats till 48 miljoner kronor.

Årets resultat för ålderspensionssystemet be- räknas således till ca -49 miljarder kronor. Det innebär att systemets överskott har minskat med 7 miljarder kronor.

213

Skr. 2004/05:101

Tabell 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning

Miljoner kronor

	31/12 2004	31/12 2003	Förändring
Tillgångar

Första–Fjärde och
Sjätte AP-fonden	646 200	576 937	69 263

Försäkrings-
tillgångar	125 118	94 155	30 963

Övriga tillgångar	45 378	46 140	-762

Avgiftstillgång	5 606 592	5 465 074	141 5181
Summa tillgångar	6 423 288	6 182 306	240 9822
Skulder och
överskott

Balanserat över-
/underskott	56 085	50 027	6 058

Årets resultat	- 48 980	6 058	-55 038

Summa över-
/underskott	7 105	56 085	-48 980

Pensionsskuld	6 369 129	6 078 356	290 7733
Övriga skulder	47 055	47 865	-810

Summa skulder och
överskott	6 423 288	6 182 306	240 982

1Avser inkomstpensionssystemet.

2Varav inkomstpensionssystemet 210 781 miljoner kronor.

3Varav inkomstpensionssystemet 259 810 miljoner kronor.

214

Utveckling av statlig produktion

Skr.2004/05:101

10 Utveckling av statlig produktion

Efter den ekonomiska krisen vid 1990-talets början var den ekonomiska tillväxten i Sverige stark. De årliga ökningarna av den samlade produktionen av varor och tjänster (BNP) var under perioderna 1994–1995 respektive 1999– 2000 över 4 procent. De inledande åren på det nya seklet uppvisade till en början en årlig tillväxttakt på mellan 1 och 2 procent, dvs. en avsevärt lägre nivå än i slutet av 1990-talet. Däremot ökade BNP starkt 2004, och då med 3,5 procent (diagram 10.1).

Diagram 10.1 Produktion och förädlingsvärde i staten samt BNP-utveckling 1990-1994, volymförändringar

Index 1990=100

135
130				BNP
130
125				Statlig produktion
125
				Statligt förädlingsvärde
120
115
110
105
100
95
90
1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Källa: SCB:s nationalräkenskaper.

Den statliga sektorns bidrag till tillväxten, förädlingsvärdet, uppgick till 127 miljarder kronor eller 5 procent av BNP. Det statliga förädlingsvärdet ökade med drygt 1 procent perioden 2003–2004. Sedan 1990 har det statliga förädlingsvärdet ökat med 8 procent i volymtermer, medan BNP under samma period ökat med drygt 30 procent.

10.1Den statliga produktionen

Utvecklingen i staten kan mätas på olika sätt. Produktionsvärdet kan sägas utgöra ett mått på den statliga verksamhetens omfattning. Det statliga produktionsvärdet definieras som summan av löner, arbetsgivaravgifter, avskriv- ningar och inköp av varor och tjänster, och omfattar både anslagsfinansierad och avgifts- finansierad verksamhet. Den statliga produk- tionen kan med andra ord beskrivas som det sammantagna värdet av statlig konsumtion och försäljning mot avgifter, exklusive s.k. direkt- konsumtion10.

Offentliga tjänster åsätts inte något pris på en marknad. Den statliga tjänsteproduktionen beräknas därför från kostnadssidan, dvs. baserat på värdet av insatta resurser och med ett antagande om att produktiviteten är oförändrad över tiden. I det följande beskrivs produktions- utvecklingen i staten i termer av volym, dvs. kostnadsökningar som beror på ökade priser räknas inte med.

Den statliga tjänsteproduktionen var i princip oförändrad 2004 jämfört med året innan och uppgick till 222 miljarder kronor i löpande priser.

Produktionen av statliga tjänster ökade med 13 procent under perioden 1990–1994. Ökningen kan i första hand förklaras av insatser inom den högre utbildningen och på

10 Med direktkonsumtion avses myndigheters köp av varor och tjänster som produceras av marknadsproducenter och som levereras till hushållen

– utan någon vidare hantering av den offentliga sektorn – som del av sociala förmåner in natura.

217

Skr.2004/05:101

arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men även utgifterna för försvaret ökade i volym.

Mellan 1994 och 1997 låg den statliga produktionsvolymen kvar på den, i jämförelse med åren vid decenniets början, högre nivån för att därefter öka med totalt 7 procent under den efterföljande tvåårsperioden. Det var huvud- sakligen en positiv volymutveckling inom universiteten och högskolorna, försvaret och kommunikationsområdet som motverkade ned- gångar inom andra statliga verksamhetsområden.

Sammantaget har statens tjänsteproduktion under perioden 1990–2004 ökat med ca 20 procent. Som en jämförelse kan nämnas att produktionsvolymen inom kommuner och landsting, efter en begränsad nedgång under främst 1990-talets första hälft, var 1 procent högre 2004 jämfört med 1990.

Indelningen följer i princip FN:s Classification of Functions of Government (COFOG) från 2000. Det enda undantaget är grundforskningen, som enligt dessa rekommendationer skall ses som en del av verksamhetsområdet Allmän offentlig förvaltning. På grund av svårigheter med gränsdragningen mellan högre utbildning och grundforskning görs i detta sammanhang ingen åtskillnad mellan dessa verksamheter. Den tillämpade forskningen redovisas dock inom respektive verksamhetsområde.

Genom att regeringen sedan 1990-talets början årligen satsat på den högre utbildningen och grundforskningen har verksamheterna sammantaget vuxit sig något större än försvaret, som tidigare var det största statliga verksamhetsområdet. Universitet och högskolor liksom försvaret svarade vardera för drygt 20 procent av den totala statliga produktionen 2004 (diagram 10.2).

10.2Produktionens delar

Den statliga produktionen är heterogen och utvecklingen kännetecknas av stora variationer mellan olika verksamhetsområden. I tabell 10.1 sammanfattas statens huvudsakliga uppgifter.

Tabell 10.1 Statens uppgifter

Område	Verksamhet
Högre utbildning och	Högskoleutbildning och grundforskning
grundforskning
Försvar	Militärt och civilt försvar
Näringslivstjänster	Bostadsförsörjning och samhällsutveck-
	ling, samhällsplanering, regional utveck-
	ling, miljö- och naturvård. Näringslivsfrå-
	gor inom energi, jordbruk, mineralbrytning,
	tillverkningsindustri, byggnadsverksamhet
	samt transporter och kommunikationer
Allmän offentlig	Allmän och utrikes förvaltning, skattein-
förvaltning	drivning
Samhällsskydd och	Polis-, åklagar- och domstolsväsende,
rättskipning	kriminalvård, kronofogdemyndigheter
Vård och socialt skydd	Hälso- och sjukvård, allmän administra-
	tion, forskning, administration av sociala
	bidrag, social omsorg inkl. integrationsfrå-
	gor och arbetsmarknadsåtgärder
Kultur	Fritidsverksamhet, kultur och religion

Diagram 10.2 Produktion av statliga tjänster fördelade på verksamhetsområden 2004

Vård och	Kultur	Högre
Vård och	2%	Högre
socialt skydd	2%	utbildning
socialt skydd		utbildning
10%		och grund-
		forskning
Samhälls-		22%
Samhälls-
skydd och
rättskipning
13%
		Försvar
		22%
Allmän
offentlig
förvaltning
13%	Närings-
	livstjänster
	18%

Det tredje stora området är näringslivstjänster som svarade för ca 20 procent av den statliga produktionen, varav transporter och kommuni- kationer utgör två tredjedelar.

Samhällsskydd och rättskipning, där polis- väsendet dominerar, och allmän offentlig förvalt- ning, som bl.a. omfattar Regeringskansliet, Skatteverket och länsstyrelserna, bidrar med vardera drygt 10 procent till den statliga produk- tionen. Även verksamhetsområdet vård och socialt skydd, där Försäkringskassan och arbetsmarknadsmyndigheterna kan nämnas, svarar för något mer än 10 procent av den statliga tjänsteproduktionen. Verksamhets- området kultur utgör ca 2 procent av den statliga tjänsteproduktionen, och kommer bl.a. till

218

Skr.2004/05:101

uttryck genom den verksamhet som statliga museer och bibliotek bedriver.

över 50 procent i volym sedan 1993 (diagram 10.3).

10.3Utvecklingen inom olika verksamhetsområden

Utvecklingen inom statens olika verksamhets- områden sedan 199311 sammanfattas i tabell 10.2. De är rangordnade efter produktionens storlek, vilket också bestämt det följande avsnittets disposition.

Tabell 10.2 Produktion inom statens olika verksamhetsområden 1993–2004

	Miljarder	Andel av	Förändring, %
	kronor	total, %	Förändring, %
	kronor	total, %
Område	2004	2004	1993–2004	2003–2004
Högre utbildning
och grundforskning	49,0	22	54	0

Försvar	48,2	22	-8	-3

Näringslivstjänster	39,8	18	9	2

Allmän offentlig
förvaltning	29,9	13	-16	1

Samhällsskydd och
rättskipning	29,5	13	6	1

Vård och socialt
skydd	22,5	10	-4	2

Kultur	3,4	2	-30	-6

Staten totalt	222,3	100	6	0

Sedan 1993 har den statliga produktionen ökat med 6 procent. Det är i huvudsak den ökade produktionen inom den högre utbildningen och grundforskningen som förklarar ökningen. Under samma period har dock den statliga produktionen minskat inom områden såsom försvar, allmän offentlig förvaltning, vård och socialt skydd respektive kultur.

Högre utbildning och grundforskning

Värdet av produktionen av tjänster inom den högre utbildningen och grundforskningen uppgick till närmare 50 miljarder kronor 2004. Det är därmed det största verksamhetsområdet inom staten. Noterbart är att det har ökat med

11 År 1993 utgör referenstidpunkt eftersom det är från och med detta år som uppgifter på denna detaljnivå för första gången finns att tillgå i SCB:s nationalräkenskaper.

Diagram 10.3 Produktion av statliga utbildningstjänster och

grundforskning 1993-2004, volymförändringar
155
150
145
140
135
130
125
120
115
110
105
100
95
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Högre utbildning och grundforskning		Staten, totalt

Ökningen inom området skedde främst under 1990-talet och resulterade i en markant ökning av antalet anställda inom universitet och hög- skolor. Sysselsättningen inom området har ökat med 36 procent sedan 1990 och i dag är drygt 53 000 helårspersoner anställda inom det högre utbildningsväsendet. Det kan jämföras med verksamhetsområdet försvar där antalet anställda är omkring 28 000, varav drygt 70 procent inom Försvarsmakten.

Ökningen inom området kan främst hänföras till utbyggnaden inom de små och medelstora högskolorna ute i landet. Men även de största universiteten, dvs. de i Lund, Uppsala, Göteborg och Stockholm, som tillsammans svarar för en tredjedel av det totala produktionsvärdet inom området, har ökat sin produktion av tjänster.

Av statistik från Högskoleverket fram- kommer att sedan 1990-talets början så har antalet inskrivna studenter ökat med drygt 80 procent och antalet avlagda examina i hög- skolans grundutbildning ökat med 77 procent.

219

Skr.2004/05:101

Försvar

Utgifterna för produktionen inom totalförsvaret uppgick enligt preliminära uppgifter till närmare 50 miljarder kronor 2004. Det motsvarar en nedgång med 3 procent jämfört med året innan. Sedan 1993 har produktionen minskat med 8 procent.

Enligt vad som framkommer av national- räkenskaperna (NR) har dock utvecklingen varit oregelbunden, och påvisar såväl ökningar som minskningar. Under 1996 och 1999 ökade t.ex. utgifterna med drygt 5 procent i volym respektive år. Försvarsomställningen under inledningen av 2000-talet har dock medfört en kraftig nedgång i produktionen av tjänster. Jämfört med 1999 har försvaret minskat med närmare 20 procent i fasta priser (diagram 10.4).

Diagram 10.4 Produktion inom försvaret 1993-2004, volymförändringar

Index 1993=100

115
		Försvar
110
		Staten, totalt
105
100
95
90
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2003 och 2004 är framskrivna av Statskontoret med hjälp av statistik från ESV.

Det bör dock noteras att primäruppgifter från några av de stora myndigheterna inom verksam- hetsområdet försvar kan vara osäkra. En indika- tion på denna osäkerhet är att dessa uppgifter vid några tillfällen under senare år har reviderats kraftigt i efterhand.

Försvarets produktionsvärde kan indelas i löner respektive förbrukning av varor och tjänster. Förbrukningen av varor och tjänster kan i sin tur delas in i löpande omkostnader respektive utgifter för s.k. varaktiga varor, dvs. investeringar som inte har någon alternativ civil användning.

Av den underliggande statistiken framgår att det är den löpande förbrukningen som svarar för en allt större andel av försvarets produktions- värde, 36 procent 2004 jämfört med 31 procent 1993, medan andelen för varaktiga varor

minskat. De försvarsanställdas löner inklusive sociala avgifter svarar 2004 för drygt 30 procent av produktionsvärdet inom området, vilket inne- bär en nedgång med ett par procentenheter över den studerade perioden.

Förbandsnedläggningarna har inneburit att antalet anställda och värnpliktiga minskat kraftigt sedan 1990-talets början. De har minskat med närmare 40 procent. Det har medfört att de totala löneutbetalningarna minskat med drygt 30 procent sedan 1993 (diagram 10.5).

Diagram 10.5 Produktion, förbrukning och löner inom försvaret 1993-2004

140

130

120

110

100

90
80
70
60
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
	Varaktiga varor					Löpande förbrukning
	Varaktiga varor					Löpande förbrukning
	Löner					Produktion
	Löner					Produktion

Kurvornas utseende indikerar dock att för- delningen mellan varaktiga varor respektive löpande förbrukning är osäker. Noterbart i sammanhanget är även att försvarets kostnader i dag är 5 procent högre i volym än de var för trettio år sedan, den tidpunkt då det för första gången ställdes krav på besparingar inom området.

Näringslivstjänster

Produktionen av statliga näringslivstjänster uppgick till knappt 40 miljarder kronor 2004. Räknat i fasta priser innebär det en begränsad ökning jämfört med året innan. Produk- tionsvolymen har ökat med 9 procent sedan 1993 (diagram 10.6).

220

Diagram 10.6 Produktion av statliga näringslivstjänster

1993-2004, volymförändringar
140
130
120
110
100
90
80
70
60
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
					Transporttjänster
					Övriga näringslivstjänster
					Näringslivstjänster, totalt
					Staten, totalt

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2003 och 2004 är framskrivna av Statskontoret med hjälp av statistik från ESV.

Transporttjänsterna, som huvudsakligen produceras av Vägverket och Banverket, svarar för två tredjedelar av det totala produktionsvärdet inom verksamhetsområdet. De har ökat med mer än en tredjedel under den redovisade perioden.

Avskrivningar för statliga vägar och järnvägar, som numera påverkar beräkningen av produktionsvärdet i nationalräkenskaperna, har årligen uppgått till omkring 30 procent av produktionen. Under ett par år, 1996 respektive 1997, var dessa andelar särskilt höga. Kurvornas utseende i diagram 10.6 kan därför till en del förklaras av de avskrivningskalkyler som använts.

Antalet anställda vid Vägverket har ökat under 2000-talet. Sedan 1990-talets början har syssel- sättningen däremot minskat med drygt 10 procent. Sysselsättningen inom Banverket har varit i stort sett oförändrad under samma period.

Produktionen av andra näringslivstjänster än transporter har sammantaget minskat med en fjärdedel i volym sedan 1993. Nedgången inföll huvudsakligen under 1990-talet och omfattade många myndigheter. Sedan 2001 har dock produktionen ökat något.

Lantmäteriverket och skogsvårdsorganisa- tionen är exempel på myndigheter inom vilka produktionen minskade under 1990-talet. Förklaringen är en lägre efterfrågan på de tjänster Lantmäteriverket tillhandahåller samt avvecklingen av beredskapsverksamheten inom skogsvårdsorganisationen.

Produktionsnedgången avspeglas också i att antalet anställda minskat markant under

Skr.2004/05:101

perioden. Sysselsättningen har dock ökat med ett par procent sedan 2000 vid Lantmäteriverket.

Den totala sysselsättningen inom området har ökat med 3 procent sedan 2000.

Allmän offentlig förvaltning

Produktionen av s.k. allmänna statliga förvalt- ningstjänster förefaller enligt officiell statistik ha minskat kraftigt, särskilt under perioden 1993– 1996. Myndigheter inom delområden såsom ekonomi, planering, skatter och tullar producerade tjänster för närmare 30 miljarder kronor 2004. Sedan 1993 har produktionen i volym minskat med 16 procent (diagram 10.7).

Diagram 10.7 Produktion av allmänna statliga förvaltningstjänster 1993-2004, volymförändringar

Index 1993=100

110
105
100
95
90
85
80
75		Allmänna förvaltningstjänster
		Allmänna förvaltningstjänster
70		Allmänna förvaltningstjänster,
65		Allmänna förvaltningstjänster,
65		korrigerade
		korrigerade
60		Staten, totalt
60
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2003 och 2004 är framskrivna av Statskontoret med hjälp av statistik från ESV.

Utvecklingen under den redovisade perioden kan förklaras av strukturella förändringar, såsom att Byggnadsstyrelsen avvecklades 1994 och att samtliga departement samlades till en enda myndighet Regeringskansliet 1997.12 Korrigerat för strukturella förändringar reduceras nedgången i de allmänna förvaltningstjänsterna till 4 procent under perioden 1993–2004.

Den ökade produktion år 2000, som framgår av diagram 10.7, förklaras till stor del av en uppgång inom Regeringskansliet, där produk- tionen vid denna tidpunkt tillfälligt påverkades av kraftigt ökade omkostnader i samband med försäljningen av Telia-aktier.

Av diagram 10.8 framgår utvecklingen av tjänsteproduktionen i Regeringskansliet sedan

12 Tidigare räknades t.ex. Försvarsdepartementet till verksamhetsområdet

försvar och Utbildningsdepartementet till verksamhetsområdet

utbildning.

221

Skr.2004/05:101

de extraordinära kostnaderna i samband med försäljningen av Telia-aktier eliminerats.

Diagram 10.8 Produktion av tjänster vid Regeringskansliet, Skatteverket och länsstyrelser 1993-2004, volymförändringar

Index 1993=100

125
120
115
110
105
100
95
90
85
80			Regeringskansliet
			Regeringskansliet
75			Länsstyrelser
			Länsstyrelser
70			Skatteverket
			Skatteverket
65			Staten, totalt
60
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2003 och 2004 är framskrivna av Statskontoret med hjälp av statistik från ESV.

Regeringskansliet, Skatteverket och länsstyrel- serna svarar för två tredjedelar av produktionen inom verksamhetsområdet allmän offentlig för- valtning.

Under 1990-talets andra hälft ökade Regeringskansliets tjänster kontinuerligt i volym, i motsats till inom många andra statliga verksamhetsområden. En förklaring är att det svenska EU-medlemskapet 1995, men också tiden som ordförande första halvåret 2001, medförde en ökad arbetsvolym för Regerings- kansliet. Därefter har produktionsvolymen minskat något. År 2004 var produktionen 10 procent högre än 1993.

Den mer omfattande tjänsteproduktionen återspeglas också i att antalet anställda i Regeringskansliet har ökat. Antalet anställda har ökat med ungefär 1 000 personer sedan 1990, vilket motsvarar en ökning med 30 procent.

Vad gäller övriga myndigheter inom området uppvisar flertalet en produktionsnedgång sedan 1990-talets inledning, men en försiktig ökning efter 2002. Exempelvis har Skatteverket, som svarar för drygt 30 procent av produktionen, minskat sin verksamhet 1993–2000 med drygt 20 procent. Därefter har trenden vänt. Även inom länsstyrelserna, som tillsammans svarar för drygt 10 procent av produktionen inom området, har produktionen gått ned. Sedan 1993 har produktionen minskat med närmare 20 procent. Under senare år har dock nedgången planat ut och vänt till en marginell ökning. För hela

perioden innebär det en minskad produktion med ca 10 procent.

Samhällsskydd och rättskipning

Inom området samhällsskydd och rättskipning producerades tjänster till ett värde av närmare 30 miljarder kronor 2004. Det innebär en ökning med 6 procent i volym sedan 1993. Utvecklingen skiljer sig dock åt väsentligt mellan olika delområden (diagram 10.9).

Diagram 10.9 Produktion av samhällsskydd och rättskipningstjänster 1993-2004, volymförändringar

Index 1993=100

140
135				Polis
130				Kriminalvård
125				Rättskipning
120				Totalt
115
110
105
100
95
90
85
80
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2003 och 2004 är framskrivna av Statskontoret med hjälp av statistik från ESV.

Polisväsendet svarar för närmare 60 procent av produktionen inom området. Produktionen av polistjänster har varierat svagt över tiden sedan 1993. Trots vissa begränsade ökningar vissa år har dock den långsiktiga trenden varit negativ. Under perioden 1993–2004 minskade produk- tionen inom polisväsendet med närmare 10 procent. Under 1990-talet har antalet anställda inom polisväsendet minskat med 15 procent. Utvecklingen förändrades dock under 2000- talets början då sysselsättningen ökade med 4 procent till och med 2003.

Området rättskipning, där såväl domstolar och åklagare som kronofogdar ingår, svarar för drygt en fjärdedel av produktionsvärdet inom verksamhetsområdet. I motsats till inom många andra statliga verksamhetsområden har produk- tionen inom området rättskipning ökat i volym under 1990-talet och ett par år in på 2000-talet. Preliminära uppgifter tyder på att ökningstakten därefter har planat ut. Även inom detta område har sysselsättningen minskat sedan 1990. Särskilt tydligt har det märkts inom domstolsväsendet där antalet anställda minskat med 1 300, vilket motsvarar en minskning med 20 procent.

222

Inom kriminalvårdsmyndigheterna, som svarar för 20 procent av produktionsvärdet inom verksamhetsområdet, minskade såväl produk- tionsvärdet som sysselsättningen under 1990- talet. Nedgången i antalet anställda var dock inte lika markant som inom domstolarna och polisen. Därefter skedde en omsvängning då såväl pro- duktionen som sysselsättningen ökade kraftigt. Räknat i löpande priser ökade produktionen från 4,5 till 5,8 miljarder kronor under perioden 1999–2004. Antalet anställda ökade 2000–2003 med 1 300, vilket motsvarar en ökning med närmare 20 procent.

Vård och socialt skydd

Inom området vård och socialt skydd producerades tjänster för drygt 22 miljarder kronor under 2004. Det motsvarar en nedgång med 4 procent i volym sedan 1993, varav merparten inföll under periodens första år som ett resultat av att det var möjligt att reducera arbetsmarknadsåtgärderna i den ekonomiska krisens kölvatten (diagram 10.10).

Diagram 10.10 Produktion av vård och socialt skydd 1993- 2004, volymförändringar

Index 1993=100

130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Arbetsmarknadsåtgärder

Vård och socialt skydd, exkl arbetsmarknadsåtgärder

Vård och socialt skydd, totalt

Staten, totalt

Källa: SCB:s nationalräkenskaper. Anm. Uppgifterna för 2003 och 2004 är framskrivna av Statskontoret med hjälp av statistik från ESV.

De statliga arbetsmarknadsåtgärderna utgör ca 25 procent av produktionskostnaderna inom verksamhetsområdet, medan administrationen av ålderspensionssystemet svarar för 15 procent. Övrig verksamhet inom området bedrivs av myndigheter inom delområdet socialt skydd, såsom t.ex. Migrationsverket och Statens institu-

Skr.2004/05:101

tionsstyrelse, respektive inom delområdet hälso- och sjukvård, såsom t.ex. Socialstyrelsen, Läke- medelsverket och Smittskyddsinstitutet.

Det är framför allt myndigheterna inom arbets- marknadsområdet, dvs. arbetsförmedlingar, arbetsmarknadsinstitut och länsarbetsnämnder, som svarar för nedgången i produktionen. Värt att notera är att tjänstevolymen nästan har hal- verats sedan 1993.

Nedgången inom området som helhet mot- verkades av att produktionen inom dåvarande försäkringskassorna ökat sedan slutet av 1990- talet. Sedan slutet av 1990-talet har även antalet anställda ökat med i storleksordningen 3 till 4 procent per år. Produktionsvolymen har därtill ökat genom att Premiepensionsmyndigheten bildades i samband med att det nya pensions- systemet introducerades. Sammantaget har verksamheten inom verksamhetsområdet vård och socialt skydd exklusive arbetsmark- nadsåtgärder ökat med mer än 20 procent sedan 1993.

Kultur

Inom kulturområdet producerades tjänster för drygt 3 miljarder kronor 2004. Sedan 1993 har produktionen minskat med närmare 30 procent. Nedgången förklaras till stor del av att vissa kyrkliga tjänster, som tidigare räknats som statliga, i samband med kyrkans separation från staten den 1 januari år 2000 i stället ses som en del av hushållens intresseorganisationer. Korri- gerat för huvudmannaskapsbytet är det möjligt att konstatera att produktionsvolymen var något lägre 2004 än 1993.

De statliga museerna svarar tillsammans för en tredjedel av produktionsvärdet inom verksam- hetsområdet och Riksantikvarieämbetet är den enskilt största myndigheten. Noterbart är också att då omkring 80 procent av Operans och Dramatens verksamhet finansieras via anslag så räknas även de till det statliga kulturområdet, trots att verksamheten bedrivs i form av bolag.

223

Riksrevisionens iakttagelser i årlig revision

Skr.2004/05:101

11 Riksrevisionens iakttagelser i årlig revision

Riksrevisionen bedriver revision genom årlig revision och effektivitetsrevision. Den årliga revisionen avslutas genom uttalanden i revisions- berättelser om bl.a. myndigheternas årsredo- visningar.

I detta kapitel redovisas revisionsberättelser med invändning avseende 2004. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2006 med en bedömning av vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna. I budgetproposi- tionen för 2006 avser regeringen även redovisa och kommentera Riksrevisionens gransknings- rapporter som lämnats av effektivitetsrevisionen.

11.1Revisionsberättelser med invändning

Nedan lämnas en redovisning av de invändningar Riksrevisionen lämnat i 12 revisionsberättelser avseende räkenskapsåret 2004. Antalet invänd- ningar 2003 var 19.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Riksrevisionen invänder mot att Ombuds- mannen mot etnisk diskriminering inte till alla delar har följt 5 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Sammantaget innebär felen att årsredovisningens finansiella delar inte är rättvisande.

Tullverket

Riksrevisionens invändning avser ledningens ansvar för Tullverkets förvaltning. På grund av

bristande intern styrning och kontroll avseende anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemen- skapen, anslagsposten 4 (utgiftsområde 27), har denna överskridits med 20,1 miljoner kronor. Riksrevisionen lämnar även upplysning om att generaldirektörens förord inte har granskats av Riksrevisionen eftersom det inte ingick i styrelsens beslut om årsredovisning och ingår därmed inte i Tullverkets årsredovisning.

Internationella programkontoret

Riksrevisionens invändning avser brister i rutinen för projektuppföljning som medfört att man underlåtit att avräkna ca 1,5 miljoner kronor på anslaget 25:80 Internationella programkontoret för utbildningsområdet, anslags- posten 1 (utgiftsområde 16). Riksrevisionen bedömer att konsekvensen av detta är att myndighetens ekonomiska ställning som den nu redovisats i årsredovisningen inte är rättvisande. En korrekt redovisning hade inneburit ett icke medgivet överskridande av beviljad anslagskredit med ca 0,7 miljoner kronor.

Kungliga musikhögskolan i Stockholm

Kungliga musikhögskolan i Stockholm (KMH) har överträtt 10a § kapitalförsörjnings- förordningen (1996:1188) eftersom KMH, utan regeringens medgivande, ingått avtal om att för ett aktiebolag svara för kostnader för bolagsbild- ning, initialt rörelsekapital, ekonomiska förluster samt eventuell avveckling.

KMH har överträtt 13 och 14 §§ förordningen om myndigheters bokföring (2000:606) eftersom KMH inte kunnat verifiera att mot-

227

Skr.2004/05:101

prestationer utförts för fakturor på 1 miljon kronor från ovan berört aktiebolag.

KMH har vidare överträtt 3 § avgifts- förordningen (1992:191) eftersom KMH, utan regeringens medgivande, bedrivit sådan avgifts- finansierad verksamhet som kräver tillstånd av regeringen.

Kungliga Slottsstaten

Kungliga Slottsstaten har, i likhet med årsredo- visningen 2003, inte företett en dokumentation som visar att den schablonmässiga kostnads- fördelningsmodell som tillämpas ger en rätt- visande bild av verksamhetens kostnader.

Djurskyddsmyndigheten

Djurskyddsmyndigheten har utan särskilt be- myndigande i regeringsbeslut gjort åtaganden av- seende bidragsutbetalningar om ca 3,8 miljoner kronor för åren 2006 och 2007. Myndigheten har därmed överträtt sina befogenheter. Gjorda åtaganden redovisas inte i årsredovisningen för 2004. Årsredovisningen ger därmed inte en rättvisande bild.

Högskoleverket

Högskoleverket har överträtt sina befogenheter genom att göra åtaganden avseende bidrags- utbetalningar på ca 32 miljoner kronor för perioden 2005–2007 utan särskilt bemyndigande. Gjorda åtagande redovisas inte i årsredovis- ningen. Årsredovisningen ger därmed inte en rättvisande bild.

Brottsoffermyndigheten

Riksrevisionens invändning avser ledningens förvaltning. Brottsoffermyndigheten (BrOM) har överskridit anslagskrediten för anslaget 4:11

Ersättning för skador på grund av brott

(utgiftsområde 4), med 2,1 miljoner kronor. Då det i brottsskadelagen (1978:413) och brott- skadeförordningen (1978:653) inte finns någon reglering om när utbetalningar av brottskade- ersättning måste göras, har BrOM haft möjlighet att under året vidta lämpliga åtgärder i verk- samheten för att undvika ett anslagsöver-

skridande. BrOM har dock i avsaknad av regeringsbeslut om tillräcklig medelstilldelning inte vidtagit sådana åtgärder i verksamheten i syfte att förhindra ett anslagsöverskridande. BrOM har i och med anslagsöverskridandet överträtt sina befogenheter genom att förbruka mer medel än vad regeringen tilldelat för ändamålet.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen har gjort åtaganden som över- skrider den av regeringen lämnade bemyn- diganderamen för anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden under perioden 2000- 2006, anslagspost 4 (utgiftsområde 19), med 162,8 miljoner kronor.

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Riksrevisionen har invändning mot ledningens förvaltning. Anslaget 33:1 Allmänna regional- politiska åtgärder, anslagspost 19 (utgiftsområde 19), har beroende på en bristande uppföljning avräknats fel budgetår med 9,2 miljoner kronor. Länsstyrelsen har härigenom brutit mot 15 § anslagsförordningen (1996:1189). Om avräkning hade gjorts budgetåret 2004 i stället för 2005 skulle anslagsutnyttjandet ha överstigit tilldelade medel och beviljad anslagskredit med 7,3 miljoner kronor. Årsredovisningen bedöms därmed inte ge en rättvisande bild.

Försvarsmakten

Riksrevisionen invänder mot att Försvarsmakten har betydande brister i den interna styrningen och kontrollen avseende ”Beredskapstillgångar”. Bristerna medför att Försvarsmakten inte har kunnat visa att ”Beredskapstillgångarnas” existens och värde på 89 919 miljoner kronor ger en rättvisande bild.

Folke Bernadotteakademin

Årsredovisning har ännu inte inkommit och därför har ingen revisionsberättelse kunnat lämnas i tid. En revisionsberättelse med invändning kommer att lämnas efter det att årsredovisning avlämnats.

228

Revision av EU-medel

Skr. 2004/05:101

12 Revision av EU-medel

12.1Revisionsrätten

Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) är den externa revisorn för Europeiska unionens (EU) finanser. Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU-medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina upp- gifter i samband med detta. Revisionsrätten undersöker om de ekonomiska transaktionerna har bokförts korrekt, genomförts lagligt och korrekt och förvaltats på ett ekonomiskt, effek- tivt och ändamålsenligt sätt. Syftet med rättens arbete är att bidra till att förbättra den ekono- miska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Rättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar EU-medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara grans- kar EU:s institutioner, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå.

Revisionsrättens arbete resulterar i olika typer av rapporter. Varje år i november månad lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om genomförandet av EU:s budget. Årsrapporten innehåller även en revisionsför- klaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktio- nernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även rättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration.

Revisionsrätten kan när som helst framföra synpunkter på olika områden, vilka främst publi- ceras i form av särskilda rapporter. Vid sidan av sin granskningsuppgift kan EU:s övriga institu- tioner begära yttranden från revisionsrätten i vissa frågor, främst över förslag till EU-lagstift-

ning med finansiellt innehåll. Revisionsrätten har inga rättsliga befogenheter och följaktligen är varken dess rapporter eller yttranden juridiskt bindande.

Revisionsrättens årsrapport, inklusive revi- sionsförklaring och särskilda rapporter, utgör ett mycket viktigt underlag för rådets rekommen- dation till Europaparlamentet om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen beträffande ge- nomförandet av budgeten samt för Europapar- lamentet som slutligen beslutar om ansvarsfri- heten.

Årsrapporten bereds av rådets budgetkom- mitté innan beslut tas i Ekonomi- och finansmi- nisterrådet (Ekofin-rådet) om huruvida ansvars- frihet bör rekommenderas för det berörda bud- getåret. Till rekommendationen om ansvarsfri- het fogas även slutsatser på de åtgärder som rå- det anser att kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som rätten iden- tifierat.

När det gäller rekommendation om ansvars- frihet för budgetåret 2003 är förslaget från Ekofin-rådet att rekommendera Europaparla- mentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet.

Väsentliga iakttagelser gällande 2003

Regeringen redovisar här de viktigaste iakttagel- serna i revisionsrättens årsrapport för 2003. Revisionsrätten anser att räkenskaperna för 2003 ger en tillförlitlig bild av budgetårets inkomster och utgifter, som av gemenskapens finansiella ställning. Som tidigare år gör revisionsrätten ett antal reservationer bl.a. gällande kommissionens redovisningssystem. Kommissionen tog ett nytt

231

Skr. 2004/05:101

redovisningssystem, den 1 januari 2005, som uppfyller kraven på bokföringsmässiga principer.

Revisionsrätten anser att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta när det gäller egna medel, åtaganden och administrativa utgifter. Ett positivt uttalande har dock inte lämnats för den gemensamma jordbrukspoliti- ken, strukturåtgärder, inre politik samt externa åtgärder. Till skillnad mot föregående år har rät- ten heller inte givit ett positivt uttalande gällande förmedlemskapsstödet.

Orsakerna till att en positiv revisionsförklar- ing inte kan lämnas för samtliga sektorer beror främst på omfattande brister i kontrollsystemen som resulterat i för många fel i underliggande transaktioner. Det finns dock ingen information om att det skulle röra sig om bedrägerier.

Påpekade brister rör framför allt jordbruks- och regionalstöden, medel som förvaltas och förbrukas i medlemsstaterna och som utgör om- kring 80 procent av EU:s budget. Revi- sionsrätten anser det som viktigt att kommissio- nen tillsammans med medlemsstaterna intensi- fierar sitt arbete med att stärka övervaknings- och kontrollstrukturerna inom dessa områden. Vidare uttrycker rätten behovet av att kommis- sionen stärker kontrollsystemen i de nya med- lemsstaterna i syfte att säkerställa en korrekt och effektiv användning av EU-medel.

Revisionsrätten konstaterar att kommissionen gjort betydande framsteg i genomförandet av den administrativa reformen och att det nu finns tydliga tecken på förbättringar i kommissionens centrala förvaltning, en trend som håller i sig från föregående år.

En särskild utmaning som unionen står inför och som tas upp i årsrapporten är den ökade ni- vån på utestående åtaganden, det vill säga utgifter som det har ingåtts rättsliga åtaganden för, men som ännu inte har betalts ut. Detta har flera or- saker. En av förklaringarna kan sökas i över- skattade prognoser från medlemsstaterna samt att programstarten på strukturfondsområdet för- senades på grund av förhandlingar mellan kommissionen och medlemsstaterna.

Mot denna bakgrund anser Revisionsrätten att det är särskilt angeläget att en noggrann upp- följning görs av kommissionens åtgärder i syfte att förbättra genomförandet av gemenskapspro- grammen. Det är vidare angeläget, med tanke på förhandlingarna om nästa finansiella perspektiv, att kommissionens föreslagna utgiftsnivåer ställs

mot de faktiska möjligheterna att effektivt genomföra den föreslagna budgeten.

12.2Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser

I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen m. m. (1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom, slås fast att Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att när- hetsprincipen skall tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll.

Kommissionen ansvarar, i samarbete med medlemsstaterna, för genomförandet av budge- ten och följaktligen för att utarbeta och genom- föra effektiva kontrollsystem som säkerställer att den ekonomiska förvaltningen är sund. Sverige fäster stor vikt vid rättens iakttagelser och beho- vet av att kommissionen tillsammans med med- lemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som rätten uppdagat.

Sverige behandlas i mycket liten omfattning i årsrapporten. Rätten tar dels upp några problem där Sverige direkt omnämns, dels mer generella problemområden där Sverige också berörs på olika sätt. En mer detaljerad beskrivning görs i nästa avsnitt.

12.3Revisionsrättens iakttagelser för år 2003

I det följande redogörs närmare för revisions- rättens iakttagelser som har anknytning till svenska förhållanden.

Egna medel (EU-budgetens inkomster)

Revisionsrätten har undersökt redovisningen av traditionella egna medel vid kommissionen och i medlemsstaterna, samt analyserat flödet av tullar. Inga större problem påträffades gällande sättet att för kommissionen redovisa och ställa sam- man A-räkenskaperna (säkra fordringar). Lik- som tidigare år påträffade både revisionsrätten och kommissionen vid sina inspektioner i flera medlemsstater systematiska problem med B- räkenskaperna (osäkra fordringar). Däribland

232

förseningar i införandet, felaktiga poster, ute- lämnanden och felaktiga återföringar.

Vidare noterades avvikelser i rapporteringen av B-räkenskapssaldon till kommissionen, bl.a. från Sverige. Den av kommissionen noterade fel- aktigheten i det svenska B-räkenskapssaldot uppgick till 35 000 kronor och avsåg en utestå- ende tullskuld med ursprung i en icke avslutad gemenskapstransitering. Införandet i B-räken- skaperna visade sig vara felaktigt eftersom tran- siteringen skulle ha täckts av säkerhet. Saldot i B-räkenskaperna rättades och beloppet över- fördes till A-räkenskaperna direkt efter kommis- sionens påpekande. Tullverket har även ändrat förfaranden för införande av belopp i B-räken- skaperna avseende icke avslutade transiteringar för att undvika att liknande fel uppstår igen. Några andra ifrågasättanden av det svenska B-rä- kenskapssaldots riktighet från kommissionens sida gjordes inte 2003.

Rätten påpekade att Portugal och Sverige var sena med inbetalningen av sina belopp till egna medel från moms och BNI som förföll den för- sta arbetsdagen i december 2003. Sverige beta- lade sitt utestående belopp i två omgångar: 715,2 miljoner SEK (79,1 miljoner euro) den 19 de- cember 2003 och 2 546,2 miljoner SEK (280,5 miljoner euro) den 2 januari 2004. Den 27 no- vember 2003 beslutade regeringen att en del av betalningen av EU-avgiften för december 2003 skulle förskjutas till en senare tidpunkt. Skälen för regeringens beslut var att säkerställa att ut- giftstaket för 2003 skulle efterlevas. Beslutet grundades på att regeringens utgiftsprognoser, som baserades på utfallet t.o.m. oktober, indike- rade att utgifterna för 2003 skulle kunna övers- tiga utgiftstaket. Sverige medger att åtgärden att förskjuta betalningen av EU-avgiften innebar ett avsteg från rådets förordning (EG) nr 1150/2000. Sverige betalade dock den i förord- ningen 1150/2000 föreskrivna dröjsmålsräntan inom föreskriven tid (se avsnitt 4.5.10 undantag från generella principer m.m.).

Jordbruk

Utgifterna när det gäller stöd för jordbruksgrö- dor, som utbetalas med utgångspunkt i areal- stöd, uppgick till 16 340 miljoner euro 2003, det vill säga till 36 procent av de totala utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken. Den totala förekomsten av fel som rapporterades från medlemsstaterna till kommissionen uppgick till 1,7 procent. Totalsumman omfattar resultaten av

Skr. 2004/05:101

kontroller av ansökningar som valts ut slump- mässigt och på basis av en riskanalys. Den totala förekomsten av fel som påträffades vid slump- mässiga kontroller var högre jämfört med de kontroller som valts ut utifrån en riskbedöm- ning.

Revisionsrätten finner det som anmärknings- värt att slumpmässiga kontroller visar på en högre förekomst av fel än de kontroller som valts utifrån en riskanalys. Sverige är dock en av de medlemsstater som rapporterat högre före- komster av fel för kontroller som baserats på riskanalys än för slumpmässiga kontroller. Sve- rige anser att kommissionen bör se över artikel 27 i förordning (EG) nr 796/04 om tillämp- ningen av det integrerade systemet för administ- ration och kontroll där det regleras vilka faktorer som ska ingå i riskanalysen (bl.a. stödbeloppens storlek, antal skiften, antal djur och resultat av tidigare års kontroller).

I medlemsstaternas kontroller av ansökningar om arealstöd upptäcktes fel i fler än var tredje av de kontrollerade ansökningarna. I Grekland och Italien stod de upptäckta felen för störst pro- centandel av arealen i stödansökningarna. Där uppgick de till 3,9 procent respektive 3,3 procent av den kontrollerade arealen.

Dessa båda länder följdes av Sverige (2,9 pro- cent) och Luxemburg (2,8 procent). Orsaken till de förhållandevis höga arealavvikelserna i Sverige beror främst på brister i brukarnas kännedom om stödvillkor och om storleken på de skiften de söker stöd för. Sverige har vidtagit åtgärder genom att förtydliga informationen om villkoren för stöden till brukarna. Insatser har gjorts och kommer fortsatt att göras under 2005 för att förse brukarna med tydligare uppgifter om refe- rensarealernas storlek.

Revisionsrätten detaljgranskade de rapporter som utarbetats av de attesterande organen i medlemsstaterna. Kommissionen strävar efter att försäkra sig om att de attesterade organen på vederbörligt sätt granskar utgifter förvaltade av utbetalningsställena. Rätten noterar att kommis- sionen analyserat och utvärderat räkenskaperna, intygen och rapporterna för alla utbetalnings- ställen utom i sex fall där uppgifterna lämnats in för sent, däribland från Sverige, eller i ofullstän- digt skick.

233

Skr. 2004/05:101

Verksamhet under sjätte, sjunde, åttonde och ni- onde Europeiska utvecklingsfonden

Tre stater (Frankrike, Portugal och Sverige) hade inte betalat hela sitt bidrag i slutet av fjärde kvartalet 2003 (96 miljoner euro saknades). På grund av denna brist på medel och beslutet att betala ut 170 miljoner euro till

The Global Health Fund tvingades kommissionen skjuta upp betalningar på ungefär 270 miljoner euro till i slutet av januari 2004.

Sverige är enig med revisionsrätten om det önskvärda i att bidragen betalas in före årsskiftet, och beklagar det inträffade. Sverige har genom- fört en översyn av de interna rutinerna och kommer att se till att fortsatta inbetalningar genomförs på ett korrekt sätt.

234

Utveckling av den ekonomiska styrningen i staten

Skr.2004/05:101

13 Utveckling av den ekonomiska styrningen i staten

13.1Utveckling i Sverige under 1980- och 1990-talen

Under de senaste decennierna har en stegvis och målmedveten vidareutveckling skett av statens budgetprocess och budgetsystem. Utvecklings- insatserna har syftat till att förbättra den finans- politiska kontrollen samt att öka förutsättning- arna för att tillgängliga resurser fördelas enligt de politiska prioriteringarna och att offentliga tjänster tillhandahålls på ett effektivt sätt.

Den svåra statsfinansiella situationen i mitten av 1990-talet ledde till att en ny ordning infördes för hur regeringen bereder förslaget till stats- budget och nya bestämmelser antogs för hur riksdagen beslutar om statsbudgeten. Känne- tecknande är att tydliga fleråriga budgetrestrik- tioner infördes, nämligen ett tak för statens ut- gifter och ett mål för det offentliga finansiella sparandet. Dessutom hänförs de statliga utgif- terna till utgiftsområden. Regeringens budget- förslag utformas med utgångspunkt i dessa re- striktioner så att ställning först tas till de samlade utgifterna, därefter till fördelning av dessa på ut- giftsområden och slutligen till resurserna för olika verksamheter. Riksdagens beslut om stats- budgeten sker på ett motsvarande sätt varvid först ställning tas till utgiftstak, därefter till ut- gifternas fördelning på olika utgiftsområden och slutligen till den detaljerade fördelningen på olika ändamål som dessa kommer till uttryck i anslagen. De förfaranden och regler som nu an- vänts i tio år har medverkat till att de svenska statsfinanserna sanerats och förblivit under god kontroll samt att tillgängliga resurser har använts på sätt som motsvarar de politiska värderingarna

och prioriteringarna. Åtskilliga av de nya förfa- randena har getts stöd i bestämmelser i riksdags- ordningen och i lagen (1996:1059) om statsbud- geten.

När det gäller utvecklingen av den ekono- miska styrningen av den statliga förvaltningen har denna skett med målmedvetna mindre steg. Ett viktigt steg togs när mål- och resultatstyr- ning infördes för alla statliga myndigheter i slu- tet av 1980-talet och början av 1990-talet. En långtgående delegering från regeringen till myn- digheterna skedde därvid av befogenheter att fatta beslut om hur verksamheten skall bedrivas. I början av 1990-talet infördes också moderna redovisningsmetoder och redovisningssystem hos myndigheterna som motsvarar vad som används i företag. Myndigheterna lämnar också årsredovisningar som innehåller sedvanlig finan- siell information och även redogörelser för hur de föreskrivna målen har uppnåtts. Dessa års- redovisningar granskas av en oberoende extern revision. De olika stegen har medverkat till att den statliga verksamheten har kunnat utvecklas för att på ett kostnadseffektivare sätt kunna möta medborgarnas efterfrågan på service.

Under de senaste åren har ett fortsatt utveck- lingsarbete bedrivits i fråga om den ekonomiska styrningen inom staten. I det följande redogörs för det arbete som bedrivits och de resultat som nåtts på några områden.

237

Skr.2004/05:101

13.2Förbättrad resultatredovisning till mellan beslut om anslag och uppföljningen av re-

riksdagen

I budgetpropositionen för 2005 anförde re- geringen att det är angeläget att arbeta vidare med att utveckla resultatredovisningen till riks- dagen. För att det skall vara möjligt för riksda- gen att bedöma om verksamheten utvecklas i rätt riktning bör uppställda mål vara tydliga och uppföljningsbara. Vidare är det angeläget att i an- slutning till målen ange olika typer av resultatin- dikatorer.

I propositionen visades även hur det är möjligt att redovisa totala intäkter och kostnader för po- litikområden. Därmed ges en bättre grund för att bedöma resursåtgången inom ett politikområde än vad som är fallet då endast anslagsförbrukning redovisas.

I propositionen aktualiserades det problem som politikområden som berör flera utskotts an- svars- och beredningsområden orsakar riksda- gen. Regeringen indikerade möjligheten att del- vis överbrygga denna olägenhet i och med att för varje myndighet redovisa såväl finansiering som bidrag till måluppfyllelse per politikområde. En följd av en utveckling i denna riktning bör med- föra att respektive utskotts möjlighet att relatera föreslagna anslag till berörd verksamhet under- lättas.

Finansutskottet framhåller att regeringens re- dogörelse ligger i linje med vad utskottet tidigare framhållit rörande den ekonomiska styrningen i staten och att det är positivt att arbetet med att utveckla resultatredovisningen fortsätter (bet. 2004/05:FiU1). Det förbättrar möjligheterna för riksdagen att bedöma statliga verksamheters måluppfyllelse och att ställa resultaten i relation till kostnaderna. Det ger i sin tur riksdagen ökade förutsättningar att bedöma de av reger- ingen föreslagna anslagsnivåerna.

Finansutskottet förutsätter att arbetet med re- sultatindikatorer och nyckeltal prioriteras i syfte att möjliggöra att bedöma graden av målupp- fyllelse inom skilda politikområden. Utskottet anför vidare att en redovisning av totala intäkter och kostnader ger en bättre grund för att be- döma den totala resursåtgången inom ett poli- tikområde än vad som är fallet då endast an- slagsförbrukning redovisas.

Utskottet ser positivt på en ökad koppling mellan redovisningen av myndigheternas verk- samhet och redovisningen av måluppfyllelsen på politikområdesnivå. Däremot förblir kopplingen

sultat begränsad så länge ett politikområde hör till mer än ett utgiftsområde. Utskottet fram- håller att den aviserade redovisningen inte löser det grundläggande principiella problemet med att ett politikområde är delat mellan flera ut- giftsområden och utskott.

I detta sammanhang erinrar utskottet om riksdagens tillkännagivande hösten 2003 (bet. 2003/04:FiU2, rskr. 2003/04:125–127) om en mål- och resultatstyrning bättre anpassad till riksdagens arbetsformer. Utskottet erinrade där- vid om att den bristande överensstämmelsen mellan utgiftsområden och politikområden för- svårar en helhetssyn som innebär att mål- och resultatbedömningen kan kopplas ihop med budgetförslagen.

Utskottet framhåller i detta sammanhang att om indelningen i politikområden skall vinna ge- nomslag i riksdagens arbete med budgetpropo- sitionen bör indelningen fullt ut vara anpassad till indelningen i utgiftsområden. Utskottet är av den uppfattning att när det finns anledning att redovisa verksamheter som sträcker sig över flera politikområden kan redovisningen ske i t.ex. särskilda resultatskrivelser.

Utskottet förutsätter att regeringen i det fort- satta utvecklingsarbetet tillser att indelningen i politikområden så långt möjligt följer indel- ningen i utgiftsområden.

Inriktning av den fortsatta utvecklingen av resultatredovisningen

Målen för den ekonomiska styrningen i staten ligger fast. Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten sker med ambitionen att göra det möjligt att beskriva hela den statliga verk- samheten och att skapa förutsättningar för att få budgetering att växelverka med redovisning och uppföljning.

I och med budgetproposition för 2006 påbör- jar regeringen arbetet med att för vissa utvalda politikområden precisera målen och att redovisa indikatorer som beskriver i vilken grad målen uppfylls. Ambitionen är även att i samma propo- sition för samtliga politikområden redovisa vilka resurser verksamheten förbrukat respektive hur verksamheten i sin helhet finansierats. Reger- ingen kommer att i särskild ordning överväga hur indelningen i politikområden så långt möjligt

238

skall kunna följa indelningen i utgiftsområden och utskott.

13.3Statsbudget på kassa- eller bokföringsmässig grund

Situationen i Sverige

Den svenska statsbudgeten är utformad på i hu- vudsak kassamässig grund. Det betyder att den budget som riksdagen beslutar om i huvudsak speglar de betalningar som beräknas komma att ske under eller i nära anslutning till budgetåret. Samma förhållande gäller de allra flesta länders statsbudgetar. Vidare gäller att statsbudgeten i huvudsak redovisas brutto, dvs. att inkomster tas upp på inkomstsidan och utgifter på utgiftssidan. Vissa undantag från detta finns dock. Be- stämmelser om hur budgetering och redovisning på statsbudgeten skall ske finns i 10, 17 och 18 §§ lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen).

Under 1980-talet togs i Sverige steg bort från en rent kassamässig statsbudget. Det innebar att statliga utgifter för konsumtion och investeringar tas upp det budgetår till vilka ut- gifterna hänför sig och inte när betalning sker. Exempelvis innebär det att ett anslag för förvalt- ningsändamål i fråga om köpta varor och tjänster belastas, inte när utbetalningen sker, utan redan vid leverans eller snarare när fakturan ankommer till myndigheten. Även fakturor som ankommer efter budgetårets slut men som avser detta tas i viss mån med på det gångna årets anslag. När det gäller myndigheters hyresbetalningar periodise- ras dessa till berörd månad eller kvartal oavsett när fakturan ankommer eller när betalning sker, vilket innebär att en kostnadsmässig grund fak- tiskt används för redovisning mot anslag.

Dessutom har på olika områden införts me- kanismer som i en kassamässig miljö efterliknar en kostnadsmässig hantering. Sålunda används ett system för finansiering av anläggningstill- gångar som används i statens verksamhet som innebär att anslagen belastas med amorterings- utgifter som motsvarar avskrivningskostnader. Vidare belastar de statligt anställdas framtida pensioner anslagen i form av pensionsavgifter som motsvarar kostnaderna. Förskottsbetal- ningar får heller inte belasta anslagen. Detta

Skr.2004/05:101

betyder att förvaltningsanslag i stor utsträckning belastas med utgifter som motsvarar kostnader.

Detta gör att utgifter på statsbudgetens anslag tas upp på en jämkad kassamässig grund. För att statsbudgetens saldo skall motsvara statens låne- behov behöver vissa kassamässiga korrigeringar göras.

Det kan också nämnas att sedan flera år redo- visas i budgetpropositionen även en beräkning av kostnadsmässiga statsskuldsräntor trots att an- slaget är kassamässigt.

I och med att skattekontot infördes 1998 för- ändrades budgeteringen på enskilda inkomsttit- lar för skatter från betalningar till debiteringar. Numera budgeteras debiterade skatter på i stort sett samtliga inkomsttitlar. På särskilda in- komsttitlar tas upp skillnaden mellan betalningar och debiteringar så att skatteinkomsterna totalt sett kommer att budgeteras på kassamässig grund.

Återredovisningen av anslagsförbrukning eller inkomster sker enligt samma princip som använts vid budgeteringen av anslaget eller in- komsttiteln.

Vad som nu sagts gäller budgetering och re- dovisning på den statsbudget som beslutas av riksdagen. Av stor betydelse är också vilken princip som används för myndigheternas bokfö- ring och externredovisning i övrigt. I början av 1990-talet infördes, i anslutning till införandet av resultatstyrning av myndigheterna, en modell för de statliga myndigheternas redovisning som är baserad på bokföringsmässiga grunder. Myndig- heternas återrapportering lämnas i en årsredo- visning som innehåller en redovisning av de re- sultat som myndigheten nått samt en finansiell redovisning i form av resultat- och balansräk- ningar, en finansieringsanalys samt en anslagsre- dovisning. Detta innebär att de statliga myndig- heterna använder redovisningsprinciper och re- dovisningsmodeller som, där detta är möjligt och lämpligt, motsvarar vad företagen använder. Det är nödvändigt för att myndighetsledningarna skall få det ekonomiska underlag som behövs för att en effektiv styrning och ledning skall kunna utövas av verksamheten och för att statsmakter- nas resultatstyrning skall kunna fungera i såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga termer.

Vid årets slut konsolideras och sammanställs innehållet i myndigheternas årsredovisningar i en årsredovisning för staten. Det betyder att det för staten finns en resultaträkning, en balansräkning

239

Skr.2004/05:101

och en finansieringsanalys och förklarande noter som utformats enligt god sed för bokförings- mässig redovisning. I årsredovisningen för staten ingår även en redovisning av utfallet på alla an- slag och inkomsttitlar. Årsredovisning för staten överlämnas som en skrivelse till riksdagen varje år.

Situationen i OECD-länderna

Under 1990-talet och början av 2000-talet har i många länder och inom OECD diskussioner förts, om det är möjligt och lämpligt att i statens bokföring och budgetering använda s.k. bokfö- ringsmässig grund, i stället för den traditionellt använda kassamässiga principen. Förenklat bety- der det att utgiften hänförs till det år då för- brukningen av resurser sker och inkomster förs till det år de hör i stället för till det år då betal- ning sker eller den ekonomiska händelsen regi- streras. I den internationella diskussionen har de två engelska begreppen cash och accrual använts. Tanken har varit att en redovisning och en bud- get på bokföringsmässig grund bättre skulle spegla den verksamhet som bedrivs och den ekonomiska ställningen i staten.

Några länder har gått över från att utforma statsbudgeten på kassamässig grund till att ut- forma den på bokföringsmässig grund, dvs. att parlamentet beslutar om kostnadsmässiga anslag. Pionjärer var Nya Zeeland och några delstater i Australien i början av 1990-talet. Därefter har Australien på federal nivå och Storbritannien följt efter i början av 2000-talet. Åtskilliga andra OECD-länder har i en i övrigt kassamässig bud- get infört kostnads-intäktsmässiga element, t.ex. genom att räntor på statskulden och statsanställ- das pensionskostnader behandlas kostnadsmäs- sigt. I flera länder pågår för närvarande övervä- ganden om att ta steg från kassamässig budgetering i riktning mot kostnads- intäkts- mässig budgetering.

För några år sedan hade nog de flesta bedö- mare den uppfattningen att en övergång till bokföringsmässig budgetering skulle ske ganska allmänt och snabbt bland OECD:s medlemslän- der. Denna process verkar dock ha stannat upp och numera förs årligen diskussioner inom OECD om för- och nackdelar med kassamässig respektive kostnadsmässig budgetering. Vidare diskuteras hur man kan behandla inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder, som är

unika för stater och inte finns hos företag. Det gäller t.ex. skatteinkomster, ålderspensioner, vissa lån, utställda garantier, tillgångar i form av militär utrustning, vägar och järnvägar samt tillgångar i form av nationellt arv och kulturarv. Skilda uppfattningar gör sig gällande i dessa diskussioner.

I detta sammanhang finns det skäl att nämna det internationella utvecklings- och harmoni- seringsarbete som bedrivs av International Pub- lic Sector Accounting Standards Board (IP- SASB). Organisationen har utformat 21 standar- der för offentliga organs finansiella rapportering och arbetar nu med att utforma standarder för redovisning av transaktioner och händelser, som är karaktäristiska för offentliga organ, men som saknar motsvarighet hos privata organisationer. IPSASB arbetar också tillsammans med Inter- nationella valutafonden samt Förenta nationerna och Europeiska unionen för att, så långt det är möjligt, försöka harmonisera redovisningsprinci- perna och statistikkraven från IMF, FN och EU. Genom Ekonomistyrningsverket deltar Sverige i dessa arbeten.

Situationen och utvecklingen i våra nordiska grannländer på detta område är av intresse. I Norge utförs såväl budgetering som redovisning i staten enligt kontantprincipen, dvs. på kassa- mässig grund. För närvarande genomförs dock försöksverksamhet med bokföringsmässig redo- visning vid tio myndigheter. I Danmark går man 2005 över till redovisning på bokföringsmässig grund i staten. Budgeten är utformad på kassa- mässig grund, men beslut har fattats att 2007 gå över till kostnadsmässiga anslag för ca 20 pro- cent av utgifterna. Syftet är att främja effektivi- tetsutvecklingen genom att använda kostnads- mässig budgetering för myndigheternas driftkostnader. Övriga utgifter och inkomster på budgeten avses även fortsättningsvis att tas upp kassamässigt. I Finland utförs redovisningen på bokföringsmässig grund medan statsbudgeten utformas på kassamässig grund.

Även utvecklingen i Frankrike är intressant. Nationalförsamlingen och regeringen har under ett decennium bedrivit omfattande och inträng- ande studier i syfte att modernisera det franska budgetsystemet. Beslut har nu fattats av reger- ingen och nationalförsamlingen om en radikal omstöpning av hela budgetsystemet som fullt ut träder i kraft med budgeten för 2006. När det gäller användning av kassamässig eller kost- nadsmässig budgetering och redovisning har

240

följande ställningstagande gjorts. Den statsbud- get i form av anslag och inkomster som beslutas av nationalförsamlingen skall vara på kassamässig grund, dvs. avse de in- och utbetalningar som kommer att ske under budgetåret. Dessutom skall beslut fattas om de ekonomiska åtaganden som regeringen får göra. Detta anses bäst spegla de befogenheter som nationalförsamlingen ger till regeringen. Däremot skall budgetering och redovisning hos de organisationer som verk- ställer den beslutade budgeten ske på kostnads- mässig grund. Detta anses vara lämpligt för att en effektiv ledning och ekonomisk styrning skall kunna utövas av de olika verksamheterna. I praktiken har Frankrike därmed valt samma grund för budgetering och redovisning som Europeiska kommissionen använder.

Mot bakgrund av den utveckling som nu be- skrivits, saknas det anledning att tro att de välut- vecklade staterna snabbt och utan undantag kommer att gå över från kassamässig budgete- ring till kostnadsmässig budgetering. I stället finns det skäl att vänta sig att åtskilliga stater under lång tid kommer att stå kvar vid kassamässig budgetering, medan andra steg för steg kommer att röra sig i riktning mot kost- nadsmässig budgetering. Det finns också exem- pel på att en pionjär på kostnadsmässig budgete- ring tar steg tillbaka, särskilt när det gäller avskrivningar på större investeringar.

Det förefaller däremot vara ganska tydligt att en övergång från kassamässig redovisning till re- dovisning på bokföringsmässiga grunder görs för de myndigheter och liknande, som har ansvaret för att genomföra den statliga verksamheten. För ledningarna för dessa organisationer är bokföringsmässig redovisning och moderna IT- baserade redovisningssystem, motsvarande de som företag använder, nödvändiga för att de skall kunna utöva en effektiv ledning av verksamheten. Dessutom utformas bokslut för staten på bokföringsmässiga grunder i flera stater som har kassamässig budgetering.

Statsbudgetarna i olika länder präglas av na- tionella förhållanden och traditioner. Strukturen är olika, avgränsningen varierar och skilda redo- visningsförfaranden används. Budgetarna och deras innehåll i olika länder är alltså inte enkelt jämförbara. För att överbrygga dessa svårigheter används vid all internationell rapportering och vid internationella jämförelser statistiska upp- gifter där budgetarnas innehåll harmoniserats enligt internationella standarder. De viktigaste

Skr.2004/05:101

standarderna är den europeiska ESA 95 och FN- standarden SNA 93. Internationella valutafon- den använder en standard som kallas GFS. De internationella standarderna står i allmänhet på bokföringsmässig grund.

Utvecklingen i Sverige under senare år

I Sverige har sedan mitten av 1990-talet diskute- rats och undersökts möjligheterna att gå över från att utforma statsbudgeten på ett i huvudsak kassamässigt sätt till att utforma den på kost- nads-intäktsmässig grund, dvs. på bokförings- mässiga grunder. I detta sammanhang finns det särskild anledning att nämna det utredningsar- bete som gjordes för Finansdepartementets räk- ning och som presenterades av Riksrevisionsver- ket i rapporten En ny struktur för statens budget (RRV 1995:54). I denna redovisades de olika, delvis motstridiga, krav som olika intressenter kan ställa på statsbudgetens utformning. Bland annat föreslogs att statsbudgeten i en dubbel struktur skulle budgeteras både kostnadsmässigt och kassamässigt.

I budgetlagsutredningens betänkande Bud- getlag – regeringens befogenheter på finans- maktens område (SOU 1996:14), som ledde fram till lagen (1996:1059) om statsbudgeten, diskuterades på vilken grund avräkning eller re- dovisning mot anslag och inkomsttitlar borde ske. Utredningen diskuterade därvid kassamäs- sig, utgiftsmässig och kostnadsmässig budgete- ring. Utredningen fann inte anledning att föreslå en ändring av den blandade metod som då an- vändes. Utredningen betonade emellertid att det inte kunde uteslutas att det, t.ex. som led i ett utvecklingsarbete, kunde finnas skäl att avvika från de förordade reglerna i fråga om någon in- komsttitel eller något anslag. Utredningen ansåg att en sådan möjlighet för exempelvis kostnads- mässig avräkning av ett visst anslag därför borde hållas öppen. En sådan möjlighet ingår också 10 § budgetlagen.

Två år senare lämnade Riksrevisionsverket en rapport (RRV 1998:18) till Finansdepartementet där konsekvenserna av att använda kostnads- och intäktsbaserade anslag och inkomsttitlar utreddes.

I Finansdepartementet bedrevs i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ett arbete som syftade till att utveckla den ekonomiska styrningen i staten. En rad problem och utveck-

241

Skr.2004/05:101

lingsbehov identifierades i promemorian Eko- nomisk styrning och transparens (Ds 2000:63). Bland annat ansågs att möjligheterna borde för- bättras att koppla samman mål och resursför- brukning och att få en samlad bild av den statliga ekonomin och verksamheten. För att komma till rätta med en del av problemen föreslogs att bud- getering skulle ske enligt bokföringsmässiga principer.

Mot bakgrund av de synpunkter som denna promemoria resulterade i, bedrevs i Fi- nansdepartementet under 2002 och 2003 fördju- pade studier om bl.a. möjligheten att utforma statsbudgeten på kostnads-intäktsmässig grund. Resultatet av dessa studier redovisades i prome- morian Nya principer för utformning av stats- budgeten – konsekvenser för budgetlagen (Ds 2003:49). I denna görs en genomgång av stats- budgetens olika utgifts- och inkomstposter och en bedömning görs av om det är möjligt och lämpligt att tillämpa kostnads-intäktsmässig grund, i stället för den nuvarande ordningen där såväl kassamässighet som utgiftsmässighet an- vänds. Eftersom en fullständig övergång till kostnadsmässighet förutsätter åtskilliga änd- ringar i budgetlagen ingår sådana förslag i pro- memorian. I anslutning härtill tas i promemorian även upp ett antal andra ändringar av budgetla- gen vilka grundas på erfarenheter och utveck- lingen sedan lagen trädde i kraft för snart tio år sedan.

Promemorian har beretts inom regeringskansliet och har därefter varit utsänd på remiss till ett 60-tal myndigheter och organisationer. Yttrandena är till övervägande delen positiva till förslagen, men åtskilliga myndigheter pekar mot bakgrund av sina sär- skilda förhållanden på enskildheter i förslaget och konsekvenser som behöver belysas ytterli- gare. Särskilt kan nämnas att Riksgäldskontoret och några andra myndigheter pekar på behovet av likviditetsstyrning om kostnadsmässig budgetering används. En förteckning över remissinstanserna samt en remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2003/6595).

Regeringen har under senare år vid flera till- fällen informerat riksdagen om detta utveck- lingsarbete. Bland annat har detta skett i budget- propositionerna för 1998 och 2000 samt i skrivelserna med årsredovisningen för staten för 1998, 2000 och 2001. Riksdagen har särskilt uppmärksammat frågorna i betänkandet

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen (bet. 1999/2000:FiU13).

Det kan nu bedömas att ett tämligen brett och djupt underlag finns i Finansdepartementet, som belyser möjligheten och lämpligheten av att i stor utsträckning utforma statsbudgeten på kostnadsmässig i stället för kassamässig grund. Analyser har gjorts av förutsättningarna för breda grupper av inkomster och utgifter som skatter och andra intäkter, transfereringar, stats- skuldsräntor, verksamhetskostnader, EU-medel och investeringar i anläggningstillgångar. Det betyder inte att underlaget är fullständigt. Det är ofrånkomligt att det - i den mångfald av trans- aktioner som finns på statsbudgeten - fortfa- rande finns särskilda utgifts- och inkomstele- ment där förutsättningarna för en övergång till bokföringsmässig grund ytterligare behöver prö- vas. Härtill kommer att ekonomisk styrning inte endast kan ske i kostnads-intäktsmässiga termer, utan sådan styrning måste kompletteras med kassamässig styrning. Hur detta lämpligen kan gå till kräver ytterligare överväganden.

Fortsatt utveckling

De principer för budgetering och redovisning som används i staten sedan drygt tio år är mo- derna och ändamålsenliga. De motsvarar vad flera andra länder nu inför eller överväger att in- föra. I Finansdepartementet finns god kunskap om kostnads-intäktsmässig budgetering och de- partementet följer de diskussioner i ämnet som pågår i internationella sammanhang. Det är för närvarande inte aktuellt att i Sverige ta ett gene- rellt steg i riktning mot att använda kostnads- intäktsmässighet, eller bokföringsmässiga grun- der, som princip för att utforma statsbudgeten. Däremot kan det finnas goda skäl att vid lämp- liga tillfällen och i kontrollerbara former ta steg i riktning mot kostnads-intäktsmässighet för enskilda poster på statsbudgetens inkomst- och utgiftssida. Detta kan vara särskilt motiverat om det underlättar för myndigheterna, ger en bättre bild av verksamheten och inte är förenat med försvagad kassamässig kontroll. I detta sammanhang kan nämnas att förberedelser görs för att ett förbättrat underlag för riksdagens beräkning av skatteinkomsterna skall kunna lämnas.

Sådana väl avvägda steg förutsätter inte att budgetlagen ändras, utan de bör kunna tas med

242

stöd av den möjlighet som finns för riksdagen att besluta att avräkning mot ett anslag eller en inkomsttitel skall göras på någon annan grund än vad som föreskrivs i lagen. När steg i denna rikt- ning bör tas får det ankomma på regeringen att i god tid hemställa att riksdagen på ett visst om- råde medger undantag. Det måste dock betonas att den redovisningsgrund på vilken statsbudge- ten utformas inte i något som helst avseende på- verkar det reella eller finansiella utrymmet på statsbudgeten för olika åtgärder. Detta utrymme avgörs i stället av de samhällsekonomiska förut- sättningarna.

Skr.2004/05:101

-Informationen i budgetpropositionen utgör utgångspunkt för arbetet med reglerings- breven, som även dessa skrivs i Hermes. Även ändringar av regleringsbreven under löpande år sker i Hermes. På detta sätt finns alltid ett aktuellt regleringsbrev i Hermes för varje myndighet. Den aktuella informationen används av myndigheterna som ingångsvärde i deras redovisning och av Riksgäldskontoret för utbetalningar av anslag.

-Myndigheternas ekonomiska redovisning sänds varje månad till Hermes. Därigenom innehåller Hermes även utfallet för den to- tala statsbudgeten.

13.4Stärkt IT-stöd i budgetprocessen

Sedan 2000 har ett modernt IT-stöd för bud- getprocessen under namnet Hermes utvecklats vid Finansdepartementet. Arbetet har bedrivits med målsättningen att öka kvaliteten och effek- tiviteten i budgetprocessen.

Hermes togs i drift i januari 2002 och sedan januari 2003 stöds alla delar av budgetprocessen av systemet. Systemet befinner sig för närva- rande i en förvaltningsfas samtidigt som utveck- ling av nya funktioner fortfarande pågår i syfte att ytterligare förbättra IT-stödet till budgetpro- cessen.

Hermes funktion

Den grundläggande tanken med Hermes är att få till stånd en sammanhållen hantering av infor- mationen som används i budgetprocessen. Det innebär att alla aktörer, vid givna faser i budget- processen, skall ha tillgång till samma informa- tion, vilket minskar risken för fel och dubbelar- bete.

På en övergripande nivå gäller följande princi- per för hur informationen bearbetas i Hermes:

-Myndigheterna lämnar sina budgetunderlag och prognoser över anslagsbelastning i Hermes.

-Informationen i budgetunderlagen och pro- gnoserna från myndigheterna bearbetas i olika steg av Regeringskansliet med stöd av Hermes. Den bearbetade informationen presenteras av regeringen i form av den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.

Kommunikationslösning

En samordnad informationsförsörjning ställer krav på kommunikationslösningar och ett väl ut- vecklat gränssnitt. Det är därmed viktigt att den organisation som ansvarar för att ta fram en viss information också har ett ansvar för informatio- nens kvalitet och aktualitet samt hur den be- skrivs.

Hermes är ett Web-baserat system. Denna lösning har varit en förutsättning för att kunna knyta ihop det stora antalet aktörer i budgetpro- cessen. En web-lösning medför också en mindre kostsam förvaltning samtidigt som det skapar bättre förutsättningar för att utveckla systemet.

Erfarenheter

Hermes utgör i dag ett effektivt och modernt stöd för hela budgetprocessen. Vid en interna- tionell jämförelse framkommer dessutom att det är få länder som är i närheten av att ha ett systemstöd liknande Hermes. Hermes är i dag accepterat i statsförvaltningen som statens in- formationssystem för budgetprocessen. Det framgår bl.a. av att Hermes successivt får allt bättre omdömen i de användarundersökningar som genomförs.

Kvaliteten i budgetprocessen har ökat till följd av Hermes. Det återspeglas t.ex. i ett betydligt färre antal fel i årsredovisningen för staten. För att ytterligare tillgodogöra den utvecklings- och rationaliseringspotential som införandet av Hermes inneburit måste dock utvecklingsarbetet fortsätta.

243

Skr.2004/05:101

13.5Vissa bestämmelsers placering i parlamentet och i en budgetlag. Fördelningen av

budgetlagen eller riksdagsordningen

När konstitutionsutskottet 1996 behandlade förslaget till lag om statsbudgeten, tog utskottet upp frågan om placering av vissa bestämmelser i riksdagsordningen i stället för i budgetlagen (bet. 1996/97:KU3). Med hänvisning till den korta tid som stod till buds innan lagen skulle träda i kraft, avstod konstitutionsutskottet från att föreslå några genomgripande förändringar, eftersom konsekvenserna av en relativt omfat- tande omdisponering av lagförslaget kunde vara svåra att överblicka. En förändring borde dock utredas för att genomföras på sikt. Riksdagen godkände vad utskottet hemställde om (rskr. 1996/97:27).

I uppdraget 1998 till Riksdagskommittén in- gick att överväga de frågor om olika bestämmel- sers placering som konstitutionsutskottet väckte. Med hänvisning till det arbete som på- gick i Finansdepartementet med syfte att för- bättra den ekonomiska styrningen i staten, vilket kunde beröra flera av de bestämmelser som kon- stitutionsutskottet tagit upp i sitt betänkande, ansåg Riksdagskommitténs referensgrupp för utvärdering av budgetprocessen att detta arbete inte skulle föregripas, särskilt som de eftersträ- vade ändringarna var av formell karaktär och att det nuvarande regelsystemet inte vållat praktiska svårigheter. I stället förutsattes att bestämmel- sernas placering skulle övervägas i samband med beredningen av de förslag som utvecklingsarbe- tet kunde leda till. Riksdagskommittén, riks- dagsstyrelsen och konstitutionsutskottet har inte haft någon annan uppfattning. På förslag av konstitutionsutskottet beslöt riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad Riksdagskommittén anfört om vissa be- stämmelsers placering i budgetlagen eller riks- dagsordningen (bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:274).

I utvecklingsarbetet avseende den ekonomiska styrningen i staten har frågan om vissa bestäm- melsers placering i budgetlagen eller riksdags- ordningen behandlats. De överväganden som görs finns i avsnitt 14.6 i promemorian Nya principer för utformning av statsbudgeten – konsekvenser för budgetlagen (Ds 2003:49).

I promemorian konstateras att i praktiskt ta- get alla länder regleras den offentliga finans- makten i konstitutionen, i en arbetsordning för

bestämmelser mellan dessa olika författningar varierar, men utan undantag innehåller budgetla- garna regler som i högre eller lägre grad avgör förutsättningarna för parlamentens arbete. En budgetlags syfte är att närmare precisera befo- genhetsfördelningen på finansmaktens område mellan parlamentet och regeringen. Det blir därmed i praktiken ofrånkomligt att en sådan lag alltid måste innehålla bestämmelser som riktar sig mot både den lagstiftande och den verkstäl- lande makten. I ett internationellt perspektiv är det normalt att budgetlagen innehåller bestäm- melser som påverkar formerna för parlamentets handlande. Exempel på detta ges i promemorian.

I detta sammanhang finns också anledning att påpeka att vissa regler på finansmaktens område har sin naturliga placering i budgetlagen, men att de sedan länge finns i riksdagsordningen efter- som en budgetlag fram till 1997 saknades i vårt land.

Budgetlagen innehåller företrädesvis precise- ringar och kompletteringar till regeringsformens och riksdagsordningens översiktliga och kort- fattade bestämmelser om statsbudgeten och fi- nansmakten. Framför allt regleras regeringens befogenheter och skyldigheter på finansmaktens område. Tidigare saknades tydliga bestämmelser om detta och det var svårt att finna de bestäm- melser, i form av äldre bemyndiganden, som faktiskt kunde finnas. Det ligger ett stort värde för alla berörda att bestämmelserna nu finns samlade i en enda lag. Detta stärker medvetandet om och underlättar återfinnandet av bestämmelserna samt främjar en efterlevnad av reglerna.

Budgetlagen innehåller några få paragrafer som direkt vänder sig till riksdagen och ger den en befogenhet eller en skyldighet, och som där- med påverkar formerna för riksdagens hand- lande. Det kan upplevas som principiellt olämp- ligt. Samtidigt kan sägas att det inte framstår som naturligt att regeringen skulle vara hänvisad till riksdagsordningen, för att få klart för sig vilka viktigare befogenheter och skyldigheter den har på finansmaktens område, något som skulle bli följden om alla eller särskilt viktiga be- stämmelser i budgetlagen fogades in i riksdags- ordningen. Härtill kommer att budgetlagen är grundvalen för den stora mängd ekonomiadmi- nistrativa förordningar vilkas detaljbestämmelser styr myndigheternas handlande. Om viktiga bestämmelser i budgetlagen i stället placerades i

244

riksdagsordningen, skulle regeringen kanske be- höva meddela ekonomiadministrativa förord- ningar som verkställighetsföreskrifter till riks- dagsordningen. Detta framstår som mindre lämpligt.

I stället för att flytta bestämmelser skulle ett annat sätt att lösa de principiella frågorna kunna vara att formulera om de paragrafer i budgetla- gen som särskilt anses påverka riksdagens hand- lande. Detta skulle kunna ske genom att det i de berörda bestämmelserna i budgetlagen anges vad regeringen skall iaktta eller får göra när den läm- nar ett förslag till statsbudget till riksdagen. En sådan bestämmelse skulle sedan kunna kom- pletteras med en motsvarande bestämmelse i riksdagsordningen, där det föreskrivs vad riksda- gen skall iaktta eller får göra i fråga om regler- ingen av statsbudgeten. Detta tillvägagångssätt belyses med ett exempel i promemorian.

När förslaget till budgetlag bereddes i riksda- gen delade konstitutionsutskottet finansutskot- tets tillfredsställelse över att reglerna kring stats- budgeten samlades i ett enda regelverk och att därigenom ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen på finansmaktens område klar- gjordes. Det finns också anledning att erinra om Riksdagskommitténs referensgrupps bedömning att frågan om placering av bestämmelser är av formell karaktär och att det nuvarande regelsy- stemet inte vållat praktiska svårigheter.

I samanhanget kan också erinras om att riksdagen beslutat att i regeringsformens kapitel

Skr.2004/05:101

om finansmakten föra in en ny bestämmelse (11 §) av vilken framgår att ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om regleringen av statsbud- geten finns i riksdagsordningen och särskild lag. Med denna bestämmelse kan riksdagen sägas be- kräfta att dess befogenheter och skyldigheter kan regleras inte bara med riksdagsordningen utan även med annan lag, t.ex. budgetlagen. Därmed borde det påtalade formella problemet om vissa bestämmelsers placering i riksdagsord- ningen eller budgetlagen bli av mindre betydelse. Det kan också erinras om att riksdagsstyrelsen har gett Riksdagskommittén i uppdrag att genomföra en anpassning av budgetlagen med kompletterande förordningar till riksdagsför- valtningens och riksdagens myndigheters verk- samhet. Ett sådant utredningsarbete pågår för närvarande.

Budgetlagen har varit i kraft sedan den 1 janu- ari 1997 och är alltjämt en relativt ny lag. Med ledning av de erfarenheter som successivt vinns kan det hållas för troligt att lagen vid någon tid- punkt i framtiden behöver ses över. Det kan då vara lämpligt att ta upp den principiella och praktiska frågan om olika bestämmelser bör pla- ceras i riksdagsordningen eller budgetlagen. Mot den bakgrund som nu redovisats bedöms ytterligare åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande (bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:274) för närvarande inte behövas.

245