Budgetpropositionen för 2005

Regeringens proposition 2004/05:1

Förslag till statsbudget för 2005, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m.

Regeringens proposition 2004/05:1

Budgetpropositionen för 2005

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2005 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 13 september 2004

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens inkomster och utgifter för 2005. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2005 skall fördelas på utgiftsområden.

Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet.

Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2004 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för 2004.

I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för 2005. I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2007.

PROP. 2004/05:1

Förslag till statsbudget för budgetåret 2005

Utgifter m.m.

Tusental kronor

Utgiftsområde	1	Rikets styrelse	7 840 222
Utgiftsområde	2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	11 432 140
Utgiftsområde	3	Skatt, tull och exekution	8 803 944
Utgiftsområde	4	Rättsväsendet	27 296 871
Utgiftsområde	5	Internationell samverkan	1 239 582
Utgiftsområde	6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 146 606
Utgiftsområde	7	Internationellt bistånd	22 417 678
Utgiftsområde	8	Invandrare och flyktingar	6 933 423
Utgiftsområde	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	39 817 525
Utgiftsområde	10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	129 691 062
Utgiftsområde	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	46 413 203
Utgiftsområde	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	56 356 834
Utgiftsområde	13	Arbetsmarknad	69 313 416
Utgiftsområde	14	Arbetsliv	1 193 970
Utgiftsområde	15	Studiestöd	20 995 726
Utgiftsområde	16	Utbildning och universitetsforskning	43 867 639
Utgiftsområde	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 956 525
Utgiftsområde	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 139 412
Utgiftsområde	19	Regional utveckling	3 496 768
Utgiftsområde	20	Allmän miljö- och naturvård	3 994 805
Utgiftsområde	21	Energi	1 396 435
Utgiftsområde	22	Kommunikationer	31 666 492
Utgiftsområde	23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	14 655 991
Utgiftsområde	24	Näringsliv	3 891 377
Utgiftsområde	25	Allmänna bidrag till kommuner	57 468 750
Utgiftsområde	26	Statsskuldsräntor m.m.	38 770 000
Utgiftsområde	27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	26 802 000
Summa utgiftsområden			737 998 396
Minskning av anslagsbehållningar			0
Summa utgifter			737 998 396
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto			14 621 000
Kassamässig korrigering			-1 891 000
Summa			750 728 396

PROP. 2004/05:1

Inkomster m.m.

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000	Skatter m.m.	640 142 916
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	35 426 032
Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	15 000 000
Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	2 387 446
Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	7 559 200
Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	11 770 867

Summa inkomster	712 286 461
Beräknat lånebehov	38 441 935
Summa	750 728 396

PROP. 2004/05:1

Innehållsförteckning

1	Finansplan – Riktlinjer för den ekonomiska politiken.......................................		19
	1.1	Ekonomisk styrka ger utrymme för reformer ....................................	19
	1.2	Det ekonomiska läget ...........................................................................	20
	1.2.1	Internationell utveckling ......................................................................	20
	1.2.2	Svensk utveckling..................................................................................	20
	1.2.2.1	Den kommunala sektorn ......................................................................	21
	1.2.2.2	Arbetsmarknaden..................................................................................	21
	1.2.2.3	Utvecklingen på medellång sikt ...........................................................	22
	1.3	Sunda offentliga finanser ......................................................................	23
	1.3.1	Överskott i de offentliga finanserna....................................................	23
	1.3.2	Utgiftstaken skall klaras .......................................................................	24
	1.4	Priser och löner .....................................................................................	25
	1.4.1	Stabila priser ..........................................................................................	25
	1.4.1.1	Räntan och kronan................................................................................	25
	1.4.2	Lönebildningen .....................................................................................	26
	1.5	Fler jobb och uthållig tillväxt ...............................................................	27
	1.5.1	Trygghet skapar tillväxt........................................................................	27
	1.5.2	En politik för tillväxt och jobb.............................................................	27
	1.5.3	Minskad ohälsa......................................................................................	31
	1.5.4	Arbetslösheten skall pressas tillbaka och sysselsättningen öka .........	31
	1.5.5	Nya åtgärder..........................................................................................	34
	1.6	Reformer för rättvisa och trygghet......................................................	35
	1.6.1	Barn och unga........................................................................................	35
	1.6.2	Vården och omsorgen...........................................................................	36
	1.6.3	De äldres trygghet.................................................................................	36
	1.6.4	Utbildning ger styrka i förändringen...................................................	37
	1.6.5	Bostäder.................................................................................................	38
	1.6.6	De socialpolitiska utmaningarna..........................................................	38
	1.6.7	Tillgängligheten för personer med funktionshinder skall öka...........	39
	1.6.8	Säkerhet och trygghet...........................................................................	39
	1.7	Skatter....................................................................................................	40
	1.7.1	Globalisering, tillväxt och skatter ........................................................	40
	1.7.2	Insatser mot skattefusk ........................................................................	41
	1.7.3	Grön skatteväxling och andra styrmedel.............................................	42
	1.8	Ett hållbart Sverige................................................................................	43
	1.8.1	En god miljö..........................................................................................	43
	1.8.2	Gröna nyckeltal.....................................................................................	44
	1.8.3	En politik för internationell utveckling och solidaritet......................	45
	1.9	Ett Sverige för alla.................................................................................	45
2	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		51

PROP. 2004/05:1

3	Lagförslag ..............................................................................................................		59
	3.1	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt ........	59

3.2Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för

investeringar i energieffektivisering och konvertering till
förnybara energikällor ...........................................................................	60

3.3Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för

investeringar i källsorteringsutrymmen ...............................................

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om

	dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna ........................	62
3.5	Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327) ..............	63
3.6	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).................	73

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

	löneavgift................................................................................................	76
3.8	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ...........	77

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt.................................................................................

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

		energi ......................................................................................................	82
4	Budgetpolitiska mål och statsbudgeten ...............................................................		97
	4.1.1	Utgiftstak för staten..............................................................................	99
	4.1.2	Tak för den offentliga sektorns utgifter.............................................	101
	4.1.3	Överskott i den offentliga sektorns finanser.....................................	102
	4.2	Makroekonomiska förutsättningar.....................................................	104
	4.3	Politiska prioriteringar ........................................................................	105
	4.3.1	Nu aviserade och föreslagna utgifts- och inkomstförändringar.......	105

4.3.2Åtgärder för att undvika överskridanden av utgiftstaken 2004

	och 2005 ...............................................................................................	108
4.3.3	Förändrade skatteregler ......................................................................	109
4.3.4	Förändringar jämfört med föregående år...........................................	110
4.4	Statsbudgetens utveckling...................................................................	116
4.4.1	Statsbudgetens saldo............................................................................	116
4.4.2	Uppföljning av statsbudgeten för 2004..............................................	116
4.4.3	Statsbudgetens inkomster ...................................................................	117
4.4.4	Statsbudgetens utgifter........................................................................	118

4.4.5Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och

		statsskulden..........................................................................................	121
	4.5	Kommunsektorns finanser..................................................................	125
	4.6	Ålderspensionssystemet......................................................................	125
5	Inkomster ............................................................................................................		131
	5.1	Inledning ..............................................................................................	131
	5.2	Förutsättningar för prognosen ...........................................................	133
	5.2.1	Makroekonomiska förutsättningar.....................................................	133
	5.2.2	Sammanfattning av ändrade skatteregler 1999–2005.........................	133
	5.2.3	Osäkerhetskällor som påverkar skatteprognoserna ..........................	134
	5.3	Totala skatter .......................................................................................	134
	5.3.1	Skatt på arbete......................................................................................	136
	5.3.2	Skatt på kapital.....................................................................................	140
	5.3.3	Skatt på konsumtion och insatsvaror .................................................	142
	5.3.4	Restförda och övriga skatter...............................................................	146

		PROP . 2004/05:1
	5.4	Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning ......................	147
	5.4.1	Skatter ..................................................................................................	147
	5.4.2	1000 Skatter m.m . ...............................................................................	147
	5.4.3	Övriga inkomster ................................................................................	148
	5.4.4	Ändrad redovisning av inkomsttitlar .................................................	151
	5.4.5	Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2004 .............	151
	5.5	Skattekvoter ........................................................................................	151
	5.5.1	Skattekvoten – skatt som andel av BNP ............................................	152
	5.5.2	Implicita skattekvoter .........................................................................	153
6	Utgifter	...............................................................................................................	159
	6.1 .......................................................................................	Utgifter 2004	159
	6.1.1 ..............................................................	Takbegränsade utgifter 2004	159
	6.2 .............	Fördelning av utgifterna på utgiftsområden för 2005–2007	165

6.2.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med

beräkningen i 2004 års ekonomiska vårproposition .........................

167

6.3Utgiftsområde 1–27 samt Ålderspensionssystemet vid sidan

		av statsbudgeten..................................................................................	170
7	Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m. ...........................		187
	7.1	Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital .................	187
	7.1.1	Låneramar för 2005.............................................................................	187
	7.1.2	Räntekontokrediter för 2005 .............................................................	189
	7.1.3	Sjunde AP-fonden...............................................................................	190
	7.1.4	Övrig utlåning från Riksgäldskontoret .............................................	191
	7.2	Statliga garantier och krediter ............................................................	192
	7.3	Beställningsbemyndiganden...............................................................	193
	7.4	Bemyndigande för ramanslag .............................................................	195
8	Skattefrågor.........................................................................................................		199
	8.1	Inledning..............................................................................................	199
	8.2	Skatter på förvärvsinkomster .............................................................	200
	8.2.1	Fortsatt kompensation för allmän pensionsavgift ............................	200
	8.2.2	Sänkt inkomstskatt som del av grön skatteväxling...........................	201

8.2.3Uppräkningen av skiktgränser för statlig skatt på

	förvävsinkomster inför inkomståret 2005.........................................	202
8.2.4	Inkomstskatten för 2005 ....................................................................	203
8.2.5	Det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster................	205
8.2.6	Avdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten......................	205
8.2.7	Sänkt särskilt avdrag för arbetsgivaravgifter .....................................	206
8.2.8	Förändrade nivåer för socialavgifter ..................................................	206
8.2.9	Skatten för utomlands boende ...........................................................	208
8.2.10	Beskattning av nordiska sjömän.........................................................	208
8.3	Kapital- och egendomsskattefrågor...................................................	209
8.3.1	Förmögenhetsskatten .........................................................................	209
8.3.1.1	Höjt fribelopp för sambeskattade par ...............................................	209
8.3.1.2	Fortsatta förändringar av förmögenhetsskatten ...............................	209
8.3.2	Slopad arvs- och gåvoskatt .................................................................	210
8.3.3	Beskattningen av tjänstepensioner och privat pensionssparande ....	210
8.3.4	Det fortsatta arbetet med 3:12–reglerna............................................	211
8.3.5	Ändrade regler för periodiseringsfonderna.......................................	212
8.4	Energi- och miljöbeskattning.............................................................	213

PROP. 2004/05:1

8.4.1Grön skatteväxling och andra miljö- och energipolitiska

styrmedel..............................................................................................	213
8.4.1.1 Höjda energiskatter på drivmedel.......................................................	214

8.4.1.2Höjd fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta

	lastbilar .................................................................................................	214
8.4.1.3	Miljöinriktad fordonsskatteomläggning ............................................	215
8.4.1.4 Höjd energiskatt på el .........................................................................		215
8.4.1.5	Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering) ...............	216

8.4.2Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruket,

skogsbruket och vattenbruket ............................................................

216

8.4.3Koldioxidskatten för anläggningar som omfattas av handel med

	utsläppsrätter .......................................................................................	217
8.4.4	Skattestrategi för alternativa drivmedel .............................................	219
8.4.5	Vissa förändringar i koldioxidskatten m.m........................................	219
8.4.5.1	Nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentsregeln.................	219

8.4.5.2Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk-

	och cementbranschen..........................................................................	220
8.4.5.3	Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft .............	221
8.5	Övriga punktskattefrågor ...................................................................	221
8.5.1	Trängselskatten....................................................................................	221
8.5.1.1	Undantag från skatteplikt för mer miljöanpassade bilar...................	221
8.5.2	Skatteuttag på svinesundsbroarna ......................................................	222
8.5.3	Alkoholskatten ....................................................................................	222
8.5.4	Reklamskatten .....................................................................................	222
8.6	Mervärdesskattefrågor.........................................................................	223
8.6.1	Nya momsregler för handel med el och gas.......................................	223
8.6.2	Mervärdesskatteutredningen...............................................................	223
8.6.3	Utredningen om mervärdesskattesatserna.........................................	223
8.7	Kreditering på skattekonton...............................................................	223
8.7.1	Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen...............................	223

8.7.2Investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i

		offentliga lokaler..................................................................................		225
	8.8	Övriga skattefrågor .............................................................................		226
	8.9	Offentlig-finansiella effekter ..............................................................		227
9	Tilläggsbudget .....................................................................................................			233
	9.1	Förslag till tilläggsbudget för 2004.....................................................		233
	9.2	Tilläggsbudget per utgiftsområde.......................................................		233
	9.2.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................		233
	9.2.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............		234
	9.2.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................		234
	9.2.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................		234
	9.2.5	Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet..................		236
	9.2.6	Utgiftsområde 7	Internationellt bistånd............................................	236
	9.2.7	Utgiftsområde 8	Invandrare och flyktingar.......................................	237
	9.2.8	Utgiftsområde 9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................	238

9.2.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

	handikapp.............................................................................................		238
9.2.10	Utgiftsområde 12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn .........	239
9.2.11	Utgiftsområde 15	Studiestöd..............................................................	239
9.2.12	Utgiftsområde 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............	239

PROP. 2004/05:1

9.2.13Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

	och byggande.......................................................................................		239
9.2.14	Utgiftsområde 19	Regional utveckling..............................................	240
9.2.15	Utgiftsområde 20	Allmän miljö- och naturvård ...............................	240
9.2.16	Utgiftsområde 22	Kommunikationer................................................	240

9.2.17Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

		näringar................................................................................................	241
	9.2.18	Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................	243
	9.2.19	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ..........................	244
10	Revision och kontroll.........................................................................................		247
	10.1	Inledning..............................................................................................	247
	10.1.1	Årsredovisningen för staten...............................................................	247
	10.1.2	Budgetpropositionens första volym ..................................................	247
	10.1.3	Utgiftsområden...................................................................................	247
	10.2	Årlig revision.......................................................................................	248
	10.2.1	Revisionsberättelser med invändning ................................................	248
	10.2.2	Granskning av årsredovisning för staten...........................................	248
	10.3	Effektivitetsrevision............................................................................	248
	10.4	Riksrevisionens årliga rapport............................................................	250
	10.5	Särskilda frågor....................................................................................	251
	10.5.1	Den statliga internrevisionen .............................................................	251
	10.5.2	Granskning av vissa offentligrättsliga organ .....................................	253
11	Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten......................................		257

Bilagor
Bilaga 1	Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2005
Bilaga 2	Svensk ekonomi
Bilaga 3	Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende
	mellan åren 1999 och 2004
Bilaga 4	Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män
Bilaga 5	Utvecklingen på lång sikt

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 september 2004

PROP. 2004/05:1

Tabellförteckning

Utgifter m.m....................................................................................................................			4
Inkomster m.m. ..............................................................................................................			5
1.1	Försörjningsbalans ....................................................................................................		21
1.2	Nyckeltal....................................................................................................................		21
1.3a Kommunsektorns finanser......................................................................................			21
1.3b Vissa tillskott till kommunsektorn.........................................................................			21
1.4	Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling ..........................		22
1.5	Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön ....................................................		22
1.6	Kalkyl på medellång sikt ...........................................................................................		23
1.7	Offentliga finanser ....................................................................................................		24
1.8	Nya reformer.............................................................................................................		35
1.9	Satsning på barn och unga ........................................................................................		36
1.10		Satsningar på förskolan ...........................................................................................	37
1.11		Viktiga skatteförändringar ......................................................................................	43
1.12		Gröna nyckeltal .......................................................................................................	44
2.1	Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och
		nya anslag för budgetåret 2004.............................................................................	54
4.1	Utgiftstak för staten..................................................................................................		98
4.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................		98
4.3	Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska mål................................................		98
4.4	Den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginalen.........		98
4.5	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ........................................................		99
4.6	Utgiftstak för staten 2003–2007.............................................................................		101
4.7	Tak för den offentliga sektorns utgifter 2003–2007.............................................		102
4.8	Finansiellt sparande i offentlig sektor....................................................................		103
4.9	Makroekonomiska förutsättningar ........................................................................		104
4.10		Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar.........................	111
		Fortsättning på 4.10 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	112
		Fortsättning på 4.10 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	113
4.11		Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade
		och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar...............	114
		Fortsättning på 4.11 Budgeteffekter i förhållande till föregående år
		av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och
		inkomstförändringar...........................................................................................	115
4.12		Budgetsaldo och statsskuld 2004..........................................................................	117
4.13		Statsbudgetens inkomster 2003–2007..................................................................	118
4.14		Statsbudgetens utgifter 2003–2007 ......................................................................	118
4.15		Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år.....................	120
4.16		Statsbudgetens saldo och statsskulden ................................................................	122
4.17		Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande........................................	123

		PROP. 2004/05:1
4.18		Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter .......................	124
4.19		Kommunsektorns finanser...................................................................................	125
4.20		Ålderspensionssystemet.......................................................................................	126
4.21		Den offentliga sektorns finanser .........................................................................	127
5.1	Totala skatteintäkter, offentliga sektorns inkomster och statsbudgetens
		inkomster 2002–2007 .........................................................................................	131
5.2	Offentliga sektorns skatter redovisade enligt nationalräkenskapernas
		principer..............................................................................................................	132
5.3	Totala skatter och statsbudgetens inkomster – differenser jämfört med
		2004 års ekonomiska vårproposition ................................................................	132
5.4	Antaganden och förändringar jämfört med 2004 års ekonomiska
		vårproposition ....................................................................................................	133
5.5	Regeländringar 1999–2005, bruttoeffekter i förhållande till föregående år ........		135
5.6	Skatt på arbete 2002–2007......................................................................................		136
5.7	Totala skatteintäkter 1999–2007 ............................................................................		137
5.8	Hushållens inkomster 2002–2007..........................................................................		138
5.9	Förändring av kommunernas skatteunderlag 2002–2007.....................................		138
5.10		Faktisk och underliggande utveckling av kommunal skatt 2002–2007 .............	139
5.11		Kommunal medelutdebitering 1999–2004 ..........................................................	139
5.12		Skattereduktioner 2002–2007 ..............................................................................	140
5.13		Skatt på kapital 2002–2007...................................................................................	140
5.14		Skatt på konsumtion och insatsvaror 2002–2007 ...............................................	142
5.15		Energi- och koldioxidskatt skatt 2002–2007 ......................................................	145
5.16		Utveckling av energi- och koldioxidskatt 2002–2007 ........................................	145
5.17		Restförda och övriga skatter 2002–2007 .............................................................	146
5.18		Statsbudgetens skatter 2002–2007.......................................................................	147
5.20		Nedsättningar 2002–2007 ....................................................................................	148
5.19		Statsbudgetens inkomster 2001–2007 .................................................................	149
5.21		Övriga inkomster 2002–2007...............................................................................	150
5.22		Skattekvoten 2001, förändring av skattekvoten 1990–2001 samt
		skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett
		urval OECD-länder ...........................................................................................	152
5.23		Skattekvot 2002–2007...........................................................................................	153
5.24		Mervärdesskattesatser och förändring av skattesatserna 1991–2004.................	155
6.1	Statsbudgetens utgifter 2004..................................................................................		159
6.2	Takbegränsade utgifter 2004 ..................................................................................		160
6.3	Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2004 ................................................		163
6.4	Utgifter 2004...........................................................................................................		164
6.5	Utgifter 2005–2007.................................................................................................		166
6.6	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2004 års ekonomiska
		vårproposition (VP2004)...................................................................................	167
6.7	Volymer 2003–2007 ................................................................................................		169
7.1	Låneram för 2005....................................................................................................		188
7.2	Investeringslån och låneramar 1999–2004.............................................................		188
7.3	Räntekontokreditram för 2005..............................................................................		189
7.4	Övriga kreditramar 2005 ........................................................................................		191
7.5	Anslag vars ändamål 2005 omfattar garantiverksamhet .......................................		192
7.6	Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende
		2005 .....................................................................................................................	194
8.1	Grundavdrag år 2005 ..............................................................................................		202
8.2	Grundavdrag år 2005 ..............................................................................................		202

PROP. 2004/05:1

8.3	Skiktgränser och brytpunkter för uttag av statlig skatt på förvärvs-
		inkomster för åren 2004 och 2005. Gällande regler och förslag ......................	203
8.4	Skatteförändring för löntagare och andra personer med pensions-
		grundande inkomst samt pensionärer1) i olika inkomstlägen år
		2005 av regeringens förslag.................................................................................	204
8.5	Socialavgifter 2005 enligt regeringens förslag .......................................................		207
8.7	Skattehöjningar inklusive indexuppräkning för vissa bränslen och el
		för år 2005............................................................................................................	216
8.8	Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el ..........................		216
8.9	Nuvarande och föreslagna minimiskattenivåer på bränslen vid
		nedsättning enligt 0,8-procentsregeln ...............................................................	220
8.10		Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet m.m. Bruttoeffekter,
		kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade nettoeffekter
		för offentlig sektor år 2005-2007 samt varaktiga effekter för offentlig
		sektor ...................................................................................................................	230
11.1		Politikområde, utgiftsområde och berörda utskott.............................................	261
11.2		Disposition av budgetpropositionens utgiftsområden .......................................	263
11.3		Redovisning per politikområde i budgetpropositionen......................................	264

PROP. 2004/05:1

Diagramförteckning


1.1	Utgiftstaken i kronor ...............................................................................................		25
1.2	Utgiftstaken i procent av BNP ................................................................................		25
1.3	Bostadsräntor, 3 mån och 5 år (SBAB) ...................................................................		26
1.4	Kronans utveckling mot TCW-index ......................................................................		26
1.5	Antal timmar i förvärvsarbete per person i befolkningen......................................		28
1.6	Genomsnittlig andel av livet som används till förvärvsarbete................................		29
1.7	Sysselsättning i procent av befolkningen 15–64 år 2003 ........................................		30
1.8	Antal 1–3-platser i utvärderingen av Lissabonstrategin .........................................		30
1.9	Sysselsatta i åldern 60–64 år .....................................................................................		33
1.10		Antal helårspersoner med socialbidrag..................................................................	33
1.11		Reguljärt sysselsatta i ålder 20–64 år .....................................................................	33
1.12		Antalet sjukpenningdagar netto 1995–2006..........................................................	34
1.13		Kostnader för sjukfrånvaron..................................................................................	34
1.14		Fördelningseffekter av sänkta inkomstskatter, ökade barnbidrag och

		höjda miljöskatter.................................................................................................	47
4.1	Statsbudgetens saldo 1990–2007............................................................................		116
4.2	Statsskuld i miljarder kronor och som procent av BNP ......................................		124
5.1	Löner i den privata och den offentliga sektorn.....................................................		136
5.2	Utveckling av löner och andra ersättningar ..........................................................		138
5.3	Sjukpenning och arbetslöshetsersättning..............................................................		138
5.4	Kapitalvinster 1989–2007 .......................................................................................		141
5.5	Förmögenhetsskatt 1991–2002..............................................................................		142
5.6	Mervärdesskatt uppdelad på sektorer 2003...........................................................		142
5.7	Utveckling av intäkter från mervärdesskatt uppdelad efter sektorer
		2003–2007 ...........................................................................................................	143
5.8	Dekomponering av utgående mervärdesskatt 1999–2004....................................		143
5.9	Utgående, ingående samt nettomervärdesskatt 1999–2004 .................................		143
5.10		Skatteintäkter per produktslag, 1998–2007.........................................................	144
5.11		Skatt per liter alkohol, sprit .................................................................................	144
5.12		Privatinförsel av sprit, per kvartal 2000–2004.....................................................	144
5.13		Skatt på energi, 1997–2007...................................................................................	145
5.14		Inkomstskatter i förhållande till lönekostnaden 1993–2005..............................	153
5.15		Implicit skatt på arbete och arbetsgivaravgifternas andel av
		lönekostnaden 1993–2006..................................................................................	153
5.16		Implicit skatt på bolag 1995–2002 .......................................................................	154
5.17		Sammansättning av bolagens skatter 1995–2002 ................................................	154
5.18		Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt för
		dagligvaror 1980–2007........................................................................................	155
6.1	Utgiftsprognos för 2004 jämfört med statsbudgeten för 2004............................		161
7.1	Myndigheternas investeringslån juni 1993- juni 2003..........................................		188
8.1	Grundavdraget enligt gällande regler (streckad linje) samt enligt förslaget
		(heldragen linje) beräknat utifrån 2005 års prisbasbelopp, kronor. ................	201

PROP. 2004/05:1

8.6 Höjda energi- och miljöskatter inom ramen för grön skatteväxling 2005.
Periodiserad nettoeffekt för offentlig sektor i miljarder kronor .....................	213

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

PROP. 2004/05:1

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

1.1Ekonomisk styrka ger utrymme behövs insatser som stärker sysselsättningen och

för reformer

Den ekonomiska återhämtningen är inledd. Exporten ökar, framtidsoptimismen stiger och tillväxten har tagit fart.

Det är ett starkare Sverige som möter återhämtningen denna gång jämfört med för tio år sedan. Statsskulden är mindre, de offentliga finanserna starkare, sysselsättningen högre och arbetslösheten lägre. Inflationen är låg. Exporten och bytesbalansen visar rekordsiffror.

Sverige och svensk ekonomi står väl rustad att ta tillvara den internationella uppgången. En god grund för rättvisa och trygghet är lagd. Men utmaningarna är stora. Arbetslösheten är fortfarande för hög och sysselsättningen för låg. Skillnaderna mellan utrikes födda och inrikes födda är för stora. Klyftorna måste minska, jämställdheten öka och välfärden förbättras. Detta kräver en fortsatt ansvarsfull ekonomisk politik och nya satsningar på rättvisa och trygghet.

Konjunkturuppgången skapar goda förutsättningar att långsiktigt stärka tillväxt och sysselsättning. Denna möjlighet skall utnyttjas fullt ut.

Målen för den ekonomiska politiken ligger fast. Uthålligt hög tillväxt och full sysselsättning kan bara nås med sunda offentliga finanser. Utgiftstaken skall klaras och målet om två procents överskott i de offentliga finanserna i genomsnitt över en konjunkturcykel ligger fast.

Den starkare konjunkturen har ännu inte lett till ökad efterfrågan på arbetskraft. Därför

minskar arbetslösheten.

De åtgärder som regeringen föreslog i våras kompletteras nu med ytterligare insatser. Den största delen av insatserna genomförs redan 2005. De nya förslagen omfattar åtgärder för att minska arbetslösheten, förbättra välfärden, stärka kommunernas ekonomi, stärka miljö- styrningen, öka företagens konkurrenskraft samt höja hushållens köpkraft och avkastning på arbete.

Rättvisan och solidariteten skall öka så att det stigande välståndet och den goda tillväxten i ekonomin kommer alla till del. Regeringen föreslår en rad satsningar på framför allt barnen och barnfamiljerna. Men det handlar också om insatser för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män, om resurser för att stärka välfärden och om att med kraft bekämpa diskriminering.

En rättvis och effektiv välfärd är en avgörande förutsättning för ett Sverige i långsiktig tillväxt och utveckling. Satsningar på arbete, tillväxt, miljö och välfärd går hand i hand. Det är ingen tillfällighet att Sverige, tillsammans med andra nordiska välfärdsländer, tillhör de främsta i flera internationella undersökningar om levnads- standard och tillväxtförutsättningar. Men för att behålla tätpositionen måste välfärden ständigt utvecklas och förbättras.

Inkomstskatterna sänks. Ett ytterligare steg tas i kompensationen av egenavgifterna till pensionssystemet. Grundavdraget höjs som ett led i den gröna skatteväxlingen.

Förmögenhetsskatten förändras.

PROP. 2004/05:1

Förändringar föreslås i arvs- och gåvoskatten som underlättar för företag och företagare. Fortsatta åtgärder föreslås för minskad ohälsa i arbetslivet, ökad integration, mer resurser till forskning och utveckling och bättre tillgång till riskkapital för småföretag. Flera av dessa förslag var föremål för diskussion inom ramen för tillväxtsamtalen med arbetsmarknadens parter.

Goda framtida livsvillkor för våra barn och barnbarn kräver ansvar för miljön. Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Höjda skatter på miljöbelastande verksamhet växlas mot sänkta skatter på arbete. Omställningen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle fortsätter.

Samarbetsformer

Budgetpropositionen för 2005 bygger på en överenskommelse mellan den socialdemo- kratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljö- partiet.

1.2Det ekonomiska läget

1.2.1Internationell utveckling

Den internationella konjunkturnedgång som började under 2001 har vänts till en återhämtning. Under 2004 har den fortsatt och breddats till att omfatta flertalet regioner och sektorer. Liksom tidigare är tillväxten stark i Förenta staterna och stora delar av Asien, men även i euroområdet ses tydliga tecken på att konjunkturen vänt uppåt. Företagens investeringar utvecklas starkt. Detta tyder på ökad optimism om den framtida utvecklingen. Sammantaget bedöms den breddade inter- nationella uppgången leda till fortsatt draghjälp för svensk export såväl i år som nästa år.

I Förenta staterna har stabiliseringspolitiken börjat läggas om i en mindre expansiv riktning. Samtidigt har bland annat arbetsmarknadsläget förbättrats avsevärt under det senaste halvåret, vilket förväntas leda till en fortsatt gynnsam utveckling av privat konsumtion. De stora underskotten i Förenta staternas offentliga finanser utgör ett orosmoment på sikt.

Efter ett antal år med svag tillväxt börjar euroområdet reagera positivt på den internationella uppgången. Redan under förra

året tog exporten fart, trots en betydande förstärkning av euron. Detta avspeglas i en vändning i företagens investeringar och en försiktig återhämtning i hushållens konsumtion.

I Asien fortsätter den starka utvecklingen med en mycket snabb tillväxt i framför allt Kina och Indien. Även Japan har noterat goda tillväxttal. Mot bakgrund av den japanska ekonomins strukturella problem är det dock tveksamt om utvecklingen kommer att bestå på längre sikt.

1.2.2Svensk utveckling

Svensk ekonomi har utvecklats starkt under 2004. Preliminär statistik visar att BNP under första halvåret var 3,4 procent högre än motsvarande period 2003. Produktiviteten förbättrades avsevärt. I industrin var produktiviteten ca 10 procent högre än under samma period föregående år.

En mycket god exportutveckling medverkar under 2004 till en beräknad BNP-tillväxt på 2,9 procent i kalenderkorrigerade termer. Fler arbetsdagar under 2004 medför emellertid att den faktiska BNP-tillväxten uppgår till 3,5 procent. Nästa år väntas en något svagare exportutveckling, samtidigt som den inhemska efterfrågan ökar allt starkare och bidrar till att BNP ökar med 3,0 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter fortsätter att öka. Under 2004 har detta särskilt gällt för sällanköpsvaror. Hushållens efterfrågan stimuleras framöver av skattesänkningar, fortsatt låga räntor och en god förmögenhetsställning.

Investeringskonjunkturen har stärkts under 2004. Ett högt kapacitetsutnyttjande, låga räntor och en förbättring av vinstläget talar för att näringslivets investeringar ökar. De statliga satsningarna i infrastrukturen bidrar också till ökade investeringar.

Samtidigt som den svenska ekonomin utvecklas gynnsamt förväntas det även vid utgången av 2005 finnas betydande lediga resurser i ekonomin, särskilt på arbets- marknaden. Förutsättningarna för en fortsatt hög BNP-tillväxt även efter 2005 är därmed goda.

Tabell 1.1 Försörjningsbalans

Procentuell volymförändring

	2003	2004	2005
Hushållens konsumtionsutgifter	1,9	2,4	2,7

Offentliga konsumtionsutgifter	0,6	0,9	0,8

Stat	0,6	0,5	–1,0
Kommun	0,6	1,1	1,5

Fasta bruttoinvesteringar	–2,0	3,2	4,0

Lagerbidrag1	0,2	–0,1	0,2
Export	5,5	8,8	7,5

Import	5,0	5,9	7,4

BNP2	1,6	3,5 (2,9)	3,0

1Bidrag till BNP-tillväxten.

2Av BNP-tillväxten 2004 förklaras 0,6 procentenheter av att det är fler vardagar under 2004 än under 2003. Rensat för denna kalendereffekt beräknas tillväxten till 2,9 procent 2004. För 2005 beräknas kalendereffekten bli försumbar.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 1.2 Nyckeltal

Förändring från föregående år i procent, om ej annat anges

	2003	2004	2005
KPI1	2,0	0,6	1,4
Timlön	3,5	3,4	3,5
Öppen arbetslöshet2	4,9	5,6	5,1
Arbetsmarknadspolitiska program2	2,1	2,3	2,5
Antal sysselsatta	–0,3	–0,6	0,8
Real disponibel inkomst	–0,1	2,1	2,2

Hushållens nettosparkvot, nivå3	3,5	3,2	2,6
Bytesbalans4	6,4	7,1	7,7
Tysk ränta 10-års statsobligation1	4,1	4,3	4,8
Svensk ränta 10-års statsobligation1	4,6	4,7	5,1
TCW-index1	127,6	126,4	124,2

1Årsgenomsnitt.

2Procent av arbetskraften.

3Exklusive sparande i avtalspensioner.

4Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Finansdepartementet.

1.2.2.1 Den kommunala sektorn

En sund ekonomi i den kommunala sektorn är avgörande för välfärdens kärna – vården, skolan och omsorgen. Trots kommunala skatte- höjningar motsvarande 4,5 miljarder kronor och en blygsam konsumtionsutveckling väntas kommunsektorn i år uppvisa ett negativt resultat.

Kommande år väntas den kommunala sektorn uppvisa överskott, bland annat till följd av en god inkomstutveckling. Skatter och statsbidrag väntas öka med drygt 30 miljarder kronor 2005, varav 14,5 miljarder kronor utgörs av ökade statsbidrag.

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.3a Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

	2003	2004	2005	2006	2007
Inkomster	577	599	635	660	682
Skatter och statsbidrag	527	549	582	604	623
Övriga inkomster	50	51	53	56	59
Utgifter	581	598	626	652	676
Konsumtion	495	513	539	563	583
Volymförändring %	0,6	1,1	1,5	1,0	0,3
Övriga utgifter	86	84	87	90	93

Finansiellt sparande	–4	2	9	7	6
Procent av BNP	–0,2	0,1	0,3	0,3	0,2
Resultat före
extraordinära poster	–1	–1	5	4	3

Anm.: Statsbidragen och skatterna redovisas tillsammans eftersom effekten av reformer som påverkar skatteunderlaget neutraliseras genom justeringar av statsbidragen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

I tabell 1.3b redovisas större satsningar och tillskott åren 2004–2006. I beloppen ingår förslag i budgetpropositionen för 2005 och tidigare i år av riksdagen fattade beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Utöver de satsningar som redovisas i tabellen sker andra ökningar, främst i de riktade bidragen, till exempel för skolsatsning, läkemedel och miljöinvesteringar i offentliga lokaler.

De satsningar regeringen föreslår medverkar till att stärka sysselsättning och kvalitet i kommunernas verksamheter.

Tabell 1.3b Vissa tillskott till kommunsektorn

Miljoner kronor

	2004	2005	2006
Generella sysselsättningsstöd	1 500	7 500	7 000

Missbruk och psykiatri		850	350
Personalförstärkning förskola		1 000	2 000

Generella bidrag1		2 000	4 800

1 I de generella bidragen ingår tillskott för inkomstutjämning, vårdgaranti samt den höjning av det generella bidraget 2006 som aviserades i vårpropositionen. Källa: Finansdepartementet.

1.2.2.2 Arbetsmarknaden

Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt svag. Det tar tid innan en förbättrad konjunktur slår igenom på arbetsmarknaden.

Första halvåret i år har produktiviteten och medelarbetstiden per sysselsatt ökat.

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling

	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005
Antal sysselsatta1	3 963	3 922	3 979	4 069	4 159	4 239	4 244	4 234	4 210	4 244
Varav näringslivet1	2 698	2 695	2 735	2 805	2 888	2 969	2 960	2 942	–	–
Varav offentliga myndigheter1	1 263	1 223	1 240	1 260	1 264	1 262	1 278	1 288	–	–
Reguljär sysselsättningsgrad2	74,7	73,9	74,6	75,9	77,2	78,2	78,1	77,6	77,0	77,0
Öppen arbetslöshet3	8,1	8,0	6,5	5,6	4,7	4,0	4,0	4,9	5,6	5,1
Konjunkturberoende arbets-
marknadspolitiska program3	4,7	4,5	4,1	3,3	2,6	2,5	2,6	2,1	2,3	2,5
Timlön4	6,0	4,5	3,8	3,4	3,7	4,4	4,1	3,5	3,4	3,5
Produktivitetsutveckling i näringslivet4	1,9	5,2	2,0	2,6	3,6	–0,1	4,5	3,5	3,2	2,5

Anm.: I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först 2001. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat, och antalet anställda i näringslivet underskattat, med ca 22 000 personer 2000.

1Tusental personer.

2Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

3I procent av arbetskraften.

4Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

Sjukfrånvaron minskar. Det är en utveckling som gör Sverige rikare och friskare. Samtidigt betyder den positiva utvecklingen på dessa områden att förbättringen på arbetsmarknaden fördröjs.

Den internationella lågkonjunkturen har medverkat till att målet om 80 procents reguljär sysselsättning inte nås i år.

Först nästa år väntas den starkare konjunkturen medverka till att sysselsättningen stiger. Sysselsättningsutvecklingen stimuleras av de inkomstskattesänkningar och höjda statsbidrag som föreslås i denna proposition. Den reguljära sysselsättningsgraden för personer i åldern 20–64 år väntas uppgå till 77,0 procent 2005. Sysselsättningsmålet ligger dock fast.

Ett ökat utbud av arbetskraft tillsammans med den svaga sysselsättningstillväxten har medfört att den öppna arbetslösheten har fortsatt att stiga under första halvåret i år.

Under hösten väntas antalet deltagare i

konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program öka, vilket medför lägre öppen arbetslöshet. En fortsatt hög ambitionsnivå i arbetsmarknadspolitiken nästa år, samtidigt som sysselsättningen ökar, innebär att arbetslösheten fortsätter att minska under 2005.

Om sysselsättningen utvecklas annorlunda än i prognosen kommer volymen i de arbetsmarknadspolitiska programmen att anpassas för att balansera utbud och efterfrågan.

1.2.2.3 Utvecklingen på medellång sikt

På längre sikt är det svårt att förutsäga konjunktursvängningar. Beräkningar för åren 2006 och 2007 bygger i stället på en bedömning om att det i slutet av 2005 finns outnyttjade resurser i svensk ekonomi som kan tas i anspråk utan att det uppstår inflationsdrivande löne- ökningar. BNP kan därmed öka något snabbare

Tabell 1.5 Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön

	1999		2000		2001		2002		2003
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Antal sysselsatta1	1 947	2 121	1 992	2 167	2 036	2 203	2 047	2 197	2 043	2 191
Varav näringslivet1	997	1 808	1 037	1 852	1 080	1 891	1 080	1 879	1 077	1 866
Varav offentliga
myndigheter1	949	311	953	312	954	307	965	314	965	322
Öppen arbetslöshet2	5,2	5,9	4,3	5,0	3,6	4,3	3,6	4,4	4,4	5,3

1Tusental personer.

2I procent av arbetskraften. Källa: Statistiska centralbyrån.

även efter 2005 än vad som uppskattas vara möjligt på lång sikt. Som en följd av detta utvecklas sysselsättningen väl och den öppna arbetslösheten minskar till 4,2 procent 2007. Den reguljära sysselsättningsgraden för personer i åldern 20–64 år beräknas stiga och uppgå till 77,4 procent 2007.

För att illustrera osäkerheten i de bedömningar som ligger till grund för det så kallade basalternativet redovisas två alternativa scenarier.

I lågtillväxtalternativet antas oljepriset stiga till 55 dollar per fat och ligga kvar där de närmaste åren. Ett högre oljepris jämfört med bas- alternativet dämpar såväl den globala som den inhemska konjunkturen.

I högtillväxtalternativet antas arbets- marknaden och lönebildningen fungera bättre än i basalternativet. Arbetskraftsutbudet antas öka väsentligt snabbare och den potentiella tillväxt- takten är därmed högre. BNP och sysselsättningen kan därmed stiga snabbare än i basalternativet utan att inflationen överstiger Riksbankens mål på 2 procent. Regeringens sysselsättningsmål om en reguljär syssel- sättningsgrad på 80 procent för personer i åldern 20–64 år uppnås i detta scenario 2007.

Tabell 1.6 Kalkyl på medellång sikt

	2003	2004	2005	2006	2007
BNP, procentuell förändring
Bas	1,6	3,5	3,0	2,5	2,3

Lågtillväxt	1,6	3,4	2,5	2,4	2,3

Högtillväxt	1,6	3,7	3,9	3,3	3,2
Reguljär sysselsättningsgrad1
Bas	77,6	77,0	77,0	77,2	77,4

Lågtillväxt	77,6	76,9	76,5	76,6	76,8
Högtillväxt	77,6	77,1	78,0	79,0	80,0

1 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1.3Sunda offentliga finanser

Finanspolitikens främsta uppgift är att lägga grunden för uthålligt hög tillväxt och full sysselsättning genom att upprätthålla sunda offentliga finanser. Därmed skapas förutsättningar för att utveckla välfärden och förhindra nedskärningar i sämre tider då välfärdssamhällets skyddsnät behövs som mest.

PROP. 2004/05:1

Två övergripande budgetpolitiska mål styr regeringens budgetpolitik: överskottsmålet för de offentliga finanserna och utgiftstaket för staten.

1.3.1Överskott i de offentliga finanserna

Sedan 2000 gäller ett överskottsmål för de offentliga finanserna på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som nödvändiga tillgångar byggs upp inom det allmänna pensionssystemet. Med överskottsmålet skapas en buffert för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. Överskotts- målet innebär också en betryggande marginal till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

Överskottsmålet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Med utgångspunkt från det övergripande målet anger regeringen i budgetpropositionen preciserade överskottsmål för nästkommande budgetår. Det preciserade överskottsmålet bestäms med hänsyn till konjunkturläge och resursutnyttjande i svensk ekonomi. Det innebär att det finansiella sparandet kan variera mellan åren. Ett lägre sparande i en lågkonjunktur kan bidra till att mildra konjunktursvackan. Det omvända gäller i ett konjunkturläge med högt resursutnyttjande. Ett högre offentligt sparande dämpar då risken för överhettning.

Sedan överskottsmålet började gälla 2000 har saldot i Sveriges offentliga finanser varit klart bättre än EU-genomsnittet. I takt med att högkonjunkturen i början av 2000-talet övergick i lågkonjunktur minskade överskotten. Som ett genomsnitt uppgick överskottet i de offentliga finanserna åren 2000–2003 till 2,0 procent. Euro- området uppvisade för motsvarande period ett underskott på 1,6 procent.

För 2004 förväntas överskottet överträffa det uppsatta målet om 0,5 procent.

Mot bakgrund av det alltjämt låga resursutnyttjandet i svensk ekonomi vore det riskabelt att i inledningen av konjunktur- återhämtningen strama åt ekonomin. En alltför snabb återgång till överskott kring 2 procent och däröver skulle riskera att hämma den ekonomiska återhämtningen. Den uppåtgående konjunkturen måste utnyttjas för att varaktigt

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.7 Offentliga finanser

Procent av BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Utgiftskvot	54,7	54,3	55,7	55,6	54,8	54,0	53,9	53,2

Inkomstkvot	59,8	57,2	55,4	56,1	55,5	54,7	54,3	54,1

Skattekvot inkl EU	53,9	52,2	50,2	50,9	50,3	49,5	49,3	49,0
Finansiellt sparande	5,1	2,9	–0,3	0,5	0,7	0,6	0,4	0,9

Nettoskuld	1,3	–2,9	3,3	–1,2	–2,2	–2,6	–2,9	–3,6

Konsoliderad bruttoskuld	52,8	54,4	52,6	52,0	51,7	50,4	50,0	49,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

höja sysselsättningsnivån. Om inte syssel- sättningen och arbetsutbudet ökar blir det svårare att på nytt bygga upp en buffert inför nästa lågkonjunktur.

Rensat för kalendereffekten väntas tillväxten under 2005 något överstiga tillväxten i år. För 2005 föreslås det preciserade överskottsmålet fastställas till minst 0,5 procent av BNP.

Om den ekonomiska återhämtningen sker snabbare än vad som nu prognostiseras kommer regeringen att föreslå ett högre sparande för kommande år. Det övergripande målet om 2 procents överskott i genomsnitt över en konjunkturcykel ligger fast.

1.3.2Utgiftstaken skall klaras

Budgetpolitikens främsta styrinstrument är utgiftstaken. De årliga statliga utgifterna får inte överstiga den nivå till vilket utgiftstaket är bestämt.

För att undvika underskott och stora nedskärningar i välfärden i framtiden får de offentliga utgifterna inte överskrida en nivå som är långsiktigt hållbar. Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre inkomster används för varaktigt högre utgifter. Därmed minskar risken för stora nedskärningar i sämre tider. Välfärden blir mer förutsägbar och trygg.

Utgiftstaket har bidragit till att Sverige jämfört med många andra länder har starka offentliga finanser trots en utdragen inter- nationell lågkonjunktur.

Utgiftstaket har sedan det infördes 1997 klarats samtliga år. Om utgiftstaket för 2004 skulle vara hotat kommer regeringen att vidta åtgärder, främst i form av senareläggningar av utgifter till nästa år.

För att hantera risken för ett överskridande av utgiftstaket nästa år avser regeringen vidta ett antal åtgärder som syftar till att den totala

nettoförbrukningen av anslagsbehållningarna ej får överstiga noll kronor. Det handlar om åtgärder för att få myndigheter att som huvudregel vare sig utnyttja krediter eller ingående anslagssparande under 2005 samt att medel som står till regeringens disposition som huvudregel inte får användas.

År 2005 beräknas budgeteringsmarginalen uppgå till ca 0,2 miljarder kronor och 2006 till ca 1,4 miljarder kronor.

En allt större andel äldre i befolkningen riskerar att leda till en växande utgiftskvot. För att undvika underskott i de offentliga finanserna och stora nedskärningar i välfärden i takt med att andelen äldre blir fler är det viktigt att sysselsättningen ökar. Med en stark tillväxt och sysselsättningsutveckling stärks den offentliga sektorns inkomster.

Hur stora offentliga utgifter som ekonomin kan bära, utan att stora underskott uppstår eller kraftiga nedskärningar blir nödvändiga, är bland annat avhängigt ekonomins potentiella produktionsförmåga. Ett högt arbetsutbud och snabb produktivitetsutveckling medger högre ambitioner i välfärdspolitiken och på andra utgiftsområden, medan en lägre produktions- förmåga tvingar fram en mer dämpad utgiftsutveckling. Mot den bakgrunden är det rimligt att utgiftstaken fastställs utifrån en bedömning av den potentiella nivån av BNP.

Svensk ekonomi har under det senaste decenniet genomgått en rad institutionella förändringar. Det finns anledning att närmare analysera hur dessa förändringar har påverkat den svenska ekonomins potentiella produktions- förmåga. Regeringen har för avsikt att låta genomföra en sådan analys under det närmaste året. I avvaktan på denna vill regeringen inte lämna ett förslag om utgiftstakets exakta nivå uttryckt i miljarder kronor för 2007. Regeringen avser därför att i budgetpropositionen för 2006

lämna förslag om utgiftstak för såväl 2007 som 2008.

Utgiftstaket har de senaste åren uppgått till en i stort sett oförändrad andel av potentiell BNP. Med ett antagande om en nominell ökning av potentiell BNP med 4 procent innebär denna princip en ökning av utgiftstaket från 907 miljarder kronor 2006 till 943 miljarder kronor 2007.

Ytterligare skäl att avvakta med ett förslag om utgiftstakets exakta nivå är att regeringen överväger att införa ett system med en så kallad sysselsättningsmarginal 2007.

En utgångspunkt för regeringens över- väganden om utgiftstaken är att utgifterna skall hållas på en nivå som är förenlig med målet om ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Diagram 1.1 Utgiftstaken i kronor

Miljarder kronor

950
900
850
800
750
700
650
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007*

* Preliminärt utgiftstak för 2007.

Anm.: För att skapa jämförbarhet över tiden har utgiftstaken korrigerats för tekniska förändringar som föranlett justeringar av utgiftstaket samt för en redovisningsförändring av stödet till kommunerna (se avsnitt 4.1.1).

Diagram 1.2 Utgiftstaken i procent av BNP

Procent
38
37
36
35
34
33
32
31
30
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007*

* Preliminärt utgiftstak för 2007.

PROP. 2004/05:1

1.4Priser och löner

1.4.1Stabila priser

Stabila priser är en förutsättning för en ekonomisk politik för hög tillväxt och full sysselsättning. Stabila priser ökar möjligheterna att föra en politik som ger ökad rättvisa och mer resurser till välfärden.

Riksdagen har lagt fast att den övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver på denna grund penningpolitiken självständigt. Riksbanken definierar prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Regeringen stöder penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet.

Inflationen har under 2004 hållits nere av en stark produktivitetsutveckling och ett relativt lågt resursutnyttjande. Därtill har priserna på många importerade varor fallit kraftigt. Höga oljepriser har dock påverkat utvecklingen i motsatt riktning under 2004.

Under den närmaste tiden väntas importprisernas inflationsdämpande effekt vara mindre. Under 2005 börjar de lediga resurserna på arbetsmarknaden successivt tas i anspråk. Sammantaget bedöms det underliggande inflationstrycket förbli lågt under 2004 och endast stiga långsamt från en mycket låg nivå under 2005. Den underliggande inflationen, mätt med UND1X, bedöms uppgå till 1,3 procent i slutet av 2004 och 1,2 procent i slutet av 2005. Under de närmast följande åren förutses inflationen ligga i linje med inflationsmålet.

1.4.1.1 Räntan och kronan

Den amerikanska centralbanken har under sommaren höjt styrräntan med 0,5 procent- enheter till 1,5 procent. De internationella marknadsräntorna har efter en uppgång under våren åter sjunkit tillbaka och ligger på en låg nivå.

Under 2003 återhämtade sig aktiebörserna kraftigt. De höga oljepriserna har påverkat aktiebörserna negativt och börsuppgången under inledningen av 2004 har urholkats.

Under inledningen av 2004 sänkte Riksbanken räntan med sammanlagt 0,75 procentenheter till

PROP. 2004/05:1

rekordlåga 2,0 procent mot bakgrund av det låga inflationstrycket. Låga räntor och åter- hämtningen på börserna sedan våren 2003 skapar gynnsamma förutsättningar för en konjunktur- återhämtning.

Diagram 1.3 Bostadsräntor, 3 mån och 5 år (SBAB)
Procent
8,0
7,5						Rörlig ränta
7,0						5 år
						5 år
6,5
6,0
5,5
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Källa: EcoWin.

Kronan försvagades fram till hösten 2001 och har därefter förstärkts.

Diagram 1.4 Kronans utveckling mot TCW-index

145
140
135
130
125
120
115
110
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Källa: EcoWin.

1.4.2Lönebildningen

En väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en god samhällsekonomisk utveckling. Löneökningar inom de samhälls- ekonomiska ramarna möjliggör lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och växande produktion. Det ger i sin tur utrymme för en förbättrad välfärd.

De senaste årens utveckling visar att ett ökat ansvarstagande av arbetsmarknadens parter leder till rimliga nominella löneökningar som i sin tur skapar gynnsamma förutsättningar för en god reallöneutveckling. Den nominella löneöknings- takten har sedan slutet av 1990-talet varit

ungefär hälften så hög som på 1980-talet, samtidigt som reallöneutvecklingen varit betydligt bättre.

Arbetsmarknadens parter har ett gemensamt ansvar för att förändringar av relativlöner sker inom ramen för det totala löneutrymmet. Ett fortsatt ansvarstagande från arbetsmarknadens parter är avgörande för den framtida sysselsättnings- och välfärdsutvecklingen.

Arbetsmarknaden är fortfarande starkt könsuppdelad. Kvinnors lön är drygt 80 procent av mäns lön. Om hänsyn tas till kvinnors och mäns olika fördelning efter ålder, utbildnings- nivå, sektor, arbetstid och yrkesgrupp minskar skillnaden men kvinnors lön är fortfarande endast 92 procent av mäns lön.

Därutöver arbetar många kvinnor ofrivilligt deltid samtidigt som kvinnor lägger mer tid på obetalt arbete. Denna skeva fördelning av betalt och obetalt arbete förstärker inkomst- skillnaderna mellan kvinnor och män.

Lönediskriminering av kvinnor måste upphöra. Lönediskriminering på grund av kön är förbjuden enligt lag. Kvinnor och män skall ha möjlighet att bidra till arbetslivet på lika villkor. Osakliga löneskillnader på grund av kön utgör ett hinder för tillväxt. Arbetsmarknadens parter är ansvariga för lönebildningen och har därför ett stort ansvar för att bekämpa löne- diskrimineringen.

I Regeringskansliet pågår arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan mot könsdiskriminerande löneskillnader mellan kvinnor och män. I arbetet mot löne- diskriminering är arbetsmarknadens parter viktiga aktörer. Arbetet med handlingsplanen genomförs i dialog och process med parterna. Handlingsplanen har en bred ansats för att omfatta områden som direkt och/eller indirekt påverkar de könsrelaterade löneskillnaderna. Förutom jämställdhetslagen handlar det till exempel om lönebildningen, anställningsformer, föräldraförsäkring, inflytande och utbildning. Den långsiktiga ambitionen är att all köns- diskriminering på arbetsmarknaden skall upphöra.

1.5Fler jobb och uthållig tillväxt

Målet för den ekonomiska politiken är uthålligt hög tillväxt och full sysselsättning. Det skapar förutsättningar för bättre livskvalitet och en rättvis välfärd.

Tillväxten i Sverige har de senaste tio åren varit högre än i många jämförbara länder. Förutsättningarna är goda att behålla en hög tillväxttakt under många år framöver. Men det krävs att fler arbetar samt ökade investeringar och innovationer så att produktiviteten fortsätter att öka snabbt. Grunderna i regeringens tillväxtpolitik är goda möjligheter till arbete, studier och entreprenörskap samt att alla människor deltar i produktionen efter sin förmåga och får möjligheter att försörja sig själva och ta del av det stigande välståndet.

1.5.1Trygghet skapar tillväxt

Trygga människor skapar tillväxt. Människor som är trygga vågar prova nya saker och orkar ställa om till nya förhållanden. Sambanden mellan trygghet, jobb och tillväxt, mellan utveckling, jämlikhet och rättvisa, är starka. Med fler i arbete ökar tillväxten, liksom resurserna att förbättra välfärden med. Och välfärden ger i sin tur den trygghet som behövs i en snabbt föränderlig ekonomi. En hög tillväxt ger ökade resurser till hushållen och välfärden och skapar större möjligheter till utjämning mellan olika grupper i samhället.

Rätt utformad är skola, vård, omsorg och andra delar av välfärden tillväxtskapande. Den gemensamma välfärden behöver ständigt utvecklas och förbättras. Behov, inte inkomst eller social bakgrund, skall styra fördelningen av bland annat sjukvård, utbildning och den inkomsttrygghet som socialförsäkringarna ger.

Med de rättigheter välfärden ger följer också skyldigheter, både för samhället och för den enskilde. För att välfärden skall uppfattas som rättvis krävs att alla bidrar efter förmåga och att alla får del av den efter behov. En solidariskt finansierad välfärd ger rätt till trygghet men kräver också att vi alla anstränger oss och är beredda att ställa om när samhället förändras. Med en bra välfärd som grund underlättas omställning i olika skeden av livet. Välfärden vilar på att så många som möjligt skall kunna försörja sig genom eget arbete.

PROP. 2004/05:1

Arbetslösheten är i dag för hög. Syssel- sättningen måste öka, såväl bland män som kvinnor. Alldeles för många människor är i behov av socialbidrag för sin försörjning. För att Sverige även på lite längre sikt skall ha råd med en bra välfärd måste fler arbeta. Alla behövs i arbetslivet.

Tillväxtpolitiken har ett dubbelt uppdrag. På kort sikt måste arbetslösheten pressas tillbaka. Men också utbudet av arbetskraft måste öka så att flaskhalsar i ekonomin förhindras när efterfrågan och sysselsättningen tar fart. Ytterst är välfärden beroende av att sysselsättningen ökar i näringslivet. Det behövs fler i arbete och fler arbetade timmar.

1.5.2En politik för tillväxt och jobb

Under de senaste tio åren har Sverige gått från en ekonomi i kris till en styrkeposition. Sverige rankas högt i många internationella jämförelser av ekonomi och välfärd. Sveriges ekonomiska tillväxt har sedan 1994 i genomsnitt varit 2,9 procent, vilket är högre än genomsnittet för EU på 2,2 procent per år, och OECD på 2,7 procent per år. Det är också högre än Sveriges historiska tillväxt (1970 till 2003) på ca 2 procent per år. På dessa tio år har antalet sysselsatta ökat med 306 000 personer. Cirka 276 000 färre personer är i behov av socialbidrag.

Regeringen har sedan 1994 bedrivit en politik på bred front för att stärka Sveriges tillväxt- förutsättningar i hela landet. Grunden har varit att skapa stabila ramar för samhällsekonomin med sunda offentliga finanser och låga prisökningar.

Reformer har genomförts för att förbättra olika marknader genom omregleringar och åtgärder för ökad konkurrens. De ekonomiska drivkrafterna att arbeta, studera och starta egna företag har ökat genom att marginaleffekterna har sänkts. Det ekonomiska utbytet av extra arbetsinsatser har därmed ökat. Pensions- systemet har reformerats, utbildningen och forskningen har byggts ut och stora investeringar görs i infrastrukturen. Resurserna har förstärkts för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i välfärden.

Trots stora framgångar måste tillväxt- och sysselsättningspolitiken ständigt förnyas och utvecklas. Sverige står inför tre stora utmaningar: att uthålligt förbättra välfärden, att öka Sveriges

PROP. 2004/05:1

konkurrenskraft i en alltmer integrerad världsekonomi och att göra detta på ett sätt som minskar den totala naturresurs- och miljö- belastningen till gagn för kommande generationer.

Villkoren för entreprenörskap, företagande och innovationer behöver ständigt förbättras. En innovationsstrategi, Innovativa Sverige, har utarbetats för att stärka Sveriges förmåga att skapa kunskap och omsätta den till hållbar tillväxt och nya jobb.

Strategin anger den långsiktiga inriktningen inom fyra viktiga områden:

-Hur vi gemensamt stärker kunskapsbasen, i akademi och näringsliv, för att bland annat utveckla svenska profilområden.

-Hur vi stärker innovationsförmågan i näringslivet, både i befintliga företag och genom att skapa goda villkor för innovation och kunskapsintensivt entreprenörskap.

-Hur en innovativ offentlig sektor, som löser angelägna samhällsproblem, samtidigt kan vara drivkraft för förnyelse och tillväxt.

-Hur vi stimulerar människors initiativkraft och bättre tar tillvara den kompetens som finns, bland annat genom entreprenörs- främjande åtgärder.

Längre liv, kortare arbetsliv

Den svenska välfärdsmodellen är mycket känslig för hur många i befolkningen som arbetar, hur mycket de arbetar samt hur många som behöver stöd från välfärdssystemen. Befolkningens sammansättning ändras och allt fler svenskar lever allt längre.

Att vi lever allt längre är en viktig välfärdsförbättring. Samtidigt leder det också till ökade anspråk på de gemensamma välfärds- systemen. Medellivslängden kommer med stor sannolikhet att fortsätta att öka.

Dessutom minskar den förvärvsaktiva tiden av livet. Allt fler äldre lämnar arbetsmarknaden i förtid. Samtidigt studerar ungdomar allt längre. Utbildning är nödvändigt för att Sverige skall vidareutveckla en konkurrenskraftig kunskaps- ekonomi. Det innebär dock att sysselsättningen vid en given tidsperiod är mindre än vad den annars hade varit. I början av 1990-talet var 80 procent av ungdomarna i åldern 20–24 år sysselsatta. I dag är motsvarande siffra

60 procent. År 1990 var etableringsåldern1 på arbetsmarknaden ca 20 år. Tio år senare hade den stigit till 26 år.

Nettoinvandringen står för en stor del av befolkningsökningen i arbetsför ålder. Det kommer den med stor sannolikhet att göra också de närmaste årtiondena. Arbetet med integration och mot diskriminering måste förbättras för att invandrade svenskar skall få möjlighet att bidra till en god utveckling av sysselsättningen. Svenskar med utländsk bakgrund har lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än den genomsnittliga befolkningen. Det måste bli möjligt att komma in på arbetsmarknaden snabbare för den som kommer ny till Sverige.

Befolkningsförändringar, allt längre studier, tidigare pensionering, alltför många i behov av sociala ersättningar och bristande integration är samverkande faktorer till att både den årliga arbetstiden per person och livsarbetstiden sjunker påtagligt. Antalet timmar i förvärvs- arbete per person i totalbefolkningen varierar med den ekonomiska konjunkturen men minskar långsiktigt. Mellan 1970 och 2003 har arbetstiden minskat från i genomsnitt 855 till 755 timmar per person och år, det vill säga med 12 procent. Den del av livet som i genomsnitt används till förvärvsarbete har under samma tid sjunkit från ca 10 till 8 procent, det vill säga med närmare 20 procent, trots en viss ökning av kvinnornas förvärvsarbete.

Diagram 1.5 Antal timmar i förvärvsarbete per person i befolkningen

Timmar
860
840
820
800
780
760
740
720
1970	1975	1980	1985	1990	1995	2000
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1 Med etableringsålder avses den ålder vid vilken 75 procent av en årskull är förvärvsarbetande.

Diagram 1.6 Genomsnittlig andel av livet som används till förvärvsarbete

Procent
14
						Män
12						Kvinnor
12						Båda könen
						Båda könen
10
8
6
4
1970	1975	1980	1985	1990	1995	2000
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Anm: Som indikator på livsarbetstiden respektive år summeras det genomsnittliga antalet arbetstimmar per person i åldersintervallet 16–64 år enligt arbetskraftsundersökningen.

Långtidsutredningen har analyserat välfärdens utmaningar som följer av en åldrande befolkning och en ökad efterfrågan på välfärdstjänster (Utveckling på lång sikt, bilaga 5). Grunden i regeringens politik för att skapa förutsättningar att tillgodose den framtida efterfrågan på välfärdstjänster utgörs av en hög sysselsättning, sunda offentliga finanser och ett effektivt utnyttjande av de gemensamma resurserna.

Överskottsmål och ökad sysselsättning stärker välfärden

För att även på sikt kunna utveckla den offentliga välfärden behövs ett sparande i den offentliga sektorn. Överskottsmålet skapar en buffert för att möta de påfrestningar som följer av en åldrande befolkning. Skulderna kan minska och tillgångar byggas upp.

Ett offentligt sparande är nödvändigt, men inte tillräckligt. För att kunna utveckla välfärden så att den klarar framtidens krav och utmaningar behöver sysselsättningen öka. Stora generationer går i pension de kommande åren.

Den bästa vägen för att öka tillväxten och därmed resurserna till välfärden är att höja sysselsättningen och därigenom öka det totala antalet arbetade timmar i ekonomin. Att återföra personer till arbetslivet som i dag står utanför arbetsmarknaden är en central del i en sådan strategi. Därmed kan mer resurser skapas i samhället som helhet och utgifterna för socialförsäkringarna minska. Det är arbete som betalar välfärden.

PROP. 2004/05:1

Internationalisering av Sveriges ekonomi

Sverige är en öppen ekonomi och starkt beroende av omvärlden. Att svenska företag har kunnat exportera bland annat naturresurser, verkstadsprodukter, kunnande inom telekom, IT och läkemedel har starkt bidragit till uppbyggnaden av det svenska välståndet. I dag har Sverige ett stort överskott i handeln med omvärlden, vilket bidrar till en stark internationell position. Sveriges framtid är beroende av att vi kan bevara och utveckla vår konkurrensförmåga och att Sverige kan dra till sig investeringar från andra länder.

Utrikesdepartementet skall därför prioritera insatser för att främja exporten och attrahera utländska direktinvesteringar.

EU:s utvidgning och internationaliseringen innebär såväl nya möjligheter som utmaningar. Konkurrensen skärps för investeringar och produktion. Nya regioner öppnas med tillgång till arbetskraft nära stora marknader. Produktion och handel förskjuts till Asien, särskilt till Kina. Olika regioners fördelar kan tillvaratas effektivare.

Världen integreras allt starkare, vilket leder till större konvergens i den ekonomiska utvecklingen i olika länder, men också snabbare spridning av ekonomiska chocker. Risker förknippade med nya ekonomier kan få stora återverkningar i hela världen.

Sverige har klarat det senaste decenniets snabba utveckling mot ökad internationalisering bra. Industrins produktivitetsutveckling är världsledande och industriproduktionen rekordhög. De ut- och ingående direkt- investeringarna är i balans.

Utvecklingen i Europa har en stor inverkan på ekonomin i Sverige. Omkring hälften av Sveriges export går till EU-länderna. För att Sverige skall kunna behålla sina fördelar i en alltmer integrerad världsekonomi behövs en långsiktig och uthållig tillväxt- och sysselsättningspolitik.

Svensk ekonomi ligger väl till i ett europeiskt perspektiv. Enligt Eurostat var den svenska köpkraftskorrigerade BNP per capita 5 procent högre än EU-genomsnittet 2003. År 2003 var den svenska tillväxten 1,6 procent, att jämföra med 0,7 procent i EU. Sysselsättningsgraden för befolkningen mellan 15 och 64 år var 2003 i Sverige 72,9 procent, och 64,4 procent i EU.

Även de svenska offentliga finanserna står sig väl i en europeisk jämförelse. De svenska

PROP. 2004/05:1

offentliga finanserna uppvisade ett överskott på 0,5 procent av BNP 2003, att jämföra med ett underskott på i genomsnitt 1,1 procent av BNP i EU-länderna. De svenska investeringarna i såväl forskning och utveckling som informations- teknologi ligger klart över genomsnittet i EU. År 2003 var exempelvis de svenska investeringarna i informationsteknologi 4,4 procent av BNP jämfört med 3 procent i EU.

De länder som uppvisar en högre sysselsättningsgrad har i regel en hög grad av aktiva arbetsmarknadsåtgärder, välutbyggd barn- och äldreomsorg samt utvecklade social- försäkringssystem som främjar ett deltagande på arbetsmarknaden högt upp i åldrarna

Diagram 1.7 Sysselsättning i procent av befolkningen

15–64 år 2003
Procent
80
70
60
50
40
30
20
10
0

Sverige EU 15 USA Japan OECD Källa: OECD Employment Outlook 2004.

flera avseenden fram som föredöme. Inget annat land når så goda resultat som Sverige när indikatorerna jämförs länderna emellan. Europeiska kommissionen konstaterar i sin senaste uppföljningsrapport av Lissabonstrategin att Sverige, tillsammans med fem andra EU- länder, har presterat bäst i förhållande till målen inom Lissabonstrategin.

Halvtidsöversynen av Lissabonstrategin som sker fram till mars 2005 kommer att få ett stort inflytande på strategins inriktning framöver. Sverige kommer att ta en aktiv del i arbetet i syfte att bidra till att förverkliga de gemensamma målsättningarna och att skapa ökat genomslag för svenska prioriteringar i arbetet med Lissabonstrategin.

Diagram 1.8 Antal 1–3-platser i utvärderingen av Lissabonstrategin

ige

emburg

Belgien

ekland

mar

itann

Tysk

Lux

Storbr

Källa: Europeiska kommissionen 2004.

Lissabonstrategin

Lissabonstrategin är det viktigaste instrumentet inom EU för ökad tillväxt och sysselsättning. Målet är att till 2010 göra EU till världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskaps- baserade ekonomi, med hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre jobb och ökad social sammanhållning. Strategin innefattar konkreta åtgärder på en rad områden: ekonomiska reformer, forskning och utveckling, utbildning, sysselsättning, sociala frågor samt miljöfrågor.

Framstegen inom Lissabonstrategin följs upp årligen bland annat med hjälp av så kallade strukturindikatorer. De mäter framsteg med ekonomiska reformer, sysselsättning, forskning och utveckling, utbildning, social samman- hållning samt miljö och hållbar utveckling.

Kommissionen gör varje år en samman- ställning av strukturindikatorerna och EU:s och medlemsländernas framsteg. I uppföljningen har Sverige topplaceringar flera år i rad och lyfts i

För att uppnå de ambitiösa Lissabonmålen måste genomförandet av reformer påskyndas inom hela EU. Jämförelser och goda exempel bör användas ännu bättre för att understödja medlemsländernas reformarbete. Regeringen kommer att arbeta för förbättrade jämförelser och bättre uppföljningsinstrument.

Sveriges arbete inom Lissabonstrategin är en naturlig och viktig del av tillväxtpolitiken. En väl fungerande inre marknad ger betydande välfärdsvinster för Sverige. Reformer för tillväxt och sysselsättning i Europa stärker den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Forskning driver samhällsutvecklingen

Konkurrenskraftig forskning med en omfat- tande grundforskning är en del i en framgångsrik tillväxtpolitik.

Forskning har stor betydelse för förnyelsen av näringslivet. Genom ett nära samspel mellan forskningsaktörer samt ny och traditionell

industri stärks grunden för framtidens företagande och arbete.

Genom en förändring av det så kallade lärarundantaget, effektivare strukturer och bättre stöd bör kommersialiseringen av forskningens resultat kunna öka. Den behovsmotiverade forskningen är av stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft.

Sverige examinerar fler i forskarutbildningen än något annat land i förhållande till sin folkmängd. Svensk forskning måste bli bättre på att satsa på unga forskare och ge dem bättre förutsättningar att bedriva självständig forsk- ning. Genom strukturer för kraftsamling kan de starkaste forskargrupperna ges bättre förut- sättningar att mäta sig med den mest kvalificerade forskningen i världen.

Resurserna till forskning ökar stegvis de kommande åren så att nivån 2008 höjs med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2004.

Mitthögskolan blir universitet den 1 januari 2005.

1.5.3Minskad ohälsa

Efter flera års kraftigt ökade sjuktal, som inneburit lidande för många människor men också ökade kostnader för samhället, ses en vändning. Regeringen har under flera års tid vidtagit åtgärder mot ohälsan. De ger resultat. Färre blir sjukskrivna och fler kommer tillbaka till arbete. Regeringens mål att halvera sjukskrivningarna till 2008 är inom räckhåll.

Då orsakerna till sjukfrånvaron är många har också arbetet med att minska sjukfrånvaron bedrivits brett. Det har handlat om att förbättra såväl det förebyggande arbetet som rehabiliteringen för dem som redan drabbats.

I budgetpropositionen för 2002 presenterade regeringen det så kallade 11-punktsprogrammet för ökad hälsa. Detta program är nu till stora delar genomfört.

I mars 2003 överlämnade regeringen propositionen Förändringar i sjukförsäkringen för ökad hälsa (2002/03:89) med förslag till en rad åtgärder för att förbättra sjukskrivnings- processen för alla parter. I maj samma år överlämnades en proposition som ger möjlighet till finansiell samverkan inom rehabiliterings- området mellan försäkringskassa, länsarbets- nämnd, landsting och kommun för att uppnå effektivare användning av resurser. Försöks-

PROP. 2004/05:1

verksamhet pågår i ett antal regioner för att se hur man genom samordning på ett bättre sätt kan hjälpa sjukskrivna som behöver byta arbete för att återgå i jobb. Försöksverksamhet med att öka hälsan i den offentliga sektorn pågår och skall utvärderas. En avsiktsförklaring för det fortsatta arbetet med ökad hälsa i arbetslivet presenterades i slutet av december 2003.

Men fler insatser måste till och många måste ta sitt ansvar. Arbetsgivarna kommer därför att få ökade ekonomiska drivkrafter för att minska sjukfrånvaron. En proposition om detta skall överlämnas under hösten. De arbetsgivare som har en bra arbetsmiljö, få sjukskrivna och som aktivt arbetar med att få tillbaka sjukskrivna eller hjälpa dem till rehabilitering kommer att få möjlighet att minska sina kostnader.

Arbetsmiljöarbetet måste också uppmärk- sammas mer. Regeringen har nyligen tillsatt ett arbetsmiljöråd bestående av bland annat aktiva skyddsombud och företagare. Såväl arbetsledare som skyddsombud måste ges bättre stöd och kunskap för att kunna utföra sina uppgifter. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste ges högre prioritet.

Från och med 2005 införs friår i hela landet med totalt 12 000 helårsplatser.

Ökad hälsa i arbetslivet kommer även i fortsättningen att vara ett prioriterat område för regeringen. Utvecklingen kommer att följas noga och ytterligare insatser övervägas.

1.5.4Arbetslösheten skall pressas tillbaka och sysselsättningen öka

Full sysselsättning är målet. Ett etappmål är att 80 procent av befolkningen i åldern 20–64 år skall vara reguljärt sysselsatt. Den öppna arbetslösheten måste pressas tillbaka. Alla medborgares kompetens och arbetsvilja skall tas tillvara. Arbetslinjen – att främja aktivitet i form av arbete eller utbildning – är en överordnad princip i regeringens sysselsättnings- och tillväxtpolitik.

Den solidaritet som välfärdsamhället bygger på ger alla människor rätt till trygghet i livets olika skeden. Samtidigt innebär den också skyldigheter att ta tillvara eller utveckla sin arbetsförmåga, även om det blir nödvändigt att byta yrke eller att arbeta på annan ort eller flytta. Att så många som möjligt ges och tar

PROP. 2004/05:1

möjligheten att försörja sig själva genom eget arbete är en förutsättning för välfärden.

Den tidigare svaga internationella konjunk- turen har medfört en oacceptabelt hög arbetslöshet. En hög arbetslöshet är slöseri med mänskliga resurser. Viktiga arbetsuppgifter blir inte utförda, kunskaper går förlorade och den som blir arbetslös löper större risk att drabbas av ohälsa.

För att nå etappmålen för sysselsättningen och arbetslösheten har politiken följande inriktning:

-Minskad arbetslöshet, kortare arbetslöshets- tider.

Efter den mycket höga arbetslösheten under den ekonomiska krisen på 1990-talet nåddes målet om högst 4 procent öppen arbetslöshet år 2000. Regeringen prioriterar uppgiften att återställa en låg arbetslöshets- nivå, i ett första steg tillbaka mot 4 procent. Förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser genomförs för att underlätta de arbetslösas återgång till arbete och motverka att flaskhalsar uppstår. Personer som står längst bort från arbetsmarknaden skall prioriteras. Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring skall tydlig- göras. Tillämpningen och kontrollen av regelverket i arbetslöshetsförsäkringen skall bli mer enhetlig och tydligare.

-Aktivering och rehabilitering av personer med nedsatt arbetsförmåga.

Den höga sjukfrånvaron och det stora antalet personer med sjuk- och aktivitets- ersättning medför lidande för den enskilde och höga sociala kostnader som tränger undan andra angelägna välfärdsbehov. Det finns ca 122 000 personer som varit sjuk- skrivna mer än ett år. Antalet personer som mottar sjuk- och aktivitetsersättning har ökat kraftigt och uppgår nu till ca 530 000. Det innebär också ett minskat arbetsutbud och på sikt färre arbetade timmar. Regeringens mål att halvera sjukfrånvaron är en integrerad del i sysselsättnings- politiken.

-Bättre integration på arbetsmarknaden.

Sysselsättningsgraden är lägre bland invandrade kvinnor och män jämfört med befolkningen i stort och många tvingas ta jobb långt under sin kvalifikationsnivå. Svenskar med utländsk bakgrund har i

genomsnitt högre utbildningsnivå och kunskaper i fler språk än infödda svenskar. Trots detta väljer arbetsgivarna ofta att anställa andra. Regeringens ambition är att sysselsättningsgraden för utrikes födda skall öka och närma sig den för hela befolkningen. För att detta skall vara möjligt måste nyanlända invandrare komma in snabbare på arbetsmarknaden. Fortsatta insatser behövs för att förbättra introduktionen av invandrare, bland annat undervisningen i svenska för invandrare (sfi). Dessutom behöver tillgången till praktikplatser öka. Ytterligare insatser behövs också för att motverka alla former av diskriminering och för att komma till rätta med diskriminerande strukturer. Bland annat stärks stödet till anti- diskrimineringsbyråer och diskriminerings- ombudsmannen.

-Effektivare utbildning.

Alla barn och ungdomar har rätt till en god utbildning. Att fler ungdomar studerar vidare är ett kvitto på framgången i den förda politiken. Direktövergångarna från gymnasieskolan till högskolan skall öka. Högskolans utbildningsutbud skall bättre än i dag möta efterfrågan från såväl studenter som arbetsmarknad. Genom- strömningen i högskolan skall öka. Drivkrafterna till profilering, samverkan och arbetsfördelning mellan lärosäten bör stärkas.

-Fler äldre i jobb.

Den svenska arbetskraften blir allt äldre. De närmaste åren kommer de i åldersgruppen

60 till 64 år att bli allt fler. Sysselsättnings- graden i denna grupp är endast ca 56,9 procent. Åtgärder behöver vidtas för att göra det möjligt för äldre att vara kvar längre i arbetslivet och stimulera dem till detta och för arbetsgivare att öka efterfrågan på äldre arbetskraft.

Diagram 1.9 Sysselsatta i åldern 60–64 år

Procent av befolkningen

70
									Män
60									Kvinnor
60
50
40
30
87	88	89	90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03
Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

-Minskat behov av socialbidrag.

Socialbidragsmålet är en viktig del i syssel- sättningspolitiken. Att tvingas till långvarigt behov av socialbidrag är att sakna ekonomisk självständighet. Socialbidrags- målet innebär att behovet av socialbidrag skall halveras mellan 1999 och 2004, från 115 200 till 57 600 helårspersoner. År 2003 hade minskningen nått halvvägs mot målet. Antalet helårspersoner med socialbidrag var det lägsta sedan 1991. Nedgången beror bland annat på en positiv sysselsättnings- utveckling för invandrare.

Den nuvarande höga arbetslösheten medverkar till att målet att halvera socialbidragen inte nås 2004. Målet kvarstår och skall uppfyllas så snart som möjligt. En satsning på att förbättra förhållandena för barn i utsatta familjer genomförs under 2006. En miljard kronor har avsatts till särskilda insatser. Samtidigt genomförs ett antal åtgärder för att stärka dessa gruppers möjligheter till sysselsättning och egen försörjning. Därutöver skall en särskild översyn av socialbidraget göras i syfte att stärka arbetslinjen och att underlätta för människor att gå från bidrag till arbete. Därmed underlättas för socialtjänsten att stärka insatserna för de mest utsatta grupperna.

PROP. 2004/05:1

Diagram 1.10 Antal helårspersoner med socialbidrag

Helårsekvivalenter
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03
Källor: Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån.

Det ambitiösa målet om en reguljär syssel- sättningsgrad på 80 procent sattes 1998. Den ekonomiska tillväxten har under perioden 1998 till 2003 i genomsnitt uppgått till 2,9 procent per år. Det är ungefär den tillväxttakt som ansågs nödvändig för att nå målet. Den reguljära sysselsättningen har emellertid i genomsnitt ökat med endast 1,2 procent årligen, vilket kan jämföras med ca 1,4 procent som bedömdes som nödvändigt. Samtidigt har befolkningstillväxten varit dubbelt så hög som den förväntade.

Målet 80 procents reguljär sysselsättningsgrad nås inte 2004. De senaste årens svaga konjunktur har inneburit en låg efterfrågan på arbetskraft. Ett ökat intresse för studier har, tillsammans med konjunkturläget, medfört att allt fler personer studerar allt längre. Jämfört med många andra EU-länder har Sverige dock lyckats behålla en relativt hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Sysselsättningsmålet kvarstår och skall uppfyllas snarast möjligt.

Diagram 1.11 Reguljärt sysselsatta i ålder 20–64 år

Procent av befolkningen

80
79
78
77
76
75
74
73
72
93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.

PROP. 2004/05:1

Efter att ha ökat varje år sedan 1997 innebar 2003 ett trendbrott med ett minskat antal sjukdagar. Bedömningen är att minskningen fortsätter. Samtidigt ökar antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Bedömningen är att denna ökning fortsätter. Det krävs fler insatser, men målet att halvera sjukskrivningarna från 2002 till 2008 är inom räckhåll. Bland annat kommer regeringen senare i höst att lägga fram förslag om 15 procents medfinansiering för arbetsgivare vid sjukskrivning.

Diagram 1.12 Antalet sjukpenningdagar netto 1995–2006

Tusentals dagar

100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006

Källor: Riksförsäkringsverket och prognoser från Regeringskansliet.

Diagram 1.13 Kostnader för sjukfrånvaron

Miljoner kronor

100 000
	Sjukpenning
80 000	Sjukersättning
80 000	Totalt
	Totalt
60 000
40 000
20 000
0
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Källor: Riksförsäkringsverket och prognoser från Regeringskansliet.

1.5.5Nya åtgärder

Regeringen och partierna bakom budget- propositionen för 2005 är överens om vikten av att hålla tillbaka den öppna arbetslösheten och att målet om full sysselsättning ligger fast.

Budgetöverenskommelsen innehåller fortsatta insatser som gynnar tillväxt och sysselsättning.

-Intensifierad arbetsmarknadspolitik.

Arbetsmarknadsverket får ökade resurser för att kunna erbjuda åtgärder till fler arbetslösa för att påskynda deras

återinträde i arbete och motverka att flaskhalsar uppstår.

-Förstärkta resurser till välfärden.

Kommuner och landsting tillförs extra resurser, vilket kommer att stärka kvali- teten och sysselsättningen i verksamheten.

-Satsning på forskning för ökad tillväxt.

Forskningen tillförs förstärkta resurser under den kommande fyrårsperioden för att öka tillväxten.

-Sänkta inkomstskatter.

För att stärka arbetslinjen och sänka marginalskatterna skall skatteomläggningen fullföljas med kompensation för den allmänna pensionsavgiften.

-Grön skatteväxling.

Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Höjda skatter på miljöskadlig verksamhet växlas mot sänkta skatter på arbete.

-Nya skatteregler för tjänstepensioner.

En utredning ser över reglerna för tjänstepensioner och privata pensions- försäkringar i syfte att stärka arbetslinjen.

-Bättre skatteregler för småföretag.

Reformeringen av de så kallade 3:12- reglerna har inletts och fullföljs.

-Förmögenhets-, gåvo- och arvsskatterna reformeras.

För att bland annat förbättra villkoren för företagande slopas arvs- och gåvoskatten vilket underlättar generationsskiften. Fri- beloppet i förmögenhetsskatten höjs.

-Insatser mot skattefusk.

Skattefusk snedvrider konkurrensen och försvårar för ärliga företag att expandera. Det skadar sysselsättningen. Ett om- fattande åtgärdspaket har nyligen presenterats för arbetet de kommande åren.

-Riskkapital i tidiga skeden.

En ny struktur för riskkapitalförsörjning till utvecklingsprojekt i tidiga skeden skapas utifrån de sju regionala teknik- brostiftelserna. Kapital och kompetens tillförs även från Vinnova och Industrifonden. Vidare stärks Almi- koncernens möjligheter att bevilja innovationslån. Kreditgarantiföreningarna får ett ökat stöd.

1.6Reformer för rättvisa och trygghet

Utgångspunkten för välfärdssamhället är att den enskildes behov skall styra tillgången av välfärd, inte privatekonomin eller var i landet man bor. För att klara detta måste vården, skolan och omsorgen vara generell, omfatta hela befolkningen och hålla en hög kvalitet.

Kommuner och landsting har i dag ett ansträngt ekonomiskt läge. För att kunna utveckla skolan, vården och omsorgen behöver sysselsättningen i kommuner och landsting öka.

År 2002 infördes ett tillfälligt generellt sysselsättningsstöd för att stimulera till ökad sysselsättning i kommuner och landsting. Stödet förlängdes och höjdes både 2003 och 2004.

Regeringen föreslår nu en kraftig förstärkning av det generella sysselsättningsstödet för att skapa förutsättningar för kommuner och landsting att behålla personal och anställa fler i vården, skolan och omsorgen. Redan under innevarande år tillförs 1,5 miljarder kronor. År 2005 tillförs 6 miljarder kronor. År 2006 tillförs 7 miljarder kronor. Medlen fördelas generellt efter lönekostnadsunderlaget.

De ökade resurserna i år inom ramen för arbetsmarknadspolitiken innebär också ökade insatser för att värna sysselsättningen och välfärden i kommunsektorn.

Fördjupad samverkan mellan kommuner och landsting kan underlätta den kommunala sektorns möjligheter att möta framtiden. En ökad samverkan mellan Sveriges kommuner är nödvändig för att kunna ge alla medborgare en likvärdig välfärd oavsett var i landet de bor. Regeringen aviserar därför en ökad satsning för att bredda och fördjupa samverkan mellan kommuner och landsting.

Utöver satsningarna på kommunerna och landstingen görs ett stort antal viktiga reformer för bland andra barnen, barnfamiljerna och de äldre. Reformerna beskrivs närmare i kommande avsnitt, men sammanfattas i tabell 1.8.

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.8 Nya reformer

Miljoner kronor

	2005	2006
Rättsväsendet	750	1 490

Bistånd	0	3 300

Missbruksvård, psykiatri m.m.	901	451
Bostadstillägg pensionärer	200	200

Barnbidrag	0	3 200

Föräldraförsäkring	9	799
Forskning och studiestöd	100	700

Ungdomar i utsatta miljöer	0	110

Kultur	45	25
Miljö, energi, jordbruk1	2 872	2 816
Riskkapital, småföretag	20	20

Kommunerna2	6 450	7 300
Övrigt3	1 399	479
Summa	12 746	20 890

Anm.: Se tabell 4.10 för en detaljerad redovisning av nya reformer.

1Inkl. trängselskatt och nationellt forum för hållbar utveckling.

2Avser inkomstförändringar till följd av generellt sysselsättningsstöd och utbildning av personal i vård- och äldreomsorg.

3Inkluderar bl.a. Skatteverket, Tullverket, Socialförsäkringsadministration och Utlänningsnämnden.

1.6.1Barn och unga

Goda uppväxtvillkor för barn och unga är en viktig del av välfärden. Att satsa på barn och unga är också en att satsa på framtiden.

Barnfamiljerna hör till dem som drabbades hårdast av den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. I takt med att ekonomin har förbättrats har insatser gjorts för att förbättra den ekonomiska situationen för barnfamiljerna. Barnbidraget, studiebidraget och flerbarns- tillägget har höjts i flera omgångar. Maxtaxa har införts i förskolan och skolbarnomsorgen.

En allmän och avgiftsfri förskola motsvarande tre timmar om dagen för alla fyra- och femåringar infördes 2003. Förbättringar i föräldraförsäkringen har genomförts genom att grundnivån har höjts och försäkringen har förlängts med en månad.

En satsning för 15 000 fler lärare i grundskolan är påbörjad och skall fullföljas. En ytterligare satsning på 6 000 fler anställda inom förskolan påbörjas nästa år.

Rätten till tillfällig föräldrapenning utvidgas från och med 2005 så att föräldrar till svårt sjuka barn får rätt till ett obegränsat antal ersättningsdagar.

Påbörjade och redan planerade satsningar är omfattande. Men de räcker inte. Under 2005

PROP. 2004/05:1

kommer regeringen att lämna förslag till åtgärder för att ytterligare förstärka barnfamiljernas ekonomi. Barnbidraget höjs med 100 kronor 2006. Samtidigt höjs flerbarnstillägget med 100 kronor och införs från och med andra barnet. Taket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 prisbasbelopp till 10 prisbasbelopp den 1 juli 2006. Samtidigt höjs också ersättningen för lägstanivådagarna från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag.

Allt för många barn lever i ekonomiskt svaga familjer. I augusti i år presenterade en arbetsgrupp inom Regeringskansliet en rapport om barn som lever i familjer med svag ekonomi.

Rapporten visar att barn till ensamstående föräldrar och barn till personer som är födda utomlands är överrepresenterade i denna grupp. Rapporten visar också att andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer är betydligt lägre i Sverige och de övriga nordiska länderna än i övriga länder.

Den allt överskuggande orsaken till ekonomisk utsatthet är att föräldrarna saknar arbete. Kampen mot arbetslösheten står högst på regeringens dagordning.

Därutöver görs insatser för barnfamiljer med svag ekonomi. Från och med 2006 avsätts 1 miljard kronor för höjt underhållsstöd, barntillägg för studerande och höjning av den del av bostadsbidraget som utgör särskilt bidrag till barnfamiljer.

Arbetet med att förverkliga FN:s barn- konvention i Sverige är viktigt och fortsätter med kraft.

Ungdomars ställning i samhället skall stärkas. Den nationella ungdomspolitiken syftar till att utifrån ett helhetsperspektiv belysa de enskilda ungas situation samt att tvärsektoriellt arbeta för att förbättra ungas levnadsvillkor. Utgångs- punkten är att ungdomspolitikens ambitioner skall integreras i alla de olika politikområden som är relevanta för ungdomars levnads- förhållanden. Målen skall uppnås genom bättre styrning, uppföljning och utvärdering.

Regeringens ungdomsproposition Makt att bestämma – rätt till välfärd (2004/05:02) innehåller ett handlingsprogram som tar sin utgångspunkt i att stödja de ungdomar som har sämst förutsättningar. Fokus för insatserna är utbildning, arbete och bostad. Särskilda resurser tillförs skolan och ungdomspolitiken för att förstärka insatserna för de ungdomar som i dag har sämst förutsättningar.

Tabell 1.9 Satsning på barn och unga

Miljoner kronor

	2005	2006	2007
Höjt barnbidrag och flerbarnstillägg		3 200	3 200

Höjd ersättning för lägstanivådagarna		150	700

Höjt tak i föräldraförsäkringen		650	1 470

Förbättringar för barn i ekonomiskt
utsatta familjer		1 000	1 000

varav höjt bostadsbidrag och
underhållsstöd		550	550
varav barntillägg till studerande		450	450
Utökad tillfällig föräldrapenning för
föräldrar med svårt sjuka barn	9	9	9

Satsningar på barn och unga i
riskmiljöer		110	240

Reformer barn och unga, totalt	9	5 119	6 619

1.6.2Vården och omsorgen

För att skapa bättre tillgänglighet och öka kvaliteten i vården och omsorgen behöver sysselsättningen i kommuner och landsting öka. Regeringen utökar därför det generella sysselsättningsstödet till kommuner och landsting.

En särskild satsning på vidareutbildning av personal inom den av kommun och landsting finansierade verksamheten inom vård och omsorg genomförs under 2004 och 2005.

Ingen patient skall behöva vänta på sjukvård mer än tre månader från beslut om planerad behandling. En nationell vårdgaranti för alla behandlingar införs 1 november 2005.

Att åtgärda bristerna inom vården av människor med psykiska sjukdomar har hög prioritet. En förstärkning av psykiatrin och omsorgen om personer med psykiska funktionshinder inleds 2005.

1.6.3De äldres trygghet

Sverige skall kännetecknas av solidaritet mellan generationer. Alla har rätt att åldras i trygghet och värdighet.

Under senare år har en rad viktiga reformer genomförts för att ge alla en trygg ålderdom. Kommuner och landsting har tillförts ytterligare resurser för att skapa bättre förutsättningar bland annat för äldrevården. Pensionerna har höjts för dem med de lägsta pensionerna. Ytterligare satsningar har gjorts på tandvårds-

reformen. Ett nytt äldreförsörjningsstöd har införts. För att lättare kunna uppmärksamma och åtgärda eventuella brister inom äldre- omsorgen har tillsynen kraftigt förstärkts genom äldreskyddsombuden. Avgifterna inom äldreomsorgen har för många äldre sänkts genom införandet av en maxtaxa.

Arbetet med att stärka solidariteten mellan generationerna och öka tryggheten för de äldre fortsätter. I våras aviserades satsningar på vidareutbildning av vård- och omsorgspersonal. Det gör det möjligt att öka kvaliteten i vården.

Resursförstärkningarna till kommuner och landsting är nödvändiga för att bland annat förbättra den vård som många äldre är i behov av. En väl fungerande vård ger trygghet för många äldre. För att garantera god vård snabbt införs en nationell vårdgaranti 1 november 2005.

För att förbättra för bland andra de allra sämst ställda pensionärerna har regeringen de senaste åren höjt bostadstilläggen till pensionärer i flera omgångar. Regeringen föreslår en ytterligare höjning av bostadstilläggen för pensionärer från och med 2005.

Den tid som omställningspension utges till efterlevande som inte uppnått 65 år skall förlängas från 10 månader till 12 månader för dödsfall som inträffar den 1 januari 2005 eller senare.

1.6.4Utbildning ger styrka i förändringen

En väl utbyggd förskola med bra kvalitet ger barnen en god start i det livslånga lärandet. Förskolan är därmed även viktig för den ekonomiska tillväxten och den ger möjlighet för de vuxna att öka sitt arbetsutbud. De senaste åren har fler familjer fått möjlighet att välja förskola. Andelen fyra- och femåringar som är inskrivna i förskolan har ökat till nära 90 procent.

Kvaliteten i förskolans verksamhet skall förbättras ytterligare genom att kommunerna tillförs ökade resurser för att anställa 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal. Därigenom skapas förutsättningar för ökad personaltäthet. En proposition om kvalitet i förskolan läggs fram inom kort.

PROP. 2004/05:1

Tabell 1.10 Satsningar på förskolan

Miljoner kronor

	2005	2006	2007
Resurser för fler anställda i förskolan	1 000	2 000	2 000

Fram till 2006 tillförs kommunerna ökade medel för att kunna anställa 15 000 fler lärare och andra specialister i skolan.

Regeringen har lagt en proposition med 11 steg för att utveckla gymnasieskolan. Fler elever skall få möjlighet att fullfölja en gymnasie- utbildning. Elever med individuella program i gymnasieskolan får från och med den 1 juli 2006 utbildning på heltid.

Satsningen på en så kallad kombinations- utbildning ger 6 000 anställda i kommuner och landsting möjlighet att arbeta deltid och studera deltid inom kommunal vuxenutbildning eller högskolan under 2004 och 2005.

Högskoleutbildningens snabba expansion har skapat starka högskolor och universitet i alla län. Detta ger människor bättre möjligheter och ökar landets konkurrenskraft.

Resurserna till forskning ökar de närmaste fyra åren med 2,3 miljarder kronor.

Ett barntillägg till studerande skall införas från och med 2006.

Studiestödssystemet förändras från 1 juli 2006 så att fler äldre har möjlighet att studera med studiemedel.

Individuell kompetensutveckling

Ett livslångt lärande är en viktig utgångspunkt i regeringens tillväxt- och utbildningspolitik. Återkommande kompetensutveckling också i förvärvsaktiv ålder blir allt mer avgörande för att säkra ett högt arbetsutbud och en hög sysselsättning. I samband med en inledande skatteväxling 2000 avsattes 1,15 miljarder kronor årligen för ett system med individuell kompetensutveckling, IKU.

Arbetet med att förverkliga ett sådant system beskrivs i en bilaga till denna budgetproposition (utgiftsområde 14). Det har, trots betydande ansträngningar, inte varit möjligt att konstruera ett tillfredsställande system för kompetens- sparande som fått brett stöd hos arbets- marknadens parter. Sedan propositionen lades fram har också rättspraxis ändrats. Ändringen innebär att sparande för utbildningsändamål på det sätt som IKU syftade till redan är möjligt till viss del i andra former.

PROP. 2004/05:1

Regeringens uppfattning är dock att det fortfarande är prioriterat att genomföra åtgärder som ökar möjligheterna till ett livslångt lärande. Därför föreslår regeringen att en del av de avsatta medlen avsätts för två ändamål för kompetensutveckling:

Till kompetensutveckling för personal som arbetar med vård och omsorg av äldre avsätts 450 miljoner kronor 2005 och 300 miljoner kronor 2006 och 2007.

Möjligheterna till studiemedel för äldre förbättras från höstterminen 2006, vilket innebär ökade resurser om 100 miljoner kronor 2006 och 250 miljoner kronor årligen från och med 2007.

Resterande medel som 2000 avsattes för IKU föreslås återgå till den gröna skatteväxlingen. Dessa medel uppgår till ett årligt belopp på 1 150 miljoner kronor plus ca 300 miljoner kronor utgörande en årlig annuitet av hittills ackumulerade avsättningar hos Riksgälds- kontoret (5 950 miljoner kronor vid utgången av 2004). Med avdrag för avsättningarna för kompetensutveckling av vårdpersonal och studiestöd för äldre återstår ett årligt belopp på 900 miljoner kronor, som främst betalades in av företagen genom energiskattehöjningar 2000. Dessa föreslås nu återföras som delfinansiering av den slopade arvs- och gåvoskatten, som är en av näringslivet prioriterad åtgärd.

1.6.5Bostäder

Bostadsbyggandet ökar och utvecklingen visar på en stabil uppgång. Målet om minst 30 000 nya bostäder per år är inom räckhåll. Statens insatser i form av investeringsbidrag och investerings- stimulans till hyresrätter och studentbostäder har gett resultat.

Bostadsbristen är dock fortfarande stor i delar av landet och är särskilt påtaglig när det gäller mindre och medelstora lägenheter som bland annat ungdomar efterfrågar. Därför finns fram till och med 2006 en mervärdesskatterelaterad investeringsstimulans till mindre och medelstora hyresrätter och studentbostäder med rimliga kostnader. Mellan 2001 och 2006 finns dessutom sammanlagt 2,5 miljarder kronor avsatta för ett investeringsbidrag till hyresrätter i områden med bostadsbrist.

Bostadsmarknaden i Sverige är delad. Det råder inte bara bostadsbrist i många kommuner utan ett stort antal bostäder står också tomma i

kommuner med vikande befolkningsutveckling. För de delar av landet där bostadsöverskott råder finns Statens bostadsnämnd som skall ge stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag, samt Statens bostadsomvandling AB som har i uppgift att ta över och utveckla eller avveckla övertaliga bostäder i särskilt utsatta kommuner.

Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredare som skall se över villkoren kring och förutsättningarna för uthyrning av bostad, helt eller delvis, i andra hand. Syftet är att det befintliga bostadsbeståndet skall utnyttjas bättre.

Det är också viktigt för samhället och konsumenterna att byggsektorn fungerar effektivt. Regeringen tillsätter en bygg- samordnare för att tillsammans med bygg- fastighets- och anläggningssektorn bygga upp och samordna ett utvecklingsprogram som gynnar konkurrens, kvalitet och attraktivitet för sektorn.

ROT-avdraget (reparationer, ombyggnad och tillbyggnad) som regeringen föreslog i vårpropositionen gäller under perioden 15 april 2004 till 30 juni 2005. Syftet med ROT-avdraget är att stimulera sysselsättningen i bygg- branschen.

1.6.6De socialpolitiska utmaningarna

Välfärdssamhället syftar till att öka tryggheten, rättvisan, jämställdheten och jämlikheten. Socialpolitiken syftar till att hjälpa de människor som har det allra svårast i samhället: hemlösa, personer i missbruk, kvinnor som misshandlas, kvinnor som utsätts för människohandel, barn som far illa och människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer. Förslag på en nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården presenteras sommaren 2005. Även en nationell handlingsplan mot handel med kvinnor kommer att presenteras 2005.

Genomförandet av den narkotikapolitiska handlingsplanen fortsätter och innebär bland annat satsningar på att minska tillgången på narkotika, minska nyrekryteringen till missbruk och få fler att sluta med sitt missbruk. En satsning på missbrukarvården under namnet ”Kontrakt för livet” kommer att genomföras, där ett av huvudelementen kommer att vara ökade insatser för de mest utsatta missbrukarna. År 2005 görs en satsning på missbrukarvården på 150 miljoner kronor. År 2006 utökas satsningen

till 200 miljoner kronor. År 2007 sker en ytterligare utökning till 350 miljoner kronor.

De senaste årens ökning av tillgången på narkotika och den ökade alkoholkonsumtionen är oroande. Missbruk genererar ofta olika sociala problem. En framgångsrik socialpolitik bygger på ett brett spektrum av åtgärder. Regeringen anser att insatserna behöver ökas och tillför därför alkoholhandlingsplanen och handlings- planen mot narkotika ytterligare 200 miljoner kronor 2005.

Den 15 januari 2004 tillsatte regeringen alkoholinförselutredningen. Uppdraget är att följa utvecklingen av införsel och försäljning av alkohol i framför allt södra Sverige för att föreslå de åtgärder som kan behövas för att minska de problem som ökad införsel och vidareförsäljning av alkohol skapar.

Delbetänkandet Var går gränsen? över- lämnades till regeringen den 16 augusti 2004. I betänkandet föreslås en rad åtgärder för att minska införseln och problem förknippade med den. Betänkandet har remitterats och remiss- instanserna skall lämna synpunkter senast den 15 december 2004.

Frågan om alkoholskatten bereds i Regerings- kansliet.

Rökfria serveringsmiljöer införs den 1 juni 2005. En handlingsplan med insatser mot den ökande övervikten tas fram. Ambitionen på smittskyddsområdet är fortsatt höga. Insatser för HIV-prevention och mot hemlöshet permanentas.

1.6.7Tillgängligheten för personer med funktionshinder skall öka

Alla människor har kunskaper, förmågor och erfarenheter som är viktiga för samhället. Arbetet att förbättra tillgängligheten i samhället och att bekämpa diskriminering av personer med funktionshinder är prioriterat. Arbetet med att förverkliga den nationella handlingsplanen för handikappolitiken fortsätter. Det har gjorts betydande insatser inom de prioriterade områdena. De kommande åren kommer ytterligare åtgärder vidtas.

Arbetet med att göra kollektivtrafiken tillgänglig kommer att intensifieras. En uppföljning av skärpning av kraven på tillgänglighet till allmänna platser och offentliga lokaler skall genomföras.

PROP. 2004/05:1

1.6.8Säkerhet och trygghet

Hotbilden mot Sverige har förändrats. Risken för ett militärt väpnat angrepp mot Sverige har minskat drastiskt. Den förändrade hotbilden gör att det militära försvaret måste omstruktureras. De yttre hoten, i form av bland annat internationella konflikter och det potentiella hot som internationell terrorism utgör, bemöts bäst genom internationell samverkan. Genom att stärka vår förmåga att delta i internationellt samarbete och krishanteringsinsatser stärks internationell fred och säkerhet både för Sverige, EU och vår omvärld. Genom en omläggning av det militära försvaret frigörs resurser för skydd mot de inre hot som påverkar människors vardag. Det kan gälla allt ifrån kriminalitet och missbruk till socialt utanförskap.

För att lyckas i kampen mot de inre hoten krävs insatser som på bred front stärker människors trygghet. Insatserna skall främst inriktas på följande huvudområden:

-Satsningar på barn och ungdomar i riskmiljöer.

Att förebygga brott handlar i hög grad om att bekämpa orsakerna till att människor hamnar i kriminalitet. Särskilda satsningar skall därför göras bland annat i skolan och för barn och ungdomar i riskmiljöer.

-Insatser mot alkohol och narkotika.

Missbruk av alkohol och narkotika har en tydlig koppling till brottslighet. Satsningarna mot alkoholskador och mot narkotikan måste därför fortsätta. Missbrukarvården skall ges ytterligare resurser. Satsningen på narkotikafria fängelser fortsätter.

-En tryggare vardag.

Sverige skall vara ett land med låg brottslighet. Orsakerna till brott måste bekämpas. Samtidigt måste brottligheten slås tillbaka med kraft. Satsningarna på rättsväsendet skall därför gå vidare. Polisen, åklagarna och domstolarna ges därför kraftfulla förstärkningar. Tillskotten till rättsväsendet uppgår till drygt 2,2 miljarder kronor perioden 2005–2007. Kriminal- vården stärks genom förbättrat vårdinnehåll, fler platser, förbättrad säkerhet och en fortsatt satsning mot narkotika.

PROP. 2004/05:1

-Kampen mot den organiserade brottsligheten och terrorismen.

Den internationella terrorismen utgör ett hot mot demokratin och mot människors trygghet. Utvecklingen av den grova internationella brottsligheten ställer nya krav på samhället och vårt rättssystemet. Kampen mot organiserad brottslighet och terrorism ges ytterligare resurser.

Satsningarna finansieras genom överföring av försvarsmedel. Dessa uppgår till 600 miljoner kronor för 2005, 1,5 miljarder kronor för 2006 och 3 miljarder kronor för 2007.

1.7Skatter

Skatterna finansierar den gemensamma välfärden. De skall också stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och till minskade ekonomiska och sociala orättvisor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg.

Det skattepolitiska arbetet inriktas framför allt på tre områden: globalisering, tillväxt och skatter; insatser mot skattefusk samt grön skatteväxling.

1.7.1Globalisering, tillväxt och skatter

Globaliseringen ställer Sverige inför nya utmaningar. Ett skatteuttag på dagens nivå är möjligt men kräver att skattesystemet värnas genom breda skattebaser och begränsning av särregler. Marginalskatterna på olika områden är av strategisk betydelse för en god ekonomisk tillväxt. Fortsatt goda villkor skall gälla för investeringar i Sverige.

För att värna arbetslinjen skall skatte- omläggningen med kompensation för allmän pensionsavgift fullföljas. För 2005 föreslås att kompensationen för allmän pensionsavgift höjs från 75 procent till 87,5 procent.

För att balansera förslagen om höjda drivmedelsskatter inom ramen för den gröna skatteväxlingen föreslås också en höjning av grundavdraget i inkomstbeskattningen.

Kilometeravdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten föreslås höjas. En översyn av det nuvarande reseavdragssystemet pågår inom Regeringskansliet i syfte att mer relatera avdragen till avstånd än färdsätt.

Regeringen har nyligen tillkallat en utredning som har i uppgift att se över skattereglerna för tjänstepensioner och privata pensionsför- säkringar. Dessa regler skall anpassas och förenklas så att arbetslinjen stärks.

För att ge fortsatt goda villkor för investeringar i Sverige är såväl de allmänna företagsskattereglerna som ägarbeskattningen av småföretag av central betydelse. Den svenska bolagsbeskattningen har sedan lång tid tillbaka varit internationellt konkurrenskraftig. Samtidigt har, bland annat genom EU:s utvidgning, bolagsskatten utsatts för ett allmänt tryck nedåt genom sänkningar i vår omvärld.

Skattereglerna för småföretag och dess ägare skall vara likformiga och enkla. De skall ge goda villkor för riskfyllda investeringar samtidigt som den progressiva beskattningen av förvärvs- inkomster upprätthålls. Genom förslag i förra årets budgetproposition inleddes en reformering av de så kallade 3:12-reglerna som styr beskattningen av avkastningen på andelar för aktiva ägare i fåmansföretag. I juni 2004 tillkallades en särskild arbetsgrupp som har i uppgift att lämna förslag till hur den inledda reformeringen skall fullföljas. Ett förslag från gruppen presenteras senare denna höst och regeringen återkommer därefter med förslag som skall träda ikraft den 1 januari 2006.

De nuvarande förmögenhets-, arvs- och gåvoskatterna har en utformning som alltmer kommit att kännetecknas av betydande olikformigheter och orättvisor. Dessa uppmuntrar till skatteplanering och bidrar till att begränsa näringslivets kapitalförsörjning. Regeringen föreslår i denna proposition därför att arvs- och gåvoskatten slopas och att fribeloppet i förmögenhetsskatten för sambeskattade höjs till 3 miljoner kronor. Ett borttagande av den så kallade huvuddel- ägarregeln och ett samtidigt införande av tak för förmögenhetsskatten övervägs också.

De olika kapitalskattelättnaderna bör finansieras genom förändringar i skattereglerna för privatpersoner och för företagen och dess ägare på ett sätt som är fördelningspolitiskt rättvist. Regeringen kommer därför senare under hösten föreslå en viss uppstramning av de regler

som styr avsättningen till periodiseringsfond för aktiebolag och andra juridiska personer. Vidare föreslås att den nedsättning av socialavgifterna som i dag gäller för lönesumma upp till 852 000 kronor begränsas till 741 600 kronor. Vid beskattningen av förvärvsinkomster föreslås vidare en begränsning av uppräkningen av skiktgränserna för 2005 för uttag av statlig skatt. Slutligen föreslås, som en resterande finansiering, ett återförande av resterande IKU- medel från den gröna skatteväxlingen 2000 (jmf. avsnitt 1.6.4).

1.7.2Insatser mot skattefusk

Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är i förlängningen ett hot mot välfärden. Det ekonomiska behovet av att alla gör rätt för sig har ökat i och med att en växande del av befolkningen skall försörjas av en minskande andel yrkesaktiva. Regeringen har nyligen för riksdagen presenterat en handlingsplan med ett omfattande åtgärdspaket för de närmaste åren mot den ekonomiska brottsligheten. Regeringen kommer att ge fortsatt hög prioritet åt kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.

Som ett led i bekämpningen av skattefusk pågår ett arbete med ett system för schablon- beskattning av småföretagare, krav på typ- godkända kassaregister inom kontant- branscherna, entreprenadavdrag i bygg- och anläggningsbranscherna, förbättrat administra- tivt samarbete på skatteområdet och ändrade regler för F-skatt. Den omorganisation av skatteförvaltningen som verkställts den 1 januari 2004 genom bildandet av den rikstäckande myndigheten Skatteverket medför att befintliga resurser kan användas på ett mer effektivt och rationellt sätt. I samband med 2004 års ekonomiska vårproposition har Skatteverket tillförts 20 miljoner kronor för utökad F-skattekontroll. Därmed har det skapats bättre förutsättningar för en effektiv skattekontroll. På uppdrag av regeringen ser också Skatteverket över möjligheten att kontrollera egenföretagare och har som en första del av regeringsuppdraget föreslagit att F-skattesedlar skall tidsbegränsas i vissa fall. Förslaget är under remissbehandling och frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Skatteverket skall slutredovisa sitt uppdrag under hösten 2004.

PROP. 2004/05:1

Byggkommissionen föreslog i betänkandet Skärpning gubbar (SOU 2002:115) ett inrättande av särskilda entreprenadkonton och omvänd momsskyldighet för uppdragsgivare för att bekämpa svartarbete inom byggsektorn. Den fortsatta beredningen inom Regeringskansliet är inriktad på att ett förslag skall presenteras före oktober 2004.

Skattekontrollen i de så kallade kontant- branscherna försvåras genom brister i underliggande handlingar. Regeringen har därför tillkallat en särskild utredare med uppdrag att se över möjligheterna att införa obligatoriskt krav på typgodkända kassaregister. Utredaren skall även överväga och lämna förslag till kontrollbefogenheter och sanktioner för att säkerställa att det föreslagna systemet uppfyller sina syften samt att lämna förslag om hur skattebrottsenheternas verksamhet kan effektiviseras. Uppdraget skall redovisas senast vid utgången av februari 2005.

Genom en internationell överenskommelse kommer möjligheterna att undanhålla informa- tion om tillgodohavanden i utlandet att minska. Förhoppningen är att förändringen kommer att träda i kraft redan den 1 juli 2005 som en följd av att EU:s så kallade sparandedirektiv införlivas i medlemsländerna samt i ett antal så kallade tredjeländer och oberoende territorier. Regeringen verkar också, såväl inom EU som inom OECD, för att informationsutbytet mellan länder utvecklas ytterligare. För internationella företags prissättning av interntransaktioner har Skatteverket lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet. Förslagen har remissbehandlats och frågan bereds vidare inom Regeringskansliet med inriktning på en proposition under 2005.

Såväl Branschsaneringsutredningen som Skatteverket har i tidigare betänkanden och rapporter relativt ingående belyst olika möjligheter till schablonbeskattning. Betänkan- dena och rapporterna liksom även efterföljande remissbehandlingar visar emellertid på ett stort antal problem som inte fått någon slutlig lösning. Bärande tankar bakom förslagen till schablonbeskattning är att försöka åstadkomma ett rättvisande skatteuttag och att minska omfattningen av skattefusk och svartarbete. Finansdepartementet har därför i juni 2004 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att se över möjligheterna för vissa branscher att använda schabloniserade inslag som komplement till

PROP. 2004/05:1

nuvarande skatteregler och att utforma förslag till lagtext. Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 maj 2005.

1.7.3Grön skatteväxling och andra styrmedel

I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet för grön skatteväxling under perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling om drygt tio miljarder kronor genomförts. För 2005 föreslår regeringen en grön skatteväxling med netto 3,4 miljarder kronor. För 2006 planeras en skatteväxling med 3,6 miljarder kronor.

I de energi- och miljöskattehöjningar som genomförts tidigare inom ramen för den gröna skatteväxlingen har tyngdpunkten legat på höjda skatter på el och uppvärmningsbränslen. Det övergripande syftet med skatteväxlingen är att bidra till att de av riksdagen fastställda miljömålen nås. Detta förutsätter att åtgärder riktas mot flera sektorer. Transportsektorn står nu för den största ökningen av koldioxid- utsläppen. Tyngdpunkten i den gröna skatteväxlingen för 2005 bör därför läggas på höjda skatter för transportsektorn. Regeringen föreslår därför följande åtgärder:

-En höjning av fordonsskatten för bensindrivna personbilar med 23 procent

och för dieseldrivna personbilar med

2 procent.

-En höjning av fordonsskatten för lätta lastbilar med 40 procent.

-	En	höjning	av	bensinskatten	med
	15 öre/liter.
-	En	höjning	av	dieselskatten	med

30 öre/liter.

-Sänkt dieselskatt för skogs- och

jordbrukets arbetsmaskiner med

2 kronor/liter.

-En höjning av elskatten med 1,2 öre/kWh för hushåll och servicesektorn.

För att ytterligare öka miljöstyrningen i fordonsbeskattningen bör en omläggning av fordonsskatten för personbilar och andra lätta fordon genomföras enligt det förslag som presenterats av Vägtrafikskatteutredningen.

Förslaget innebär att fordonsskatten relateras till fordonets koldioxidutsläpp. Regeringen avser att återkomma med förslag till en sådan skatteomläggning så att nya regler skall kunna träda i kraft den 1 januari 2006.

De redovisade skattehöjningarna, med avdrag för sänkt dieselskatt till jord- och skogsbruket, växlas för 2005 mot skattesänkningar i form av höjda grundavdrag för låg- och medelinkomst- tagare med 2 400 kronor.

Den 1 januari 2005 införs ett system för handel med utsläppsrätter inom EU. Systemet omfattar utsläpp av koldioxid från energi- omvandlingssektorn och energiintensiv industri. Utsläppshandel är ett klimatpolitiskt instrument som skall styra mot minskade utsläpp av koldioxid från dessa sektorer. Den sammantagna mängden utsläppsrätter som tilldelas anläggningar inom EU avgör hur stora utsläppen i EU kan bli. De svenska anläggningar som ingår i handelssystemet, med undantag för kondenskraftverk och oljeraffinaderier, betalar i dag koldioxidskatt för sin bränsleförbrukning. Införandet av utsläppshandel innebär därför att två medel används för att styra mot samma mål. En samordning av dessa medel är nödvändig för att uppnå en effektiv miljöstyrning samtidigt som svenska företags internationella konkurrenskraft värnas.

För att säkerställa en tillräcklig omfattning av svensk elproduktion är det viktigt att skapa förutsättningar för framtida investeringar i högeffektiv kraftvärmeproduktion. Eftersom systemet för handel med utsläppsrätter ännu inte har börjat tillämpas, är det dock osäkert hur priset på utsläppsrätter kommer att utvecklas. Det är därför för tidigt att ta ställning till hur samordningen av de två styrmedlen bör utformas. Regeringen avser dock att följa utvecklingen av handelssystemet och återkomma med ett samlat ställningstagande till koldioxidskattens framtida utformning i den handlande sektorn i 2005 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 1.11 Viktiga skatteförändringar

Periodiserade budgeteffekter i 2005 års förhållanden, miljoner kronor

Skatter på förvärvsinkomster
Fortsatt kompensation för allmän pensionsavgift	–6 450

Höjt grundavdrag	–3 720
Begränsad uppräkning skiktgränser	730

Övriga förändringar	–590

Totalt	–10 030
Kapital- och företagsskatter
Slopad arvs- och gåvoskatt	–2 600

Sänkt förmögenhetsskatt	–1 100
Reducerad nedsättning socialavgifter	300

Ändrade regler periodiseringsfond	1 500

Totalt	–1 900
Miljö- och energiskatter
Höjda fordonsskatter	1 280

Höjd bensinskatt	920
Höjd dieselskatt	820

Höjd elskatt	880

Sänkt dieselskatt jord- och skogsbruk m.m.	–520
Trängselskatt	460

Totalt	3 840

1.8Ett hållbart Sverige

Hållbar utveckling, med dess ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner, är ett övergripande mål för regeringens politik. De ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna i utvecklingen skall, för att få ett så heltäckande underlag som möjligt, integreras i beslutsprocesser. En sådan ansats är också nödvändig för en utveckling där de tre dimensionerna kan verka ömsesidigt understödjande.

Då en samordnad politik för hållbar utveckling ställer krav på bland annat Regeringskansliets sätt att arbeta har ett särskilt kansli inrättats vid Statsrådsberedningen. Samordningskansliet för hållbar utveckling arbetar sedan våren 2004 med att koordinera Regeringskansliets arbete med hållbar utveckling. Kansliet har till uppgift att vidareutveckla den nationella strategin för hållbar utveckling, bland annat med utgångspunkt i framtida befolknings- förändringar. Kansliet skall vidare fungera som

PROP. 2004/05:1

idéskapare och har som uppgift att utveckla Sveriges internationella agerande i hållbarhets- frågor, både inom EU och FN.

Regeringen avser att inrätta ett nationellt forum för hållbar utveckling från och med 2005. Forumet skall bygga vidare på den dialog som vuxit fram genom det framgångsrika Agenda 21- arbete som bedrivits i Sverige under lång tid, men som behöver vitaliseras. Det skall också vara en viktig kugge i den kontinuerliga processen med att följa upp åtagandena från Johannesburg samt utgöra ett stöd för kansliet i Statsrådsberedningen i dess arbete med hållbar utveckling.

Det särskilda anslaget för att stödja klimatinvesteringar, KLIMP, är ett viktigt instrument i klimatpolitiken. I budget- propositionen föreslår regeringen att bemyndigandet att ingå avtal under 2005 skall ökas med 350 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Därutöver anslås 50 miljoner kronor 2005 och 150 miljoner kronor beräknas för 2006.

1.8.1En god miljö

Miljöpolitiken är en viktig del av regeringens politik för hållbar utveckling. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Ett långsiktigt arbete pågår med att nå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och delmålen.

Som aviserats i vårpropositionen höjs anslagen till biologisk mångfald med 200 miljoner kronor 2005 och 400 miljoner kronor 2006. Därtill höjs ett flertal mindre anslag, främst inom jordbrukets område, såsom för djurskydds- register, ekologisk produktion, närslakt m.m.

Som ett led i jordbruksöverenskommelsen våren 2004 höjs anslagen till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 800 miljoner kronor 2006 och 400 miljoner kronor årligen från och med 2007.

En god vattenkvalitet är en av de viktigaste frågorna de närmaste åren. Det svenska arbetet med genomförande av EG:s ramdirektiv för vatten har påbörjats vid de utsedda vatten- myndigheterna. Regeringens ambitioner för det omfattande arbete som skall genomföras innebär att extra resurser avsätts för vattenarbetet.

Kommissionens förslag till ny europeisk kemikalielagstiftning, REACH, kommer att ha

PROP. 2004/05:1

avgörande betydelse för möjligheterna att nå kemikaliemålen. Kemikalieinspektionens delta- gande i arbetet är viktigt.

1.8.2Gröna nyckeltal

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att spegla den nationella utvecklingen för viktiga miljöproblem på ett enkelt och informativt sätt. Över längre tidsperioder ger gröna nyckeltal information om utvecklingen mot det övergripande miljökvalitetsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Variationerna i nyckeltalen mellan enstaka år är dock ofta ett resultat av väderleks- och konjunkturvariationer.

Den totala energianvändningen har ökat de senaste åren, men över tiden har det skett en successivt minskad energianvändning i relation till BNP. Indikatorer över total energi- användning och energieffektiviseringen är dock en något inexakt mätare av utvecklingen mot miljömålen eftersom miljöpåverkande utsläpp inte är direkt relaterade till själva energi- användningen eller till tillväxten i BNP. Utsläppsindikatorer är därför nödvändiga som komplement till denna indikator.

Sveriges utsläpp av koldioxid minskade kraftigt under 1970- och 1980-talen, mycket tack vare att den energipolitik som bedrevs under perioden syftade till att minska oljeberoendet. Omkring 1990 planade emellertid den nedåtgående trenden ut och utsläppen har sedan dess stabiliserat sig kring 1990 års nivå. Utsläppen 2002, inklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart, låg strax över 1990 års nivå. Om utsläppen från internationell sjö- och luftfart exkluderas låg utsläppen 2002 i stället något under 1990 års nivå.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt. Mellan 1990 och 2002 har dessa utsläpp minskat med 45 procent. Till stor del är detta ett resultat av ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. De svenska utsläppen av kväveoxider har också minskat, sedan 1990 med 25 procent. Förbättrade förbrännings- och reningstekniker inom transportsektorn är främsta orsaken till denna minskning.

Halterna av kväve och fosfor i havet utgör en indikator på näringstillståndet i havet. Fram till 1990-talet minskade belastningen på haven av dessa föroreningar. De svenska utsläppen av gödande kväve och fosfor till haven har minskat något sedan mitten av 1990-talet. Det är främst reningsverkens kväveutsläpp som minskat men även jordbrukets utsläpp har reducerats under perioden. Jordbrukens utsläpp av fosfor har också minskat under perioden.

Halterna av de flesta luftföroreningar i svenska tätorter minskade markant från 1980- talet och fram till slutet av 1990-talet. Sedan vintern 2000/2001 är denna trend emellertid inte lika tydlig. Förändrade väderleksförhållanden kan vara en viktig orsak till att halten av vissa luftföroreningarna inte minskat under senare år. Den kraftiga minskningen av den genomsnittliga bensenhalten i svensk stadsluft som observerats sedan början av 1990-talet är främst ett resultat av katalytisk avgasrening och en minskad bensenhalt i bensinen.

Tabell 1.12 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

	1980	1990	2000	2001	2002
Total slutlig	436	442	470	474	483
användning1
Energiintensitet2	300	245	214	214	214
Utsläpp till luft (tusentals ton)3
	19804	1990	2000	2001	2002
Klimatpåverkan
Koldioxid	82 438	59 344	58 940	59 620	60 345

Försurning
Svaveldioxid	508	112	69	70	71

Kväveoxider	448	377	358	353	336

Belastning på haven (tusentals ton)
	1980	1990	2000	2001	2002
Övergödning
Fosfor	4,7	3,5	4,7	3,9	2,8

Kväve	115,5	104,9	146,6	131,9	113,0

Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)5
	1992/93	1996/97	2000/01	2001/02	2002/03
Kvävedioxid	22	21	17	18	19

Sot	7	5	7	5	6
Bensen	6	3	2	2	2

1Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.

2Energiintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i 2000 års referenspriser.

3Inkluderar bunkring för internationell luft- och sjöfart. Ej normalårsjusterade siffror.

4Framräknad enligt äldre metodik och därför ej direkt jämförbar med siffror för 1990 och senare.

5Vinterhalvårsmedelvärden i tätortsluft.

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet och IVL Svenska miljöinstitutet AB.

1.8.3En politik för internationell utveckling och solidaritet

Världen blir alltmer integrerad och ömsesidigt beroende. Den svenska politiken för global utveckling skall bidra till uppfyllandet av FN:s millenniedeklaration och det övergripande målet att avskaffa fattigdom och hunger. Ett av målen som särskilt gäller världens rika länder är att öka biståndet, införa skuldlättnader och rättvisa handelsregler.

Målet för det svenska utvecklingssamarbetet är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnads- villkor. Tillsammans med insatser inom andra politikområden bidrar biståndet till utveckling. Regeringen föreslår att anslaget för biståndet höjs så att målet på en procent av bruttonational- inkomsten nås 2006. Anlagshöjningen är inte bara viktig för att ge mer resurser till det svenska utvecklingssamarbetet. Genom att enprocents- målet åter nås blir Sverige också ett tydligare föregångsland och inspirationskälla för andra länder. Regeringen föreslår inrättandet av en utvärderingsfunktion av utvecklingssamarbetet.

En särskild utredare tillkallas snarast för att förbereda och vidta åtgärder för att inrätta en ny instans- och processordning i utlänningsärenden i enlighet med riksdagens beslut från november 2001. Den nya instans- och processordningen skall gälla från den 1 januari 2006. Utlännings- nämnden läggs ner vid samma tidpunkt.

1.9Ett Sverige för alla

Den ekonomiska politiken skall bidra till att öka tillväxten och minska klyftorna i samhället. Den största klyftan i samhället går mellan dem som har arbete och dem som är arbetslösa eller av andra skäl får sin försörjning från bidrag.

I ett samhälle som kännetecknas av rättvisa och utveckling skall alla ha rätt att vara med och skapa och ta del av ett stigande välstånd. Alltför många människor står i dag utanför arbetsmarknaden. Centrala etappmål för den ekonomiska politiken är därför att pressa tillbaka den öppna arbetslösheten mot 4 procent och att 80 procent av befolkningen i åldern 20–64 år skall ha en reguljär sysselsättning. Som ett komplement till sysselsättningsmålet har regeringen fastställt ett rättvisemål om en

PROP. 2004/05:1

halvering av behovet av socialbidrag. Målet innebär att antalet helårsbidrag skall halveras mellan 1999 och 2004, från 115 200 till 57 600.

Den omfattande ohälsan är en av vår tids allvarligaste fördelningspolitiska problem. Arbete och god hälsa utgör grunden för en egen försörjning och är främst en rättvisefråga. Regeringen och riksdagen har därför formulerat ett mål om att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivningar skall halveras samtidigt som antalet nya aktivitets- och sjukersättningar skall minska under perioden 2002 till 2008. Detta mål följs särskilt upp under utgiftsområde 10 i denna proposition.

Den svaga internationella konjunkturen har medfört en oacceptabelt hög arbetslöshet. Som en följd av det svaga sysselsättningsläget nås inte socialbidragsmålet inom utsatt tid. I bilaga 3 till denna budgetproposition presenteras den fjärde uppföljningen av detta mål.

Uppföljningen visar att socialbidragstagandet har minskat med 26 procent mellan 1999 och 2003. Antalet helårspersoner minskar nu för sjätte året i rad och har pressats ner till den lägsta nivån sedan 1991. Minskningstakten har avtagit under perioden men fortsatt såväl 2002 som 2003 trots att Sverige genomgått en betydande internationell lågkonjunktur. Den ekonomiska politik som regeringen och riksdagen har fört har motverkat effekterna av den internationella lågkonjunkturen. Resultatet av den rättvisepolitik som bedrivs syns inte minst vid jämförelser mellan länder. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder den lägsta andelen ekonomiskt utsatta hushåll.

Att Sverige klarat sig bättre än omvärlden är ett kvitto på styrkan i svensk ekonomi och riktigheten i den förda politiken. Men regeringen är inte nöjd. Utvecklingen i positiv riktning går för långsamt. För att trenden mot minskat behov av bidrag skall förstärkas igen krävs ytterligare åtgärder. Regeringen föreslår därför såväl insatser för att underlätta för människor att komma ur behovet av socialbidrag, som åtgärder för att minska risken att hamna där. Därutöver görs en särskild satsning på att förbättra förhållandena för barn i utsatta familjer. En miljard kronor har avsatts till särskilda insatser riktade till denna grupp under 2006. Målet om ett halverat behov av socialbidrag ligger fast och skall uppfyllas så snart som möjligt. En halvering av behovet av socialbidrag har mycket goda effekter på inkomstfördelningen.

PROP. 2004/05:1

En överrepresenterad grupp bland de socialbidragsberoende är ensamstående kvinnor med barn. I bilaga 4 till denna proposition görs en särskild redovisning av fördelning av ekonomiska resurser mellan män och kvinnor. Exempelvis konstateras att välfärdssystemen bidrar till att kompensera för brister i jämställdhet beträffande betalt och obetalt arbete genom att stärka kvinnors ekonomiska ställning i förhållande till mäns.

Arbetsmarknaden är fortfarande starkt könsuppdelad och fördelningen av kvinnor och män på olika näringsgrenar är ojämn. Samtidigt är svenska kvinnors arbetskraftsdeltagande bland de högsta i världen, 79 procent. En stor del av de tjänster, som i Sverige utförs i form av betalt marknadsarbete, utförs obetalt i många länder utanför Norden av kvinnor.

En del av löneskillnaden mellan män och kvinnor förklaras av skillnader i yrkesval, befattning eller sektorstillhörighet. Även om dessa faktorer beaktas är löneskillnaderna mellan män och kvinnor alltför höga. Kvinnor tjänar fortfarande i genomsnitt 92 procent av vad män gör. En väl utvecklad arbetsmarknad förmår ge sysselsättning för alla människor på samma villkor oavsett kön.

Ekonomiska drivkrafter är viktiga – såväl för företag och arbetsgivare som för individer. Nästa år träder nya regler inom ramen för arbetet mot ohälsan i arbetslivet i kraft. En viktig förändring blir då att de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivare att bekämpa ohälsa ökar. Regeringens rättvisepolitik utgår också från att sambanden mellan arbete och ekonomisk framgång för individen skall tydliggöras. Människors vilja och förmåga att arbeta är beroende av en mängd faktorer. Hinder i form av brist på utbildning, ohälsa eller diskriminering påverkar, och måste avhjälpas och bekämpas med kraft. En annan viktig faktor handlar om möjligheten att genom arbete förbättra sin ekonomiska situation.

För den som vill arbeta mer eller går från bidrag till arbete kan minskade bidrag och ökade skatter kraftigt reducera det ekonomiska utbytet av en sådan förändring. Höga marginaleffekter leder därför till att drivkrafterna minskar att arbeta mer, studera för att få ett nytt och bättre betalt arbete, byta arbete, eller att gå från bidrag till arbete.

Grupper som kortsiktigt inte förbättrar sin ekonomiska situation om de arbetar mer,

studerar, byter arbete, eller går till arbete från bidrag riskerar fastna i en situation med varaktigt låg ekonomisk standard. Marginaleffekter utgör för dessa grupper en fattigdomsfälla, som är till skada både för den enskilde och för samhället. Att motverka de hinder som marginaleffekter utgör är därför ett viktigt inslag i en sammanhållen rättvise- och tillväxtpolitik.

Flera förändringar har gjorts under en följd av år för att minska marginaleffekterna. Regeringen har infört en kompensation för tre fjärdedelar av pensionsavgiften och höjt gränsen för statlig inkomstskatt. Införandet av maxtaxan i barnomsorgen har inneburit att marginaleffekten minskat betydligt för barnfamiljerna. Insatserna för att minska marginaleffekterna har varit framgångsrika. Den analys som regeringen presenterade i våras visar att den genomsnittliga marginaleffekten minskade från 53,2 procent till 45,1 procent mellan 1996 och 2002. Därefter har utvecklingen vänt och de genomsnittliga marginaleffekterna har ökat något. Regeringen anser det angeläget att arbetet med att minska marginaleffekterna fortsätter.

Regeringen föreslår nu att inkomstskatterna sänks ytterligare. För 2005 föreslås att ytterligare steg tas i en skattereform som innebär att egenavgifterna till pensionssystemet kompen- seras. Regeringen föreslår därför att kompensationen höjs från dagens 75 procent till 87,5 procent 2005. Därtill höjs grundavdraget i inkomstbeskattningen med 2 400 kronor för låg- och medelinkomsttagare. Därmed kommer stora inkomstgrupper att få skatteförändringar som innebär mer pengar i plånboken. Tillsammans med de höjningar av barnbidragen och flerbarnstilläggen som sker med början 2006 kommer dessa åtgärder mer än väl att kompensera för de indirekta skatter som växlats upp i syfte att värna miljön. Diagrammet nedan visar nettoeffekterna av höjda fordons-, drivmedels- och elskatter och sänkta inkomst- skatter i kombination med höjt barnbidrag. I beräkningen ingår även effekterna av höjt kilometeravdrag samt höjd gräns för uttag av förmögenhetsskatt. Sammantaget förbättrar dessa åtgärder hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,7 procent. I diagrammet nedan är befolkningen uppdelad i tio lika stora grupper efter stigande ekonomisk standard.

Diagram 1.14 Fördelningseffekter av sänkta inkomstskatter,
ökade barnbidrag och höjda miljöskatter
Procent
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
			Inkomstgrupper (deciler)
Källor: Hushållens Ekonomi; Statistiska centralbyrån och Finansdepartementets
beräkningar.

PROP. 2004/05:1

Diagram 1.14 visar hur den procentuella förändringen i ekonomisk standard fördelas. De sammantagna effekterna har en fördelningsprofil till förmån för låg- och medelinkomsttagar- hushåll.

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2004/05:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2005

1.godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 870 miljarder kronor för 2005 och 907 miljarder kronor för 2006 (avsnitt 4.1.1),

3.godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2005 och 2006 (avsnitt 4.1.2),

4.fastställer målet för 2005 för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till minst 0,5 procent av bruttonationalprodukten (avsnitt 4.1.3),

5.bemyndigar regeringen att under 2005 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.5),

6.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2005 (avsnitt 4.4.5),

7.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2005 (avsnitt 4.4.5),

8.godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2005 (avsnitt 5.4 och bilaga 1),

9.beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2005 i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

10.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2005 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

11.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2006 som riktlinje för regeringens budgetarbete (av- snitt 6.2 tabell 6.5),

12.godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2007 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

13.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten för 2005 (avsnitt 6.2 tabell 6.5),

14.bemyndigar regeringen att för 2005 besluta

om lån i Riksgäldskontoret för investe- ringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 26 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1.1),

15.bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 18 700 000 000 kronor (avsnitt 7.1.2),

16.bemyndigar regeringen att för 2005 för

Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investe- ringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 10 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 200 000 000 kronor (avsnitt 7.1.3),

17.bemyndigar regeringen att under 2005, med de begränsningar som följer av 6 § andra

PROP. 2004/05:1

stycket lagen (1996:1059) om stats- budgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvalt- ningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om över- skridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.4),

vad gäller tilläggsbudget för 2004

18.bemyndigar regeringen att besluta att Riksgäldskontoret får lämna ett lån till

Stiftelsen	Nordiska	museet		på högst
15 000 000	kronor	för	vissa	byggnads-
arbeten i	enlighet	med	vad	regeringen

förordar (avsnitt 9.2.12),

19.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 22 Kommuni- kationer uppförda ramanslaget 36:4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 22 000 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 9.2.16),

20.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 42:6 Djurskydds- myndigheten (avsnitt 9.2.17),

21.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 000 000 000 kronor under 2005 (avsnitt 9.2.17),

22.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden	medför utgifter		på	högst
1 960 000 000 kronor		under	2005,	högst
600 000 000	kronor	2006,		högst

115 000 000 kronor 2007, högst 45 000 000 kronor 2008 och högst 80 000 000 kronor därefter (avsnitt 9.2.17),

23.bemyndigar regeringen att under 2004 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

uppförda ramanslaget 44:2 Från EG- budgeten finansierade åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 908 500 000 kronor under 2005, högst 732 500 000 kronor 2006, högst 136 000 000 kronor 2007, högst 51 000 000 kronor 2008 och högst 82 000 000 kronor därefter (avsnitt 9.2.17),

24.bemyndigar regeringen att disponera avgiftsintäkterna från verksamhetsområde Namn vid Patent- och registreringsverket för att täcka statens kostnader för verk- samheten (avsnitt 9.2.18),

25.godkänner att det tillfälliga sysselsätt- ningsstödet till kommuner och landsting för 2004 förstärks i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 9.2.19),

26.godkänner ändrade ramar för utgiftsom- råden samt anvisar ändrade och nya anslag, som står till regeringens disposition, enligt specifikation i tabell 2.1,

vad gäller skattefrågor

27.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2004:629) om trängselskatt (avsnitt 3.1 och 8.5.1.1),

28.antar regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor (avsnitt 3.2 och 8.7.2),

29.antar regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen (avsnitt 3.3 och 8.7.1),

30.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1996:1512) om dubbelbeskatt- ningsavtal mellan de nordiska länderna (avsnitt 3.4 och 8.2.10),

31.antar regeringens förslag till lag om ändring

ifordonsskattelagen (1988:327) (avsnitt 3.5 och 8.4.1.2),

32.antar regeringens förslag till lag om ändring

isocialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.6, 8.2.7 och 8.2.8),

33.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.7 och 8.2.8),

34.antar regeringens förslag till lag om ändring

iinkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.8, 8.2.1–8.2.3, 8.2.5 och 8.2.6),

35.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1997:323) om statlig förmögen- hetsskatt (avsnitt 3.9 och 8.3.1.1),

PROP. 2004/05:1

36.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1976) om skatt på energi (avsnitt 3.10, 8.4.1.1, 8.4.1.4, 8.4.1.5, 8.4.2 och 8.4.5.1–8.4.5.3),

Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen

på tilläggsbudget för 2004

37.anvisar ändrade anslag, som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter, enligt specifikation i tabell 2.1.

PROP. 2004/05:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2004

Tusental kronor

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2004	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
1		Rikets styrelse	7 936 461	-922	7 935 539

	46:2	Justitiekanslern	18 174	-922	17 252

	90:3	Riksdagens förvaltningskostnader1	555 442	1 500	556 942
	90:4	Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen1	59 742	-1 500	58 242
2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	9 199 642	8 000	9 207 642

	1:12	Utveckling av 24-timmarsmyndigheten (nytt ramanslag)	0	8 000	8 000

3		Skatt, tull och exekution	8 577 651	80 000	8 657 651

	3:1	Skatteverket	5 767 039	57 000	5 824 039

	3:2	Kronofogdemyndigheterna	1 475 604	23 000	1 498 604

4		Rättsväsendet	26 632 092	50 922	26 683 014

	4:1	Polisorganisationen	14 665 113	-100 000	14 565 113

	4:2	Säkerhetspolisen	576 010	20 000	596 010

	4:5	Domstolsväsendet m.m.	3 881 567	35 000	3 916 567

	4:6	Kriminalvården	4 961 044	80 000	5 041 044
	4:8	Rättsmedicinalverket	218 290	1 000	219 290

	4:10	Brottsoffermyndigheten	22 851	1 000	23 851

	4:11	Ersättning för skador på grund av brott	73 978	1 000	74 978

	4:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	15 291	9 922	25 213

	4:14	Avgifter till vissa internationella sammanslutningar m.m.	6 456	3 000	9 456

6		Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 331 402	15 000	44 346 402

	6:2	Materiel, anläggningar samt forskning och
		teknikutveckling	18 376 147	15 000	18 391 147
7		Internationellt bistånd	19 856 751	0	19 856 751
	8:1	Biståndsverksamhet	19 224 800	5 783	19 230 583

	8:4	Folke Bernadotteakademin	20 531	-5 783	14 748
8		Invandrare och flyktingar	7 045 146	280 000	7 325 146
	12:1	Migrationsverket	636 273	2 000	638 273

	12:2	Mottagande av asylsökande	3 364 694	150 000	3 514 694
	12:3	Migrationspolitiska åtgärder	292 149	-2 000	290 149

	12:4	Utlänningsnämnden	125 785	15 000	140 785

	12:5	Offentligt biträde i utlänningsärenden	122 027	75 000	197 027

	12:6	Utresor för avvisade och utvisade	155 556	40 000	195 556

9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	37 682 772	1 611 625	39 294 397

	13:2	Bidrag för läkemedelsförmånerna	19 450 000	1 611 625	21 061 625

10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	123 964 002	2 900 000	126 864 002
	19:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	44 424 423	2 900 000	47 324 423

12		Ekonomisk trygghet för familjer och barn	53 852 200	840 000	54 692 200
	21:2	Föräldraförsäkring	23 212 000	840 000	24 052 000

15		Studiestöd	21 922 355	0	21 922 355

	25:1	Studiehjälp m.m.	3 102 400	140 000	3 242 400
	25:2	Studiemedel m.m.	11 382 485	-140 000	11 242 485

PROP. 2004/05:1

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2004	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	8 799 030	16 000	8 815 030

	31:5	Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador	38 000	-1 300	36 700
	31:9	Statens va-nämnd	7 137	1 300	8 437

	32:1	Länsstyrelserna m.m.	2 138 467	16 000	2 154 467

19		Regional utveckling	3 106 447	0	3 106 447
	33:1	Allmänna regionalpolitiska åtgärder	1 514 835	-10 000	1 504 835

	33:3	Transportbidrag	346 000	10 000	356 000

20		Allmän miljö- och naturvård	3 770 566	42 0000	3 812 566
	34:12	Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
		institut m.m.	217 556	42 000	259 556
22		Kommunikationer	28 535 012	0	28 535 012

	36:8	Sjöfartsregistret	4 524	500	5 024

	36:9	Rederinämnden: Administration	2 599	-500	2 099
23		Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	14 288 732	3 000	14 291 732

	43:1	Statens jordbruksverk	299 991	43 000	342 991

	43:6	Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter	1 416 000	-40 000	1 376 000
	43:16	Åtgärder inom livsmedelsområdet	5 000	700	5 700

	43:17	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.	37 089	-700	36 389

24		Näringsliv	3 492 902	-15 000	3 477 902
	38:2	Näringslivsutveckling m.m.	248 562	-30 000	218 562

	38:8	Patentbesvärsrätten	16 249	900	17 149

	38:9	Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss
		verksamhet (likvidatorer)	8 000	600	8 600

	38:14	Rymdverksamhet	541 510	15 000	556 510
	38:18	Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m.	2 000	-1 500	500

		Summa anslagsförändring på tilläggsbudget		5 830 625

1 Anslag avsett för riksdagen eller dess myndigheter.

Lagförslag

PROP. 2004/05:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2004:629) om trängselskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

Skattepliktig är inte

1.bil som är registrerad på ägare som enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall är undantagen från skatteplikt i Sverige,

2.bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret,

3.buss med en totalvikt av minst 14 ton,

4.bil som enligt uppgift i väg- trafikregistret används i taxitrafik en- ligt yrkestrafiklagen (1998:490), eller

5.bil som enligt 6 eller 7 § undan- tagits från skatteplikt.

4.bil som enligt uppgift i väg- trafikregistret används i taxitrafik en- ligt yrkestrafiklagen (1998:490),

5.bil som är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektri- citet, alkohol eller annan gas än gasol, eller

6.bil som enligt 6 eller 7 § undan- tagits från skatteplikt.

PROP. 2004/05:1

3.2Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor som har beslutats av länsstyrelsen eller Boverket och som avser stödberättigande åtgärder som har utförts under perioden 1 januari 2005 – 31 december 2007 får tillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

2 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela när- mare föreskrifter om det stöd som enligt 1 § får krediteras skattekonto.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

PROP. 2004/05:1

3.3Förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen som länsstyrelsen beviljat en fastighetsägare och som avser stödberättigande åtgärder som har utförts under perioden 1 januari 2005 – 31 december 2006 får tillgodoföras fastighets- ägaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

2 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela när- mare föreskrifter om det stöd som enligt 1 § får krediteras skattekonto.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

PROP. 2004/05:1

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4.1 Bestämmelsen i artikel 31	4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt
punkt 3 i avtalet skall också tillämpas	3 i avtalet skall också tillämpas vid
vid 2002–2005 års taxeringar. Vid	2002–2006 års taxeringar. Vid 1999–
1999–2005 års taxeringar skall artikel	2006 års taxeringar skall artikel 26
26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då	punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då
artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.	artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

Vad som föreskrivs i första stycket skall, oberoende av bestämmelserna i bilaga 2 till denna lag, också gälla för inkomst som person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark om

–skeppet är registrerat i det danska internationella skeppsregistret (DIS),

–arbetsgivaren har hemvist i Danmark, och

–personen var anställd ombord på ett danskt skepp någon gång under januari månad år 2001.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1 Senaste lydelse 2003:826.

PROP. 2004/05:1

3.5Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att punkterna B, C och D i bilaga 1 till fordons- skattelagen (1988:327) skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)1

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag		Skattevikt,		Skatt, kronor
		kilogram
				grundbelopp	tilläggsbelopp
					för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
B	Personbilar
1	Personbil som inte kan drivas	0–	900	585	0
	med dieselolja	901–		734	149
2	Personbil som kan drivas	0–	900	2 245	0
	med dieselolja	901–		2 814	569
C	Bussar
1	Bussar som inte kan drivas	0–	1 600	390	0
	med dieselolja	1 601–	3 000	430	40
		3 001–		984	0
2	Bussar som kan drivas med dieselolja
	2.1 Bussar med en högsta skattevikt av 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja	0–	1 600	720	0
		1 601–	3 000	775	55
		3 001–	3 500	1 545	0

1 Senaste lydelse 2001:959.

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag		Skattevikt,			Skatt, kronor
		kilogram
					grundbelopp	tilläggsbelopp
						för varje helt
						hundratal kilo-
						gram över den
						lägsta vikten i
						klassen
	2.2 Bussar med en skattevikt överstigande 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja
	2.2.1 med två hjulaxlar	3 501–		6 000	2 510	21
		6	001–	10 000	3 089	24
		10	001–	13 000	4 037	76
		13	001–	16 000	6 303	289
		16	001–		14 893	460
	2.2.2 med tre hjulaxlar	3 501–		6 000	2 315	20
		6	001–	13 000	2 819	19
		13	001–	18 000	4 169	165
		18	001–	19 000	12 397	109
		19	001–	20 000	13 492	209
		20	001–	22 000	15 583	290
		22	001–	23 000	21 382	132
		23	001–	24 000	22 675	302
		24	001–		25 701	240
	2.2.3 med fyra eller flera hjulaxlar	3 501–		6 000	2 315	20
		6	001–	13 000	2 819	19
		13	001–	24 000	4 169	100
		24	001–		15 185	147
D	Lastbilar
1	Lastbil som inte kan drivas med dieselolja		0–	1 600	390	0
		1	601–	3 000	430	40
		3	001–		984	0
2	Lastbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 med anordning för påhängsvagn med två
	hjulaxlar
	2.1.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
	(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	869	0
		1	601–	3 000	929	60
		3	001–	6 000	1 776	55
		6	001–	10 000	3 426	66
		10	001–	14 000	6 066	169
		14	001–		12 842	298

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt, kronor
	kilogram
				grundbelopp	tilläggsbelopp
					för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
2.1.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		9 999	400	0
	10	000–	12 999	632	10
	13	000–	13 999	1 474	74
	14	000–		2 318	298
2.2 med anordning för påhängsvagn med tre
eller flera hjulaxlar
2.2.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	869	0
	1	601–	3 000	907	38
	3	001–	6 000	1 446	69
	6	001–	11 000	3 525	79
	11	001–	15 000	7 485	101
	15	001–	18 000	11 533	119
	18	001–	23 000	15 097	217
	23	001–		25 932	185
2.2.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		13 999	500	0
	14	000–	14 999	500	49
	15	000–	17 999	1 009	119
	18	000–	22 999	4 573	217
	23	000–		15 408	185
2.3 med annan draganordning än anordning för
påhängsvagn, med två hjulaxlar
2.3.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	720	0
	1	601–	3 000	775	55
	3	001–	6 000	1 545	4
	6	001–	10 000	1 677	29
	10	001–	14 000	2 821	98
	14	001–	17 000	6 737	175
	17	001–		11 984	229

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt, kronor
	kilogram
				grundbelopp	tilläggsbelopp
					för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
2.3.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		12 999	300	0
	13	000–	13 999	800	30
	14	000–	14 999	1 100	30
	15	000–	17 399	2 307	2
	17	400–		2 376	229
2.4 med annan draganordning än anordning för
påhängsvagn, med tre eller flera hjulaxlar
2.4.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	682	0
	1	601–	3 000	731	49
	3	001–	6 000	1 424	4
	6	001–	11 000	1 556	14
	11	001–	15 000	2 271	77
	15	001–	18 000	5 351	136
	18	001–		9 443	172
2.4.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		16 999	500	0
	17	000–	18 999	1 000	0
	19	000–	19 999	1 212	109
	20	000–		2 359	172
2.5 utan draganordning med två hjulaxlar
2.5.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	720	0
	1	601–	3 000	775	55
	3	001–	6 000	1 545	4
	6	001–	10 000	1 677	29
	10	001–	14 000	2 821	98
	14	001–	17 000	6 737	175
	17	001–		11 984	229
2.5.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000–		14 999	300	59
	15	000–	15 999	2 307	160
	16	000–	16 999	3 923	175
	17	000–		5 670	229

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag		Skattevikt,			Skatt, kronor
		kilogram
					grundbelopp	tilläggsbelopp
						för varje helt
						hundratal kilo-
						gram över den
						lägsta vikten i
						klassen
	2.6 utan draganordning med tre hjulaxlar
	2.6.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
	(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	682	0
		1	601–	3 000	731	49
		3	001–	6 000	1 424	4
		6	001–	11 000	1 556	14
		11	001–	15 000	2 271	77
		15	001–	18 000	5 351	136
		18	001–		9 443	172
	2.6.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
	om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000–		15 999	500	0
		16	000–	16 999	500	125
		17	000–	17 999	1 757	136
		18	000–		3 129	172
	2.7 utan draganordning med fyra eller flera
	hjulaxlar
	2.7.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
	(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon		0–	1 600	682	0
		1	601–	3 000	731	49
		3	001–	6 000	1 424	4
		6	001–	11 000	1 556	14
		11	001–	15 000	2 271	77
		15	001–	18 000	5 351	136
		18	001–		9 443	172
	2.7.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
	om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000–		18 999	1 229	0
		19	000–	19 999	1 229	113
		20	000–		2 359	172
E	Traktorer

PROP. 2004/05:1

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag		Skattevikt,			Skatt, kronor
		kilogram
					grundbelopp	tilläggsbelopp
						för varje helt
						hundratal kilo-
						gram över den
						lägsta vikten i
						klassen
B	Personbilar
1	Personbil som inte kan drivas med dieselolja		0–	900	720	0
			901–		903	183
2	Personbil som kan drivas
	med dieselolja		0–	900	2 290	0
			901–		2 870	580
C	Bussar
1	Bussar som inte kan drivas med dieselolja		0–	1 600	546	0
		1	601–	3 000	602	56
		3	001–	3 500	1 378	0
		3	501–		984	0
2	Bussar som kan drivas med dieselolja
	2.1 Bussar med en högsta skattevikt av 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja		0–	1 600	1 008	0
		1	601–	3 000	1 085	77
		3	001–	3 500	2 163	0
	2.2 Bussar med en skattevikt överstigande 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja
	2.2.1 med två hjulaxlar	3 501–		6 000	2 510	21
		6	001–	10 000	3 089	24
		10	001–	13 000	4 037	76
		13	001–	16 000	6 303	289
		16	001–		14 893	460
	2.2.2 med tre hjulaxlar	3 501–		6 000	2 315	20
		6	001–	13 000	2 819	19
		13	001–	18 000	4 169	165
		18	001–	19 000	12 397	109
		19	001–	20 000	13 492	209
		20	001–	22 000	15 583	290
		22	001–	23 000	21 382	132
		23	001–	24 000	22 675	302
		24	001–		25 701	240

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag		Skattevikt,			Skatt, kronor
		kilogram
					grundbelopp	tilläggsbelopp
						för varje helt
						hundratal kilo-
						gram över den
						lägsta vikten i
						klassen
	2.2.3 med fyra eller flera hjulaxlar	3 501–		6 000	2 315	20
		6	001–	13 000	2 819	19
		13	001–	24 000	4 169	100
		24	001–		15 185	147
D	Lastbilar
1	Lastbil som inte kan drivas med dieselolja		0–	1 600	546	0
		1	601–	3 000	602	56
		3	001–	3 500	1 378	0
		3	501–		984	0
2	Lastbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 Lastbil med en högsta skattevikt av 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja		0–	1 600	1 008	0
		1	601–	3 000	1 085	77
		3	001–	3 500	2 163	0
	2.2 Lastbilar med en skattevikt överstigande 3 500
	kilogram som kan drivas med dieselolja
	2.2.1 med anordning för påhängsvagn med två
	hjulaxlar
	2.2.1.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
	(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	2 051	55
		6	001–	10 000	3 426	66
		10	001–	14 000	6 066	169
		14	001–		12 842	298
	2.2.1.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
	om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		9 999	400	0
		10	000–	12 999	632	10
		13	000–	13 999	1 474	74
		14	000–		2 318	298

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt, kronor
	kilogram
				grundbelopp	tilläggsbelopp
					för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
2.2.2 med anordning för påhängsvagn med tre
eller flera hjulaxlar
2.2.2.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	1 791	69
	6	001–	11 000	3 525	79
	11	001–	15 000	7 485	101
	15	001–	18 000	11 533	119
	18	001–	23 000	15 097	217
	23	001–		25 932	185
2.2.2.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		13 999	500	0
	14	000–	14 999	500	49
	15	000–	17 999	1 009	119
	18	000–	22 999	4 573	217
	23	000–		15 408	185
2.2.3 med annan draganordning än anordning
för påhängsvagn, med två hjulaxlar
2.2.3.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	1 565	4
	6	001–	10 000	1 677	29
	10	001–	14 000	2 821	98
	14	001–	17 000	6 737	175
	17	001–		11 984	229
2.2.3.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		12 999	300	0
	13	000–	13 999	800	30
	14	000–	14 999	1 100	30
	15	000–	17 399	2 307	2
	17	400–		2 376	229

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag	Skattevikt,			Skatt, kronor
	kilogram
				grundbelopp	tilläggsbelopp
					för varje helt
					hundratal kilo-
					gram över den
					lägsta vikten i
					klassen
2.2.4 med annan draganordning än anordning
för påhängsvagn, med tre eller flera hjulaxlar
2.2.4.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	1 444	4
	6	001–	11 000	1 556	14
	11	001–	15 000	2 271	77
	15	001–	18 000	5 351	136
	18	001–		9 443	172
2.2.4.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	7 000–		16 999	500	0
	17	000–	18 999	1 000	0
	19	000–	19 999	1 212	109
	20	000–		2 359	172
2.2.5 utan draganordning med två hjulaxlar
2.2.5.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	1 565	4
	6	001–	10 000	1 677	29
	10	001–	14 000	2 821	98
	14	001–	17 000	6 737	175
	17	001–		11 984	229
2.2.5.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000–		14 999	300	59
	15	000–	15 999	2 307	160
	16	000–	16 999	3 923	175
	17	000–		5 670	229
2.2.6 utan draganordning med tre hjulaxlar
2.2.6.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	1 444	4
	6	001–	11 000	1 556	14
	11	001–	15 000	2 271	77
	15	001–	18 000	5 351	136
	18	001–		9 443	172

PROP. 2004/05:1

Fordonsslag		Skattevikt,			Skatt, kronor
		kilogram
					grundbelopp	tilläggsbelopp
						för varje helt
						hundratal kilo-
						gram över den
						lägsta vikten i
						klassen
	2.2.6.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
	om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000–		15 999	500	0
		16	000–	16 999	500	125
		17	000–	17 999	1 757	136
		18	000–		3 129	172
	2.2.7 utan draganordning med fyra eller flera
	hjulaxlar
	2.2.7.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen
	(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon	3 501–		6 000	1 444	4
		6	001–	11 000	1 556	14
		11	001–	15 000	2 271	77
		15	001–	18 000	5 351	136
		18	001–		9 443	172
	2.2.7.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:1137)
	om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000–		18 999	1 229	0
		19	000–	19 999	1 229	113
		20	000–		2 359	172
E	Traktorer

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

PROP. 2004/05:1

3.6Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 och 28 §§ samt 3 kap. 13, 18 och 19 §§ socialavgiftslagen (2000:980) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

26 §1

Arbetsgivaravgifterna är 29,57 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

sjukförsäkringsavgift	11,08 %
föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
ålderspensionsavgift	10,21 %
efterlevandepensionsavgift	1,70 %
arbetsmarknadsavgift	3,70 %
arbetsskadeavgift	0,68 %

Föreslagen lydelse

2 kap.

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 29,63 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

sjukförsäkringsavgift	10,39 %
föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
ålderspensionsavgift	10,21 %
efterlevandepensionsavgift	1,70 %
arbetsmarknadsavgift	4,45 %
arbetsskadeavgift	0,68 %
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
28 §
Vid beräkning av arbetsgivar-	Vid beräkning av arbetsgivar-
avgifterna skall avdrag göras med	avgifterna skall avdrag göras med
5 procent av avgiftsunderlaget, dock	5 procent av avgiftsunderlaget, dock
högst med 3 550 kronor.	högst med 3 090 kronor.

Nuvarande lydelse

3 kap.

13 §2

Egenavgifterna är 27,76 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

sjukförsäkringsavgift	11,81 %
föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
ålderspensionsavgift	10,21 %
efterlevandepensionsavgift	1,70 %

1Senaste lydelse 2002:973.

2Senaste lydelse 2002:973.

PROP. 2004/05:1

arbetsmarknadsavgift	1,16 %
arbetsskadeavgift	0,68 %
	Föreslagen lydelse
	3 kap.
	13 §

Egenavgifterna är 27,82 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

sjukförsäkringsavgift	11,12 %
föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
ålderspensionsavgift	10,21 %
efterlevandepensionsavgift	1,70 %
arbetsmarknadsavgift	1,91 %
arbetsskadeavgift	0,68 %
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

18 §

Vid beräkning av egenavgifter skall avdrag göras med 5 procent av avgifts-

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

PROP. 2004/05:1

2.De nya bestämmelserna i 2 kap. 26 § tillämpas på ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 2005.

3.Äldre bestämmelser i 2 kap. 28 § tillämpas fortfarande på arbets- givaravgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

4.De nya bestämmelserna i 3 kap. 13 § tillämpas på inkomst som uppbärs från och med den 1 januari 2005. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2004 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2004 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

5.De nya bestämmelserna i 3 kap. 18 och 19 §§ tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2004.

PROP. 2004/05:1

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §1

Allmän löneavgift tas ut med 3,13 procent av underlaget och tillfaller staten.

Allmän löneavgift tas ut med 3,07 procent av underlaget och tillfaller staten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut från och med den 1 januari 2005.

3.De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs från och med den 1 januari 2005. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2004 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2004 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskatt- ningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2003:822.

PROP. 2004/05:1

3.8Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 12 kap. 5 och 27 §§, 63 kap. 3 § samt 65 kap. 5 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §1

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till

helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.
Från den taxerade förvärvsin-			Från den taxerade förvärvsin-
komsten dras 25 procent av sådana			komsten dras 12,5 procent av sådana
avgifter enligt lagen (1994:1744) om			avgifter enligt lagen (1994:1744) om
allmän	pensionsavgift	som avser	allmän	pensionsavgift	som avser
beskattningsåret, avrundat uppåt till			beskattningsåret, avrundat uppåt till
helt hundratal kronor, samt grund-			helt hundratal kronor, samt grund-
avdrag och sjöinkomstavdrag. Av-			avdrag och sjöinkomstavdrag. Av-
dragen skall göras i nu nämnd			dragen skall göras i nu nämnd
ordning. Det återstående beloppet är			ordning. Det återstående beloppet är
den	beskattningsbara	förvärvs-	den	beskattningsbara	förvärvs-
inkomsten.			inkomsten.
		12 kap.
			5 §2
Utgifter för tjänsteresor med egen			Utgifter för tjänsteresor med egen
bil skall dras av med 1 krona och			bil skall dras av med 1 krona och
60 öre för varje kilometer.			70 öre för varje kilometer.

Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer.

27 §3

Utgifter för arbetsresor med egen bil skall dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transport- medel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Utgifter för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, skall utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år.

1Senaste lydelse 2002:322.

2Senaste lydelse 2000:1003.

3Senaste lydelse 2000:1003.

PROP. 2004/05:1

Avdrag skall göras med 1 krona	Avdrag skall göras med 1 krona
och 60 öre för varje kilometer.	och 70 öre för varje kilometer.

Utgifter för väg–, bro– och färjeavgifter skall också dras av.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 §4

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret uppgår grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,49 prisbasbelopp

överstiger 1,49 men inte 2,72 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,423 prisbasbelopp

0,423 prisbasbelopp ökat med

20 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 1,49 prisbasbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,10 pris- basbelopp

överstiger 3,10 men inte 6,87 pris- basbelopp

0,67 prisbasbelopp

0,67 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,10 prisbasbelopp

överstiger 6,87 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

63 kap.

3 §

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret uppgår grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,185 prisbasbelopp

överstiger 1,185 men inte 2,72 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,423 prisbasbelopp

0,423 prisbasbelopp ökat med

20 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 1,185 prisbasbelopp

överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-	0,73 prisbasbelopp
basbelopp

4 Senaste lydelse 2002:972.

Skattereduktion skall göras med 87,5 procent av allmän pensions- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret. Skattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundra- tal kronor.

PROP. 2004/05:1

överstiger 3,11 men inte 7,48 pris- basbelopp

överstiger 7,48 prisbasbelopp

Nuvarande lydelse

0,73 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,11 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

65 kap.

5 §5

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara

förvärvsinkomster
– 200 kronor,		– 20 procent av den del av den
		beskattningsbara	förvärvsinkomsten
		som överstiger en nedre skiktgräns,
		och
– 20 procent av den del av den		– 5 procent av den del av den
beskattningsbara	förvärvsinkomsten	beskattningsbara	förvärvsinkomsten
som överstiger en nedre skiktgräns,		som överstiger en övre skiktgräns.
och
– 5 procent av den del av den
beskattningsbara	förvärvsinkomsten
som överstiger en övre skiktgräns.
Skiktgränserna bestäms med ut-		Skiktgränserna bestäms med ut-
gångspunkt i en nedre skiktgräns på		gångspunkt i en nedre skiktgräns på
291 800 kronor vid 2005 års taxering		298 600 kronor vid 2006 års taxering
och en övre	skiktgräns på	och en övre	skiktgräns på
441 300 kronor vid 2005 års taxering.		450 500 kronor vid 2006 års taxering.

Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

10 §6

Skattereduktion skall göras med 75 procent av allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskatt- ningsåret. Skattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering. Äldre föreskrifter i 65 kap. 5 § tillämpas dock såvitt avser

5Senaste lydelse 2003:825.

6Senaste lydelse 2001:842.

PROP. 2004/05:1

skiktgränserna vid 2006 års taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången av 2004.

PROP. 2004/05:1

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1997:323) om statlig förmögen- hetsskatt skall ha följande lydelse.

19 §1

Skatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten. Beskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga förmögen-

heten som överstiger ett fribelopp. Den beskattningsbara förmögenheten av- rundas nedåt till helt tusental kronor.

Fribeloppet uppgår till

1. 1 500 000 kronor för fysisk person, dödsbo, familjestiftelse samt för fall

som avses i	21 § första stycket 4,
2. 2 000	000 kronor för fall som	2. 3 000 000 kronor för fall som
avses i 21 § första stycket 1-3, och		avses i 21 § första stycket 1-3, och

3. 25 000 kronor för annan juridisk person än dödsbo och familjestiftelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering.

1 Senaste lydelse 2001:836.

PROP. 2004/05:1

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels att 2 kap. 1 och 10 §§, 6 a kap. 1 §, 9 kap. 7, 8 och 9 §§, 10 kap. 5 § samt 11 kap. 3, 10 och 12 §§ skall ha följande lydelse,

dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

1 §1

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 00 26,	Bensin som
	2710 00 27,	uppfyller krav för
	2710 00 29
	eller
	2710 00 32
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 68 öre	2 kr 11 öre	4 kr 79 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 12 öre	2 kr 11 öre	3 kr 23 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	2 kr 71 öre	2 kr 11 öre	4 kr 82 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan bensin	3 kr 38 öre	2 kr 11 öre	5 kr 49 öre
	2710 00 34	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m.
	eller	som
	2710 00 74–
	2710 00 78

a) har försetts med	732 kr per m3	2 598 kr per m3	3 330 kr per m3
märkämnen eller ger
mindre än 85
volymprocent destillat
vid 350oC,
b) inte har försetts med
märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 350oC,
tillhörig
miljöklass 1	733 kr per m3	2 598 kr per m3	3 331 kr per m3
miljöklass 2	975 kr per m3	2 598 kr per m3	3 573 kr per m3

1 Senaste lydelse 2003:810.

PROP. 2004/05:1

KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
		Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
	miljöklass 3 eller inte	1 294 kr per m3	2 598 kr per m3	3 892 kr per m3
	tillhör någon miljöklass

4.ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00

		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 344 kr per	1 344 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	143 kr per	2 732 kr per	2 875 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 105 kr per	1 105 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	237 kr per	1 946 kr per	2 183 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
6.	2711 11 00,	Naturgas som används
	2711 21 00	för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 105 kr per	1 105 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	237 kr per	1 946 kr per	2 183 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
7.	2701, 2702	Kolbränslen	312 kr per	2 260 kr per	2 572 kr per
	eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks	312 kr per	2 260 kr per	2 572 kr per
	2713 12 00		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2005 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr		Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1. 2710 00	26,	Bensin som
2710 00	27,	uppfyller krav för
2710 00	29
eller
2710 00	32
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	2 kr 84 öre	2 kr 12 öre	4 kr 96 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 27 öre	2 kr 12 öre	3 kr 39 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	2 kr 87 öre	2 kr 12 öre	4 kr 99 öre
			per liter	per liter	per liter

PROP. 2004/05:1

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
2.	2710 00 26,	Annan bensin	3 kr 54 öre	2 kr 12 öre	5 kr 66 öre
	2710 00 34	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m.
	eller	som
	2710 00 74–
	2710 00 78
		a) har försetts med	735 kr per m3	2 609 kr per m3	3 344 kr per m3
		märkämnen eller ger
		mindre än 85 volym-
		procent destillat vid
		350oC,
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		destillat vid 350oC,
		tillhörig
		miljöklass 1	1 036 kr per m3	2 609 kr per m3	3 645 kr per m3
		miljöklass 2	1 279 kr per m3	2 609 kr per m3	3 888 kr per m3
		miljöklass 3 eller inte	1 600 kr per m3	2 609 kr per m3	4 209 kr per m3
		tillhör någon miljöklass

4.ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00

		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 350 kr per	1 350 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	144 kr per	2 744 kr per	2 888 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 110 kr per	1 110 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	238 kr per	1 954 kr per	2 192 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
6.	2711 11 00,	Naturgas som används
	2711 21 00	för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 110 kr per	1 110 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	238 kr per	1 954 kr per	2 192 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
7.	2701, 2702	Kolbränslen	313 kr per	2 270 kr per	2 583 kr per
	eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks	313 kr per	2 270 kr per	2 583 kr per
	2713 12 00		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2006 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

PROP. 2004/05:1

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	10 §2
För kalenderåret 2005 och efter-		För kalenderåret 2006 och efter-
följande kalenderår skall energiskatt		följande kalenderår skall energiskatt
och koldioxidskatt betalas med be-		och koldioxidskatt betalas		med
lopp som efter en årlig omräkning		belopp som efter en årlig omräkning
motsvarar de i 1 § angivna skatte-		motsvarar de i 1 § angivna skatte-
beloppen multiplicerade	med det	beloppen multiplicerade	med	det
jämförelsetal, uttryckt i	procent,	jämförelsetal, uttryckt i	procent,
som anger förhållandet mellan det		som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i juni månad året		allmänna prisläget i juni månad året
närmast före det år beräkningen		närmast före det år beräkningen
avser och prisläget i juni 2003.		avser och prisläget i juni 2004.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §3

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent
ändamål än motordrift eller
uppvärmning eller i en
process där bränslet i allt
väsentligt används för annat
ändamål än motordrift eller
uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

2Senaste lydelse 2003:810.

3Senaste lydelse 2004:223.

PROP. 2004/05:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt

4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygs- tillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när

båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när luftfartyget	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
inte används för privat	flygbensin (KN-nr
ändamål	2710 00 26)
b) luftfartyg, när luft-	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
fartyget används för privat	flygbensin och
ändamål eller i luftfartygs-	flygfotogen (KN-
motorer i provbädd eller i	nr 2710 00 51)
liknande anordning
6. Förbrukning vid fram-		100 procent	100 procent	100 procent
ställning av mineralolje-
produkter, kolbränslen,
petroleumkoks eller andra
produkter för vilka
skatteplikt har inträtt för
tillverkaren
7. Förbrukning vid fram-	Bränsle som avses i	100 procent	100 procent	–
ställning av skattepliktig	2 kap. 1 § första
elektrisk kraft, med de be-	stycket 3 b
gränsningar som följer av
3 §
8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer
9. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat	2 kap. 1 § första
ändamål än drift av motor-	stycket 3 b
drivna fordon vid tillverk-
ningsprocessen i industriell
verksamhet
10. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat	2 kap. 1 § första
ändamål än drift av	stycket 3 b
motordrivna fordon vid
växthusuppvärmning i
yrkesmässig växthusodling

PROP. 2004/05:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

12. Om skattebefrielse inte	–	–	100 procent
följer av tidigare punkter,
förbrukning i sodapannor,
lutpannor, metallurgiska
processer eller i processer
för framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller

13. Förbrukning vid till- verkningsprocessen i gruv- industriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, last- bilar och bussar

Andra bränslen än 100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent
ändamål än motordrift eller
uppvärmning eller i en
process där bränslet i allt
väsentligt används för annat
ändamål än motordrift eller
uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

PROP. 2004/05:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt

4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygs- tillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när

båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b

5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när luftfartyget	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
inte används för privat	flygbensin (KN-nr
ändamål	2710 00 26)
b) luftfartyg, när luft-	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
fartyget används för privat	flygbensin och
ändamål eller i luftfartygs-	flygfotogen (KN-
motorer i provbädd eller i	nr 2710 00 51)
liknande anordning
6. Förbrukning vid fram-		100 procent	100 procent	100 procent
ställning av mineralolje-
produkter, kolbränslen,
petroleumkoks eller andra
produkter för vilka skatte-
plikt har inträtt för till-
verkaren
7. Förbrukning vid fram-	Bränsle som avses i	100 procent	100 procent	–
ställning av skattepliktig	2 kap. 1 § första
elektrisk kraft, med de be-	stycket 3 b
gränsningar som följer av
3 §
8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer
9. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat	2 kap. 1 § första
ändamål än drift av motor-	stycket 3 b
drivna fordon vid tillverk-
ningsprocessen i industriell
verksamhet
10. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat	2 kap. 1 § första
ändamål än drift av motor-	stycket 3 b
drivna fordon vid yrkes-
mässig växthusodling

PROP. 2004/05:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
11. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	79 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat	2 kap. 1 § första
ändamål än drift av motor-	stycket 3 b
drivna fordon i yrkesmässig
jordbruks-, skogsbruks-
eller vattenbruksverksamhet
12. Om skattebefrielse inte		–	–	100 procent
följer av tidigare punkter,
förbrukning i sodapannor,
lutpannor, metallurgiska
processer eller i processer
för framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller

13. Förbrukning vid till- verkningsprocessen i gruv- industriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, last- bilar och bussar

Andra bränslen än 100 procent	79 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

14. Förbrukning i yrkes- mässig jordbruks-, skogs- bruks- eller vattenbruks- verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar

Andra bränslen än –	77 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

7 §

Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ skall omfatta en period om ett kalender- kvartal och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter kvartalets utgång.

Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ skall omfatta en period om ett kalender- kvartal och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter periodens utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11 och 14 skall dock återbetalningen omfatta en period om ett kalenderår. Om sökan- den beräknas förbruka bränsle i större omfattning, får dock beskattnings- myndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns.

PROP. 2004/05:1

8 §

Rätt till återbetalning eller kom- pensation enligt 2–6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till

a)minst 1 000 kronor i fall som avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och

b)minst 500 kronor i fall som avses i 3 §.

Rätt till återbetalning eller kom- pensation enligt 2–6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till

a)minst 1 000 kronor i fall som avses i 2, 4, 5 eller 6 §, och

b)minst 500 kronor i fall som avses i 3 §.

I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11 eller 14 får dock återbetalning endast göras för den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger 1 000 kro- nor per kalenderår.

9 §4

Utöver möjligheterna till avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, köp av bränsle befriat från skatt enligt 8 kap. 1 § eller till återbetalning enligt 9 kap. 2 § gäller följande. Har bränsle, dock inte bensin eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, förbrukats vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruks- verksamhet, medger beskattningsmyndigheten efter ansökan nedsättning av koldioxidskatten eller, beträffande råtallolja, energiskatten för den del av skatten som överstiger 0,8 procent av de framställda produkternas försälj- ningsvärde. Nedsättning medges med sådant belopp att den överskjutande skattebelastningen inte överstiger 24 procent av det överskjutande skattebeloppet för bränslet. Nedsättning får dock inte medges för skatt på bränsle som förbrukats för drift av motordrivna fordon.

Bestämmelserna i första stycket gäller även mottagare av värmeleveranser om värmen har använts vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. I sådana fall avses med bränsle det bränsle som förbrukats för framställning av värmen. Om olika bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning skall bränslena vid beräkning av nedsättningen fördelas genom propor- tionering i förhållande till respektive bränsle. På motsvarande sätt skall pro- portionering ske vid samtidig framställning av värme och elektrisk kraft.

Vid beräkning av nedsättning en-				Vid beräkning av nedsättning en-
ligt första eller andra stycket får den				ligt första eller andra stycket får den
koldioxidskatt som är hänförlig till				koldioxidskatt som är hänförlig till
följande bränslen dock inte sättas				följande bränslen dock inte sättas
ned mer än att den motsvarar minst				ned mer än att den motsvarar minst
a) 160	kronor	per	kubikmeter	a) 195	kronor	per	kubikmeter
dieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69)				dieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69)
eller fotogen (KN-nr 2710 00 51				eller fotogen (KN-nr 2710 00 51
eller 2710 00 55),				eller 2710 00 55),
b) 125	kronor	per	kubikmeter	b) 130	kronor	per	kubikmeter
eldningsolja (KN-nr 2710 00 74–				eldningsolja (KN-nr 2710 00 74–

4 Senaste lydelse 2003:810.

	PROP. 2004/05:1
2710 00 78), och	2710 00 78),
c) 320 kronor per 1 000 kilogram	c) 375 kronor per 1 000 kilogram
gasol som förbrukats för drift av	gasol som förbrukats för drift av
stationära motorer.	stationära motorer,
	d) 50 kronor per 1 000 kubikmeter
	naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller
	2711 21 00), och
	e) 40 kronor per 1 000 kilogram
	kolbränslen (KN-nr 2701, 2702 och
	2704) och petroleumkoks (KN-nr
	2713 11 00–2713 12 00),
	varvid det nedsatta skattebeloppet i
	genomsnitt alltid minst skall motsvara
	minimiskattenivåerna för de för-
	brukade energislagen.
Vad som i tredje stycket före-	Vad som i tredje stycket före-
skrivs om dieselbrännolja, fotogen,	skrivs om dieselbrännolja, fotogen,
eldningsolja och gasol tillämpas även	eldningsolja, gasol, naturgas, kol-
på bränsle för vilket motsvarande	bränslen och petroleumkoks tillämpas
skatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och	även på bränsle för vilket mot-
4 §§.	svarande skatt skall betalas enligt
	2 kap. 3 och 4 §§.

Ansökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

10 kap.

5 §5

En särskild avgift skall betalas för motordrivet fordon och båt, vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 § eller 9 a §.

	Avgiften uppgår för personbil och				Avgiften uppgår för personbil och
båt till 1 000 kronor. Avgiften be-				båt till 10 000 kronor. Avgiften be-
räknas för lastbilar, bussar, traktorer				räknas för lastbilar, bussar, traktorer
och tunga terrängvagnar som är re-				och tunga terrängvagnar som är re-
gistrerade i vägtrafikregistret på föl-				gistrerade i vägtrafikregistret på föl-
jande sätt.				jande sätt.
Skattevikt,			Avgift, kronor	Skattevikt,		Avgift, kronor
kilogram				kilogram
	0–	3 500	1 000		0– 3 500	10 000
3	501–10 000		2 000	3	501–10 000	20 000
10	001–15 000		3 000	10	001–15 000	30 000
15	001–20 000		4 000	15	001–20 000	40 000
20	001–		5 000	20	001–	50 000

Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt fordonsskattelagen (1988:327). Avgiften för annat

5 Senaste lydelse 2003:810.

PROP. 2004/05:1

motordrivet fordon än som avses i	motordrivet fordon än som avses i
andra stycket uppgår till 1 000 kro-	andra stycket uppgår till 10 000 kro-
nor. Avgiften tas ut för varje tillfälle	nor. Avgiften tas ut för varje tillfälle
som bränsletank påträffas med olje-	som bränsletank påträffas med olje-
produkter i strid mot 2 kap. 9 § eller	produkter i strid mot 2 kap. 9 eller
9 a §.	9 a §.

Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytter- ligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och en halv gånger det belopp som följer av andra eller tredje stycket.

11 kap.

3 §6

Energiskatten utgör

1. 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,

6 Senaste lydelse 2003:810.

PROP. 2004/05:1

hela tiondels ören. hela tiondels ören.

10 §7

Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7 och 3 och 4 §§.

Avdrag enligt första stycket får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 3 eller 4 §.

Den som	yrkesmässigt levererar		Den som	yrkesmässigt levererar
elektrisk kraft som i Sverige fram-			elektrisk kraft som i Sverige fram-
ställts i ett vindkraftverk får göra av-			ställts i ett vindkraftverk får göra av-
drag med ett belopp som svarar mot			drag med ett belopp som svarar mot
17 öre per kilowattimme om kraft-			16 öre per kilowattimme om kraft-
verket är placerat på havsbotten eller			verket är placerat på havsbotten eller
på Vänerns botten. För annan place-			på Vänerns botten. För annan place-
ring får avdrag göras motsvarande			ring får avdrag göras motsvarande
12 öre per kilowattimme. Avdrags-			9 öre per kilowattimme. Avdrags-
rätten upphör dock när den			rätten upphör dock när den
sammanlagda	elproduktionen	i	sammanlagda	elproduktionen	i
vindkraftverket uppgår till 20 000			vindkraftverket uppgår till 20 000
kilowattimmar per installerad kilo-			kilowattimmar per installerad kilo-
watt enligt elgeneratorns märkeffekt.			watt enligt elgeneratorns märkeffekt.

12 §8

Om elektrisk kraft har förbrukats i annan yrkesmässig jordbruks- verksamhet än vid växthusodling eller i yrkesmässig skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet, beslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan om åter-

betalning av energiskatten på den elektriska kraften.

Ansökan

återbetalning skall

Ansökan

återbetalning skall

omfatta perioden den 1 juli–den 30

omfatta kalenderår. Om sökanden

juni (årsperiod). Om sökanden be-

beräknas förbruka elektrisk kraft i

räknas förbruka elektrisk kraft i

större omfattning, får dock beskatt-

ningsmyndigheten medge att an-

sökan görs per kalenderkvartal. Ett

sådant beslut får återkallas om

sökanden begär det eller förutsätt-

ningar för medgivande inte finns.

Rätt

till

återbetalning

föreligger

Rätt

till

återbetalning

föreligger

endast för skillnaden mellan det

betalda skattebeloppet och ett be-

lopp

beräknat

efter

skattesatsen

lopp

beräknat

efter skattesatsen

0,5 öre per kilowattimme. Återbetal-

ning får dock endast göras för den

del

av skillnaden

som överstiger

del

av skillnaden

som

överstiger

1 000 kronor per kalenderår.

1 000 kronor per årsperiod.

Ansökan

återbetalning

Ansökan

återbetalning

energiskatt

skall

lämnas in

till

energiskatt

skall

lämnas in

till

7Senaste lydelse 2003:810.

8Senaste lydelse 2003:810.

PROP. 2004/05:1

beskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av årsperioden respektive kalenderkvartalet.

beskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet.

	Övergångsbestämmelserna till (1997:479)
		29
För tid fram till den 1 januari 2005		För tid fram till den 1 januari 2006
medger	beskattningsmyndigheten	medger	beskattningsmyndigheten
efter ansökan, utöver vad som fram-		efter ansökan, utöver vad som fram-
går av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §,		går av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §,
att vid industriell framställning av		att vid industriell framställning av
produkter	av andra mineraliska	produkter	av andra mineraliska
ämnen än metaller koldioxidskatten		ämnen än metaller koldioxidskatten
på annat bränsle än sådant som be-		på annat bränsle än sådant som be-
skattas som mineraloljeprodukt och		skattas som mineraloljeprodukt och
som förbrukats för annat ändamål än		som förbrukats för annat ändamål än
drift av motordrivna fordon tas ut		drift av motordrivna fordon tas ut
med sådant belopp att skatten för		med sådant belopp att skatten för
den som	bedriver framställningen	den som	bedriver framställningen
inte överstiger 1,2 procent av de		inte överstiger 1,2 procent av de
framställda	produkternas försälj-	framställda	produkternas försälj-
ningsvärde.		ningsvärde.

Vid beräkning av nedsättningen enligt första stycket får koldioxidskatten dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a)50 kronor per 1 000 kubikmeter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller 2711 21 00),

b)40 kronor per 1 000 kilogram kolbränslen (KN-nr 2701, 2702 eller 2704) och petroleumkoks (KN-nr 2713 11 00–2713 12 00).

Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

Bestämmelserna i 9 kap. 9 a och 9 b §§ tillämpas även på sådan nedsättning som avses i första stycket.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft- trädandet.

2.Den nya lydelsen av 11 kap. 12 § tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 2006 varvid årsperioden den 1 juli 2005–den 30 juni 2006 avkortas till perioden den 1 juli–den 31 december 2005. För den avkortade perioden skall skillnadsbeloppet 1 000 kronor enligt 11 kap. 12 § andra stycket i stället utgöra 500 kronor. Ansökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av perioden.

9 Senaste lydelse 2003:810.

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

PROP. 2004/05:1

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas de av riksdagen beslu- tade budgetpolitiska målen för åren 2004–2006. I kapitlet redovisas även regeringens förslag om mål för den offentliga sektorns finansiella spa- rande 2005 samt regeringens bedömning avseende utgiftstaket för 2007. Därefter redo- visas centrala förutsättningar för budgetberäk- ningarna, såsom den makroekonomiska ut- vecklingen, förslag till nya beslut samt tidigare fattade beslut med budgetmässiga konsekvenser.

Vidare redogörs översiktligt för statens, kommunsektorns och ålderspensionssystemets finanser. En detaljerad redovisning av stats- budgetens inkomster och utgifter återfinns i ka- pitel 5 respektive 6. Beräkningar för de delar av statsbudgeten som varken klassificeras som in- komster eller utgifter (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret) redovisas dock i detta kapitel.

4.1Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är sedan 1997 inriktad på två övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella sparande (saldomålet). De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat ligger fast:

1.De takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten.

2.Den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av bruttonational- produkten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Riksdagen har sedan 1996 normalt fastställt ett utgiftstak för staten tre år i förväg. Utgiftstaket för staten sätter en övre gräns för statens utgif- ter. I denna proposition gör regeringen i stället en bedömning hur utgiftstaket för 2007 bör be- räknas (se i avsnitt 4.1.1.). Vidare föreslås tek- niska justeringar av utgiftstaken för åren 2005– 2006.

Regeringen har sedan 1996 även normalt läm- nat förslag om en beräkning av taket för den of- fentliga sektorns utgifter för de kommande bud- getåren i budgetpropositionen. Nivån på taket för den offentliga sektorns utgifter är på sikt av- görande för skatteuttaget. Regeringen lämnar förslag om beräkning av tak för den offentliga sektorns utgifter för 2005–2006 i avsnitt 4.1.2.

Regeringen angav i 2003 års ekonomiska vår- proposition att den fortsättningsvis avser att fö- reslå ett preciserat mål för det offentliga sparan- det enbart för det kommande året och inte som tidigare för det tredje kommande budgetåret. I avsnitt 4.1.3 finns förslag om mål för det offent- liga sparandet för 2005. Det övergripande överskottsmålet på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel ligger fast.

Utgiftstaket för staten är ett viktigt budget- politiskt åtagande för riksdagen och regeringen och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaken kan bland annat för- hindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter. Utgiftsta- ket för staten tydliggör även behovet av priorite- ringar mellan utgiftsområden och förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Utgiftstaket utgör därmed ett viktigt instrument för att säkerställa saldomålet. Genom utgiftstaken stärks omvärl- dens tilltro till den svenska budgetpolitiken.

PROP. 2004/05:1

Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det infördes. I tabell 4.1 redovisas fastställda ut- giftstak för åren 2000–2003 och utfallet för de takbegränsade utgifterna.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003
Utgiftstak för staten	765,0	791,0	812,0	822,0

Takbegränsade utgifter (utfall)	760,0	786,3	811,6	819,1

Riksdagen har beslutat om ett mål som innebär att de offentliga finanserna skall visa ett samlat överskott på 2 procent av BNP över en kon- junkturcykel. Den demografiska utvecklingen kommer att leda till ökade resurskrav på den of- fentliga sektorn, främst efter 2010. Ett överskott på 2 procent av BNP ökar den offentliga netto- förmögenheten, vilket förbättrar möjligheterna att möta dessa krav.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

	2000	2001	2002	2003
Målet för den offentliga
sektorns finansiella sparande	2,0	2,5	2,0	2,0

Utfall	5,1	2,9	–0,3	0,5

Målen för den offentliga sektorns finansiella spa- rande överträffades med god marginal 2000 och 2001. En förklaring till det gynnsamma utfallet var att den svenska ekonomins potentiella pro- duktionsnivå ökade. Därmed kunde även BNP- tillväxten vara hög utan att inflationsmålet hota- des. Dessutom blev skatteintäkterna större än vad som förväntades när målen beslutades.

Riksdagen har också fastställt årliga över- skottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen fastställde ett sådant över- skottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande för 2003 till 2,0 procent av BNP. Den allmänna konjunkturutvecklingen var dock svag varför den offentliga sektorns finansiella sparande 2003 stannade vid 0,5 procent av BNP. Det årliga genomsnittet under perioden 2000– 2003 uppgår trots detta till ca 2 procent av BNP.

Erfarenheterna av de övergripande budgetpo- litiska målen är goda. Under perioden 1997–2003 skapades utrymme för utgiftsreformer och skattesänkningar samtidigt som den offentliga sektorns nettoskuld minskade. De av riksdagen fastställda utgiftstaken för staten och årsvisa

målen för den offentliga sektorns finansiella spa- rande för åren 2004–2006 redovisas i tabell 4.3.

Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska mål

	2004	2005	2006
Utgiftstak för staten,
miljarder kronor	856	894	931
Finansiellt sparande i offentlig
sektor, procent av BNP	0,5

Budgeteringsmarginalen är skillnaden mellan ut- giftstaket för staten och de utgifter som utgifts- taket omfattar. Budgeteringsmarginalerna för åren 2002–2003 har varit små och är mycket knappa för åren 2004–2006. Regeringen avser att vidta åtgärder för att undvika överskridanden av utgiftstaken 2004 och 2005. Prognosen för bud- geteringsmarginalen är osäker och bygger på att det trendbrott som skett beträffande sjuktalen är varaktigt och att sjuktalen fortsätter att minska 2005 och 2006. I föreliggande proposition antas att antalet sjukpenningdagar (netto) sammanta- get minskar med ca 30 procent mellan 2002 och 2005.

Tabell 4.4 Den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginalen

	2004	2005	2006	2007
Den offentliga sektorns finansiella
sparande, procent av BNP	0,7	0,6	0,4	0,9

Budgeteringsmarginal,
miljarder kronor	0,2	0,2	1,4

Mot bakgrund av bland annat den stora osäker- het som råder om såväl utvecklingen inom ohäl- soområdet som arbetsmarknadsläget kommer regeringen att noga följa utgiftsutvecklingen un- der 2004–2006. Om det finns risk för att ett be- slutat tak för statens utgifter överskrids kommer regeringen att vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utgiftstaken skall klaras.

Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas bli 0,7 procent av BNP 2004, det vill säga något högre än det av riksdagen fastställda målet om ett överskott på 0,5 procent. Vid be- räkningen av de offentliga finanserna och de tak- begränsade utgifterna under den kommande tre- årsperioden har hänsyn tagits till de förslag till beslut om utgifter och inkomster som läggs fram i denna proposition och till de aviseringar om utgifts- och inkomstförändringar som presente- ras. I tabell 4.4 redovisas det beräknade över-

skottet i de offentliga finanserna och budget- eringsmarginalen för respektive år.

Under perioden 2004 till 2007 förutses den offentliga sektorns sparande förstärkas något. Det övergripande överskottsmålet på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel ligger fast.

4.1.1Utgiftstak för staten

Utgiftstak för staten 2004–2006

Regeringens förslag: Till följd av tekniska justeringar sänks utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 870 miljarder kronor 2005 och till 907 miljarder kronor 2006.

Skälen för regeringens förslag: Nivån på ut- giftstaket för respektive år beslutas normalt tre år i förväg. Betydande förändringar i förutsätt- ningarna efter att ett utgiftstak fastställts kan föranleda tekniska justeringar av utgiftstaket. Tekniska justeringar av utgiftstaket kan bl.a. motiveras av förändringar som inte har någon ef- fekt på de konsoliderade utgifterna för den of- fentliga sektorn, men som ändå påverkar storle- ken på de takbegränsade utgifterna. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket skall utgöra en lika stram begränsning för de offentliga ut- gifterna efter justeringen som före de föränd- ringar som föranleder justeringen.

De tekniska justeringar som utgör skäl för de föreslagna sänkningarna av utgiftstaket för staten 2005 och 2006 framgår av det följande.

Tabell 4.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

	2004	2005	2006
Nuvarande utgiftstak för staten	856	894	931

Utjämningsbidrag	–0,46

Utjämningsbidrag för LSS-kostnader	–0,59
Nettoredovisning av utjämningssystemet		–26,33	–26,33

Begränsat avdrag för pensionsavgift		–2,94	–2,94

Grundavdragshöjning		3,72	3,72
Slutreglering av grundavdragshöjning	1,34	0,67	0,67

Försäkringskassans pensionsavgifter		0,39	0,41

Summa tekniska justeringar	0,29	–24,49	–24,47
Summa tekniska justeringar (avrundat)	0	–24	–24

Förslag till utgiftstak för staten	856	870	907

PROP. 2004/05:1

Jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2004 blir omslutningen i det kommunala ut- jämningssystemet och kostnadsutjämnings- systemet för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 0,46 respektive 0,59 miljarder kronor lägre 2004. Motsvarande tekniska justeringar har gjorts tidigare i samband med att omslutningen i utjämningssystemet har ökat.

Till följd av propositionen Ändringar i det kommunala utjämningssystemet (prop. 2003/04:155) föreslår regeringen i förevarande proposition en förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet (se utgiftsom- råde 25 Allmänna bidrag till kommuner, avsnitt 2.9.1). Den föreslagna redovisningsförändringen innebär att anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting och inkomsttiteln 1511 Utjämningsavgift för kommuner och lands- ting fr.o.m. 2005 nettoredovisas på anslaget 48:1

Kommunalekonomisk utjämning. När utgiftsta- ken för 2005 respektive 2006 fastställdes beräk- nades såväl utjämningsbidraget som utjämnings- avgiften till 26,33 miljarder kronor för dessa år.

Regeringen föreslår i denna proposition att ett ytterligare steg i den inkomstskattereform som presenterades i budgetpropositionen för 2000 genomförs fr.o.m. 2005 (se avsnitt 8.2.1). Re- formen innebär att skattereduktionen för allmän pensionsavgift höjs från 75 till 87,5 procent av pensionsavgifterna fr.o.m. 2005. Avdragsrätten för allmän pensionsavgift sänks samtidigt från 25 till 12,5 procent, vilket beräknas öka kommu- nernas skatteintäkter med 2,94 miljarder kronor 2005. Statsbidragen till kommuner och landsting föreslås därför sänkas med motsvarande belopp fr.o.m. 2005.

Regeringen föreslår också att grundavdraget höjs fr.o.m. 2005. För att neutralisera effekterna på det kommunala skatteunderlaget höjs samti- digt statsbidragen till kommuner och landsting med 3,72 miljarder kronor per år fr.o.m. 2005.

Vidare föreslår regeringen en beräkningstek- nisk justering av utgiftstaket till följd av den slut- reglering till kommuner och landsting som gjor- des med anledning av förslag på tilläggsbudget i 2004 års ekonomiska vårproposition. Slutre- gleringen avsåg bl.a. den omvandling av skatte- reduktionen för låg- och medelinkomsttagare till ett högre grundavdrag som genomfördes 2003. Den preliminära regleringen av det generella statsbidraget till kommuner och landsting för att neutralisera effekterna på det kommunala skat-

PROP. 2004/05:1

teunderlaget med anledning av grundavdrags- höjningen uppgick till 6,83 miljarder kronor. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) beräk- ningar minskade kommunernas skatteintäkter med 7,50 miljarder kronor till följd av det högre grundavdraget. SCB:s beräkningar medförde så- ledes att ytterligare 0,67 miljarder kronor (6,83– 7,50) reglerades med kommunsektorn fr.o.m. 2003 till följd av grundavdragshöjningen. Under 2003 gjordes ingen slutlig reglering, varför slut- regleringen 2004 avsåg såväl 2003 som 2004. Slutregleringen innebär att kommunsektorn kompenseras för de lägre skatteintäkterna.

Riksdagen har beslutat att de allmänna försäk- ringskassorna och Riksförsäkringsverket sam- manförs och att en ny myndighet, Försäkrings- kassan, inrättas fr.o.m. den 1 januari 2005 (prop. 2003/04:69, bet. 2003/04:SfU13, rskr. 2004:10). Beslutet innebär att de nuvarande försäkrings- kassorna kommer att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet. Premierna i tjänste- pensionssystemet kommer att belasta anslaget 19:6 Försäkringskassan, för att sedan föras till in- komsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter (exkl. de individuella ålderspensionsavgifterna).

De förändringar som motiverar tekniska ju- steringar av utgiftstaket uppgår sammantaget till 0,29 miljarder kronor 2004, –24,49 miljarder kronor 2005 och –24,47 miljarder kronor 2006 (se tabell 4.5). I enlighet med tidigare praxis av- rundas utgiftstaket till hela miljarder kronor. Regeringen föreslår därför att utgiftstaket sänks från 894 till 870 miljarder kronor 2005 och från 931 till 907 miljarder kronor 2006. Utgiftstaket för 2004 är oförändrat.

Utgiftstak för staten 2007

Regeringens bedömning: Förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2007 bör lämnas i budget- propositionen för 2006. Fastställs därvid utgifts- taket på en nivå som innebär att utgiftstaket som andel av potentiell BNP är oförändrad mellan 2006 och 2007 uppgår utgiftstaket för 2007 till 943 miljarder kronor.

Skälen för regeringens bedömning: Långsiktiga beräkningar av den offentliga sektorns utgifter visar att den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning riskerar att leda till en växande utgiftskvot. Att undvika underskott och omfattande besparingar i takt med att de äldre blir allt fler är ett viktigt skäl till att bedriva en politik för ökad sysselsättning och tillväxt som stärker den offentliga sektorns inkomster.

Utgiftstaket har de senaste åren uppgått till en i stort sett oförändrad andel av den potentiella BNP-nivån, efter det att hänsyn tagits till tidi- gare tekniska justeringar av utgiftstaket. Hur stort skatteuttag och hur stora offentliga utgifter som ekonomin kan bära är bl.a. avhängigt ekonomins potentiella produktionsförmåga. Mot denna bakgrund är det rimligt att utgiftstaket fastställs utifrån en bedömning av den potentiella nivån på BNP.

Svensk ekonomi har under det senaste decen- niet genomgått en rad institutionella föränd- ringar. Det finns därför anledning att närmare analysera i vilken mån dessa förändringar har lett till förändringar i den svenska ekonomins po- tentiella produktionsförmåga. Regeringen har för avsikt att låta genomföra en sådan analys un- der det närmaste året. I avvaktan på denna vill regeringen inte lämna ett förslag om utgifts- takets exakta nivå uttryckt i miljarder kronor för 2007. Regeringen avser därför att i budget- propositionen för 2006 lämna förslag om utgifts- tak för såväl 2007 som 2008. Givet att utgifts- taket för 2007 sätts på en nivå som innebär att utgiftstaket som andel av potentiell BNP är oförändrad mellan 2006 och 2007 uppgår utgifts- taket 2007 – med ett antagande om en ökning av nominell potentiell BNP med 4 procent – enligt regeringens preliminära bedömning till 943 miljarder kronor.

Ytterligare skäl till att avvakta med ett förslag om utgiftstakets exakta nivå är att regeringen överväger att införa ett system med s.k. syssel- sättningsmarginal 2007. Införandet av marginaler under utgiftstaket för att hantera variationer på statsbudgetens utgiftssida har föreslagits i utred- ningarna Utvärdering och vidareutveckling av budgetprocessen (SOU 2000:61) och Stabilise- ringspolitik i valutaunionen (SOU 2002:16).

En utgångspunkt för regeringens övervägan- den om utgiftstaken framgent är att utgifterna skall hållas på en nivå som är förenlig med målet om ett överskott på 2 procent av BNP i genom- snitt över en konjunkturcykel.

100

Tabell 4.6 Utgiftstak för staten 2003–2007

Miljarder kronor

	2003	2004	2005	2006	2007
Utgiftstak för staten	822	856	870	907	9431
Procent av BNP	33,7	33,6	32,4	32,2	32,0
Årlig förändring	10	34	14	37	36
Utgiftstak för staten
korrigerat för tekniska
justeringar2	803	836	870	907	943
Procent av BNP	32,9	32,8	32,4	32,2	32,0
Procent av potentiell BNP	32,5	32,4	32,2	32,1	32,13
Årlig förändring	30	33	34	37	36

1Preliminärt utgiftstak för 2007.

2För att skapa jämförbarhet över tiden har utgiftstaket för 2003–2005 korrigerats för tekniska förändringar som föranlett justeringar av utgiftstaket

samt för en redovisningsförändring av stödet till kommunerna fr.o.m. 2005. 3 Nominell potentiell BNP antas öka med 4 procent mellan 2006 och 2007.

4.1.2Tak för den offentliga sektorns utgifter

Regeringens förslag: Taket för den offentliga sektorns utgifter beräknas till 1 330 miljarder kronor 2005 och 1 389 miljarder kronor 2006.

Skälen för regeringens förslag: I tabell 4.7 redo- visas beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter. Principen om kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om sina utgifter. Riksdagen fastställer därför inte ett tak för den offentliga sektorns utgifter utan godkänner endast en beräkning. Nivån på taket för den offentliga sektorns utgifter är på sikt avgörande för skatte- uttaget.

Taket för den offentliga sektorns utgifter utgörs av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter i kommunsektorn. Räntor på stats- skulden ingår därmed inte i beräkningen. Eliminering görs även för interna transaktioner mellan staten och kommunsektorn och mellan staten och ålderspensionssystemet. Den största delen av de interna transaktionerna utgörs av generella och riktade statsbidrag till kommun- sektorn samt av statliga ålderspensionsavgifter.

PROP. 2004/05:1

Riksdagen godkände senast en motsvarande beräkning av taket för den offentliga sektorns utgifter efter förslag i budgetpropositionen för 2004. I förevarande proposition föreslås att utgiftstaket för staten 2005 och 2006 justerats ned med 24 miljarder kronor vardera år, vilket främst är en följd av förslaget om nettoredo- visning av det kommunala utjämningssystemet (se avsnitt 4.1.1). Sådana tekniska justeringar av utgiftstaket för staten orsakas av förändringar som inte påverkar de konsoliderade utgifterna för den offentliga sektorn, men som påverkar storleken på utgifterna under utgiftstaket för staten. De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten påverkar således inte taket för den offentliga sektorns utgifter eftersom juster- ingarna av utgiftstaket för staten motsvaras av lika stora förändringar i interna transaktioner inom den offentliga sektorn.

Beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter har endast ändrats marginellt jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2004. Beräkningen för 2004 har reviderats upp med 1 miljard kronor, beräkningen för 2005 har reviderats upp med 3 miljarder kronor medan beräkningen för 2006 är oförändrad. Revideringarna avseende 2004 och 2005 förklaras av högre kommunal konsumtion. Samtidigt som de kommunala konsumtionsutgifterna har reviderats upp har de kommunala utgifterna för investeringar och transfereringar till hushåll reviderats ned. Förändringen av de interna transaktionerna mellan 2004 och 2005 förklaras bl.a. av den ovan nämnda aviserade redo- visningsförändringen av stödet till kommunerna (se även avsnitt 4.3 och 6.3).

Regeringen föreslår i denna proposition inte en exakt nivå uttryckt i miljarder kronor för utgiftstaket för staten för 2007. Orsakerna till detta anges i avsnitt 4.1.1. Med anledning av att något utgiftstak för staten för 2007 inte föreslås i denna proposition, föreslår regeringen inte heller någon beräkning av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2007. Regeringen avser att föreslå en beräkning av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2007 i budgetpropositionen för 2006.

Som andel av BNP beräknas taken för den offentliga sektorns utgifter minska kontinuerligt under perioden 2003–2007 till följd av att BNP- tillväxten för åren 2004–2007 bedöms bli högre än den potentiella BNP-tillväxten.

101

PROP. 2004/05:1

Tabell 4.7 Tak för den offentliga sektorns utgifter 2003–2007

Miljarder kronor

	2003	2004	2005	2006	20071
Utgiftstak för staten	822	856	870	907	943
Kommunsektorn	579	595	597	622	644

Interna transaktioner	–168	–170	–136	–140	–148

Tak för den offentliga
sektorns utgifter	1 233	1 281	1 330	1 389	1 439

Procent av BNP	50,6	50,3	49,5	49,3	48,8

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Taket för den offentliga sektorns utgifter för 2007 baseras på ett preliminärt utgiftstak för staten för samma år.

4.1.3Överskott i den offentliga sektorns finanser

Regeringens förslag: Den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till minst 0,5 procent av BNP 2005.

Skälen för regeringens förslag: Finanspoliti- kens främsta uppgift är att lägga grunden för hög tillväxt och full sysselsättning genom att upp- rätthålla sunda offentliga finanser. Sedan 2000 gäller ett överskottsmål för de offentliga finan- serna på 2 procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln. Ett överskott på 2 procent innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som tillgångar byggs upp i form av fonder inom det allmänna pensionssy- stemet. Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen och för att säker- ställa finansieringen av dessa utan att skatte- trycket behöver öka. Ett överskott på 2 procent ger dessutom en marginal till underskotts- gränsen på 3 procent av BNP i EU:s Stabilitets- och tillväxtpakt.

På kort sikt påverkas de offentliga finanserna av konjunkturläget. I en nedåtgående konjunk- tur minskar överskottet. Skattebaserna och där- med de offentliga inkomsterna utvecklas svagt. De offentliga utgifterna blir högre genom ökade kostnader för arbetslösheten. En försvagning av de offentliga finanserna innebär samtidigt att lågkonjunkturens negativa effekter på hushållens inkomster dämpas.

Efterfrågan på varor och tjänster kan hållas uppe. Det omvända gäller i en högkonjunktur. Det finns således automatiskt verkande faktorer i den offentliga ekonomin som bidrar till att dämpa konjunktursvängningarna och stabilisera den ekonomiska utvecklingen.

Det s.k. produktionsgapet utgör en indikator på konjunkturläget. Produktionsgapet mäts som skillnaden mellan BNP och den långsiktigt håll- bara (potentiella) produktionsnivån vid normalt resursutnyttjande. I en högkonjunktur över- stiger BNP den potentiella produktionsnivån – produktionsgapet är positivt och det finns risk för överhettning och stigande inflation. I ett svagt konjunkturläge understiger BNP den potentiella produktionsnivån och arbetslösheten är hög.

Genom att justera överskottet för konjunk- turläget kan ett underliggande, strukturellt, över- skott beräknas. Det strukturella överskottet ut- gör en indikator på läget i förhållande till det övergripande målet. Det strukturella överskottet bör normalt ligga nära 2 procent av BNP, men kan understiga 2 procent om aktiva finanspoli- tiska stimulanser sätts in i en lågkonjunktur som stöd för penningpolitiken. I en högkonjunktur kan det strukturella överskottet behöva överstiga 2 procent för att motverka överhettning. Det bör understrykas att beräkningarna av såväl pro- duktionsgap som strukturellt sparande är behäf- tade med osäkerhet.

I 2003 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet bör föreslås för nästkommande budgetår. Re- geringen anförde också att det preciserade målet skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunk- turläget som läget i förhållande till det övergri- pande överskottsmålet.

Vid uppföljningen av målet under löpande budgetår skall eventuella revideringar av kon- junkturprognosen beaktas för att undvika att fi- nanspolitiken förstärker konjunktursvängning- arna.

I budgetpropositionen för 2004 föreslog regeringen att målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn 2004 skulle fastställas till minst 0,5 procent av BNP, vilket också beslu- tades av riksdagen. I propositionen angavs även att målet skulle omprövas mot bakgrund av den framtida konjunktursituationen.

102

PROP. 2004/05:1

Jämfört med bedömningen i budgetproposi- tionen för 2004 förutses BNP-tillväxten nu bli väsentligt starkare under 2004. Resursutnyttjan- det i ekonomin, mätt med produktionsgapet, förbättras emellertid endast marginellt mellan 2003 och 2004. Fortfarande finns outnyttjade resurser i ekonomin eftersom sysselsättningen inte har förbättras. Det finns mot den bakgrun- den ingen anledning att ompröva det tidigare fastställda målet på minst 0,5 procent av BNP i överskott. Eftersom det faktiska sparandet för- väntas uppgå till 0,6 procent bedöms överskotts- målet för 2004 således klaras.

Inriktningen av finanspolitiken 2005 innebär att överskottet i de offentliga finanserna beräk- nas uppgå till 0,6 procent av BNP. För att inte äventyra det övergripande målet bör överskottet inte tillåtas understiga 0,5 procent av BNP. Där-

med lämnas en viss marginal för osäkerhet i prognoserna.

För 2006 och 2007 redovisas i bilaga 2 Svensk ekonomi en kalkyl som innebär att resursutnytt- jandet ökar så att produktionsgapet successivt sluts.

Framskrivningen av de offentliga finanserna bygger på beslutade och aviserade åtgärder (se avsnitt 4.3). Kalkylen innebär att överskottet i de samlade offentliga finanserna förstärks till 0,9 procent av BNP 2007. Det innebär en för- bättring med 0,3 procentenheter från 2005. Hela förstärkningen beror på det förbättrade konjunkturläget. Under perioden 2000–2007 uppgår det genomsnittliga överskottet till 1,4 procent av BNP.

Tabell 4.8 Finansiellt sparande i offentlig sektor

Procent av BNP, om inget annat anges

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Finansiellt sparande, miljarder kronor	111	65	–6	12	19	17	12	25
Finansiellt sparande	5,1	2,9	–0,3	0,5	0,7	0,6	0,4	0,9
varav
Staten	2,7	7,6	–1,7	–1,4	–1,3	–1,8	–1,8	–1,2
Ålderspensionssystem	2,2	–4,6	2,0	2,0	2,0	2,1	1,9	1,9
Kommuner	0,2	–0,2	–0,6	–0,2	0,1	0,3	0,3	0,2
Justering för engångseffekter	0,5
Justering för konjunkturläge	–0,8	0,1	0,3	1,0	0,9	0,4	0,1	0,0
Strukturellt sparande, miljarder kronor	83	68	1	37	43	27	16	25
Strukturellt sparande	3,8	3,0	0,0	1,5	1,7	1,0	0,6	0,9
Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000	5,1	4,0	2,6	2,0	1,8	1,6	1,4	1,4

Produktionsgap, procent	1,2	–0,2	–0,4	–1,4	–1,3	–0,5	–0,2	0,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

103

PROP. 2004/05:1

4.2Makroekonomiska förutsättningar BNP-tillväxten bli 3,0 procent, vilket också är

De offentliga finanserna påverkas i hög grad av hur ekonomin utvecklas i Sverige och i omvärl- den. En högre BNP leder normalt till ökade skatteinkomster, eftersom viktiga skattebaser som löner och hushållens konsumtionsutgifter är relaterade till BNP. De totala reala utgifterna re- duceras vanligen av en högre BNP-tillväxt, ef- tersom exempelvis utgifterna för arbetslöshets- ersättningen minskar vid ökad aktivitet i eko- nomin. Om BNP-nivån däremot blir lägre mins- kar normalt skatteinkomsterna samtidigt som transfereringsutgifterna tenderar att öka.

Bedömningen är att 1 procent högre BNP till följd av fler arbetade timmar i ekonomin medför att den offentliga sektorns finansiella sparande ökar med ca 18 miljarder kronor eller med ca 0,7 procent av BNP, varav större delen av för- ändringen avser förändrade skatteinkomster. Det motsatta gäller vid en minskning av BNP. Käns- ligheten kan dock variera kraftigt mellan åren be- roende på hur olika BNP-komponenter utvecklas i förhållande till varandra. De offentliga finan- serna är exempelvis mer känsliga för en föränd- ring i hushållens konsumtion än om konjunktu- ren påverkas genom utrikeshandel.

En BNP-ökning som i huvudsak beror på en ökad produktivitet har inte en lika gynnsam effekt på de offentliga finanserna som en ökning som beror på fler arbetade timmar, eftersom de offentliga lönekostnaderna och inkomstberoende transfereringar i det förra fallet tenderar att öka i nästan samma takt som skatteunderlaget.

De statliga utgifterna påverkas av förändringar av arbetslöshet, löner och priser. En tiondels procentenhet högre öppen arbetslöshet ökar ut- gifterna för arbetslöshetsförsäkringen med om- kring en halv miljard kronor. En ökning av pris- och lönenivån med 1 procent medför att utgif- terna under utgiftstaket ökar med drygt 5 miljarder kronor. Den fulla utgiftseffekten av förändrade priser och löner inträffar med två års eftersläpning.

I tabell 4.9 redovisas de centrala makroeko- nomiska förutsättningarna för budgetberäkning- arna. De makroekonomiska prognoserna finns i sin helhet återgivna i bilaga 2 Svensk ekonomi.

I år väntas BNP-tillväxten öka med 3,5 pro- cent. Ökningen är högre än vad som förutsågs i 2004 års ekonomiska vårproposition. Den främsta orsaken till upprevideringen är ett högre bidrag från utrikeshandeln. År 2005 förväntas

högre än beräknat i vårpropositionen. Det beror framför allt på att såväl hushållens konsumtion som offentlig konsumtion nu antas bli något starkare än vad som tidigare prognostiserades.

Tabell 4.9 Makroekonomiska förutsättningar

Prognoser från 2004 års ekonomiska vårproposition anges inom paren- tes

	2003	2004	2005	2006	2007
BNP1	1,6	3,5	3,0	2,5	2,3
	(1,6)	(2,5)	(2,6)	(2,5)

BNP	2439	2548	2687	2817	2946
mdkr2	(2440)	(2521)	(2629)	(2742)
BNI enligt ENS95	2439	2552	2691	2821	2950
mdkr2	(2440)	(2523)	(2632)	(2746)
Inflation enligt	2,0	0,6	1,4	2,0	2,0
KPI3, 4	(2,0)	(0,4)	(1,4)	(2,0)
Prisbasbelopp	38,6	39,3	39,4	40,0	40,8
tkr	(38,6)	(39,3)	(39,4)	(39,9)

Inkomstindex5	111,8	115,6	117,3	122,5	126,9
	(111,8)	(115,6)	(117,2)	(121,8)

Hushållens konsum-	1,9	2,4	2,7	2,0	2,0
tionsutgifter1	(2,0)	(2,0)	(2,2)	(2,1)
Öppen arbetslöshet6	4,9	5,6	5,1	4,4	4,2
	(4,9)	(5,5)	(5,3)	(4,9)

Arbetsmarknads-	2,1	2,3	2,5	2,5	2,0
politiska program6	(2,1)	(2,4)	(2,1)	(1,7)
Arbetade timmar i	–0,9	0,0	0,9	0,7	0,5
lönesumman4, 7	(–0,9)	(–0,4)	(0,5)	(0,4)
Timlön4	3,5	3,4	3,5	3,5	3,5
	(3,4)	(3,2)	(3,2)	(3,5)

Utbetald löne-	2,5	2,9	4,4	4,2	4,0
summa4	(2,5)	(2,9)	(3,6)	(4,0)
Ränta stats-	4,1	4,0	4,5	4,8	5,0
obligation 5 år3	(4,1)	(4,1)	(4,5)	(4,8)
Ränta statsskulds-	3,0	2,4	3,0	3,8	4,4
växel 6 månader3	(3,0)	(2,6)	(3,0)	(3,8)

1Årlig procentuell volymförändring.

2Löpande priser.

3Årsgenomsnitt.

4Årlig procentuell förändring.

5Inkomstindexet visar den genomsnittliga reala förändringen av pensionsgrun- dande inkomster och inkomster över intjänandetaket för de tre senaste åren mul- tiplicerat med förändringen i KPI för det senaste året. Inkomstindex 1999=100.

6Procent av arbetskraften.

7Arbetade timmar i lönesumman skiljer sig definitionsmässigt från totalt arbe- tade timmar, bl.a. till följd av att egenföretagare inte ingår i lönesumman.

I ett medelfristigt perspektiv, dvs. från och med 2006, är det svårt att förutsäga konjunktursväng- ningar. Beräkningarna bygger i stället på antagan- det att det i utgångsläget finns outnyttjade resur- ser som kan tas i anspråk utan att det uppstår in- flationsdrivande löneökningar. Tillväxttakten 2006 kan därmed överstiga den potentiella till- växten på ca 2 procent.

Inflationsprognosen har reviderats upp för 2004, främst beroende på att priserna på olja och

104

vissa andra importvaror nu beräknas bli högre. Den något högre inflationen leder även till en högre nivå på prisbasbeloppet 2006, vilket med- för högre transfereringsutgifter.

Inkomstindex har justerats upp, huvudsakligen till följd av högre pris- och löneutveckling, vilket medför högre utgifter för ålderspensionssyste- met än vad som prognostiserades i vårproposi- tionen.

Den öppna arbetslösheten beräknas i år uppgå till 5,6 procent av arbetskraften, vilket är 0,1 pro- centenheter högre än bedömningen i vårpropo- sitionen. Upprevideringen är en följd av att ut- budet på arbetskraft varit något högre än väntat. Åren 2005 och 2006 väntas den öppna arbetslös- heten minska för att 2007 uppgå till 4,2 procent av arbetskraften.

Platserna i de arbetsmarknadspolitiska pro- grammen har reviderats ned något innevarande år och reviderats upp 2005 och 2006 jämfört med beräkningen i vårpropositionen.

Räntenivån beräknas öka under beräkningspe- rioden. 6-månadersräntan beräknas stiga med 2 procentenheter och 5-årsräntan med 1 procent- enhet mellan 2004 och 2007.

PROP. 2004/05:1

I tabell 4.10 redovisas såväl effekterna för de offentliga finanserna som effekterna på de takbe- gränsade utgifterna av nu föreslagna eller avise- rade utgifts- och inkomstförändringar i förhål- lande till den politik och det regelverk som 2004 års ekonomiska vårproposition baserades på.

Konjunkturuppgången påverkar arbetsmark- naden med viss fördröjning. Under perioden 2004–2006 krävs därför särskilda insatser för att hålla tillbaka arbetslösheten. Flera åtgärder före- slogs eller aviserades i 2004 års ekonomiska vår- proposition. Insatserna inriktades framför allt på att öka sysselsättningen och pressa tillbaka den öppna arbetslösheten. Utöver förslagen i vårpro- positionen stimuleras nu kommunsektorn med ett utökat tillfälligt sysselsättningsstöd för 2005 och 2006. Därtill utökas ramen för de arbets- marknadspolitiska programmen. På inkomstsi- dan stimuleras hushållens konsumtion med bland annat sänkta inkomstskatter.

Regeringens förslag och aviseringar i denna proposition innebär att mer resurser tas i anspråk på ett antal områden på budgetens utgifts- och inkomstsida. Samtliga här redovisade åtgärder ingår i den inkomst- respektive utgiftsberäkning för 2004–2007 som redovisas i kapitel 5 respek- tive 6.

4.3Politiska prioriteringar

Trots en god konjunkturutveckling innevarande och kommande år kvarstår alltjämt höga utgifter för arbetslösheten och ohälsoområdet. Detta medför ett ansträngt statsfinansiellt läge.

Enligt regeringens bedömning krävs utgiftsbe- gränsande åtgärder för att klara utgiftstaken 2004 och 2005 (se avsnitt 4.3.2). Även sedan dessa åtgärder har vidtagits är utgiftsläget ansträngt. Regeringen följer därför noggrant den löpande utgiftsutvecklingen och kommer att vidta ytterligare åtgärder om utgiftstaken skulle hotas.

De senaste åren har en rad reformer för ökad tillväxt och rättvisa beslutats eller föreslagits för åren 2004–2006. I avsnitten 4.3.1 och 4.3.3. redo- visas de tillkommande satsningar och besparingar som föreslås eller aviseras i denna proposition och som påverkar inkomsterna och utgifterna 2005–2007 (se även tabell 4.10). Därutöver redovisas översiktligt i avsnitt 4.3.4 de satsningar samt förslag till finansiering som tidigare be- slutats eller aviserats tillsammans med nu före- slagna eller aviserade utgifts- och inkomst- förändringar (se även tabell 4.11).

4.3.1Nu aviserade och föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

En redovisning av nu aviserade och föreslagna utgifts- och inkomstförändringar återfinns i ta- bell 4.10. I det följande redovisas förändringar med budgetmässigt stora konsekvenser.

Under delar av 2005 och 2006 avser Stock- holms kommun att genomföra ett försök med trängselskatter. Syftet är i första hand att påverka trafikmängden och öka framkomligheten under de högtrafikerade delarna av dygnet. För att fi- nansiera försöket föreslår regeringen att ett nytt anslag förs upp på statsbudgeten under utgifts- område 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning. Från detta anslag skall upphand- lingen av det tekniska systemet för uppbörden av trängselskatten finansieras. Därutöver skall ansla- get täcka såväl Stockholms kommuns som tra- fikhuvudmannens (Storstockholms lokaltrafik AB, SL) och vissa statliga myndigheters kostnader för försöket. De ersättningar som skall betalas ut regleras i separata avtal mellan staten och berörda aktörer. Vidare skall anslaget täcka

105

PROP. 2004/05:1

utbetalningar motsvarande de skatteintäkter som försöket genererar minus ett års avskrivningar på gjorda investeringar. Denna återföring skall ut- betalas till trafikhuvudmannen för investeringar i kollektivtrafiken i regionen.

Inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exeku- tion föreslår regeringen att Skatteverket och kro- nofogdemyndigheterna tillförs sammanlagt 100 miljoner kronor 2005 för att bättre kunna bevaka statens fordringar till följd av förändrade för- månsrättsregler avseende skatter. Vidare föreslås anslaget till Skatteverket öka med 18 miljoner kronor 2005 och 2006 till följd av ökade insatser för hantering av ärenden om den tillfälliga skatte- reduktionen för byggnadsarbeten (ROT-avdrag). Tullverkets anslag beräknas öka med 25 miljoner kronor från och med 2006 för att möjliggöra en effektivare bekämpning av storskalig smuggling samt annan gränsöverskridande organiserad brottslighet.

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet föreslår regeringen att kriminalvårdens anslag för 2005 ökas med 430 miljoner kronor för att skapa fler platser, förbättra vårdinnehållet och säkerheten samt ge utrymme för en fortsatt satsning mot narkotika. För att förstärka personskyddet före- slås att anslaget till Säkerhetspolisen ökas med 50 miljoner kronor. Vidare föreslås bl.a. att anslagen till polisorganisationen och domstolsväsendet förstärks med 100 respektive 110 miljoner kro- nor 2005. Sammanlagt ökar anslagen till rättsvä- sendet med 750 miljoner kronor 2005. Reger- ingen avser att ytterligare öka anslagen inom utgiftsområdet till totalt 1 490 miljoner kronor 2006 och 2 750 miljoner kronor 2007.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet minskas, i enlighet med förslag i den kommande försvarspolitiska propositionen med 600 miljoner kronor 2005, 1 500 miljoner kronor 2006 samt 3 000 miljoner kronor 2007.

Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd beräknas biståndsanslaget öka från 0,88 procent av BNI 2005 till 1 procent av BNI från och med 2006. Det motsvarar en ökning med 3,3 miljarder kronor för 2006 och med 3,5 miljarder kronor för 2007, beräknat utifrån nuvarande makroeko- nomiska antaganden.

Inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyk- tingar ökar anslagen med 232 miljoner kronor 2005, framför allt för att minska handläggningsti- derna och ärendebalanserna för asylärenden inför en ny instans- och processordning. Den nya in- stans- och processordningen innebär att över-

prövningen av asylärenden överförs till de all- männa förvaltningsdomstolarna och skall gälla från den 1 januari 2006. Migrationsverket tillförs resurser för de arbetsuppgifter som verket väntas få med anledning av regeringens förslag i propo- sitionen Prövning av verkställighetshinder i ut- länningsärenden (prop. 2003/04:59).

Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg kommer en satsning på missbru- karvården benämnd "Kontrakt för livet" att genomföras med inriktning på ökade insatser för de mest utsatta missbrukarna. Satsningarna upp- går till 150 miljoner kronor 2005, 200 miljoner kronor 2006 och 350 miljoner kronor 2007.

De senaste årens ökning av tillgången på nar- kotika och den ökade alkoholkonsumtionen är oroande. Regeringen föreslår därför ökade insat- ser för åtgärder inom ramen för alkohol- och narkotikapolitiska insatser med 200 miljoner kronor 2005.

Riksdagen beslöt i maj 2004 att en ny samman- hållen statlig myndighet, Försäkringskassan, in- rättas den 1 januari 2005 och att de allmänna för- säkringskassorna inordnas i denna myndighet tillsammans med Riksförsäkringsverket. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- dom och handikapp föreslår regeringen satsning på Försäkringskassan med 703 miljoner kronor 2005 för fortsatta prioriterade insatser inom framför allt ohälsoområdet.

För att förbättra för de sämst ställda pensionä- rerna, av vilka de flesta är kvinnor, föreslår re- geringen en höjning av bostadstillägget till pen- sionärer från och med 2005, vilket innebär att utgifterna inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ökar med 200 miljoner kronor.

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn aviseras höjda barnbidrag och utökat flerbarnstillägg från och med 2006, vilket sammantaget beräknas medföra att utgif- terna ökar med 3 200 miljoner kronor. Därutöver aviserar regeringen en höjning av ersättningen för de s.k. lägstanivådagarna i föräldraförsäkringen från 60 till 180 kronor per dag samt en höjning av inkomsttaket i föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2006, vilket beräknas medföra att utgiftsområdesramen ökar med ytterligare 800 miljoner kronor 2006 och med 2 170 miljoner kronor 2007. Barnfamiljerna hör till dem som drabbades hårdast av den eko- nomiska krisen i början av 1990-talet. De avise- rade åtgärderna stärker barnfamiljernas ekonomi.

106

Regeringen har tidigare, i 2004 års ekonomiska vårproposition, aviserat en satsning på 1 miljard kronor fr.o.m. 2006 riktad mot barn som lever i familjer med svag ekonomi. Denna satsning kommer bland annat att användas till förbätt- ringar av underhållsstödet.

En likartad och rättvis tillämpning av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen är tillsammans med aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder viktiga för en väl fungerande arbetsmarknad med låg ar- betslöshet och hög sysselsättning. Inom utgifts- område 13 Arbetsmarknad utökas de arbets- marknadspolitiska programmen med motsva- rande 20 000 platser under 2005 (i förhållande till den beräknade programvolymen i vårpropositio- nen), så att volymen kan uppgå till 111 000 plat- ser. Denna åtgärdsvolym beräknas även för 2006. För 2005 innebär förändringen att kostnaderna ökar med 1,8 miljarder kronor och för 2006 med 3,1 miljarder kronor i förhållande till beräkningen i 2004 års ekonomiska vårproposition. Eftersom omfattningen av anställningsstödet beräknas öka, och detta ges som en kreditering på arbetsgiva- rens skattekonto, minskas dock anslagna medel till följd av denna förändring med 500 miljoner kronor från och med 2005. Utgifterna för de ökade programmen redovisas inte i tabell 4.10 utan ingår som en del i de makroekonomiska förutsättningarna.

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd aviseras förändringar i studiestödssystemet från den 1 juli 2006 så att fler äldre ges möjlighet att studera med studiemedel. Detta beräknas öka utgifterna med 100 miljoner kronor 2006 och med 250 miljoner kronor 2007. Under 2006 tas ett första steg som gör det lättare att få dispens från begränsningen om 12 terminers studier med studiemedel.

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och uni- versitetsforskning föreslår regeringen att 100 miljoner kronor tillförs forskningen under 2005. Forskningen beräknas tillföras 600 miljoner kronor 2006 och 1 100 miljoner kronor 2007. År 2008 beräknas sammantaget 2,3 miljarder kronor tillföras forskningsområdet. Den närmare fördelningen av medlen kommer att framgå av den kommande forskningspolitiska prop- ositionen. Regeringen beräknar också att utgifts- området tillförs 70 miljoner kronor 2006 och 155 miljoner 2007 för strategiska satsningar såsom förbättrade utbildningsvillkor i de skolor i segregerade områden som har störst behov av utvecklingsinsatser.

PROP. 2004/05:1

Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier tros- samfund och fritid beräknar regeringen att 40 miljoner kronor tillförs 2006 och 85 miljoner kronor 2007, för att möjliggöra stöd och före- byggande insatser för ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet, missbruk och socialt utan- förskap. Regeringen föreslår vidare att utgiftsom- rådet tillförs 40 miljoner kronor 2005, avsett för pensioner på teater-, dans- och musikteaterom- rådet. För 2006 och 2007 beräknas 20 miljoner kronor tillföras i samma syfte.

Inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo- stadsförsörjning och byggande föreslås en ökad satsning på inrättandet av ett nationellt forum för hållbar utveckling inom Boverket med 10 miljo- ner kronor 2005.

Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, föreslås 50 miljoner kronor tillföras för vattenadministration m.m. i samband med det fortsatta genomförandet av ramdirektivet för vatten. Vidare föreslås 40 miljoner kronor för att finansiera Sveriges medlemskap i EUMETSAT (det europeiska satellitsamarbetet).

Inom utgiftsområde 21 Energi föreslås 460 miljoner kronor per år från och med 2005 för fortsatta åtgärder inom energiforskning, utveck- ling, demonstration och energipolitiskt motive- rade internationella klimatinsatser. Anslagsspa- rande har hittills använts som finansiering av 2002 års energipolitiska program. Då detta inte längre är möjligt anpassas nu ramarna till vad riksdagen beslutat för den återstående program- perioden. Den investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler som beslutades efter förslag i 2004 års ekonomiska vårproposition ställer också krav på ökade resur- ser för administration. För detta ändamål föreslås 30 miljoner kronor för 2005. Den sammanlagda ökningen av utgiftsområdets ram blir därmed 941 miljoner kronor 2005.

Inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar föreslås en rad satsningar för 2005. Satsningarna gäller bland an- nat artdatabanken, djurskyddsmyndigheten, ekologisk produktion av livsmedel samt biotop- skydd inom skogsbruket. Vidare fördelas den ökade ram för utgiftsområdet som beslutades med anledning av förslag i 2004 års ekonomiska vårproposition.

Inom utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås att rymdverksamheten tillförs 235 miljoner kronor 2005 och 100 miljoner kronor 2006 så att ett

107

PROP. 2004/05:1

svenskt deltagande i Arianeprogrammet sä- kerställs.

För 2005 föreslår regeringen att det tillfälliga generella sysselsättningsstödet till kommunerna på statsbudgetens inkomstsida utökas med 6 miljarder kronor och med ytterligare 1 miljard kronor 2006. Det tidsbegränsade generella syssel- sättningsstödet blir därmed 7,5 miljarder kronor 2005 och för 2006 beräknas det tidsbegränsade generella sysselsättningsstödet uppgå till 7 miljarder kronor. Ett tidsbegränsat stöd för ut- bildning av personal inom vård och äldreomsorg införs på statsbudgetens inkomstsida. Detta upp- går till 450 miljoner kronor 2005 och till 300 miljoner kronor 2006–2007. Till följd av det finansiella läget inom kommuner och landsting beräknas sektorn behöva ytterligare medel efter 2006. År 2007 avser regeringen att öka det gene-

rella statsbidraget	till kommunsektorn med
7 miljarder kronor.
De nu föreslagna och aviserade åtgärderna, in-
klusive finansiering,	ger en ökning med ca

4,6 miljarder kronor av de takbegränsade utgif- terna för 2005 jämfört med beräkningarna i 2004 års ekonomiska vårproposition. För 2006 beräk- nas utgifterna öka med ca 11,7 miljarder kronor till följd av de nu föreslagna och aviserade åtgärderna.

4.3.2Åtgärder för att undvika överskridanden av utgiftstaken 2004 och 2005

Regeringens förslag till statsbudget för 2005 in- nebär att summan av de anslag som faktiskt anvi- sas för 2005 och som omfattas av utgiftstaket är något lägre än utgiftstaket.

Till följd av systemet med anslagssparande och anslagskredit kan dock utgifterna bli såväl högre som lägre än de för budgetåret anvisade anslags- medlen. Medel på ramanslag som inte utnyttjas fullt ut kan sparas till efterföljande år. En myndighet kan även använda tidigare års sparade anslagsmedel som komplement till årets anslag. Den s.k. treprocentsregeln innebär att myndig- heterna efter särskilt beslut från regeringen även kan få disponera anslagssparande som överstiger tre procent av föregående års anslag. Myndighe- ter med ramanslag har också möjligheter att låna av efterföljande års anslag om medelstilldel- ningen ett visst år är otillräcklig. Anslagskrediten på ramanslag för förvaltningsändamål uppgår i

normalfallet till tre procent av anslagsbeloppet. Förskjutningen av användningen av medel till följd av systemet med anslagssparande och an- slagskredit redovisas på statsbudgeten som en för alla ramanslag gemensam beräkningspost kallad minskning (eller ökning) av anslagsbehållningar. Eftersom utgiftstaket sätter en gräns för den faktiska anslagsförbrukningen, och inte enbart för anvisade medel, kan utgiftstaket överskridas till följd av minskade anslagsbehållningar även om anvisade medel är lägre än utgiftstaket.

Regeringen föreslår i föreliggande budgetpro- position att riksdagen godkänner beräkningen av minskningen av anslagsbehållningarna för 2005. Förslaget innebär att minskningen av anslagsbe- hållningarna, netto, beräknas uppgå till noll kro- nor. Regeringens aktuella beräkningar visar emellertid att anslagsbehållningarna, netto, riske- rar att minska under 2005 om nuvarande huvud- regel med en anslagskredit på tre procent av an- slaget och möjlighet att disponera anslagsspa- rande på upp till tre procent av föregående års ramanslag skulle tillämpas även för nästa år. Ut- giftstaket för 2005 skulle därmed riskera att överskridas.

Regeringen har befogenhet att själv påverka storleken på minskningen av anslagsbehållning- arna genom att besluta om nivån på anslags- krediten (upp till 10 procent av anslaget) och storleken på det ramanslagssparande som myn- digheterna får disponera.

För att hantera risken för ett överskridande av utgiftstaket nästa år avser regeringen att i myn- digheternas regleringsbrev besluta om ett antal åtgärder för 2005 som syftar till att den totala nettoförbrukningen av anslagsbehållningarna inte får överstiga noll kronor. Det handlar om åtgärder för att få myndigheter att som huvud- regel vare sig utnyttja krediter eller ingående anslagssparande under 2005 samt att medel som står till regeringens disposition som huvudregel inte får användas. Ett ingående anlagssparande kan dessutom komma att ställas till regeringens disposition alternativt föras bort som en indragning. Om dessa åtgärder längre fram inte visar sig vara tillräckliga kan regeringen med stöd av 8 § i lagen (1996:1054) om statsbudget besluta om att medel på anvisade anslag inte skall användas.

De ovan redovisade utgiftsbegränsande åtgär- derna för 2005 kommer att leda till förskjut- ningar av användningen av anslagsmedel från 2005 till 2006 i förhållande till den förbrukning

108

av anslagsmedel som skulle äga rum om nuva- rande huvudregler för anslagskreditens och an- slagssparandets nivå hade tillämpats. Denna ef- fekt har beaktats i beräkningen av posten Minsk- ning av anslagsbehållningar för 2005–2006 (se av- snitt 6.2).

Regeringens aktuella prognos för de takbe- gränsade utgifterna innevarande år innebär att budgeteringsmarginalen beräknas uppgå till 0,2 miljarder kronor. Följaktligen finns det en risk för att utgiftstaket för 2004 kan komma att överskridas om inte ytterligare utgiftsbegrän- sande åtgärder vidtas. För 2004 har regeringen för avsikt att fatta beslut om ytterligare utgifts- begränsningar, utöver de redan beslutade, som beräknas minska utgifterna med sammantaget ca 2,5 miljarder kronor. Utgiftsbegränsningarna har beaktats i utgiftsprognoserna (se avsnitt 6.1).

De områden som berörs är bl.a. utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (2 mil- jarder kronor) och utgiftsområde 7 Internatio- nellt bistånd (0,5 miljarder kronor). De nu före- slagna utgiftsbegränsningarna innebär att de be- rörda verksamheternas anslagssparande ökar kommande år.

För att säkerställa att anslagsbehållningarna ändå inte minskar nästa år, trots de nu föreslagna utgiftsbegränsningarna för 2004, kommer reger- ingen att vara restriktiv med undantag från de ovan redovisade huvudreglerna för storleken på förbrukningen av anslagssparande och ianspråks- tagande av anslagskredit för nästa år.

4.3.3Förändrade skatteregler

I syfte att stimulera arbetsutbud och utbildning inledde regeringen inkomståret 2000 en reform som bl.a. syftade till att kompensera löntagare och övriga med pensionsgrundande inkomster för den allmänna pensionsavgiften. Kompensa- tionen lämnas i form av en skattereduktion som sedan inkomståret 2002 uppgår till 75 procent av pensionsavgiften. Regeringen anser att det är an- geläget att reformen fullföljs och föreslår därför att kompensationen höjs från 75 till 87,5 procent inkomståret 2005, vilket beräknas medföra en in- täktsförsvagning för offentlig sektor på 6,45 mil- jarder kronor från och med 2005.

Avdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten föreslås höjas från 16 kronor till 17 kro- nor per mil. Det beräknas ge en budgetförsvag- ning på 0,31 miljarder kronor från och med 2005.

PROP. 2004/05:1

Senare i höst återkommer regeringen med förslag till förändringar i de särskilda regler som gäller vid inkomstbeskattning av utomlands bosatta (SINK-reglerna). Förändringarna avseende s.k. dagpendlare beräknas medföra en budgetför- stärkning på 0,02 miljarder kronor.

Förmögenhets-, arvs- och gåvoskatterna kän- netecknas av olikformigheter och kan därför uppmuntra till skatteplanering. I syfte att bl.a. underlätta generationsskiften i företag föreslår regeringen ett slopande av arvs- och gåvoskatten från 2005. Det medför en budgetförsvagning på 2,6 miljarder kronor från och med 2005. Vidare föreslås en höjning av fribeloppet i förmögen- hetsskatten för sambeskattade par från 2 miljoner till 3 miljoner kronor. Därigenom blir den skat- temässiga behandlingen av ensamstående och sambeskattade mer likartad. Regeringen övervä- ger även ett ersättande av den s.k. huvuddelägar- regeln med ett tak för förmögenhetsskatten. Fri- beloppshöjningen medför en budgetförsvagning på 1,1 miljarder kronor 2005.

Lättnaderna i kapitalskatterna föreslås finansi- eras genom vissa förändringar i skattereglerna för företagen och deras ägare. Taket för nedsättning av socialavgifterna, som i dag motsvaras av en lö- nesumma på 852 000 kronor, föreslås sänkas till 741 600 kronor. Det ger en budgetförstärkning på 0,42 miljarder kronor brutto 2005. Indirekta effekter av denna åtgärd begränsar nettobudget- förstärkningen till 0,3 miljarder kronor. Senare i höst avser regeringen att återkomma med förslag om räntebeläggning av vinstmedel som avsatts till periodiseringsfond, vilket beräknas ge en budget- förstärkning 2005 på 1,5 miljarder kronor. Skattebasen förväntas dock utvecklas gynnsamt under de närmaste åren. Den varaktiga budget- förstärkningen beräknas därför till 2,1 miljarder kronor. Regeringen föreslår även en begränsning av uppräkningen av skiktgränserna för uttag av statlig inkomstskatt 2005. Det ger en intäktsför- stärkning på 0,73 miljarder kronor från och med 2005. Slutligen föreslås ett återförande av IKU- medel från den gröna skatteväxlingen 2000. Efter avdrag för avsättningar för kompetensutveckling av vårdpersonal och studiestöd för äldre återstår ett årligt belopp på 900 miljoner kronor för del- finansiering av den slopade arvs- och gåvoskat- ten. Återföringen medför inte någon saldoför- stärkning.

Inom ramen för strategin för grön skatteväx- ling föreslås energi- och miljöskattehöjningar som sammantagna medför en periodiserad netto-

109

PROP. 2004/05:1

budgetförstärkning på 3,4 miljarder kronor 2005. Förslaget om höjd fordonsskatt för personbilar beräknas ge en budgetförstärkning på 1,18 miljarder kronor medan en höjning av for- donsskatten för lätta lastbilar med 40 procent ger en intäktsförstärkning på 0,13 miljarder kronor, brutto. Indirekta effekter medför att nettoeffek- ten stannar på 0,10 miljarder kronor netto. En höjning av energiskatten på diesel med 30 öre/liter beräknas ge en budgetförstärkning på 0,97 miljarder kronor brutto. Indirekta effekter begränsar budgetförstärkningen till 0,82 miljar- der kronor netto. För diesel som används i ar- betsmaskiner i jord- och skogsbruk föreslås en skattelättnad på 2 kr/liter från 2005 års nivå. Det ger en budgetförsvagning på 0,71 miljarder kro- nor brutto 2005. Indirekta effekter begränsar för- svagningen till 0,52 miljarder kronor. Den före- slagna höjningen av energiskatten på bensin med 15 öre/liter ger ökade punktskatteintäkter på 0,81 miljarder kronor 2005. Indirekta effekter i form av bl.a. momspåslag, medför att nettobud- geteffekten uppgår till 0,92 miljarder kronor. Slutligen föreslås energiskatten på el höjas med 1,2 öre/kWh, vilket ger en budgetförstärkning, brutto, på 0,92 miljarder kronor 2005. Den mot- svaras av en nettoeffekt på 0,88 miljarder kronor.

Skattehöjningarna växlas mot en höjning av grundavdragen för låg- och medelinkomsttagare med 2 400 kronor. Det ger ett intäktsbortfall på 3,72 miljarder kronor 2005.

Fortsatt avtrappning av den s.k. miljöbonusen till vindkraftverk ger en budgetförstärkning på 0,02 miljarder kronor från 2005. En särskild ram på 0,3 miljarder kronor avsätts från inkomståret 2005 och framåt för skatteåtgärder som kan sti- mulera den regionala utvecklingen.

Försöket med trängselskatt vid vissa passager i Stockholms innerstad förväntas generera intäkter på 0,46 miljarder kronor 2005 och 0,53 miljarder kronor 2006.

En ny skatt på färd över Svinesundsbroarna införs i samband med att den nya bron tas i bruk i juni 2005. Den beräknas ge intäkter på drygt 0,04 miljarder kronor under det första halvåret och därefter 0,09 miljarder kronor per år.

4.3.4Förändringar jämfört med föregående år

I tabell 4.11 redovisas budgeteffekterna i förhål- lande till föregående år av större beslutade,

föreslagna eller aviserade reformer och finansieringen av dessa. Därutöver kommer förändringar av budgetens inkomster och utgifter till följd av bland annat den makroekonomiska utvecklingen, pris- och löneomräkning m.m. Dessa förändringar redovisas emellertid i kapitel 5 och i avsnitt 4.4.4.

Regeringen genomför stora utgiftsreformer under perioden 2005–2007. Satsningarna görs framför allt på kommunsektorn men betydande resursförstärkningar sker också inom rättsväsendet, familjepolitiken, biståndet och infrastrukturen.

Av tabell 4.11 framgår att kommunsektorn i jämförelse med 2004 tillförs sammantaget ytterligare drygt 21 miljarder kronor via stats- budgetens utgiftssida fram till och med 2007. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet tillförs drygt 2 miljarder kronor under samma tidsperiod. År 2006 beräknas biståndanslaget uppgå till 1 procent av BNI. Biståndsramen beräknas därför höjas med sammantaget 4 miljarder kronor 2007 jämfört med 2004.

Resurstillskotten till utgiftsområde 22 Kom- munikationer uppgår till drygt 5 miljarder kronor 2007 i förhållande till 2004 samtidigt som de lå- nefinansierade investeringarna i stort är oföränd- rade. Med nu aviserade reformer inom familjepo- litiken beräknas ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn utökas med närmare 6 miljarder kronor fram till och med 2007.

År 2005 höjs ambitionerna åter inom ohälso- området när sjukersättningen återställs till nivån som gällde före den 1 juli 2003 och sjuklöneperi- oden åter blir 14 dagar. För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp höjs därför utgiftområdesramen med sammanta- get närmare 3 miljarder kronor från 2004 till 2007.

Sammantaget beräknas de takbegränsade ut- gifterna 2007 öka med ca 46 miljarder kronor i förhållande till 2004 till följd av beslut. Under pe- rioden 2004–2007 genomförs också utgifts- minskningar på totalt drygt 4 miljarder kronor till följd av besparingar, finansiering av utgifts- reformer och avslutande av vissa temporära pro- gram. Merparten av besparingarna finns inom ut- giftsområde 6 Försvar.

De beslutade eller nu föreslagna åtgärderna på statsbudgetens inkomstsida för 2005 innebär en försvagning av den offentliga sektorns finanser med drygt 11 miljarder kronor mellan 2004 och

110

2005. Omkring hälften av försvagningen beror på höjningen av det generella sysselsättningsstödet till kommunsektorn. De nu föreslagna Energi- skattehöjningarna medför en förstärkning av den offentliga sektorns inkomster med drygt ca 3,5 miljarder kronor samtidigt som inkomst- skattesänkningarna innebär att de offentliga finanserna försvagas med ca 10 miljarder kronor i förhållande till 2004. Sammantaget medför de beslutade och nu föreslagna förändringarna på inkomstsidan en försvagning av de offentliga finanserna på 0,2 miljarder kronor mellan 2004 och 2007.

PROP. 2004/05:1

Att försvagningen på inkomstsidan enbart uppgår till 0,2 miljarder kronor under denna period beror på att de tillfälliga sysselsättningsstöden till kommunsektorn upphör från och med 2007.

Om däremot de tillfälliga stöden till kommun- sektorn exkluderas från inkomstberäkningarna innebär det i stället att de offentliga finanserna försvagas med ca 5 miljarder kronor 2004–2007. De offentliga finanserna försvagas sammantaget med ca 42 miljarder kronor under perioden 2004–2007 till följd av aktiva beslut på stats- budgetens utgifts- och inkomstsida.

Tabell 4.10 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar

Förändring av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2004 års ekonomiska vårproposition (VP2004)

Miljoner kronor	2005	2006	2007	Permanenta effekter
Reformer
UO 1 Riksdagen	40	37	34	34

UO 1 Sametinget	3	3	3	3

UO 2 Trängselskatter	1 690	860	770	0
UO 3 Tullverket		25	25	25

UO 3 Skatteverket	118	118	100	100

UO 4 Polisen	100	475	1 175	1 175
UO 4 SÄPO	50	75	100	100

UO 4 Åklagarorganisationen	25	25	50	50

UO 4 Domstolsväsendet	110	200	325	325
UO 4 Kriminalvården	430	680	1 030	1 030

UO 4 Rättsmedicinalverket	10	10	22	22

UO 4 Övrigt Rättsväsendet	25	25	48	48
UO 7 Bistånd		3 300	3 500	3 500

UO 8 Migrationsverket	38	15	13	13

UO 8 Utlänningsnämnden, utresor, offentligt biträde	170	100	100	100
UO 8 Antidiskrimineringsbyråer	2	2	2	2

UO 8 Diskrimineringsombudsmannen	2	2	2	2

UO 8 Skyddat boende	20	20	20	0
UO 9 Missbrukarvård, alkohol/narkotika	350	200	350	350

UO 9 Psykiatri och social psykiatri	500	200	0	0

UO 9 Alternativmedicin Vidarkliniken	3	3	3	0
UO 9 Rett Center	7	7	7	7

UO 9 HIV-prevention	6	6	6	6

UO 9 Insatser mot hemlöshet	10	10	10	10
UO 9 Anhörigstöd	25	25	25	0

UO 10 Socialförsäkringsadministration	703			0

UO 11 Bostadstillägg pensionärer	200	200	200	200
UO 11 Förlängd omställningspension	9	57	62	62

111

PROP. 2004/05:1

Fortsättning på tabell 4.10 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar

Förändring av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2004 års ekonomiska vårproposition (VP2004)

	Miljoner kronor	2005	2006	2007	Permanenta effekter
UO 12 Barnbidrag			2 100	2 100	2 100

UO 12 Flerbarnstillägg 100 kr andra barnet			1 100	1 100	1 100

UO 12 Höjda tak i föräldraförsäkringen			640	1 470	1 470
UO 12 Höjda lägsta nivåer i föräldraförsäkring			150	700	700

UO 12 Utökad rätt föräldrapenning		9	9	9	9

UO 15 Förstärkt studiestöd äldre			100	250	250
UO 16 Forskning		100	600	1 100	2 300

UO 16 Riktade satsningar till skolor i segregerade områden			70	155	0

UO 17 Riktade insatser till ungdomar i riskmiljöer			40	85	0
UO 17 Naturhistoriska, miljögiftsgrupp		5	5	5	5

UO 17 Kompletterande ålderspension		15	15	15	15

UO 17 Pensioner, teater, dans- och musikområdet		25	5	5	5
UO 18 Bidrag installation av hissar		29			0

UO 18 Nationellt forum för hållbar utveckling, Boverket		10	10	10	10

UO 20 Vattendirektiv inom biologisk mångfald		50	50	50	50
UO 20 SMHI		40	40	40	40

UO 21 Energiprogram		941	898	818	40

UO 22 Rikstrafiken		30			0
UO 23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur			817	4 181	400

UO 23 Främjande av rennäring		10	10	10	10

UO 23 Obligatoriska EU-kontroller		6	6	6	6
UO 23 Artdatabanken		45	45	45	45

UO 23 Insatser för skogsbruk alt. kalhyggen		5	5	5	5

UO 23 Djurskyddsmyndighet, register, djurförsök m.m.		25	25	25	25
UO 23 Livsmedelsverket, närslakt		10	10	10	0

UO 23 Åtgärder, livsmedelsområdet		10	10	10	10

UO 23 Ekologisk produktion		15	15	15	15
UO 23 Bekämpande av djursjukdomar		15	15	15	15

UO 24 Rymdverksamhet		235	100		0

UO 24 Såddfinansiering ALMI		15	15	15	15
UO 24 Kreditgarantiföreningar		5	5	5	0

UO 25 Kommunerna				7 000	7 000

Summa reformer		6 296	13 590	27 236	22 804
Finansiering m. m.

UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet		–600	–1 500	–3 000	–3 000

UO 20/23 Omdisponering av satsningar från VP2004 inom UO20/23		–140	–140	–140	–140
UO 25 Omdisponering av satsningar från VP2004		–1 000	–200	–200	–200

Summa finansiering m m		–1 740	–1 840	–3 340	–3 340

Summa ökning av takbegränsade utgifter		4 556	11 750	23 896	19 464
Inkomstförändringar

Generellt sysselsättningsstöd till kommuner		6 000	7 000	0	0

Utbildning personal vård- och äldreomsorg		450	300	300	0
Kompensation allmän pensionsavgift		6 450	6 450	6 450	6 450

Begränsad uppräkning skiktgränser KPI+1%		–730	–730	–730	–730

112

PROP. 2004/05:1

Fortsättning på tabell 4.10 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar

Förändring av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2004 års ekonomiska vårproposition (VP2004)

Miljoner kronor	2005	2006	2007	Permanenta effekter
Höjda grundavdrag	3 720	3 720	3 720	3 720

Ändrade SINK-regler	–20	–20	–20	–20

Höjt milavdrag arbetsresor 16kr =>17kr	310	310	310	310
Regionalpolitisk stimulans	300	300	300	300

Sänkt förmögenhetsskatt	1 100	1 100	1 100	1 100

Slopad arvs- och gåvoskatt	2 600	2 600	2 600	2 600
Ändrade regler periodiseringsfond	–1 500	–1 900	–2 600	–2 100

Reducerad nedsättning socialavgifter, brutto	–420	–420	–420	–420

Höjd elskatt 1,2 öre/kWh, brutto	–920	–920	–920	–920
Höjd fordonsskatt, lätta lastbilar, brutto	–130	–130	–130	–130

Höjd fordonsskatt, personbilar, brutto	–1 180	–1 180	–1 180	–1 180

Höjd bensinskatt 15 öre/liter, brutto	–810	–810	–810	–810
Höjd dieselskatt 30 öre/liter, brutto	–970	–970	–970	–970

Sänkt dieselskatt jordbruk med 2 kr/l, brutto	710	710	710	710

Trängselskatt	–460	–530	0	–30
Skatt Svinesundsbroarna	–40	–90	–90	–90

Skattestimulans miljöinvesteringar offentliga lokaler	–30	0	30	0

Avtrappning miljöbonus vindkraftverk	–20	–20	–20	–20
Summa inkomstreformer, brutto (periodiserade effekter)	14 410	14 770	7 630	7 770

Indirekta effekter av inkomstreformer	40	240	240	350

Summa inkomstreformer, netto (periodiserade effekter)	14 450	15 010	7 870	8 120
Nettoförsvagning av den offentliga sektorns finanser	19 006	26 760	31 766	27 584

113

PROP. 2004/05:1

Tabell 4.11 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fulllständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor	2005	2006	2007
Utgiftsreformer
UO 1 Rikets styrelse	0,10	0,04	0,00

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning	1,69	–0,84	–0,09

Varav trängselskatter	1,69	–0,84	–0,09
UO 3 Skatt, tull och exekution	0,02	0,03	–0,02

UO 4 Rättsväsendet	0,19	0,79	1,26

UO 7 Internationellt bistånd	0,60	3,30	0,20
UO 8 Invandrare och flyktingar	0,14	–0,11	0,00

UO 9 Hälso- och sjukvård samt social omsorg	0,79	–0,45	–0,05

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	2,55	0,26	0,00
Varav återställd SGI och återtagen 3:e sjuklönevecka	2,34	0,03	0,00

UO 11 Pensioner m.m.	0,21	0,05	0,01

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn	0,01	4,34	1,38
Varav barnbidrag och flerbarnstillägg		3,20	0,00

UO 14 Arbetsliv	0,05	0,00	–0,05

UO 15 Studiestöd	0,15	0,35	0,15
UO 16 Utbildning och forskning	–0,60	1,06	–0,42

Varav förskola	1,00	1,00	0,00

UO 17 Kultur	0,07	0,08	0,05
UO 18 Bostäder	0,04	0,17	0,00

UO 20 Miljösatsningar, sanering, biologisk mångfald m.m.KLIMP	0,23	0,30	–0,15

UO 21 Energi	0,00	0,00	0,00
UO 22 Kommunikationer	3,20	–0,02	2,21

Lånefinansierade	–2,90	1,77	0,68

UO 23 Jord- och skogsbruk	0,30	1,30	0,11
UO 24 Näringsliv	0,39	–0,14	–0,26

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner	9,52	3,68	8,00

Summa utgiftsreformer inkl. lånefinansierade	16,72	15,95	13,00
Inkomstreformer

Energiskatt el för industrin m.m., 0,5 öre fr. 1/7-04, brutto	–0,13

Nedsatt elskatt energiintensiv industri	0,09
Aviserade skattehöjningar 2006 p.g.a. grön skatteväxling		–3,60

Aviserade skattesänkningar 2006 p.g.a. grön skatteväxling		3,60

Skattelättnad för biodrivmedel	0,27
Avtrappning av miljöbonus för vindkraftsel, brutto	–0,02

Slopad arvsskatt mellan makar, brutto	0,10

Höjd klyvningsränta för fåmansaktiebolag, 2 procentenheter, brutto	0,01	0,02
Ytterligare lättnader i 3:12 reglerna fr.o.m. 2005, brutto	0,02	0,01

Partiell frysning av skiktgränser för 2004, brutto

Skattelättnad för vissa byggtjänster, brutto	0,30	0,34	–0,22
Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, brutto	2,60	–0,50	–7,00

Fast belopp 200 kronor till kommunerna, brutto	–1,36

Utbildning personal vård- och äldreomsorg	0,45	–0,15

114

PROP. 2004/05:1

Fortsättning på tabell 4.11 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fulllständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor	2005	2006	2007
Anställningsstöd långtidssjukskrivna, brutto	–0,60
Särskilt anställningsstöd inom aktivitetsgarantin, brutto		–0,40

ROT-avdrag bostadshus	–0,40	–1,00	0,00

Skattestimulans källsortering	0,27	–0,13	–0,14
Skattestimulans miljöinvesteringar offentliga lokaler	1,30	–0,63	–0,64

Kompensation allmän pensionsavgift	6,45

Begränsad uppräkning skiktgränser KPI+1%	–0,73
Höjda grundavdrag	3,72

Ändrade SINK-regler	–0,02

Höjt milavdrag arbetsresor 16=>17kr	0,31
Regionalpolitisk stimulans	0,30

Sänkt förmögenhetsskatt	1,10

Slopad arvs- och gåvoskatt	2,60
Ändrade regler periodiseringsfond, brutto	–1,50	–0,40	–0,70

Reducerad nedsättning socialavgifter, brutto	–0,42

Höjd elskatt 1,2 öre/kWh, brutto	–0,92
Höjd fordonsskatt, lätta lastbilar	–0,13

Höjd fordonsskatt, personbilar +23% bensin, +2% diesel	–1,18

Höjd bensinskatt 15 öre/liter, brutto	–0,81
Höjd dieselskatt 30 öre/liter, brutto	–0,97

Trängselskatt	–0,46	–0,07	0,53

Skatt på färd över Svinesundsbron	–0,04	–0,04
Sänkt dieselskatt jordbruk med 2 kr/l	0,71

Summa inkomstreformer, brutto	10,91	–2,95	–8,17

Indirekta effekter av inkomstreformer	0,21	0,18	0,00
Summa inkomstreformer, netto	11,12	–2,77	–8,17

Summa utgifts- och inkomstreformer	27,84	13,18	4,83

Finansiering m. m.
UO 6 Försvar	–0,60	–0,90	–1,50

UO 18 Bostäder, investeringsbidrag			–0,60

UO 21 Energi	–0,27	–0,06	0,00
Övrigt	0,53	–0,91	0,00

Summa finansiering m.m.	–0,35	–1,86	–2,10

Utgiftsreformer inkl. finansiering m.m.	16,37	14,09	10,90
Reformer inkl. finansiering m.m.	27,49	11,32	2,73

115

PROP. 2004/05:1

4.4Statsbudgetens utveckling

4.4.1Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 definitions- mässigt lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Ett budgetunderskott innebär följaktligen ett lika stort positivt lånebehov och att statsskulden ökar.

Diagram 4.1 Statsbudgetens saldo 1990–2007

Miljarder kronor

125
75
25
-25
-75
-125
-175
-225
-275
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07

Under perioden 1990–1997 var utfallet för stats- budgeten oavbrutet negativt. Budgetunderskot- tet var som störst 1993 då lånebehovet uppgick till 250 miljarder kronor. Konsolideringspro- grammet och den ekonomiska återhämtningen innebar att underskotten reducerades markant de följande åren. År 1998 uppvisade statsbudgeten

ett överskott	och	staten amorterade	nära
10 miljarder kronor		på statsskulden. Statsbud-
getens saldo	förbättrades ytterligare 1999		till

82 miljarder kronor, främst till följd av engångs- effekter i form av överföringar från AP-fonden och inbetalningar av premiepensionsmedel. År 2000 uppgick budgetöverskottet till 102 miljarder kronor. Det höga utfallet förklaras främst av överföringen av medel från AP-fonden samt för- säljning av aktieinnehav. Därefter har överskottet gradvis minskat och 2003 uppvisade statsbudge- tens saldo åter ett underskott på 46 miljarder kronor. För innevarande år prognostiseras under- skottet till ca 64 miljarder kronor. För 2005 och 2006 beräknas underskotten till ca 38 respektive 52 miljarder kronor och 2007 beräknas underskottet uppgå till ca 37 miljarder kronor. I beräkningarna antas inkomster från försäljning av statlig egendom uppgå till 15 miljarder kronor

per år 2005–2007. Försäljningsbelopp och tidpunkt är dock förknippade med stor osäkerhet.

4.4.2Uppföljning av statsbudgeten för 2004

Det beräknade lånebehovet 2004 på ca 64 miljarder kronor innebär en försämring med ca 22 miljarder kronor jämfört med den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten för 2004 (dvs. statsbudgeten exklusive tilläggs- budget). Det försämrade budgetsaldot beror främst på lägre inkomster.

Statsbudgetens skatteinkomster beräknas bli 14 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga statsbudgeten framför allt på grund av lägre bolagsskatter och lägre energiskatter. Övriga inkomster väntas bli ca 11 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten, främst till följd av att inkomster av försåld egendom reviderats ned. En detaljerad uppföljning av skatter och övriga inkomster redovisas i kapitel 5.

Utgifter m.m. (se tabell 4.12) bedöms nu bli 2,9 miljarder kronor lägre än beräknat i den ur- sprungliga statsbudgeten. Statsskuldsräntorna förväntas bli 1,8 miljarder kronor högre och ut- gifterna exklusive statsskuldsräntor beräknas bli 0,1 miljarder kronor lägre, vilket framgår närmare av redovisningen i avsnitt 6.1. Den största utgiftsökningen jämfört med statsbudgeten finns inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, där utgifterna väntas bli 6,2 miljarder kronor högre än i statsbudgeten till följd av högre öppen arbetslöshet samt fler platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen. Utgif- terna har reviderats ned inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- kapp. Även utgifterna inom utgiftsområde 25, anslaget 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, beräknas bli lägre än i statsbudge- ten till följd av en slutreglering med anledning av pensionsreformen. Riksgäldskontorets nettout- låning m.m. beräknas bli 4,6 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga statsbudgeten, vilket bland annat beror på att en del av EU-avgiften anslagsavräknades 2004 i stället för 2003 och på att CSN:s nyupplåning för studielån beräknas bli lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Anledningen till att CSN:s nyupplåning har reviderats ned är att

116

PROP. 2004/05:1

återbetalningen av studielån förväntas öka mer än tidigare beräknat.

Utgiftsramarna som fastställdes i den ur- sprungliga statsbudgeten för 2004 innebar en budgeteringsmarginal på 0,2 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen beräknas även i denna proposition uppgå till 0,2 miljarder kronor (se tabell 4.4).

Statsskulden beräknas vid utgången av 2004 uppgå till ca 1 240 miljarder kronor, vilket är ca 17 miljarder kronor högre än beräkningen i bud- getpropositionen för 2004.

Jämfört med beräkningen i 2004 års ekono- miska vårproposition visar den nu aktuella prog- nosen att lånebehovet innevarande år blir ca 2 miljarder kronor högre. Inkomsterna beräknas bli ca 7 miljarder kronor lägre än bedömningen i vårpropositionen. Övriga inkomster prognosti- seras bli lägre till följd av att inkomster av försåld egendom har reviderats ned med 15 miljarder kronor, vilket delvis motverkas av högre skatte- inkomster än beräknat i vårpropositionen. Ut- gifter m.m. är något lägre jämfört med beräk- ningen i vårpropositionen. Utgifter exklusive statsskuldsräntor beräknas bli 0,5 miljarder kronor lägre och utgifterna för statsskuldsräntor har reviderats ned med 2,5 miljarder kronor.

Tabell 4.12 Budgetsaldo och statsskuld 2004

Miljarder kronor

			Differens
		Differens	stats-
	Prognos	VP2004	budget4
Inkomster	687,5	–7,4	–25,1

varav skatteinkomster	632,3	6,6	–14,5
varav övriga inkomster	55,1	–14,1	–10,6

Utgifter m.m.	751,2	–5,9	–2,9

varav utgifter exkl. stats-
skuldsräntor1	690,1	–0,5	–0,1
varav statsskuldsräntor	49,5	–2,5	1,8
varav Riksgäldskontorets
nettoutlåning m.m.2	11,7	–2,9	–4,6
Budgetsaldo	–63,8	–1,5	–22,2

Statsskuld3	1 240,0	–0,2	16,6

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar.

2Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP- fonden till statsbudgeten.

3Konsoliderad statsskuld, dvs. eliminerat för statliga myndigheters innehav av statspapper. I jämförelse med den beräknade statsskulden i budgetpropositionen för 2004 har det nya statsskuldsbegrepp som tillämpas fr.o.m. i år använts (se avsnitt 4.4.5).

4Den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten, dvs. exklusive riksda- gens beslut till följd av tilläggsbudget i 2004 års ekonomiska vårproposition samt förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

4.4.3Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens totala inkomster består av skatter och övriga inkomster. Skatterna utgör ca 90 procent av statsbudgetens inkomster. De öv- riga inkomsterna består främst av inkomster av statens verksamhet, inkomster av försåld egen- dom, kalkylmässiga inkomster och bidrag från EU.

Statsbudgetens totala skatteinkomster är kassamässiga, vilket innebär att de redovisas det år de betalas. I den kassamässiga redovisningen finns därmed inslag av skatteinbetalningar som är hänförliga till tidigare inkomstår.

Skatteinkomsterna beräknas öka med ca 98 miljarder kronor under perioden 2003–2007. Som andel av BNP beräknas statens skattein- komster minska från 24,9 procent 2003 till 24,0 procent 2007. Minskningen förklaras främst av en föreslagen redovisningsförändring av det kommunala utjämningssystemet fr.o.m. 2005 (se avsnitt 4.1.1 och 6.3). Redovisningsförändringen innebär att såväl utjämningsavgiften som utjämningsbidraget nettoredovisas på statsbudgetens utgiftssida fr.o.m. 2005. Därmed

minskar statsbudgetens inkomstsida	med
26,3 miljarder kronor fr.o.m. 2005.	Övriga

inkomster beräknas öka med ca 15 miljarder kronor under samma period, främst till följd av budgeterade försäljningsinkomster på 15 mil- jarder kronor per år 2005–2007.

Jämfört med beräkningen i 2004 års ekono- miska vårproposition har skatteinkomsterna re- viderats upp med 6,6 miljarder kronor 2004, främst på grund av en högre lönesumma och högre preliminärskatteinbetalningar från företag. För 2005 och 2006 har skatteinkomsterna reviderats ned i förhållande till beräkningen i den ekonomiska vårpropositionen, främst till följd av ovan nämnda redovisningsförändring av det kommunala utjämningssystemet samt skatte- förslagen i denna proposition (se avsnitt 4.3 och kapitel 5 och 8). Övriga inkomster har reviderats ned innevarande år till följd av att prognosen för inkomsttiteln 3312 Övriga inkomster av försåld egendom sänkts med 15 miljarder kronor. Övriga inkomster har reviderats upp 2005 och 2006 jäm- fört med beräkningen i den ekonomiska vår- propositionen, framför allt till följd av högre förväntade aktieutdelningar än tidigare beräknat.

En utförlig redovisning av statsbudgetens och den offentliga sektorns inkomster presenteras i kapitel 5.

117

PROP. 2004/05:1

Tabell 4.13 Statsbudgetens inkomster 2003–2007

Miljarder kronor och procent av BNP

Miljarder kronor	Utfall	Prognos
Miljarder kronor	2003	2004	2005	2006	2007
Skatteinkomster	608,5	632,3	640,1	670,1	706,4

Övriga inkomster	53,3	55,1	72,1	70,1	68,7
Totala inkomster	661,7	687,5	712,3	740,2	775,1

Procent av BNP

Skatteinkomster	24,9	24,8	23,8	23,8	24,0

Övriga inkomster	2,2	2,2	2,7	2,5	2,3

Totala inkomster	27,1	27,0	26,5	26,3	26,3

Differenser mot 2004 års ekonomiska vårproposition i miljarder kronor

Skatteinkomster	0,0	6,6	–30,7	–25,3

Övriga inkomster	0,0	–14,1	2,6	2,0

Totala inkomster	0,0	–7,4	–28,1	–23,3

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

4.4.4Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgifts- områden, minskning av anslagsbehållningar1, myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds- kontoret samt kassamässig korrigering (inklusive överföring från AP-fonden).

Statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds- räntor beräknas öka med nära 80 miljarder kronor under perioden 2003–2007. I relation till BNP minskar dessa s.k. primära utgifter med ca

2 procentenheter	under perioden.	Knappt
1 procentenhet	av minskningen,	eller ca

26 miljarder kronor, förklaras av ovan nämnda nettoredovisning av det kommunala utjämnings- systemet fr.o.m. 2005 (se avsnitt 4.1.1, 4.4.3 och 6.3). Därtill bidrar den förväntade ekonomiska återhämtningen till att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna minskar som andel av BNP fram till 2007.

Tabell 4.14 Statsbudgetens utgifter 2003–2007

Miljarder kronor och procent av BNP

	Utfall	Prognos
	2003	2004	2005	2006	2007
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor1	661,3	690,1	699,2	724,3	740,8
Procent av BNP	27,1	27,1	26,0	25,7	25,1

Statsskuldsräntor	42,2	49,5	38,8	52,1	55,9
Procent av BNP	1,7	1,9	1,4	1,8	1,9

Statsbudgetens utgifter	703,5	739,6	738,0	776,4	796,7
Procent av BNP	28,8	29,0	27,5	27,6	27,0

Ålderspensionssystemet
vid sidan av
statsbudgeten	157,8	165,7	170,6	181,3	192,1
Procent av BNP	6,5	6,5	6,3	6,4	6,5
Takbegränsade utgifter2	819,1	855,8	869,8	905,6	933,0
Budgeteringsmarginal	2,9	0,2	0,2	1,4	10,0

Utgiftstak	822,0	856,0	870,0	907,0	943,03

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

2Statsbudgetens utgifter (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten.

3Preliminärt utgiftstak för 2007.

Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas variera kraftigt under perioden 2003–2007, vilket till större delen beror på kursvinster och kursför- luster vid byten av obligationer samt på valuta- kursvinster och valutakursförluster. De underlig- gande ränteutgifterna beräknas emellertid öka under de närmaste åren som en följd av att såväl statsskulden som räntenivåerna väntas stiga.

De totala utgifterna för statsbudgetens samt- liga 27 utgiftsområden beräknas öka med ca 93 miljarder kronor mellan 2003 och 2007. I re- lation till BNP beräknas statsbudgetens utgifter minska från 28,8 procent 2003 till 27,0 procent 2007.

Takbegränsade utgifter 2003–2007

De takbegränsade utgifterna består dels av stats- budgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor, dels av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

1 Skillnaden mellan förbrukade anslagsmedel och anvisade anslagsmedel återspeglas i det budgeterade beloppet för posten Minskning av anslagsbehållningar.

118

I tabell 4.14 redovisas de takbegränsade utgif- terna för perioden 2003–2007.

Ålderspensionssystemets utgifter beräknas öka med drygt 34 miljarder kronor under perio- den 2003–2007 till följd av ett ökat antal individer med inkomstgrundad pension samt högre in- komstindex och medelersättning. Tillsammans med ökningen av statsbudgetens primära utgifter (ca 80 miljarder kronor) beräknas de takbegrän- sade utgifterna därmed öka med ca 114 miljarder kronor 2003–2007.

Med hänsyn tagen till tekniska förändringar som har föranlett eller föreslås föranleda juster- ingar av utgiftstaket beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 133 miljarder kronor 2003– 2007. I relation till BNP beräknas de för tekniska förändringar justerade takbegränsade utgifterna minska med 1,1 procentenheter under perioden.

De takbegränsade	utgifterna	ökar med
133 miljarder kronor	eller med i	genomsnitt

33 miljarder kronor per år under beräkningsperi- oden när tekniska förändringar beaktats.

I tabell 4.15 redovisas en uppskattning av de huvudsakliga faktorerna bakom förändringen av de takbegränsade utgifterna under beräknings- perioden.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvalt- nings- och investeringsändamål ökar utgifterna med mellan 2 och 5 miljarder kronor per år. Om- räkningen för ett visst år baseras på pris- och löneutvecklingen två år tidigare. Den relativt låga pris- och löneomräkningen för 2005 förklaras främst av ett högt produktivitetsavdrag och en låg löneutveckling 2003.

Övriga makroekonomiska förändringar utgörs av makroekonomiska effekter på statsbudgetens utgifter, såsom effekter av högre prisbasbelopp, inkomstindex, timlön och bruttonational- inkomst. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med i genomsnitt 12 miljarder kronor per år 2003–2007 till följd av makroekonomiska föränd- ringar. En stor del av denna ökning förklaras av att pensionerna är indexerade. De inkomstgrun- dade pensionerna följer inkomstindex, som i huvudsak följer den genomsnittliga löneutveck- lingen. Garantipensionerna följer konsument- prisindex genom prisbasbeloppet.

PROP. 2004/05:1

Den relativt stora effekten av makroekonomiska faktorer på utgifterna 2004 förklaras bland annat av stigande arbetslöshet och fler personer i ar- betsmarknadspolitiska program. Den öppna arbetslösheten väntas minska efter 2004 då eko- nomin beräknas gå in i en återhämtningsfas, vilket minskar de beräknade utgifterna 2005– 2007.

Beslutade och aviserade reformer beräknas öka utgifterna med ca 52 miljarder kronor mellan 2003 och 2007.2

Beslutade och aviserade besparingar samt utfasningar av tidsbegränsade program beräknas bidra till en minskning av utgifterna med ca 11 miljarder kronor under perioden. De enskilda reformernas och besparingarnas budgeteffekter redovisas i avsnitt 4.3.

För att förhindra ett överskridande av utgifts- taket för 2003 har en del utgifter tidigarelagts till 2002 medan andra utgifter har skjutits till 2004. Detta medför att utgifterna för 2003 blev lägre än normalt, vilket förklarar en stor del av den totala utgiftsökningen mellan 2003 och 2004. Tidigare- läggningar från 2003 till 2002 (främst arealstöd och EU-avgiften) och senareläggningar från 2003 till 2004 (bl.a. EU-avgiften) förklarar ca 14,5 miljarder kronor av utgiftsökningen mellan åren 2003 och 2004. Tidigareläggningarna till 2002 och senareläggningarna till 2004 medför en utgiftsminskning på 11 miljarder kronor 2003 och en utgiftsökning på 3,5 miljarder kronor 2004.

Utgiftsförändringar under rubriken Övrigt förklaras till stor del av volymförändringar inom olika transfereringssystem och av varierande beräknad förbrukning av anslagsbehållningar för förvaltningsanslag.

En stor del av utgiftsförändringarna till följd av ändrade volymer beror på ett ökat beräknat antal pensionärer och personer med sjukersätt- ning samt assistentersättning liksom på ett ökat antal uttagna föräldrapenningdagar. Den största volymminskningen avser antalet sjukpenning- dagar som beräknas minska från drygt 90 miljoner dagar 2003 till ca 65 miljoner dagar

2 Redovisningsförändringen av stödet till kommunsektorn fr.o.m. 2005 redovisas i detta avsnitt inte som en reform utan som en teknisk förändring. Förändringen innebär att förstärkningen av kommunernas och landstingens ekonomi i form av bland annat sysselsättningsstöd fr.o.m. 2005 överförs från statsbudgetens inkomstsida till statsbudgetens utgiftssida (se avsnitt 4.1.1, 4.3 och 6.3 i budgetpropositionen för 2004).

119

PROP. 2004/05:1

2007. Även barnbidrag och antalet asylsökande beräknas minska under perioden (se tabell 6.7).

Volymförändringarna beräknas sammantaget öka utgifterna under perioden.

Att posten Övrigt trots detta är negativ 2004

beror på att anslagsbehållningarna beräknas öka under 2004, bl.a. på grund av de utgifts- begränsande åtgärder som har genomförts för att klara utgiftstaket (se avsnitt 4.3 i 2004 års ekonomiska vårproposition).

Tabell 4.15 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år

Miljarder kronor

Förändring	2004	2005	2006	2007	2003–2007
Utgiftstak	34	14	37	361	121
Takbegränsade utgifter	37	14	36	27	114
Tekniska förändringar2	–1	20			19
Takbegränsade utgifter justerade för tekniska förändringar	36	34	36	27	133

Förklaras av:
Pris- och löneomräkning	5	2	3	4	13

Övriga makroekonomiska förändringar	18	9	12	11	49

Reformer3	10	164	14	12	52
Besparingar och utfasningar av program	–7	0	–2	–2	–11

Tidigare-/senareläggningar	14				14

Övrigt (volymer, förändring av anslagsbehållningar m.m.)	–5	8	9	3	15

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Förändringen baseras på ett preliminärt utgiftstak för 2007.

2Tekniska förändringar som har föranlett eller föreslås föranleda justeringar av utgiftstaket samt en redovisningsförändring av stödet till kommunerna.

3Skillnaden jämfört med summa utgiftsreformer i tabell 4.11 förklaras av att tabell 4.11 inkluderar lånefinansierade utgifter.

4Exklusive effekten en redovisningsförändring av stödet till kommunerna fr.o.m. 2005. Redovisningsförändringen innebär att en tidigare förstärkning av kommunernas och landstingens ekonomi i form av bland annat sysselsättningsstöd fr.o.m. 2005 överförs från statsbudgetens inkomstsida till statsbudgetens utgiftssida (se avsnitt 4.1.1, 4.3 och 6.3 i budgetpropositionen för 2004).

120

4.4.5Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2005 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.

Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och ut- låning i Riksgäldskontoret för 2005 enligt tabell 4.16 godkänns.

Beräkningen av den kassamässiga korriger- ingen för 2005, inklusive överföringen av AP- fondens bostadsobligationer enligt tabell 4.16, godkänns.

Skälen för regeringens förslag:

Statens upplåning och skuldförvaltning

Regeringens befogenhet att ta upp lån till staten lämnas av riksdagen för ett år i sänder. Reger- ingen behöver därmed bemyndigas att under 2005 ta upp lån i enlighet med lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.

Omfattningen av statens behov att ta upp lån beräknas i det följande.

Statsbudgetens saldo

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgif- ter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov.

Statsbudgeten visade ett underskott på 46 miljarder kronor 2003. I år beräknas stats- budgetens saldo visa ett underskott på ca 64 miljarder kronor (se vidare avsnitt 4.4.1). Åren 2005 och 2006 beräknas lånebehovet uppgå till ca 38 respektive ca 52 miljarder kronor. För 2007 beräknas ett lånebehov på ca 37 miljarder kronor. Jämfört med beräkningarna i 2004 års ekonomiska vårproposition har budgetsaldot försämrats med ca 2 miljarder kronor 2004 och med ca 3 miljarder kronor 2005. År 2006 har budgetsaldot reviderats ned med ca 18 miljarder kronor. Den främsta orsaken till försämringen av budgetsaldot 2004 är att försäljningsinkoms- terna blir lägre än vad som tidigare antagits, mot- svarande 15 miljarder kronor, vilket delvis kom- penseras av högre skatteinkomster än beräknat i vårpropositionen.

För att statsbudgetens saldo skall överens- stämma med statens lånebehov redovisas även

PROP. 2004/05:1

Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassa- mässig korrigering på statsbudgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs av förändringen av kontorets ut- och inlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs av föränd- ringar av myndigheternas räntekontobehåll- ningar, in- och utbetalningar av premiepensions- medel, finansiering av infrastruktursatsningar samt Centrala studiestödsnämndens (CSN) nettoupplåning för finansiering av studielån.

Sedan 1995 har medel för premiepensionen placerats i RGK. Under perioden 2004–2007 be- räknas de årliga inbetalningarna successivt öka från 22 till 26 miljarder kronor. Inbetalningarna inklusive ränta överförs till Premiepensions- myndigheten (PPM) med två års fördröjning. RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå till 8–9 miljarder kronor per år under perioden 2004–2007, vilket är en nedrevidering jämfört med beräkningarna i vårpropositionen. Nedrevi- deringen beror på att återbetalningarna förväntas bli större än tidigare beräknat.

Finansiering av infrastruktursatsningar kom- mer under 2004–2007 att innebära en ökad utlå- ning med ca 6 miljarder kronor 2004, ca 4 miljarder kronor 2005 och ca 6 miljarder kro- nor per år 2006 och 2007 till framför allt Banver- ket, Botniabanan AB och Vägverket.

På Riksgäldskontoret har pengar avsatts på ett konto för individuell kompetensutveckling under 2000–2004. Regeringens avisering i kapitel 1 Finansplanen innebär att kontot upp- hör. Förändringen medför att nettoutlåningen ökar med ca 6 miljarder kronor 2004. Då för- ändringen inte påverkar statsbudgetens saldo uppkommer en negativ kassamässig korrigering med samma belopp.

Kassamässig korrigering och överföring från AP- fonden

En kassamässig korrigering kan dels uppstå om betalningen respektive anslagsavräkningen sker olika budgetår, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller in- komsttitlar eller vice versa. Ett exempel på det senare är de överföringar från AP-fonden till statsbudgeten som gjordes 1999–2001 som en följd av pensionsreformen.

Pensionsreformen, som är en överenskom- melse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna,

121

PROP. 2004/05:1

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern, har inneburit att statsfinanserna försvagas med ca 60 miljarder kronor per år. För att delvis mot- verka denna försvagning överfördes 45 miljarder kronor per år från AP-fonden till statsbudgeten under 1999 och 2000. Under 2001 ägde ytterli- gare en överföring rum bestående av stats- och bostadsobligationer till ett marknadsvärde av 155 miljarder kronor. Den del av överföringen som utgjordes av bostadsobligationer påverkar lånebehovet fram till 2005, dels genom att de olika obligationslånen genererar ränteavkastning, dels genom att obligationerna förfaller till betal- ning vid olika tillfällen. Av tabell 4.16 framgår att budgetsaldot förstärks med ca 4 miljarder kro- nor 2004 och ca 2 miljarder kronor 2005 till följd av överföringen av bostadsobligationer. Vid överläggningar mellan partierna i juni 2004 fast-

Tabell 4.16 Statsbudgetens saldo och statsskulden

Miljarder kronor

ställdes att pensionsöverenskommelsen ligger fast, men att någon ytterligare överföring från AP-fonden till statsbudgeten inte skall ske vid den tidigare angivna tidpunkten, den 1 januari 2005.

År 2002 tidigarelades ca 3,2 miljarder kronor av EU-avgiften från 2003 till 2002, vilket med- förde en positiv kassamässig korrigering 2003.

Som en följd av regeringens beslut att skjuta på en del av betalningen av EU-avgiften för 2003 kom anslagsavräkning av denna del att ske först 2004. Eftersom det fanns medel sedan tidigare på kommissionens konto i Riksbanken kunde me- del betalas ut till EU. Anslagsavräkningen skedde 2004 vilket ledde till en positiv kassamäs- sig korrigering på ca 2,5 miljarder kronor 2003 och en lika stor negativ kassamässig korrigering 2004.

2003

2004

2005

2006

2007

Inkomster		661,7	687,5	712,3	740,2	775,1

Utgifter exkl. statsskuldsräntor1		661,3	690,1	699,2	724,3	740,8
Statsskuldsräntor m.m.2		42,2	49,5	38,8	52,1	55,9
Riksgäldskontorets nettoutlåning		12,1	23,6	14,6	15,6	15,6

varav	In-/utlåning från myndigheter (räntekonto)3	2,2	0,0	0,0	0,0	0,0
	Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta	–22,2	–21,2	–24,8	–25,5	–26,5

	Utbetalning av premiepensionsmedel	21,5	22,2	23,0	24,0	25,5

	CSN, studielån	9,1	9,3	8,7	8,4	8,1

	Infrastrukturinvesteringar	4,6	6,2	4,0	5,8	6,5

	Individuell kompetensutveckling	–2,3	4,8

	Övrigt, netto	–0,7	2,4	3,7	2,9	2,0

Kassamässig korrigering		–7,5	–11,9	–1,9	0,0	0,0

varav	Överföring från AP-fonden	–13,7	–4,0	–1,9	0,0	0,0

	Senareläggning/tidigareläggning av EU-avgift	5,8	–2,5

	Individuell kompetensutveckling		–6,0

Statsbudgetens saldo		–46,3	–63,8	–38,4	–51,8	–37,1

Skulddispositioner m.m.4		–22,0	–6,4	3,1	–0,6	0,0
Okonsoliderad statsskuld 5		1 228,7	1 286,1	1 327,6	1 378,8	1 415,9
Eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper		43,0	46,1	47,3	48,3	49,3

Statsskuld vid årets slut6		1 185,7	1 240,0	1 280,3	1 330,5	1 366,6
Procent av BNP		48,6	48,7	47,6	47,2	46,4

Statsskuldsförändring7		20,3	54,3	40,3	50,2	36,1

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3Normalt görs inga prognoser på in/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet.

4Utgörs normalt av orealiserade värdeförändringar på valutaskulden.

5I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper.

6Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknas bort.

7Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden.

122

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande

Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner som påverkar statens lånebehov. Till skillnad från statsbudgetens saldo definieras det finansi- ella sparandet av ett internationellt regelverk för nationalräkenskaper och utgörs av nettot av transaktioner som påverkar en sektors finansiella förmögenhet. Den principiella skillnaden för svenska förhållanden mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande är att stats- budgetens saldo avspeglar lånebehovet, medan det finansiella sparandet tar hänsyn till föränd- ringar av både finansiella tillgångar och skulder. Det innebär att förändringar av statsbudgetens saldo inte nödvändigtvis leder till en motsva- rande förändring av statens finansiella sparande.

Ett exempel på en transaktion som påverkar statsbudgetens saldo, men inte statens finansiella sparande, är försäljning av ett statligt aktie- innehav. En sådan försäljning förbättrar stats- budgetens saldo, medan statens finansiella spa- rande förblir oförändrat eftersom statens finan- siella förmögenhet inte förändras av att en till- gång (värdepapper) byts mot en annan tillgång (likvida medel).

I tabell 4.17 redovisas de viktigaste skillna- derna mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande. En permanent skillnad mel- lan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande utgörs av den årliga nettoutlåning som Riksgäldskontoret förmedlar till studerande via CSN. Denna utlåning belastar statsbudgetens saldo med mellan 8 och 9 miljarder kronor varje år medan statens finansiella sparande inte påver- kas eftersom varje nytt lån motsvarar en lika stor fordran. Ytterligare en faktor som påverkar statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande olika, är skillnader i periodisering av räntor på statsskulden och av skatter. Som framgår av tabell 4.17 kan dessa skillnader uppgå till stora belopp.

PROP. 2004/05:1

Tabell 4.17 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande

Miljarder kronor

	2003	2004	2005	2006	2007
Statsbudgetens
saldo	–46,3	–63,8	–38,4	–51,8	–37,1

Effekt av överfö-
ring AP-fonden1	–13,7	–4,0	–1,9
CSN studielån	9,1	9,3	8,7	8,4	8,1

Amortering av
gamla studielån
(t.o.m. 1988)	–2,5	–2,4	–2,4	–2,3	–2,2

Försäljning av
aktiebolag m.m.			–15,0	–15,0	–15,0

Periodiserings-
effekter, räntor	2,6	9,3	–7,1	0,9	0,4

Periodiserings-
effekter, skatter	25,2	17,6	7,2	8,8	9,2

Arealbidrag	–4,1

Övrigt	–3,3	0,7	1,8	1,5	0,5
Finansiellt spa-
rande i staten	–33,1	–33,2	–47,1	–49,5	–36,1
Procent av BNP	–1,4	–1,3	–1,8	–1,8	–1,2

Finansiellt
sparande i staten,
differens mot
– VP2004 (mdkr)	0,5	8,7	0,2	–20,5

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Överföringen som skedde 2001 bestod av stats- och bostadsobligationer. Statsobligationerna skrevs av mot statsskulden 2001. Bostadsobligationerna påverkar däremot lånebehovet under hela perioden.

Av tabell 4.17 framgår att statens finansiella spa- rande 2004 och 2005 förväntas uppvisa ett un- derskott på ca 33 respektive 47 miljarder kronor. År 2007 minskar underskottet till ca 36 miljarder kronor.

123

PROP. 2004/05:1

Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter

Av tabell 4.18 framgår att det för större extra- ordinära inkomster och utgifter justerade budgetsaldot för 2003 visade ett underskott på ca 64 miljarder kronor. Med det justerade budgetsaldot avses statsbudgetens saldo exklusive större engångseffekter. För inne- varande år beräknas det justerade budgetsaldot försvagas ytterligare för att därefter förbättras 2005. Större engångseffekter under perioden 2004–2007 som påverkar statsbudgetens saldo uppgår sammantaget till ca 51 miljarder kronor.

Tabell 4.18 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter

Miljarder kronor

	2003	2004	2005	2006	2007
Statsbudgetens
saldo	–46,3	–63,8	–38,4	–51,8	–37,1
Större
engångseffekter	17,7	4,0	16,9	15,0	15,0
Varav
Försäljning av
statligt aktieinnehav	0	0	15,0	15,0	15,0

Överföring från AP-
fonden1	13,7	4,0	1,9	0	0
Arealersättning	4,0
Statsbudgetens
saldo justerat för
större engångs-
effekter	–64,1	–67,8	–55,3	–66,8	–52,1

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statsskulden

Statsskulden1 uppkommer genom statens upp- låning för att täcka underskott i den löpande verksamheten eller för att finansiera invester- ingar och kreditgivning. Statsskuldens utveck- ling bestäms framför allt av statsbudgetens saldo. Skulden påverkas emellertid också av valutakurs- förändringar eftersom cirka en tredjedel av skulden inkl. skuldskötselåtgärder (derivat- instrument och swappar) är upptagen i utländsk valuta. Denna del av skulden värderas till aktuella valutakurser.

1 I redovisningen av statsskulden används begreppet konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper elimineras.

Även andra faktorer kan påverka statsskulden utan att påverka lånebehovet. Exempel på detta är Riksbankens extraordinära utdelning 2001 liksom överföringen från AP-fonden samma år som minskade skulden med sammanlagt 87 miljarder kronor utan att påverka låne- behovet. Dessa transaktioner påverkade inte lå- nebehovet på grund av att överföringarna skedde i form av statsobligationer som skrevs av direkt mot statsskulden.

Diagram 4.2 Statsskuld i miljarder kronor och som procent av BNP

Statsskuld

Mdkr		Procent av BNP	procent av BNP

1 600								90
1 400								80
1 200								70
1 200
1 000								60
1 000								50
800								50
800								40
600								40
600								30
								30
400								20
								20
200								10
0								0
90	92	94	96	98	00	02	04	06

Som framgår av diagram 4.2 ökade statsskulden kraftigt från 1990 till 1996 då statsskulden steg från ca 600 till drygt 1 400 miljarder kronor eller till drygt 80 procent av BNP. Under perioden 1990–1997 var utfallet för statsbudgeten oav- brutet negativt. Från 1990 växte budgetunder- skottet kraftigt fram till 1993, då budgetsaldot uppgick till minus 250 miljarder kronor. Under perioden 1994–1997 stabiliserades skulden som andel av BNP (skuldkvoten) på omkring 80 pro- cent. Konsolideringsprogrammet och den eko- nomiska återhämtningen innebar att underskot- ten reducerades markant de följande åren. Därefter har även skuldkvoten markant reducerats och uppgick vid utgången av 2003 till knappt 49 procent av BNP. Vid utgången av 2004 beräknas statsskulden till 1 240 miljarder kronor, vilket är en ökning med 54 miljarder kronor jämfört med statsskulden vid utgången av 2003. Ökningen beror främst på att statens lånebehov beräknas uppgå till 64 miljarder kronor samt på orealiserade värdeförändringar som påverkar statsskulden i motsatt riktning.

Statsskulden beräknas öka till 1 367 miljarder kronor 2007. Ökningen mellan 2004 och 2007 med 127 miljarder kronor beror på att stats- budgetens saldo är negativt under beräknings- perioden. Som andel av BNP beräknas skulden emellertid minska från ca 49 procent vid

124

årsskiftet 2003/04 till ca 46 procent vid slutet av beräkningsperioden.

4.5Kommunsektorns finanser

Trenden med snabbt ökande utgifter i kommun- sektorn bröts 2003 då konsumtionstillväxten dämpades till 0,6 procent. Den genomsnittliga kommunala skattesatsen höjdes med 0,65 procentenheter 2003. Trots detta uppvisade sektorn som helhet fortfarande underskott. För att varaktigt vända underskotten till överskott inleddes under 2003 besparingsprogram i många kommuner och landsting. Besparingarna väntas få genomslag 2004. Till följd av den s.k. kalendereffekten ökar dock kommunsektorns konsumtionsutgifter med 1,1 procent 2004 (se bilaga 2, Svensk ekonomi). I löpande priser på- verkas de kommunala konsumtionsutgifterna endast marginellt av kalendereffekten. Kommu- nalskatten höjdes med i genomsnitt 0,34 procentenheter till 31,51 procent 2004, vil- ket motsvarar 4,5 miljarder kronor i ökade in- komster för kommuner och landsting.

Kommunsektorns inkomster utgörs huvud- sakligen av skatter och statsbidrag, varav skatter svarar för ca 80 procent. I år väntas skattein- komsterna öka med 4,2 procent, varav 3,1 procent utgörs av ökat skatteunderlag och 1,1 procentenheter beror på skattehöjningar. Statsbidragen justerade för regeländringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget, ökar något mindre än skatteinkomsterna. Den totala inkomstökningen 2004 beräknas till 4,0 procent. Trots besparingsprogram och skattehöjningar väntas kommunsektorn uppvisa ett negativt re- sultat även i år.

För 2005 föreslogs i 2004 års ekonomiska vår- proposition ökade statsbidrag till kommunsek- torn i form av satsningar på förskolan, syssel- sättningsstöd samt ett investeringsbidrag till miljöinvesteringar m.m. Den nu föreslagna höj- ningen av det tillfälliga sysselsättningsstödet med ytterligare 6 miljarder kronor samt andra föreslagna satsningar innebär att statsbidragen justerade för regeländringar ökar med 14,5 miljarder kronor mellan 2004 och 2005. Sammantaget ökar statsbidrag och skatte- inkomster med 6,2 procent. Med anledning av den starka inkomstutvecklingen väntas kommunsektorns konsumtionsvolym öka med

PROP. 2004/05:1

1,5 procent 2005 samtidigt som det finansiella sparandet och resultatet stärks kraftigt.

För 2006 föreslogs i den ekonomiska vårpro- positionen en höjning av de generella bidragen till kommunsektorn med 3 miljarder kronor. I denna proposition föreslås att det tillfälliga sysselsättningsstödet skall utgå även 2006 med 7 miljarder kronor. Statsbidragen ökar med drygt 2 procent medan skatteunderlaget ökar med drygt 4 procent, vilket får till följd att skat- ter och statsbidrag sammantaget ökar med 3,7 procent 2006. Konsumtionen bedöms öka med 1,0 procent i volym 2006, medan det finan- siella sparandet och resultatet minskar.

Under 2007 beräknas statsbidragen vara i stort sett oförändrade. Sammantaget beräknas skatter och statsbidrag öka med 3,1 procent. Konsum- tionsvolymen antas öka med 0,3 procent, vilket är i takt med den demografiska efterfrågan på kommunsektorns tjänster. Kommunsektorn väntas uppvisa ett positivt resultat även 2007.

Tabell 4.19 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

	2003	2004	2005	2006	2007
Inkomster	577	599	635	660	682
Skatter och
statsbidrag	527	549	582	604	623
procent av BNP	21,6	21,5	21,7	21,4	21,1
Övriga inkomster	50	51	53	56	59

Utgifter	581	598	626	652	676
Konsumtion	495	513	539	563	583
Volymförändring %	0,6	1,1	1,5	1,0	0,3
Övriga utgifter	86	84	87	90	93
Finansiellt sparande	–4	2	9	7	6
procent av BNP	–0,2	0,1	0,3	0,3	0,2

Resultat före
extraordinära poster	–1	–1	5	4	3

Anm.: Statsbidragen och skatterna redovisas tillsammans eftersom effekten av reformer som påverkar skatteunderlaget neutraliseras genom justeringar av statsbidragen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

4.6Ålderspensionssystemet

Ålderspensionssystemet består av en fördel- ningsdel och en premiereservdel. Under upp- byggnadsfasen av det reformerade pensionssy- stemet är inkomsterna större än utbetalda pensioner. Därigenom uppstår ett sparande i så- väl fördelnings- som i premiereservdelen av pensionssystemet. I fördelningsdelen fungerar

125

PROP. 2004/05:1

AP-fonderna som en buffert. Vid sidan av AP- fonderna sker sedan 1995 en förmögenhetsupp- byggnad inom premiepensionssystemet. Dessa medel motsvarar intjänad premiepensionsrätt och placeras först i Riksgäldskontoret (RGK). Under den tillfälliga förvaltningen i RGK ingår avsättningarna i statens sparande och reducerar därmed statsskulden. Sedan 2000 överförs medel motsvarande premiepensionsrätten till Pre- miepensionsmyndigheten (PPM) andra året ef- ter inkomståret och placeras hos den fondförvaltare som den enskilde själv väljer.

Tabell 4.20 Ålderspensionssystemet

Miljarder kronor

	2003	2004	2005	2006	2007
Inkomster	208	217	227	236	248
Avgifter	166	170	178	184	190
Premiepensionsmedel	20	22	23	24	26
Räntor, utdelningar m.m.	22	25	26	29	33
Utgifter	159	167	172	182	193
Pensioner	155	163	168	179	189
Övriga utgifter	3	4	4	4	4
Finansiellt sparande	49	50	55	54	55
procent av BNP	2,0	2,0	2,1	1,9	1,9
därav
AP-fonderna1	27	25	28	25	21
Premiepensionssystemet	22	26	27	29	34

1 Med AP-fonderna avses fördelningsdelen av ålderspensionssystemet. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Anm.: Utgifterna för ålderspensionssystemet enligt nationalräkenskapernas redovisning avviker något från de utgifter som ingår under utgiftstaket.

EU: s statistikorgan Eurostat har nyligen fattat ett principbeslut att fonderade pensionssystem inte skall klassificeras till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Hur detta principbeslut påverkar klassificeringen av premiepensionssy- stemet är föremål för diskussion mellan Eurostat och Statistiska Centralbyrån. Eurostat beslutade 1997 att hela det reformerade svenska pensions- systemet skall hänföras till den offentliga sektorn. Beslutet motiverades bl.a. med att del- tagandet är obligatoriskt och att staten kontrol- lerar regelverket för både avgifter och förmåner. Redovisningen av pensionssystemet och de offentliga finanserna i denna proposition utgår från att detta beslut gäller även fortsättningsvis.

År 2003 uppgick det finansiella sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-fonderna och PPM, till 49 miljarder kronor eller 2 procent av BNP. Därtill ökade placeringstillgångarna i pensions- systemet till följd av värdeökningar på aktier, som svarar för större delen av tillgångarna både i AP-fonderna och i de fonder som förvaltas av PPM. Värdeförändringar påverkar inte det fi- nansiella sparandet. Där inräknas endast direkt- avkastningen i form av räntor och utdelningar.

Sparandet förutses ligga kvar på en nivå kring 2 procent av BNP under prognosperioden. Åren 2004 och 2005 fördelas sparandet ungefär lika mellan fördelnings- och premiepensions- systemet. Åren 2006 och 2007 ökar sparandet i premiepensionssystemet medan det minskar i fördelningssystemet.

4.7Den offentliga sektorns finanser

År 2003 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 12 miljarder kronor eller 0,5 procent av BNP. Som andel av BNP uppgick skatter och avgifter till 50,5 procent och de totala inkomsterna till 56,1 procent medan utgifterna motsvarade 55,6 procent av BNP.

I år beräknas sparandet öka till 19 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Sparandet minskar 2005 och 2006 för att sedan öka till 0,9 procent av BNP 2007. Under hela prognosperioden minskar såväl inkomsterna som utgifterna som andel av BNP.

Det finansiella sparandet fördelas 2004 mellan den offentliga sektorns tre delar så att staten får ett underskott på 33 miljarder kronor medan ålderspensionssystemet visar ett överskott på 50 miljarder kronor, och den kommunala sek- torn väntas få ett mindre överskott. Nästa år motverkas ett ökat underskott i staten av ett ökat överskott i pensionssystemet och i den kommunala sektorn. Ökningen av den offentliga sektorns finansiella sparande 2007 sker genom en förbättring av statens finanser.

126

Tabell 4.21 Den offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

	2003	2004	2005	2006	2007
Inkomster	1369	1414	1469	1530	1594
procent av BNP	56,1	55,5	54,7	54,3	54,1
Skatter och avgifter	1233	1275	1323	1379	1434
procent av BNP	50,5	50,0	49,2	49,0	48,7
Övriga inkomster	136	139	146	151	159
Utgifter	1357	1395	1452	1518	1568
procent av BNP	55,6	54,8	54,0	53,9	53,2
Utgifter exkl. räntor	1304	1342	1394	1454	1499
procent av BNP	53,5	52,7	51,9	51,6	50,9
Ränteutgifter	53	53	58	65	70
procent av BNP	2,2	2,1	2,2	2,3	2,4
Finansiellt sparande	12	19	17	12	25
procent av BNP	0,5	0,7	0,6	0,4	0,9
Strukturellt sparande	37	43	27	16	25
procent av BNP	1,5	1,7	1,0	0,6	0,9
Staten	–33	–33	–47	–50	–36
ÅP-systemet	49	50	55	54	55
Kommunal sektor	–4	2	9	7	6
Finansiell ställning
Nettoskuld	–30	–55	–69	–81	–106
procent av BNP	–1,2	–2,2	–2,6	–2,9	–3,6
Statsskuld	1186	1240	1280	1330	1367
procent av BNP	48,6	48,7	47,6	47,2	46,4
Konsoliderad bruttoskuld	1268	1317	1357	1407	1444
procent av BNP	52,0	51,7	50,5	50,0	49,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2004/05:1

Kapacitetsutnyttjandet i ekonomin ökar under prognosperioden så att det så kallade BNP-gapet sluts 2007. Därigenom minskar skillnaden successivt mellan det redovisade och det struk- turella sparandet, se kapitel 4.1.3.

Nettoskulden vändes till en positiv finansiell ställning under 2003 till följd av värdeökningar på aktier. Det positiva sparandet medför att den finansiella ställningen förstärks under prognos- perioden. Fördelningen av det finansiella spa- randet mellan staten och ålderspensionssystemet medför att förbättringen av den finansiella ställningen sker genom ökade tillgångar i pen- sionssystemet. Underskottet i statens finansiella sparande innebär att skuldsidan i den offentliga sektorns balansräkning ökar under prognospe- rioden. Statsskulden ökar även som andel av BNP 2004 för att sedan minska. Den konsoliderade bruttoskulden minskar som andel av BNP under hela prognosperioden.

Jämfört med beräkningar i 2004 års ekonomiska vårproposition har skatteinkomst- erna reviderats upp för hela prognosperioden trots de nu föreslagna skattesänkningarna, se kapitel 5. Även de offentliga utgifterna exklusive räntor har reviderats upp medan ränteutgifterna väntas bli lägre än vad som beräknades i vår- propositionen. Sammantaget har det finansiella sparandet reviderats upp med 11 miljarder kronor 2004 och med 2 miljarder kronor 2005. För 2006 har sparandet reviderats ned med 18 miljarder kronor. Den offentliga sektorns finansiella nettoskuld har reviderats ned av Statistiska centralbyrån sedan vårpropositionen och en positiv finansiell förmögenhet redovisas nu vid utgången av 2003.

127

5 Inkomster

PROP. 2004/05:1

5 Inkomster

5.1Inledning

Under 1998–2000 var tillväxten i svensk eko- nomi hög. Både antalet arbetade timmar och den privata konsumtionen ökade. Detta tillsammans med höga timlöneökningar medförde att skatte- intäkterna, trots genomförda skattesänkningar, i genomsnitt ökade med 6,5 procent per år. Den underliggande utvecklingen, dvs. exklusive ändringar i skattelagstiftningen, var ca 1 procent- enhet högre.

Åren 2001–2003 var tillväxten i ekonomin betydligt lägre. Antalet arbetade timmar mins- kade och den privata konsumtionen visade en svag ökningstakt. Även hushållens kapitalvinster minskade samtidigt som kapitalförlusterna ökade. För att motverka konjunkturnedgången genomförde regeringen skattesänkningar både 2001 och 2002. Under perioden ökade skatte- intäkterna i genomsnitt med 1,5 procent per år medan den underliggande utvecklingen var 2,5 procent.

Tillväxten beräknas åter öka 2004–2007. Antalet arbetade timmar fortsätter visserligen att minska 2004 men antas därefter öka. Den privata konsumtionen antas dock öka starkare. Under perioden beräknas både de faktiska och underliggande skatteintäkterna i genomsnitt öka med 3,9 procent per år. Skatt på arbete och konsumtion beräknas i genomsnitt öka med 3,7 respektive 3,6 procent per år medan skatt på kapital beräknas öka med 6,7 procent per år. Skattekvoten, dvs. skatteintäkterna som andel av BNP, beräknas under perioden minska med 1,8 procentenheter och uppgå till 49,0 procent 2007. Nedgången beror framför allt på att löneandelen i BNP minskar, vilket bland annat förklaras av en ökad produktivitet.

Tabell 5.1 Totala skatteintäkter, offentliga sektorns inkomster och statsbudgetens inkomster 2002–2007

Miljarder kronor och procent

	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Totala skatter	1 180	1 238	1 283	1 331	1 388	1 443
varav
Off. sektorns skatter	1 171	1 229	1 275	1 323	1 379	1 434
Skatt på arbete	765	803	830	857	893	928
Skatt på kapital	102	108	117	123	132	140
Konsumtionsskatter	311	324	334	349	361	374
Övriga skatter	2	3	1	1	1	1
EU-skatter	9	9	8	8	8	9
Skattekvot, %	50,3	50,8	50,3	49,5	49,3	49,0
Exkl. transfereringar, %	46,5	46,5	46,2	45,4	45,3	45,0
Offentliga sektorns ink.	1 303	1 365	1 414	1 469	1 530	1 594
varav
Off. sektorns skatter	1 171	1 229	1 275	1 323	1 379	1 434
Staten	635	664	689	716	747	777
Kommunsektorn	378	404	422	437	455	473
ÅP-systemet	158	161	164	170	177	184
Övriga inkomster	131	136	139	146	151	159
Finansiellt sparande*, %	-0,3	0,5	0,7	0,6	0,4	0,9
Statsbudgetens ink.	730	662	687	712	740	775
Skatter	659	608	632	640	670	706
Övriga inkomster	71	53	55	72	70	69
Utveckling totala skatter
Faktisk utveckling	6	57	45	48	57	55
Underliggande utv.	29	50	43	55	57	55
Faktisk utveckling %	0,5	4,9	3,6	3,8	4,3	4,0
Underliggande utv. %	2,5	4,2	3,5	4,3	4,3	4,0
Statsbudgetens inkomster
Skatter utveckling	-25	-51	24	8	30	36
Övriga inkomster utv.	1	-18	2	17	-2	-1
Skatter utveckling %	-3,7	-7,7	3,9	1,2	4,7	5,4
Övriga inkomster utv. %	0,8	-25,1	3,5	30,8	-2,8	-2,0
Kommunskatteunderlag
Faktisk utveckling %	5,3	4,4	3,5	3,8	4,2	4,0
Underliggande utv. %	4,3	2,7	3,5	4,1	4,2	4,0

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

* Beräknat på Nationalräkenskapernas utfall avseende skatter för 2002 och 2003. Se vidare tabell 5.2.

131

PROP. 2004/05:1

Regeringen föreslår i denna proposition en fort- sättning av den gröna skatteväxling som inleddes 2001. Bland annat föreslås sänkta inkomstskatter för låg- och medelinkomsttagare och höjda driv- medels- och fordonsskatter. Inom kapitalskatte- området föreslås en höjning av fribeloppet för sambeskattade i förmögenhetsskatten och aviseras ett avskaffande av arvs- och gåvoskatten samt att periodiseringsfonderna räntebeläggs. För en fullständig redovisning av de skatteför- slag som föreslås hänvisas till kapitel 8.

År 2004 beräknas skatteintäkterna öka med 3,6 procent. Skatt på arbete och konsumtion beräknas öka med 3,3 respektive 3,2 procent medan skatt på kapital beräknas öka med drygt 9,1 procent. År 2005 beräknas intäkterna öka med 3,8 procent. Den underliggande utveck- lingen är dock högre, 4,3 procent, och förklaras till stor del av en förbättrad arbetsmarknad och därigenom en starkare ökning av antalet arbetade timmar, framför allt inom privat sektor.

I tabell 5.2 redovisas offentliga sektorns skatter redovisade enligt nationalräkenskapernas (NR) principer. Direkta skatter beräknas öka med i genomsnitt 4,4 procent per år. Indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter, utvecklas ungefär lika under prognosperioden, med drygt 3,5 procent per år. I offentliga sektorns in- komster ingår även övriga inkomster, vilka redovisas i tabell 5.1.

Tabell 5.2 Offentliga sektorns skatter redovisade enligt nationalräkenskapernas principer

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Direkta skatter	428	461	483	497	523	547
Hushåll	376	404	425	433	451	469
Företag	52	57	59	65	72	78
Indirekta skatter	399	420	436	453	468	484
Moms	210	221	230	240	249	258
Löneberoende skatter	67	75	78	80	83	86
Övriga skatter	121	125	128	134	137	140
Soc. försäkringsavgifter	344	347	355	372	388	403
Arbetsgivaravgifter	270	270	275	290	302	314
Allmän pensionsavgift	68	71	73	75	78	81
Egenavgifter	7	7	7	7	8	8
Off. sektorns skatter	1 171	1 229	1 275	1 323	1 379	1 434
Staten	653	682	707	735	767	798
Kommunsektorn	378	404	422	437	455	473
ÅP-systemet	140	143	145	151	157	163

Utfall enligt SCB
Off. sektorns skatter	1 169	1 233
Skillnad	-2	4

Anm.: SCB kommer under hösten 2004 att revidera utfallen för 2002 och 2003.

Som redovisades i 2004 års ekonomiska vår- proposition kommer SCB under hösten att revidera utfallen för 2000–2002. Utfallet för 2003 är preliminärt och baseras delvis på prog- noser över taxeringsutfallet för 2004. I vårpropo- sitionen bedömde regeringen att det definitiva utfallet för 2003 kommer att bli 5 miljarder kronor lägre än det av SCB redovisade utfallet. Nuvarande bedömningen är att utfallet kommer att bli 4 miljarder kronor lägre.

Ett av regeringens budgetpolitiska mål är att den offentliga sektorns finanser över en kon- junkturcykel skall redovisa ett överskott (finan- siellt sparande) om två procent av BNP. År 2004 beräknas överskottet uppgå till 0,7 procent medan det 2007 beräknas uppgå till 0,9 procent.

Som redovisas i tabell 5.1 beräknas statsbud- getens skatteinkomster öka med 106 miljarder kronor mellan 2003 och 2007. Det innebär en genomsnittlig ökning med 2,8 procent per år. Övriga inkomster på statsbudgeten beräknas öka med 17 miljarder kronor. Uppgången förklaras av att inkomster av försåld egendom budgeteras med 15 miljarder kronor per år under 2005– 2007.

Kommunernas skatteintäkter beräknas mellan 2003 och 2007 öka med i genomsnitt 4,1 procent per år. Den underliggande utvecklingen, exkl. regeländringar och kommunala utdebiteringsför- ändringar, uppgår till 4,0 procent. En mer detaljerad redovisning av kommunernas skatte- intäkter finns i avsnitt 5.3.1.

Tabell 5.3 Totala skatter och statsbudgetens inkomster – differenser jämfört med 2004 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor

	2003	2004	2005	2006
Totala skatter	0,3	7,6	10,5	15,6

varav
Skatt på arbete	1,4	2,4	-0,1	2,7
Skatt på kapital	-0,1	3,6	3,4	5,5
Konsumtionsskatter	-1,2	1,8	7,2	7,3
Övriga skatter	0,3	-0,2	0,0	0,1
varav
Off. sektorns skatter	0,3	7,4	9,9	14,8
Staten	-0,8	6,7	6,9	9,5
Kommunsektorn	0,3	1,1	2,4	4,1
ÅP-systemet	0,9	-0,3	0,7	1,2
EU-skatter	0,0	0,2	0,6	0,8

Statsbudgetens inkomster	0,0	-7,4	-28,1	-23,3
Skatter	0,0	6,6	-30,7	-25,3
Övriga inkomster	0,0	-14,1	2,6	2,0

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. För beräkningen av differensen mot vårpropositionen, se avsnitt 5.2.

132

Jämfört med 2004 års ekonomiska vårpropo- sition har prognosen över skatteintäkterna reviderats upp samtliga år. I tabell 5.3 framgår förändringarna jämfört med vårpropositionen fördelade på skatteslag och sektorer.

5.2Förutsättningar för prognosen

I prognosen har hänsyn tagits dels till nya makroekonomiska förutsättningar, dels till de regeländringar regeringen föreslår i denna pro- position. Av den skatteväxling som regeringen föreslår för perioden 2004–2006 återstår 3,6 miljarder kronor för 2006. Eftersom profilen på den återstående växlingen ännu inte är beslutad har den inte beaktats i prognoserna av de en- skilda skatteslagen.

I 2004 års ekonomiska vårproposition var skatteväxlingen för 2006 inlagd schablonmässigt. Detta belopp har inte medtagits vid beräkningen av skillnaden gentemot den redovisade prog- nosen i vårpropositionen.

5.2.1Makroekonomiska förutsättningar

Prognosen över skatteintäkterna baseras på de makroekonomiska förutsättningar som finns redovisade i bilaga 2, Svensk ekonomi. Tabell 5.4 återger de antaganden som har störst inverkan på skatterna samt förändringar i förhållande till vår- propositionen.

Jämfört med vårpropositionen är lönesumme- ökningen uppjusterad både 2005 och 2006 med 0,8 respektive 0,2 procentenheter. Framför allt är det de arbetade timmarna som bedöms öka snabbare än tidigare.

Utvecklingen av prisbasbeloppet och skikt- gränserna styrs av inflationsutvecklingen mätt som förändringen av KPI-nivån juni–juni. In- flationen bedöms bli något högre jämfört med vårpropositionen, vilket har medfört en upp- justering av prisbasbeloppet och skiktgränserna. I tabellen redovisas skiktgränserna med hänsyn tagen till den föreslagna egenavgiftskompen- sationen inkomståret 2005.

PROP. 2004/05:1

Tabell 5.4 Antaganden och förändringar jämfört med 2004 års ekonomiska vårproposition

Arbetade timmar, utbetald lönesumma, hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser och KPI juni-juni: årlig procentuell förändring. Kommunal medelutdebitering och statslåneränta: procent. Prisbasbelopp, inkomstbasbelopp och skiktgränser: kronor

	2003	2004	2005	2006	2007
Arbetade timmar i	-0,9	-0,0	0,9	0,7	0,5
lönesumman
Diff. VP2004	0,0	0,4	0,5	0,3
Timlön	3,5	3,4	3,5	3,5	3,5
Diff. VP2004	0,1	0,2	0,3	0,0

Utbetald lönesumma,	2,5	2,9	4,4	4,2	4,0
NR
Diff. VP2004	0,0	0,0	0,8	0,2

Utbetald lönesumma,	2,3	3,0	4,4	4,2	4,0
skatteunderlag
Diff. VP2004	0,0	0,1	0,8	0,2

Hushållens	4,5	4,0	4,3	4,0	4,0
konsumtionsutgifter
Diff. VP2004	0,0	0,9	0,6	0,0

Statslåneränta	4,4	4,3	4,8	5,1	5,2
Diff. VP2004	0,0	-0,2	0,1	0,0
KPI juni–juni	1,6	0,4	1,4	2,0	2,0
Diff. VP2004	0,0	0,0	0,1	0,1
Kommunal	31,17	31,51	31,51	31,51	31,51
medelutdebitering
Diff. VP2004	0,0	0,0	0,0	0,0
Inkomstbasbelopp	40 900	42 300	42 900	44 800	46 400
Diff. VP2004	0	0	0	200

Prisbasbelopp	38 600	39 300	39 400	40 000	40 800
Diff. VP2004	0	0	0	100
Skiktgräns	284 300	291 800	298 600	308 600	320 900
Diff. VP2004	0	0	-200	0
Övre skiktgräns	430 000	441 300	450 500	465 600	484 200
Diff. VP2004	0	0	1 500	1 200

5.2.2Sammanfattning av ändrade skatteregler 1999–2005

Utvecklingen för de olika skatteslagen beror dels på de underliggande skattebasernas förändring, dels på beslutade eller föreslagna regeländringar. För en sammanställning av bruttoeffekterna av de viktigaste regeländringarna 1999–2005, se tabell 5.5.

Beloppen i tabell 5.5 visar den årligt tillkom- mande intäktsförändringen till följd av ändrade skatteregler. Det är viktigt att understryka att de redovisade beloppen avser periodiserade brutto- effekter, dvs. storleken på den initiala skatte- ändringen. Nettoeffekter beaktar även indirekta effekter på offentliga utgifter och andra skatte-

133

PROP. 2004/05:1

baser via förändringar i löner, priser och bolags- vinster. Effekterna på de kassamässiga inkoms- terna är i regel mindre införandeåret eftersom bl.a. uppbördsförskjutningar och jämkningar då måste beaktas.

5.2.3Osäkerhetskällor som påverkar skatteprognoserna

Skatteprognosernas osäkerhet kan hänföras till två faktorer; dels bedömningen av den under- liggande skattebasens storlek, dels bedömningen av dess utvecklingstakt. Till följd av avdrag, gränsvärden, etc. skiljer sig skattebaser ofta från det i ekonomisk mening relevanta underlaget. Förmögenhetsskattepliktiga tillgångar tas exem- pelvis upp till olika andelar av marknadsvärdet. Skatternas utvecklingstakt skall bl.a. bedömas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen. Således kommer tillförlitligheten i skatteprog- nosen att påverkas både av noggrannheten i ut- gångsläget och av möjligheten att bedöma skat- ternas samvariation med makroekonomin.

På kort sikt ligger osäkerheten i prognosen främst i bedömningen av bolagsskatter och av hushållens skatt på kapitalvinster. På längre sikt är det främst prognosen avseende skatt på arbete som svarar för osäkerheten, vilket förklaras av dess stora andel av de totala skatterna. När det gäller prognosen för skatt på arbete är det utvecklingen av antalet arbetade timmar och tim

lönen som är stora osäkerhetskällor. En ökning av lönesumman med 1 procent ökar skatte- underlaget med ca 10 miljarder kronor och skat- terna på arbete (inkomstskatt och arbetsgivar- avgifter) med 7–8 miljarder kronor. För konsumtionsbaserade skatter gäller som tum- regel att om hushållens konsumtionsutgifter förändras med 1 procent leder det till förändrade momsintäkter med ca 1,2 miljarder kronor. Därutöver påverkas skatteintäkterna av kon- sumtionens sammansättning eftersom uttaget av indirekta skatter på konsumtion skiljer sig åt för olika varugrupper.

5.3Totala skatter

I tabell 5.7 redovisas de totala skatteintäkterna för perioden 1999–2007. Skatteintäkterna har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar i form av timlön, sysselsättning, inflation m.m. Skatte- intäkterna i offentlig sektor är något lägre än de totala skatterna. Detta förklaras av att den del av mervärdesskatten och tullinkomsterna som ingår i avgiften till EU definitionsmässigt är skatter som tillhör EU. De s.k. EU-skatterna ingår inte som en del av offentliga sektorns skatter, men påverkar däremot skattekvoten.

134

PROP. 2004/05:1

Tabell 5.5 Regeländringar 1999–2005, bruttoeffekter i förhållande till föregående år

Miljarder kronor

	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005
Skatt på arbete	-8,7	-11,4	-15,7	-21,9	19,6	2,1	-9,3
Kommunal skatt	-0,7	5,9	4,8	3,3	15,3	4,6	-2,4
Förändrad medelutdebitering	-1,7	1,0	1,8	-0,1	8,5	4,6
Fast belopp 200 kr	1,3						-1,4
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift		5,0	5,2	5,2			3,0
Höjt grundavdrag			-2,0	-1,8	-7,3		-3,7
Pensionsomläggning 2003					14,1
Övrigt	-0,3	-0,1	-0,2				-0,2
Statlig skatt	-5,7	-0,8	-2,4	-1,3	0,0	0,7	0,7
Sänkt skatt från 25 till 20 % på inkomster upp till övre skiktgräns	-4,2
Fast belopp 200 kr	-1,3
Skiktgränsjusteringar		-0,8	-1,9	-1,1		0,7	0,7
Höjt grundavdrag			-0,4	-0,2
Övrigt	-0,2		-0,1				-0,1
Allmän pensionsavgift	0,9	0,5	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Höjt tak för allmän pensionsavgift från 7,5 till 8,06 prisbasbelopp	0,9
Höjd allmän pensionsavgift från 6,95 till 7,00 %		0,5
Skattereduktioner	-3,2	-15,8	-16,9	-22,4	4,3	-2,0	-8,0
Skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare (1 320 kr)	-3,2		-0,3	-1,6	4,3
Skattereduktion för allmän pensionsavgift		-15,8	-16,6	-17,3			-9,4
Skattereduktion för fackföreningsavgift, ROT (2004)				-3,5		-0,6
Skattereduktion 200 kronan, skatteväxling						-1,4	1,4
Övrigt							-0,3
Socialavgifter	0,0	-1,2	-1,1	-1,5	0,0	-1,2	0,4
Sänkta socialavgifter från 33,06 till 32,92 till 32,82 och till 32,70 %		-1,2	-0,9			-1,2
Nedsättning stödområde A (2002) reducerad nedsättning (2005)				-0,4			0,4
Nedsättning socialavgifter sjöfart			-0,2	-1,1
Skatt på kapital	-4,5	1,4	-7,1	-1,8	-0,4	-1,4	-2,2
Inkomstskatt företag	-2,5	2,0	-3,1	0,0	0,0	-0,8	1,5
Per. fond från 5 till 6 år (1999), avsättning 20 till 25 % (2001)	-2,5		-2,5
Återföring från per. fond (2000, 2001), räntebeläggning (2005–)		2,5	1,5				1,5
Återföring från skatteutjämningsreserv upphör			-2,1
Skattereduktion för reparation och ombyggnad, ROT						-0,8
Återköp aktier, sänkt skatt investmentbolag, ändrade 3:12-regler		-0,5				0,0
Fastighetsskatt	-2,0	-0,6	-3,3	0,0	-0,4	-0,3	0,0
Sänkt skattesats för hyreshus, bostadsdel 1989/90 från 1,2 till 0,6 %		-0,2	0,2
Återinförd omräkning för hyreshus, bostadsdel och småhus			6,5
Hyreshus, bostadsdel, skattesats från 1,5 till 1,3 till 1,2 till 0,5 %	-0,8	-0,4	-4,0
Småhus, sänkt skattesats från 1,5 till 1,0 %			-5,8
Begränsningsregel fastighetsskatt, nytt taxeringsförfarande			-0,2		-0,4	-0,3
Sänkt skattesats, markvärde för vattenkraft från 2,21 till 0,5 %	-1,2
Övriga skatter på kapital	0,0	0,0	-0,7	-1,8	0,0	-0,3	-3,7
Höjd kapitalvinstskatt för privatbostäder från 15 till 20 %			1,5
Höjda fribelopp för förmögenhetsskatt			-2,2	-1,8			-1,1
Slopad arvsskatt mellan makar (2004), slopad arvs- och gåvoskatt (2005)						-0,3	-2,6
Skatt på konsumtion och insatsvaror	0,0	2,8	2,1	-0,1	2,1	1,3	3,8
Skatt på energi	0,0	1,7	3,2	1,8	1,7	2,5	2,0
Förändrade energiskatter		1,7	2,1	0,9	1,8	1,2	2,7
Förändrad koldioxidskatt			1,1	0,9	0,9	1,0	-0,7
Övriga energiskatteförändringar					-1,0	0,3
Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror	0,0	1,1	-1,1	-1,9	0,4	-1,2	1,8
Sänkt skatt på vissa byggtjänster					-0,1	-1,2
Sänkt mervärdesskattesats för personbefordran från 12 till 6 %			-1,0
Sänkt mervärdesskattesats på böcker och tidskrifter från 25 till 6 %				-1,3
Skatt på vägtrafik, m.m.			-0,1	-0,1			1,8
Tobaksskatt, höjd skatt på lågpriscigaretter					0,1
Sänkt skatt på vin				-0,6
Avfallsskatt samt naturgrusskatt		1,1		0,1	0,4
Summa	-13,2	-7,2	-20,7	-23,8	21,3	2,0	-7,7
Summa exkl. pensionsomläggningen	-13,2	-7,2	-20,7	-23,8	7,2	2,0	-7,7

135

PROP. 2004/05:1

5.3.1Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör 65 procent av de totala skatteintäkterna 2004 och beräknas minska till 64 procent 2007. Under perioden 2003–2007 beräknas intäkterna öka med i genomsnitt 3,7 procent per år.

Tabell 5.6 Skatt på arbete 2002–2007

Miljarder kronor och procentuell utvecklingstakt

	Utfall	Prognos
	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Skatt på arbete	765,1	802,9	829,8	857,0	893,4	928,4
Direkta skatter	420,4	450,5	468,3	478,7	499,7	519,4
Kommunal skatt	378,5	403,6	422,0	436,8	455,0	473,1
Statlig skatt	33,1	33,2	34,3	37,5	39,6	41,0
Allmän	68,1	70,5	72,7	75,0	77,9	80,7
pensionsavgift
Skattereduktioner	-59,4	-56,9	-60,8	-70,8	-72,9	-75,5
Artistskatt m.m.	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Indirekta skatter	344,7	352,4	361,5	378,3	393,8	409,0
Arbetsgivaravgifter	314,8	321,5	329,5	345,2	359,6	373,7
Egenavgifter	8,9	9,3	9,7	10,2	10,6	11,0
Särskild löneskatt	27,6	28,5	29,2	29,8	30,6	31,5
Nedsättningar	-8,1	-8,4	-8,6	-8,4	-8,6	-8,8
Tjänstegruppliv	1,4	1,6	1,7	1,6	1,6	1,6

Diff. VP2004		1,4	2,4	-0,1	2,7
Direkta skatter		0,6	1,3	-5,7	-3,8
Indirekta skatter		0,8	1,1	5,6	6,5
Utvecklingstakt	1,0	4,9	3,3	3,3	4,3	3,9
Direkta skatter	-0,7	7,1	4,0	2,2	4,4	4,0
Indirekta skatter	3,3	2,2	2,6	4,7	4,1	3,9

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

svenska hushållens samtliga ersättningar. Arbets- givaravgifter tas dessutom ut på lön till anställda i statlig och kommunal sektor. Bruttoredo- visningen syftar till att skapa neutralitet mellan privat och offentlig produktion, samtidigt som den innebär en ökad transparens vid jämförelser av lönekostnader mellan olika sektorer.

Förändringar av lönesumman påverkar finan- siellt sparande olika beroende på om föränd- ringen sker av timlönen eller av antalet arbetade timmar. Vid en analys av t.ex. det finansiella sparandet är det således viktigt att veta den specifika orsaken till varför skattebasen förän- dras.

Diagram 5.1 Löner i den privata och den offentliga sektorn

Procentuell utvecklingstakt

12%
					Offentlig sektor
10%					Privat sektor
8%
6%
4%
2%
0%
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003

Jämfört med vårpropositionen har intäkterna reviderats upp med mellan 1,4 respektive 2,4 miljarder kronor för 2003 och 2004, se tabell 5.6. För 2005 beräknas skatterna bli något lägre, men har påföljande år justerats upp med 2,7 miljarder kronor.

Underlag för skatt på arbete

Skattskyldigheten skiljer sig åt mellan olika skatter, varför skatt på arbete delas upp i direkta och indirekta skatter.

Löner och andra ersättningar för arbete är skattebas både för direkta och indirekta skatter medan transfereringsinkomster, som sjuk- och föräldraersättning, arbetslöshetsersättning och pensioner endast är underlag för direkt beskatt- ning. För de direkta skatterna finns en ytterligare skillnad. Det är endast pensionsgrundande inkomster som utgör skatteunderlag för allmän pensionsavgift, vilket innebär att allmän pen- sionsavgift inte tas ut på pensioner.

Till skillnad från vad som är fallet i många andra länder inkomstbeskattas i stort sett de

I diagram 5.1 visas den årliga utvecklingen av utbetalda löner i offentlig och privat sektor. Utvecklingstakten i den privata sektorn uppgick till mellan 6 och 8 procent per år under perioden 1997–2001 för att 2002 och 2003 minska till mellan 1 och 3 procent. Under motsvarande period har utvecklingstakten för löneutbetal- ningarna i offentlig sektor visat en uppåtgående trend. Andelen löneersättningar från privat sek- tor var som högst 2001 då den uppgick till drygt 71 procent. I det preliminära utfallet för 2003 har andelen minskat till knappt 70 procent. En strikt tolkning av diagram 5.1 är dock svår att göra eftersom verksamheter kan flyttas mellan privat och offentlig sektor. Allt annat lika innebär en ökning av andelen i privat sektor med en pro- centenhet att de offentliga finanserna stärks med omkring 7 miljarder kronor.

Utvecklingen av de direkta skatterna är även beroende av hur skattepliktiga transfereringar förändras mellan åren. Diagram 5.2 visar hur löner, sjukpenning, arbetslöshetsersättningar och pensioner har utvecklats 1993–2003.

136

PROP. 2004/05:1

Tabell 5.7 Totala skatteintäkter 1999–2007

Miljarder kronor

	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Skatt på arbete	704,1	729,1	757,2	765,1	802,9	829,8	857,0	893,4	928,4
Direkta skatter	408,8	414,0	423,4	420,4	450,5	468,3	478,7	499,7	519,4
Kommunal skatt	323,2	336,3	359,4	378,5	403,6	422,0	436,8	455,0	473,1
Statlig skatt	29,6	33,5	34,6	33,1	33,2	34,3	37,5	39,6	41,0
Allmän pensionsavgift	60,0	63,1	65,7	68,1	70,5	72,7	75,0	77,9	80,7
Skattereduktioner m.m.	-4,0	-18,9	-36,4	-59,4	-56,9	-60,8	-70,8	-72,9	-75,5
Artistskatt m.m.	0,0	0,0	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Indirekta skatter	295,3	315,1	333,8	344,7	352,4	361,5	378,3	393,8	409,0
Arbetsgivaravgifter	272,8	288,4	304,6	314,8	321,5	329,5	345,2	359,6	373,7
Egenavgifter	7,4	8,2	8,5	8,9	9,3	9,7	10,2	10,6	11,0
Särskild löneskatt	18,8	22,4	25,3	27,6	28,5	29,2	29,8	30,6	31,5
Nedsättningar	-6,0	-5,9	-6,3	-8,1	-8,4	-8,6	-8,4	-8,6	-8,8
Tjänstegruppliv m.m.	2,4	2,1	1,7	1,4	1,6	1,7	1,6	1,6	1,6
Skatt på kapital	130,0	161,3	119,5	101,8	107,6	117,5	123,3	131,8	139,6
Skatt på avkastning och vinster	114,7	145,6	105,0	89,1	94,3	102,7	110,9	119,6	127,0
Skatt på kapital, hushåll	25,5	34,4	14,2	6,3	7,8	12,6	13,6	13,3	13,1
Skatt på bolagsvinster	53,5	72,5	52,1	43,9	47,1	51,7	57,6	63,0	68,0
Avkastningsskatt	10,9	13,3	14,9	13,4	12,9	12,3	12,7	14,9	16,7
Fastighetsskatt	23,3	23,3	21,2	23,5	24,6	25,2	25,7	26,2	26,9
Kupongskatt	1,5	2,3	2,6	2,0	1,9	0,9	1,3	2,2	2,4
Skatt på egendom	15,2	15,6	14,4	12,7	13,3	14,7	12,4	12,2	12,6
Förmögenhetsskatt	8,6	8,2	6,5	3,9	4,9	5,1	4,2	4,5	4,7
Arvs- och gåvoskatt	2,1	2,5	2,6	3,0	2,5	2,5	0,8	0,0	0,0
Stämpelskatt	4,5	4,9	5,4	5,8	5,9	7,1	7,3	7,6	7,9
Skatt på konsumtion och insatsvaror	272,3	284,7	296,4	311,2	324,2	334,5	349,5	361,4	374,1
Mervärdesskatt	189,6	198,8	207,4	217,5	227,6	235,4	244,7	254,1	264,1
Punktskatter	82,7	85,9	89,1	93,7	96,6	99,1	104,8	107,3	110,0
Tobaksskatt	7,4	7,7	8,1	8,4	8,3	8,2	8,5	8,6	8,7
Skatt på etylalkohol	4,7	4,9	4,9	5,1	4,7	4,1	4,1	4,2	4,3
Skatt på vin m.m.	3,5	3,6	3,7	3,5	3,6	3,5	4,0	4,2	4,4
Skatt på öl	2,5	2,4	2,4	2,6	2,6	2,5	2,8	2,8	2,9
Energiskatt	37,4	38,3	36,4	37,1	36,4	36,6	38,0	38,9	40,3
Koldioxidskatt	12,7	12,0	17,0	19,9	23,8	26,2	27,2	27,9	28,8
Övrig skatter på energi och miljö	1,7	3,1	3,1	3,4	3,4	3,3	3,3	3,2	3,2
Skatt på vägtrafik	6,4	7,4	7,7	8,2	8,3	8,6	10,5	10,7	10,3
Skatt på import	3,6	3,8	3,6	3,4	3,5	3,8	4,1	4,3	4,6
Övriga skatter	2,7	2,7	2,2	2,1	2,0	2,3	2,3	2,4	2,4
Restförda och övriga skatter	9,8	8,5	1,8	2,4	3,1	1,1	1,3	1,1	0,9
Restförda skatter	-3,1	-5,0	-5,2	-7,3	-5,9	-6,1	-6,4	-6,6	-6,9
Övriga skatter	12,9	13,5	7,0	9,6	9,0	7,2	7,7	7,8	7,8
Totala skatteintäkter	1 116,2	1 183,6	1 174,9	1 180,5	1 237,8	1 282,8	1 331,0	1 387,7	1 443,1
varav
EU-skatter	12,2	13,1	13,3	9,2	9,3	8,1	7,9	8,5	8,9
Offentliga sektorns skatter	1 104,0	1 170,5	1 161,6	1 171,2	1 228,5	1 274,7	1 323,1	1 379,2	1 434,2
Kommunernas skatteintäkter	323,2	336,3	359,4	378,5	403,6	422,0	436,8	455,0	473,1
Avgifter till ÅP-systemet	110,2	145,2	152,3	158,2	160,7	164,1	170,4	177,4	184,1
Statens skatteintäkter	670,6	689,0	649,9	634,5	664,3	688,6	715,8	746,9	777,1

137

PROP. 2004/05:1

Diagram 5.2 Utveckling av löner och andra ersättningar

Procentuell utvecklingstakt

20%							Löner
							Löner
15%							Pensioner
15%							Övriga transfereringar
							Övriga transfereringar
10%
5%
0%
-5%
-10%
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003

Åren 1994–2001 var utvecklingstakten högre för löner, jämfört med pensioner och övriga trans- fereringar. Inkomståren 2002 och 2003 ökar lönerna långsammare än övriga transfereringar vilket är en kombinerad effekt av låga löne- ökningar samt stigande arbetslöshet och sjuk- frånvaro. Den kraftiga ökningen av pensioner 2003 förklaras huvudsakligen av att det särskilda grundavdraget slopades samtidigt som pen- sionerna höjdes.

Diagram 5.3 Sjukpenning och arbetslöshetsersättning

Procentuell utvecklingstakt

60%
50%							Sjukpenning m.m.
50%							Arbetslöshetsersättnig
							Arbetslöshetsersättnig
40%
30%
20%
10%
0%
-10%
-20%
-30%
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003

Diagram 5.3 visar utvecklingen av sjukpenning och arbetslöshetsersättning. Uppgångar i sjuk- penningen motsvaras i regel av nedgångar i arbetslöshetsersättningen och omvänt. Utveck- lingen av sjukpenning återspeglar även effekter av de regeländringar som skett under perioden. Till de större förändringarna hör sänkt ersätt- ningsnivå och arbetsgivarinträde de fyra första veckorna 1997, återgång till tvåveckorsinträde 1998 och införandet av treveckorsinträde 2003.

Direkta skatter

Direkt skatt på arbete utgör 36 procent av de totala skatterna. Åren 2003–2007 beräknas de direkta skatterna öka med i genomsnitt 3,6 procent per år.

Tabell 5.8 Hushållens inkomster 2002–2007

Miljarder kronor och procent

	Utfall	Prognos
	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Totala inkomster	1 405	1 468	1 517	1 572	1 632	1 695
Diff. VP2004		5	7	14	21

Andel av totala ink.
Löneersättningar	67,5	65,9	65,7	66,1	66,3	66,4
Pensioner	20,3	22,0	22,3	22,0	22,1	22,3
Övriga transfereringar	7,2	7,2	7,2	6,9	6,7	6,5
Näringsverksamhet	3,2	3,2	3,2	3,3	3,3	3,3
Övrigt	1,8	1,7	1,7	1,6	1,6	1,6

I tabell 5.8 redovisas hur hushållens inkomster fördelar sig under åren 2002–2007. Andelarna är relativt stabila under perioden även om viss variation förekommer mellan åren. Under prog- nosåren minskar andelen transfereringar sam- tidigt som löneandelen ökar, vilket främst för- klaras av högre sysselsättning.

Jämfört med vårpropositionen har intäkterna från direkt skatt på arbete reviderats upp något för 2003 och 2004. Inkomståren 2005 och 2006 har prognosen reviderats ned med 5,7 respektive 3,8 miljarder kronor. Justeringen förklaras till stor del av den föreslagna egenavgiftskompen- sationen och höjningen av grundavdraget 2005.

Kommunal inkomstskatt

Mellan 2003 och 2007 beräknas de kommunala skatteintäkterna öka med i genomsnitt 4,1 procent per år. I tabell 5.9 redovisas utvecklingen av kommunernas skatteunderlag för inkomst- åren 2002–2007.

Tabell 5.9 Förändring av kommunernas skatteunderlag 2002–2007

Procentuell utvecklingstakt

	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Aktuell beräkning	5,3	4,4	3,5	3,8	4,2	4,0
VP2004	5,3	4,4	3,3	3,5	3,8
BP2004	5,2	5,0	3,5	4,0	4,0
Aktuell beräkning,	5,3	10,0	13,8	18,1	23,0	27,9
ackumulerad
VP2004	5,3	9,9	13,5	17,5	21,9
BP2004	5,2	10,5	14,5	19,0	23,8

138

Inkomståret 2004 och 2005 beräknas det kom- munala skatteunderlaget öka med 3,5 respektive 3,8 procent. I vårpropositionen bedömdes ut- vecklingen vara något svagare, vilket framför allt förklaras av att utvecklingstakten för löner och transfereringar (inklusive pensioner) beräknades bli lägre.

Tabell 5.10 visar den underliggande utveck- lingen av kommunskatterna efter korrigering för regeländringar och kommunal utdebitering.

Tabell 5.10 Faktisk och underliggande utveckling av kommunal skatt 2002–2007

Miljarder kronor och procentuell utvecklingstakt

	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Faktisk utveckling	19	25	18	15	18	18
Regeländringar	3	-7		2
Pensionsreformen		14
Utdebitering		9	5
Underliggande utv.	16	10	14	17	18	18

Faktisk utv., %	5,3	6,6	4,6	3,5	4,2	4,0
Underliggande, %	4,3	2,7	3,5	4,1	4,2	4,0

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Den årliga förändringen varierar mellan 15 och 25 miljarder kronor. Såväl regeländringarna 2002 som pensionsomläggningen 2003 och ut- debiteringshöjningarna 2003 och 2004 ökar kommunernas skatteintäkter. Egenavgiftskom- pensationen som regeringen föreslår i denna proposition ökar de kommunala skatterna med 3 miljarder kronor under 2005. Höjningen av grundavdraget 2005 beräknas minska de kom- munala skatterna med knappt 4 miljarder kronor. Den relativt låga underliggande utveck- lingstakten 2003 är i stort hänförlig till den svaga arbetsmarknaden detta år.

Ökade intäkter till följd av regeländringar inklusive pensionsomläggningen påverkar inte kommunsektorns finanser, eftersom intäkts- förändringen regleras via det generella stats- bidraget.

Nivån på intäkterna är även beroende av den kommunala utdebiteringen. Inkomståret 2003 var medelutdebiteringen 20,70 procent för kom- munerna och 10,47 procent för landstingen, dvs. totalt 31,17 procent. Inkomståret 2004 är medel- utdebiteringen 20,80 respektive 10,71 procent. Den kommunala medelutdebiteringen uppgår därmed till 31,51 procent, vilket innebär en ökning med 0,34 procentenheter. I tabell 5.11 redovisas kommunal medelutdebitering för åren 1999–2004. För 2005–2007 antas medelutdebite- ringen vara oförändrad.

PROP. 2004/05:1

Tabell 5.11 Kommunal medelutdebitering 1999–2004

Procent

	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Kommuner	20,55	20,57	20,57	20,53	20,70	20,80
Landsting	9,74	9,82	9,97	9,99	10,47	10,71

Total utdebitering	30,29	30,38	30,53	30,52	31,17	31,51

Anm.: Uppgifterna avser den viktade genomsnittliga utdebiteringen, exklusive kyrkoavgift och begravningsavgift. Uppgifterna är avrundade och summerar därför inte alltid.

Jämfört med 2004 års ekonomiska vårpropo- sition beräknas kommunalskatteintäkterna bli 0,3 miljarder kronor högre inkomståret 2003, vilket är en anpassning av prognosen till det preliminära taxeringsutfallet.

För inkomståret 2004 har prognosen justerats upp med 1,1 miljarder kronor. Åren 2005 och 2006 har prognosen justerats upp med 2,4 respektive 4,1 miljarder kronor, vilket är en sammantagen effekt av en den starkare syssel- sättningen, egenavgiftskompensationen och det höjda grundavdraget.

Statlig inkomstskatt

Den statliga inkomstskatten beror delvis på in- komstspridningen men följer till stora delar även lönesummeutvecklingen och förändringen av skiktgränserna. Under perioden 2003–2007 ökar intäkterna med i genomsnitt 5,5 procent.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har prognosen reviderats upp med mellan 0,6 och 1,0 miljarder kronor åren 2003– 2006. Förändringen för 2003 beror på att prognosen har anpassats till det preliminära taxeringsutfallet. I övrigt beror justeringarna främst på reformerade skatteregler. Jämfört med vårpropositionen har dock KPI justerats upp något vilket har haft en motverkande effekt.

Skattereduktioner

Skattereduktionerna utgörs till största delen av skattereduktion för allmän pensionsavgift, vilken följer utvecklingen av inkomstbasbeloppet. Upp- gången av de totala skattereduktionerna 2005 förklaras till största delen av förslaget av att höja skattereduktionen för den allmänna pensions- avgiften från 75 till 87,5 procent. I tabell 5.12 redovisas skattereduktionerna åren 2002–2007.

139

PROP. 2004/05:1

Tabell 5.12 Skattereduktioner 2002–2007

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Låg- och medelinkomst.	4,6	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Allm. pensionsavgift	50,9	52,7	54,4	65,4	68,0	70,4
Sjöinkomst	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Fackföreningsavgift	3,4	3,6	3,7	3,9	4,1	4,2
Fastighetsskatt	0,4	0,4	0,4	0,4	0,4	0,4
Förmögenhetsskatt	0,0	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Grön skatteväxling	0,0	0,0	1,4	0,0	0,0	0,0
Glesbygdsstöd	0,0	0,0	0,0	0,3	0,3	0,3
Miljöåtgärder	0,0	0,0	0,1	0,1	0,1	0,1
Bredband	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
ROT-avdrag	0,0	0,0	0,8	0,6	0,0	0,0

Summa reduktioner	59,4	56,9	60,8	70,8	72,9	75,5

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

I denna proposition aviseras även en skatte- stimulans för boende i glesbygdsområden. Då utformningen inte är klar har stimulansen beräkningstekniskt lagts in som en skatte- reduktion.

Jämfört med vårpropositionen har reduk- tionen för allmän pensionsavgift reviderats upp med 9,5 och 10,4 miljarder kronor åren 2005 och 2006 huvudsakligen till följd av den föreslagna höjningen av kompensationsnivån.

Indirekta skatter

Indirekt skatt på arbete utgör 28 procent av de totala skatterna. Arbetsgivaravgifterna utgör huvuddelen av de indirekta skatterna. Övriga intäkter är egenavgifter, särskild löneskatt och premieskatt på grupplivförsäkringar. De in- direkta skatterna följer huvudsakligen förän- dringen av den utbetalda lönesumman.

Arbetsgivaravgifter

Mellan 2003 och 2007 beräknas arbetsgivar- avgifterna öka med i genomsnitt 3,8 procent per år. År 2004 sänktes den allmänna löneavgiften med 0,12 procentenheter som en del av den gröna skatteväxlingen. Sänkningen innebär att intäkterna beräknas bli 1,2 miljarder kronor lägre.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har intäkterna 2003 och 2004 reviderats ned med 0,4 miljarder kronor. Åren 2005 och 2006 har prognosen justerats upp med 3,5 res- pektive 4,4 miljarder kronor.

5.3.2Skatt på kapital

Skatt på kapital delas in i skatt på avkastning och vinster samt skatt på egendom. Över tiden ut- vecklas skatt på avkastning och vinster mycket ojämnt. I frånvaro av förändrade skatteregler utvecklas skatt på egendom något jämnare, fram- förallt beroende på att skattebasen till stor del utgörs av tillgångsvärden.

I tabell 5.13 redovisas de beräknade skatte- intäkterna för åren 2002–2007, samt skillnaden i förhållande till prognosen i 2004 års vår- proposition. Skatt på kapital beräknas öka med i genomsnitt 7,6 miljarder kronor per år under 2003–2007.

Jämfört med vårpropositionen har prognosen för 2003 justerats ned med 0,1 miljarder kronor, vilket är en anpassning till det preliminära taxeringsutfallet.

Tabell 5.13 Skatt på kapital 2002–2007

Miljarder kronor och procentuell utvecklingstakt

	Utfall	Prognos
	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Skatt på kapital	101,8	107,6	117,5	123,3	131,8	139,6
Skatt på avkastning	89,1	94,3	102,7	110,9	119,6	127,0
Skatt på kapital,	6,3	7,8	12,6	13,6	13,3	13,1
hushåll
Skatt på bolags-	43,9	47,1	51,7	57,6	63,0	68,0
vinster
Avkastningsskatt	13,4	12,9	12,3	12,7	14,9	16,7
Fastighetsskatt	23,5	24,6	25,2	25,7	26,2	26,9
Kupongskatt m.m.	2,0	1,9	0,9	1,3	2,2	2,4
Skatt på egendom	12,7	13,3	14,7	12,4	12,2	12,6
Förmögenhetsskatt	3,9	4,9	5,1	4,2	4,5	4,7
Arvs- och gåvo-	3,0	2,5	2,5	0,8	0,0	0,0
skatt
Stämpelskatt	5,8	5,9	7,1	7,3	7,6	7,9
Diff. VP2004		-0,1	3,6	3,4	5,5
Skatt på avkastning		-0,7	2,1	4,7	7,5
Skatt på egendom		0,5	1,5	-1,3	-2,0
Utvecklingstakt	-14,8	5,7	9,1	5,0	6,9	6,0
Skatt på avkastning	-15,2	5,8	8,9	7,9	7,9	6,2
Skatt på egendom	-12,1	5,0	10,5	-15,9	-1,8	3,6

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Skatt på avkastning och vinster

Skatt på kapital, hushåll

Hushållens skatt på kapital utgörs av nettot av skatt på inkomsträntor, utdelningar och kapital- vinster samt skattereduktion för utgiftsräntor m.m. År 2003 beräknas intäkterna ha ökat med 1,5 miljarder kronor till 7,8 miljarder kronor, beroende på bl.a. förväntat högre kapitalvinster.

140

Utvecklingen bedöms vara mycket stark under 2004 för att därefter normaliseras. En orsak till den något lägre utvecklingstakten är att skatte- avdragen för ränteutgifter bedöms öka.

Skatt på kapitalvinster utgör en viktig del av den av hushållens kapitalskatter. Prognosen för 2003 är en anpassning till det preliminära taxe- ringsutfallet medan prognosen för 2004 baseras på prisutvecklingen på värdepapper och bostäder samt antalet försålda småhus. För 2005–2007 har kapitalvinsterna anpassats till en långsiktig nivå om knappt 3 procent av BNP. Kapitalvinsternas utveckling för åren 1989–2007 redovisas i diagram 5.4.

Diagram 5.4 Kapitalvinster 1989–2007

Miljarder kronor

140
120		Utfall
120		Prognos
		Prognos
100		3% av BNP
100
80
60
40
20
0
1989	1991	1993	1995	1997	1999	2001	2003	2005	2007

Jämfört med vårpropositionen har prognosen för 2004–2007 avseende hushållens skatt på kapital justerats upp med 0,6–0,9 miljarder kronor.

Skatt på bolagsvinster

År 2002 blev utfallet för bolagens inkomstskatt 44 miljarder kronor, vilket är den lägsta nivån sedan 1997. För 2003 beräknas intäkterna uppgå till 47 miljarder kronor, vilket är en uppgång med 7,2 procent. Prognosen baseras i huvudsak på det preliminära taxeringsutfallet som publice- rades av Skatteverket i augusti, och återspeglar den återhämtning som även redovisats i boksluten för 2003.

För innevarande år beräknas ökningstakten bli 9,8 procent, vilket motsvarar en ökning med 4,6 miljarder kronor. De kommande åren bedöms ökningstakten uppgå till i genomsnitt 9,6 pro- cent per år.

Prognosen för bolagsskatteintäkterna beaktar även den avräkning som medges av utländsk skatt. Nivån på avräkningarna har ökat från 1,4

PROP. 2004/05:1

miljarder kronor 1998 till 4,6 miljarder kronor 2001. Det senast kända utfallet avser 2002 då det uppgick till 3,6 miljarder kronor. För 2003–2007 antas en årlig ökningstakt på 7 procent för av- räkningarna.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatten bedöms ha minskat under 2003 och 2004 till följd av en kombination av generellt sett lägre värdering av aktier under 2002 och fallande räntor under 2003. Den prognoserade uppgången 2005 motiveras av en beräknad återhämtning på börsen under 2004. Uppgången med 17,3 procent 2006 förklaras i huvudsak av antagandet om stigande räntor under 2005.

Jämfört med 2004 års vårproposition har prognosen för 2005 justerats ned med 0,4 mil- jarder kronor. Den reviderade prognosen för- klaras av att den genomsnittliga statslåneräntan bedöms bli lägre under 2004.

Skatt på egendom

Förmögenhetsskatt

År 2002 minskade skatteintäkterna till 3,9 mil- jarder kronor, dels till följd av att fribeloppen höjdes till 1,5 miljoner kronor för ensamstående och till 2 miljoner kronor för sambeskattade par, dels till följd av lägre värdering av tillgångar på aktiemarknaderna.

För inkomståret 2003 prognoseras förmögen- hetsskatten ha ökat till 4,9 miljarder kronor, vilket är en uppgång med 25 procent. Den starka ökningen förklaras till stor del av högre till- gångspriser på aktier under 2003.

Diagram 5.5 redovisar utfallet för förmögen- hetsskatten åren 1991–2002. I diagrammet fram- går även hur många personer som för respektive år betalade förmögenhetsskatt. Sambeskattning medför att angivelsen om antalet personer skall tolkas med försiktighet. Diagrammet återger det totala antalet fysiska personer som betalade förmögenhetsskatt under ett givet år, varav vissa personer genom sambeskattning.

141

PROP. 2004/05:1

Diagram 5.5 Förmögenhetsskatt 1991–2002

Miljarder kronor (t.v.) och antal personer (t.h.)

9											800
8		Förmögenhetsskatt									700
8
		Personer (tusental)
7		Personer (tusental)
7											600
											600
6											500
											500
5											400
4											400
4
3											300
3
2											200
2
1											100
0											0
1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002

5.3.3Skatt på konsumtion och insatsvaror

Skatt på konsumtion och insatsvaror inkluderar mervärdesskatt och punktskatter. Intäkterna redovisas i tabell 5.14. Av de totala skatte- intäkterna motsvarar mervärdesskatt 18 procent och punktskatter 8 procent. Tillsammans utgör skatt på konsumtion och insatsvaror 26 procent av de totala skatteintäkterna.

Tabell 5.14 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2002– 2007

Miljarder kronor och procentuell utvecklingstakt

	Utfall	Utfall	Prognos
	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Skatt på konsumtion	311,2	324,2	334,5	349,5	361,4	374,1
och insatsvaror
Mervärdesskatt	217,5	227,6	235,4	244,7	254,1	264,1
Punktskatter	93,7	96,6	99,1	104,8	107,3	110,0
Tobaksskatt	8,4	8,3	8,2	8,5	8,6	8,7
Alkoholskatt	11,2	10,9	10,2	10,9	11,2	11,6
Energiskatt	37,1	36,4	36,6	38,0	38,9	40,3
Koldioxidskatt	19,9	23,8	26,2	27,2	27,9	28,8
Skatt på	8,2	8,3	8,6	10,5	10,7	10,3
vägtrafik
Övriga skatter på	3,4	3,4	3,3	3,3	3,2	3,2
energi och miljö
Skatt på import	3,4	3,5	3,8	4,1	4,3	4,6
Övriga skatter	2,1	2,0	2,3	2,3	2,4	2,4
Diff. VP2004			1,8	7,2	7,3
Mervärdesskatt			2,0	2,8	2,8
Punktskatter*			-0,1	4,3	4,5

Utvecklingstakt	5,0	4,2	3,2	4,5	3,4	3,5
Mervärdesskatt	4,9	4,7	3,4	4,0	3,8	4,0
Punktskatter	5,3	3,0	2,6	5,7	2,4	2,5

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

* Redovisad exklusive schablonmässigt inlagd skatteväxling i VP2004.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 227,6 miljarder kronor 2003, vilket motsvarar en ökning med 4,7 procent jämfört med föregående år. Under 2004 förväntas utvecklingstakten för intäkterna sjunka till 3,4 procent beroende bl.a. på en låg prisutveckling. För resterande prognos- år antas en något starkare utveckling av intäk- terna även om effekten av den investerings- stimulans som medges vid byggande av mindre hyres- och studentbostäder och som lämnas i form av en kreditering på skattekontot påverkar intäkterna negativt med ca 1 miljard kronor årligen. I diagram 5.6 åskådliggörs mervärdes- skatten uppdelad på de sektorer som bär skatten 2003.

Diagram 5.6 Mervärdesskatt uppdelad på sektorer 2003

Andel av totala mervärdesskatteintäkter

Staten

Kommuner

14%

Hushåll

76%

I diagrammet ingår även mervärdesskatt på investeringar och förbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt, vilken implicit belastar de tre sektorerna. Staten och kom- munerna bedriver även skattepliktig verksamhet men denna beläggs, liksom privat närings- verksamhet, med utgående mervärdesskatt vilken i slutänden träffar hushållens konsumtion. Andelarna mellan statens och kommunernas mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet respektive hushållens mervärdesskatt på privat konsumtion har tidigare varit förhållandevis stabila över tiden. För prognosåren antas dock utvecklingstakterna för mervärdesskatt från de olika sektorerna gå isär något, vilket illustreras i diagram 5.7.

142

Diagram 5.7 Utveckling av intäkter från mervärdesskatt uppdelad efter sektorer 2003–2007

Utvecklingstakt
7,0%				Hushåll
				Hushåll
6,0%				Kommuner
				Staten
5,0%
4,0%
3,0%
2,0%
1,0%
0,0%
2003	2004	2005	2006	2007

				PROP. 2004/05:1
Diagram 5.9 Utgående, ingående samt nettomervärdesskatt
1999–2004
Utvecklingstakt
20%				Utgående moms
				Utgående moms
15%				Ingående moms
15%				Nettomoms
10%
5%
0%
-5%
Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2
1999	2000	2001	2002	2003	2004

År 2003 utgjorde utgående mervärdesskatt på utlandsförvärv (import och gemenskapsinterna förvärv) 18 procent av total utgående mervärdes- skatt. Diagram 5.8 illustrerar utvecklingstakten 1999–2004 för den utgående mervärdesskatten på försäljning i Sverige respektive på utlands- förvärv. Ett tydligt mönster kan urskiljas med en starkare konjunkturell variation för utgående mervärdesskatt på utlandsförvärv.

Diagram 5.8 Dekomponering av utgående mervärdesskatt
1999–2004
Utvecklingstakt
25%
20%				Försäljning i Sverige
20%				Utlandsförvärv
				Utlandsförvärv
15%
10%
5%
0%
-5%
-10%
Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2
1999	2000	2001	2002	2003	2004

I diagram 5.9 illustreras utvecklingstakterna 1999–2004 för den sammanlagda utgående mervärdesskatten, den ingående mervärdes- skatten samt för nettot av ingående och ut- gående mervärdesskatt.

Ingående och utgående mervärdesskatt åter- spelar företagens inköp respektive försäljning. Båda följer konjunkturen, men med en viss förskjutning sinsemellan. Förutom tillverknings- tid och lagerhållningsvolym uppkommer en förskjutning då investeringar görs för framtida produktionsökning. När företagen investerar relativt mycket, som t.ex. var fallet under 2000, minskar utvecklingstakten för nettomervärdes- skatten beroende på en ökad ingående mervärdesskatt som ej direkt motsvaras av en ökad utgående mervärdesskatt. Under 2001 förändrades företagens syn på den framtida efterfrågan, investeringsviljan minskade och utvecklingstakten för nettomervärdesskatten ökade. Andra kvartalet 2004 var återigen en period då ingående mervärdesskatt utvecklas snabbare än utgående mervärdesskatt, vilket kan tyda på att investeringar åter har ökat.

Jämfört med 2004 års ekonomiska vårpropo- sition beräknas mervärdesskatteintäkterna bli något högre alla prognosåren. Huvudsakligen beror detta på att den privata konsumtionen har reviderats upp. Den relativt konsumtionen något svagare upprevideringen av momsintäkterna 2006 och 2007 förklaras av att vissa investeringar samt konsumtion och investeringar i framför allt statlig, men även kommunal, sektor ej justerats upp i samma omfattning som den privata kon- sumtionen.

Punktskatter

Punktskatter är särskilda konsumtionsskatter som tas ut på vissa specifika varor, tjänster och tillgångar. Utmärkande för dessa skatter är att de dels har ett fiskalt syfte, dels att de används för

143

PROP. 2004/05:1

att styra konsumtionen i önskvärd riktning. År 2003 uppgick de totala intäkterna från punkt- skatter till knappt 97 miljarder kronor.

Tobaksskatt

Intäkterna från tobaksskatt uppgick till 8,3 miljarder kronor 2003. Innevarande år antas de bli något lägre, men från och med 2005 ökar intäkterna igen.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen är prognosen nedjusterad med 0,1 mil- jarder kronor 2004, vilket till viss del beror på att den inhemska försäljningen antas påverkas av de höjda införselnivåerna. Nedgången i den inhem- ska försäljningen av cigaretter får även följd- effekter resterande år.

Alkoholskatt

Under alkoholskatt redovisas skatt på etylal- kohol, skatt på vin, skatt på andra jästa drycker än vin och öl, skatt på mellanklassprodukter samt skatt på öl. Intäkterna uppgick 2003 till 10,9 miljarder kronor. Innevarande år förväntas intäkterna minska med 0,7 miljarder kronor medan de fr.o.m. 2005 antas vända uppåt igen. I diagram 5.10 framgår fördelningen av intäkterna på produktslagen sprit, vin och öl.

Diagram 5.10 Skatteintäkter per produktslag, 1998–2007

Miljarder kronor

7
			Sprit
6			Vin
6			Öl
			Öl
5
4
3
2
1
1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007

Intäkterna förväntas i år minska, främst till följd av att den privata införseln ökat på bekostnad av den inhemska försäljningen, vilken inkluderar både försäljning via Systembolaget och restauranger. Den ökade införseln beror på att det svenska införselundantaget upphörde den 1 januari 2004. Sänkta skatter i Danmark och Finland, samt de låga skatterna i EU:s nya medlemsländer har ytterligare förstärkt utveck- lingen.

I diagram 5.11 redovisas skatten på sprit i ett antal länder som antas påverka den inhemska försäljningen. Estland har annonserat att en höjning av alkoholskatterna med 15 procent kan komma att genomföras den 1 januari 2005. Skattesatserna är på grund av omräkning från andra valutor ungefärliga.

Diagram 5.11 Skatt per liter alkohol, sprit

Kronor
600
500
400
300
200
100
0
Sverige	Danmark	Finland	Estland	Tyskland

Av diagram 5.12 framgår hur privatinförseln av sprit har utvecklats per kvartal mellan 2000 och 2004. Den ackumulerade införseln uppgick i juni 2004 till 10,5 miljoner liter, jämfört med 7,8 miljoner liter 2003. Angivelsen liter innebär 38,5- procentig sprit, till skillnad mot ren alkohol. Uppräknat till årsvolym förväntas införseln av sprit uppgå till 23 miljoner liter innevarande år. Det kan jämföras med en införsel på 18,6 miljoner liter 2003. Införseln av sprit förväntas i år öka med 24 procent medan införseln av vin och öl antas öka med 3 respektive 10 procent.

Diagram 5.12 Privatinförsel av sprit, per kvartal 2000– 2004

Tusen liter, 38,5-procentig sprit

6000
5500
5000
4500
4000
3500
3000
2500
2000
Q1	Q2	Q3	Q4	Q1	Q2	Q3	Q4	Q1	Q2	Q3	Q4	Q1	Q2	Q3	Q4	Q1	Q2
	2000				2001				2002				2003			2004

Källa: SoRAD, Stockholms Universitet.

144

Jämfört med beräkningen till vårpropositionen har intäkterna reviderats ned med 0,2 miljarder kronor för 2004. Från 2005 och framåt har prognosen reviderats upp med 0,3 miljarder kronor per år. Anledningen är att införseln förväntas nå sin kulmen under 2004 medan den inhemska konsumtionen av vin och öl antas öka under prognosperioden.

Skatt på energi

Intäkterna från energi- och koldioxidskatt redo- visas i tabell 5.15. Energiskatteintäkterna upp- gick till 36,4 miljarder kronor 2003 medan de innevarande år förväntas öka något. Under prog- nosperioden beräknas intäkterna i genomsnitt öka med 2,6 procent per år. Intäkter från koldioxidskatt uppgick till 23,8 miljarder kronor 2003. Innevarande år antas de öka till 26,2 mil- jarder kronor. För resterande del av prognos- perioden förväntas intäkterna i genomsnitt öka med 3,2 procent per år.

Tabell 5.15 Energi- och koldioxidskatt skatt 2002–2007

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Prognos
	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Energiskatt	37,1	36,4	36,6	38,0	38,9	40,3
varav
Elektrisk kraft	14,0	15,7	18,5	17,5	17,7	18,4
Bensin	17,2	15,9	14,3	15,3	15,8	16,3
Olja, m.m.	6,0	4,9	3,8	5,3	5,4	5,6

Koldioxidskatt	19,9	23,8	26,2	27,2	27,9	28,8
varav
Bensin	7,9	9,6	11,2	11,4	11,8	12,2
Olja, m.m.	12,0	14,2	15,0	15,8	16,1	16,6

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

PROP. 2004/05:1

Tabell 5.16 Utveckling av energi- och koldioxidskatt 2002– 2007

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Energiskatt	0,7	-0,7	0,2	1,5	0,9	1,4
Regeländringar	0,9	1,8	1,2	2,7
KPI	1,0	0,6	0,6	0,3	0,6	0,8
Underliggande utv.	-1,2	-3,1	-1,6	-1,5	0,4	0,6
Koldioxidskatt	2,9	3,9	2,4	1,0	0,6	0,9
Regeländringar	0,9	0,9	1,0	-0,8
KPI	0,5	0,5	0,5	0,2	0,4	0,6
Underliggande utv.	1,5	2,5	0,9	1,7	0,3	0,3

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Diagram 5.13 visar fördelningen mellan energi- och koldioxidskatt 1997–2007. Den ändrade fördelningen är resultatet av den omläggning riksdagen beslutat om där koldioxidskatten ges ökad tyngd i förhållande till energiskatten.

Diagram 5.13 Skatt på energi, 1997–2007

Miljarder kronor

50
Energiskatt
45
Koldioxidskatt
40
35
30
25
20
15
10
5
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Som ett led i den gröna skatteväxlingen föreslår regeringen i denna proposition att energiskatten på bensin och diesel höjs, med 15 respektive 30 öre per liter. Förslaget beräknas öka intäkterna med 1,8 miljarder kronor. Vidare föreslås el- skatten höjas med 1,2 öre per kWh, vilket för- väntas öka intäkterna med 0,9 miljarder kronor. I denna proposition föreslår regeringen även att dieselskatten för arbetsmaskiner som används i jord- och skogsbruk sänks med 2 kronor per liter, vilket beräknas minska intäkterna med totalt 0,7 miljarder kronor per år.

I tabell 5.16 redovisas den underliggande utvecklingen av energi- och koldioxidskatt under 2002–2007. Utvecklingen, rensad för regeländ- ringar och KPI, är för åren 2002–2005 negativ för energiskatt och positiv för koldioxidskatt.

Mellan 2000 och 2007 beräknas koldioxid- skattens andel av de totala intäkterna av skatten på energi öka från 24 till 42 procent. Energi- skatten, som nästan uteslutande svarar för de resterande skatteintäkterna, minskar från 76 till 58 procent.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har intäkterna från energiskatt reviderats upp med 1,3 miljarder kronor 2004, vilket förklaras av att förbrukningen av elektrisk kraft antas bli högre. Intäkterna från koldioxid- skatt har för 2004 reviderats ned med 1,6 miljarder kronor. Det är främst utfallet för koldioxidskatt på olja som är lägre än vad som antogs i vårpropositionen.

145

PROP. 2004/05:1

Skatt på vägtrafik

Under skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt och vägavgifter. Fordonsskatt tas ut på person- bilar, bussar, lastbilar, motorcyklar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släp- vagnar. Skatten beräknas efter fordonets skatte- vikt. Vägavgift erläggs på trafik med lastbilar och lastbilsekipage som har en totalvikt på minst 12 ton. För svenskregistrerade lastbilar gäller vägavgift på hela vägnätet samt att fordons- skatten reduceras. För utländska fordon betalas vägavgift för färd på motorvägar samt på vissa europavägar som inte är motorvägar.

I denna proposition föreslår regeringen en höjning fordonsskatten på personbilar och lätta lastbilar, vilket beräknas intäkterna öka intäk- terna med 1,3 miljarder kronor.

I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag till lag (2004:629) om trängselskatt (prop. 2003/04:145, bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:265). För att finansiera infrastruktur- åtgärder och att styra trafiken skall det bli möjligt att ta ut trängselskatt. Ett försök med trängselskatt skall genomföras i Stockholms stad under den senare delen av 2005 och de sju första månaderna 2006. Skatten är statlig och redovisas på inkomsttitel 1463. Intäkterna beräknas uppgå till 0,4 respektive 0,5 miljarder kronor under försöksåren.

Regeringen föreslår i denna proposition även en skatt för färd över Svinesundsbroarna. In- täkterna beräknas till 0,1 miljarder kronor per år och skall redovisas på samma inkomsttitel som 1462 Vägavgifter.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har prognosen justerats upp dels till följd av en högre tillväxt i fordonsparken, dels till följd av föreslagna regeländringar.

Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror

Under övriga skatter på konsumtion och insats- varor redovisas tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter, övriga skatter på import, svavelskatt, skatt på råtallolja, skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, särskild skatt mot försurning, avfallsskatt, skatt på bekämpnings- och gödselmedel, skatt på annonser och reklam, lotteriskatt samt övriga skatter på varor och tjänster. Tullmedel står för närmare hälften av intäkterna i gruppen.

I jämförelse med beräkningen till vårpropo- sitionen har prognosen för innevarande år reviderats upp med 0,4 miljarder kronor. Anled-

ningen är att varuimporten förväntas stiga och därmed också tullmedlen. Även skatt på tjänster ökar mer än beräknat. Revideringen får följd- effekter övriga prognosår.

5.3.4Restförda och övriga skatter

Under restförda och övriga skatter redovisas nettot av restförda skatter, omprövningar av skatter som gjorts efter taxeringen samt diverse andra skatter och avgifter. De senare inkluderar bl.a. inlevererat överskott från AB Svenska Spel samt avgifter till kärnbränslefonden och Insätt- ningsgarantinämnden. I tabell 5.17 specificeras restförda och övriga skatter.

Tabell 5.17 Restförda och övriga skatter 2002–2007

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Prognos
	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Restförda och övriga	2,4	3,1	1,1	1,3	1,1	0,9
skatter
Restförda skatter	-7,3	-5,9	-6,1	-6,4	-6,6	-6,9
Hushåll	-2,7	-1,9	-1,9	-2,0	-2,1	-2,2
Företag	-4,6	-4,1	-4,2	-4,4	-4,5	-4,7
Övriga skatter	9,6	9,0	7,2	7,7	7,8	7,8
AB Svenska Spel	3,3	3,7	3,4	3,3	3,3	3,3
Omprövningar, skatte-	3,6	3,0	1,6	2,1	2,2	2,3
tillägg, m.m.
Fonder m.m.	2,0	1,5	1,5	1,5	1,5	1,5
Övrigt	0,8	0,8	0,7	0,8	0,8	0,8
Diff. VP2004			-0,2	0,0	0,1
Restförda skatter			0,0	0,0	0,0
Övriga skatter			-0,2	0,0	0,1

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Debiterade skatter som av olika anledningar, exempelvis konkurser, inte betalas restförs hos kronofogdemyndigheten. Den del av detta be- lopp som myndigheten inte kan driva in skrivs så småningom av. I intäktsredovisningen är det de nettorestförda skatterna, dvs. skillnaden mellan de skatter som restförs och de skatter som kronofogdemyndigheten lyckas driva in, som redovisas.

Omprövningar utgörs av skatter som ändras efter taxeringen genom revisioner, omräkningar eller överklaganden. Tillsammans med ompröv- ningar redovisas även skattetillägg, försenings- avgifter, anstånd m.m. I redovisningen hänförs omprövningar i regel till det år då ändringen görs.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har bl.a. inleveranser från AB Svenska Spel justerats ned och omprövade skatter justerats upp.

146

5.4Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning

Regeringens förslag: Den beräkning av stats- budgetens inkomster för 2005 som samman- ställts i bilaga 1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Statsbudgetens inkomster utgörs av skatter och övriga inkoms- ter. De senare består främst av inkomster av statlig verksamhet, försäljning av statlig egen- dom samt bidrag från EU. Inkomsterna på stats- budgeten är i huvudsak kassamässiga. Beräk- ningen för 2005 finns sammanställd i bilaga 1.

5.4.1Skatter

År 2005 beräknas skatteinkomsterna uppgå till 639 miljarder kronor medan övriga inkomster beräknas till 72 miljarder kronor. Statsbudgetens inkomster beräknas under 2004–2007 öka med i genomsnitt 3,7 procent per år. Under samma period beräknas skatteinkomsterna och övriga inkomster att öka med i genomsnitt 3,3 procent respektive 7,9 procent per år. För en detaljerad redovisning av statsbudgetens inkomster 2001– 2007, se tabell 5.19.

5.4.21000 Skatter m.m.

I avsnitt 5.3 redovisas skatterna i periodiserade termer. Redovisningen avser samtliga sektorer i den offentliga sektorn, dvs. staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, samt EU. Den periodiserade redovisningen innebär att skatter- na är beräknade utifrån de inkomster den skatt- skyldige har under ett visst år och med det årets gällande skatteregler.

På statsbudgeten redovisas skatterna kassa- mässigt, dvs. när betalningen görs. För skatter med månatlig uppbörd är skillnaden en månads förskjutning. För skatter som fastställs vid den årliga taxeringen kan skillnaden vara betydligt större. Dessa förskjutningar redovisas i tabell 5.18 som periodiseringar. Även skillnaden mellan kommunsektorns skatteintäkter avseende ett visst år och de skatter som utbetalas till kommunerna är en del av periodiseringarna. Ut- över skillnader i periodisering finns ytterligare

PROP. 2004/05:1

skillnader mellan statens periodiserade skatter och statsbudgetens skatteinkomster.

Som framgår av tabell 5.18 förklaras den sammanlagda skillnaden av (1) den kommunala utjämningsavgiften, kompensation för kom- munal mervärdesskatt och utjämningsavgift för LSS-kostnader, (2) kompensationen för mer- värdesskatt till statliga myndigheter, (3) skatter som redovisas på inkomsthuvudgruppen 2000,

(4) skatter som redovisas utanför statsbudgeten, exempelvis avgifter till Insättningsgarantinämn- den, kärnbränslefonden m.fl., (5) EU-skatter,

(6) nedsättningar som är att likställa med trans- fereringar och av (7) periodiseringar, vilka även inkluderar de betalningsdifferenser som redo- visas på inkomsthuvudgruppen 1600 Betalnings- differenser.

Tabell 5.18 Statsbudgetens skatter 2002–2007

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Periodiserade skatter	1 180	1 238	1 283	1 331	1 388	1 443
– Kommunsektorn	378	404	422	437	455	473
– Pensionssystemet	158	161	164	170	177	184
– EU-skatter	9	9	8	8	8	9
=Staten	634	664	689	716	747	777
+ Utjämningsavgift m.m.	24	-2	-7	-33	-35	-36
– Moms stat. myndigheter	20	21	22	22	22	23
– Skatter på 2000-titlar	6	5	6	6	6	6
– Skatter utanför budget	2	2	2	2	2	2
+ EU-skatter	9	9	8	8	8	9
+Nedsättningar	-4	-9	-11	-13	-11	-3
+ Periodiseringar	24	-25	-18	-7	-9	-9
=Statsbudgetens skatter	659	608	632	640	670	706
Diff. VP2004			7	-31	-25

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Förskjutningar i uppbörden förekommer för samtliga skatter som redovisas under inkomst- huvudgrupperna 1100–1400. Informationsvärdet av de enskilda inkomsthuvudgrupperna är därför begränsat när det gäller utvecklingen av skatte- underlaget. I detta avseende hänvisas i stället till redovisningen av de periodiserade skatterna i avsnitt 5.3. För inkomsthuvudgrupperna 1500– 1700 ges däremot en detaljerad redovisning.

Under inkomsthuvudgruppen 1500 Utjäm- ningsavgift och kompensation för mervärdesskatt redovisas inkomsttitlarna 1511 Utjämningsavgift för kommuner och landsting, 1512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting samt 1513 Utjämningsavgift för LSS-kostnader. Från och med budgetåret 2005 föreslås att den kommunala utjämningsavgiften nettoredovisas på statsbudgetens utgiftssida. Denna förändring

147

PROP. 2004/05:1

minskar inkomsterna med ca 26 miljarder kro- nor. På inkomsttitel 1512 redovisas från och med 2003 kompensation till kommuner och landsting för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Under vissa förutsättningar skall kommuner betala en utjämningsavgift till staten för kostnader om stöd och service till vissa funktionshindrade. Dessa avgifter redovisas på inkomsttitel 1513. Det är framför allt förslaget om nettoredovisning av den kommunala utjäm- ningsavgiften som förklarar utvecklingen över åren.

Skillnaden mellan inbetalda och under året debiterade skatter redovisas på inkomsthuvud- gruppen 1600 Betalningsdifferenser. Utveck- lingen mellan åren förklaras av hur de skatt- skyldigas saldo på skattekontot förändras från ett årsskifte till ett annat.

På inkomsthuvudgruppen 1700 Nedsättningar av skatter redovisas krediteringar som görs på den skattskyldiges skattekonto. Krediteringen innebär att den skattskyldige slipper att betala en del av den debiterade skatten. Följande nedsätt- ningar redovisas på inkomsthuvudgruppen; ned- sättning till sjöfart, nedsättning för moms på visst bostadsbyggande, nedsättning för anställ- ning av långtidsarbetslösa, nedsättning för an- ställning av långtidssjukskrivna, nedsättning för skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare, syssel- sättningsstöd till kommuner och landsting, nedsättning för bredbandsinstallation i kom- muner, nedsättning avseende investeringar för källsortering, nedsättning för miljöinvesteringar i offentliga lokaler samt nedsättning för utbildning av personal i vård och äldreomsorg.

Storleken på de olika nedsättningarna framgår av tabell 5.20. Beroende på nedsättningens karaktär redovisar nationalräkenskaperna nedsättningar antingen som skattereduktioner, vilka minskar skatteintäkterna, eller som transfereringar, vilka ökar utgifterna. Samma princip används även i redovisningen av skatterna i avsnitt 5.3. På statsbudgeten redovisas emellertid samtliga ned- sättningar på budgetens inkomstsida. Följande nedsättningar har NR bedömt vara likställda med skattereduktioner: nedsättning till sjöfart och nedsättning för moms till visst bostads- byggande.

Tabell 5.20 Nedsättningar 2002–2007

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Prognos
Budgetår	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Nedsatta skatter	-1,4	-1,6	-1,7	-2,6	-3,0	-2,9
Stöd till sjöfart	-1,4	-1,5	-1,6	-1,7	-1,7	-1,8
Moms bostadsbygg.		0,0	-0,1	-0,9	-1,3	-1,1

Övriga nedsättningar	-4,0	-7,0	-9,4	-13,2	-11,3	-3,4
Anställningsstöd	-1,4	-1,4	-2,3	-2,8	-2,4	-2,4
Långtidssjukskrivna		0,0	-0,1
Offentligt skyddad		-0,3	-0,8	-0,8	-0,8	-0,8
anställning
Sysselsättningsstöd	-2,6	-5,1	-5,9	-7,5	-7,0
till kommuner
Bredband kommuner	0,0	-0,2	-0,4	-0,1	-0,1
Miljöinv. källsortering				-0,3	-0,1
Miljöinv. i off. lokaler				-1,3	-0,7
Utb. personal i vård				-0,5	-0,3	-0,3
Diff. VP2004			-1,3	-7,0	-7,7
Nedsatta skatter			0,6	0,0	0,0
Övriga nedsättningar			-1,9	-7,0	-7,7

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

De totala nedsättningarna beräknas under 2004 uppgå till drygt 11 miljarder kronor varav drygt 9 miljarder kronor är att likställa med transfere- ringar och 1,7 miljarder kronor med skatte- reduktioner. Jämfört med beräkningen till vår- propositionen är det framförallt det kommunala sysselsättningsstödet som har justerats.

5.4.3Övriga inkomster

Statsbudgetens övriga inkomster redovisas i tabell 5.21. Inkomsterna för 2003 uppgick till 53 miljarder kronor och beräknas under 2004 uppgå till 55 miljarder kronor och till omkring 70 mil- jarder kronor per år 2005–2007. Den beräknade inkomstökningen 2005 och framåt förklaras av budgeterade försäljningsinkomster om 15 miljar- der kronor per år 2005–2007.

148

PROP. 2004/05:1

Tabell 5.19 Statsbudgetens inkomster 2001–2007

Miljarder kronor

			Utfall	Utfall	Utfall	Prognos
Budgetår			2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007
1000	Skatter		684,6	659,4	608,5	632,3	640,1	670,1	706,4

1100	Skatt på inkomst		134,9	65,1	29,7	45,1	55,8	61,3	68,6

varav	1111	Fysiska personers inkomstskatt	33,2	-17,2	-38,1	-21,8	-15,1	-20,3	-22,9
	1121	Juridiska personers inkomstskatt	94,1	76,5	61,7	61,7	66,0	76,5	86,2

		Övriga inkomstskatter	7,6	5,8	6,1	5,2	4,9	5,1	5,3

1200	Socialavgifter och allmän pensionsavgift		238,8	249,8	259,0	264,2	276,4	288,1	299,1
1300	Skatt på egendom		39,9	40,2	36,1	37,1	37,7	37,9	37,9

varav	1310	Skatt på fast egendom	23,3	23,3	21,2	23,5	24,6	25,2	25,7

	1320	Förmögenhetsskatt	8,6	8,2	6,5	3,9	4,9	5,1	4,2
	1330	Arvs- och gåvoskatt	2,6	3,0	2,5	2,5	0,8	0,0	0,0

	1341	Stämpelskatt	5,4	5,8	6,0	7,1	7,3	7,6	7,9

1400	Skatt på varor och tjänster		271,5	290,1	298,4	309,4	326,0	337,9	349,9
varav	1411	Mervärdesskatt	184,8	198,3	205,1	213,3	222,9	232,3	241,6

	1424	Tobaksskatt	8,0	8,4	8,2	8,2	8,4	8,6	8,7

	1425	Alkoholskatt	11,0	11,1	11,0	10,4	10,8	11,2	11,5
	1428	Energiskatt	51,9	56,5	58,1	61,2	65,1	66,8	69,0

	1460	Skatt på vägtrafik	7,7	8,2	8,3	8,6	10,5	10,7	10,3

	1471	Skatt på import	3,6	3,5	3,5	3,8	4,1	4,3	4,6
		Övriga skatter på varor och tjänster	4,4	4,2	4,2	4,0	4,1	4,2	4,2

1500	Utjämningsavgift		20,9	23,7	-1,8	-6,8	-33,5	-34,8	-36,0

1600	Betalningsdifferenser, skattekonto		-19,7	-4,2	-4,4	-5,6	-6,5	-6,1	-6,8
1700	Nedsättningar av skatter		-1,6	-5,4	-8,6	-11,0	-15,8	-14,3	-6,2

2000	Inkomster av statens verksamhet		50,8	49,1	29,2	32,7	35,4	33,7	33,2

varav	2411	Inkomster av statens aktier	5,0	4,2	4,5	7,6	9,9	9,9	9,9
3000	Inkomster av försåld egendom		0,2	0,1	0,0	0,1	15,0	15,0	15,0

varav	3312	Övriga inkomster av försåld egendom	0,2	0,1	0,0	0,1	15,0	15,0	15,0

4000	Återbetalning av lån		2,6	2,7	2,5	2,4	2,4	2,3	2,2
5000	Kalkylmässiga inkomster		8,4	9,9	9,5	8,4	7,6	7,4	7,0

6000	Bidrag från EU m.m.		8,5	9,3	12,0	11,4	11,8	11,8	11,3

Statsbudgetens inkomster			755,1	730,5	661,7	687,5	712,3	740,2	775,1

149

PROP. 2004/05:1

Tabell 5.21 Övriga inkomster 2002–2007

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Prognos
Budgetår	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Övriga inkomster	71,1	53,3	55,1	72,1	70,1	68,7
Ink. statens verksamhet	49,1	29,2	32,7	35,4	33,7	33,2
Ink. försåld egendom	0,1	0,0	0,1	15,0	15,0	15,0
Återbetalning av lån	2,7	2,5	2,4	2,4	2,3	2,2
Kalkylmässiga ink.	9,9	9,5	8,4	7,6	7,4	7,0
Bidrag m.m. från EU	9,3	12,0	11,4	11,8	11,8	11,3

Diff. VP2004			-14,1	2,6	2,0
Ink. statens verksamhet			1,0	2,4	1,5
Ink. försåld egendom			-14,9	0,0	0,0
Återbetalning av lån			0,0	0,0	0,0
Kalkylmässiga ink.			0,1	0,5	0,4
Bidrag m.m. från EU			-0,3	-0,3	0,1

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

2000 Inkomster av statens verksamhet

Under Inkomster av statens verksamhet redovisas bl.a. aktieutdelningar, affärsverkens inlevererade överskott, Riksbankens inlevererade överskott, överskott från spelverksamhet samt ränte- inkomster.

Det höga utfallet 2002 förklaras av Riks- bankens extrautdelning på 20 miljarder kronor. För prognosåren 2004–2007 förväntas inga extraordinära inkomster varför inkomster av statlig verksamhet beräknas uppgå till drygt 30 miljarder kronor per år.

Jämfört med beräkningen till 2004 års ekono- miska vårproposition har prognoserna för bl.a. skattetillägg och ränteinkomster reviderats upp innevarande år på grund av utfall. Den högre prognosen för 2005 och 2006 beror framför allt på högre förväntade aktieutdelningar.

3000 Inkomster av försåld egendom

Under Inkomster av försåld egendom redovisas försäljning av olika typer av statlig egendom. Försäljning av aktier i statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största delen.

Under perioden 2005–2007 budgeteras 15 miljarder kronor per år i försäljningsinkomster. Försäljningsbeloppen och tidpunkterna är be- häftade med stor osäkerhet.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har försäljningsinkomsterna reviderats ned med 14,9 miljarder kronor 2004.

4000 Återbetalning av lån

Under Återbetalning av lån redovisas bl.a. Åter- betalning av studiemedel (avser lån upptagna före 1989) och Återbetalning av övriga lån.

År 2003 uppgick inkomsterna till 2,5 miljarder kronor varav återbetalningar av studiemedel ut- gjorde 2,2 miljarder kronor. Under perioden 2004–2007 beräknas inkomsterna minska något på grund av att antalet återbetalare minskar, vilket beror på att studielån sedan 1989 finan- sieras med lån i Riksgäldskontoret.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen är prognosen oförändrad.

5000 Kalkylmässiga inkomster

Under Kalkylmässiga inkomster redovisas vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, som utgör merparten av in- komsterna.

År 2003 uppgick inkomsterna till 9,5 miljarder kronor. År 2004–2007 beräknas inkomsterna minska, vilket delvis beror på att ett nytt statligt pensionsavtal tecknats, med giltighet fr.o.m. 2003. Det nya avtalet innebär bl.a. att pensionen övergår till att vara avgiftsbestämd från att tidigare ha varit förmånsbestämd.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har prognosen reviderats upp till följd av att de nuvarande försäkringskassorna fr.o.m. 2005 kommer att omfattas av det statliga tjänste- pensionssystemet, vilket innebär högre inkoms- ter från statliga pensionsavgifter, se avsnitt 4.1.1.

6000 Bidrag m.m. från EU

Under Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EG-fonder. De största enskilda bid- ragen avser arealbidrag och bidrag från EG:s socialfond.

År 2003 uppgick inkomsterna till 12 miljarder kronor och inkomsterna väntas inte förändras nämnvärt under prognosperioden 2004–2007.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har prognosen reviderats ned 2004 och 2005, bl.a. till följd av en långsammare ut- betalningstakt inom strukturfondsprogrammen än tidigare beräknat.

150

PROP. 2004/05:1

5.4.4Ändrad redovisning av inkomsttitlar en felaktig debitering av arbetsgivaravgifter av-

I statsbudgeten för 2005 tillkommer följande in- komsttitlar:

1463 Trängselskatt

1715 Nedsättning, reparation och ombyggnad offentliga lokaler

1721 Nedsättning, utbildning av personal i vård och äldreomsorg

seende verksamhetsåret 2003.

Övriga inkomster har reviderats ned med 10,5 miljarder kronor. Detta förklaras av att inkom- ster av försåld egendom reviderats ned med 14,9 miljarder kronor och att inkomster av statens verksamhet beräknas bli 3,3 miljarder kronor högre.

Inkomsttitel 1712 Nedsättning kompetensutveck- ling är namnändrad till:

1712 Nedsättning, investering i källsorterings- lokaler

Inkomsttitel 1511 Utjämningsavgift för kom- muner och landsting tas bort.

5.4.5Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2004

Jämfört med den av riksdagen fastställda stats- budgeten för 2004 beräknas inkomsterna bli 25,1 miljarder kronor lägre. Inkomsterna från skatter beräknas bli 14,5 miljarder kronor lägre medan övriga inkomster beräknas bli 10,6 miljarder kronor lägre.

Statens periodiserade skatteintäkter har revi- derats ned med 8,8 miljarder kronor. I 2004 års ekonomiska vårproposition aviserade regeringen bl.a. en skattereduktion för reparation och om- byggnad under perioden den 15 april 2004 t.o.m. den 30 juni 2005. För 2004 beräknas förslaget minska de periodiserade intäkterna med 1,8 miljarder kronor. Bolagens inkomstskatter beräknas bli 4,6 miljarder kronor lägre främst beroende på att konjunkturvändningen förväntas dröja medan energiskatterna beräknas bli 2,3 miljarder kronor lägre. Även sysselsättningen i form av antal arbetade timmar är lägre än tidigare beräknat, vilket har medfört att både social- avgifter och inkomstskatter har justerats ned.

Den större nedrevideringen av statsbudgetens skatteinkomster förklaras dock av att utfallet för bolagens inkomstskatter avseende inkomståret 2002 blev lägre än beräknat, vilket beräknas minska preliminärskatteinbetalningarna med 7 miljarder kronor 2004. Övriga nedjusteringar utgörs av energiskatter samt en omprövning av

5.5Skattekvoter

Skatteuttaget kan beroende på syfte redovisas på ett flertal olika sätt. Vissa mättmetoder baseras på aggregerade data, dvs. i form av de totala skatteintäkterna under en viss period, medan andra är baserade på individdata.

När det gäller mått baserade på aggregerade data är den s.k. skattekvoten vanligt förekom- mande. Den definieras som det totala skatte- uttaget dividerat med BNP. Andra vanliga mått är implicita skattekvoter som sätter skatteuttaget i relation till skattebasen för den aktuella skatten. Båda dessa mått är tillbakablickande och används i huvudsak för att beskriva hur skatteuttaget har förändrats över tiden eller för att jämföra skatte- uttaget mellan olika länder under en given tids- period. Metoder baserade på individdata tar främst sikte på skattereglernas inverkan på eko- nomiska incitament (arbetsutbud, sparande och investeringar) och ekonomisk effektivitet, men även på fördelningseffekter. Exempel på sådana mått är marginalskatter och skattekilar. Dessa är i regel framåtblickande och utgör ett viktigt underlag inför ändringar av regelsystemen.

OECD ger årligen ut publikationerna Reve- nue Statistics och Taxing Wages. Den första pub- likationen redovisar de totala skatteinkomsterna fördelade på följande grupper: inkomstskatter, socialavgifter, löneskatter, egendomsskatter, skatter på varor och tjänster samt övriga skatter. Redovisningen sker ländervis och avser senaste utfallsåret med jämförelsetabeller som visar skatterna som andel av BNP. Den senare pub- likationen redovisar typfallsberäkningar för mul- tiplar av lönen för en heltidsanställd arbetare inom tillverkningsindustrin i ett antal olika länder. I tabeller redovisas bl.a. medel- och marginalskatter inkl. och exkl. arbetsgivarav- gifter.

I nära samarbete med EU-kommissionen ger Eurostat ut publikationen Structures of the

151

PROP. 2004/05:1

Taxation Systems in the European Union med skattekvoter för medlemsländerna. Redovisnin- gen av de implicita skatterna är bl.a. uppdelad på tre områden: arbete, kapital och konsumtion.

5.5.1Skattekvoten – skatt som andel av BNP

Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala skatteuttaget och BNP. Internationella jäm- förelser av skattekvoter är svåra att göra, efter- som olika länders skattelagstiftningar behandlar inkomster och avdrag på skilda sätt. Ett land som t.ex. ger stöd till barnfamiljer via en trans- ferering får en högre skattekvot, jämfört med ett land som i stället ger stödet via ett inkomst- avdrag eller en skattereduktion. Transfereringar till hushåll behandlas skattemässigt mycket olika bland OECD-länderna. I vissa länder är huvud- delen av transfereringarna skattepliktiga, medan det motsatta förhållandet gäller i andra länder. Sverige tillhör den grupp av länder inom OECD som har en hög andel skattepliktiga transfe- reringar. Ett alternativ vid internationella jäm- förelser är därför att exkludera skatter på offent- liga transfereringar vid beräkning av skatte- kvoten.

Även om det går att beakta några av olik- heterna i skatte- och transfereringssystemen blir jämförelser mellan olika länder haltande efter- som skattekvoten inte tar hänsyn till hur de olika ländernas trygghetssystem finansieras. Exempel- vis har vissa länder relativt stora inslag av obliga- toriska avtalsförsäkringar (som för den enskilde individen har en skatteliknande karaktär) medan andra länder finansierar samma försäkringstyper med skatter. Jämförelser av skattekvoter bör så långt som möjligt även beakta dessa olikheter i syfte att ge en rättvisande ekonomisk innebörd.

Jämförelser av den okorrigerade skattekvoten över tiden ger en viss indikation på hur skatte- nivån i olika länder har utvecklats. I tabell 5.22 redovisas skattekvoten för 2001 samt föränd- ringen av skattekvoten mellan 1990 och 2001 för ett antal OECD-länder. Länderna är indelade i olika grupper beroende på vilken inverkan de skattepliktiga transfereringarna har på skatte- kvoten. I den första gruppen förklarar skatt på transfereringar högst 0,5 procentenheter av skattekvoten medan de i den tredje gruppen förklarar mellan tre och sex procentenheter. Av tabellen framgår bl.a. att skattekvoten under

perioden har minskat i fem länder medan den i nio länder har ökat med mellan två och fem procentenheter.

Tabell 5.22 Skattekvoten 2001, förändring av skattekvoten 1990–2001 samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval OECD-länder

Procent av BNP

Ländergruppering efter	Redovisad	varav skatt	Förändring
transfereringars inverkan på	skattekvot	på transfe-	skattekvot
skattekvoten i procentenheter		reringar	1990–2001
0,0–0,5 procentenheter
Storbritannien	37,3	0,4	0,5
Irland	29,9	0,3	-3,6
Australien	30,1	0,3	0,8
Förenta staterna	28,9	0,4	2,2
Japan	27,3	0,2	-2,7
Korea	27,2	0,0	8,1
0,5–3,0 procentenheter
Belgien	45,8	1,8	2,6
Österrike	45,4	2,5	5,0
Italien	42,0	2,9	3,1
Norge	43,3	2,6	1,8
Kanada	35,1	1,7	-0,8
Tyskland	36,8	1,3	3,9
3,0–6,0 procentenheter
Sverige	51,4	4,4	-0,5
Danmark	49,8	5,1	2,7
Finland	46,1	4,4	1,5
Nederländerna	39,5	4,4	-3,5

Uppgift saknas
Frankrike	45,0		2,0
Luxemburg	40,7		-0,1
Grekland	36,9		7,6
Island	36,5		5,0
Spanien	35,2		2,0
Schweiz	30,6		3,7
Portugal	33,5		4,3
Turkiet	36,5		16,5
OECD totalt	36,9		2,1
EU-15	41,0		1,8

Anm.: Transfereringarnas inverkan på skattekvoten avser inkomståret 1997. Förändringen för Sveriges del förklaras i huvudsak av statens och kommunernas avlyfta moms.

Källa: OECD.

I tabell 5.23 redovisas skattekvoten i Sverige för perioden 2002–2007. År 2003 steg skattekvoten med 0,7 procentenheter, vilket förklaras av att det särskilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen höjdes. Omläggningen var i stort sett neutral för den enskilde pensionären men beräknas ha ökat skatteintäkterna med över 14 miljarder kronor. Under prognosåren beräk- nas den totala skattekvoten minska.

Den kommunala skattekvoten steg 2003, främst till följd av höjningar av kommunernas utdebiteringar samt av pensionsomläggningen, och beräknas ligga still under 2004, för att där- efter långsamt avta. Även för övriga sektorer

152

beräknas skattekvoten minska under prognos- åren. År 2007 beräknas skattekvoten uppgå till 49,0 procent.

Tabell 5.23 Skattekvot 2002–2007

Procent av BNP

	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Skattekvot	50,3	50,8	50,3	49,5	49,3	49,0
varav
Staten	27,0	27,2	27,0	26,6	26,5	26,4
Kommunsektorn	16,1	16,5	16,6	16,3	16,2	16,1
ÅP-systemet	6,7	6,6	6,4	6,3	6,3	6,2
EU	0,4	0,4	0,3	0,3	0,3	0,3
Exkl. transfereringar	46,5	46,5	46,2	45,4	45,3	45,0

I tabellen redovisas även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pen- sioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersätt- ningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna, men skatte- kvoten skulle sjunka till 45–46 procent.

PROP. 2004/05:1

munala utdebiteringen med 1 krona och 61 öre. Inkomståret 1999 infördes en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare och året därpå en skattereduktion som kompensation för den allmänna pensionsavgiften. Detta medförde att kvoten minskade från och med 1999.

Diagram 5.14 Inkomstskatter i förhållande till
lönekostnaden 1993–2005
Procent
29
27
25
23
21
19
17
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005

5.5.2Implicita skattekvoter

De implicita skattekvoterna sätter skatteuttaget i relation till exempelvis skattepliktiga inkomster eller privat konsumtion. Länderjämförelser av implicita skattekvoter visar på skillnader mellan hur olika länder tar ut skatt. Vissa länder tar ut en jämförelsevis större andel skatt på arbets- inkomster medan andra länder i stället beskattar konsumtion högre. Förändringen av den im- plicita skattekvoten över tiden har olika orsaker varav en är ändringar i regelsystemet.

Skatt på arbete

Implicit skatt på arbete definieras här som summan av inkomstskatter på arbete och arbets- givaravgifter i förhållande till lönekostnaden. Inkomstskatterna utgörs i detta hänseende av kommunal och statlig inkomstskatt samt all- männa egenavgifter och skattereduktioner. Med arbetsgivaravgifter avses socialavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt. Lönekostnaden beräknas som summan av utbetalda löner, arbetsgivaravgifter och pensionsavsättningar.

I diagram 5.14 redovisas inkomstskatterna som andel av lönekostnaden under åren 1993– 2005. Kvoten stiger fram till och med 1998 vilket till stor del beror på att de allmänna egen- avgifterna infördes och successivt ökade. Under samma period ökade den genomsnittliga kom-

I diagram 5.15 redovisas den implicita skatten på arbete. Arbetsgivaravgifternas andel ökade fram till och med 1998 för att sedan vara i stort sett oförändrad. Ökningen under 1993–1998 beror på att uttaget av indirekta skatter ökade. Sam- mantaget innebär detta att den implicita skatten på arbete uppgick till som mest 51,3 procent inkomståret 1998. Under år 2004 beräknas kvoten uppgå till 48,4 procent.

Diagram 5.15 Implicit skatt på arbete och arbetsgivaravgifternas andel av lönekostnaden 1993–2006

Procent
70
		Inkomstskatter				Arbetsgivaravgifter
60
50
40
30
20
10
0
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005

Skatt på bolag

Den implicita skatten på företag beräknas som summan av företagens bolagsskatt, avkastnings-

153

PROP. 2004/05:1

skatt och fastighetsskatt i förhållande till det justerade resultatet. Företagens justerade resultat skall avspegla den ekonomiskt korrekta vinsten och beräknas som resultat före bokslutsdispo- sitioner, med avdrag för utdelningar från dotter- bolag. Resultatet av beräkningarna presenteras i diagram 5.16. Enbart de företag som redovisat en positiv taxerad inkomst har inkluderas.

Diagram 5.16 Implicit skatt på bolag 1995–2002

Procent
40
35	Summa bolags-, fastighets- och avkastningsskatt
35	Fastighets och avkastningsskatt
	Fastighets och avkastningsskatt
30
25
20
15
10
5
0
1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002

Eftersom den formella bolagsskattesatsen har varit oförändrad under åren 1995–2002 beror variationen av den implicita skatten till stor del på hur företagen nyttjat bokslutsdispositioner och skattemässiga justeringar. Till boksluts- dispositionerna hör koncernbidrag, överavskriv- ningar, samt avsättningar till och återföringar från periodiseringsfonder. Det är i första hand genom att använda dessa som företagen kan påverka skatten. Företag som ingår i en koncern har dessutom möjlighet att under inkomståret kvitta vinster i en verksamhet mot förluster i en annan verksamhet.

Diagram 5.17 Sammansättning av bolagens skatter 1995– 2002

Procent
Avkastningsskatt			Fastighetsskatt			Bolagsskatt
100
80
60
40
20
0
1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
154

Den implicita skatten för bolagen kan variera med tiden till följd av att sammansättningen av de skatter som ingår ändras. Generellt sett är den implicita skatten låg då andelen bolagsskatt är hög, vilket är en följd av att varken fastighets- skatten eller avkastningsskatten är direkt kop- plade till det justerade resultatet. Diagram 5.17 visar att andelen bolagsskatt var, relativt sett, låg under 1996–1998 och 2002.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Med skatt på konsumtion och insatsvaror avses sådana skatter som utgår på produktion, för- säljning och konsumtion av varor och tjänster. De består av den generella mervärdesskatten samt punktskatter.

Omkring två tredjedelar av skatt på kon- sumtion och insatsvaror hänför sig till mer- värdesskatten. Intäkterna från mervärdesskatt beror till största delen på hur den privata kon- sumtionen utvecklas. Konsumtionens fördelning på olika varor och tjänster varierar dock. Detta påverkar skatteintäkterna då olika grupper av varor och tjänster är beskattade med olika skattesatser. I diagram 5.15 visas hushållens kon- sumtionsutgifter för dagligvaror samt för bilar och sällanköpsvaror i 2004 års priser under perioden 1980–2007.

Av diagrammet framgår att konsumtionen av dagligvaror ligger på en relativt jämn nivå under hela perioden medan konsumtionen av bilar och sällanköpsvaror är mer konjunkturkänslig. Dag- ligvaror, förutom alkohol och tobak, mervärdes- beskattas med 12 procent medan bilar och sällan- köpsvaror beskattas med 25 procent. Därigenom varierar den genomsnittliga skattesatsen. En större andel konsumtion av högt beskattade varor ökar den genomsnittliga mervärdesskatte- satsen och därmed intäkterna vid oförändrade konsumtionsutgifter.

Av större betydelse för den genomsnittliga skattesatsen är dock regelförändringar. Sedan skattereformen 1991 är alla varor och tjänster i princip skattepliktiga. Undantagna från skatte- plikt är bl.a. sjukvård, offentlig utbildning och finansiella tjänster. Huvudregeln är att mer- värdesskatt tas ut med 25 procent av beskatt- ningsunderlaget. Efter skattereformen har skattesatsen kommit att uttryckas som en viss procent av beskattningsunderlaget, dvs. den anges som en påläggsprocent. Tidigare utgjordes beskattningsunderlaget av ersättningen inklusive skatten. Även mervärdesskatten ingick alltså i

PROP. 2004/05:1

beskattningsunderlaget. Mot en inklusive- beräknad skattesats om 20 procent svarar en exklusiveberäknad skattesats om 25 procent. Skattesatsen multipliceras med priset för en vara eller en tjänst exklusive mervärdesskatt för att få fram mervärdesskatten.

Diagram 5.18 Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt för dagligvaror 1980–2007

Miljarder kronor i 2004 års priser

500		Dagligvaror				Bilar och sällanköpsvaror
400
300
200
100
0
80	82	84	86	88	90	92	94	96	98	00	02	04	06

Efter inträdet i EU har skattelagstiftningen ytterligare anpassats EU:s bestämmelser. Sedan 1996 är de två lägre skattesatserna desamma som nu tillämpas, dvs. 12 respektive 6 procent. Under perioden från skattereformen till och med 2004 har dessutom grupperingen av varor och tjänster för de olika skattesatserna förändrats. I tabell 5.24 visas mervärdesskattesatsen 1991 samt förändringen av skattesatsen under perioden 1992–2004 för berörda grupper av varor och tjänster.

I tabellen redovisas även den genomsnittliga skattesatsen beräknad för privat konsumtion exklusive konsumtion av bostäder (skatt på boende behandlas separat) samt den implicita skattesatsen för varor och tjänster. Det framgår tydligt hur den genomsnittliga skattesatsen på- verkas av de regeländringar som gjorts under perioden. Särskilt framträdande är sambandet vid de två sänkningarna av mervärdesskattesatsen på livsmedel 1992 och 1996. Den genomsnittliga skattesatsen minskade då med 2,5 respektive 1,5 procentenheter. I övrigt har den genomsnittliga skattesatsen förändrats med som mest 0,3 procentenheter, vilket inträffade i juli 1993 när skattesatsen för resor och hotell sänktes från 21 till 12 procent.

En tredjedel av skatteuppbörden på kon- sumtion och insatsvaror hänför sig till punkt- skatter. Dessa skatter utgörs i huvudsak av energiskatt, alkoholskatt och tobaksskatt. En tumregel för perioden 1991–2004 är att den genomsnittliga mervärdesskattesatsen dubbleras för att få det totala skatteuttaget på varor och tjänster för privat konsumtion. Basen för den genomsnittliga skattesatsen är privat kon- sumtion exklusive bostäder, exklusive mer- värdesskatt men inklusive punktskatter. Basen för den implicita skattesatsen på varor och tjänster är privat konsumtion exklusive bostäder, exklusive mervärdesskatt samt exklusive punkt- skatter.

Tabell 5.24 Mervärdesskattesatser och förändring av skattesatserna 1991–2004

Skattesatser i procent av priset exklusive moms, enligt reviderad NR

	jan	jan	jan	jul	jan	mar	jan	nov	jan	jul	jan	jan	jan	jan	jan	jan	jan	jan
	91	92	93	93	94	94	95	95	96	96	97	98	99	00	01	02	03	04
Resor	25	18	21	12											6			6
Hotell	25	18	21	12														12
Servering	25	18	21				25											25
Livsmedel	25	18	21						12									12
Brevbefordran	u					12	25											25
Konst	u							12										12
Antikviteter, samlarföremål	25							12										12
Dagstidningar	0								6									6
Bio	u									6								6
Entré teater, konserthus	u										6							6
Ej offentlig utbildning	u										25							25
Djurparker	25														6			6
Böcker och tidskrifter	25															6		6
Genomsnitt mervärdesskattesats	21,8	19,3	19,5	19,2	19,0	19,0	19,1	19,1	17,6	17,6	17,5	17,6	17,4	17,5	17,4	17,3	17,3	17,3

Implicit skattesats varor, tjänster	42,7	41,0	36,2	35,7	38,1	38,1	37,7	37,7	36,9	36,9	34,4	34,8	34,5	33,9	33,7	33,9	33,5	33,2

Anm.: u = undantag från beskattning. Genomsnittlig skattesats beräknad exklusive bostäder.

155

6 Utgifter

PROP. 2004/05:1

6 Utgifter

6.1Utgifter 2004

Enligt 36 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen under löpande budgetår vid minst två tillfällen redovisa prognoser över ut- fallet av statens inkomster och utgifter samt statens lånebehov.

Första prognosen för 2004 redovisades i 2004 års ekonomiska vårproposition. I denna propo- sition redovisas nu den andra prognosen för 2004. Väsentliga skillnader mellan anvisade medel på den ursprungliga statsbudgeten1 och beräknat utfall förklaras. I avsnitt 6.1.1 redovisas prognosen för de takbegränsade utgifterna, medan beräkningarna av inkomsterna och statsbudgetens saldo redovisas i kapitel 5 respektive avsnitt 4.4.5.

Tabell 6.1 Statsbudgetens utgifter 2004

Miljarder kronor

		Differens	Differens prognos
		prognos	– urspr.
	Prognos	– VP2004	statsbudget1
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor2	690,1	–0,5	–0,1
Statsskuldsräntor	49,5	–2,5	1,8

Summa utgifter	739,6	–3,0	1,7

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Statsbudgeten enligt riksdagens beslut i december 2003, dvs. exklusive beslut till följd av tilläggsbudget i 2004 års ekonomiska vårpropositon (VP2004).

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

I budgetpropositionen för 2004 beräknades statsbudgetens utgifter till 737,9 miljarder kro-

1 Statsbudgeten enligt riksdagens beslut i december 2003, dvs. exklusive beslut till följd av tilläggsbudget i 2004 års ekonomiska vårproposition.

nor. I den aktuella prognosen beräknas ut- gifterna till 739,6 miljarder kronor. Den del av förändringarna som hänförs till utgifter exklu- sive statsskuldsräntor förklaras i avsnitt 6.1.1.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte under utgiftstaket för staten. För 2004 uppgår utgiftsramen för detta utgiftsområde till 47,7 miljarder kronor. Utgifterna beräknas nu bli 49,5 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor högre än vad som anslogs i den ur- sprungliga statsbudgeten för 2004. Avvikelsen beror främst på att introduktionen av en ny obligation med lång löptid, som var planerad till slutet av 2003, genomfördes först i början av 2004. Dessutom leder ytterligare introduktioner av nya obligationer samt valutakursförluster till högre utgifter. Introduktionerna sker genom byten, där gamla obligationer köps tillbaka och nya emmiteras.

6.1.1Takbegränsade utgifter 2004

De takbegränsade utgifterna består dels av statsbudgetens utgifter inklusive förbrukning av anslagsbehållningar men exklusive statsskulds- räntor. Till de takbegränsade utgifterna räknas även utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Skillnaden mellan ut- giftstaket för staten och de takbegränsade utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen.

Utgiftstaket för staten är ett centralt budget- politiskt åtagande för riksdagen och regeringen. Om det finns risk för att utgiftstaket kommer att överskridas skall regeringen för att undvika detta, enligt 42 § lagen (1996:1059) om stats- budgeten, vidta sådana åtgärder som den har

159

PROP. 2004/05:1

befogenheter till eller föreslå riksdagen nöd- vändiga åtgärder.

Regeringen följer noggrant utgiftsutveck- lingen genom månatlig uppföljning och regel- bundna prognoser för att i tid kunna vidta nöd- vändiga åtgärder.

De takbegränsade utgifterna beräknades i budgetpropositionen för 2004 till 855,8 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen uppgick till 0,2 miljarder kronor. I den aktuella beräkningen beräknas de takbegränsade utgifterna uppgå till samma belopp, 855,8 miljarder kronor (se tabell 6.2). Det innebär att budgeteringsmarginalen alltjämt beräknas uppgå till 0,2 miljarder kronor.

Jämfört med 2003 ökar de takbegränsade utgifterna med 36,8 miljarder kronor. Om hänsyn tas till tekniska förändringar som motiverat en justering av utgiftstaket, ökar de underliggande takbegränsade utgifterna med 35,8 miljarder kronor mellan 2003 och 2004, vilket motsvarar en real ökning med 3,4 procent. I relation till bruttonationalprodukten (BNP) beräknas de takbegränsade utgifterna uppgå till ca 34 procent.

Tabell 6.2 Takbegränsade utgifter 2004

Miljarder kronor

	Urspr.		Differens
	Urspr.		prognos –
	stats-		ursprunglig
	budget1	Prognos	statsbudget1
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor2	690,2	690,1	–0,1
Ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten	165,6	165,7	0,1

Takbegränsade utgifter	855,8	855,8	0,0
Budgeteringsmarginal	0,2	0,2	0,0

Utgiftstak för staten	856,0	856,0	0,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Statsbudgeten enligt riksdagens beslut i december 2003, dvs. exklusive beslut till följd av tilläggsbudget i 2004 års ekonomiska vårproposition.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

I tabell 6.4 redovisas anvisade medel på den ursprungliga statsbudgeten, förslag på tilläggsbudget i 2004 års ekonomiska vårpropositionen, förslag på tilläggsbudget i denna proposition, de prognostiserade utgifterna för respektive utgiftsområde samt Ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. För vissa utgiftsområden avviker utgiftsprognos- erna kraftigt i förhållande till den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten. Nedan beskrivs de viktigaste skillnaderna mellan den aktuella prognosen och utgiftsramarna i den ursprungliga statsbudgeten för 2004 (se även diagram 6.1).

160

PROP. 2004/05:1

Diagram 6.1 Utgiftsprognos för 2004 jämfört med statsbudgeten för 2004

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

10 Ekonomiska trygghet vid sjukdom och handikapp

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

13 Arbetsmarknad

15 Studiestöd

20 Allmän miljö- och naturvård

23Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

25 Allmänna bidrag till kommuner

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

-1,8

-2,2

0,5

6,2

-0,9

-0,5

-2,1

-3,8

2,5

-6,0

-4,0

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Regeringen har för avsikt att besluta om utgiftsbegränsningar för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för 2004. Detta medför 1,8 miljarder kronor lägre utgifter än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

För anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas utgifterna bli ca 1,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten. Bakom denna förändring ligger såväl en nedreviderad utgifts- beräkning vad gäller sjukpenning som en uppreviderad utgiftsberäkning vad gäller rehabiliteringspenning. Huvudförklaringen är att antalet sjukpenningdagar minskar i högre takt än vad som antogs i statsbudgeten. Då beräknades att antalet sjukpenningdagar (netto) 2004 skulle understiga 2002 års nivå med ca 15 procent. Nuvarande prognos innebär att 2002 års nivå understigs med 20 procent. I år antas antalet sjukpenningdagar minska med 16,3 procent jämfört med 2003 års nivå.

Utgifter för anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar (f.d. förtidspension) beräknas bli

0,9 miljarder kronor lägre än anvisat i den ursprungliga statsbudgeten. Detta förklaras bland annat av ett lägre antagande om genom- snittlig sjukersättning och ett lägre antagande om antalet personer med sjukersättning, jämfört med beräknat i den ursprungliga statsbudgeten. Det genomsnittliga antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning förväntas dock öka mellan 2003 och 2004.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension beräknas bli ca 0,2 miljarder kronor högre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten. Detta förklaras av en högre förväntad medelersättning.

Utgifterna för anslaget 20:2 Efterlevande- pensioner till vuxna förväntas bli 0,2 miljarder kronor högre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten, framför allt på grund av en högre medelersättning.

Utgifterna för anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer har reviderats upp med 0,2 miljarder kronor på grund av högre bostads- kostnader än vad som låg till grund för anslagsberäkningen i den ursprungliga stats- budgeten. Därtill har antalet personer med

161

PROP. 2004/05:1

sjuk- och aktivitetsersättning som uppbär bostadstillägg ökat, liksom det utbetalade medelbeloppet.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring beräknas bli ca 0,7 miljarder kronor högre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudge- ten till följd av fler födda barn, fler uttagna dagar i föräldraförsäkringen och högre medel- ersättning än beräknat.

Utgifterna för anslaget 21:3 Underhållsstöd beräknas bli ca 0,1 miljarder kronor lägre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten på grund av högre återbetalning och färre utfyllnadsbidrag.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utgifterna för anslaget 22:2 Bidrag till arbets- löshetsersättning och aktivitetsstöd beräknas bli ca 6,5 miljarder kronor högre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten. Den öppna arbetslösheten har reviderats upp med 0,9 procentenheter jämfört med bedömningen i budgetpropositionen. Även de arbetsmarknads- politiska programmen har utökats kraftigt, vilket ökar utgifterna för bland annat aktivitetsstöd. Ytterligare en förklaring till utgiftsökningen är att helgdagarna i slutet av 2003 bidrog till att utbetalningar av arbetslöshetsersättning försköts till januari 2004. Slutligen har antalet tim- anställda som erhåller arbetslöshetsersättning ökat mer än vad som antogs i den ursprungliga statsbudgeten, samtidigt som den förväntade minskningen av deltidsarbetslösa sker i en långsammare takt än vad som tidigare beräknats.

Utgifterna för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och andra kostnader beräknas bli ca 0,1 miljarder kronor lägre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten, vilket beror på en lägre kostnad per program- plats än tidigare beräknat. Trots att antalet platser i de arbetsmarknadspolitiska programm- en har ökat har därför utgifterna för anslaget reviderats ned.

Prognosen för anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade är ca 0,4 miljarder kronor lägre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten på grund av färre personer med lönebidrag än förväntat.

Utgifterna för anslaget 22:6 Europeiska social- fonden m.m. för perioden 2000–2006 beräknas bli

ca 0,3 miljarder kronor högre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten till följd av att anslagsbehållningar från 2003 förväntas utnytt- jas. Anslagssparandet beror på en fördröjning av starten för strukturfondsprogrammen.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgifterna för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. beräknas bli ca 1 miljard kronor lägre än anvisat i den ursprungliga statsbudgeten. Detta förklaras främst av färre studerande, framför allt inom den kommunala vuxenut- bildningen, än vad anslaget beräknats för.

Utgifterna för anslaget 25:1 Studiehjälp m.m. beräknas bli ca 0,1 miljarder kronor högre än an- visade medel i den ursprungliga statsbudgeten, vilket i huvudsak beror på fler gymnasiestuderande än förväntat.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Den utgiftsbegränsning som regeringen be- slutade om i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition för anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald medför 0,4 miljarder kronor lägre beräknade utgifter än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten.

Utgifterna för anslaget 34:13 Stöd till klimat- investeringar beräknas bli ca 0,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten. Orsaken till avvikelsen är att regeringen var tvungen att invänta ett god- kännande från EU om att stödet var förenligt med EG:s statsstödsregler innan betalningarna kunde göras. Detta försenade processen, och utbetalningarna beräknas bli lägre än anvisade medel i statsbudgeten.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utgifterna för utgiftsområdet beräknas bli 2,1 miljarder kronor lägre jämfört med anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten. De utgiftsbegränsningar för stöd till jordbrukare avseende direktbidrag samt ersättningar inom miljö- och landsbygdsprogrammet som avisera- des i 2004 års ekonomiska vårproposition med- för lägre beräknade utgifter än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten. Utgiftsbegräns- ningarna innebär att utbetalningen av vissa stöd kommer att ske senare, från planerad utbetalning i slutet av 2004 till början av 2005.

162

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna för anslaget 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting beräknas bli 2,6 miljarder kronor lägre än anvisat i den ursprungliga statsbudgeten, vilket beror på att en slutreglering med anledning av pensions- reformen m.m. sker under 2004. Slutregleringen medför en permanent minskning av anslaget med 1,3 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2003. Eftersom någon reglering inte skedde 2003 avser regleringen 2004 såväl 2003 som 2004. Detta innebär att den totala regleringen för 2004 beräknas bli 2,6 miljarder kronor.

Utgifterna för anslaget 48:6 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader beräknas bli 0,6 miljarder kronor lägre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten. Omslutningen i utjämningssystemet för LSS-kostnader beräk- nades preliminärt i budgetpropositionen till 1,6 miljarder kronor. Baserat på utfallet hittills för 2004 beräknas endast 1,0 miljarder kronor utbetalas.

Utgifterna för anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting beräknas bli 0,5 miljarder kronor lägre än anvisade medel i den ursprungliga statsbudgeten. Beräkningen för utjämningsbidraget är nu baserad på skatteunderlaget enligt 2003 års taxering, medan beräkningen i budgetpro- positionen för 2004 baserades på preliminärt skatteunderlag enligt 2003 års taxering.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Utgifterna för anslaget 93:1 Avgiften till Euro- peiska gemenskapen beräknas bli ca 2,5 miljarder kronor högre än anvisat i den ursprungliga stats- budgeten. Som en följd av regeringens beslut att skjuta på en del av betalningen av EU-avgiften för 2003 kom anslagsavräkningen av denna del att ske först 2004, vilket ökar utgifterna 2004 jämfört med den ursprungliga statsbudgeten.

Förändring av anslagsbehållningar

I den ursprungliga statsbudgeten var beräknad förbrukning av anslagsbehållningar inte fördelad per utgiftsområde, utan redovisades under posten Minskning av anslagsbehållningar. Posten Minskning av anslagsbehållningar utgörs av summan av beräknad förbrukning av ingående anslagssparande och utnyttjad anslagskredit, med avdrag för det anslagssparande som beräknas uppkomma under budgetåret. Minsk- ningen av anslagsbehållningar beräknades i den

PROP. 2004/05:1

ursprungliga statsbudgeten för budgetåret 2004 till netto noll kronor för samtliga anslag. I den aktuella beräkningen av utgifterna för 2004 ingår emellertid förbrukningen av anslags- behållningarna i utgiftsprognosen för respektive anslag och utgiftsområde.

Statsbudgetens utfall 2003 visar att anslags- behållningarna på reservations- och ramanslag uppgick till 23,2 miljarder kronor vid årsskiftet 2003/2004. Under 2004 kommer anslagssparan- det från 2003 att minska i den mån utgifterna överstiger anvisade medel på statsbudgeten för 2004, eller till följd av beslut om indragningar.

Anvisade medel för 2004 ökade med 5,1 miljarder kronor på tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition. I denna proposition föreslås att 5,8 miljarder kronor anvisas på tilläggsbudget. Skillnaden mellan totalt anvisade medel (inklusive förslag på tilläggsbudget) och prognostiserade utgifter beräknas nu till 11,0 miljarder kronor (exklusive statsskuldsräntor). Beslutade indragningar upp- går till ca 0,8 miljarder kronor. Därmed beräknas anslagsbehållningarna öka till 33,4 miljarder kronor vid årets slut (se tabell 6.3).

Tabell 6.3 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2004

Miljarder kronor

Ram- och reservationsanslag

(samtliga belopp exklusive statsskuldsräntor)

	Ingående reservation och ramöverföringsbelopp1	23,2
+	Anvisat ursprunglig statsbudget	690,2
+	Anvisat tilläggsbudget i VP2004	5,1

+	Förslag till tilläggsbudget i BP2005	5,8

+	Medgivna överskridanden	0,0
–	Indragningar	0,8

–	Prognos	690,1

=	Beräknad utgående reservation och ramöverförings-	33,4
	belopp

	Beräknad förändring av anslagsbehållningar	10,2

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Enligt Årsredovisning för staten (skr. 2003/04:101).

163

PROP. 2004/05:1

Tabell 6.4 Utgifter 2004

Miljarder kronor

				Förslag till			Differens	Differens
				Förslag till			prognos–	Differens
		Urspr.	Tilläggs-	tilläggs-			urspr.	prognos–
		stats-	budget i	budget i	Totalt-		stats-	totalt
Utgiftsområde		budget	VP2004	BP2005	anvisat1	Prognos	budget	anvisat
1	Rikets styrelse	7,9	0,0	0,0	7,9	7,8	–0,1	–0,1

2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	9,2	0,0	0,0	9,2	9,4	0,2	0,2

3	Skatt, tull och exekution	8,6	0,0	0,1	8,7	8,6	0,0	–0,1
4	Rättsväsendet	26,4	0,2	0,1	26,7	26,1	–0,3	–0,6

5	Internationell samverkan	1,3	0,0		1,3	1,3	0,0	0,0

6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44,3		0,0	44,3	42,5	–1,8	–1,8
7	Internationellt bistånd	19,9			19,9	20,0	0,2	0,2

8	Invandrare och flyktingar	7,0	0,0	0,3	7,3	7,3	0,3	0,0

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	37,7	0,0	1,6	39,3	37,8	0,2	–1,5
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	124,0	0,0	2,9	126,9	121,8	–2,2	–5,1

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	50,7			50,7	51,2	0,5	0,5

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	53,9		0,8	54,7	54,4	0,5	–0,3
13	Arbetsmarknad	62,0	7,4		69,4	68,2	6,2	–1,1

14	Arbetsliv	1,1			1,1	1,1	0,0	0,0

15	Studiestöd	21,9	0,0	0,0	21,9	21,0	–0,9	–0,9
16	Utbildning och universitetsforskning	44,0	0,0	0,0	44,0	43,6	–0,4	–0,4

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8,7	0,0	0,0	8,7	8,6	–0,1	–0,1

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	8,8	0,0	0,0	8,8	9,0	0,2	0,2
19	Regional utveckling	3,1		0,0	3,1	3,6	0,5	0,5

20	Allmän miljö– och naturvård	3,8	0,0	0,0	3,8	3,3	–0,5	–0,5

21	Energi	1,7			1,7	2,0	0,3	0,3
22	Kommunikationer	28,5	0,0	0,0	28,5	28,9	0,4	0,4

23	Jord– och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	14,3	0,0	0,0	14,3	12,2	–2,1	–2,1

24	Näringsliv	3,5	0,0	0,0	3,5	3,5	0,1	0,1
25	Allmänna bidrag till kommuner	73,7	–2,6		71,1	69,9	–3,8	–1,2

26	Statsskuldsräntor m.m.	47,7			47,7	49,5	1,8	1,8

27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	24,5			24,5	27,0	2,5	2,5
	Minskning av anslagsbehållningar	0,0				0,0	0,0	0,0

	Summa utgiftsområden	737,9	5,1	5,8	747,5	739,6	1,7	–9,2

	Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor	690,2			699,8	690,1	–0,1	–11,0
	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	165,6				165,7	0,1

	Takbegränsade utgifter	855,8				855,8	0,0

	Budgeteringsmarginal	0,2				0,2	0,0
	Utgiftstak för staten	856,0				856,0	0,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Anvisat på statsbudgeten och beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i 2004 års ekonomiska vårproposition (VP2004) samt förslag till tilläggsbudget i denna proposition (BP2005).

164

6.2Fördelning av utgifterna på utgiftsområden för 2005–2007

Regeringens förslag: Utgifterna för 2005 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 6.5.

Beräkningen av förändring av anslagsbe- hållningar under 2005 enligt tabell 6.5 godkänns.

Beräkningen av utgifter för ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten för 2005 en- ligt tabell 6.5 godkänns.

Preliminär fördelning av utgifter på utgifts- områden för 2006 enligt tabell 6.5 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2007 enligt tabell 6.5 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Sedan budget- processen förändrades 1997 har regeringen i budgetpropositionen föreslagit fördelning av utgifter på utgiftsområden (utgiftsramar) för det kommande budgetåret. Fram till och med 2001 års ekonomiska vårproposition föreslog rege- ringen även en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden (preliminära utgiftsramar) i den ekonomiska vårpropositionen. Budgetpro- positionen innehöll motsvarande preliminära utgiftsramar för åren efter det kommande budgetåret.

PROP. 2004/05:1

Därefter har regeringen – till följd av riksdagens beslut (förslag 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:274) – i den ekonomiska vårpropositionen enbart redovisat en beräkning av utgifterna på utgiftsområden för de kommande åren som information till riksdagen.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de preliminära utgiftsramarna för 2006 och beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2007. De preliminära utgiftsramarna skall utgöra en riktlinje för regeringens budgetarbete och kan därför innehålla utgiftseffekter till följd av aviserade åtgärder eller förslag till beslut med ikraftträdande 2006.

Regeringens förslag till utgiftsramar för 2005, preliminära utgiftsramar för 2006 och utgifts- beräkning för 2007 samt skillnader i förhållande till beräkningen i 2004 års ekonomiska vår- proposition redovisas i tabell 6.5. I bilaga 1 presenteras regeringens budgetförslag för budgetåret 2005 fördelat på anslag inom respektive utgiftsområde.

165

PROP. 2004/05:1

Tabell 6.5 Utgifter 2005–2007

Tusental kronor 2005. Miljoner kronor 2006–2007 och differenser mot beräkningen i 2004 års ekonomiska vårproposition (VP2004).

			Preliminär	Utgifts-
		Utgiftsram	utgiftsram	beräkning	Differenser mot VP2004
Utgiftsområde		2005	2006	2007		2005	2006
1	Rikets styrelse	7 840 222	8 224	8 088		11	–21

2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	11 432 140	10 880	11 285	2 133		1 323
3	Skatt, tull och exekution	8 803 944	8 900	9 033		118	91

4	Rättsväsendet	27 296 871	28 419	30 217		691	1 343

5	Internationell samverkan	1 239 582	1 242	1 246		–21	–22
6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 146 606	43 918	43 202	–252		–1 399

7	Internationellt bistånd	22 417 678	26 838	28 084		502	3 969

8	Invandrare och flyktingar	6 933 423	6 291	5 589		223	–50
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	39 817 525	41 512	43 921	1 087		1 266

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	129 691 062	132 244	137 804	2 690		1 686

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	46 413 203	45 533	44 778	–3 210		–2 989
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	56 356 834	62 214	65 310		579	4 760

13	Arbetsmarknad	69 313 416	66 464	62 432	2	366	3 237

14	Arbetsliv	1 193 970	1 202	1 172		1	–8
15	Studiestöd	20 995 726	21 949	23 117	–253		–70

16	Utbildning och universitetsforskning	43 867 639	43 460	43 794		99	605

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 956 525	9 169	9 413		56	73
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 139 412	9 521	9 213		30	–10

19	Regional utveckling	3 496 768	2 997	2 468		540	40

20	Allmän miljö- och naturvård	3 994 805	4 311	4 185		–27	–31
21	Energi	1 396 435	1 356	1 247		941	898

22	Kommunikationer	31 666 492	32 106	35 002	–173		–253

23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	14 655 991	15 782	15 749		117	905
24	Näringsliv	3 891 377	3 774	3 557		252	111

25	Allmänna bidrag till kommuner	57 468 750	63 004	71 072	–26 538		–25 713

26	Statsskuldsräntor m.m.	38 770 000	52 070	55 870	–2 580		–1 580
27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	26 802 000	26 918	27 127	1 725		1 739

	Minskning av anslagsbehållningar	0	6 067	2 723	–6 860		5 477

	Summa utgiftsområden1	737 998 396	776 368	796 698	–25 750		–4 625
	Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor	699 228 396	724 298	740 828	–23 170		–3 045

	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	170 552 000	181 341	192 148		524	1 692

	Takbegränsade utgifter	869 780 396	905 639	932 976	–22 646		–1 353
	Budgeteringsmarginal	219 604	1 361	10 024	–1 354		–22 647

	Utgiftstak för staten	870 000 000	907 000	943 0002	–24 000		–24 000

1Inklusive Minskning av anslagsbehållningar.

2Preliminärt utgiftstak för 2007.

166

6.2.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med beräkningen i 2004 års ekonomiska vårproposition

Det finns flera orsaker till att utgifterna för enskilda utgiftsområden har förändrats för åren 2005–2006 jämfört med beräkningen i 2004 års ekonomiska vårproposition. Utgifterna per ut- giftsområde har ändrats till följd av föreslagna utgiftsreformer och utgiftsminskningar, revi- derad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom vissa regelstyrda transfererings- system och förändrade prognoser av myndig- heternas förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter. I tabell 6.6 redo- visas förändringen av de takbegränsade utgif- terna jämfört med beräkningen i vårproposi- tionen, uppdelad på dessa faktorer.

Tabell 6.6 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2004 års ekonomiska vårproposition (VP2004)

Miljarder kronor

	2005	2006
Takbegränsade utgifter i VP2004	892,4	907,0
Nya utgiftsreformer	6,3	13,6

Nya utgiftsminskningar	–1,7	–1,8

Reviderad pris- och löneomräkning		–0,6
Övriga makroekonomiska förändringar	3,3	6,0

Volymförändringar	–0,6	–0,9

Tekniska förändringar1	–25,2	–25,1
Övriga anslagsförändringar	2,1	2,2

Reviderad förändring av anslagsbehållningar	–6,9	5,5

Total utgiftsförändring	–22,6	–1,4
Takbegränsade utgifter i
budgetpropositionen för 2005	869,8	905,6

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Tekniska förändringar som föreslås föranleda justeringar av utgiftstaket (se tabell 4.5). Till skillnad mot tabell 4.5 tas här ingen hänsyn till slutregleringen av grundavdragshöjningen då denna utgiftsförändring redan var beaktad i utgiftsberäkningen i 2004 års ekonomiska vårproposition.

Utgiftsreformer och utgiftsminskningar

I jämförelse med 2004 års ekonomiska vår- proposition höjs de beräknade anslagen med drygt 6 miljarder kronor 2005 och med drygt 13,5 miljarder kronor 2006 till följd av nu före- slagna eller aviserade reformer. Med hänsyn tagen till den föreslagna finansieringen uppgår utgiftsförändringen netto till ca 4,5 miljarder kronor 2005 och ca 11,7 miljarder kronor 2006. I avsnitt 4.3 presenteras budgeteffekterna av de

PROP. 2004/05:1

utgiftsreformer och den finansiering som nu föreslås eller aviseras.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvalt- nings- och investeringsändamål

I den inledande fasen av budgetprocessen hante- ras anslag för förvaltnings- och investeringsända- mål i fasta priser. Dessa anslag räknas om till löpande priser genom att pris- och löneindex knyts till anslagen.

I 2004 års ekonomiska vårproposition gjordes en slutlig pris- och löneomräkning för 2005 och en preliminär pris- och löneomräkning för 2006. I förevarande proposition revideras den preli- minära pris- och löneomräkningen för 2006. Omräkningen baseras bl.a. på antaganden om löneutvecklingen i den konkurrensutsatta sek- torn. Vid beräkningen görs ett avdrag för produktivitetsutvecklingen motsvarande ett årligt genomsnitt av utvecklingen inom den privata tjänstesektorn under de senaste tio åren.

Den reviderade preliminära pris- och löne- omräkningen leder till att anslagen minskar med ca 0,6 miljarder kronor 2006 jämfört med beräkningen i vårpropositionen, främst till följd av ett högre produktivitetsavdrag.

Övriga makroekonomiska förutsättningar

I jämförelse med 2004 års ekonomiska vårpro- position har anslag som styrs av den makroeko- nomiska utvecklingen justerats med hänsyn tagen till nya antaganden (se avsnitt 4.2). Justeringen berör huvudsakligen ett fyrtiotal an- slag för transfereringsändamål.

Utgiftsberäkningarna påverkas främst av antaganden om högre prisbasbelopp, högre in- komstindex och fler personer i arbetsmarknads- politiska program 2005 och 2006. Jämfört med beräkningen i vårpropositionen beräknas prisbasbeloppet bli 100 kronor högre 2006, vilket beräknas öka utgifterna 2006 med ca 0,4 miljarder kronor. Ett högre prisbasbelopp med- för högre utgifter på flera stora transfererings- anslag, främst sjukersättning och garantipension till ålderspensionärer. Ett högre inkomstindex medför högre utgifter i ålderspensionssystemet. Det högre inkomstindexet beräknas öka utgif- terna med ca 0,3 miljarder kronor 2005 och med ca 0,9 miljarder kronor 2006. Fler personer i arbetsmarknadspolitiska program ökar utgif- terna med ca. 2,5 miljarder kronor 2005 och med ca 5 miljarder kronor 2006, samtidigt som antagandet om lägre öppen arbetslöshet minskar utgifterna med nära 1 miljard kronor 2005 och

167

PROP. 2004/05:1

med nära 2 miljarder kronor 2006 jämfört med beräkningen i vårpropositionen.

De förändrade makroekonomiska förut- sättningarna innebär sammantaget att utgifterna beräknas öka med drygt 3 miljarder kronor 2005 och med ca 6 miljarder kronor 2006, jämfört med beräkningen i vårpropositionen.

Volymer

Utgifterna har också förändrats jämfört med beräkningen i 2004 års ekonomiska vårpro- position till följd av nya prognoser för volymer inom vissa regelstyrda anslag.

Ett antagande om färre asylsökande medför ca 0,3 respektive 0,6 miljarder kronor lägre utgifter 2005 respektive 2006 inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp förväntas utgifterna för anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar till följd av uppreviderade volymer bli ca 1,5 miljarder kronor högre 2005 och drygt 2 miljarder högre 2006 än bedömningen i vårpro- positionen. Jämfört med bedömningen i vårpro- positionen antas antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning sammantaget bli ca 16 000 fler såväl 2005 som 2006. Då inflödet till aktivitets- och sjukersättning nästan uteslutande utgörs av personer som uppburit sjukpenning under lång tid, får ett uppreviderat antal personer med aktivitets- och sjukersättning effekt på volymprognosen för sjukpenning. Således revideras prognosen för antalet sjuk- penningdagar ned jämfört med beräkningen i vårpropositionen. Utgifterna för anslaget 19:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m. förväntas till följd av minskade volymer bli ca 2,3 miljarder kronor lägre 2005 och nära 4 miljarder kronor lägre 2006 än vad som bedömdes i vår- propositionen. Antalet sjukpenningdagar (netto) 2005 bedöms understiga 2002 års nivå med 30 procent. I vårpropositionen var bedömningen att motsvarande minskning jämfört med 2002 skulle bli 21 procent.

Ny befolkningsstatistik visar att antalet födda barn ökar mer än vad som tidigare prognosti- serats, vilket bidrar till att utgifterna under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blir högre 2005 och 2006 än bedömningen i vårpropositionen.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten antas bli ca 0,3 miljarder kronor högre 2005 och ca 0,7 miljarder kronor högre 2006, till följd av att fler tar ut ålders- pension före 65 års ålder än vad som antogs i vårpropositionen.

Sammantaget beräknas ändrade volymer inom regelstyrda system medföra att utgifterna minskar något såväl 2005 som 2006, jämfört med beräkningen i vårpropositionen.

I tabell 6.7 redovisas utfall och prognoser för volymer inom olika transfereringssystem. Redovisningen begränsas till anslag där för- ändrade volymer medför betydande utgifts- förändringar.

168

PROP. 2004/05:1

Tabell 6.7 Volymer 2003–2007

Differens mot prognos i 2004 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes. För 2007 presenterades ingen prognos i vårpropositionen.

	Utfall	Prognos
	2003	2004	2005	2006	2007
Antal personer med assistansersättning	11 494	12 262	13 000	13 605	14 163
		(29)	(23)	(–6)

Antal sjukpenningdagar (netto), miljoner	90,4	75,7	66,51	63,11	65,01
		(1,6)	(–5,3)	(–8,7)

Antal rehabiliteringspenningdagar (netto), miljoner	4,8	5,8	7,2	7,6	8,1
		(0,3)	(1,0)	(1,0)

Antal personer med sjukersättning	489 900	514 300	535 000	544 000	548 800
		(4 300)	(9 000)	(5 200)

Antal personer med aktivitetsersättning	2 350	9 000	15 100	21 000	26 500
		(2 540)	(6 700)	(10 800)

Antal personer med garantipension	901 2002	878 700	854 100	830 700	811 700
		(400)	(–1 100)	(300)

Antal personer med tilläggspension	1 430 0002	1 455 600	1 486 900	1 522 500	1 565 400
		(700)	(3 200)	(7 400)

Antal personer med inkomstpension	59 7002	153 100	250 400	349 100	455 200
		(–900)	(–2 700)	(–3 200)

Antal personer med premiepension	38 2002	105 400	198 000	325 200	452 200
		(–6 600)	(–9 100)	(2 400)

Antal personer med bostadstillägg för pensionärer	443 4002	425 800	423 800	419 600	414 500
		(–10 600)	(–8 800)	(–7 000)

Antal barnbidrag	1 722 000	1 717 000	1 712 000	1 702 000	1 681 000
		(2 000)	(7 000)	(10 000)

Antal uttagna föräldrapenningdagar, miljoner	40,1	42,5	44,0	45,1	46,4
		(0,6)	(1,1)	(1,6)

Antal uttagna tillfälliga föräldrapenningdagar,	5,7	5,4	5,5	5,5	5,5
miljoner		(0)	(–0,2)	(–0,1)

Antal personer med studiehjälp3	408 722	424 350	441 000	460 200	477 600
		(1 250)	(3 100)	(5 200)

Antal personer med studiemedel3	431 126	431 160	431 100	432 400	432 400
		(2 680)	(2 000)	(3 400)

Antal personer med rekryteringsbidrag2	21 388	17 600	23 700	25 200	25 200
		(–1 900)	(1 500)	(2 800)

Antal registrerade asylsökande	41 754	39 000	36 980	26 980	20 360
		(–3 950)	(–5 000)	(–12 200)

Anm.: Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, som redovisas i avsnitt 4.2. Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt.

1Siffran bygger på att arbetsgivare betalar sjuklön t.o.m. dag 21. Nära 3 miljoner sjukpenningdagar (netto) beräknas tillkomma per år vid återgång till en sjuklöneperiod motsvarande 14 dagar.

2Utfallet för 2003 har korrigerats jämfört med vad som presenterades i tabell 6.7 i den ekonomiska vårpropositionen.

3Avser antal stödtagare netto (d.v.s. en person som under en period läst i flera skolformer räknas endast in under en skolform).

169

PROP. 2004/05:1

Tekniska förändringar och övrigt

Revideringar av utgifterna kan också föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt av regeländringar utom regeringens omedelbara kontroll, till exempel genom ändringar i EU:s regelverk. Revideringar kan också göras till följd av budgettekniska för- ändringar.

Den förändrade redovisningen av det kommunala utjämningssystemet innebär att utgifterna inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskar med drygt 26 miljarder kronor 2005 och 2006 i förhållande till beräkningen i 2004 års ekonomiska vårproposi- tion. Även förslaget om att genomföra ytter- ligare ett steg i inkomstskattereformen medför lägre utgifter för utgiftsområdet, medan förslaget om högre grundavdrag medför högre utgifter. Eftersom dessa förändringar motiverar en teknisk justering av utgiftstaket för staten på- verkar inte utgiftsförändringarna budgeterings- marginalen (se avsnitt 4.1.1).

Sammantaget innebär revideringarna av posten Tekniska förändringar (se tabell 6.6) att utgifterna minskar med ca 25 miljarder kronor 2005 respektive 2006 i förhållande till beräk- ningen i vårpropositionen.

Den genomsnittliga ersättningen per dag för sjukpenning antas 2005 och 2006 bli lägre än vad som antogs i vårpropositionen. Detta medför lägre beräknade utgifter för anslaget 19:1 Sjuk- penning och rehabilitering. Denna effekt bidrar till att de beräknade utgifterna inom utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp revideras ned med ca 0,4 miljarder kronor per år 2005 och 2006.

Mot bakgrund av EU-kommissionens budget- förslag, där hänsyn tas till att EU utökats med 10 medlemsstater, beräknas avgiften till Europeiska gemenskapen bli högre 2005 och 2006.

Sammantaget innebär revideringarna av posten Övriga förändringar (se tabell 6.6) att utgifterna ökar med drygt 2 miljarder kronor såväl 2005 som 2006 i förhållande till beräk- ningen i vårpropositionen.

Minskning av anslagsbehållningar

Statliga myndigheter har vissa möjligheter att fördela sina utgifter över tiden. Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår kan i viss utsträckning sparas till efterföljande budgetår. Detta innebär även att en myndighet

utöver anvisade anslagsmedel kan använda tidigare sparade anslagsmedel. Myndigheter har också möjligheter att inom vissa gränser låna mot efterföljande års anslag. Förskjutningar av detta slag redovisas som en för alla ramanslag gemensam beräkningspost kallad Minskning av anslagsbehållningar. Denna post ingår i de takbegränsade utgifterna. För kommande budgetår erhålls en prognos för de takbegränsade utgifterna genom att den beräknade förändringen av anslagsbehållningarna läggs till utgiftsramarna och ålders- pensionssystemets utgifter. Myndigheternas för- brukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör en betydande osäkerhet i beräkningen av de takbegränsade utgifterna.

I förhållande till bedömningen i 2004 års ekonomiska vårproposition beräknas förbruk- ningen av anslagsbehållningar bli 6,9 miljarder kronor lägre 2005 och 5,5 miljarder kronor högre 2006. Denna revidering beror på de åt- gärder regeringen avser att vidta för att undvika ett överskridande av utgiftstaket 2005 (se avsnitt 4.3).

6.3Utgiftsområde 1–27 samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

I följande avsnitt redogörs kortfattat för varje utgiftsområde och för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

I tabellform redovisas utfall för 2003, anvisade anslagsmedel för 2004 (inklusive förslag till tilläggsbudget i denna proposition), prognos för 2004, förslag till utgiftsramar för 2005 samt preliminära utgiftsramar för 2006 och konse- kvensberäkning av utgiftsramar för 2007.

Utgiftsprognoserna för 2004 avviker i vissa fall från anvisade medel i statsbudgeten. Detta beror bl.a. på förväntad förbrukning av anslags- sparande, utnyttjande av anslagskrediter och på förändrade antaganden om den ekonomiska utvecklingen samt förslag till tilläggsbudget i denna proposition (se kapitel 9).

170

Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
7 505	7 936	7 804	7 840	8 224	8 088

1 Inklusive beslutad tilläggsbudget efter förslag i 2004 års ekonomiska vårproposition och

förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

PROP. 2004/05:1

Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
8 957	9 208	9 397	11 432	10 880	11 285

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demo- krati samt delar av politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. Utgiftsområdet omfattar även vissa anslag som inte ingår i något politikområde.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 7 840 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 minskar ramen för utgiftsområdet med 96 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av att utgiftsområdet minskas med 203 miljoner kronor till följd av att några ordinarie val inte kommer att hållas 2005.

Därutöver beräknas utgiftsområdet öka med 104 miljoner kronor till följd av den av riksdags- styrelsen föreslagna reformen om ökat antal politiska sekreterare i riksdagen.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av pris- och löneomräkning.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vår- proposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 11 miljoner kronor 2005. Detta för- klaras huvudsakligen av att utgiftsområdet ökas med 40 miljoner kronor till följd av den av riksdagsstyrelsen föreslagna reformen om ökat antal politiska sekreterare i riksdagen.

Vidare beräknas utgiftsområdet minska med 35 miljoner kronor till följd av förändrade budgeteringskurser för utländsk valuta.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 248 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av pris- och löneomräkning.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 11 432 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 2 224 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av att utgiftsområdet ökas med 1 690 miljoner kronor till följd av försöket med trängselskatter i Stockholm.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 367 miljoner kronor till följd av att personalen hos de allmänna försäkringskassorna fr.o.m. den 1 januari 2005 inordnas i det statliga tjänstepen- sionssystemet. Denna ökning motsvaras av en lika stor minskning av utgiftsområde 10 Eko- nomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av pris- och löneomräkning.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårpro- position föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 2 133 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av försöket med trängselskatter i Stockholm.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka till följd av att försäkringskassorna förstatligas.

Den beräknade ramen för 2007 minskar med 147 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att utgifterna för försöket med trängselskatter beräknas minska.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka till följd av att försäkringskassorna förstatligas.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av pris- och löneomräkning.

171

PROP. 2004/05:1

Utgiftsområde 3

Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
8 284	8 658	8 566	8 804	8 900	9 033

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområde 4

Rättsväsendet

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
25 513	26 683	26 097	27 297	28 419	30 217

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 8 804 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel för 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 146 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av att utgiftsområdet ökas med 100 miljoner kronor till följd av att Skatteverket och kronofogdemyndigheterna får nya uppgifter som en konsekvens av en förändrad förmånsrätt för skatter.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 18 miljoner kronor till följd av att Skatteverket får i uppgift att hantera ärenden om skattereduktion (ROT-avdrag).

Därutöver beräknas utgiftsområdet öka med 5 miljoner kronor till följd av insatser för en effektivare bekämpning av smuggling.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av förändrad pris- och löneomräkning.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårproposi- tion föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 118 miljoner kronor 2005. Detta förklaras av nya uppgifter vid Skatteverket och kronofogde- myndigheterna till följd av förändrad förmåns- rätt för skatter och hantering av ROT-avdrag.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 229 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras av förstärkta insatser med 25 miljoner kronor för bekämpning av storskalig smuggling och annan gränsöver- skridande organiserad brottslighet från och med 2006 samt förändrad pris- och löneomräkning.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rättsväsendet.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 27 297 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 614 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av att anslagen till polisorganisationen, Säkerhetspolisen, domstolsväsendet och krimi- nalvården ökas med 750 miljoner kronor sam- tidigt som ramen minskar till en följd av engångsvisa tillskott till kriminalvården 2004.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vår- proposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 691 miljoner kronor 2005. Detta för- klaras huvudsakligen av att anslagen till polis- organisationen, Säkerhetspolisen, domstols- väsendet och kriminalvården ökas.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 2 920 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras av förstärkningar av rättsväsendet samt av pris- och löneomräkning.

Utgiftsområde 5

Internationell samverkan

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
1 115	1 257	1 278	1 240	1 242	1 246

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 240 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 minskar ramen för utgiftsområdet med 17 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud-

172

sakligen av valutaomräkning med 41 miljoner kronor.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 17 miljoner kronor till följd av ett fördjupat samarbete inom Östersjöregionen.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vår- proposition föreslås ramen minska med 21 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvudsakligen av valutaomräkningen.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 6 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av förändrad pris- och löneomräkning.

Utgiftsområde 6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
45 129	44 346	42 526	44 147	43 918	43 202

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Total- försvar samt Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 44 147 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 minskar ramen för utgiftsområdet med 200 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvudsak- ligen av en minskning med 600 miljoner kronor till följd av försvarsbeslutet.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 323 miljoner kronor till följd av en överföring av medel från utgiftsområde 22 Kommunikationer och utgiftsområde 4 Rättsväsendet för att finan- siera radiokommunikationssystemet RAKEL.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vår- proposition föreslås ramen för utgiftsområdet minska med 252 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av den minskning som görs till följd av försvarsbeslutet.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 323 miljoner kronor till följd av finansieringen av radiokommunikationssystemet RAKEL.

Den beräknade ramen för 2007 minskar med 945 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras

PROP. 2004/05:1

huvudsakligen av den sammanlagda effekten av en minskning till följd av försvarsbeslutet med 3 000 miljoner kronor och ökningar till följd av pris – och löneomräkningar.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av pris- och löneomräkning.

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
15 912	19 857	20 047	22 418	26 838	28 084

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Inter- nationellt utvecklingssamarbete.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 22 418 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 2 561 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvudsak- ligen av förändrade makroekonomiska antagan- den.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 603 miljoner kronor till följd av att biståndsramen som andel av BNI föreslås öka.

Slutligen beräknas avräkningarna från bi- ståndsramen minska, vilket innebär att utgifts- området ökas med 395 miljoner kronor.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel för utgiftsområdet i 2004 års ekonomiska vår- proposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 502 miljoner kronor 2005. Detta för- klaras av förändrade makroekonomiska antagan- den.

Den beräknade ramen för utgiftsområdet för 2007 ökar med 5 666 miljoner kronor i jäm- förelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att bistånds- ramen, som andel av BNI, beräknas öka med 3 468 miljoner kronor.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av förändrade makroekonomiska antaganden.

173

PROP. 2004/05:1

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
7 725	7 325	7 301	6 934	6 292	5 590

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
34 068	39 294	37 825	39 818	41 512	43 921

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Inte- grationspolitik, Storstadspolitik, Migrations- politik och Minoritetspolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 6 934 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 minskar ramen för utgiftsområdet med 391 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av volymförändringar.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 65 miljoner kronor till följd av högre ersättning till landstingen för asylsökandes sjukvård.

Därutöver beräknas utgiftsområdet öka med 45 miljoner kronor till följd av förstärkta insatser för att minska ärendebalanserna och korta ned väntetiderna inom utlänningsmyndigheternas asylprövning.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka med 20 miljoner kronor till följd av ytterligare insatser för att stimulera inrättandet av skyddat boende.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårpro- position föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 224 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av volymförändringar, högre ersättning till landstingen och de ovan nämnda ökningarna av utlänningsmyndigheternas anslag.

Den beräknade ramen för 2007 minskar med 1 344 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av ett minskat antal asylsökande.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik, Socialtjänstpolitik och del av Forskningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 39 818 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 523 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av att utgiftsområdet beräknas öka med 500 miljoner kronor till följd av förstärkta insatser inom psykiatri och social psykiatri samt med 200 miljoner kronor till följd av förstärkta insatser mot alkohol- och narkotika.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 150 miljoner kronor till följd av insatser inom missbrukarvården och med 1 495 miljoner kronor till följd av ökade utgifter för assistans- ersättningen.

Därutöver beräknas utgiftsområdet öka med 25 miljoner kronor till följd av en satsning på ett anhörigstöd inom äldreomsorgen.

Slutligen beräknas utgiftsområdet minska med 563 miljoner kronor till följd av en stabilisering av utgiftsnivån inom högkostnadsskyddet för tandvård för personer över 65 år.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vår- proposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 1 087 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av förstärkta insatser inom psykiatri och social psykiatri, förstärkta insatser mot alkohol- och narkotika, ökade insatser inom missbrukarvården samt ökade utgifter till följd av volymökningar inom assistansersättningen.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 4 103 miljoner kronor i jämförelse med den före- slagna ramen för 2005. Detta förklaras huvud- sakligen av att assistansersättningen beräknas öka med 2 955 miljoner till följd av ett ökat antal assistansberättigade samtidigt som det genom- snittliga antalet assistanstimmar per person ökar.

174

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 1 600 miljoner kronor till följd av ett nytt avtal för läkemedelsförmånerna.

Slutligen beräknas utgiftsområdet minska med 700 miljoner kronor till följd av att insatserna för psykiatri och social psykiatri upphör vid ut- gången av 2006.

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
121 464	126 864	121 755	129 691	132 244	137 804

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersätt- ning vid arbetsoförmåga.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 129 691 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 2 827 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av att utgiftsområdet beräknas öka med 2 340 miljoner kronor till följd av en återgång till 14 dagars sjuklöneperiod samt en återgång till en sjukpenning som motsvarar 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 3 741 miljoner kronor till följd av att de ändamål och verksamheter som avser bostadstillägg till pensionärer till personer med aktivitets- och sjukersättningar som finansierats under utgifts- område 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom överförs till detta utgiftsområde.

Därutöver beräknas utgiftsområdet minska med 3 355 miljoner kronor till följd av att antalet sjukskrivna beräknas minska samtidigt som antalet personer med aktivitets- och sjukersätt- ning beräknas öka.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av att medlen till Försäkringskassan ökas med 224 miljoner kronor.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårproposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 2 690 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av den tidigare nämnda överföringen av medel från utgiftsområde 11.

PROP. 2004/05:1

Vidare beräknas utgifterna för sjukpenning- och rehabilitering minska med 3 406 miljoner kronor och utgifterna för aktivitets- och sjukersättning beräknas öka med 1 543 miljoner kronor.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av att medlen till Försäkringskassan ökas med 820 miljoner kronor.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 8 113 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att utgifterna för sjukpenning samt aktivitets- och sjukersättning beräknas öka med sammanlagt 7 936 miljoner kronor.

Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
51 954	50 656	51 178	46 413	45 533	44 778

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekono- misk äldrepolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 46 413 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 minskar ramen för utgiftsområdet med 4 243 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvudsakligen av att regeringen i denna proposition föreslår att 3 741 miljoner kronor avseende bostadstillägg till personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning överförs från utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom till utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.

Vidare beräknas utgiftsområdet minska till följd av en beräknad minskning av antalet indi- vider med garantipension. Denna minskning uppvägs till viss del av att den genomsnittliga inkomstgrundade ålderspensionen beräknas öka. Därutöver ökar utgiftsområdet med 200 miljoner kronor till följd av regeringens förslag att förbättra bostadstilläggen till pensionärer.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka med 9 miljoner kronor till följd av regeringens förslag i denna proposition om att förlänga omställningspensionen från 10 till 12 månader.

175

PROP. 2004/05:1

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårpro- position föreslås ramen för utgiftsområdet minska med 3 210 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av överföringen av bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivi- tetsersättning till utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.

Därutöver ökar utgiftsområdet till följd av regeringens förslag att förbättra bostadstilläggen till pensionärer.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av regeringens förslag att förlänga omställnings- pensionen.

Den beräknade ramen för 2007 minskar med 1 635 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av den beräknade minskningen av antalet individer med garantipension.

Därutöver beräknas utgiftsområdet öka till följd av regeringens förslag att utöka rätten till tillfällig föräldrapenning för föräldrar med svårt sjuka barn.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 8 953 miljoner kronor i jämförelse med den före- slagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av de i denna proposition avi- serade förändringarna av barnbidragen, fler- barnstilläggen, ersättningsnivån för de s.k. lägsta- nivådagarna, inkomsttaket i föräldraförsäkringen och underhållsstödet. Förändringarna beräknas öka ramen för utgiftsområdet med 4 350 miljoner kronor 2006 och med 5 721 miljoner kronor 2007.

Slutligen beräknas ramen för utgiftsområdet öka med 1 507 miljoner kronor 2006 och med 3 232 miljoner kronor 2007 till följd av volym- förändringar och förändrade makroekonomiska antaganden.

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
52 223	54 692	54 386	56 357	62 214	65 310

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekono- misk familjepolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 56 357 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 1 665 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvudsakli- gen av ett beräknat ökat barnafödande, en prognostiserad ökning av medelantalet utbetalda föräldrapenningdagar per barn och höjda tim- löneantaganden inom föräldraförsäkringen.

Därutöver beräknas utgiftsområdet öka med 9 miljoner kronor till följd av regeringens förslag att utöka rätten till tillfällig föräldrapenning för föräldrar med svårt sjuka barn.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårproposi- tion föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 580 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av volymförändringarna och förändrade makroekonomiska antaganden.

Utgiftsområde 13

Arbetsmarknad

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
64 228	69 355	68 226	69 313	66 464	62 432

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbets- marknad.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 69 313 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 minskar ramen för utgiftsområdet med 42 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av ökade utgifter för arbetsmarknads- politiska program, samtidigt som utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårpro- position föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 2 394 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvudsakligen av ökade utgifter för arbetsmarknadspolitiska program, samtidigt som utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar.

Den beräknade ramen för 2007 minskar med 6 881 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av minskade utgifter för arbets-

176

löshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska program.

Utgiftsområde 14

Arbetsliv

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
1 128	1 135	1 112	1 194	1 202	1 172

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 194 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 59 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvudsak- ligen av att utgiftsområdet ökar med 50 miljoner kronor till följd av ett försök med arbetstids- förkortning.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårproposi- tion är ramen för utgiftsområdet oförändrad.

Den beräknade ramen för 2007 minskar med 22 miljoner kronor i jämförelse med den före- slagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att arbetstidsförkortnings- försöket avslutas.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av pris- och löneomräkning.

Utgiftsområde 15

Studiestöd

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
19 863	21 922	20 988	20 996	21 949	23 117

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar delar av politikområdet Utbildningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 20 996 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 minskar ramen för utgiftsområdet med 926 miljoner

PROP. 2004/05:1

kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av reglering av den statliga ålders- pensionsavgiften.

Vidare beräknas utgiftsområdet minska till följd av en lägre räntenivå som leder till att kostnaderna för studiemedelsräntor minskar med 550 miljoner kronor.

Därutöver beräknas utgiftsområdet öka med 350 miljoner kronor till följd av ökade kostnader för rekryteringsbidraget, bland annat beroende på den vidgade användningen av rekryterings- bidrag till vuxenstuderande i de så kallade kombinationsutbildningarna.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka med 200 miljoner kronor till följd av ett ökat utnyttjande av studiehjälpen.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vår- proposition föreslås ramen för utgiftsområdet minska med 253 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att de slutliga ålders- pensionsavgifterna för 2002 blev lägre än tidigare beräknat.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 2 121 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av volymökningar som leder till att utgifterna för studiehjälp, studiemedel och studiemedelsräntor ökar med 723 miljoner kronor.

Dessutom föreslås studiestödssystemet förändras den 1 juli 2006 så att fler äldre har möjlighet att studera med studiemedel, vilket innebär att utgifterna beräknas öka med 100 miljoner kronor 2006 och med ytterligare 150 miljoner kronor 2007.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 450 miljoner kronor från och med 2006 till följd av det barntillägg för studerande som har aviserats.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka till följd av ett förändrat regleringsbelopp avseende den statliga ålderspensionsavgiften.

Därutöver beräknas utgifterna minska med 200 miljoner kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på de så kallade kombinations- utbildningarna upphör 2006.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka med 475 miljoner kronor till följd av förändrade makroekonomiska antaganden.

177

PROP. 2004/05:1

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
42 046	43 965	43 584	43 868	43 460	43 794

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
8 352	8 662	8 607	8 957	9 169	9 413

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Utbildningspolitik och Forskningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 43 868 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 minskar ramen för utgiftsområdet med 97 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av att utgiftsområdet ökar med 1000 miljoner kronor till följd av att ett riktat bidrag till personalförstärkning inom förskola, att resurser till forskningsändamål ökar med 100 miljoner kronor samt till följd av pris- och löne- omräkning.

Vidare minskar det riktade bidraget till personalförstärkning inom skola och fritidshem med 2 000 miljoner kronor.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårproposi- tion föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 99 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av ökade anslag till forsknings- ändamål.

Den beräknade ramen för 2007 minskar med 74 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Det riktade bidraget till personalförstärkning inom förskola beräknas öka med 1 000 miljoner kronor, resurser till forskningsändamål beräknas öka med 1 000 miljoner kronor och medel för att stärka insatser i skolan inom segregerade områden beräknas öka med 255 miljoner kronor. Utöver detta ökar ramen till följd av pris- och löneomräkning.

Samtidigt beräknas utgiftsområdet minska till följd av att anslaget 25:11 Bidrag till personal- förstärkningar i skola och fritidshem och anslaget 25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna över- förs till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna under 2007 respektive 2006.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kul- turpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelse- politik samt delar av politikområdena Medie- politik, Finansiella system och tillsyn, Utbild- ningspolitik och Forskningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 8 956 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 294 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av pris- och löneomräkning.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 91 miljoner kronor till följd av införandet av fri entré vid vissa statliga museer.

Därutöver beräknas utgiftsområdet öka med 40 miljoner kronor till följd av att bidragen till teater-, dans- och musikinstitutioner ökas för att möjliggöra en satsning på pensioner.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka med 50 miljoner kronor till följd av en ökad ersättning till Svenska kyrkan för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vår- proposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 55 miljoner kronor 2005. Detta för- klaras huvudsakligen av de ökade bidragen till teater-, dans- och musikområdet.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 456 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av pris- och löneomräkning.

178

Utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
8 805	8 815	8 991	9 139	9 521	9 213

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Eko- nomisk familjepolitik, Bostadspolitik, Regional samhällsorganisation och miljöpolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 9 139 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 324 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av att utgiftsområdet ökar med 165 miljoner kronor till följd av ökade räntebidrag.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 100 miljoner kronor till följd av ökad avsättning till Statens bostadskreditnämnds garantiverksamhet avseende äldre garantier.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av pris- och löneomräkning.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårproposi- tion föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 30 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att ett bidrag för installation av hissar införs.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 73 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att antalet ärenden med räntebidrag ökar.

Vidare beräknas utgiftsområdet minska till följd av att investeringsbidraget för anordnande av hyresbostäder upphör.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av pris- och löneomräkning.

PROP. 2004/05:1

Utgiftsområde 19

Regional utveckling

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
3 851	3 106	3 579	3 497	2 997	2 468

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regional utvecklingspolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 497 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 391 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av ökade utgifter för Europeiska regionala utvecklingsfonden.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vår- proposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 540 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av ökade utgifter för Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Den beräknade ramen för 2007 minskar med 1 029 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av minskade utgifter för Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
2 754	3 813	3 266	3 995	4 311	4 185

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö- politik och del av politikområdet Forsknings- politik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 995 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 182 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av att utgiftsområdet ökar med 250 miljoner kronor till följd av åtgärder för att främja biologisk mångfald .

179

PROP. 2004/05:1

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 214 miljoner kronor till följd av utökade satsningar på sanering och återställning av förorenade områden.

Därutöver beräknas utgiftsområdet minska med 290 miljoner kronor till följd av lägre satsningar på stöd till klimatinvesteringar, samt med 17 miljoner kronor till följd av att ansvaret för bilavgasverksamhet (hållbarhetskontroller) överförs från Naturvårdsverket till Vägverket under utgiftsområde 22 Kommunikationer .

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av pris- och löneomräkning.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vår- proposition minskas ramen 2005 med 27 miljoner kronor till följd av korrigering av sats- ningar i ovan nämnda proposition.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 190 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av förstärkta åtgärder för biologisk mångfald från 2006.

Utgiftsområde 21

Energi

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
1 906	1 663	1 992	1 396	1 356	1 247

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energi- politik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 396 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 minskar ramen för utgiftsområdet med 267 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av att utgiftsområdet minskas med 397 miljoner kronor till följd av en lägre nivå för fortsatta långsiktiga energipolitiska åtgärder.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårpro- position föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 941 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att utgiftsområdet ökas med 460 miljoner kronor till följd av fortsatta lång- siktiga energipolitiska åtgärder.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 411 miljoner kronor till följd av finansiering av 2002 års energipolitiska program. Detta program har tidigare finansierats genom anslagssparande.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka med 30 miljoner kronor till följd av kostnader för administration av den investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler som aviserades i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition.

Den beräknade ramen för 2007 minskar med 149 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att omfattningen av 2002 års energipolitiska program minskar i slutet av programperioden.

Utgiftsområde 22

Kommunikationer

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
24 851	28 535	28 905	31 666	32 106	35 002

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Tran- sportpolitik samt IT, elektronisk kommunika- tion och post.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 31 666 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 3 131 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av ökade järnvägsinvesteringar.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårpro- position föreslås ramen för utgiftsområdet minska med 173 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att finansieringen av radiokommunikationssystemet RAKEL över- förs från utgiftsområde 22 Kommunikationer till utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 3 336 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att järnvägsinvesteringarna beräknas öka.

180

Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
9 615	14 292	12 200	14 656	15 782	15 749

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Skogspolitik, Djurpolitik, Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik samt delar av Samepolitik, Forskningspolitik och Utbildningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 14 656 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 364 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av att EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag ökar med 150 miljoner kronor.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 32 miljoner kronor till följd av satsningar på landsbygdsutveckling.

Därutöver beräknas utgiftsområdet öka med 45 miljoner kronor till följd av åtgärder för att främja mindre kända arter, och med 43 miljoner kronor till följd av satsningar på förbättrat djur- skydd och bekämpning av djursjukdomar.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka med 35 miljoner kronor till följd av insatser för att främja bl.a. närslakt och småskalig livsmedelsförädling, samt med 61 miljoner kronor till följd av åtgärder för förbättrat biotopskydd inom skogsbruket.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vår- proposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 117 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av ovan nämnda åtgärder.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 1 093 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av en fortsatt ökning av EU- bidraget för arealersättning och djurbidrag.

PROP. 2004/05:1

Utgiftsområde 24

Näringsliv

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
3 330	3 478	3 547	3 891	3 774	3 557

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande, Konsumentpolitik samt delar av politikområdet Forskningspolitik.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 891 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 413 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvudsakligen av att utgiftsområdet ökas med 235 miljoner kronor till följd av ett fortsatt svenskt deltagande i det europeiska bär- raketsprogrammet Ariane.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 96 miljoner kronor till följd av satsningar inom exportfrämjande verksamhet.

Därutöver beräknas utgiftsområdet öka med 30 miljoner kronor till följd av satsningar på innovationsfinansiering och kreditgarantiföre- ningar.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka med 59 miljoner kronor till följd av pris- och löneomräkning.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårproposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med drygt 250 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras i huvudsak av ovan nämnda deltagande i bärraketsprogrammet och insatserna för innovationsfinansiering och kreditgarantiföreningar.

Den beräknade ramen för 2007 minskar med 334 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att utgifter för ett eventuellt fortsatt deltagande i Arianeprogrammet ännu inte beräknats.

Vidare beräknas utgiftsområdet minska med 189 miljoner kronor till följd av att de tillfälliga satsningarna inom exportfrämjande verksamhet och design upphör.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka med drygt 113 miljoner kronor till följd av pris- och löneomräkning.

181

PROP. 2004/05:1

Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
72 400	71 106	69 932	57 469	63 004	71 072

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet All- männa bidrag till kommuner.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 57 469 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 minskar ramen för utgiftsområdet med 14 000 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att utgiftsområdet minskas med 26 000 miljoner kronor till följd av att det nya inkomstut- jämningssystemet redovisas netto på stats- budgetens utgiftssida. I samband med införandet av det nya inkomstutjämningssystemet har ett nytt anslag, 48:1 Kommunalekonomisk utjäm- ning, ersatt det tidigare anslaget 48:1 Generella bidrag till kommuner och landsting. Frånsett den redovisningstekniska effekten beräknas utgifts- området öka med 13 000 miljoner kronor 2005 jämfört med anvisade medel 2004. Denna förändring förklaras huvudsakligen av att bidrag till kommunerna beräknas öka med 4 700 miljoner kronor.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 3 000 miljoner kronor till följd av en överföring från utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning, anslag 25:11 Bidrag till personal- förstärkningar i skola och fritidshem.

Därutöver beräknas utgiftsområdet öka med 1 300 miljoner kronor till följd av ökade bidrag till kommunerna för att underlätta införandet av det nya inkomstutjämningssystemet.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 700 miljoner kronor 2005 till följd av ökade bidrag till kommunerna för införandet av en vårdgaranti. För åren 2006 och 2007 beräknas bidragen för vårdgarantin öka med 500 miljoner kronor.

Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 3 720 till följd av att grundavdraget höjs, vilket minskar de kommunala skatteintäkterna, och effekten neutraliseras genom att statsbidragen ökas i motsvarande utsträckning.

Därtill beräknas utgiftsområdet minska med 2 940 miljoner kronor till följd av att de sänkta avdragsrätterna för allmän pensionsavgift, som

det fjärde steget i pensionsreformen medför, neutraliseras.

Slutligen beräknas utgiftsområdet minska med 1 300 miljoner kronor till följd av den slutreglering av pensionsreformen som gjordes i samband med 2004 års ekonomiska vår- proposition.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vår- proposition föreslås ramen för utgiftsområdet minska med 26 000 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att det nya inkomst- utjämningssystemet nu redovisas netto på statsbudgetens utgiftssida. Frånsett denna redovisningstekniska effekt föreslås ramen för utgiftsområdet minska med 500 miljoner kronor 2005. Detta förklaras av att utgiftsområdet be- räknas öka med 3 270 miljoner kronor till följd av reglering av statsbidragen, vilket sker för att neutralisera effekten av det höjda grundavdraget som föreslås i denna proposition.

Vidare förklaras förändringen av att utgifts- området beräknas minska med 2 940 miljoner kronor till följd av att statsbidragen regleras, vilket sker för att neutralisera effekten av det fjärde steget i pensionsreformen.

Slutligen beräknas utgiftsområdet minska med 1 000 miljoner kronor till följd av att medel omfördelas till utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg. Denna omfördelning aviserade regeringen i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 14 000 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av att de 7 000 miljoner kronor.

Därutöver beräknas utgiftsområdet öka med 3 000 miljoner kronor till följd av ökade medel för 2006 som tilldelades i 2004 års ekonomiska vårproposition.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka med 2 000 miljoner kronor till följd av att special- destinerade bidrag från utgiftsområde 16 Utbild- ning och universitetsforskning, anslag 25:11

Bidrag till personalförstärkningar i skola och fri- tidshem, överförs till utgiftsområdet.

182

Utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
42 173	47 684	49 465	38 770	52 070	55 870

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition och

förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks- gäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgifts- området ingår inte under utgiftstaket för staten.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 38 770 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 minskar ramen för utgiftsområdet med 8 914 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvud- sakligen av valutavinster och minskade kurs- förluster.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårproposi- tion föreslås ramen för utgiftsområdet minska med 2 580 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvudsakligen av lägre inhemska räntor.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 17 100 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av ökad statsskuld, antaganden om stigande räntenivåer samt av att det inte beräknas uppstå några valutavinster efter 2005.

Utgiftsområde 27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	20041	2004	2005	2006	2007
18 322	24 472	27 019	26 802	26 918	27 127

1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Avgif- ten till Europeiska gemenskapen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 26 802 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med anvisade medel 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 2 300 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvudsak-

PROP. 2004/05:1

ligen av förändrade makroekonomiska antag- anden samt av förslaget till EU-budget för 2005.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel i 2004 års ekonomiska vårproposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 1 700 miljoner kronor 2005. Detta förklaras huvud- sakligen av att förslaget till EU-budget för 2005, som inte fanns tillgängligt i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition, nu har använts i beräkningarna.

Den beräknade ramen för 2007 ökar med 300 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras huvudsakligen av förändrade makroekonomiska antaganden.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Miljoner kronor
Utfall	Beräknat	Prognos	Förslag	Beräknat
2003	2004	2004	2005	2006	2007
157 780	165 619	165 728	170 552	181 341	192 148

Området omfattar ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension, premiepension samt administrationskostnader.

Utgifterna föreslås uppgå till 170 552 miljoner kronor 2005.

I jämförelse med 2004 ökar utgifterna med 4 933 miljoner kronor 2005. Förändringen för- klaras huvudsakligen av ändrade antaganden om inkomstindex och en beräknad ökning av antalet personer som väljer förtida uttag av ålders- pension.

I jämförelse med beräknade medel i 2004 års ekonomiska vårproposition ökar utgifterna med 524 miljoner kronor 2005. Förändringen för- klaras huvudsakligen av ändrade antaganden om inkomstindex och en beräknad ökning av antalet personer som väljer förtida uttag av ålders- pension.

De beräknade medlen för 2007 ökar med 21 596 miljoner kronor i jämförelse med 2005. Detta förklaras huvudsakligen av den beräknade förändringen av inkomstindex.

Därutöver beräknas utgifterna öka till följd av att medelpensionen och antalet ålderspen- sionärer antas öka samtidigt som en allt större andel av pensionärerna får rätt till inkomst- grundad ålderspension.

183

Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser

PROP. 2004/05:1

7 Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m.

7.1Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten fast- ställer riksdagen årligen en total låneram i Riks- gäldskontoret för investeringar i anläggningar som används i statens verksamhet (20 §). Vidare fastställer riksdagen årligen en total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörel- sekapital (21 §).

7.1.1Låneramar för 2005

Regeringens förslag: Regeringen får för 2005 be- sluta om lån i Riksgäldskontoret för investe- ringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 26 500 000 000 kronor.

I tabell 7.1 redovisas för varje utgiftsområde be- räknade sammanlagda låneramar för invester- ingar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet för 2005. Den totala låne- ramen avser summan av lån för detta ändamål som regeringen via myndigheterna (exkl. Sjunde AP-fonden) högst får ha i Riksgäldskontoret under 2005. Summan per utgiftsområde inne- fattar också tidigare tagna lån.

187

PROP. 2004/05:1

Tabell 7.1 Låneram för 2005

Miljoner kronor

		Ram 2004 i	Skuld	Låneram
		Ram 2004 i	30/6	Låneram
Utgiftsområde		regleringsbrev	2004	2005
1	Rikets styrelse1	679	472	680
2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning2	643	446	769
3	Skatt, tull och exekution	1 093	919	1 165

4	Rättsväsendet	3 386	2 939	4 052

5	Internationell samverkan	26	10	26
6	Försvar samt beredskap
	mot sårbarhet	4 336	2 615	3 697
7	Internationellt bistånd	121	62	109

8	Invandrare och flyktingar	108	89	106

9	Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg	302	222	295

10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och handikapp	2 570	1 993	2 600

13	Arbetsmarknad	602	416	599
14	Arbetsliv	118	78	111

16	Utbildning och
	universitetsforskning	6 406	4 720	6 299

17	Kultur, medier,
	trossamfund och fritid	553	343	547

18	Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning och
	byggande	430	288	462
19	Regional utveckling	1	1	1

20	Allmän miljö- och
	naturvård	223	148	231

21	Energi	32	32	40

22	Kommunikationer	2 371	52	3 075
23	Jord- och skogsbruk, fiske
	med anslutande näringar	775	513	1 217
24	Näringsliv	197	135	261

	Ej fördelat			160

Summa		24 921	16 494	26 500

Anm.: Låneramen för Sjunde AP-fonden behandlas separat (avsnitt 7.1.3) och ingår därför inte i tabellen.

1Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän, justitieombuds- männen.

2Exklusive Riksrevisionen.

Regeringen beräknar att det behövs en samman- tagen låneram på 26,5 miljarder kronor för 2005. För att kunna möta oförutsedda behov kommer preliminärt 160 miljoner kronor inte att fördelas till myndigheterna.

Jämfört med den låneram som riksdagen beslutat för 2004 innebär förslaget till låneram för 2005 en ökning med 1,5 miljarder kronor eller 6 procent. Den genomsnittliga ökningstakten av låneramen under perioden 1999–2004 har uppgått till ca 8 procent per år.

Myndigheternas totala skuld avseende inve- steringar i anläggningstillgångar uppgick till 16,5 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2004, vilket är ca 1,9 miljarder kronor mer än vid samma tidpunkt ett år tidigare.

Diagram 7.1 Myndigheternas investeringslån juni 1993-
juni 2003
Miljoner kronor
18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
jun 93 dec 93	jun 94	dec 94	jun 95	dec 95	jun 96 dec 96 jun 97 dec 97 jun 98 dec 98 jun 99 dec 99 jun 00	dec 00 jun 01 dec 01 jun 02 dec 02 jun 03 dec 03	jun 04
Källa: Riksgäldskontoret

Diagram 7.1 visar lånevolymens utveckling sedan systemet infördes 1993. År 1999 var lånevolymen 11,5 miljarder kronor. I år är lånevolymen 16,5 miljarder kronor.

Tabell 7.2 Investeringslån och låneramar 1999–2004

Miljoner kronor

	Lån	Låneram	Utnyttjandegrad
	30 juni		30 juni
1999	11 528	16 700	69 %
2000	12 270	18 700	66 %
2001	12 662	20 300	62 %
2002	14 807	22 500	66 %
2003	14 618	23 500	62 %
2004	16 494	25 000	66 %

Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.

Som framgår av tabell 7.2 har utnyttjandegraden per den 30 juni respektive år under åren 1999-2004 uppgått till mellan 60 och 70 procent. Det bör dock observeras att upplåningen i regel ökar under det andra halvåret, varför utnyttjan- degraden som redovisas ovan i regel är lägre än utnyttjandegraden vid utgången av respektive år.

188

7.1.2Räntekontokrediter för 2005

Regeringens förslag: Regeringen får för 2005 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 18 700 000 000 kronor.

Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riks- gäldskontoret. Respektive myndighet har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Storleken på räntekontokrediten varierar men ligger normalt i intervallet 5–10 procent av respektive myndighets anslag, bidrag och avgiftsinkomster. Beräknade kreditramar för 2005 redovisas per utgiftsområde i tabell 7.3, tillsammans med totalt saldo och bruttoskuld på räntekontona per den 30 juni 2004. Vid beräkningen av bruttoskulden ingår endast de myndigheter som hade ett negativt saldo på räntekontot och som därmed utnyttjat sin kredit.

Regeringen föreslår att summan av kredit- ramarna för myndigheternas räntekonton (exkl. Sjunde AP-fonden) får uppgå till högst 18,7 miljarder kronor för 2005, vilket innebär att den totala ramen ökar med 1,0 miljarder kronor jämfört med 2004. För att kunna möta oförutsedda behov kommer preliminärt 126 mil- joner kronor inte att fördelas till myndigheterna.

Av tabellens första kolumn framgår att myndigheterna vid halvårsskiftet i år hade betydande inlåning på sina räntekonton. En anledning till att inlåningen är större än utlåningen är det anslagssparande som myndigheterna har byggt upp. Det kan också bero på att det för den avgiftsfinansierade verksamheten uppstår en likviditet som placeras på räntekontot. En effekt av inlåningen är att endast 91 av de 240 myndigheter som har ränte- konton med kredit i Riksgäldskontoret behövde utnyttja sin kredit någon gång under perioden januari – juni 2004.

PROP. 2004/05:1

Tabell 7.3 Räntekontokreditram för 2005

Miljoner kronor

		Saldo	Brutto-	Kredit-
		Saldo	skuld	Kredit-
		30/6	30/6	ram
Utgiftsområde		20041	2004	2005
1	Rikets styrelse2	–614	3	557
2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning3	–1 697	0	2348
3	Skatt, tull och exekution	–417	0	870

4	Rättsväsendet	–27	454	2 918
5	Internationell samverkan	–4	0	3

6	Försvar samt beredskap
	mot sårbarhet	–3 778	64	3 043

7	Internationellt bistånd	–88	0	21

8	Invandrare och flyktingar	–30	3	76
9	Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg	–242	93	314
10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och handikapp	–88	0	727
13	Arbetsmarknad	–163	0	377

14	Arbetsliv	–181	0	79

16	Utbildning och
	universitetsforskning	–8 231	47	2 749

17	Kultur, medier,
	trossamfund och fritid	–279	26	186

18Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

	byggande	–651	1	338

19	Regional utveckling	–1	0	3

20	Allmän miljö- och
	naturvård	–210	0	54

21	Energi	2	2	19
22	Kommunikationer	–5 066	11	2 847

23	Jord- och skogsbruk, fiske
	med anslutande näringar	–332	64	672

24	Näringsliv	–52	95	374

	Ej fördelat			126
Summa		–22 153	862	18 700

Anm.: Räntekontokrediten för Sjunde AP-fonden behandlas separat (avsnitt 7.1.3) och ingår därför inte i tabellen.

1Ett negativt belopp för saldo den 30 juni 2004 innebär en behållning i Riksgäldskontoret.

2Exklusive Riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen.

3Exklusive Riksrevisionen.

189

PROP. 2004/05:1

7.1.3Sjunde AP-fonden

Regeringens förslag: För Sjunde AP-fondens verksamhet får regeringen för 2005 dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksam- heten intill ett belopp av 10 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgälds- kontoret intill ett belopp av 200 000 000 kronor.

Sjunde AP-fonden har bildats för att förvalta premiepensionsmedel inom det reformerade ålderspensionssystemet. En del av pensionsav- giften ger rätt till premiepension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val. För de personer som avstår från att välja någon annan fond skall medlen placeras i Premiesparfonden som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Därutöver förvaltar Sjunde AP-fonden ytterligare en fond, Premievalsfonden, som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensions- systemet. Sjunde AP-fonden har inga uppgifter utöver förvaltningen av dessa fonder. För detta ändamål har organisation och verksamhet byggts upp från grunden.

Kostnaderna för Sjunde AP-fondens verk- samhet skall täckas med de förvaltningsavgifter som tas ur fonderna. Detta gäller även kostna- derna för att bygga upp verksamheten. Starka skäl talar för att kostnaderna under uppbygg- nadsskedet sprids över en längre period för att inte oproportionerligt belasta några enstaka år- gångar av premiepensionssparare. För detta än- damål disponerar Sjunde AP-fonden krediter i Riksgäldskontoret (RGK). För 2004 disponerar Sjunde AP-fonden dels ett räntekonto med kre- dit på högst 200 miljoner kronor, dels en låne- ram på högst 10 miljoner kronor för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar som an- vänds i verksamheten. Vid ingången av 2004 var räntekontokrediten utnyttjad med cirka 112 miljoner kronor medan Sjunde AP-fondens lån för finansiering av anläggningstillgångar vid samma tillfälle uppgick till 1,4 miljoner kronor.

Vid årsskiftet 2003/04 uppgick Premiesparfon- dens och Premievalsfondens marknadsvärderade tillgångar till 29,9 miljarder kronor respektive 924 miljoner kronor. När Premiepensions- myndigheten (PPM) i januari fördelade ytterli- gare premiepensionsmedel tillfördes Premie- sparfonden cirka 7,3 miljarder kronor och Pre- mievalsfonden cirka 198 miljoner kronor. Den förra är således ojämförligt större och spelar därför en avgörande roll för Sjunde AP-fondens finansiering. Förvaltningsavgiften, som uppgår till 0,5 procent av förvaltat kapital per år, reduce- ras genom det rabattsystem som tillämpas av PPM. Rabatten kommer premiepensionsspa- rarna till del genom att PPM köper nya fond- andelar för rabattbeloppet. För Premiespar- fondens del innebär detta att nettoavgiften efter rabatt för närvarande begränsas till 0,15 procent per år.

För 2004 kan Sjunde AP-fondens totala kost- nader uppskattas till cirka 89,6 miljoner kronor medan Sjunde AP-fondens avgiftsintäkter netto kan beräknas till cirka 59,9 miljoner kronor. Det budgeterade underskottet 2004 kan därmed upp- skattas till 29,7 miljoner kronor. Det balanserade underskottet i Sjunde AP-fondens verksamhet beräknas till cirka 166 miljoner kronor vid ut- gången av 2004 och cirka 193 miljoner kronor vid utgången av 2005. Kreditbehovet är dock lägre än underskottet, främst därför att rabatten till PPM betalas kvartalsvis i efterskott. Mot den bakgrunden bedömer regeringen att en oföränd- rad ram på 200 miljoner kronor för kredit på räntekonto är tillräcklig under 2005. Även en oförändrad ram på 10 miljoner kronor avseende lån för finansiering av anläggningstillgångar un- der 2005 bedöms vara tillräcklig.

Beräkningar utifrån en rad antaganden inne- fattande bl.a. in- och utflöden i Premiesparfon- den och Premievalsfonden, förväntad avkastning och kostnadsutveckling visar att Sjunde AP-fon- den kommer att redovisa successivt förbättrade årsresultat. Med de förutsättningar som gällde vid årsskiftet 2003/04 beräknades dock årsresul- taten förbli negativa fram till och med 2009. Ge- nom årliga överskott därefter beräknas det ba- lanserade underskottet bli allt lägre för att elimineras efter ytterligare cirka sju år.

190

7.1.4Övrig utlåning från Riksgäldskontoret

Enligt 23 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten kan riksdagen för en viss myndighet eller för viss anskaffning besluta att lånefinansiering skall ske på annat sätt än genom ovan beskrivna låne- och kreditramar.

Totalt uppgick denna utlåning i Riksgälds- kontoret till 177,5 miljarder kronor den 30 juni 2004. Centrala studiestödsnämndens kredit för studielån är störst och den uppgick till 125,9 miljarder kronor. I tabell 7.4 presenteras en översikt av övriga kreditramar i och utanför Riksgäldskontoret.

Förslagen till beslut om nya eller ändrade ramar för övrig utlåning från Riksgäldskontoret återfinns inom respektive utgiftsområde.

PROP. 2004/05:1

Tabell 7.4 Övriga kreditramar 2005

Miljoner kronor

Myndighet/verksamhet	Skuld	Kreditram
Myndighet/verksamhet	30/6 2004	2005
A-train	1 000	1 000

Banverket	11 429	14 000
Botniabanan	3 635	9 500

Centrala studiestödsnämnden	125 889	140 000

Exportkreditnämnden	–5 534	obegränsad
Fortifikationsverket	5 388	6 525

Försvarets materielverk	15 111	25 000

Insättningsgarantinämnden	0	obegränsad
Jordbruksverket	20	6 000

Kammarkollegiet	–29	105

Luftfartsverket	6 531	7 700
Premiepensionsmyndigheten	1 643	2 068

Radiotjänst i Kiruna, rundradio	–392	0

Radiotjänst i Kiruna, distribution	863	1 285
RGK:s garantiverksamhet,
ordinarie garantireserv	–1 808	obegränsad
RGK:s garantiverksamhet
garantier, till vissa statliga bolag	–538	22 000
RGK:s garantiverksamhet,
garantier till internationella
finansieringsinstitut	0	obegränsad

Statens järnvägar m.m. 1	–758	17 900
Skatteverket	–553	obegränsad

Sjöfartsverket	–614	350

Socialstyrelsen	116	200
Statens bostadskreditnämnd,
nya garantier	0	obegränsad
Statens bostadskreditnämnd,
äldre garantier	–1 096	obegränsad
Statens bostadskreditnämnd,
garantier för avlösen av kommunal
borgen	–236	1 000

Statens bostadskreditnämnd,
för förvärv av fastigheter	0	5

Statens fastighetsverk	6 248	10 000
Statens pensionsverk	–75	25

Statens räddningsverk	588	660

Svensk-Danska broförbindelsen AB	3 480	3 710
Svenska kraftnät	285	1 285

Vägverket2	6 901	6 400
Summa	177 496

Anm.: Affärsverk har även möjlighet att låna utanför Riksgäldskontoret. Utöver de kreditramar som redovisas i tabellen finns också låneramar och

räntkontokrediter för riksdagens myndigheter som föreslås av Riksdagsstyrelsen och styrelsen för Riksrevisionen. Dessa förslag återfinns inom utgiftsområde 1 respektive 2.

1Krediten avser den totala upplåningen för affärsverket SJ och SJ-bolagen Euromaint, Green Cargo, Jernhusen, SJ AB, Swedcarrier samt Swemaint.

2Avser Vägverkets totala upplåning.

191

PROP. 2004/05:1

7.2Statliga garantier och krediter

Staten har utestående ekonomiska förpliktelser i form av garantier, t.ex. kapitaltäckningsgarantier, kreditgarantier, borgensåtaganden, grundfonds- förbindelser och pensionsgarantier. En samlad redovisning av den statliga garantiverksamheten ges i Årsredovisning för staten 2003 (skr. 2003/04:101, bet. 2003/2004 FiU28, rskr. 2003/04:275). I detta avsnitt presenteras en över- sikt avseende de anslag som under 2005 kan komma att belastas till följd av garantiverksam- heten.

Sedan den 1 januari 1998 ställs krav på kost- nadstäckning i hanteringen av statliga garantier. Detta innebär att risken i varje garantiengage- mang eller grupp av engagemang skall beräknas. Utifrån detta bestäms en avgift för garantin som debiteras garantitagaren. Riksdagen kan emeller- tid besluta att en lägre eller ingen avgift alls skall debiteras för ett visst åtagande. Till den del full kostnadstäckning inte erhålls från garantitagaren är det fråga om en statlig subvention som skall belasta ett anslag. Avgiftsinkomster och i före- kommande fall anslagsmedel motsvarande sub- ventionen förs till ett konto, en garantireserv, i Riksgäldskontoret. Till reserven förs också eventuella återvinningar från tidigare infriade garantier. Reserven finansierar garantiverksam- hetens administration och skadeutfall. Garanti- verksamheten skall vara långsiktigt självbärande.

I tabell 7.5 presenteras en översikt över de anslag vars ändamål 2005 föreslås omfatta garan- tiverksamhet. Regeringens förslag presenteras under respektive utgiftsområde.

Tabell 7.5 Anslag vars ändamål 2005 omfattar garantiverksamhet

UO	Anslag	Garantiåtagande
2	2:5 Insatser i internationella	Vissa internationella
	finansiella institutioner	finansieringsinstitut

2	2:6 Avsättning för	A/O dom Shvetsii
	garantiverksamhet

7	8:1 Biståndsverksamhet	Garantier under Lomé IV
		Bis och Cotonou-avtalet

7	8:1 Biståndsverksamhet	U-kreditgarantier

7	8:5 Avsättning för förlustrisker vad	Exportgarantier till
	avser garantier för finansiellt stöd	Baltikum, Ryssland m.fl.
	och export

16	25:27 Stockholms universitet:	Fysikhuset
	Forskning och forskarutbildning	Stockholm KB
	25:35 Kungl. Tekniska högskolan:
	Forskning och forskarutbildning

18	31:4 Statens bostadskreditnämnd:	Bostadskreditgarantier
	garantiverksamhet

22	36:2 Väghållning och statsbidrag	Öresundsbrokonsortiet
	36:4 Banverket: Banhållning och
	sektorsuppgifter

22	36:2 Banverket: Administration	Arlandabanan
		Projekt AB

Riksrevisionen har i en rapport (RiR 2004:4 Den statliga garantimodellen) granskat om reglerna följs avseende de finansiella garantier som staten ställer ut för att främja viss verksamhet och om hanteringen av garantierna styrs effektivt. I rap- porten föreslår Riksrevisionen bl.a. att reger- ingen bör ta initiativ till att intensifiera arbetet med enhetliga riskredovisningar för samtliga ga- rantimyndigheter samt förtydliga garantibegrep- pet och klargöra vilka kriterier som bör beaktas vid bedömningen av när statliga garantier kan vara ett, jämfört med andra instrument (lån, bi- drag), effektivt medel för att kunna uppnå poli- tiska mål.

192

Regeringen gav i mars i år Riksgäldskontoret i uppdrag att samordna arbetet med att få till stånd en gemensam redovisning av kostnader och risker inom garantiområdet. Samtliga garan- timyndigheter deltar i arbetet. Uppdraget skall avrapporteras den 15 mars 2005. Målet är att en redovisning av garantiåtagandena enligt de nya principerna skall göras i Årsredovisningen för staten 2005.

I Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att förtydliga garantibegreppet och klargöra vilka kriterier som bör beaktas vid be- dömningen av när statliga garantier kan vara ett effektivt medel i jämförelse med lån eller bidrag.

Statens externa kreditgivning

I budgetpropostitionen för 1997 föreslog reger- ingen införandet av den modell för hanteringen av statens garantier som nu tillämpas. I proposi- tionen anförde regeringen att den ansåg att lån till näringslivet borde kunna hanteras enligt samma modell som garantierna, men att frågan om att införa modellen även för utlåning borde avvaktas till dess att den nya modellen för ga- rantier hade följts upp.

Riksgäldskontoret har i en rapport (dnr Fi2002/962) lämnat förslag till ändringar i budgetlagen som innebär att statens utlåning regleras och att en modell för kreditgivningen införs i överensstämmelse med den modell som gäller för statliga garantier.

Regeringen anser att det är väsentligt att åta- ganden med likartade ekonomiska konsekvenser hanteras på ett enhetligt sätt. Eftersom såväl ut- låning med kreditrisk som finansiering med stöd av statliga garantier innebär att staten tar på sig en risk bör dessa finansieringsformer hanteras och regleras på likartat sätt.

En reglering skulle också vara viktig för att kunna göra korrekta jämförelser mellan de båda finansieringsformerna. Om inte avgifter/räntor sätts enligt samma principer kan kreditgivning förefalla som en billigare finansieringsform än finansiering via en statlig garanti även i fall där de ekonomiska riskerna för staten är desamma.

Regeringen bereder för närvarande dessa frå- gor och avser att senare återkomma med förslag.

7.3Beställningsbemyndiganden

Enligt 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen, för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer, beställa

PROP. 2004/05:1

varor eller tjänster samt besluta om bidrag, er- sättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det statsbudgeten av- ser.

Regeringen begär bemyndiganden i anslagsav- snitten för de anslag som berörs. Där redovisas tabeller med information om bland annat nya och infriade förpliktelser under 2003–2005.

I tabell 7.6 görs en sammanfattning per ut- giftsområde av begärda bemyndiganden för 2005. I kolumnen Ingående förpliktelser redo- visas de åtaganden mot ett särskilt bemyndi- gande som staten beräknas ha i form av beställ- ningar av varor och tjänster, beslut om bidrag m.m. vid ingången av 2005. I nästa kolumn anges de nya förpliktelser av denna typ som staten förväntas ikläda sig under 2005. Kolumnen Infri- ade förpliktelser visar förpliktelser som förväntas innebära utgifter under 2005 och som regeringen ingått tidigare år. Kolumnen Utestående för- pliktelser utgör summan av ingående och nya förpliktelser minus infriade förpliktelser. I den sista kolumnen, Begärda bemyndiganden, redo- visas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen begär i denna proposition. Bemyndi- gandena innebär att riksdagen medger att reger- ingen får ikläda staten förpliktelser, som innebär utgifter efter 2005, för vilka regeringen ännu ej har tilldelats anslag. Förpliktelserna innebär i många fall utgifter både 2006 och åren därefter.

Av tabellen framgår att regeringen i denna proposition begär bemyndiganden om totalt 224,5 miljarder kronor. Jämfört med de beställningsbemyndiganden som riksdagen fast- ställt för 2004 innebär förslagen till bemyndig- anden för 2005 en ökning med 16 miljarder kro- nor, eller 8 procent. Merparten av ökningen kan hänföras till utgiftsområde 22 Kommunikatio- ner.

Utöver nedanstående beställningsbemyndi- ganden, som är kopplade till anslag, begär reger- ingen även ett bemyndigande för Botniabanan på 25 miljarder kronor.

För anslaget 7:6 Gemensam radiokommunika- tion för skydd och säkerhet (utgiftsområde 6 För- svar samt beredskap mot sårbarhet) begärs inget bemyndigande för 2005 eftersom nya förpliktel- ser inte kommer att ingås. Vid utgången av 2005 kommer det dock fortfarande att finnas ute- stående förpliktelser som beräknas uppgå till ca 2 miljarder kronor.

193

PROP. 2004/05:1

Tabell 7.6 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2005

Miljoner kronor

		Ingående	Nya	Infriade	Utestående	Begärda
Utgiftsområde		förpliktelser	förpliktelser	förpliktelser	förpliktelser	bemyndiganden
		2005	2005	2005	2005	2005
1	Rikets styrelse	1	2	1	2	2

5	Internationell samverkan	128	164	173	118	134
6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	66 716	19 723	17 522	68 917	68 919

7	Internationellt bistånd	26 159	25 592	15 517	36 233	36 235

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	662	485	386	761	782
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	9	12	11	10	12

13	Arbetsmarknad	8 886	6 218	6 649	8 454	12 807

14	Arbetsliv	97	87	87	97	102
15	Studiestöd	4	4	4	4	4

16	Utbildning och universitetsforskning	6 720	4 688	3 326	8 082	8 082

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	108	92	90	110	124
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning
	och byggande	430	650	530	550	750
19	Regional utveckling	6 245	2 573	3 175	5 643	6 300

20	Allmän miljö- och naturvård	2 476	1 313	1 839	1 950	2 029

21	Energi	800	1 127	545	1 382	1 382
22	Kommunikationer	60 452	31 277	19 005	72 724	74 260

23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
	näringar	12 078	8 064	11 066	9 076	9 104

24	Näringsliv	2 246	1 720	1 239	2 727	3 500

Summa:		194 217	103 790	81 166	216 841	224 528

Anm: Beloppen är avrundade och summeringen överensstämmer därför inte alltid.

194

PROP. 2004/05:1

7.4Bemyndigande för ramanslag När det däremot gäller ramanslag som anvisats

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2005 besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om

1.ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbud- get inte hinner inväntas, och

2.överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen med riksdagens bemyndigande besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas.

För de flesta ramanslag kan oundvikliga ut- giftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket budgetlagen. I fråga om ramanslag för förvalt- ningsändamål är det nästan aldrig aktuellt att överskrida anslaget mer än vad som ryms inom den tillåtna högsta anslagskrediten. Något sär- skilt bemyndigande som ger regeringen befo- genhet att besluta om överskridande av raman- slag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kom- mer ytterligare medel att begäras på tilläggsbud- get.

för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU- relaterade utgifter, infriande av garantier samt oförutsedda utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i så- dana fall att i första hand återkomma till riks- dagen med förslag om anslag på tilläggsbudget. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Om anslag på tilläggsbudget inte hinner anvisas bör regeringen bemyndigas att besluta om över- skridande när de förutsättningar som anges i 6 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda, dvs. om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder. Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis på tilläggsbudget föreslå förändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridan- dena. I Årsredovisning för staten 2003 (skr. 2003/04:101, s. 134) lämnades en redovisning av vilka anslag som regeringen medgivit överskri- danden för under 2003.

Innevarande år har regeringen medgivit ett överskridande av anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden (utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar). Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare i år kommer att redovisas i Årsredovisning för staten 2004.

I anslutning till utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. återkommer regeringen med förslag om bemyndiganden rörande överskridanden av vissa anslag.

195

Skattefrågor

PROP. 2004/05:1

8 Skattefrågor

8.1Inledning

Regeringen redovisar här ett antal åtgärder på skatteområdet med effekter för budgetåret 2005 och framåt. Flera av dessa åtgärder kommer att föreslås i särskilda propositioner under hösten 2004 och redovisas därför i denna proposition som bedömningar.

Vid beskattningen av förvärvsinkomster före- slås en fortsättning på den kompensation för allmän pensionsavgift som inleddes år 2000. Som en del av fortsatt grön skatteväxling föreslås en höjning av grundavdraget. Vidare föreslås för- ändringar i beräkningen av skiktgränserna vid uttag av statlig skatt, ett borttagande av det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster och en justering av kilometeravdraget för resor med egen bil till och från arbetet och i tjänsten. Förslag lämnas om det särskilda avdraget för arbetsgivaravgifter, vissa justeringar i uttaget av socialavgifter och förlängda övergångsbestäm- melser vid beskattningen av nordiska sjömän. Kommande förslag om nya skatteregler förutomlands bosatta aviseras.

På området för kapital-, egendoms- och företagsskatter föreslås en förändring i för- mögenhetsskatten liksom ett slopande av arvs- och gåvoskatten. Regeringen lämnar också en bedömning kring den fortsatta reformeringen av de s.k. 3:12-reglerna. Vidare aviseras föränd- ringar i reglerna för avsättningar till periodi- seringsfonder för juridiska personer.

På energi- och miljöskatteområdet föreslås som en del av den fortsatta gröna skatteväx- lingen höjningar av energiskatter på drivmedel, höjda fordonskatter för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar och höjda energiskatter på el. Vidare aviseras en miljöinriktad fordons-

skatteomläggning för lätta fordon. Förslag lämnas om nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Regeringen gör också en bedömning i frågan om skattestrategi för alternativa drivmedel. Vidare föreslås förändringar i de särskilda regler som gäller för nedsättning av koldioxidskatten, en förlängd begränsning av koldioxidskatten för företag i kalk- och cement- branschen och en fortsatt avtrappning av energi- skatteavdraget för vindkraft. Förslag lämnas med anledning av den tidigare beslutade trängsel- skatten och vidare aviseras ett skatteförslag om uttag av skatt vid färd över svinesundsbroarna. Vidare lämnas bedömningar om alkohol- och reklamskatten.

På mervärdesskatteområdet aviseras kom- mande förslag som rör beskattningen av handeln med el och gas. Vidare lämnas vissa bedömningar kring dels förslagen från Mervärdesskatteutred- ningen, dels det arbete som bedrivs av den utredning som behandlar frågan om reducerade mervärdesskattsatser.

Förslag lämnas om kreditering av skattekonton av dels stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen, dels stöd för investe- ringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor. En utredning om regionalpolitiska stimulansåtgärder aviseras.

I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella effekterna av de skatteförslag som lämnas i denna proposition och dessutom av kommande förslag som lämnas i propositioner senare under hösten 2004.

Ärendet och dess beredning

Lagförslag i de olika ärendena finns i kapitel 3. Såvitt gäller beredningen har, förutom vad som

199

PROP. 2004/05:1

redovisas senare i detta kapitel, samtliga förslag beretts under hand med Skatteverket.

Lagrådet

Nedsättning föreslås av koldioxidskatten på dieselolja som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet. Detta föranleder förslag till justeringar i reglerna för återbetalning av skatt på el och bränsle som förbrukas i dessa näringar. Vidare lämnas förslag till en ändring i beräkningsgrunden för nedsätt- ning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentsregeln samt förslag till undantag från trängselskatt för mer miljöanpassade bilar. Övriga lagförslag på punktskatteområdet avser justeringar i skatte- skalor eller ändrade skattesatser samt förläng- ning av vissa tidsfrister. Förslag lämnas vidare om dels en lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen, dels en lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor. För- slagen rörande inkomstskatten och förmögen- hetsskatten respektive socialavgifterna avser endast ändrade beloppsgränser eller procent- satser i befintliga regler.

Enligt regeringens mening är samtliga förslag av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

8.2Skatter på förvärvsinkomster

arbetsmarknadsdeltagande och utbildning. Av såväl fördelningspolitiska skäl som för att stödja arbetslinjen har regeringen ansett det angeläget att sänka såväl marginal- som genomsnittsskatter för låg- och medelinkomsttagare. Som ett led i denna strävan inleddes inkomståret 2000 en reformering av förvärvsinkomstbeskattningen som syftar till att kompensera löntagare och andra personer med pensionsgrundande inkomst för den allmänna pensionsavgiften. Kompensa- tionen ges i form av en skattereduktion för avgiften. Fullt utbyggd innebär reformen att en skattereduktion ges motsvarande hela den all- männa pensionsavgift som skall betalas för inkomståret. Samtidigt avskaffas avdraget för den allmänna pensionsavgiften vid beräkning av kommunal och statlig inkomstskatt. För att andelen personer som betalar statlig skatt på förvärvsinkomster inte skall öka när avdraget avskaffas görs även en uppjustering av skikt- gränserna, dvs. de gränser för den beskattnings- bara inkomsten där statlig skatt börjar tas ut med 20 respektive 25 procent.

I budgetpropositionen för 2002 bedömde regeringen det vara möjligt att genomföra ett tredje steg i reformen. Det medförde att skattereduktionen för den allmänna pensions- avgiften höjdes från 50 till 75 procent inkomst- året 2002. Samtidigt begränsades avdraget för den allmänna pensionsavgiften vid beräkning av kommunal och statlig skatt till 25 procent av avgiften.

För inkomståret 2005 bedömer regeringen det möjligt att genomföra hälften av det fjärde steget

8.2.1Fortsatt kompensation för allmän av reformen vad gäller kompensationen för den

pensionsavgift

Regeringens förslag: Skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökas från 75 till 87,5 procent. Samtidigt minskas avdraget för den allmänna pensionsavgiften vid beräkningen av underlaget för kommunal och statlig skatt från 25 till 12,5 procent av avgiften. Vidare görs en uppjustering av skiktgränserna. Vid uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster inkomståret 2005 skall därmed den nedre skiktgränsen sättas till 298 600 kronor och den övre skiktgränsen till 450 500 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen prioriterar åtgärder som gynnar arbetsutbud,

allmänna pensionsavgiften och därmed samman- hängande neutraliserande justeringar av skikt- gränserna. För inkomståret 2005 innebär det att skattereduktionen för den allmänna pensions- avgiften ökas från 75 till 87,5 procent av avgiften. Samtidigt begränsas avdragsrätten till 12,5 pro- cent av avgiften.

Den begränsade avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften innebär att bryt- punkten för uttag av statlig skatt på förvärvs- inkomster sjunker. Därmed ökar andelen personer som betalar statlig skatt på förvärvs- inkomster. Skillnaden mellan brytpunkter och skiktgränser är att brytpunkter anger gränser uttryckta i termer av taxerad förvärvsinkomst över vilka statlig skatt tas ut med viss procentsats, medan skiktgränser anger gränser uttryckta i termer av beskattningsbar förvärvs-

200

inkomst. Mot varje skiktgräns svarar en brytpunkt som bestäms av skiktgränsen med tillägg för grundavdraget och den del av den all- männa pensionsavgiften som får dras av. Efter den begränsade uppräkningen av den nedre skiktgränsen enligt förslag i denna proposition (avsnitt 8.2.3) kommer den nedre brytpunkten att ligga på 313 000 kronor. Vid denna inkomst uppgår den allmänna pensionsavgiften till 21 900 kronor. För att andelen som betalar statlig skatt på förvärvsinkomster skall vara oförändrad krävs en uppjustering av den nedre skiktgränsen motsvarande den del av den allmänna pensions- avgiften från vilken avdrag inte längre medges, dvs. 12,5 procent av den allmänna pensions- avgiften. Det motsvarar (efter viss avrundning) en höjning av den nedre skiktgränsen med ytterligare 2 700 kronor. Den nedre skiktgränsen justeras därmed upp från 295 900 kronor till 298 600 kronor.

Begränsningen i avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften medför även att antalet personer som betalar statlig förvärvs- inkomstskatt med 25 procent kommer att öka. För att så inte skall ske krävs en liknande uppjus- tering av den övre skiktgränsen som av den nedre. Den övre brytpunkten uppgår enligt före- slagna regler om begränsning av uppräkningen av skiktgränser till förändringen i konsumentpris- index plus en procentenhet till 465 200 kronor inkomståret 2005. Allmän pensionsavgift tas ut på inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp. 2005 motsvarar det 346 200 kronor. Den allmänna pensionsavgiften uppgår vid denna inkomst till 24 200 kronor. Följaktligen krävs en uppjustering av den övre skiktgränsen med 3 000 kronor (efter avrundning). Det innebär att den övre skiktgränsen skall höjas från 447 500 kronor till 450 500 kronor.

Förslagen föranleder ändringar i 1 kap. 5 § samt 65 kap. 5 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.8.

8.2.2Sänkt inkomstskatt som del av grön skatteväxling

Regeringens förslag: Som del i regeringens förslag till skatteväxling för år 2005 höjs det allmänna grundavdraget med 2 400 kronor för alla skatt- skyldiga med en taxerad förvärvsinkomst mellan 58 400 kronor och 270 100 kronor. Grund-

PROP. 2004/05:1

avdraget höjs även i viss mån vid inkomster i intervallen 46 900–58 300 kronor och 270 200– 294 100 kronor. För inkomster under respektive över dessa gränser görs ingen förändring i gällande regler.

Skälen för regeringens förslag: I finansplanen för 2001 presenterades en strategi för grön skatteväxling som innebär att höjda energi- och miljöskatter balanseras med sänkta skatter på främst arbete. Regeringen föreslår, som en del i denna skatteväxling, en höjning av det allmänna grundavdraget för låg- och medelinkomsttagare från och med inkomståret 2005.

Diagram 8.1 illustrerar skillnaden mellan grundavdraget enligt de regler som här föreslås för inkomståret 2005 och gällande regler.

Diagram 8.1 Grundavdraget enligt gällande regler (streckad linje) samt enligt förslaget (heldragen linje) beräknat utifrån 2005 års prisbasbelopp, kronor.

Grundavdragets storlek är beroende av den taxerade förvärvsinkomstens storlek. Enligt gällande regler uppgår grundavdraget till 42,3 procent av prisbasbeloppet vid en taxerad förvärvsinkomst upp till 1,49 prisbasbelopp. För taxerad inkomst över 6,87 prisbasbelopp uppgår grundavdraget till 29,3 procent av prisbasbe- loppet. För inkomster däremellan är grundav- draget förhöjt. Den högsta nivån på grund- avdraget motsvarar 0,67 prisbasbelopp. Prisbas- beloppet för 2005 är fastställt till 39 400 kronor. Det innebär att grundavdragets storlek inkomst- ret 2005 efter avrundning skulle uppgå till 16 700

201

PROP. 2004/05:1

kronor för en taxerad förvärvsinkomst upp till 58 800 kronor. För en taxerad inkomst över 270 100 kronor skulle grundavdraget uppgå till 11 600 kronor. Det högsta grundavdraget skulle uppgå till 26 400 kronor.

Regeringen föreslår att det allmänna grund-

avdraget höjs	med ett belopp	motsvarande
6,0 procent av	prisbasbeloppet,	dvs. 2 400

kronor, för personer med normala inkomster. Personer i de lägsta och högsta inkomstskikten omfattas inte av förslaget. Genom att grundav- dragets nuvarande konstruktion bibehålls kommer det inkomstintervall där grundavdraget är förhöjt att utvidgas. Upp- och nedtrapp- ningen av grundavdraget sker även fortsätt- ningsvis med 20 respektive 10 procent av den taxerade förvärvsinkomsten. Nedtrappningen påbörjas dock först då inkomsten överstiger 3,11 prisbasbelopp. Det inkomstintervall där grundavdraget är förhöjt kommer därmed att ligga mellan 1,185 och 7,48 prisbasbelopp, i stället för mellan 1,49 och 6,87 prisbasbelopp enligt nuvarande regler. Inkomstintervallet där grundavdraget är förhöjt kommer således att öka med 0,915 prisbasbelopp, vilket motsvarar ca 36 100 kronor.

Förslaget innebär att grundavdraget höjs med 2 400 kronor för alla med en taxerad förvärvs- inkomst mellan 1,49 prisbasbelopp och 6,87 pris- basbelopp (med hänsyn tagen till effekterna av avrundningsreglerna motsvarar det 58 400 kronor respektive 270 100 kronor). Som högst uppgår grundavdraget i detta intervall efter avrundning till 28 800 kronor. Grundavdraget höjs även i viss mån vid inkomster i intervallen 1,185–1,49 prisbasbelopp (46 900–58 300 kronor) och 6,87–7,48 prisbasbelopp (270 200– 294 100 kronor). För inkomster under respektive över dessa gränser görs ingen förändring i gällande regler. Skattesänkningen till följd av förslaget uppgår till mellan ca 600 kronor och 800 kronor per år.

Förslaget föranleder en ändring i 63 kap. 3 § inkomstskattelagen. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.8.

I tabell 8.1 och tabell 8.2 redovisas grund- avdragets storlek i olika inkomstskikt 2005 vid de här föreslagna förändringarna. Noteras bör att avrundningsreglerna medför att de formella gränserna i tabell 8.1 inte kan översättas direkt till krontalen i tabell 8.2. Prisbasbeloppet för 2005 är fastställt till 39 400 kronor.

Tabell 8.1 Grundavdrag år 2005

	Taxerad förvärvsinkomst		Grundavdrag

		–1,185 BB	0,423 BB

	1,185 BB–2,72 BB		0,423 BB + 0,20*(TI-1,185BB)

2,72		BB–3,11 BB	0,73 BB
3,11		BB–7,48 BB	0,73 BB - 0,10*(TI-3,11BB)

7,48		BB–	0,293 BB

	Anm.: BB = Prisbasbelopp, TI = taxerad förvärvsinkomst

	Tabell 8.2 Grundavdrag år 2005
	Taxerad förvärvsinkomst		Grundavdrag

		– 46 800	16	700
	46 900–106 800		16	800–28 700

106		900–123 100	28	800

123		200–294 100	28	700–11 700
294		200–	11	600

8.2.3Uppräkningen av skiktgränser för statlig skatt på förvävsinkomster inför inkomståret 2005

Regeringens förslag: Vid bestämmande av skiktgränser för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret 2005 sker uppräkning med förändringen i konsumentprisindex med tillägg av 1 procentenhet.

Skälen för regeringens förslag: Den statliga skatten på beskattningsbara förvärvsinkomster styrs av de s.k. skiktgränserna och tas ut i två skikt. I det första skiktet, mellan den nedre och den övre skiktgränsen, tas statlig skatt ut med 20 procent. För beskattningsbara förvärvsin- komster över den övre skiktgränsen tas ytter- ligare fem procent ut i statlig skatt.

Vid 1990 års skattereform bestämdes att skiktgränsen, utöver förändringen i konsument- priserna, årligen skulle räknas upp med ytter- ligare två procentenheter. Denna komplette- rande uppräkning, ofta kallad reallöneskyddet, syftar till att reallöneökningar upp till viss nivå för personer med inkomster runt och över bryt- punkten inte skall ge ett högre skatteuttag i reala termer. Motsvarande regler gäller för den övre skiktgränsen.

Som en del av finansieringen av övriga skatte- åtgärder, framförallt inom kapital- och företags-

202

skatteområdet, föreslår regeringen att den fulla uppräkningen av skiktgränserna begränsas för inkomståret 2005. Begränsningen sker genom att skiktgränserna utöver förändringen i konsu- mentprisindex räknas upp med en procentenhet i stället för med två procentenheter. Begräns- ningen medför att skatteuttaget jämfört med nuvarande regler ökar för personer med högre inkomster vilket ger en starkare fördelnings- profil.

För inkomståret 2004 uppgår den nedre skiktgränsen till 291 800 kronor och den övre skiktgränsen till 441 300 kronor. Enligt gällande regler skulle för inkomståret 2005 den nedre skiktgränsen uppgå till 298 800 kronor och den övre skiktgränsen till 451 900 kronor. Förslaget om begränsad uppräkning av skiktgränserna innebär vid oförändrad inkomst före den justering som görs med anledning av begränsningen i avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften (se avsnitt 8.2.1) att den nedre skiktgränsen sätts till 295 900 kronor. Den övre skiktgränsen skulle på motsvarande sätt fast- ställas till 447 500 kronor.

För personer med inkomster mellan den nedre och övre skiktgränsen, dvs. de som betalar 20 procent i statlig skatt, medför denna åtgärd enr skattehöjning på maximalt 580 kronor per år. För personer med inkomster över den övre skiktgränsen, dvs. de som betalar 25 procent i statlig skatt, medför åtgärden en skattehöjning på maximalt 800 kronor per år.

Vidare innebär förslaget att skiktgränserna för kommande år kommer att ligga på lägre nivåer än vad som skulle gälla vid oförändrade regler.

Förslaget föranleder ändringar i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.8.

8.2.4Inkomstskatten för 2005

I tabell 8.3 redovisas skiktgränser och bry- tpunkter för inkomståret 2005 vid oförändrade regler och vid regler som föreslagits i avsnitten 8.2.1–8.2.3. Som jämförelse anges även skikt- gränser och brytpunkter för 2004.

PROP. 2004/05:1

Tabell 8.3 Skiktgränser och brytpunkter för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster för åren 2004 och 2005. Gällande regler och förslag

Kronor

	2004	2005	2005
		Gällande regler	Förslag

Nedre skiktgräns	291 800	298 800	298 600

Nedre brytpunkt	308 800	315 900	313 000

Övre skiktgräns	441 300	451 900	450 500
Övre brytpunkt	458 900	469 700	465 200

Källa: SCB och Finandepartementet.

Den sammanlagda effekten av dels en begränsad uppräkning av skiktgränserna dels en upp- justering av dessa i och med att avdraget för den allmänna pensionsavgiften minskas blir att den nedre skiktgränsen för inkomståret 2005 skall bestämmas till 298 600 kronor och den övre till 450 500 kronor. Det innebär att statlig skatt börjar tas ut med 20 procent vid en taxerad för- värvsinkomst på 313 000 kronor och med 25 procent vid en taxerad förvävsinkomst på 465 000 kronor.

De genomsnittliga effekterna av de ovan beskrivna förslagen för löntagare och andra personer med pensionsgrundande inkomst samt pensionärer i olika inkomstskikt framgår av tabell 8.4. Vissa pensionärer har även pensions- grundande inkomst vilket betyder att de får del av kompensationen för allmänna pensions- avgiften. Uppgifterna i tabellen är baserade på inkomstuppgifter avseende ett större statistiskt urval. Beräkningarna utgår från prognoser av individens taxerade förvärvsinkomst för 2005 och de nya skatteskalor som följer av de redo- visade förändringarna. Effekterna redovisas i 20 000 kronors-intervall upp till en taxerad för- värvsinkomst på 400 000 kronor. För en taxerad

förvärvsinkomst	mellan 400 000 kronor och
600 000 kronor	redovisas effekterna i 50 000

kronors-intervall. För individer med inkomster över 600 000 kronor blir effekten i kronor ungefär densamma som för individer i det högsta redovisade inkomstintervallet.

203

PROP. 2004/05:1

Tabell 8.4 Skatteförändring för löntagare och andra personer med pensionsgrundande inkomst samt pensionärer1) i olika inkomstlägen år 2005 av regeringens förslag

Kronor per månad och procent av taxerad inkomst

		Löntagare			Pensionärer

Årsinkomst i		Antal personer	Minskad skatt	Minskad skatt i	Antal personer i	Minskad skatt i	Minskad skatt i
tusentals kronor		i skiktet	kronor per månad	procent av inkomst	skiktet	kronor per månad	procent av inkomst

20 000–40 000		185 000	-14	-0,56%	27 400	0	-0,01%
40 000–60 000		136 100	-46	-1,12%	47 700	-28	-0,65%

60 000–80 000		117 900	-97	-1,67%	120 700	-64	-1,05%

80	000–100 000	119 000	-107	-1,43%	298 600	-64	-0,84%
100	000–120 000	134 100	-117	-1,27%	271 100	-64	-0,70%

120	000–140 000	152 500	-127	-1,17%	248 000	-65	-0,60%

140	000–160 000	199 000	-137	-1,09%	249 600	-66	-0,53%
160	000–180 000	256 600	-147	-1,03%	220 900	-69	-0,49%

180	000–200 000	301 300	-157	-0,99%	185 700	-73	-0,46%

200	000–220 000	355 700	-168	-0,96%	148 300	-75	-0,43%
220	000–240 000	397 700	-179	-0,93%	101 000	-81	-0,42%

240	000–260 000	377 000	-188	-0,90%	70 300	-83	-0,40%

260	000–280 000	329 400	-193	-0,86%	51 500	-86	-0,38%
280	000–300 000	274 500	-160	-0,66%	39 300	-46	-0,19%

300	000–320 000	225 000	-143	-0,55%	29 100	-29	-0,11%

320	000–340 000	178 100	-113	-0,41%	20 600	-24	-0,09%
340	000–360 000	131 900	-116	-0,40%	16 900	-23	-0,08%

360	000–380 000	101 800	-116	-0,38%	14 600	-25	-0,08%

380	000–400 000	82 200	-116	-0,36%	10 800	-25	-0,08%
400	000–450 000	145 800	-116	-0,33%	19 000	-34	-0,10%

450	000–500 000	93 400	-106	-0,27%	10 000	-25	-0,06%

500	000–550 000	62 100	-98	-0,23%	8 300	-21	-0,05%
550	000–600 000	43 000	-99	-0,21%	5 300	-10	-0,02%

600 000–		134 100	-97	-0,13%	13 400	-27	-0,04%

Anm.: Skatteförändringen inkluderar effekten av begränsningen i uppräkningen av skiktgränserna, ökningen i skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften, höjningen av skiktgränserna till följd av begränsningen i avdragsrätten för avgiften samt grundavdragshöjningen.

1) I gruppen pensionärer ingår alla med folkpension. Vissa pensionärer har även pensionsgrundande inkomst vilket betyder att de får del av kompensationen för allmänna pensionsavgiften.

Källa: SCB och Finansdepartementet, 2002 års storurval framskrivet till 2005.

204

PROP. 2004/05:1

I budgetpropositionen för 2002 föreslog regeringen, med hänvisning till tidigare uttalad målsättning att på sikt reducera andelen skatt- skyldiga som betalar statlig skatt på förvärvs- inkomster till 15 procent, att den nedre skikt- gränsen skulle justeras upp med ytterligare 5 000 kronor. Denna åtgärd förväntades resultera i en minskning av andelen som betalar statlig in- komstskatt till 17 procent. Den faktiska andelen för inkomståret 2002 kom att uppgå till 16,6 procent.

I budgetpropositionen för 2004 beräknades andelen efter de föreslagna åtgärderna för 2004 uppgå till 17,2 procent. Utifrån den aktuella bilden av inkomstutvecklingen beräknas nu denna andel uppgå till 16,2 procent 2004. För 2005 beräknas vid oförändrade regler motsva- rande andel uppgå till 16,6 procent. De före- slagna förändringarna förväntas medföra att andelen som betalar statlig inkomstskatt uppgår till 17,0 procent inkomståret 2005.

Förslaget föranleder en ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.8.

8.2.6Avdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten

Regeringens förslag: Det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats respektive i tjänsten höjs från 16 kronor per mil till 17 kronor per mil.

Skälen för regeringens förslag: Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) skall göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver an- vända något transportmedel. Avdrag skall under vissa förutsättningar göras för kostnader för arbetsresor med egen bil. I sådant fall får för när-

8.2.5Det fasta beloppet vid beskattning varande avdrag göras med 16 kronor per mil.

av förvärvsinkomster

Regeringens förslag: I enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2004 avskaffas det fasta beloppet på 200 kronor som tas ut vid beskatt- ning av förvärvsinkomster från och med in- komståret 2005.

Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för 2004 (vol. 1, avsnitt 8.2.1) angavs att som en del i den gröna skatteväxlingen skulle det fasta beloppet om 200 kronor i statlig inkomstskatt tas bort. Ett slopande av beloppet var dock inte möjligt det nämnda året eftersom detta hade påverkat kom- munsektorns skatteintäkter negativt. Det fasta beloppet utgjorde nämligen en kommunal inkomstskatt under detta år. För att undvika en sådan negativ påverkan gavs i stället en särskild skattereduktion om 200 kronor under inkomst- året 2004.

Det fasta beloppet utgör fr.o.m. inkomståret 2005 återigen en statlig skatt. Ett slopande av skatten i enlighet med vad som tidigare utfästs är därigenom möjligt.

Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet av- ser att täcka de milbundna kostnaderna.

Den föreslagna höjningen av skatterna på drivmedel kommer att leda till ökade kostnader för arbetsresor och resor i tjänsten. För att stödja arbetslinjen i beskattningen av inkomster och delvis kompensera för denna höjning före- slås att den nuvarande nivån på avdrag för resor med egen bil höjs från 16 kronor till 17 kronor.

Förslagen föranleder ändringar i 12 kap. 5 och 27 §§ inkomstskattelagen. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.8.

205

PROP. 2004/05:1

8.2.7Sänkt särskilt avdrag för arbetsgivaravgifter

Regeringens förslag: Det särskilda avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifter sänks från maximalt 3 550 kronor per månad till maximalt 3 090 kronor. Den årslönesumma som ger högst avdrag uppgår därmed till 741 600 kronor i stället för 852 000. Om avdraget görs jämnt för- delat över hela året uppgår det sammanladga avdraget till högst 37 080 kronor per år.

Skälen för regeringens förslag: Från och med 1997 får arbetsgivare och egenföretagare, vid beräkning av arbetsgivaravgifter respektive egen- avgifter, varje månad göra ett avdrag med 5 procent av avgiftsunderlaget. Avdraget för arbetsgivare uppgår i dag till maximalt 3 550 kronor per månad. Om avdraget görs jämnt för- delat över hela året uppgår det sammanlagda av- draget till maximalt 42 600 kronor per år. Det underlag som ger maximalt motsvarar en årlig lönesumma på 852 000 kronor. För egenföre- tagare uppgår avdraget till maximalt 9 000 kronor per år, vilket motsvarar ett underlag på 180 000 kronor. Om egenföretagaren under året har betalat ut lön eller annan förmån till arbetstagare, och som arbetsgivare gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna, får det sammanlagda avdraget från egenavgifterna och arbetsgivar- avgifterna inte överstiga 42 600 kronor per år. Om egenföretagaren är delägare i ett handels- bolag får det sammanlagda avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till handelsbo- lagets inkomster för samtliga delägare i handels- bolaget inte överstiga 42 600 kronor per år.

Nedsättningen utgjorde en av de åtgärder som föreslogs i ”Vissa åtgärder för att halvera arbets- lösheten 2000” (prop. 1995/96:222). Syftet med nedsättningen av socialavgifterna var att reducera de indirekta lönekostnaderna för att stimulera nyanställningar och uppmuntra egenföretagande. Nuvarande nivå på nedsättningen har gällt sedan den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:285, SFS 1997:437). Genom att nedsättningen har varit begränsad till ett visst belopp har den främst riktat sig till mindre företag.

Avdraget innebär att marginalkostnaden för arbetskraft sänks för företag vars lönesumma understiger 852 000 kronor per år och kan därför

på kort sikt, så länge löneavtalen ligger fast, ge en positiv effekt på sysselsättningen för mindre företag. För arbetsgivare med en lönesumma över 852 000 kronor per år påverkas inte margi- nalkostnaden för arbete och därmed inte heller sysselsättningen. Skattebortfallet till följd av avdraget för de sistnämnda utgör därför en död- viktskostnad för åtgärden.

Då det i denna proposition föreslås skatte- lättnader som till inte oväsentlig del kommer företagssektorn till del, är det rimligt att finansi- eringen av dessa lättnader sker genom vissa förändringar av beskattningsreglerna för företag. Mot bakgrund av hur stödet i dag är utformat anser regeringen därför att en sänkning av det särskilda avdraget för arbetsgivaravgifterna är rimlig.

Som en följd av sänkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna skall motsvarande justering av beloppen göras för det sammanlagda avdraget för egenavgifter för delägare i handelsbolag och för det sammanlagda beloppet för egenavgifter och arbetsgivaravgifter för egenföretagare som gjort avdrag för arbetsgivaravgifter. De utvid- gade särskilda avdragen för socialavgifter i vissa stödområden påverkas inte.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 28 § och 3 kap. 18 och 19 §§ socialavgiftslagen (2000:980). Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.6.

8.2.8Förändrade nivåer för socialavgifter


Regeringens förslag:			Sjukförsäkringsavgiften			i
arbetsgivaravgifterna			sänks	från	11,08 till
10,39 procent	av	avgiftsunderlaget. Sjukförsäk-
ringsavgiften	i	egenavgifterna sänks från
11,81 till 11,12 procent av				avgiftsunderlaget.
Procentsatsen	för		arbetsmarknadsavgiften			i

arbetsgivaravgifterna höjs från 3,70 till 4,45 pro- cent och i egenavgifterna från 1,16 procent till 1,91 procent. Till följd av dessa justeringar skall den allmänna löneavgiften sänkas med 0,06 pro- centenheter.

Skälen för regeringens förslag: Ett syfte med den förändrade avgiftsstruktur som riksdagen beslutat med anledning av budgetpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:36) var att inom ramen för ett i

206

PROP. 2004/05:1

princip oförändrat avgiftsuttag skapa bättre samstämmighet mellan inkomster och utgifter i bl.a. sjukförsäkringssystemet. Underlaget för socialavgifterna beräknas till totalt cirka 1 050 miljarder kronor 2005.

Socialavgifterna betalas antingen som arbets- givaravgifter eller som egenavgifter. Arbetsgivar- avgifter betalas av arbetsgivare medan egen- avgifter betalas av främst enskilda näringsidkare.

Sjukförsäkringsavgiften

Sjukförsäkringsavgiften är en av sex avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. Sjukförsäk- ringsavgiften uppgår för närvarande till 11,08 procent för arbetsgivare och till 11,81 pro- cent för dem som betalar egenavgifter.

Sjukförsäkringsavgiften finansierar bl.a. utgifter för sjukpenning, rehabiliterings-, sjuk- och aktivitetsersättning, allt enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukförsäk- ringsavgiften skall även finansiera Centrala studiestödsnämndens kostnader för sådana studielån som avser en studerandes sjukperiod och som enligt studiestödslagen (1999:1395) inte ska återbetalas, vissa av de allmänna försäk- ringskassornas förvaltningskostnader, samt kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersätt- ning och ledighet för närståendevård.

Sjukförsäkringsavgiften bör tas ut med en avgiftssats som innebär att de beräknade intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade utgifterna. För 2005 beräknas de utgifter som sjukförsäkringsavgiften skall täcka, uppgå till knappt 110 miljarder kronor. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att sjukförsäkringsav- giften i arbetsgivaravgifterna sänks till 10,39 pro- cent av avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till 11,12 procent av avgiftsunderlaget.

Arbetsmarknadsavgiften

Arbetsmarknadsavgiften uppgår för närvarande till 3,70 procent i arbetsgivaravgifterna och 1,16 procent i egenavgifterna. Arbetsmarknads- avgiften bör tas ut med en avgiftssats som innebär att de beräknade intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade utgifterna för finansiering av arbetslöshetsersättning, aktivi- tetsstöd och kostnader enligt lönegarantilagen (1992:497). För 2005 beräknas dessa utgifter

uppgå till knappt 47 miljarder kronor. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att arbets- marknadsavgiften i arbetsgivaravgifterna höjs till 4,45 procent av avgiftsunderlaget och i egen- avgifterna till 1,91 procent av avgiftsunderlaget.

Det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift

Justeringarna av sjukförsäkrings- och arbets- marknadsavgifterna skall göras inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag. Den all- männa löneavgiften skall därmed sänkas med 0,06 procentenheter till 3,07 procent.

De föreslagna förändringarna i avgiftsnivåerna bör gälla från den 1 januari 2005 och medför ändringar i 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § social- avgiftslagen (2000:980) och 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.6 och 3.7.

Sammanfattning av förslagen om förändrade avgiftsnivåer

Förslagen om kommande nivåer på socialavgifter och allmän löneavgift för arbetsgivare och en- skilda näringsidkare sammanfattas i tabell 8.5.

Tabell 8.5 Socialavgifter 2005 enligt regeringens förslag

Procent

Socialavgifter	Arbetsgivaravgifter	Egenavgifter

Sjukförsäkringsavgift	10,39	11,12

Föräldraförsäkringsavgift	2,20	2,20

Ålderspensionsavgift	10,21	10,21
Efterlevandepensionsavgift	1,70	1,70

Arbetsmarknadsavgift	4,45	1,91

Arbetsskadeavgift	0,68	0,68
S:a socialavgifter	29,63	27,82

Allmän löneavgift	3,07	3,07

S:a socialavgifter och allmän
löneavgift	32,70	30,89

Regeringen avser att under hösten lägga fram en proposition med förslag till system för arbets- givares medfinansiering av anställdas sjukpen- ningkostnader som syftar till att öka arbets- givarnas drivkrafter att minska sjukfrånvaron. Förslaget är planerat att träda ikraft den 1 januari 2005 och innebär att totaluttaget av socialav-

207

PROP. 2004/05:1

gifterna kan komma att justeras ned ytterligare till följd av en sänkt sjukförsäkringsavgift.

8.2.9Skatten för utomlands boende

Regeringen beslutade den 26 augusti 2004 att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till förändringar i inkomstbeskattningen av fysiska personer bosatta utomlands (begränsat skatt- skyldiga). Förslagen innebär främst att beskatt- ningen av de som bor utomlands EU-anpassas och att den särskilda beskattningsordningen för utomlands bosatta begränsas till att tillämpas på tillfälliga inkomster i Sverige.

Regeringen avser att efter lagrådsgransk- ningen i en proposition föreslå riksdagen dessa ändringar.

8.2.10 Beskattning av nordiska sjömän

Regeringens förslag: Den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik förlängs till att gälla också vid 2006 års taxering.

Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för 2001 föreslogs att den skattefrihet, som enligt den särskilda övergångs- bestämmelsen i artikel 31.3 i 1996 års nordiska skatteavtal gäller t.o.m. 2001 års taxering för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som får ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i inter- nationell trafik, skulle förlängas till att gälla också vid 2002 års taxering (SFS 2000:1165). I budgetpropositionerna för åren 2002–2004 före- slogs att skattefriheten skulle förlängas till att gälla också vid 2003–2005 års taxeringar (SFS 2001:1054, 2002:964 och 2003:826).

Ovan nämnda skattefrihet gäller emellertid inte för anställda ombord på färjor i reguljär trafik mellan Sverige och Danmark. För denna grupp undertecknades den 30 september 1999 ett bilateralt avtal mellan Sverige och Danmark som finns fogat som bilaga 2 till lagen

(1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Avtalet innebär att Sverige kan beskatta sjömän med hemvist i Sverige som arbetar på danska färjor. I propositionen Beskattningen av anställda ombord på färjor mellan Sverige och Danmark (prop. 2000/01:89) föreslogs emellertid att danska s.k. nettolöner som betalas till ombordanställda på danska färjor skulle undantas från svensk skatt vid 2002 års taxering. Skattefriheten begränsades till att gälla personer som någon gång under januari månad år 2001 var anställda ombord på ett danskt skepp (SFS 2001:411). Skälet för förslaget var att anställda ombord på fartyg som är registrerade i Danskt Internationellt Skibsregister (DIS) är undantagna från dansk sjömansskatt och får i stället en nettolön som är ca 30 procent lägre än motsvarande bruttolön. I budgetpropositionerna för åren 2002–2004 föreslogs att även detta undantag från beskattning skulle förlängas till att gälla också vid 2003–2005 års taxeringar (SFS 2001:1054, 2002:964 och 2003:826).

Frågan om beskattningen av sjömännen i det nordiska skatteavtalet är en fråga som lämpligen borde lösas gemensamt inom Norden. Regeringen påbörjade under hösten 2001 en översyn av lastsjöfartens och färjenäringens villkor. Syftet var att utreda möjligheterna till en gemensam nordisk uppfattning när det gäller den framtida utformningen av de Europeiska gemenskapernas riktlinjer för statligt stöd till sjötransporten. Detta uppdrag redovisades under hösten år 2003. Den särskilde utredarens slutsats var att det inte förelåg några förutsättningar att enas om en gemensam uppfattning i denna fråga med vare sig de nordiska länderna eller övriga länder runt Östersjön. En gemensam uppfatt- ning om stödfrågorna hade kunnat leda till en lösning av den nu aktuella frågan. I den uppkom- na situationen anser emellertid regeringen att det fortfarande finns anledning att förlänga den skattefrihet för ombordanställda på nordiska skepp som hittills gällt till att gälla även vid 2006 års taxering.

Förslaget har som tidigare år tagits in i övergångsbestämmelserna till lagen om dubbel- beskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.

208

8.3Kapital- och egendomsskattefrågor

8.3.1Förmögenhetsskatten

8.3.1.1 Höjt fribelopp för sambeskattade par

Regeringens förslag: Fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt för sambeskattade par höjs från och med 2006 års taxering från 2 000 000 kronor till 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Förmögenhetsskatt utgår på den del av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger ett fribelopp. Fribeloppet är 1 500 000 kronor för fysiska personer och dödsbon. Makar samt sambor med gemensamma barn sambeskattas och har ett gemensamt fribelopp på 2 000 000 kronor. Hemmavarande barn under 18 år sambeskattas med sina föräldrar.

Inför 2002 års taxering infördes ett särskilt fribelopp för sambeskattade par. Fribeloppet hade dittills varit detsamma för ensamstående och sambeskattade. Beloppet höjdes från 900 000 kronor till 1 000 000 kronor för ensam- stående och 1 500 000 kronor för sambeskattade par. Inför 2003 års taxering höjdes fribeloppen ytterligare till den nivå som gäller i dag.

Under de senaste åren har antalet fysiska personer som betalar förmögenhetsskatt ökat från 263 000 år 2002 till beräknade 320 000 personer år 2005. Under dessa år har intäkterna från förmögenhetsskatten ökat från fyra miljar- der kronor till beräknade 5,3 miljarder kronor. Regeringen anser att det finns skäl att förändra förmögenhetsbeskattningen i en mildrande riktning. En sådan förändring bör ske genom höjningar av fribeloppen. På så sätt minskar antalet personer som betalar förmögenhetsskatt och skatten kommer i huvudsak att träffa större förmögenheter.

I första hand bör det gemensamma fribeloppet för sambeskattade par höjas. Däri- genom uppnås större neutralitet mellan å ena sidan gifta och sambor med gemensamma barn som sambeskattas och å andra sidan sambor utan gemensamma barn som har var sitt fribelopp. Regeringen föreslår att fribeloppet för sambe- skattade par höjs från 2 000 000 kr till 3 000 000 kr. Det gemensamma fribeloppet för sambe-

PROP. 2004/05:1

skattade par kommer därmed att motsvara två fribelopp för ensamstående.

Höjningen av fribeloppet för sambeskattade par föreslås gälla från den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering. Antalet skattskyldiga till förmögenhetsskatt beräknas minska från 320 000 till 200 000 år 2005.

Förslaget föranleder en ändring i 19 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.9.

8.3.1.2Fortsatta förändringar av förmögenhetsskatten

Regeringens bedömning: I det fortsatta arbetet med förändringar av förmögenhetsskatten bör övervägas att slopa undantaget från skatteplikt för huvuddelägares aktier och att införa ett tak för uttag av förmögenhetsskatt.

Skälen för regeringens bedömning:

Egendomsskattekommittén, som bl.a. hade i uppdrag att göra en översyn av förmögenhetsbeskattningen, överlämnade sitt huvudbetänkande, Reformerade egendoms- skatter (SOU 2004:36), i mars i år. Betänkandet har remissbehandlats. I det fortsatta arbetet med förmögenhetsskatten avser regeringen att överväga förändringar som syftar till att öka likformigheten och minska orättvisorna i be- skattningen. En fråga som bör övervägas i det sammanhanget är om undantaget från skatteplikt för huvuddelägares aktier skall avskaffas och ersättas med ett tak för uttag av förmögen- hetsskatt.

Aktier som är inregistrerade vid börs skall tas upp som tillgång vid förmögenhetsbeskatt- ningen medan aktier som är marknadsnoterade utan att vara inregistrerade är skattefria. Det innebär att aktier som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista är skattepliktiga och att aktier som är noterade utanför A-listan är, med några undantag, skattefria.

En skattepliktig aktie är dock under vissa förutsättningar skattefri om den innehas av en huvuddelägare. Skattebefrielsen gäller bl.a. för huvuddelägares aktier i ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade vid börs vid utgången av år 1991 eller i ett aktiebolag i vilket aktier har

209

PROP. 2004/05:1

inregistrerats vid börs första gången efter utgången av år 1991. Med huvuddelägare avses en aktieägare som ensam eller tillsammans med närstående innehade aktier direkt eller indirekt motsvarande minst 25 procent av röstvärdet för aktierna i bolaget vid utgången av år 1991 om aktierna var inregistrerade vid börs vid den tidpunkten eller, om inregistrering skedde senare, vid tidpunkten för inregistreringen.

Undantaget för huvuddelägares aktier leder till olikformighet i beskattningen och har också kritiserats från olika utgångspunkter för att vara orättvist. Kritiken gäller bl.a. det förhållandet att förmögna personer slipper betala skatt för stora aktieinnehav samtidigt som småhusägare som inte har några betydande tillgångar i övrigt kan få betala förmögenhetsskatt. Vidare gäller kritiken den omständigheten att ägare med stora aktie- innehav i bolag kan behandlas skattemässigt olika beroende på vid vilken tidpunkt de skaffade sina respektive innehav.

Kritiken mot undantaget får i stora delar anses vara befogad. Det finns därför anledning att överväga om undantaget skall behållas. Ett bort- tagande av bestämmelsen skulle leda till att vissa huvuddelägare tvingades betala orimligt mycket i förmögenhetsskatt. Det skulle även kunna leda till att intresset för att låta inregistrera aktier på börsens A-lista hämmades. Ett avskaffande av huvuddelägarundantaget bör därför endast ske om det samtidigt införs någon form av begräns- ning av skatteuttaget.

Ett alternativ till undantaget för huvud- delägares aktier kan vara att införa ett tak för förmögenhetsskatten, dvs. en beloppsgräns som anger hur mycket en skattskyldig maximalt skall behöva betala i förmögenhetsskatt. Ett tak i kombination med ett slopande av huvuddelägar- undantaget innebär att vissa huvuddelägare, vars förmögenhet i huvudsak består av aktier som i dag är undantagna från förmögenhetsskatt, kommer att betala mer skatt medan andra, som har betydande tillgångar utöver aktierna i fråga, kommer att betala mindre. Hur många som kommer att få betala mer respektive mindre beror på hur nivån på ett tak kalibreras.

8.3.2Slopad arvs- och gåvoskatt

Regeringens bedömning: Beskattningen av arv och gåva bör slopas.

Skälen för regeringens bedömning:

Egendomsskattekommittén (dir. 2002:87) har haft i uppdrag att göra en översyn av reglerna om arvs- och gåvoskatt. Efter förslag av kommittén slopades beskattningen av arv till efterlevande make och sambo fr.o.m. den 1 januari 2004 (prop. 2003/04:15, bet. 2003/04:SkU7, rskr. 2003/04:116, SFS 2003:1198). I sitt slutbetänk- ande, Egendomsskatter – Reform av arvs- och gåvoskatter (SOU 2004:66), som överlämnades till finansministern i juni 2004 föreslår kom- mittén ytterligare sänkningar av arvs- och gåvoskatten. Förslagen har remissbehandlats.

Arvs- och gåvoskatten är kostsam att admini- strera vilket måste sättas i relation till de intäkter som skatten ger. På grund av värderingsreglerna och konstruktionen i övrigt av arvs- och gåvo- skattereglerna är det lätt att nedbringa skatten genom olika skatteplaneringsåtgärder som är helt lagliga. Mot bakgrund av detta och med syfte att underlätta generationsskiften i företag avser regeringen att senare under hösten föreslå riksdagen att arvs- och gåvoskatten tas bort. Inriktningen är att arvs- och gåvoskatten skall slopas fr.o.m. den 1 januari 2005.

8.3.3Beskattningen av tjänstepensioner och privat pensionssparande

Regeringen har nyligen tillkallat en särskild utredare som skall utreda den skattemässiga behandlingen av de pensionssystem som kom- pletterar den allmänna pensionen, dvs. tjänste- pensioner och privat pensionssparande. Upp- draget syftar till att anpassa den skattemässiga regleringen så att arbetsutbud och tillväxt gynnas. I detta ingår att förbättra och förenkla reglerna samt att öka likformigheten och neutra- liteten i beskattningen av pensionssystemen.

Tjänstepensioner och privat pensionssparande är i dag skattesubventionerade. Subventionen består främst av en lägre beskattning av avkast- ningen på pensionskapitalet. En subvention kan också uppkomma genom att beskattningen av arbetsinkomsterna skjuts upp till pensioneringen

210

PROP. 2004/05:1

och, särskilt när det gäller individer med inkomster över det s.k. förmånstaket, genom att särskild löneskatt betalas på pensionskostnader i stället för socialavgifter och allmän löneavgift.

Utredaren skall utvärdera den skattemässiga subventionens effekter på sparande och arbets- utbud, framför allt arbetsutbudet bland äldre personer. Utredaren skall även utvärdera de skattemässiga effekterna av en inre marknad och en ökad rörlighet inom EU på pensionsområdet. Utifrån resultatet av utvärderingarna skall utredaren lämna förslag på lösningar och i övrigt anpassa den skattemässiga regleringen så att arbetsutbud och tillväxt gynnas och risken att skattebasen urholkas minimeras. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2006.

På pensionsbeskattningsområdet har också förslag lämnats i en departementspromemoria, Beskattning av livförsäkringar och EG-rätten (Ds 2003:65), som har remitterats. Regeringen avser att under hösten redovisa sin bedömning av förslagen i promemorian och den EG-rättsliga utvecklingen på området.

som i dag bestämmer hur löner till anställda på visst sätt får medräknas i underlaget för beräkning av kapitalbeskattad utdelning och kapitalvinst. Ett tredje alternativ är en förändring av reglerna för kapitalvinstbeskattning och ett fjärde den s.k. BEK-modellen.

I den efterföljande diskussionen, bl.a. i anslut- ning till tillväxtsamtalen, har ytterligare alternativ aktualiserats. Ett sådant gäller införan- de av regler där ägare till kvalificerade andelar under vissa förutsättningar (vid en viss storlek på antalet anställda och företagsledarens/ägarens egna löneuttag) inte skulle omfattas av 3:12-re- glerna. Ett annat alternativ har gällt möjligheten att utvidga den s.k. takregeln. Denna regel begränsar i dag den del av kapitalvinster som skall tjänstebeskattas. Utvidgningen skulle inne- bära att även andra tjänstebeskattade inkomster från företaget skulle beaktas.

I sammanhanget kan erinras om att man i 3:12-utredningens betänkande Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52) föreslog en scha- blonregel för de mindre företagen.

Ett av de möjliga reformalternativ som pekades ut i budgetpropositionen 2004 var den

8.3.4Det fortsatta arbetet med 3:12– av 3:12-utredningen föreslagna BEK-modellen.

reglerna

Regeringens bedömning: 3:12-reglerna bör förändras så att de blir mer gynnsamma för företagen.

Skälen för regeringens bedömning: I budgetpropositionen för 2004 redovisade regeringen sin bedömning av det fortsatta arbetet med 3:12–reglerna. I denna proposition aviserade också regeringen ett första steg i reformeringen av reglerna genom en höjning av riskpremien i den s.k. klyvningsräntan från fem till sju procent. I en proposition under hösten 2003 lämnades också ett sådant förslag och riksdagen har beslutat i enlighet med förslaget (prop. 2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9, rskr. 2003/04:117, SFS 2003:1200).

För det fortsatta arbetet aviserade regeringen i budgetpropositionen olika alternativa skattelätt- nader som tillsammans med den redan genom- förda åtgärden skulle ge en varaktig skattesänk- ning på en miljard kronor. Ett alternativ är en ytterligare höjning av klyvningsräntan. Ett andra alternativ är en justering av den lönesummeregel

Enligt gällande rätt används i princip före- tagarens egna anskaffningskostnader för aktierna som underlag för att beräkna hur stor del av en utdelning, och indirekt även den del av framtida kapitalvinster, som skall kapitalinkomstbeskat- tas. BEK-modellen innebär att i underlaget skall också ingå en viss del av företagets beskattade kapital. Modellen har sina förespråkare men kan också kritiseras. En utvidgning av detta slag skulle bidra till att sänka skattebelastningen på investeringar som finansieras med kvarhållna vinstmedel. Samtidigt skulle det innebära en förmånsbehandling av investeringar i 3:12-före- tag i förhållande till vad som gäller för andra aktiebolag och också innebära ökade möjligheter till omvandling av arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. De begränsningar av den ”fulla” BEK-modellen som föreslogs av den s.k. 3:12–utredningen i syfte att motverka omfattande skatteomvandling riskerar att inte bli stabila. Utredningen föreslog att ett införande av BEK-modellen skulle finansieras genom att kapitalvinster i sin helhet beskattas som tjänste- inkomst, inte som i dag till 50 procent. Detta skulle kunna medföra betydande skatteskärp- ningar i vissa fall.

211

PROP. 2004/05:1

Nackdelarna med BEK-modellen får anses överväga fördelarna. Regeringen avvisar därför modellen.

Bedömningen av BEK-modellen skall ses i relation till de alternativa åtgärder som redo- visades i budgetpropositionen 2004 men också till de senare aktualiserade alternativen. Särskilt de senare alternativen ger ett delvis nytt pers- pektiv på det fortsatta reformarbetet. Finans- ministern har därför den 3 juni 2004 förordnat en expertgrupp med uppgift att genomföra en fördjupad prövning av 3:12–reglerna. I detta sammanhang är en utvidgning av takregeln och ett alternativ där under vissa förutsättningar 3:12–reglerna inte skall tillämpas av särskilt intresse. Uppdraget skall redovisas senast vid utgången av oktober 2004. Regeringen avser att därefter återkomma med förslag som skall träda i kraft senast den 1 januari 2006.

Det fördjupade analysarbetet innebär inte att de i budgetpropositionen 2004 utpekade alterna- tiven skulle vara inaktuella. I den fortsatta bered- ningen kommer även övriga förslag, utöver de som har kommenterats, från 3:12-utredningens betänkande Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52) att beaktas.

8.3.5Ändrade regler för periodiseringsfonderna

Regeringens bedömning: Vinstmedel som juridiska personer avsatt i periodiseringsfonds- systemet räntebeläggs. En räntebeläggning innebär att en schablonintäkt beräknas på de avsatta vinstmedlen. Schablonintäkten skall sedan tas upp vid inkomstbeskattningen. Åtgärden skall träda i kraft den 1 januari 2005.

Skälen för regeringens bedömning: Eftersom de tidigare föreslagna lättnaderna beträffande arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna till inte oväsentlig del kommer företagssektorn till godo genom att ägarkollektivet gynnas är det rimligt att förändringarna finansieringsmässigt balan- seras genom vissa förändringar av beskattnings- reglerna för företag. Förändringarna bör ske på ett sådant sätt att de goda förutsättningarna för att göra investeringar i Sverige i största möjliga utsträckning bevaras och även utan att försämra företagens internationella konkurrenskraft. I

detta sammanhang bör utvecklingen mot lägre bolagsskattesatser i vår omvärld särskilt beaktas. De nya medlemsstaterna i EU har alla låga skattesatser, omkring 20 procent. Att i ett sådant läge höja bolagsskattesatsen ger ingen positiv signal till företag som överväger etablering och/eller fortsatt expansion i Sverige. Istället bör finansieringen av de skattesänkningarna som kommer ägarkollektivet tillgodo prövas inom ramen för de generösa vinstreserveringsmöjlig- heter som företagen har i periodiseringsfondsys- temet.

En förändring av periodiseringsfondssystemet kan uppnås antingen genom ändringar i det befintliga regelsystemet som t.ex. att den maxi- mala avsättningsmöjligheten minskas (25 pro- cent för juridiska personer, 30 procent för egenföretagare) eller genom en räntebeläggning av periodiseringsfondavsättningarna. Åtgärderna skiljer sig åt i ekonomiskt avseende genom att en sänkt avsättningsprocent minskar såväl periodi- seringsfondssystemets resultatutjämningsegen- skaper (bl.a. indirekt kvittning av förluster i dag mot historiska vinster) som dess sänkande effekt på skatten på egenfinansierade investeringar medan en räntebeläggning i allt väsentligt bara har den senare effekten.

En fördel med räntebeläggningsmetoden är därför att möjligheten att utjämna företagets resultat mellan olika beskattningsår i allt väsent- ligt behålls intakt. Mot en generell tillämpning av räntebeläggningsmetoden talar emellertid att det komplicerar reglerna särskilt för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som är fysiska personer. Detta står i strid med regeringens ambitioner att förenkla för dessa företag. Denna konflikt undviks om dessa före- tag inte omfattas av ändringen. En sådan lösning leder visserligen till en marginellt ökad oenhet- lighet i skattereglerna mellan juridiska personer och övriga företagsformer. Detta måste vägas mot målet om enkla regler för dessa närings- idkare. Regeringen bedömer att förenklings- aspekten väger tyngre i denna fråga. Endast företag som i inkomstskattesammanhang anses som juridiska personer bör därför omfattas av ett system med räntebeläggning av periodiserings- fonderna.

Ett sådant system kräver dock ytterligare beredning. Finansdepartementet kommer i sam- band med att denna proposition överlämnas till riksdagen att presentera ett förslag med denna innebörd. Arbetet bedrivs med inriktning att ett

212

lagförslag skall kunna lämnas under hösten 2004 för att träda i kraft den 1 januari 2005 och tilläm- pas första gången på beskattningsår som påbör- jas efter ikraftträdandet.

8.4Energi- och miljöbeskattning

8.4.1Grön skatteväxling och andra miljö- och energipolitiska styrmedel

I budgetpropositionen för 2001 presenterade regeringen en strategi för grön skatteväxling. Det samlade utrymmet för skatteväxling under perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling om drygt 10 miljar- der kronor genomförts. För 2005 föreslås i denna proposition en skatteväxling på 3,4 miljar- der kronor.

De energi- och miljöskattehöjningar som genomförts tidigare, inom ramen för den gröna skatteväxlingen, har haft sin tyngdpunkt på höjda skatter på el och uppvärmningsbränslen. Det övergripande syftet med skatteväxlingen är att bidra till att de av riksdagen fastställda miljö- målen nås. Detta förutsätter att åtgärder riktas mot flera sektorer. Transportsektorn om-fattas inte av det system för handel med utsläppsrätter, som införs den 1 januari 2005. Bland de sektorer som står utanför handelssystemet beräknas transportsektorn svara för större delen av utsläppsökningarna fram till 2010 i frånvaro av ytterligare åtgärder. Regeringen anser därför att tyngdpunkten i den gröna skatteväxlingen för 2005 bör läggas på höjda skatter för transport- sektorn och föreslår höjningar av såväl fordons- skatten som energiskatten på bensin och diesel- olja. Därutöver föreslås en höjning av energi- skatten på el som förbrukas av hushåll och servicenäringar. För dieselolja, som används i arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket, föreslås dock en nedsättning av skatten i syfte att skapa likvärdiga konkurrensförutsättningar för det svenska jord- och skogsbruket jämfört med övriga EU. Den samlade budgeteffekten av dessa åtgärder 2005 framgår av tabell 8.6.

PROP. 2004/05:1

Tabell 8.6 Höjda energi- och miljöskatter inom ramen för grön skatteväxling 2005. Periodiserad nettoeffekt för offentlig sektor i miljarder kronor

Höjd energiskatt på bensin 15 öre/l	0,92

Höjd energiskatt på dieselolja 30 öre/l	0,82

Höjd energiskatt på el hushåll och service 1,2 öre/kWh	0,88
Höjd fordonsskatt på personbilar	1,18

Höjd fordonsskatt på lätta lastbilar och lätta bussar	0,10

Sänkt koldioxidskatt på dieselolja i jord- och skogsbruk 2 kr/l	-0,52
Summa	3,38

För att ytterligare öka miljöstyrningen i fordonsbeskattningen bör en miljöinriktad for- donsskatteomläggning för lätta fordon genom- föras enligt det förslag som presenterats av Väg- trafikskatteutredningen (SOU 2004:63). Regeringen avser att driva arbetet med en sådan fordonsskatteomläggning så att nya regler skall kunna träda i kraft den 1 januari 2006.

Som uttalades i förra årets budgetproposition driver regeringen ett arbete med en reformering av energiskattesystemet. Arbetet bedrivs i en arbetsgrupp inom Finansdepartementet.

Regeringen följer även utvecklingen av alternativa styrmedel på energiområdet. Den 1 januari 2005 avses ett program för energief- fektivisering att införas (prop. 2003/04:170). Programmet omfattar energiintensiva industrif- öretag som använder el i tillverkningsprocessen. Ett deltagande i programmet innebär att före- tagen åtar sig att genomföra åtgärder som leder till en effektivare elanvändning i utbyte mot att de medges befrielse från energiskatten på el. För de företag som omfattas av programmet ersätts därmed energiskatten på el av ett alternativt styr- medel.

Ett system för handel med utsläppsrätter införs inom EU den 1 januari 2005. Systemet omfattar utsläpp av koldioxid från förbrännings- anläggningar inom industrin, kraft- och värme- verk och anläggningar som producerar och bear- betar järn, stål, glas, glasfiber, cement och kera- mik, papper och pappersmassa samt oljeraf- finaderier.

Regeringen avser att följa utvecklingen av handelssystemet. Den arbetsgrupp som inom Finansdepartementet arbetar med en reforme- ring av energiskattesystemet skall även se över möjligheterna att justera koldioxidskatten så att kostnaden för utsläppsrätterna beaktas. Förut- sättningarna för framtida investeringar i hög- effektiv kraftvärmeproduktion skall särskilt

213

PROP. 2004/05:1

beaktas i syfte att säkerställa en tillräcklig om- fattning av svensk elproduktion.

Regeringen avser att komma med ett samlat ställningstagande till koldioxidskattens framtida utformning i den handlande sektorn i 2005 års ekonomiska vårproposition.

Ett system för handel med elcertifikat infördes i Sverige den 1 maj 2003. Elcertifikat är en ny form av marknadsbaserade styrmedel som syftar till att främja förnybar elproduktion. Systemet innebär att producenter av förnybar el tilldelas certifikat samtidigt som elanvändarna åläggs en skyldighet att inneha ett antal certifikat i förhållande till sin elanvändning, en s.k. kvotplikt.

Liksom de miljörelaterade skatterna skapar de nya styrmedlen ekonomiska drivkrafter för införande av miljövänlig och resurssnål livsstil och teknik. Från miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt är dessa styrmedel jämförbara, men beroende på bl.a. miljöproblemets natur kan det ena instrumentet vara att föredra framför det andra. Inom varje område bör det dock i många fall räcka med att ett instrument tillämpas för att nå ett och samma miljömål. Införandet av alternativa styrmedel bör därför samordnas med energibeskattningen.

8.4.1.1 Höjda energiskatter på drivmedel

Regeringens förslag: Energiskatten på bensin höjs med 15 öre per liter och på dieselolja med 30 öre per liter. För alla bränslen, inklusive drivmedlen, tillkommer även höjningar på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna. De sär- skilda avgifter som tas ut vid överträdelse av användningsförbudet för märkt olja höjs. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2005.

Skälen för regeringens förslag: Som ett ytterligare steg i den gröna skatteväxlingens ökade miljörelatering av skattesystemet, bör skatten på bensin höjas med 15 öre per liter och skatten på dieselolja höjas med 30 öre per liter (300 kr per m3). Höjningarna bör vara lika stora oavsett inplacering i miljöklass. I avsnitt 8.4.2 föreslås dock att skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk i stället sänks med ca 2 kronor per liter från 2005 års nivå.

I avsnitt 8.4.1.5 redovisas tillkommande skat- tehöjningar som sker på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna. Skattesats- ändringarna för de vanligaste bränslena till följd av regeringens förslag, inklusive indexering, framgår av tabellerna 8.7 och 8.8.

Enligt EG-rätten är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att märkt olja inte kan användas för förbränning i motorn på fordon avsedda för vägtrafik och att fastställa sanktioner som skall tillämpas vid överträdelse av detta förbud (artikel 3 i rådets direktiv 95/60/EG av den 27 november 1995 om märkning för beskattningsändamål av dieselbrännolja och fotogen, det s.k. märknings- direktivet EGT L 291, 6.12.1995 s. 46). Enligt märkningsdirektivet skall sanktionerna vara effektiva, stå i rimlig proportion till överträdel- sen och verka avskräckande. Med hänsyn till de ökade skatteskillnader mellan märkt och omärkt olja som uppkommer till följd av förslaget anser regeringen att det är rimligt att höja nivåerna för de särskilda avgifter som tas ut vid överträdelse av användningsförbudet för märkt olja. Nivåerna bör återställas till de nivåer som gällde före år 2004.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 och 10 §§ samt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.10.

8.4.1.2Höjd fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar

Regeringens förslag: Fordonsskatten för bensindrivna personbilar höjs med 23 procent. Fordonsskatten för dieseldrivna personbilar höjs med 2 procent. Fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar höjs med 40 procent. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2005.

Skälen för regeringens förslag: Någon generell höjning av fordonsskatten för personbilar har inte skett sedan 1996. Det innebär att den reala skattebelastningen har minskat. Som ett steg i den gröna skatteväxlingens ökade miljörelatering av skattesystemet föreslår regeringen en genom- snittlig höjning av fordonsskatten med 23 pro- cent för bensindrivna personbilar (inklusive övriga personbilar som inte kan drivas med dieselolja) och 2 procent för dieseldrivna person-

214

bilar. För ett normalhushåll kommer den större höjningen av skatten på dieselolja att kompen- seras genom en mindre höjning av fordons- skatten på dieselbilar.

Nuvarande nivå på fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar är betydligt lägre än jämförbara viktklasser för främst dieseldrivna personbilar. Den stora skatteskillnaden leder till en omfattande skattebetingad ombyggnad från personbil till lätt lastbil med merkostnader för myndigheter och mindre skatteintäkter som följd. Även av miljöskäl är det olämpligt att skatten på lätta bussar och lätta lastbilar är lägre än skatten på personbilar. Regeringen anser där- för att fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar på sikt bör likställas med fordonsskatten på personbilar. Som ett första steg föreslås en genomsnittlig höjning av fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar med 40 procent.

Förslaget föranleder ändringar i bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327). Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.5.

8.4.1.3 Miljöinriktad fordonsskatteomläggning

Regeringens bedömning: För att öka miljöstyrningen i fordonsbeskattningen bör en koldioxidbaserad fordonsskatt för lätta fordon införas.

Bakgrunden till regeringens bedömning:

Vägtrafikskatteutredningen överlämnade den 27 maj 2004 sitt slutbetänkande Skatt på väg (SOU 2004:63) till regeringen. Betänkandet har

remissbehandlats.		Remisstiden	gick	ut	den
16 augusti 2004.		Remissinstansernas yttranden
finns	hos	Finansdepartementet			(dnr
Fi2002/2563).
Utredningens		förslag: I	syfte	att	öka

miljöstyrningen för lätta fordon (personbilar samt lastbilar och bussar med en totalvikt av högst 3,5 ton) läggs fordonsskatten om till att vara baserad på koldioxidutsläpp i stället för på vikt och typ av drivmedel. Fordonsskatten differentieras efter respektive fordons utsläpp av koldioxid per kilometer. Dieseldrivna fordon som omfattas av den koldioxidbaserade fordons- skatten får ett tillägg på fordonsskatten, efter- som utsläppskraven är något lägre för diesel-

PROP. 2004/05:1

drivna fordon än för bensindrivna fordon och skatten på dieselolja är lägre än på bensin.

Lätta bussar och lätta lastbilar bedöms kunna inkluderas i den koldioxidbaserade fordonsskat- temodellen fr. o .m. modellår 2009.

Skälen för regeringens bedömning: För att öka miljöstyrningen bör fordonsskatten för lätta fordon vara baserad på koldioxidutsläpp. Den nya fordonsskatten bör inledningsvis gälla en- bart för personbilar av modellår 2006 eller senare samt för personbilar som uppfyller minst miljö- klass 2005, miljöklass El eller miljöklass Hybrid. Förutom personbilar skall även andra lätta fordon på sikt omfattas av den nya koldioxid- baserade fordonsskatten.

Regeringen planerar att driva det forsatta arbetet med målet att ett nytt regelverk skall kunna träda i kraft den 1 januari 2006. Inom ramen för detta arbete ingår en fortsatt bered- ning av övriga förslag från Vägtrafikskatteutred- ningen.

8.4.1.4 Höjd energiskatt på el

Regeringens förslag: Energiskatten på el som förbrukas i hushålls- och servicesektorerna höjs med 1,2 öre per kWh. Höjningen träder i kraft den 1 januari 2005.

Skälen för regeringens förslag: Strategin för grön skatteväxling syftar till ökad miljörelatering av skattesystemet. Energiskatten på el bidrar till ett mer effektivt utnyttjande av el. Som en del i skatteväxlingen bör energiskatten på el därför höjas med 1,2 öre per kWh. Höjningen omfattar inte el som förbrukas inom tillverkningsindu- strin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna. Skattehöjningarna före- slås träda i kraft den 1 januari 2005.

Förslaget innebär att skillnaden i beskattning mellan el som förbrukas inom tillverknings- industrin och övriga delar av näringslivet ökar. Detta kan anses som ett ökat stöd till förmån för tillverkningsindustrin. Förslaget kan därför inte genomföras förrän kommissionen har prövat dess förenlighet med EU:s regler om statsstöd. Regeringen planerar att snarast lämna en an- sökan om godkännande till kommissionen och bedömer att ett ställningstagande till förslaget

215

PROP. 2004/05:1

kan fås i sådan tid, att riksdagen kan beakta det vid sin behandling av denna budgetproposition.

Årets uppräkning av skattesatserna på energi- området efter prisutvecklingen (indexering) behandlas i avsnitt 8.4.1.5 och i tabellerna 8.7 och 8.8 redovisas de sammanlagda ändringarna i beskattningen av el som föreslås i budgetpropo- sitionen.

Förslaget föranleder ändringar 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ett lag- förslag i ärendet finns i avsnitt 3.10.

8.4.1.5Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering)

Regeringens förslag: Höjningar sker av samtliga energi- och koldioxidskattesatser motsvarande förändringarna i konsumentprisindex under perioden juni 2003–juni 2004. Höjningarna trä- der i kraft den 1 januari 2005.

Skälen för regeringens förslag: Sedan 1994 sker en automatisk indexuppräkning av skatterna på energiområdet. Varje år, senast i november, skall regeringen beräkna det kommande kalenderårets energi- och koldioxidskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Förändringen av skattesatserna baseras på förändringen i konsu- mentprisindex mellan juni månad två år före bes- kattningsåret och juni månad året före beskatt- ningsåret. Vid beräkningen av de nya skattesatser som blir följden av regeringens förslag till fort- satt grön skatteväxling har hänsyn tagits till den indexuppräkning som skall ske för kalenderåret 2005. För perioden juni 2003–juni 2004 har index höjts med 0,43 procent. Av förenklings- skäl görs i budgetpropositionen denna index- uppräkning för samtliga energi- och koldioxid- skattesatser, dvs. inte enbart för de skattesatser som berörs av den gröna skatteväxlingen.

Indexuppräkningen av skattesatserna på el medför en ytterligare höjning med 0,1 öre per kWh med undantag för skattesatsen 0,5 öre per kWh. Totalt föreslås alltså i budgetpropositionen att energiskatten på el höjs med upp till 1,3 öre per kWh. Den allmänna skattenivån för hus- hållen och servicesektorerna kommer efter höj- ningen att uppgå till 19,4 öre per kWh i vissa kommuner i norra Sverige samt till 25,4 öre per kWh för övriga delar av landet. Den särskilda

skattesatsen för el som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning höjs till 22,8 öre per kWh. Skattesatsen för el som förbrukas i industrin, jordbruket, skogsbruket och vatten- bruket blir oförändrat 0,5 öre per kWh p.g.a. avrundningsreglerna. Exempel på de samman- lagda föreslagna skatteförändringarna för de vanligaste drivmedlen i miljöklass 1 och eld- ningsolja samt för el presenteras i tabell 8.7.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 och 10 §§ samt 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.10.

Tabell 8.7 Skattehöjningar inklusive indexuppräkning för vissa bränslen och el för år 2005

	Koldioxid-	Energi-	Indexupp-
Energislag	skatt	skatt	räkning	Summa
Bensin, kr/liter	0	+0,15	+ 0,02	+0,17

Dieselolja, kr/m3	0	+300	+ 14	+314
Eldningsolja,
kr/m3	0	0	+ 14	+14
El, södra Sverige
öre/kWh	–	+ 1,2	+ 0,1	+ 1,3

El, norra Sverige
öre/kWh	–	+ 1,2	+ 0,1	+ 1,3

En jämförelse mellan dagens skattesatser och de nya nivåerna redovisas i tabell 8.8. Jämförelsen avser bensin och dieselolja, båda miljöklass 1, som är de kvaliteter som finns på bensinsta- tionerna. Den totala punktskattesatsen omfattar både energiskatt och, i förekommande fall, kol- dioxidskatt.

Tabell 8.8 Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el

	Nuvarande	Föreslagen
Energislag	punktskattesats	punktskattesats

Bensin, kr/liter	4,79	4,96

Dieselolja, kr/m3	3 331	3 645
Eldningsolja, kr/m3	3 330	3 344
El, södra Sverige öre/kWh	24,1	25,4

El, norra Sverige öre/kWh	18,1	19,4

8.4.2Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruket, skogsbruket och vattenbruket

Regeringens förslag: Nedsättning medges med 77 procent av koldioxidskatten på dieselolja som

216

används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2005.

Skälen för regeringens förslag: I regeringens skrivelse, Genomförande av EU:s jordbruks- politik i Sverige, anför regeringen att skatten på dieselolja som används i jordbrukets arbets- maskiner bör sänkas från och med den 1 januari 2005 (skr. 2003/04:137).

Från jordbruksorganisationerna har länge framförts att den skatt som belastar dieselolja som används i arbetsmaskiner inom jordbruket i flertalet konkurrentländer är nedsatt till låga nivåer. I Sverige finns ingen skattenedsättning för sådan användning. Skatten är densamma som den som gäller för användning i personbilar, lastbilar och bussar.

Regeringen anser att det av konkurrensskäl finns anledning att sätta ned skatten också för arbetsmaskiner som används i det svenska jord- bruket. Detta bör också gälla de andra areella näringarna skogsbruket och vattenbruket. De nedsättningsregler som redan finns på energi- skatteområdet för uppvärmningsbränslen och el omfattar också dessa näringar. Däremot anser regeringen att det inte är befogat att låta skatte- nedsättningen omfatta annan användning av sådana arbetsmaskiner. Exempelvis bör en jord- brukstraktor inte omfattas av nedsättningen när den används utanför jordbruket t.ex. för snö- röjning, schaktningsarbete eller transporter.

Det ekonomiska utrymme som står till buds för en skattenedsättning är begränsat. Regeringen föreslår att koldioxidskatten sätt ned med 77 procent, vilket innebär en sänkning med ca 2 kronor per liter från 2005 års nivå.

Eftersom det finns en risk för fusk om den dieselolja som köps för användning i de aktuella arbetsmaskinerna i stället används i personbilar, lastbilar eller bussar, anser regeringen att beskattningsmyndigheten bör ta in uppgifter i ansökningarna om bl.a. hur arbetsmaskinerna används, brukad areal, avverkad trädvolym och liknande information som behövs för att kontrollera riktigheten i uppgifterna.

Enligt den nuvarande ordningen för åter- betalning av skatt på el som förbrukas inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk görs nor- malt ansökningar en gång om året. Endast den del av återbetalningsbeloppet som överstiger 1 000 kronor betalas tillbaka. Om elförbrukning-

PROP. 2004/05:1

en per år överstiger en viss gräns kan återbetal- ning medges per kvartal. Den skatteåterbetalning som i dag sker för eldningsolja och andra bränslen för uppvärmning är däremot alltid ba- serad på kvartalsansökningar och i detta fall sker återbetalning av hela beloppet så snart det upp- går till 1 000 kronor.

Regeringen anser att administrativa skäl talar för att införa den ordning som gäller för el också för återbetalningen av skatt på dieselolja och att den nuvarande ordningen för uppvärmnings- bränslena ändras på samma sätt så att sam- ordningsfördelar kan tas till vara. Rätten till återbetalning bedöms separat för el- respektive för bränslen. Vid bedömning av rätten till åter- betalning avseende bränsle bör dock ersättnings- beloppen för dieselolja och uppvärmnings- bränslen räknas samman. Av förenklingsskäl justeras också reglerna för bränslen som används vid växthusodling så att de överensstämmer med dem som gäller för el.

Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 1 § samt 9 kap. 7 och 8 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.10.

8.4.3Koldioxidskatten för anläggningar som omfattas av handel med utsläppsrätter

Regeringens bedömning: Regeringen avser att följa utvecklingen av systemet för handel med utsläppsrätter och återkomma med ett samlat ställningstagande till koldioxidskattens framtida utformning i den handlande sektorn i 2005 års ekonomiska vårproposition.

Bakgrunden till regeringens bedömning: Ett system för handel med utsläppsrätter införs inom EU den 1 januari 2005 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växt- husgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, EUT L 275, 25.10.2003 s. 32 samt prop. 2003/04:132, SFS 2004:656). Systemet omfattar utsläpp av kol- dioxid från kraft- och värmeverk, oljeraffina- derier, anläggningar som producerar och bear- betar järn, stål, glas, glasfiber, cement och kera-

217

PROP. 2004/05:1

mik samt anläggningar som producerar papper och pappersmassa.

Utformningen av ett system för handel med utsläppsrätter har varit föremål för utredning av en parlamentarisk delegation, FlexMex2. Dele- gationen har redovisat sina förslag i ett flertal delbetänkanden sedan delegationen tillsattes, varav det senaste (SOU 2004:62) presenterades i april 2004.

Delegationens förslag: Koldioxidskatten tas bort för de industrianläggningar som omfattas av handelssystemet. Skatten behålls för samtliga kraftvärme- och värmeproduktionsanläggningar, men kompensation ges till företagen för kostnaden för den del av utsläppen som täcks av inköpta utsläppsrätter. En sådan kompensation bör utformas så att det samlade skatteuttaget och kostnaden för inköp av utsläppsrätter sammantagna inte överstiger nivån på nuvarande koldioxidskatt.

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan, instämmer drygt hälften i delegationens förslag. Skatteverket anser dock att frågan om eventuellt kompensations- förfarande bör utredas ytterligare.

Naturvårdsverket och Statens energimyndighet anser att skatten även bör tas bort för kraft- värmeverk och att skattenivån bör reduceras för värmeproduktion i hetvattenpannor. Tolv remissinstanser anser att koldioxidskatten skall tas bort för hela den handlande sektorn. Konjunkturinstitutet anser att det inte är sam- hällsekonomiskt motiverat att ha en särbehand- ling av värmeproduktionen. Svensk Energi,

Svensk Fjärrvärme och Svenska Gasföreningen avstyrker utredningens förslag om att behålla koldioxidskatten för fjärrvärmeproduktion och anser att detta riskerar att leda till minskade investeringar i kraft- och värmeproduktion i Sverige. Fyra remissinstanser anser att koldioxid- skatten bör behållas.

Skälen för regeringens bedömning:

Utsläppshandel är ett klimatpolitiskt instrument som skall styra mot minskade utsläpp av koldioxid. Styrningen sker genom att de anlägg- ningar som omfattas av systemet tilldelas ut- släppsrätter. Den sammantagna mängden ut- släppsrätter som tilldelas anläggningar inom EU avgör hur stora utsläppen i EU kan bli.

De svenska anläggningarna som ingår i handelssystemet, med undantag för kondens- kraftverk och oljeraffinaderier, betalar i dag kol- dioxidskatt för sin bränsleförbrukning. Införan-

det av utsläppshandel innebär därför att två styr- medel används för att styra mot samma mål. En samordning av dessa båda medel krävs så att en effektiv miljöstyrning uppnås samtidigt som svenska företags internationella konkurrenskraft värnas.

Eftersom systemet för handel med utsläpps- rätter ännu inte har börjat tillämpas, är det osäkert hur priset på utsläppsrätter kommer att utvecklas. Det är därför för tidigt att ta ställning till hur samordningen av de två styrmedlen bör utformas. Regeringen avser att följa utvecklingen av handelssystemet. Den arbetsgrupp som inom Finansdepartementet arbetar med en reforme- ring av energiskattesystemet, skall även se över möjligheterna att justera ned koldioxidskatten så att kostnaderna för utsläppsrätterna beaktas. Förutsättningarna för framtida investeringar i högeffektiv kraftvärmeproduktion skall särskilt beaktas, i syfte att säkerställa en tillräcklig omfattning av svensk elproduktion. Regeringen avser att komma med ett samlat ställningsta- gande till koldioxidskattens framtida utformning i den handlande sektorn i 2005 års ekonomiska vårpropositionen.

218

8.4.4Skattestrategi för alternativa drivmedel

Regeringens bedömning: Regeringen anser det angeläget att den strategi för skattenedsättning för alternativa drivmedel som lades fast i budget- propositionen för år 2002 och utvecklades i budgetpropositionen för år 2004 kan börja tillämpas så snart erforderligt statsstödsgod- kännande erhållits från kommissionen.

Skälen för regeringens bedömning: I budgetpropositionen för år 2002 lades huvud- komponenterna för en skattestrategi för alterna- tiva drivmedel fast. Enligt den ursprungliga skattestrategin kunde skattenedsättning ske antingen genom pilotprojekt, för vilka medges befrielse från både energi- och koldioxidskatt, eller genom generell koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel.

I budgetpropositionen för år 2004 utvecklade regeringen sin skattestrategi för alternativa drivmedel på så sätt att koldioxidneutrala drivmedel från och med år 2004 befrias från både koldioxidskatt och energiskatt inom ramen för ett program som är avsett att sträcka sig till och med år 2008. För att tydliga och långsiktiga villkor skall säkerställas bör under denna tid villkoren stå fast.

Regeringens mål är att koldioxidneutrala driv- medel även på längre sikt skall ha de skattevillkor som krävs för att underlätta en bred introduk- tion av sådana bränslen på marknaden samtidigt som överkompensation undviks.

Frågan om skattestrategins omfattning har beretts med beaktande av bland annat europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användning av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel.

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energipro- dukter och elektricitet ger medlemsstaterna betydande frihet att utforma system för att skattemässigt gynna biodrivmedel inom ramen för EG-fördragets regler om statligt stöd. Möj- ligheten till skattenedsättning för biodrivmedel upphör om medlemsstaterna enligt rättsligt bin- dande krav i gemenskapslagstiftningen måste använda viss andel biodrivmedel.

PROP. 2004/05:1

Skattestrategin gäller med förbehåll för att skattestrategin godkänns av kommissionen såsom förenlig med EG-fördragets statsstöds- regler. Förenlighet med dessa regler innebär bl.a. att ändringar som är nödvändiga för att undvika överkompensation alltid kan genomföras.

Kommissionen har prövat och godkänt den ursprungliga skattestrategin enligt statsstöds- reglerna. Den i budgetpropositionen för år 2004 utvidgade skattestrategin har anmälts till kommissionen för prövning enligt reglerna om statligt stöd. Regeringen återkommer till riks- dagen med förslag till de lagändringar som är nödvändiga för att skattestrategin skall kunna tillämpas så snart kommissionens godkännande har erhållits. Intill dess beslutar regeringen om skattenedsättning i särskilt ordning genom indi- viduella dispenser från energiskatt och kol- dioxidskatt för koldioxidneutrala drivmedel. De individuella dispenserna upphör att gälla när lag- stiftning om generell befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för de drivmedel som dispen- serna avser träder i kraft.

8.4.5Vissa förändringar i koldioxidskatten m.m.

8.4.5.1Nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentsregeln

Regeringens förslag: Beräkningsgrunden för nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8- procentsregeln ändras så att skattebeloppet efter nedsättning i genomsnitt alltid uppfyller energiskattedirektivets minimiskattenivåer. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2005.

Skälen för regeringens förslag: För bränslen som förbrukas vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverk- samhet medges nedsättning av koldioxidskatten. Under år 2004 betalar företag inom dessa sektorer 21 procent av annars gällande skatt. Härutöver gäller en särskild nedsättningsregel, 0,8-procentsregeln, för energiintensiva företag inom de angivna sektorerna. Regeln innebär att nedsättning medges för den del av skatten som överstiger 0,8 procent av de framställda produk-

219

PROP. 2004/05:1

ternas försäljningsvärde. På överskjutande del betalas 24 procent av skattebeloppet.

Vid beräkning av nedsättning av koldi- oxidskatt får skattebeloppet inte sättas ned mer än att det alltid minst uppgår till belopp som motsvarar de minimiskattesatser för oljor som har angetts i det numera upphävda mineraloljedi- rektivet. Nuvarande beräkningsgrund för ned- sättning utgår från att skattebeloppet för varje enskilt energislag alltid minst skall uppgå till belopp som motsvarar den minimiskattenivå som har gällt enligt mineraloljedirektivet för de olika energislagen. Mineraloljedirektivet har nu- mera ersatts av energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).

En anpassning av nedsättningen enligt 0,8- procentsreglen bör ske till den beräkningsgrund som anges i energiskattedirektivet. Denna beräk- ningsgrund utgår från att den totala summan av skattebeloppen i genomsnitt alltid minst skall motsvara minimiskattenivåerna för de förbru- kade energislagen. Skattebeloppet för varje enskilt energislag behöver därmed inte motsvara minst minimiskattenivån så länge summan av skattebeloppen motsvarar minst genomsnittet av minimiskattenivåerna.

Energiskattedirektivet medför också behov av att justera beräkningsgrunden med anledning av att minimiskattenivåer för kol och naturgas har tillkommit och för att minimiskattenivåerna för oljeprodukter har höjts jämfört med mineral- oljedirektivet. Förslaget till ändrad beräknings- grund för nedsättning av koldioxidskatten enligt 0,8-procentregeln innebär därmed en anpassning till energiskattedirektivet. I tabell 8.9 redovisas de nuvarande och föreslagna minimiskattenivåer som alltid skall iakttas vid nedsättning enligt 0,8-procentsregeln.

Tabell 8.9 Nuvarande och föreslagna minimiskattenivåer på bränslen vid nedsättning enligt 0,8-procentsregeln

Minimiskattenivåer

Energislag	Nuvarande	Föreslagna

Dieselbrännolja, kr/m3	160	195
Tjock eldningsolja, kr/m3	125	130
Gasol (stationära motorer), kr/ton	320	375

Gasol (uppvärmning) kr/ton	0	0
Kol, kr/ton	0	40

Naturgas, kr/1000 m3	0	50

Regeringen har anmält förslaget till kommis- sionen för statsstödsgranskning. Kommissionen har i beslut den 18 februari 2004 (ärende nr N 497/03) godkänt det anmälda förslaget till juste- ringar av 0,8-procentsregeln. Godkännandet avser perioden den 1 januari till den 31 december 2005.

Förslaget föranleder ändringar i 9 kap. 9 § lagen (1994:1774) om skatt på energi. Ett lag- förslag i ärendet finns i avsnitt 3.10.

8.4.5.2Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen

Regeringens förslag: Den övergångsvis gällande begränsningsregeln avseende kalk- och cement- branschen m.m. (1,2–procentsregeln) förlängs ytterligare ett år. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2005.

Skälen för regeringens förslag: Möjlighet till skattenedsättning för den energiintensiva till- verkningsindustrin har i olika former funnits sedan 1950-talet. Sedan den 1 januari 1993 tas ingen energiskatt ut för bränslen som förbrukas för uppvärmning inom tillverkningsindustrin. Uttaget av koldioxidskatt för industrin har varierat, men under år 2004 har det varit 21 pro- cent av annars gällande skatt. Härutöver gäller en särskild nedsättningsregel, 0,8-procentsregeln, för den energiintensiva industrin. Trots denna regel finns det vissa företag inom kalk- och cementbranschen som, i avsaknad av ytterligare nedsättningsregler, skulle få en skattebelastning som allvarligt kunde hota den bedrivna verksamheten. I syfte att lindra skattebelast- ningen för denna bransch gäller därför fram till utgången av år 2004, med vissa begränsningar, att koldioxidskatten inte skall överstiga 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde.

Det är viktigt att energi- och koldioxid- beskattningen har en utformning som ger goda förutsättningar för den svenska industrin att konkurrera internationellt. Nedsättningsreglerna för industrin har setts över av Skattened- sättningskommittén, som har presenterat resul- tatet av sitt arbete i betänkandet Svåra skatter! (SOU 2003:38). Skattenedsättningskommitténs förslag bereds inom ramen för regeringens pågående arbetet med en reformering av närings-

220

livets energibeskattning. I avvaktan på resultatet av detta arbete, bör 1,2-procentsregeln få tilläm- pas också under 2005.

Energiförbrukning i de processer som täcks av 1,2-procentsregeln omfattas inte av energiskatte- direktivet (se artikel 2.4 b femte strecksatsen av detta direktiv). Mot bakgrund av rådets och kommissionens uttalanden till rådets protokoll i samband med antagandet av energiskattedirek- tivet har kommissionen vid sin prövning, av det förslag till ett års förlängning av 1,2-procents- regeln som regeringen lämnande i budgetpropo- sitionen för 2004, funnit att 1,2-procentsregeln inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget (se kommissionens beslut den 18 februari 2004 i ärende nr N 497/2003). Den nu föreslagna förlängningen av 1,2-procentsregeln behöver därför inte anmälas till kommissionen för statsstödsgranskning.

Förslaget föranleder ändringar i punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om ändring i lagen om skatt på energi. Ett lag- förslag i ärendet finns i avsnitt 3.10.

8.4.5.3Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft

Regeringens förslag: Den i år inledda avtrappningen av avdraget för energiskatt på el som har producerats i vindkraftverk, miljöbo- nusen, fortsätter nästa år. För landbaserad vind- kraft sänks avdraget från 12 till 9 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft sänks avdraget från 17 till 16 öre per kWh. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2005.

Skälen för regeringens förslag: Merparten av de befintliga stödsystemen för den förnybara elproduktionen löpte ut vid utgången av 2002 eller i anslutning till införandet av elcertifikat- systemet den 1 maj 2003. Det nya stödsystemet har inneburit en sänkning av befintliga stöd- nivåer för vindkraft. Regeringen bedömde att elcertifikatssystemet behövde kompletteras med övergångsregler för vindkraften. En avtrappning inleddes därför från och med den 1 januari 2004 i stället för ett avskaffande av miljöbonusen. Samtidigt infördes en produktionsgräns för hur länge vindkraftproduktionen i ett kraftverk kan berättiga till skatteavdrag. Avtrappningen före-

PROP. 2004/05:1

slås fortsätta nästa år. Avdraget sänks från 12 till 9 öre per kWh för landbaserad samt från 17 till 16 öre per kWh för havsbaserad vindkraft.

Regeringen lämnade i början av juni 2003 en anmälan till kommissionen om statsstödsgransk- ning av hur avtrappningen av miljöbonusen är tänkt att utformas. Något godkännande från kommissionen har dock ännu inte erhållits. Det tidigare godkännandet löpte ut vid utgången av 2002.

Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ett lagför- slag i ärendet finns i avsnitt 3.10.

8.5Övriga punktskattefrågor

8.5.1Trängselskatten

Riksdagen beslutade i juni 2004 att lagen (2004:629) om trängselskatt skall träda i kraft den 1 januari 2005 (prop. 2003/04:145, bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:265, SFS 2004:629). Lagen är utformad så att den kan tillämpas i olika tätorter, men kommer inled- ningsvis endast att på försök tillämpas vid pas- sage av vissa angivna betalstationer i Stockholms innerstad till och med utgången av juli månad 2006.

8.5.1.1Undantag från skatteplikt för mer miljöanpassade bilar

Regeringens förslag: Trängselskatt skall inte betalas för mer miljöanpassade bilar, dvs. bilar som är utrustade med teknik för drift helt eller delvis med el-, alkohol eller med annan gas än gasol. Lagen skall träda i kraft den 1 januari 2005.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Trängselskatt (prop. 2003/04:145) ansåg regeringen att mer miljöanpassade bilar ur miljöhänseende bör undantas från skatteplikt för trängselskatt. I propositionen anförde regeringen att ett sådant undantag kan utgöra ett indirekt stöd till tillverkarna av de aktuella fordonen och att en sådan skattelättnad därför måste anmälas till kommissionen för prövning enligt bestämmelserna om statligt stöd.

221

PROP. 2004/05:1

Regeringen bedömde då att ett undantag i lagen om trängselskatt inte kan införas förrän ett sådant godkännande har erhållits. Regeringen anförde vidare att man avsåg att återkomma i frågan så snart erforderliga beslut har fattats av kommissionen.

Mot bakgrund av underhandskontakter med kommissionen under våren 2004, bedömer regeringen att ett undantag från skatteplikt för trängselskatt för mer miljöanpassade bilar inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Ett sådant undantag behöver därför inte anmälas till kommissionen för statsstödsgranskning. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att mer miljöanpassade bilar skall omfattas av undantag från skatteplikt för trängselskatt och att en bestämmelse härom skall införas i lagen (2004:629) om trängselskatt.

För att bestämma vilka bilar som skall omfattas av undantaget fann regeringen i propo- sitionen Trängselskatt lämpligt att den definition som används i samband med reducerat förmåns- värde för miljövänliga bilar, enligt bestämmelse i 61 kap. 19 a § inkomstskattelagen (1991:1229), även kan ligga till grund för en avgränsning av vad som skall anses utgöra en mer miljö- anpassade bil i aktuell fråga. Regeringen anförde då att en bil – om den är utrustad med teknik för drift med el, alkohol eller med annan gas än gasol

– kommer att omfattas av undantag från skatteplikt för trängselskatt. Regeringen anser numera att det skall räcka med att en bil – om den är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med el, alkohol eller annan gas än gasol – skall omfattas av undantaget.

Förslaget föranleder en ändring i 5 § lagen om trängselskatt och föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.1.

8.5.2Skatteuttag på svinesundsbroarna

Regeringens bedömning: En skatt bör införas vid färd över svinesundsbroarna.

Skälen för regeringens bedömning: Avsikten är att en ny bro över Idefjorden vid Svinesund skall tas i bruk i juni 2005. Regeringen avser att lägga fram förslag om att ta ut skatt vid färd över dels den nya bron, dels den befintliga bron. Ett

skatteuttag vid färd över svinesundsbroarna är i enlighet med den överenskommelse som ingåtts mellan Sverige och Norge om finansiering av den nya broförbindelsen. Skatten skall börja tas ut när den nya bron tas i bruk.

8.5.3Alkoholskatten

Regeringens bedömning: Frågan om alkoholskatten bereds vidare.

Skälen för regeringens bedömning: I regeringens proposition Alkoholpolitiska frågor (prop. 2003/04:161) som överlämnades till riksdagen i maj 2004 uppgav regeringen att alkoholskatten som ett alkoholpolitiskt redskap kommer att analyseras i budgetpropositionen för år 2005.

Alkoholinförselutredningen har nyligen överlämnat sitt betänkande Var går gränsen? (SOU 2004:86) till regeringen. För att bryta mönstret med den kraftigt ökade resande- införseln av sprit och för att stärka den svenska alkoholpolitikens legitimitet föreslås i betänkandet att skatten på sprit sänks med 40 procent från den 1 januari 2005. En sådan sänkning av skatten skulle leda till i medeltal 29 procent lägre spritpriser på Systembolaget. Betänkandet är för närvarande ute på remiss och remissinstanserna skall lämna sina synpunkter på betänkandet senast den 15 december 2004.

Regeringen fortsätter beredningen av frågan om alkoholskatten.

8.5.4Reklamskatten

Regeringens bedömning: Förutsättningar för finansiering av ett avskaffande, alternativt ett stegvis avskaffande, av reklamskatten föreligger för närvarande inte.

Skälen för regeringens bedömning: 1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande SOU 1997:53 ett avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.

Regeringen uttalade i prop. 1997/98:150 att man anser att reklamskatten bör avskaffas. Man

222

PROP. 2004/05:1

konstaterade dock att det vid detta tillfälle saknades förutsättningar att finansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten. Eftersom regeringen ansåg att det förelåg särskilt allvarliga problem när det gällde beskattningen av reklam- trycksaker föreslogs ett avskaffande av reklam- skatten i denna del. Reklamskatten på reklam- trycksaker avskaffades den 1 januari 1999.

Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 för regeringen som sin mening vad skatteutskottet (bet. 2001/01:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetbe- redning.

Frågan prioriterades för budgetåren 2003 och 2004 men regeringen fann, med beaktande av de budgetpolitiska målen, att förutsättningar för finansiering av reklamskattens avskaffande, alternativt stegvisa avskaffande, för närvarande inte förelåg. Även i årets budgetberedning har frågan om reklamskattens avskaffande, alterna- tivt stegvisa avskaffande, prövats. Regeringen har dock funnit att det inte heller nu föreligger förutsättningar för finansiering av sådana åtgär- der.

8.6Mervärdesskattefrågor

perspektiv SOU 2002:74 lämnat EG-rättsligt betingade förslag avseende grundläggande begrepp inom mervärdesskatteområdet. För- slagen får vissa konsekvenser för bl.a. de ideella föreningarnas mervärdesskattesituation. Inom Finansdepartementet pågår för närvarande en beredning av betänkandet med särskild inrikt- ning att se över beskattningsförslagen avseende de ideella föreningarnas verksamhet. Avsikten är att redovisa de förändringar av utredningens förslag som blir resultatet av beredningen i en departementspromemoria som remitteras senare i höst.

8.6.3Utredningen om mervärdesskattesatserna

Regeringen tillsatte den 28 november 2002 en särskild utredare att se över reglerna om de reducerade mervärdesskattesatserna (Fi 2002:11). Syftet med översynen är att begränsa de avgränsningsproblem som uppkommit med anledning av dagens differentiering av skatte- satserna. De förslag som lämnas skall också syfta till att åstadkomma en ändamålsenlig skatte- satsstruktur utifrån rättsliga, administrativa, ekonomiska, fördelningsmässiga och stats- finansiella aspekter. Slutbetänkande skall enligt direktiven (dir. 2002:141) lämnas den 1 februari 2005. I direktiven aviserades ett delbetänkande

8.6.1Nya momsregler för handel med el till i början av år 2004. Med hänsyn till behovet

och gas

Regeringen avser att under hösten lägga fram förslag till nya regler i mervärdesskattelagen (1994:200) som rör beskattningen av handeln med el och gas. Förslagen avser i huvudsak bestämmelser om beskattningsland för leveranser av gas och el. Regleringen föranleds av ett EG-direktiv som antogs den 7 oktober 2003 i syfte att modernisera och förenkla mervärdes- beskattningen inom detta område (rådets direktiv 2003/92/EG om ändring av direktiv 77/388/EEG när det när det gäller bestämmel- serna om plats för leverans av gas och el). Reg- lerna träder i kraft den 1 januari 2005.

8.6.2Mervärdesskatteutredningen

Mervärdesskatteutredningen (Fi 1999:03) har i betänkandet Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt

av fördjupade ekonomiska analyser kommer tiden för redovisningen av utredningsuppdraget emellertid att behöva förlängas. Ett tilläggsdirek- tiv med angivande av de närmare förutsättning- arna kan förväntas senare i höst.

8.7Kreditering på skattekonton

8.7.1Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen

Regeringens förslag: Ett investeringsstöd införs till fastighetsägare av flerbostadshus i syfte att stimulera inrättandet av källsorteringsutrymmen. Den stödberättigade investeringen skall genomföras under perioden den 1 januari 2005 till den 31 december 2006. Stödet skall tillgodo- föras fastighetsägaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne

223

PROP. 2004/05:1

enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Ärendet och dess beredning: I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100, s. 95) gjorde regeringen bedömningen att en särskild skattestimulans för investeringar i källsorteringsutrymmen i flerbostadshus bör införas i syfte att skapa bättre förutsättningar för sortering av avfall från hushåll. Regeringen gjorde bedömningen att stimulansen bör införas för perioden den 1 januari 2005 till och med den 30 juni 2006. Med denna proposition som grund har regeringskansliet utarbetat en promemoria med förslag till hur stödet bör utformas. Remiss- behandlingen av promemorian är slutförd i den del som avser förslag till lag om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i käll- sorteringsutrymmen (se vidare under lagförslag i volym 1).

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Regeringen före- slår att tidsperioden för genomförandet av stöd- berättigade åtgärder förlängs till den 31 december 2006.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser har framhållit vikten av en förlängning av den tidsperiod under vilken den stödberättigade investeringen ska kunna göras. Länsstyrelsen i Gotlands län anser att den i promemorian föreslagna stödperioden på 18 månader är för kort för att stödet ska hinna bli tillräckligt känt och därmed avsedda effekter kunna uppnås.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har påtalat att budgetläget för många fastighetsägare kan vara sådant att det blir svårt att planera investeringen till 2005 och därför behövs mer tid för att kunna genomföra åtgärderna. En remissinstans,

Fastighetsägarna Sverige, avstyrker investerings- stödet. Remissinstanserna har i övrigt inget att erinra mot lagförslaget.

Skälen för regeringens förslag:

Fastighetsägarna Sverige avstyrker investerings- stödet eftersom de menar att alla kostnader för återvinning av förpackningar ska producenterna av förpackningar stå för. De anser vidare att utvecklingen, med rätt styrning, kan bli sådan att omfattande utrymmen för källsorterat avfall inte behövs. Regeringen bedömer däremot att den fastighetsnära insamlingen av avfall behöver öka för att möjliggöra en miljöriktig hantering av avfall. Regeringens avsikt är att stödet inte

endast ska leda till en ökad sortering av förpack- ningar, utan anser det angeläget att den fastighetsnära insamlingen förbättras i ännu högre grad för andra fraktioner, t.ex. batterier, avfall från elektriska och elektroniska produkter samt övrigt farligt avfall. Utformningen av stödet innebär inte i sig ett ställningstagande från regeringen om vem som ska stå för kostnaden för återvinning av avfall. Stödet är avsett att stimulera fastighetsägare till att frivilligt välja att anordna källsorteringsutrymmen.

Mot bakgrund av bedömningen i vårpro- positionen föreslår regeringen därför att ett investeringsstöd införs till fastighetsägare av flerbostadshus för investeringar i källsorterings- utrymmen. Regeringen anser att kreditering av fastighetsägarens skattekonto är ett lämpligt för- farande för att tillgodoföra fastighetsägaren det beviljade stödet. Kreditering av skattekonton är ett förfarande som tidigare har använts för andra stöd. Regeringens avsikt är att administrationen av stödet sker genom att länsstyrelsen prövar ansökningar om stöd och lämnar uppgifter om beslutade stöd till Boverket. Boverket ansvarar för den centrala administrationen och samman- ställer uppgifterna från länsstyrelserna. Till Skatteverket lämnas de uppgifter som behövs för att fastighetsägarens skattekonto ska kunna krediteras. Detta utgör ett administrativt effek- tivt system med möjlighet till uppföljning och utvärdering av stödet. För att administrera systemet föreslås medel tillföras Boverket och länsstyrelserna (se vidare utgiftsområde 18, Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning och byg- gande).

Med anledning av remissinstansernas syn- punkter om vikten av en längre genom- förandeperiod för att få till stånd de avsedda investeringarna anser regeringen att själva ge- nomförandeperioden för stödet bör förlängas till den 31 december 2006. Trots den förlängda genomförandeperioden är det regeringens avsikt att det totala skattebortfallet inte skall överstiga vårpropositionens uppskattning på 400 miljoner kronor. Regeringen avser att besluta om en för- ordning med närmare föreskrifter om stödet och i denna säkerställa att det totala skattebortfallet inte överstiger 400 miljoner kronor.

Förslagen i promemorian har anmälts till kommissionen i enlighet med EG-fördragets regler om statligt stöd. Skriftväxling pågår med kommissionen och det är osäkert om beslut kan erhållas före riksdagsbehandlingen av budgetpro-

224

positionen. Eftersom stödet kan träda i kraft först sedan kommissionen har gett sitt god- kännande och det är angeläget att stödet beslutas och införs utan onödig fördröjning bör regeringen bemyndigas att fastställa tidpunkt för ikraftträdande. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.3.

8.7.2Investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler

Regeringens förslag: Ett investeringsstöd införs till ägare av fastigheter med offentliga lokaler i syfte att stimulera vissa specificerade investeringar i energieffektivisering och konver- tering till förnybara energikällor. Stödet skall främja ökad energieffektivitet och ökad användning av förnybara energikällor samt bidra till att öka investeringarna inom bygg- och fastighetssektorn och därmed stimulera till en ökad sysselsättning. Den stödberättigade inve- steringen skall genomföras under perioden den 1 januari 2005 till den 31 december 2006, utom vad avser solceller, där genomförandeperioden utsträcks till den 31 december 2007. Stödet till- godoförs fastighetsägarna genom en kreditering av stödet på sådant skattekonto som har upprättats för dem enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Ärendet och dess beredning: I 2004 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att en särskild investerings- stimulans för vissa energi- och miljöinvesteringar bör införas (prop. 2003/04:100, s. 96). Näringsdepartementet har låtit utarbeta en promemoria med förslag till närmare utformning av stödet. Promemorian har remissbehandlats. Remissinstansernas synpunkter finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2004/5200/ESB).

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Regeringen föreslår att genomförandetiden för de stödberättigade åtgärderna förlängs till den 31 december 2006, förutom vad gäller solceller där genomförande- perioden skall utsträckas till den 31 december 2007.

Remissinstanserna: De flesta remissinstan- serna ställer sig positiva till det föreslagna

PROP. 2004/05:1

investeringsstödet och delar i stort sett prome- morians förslag till hur stödet bör utformas. Åtskilliga remissinstanser anser dock att den föreslagna tidsperioden, den 1 januari 2005 till och med 30 juni 2006, är för kort. Vikten av en längre genomförandeperiod poängteras av bl.a.

Statens fastighetsverk, Banverket, Vägverket, Statens energimyndighet, Elforsk, Svenska Kommunförbundet, och Länsstyrelserna i Västra Götalands, Jönköpings, Södermanlands, Kronobergs, och Norrbottens län. Statens energimyndighet anser att ledtiderna för de flesta av de föreslagna stödberättigade åtgärderna medför att genomförandeperioden bör för- dubblas. Svenska Solenergiföreningen anser att det är positivt med ett marknadsstöd för sol- celler som komplement till pågående forsknings- och utvecklingsinsatser men är tveksamma till om den avsedda effekten kommer att uppnås med den korta genomförandeperioden.

Fortifikationsverket anser att även värmecen- traler bör kunna vara stödberättigade, medan

Statens fastighetsverk anser att både egna värmecentraler och reningsanläggningar bör kunna omfattas av stöd. Statens energimyndighet yrkar att de värmebesparande åtgärder som skall vara stödberättigade preciseras i det fortsatta arbetet. Svensk Energi anser att villkoren för stödet är delvis olyckligt utformade därför att användningen av elvärme jämställs med använd- ningen av fossila bränslen.

Skatteverket avstyrker att skattekontot används mot bakgrund av stödets kortvariga karaktär. Boverket betonar att den närmare stöd- utformningen bör göras så att stödet blir så enkelt som möjligt att hantera både för myndigheter och fastighetsägare. Lunds tekniska högskola påpekar att bedömd inverkan av de stödberättigade åtgärderna är väsentliga för att följa upp och utvärdera stödet. Statskontoret framför att det bör klargöras hur det föreslagna investeringsstödet skall bidra till de uppsatta målen.

Skälen för regeringens förslag: Med hänvisning till de energi- och miljöpolitiska målen gjorde regeringen i 2004 års ekonomiska vårproposition bedömningen att en särskild investeringsstimulans för energibesparande åt- gärder och konvertering till förnybar energi i offentliga lokaler bör införas för perioden den 1 januari 2005 till den 30 juni 2006. Vidare är det angeläget att åtgärderna bidrar till att öka investeringarna inom bygg- och fastighets-

225

PROP. 2004/05:1

sektorn och därmed stimulerar till en ökad sysselsättning. De åtgärder som föreslås innebär att ägare till offentliga lokaler under vissa förutsättningar medges en investeringsstimulans om investeringar sker i energieffektivisering eller konvertering till förnybar energi. Stödet skall uppgå till 30 procent av de totala kostnaderna för sådana åtgärder upp till ett visst belopp. För installation av solceller skall stimulansen uppgå till 70 procent av den totala kostnaden för en sådan åtgärd upp till ett visst belopp. Det totala skattebortfallet beräknas till 2 miljarder kronor. Den förhöjda stimulansen för installation av solceller beräknas svara för 100 miljoner kronor av detta belopp.

När det gäller frågan om Skatteverkets yttrande om att tillämpa skattekrediteringsför- farande för det aktuella stödet är detta ett förfarande som använts förut och det finns rutiner för sedan tidigare. Regeringen bedömer även i detta fall att skattekrediteringsförfarandet är administrativt lämpligt. För att administrera stödet vid berörda myndigheter föreslås att medel tillförs under 2005 respektive 2006 för detta ändamål (se vidare utgiftsområde 21 Energi, avsnitt 7.1.2).

Stimulansen skall kunna tillämpas på åtgärder som beslutas under perioden den 1 januari 2005 till och med den 30 juni 2006. Med anledning av remissinstansernas synpunkter om behovet av en längre genomförandeperiod för att få till stånd de avsedda investeringarna bör genomförande- perioden för stödet utsträckas till den 31 december 2006, förutom vad avser solceller, där genomförandeperioden skall utsträckas till den 31 december 2007. Trots den förlängda genom- förandeprocessen är det regeringens avsikt att det totala skattebortfallet inte skall överstiga vårpropositionens uppskattning på 2 miljarder kronor. Avsikten är vidare att genomförande- perioden för stödet skall begränsas till den.

Regeringen avser att besluta om en förordning med närmare föreskrifter om stödet och i denna säkerställa att det totala skattebortfallet inte överstiger 2 miljarder kronor. När det gäller frågorna om att närmare specificera de stödberättigade åtgärderna, genomförandeperio- den och avgränsningen av de offentliga lokalerna avser regeringen återkomma till dessa frågor i den förordning som skall tas fram för stödet. Vad gäller uppföljning och utvärdering av att stödet uppfyller uppsatta mål kommer regeringen uppdra åt de myndigheter som skall

svara för att administrera stödet att utveckla rutiner för detta.

En anmälan skall ske till kommissionen i enlighet med EG-fördragets regler om statligt stöd. Det är angeläget att stödet beslutas och införs utan onödig fördröjning. Eftersom stödet kan träda i kraft först sedan kommissionen har gett sitt godkännande och då godkännande inte kan förväntas innan riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen bör regeringen bemyndigas att fastställa datum för ikraftträdande. Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.2.

8.8Övriga skattefrågor

Regeringens bedömning: En utredning tillsätts med uppdrag att analysera och lämna förslag till regionala stimulansåtgärder på skatteområdet. Uppdraget skall i första hand avse höjda grundavdrag i stödområde A från inkomståret 2005.

Skälen för regeringens bedömning: Det är angeläget att på olika sätt stimulera den regionala utvecklingen i vissa delar av Sverige där medborgare och företag kan ha höga kostnader till följd av långa avstånd och kallt klimat. Vissa skattenedsättningar finns redan. På punktskatte- området finns en nedsättning av energiskatten på el för norra Sverige och en regional differen- tiering av fordonsskatten. På socialavgiftsom- rådet finns sedan 1 januari 2002 en särskild ned- sättning för stödområde A. Det finns anledning att överväga ytterligare regionala inslag i skattesystemet.

Mot denna bakgrund bör en utredning till- sättas med uppgift att analysera och lämna förslag till regionala stimulanser på skatte- området. I första hand skall utredas ett förhöjt grundavdrag inom stödområde A som bör gälla fr.o.m. inkomståret 2005. En särskild ram avsätts för detta ändamål om 300 miljoner kronor per år. Om förslaget om höjt grundavdrag i stöd- område A inte kan genomföras ska ramen användas för andra regionala åtgärder med samma syfte.

226

PROP. 2004/05:1

8.9

Offentlig-finansiella effekter

Förslag i budgetpropositionen

I detta avsnitt redovisas de offentlig-finansiella effekterna av de förslag till förändrade skatte- regler som lämnas eller aviseras i denna propo- sition.

Budgeteffekter för åren 2005–2007 redovisas i tabell 8.5. Fyra olika typer av effekter redovisas. Först anges bruttoeffekterna som beskriver den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser (räknat på helår) utan beaktande av eventuella indirekta effekter.

Därefter redovisas kalenderårseffekten på statsbudgeten för åren 2005–2007. Denna redo- visning sker i kassamässiga termer, vilket innebär att olika slag av uppbördsförskjutningar i skatte- och avgiftsuttaget beaktas. Sådana förskjutningar förekommer i olika stor utsträckning och med olika tidsprofil för olika skatter. En kassamässig redovisning är bland annat av betydelse vid beräkningen av statens lånebehov.

Vid en bedömning av de kortsiktiga ekono- miska effekterna av olika åtgärder är den periodiserade nettoeffekten för den konso- liderade offentliga sektorn mest relevant. I den periodiserade redovisningen förläggs föränd- ringar i skatte- och avgiftsintäkter till det inkomstår skatten eller avgiften avser. Vidare beaktas nettoeffekten även till olika slag av indirekta effekter på skatteintäkterna i stort och på offentliga utgifter. Den periodiserade netto- effekten redovisas för åren 2005–2007.

Slutligen redovisas den varaktiga nettobudget- effekten för varje åtgärd. Den ger ett mått på den långsiktiga kostnaden för offentlig sektor av de olika åtgärderna. Avvikelser mellan varaktiga effekten och de periodiserade årseffekterna be- ror bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser. Vid temporära åtgärder utgörs den varaktiga effekten av räntan på nu- värdet av framtida saldoförändringar.

Den inkomstberäkning för 2005 som re- dovisas i kapitel 5 baseras både på de förslag till förändrade skatteregler som presenterats i denna proposition och på bedömningar av den ekono- miska utvecklingen. I kapitel 5 redovisas inkom- sterna i nominella termer. De offentlig-finan- siella effekterna av de olika förslagen som redo- visas i detta kapitel har däremot beräknats utifrån 2005 års priser och volymer.

Förslaget om ytterligare kompensation för den allmänna pensionsavgiften beräknas medföra en varaktig budgetförsvagning på 6,45 miljarder kronor. Detta belopp utgör nettot av den negativa effekten på statsbudgeten av skattere- duktionen som beräknas uppgå till 9,42 miljarder kronor och en positiv effekt på kommunernas skatteintäkter av minskad avdragsrätt som beräknas uppgå till 2,97 miljarder kronor. Den kassamässiga effekten på statsbudgeten blir något lägre det första året, 2005, på grund av uppbördsförskjutningar.

Förslaget om att höja grundavdraget inom ramen för grön skatteväxling beräknas ge en of- fentlig finansiell budgetförsvagning på 3,72 mil- jarder kronor. Höjningen omfattar endast per- soner som enbart betalar kommunal inkomst- skatt. Därför uppkommer ingen effekt på intäk- terna i statsbudgeten.

En begränsad uppräkning av skiktgränserna för inkomståret 2005 beräknas medföra en var- aktig budgetförstärkning på 0,73 miljarder kronor.

De föreslagna förändringarna i nivåerna på vissa socialavgifter ger sammantagna inga offentlig-finansiella effekter.

En höjning av avdraget för arbetsresor från 16 kronor till 17 kronor per mil beräknas ge en budgetförsvagning på 0,31 miljarder kronor 2005.

Förslaget om minskad nedsättning av social- avgifterna beräknas öka intäkterna med 1,6 miljarder kronor. I och med att socialavgif- terna är avdragsgilla mot företagens inkomster uppkommer en motverkande indirekt budget- effekt som reducerar den periodiserade netto- budgetförstärkningen till 1,18 miljarder kronor.

Budgeteffekten av en förlängning av över- gångsbestämmelsen om beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet bedöms vara ytterst marginell.

En höjning av fribeloppet för sambeskattade par i förmögenhetsskatten beräknas försvaga intäkterna med 1,1 miljarder kronor. Uppbörds- förskjutningar medför dock att den kassamässiga effekten på statsbudgeten 2005 blir relativt marginell.

De föreslagna skattehöjningarna inom ramen för grön skatteväxling 2005 har en total omslut- ning på 3,4 miljarder kronor i periodiserade nettotermer. Indirekta effekter av olika slag

227

PROP. 2004/05:1

medför dock att den varaktiga nettobudgetför- stärkningen av dessa åtgärder uppgår till totalt 3,07 miljarder kronor. Höjningen av fordons- skatten för personbilar beräknas ge en budget- förstärkning på 1,18 miljarder kronor netto 2005. Höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och lätta bussarbidrar med ytterligare 0,10 miljarder kronor. Den aviserade omläggningen av for- donsskatten för lätta fordon 2006 är avsedd att ske på ett offentligt finansiellt neutralt sätt. Höjningen av bensinskatten och dieselskatten förväntas ge en budgetförstärkning på 0,92 res- pektive 0,82 miljarder kronor netto 2005. Elskat- tehöjningen beräknas bidra med en nettobud- getförstärkning på 0,88 miljarder kronor 2005. Förslaget om sänkt dieselskatt för arbetsma- skiner som används i jord- och skogsbruk beräk- nas ge en nettobudgetförsvagning på 0,52 mil- jarder kronor netto.

De föreslagna förändringarna i den s.k. 0,8-procentsregeln för nedsättning av koldioxid- skatt förväntas endast få marginella budget- mässiga konsekvenser. Detsamma gäller förläng- ningen av begränsningsregeln avseende kalk- och cementbranschen m.m. (1,2-procentsregeln).

Den fortsatta avtrappningen av avdraget för energiskatt på el som producerats i vindkraftverk beräknas ge en budgetförstärkning på 0,02 mil- jarder kronor 2005.

Förslag i andra propositioner

Den aviserade förändringen av reglerna för in- komstbeskattning av utomlands bosatta, de s.k. SINK-reglerna, beräknas medföra en mindre intäktsförstärkning på 0,02 miljarder kronor.

Förslaget att slopa arvs- och gåvoskatten beräknas minska intäkterna med 2,6 miljarder kronor. Förskjutningar i uppbörden medför dock att den kassamässiga effekten på stats- budgeten blir något mindre 2005.

En räntebeläggning av vinstmedlen i periodiseringsfonderna beräknas ge en budget- förstärkning på 1,5 miljarder kronor. Avsätt- ningarna till periodiseringsfonderna förväntas öka och räntan förväntas stiga under den närmsta tvåårsperioden. Skattebasen för räntebe- läggningen förväntas därmed öka väsentligt snabbare än nominell BNP. Den här redovisade budgetförstärkningen har därför inte beräknats som brukligt är utifrån ikraftträdandeårets priser och volymer utan speglar även skillnaden i

tillväxttakter. Den förväntade periodiserade nettobudgetförstärkningen uppgår till 1,5 miljar- der kronor 2005, 1,9 miljarder kronor 2006 och 2,6 miljarder kronor 2007. Den varaktiga bud- getförstärkningen är beräknad till 2,1 miljarder kronor.

Intäkterna av trängselskatten beräknas till 0,46 miljarder kronor 2005. Beräkningen bygger på att systemet tillämpas halva året 2005. För 2006 är intäkterna beräknade till 0,56 miljarder kronor under förutsättning att systemet tilläm- pas fram till den 1 augusti 2006.

Den aviserade skatten vid färd på svinesundsbroarna beräknas medföra intäkter på 0,09 miljarder kronor per år. Eftersom skatten börjar tas ut först när den nya bron tas i bruk i juni 2005 begränsas intäkterna detta år till 0,04 miljarder kronor.

Nya regler i mervärdesskattelagen rörande beskattningen av handeln med el och gas för- väntas inte medföra någon offentlig-finansiell effekt.

Tidigare aviserade förslag

Ett slopande av det fasta beloppet på 200 kronor i den statliga inkomstskatten föreslogs redan i budgetpropositionen för 2004 och har därför redan beaktats i den intäktsberäkning som redovisas i kapitel 5 i denna proposition.

En fortsatt reformering av de s.k. 3:12-regler- na aviserades redan i budgetpropositionen för 2004. Därvid avsattes ett utrymme i budgeten för de ytterligare åtgärder som nu bereds vidare.

Även de åtgärder som regeringen avser att föreslå inom ramen för strategin för alternativa drivmedel aviserades i budgetpropositionen för 2004. Budgeteffekterna av dessa förslag har därför redan beaktats i den intäktsberäkning som redovisas i kapitel 5 i denna proposition.

I 2004 års ekonomiska vårproposition avise- rades investeringsstöd till fastighetsägare av flerbostadshus vid inrättande av källsorterings- utrymmen samt till ägare av fastigheter med offentliga lokaler för bl.a. vissa energieffektivi- serande åtgärder. Därvid avsattes utrymme i budgeten för dessa ändamål. I denna proposition föreslås dock att genomförandeperioden för den del av investeringsstödet som riktas till ägare av fastigheter med offentliga lokaler vid installation av solceller förlängs till 31 december 2007. Den totala ramen föreslås dock vara densamma.

228

PROP. 2004/05:1

Förändringen medför därför endast en förskjut- ning i tiden av det tidigare aviserade skatte- bortfallet.

Sammantagna effekter av skatteåtgärderna

Sammantaget medför de nu föreslagna och aviserade åtgärderna en nettoförsvagning av budgeten för offentlig sektor 2005 på 8,03 mil- jarder kronor i periodiserade termer. För stats- budgeten innebär de här redovisade åtgärderna en försvagning på 3,08 miljarder kronor i kassa- mässiga termer 2005.

229

PROP. 2004/05:1

Tabell 8.10 Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet m.m.

Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2005-2007 samt varaktiga effekter för offentlig sektor

Miljarder kronor

				Staten		Offentlig sektor
			kassamässig effekt			periodiserad nettoeffekt			Varaktig effekt
	I kraft	Bruttoeffekt 1	2005	2006	2007	2005	2006	2007	offentlig sektor
I. Förslag i budgetpropositionen

Förvärvsinkomstskatt

Kompensation för allmän pensionsavgift	1/1 2005	-6,45	-5,91	-6,45	-6,45	-6,45	-6,45	-6,45	-6,45
varav: skattereduktion		-9,42	-8,64	-9,42	-9,42	-9,42	-9,42	-9,42	-9,42

ökad kommunal skatt		2,97				2,97	2,97	2,97	2,97

Höjt grundavdrag	1/1 2005	-3,72				-3,72	-3,72	-3,72	-3,72

Begränsad uppräkning skiktgränser, KPI + 1%	1/1 2005	0,73	0,67	0,73	0,73	0,73	0,73	0,73	0,73

Höjt milavdrag fr. 16 kr till 17 kr	1/1 2005	-0,31	-0,01	-0,05	-0,05	-0,31	-0,31	-0,31	-0,31

Regionalpolitisk stimulans	1/1 2005	-0,30	-0,30	-0,30	-0,30	-0,30	-0,30	-0,30	-0,30
Kapital- och egendomsskatter

Sänkt förmögenhetsskatt	1/1 2005	-1,10	-0,11	-1,10	-1,10	-1,10	-1,10	-1,10	-1,10

Socialavgifter

Reducerad nedsättning socialavgifter	1/1 2005	0,42	0,28	0,30	0,30	0,30	0,30	0,30	0,30

Punktskatter

Sänkt dieselskatt jord– och skogsbruk 2 kr/l	1/1 2005	-0,71	-0,48	-0,52	-0,52	-0,52	-0,52	-0,52	-0,52
Höjd fordonsskatt lastbilar och lätta bussar	1/1 2005	0,13	0,10	0,10	0,10	0,10	0,10	0,10	0,10

Höjd fordonsskatt personbilar	1/1 2005	1,18	1,18	1,18	1,18	1,18	1,18	1,18	1,18

Höjd bensinskatt 15 öre/liter	1/1 2005	0,81	0,88	0,89	0,88	0,92	0,82	0,82	0,81

Höjd dieselskatt 30 öre/liter	1/1 2005	0,97	0,90	0,89	0,84	0,82	0,81	0,81	0,74

Höjd elskatt 1,2 öre/kWh	1/1 2005	0,92	0,98	0,99	0,97	0,88	0,79	0,79	0,76

Avtrappad miljöbonus vindkraftverk	1/1 2005	0,02	0,02	0,02	0,02	0,02	0,02	0,02	0,02
Delsumma			-1,80	-3,32	3,40	-7,45	-7,65	-7,65	-7,76

II. Förslag i andra propositioner

Slopad arvs- och gåvoskatt	1/1 2005	-2,60	-1,80	-2,60	-2,60	-2,60	-2,60	-2,60	-2,60
Ändrade SINK-regler	1/1 2005	0,02	0,02	0,02	0,02	0,02	0,02	0,02	0,02

Ändrade regler periodiseringsfond	1/1 2005	1,50	0,00	1,50	3,40	1,50	1,90	2,60	2,10

Trängselskatt	3	0,91	0,46	0,53		0,46	0,53		0,03
Trängselskatt		0,91	0,46	0,53		0,46	0,53		0,03

Skatt svinesundsbroarna	1/6 2005	0,05	0,05	0,09	0,09	0,09	0,09	0,09	0,09

Delsumma			-1,28	-0,46	0,91	-0,58	-0,07	+0,11	-0,37

Summa total			-3,08	-3,78	-2,49	-8,03	-7,72	-7,55	-8,13

1Med bruttoeffekt avses endast den direkta effekten av den skatt som regeländringen avser.

2Bruttoeffekten är inte beräkningsbar.

3Lagen träder i kraft 1/1 2005 men börjar tillämpas vid en ännu ej beslutad tidpunkt. Beräkningen av budgeteffekten utgår från att skatt kommer tas ut under ca sex månader 2005 och fram till 1 augusti 2006.

230

Tilläggsbudget

PROP. 2004/05:1

9 Tilläggsbudget

9.1Förslag till tilläggsbudget för 2004

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovisas i det följande.

Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar med 5 831 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 6 163 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 332 miljoner kronor. Av anslagsökningarna avser 5 492 miljoner kronor tillskott för att nollställa under 2003 utnyttjade anslagskrediter på fyra rättighetsstyrda anslag. Dessa anslags- ökningar påverkar inte medelsförbrukningen eller utgifterna under utgiftstaket under 2004.

Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen 2004 till 0,2 miljarder kronor

Regeringens förslag: Anslaget 46:2 Justitiekanslern minskas med 922 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av ökningen av det under utgifts- område 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. bör anslaget 46:2 Justitiekanslern minskas med 922 000 kronor.

90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 555 442 000 kronor.

Riksdagsstyrelsens förslag: Anslaget 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader ökas med 1 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitie- ombudsmännen minskas med 1 500 000 kronor.

9.2Tilläggsbudget per utgiftsområde Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: En

nyligen genomförd översyn av säkerheten vid

9.2.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse riksdagen visar att behov finns av att vidta

46:2 Justitiekanslern

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 174 000 kronor.

åtgärder för att utöka säkerheten redan under innevarande budgetår.

Riksdagsstyrelsen anser att anslaget 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader bör ökas med 1 500 000 kronor för detta ändamål. Finansiering sker genom att anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen minskas med 1 500 000 kronor.

233

PROP. 2004/05:1

9.2.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi konkurser som gäller från den 1 januari 2004

och finansförvaltning

1:12 Utveckling av 24-timmarsmyndigheten (nytt anslag)

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:12

Utveckling av 24-timmarsmyndigheten på 8 000 000 kronor anvisas.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att ytterligare ansträngningar behöver göras för att samordna och stimulera utveck- lingen av offentliga e-tjänster till nytta för med- borgare och företag. Medel behövs för att finan- siera utvecklingsprojekt som Delegationen för utveckling av offentliga e-tjänster (24-timmars- delegationen) anser är viktiga för främjandet av 24-timmarsmyndighetens utveckling. Ett nytt ramanslag 1:12 Utveckling av 24-timmars- myndigheten på 8 000 000 kronor bör anvisas för ändamålet.

9.2.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

3:1 Skatteverket

3:2 Kronofogdemyndigheterna

I statsbudgeten för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på 5 767 039 000 kronor respektive 1 475 604 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Skatteverket

ökas med 57 000 000 kronor. Anslaget 3:2

Kronofogdemyndigheterna ökas med 23 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: De ändrade bestämmelserna om förmånsrätt i samband med

förutsätter ökade insatser av skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna. Myndigheternas resurser behöver därmed öka. Regeringen anser att anslaget 3:1 Skatteverket bör ökas med 57 000 000 kronor och att anslaget 3:2 Krono- fogdemyndigheterna bör ökas med 23 000 000 kronor. I samband med reformen bedömdes att de nya förmånsrättsreglerna sammantaget med- för positiva statsfinansiella effekter.

9.2.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4:1 Polisorganisationen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 14 665 113 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Polisorganisatio- nen minskas med 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansiering av andra anslag inom utgiftsområdet bör anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 100 000 000 kronor.

4:2 Säkerhetspolisen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 576 010 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:2 Säkerhetspolisen

ökas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Säkerhets- polisens utgifter för personskyddet för rikets högsta ledning har ökat under det senaste året. För att Säkerhetspolisen skall kunna fullgöra sina uppgifter behöver den tillföras resurser. Anslaget 4:2 Säkerhetspolisen bör därför ökas med 20 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas.

234

4:5 Domstolsväsendet m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 881 567 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Domstols- väsendet m.m. ökas med 35 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Tillströmningen av mål till domstolarna ökar. För att dom- stolarna skall kunna fullgöra sina uppgifter behöver de tillföras ytterligare resurser. Anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. bör därför ökas med 35 000 000 kronor. Finansiering bör ske genom att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas.

4:6 Kriminalvården

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 961 044 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:6 Kriminalvården

ökas med 80 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Beläggningen inom anstalter och häkten fortsätter att öka. Kriminalvården kan inte möta volymökningarna med de resurser som nu disponeras, utan behöver tillföras ökade resurser. Anslaget 4:6 Kriminalvården bör därför ökas med 80 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas.

4:8 Rättsmedicinalverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 218 290 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:8 Rättsmedicinal- verket ökas med 1 000 000 kronor.

PROP. 2004/05:1

Skälen för regeringens förslag: Efterfrågan på Rättsmedicinalverkets tjänster fortsätter att öka. Antalet undersökningar vid misstanke om rattfylleri i anledning av narkotikaintag har ökat mer än beräknat och verket kan inte hantera ärendeinflödet med nuvarande resurser. För att Rättsmedicinalverket skall kunna bedriva sin verksamhet med bibehållen kvalitet bör anslaget 4:8 Rättsmedicinalverket ökas med 1 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1

Polisorganisationen minskas.

4:10 Brottsoffermyndigheten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 22 851 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:10 Brottsoffer- myndigheten ökas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet ansök- ningar om brottsskadeersättning ökar. Brotts- offermyndighetens förvaltningskostnader ökar som en direkt följd av dessa volymökningar. Utgifterna ryms inte inom anvisat anslag. För att ge myndigheten möjligheter att klara volym- ökningarna anser regeringen att anslaget 4:10

Brottsoffermyndigheten bör ökas med 1 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1

Polisorganisationen minskas.

4:11 Ersättning för skador på grund av brott

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 73 978 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:11 Ersättning för skador på grund av brott ökas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för skador på grund av brott bestäms av antalet ansökningar som beviljas och brottsskadeer- sättningens storlek. Ersättningarna som behöver betalas ut bedöms inte rymmas inom anvisade

235

PROP. 2004/05:1

anslagsmedel. Regeringen anser därför att anslaget 4:11 Ersättning för skador på grund av brott bör ökas med 1 000 000 kronor. Finansie- ring sker genom att anslaget 4:1 Polisorganisatio- nen minskas.

4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 15 291 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 9 922 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för statens skaderegleringsverksamhet har ökat. Anslaget används för bl.a. ersättning vid frihets- inskränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder eller skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. De medel som anvisats är otillräckliga. Anslaget 4:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. bör därför ökas med 9 922 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1 Polisorganisationen och det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:2 Justitiekanslern minskas.

4:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 456 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar m.m. ökas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för framför allt översättningskostnader i ärenden om överförande av straffverkställighet till andra länder har ökat. De medel som anvisats är otill- räckliga. Anslaget 4:14 Avgifter till vissa inter- nationella sammanslutningar m.m. bör därför ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering bör ske

genom att anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas.

9.2.5Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 376 147 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

ökas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten för 2002 minskades anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling med 15 000 000 kronor för att bidra till att finansiera en ökning av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 Närings- livsutveckling m.m. i samband med statliga lån och garantier till svensk flygindustri. Eftersom några avtal om statliga lån eller garantier inte träffades under 2003 anser regeringen att medlen skall återföras till anslaget 6:2 Materiel, anlägg- ningar samt forskning och teknikutveckling som därför ökas med 15 000 000 kronor. Finansiering bör ske genom att det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 Näringslivsut- veckling m.m. minskas med motsvarande belopp.

9.2.6Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

8:1 Biståndsverksamhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 19 224 800 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Bistånds- verksamhet ökas med 5 783 000 kronor. Finan- sieringen sker genom att anslaget 8:4 Folke Bernadotteakademin minskas med 5 783 000 kronor.

236

Skälen för regeringens förslag: Under de inledande faserna av Folke Bernadotteakademins arbete har verksamheten haft något lägre omfattning än beräknat. Anvisade medel har därmed inte använts. Regeringen gör bedöm- ningen att Folke Bernadotteakademin inte kommer att utnyttja anslagssparandet under 2004 och anslaget 8:4 Folke Bernadotteakademin bör därför minskas med 5 783 000 kronor och anslaget 8:1 Biståndsverksamhet ökas med motsvarande belopp.

9.2.7Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

12:1 Migrationsverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 636 273 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:1 Migrations- verket ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 12:3 Migrationspolitiska åtgärder minskas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I strävan att öka öppenheten och rättssäkerheten i handlägg- ningen av asylärenden, har regeringen gett Migrationsverket i uppdrag att förändra arbets- sättet vid asylutredningar. Detta ställer krav på ökade resurser. Anslaget 12:1 Migrationsverket behöver därför ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering bör ske genom att anslaget 12:3

Migrationspolitiska åtgärder minskas med motsvarande belopp.

12:2 Mottagande av asylsökande

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 364 694 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande ökas med 150 000 000 kronor.

PROP. 2004/05:1

Skälen för regeringens förslag: Antalet perso- ner registrerade i Migrationsverkets mottagande- system är fortfarande högt. En orsak till detta är bl.a. att andelen personer med lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut är registrerade i mottagandesystemet under allt längre tid. Detta medför ökade kostnader. Anslaget 12:2

Mottagande av asylsökande behöver därför ökas med 150 000 000 kronor.

12:4 Utlänningsnämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 125 785 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:4 Utlännings- nämnden ökas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att minska ärendebalanserna hos Utlänningsnämnden och därmed minska väntetiderna i Migrationsverkets mottagandesystem behöver nämndens resurser ökas. Anslaget 12:4 Utlänningsnämnden bör därför ökas med 15 000 000 kronor.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 122 027 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 75 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Beslutskapacite- ten vid utlänningsmyndigheterna har utökats vilket också ökar utgifterna för offentliga biträden. Migrationsverket har vidare infört ett nytt arbetssätt som innebär att de offentliga ombudens medverkan har utökats. Sammantaget har detta medfört ökade utgifter. För att klara utgifterna har regeringen tidigare under 2004 beslutat att anslaget får överskridas med 50 000 000 kronor. Detta överskridande bör nu återställas och verksamheten tillföras ytterligare

237

PROP. 2004/05:1

resurser. Anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden bör därför ökas med 75 000 000 kronor.

12:6 Utresor för avvisade och utvisade

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 155 556 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:6 Utresor för avvisade och utvisade ökas med 40 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet verk- ställda utresor för personer som avvisats eller utvisats har ökat vilket lett till högre utgifter än tidigare beräknat. Anslaget 12:6 Utresor för avvi- sade och utvisade bör därför ökas med 40 000 000 kronor.

9.2.8Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 19 450 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ökas med 1 611 625 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Staten har sedan 1998 ersatt landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna genom ett särskilt stats- bidrag. Bidragets storlek har reglerats genom överenskommelser mellan staten och Lands- tingsförbundet. Regleringar har även skett i efterhand beroende på det verkliga utfallet. Under 2000 ersattes landstingen för de verkliga kostnaderna för läkemedelsförmånerna. Detta

skapade en osäkerhet om hur stort anslag som behövdes. För att klara utbetalningarna till landstingen 2000 krävdes att anslagskrediten i det närmaste utnyttjades fullt ut. Det uppkomna underskottet belastar fortfarande anslaget.

För åren 2002–2004 tecknades ett avtal som innebär att landstingen får ersättning med 17 800 000 000 kronor, 18 700 000 000 kronor och 19 600 000 000 kronor för respektive år. Överstiger kostnaderna för läkemedelsförmå- nerna detta riskerar landstingen att få stå för dessa kostnader själva enligt en överenskommen förlustdelningsmodell.

Regeringen anser att anslaget nu bör tillföras medel så att anslagskrediten kan nollställas. Åtgärden innebär ingen ökad belastning på utgiftstaket under 2004. För att åstadkomma denna nollställning bör anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna ökas med 1 611 625 000 kronor.

9.2.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 44 424 423 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2 900 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering blev högre än beräknat 2003. De ökade utgifterna finansierades 2003 genom att anslagskrediten utnyttjades. Det uppkomna underskottet belastar fortfarande anslaget. Regeringen anser att anslaget nu bör tillföras medel så att anslagskrediten väsentligt kan minskas.

Åtgärden innebär ingen ökad belastning på utgiftstaket 2004. Av dessa skäl bör anslaget 19:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2 900 000 000 kronor.

238

9.2.10Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

21:2 Föräldraförsäkring

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 23 212 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 21:2 Föräldra- försäkring ökas med 840 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för föräldraförsäkringen blev högre än beräknat 2003. Detta berodde främst på en ökning av antalet födda barn och en ökning av medelantalet utbetalda föräldrapenningdagar. De ökade utgif- terna finansierades 2003 genom att anslags- krediten utnyttjades. Det uppkomna under- skottet belastar fortfarande anslaget. Regeringen anser att anslaget nu bör tillföras medel så att anslagskrediten kan nollställas. Åtgärden innebär ingen ökad belastning på utgiftstaket 2004. Av dessa skäl bör anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökas med 840 000 000 kronor.

9.2.11 Utgiftsområde 15 Studiestöd

25:1 Studiehjälp m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 102 400 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:1 Studiehjälp m.m. ökas med 140 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med 140 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Till följd av att oväntat många ungdomar har utnyttjat studie- hjälpen under 2003 och 2004 har utgifterna för denna blivit högre än beräknat. En del av utgifterna har därför fått finansieras med anslagskrediten. Denna bör nu återbetalas. Anslaget 25:1 Studiehjälp m.m. behöver därför ökas med 140 000 000 kronor.

PROP. 2004/05:1

Finansiering bör ske genom att anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med motsvarande belopp.

9.2.12Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Lån till Stiftelsen Nordiska museet

Regeringens förslag: Regeringen får uppdra åt Riksgäldskontoret att lämna ett lån om högst 15 000 000 kronor till Stiftelsen Nordiska museet för byggnadsarbeten avseende ny entré m.m. Lånet skall lämnas på marknadsmässiga villkor och återbetalas under högst 15 år.

Skälen för regeringens förslag: Stiftelsen Nor- diska museet ingår i den grupp av museer som kommer att införa fri entré fr.o.m. 2005 (se utg. omr. 17, avsnitt 4.4). Syftet med reformen är bl.a. att öka tillgängligheten till vårt gemen- samma kulturarv samt att skapa ett icke-kom- mersiellt rum där allmänheten kan mötas och diskutera och fördjupa sina kunskaper om kul- turarvet.

En förutsättning för att Nordiska museet skall kunna införa fri entré är att byggnaden anpassas efter de nya förutsättningar som reformen ger upphov till, vilket bl.a. innebär en ökning av an- talet besökare. För att Nordiska museet skall kunna möta dessa nya behov måste bl.a. nya to- aletter och ny handikappentré byggas. För att möjliggöra ombyggnaderna bör Nordiska mu- seet få möjlighet att ta ett lån på högst 15 000 000 kronor i Riksgäldskontoret. Lånet bör ha en löptid på högst 15 år och ingen särskild säkerhet skall behöva ställas.

9.2.13Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

31:9 Statens va-nämnd

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 137 000 kronor.

239

PROP. 2004/05:1

Regeringens förslag: Anslaget 31:9 Statens va- nämnd ökas med 1 300 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador minskas med 1 300 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 31:9

Statens va-nämnd bör ökas med 1 300 000 kronor för att täcka verksamhetens kostnader. Finansiering sker genom att anslaget 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador minskas med motsvarande belopp.

32:1 Länsstyrelserna m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 138 467 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 16 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Överenskom- melsen inom EU 2003 om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken ger respektive medlemsstat möjlighet att genomföra reformer under perioden 2005–2007. Sverige kommer att införa ett från produktionen frikopplat och regionaliserat stöd från och med den 1 januari 2005. Omorganisation av den nuvarande administrationen av jordbruksstöden kräver ökade resurser under övergångsperioden 2004– 2005 hos Statens jordbruksverk och länsstyrel- serna. Anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. behöver därför tillföras 16 000 000 kronor.

9.2.14Utgiftsområde 19 Regional utveckling

33:3 Transportbidrag

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 346 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 33:3 Transport- bidrag ökas med 10 000 000 kronor. Finansie- ringen sker genom att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Till följd av ökade transporter och höjda fraktpriser beräknas utgifterna 2004 bli högre än vad som tidigare antagits. Anslaget 33:3 Transportbidrag behöver därför ökas med 10 000 000 kronor. Finansie- ringen sker genom att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med motsva- rande belopp.

9.2.15Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 217 556 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m. ökas med 42 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 34:12

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrolo- giska institut m.m. behöver ökas med 42 000 000 kronor för att finansiera kostnader för Sveriges medverkan i det europeiska samarbetet inom European organisation for the exploitation of meteorological satellites (EUMETSAT).

9.2.16 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (bemyndigande)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 469 123 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

240

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 14 500 000 000 kronor efter 2004.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2004 för ramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åta- ganden medför utgifter på högst 22 000 000 000 kronor efter 2004.

Skälen för regeringens förslag: Den verksamhet som Banverket bedriver innebär att långsiktiga avtal ingås som medför ekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Avtalen gäller såväl investeringar som drift och underhåll. Banverket har också regeringens uppdrag att lämna bidrag till olika ändamål och även i den verksamheten krävs ibland längre framförhållning än ett år. För dessa ändamål har regeringen fått ett bemyndi- gande att under 2004 ingå ekonomiska för- pliktelser som innebär utgifter efter 2004. Besluten om järnvägsinvesteringar för planperio- den 2004–2015 innebär att järnvägsinvestering- arna skall öka i förhållande till nuvarande nivåer. För att dessa högre investeringsvolymer skall kunna genomföras på ett effektivt sätt behöver även bemyndigandet utökas. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2004 för ram- anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektors- uppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 22 000 000 000 kronor efter 2004.

36:8 Sjöfartsregistret

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 524 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:8 Sjöfartsregistret

ökas med 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 36:9 Rederinämnden: Administration minskas med 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Kostnaden för driften av sjöfartsregistret blir högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget 36:8 Sjöfartsregistret

PROP. 2004/05:1

bör därför ökas med 500 000 kronor. Finansie- ring sker genom att anslaget 36:9 Rederinämn- den: Administration minskas med motsvarande belopp.

9.2.17Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

42:6 Djurskyddsmyndigheten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 61 534 000 kronor.

Regeringens förslag: Av anslaget 42:6 Djurskydds- myndigheten får högst 5 000 000 kronor använ- das för utgifter i samband med avvecklingen av Centrala försöksdjursnämnden.

Skälen för regeringens förslag: Centrala försöksdjursnämndens (CFN) arbetsuppgifter har fr.o.m. den 1 januari 2004 övertagits av Djurskyddsmyndigheten. Medel under anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten bör få användas för de kostnader som uppkommer i samband med avvecklingen av CFN. Regeringen anser att högst 5 000 000 kronor behövs för ändamålet.

43:1 Statens jordbruksverk

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 299 991 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk ökas med 43 000 000 kronor. Anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter minskas med 40 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Överens- kommelsen inom EU 2003 om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken ger respektive medlemsstat möjlighet att genomföra reformer under perioden 2005–2007. Sverige kommer att införa ett från produktionen frikopplat och

241

PROP. 2004/05:1

regionaliserat stöd från och med den 1 januari 2005. Omorganisation av den nuvarande administrationen av jordbruksstöden kräver utökade resurser under övergångsperioden 2004–2005 hos Statens jordbruksverk och länsstyrelserna. Anslaget 43:1 Statens jordbruks- verk bör därför ökas med 43 000 000 kronor.

Finansiering av denna ökning sker delvis genom att anslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter minskas med 40 000 000 kronor.

43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. (bemyndigande)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 407 400 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 5 029 000 000 kronor under 2005.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2004 för ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 000 000 000 kronor under 2005.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på sammanlagt högst 5 029 000 000 kronor efter 2004 för arealersättningar och djurbidrag. Till följd av förskjutningar av utbetalning av direktstöd från 2004 till 2005 behöver bemyndigandet ökas med 971 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2004 för detta ändamål ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 000 000 000 kronor under 2005.

43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet ökas med 700 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:17 Bidrag till vissa internationella organisatio- ner m.m. minskas med 700 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I utvecklings- programmet för kommuner med särskilda omställningsproblem, främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten, ingår projektet ”Gotlands Livsmedelsinstitut”. Syftet är att ombilda Gotlands Livsmedelsinsti- tut till ett ”Nationellt Livsmedelsinstitut på Gotland”. Ökade resurser behövs för att projektet skall kunna slutföras under 2004. Anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet behöver ökas med 700 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. minskas med 700 000 kronor.

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (bemyndigande)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 209 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 1 125 000 000 kronor 2005, högst 485 000 000 kronor 2006, högst 115 000 000 kronor 2007, högst 45 000 000 kronor 2008 och högst 30 000 000 kronor därefter.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2004 för ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 960 000 000 kronor under 2005, högst 600 000 000 kronor 2006, högst 115 000 000 kronor 2007, högst 45 000 000 kronor 2008 och högst 80 000 000 kronor därefter.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå ekonomiska för- pliktelser som medför utgifter på sammanlagt högst 1 800 000 000 kronor efter 2004. Till följd av förskjutningar av utbetalningar av landsbygds-

242

stöd bör bemyndigandet höjas med totalt 1 000 000 000 kronor. Dessutom bör bemyndi- gandets fördelning över tiden ändras till följd av förändrade bedömningar av betalningstidpunk- terna. Regeringen bör därför bemyndigas att un- der 2004 för detta ändamål ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åta- ganden medför utgifter på högst 1 960 000 000 kronor under 2005, högst 600 000 000 kronor 2006, högst 115 000 000 kronor 2007, högst 45 000 000 kronor 2008 och högst 80 000 000 kronor därefter.

44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (bemyndigande)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 557 951 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 1 260 000 000 kronor 2005, högst 510 000 000 kronor 2006, högst 150 000 000 kronor 2007, högst 60 000 000 kro- nor 2008 och högst 20 000 000 kronor därefter.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2004 för ramanslaget 44:2 Från EG- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 908 500 000 kronor under 2005, högst 732 500 000 kronor 2006, högst 136 000 000 kronor 2007, högst 51 000 000 kronor 2008 och högst 82 000 000 kronor därefter.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på sammanlagt högst 2 000 000 000 kronor efter 2004. Till följd av förskjutningar av utbetalningar av lands- bygdsstöd bör bemyndigandet höjas med totalt 910 000 000 kronor. Dessutom bör bemyndigan- dets fördelning över tiden ändras till följd av förändrade bedömningar av betalningstidpunk- terna. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2004 för detta ändamål ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden	medför	utgifter	på	högst
1 908 500 000	kronor	under	2005,	högst

732 500 000 kronor 2006, högst 136 000 000

PROP. 2004/05:1

kronor 2007, högst 51 000 000 kronor 2008 och högst 82 000 000 kronor därefter.

9.2.18 Utgiftsområde 24 Näringsliv

38:8 Patentbesvärsrätten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 249 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 38:8 Patentbesvärs- rätten ökas med 900 000 kronor. Anslaget 38:18

Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. minskas med 1 500 000 kronor.

Skälen till regeringens förslag: För att även fortsättningsvis kunna bedriva en effektiv verksamhet anser regeringen att Patentbesvärs- rättens anslag behöver öka med 900 000 kronor. Anslaget 38:18 Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. minskas med 1 500 000 kronor för att finansiera ökade utgifter inom detta utgiftsområde.

38:9 Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 38:9 Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksam- het (likvidatorer) ökas med 600 000 kronor.

Skälen till regeringens förslag: Skyldigheten för Bolagsverket att utse likvidatorer har från och med 1 januari 2004 utökats till att även omfatta ekonomiska föreningar. Detta medför ökade kostnader för verksamheten. Anslaget 38:9 Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer) behöver därför ökas med 600 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 38:18 Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. minskas med motsvarande belopp.

243

PROP. 2004/05:1

Disposition av avgifter

Regeringens förslag: Regeringen får disponera avgiftsintäkterna från verksamhetsområde Namn vid Patent- och registreringsverket för att täcka statens kostnader för verksamheten.

Skälen till regeringens förslag: Riksrevisionen har i rapporten Rätt avgifter? Statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17) funnit det vara något oklart om riksdagen uttryckligen bemyn- digat regeringen att förfoga över avgiftsintäk- terna från Patent- och registreringsverkets verksamhetsområde Namn. För Patent- och registreringsverkets övriga verksamhetsområden har riksdagen beslutat att låta regeringen disponera avgiftsintäkterna. Med anledning härav anser regeringen att även avgiftsintäkter inom verksamhetsområde Namn skall få disponeras av regeringen för att täcka statens kostnader för verksamheten.

38:14 Rymdverksamhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 541 510 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 38:14 Rymd- verksamhet ökas med 15 000 000 kronor. Anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. minskas med 30 000 000 kronor.

Skälen till regeringens förslag: År 2002 mins- kades anslaget 38:14 Rymdverksamhet med 15 000 000 kronor för att bidra till att finansiera en ökning av anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. i samband med statliga lån och garantier till svensk flygindustri. Eftersom några avtal om statliga lån eller garantier inte träffades under 2003 anser regeringen att 15 000 000 kronor skall återföras till anslaget 38:14 Rymdverksam- het.

En minskning med 15 000 000 kronor gjordes även av det under utgiftsområde 6 Försvar samt

beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Även denna minskning skall återföras. Sammantaget skall därför anslaget 38:2

Näringslivsutveckling m.m. minskas med 30 000 000 kronor.

9.2.19Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Förstärkt tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 2004

Regeringens förslag: Det tillfälliga sysselsätt- ningsstödet till kommuner och landsting för 2004 förstärks med 1 500 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Ett tillfälligt sysselsättningsstöd utgår sedan 2002 till kommuner och landsting. För 2004 utgörs stödet av ett generellt sysselsättningsstöd, beräknat till 3 400 000 000 kronor. Kommuner och landsting kan hos Skatteverket ansöka om detta stöd under september 2004. Skatteverket beslutar om generellt sysselsättningsstöd under november 2004. Beloppet krediteras därefter kommunernas och landstingens skattekonton.

För att värna sysselsättningen i kommuner och landsting föreslår regeringen att stödet för 2004 höjs med 1 500 000 000 kronor till sammanlagt 4 900 000 000 kronor. Den före- slagna förstärkningen av det generella syssel- sättningsstödet kommer att tillgodoföras kommuner och landsting något senare än det ursprungliga beloppet. Något nytt ansöknings- förfarande torde dock inte behövas, eftersom den föreslagna förstärkningen kan beräknas på lönekostnadsunderlaget i ansökningarna under september 2004. Den föreslagna höjningen med 1 500 000 000 kronor beräknas preliminärt mot- svara ca 0,5 procent av lönekostnadsunderlaget.

Krediteringen av kommunernas och lands- tingens skattekonton sker med stöd lagen (2002:179) om kreditering på skattekonto av tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting. Förslaget föranleder dock en ändring i förordningen (2002:366) om tillfälligt syssel- sättningsstöd till kommuner och landsting.

244

10 Revision och kontroll

PROP. 2004/05:1

10 Revision och kontroll

10.1Inledning

I samband med inrättandet av myndigheten Riksrevisionen under riksdagen den 1 juli 2003 har det i 47 § lagen (1996:1059) om statsbudge- ten (budgetlagen) införts ett krav på regeringen att årligen för riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av Riksrevi- sionens iakttagelser. Enligt finansutskottet bör redovisningen vara både samlad och fyllig (bet. 2002/03:FiU20, s. 117).

Regeringens redovisning lämnas respektive år i dels skrivelsen Årsredovisningen för staten, dels budgetpropositionen. Redovisningen i bud- getpropositionen sker såväl i volym 1 som i respektive utgiftsområde.

10.1.1 Årsredovisningen för staten

Den årliga revisionens revisionsberättelser med invändning anmäls, som tidigare, samlat i Årsredovisningen för staten.

10.1.2 Budgetpropositionens första volym

I denna volym ges en samlad bild av de iakttagel- ser som revisionen redovisat sedan föregående års budgetproposition samt frågor med nära koppling till revision och kontroll. Redogörelsen inriktas på iakttagelser och åtgärder av större vikt som t.ex. rör budget-, effektivitets- eller kontrollaspekter. Även iakttagelser och åtgärder som berör flera politikområden eller som har stark koppling till regeringens styrning omfattas av denna redovisning. Redogörelsen kan på sikt

även komma att beröra de åtgärder som aviserats i föregående års budgetproposition.

Eventuella iakttagelser avseende Årsredovis- ningen för staten kommenteras. Dessutom läm- nas en samlad förteckning över, och korta referat av, samtliga effektivitetsrapporter som lämnats sedan föregående års budgetproposition. Att motsvarande samlade förteckning inte ges avse- ende revisionsberättelser med invändning från den årliga revisionen beror på att en sådan framgår av Årsredovisningen för staten (skr. 2003/04:101).

10.1.3 Utgiftsområden

För respektive utgiftsområde redovisas och kommenteras under rubriken Revisionens iakt- tagelser i respektive politikområdesavsnitt de rapporter från Riksrevisionens effektivitetsrevi- sion och de revisionsberättelser med invändning från den årliga revisionen som berör respektive politikområde.

Revisionens samtliga iakttagelser kan i nor- malfallet inte förväntas vara åtgärdade då redo- visningen lämnas i budgetpropositionen. Avgö- rande är bl.a. när revisionens rapporter lämnas, men också den tid det tar för att överväga och vidta relevanta åtgärder. I regeringens redovis- ning till riksdagen av vilka åtgärder som vidtagits finns därför även behov av att återkomma till tidigare års iakttagelser från revisionen. Redo- görelsen under rubriken Revisionens iakttagelser kan på sikt således inte bara komma att omfatta aktuella effektivitetsrapporter och revisions- berättelser utan också sådana från tidigare år.

Regeringen har i Årsredovisningen för staten

247

PROP. 2004/05:1

2003 redovisat de iakttagelser som den årliga re- visionen vid Riksrevisionen lämnat. Regeringens redovisning av åtgärder i de enskilda fallen redo- visas per politikområde.

10.2Årlig revision

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga re- visionen granskat ca 270 revisionsobjekt. Därut- över har Riksrevisionen förordnat revisorer i ett 40-tal bolag och stiftelser.

10.2.1Revisionsberättelser med invändning

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse för 266 myndigheter och andra organisationer, ex- klusive aktiebolag och stiftelser, avseende årsre- dovisningen för räkenskapsåret 2003.

I 19 fall har revisionsberättelsen lämnats med invändning, vilket innebär att revisionen har konstaterat ett eller flera väsentliga fel i årsredo- visning eller förvaltning. En förteckning över vilka myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning, och vilken orsaken till respek- tive invändning varit, ges i Årsredovisning för staten 2003 (skr. 2003/04:101).

För räkenskapsåret 2002, då den årliga revi- sionen genomfördes av Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer, lämnades 15 revisionsbe- rättelser med invändning. En viss ökning i anta- let revisionsberättelser med invändning kan såle- des konstateras mellan 2002 och 2003. Rege- ringens bedömning avseende de åtgärder som föranleds av revisionsberättelser med invändning redovisas under respektive politikområde.

I avsnitt 10.5 lämnas en redogörelse för förut- sättningarna för den statliga internrevisionen. Regeringen bedömer att en stärkt internrevision i staten på sikt bör leda till ett minskat antal revi- sionsberättelser med invändning föranledda av brister i intern styrning och kontroll.

10.2.2Granskning av årsredovisning för staten

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse utan invändning för Årsredovisning för staten 2003 (skr. 2003/04:101).

10.3Effektivitetsrevision

Under perioden den 1 juli 2003 – den 30 juni 2004 har Riksrevisionen lämnat 19 effektivitets- granskningar till regeringen. Nedan lämnas korta redogörelser för dessa effektivitetsrapporter.

Regeringens bedömning avseende de åtgärder som föranleds av dessa granskningar anges under respektive politikområde.

RiR 2003:1 Hur effektiv är djurskyddstillsynen?

I rapporten konstateras det att trots flera insatser av riksdagen och regeringen under de senaste åren kvarstår brister i djurskyddstillsynen. Riks- revisionen drar slutsatsen att det krävs bättre styrning och samordning från ansvariga myn- digheter för att komma till rätta med problemen.

RiR 2004:1 Länsplanerna för regional infrastruk- tur – vad har styrt prioriteringarna?

I rapporten framhålls att länen i vissa viktiga av- seenden inte följt statsmakternas direktiv vid framtagandet av länsplaner. Samhällsekonomisk lönsamhet har exempelvis haft begränsad bety- delse för länens prioriteringar. Riksrevisionen lämnar rekommendationer som syftar till bättre länsplaner inför kommande planeringsprocesser.

RiR 2004:2 Förändringar inom kommittéväsendet

I rapporten granskas det statliga kommittévä- sendet. Riksrevisionen noterar stora kvalitets- brister i kommittéernas arbete och i efterlevna- den av kraven på ekonomisk analys och redovis- ning av utredningsförslagens konsekvenser. I rapporten lämnas ett antal förslag till förbätt- ringar.

RiR 2004:3 Arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen

Riksrevisionen konstaterar brister i arbetsför- medlingskontorens kontroll av arbetslöshetsför- säkringen. Exempelvis försvåras möjligheterna att kontrollera huruvida den arbetslöse står till arbetsmarknadens förfogande av alltför få plats- anvisningar från förmedlingskontoren. Föränd- ringar i målstyrningen och regelverket kring an- visningar och sanktioner kan enligt Riksrevisio- nen förbättra effektiviteten i systemet.

RiR 2004:4 Den statliga garantimodellen

Riksrevisionen har granskat om reglerna följs av- seende de finansiella garantier som staten ställer ut för att främja viss verksamhet och om han-

248

teringen av garantierna styrs effektivt. I rappor- ten konstateras bl.a. att avsaknaden av en hel- täckande definition av vilka förbindelser som bör räknas som garantier och kriterier för bedöm- ning av när en finansiell garanti är ett effektivt medel utgör hinder för en effektiv styrning av garantiverksamheten. I rapporten föreslås olika åtgärder för att komma till rätta med problemen (se avsnitt 7.2).

RiR 2004:5 Återfall i brott eller anpassning i sam- hället – uppföljning av kriminalvårdens klienter

I rapporten konstaterar Riksrevisionen brister i uppföljningen av kriminalvårdens klienter. Re- sultatet kopplas inte till de frigivningsförbere- dande insatserna som klienterna varit föremål för. Kriminalvården följer inte heller upp alla klientgrupper. Riksrevisionen lämnar ett antal rekommendationer för att förbättra uppfölj- ningen.

RiR 2004:6 Materiel för miljarder – en granskning av försvarets materielförsörjning

Riksrevisionen konstaterar att planeringen av försvarets materielförsörjning är intecknad till och med 2007–2008. Eftersom dessa leveranser har beslutats tidigare, huvudsakligen utifrån invasionsförsvarets behov, gör Riksrevisionen bedömningen att Försvarsmaktens möjligheter att förverkliga försvarsreformens intentioner hittills har varit begränsade. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringen, Försvarsmakten och Försvarets materielverk i sina förändringar av materielplaneringen inte fullt ut prövat att skapa nya lösningar.

RiR 2004:7 Personlig assistans till funktions- hindrade

Riksrevisionen konstaterar att stödformen per- sonlig assistans med statligt stöd, som infördes 1994, har gett många människor med svåra funktionshinder möjlighet till ett bättre liv. I rapporten påpekas dock vissa oönskade effekter av reformen, såsom kraftiga kostnadsökningar, brister i rättssäkerheten, risker för missbruk av assistansersättningen och ett otillräckligt utbud av alternativa stödformer. Riskrevisionen drar slutsatsen att utformningen av stödet bör för- ändras och att administrationen, den ekonomis- ka kontrollen och tillsynen behöver förbättras.

PROP. 2004/05:1

RiR 2004:8 Uppdrag statistik – insyn i SCB:s avgiftsbelagda verksamhet

I rapporten konstateras att det är svårt att få in- syn i den avgiftsbelagda uppdragsverksamhet som Statistiska centralbyrån (SCB) bedriver. Insynssvårigheterna avser vilka kostnader som belastar uppdragsverksamheten, hur tjänsterna prissätts och det ekonomiska resultatet för olika tjänster. Riksrevisionen lyfter fram regeringens styrning och uppföljning av verksamheten samt SCB:s organisering och konkurrensutsatta situa- tion som förklaringar till den bristande insynen.

RiR 2004:9 Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Riksrevisionen har granskat vad regeringen och de nationella myndigheterna har gjort för att riksdagens riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården skall kunna omsättas i praktiken. I rapporten konstateras att regeringens styrning och uppföljning inom området varit passiv. Riks- revisionen anser att regeringen bör vidta åtgärder för att utveckla riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

RiR 2004:10 Bistånd via ambassader – en gransk- ning av UD och Sida i utvecklingssamarbetet

Riksrevisionen har granskat hur regeringen, Re- geringskansliet och Sida styr utlandsmyndighe- ternas förvaltning av utvecklingssamarbetet. Riksrevisionen bedömer att regeringen, Rege- ringskansliet och Sida måste vidta åtgärder inom övergripande normgivning, finansiering samt operativ styrning och rapportering för att kost- nadseffektivt kunna verka för minskad fattig- dom.

RiR 2004:11 Betyg med lika värde? – en gransk- ning av statens insatser

Enligt Riksrevisionen har statens insatser för att skapa likvärdighet i betygsättningen i grundsko- lan inte varit tillräckliga. I rapporten konstateras att fördelningen av ansvar mellan stat, huvudmän och rektorer är otydlig. Riksrevisionen anser att regeringen och skolmyndigheterna bör tydlig- göra kraven på och förbättra förutsättningarna för huvudmän och professionella inom grund- skolan att ta sitt ansvar för likvärdig betygsätt- ning.

249

PROP. 2004/05:1

RiR 2004:12 Höga statstjänstemäns representation och förmåner

Av Riksrevisionens rapport framgår att reglerna för representation följts i stor utsträckning vid de granskade organisationerna. Bland de fel som förekom var det vanligaste att syftet med och deltagarna vid representationen inte framgick av verifikationer. Riksrevisionen konstaterar dock att i flera organisationer bör rutinerna för samt uppföljningen och kontrollen av representation förbättras. När det gäller höga chefers förmåner konstaterar Riksrevisionen att dessa är begrän- sade och att reglerna kring dem följs i stor ut- sträckning.

RiR 2004:14 Arbetsmiljöverkets tillsyn

I rapporten konstateras att Arbetsmiljöverkets uppföljning av tillsynen inte ger någon tydlig bild av vad som uppnåtts. Riksrevisionen är kri- tisk till verkets verksamhetsstatistik och anser att regeringens styrning uppvisar betydande brister, bl.a. när det gäller mål och uppföljning av tillsynen.

RiR 2004:15 Offentlig förvaltning i privat regi – statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbildningen

I rapporten påpekas oklarheter och svagheter i regeringens styrning och kontroll av det statliga stödet till folkbildningen och idrottsrörelsen. Riksrevisionen anser att konstruktionen med ideella organisationer som fördelar statsbidrag medför vissa problem avseende såväl regelverk som organisationernas legitimitet att agera i myndighets ställe.

RiR 2004:16 Premiepensionens första år

Riksrevisionen bedömer att regeringen och Premiepensionsmyndigheten har verkat aktivt för att förverkliga riksdagens beslut om premie- pensionen, men att vissa förhållanden behöver ses över eller analyseras närmare. Det gäller bl.a. det stora fondutbudet, spararnas roll som för- valtare samt inriktningen och omfattningen av informations- och vägledningsverksamheten.

RiR 2004:17 Rätt avgifter? – Statens uttag av tvingande avgifter

Enligt Riksrevisionen råder många oklarheter och brister när det gäller statens tvingande av- gifter. Riksrevisionen anser att lagstiftningen är oklar på flera punkter och att de tvingande av- gifterna är svåra att överblicka. Vidare konstate- ras att många avgifter varit för höga och att över- skott använts till att finansiera verksamhet som

inte haft att göra med den avgift som betalats. Riksrevisionen lämnar ett antal rekommendatio- ner för att avhjälpa bristerna.

RiR 2004:18 Vattenfall AB – uppdrag och statens styrning

Riksrevisionen drar slutsatsen att Vattenfalls uppdrag är delvis otydligt, vilket innebär ut- rymme för olika tolkningar av Vattenfalls even- tuella bidrag till genomförandet av svensk miljö- och energipolitik. Riksrevisionen bedömer att mellan 2000 och 2003 har fokus alltmer förskju- tits mot affärsmässighet snarare än miljö- och energipolitik. Riksrevisionen lämnar ett antal rekommendationer för att tydliggöra Vattenfalls uppdrag och förbättra statens styrning och kon- troll av bolaget. Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen utvecklar den s.k. formlösa styrningen så att det i efterhand går att följa hur ägarförvaltningens styrning av statliga bolag varit utformad.

RiR 2004:19 Vem styr den elektroniska förvalt- ningen?

Enligt Riksrevisionen har myndigheterna i arbe- tet med att utveckla elektroniska tjänster inte prioriterat de tjänster som i första hand medför nytta för medborgare och företag. I stället har enklare informationstjänster som ger ökad in- tern kostnadseffektivitet prioriterats. Enligt Riksrevisionen har regeringen låtit myndighe- terna agera mycket självständigt vid valet av vilka elektroniska tjänster som ska utvecklas. Riksre- visionen anser vidare att riksdagen fått mycket begränsad information från regeringen beträf- fande den faktiska utvecklingen av e-förvalt- ningen.

10.4Riksrevisionens årliga rapport

Riksrevisionen lämnade sin årliga rapport (RiR 2004:13) till regeringen och riksdagen den 4 juni 2004. Rapporten bygger på granskning av myn- digheternas årsredovisningar och förvaltning, särskilda studier, effektivitetsgranskningar, re- missyttranden samt årlig revision av Årsredovis- ningen för staten 2003. I rapporten sammanställs de viktigaste iakttagelserna från den genomförda revisionsverksamheten, med syftet att lyfta fram de resultat och slutsatser som är av mer generell eller principiell betydelse. Riksrevisionen anger emellertid att möjligheterna att göra en bred

250

analys och tematisk presentation av gransknings- resultaten i denna den första årliga rapporten på- verkats av det faktum att flera av granskningarna påbörjades inom ramen för dåvarande Riksrevi- sionsverkets och Riksdagens revisorers verk- samhet. Även det förhållandet att perioden från och med den 1 juli 2003 för Riksrevisionens del har präglats av uppbyggnad av en ny verksamhet har påverkat förutsättningarna.

Regeringens bedömning

Regeringen kommenterar revisionens iaktta- gelser i respektive berört politikområdesavsnitt. På ett mer tematiskt plan, och mot bakgrund av Riksrevisionens årliga rapport, vill regeringen därutöver framföra följande.

Regeringens styrning av myndigheterna

I ett antal rapporter har Riksrevisionen identifie- rat problem som delvis kan hänföras till rege- ringens styrning av myndigheterna. Det kan vara fråga om att regeringen inte konkretiserat riks- dagens beslut tillräckligt för att de skall kunna få genomslag eller att regeringens krav på uppfölj- ning av de beslut som riksdagen fattat inte varit tillräckliga.

Inom Regeringskansliet pågår kontinuerligt ett arbete för att förbättra regeringens styrning av myndigheterna. Under senare tid har omfat- tande utbildningsinsatser och seminarier kring myndighetsstyrning anordnats, anpassade till olika nivåer i Regeringskansliet. Åtgärder har också vidtagits för att skapa bättre förutsätt- ningar för regeringens styrning av de s.k. gene- rella frågorna, dvs. frågor som berör stora delar av samhället och som därmed sorterar under flera olika departement. Exempel på sådana frå- gor är jämställdhet, miljö och integration.

Av stor betydelse för regeringens styrning är ledningsformerna vid myndigheterna. I syfte att bl.a. skapa en ökad tydlighet när det gäller myn- dighetsledningarnas ansvar och uppgifter till- kallade regeringen en särskild utredare med upp- drag att utarbeta förslag till en ny verks- förordning. Utredaren överlämnade sitt be- tänkande Från verksförordning till myndighets- förordning (SOU 2004:23) i februari 2004. Remissbehandlingen avslutades i juni 2004.

PROP. 2004/05:1

Betänkandet och yttranden från remissinstanser- na bereds i Regeringskansliet.

Regeringens rapportering till riksdagen

Riksrevisionen anger att ingen av de under året genomförda granskningarna varit specifikt in- riktade på att bedöma regeringens information till riksdagen. Riksrevisionen bedömer därför att det är för tidigt att dra några samlade slutsatser kring regeringens rapportering till riksdagen. Vad som emellertid framkommit i Riksrevisio- nens granskningar är att regeringen inte i samt- liga fall levt upp till riksdagens begäran om be- slutsunderlag.

Ett centralt inslag i regeringens rapportering till riksdagen är den resultatredovisning som re- geringen lämnar årligen i budgetpropositionen. I kapitel 11 redogör regeringen för hur denna re- sultatredovisning kan förbättras för att under- lätta riksdagens möjligheter att bedöma resulta- ten av genomförd verksamhet och ta ställning till föreslagna anslagsnivåer.

10.5Särskilda frågor

10.5.1 Den statliga internrevisionen

Regeringens bedömning: Det finns ett behov av att stärka den statliga internrevisionen. An- svaret för vissa frågor som berör den statliga in- ternrevisionen bör samordnas, t.ex. när det gäller kvalitetssäkring och metod- och kompetensut- veckling. Den myndighet som får detta ansvar bör också, genom ett ramavtalsförfarande, kunna tillgodose regeringens egna behov av internrevisionell granskningskapacitet.

Bakgrund: Internrevision vid statliga myndig- heter regleras i förordningen (1995:686) om in- tern revision vid statliga myndigheter m.fl. Mo- tivet till att den statliga internrevisionen är för- ordningsreglerad är att det ur regeringens per- spektiv är ett absolut krav att den interna styr- ningen och kontrollen fungerar i de statliga myndigheterna, särskilt vad gäller myndigheter med stora medelsflöden. Vid tidpunkten för för-

251

PROP. 2004/05:1

ordningens införande hade det framkommit att många myndigheter inte vidtagit erforderliga åt- gärder för att uppmärksamma och åtgärda brister i den interna kontrollen.

I december 2002 tillkallade regeringen en sär- skild utredare för att göra en samlad översyn av den statliga internrevisionen för myndigheter under regeringen samt de allmänna försäkrings- kassorna (dir. 2002:153). Behovet av en sådan översyn av den statliga internrevisionen aktuali- serades mot bakgrund av iakttagelser som bl.a. Riksrevisionsverket (RRV) och Riksdagens revi- sorer (RR) gjort i samband med sina gransk- ningsinsatser. Iakttagelserna visade att det finns behov av att stärka internrevisionen i sig, men också internrevisionens institutionella grund. Internrevisionsutredningen överlämnade hösten 2003 betänkandet Internrevisionen i staten – förslag till förstärkt internrevision (SOU 2003:93).

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning över remissvaren finns tillgäng- lig i Finansdepartementet (dnr Fi2003/5733).

Utredningens förslag: Utredningen delar in de problem som rör internrevisionen i staten i två mer grundläggande områden. Utredningen anser att internrevisionen i staten inte utgör en tydlig profession och att ansvaret för intern styrning och kontroll samt internrevision i staten är otydligt.

Utredningen lämnar mot denna bakgrund ett antal förslag, vilka sinsemellan hänger samman. Ett förslag av mera genomgripande karaktär är att det skall inrättas en särskild internrevisions- myndighet. Myndigheten föreslås få dels en samordnande uppgift, dels en granskande upp- gift. Myndigheten skall, enligt förslaget, svara för kvalitetssäkring, metod- och kompetensutveck- ling samt föreskrifter och allmänna råd till in- ternrevisionsförordningen. Vidare skall myndig- heten tillgodose regeringens behov av internrevi- sionell granskning. Utredningen anför att inrättandet av en särskild internrevisionsmyndig- het medför att regeringens styrning och kontroll av den statliga verksamheten i vid mening stärks.

Internrevisionsutredningen lämnar även ett förslag till förordning om internrevision vid statliga myndigheter. Enligt den föreslagna för- ordningen skall samråd ske med Riksrevisionen om internrevisionens revisionsplan. Utredningen lämnar också förslag till hur frågan om vilka myndigheter som skall omfattas av internrevi-

sionsförordningen skall hanteras. Därutöver lämnar utredningen vissa andra förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är, med något undantag, i stort positiva till utredningens förslag att stärka internrevisionen i staten. Några remissinstanser är dock kritiska till vissa av ut- redningens förslag.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att det finns ett behov av att stärka den statliga internrevisionen. Ett mål är t.ex. att min- ska antalet revisionsberättelser med invändning som föranleds av brister i den interna styrningen och kontrollen (se avsnitt 10.2 respektive bet. 2003/04:FiU28, s. 12).

Regeringen delar utredningens bedömning att det finns ett behov av att samordna den statliga internrevisionen, när det gäller kvalitetssäkring, metod- och kompetensutveckling samt före- skrifter och allmänna råd till internrevisions- förordningen. Regeringen har även ett behov av egen internrevisionell granskningskapacitet. Uppgifternas omfattning motiverar dock inte, som Internrevisionsutredningen föreslår, bildan- det av en särskild myndighet. Att stärka den statliga internrevisionen bör i stället bli en upp- gift för någon av de befintliga stabsmyndighe- terna.

När det gäller granskningsuppgiften talar en- ligt regeringen effektivitetsskäl för att denna hanteras inom samma organisation som får till uppgift att utföra samordningsuppgifter. En mera löslig ordning som innebär att insatserna kan avropas genom ramavtal med aktörer på marknaden kan därvid vara att föredra. Sådana uppdrag bör finansieras genom avgifter.

Frågan om framtida organisation av samord- ningen av den statliga internrevisionen berörs även i UO 2 Samhällsekonomi och finansför- valtning (avsnitt 5). Den myndighet som får ett ansvar för att samordna den statliga internre- visionen kommer att ges i uppdrag att närmare överväga kompetens- och kvalitetsfrågor, dvs. former för metod- och kompetensutveckling, kvalitetssäkring etc.

Den statliga internrevisionen bör regleras i en särskild internrevisionsförordning. Regeringen har för avsikt att besluta om en ny förordning om internrevision vid statliga myndigheter under 2005.

Av nu gällande förordning för den statliga in- ternrevisionen framgår att samråd skall ske med

252

Riksrevisionen innan internrevisionens upp- dragsgivare beslutar om revisionsplanen. I likhet med Internrevisionsutredningen anser rege- ringen att ett samråd mellan internrevisionen och externrevisionen följer av god sed. Det finns därför enligt regeringens bedömning ingen anledning att i förordningen särskilt reglera att ett samråd skall ske (jämför propositionen Riksrevisionen [2001/02:190, s. 99]).

Sammantaget bedömer regeringen att de åt- gärder som förestår på sikt kommer att bidra till att stärka den statliga internrevisionen.

10.5.2Granskning av vissa offentligrättsliga organ

Regeringens bedömning: Det finns inte till- räckliga motiv för att generellt reglera finansiell granskning av organ som inte är myndigheter, men som i någon mening bedriver offentlig för- valtning.

Bakgrund: Riksrevisionens (RiR) mandat av- seende årlig revision regleras bl.a. i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., aktiebolagslagen (1975:1385) och stiftel- selagen (1994:1220). Regeringen anförde i pro- positionen Riksrevisionen (prop. 2001/02:190) att det finns ett antal offentligrättsliga organ där det är oklart om de är myndigheter eller inte och därmed om de kan bli föremål för RiR:s årliga revision. En möjlighet är då att i varje sådant fall särskilt reglera förutsättningarna för RiR:s granskning, en annan att införa generella regler. Regeringens bedömning var att en kartläggning först måste ske av vilka organ som kan komma i fråga för årlig revision innan någon sådan gene- rell reglering kan bli aktuell (prop. 2001/02:190, s. 65–66). Konstitutionsutskottet förutsatte å sin sida att en sådan kartläggning skulle komma till stånd (bet. 2002/03:KU12, s. 11).

En översiktlig kartläggning av offentligrätts- liga organ med oklar status har genomförts. Identifierade organ har därvid klassificerats en- ligt vissa kriterier, t.ex. att regeringen utser sty- relse för organet, att organet fördelar statliga medel, att organet har andra myndighetsupp- gifter och att organet uppvisar en stor andel

PROP. 2004/05:1

statlig finansiering.

Skälen för regeringens bedömning: Det är angeläget att organ som i någon mening bedriver offentlig förvaltning blir föremål för styrning, uppföljning och utvärdering. Lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ger där- vid RiR mandat att i form av effektivitetsrevision granska viss verksamhet i de fall statsmedel tagits emot som stöd, om redovisningsskyldighet för medlen föreligger gentemot staten eller då sär- skilda föreskrifter eller villkor har meddelats om hur medlen får användas.

Den genomförda kartläggningen visar på att myndighetsliknande verksamhet bedrivs i vitt skilda former. Det kan avse t.ex. en nämnd, ar- betsgrupp, delegation, kassa, ideell förening, fond, kommission eller akademi, men också ett råd eller institut. De använda kriterierna ger dock inte någon entydig vägledning vid en be- dömning av om organ som i någon mening be- driver offentlig förvaltning är att jämställa med statliga förvaltningsmyndigheter och därmed bör bli föremål för årlig revision.

Det är enligt regeringens bedömning angeläget att en finansiell granskning av organ som i någon mening bedriver offentlig verksam- het sker årligen. Enligt regeringens uppfattning är det avgörande att en granskning enligt god re- visions- och revisorssed kommer till stånd av dessa organs räkenskaper, redovisning etc. En sådan granskning regleras vanligtvis i organets stadgar eller motsvarande. Utifrån regeringens behov av underlag för styrning, uppföljning och utvärdering är det dock inte avgörande vilken aktör det är som svarar för den finansiella granskningen av denna typ av organ.

Ett ställningstagande till om organ som i nå- gon mening bedriver offentlig förvaltning även skall bli föremål för årlig revision av det statliga revisionsorganet bör även beakta aspekten kost- nadseffektivitet. Värdet av att ålägga en specifik organisation revisionsplikt visavi RiR bör med andra ord även vägas mot de tillkommande kostnader som denna granskningsinsats genere- rar för det berörda organet.

Sammantaget kan regeringen inte finna att det finns tillräckliga motiv för att generellt reglera finansiell granskning av den typ av organ som ovan diskuterats.

253

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten

PROP. 2004/05:1

11 Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten

Målen för den ekonomiska styrningen i staten är att tillgodose statsmakternas krav på och behov av beslutsunderlag med god kvalitet som bidrar till god kontroll av statens finanser, resursfördel- ning enligt politiska prioriteringar samt hög effektivitet och produktivitet i resursanvänd- ningen. Beslutsunderlagen bör vara relevanta i den meningen att de bör utformas med utgångs- punkt från behov på olika beslutsnivåer i stats- förvaltningen, dvs. riksdagen, regeringen och myndigheterna.

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten sker med ambitionen att dels göra det möjligt att beskriva hela den statliga verksam- heten, dels skapa förutsättningar för att få budgetering att växelverka med uppföljning och redovisning. Syftet är med andra ord att åstadkomma förutsättningar för att ta fram ett fullödigt beslutsunderlag, som ytterst kan ligga till grund för riksdagens ställningstagande. Utvecklingsinsatserna syftar även till att effektivisera budgetarbetet i sig, men också till att precisera enhetliga principer vid budgetering och uppföljning (redovisning). Därvid skapas förutsättningar för en ökad förståelse för hur statsbudgeten är uppbyggd, men också hur de olika delarna hänger samman.

En arbetsgrupp i Finansdepartementet har under 2003 utarbetat departementspromemorian Nya principer för utformning av statsbudgeten – konsekvenser för budgetlagen (Ds 2003:49). I promemorian lämnas förslag till en ny lag om statsbudgeten. Förslagen innebär att statsbudge- ten skulle baseras på i huvudsak bokförings- mässiga grunder (kostnader och intäkter för staten) samt omfatta betalningar som påverkar

statens lånebehov och att statsbudgetens omfattning skulle ändras till att, med vissa undantag, omfatta all verksamhet vid myndig- heter under regeringen och riksdagen oavsett hur den är finansierad.

Promemorian har remitterats till 61 remiss- instanser, vilka alla är positiva till de grundläg- gande förslagen. Beredning av promemorian pågår i Regeringskansliet.

I det följande lämnas en beskrivning av hur regeringens resultatredovisning till riksdagen kan utvecklas ytterligare. Riksdagen har vid ett flertal tillfällen uttalat sig om regeringens resultat- redovisning och hur den bör utvecklas. Den beskrivning som lämnas i det följande är ett försök att visa hur det är möjligt att tillgodose riksdagens önskemål.

Inledningsvis återges riksdagens syn på regeringens resultatredovisning. Därefter berörs två principfrågor. Den första rör politikområden som griper över flera utskotts berednings- områden. Den andra rör de resultatredovisningar som lämnas i budgetpropositionen respektive i särskilda resultatskrivelser.

Avslutningsvis visas hur redovisningen per utgiftsområde på sikt skulle kunna förändras för att i ökad utsträckning skapa förutsättningar för att tillgodose riksdagens önskemål. I denna del görs i anslutning till texten ett försök att genom ett exempel konkret visa hur resultatredovis- ningen till riksdagen kan utvecklas.

Utformningen av resultatredovisningen är ytterst beroende av den beskrivna verksam- hetens karaktär, liksom av respektive riksdags- utskotts önskemål. Den möjliga utveckling som beskrivs i det följande måste därför kunna ges

257

PROP. 2004/05:1

viss flexibilitet vid en faktisk tillämpning inom olika politikområden.

Riksdagens syn på regeringens resultatredovisning

Finansutskottet har tidigare uttalat att utveck- lingsarbetet borde bedrivas enligt vissa av ut- skottet föreslagna riktlinjer (bl.a. i bet. 1998/99:FiU20, bet. 1999/2000:FiU20 och bet. 2000/01:FiU20). Av riktlinjerna framgår att verksamhetsmålen bör formuleras på ett sådant sätt att de är möjliga att följa upp. Vidare anförs att resultatinformationen skall vara relevant i förhållande till de uppställda målen. Resultat och utveckling bör i större utsträckning än hittills redovisas i kvantitativa termer med hjälp av indi- katorer eller nyckeltal. Dessutom skall regering- ens redovisning till riksdagen ha sådan kvalitet att måluppfyllelsen kan bedömas av riksdagen.

Redovisningen skall enligt finansutskottet i större utsträckning än hittills avse resultat och i mindre grad aktiviteter av typen vidtagna åtgärder eller pågående utredningar. Vidare skall redovisningen i ökad utsträckning, inte minst beträffande statliga insatser som är sektors- övergripande, avse verksamheter och i mindre grad myndighetsprestationer. Dessutom bör kopplingen mellan uppnådda resultat och före- slagna anslag förbättras samtidigt som anslags- beräkningarna bör göras tydligare och redovisas för riksdagen. För att förbättra kopplingen mellan måluppfyllelse och förslag till budget bör motiven för regeringens bedömning och slutsatser framgå tydligt.

Det är enligt finansutskottet grundläggande att resultatanalysen är faktabaserad och inriktad på att bedöma föregående års resultat i för- hållande till uppställda mål. En tydlig åtskillnad skall göras mellan å ena sidan resultatinforma- tion och resultatanalys, å andra sidan regeringens resultatbedömning. Vidare bör redovisningens omfång vara bättre anpassat till de statliga resursinsatsernas omfattning och till områdets politiska intresse. Finansutskottet anför därvid att detta innebär att budgetpropositionens totala omfång kan få öka.

Enligt finansutskottet bör dialogen mellan riksdagen och regeringen fortsätta. Från riks- dagens och utskottens sida bör diskussioner per utgiftsområde föras som tar upp såväl brister och förtjänster i den föregående budgetpropositio- nen som krav och förväntningar på kommande budgetpropositioner. Det bör vara en gemensam ambition för riksdagen och regeringen att ytterligare utveckla resultatstyrningen mot en budget fokuserad på resultat.

Regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen

Regeringens bedömning: Den resultatredovisning som regeringen lämnar till riksdagen årligen i budgetpropositionen bör även fortsättningsvis utvecklas i syfte att öka riksdagens möjligheter att bedöma statliga verksamheters måluppfyllelse och att ställa resultaten i relation till kostna- derna, så att riksdagen ges ökade förutsättningar att bedöma de av regeringen föreslagna anslags- nivåerna. Fördjupade resultatredovisningar bör lämnas i särskilda resultatskrivelser.

Bakgrund: Av riksdagsutskottens betänkanden om respektive utgiftsområde i budgetpropositio- nen för 2004 framgår att många utskott efterlyser en förbättrad resultatredovisning från regeringen. Riksdagsutskotten för relativt om- fattande resonemang om regeringens resultat- redovisning. Flera utskott kommenterar också de förutsättningar för en relevant resultat- redovisning som ges av hur mål formuleras.

Mot bakgrund av utskottens överväganden och ställningstaganden kan det konstateras att regeringens resultatredovisning behöver utveck- las för att motsvara riksdagens krav. Ett antal utskott noterar dock en successiv förbättring av resultatredovisningarna och utgår från att ett fortsatt utvecklingsarbete kommer att bedrivas i Regeringskansliet.

Återkommande i utskottens betänkanden är bl.a. följande:

•Målen bör formuleras på ett sådant sätt att de är möjliga att följa upp. Justitie- utskottet noterar t.ex. att vissa av de mål som angetts är allmänt formulerade och

258

att de av den orsaken är svåra att följa upp.1 Finansutskottet framhåller att målen måste vara tydliga och lätt avläsbara.2

•Resultatredovisningen bör ge riksdagen förutsättningar att bedöma måluppfyllel- sen, bl.a. med hjälp av resultatindikatorer och nyckeltal. Trafikutskottet betonar vikten av att regeringen redovisar för riksdagen utifrån vilka resultatindikatorer måluppfyllelsen fortsättningsvis kommer att bedömas.3 Bostadsutskottet anför att det finns ett behov av att utveckla en redovisning av resultatindikatorer.4

•Måluppfyllelsen bör kopplas till förslagen om anslag för kommande år, vilket kräver att motiven för regeringens förslag framgår tydligare. Finansutskottet fram- håller att ett föreslaget resurstillskott måste kunna prövas mot konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål eller resultatindikatorer.5 Kulturutskottet ser det som värdefullt om regeringen anger mot vilka övergripande mål och verk- samhetsmål som resultatbedömningarna i budgetpropositionen görs. I anslutning härtill skulle regeringen även, tydligare än vad som sker i dag, kunna koppla resultatbedömningarna till förslagen om anslagstilldelning.6

Därtill reser några utskott, t.ex. finans-, konstitutions- och bostadsutskottet, frågan om politikområden som inte följer riksdagens indelning av statsbudgeten i utgiftsområden. I det sammanhanget påtalar utskotten även de svårigheter det medför att överblicka mål, insatser och resultat inom respektive berednings- område.

Vidare lyfter några utskott fram skrivelser från regeringen till riksdagen som en lämplig form för fördjupad resultatredovisning. Miljö- och jordbruksutskottet, som mottagit regering- ens skrivelse 2002/03:111 Landsbygdspolitik –

1Bet. 2003/04:JuU1.

2Bet. 2003/04:FiU2.

3Bet. 2003/04:TU1.

4Bet. 2003/04:BoU1.

5Bet. 2003/04:FiU2.

6Bet 2003/04:KrU1.

PROP. 2004/05:1

resultatredovisning, konstaterar att resultat- skrivelsen ger riksdagen en fördjupad information om resursfördelningen och på ett bra sätt redovisar hur resultaten svarar mot uppställda mål.7

Skälen för regeringens bedömning: Det är angeläget att arbetet med att utveckla den eko- nomiska styrningen fortsätter. Uppställda mål bör vara tydliga och uppföljningsbara. Det ställer krav på fortsatt utveckling av hur målen formu- leras. Olika typer av resultatindikatorer bör an- ges för att göra det möjligt att bedöma om verk- samheten utvecklas i rätt riktning. Det är med andra ord angeläget att finna former för att i så stor utsträckning som möjligt beskriva målupp- fyllelse för de av riksdagen fastställda målen. Målen i sig kan inte alltid utgöra utgångspunkt för riksdagspartiernas politiska prioriteringar och diskussioner. De partipolitiska övervägan- dena kan däremot inriktas på vilka slutsatser som redovisningen leder fram till och vilka åtgärder som behöver vidtas. En utgångspunkt för en så- dan diskussion bör kunna tas i regeringens sam- lade bedömning av måluppfyllelsen på politik- områdesnivå. Vidare bör redovisade förslag till anslag tydligare kopplas till de resultat som kommer fram i uppföljningsarbetet.

Med de i det följande redovisade förändring- arna förbättras informationsvärdet i utgifts- områdesvolymerna på olika sätt, vilket bör ge riksdagen ett bättre underlag för beslut. Resultat redovisas både för politikområden (verksamhets- områden) och för myndigheter, och beskrivs i ökad utsträckning med hjälp av indikatorer. En påtaglig förändring i jämförelse med före- liggande budgetproposition är att regeringen avser att redovisa totala intäkter och kostnader per politikområde. Detta ger en bättre grund för att bedöma resursåtgången inom ett politik- område än vad som är fallet då endast anslags- förbrukning redovisas. Genom ett antal indikatorer visas utvecklingen inom respektive politikområde över tiden. En tydlig åtskillnad görs även mellan å ena sidan resultatinformation och analys av densamma och å andra sidan regeringens resultatbedömning och slutsatser.

Resultatredovisningen och regeringens resul- tatbedömning ges med beskrivna förändringar

7 Bet. 2003/04:MJU2.

259

PROP. 2004/05:1

en tydligare koppling till regeringens budget- förslag. Det lämnas en redogörelse för respektive myndighets bidrag till måluppfyllelsen inom berört politikområde, liksom av betydelsen av anslag och övrig finansiering för myndighetens bidrag till måluppfyllelsen. Sammantaget bör detta skapa goda förutsättningar för att främja en budget baserad på resultat.

I arbetet med att utveckla resultatredo- visningen är det emellertid också angeläget att bibehålla rimliga förväntningar på vad som kan åstadkommas med mer precisa målformuleringar och mer utvecklade resultatindikatorer. Statliga verksamheters karaktär är starkt skiftande. Målen inom vissa områden är i grunden svårare att precisera än andra och vissa verksamheter låter sig inte i samma utsträckning som andra avspeglas i lätt avläsbara indikatorer. Även om strävan är att utveckla redovisningen av statens verksamheter, dess kostnader och resultat, är det svårt att nå dithän att inom ramen för budgetprocessen varje år få exakta och full- ständiga svar på frågor om varje myndighets och varje politikområdes måluppfyllelse för att därigenom kunna dra entydiga slutsatser om resursbehovet.

Årliga indikatorer kan ge en uppfattning om verksamheten utvecklas i rätt riktning. Mer grundläggande ställningstaganden kan dock kräva utredningar och analyser baserade på ett underlag som är utförligare än vad som lämpligen hanteras årligen inom ramen för budgetprocessen. Därför är det angeläget att den årliga uppföljningen och redovisningen av resultat koncentreras till ett hanterbart antal väl valda mått på hur verksamheten utvecklas. Resultatet av mer djupgående utredningar, jämförelser över tiden etc. kan med fördel redovisas för riksdagen i särskilda resultat- skrivelser.

Generellt för resultatredovisningen gäller att rutiner och system måste etableras för att ta fram den information som skall redovisas. Det är därför nödvändigt att utvecklingen av resultat- redovisningen sker successivt och i lämplig omfattning.

Indelning av budgeten i politikområden samt resultatredovisning i skrivelser

Utgiftsområdenas struktur och innehåll påverkas av två mer principiella frågor som riksdagen tidigare har väckt. Den ena frågan rör politik- områden som berör olika utgiftsområden och skilda fackutskott. Den andra frågan avser vilken resultatinformation som skall lämnas i budget- propositionen respektive i resultatskrivelser.

Verksamhetsorienterad indelning av budgeten

Bakgrund: Indelningen av den statliga verksam- heten i politikområden redovisades för första gången i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 volym 1). Politikområdesindelningen syftar till att skapa förutsättningar för en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. I 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100) lämnades vissa förslag till justering. Vissa politikområden ryms i sin helhet inom ett utgiftsområde, medan de i andra fall spänner över flera utgiftsområden. I de fall de politik- områden som berör olika utgiftsområden även spänner över skilda fackutskotts ansvarsområden medför detta vissa olägenheter för riksdagen. I samband med fackutskottens tillämpning av rambeslutsmodellens andra steg skall berört fackutskott ta ställning till regeringens förslag till anslag inom respektive utgiftsom- råde/politikområde. I de fall ett anslag bidrar till att finansiera verksamhet inom olika fackut- skotts ansvarsområden medför detta hanterings- problem.

För närvarande är statsbudgeten indelad i 48 politikområden. Sju av dessa politikområden fi- nansieras av anslag inom skilda utgiftsområden och berör flera olika utskott (se tabell 11.1).

260

Tabell 11.1 Politikområde, utgiftsområde och berörda utskott

Politikområde	Utgiftsområden	Utskott
Finansiella system och tillsyn	UO 2, 17	FiU, KrU
Ekonomisk familjepolitik	UO 12, 18	SfU, BoU

	UO 15, 16,	UbU,
Utbildningspolitik	17, 23	KrU, MJU

	UO 9, 16,	SoU, UbU,
Forskningspolitik	17, 20, 23, 24	KrU, MJU, NU

Mediepolitik	UO 1, 17	KU, KrU

Miljöpolitik	UO 18, 20	BoU, MJU
Samepolitik	UO 1, 23	KU, MJU

Skälen för regeringens bedömning: Indel- ningen av statlig verksamhet i politikområden syftar till att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig styrning och uppföljning av statlig verksamhet. Samtidigt finns det anledning att konstatera att politikområdena till såväl real- ekonomiskt innehåll som omfattning – antal anslag respektive ekonomisk omslutning – skiljer sig åt. Indelningen i politikområden sammanfaller dessutom i flera fall med utgifts- området i fråga. Därtill finns det stora variationer mellan politikområden med avseende på i vilken omfattning de är indelade i verksam- hetsområden. Sammantaget medför dessa skillnader mellan politikområden att förut- sättningarna för den resultatredovisning som skall lämnas i budgetpropositionen skiljer sig åt mellan utgiftsområden och underliggande politikområden.

Ur riksdagens perspektiv är det angeläget att ett utskott har ett odelat beredningsansvar för anslag och lagstiftningsfrågor. Samtidigt har det visat sig vara möjligt för riksdagen att i särskilda fall avvika från denna princip vid fördelning av ärenden.

Den ovanstående beskrivningen visar på de svårigheter som ett försök att integrera två olika strukturer, utgiftsområden och politikområden, i budgetbehandlingen ger upphov till. Det bör dock noteras att den av regeringen valda indelningen av statlig verksamhet i politik- områden, förutom att fungera som grund för resultatredovisningen till riksdagen, även skall ligga till grund för en ändamålsenlig styrning och uppföljning av förvaltningen under regeringen.

De problem som i dag finns då det gäller utskott som har att handha politikområden som inte till fullo faller inom utskottets berednings- område skulle mildras om regeringen för respek-

PROP. 2004/05:1

tive myndighet redovisade såväl finansiering som bidrag till måluppfyllelse på politikområdesnivå. Regeringen avser att förändra redovisningen till riksdagen på detta sätt. Därmed tydliggörs länken mellan anslagsstrukturen och verksam- hetsstrukturen. På så sätt bör respektive utskotts möjligheter att relatera föreslagna anslag till berörd verksamhet underlättas. Fortfarande skulle dock riksdagens ställningstagande till och beslut med anledning av regeringens budget- förslag ske i nuvarande anslagsstruktur (utgifts- områden och anslag), medan resultat skulle följas upp i en verksamhetsstruktur (politik- områden och verksamhetsområden). Resone- manget utvecklas under rubriken Resultat- redovisning för utgiftsområden.

Resultatredovisning i skrivelser

Bakgrund: Riksdagen har beslutat att regeringen fr.o.m. 2003, senast den 14 maj varje år, skall lämna resultatredovisningar för alla utgifts- områden i skrivelser. Resultatredovisningarna behöver enligt riksdagen inte vara heltäckande utan kan med fördel innehålla en fördjupad redovisning och analys av vissa verksamheter inom utgiftsområdet. I skrivelserna bör resulta- ten för olika verksamheter under de senaste åren redovisas och ställas i relation till målen för verksamheterna och till förbrukade resurser. Sådana skrivelser skulle förbättra riksdagens möjligheter att arbeta med uppföljning och utvärdering i budgetsammanhang (Riksdagen inför 2000-talet, 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23).

Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2003 att den delade riksdagens uppfattning att skrivelserna bör integreras i det ordinarie budgetarbetet, för att bl.a. stödja riksdagens ökade fokus på uppföljning och utvärdering. Att ha som ambition att redan 2003 lämna resultat- skrivelser för alla utgiftsområden bedömde regeringen dock som alltför optimistiskt och förordade i stället ett successivt införande över ett antal år (prop. 2002/03:1, volym 2, utgiftsområde 2 s. 31). Mot bakgrund av regeringens bedömning framhöll riksdagens finansutskott att ”det får förutsättas att Regeringskansliet följer vad utskotten tar upp i sina budgetbetänkanden om fördjupad resultat- redovisning på olika områden samt att man även på annat sätt genom direkta kontakter med

261

PROP. 2004/05:1

respektive utskott kommer överens om när och med vilken inriktning resultatskrivelser skall lämnas” (2002/03:FiU2, s. 11).

Skälen för regeringens bedömning: Regering- ens bedömning är att resultatredovisningen per politikområde (verksamhetsområde) i budget- propositionen respektive i resultatskrivelser bör renodlas så att redovisningarna kompletterar snarare än överlappar varandra. Resultatredo- visningen i budgetpropositionen bör främst avse att ge riksdagen underlag för att ta ställning till regeringens budgetförslag. Resultatredovis- ningen i skrivelsen bör ge en fördjupad analys av mål, resultat och förbrukade resurser inom utvalda områden och möjliggöra jämförelser över tiden. I skrivelse kan också sådana effekter analyseras och redovisas som inte enbart hänförs till den statliga verksamheten. Skrivelserna ger därmed riksdagen underlag för att i vidare mening bedöma effektiviteten i och eventuellt ompröva verksamheter.

Resultatskrivelser är även lämpliga för att lämna en mera utförlig resultatredovisning för politikområden vars måluppfyllelse är beroende av verksamheter inom flera andra politik- områden. För sådana politikområden lämnas med fördel en mer sammanfattande resultat- redovisning i budgetpropositionen, till stöd för regeringens budgetförslag. Därtill lämnas en mera fullödig resultatredovisning till riksdagen i form av en särskild resultatskrivelse. En fördjupad resultatredovisning i skrivelse kräver ofta särskilda insatser, t.ex. i form av utvärderingar eller uppföljningar, vilket i sin tur kräver framförhållning och prioritering. Hur ofta en sådan – vidare – resultatredovisning bör lämnas till riksdagen i form av en särskild resultatskrivelse får diskuteras mellan berörda utskott och departement.

Skrivelserna ersätter således inte redovis- ningen i budgetpropositionen. Vid sidan av en utvecklad resultatredovisning i skrivelse är det enligt regeringen angeläget att kontinuerligt utveckla resultatredovisning och resultatbedöm- ning i budgetpropositionen så att riksdagens krav uppfylls.

Resultatredovisning för utgiftsområden

Utgångspunkter

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten syftar till att möta budgetlagens krav på att eftersträva hög effektivitet och iaktta god hushållning i den statliga verksamheten, men också till att fullgöra regeringens skyldighet att för riksdagen redovisa de mål som åsyftas och de resultat som uppnåtts på olika verksamhets- områden. Förutom ett ansvar att bistå riksdagen med ett ändamålsenligt underlag för budget- beslut har regeringen ett ansvar för att styra och följa upp den statliga förvaltningen. Det avser såväl enskilda myndigheter som statliga verk- samheter. Myndigheterna har här en avgörande roll i att förverkliga regeringens politiska intentioner. Ett förverkligande av regeringens politik medför även ett behov av att kunna styra och följa statliga verksamheter, dvs. hur olika myndigheter och andra aktörer samspelar och interagerar inom skilda områden.

Tillämpningen av politikområden är ett uttryck för regeringens strävan att finna en ändamålsenlig indelning av statlig verksamhet som kan tjäna som utgångspunkt för styrning och uppföljning. Samtidigt efterfrågar utskotten bättre underlag som stöd för besluten om anslagens fördelning inom olika utgiftsområden. Därtill kommer att en grundläggande tanke bakom den svenska förvaltningsmodellen och resultatstyrningen är att myndigheterna och deras verksamhet i normalfallet inte skall detaljstyras. Det innebär att regeringen ställer anslag (i förekommande fall anslagsposter och delposter) till myndigheternas disposition och fastställer finansiella restriktioner i övrigt i kombination med att mål formuleras och krav ställs på återrapportering. Därmed är det en uppgift för myndighetsledningen att – givet målen – fördela den givna resursramen mellan olika verksamheter.

För politikområden anges mål som uttrycker önskade tillstånd i samhället. Det går emellertid inte att styra direkt mot ett önskat tillstånd. Styrningen sker normalt via en myndighet.

262

Genom att direkt styra de myndigheter som bidrar till utvecklingen inom ett politikområde styrs indirekt utvecklingen mot det uppställda målet inom politikområdet. Att styrningen sker såväl direkt med mål och medel för myndigheter som indirekt med mål för politikområden gör det angeläget att följa upp såväl myndigheternas verksamhet som utvecklingen inom olika politikområden.

Den ekonomiska styrningen i staten måste enligt regeringen utformas så att det är möjligt att förena styrning och uppföljning i en verk- samhetsstruktur (politikområden och verksam- hetsområden) med styrning och uppföljning i såväl en institutionell struktur (myndigheter) som en finansiell struktur (utgiftsområden och anslag). Riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen kommer precis som i dag att avse bl.a. utgiftsområden och anslag. Där- emot kommer regeringens resultatuppföljning att avse politikområden och i förekommande fall verksamhetsområden. Därutöver följs myndig- heternas resultat upp i syfte att skapa förutsätt- ningar för en koppling mellan resultatstyrningen och den finansiella styrningen, dvs. i syfte att tydliggöra sambandet mellan uppföljning av resultat och föreslagna anslagsnivåer. Länken mellan styrformerna utgörs således av myndigheten.

Resultatredovisningens struktur och innehåll

Riksdagen förutsätter att ytterligare steg tas i riktning mot en utvecklad resultatredovisning. I det följande lämnas en principiell beskrivning av hur regeringen bedömer att resultatredovis- ningen kan utvecklas för att tillgodose riks- dagens önskemål. Innehållet i resultatredo- visningen och dispositionen av vissa kapitel kan därmed komma att behöva ändras i jämförelse med föreliggande budgetproposition.

Då utgiftsområden och underliggande politik- och verksamhetsområdesindelning skiljer sig åt i ett antal avseenden (se tidigare avsnitt om verksamhetsorienterad indelning av budgeten) kommer även den information som lämnas per utgiftsområde att i motsvarande mån behöva verksamhetsanpassas. Den beskrivning som redovisas i det följande kan läsas med denna reservation i åtanke.

PROP. 2004/05:1

Struktur för utgiftsområden

Tabell 11.2 Disposition av budgetpropositionens utgiftsområden

1.Förslag till riksdagsbeslut

2.Lagförslag

3.Omfattning och utgiftsutveckling

4.Redovisning per politikområde

5.Budgetförslag

I ett inledande kapitel i respektive utgiftsområde avser regeringen att, precis som i dag, lämna förslag till riksdagsbeslut. Avsnittet omfattar bl.a. regeringens förslag till anslag för det berörda utgiftsområdet. Summan av dessa anslag

– ramen för utgiftsområdet – är densamma som framgår av sammanställningen av ramar i volym 1 i budgetpropositionen.

I ett andra kapitel kommer eventuella förslag till lagtext att lämnas.

I ett tredje kapitel avser regeringen att beskriva utgiftsområdets omfattning och en redovisning lämnas av utgifternas utveckling över tiden. Redovisningen av utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet omfattar utgiftsområdet i sin helhet. I föreliggande budgetproposition redovisas motsvarande information även fördelad per politikområde. En sådan indelning är dock inte helt rättvisande då ett anslag ibland bidrar till att finansiera verksamheter inom skilda politikområden.

En förändring i föreliggande budgetproposi- tion i jämförelse med tidigare år är att redovis- ningen av utgiftsutvecklingen inom utgifts- området även ges en realekonomisk indelning. En realekonomisk fördelning av utgifterna inom respektive utgiftsområde möjliggör en bedöm- ning av förhållandet mellan resurser för verksam- het, transfereringar och investeringar. Inom ett utgiftsområde där utgifterna/kostnaderna ökat under föregående år kan, med en sådan för- delning, enkelt urskiljas i vilken mån det beror på t.ex. ökade volymer i transfereringssystemen, ökad egen verksamhet eller ökade investeringar. På sikt kan det även vara möjligt att redovisa regeringens bedömning av anslagens realekono- miska fördelning för kommande år.

Regeringen bedömer att även skatteavvikelser bör redovisas, i syfte att ge riksdagen en total bild av det samlade stödet inom utgiftsområdet. Det avser även sådana avvikelser som inte kan

263

PROP. 2004/05:1

kvantifieras. Motsvarande kostnader bör i möjligaste mån även återges vid en redovisning av totala kostnader för berörda politikområden.

Därefter kommer, i ett eller flera kapitel, en resultatredovisning att lämnas per politikområde (verksamhetsområde). För att skapa förutsätt- ningar för att kunna tillgodose riksdagens önskemål om en fullödig resultatredovisning kommer denna redovisning att behöva ändras mer i grunden i jämförelse med den redogörelse som lämnas i föreliggande budgetproposition. Resultatredovisningen struktureras delvis om, nya underrubriker tillkommer etc. Resultat- redovisningen baseras därtill i ökad omfattning på resultatindikatorer.

I ett avslutande kapitel redovisas regeringens budgetförslag.

I syfte att konkret visa hur resultat- redovisningen och budgetförslaget skulle kunna utformas i framtiden redovisas avslutningsvis ett exempel.

Redovisning per politikområde

Tabell 11.3 Redovisning per politikområde i budgetpropositionen

1.Omfattning

2.Mål

3.Resultatredovisning

3.1.Inledning

3.2.Intäkter och kostnader

3.3.Resultat och analys

3.4.Resultatbedömning och slutsatser

4.Revisionens iakttagelser

5.Politikens inriktning8

Omfattning

Avsnittet inleds med en beskrivning av den statliga verksamhet som ingår i politikområdet. I detta sammanhang skall även de delar av det berörda politikområdet som återfinns inom andra utgiftsområden omnämnas.

8 Inom områden där regeringen föreslår stora förändringar, eller då en viss fråga är särskilt prioriterad, kan det dock vara lämpligt att politikens framtida inriktning beskrivs tidigare i politikområdesavsnittet.

Mål

Regeringen skall ange mål för politikområden kommande budgetår. Det gäller även om målet tidigare godkänts av riksdagen. Utgångspunkten är att det endast skall finnas ett mål per politikområde.

Förutom mål för politikområdet kan villkor för målet anges. De behöver dock inte god- kännas av riksdagen. Förekomsten av villkor är ett sätt att hantera målkonflikter.

Utöver mål och eventuella villkor för målen bör resultatindikatorer anges. Innebörden är att regeringen för riksdagen anger på vilket sätt måluppfyllelsen skall mätas. Inte heller resultat- indikatorer behöver godkännas av riksdagen.

Det ovan sagda innebär i princip ingen skillnad mot vad som gäller för närvarande. Däremot finns ett behov av att i ökad omfattning ange resultatindikatorer som kan användas för att bedöma måluppfyllelsen inom olika politikområden.

Resultatredovisning

Inledning

Resultatredovisningen inleds med en kortfattad beskrivning av de insatser som i första hand bidragit till måluppfyllelsen inom politikområ- det. Det avser t.ex. insatser av inom politikområ- det verksamma aktörer, statliga insatser inom andra politikområden, insatser inom kommuner och landsting, insatser av aktörer utanför den offentliga sektorn samt insatser av aktörer i andra länder. Det kan även avse andra av stats- makterna genomförda insatser. Syftet med att lämna en sådan beskrivning är att delge riks- dagen en samlad bild av de insatser som påverkar måluppfyllelsen inom politikområdet. Det kan inte nog understrykas vikten av att det endast är de för måluppfyllelsen avgörande insatserna som skall beskrivas inledningsvis.

Förestående insatser och åtgärder redovisas under rubriken Politikens inriktning (se nedan).

Intäkter och kostnader

För att ge riksdagen möjlighet att relatera den del av politikområdets verksamhet som finansie- ras med anslag till den del som finansieras med avgifter och andra ersättningar bör enligt regeringen totala intäkter och kostnader per politikområde redovisas. Med ledning av den inledande beskrivningen av de för måluppfyllel- sen avgörande insatserna kan en sådan redo- visning omfatta totala intäkter fördelade på

264

anslag respektive avgifter och andra ersättningar. För de totala kostnaderna kan en särredovisning ske på transfereringar respektive övriga kostna- der.

En redovisning av ett politikområdes totala intäkter och kostnader kan med fördel göras relativt aggregerad. Det är dock inget som hindrar att en mera finfördelad redovisning av intäkter och kostnader övervägs.

Resultat och analys

Resultatredovisningen skall, med utgångspunkt i beskrivna insatser och redovisade intäkter respektive kostnader, i princip ge svar på följande frågor: vad var målet, vad blev resultatet, vad kostade det och vad beror resultatet på?

Ett väsentligt inslag i regeringens ambition att utveckla resultatstyrningen är att i ökad om- fattning använda indikatorer för att kunna bedöma graden av måluppfyllelse inom skilda politikområden. Resultatredovisningen bör enligt regeringen därför bl.a. avse en redogörelse av hur valda indikatorer på måluppfyllelse inom politikområdet utvecklats över tiden. Det är särskilt viktigt att resultatet kommenteras och analyseras i förhållande till fastställda mål.

Redovisningen och analysen skall också, så långt det är möjligt, utgöra underlag för bedömningar av i vilken utsträckning resultaten beror på statliga insatser respektive insatser av andra aktörer. Det är angeläget att redovisningen i budgetpropositionen åtminstone omfattar de statliga insatserna. Den utveckling som inte direkt är hänförbar till statliga insatser kan t.ex. redovisas och analyseras i särskilda resultat- skrivelser.

Det är även angeläget att uppnådda resultat ställs i relation till kostnaderna för verksam- heten. Därvid är det politikområdets totala resursförbrukning som skall ställas i relation till indikatorernas utveckling över tiden.

Resultatbedömning och slutsatser

Regeringen avser att, mot bakgrund av den lämnade resultatredovisningen och den genom- förda analysen, under denna rubrik lämna en bedömning – värdering – av måluppfyllelsen. Denna bedömning kommer sedan att ligga till grund för regeringens slutsatser.

Revisionens iakttagelser

Revisionens iakttagelser skall behandlas på poli- tikområdesnivå. Iakttagelserna återfinns i revi- sionsintyg, revisionsberättelser (inklusive under-

PROP. 2004/05:1

liggande revisionsrapporter), gransknings- rapporter och i Riksrevisionens årliga rapport. En nyordning i och med föreliggande budget- proposition är därvid att samtliga iakttagelser kommenteras. Vidtagna eller förestående åtgär- der med anledning av revisionsberättelser med invändning, liksom iakttagelser och rekommen- dationer från effektivitetsrevisionen, kommente- ras. Dessutom bör i relevanta delar den redovis- ning som lämnades i föregående års budget- proposition följas upp och kommenteras. Nyordningen medför med nödvändighet att detta avsnitt blir mer omfattande än tidigare.

Politikens inriktning

Redovisningen av politikområdet avslutas med en beskrivning av politikens framtida inriktning. Mot bakgrund av redovisade insatser, resultat och resursförbrukning, bedömning av mål- uppfyllelse samt analys och slutsatser lämnas i detta avsnitt en redogörelse för framtida politiska ställningstaganden. Det avser bl.a. pågående åtgärder/insatser, vilka åtgärder som förestår, vilka frågor som prioriteras och förändringar i omvärlden med betydelse för politikens inriktning och regeringens budget- förslag. Genom att placera beskrivningen av politikens inriktning sist i politikområdes- avsnittet förtydligas hur slutsatserna av den bedrivna verksamheten påverkar den framtida inriktningen.

I budgetförslaget (se nedan) kommer i anslutning till respektive anslag viss information att lämnas som syftar till att indikera hur den verksamhet som finansieras av det berörda anslaget bidrar till måluppfyllelsen för politik- området. Med ledning av den tillkommande informationen i denna del samt den lämnade informationen i politikområdesavsnittet skapas förutsättningar att tydligare än i dag motivera föreslagna anslagsförändringar.

Budgetförslag

Som framgår av dispositionen av redovisningen av utgiftsområden (tabell 11.2) avslutas den med ett kapitel som avser regeringens samlade budgetförslag inom utgiftsområdet. Inlednings- vis redovisas en tabell över utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet. Redovisningen kommer att ske per anslag och på samma sätt som i föreliggande budgetproposition (motsvarande

265

PROP. 2004/05:1

tabell redovisas för närvarande inledningsvis för respektive utgiftsområde i anslutning till beskrivningen av utgiftsområdets omfattning). Därtill redovisas utgiftsområdets ramnivå realekonomiskt fördelad.

Myndigheter

Då ett anslag avser myndighetens egen verksamhet redovisas inledningsvis indikatorer på hur myndigheten bidragit till måluppfyllelsen inom berörda politikområden, vilket innebär en ökad ambitionsnivå i jämförelse med före- liggande budgetproposition.

Beroende på verksamhetens karaktär kan avsnittet om indikatorer på måluppfyllelse komma att innehålla olika slag av resultat- information. Det kan t.ex. avse en redovisning av kostnaderna för olika delar av verksamheten över tiden, verksamhetens produktivitetsutveckling, hur kvaliteten utvecklats över tiden etc. I denna del kan även myndighetens resultaträkning återges i reducerad form (intäkter och kostnader). Den valda detaljeringsgraden kan därvid lämpligen överensstämma med den som valts för politikområdet. Dessutom kan det vara av intresse att spegla verksamhetens kostnader genom att redovisa underliggande utveckling av olika volymuppgifter, t.ex. genom att redovisa antal bidragstagare, antal ärenden av en viss kategori etc.

Under rubriken Regeringens överväganden redogör regeringen därefter för sina motiv för föreslagen anslagsförändring för det kommande året. Resultatbedömningen och slutsatserna i berörda politikområdesavsnitt, redovisningen av hur myndigheten bidragit till måluppfyllelsen inom politikområdet etc. utgör väsentliga utgångspunkter för dessa överväganden. Därtill kommer givetvis omvärldsförändringar, föränd- rad lagstiftning etc. som även de kommer att vägas in vid regeringens slutliga ställnings- tagande.

Ett budgetförslag som avser egen verksamhet (myndigheter) kan, förutom information om anslagets utveckling över tiden och om hur anslagsnivån för kommande treårsperiod härleds, även omfatta en redovisning av beräknade totala intäkter och kostnader för myndigheten i fråga. Detta innebär att den information som lämnas i denna del är utförligare än den som lämnades i föreliggande budgetproposition. En redovisning

av beräknade intäkter och kostnader kan t.ex. baseras på det underlag som myndigheterna lämnar i det s.k. beräkningsunderlaget.

Transfereringar

Transfereringar handhas av en myndighet. Det är därmed angeläget att fånga hur effektivt myn- digheten skött sin administration (transferering- arna i sig och hur de bidrar till måluppfyllelsen för politikområdet har tidigare redovisats på po- litikområdesnivå). Måluppfyllelsen på myndig- hetsnivå (och indirekt för politikområdet) på- verkas därmed av om ersättningen betalas ut i enlighet med gällande regler, hur väl myndighe- ten genom handläggning, normering och tillsyn verkar för att de personer som är berättigade till stöd får kännedom om detta etc. Denna redovis- ning sker med fördel i anslutning till regeringens budgetförslag som rör den berörda myndighe- ten.

Exemplet som återges nedan visar hur budgetförslaget i budgetpropositionen för en myndighet som har att hantera transfereringar inom olika politikområden kan utformas.

Investeringar

På motsvarande sätt som för transfereringar handhas investeringar för s.k. samhällsåtaganden av en myndighet. Det är i normalfallet inte möjligt att renodla investeringens bidrag till måluppfyllelsen för politikområdet. Däremot bör, vid behov, ytterligare information lämnas om sådana investeringar. Det är också möjligt att fånga investeringens bidrag till måluppfyllelsen inom politikområdet på ett indirekt sätt genom att beskriva hur den berörda myndighetens verksamhet bidragit till denna.

I anslutning till regeringens budgetförslag kan information lämnas avseende t.ex. beräknad nettoupplåning och låneskuld för de invester- ingar som lånefinansierats. Vidare kan beräk- ningar redovisas om finansiering av nyinvester- ingar, men också beräkningar av framtida an- slagsbehov för räntor och återbetalning av lån. Därtill kan investeringsplaner redovisas för riks- dagen.

Vissa statliga myndigheter bedriver även utlå- ningsverksamhet. På motsvarande sätt som för investeringar kan ytterligare information redovi- sas för riksdagen om utlåningsverksamheten.

266

Exempel – regeringens resultatredovisning per politikområde i budgetpropositionen

Exemplet avser anslag som finansierar verksamhet inom politikområde Ekonomisk familjepolitik som har sin hemvist i utgifts- område 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Socialförsäkringsadministrationen, dvs. Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk- ringskassorna, är de aktörer som svarar för verksamheten inom detta politikområde. Exemplet omfattar även en redovisning av hur budgetförslaget för socialförsäkringsadministra- tionen, vilket återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk sjukdom och handikapp, kan komma att utformas. Dessutom omfattar politikområdet bostadsbidrag, vilka återfinns inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.

I det följande återges ett utdrag ur en möjlig resultatredovisning (resultatinformation och kommenterande text) som framöver skulle kunna lämnas i budgetpropositionen. Under vissa rubriker lämnas därutöver vissa kommentarer.

4.1Omfattning

4.2Mål

Målet för den ekonomiska familjepolitiken är att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn skall minska inom ramen för den generella välfärden.

4.3 Resultatredovisning

4.3.1Inledning

4.3.2Intäkter och kostnader

För att ge riksdagen ökade möjligheter att relatera den del av politikområdets verksamhet som finansieras med anslag till den del som finansieras med avgifter och andra ersättningar kan en samlad bild ges av intäkter och kostnader för politikområdet enligt följande:

PROP. 2004/05:1

Tabell 11.4 Intäkter och kostnader inom politikområde Ekonomisk familjepolitik

Miljoner kronor

	2001	2002	2003
Verksamhetens intäkter	55 943	57 980	60 507
varav intäkter av anslag	54 050	55 888	58 346
varav intäkter av avgifter
och andra ersättningar1	1 884	2 092	2 161
Verksamhetens kostnader	56 259	57 703	59 643
varav transfereringar	54 216	55 654	57 745
varav egen verksamhet	2 043	2 049	2 098

1 Avser inbetalningar från bidragsskyldiga inom underhållsstödet

För att underlätta en analys eller bedömning av utvecklingen kommenteras kostnads- och intäktsutvecklingen över tiden samt fördel- ningen mellan intäkter av anslag och övriga intäkter respektive mellan transfereringar och övriga kostnader i anslutning till tabellen.

Som framgår av tabell 11.4 ökade politikområdets totala kostnader med drygt 6 procent perioden 2001–2003. Parallellt ökade de totala intäkterna med drygt 8 procent. Den andel av intäkterna som härrör från anslag har i princip varit oförändrad perioden 2001–2003. Motsvarande gäller de delar av de totala kostnaderna som avser transfereringar respektive egen verksamhet.

4.3.3 Resultat och analys

En resultatredovisning som, för att underlätta bedömningar av graden av måluppfyllelse, utgår från indikatorer eller nyckeltal kan ges följande utformning:

De olika stöden inom den ekonomiska familjepolitiken bidrar på olika sätt till att minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn. För att mäta måluppfyllelsen inom den ekonomiska familje- politiken redovisas i det följande fyra resultat- indikatorer. Var och en av dessa innehåller ett eller flera mått som på olika sätt beskriver hur familjepolitiken utjämnar skillnaderna mellan familjer med och utan barn. Så långt det är möjligt redovisas även i vilken utsträckning respektive förmån utjämnar de ekonomiska skillnaderna mellan dessa grupper. Beräkningarna avser 2003. För beskrivning av metoder och definitioner hänvisas till bilaga 3 Fördelningspolitisk redogörelse, 2004 års ekonomiska vårproposition.

267

PROP. 2004/05:1

Indikator 1 utgör ett mått på familjepolitikens omfördelande effekt.

Indikator 2 belyser familjepolitikens omfattning samt hur många och hur stor andel av barnfamiljerna som får de olika familjeekonomiska stöden.

Indikator 3 redovisar andelen hushåll respektive andelen individer med svag ekonomi.

Indikator 4 beskriver barnfamiljernas relativa standard i förhållande till standarden för hushåll utan barn samt den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfamiljerna.

(…)

När det gäller den fjärde indikatorn kan den beskrivas i följande tre dimensioner:

Indikator 4 Disponibel inkomst samt familje- stödens andel

Indikator 4 beskriver den ekonomiska standarden för olika typer av barnhushåll jämfört med hushåll utan barn. Liksom indikator 1 ger den en uppfattning om familjepolitikens relativa betydelse för dessa familjer.

Diagram 11.1 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet samt de ekonomiska familjestöden, efter hushållstyper genomsnitt kronor år 2003

250000

Behovsprövade bidrag

	Försäkring
200000	Generella bidrag
	Generella bidrag
	Inkomster och transfereringar
150000
100000
50000
0

Ensamstående utan barn

Ensamstående med ett barn

Ensamstående med två eller flera barn

Gifta eller sambo utan barn

Gifta eller sambo med ett barn

Gifta eller sambo med två barn

Gifta eller sambo med tre eller flera barn

Diagram 11.2 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet samt de ekonomiska familjestöden, efter hushållstyper genomsnitt kronor år 1998

180000
160000
140000
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
Ensamstående	utan barn	Ensamstående med ett barn	Ensamstående med två eller flera barn Gifta eller sambo utan	barn Gifta eller sambo med	ett barn Gifta eller sambo med två barn Gifta eller sambo med	tre eller flera
Inkomster och transfereringar			Generella bidrag	Försäkring	Behovsprövade bidrag

Diagram 11.1 och 11.2 visar för 2003 respektive 1998 dels disponibel inkomst per konsumtions- enhet för olika typer av hushåll med respektive utan barn, dels hur de ekonomiska familjestöden bidrar till barnhushållens inkomster. Vid en jämförelse mellan hushåll med respektive utan barn 2003 är det tydligt att barnhushåll genomgående har en lägre disponibel inkomst per konsumtions- enhet. Det är också tydligt att den ekonomiska standarden för hushåll med barn är lägre ju fler barn som finns i hushållet. Ensamstående med barn har den lägsta ekonomiska standarden, följt av gifta eller sammanboende med tre eller flera barn. Den högsta genomsnittliga standarden har gifta eller samboende utan barn.

Vid en jämförelse med 1998 framkommer samma mönster som för 2003. Även 1998 hade ensamstående med barn tillsammans med hushåll med tre eller flera barn den lägsta ekonomiska standarden. Det är dock viktigt att poängtera att alla hushåll har fått en högre disponibel inkomst per konsumtionsenhet 2003 jämfört med 1998. Vid en jämförelse mellan 1998 och 2003 framkommer också att den andel av barnfamiljernas disponibla inkomst som utgörs av inkomster, generella bidrag och försäkringar har ökat, medan de behovsprövade bidragens andel minskat.

268

Diagram 11.3 De ekonomiska familjestödens andel av disponibel inkomst per konsumtionsenhet, efter hushållstyper, i procent, 2003

60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ensamstående med ett barn	Ensamstående med två + barn	Gift/sambo med	ett barn	Gift/sambo med två barn	Gift/sambo med tre + barn
Generella bidrag		Försäkring	Behovsprövade bidrag		Summa

Diagram 11.4 De ekonomiska familjestödens andel av disponibel inkomst per konsumtionsenhet, efter hushållstyper, i procent, 1998

70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ensamstående med ett barn	Ensamstående med två+ barn	Gift/sambo med	ett barn	Gift/sambo med två barn	Gift/sambo med tre+ barn
Generella bidrag		Försäkring	Behovsprövade bidrag		Summa

De ekonomiska familjestödens andel av barnhushållens disponibla inkomst är direkt kopplad till hushållens storlek. Av diagram 11.3 och 11.4 framgår för 2003 respektive 1998 att ju

PROP. 2004/05:1

fler barn som finns i hushållet desto större andel av inkomsten utgörs av de ekonomiska familjestöden. Effekten är tydligast för ensamstående med barn och detta är följaktligen den grupp där de familjeekonomiska stöden har störst betydelse. För ensamstående med barn utgör de behovsprövade bidragen drygt hälften av den andel av den disponibla inkomsten som fås genom ekonomiskt familjestöd. För gifta eller sammanboende med 2 respektive tre eller flera barn är det i stället de generella bidragen som utgör den största andelen.

Vid en jämförelse av de familjepolitiska stödens andel av disponibel inkomst 2003 (diagram 11.3) med motsvarande andel 1998 (diagram 11.4) framkommer det att de ekonomiska familjestödens andel av den disponibla inkomsten i stort sett är oförändrad för gifta/sammanboende med barn. Däremot har motsvarande andel minskat för ensamstående med barn. För ensamstående med barn kan det även konstateras att andelen som består av behovsprövade bidrag minskat. Att de behovsprövade bidragen minskat beror sannolikt på att bostadsbidragen minskat i samband med att hushållens inkomster ökat. Att inte motsvarande förändring skett för sammanboende hushåll beror i huvudsak på att de inte hade bostadsbidrag i lika stor utsträckning som ensamstående 1998.

Diagram 11.5 De ekonomiska familjestödens andel av disponibel inkomst per konsumtionsenhet, samtliga hushåll med barn uppdelat i inkomstdeciler, 2003

80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
	Generella bidrag		Försäkring		Behovsprövade bidrag				Summa

269

PROP. 2004/05:1

Diagram 11.6 De ekonomiska familjestödens andel av disponibel inkomst per konsumtionsenhet, samtliga hushåll med barn uppdelat i inkomstdeciler, 1998

70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
	Generella bidrag		Försäkring		Behovsprövade bidrag				Summa

Som framgår av diagram 11.5 och 11.6 riktas de olika familjestöden främst till hushåll med låga inkomster, dvs. till de hushåll som har störst behov av stöd. För den tiondel av barnfamiljerna som har lägst ekonomisk standard svarar olika typer av familjestöd för ca en tredjedel av den disponibla inkomsten. Det avser främst behovsprövade bidrag, och framför allt bostadsbidrag. Av diagram 11.5 och 11.6 framgår också att behovsprövade bidrag dominerar i de lägre inkomstdecilerna. Av samma diagram framgår även att de generella bidragen har stor betydelse för hushåll med låga inkomster. Generella bidrag respektive föräldra- försäkringen är beloppsmässigt mer jämnt fördelade över olika inkomstgrupper och utgör därför en mindre andel av den disponibla inkomsten vid högre inkomster.

Vid en jämförelse med 1998 framkommer att andelen av genomsnittlig disponibel inkomst som härrör från familjestöd i princip är oförändrad.

4.3.4 Resultatbedömning och slutsatser

Mot bakgrund av resultatindikatorernas utveckling lämnas regeringens bedömning av måluppfyllelsen inom politikområdet. När det gäller den ekonomiska familjepolitiken avser sådana bedömningar således i vilken utsträckning de olika stöden inom området bidragit till att minska skillnaderna i de

ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Bedömningarna avser också till vilka kostnader den eftersträvade omfördelningen åstadkommits. Med dessa bedömningar som grund redovisar regeringen för riksdagen sina slutsatser om verksamheten inom politik- området.

4.4Revisionens iakttagelser

4.5Politikens inriktning

Exempel – regeringens budgetförslag i budgetpropositionen, en myndighet

Exemplet avser anslag som finansierar verksamhet inom politikområde Ekonomisk familjepolitik som har sin hemvist i utgifts- område 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Dessutom omfattar politikområdet bostadsbidrag, vilka återfinns inom utgifts- område 18 Samhällsplanering, bostadsförsörj- ning och byggande.

Socialförsäkringsadministrationen, dvs. Riks- försäkringsverket och de allmänna försäkrings- kassorna (fr.o.m. 2005 den nya myndigheten Försäkringskassan), är de aktörer som svarar för verksamheten inom detta politikområde. Ex- emplet omfattar även en redovisning av hur bud- getförslaget för socialförsäkringsadministratio- nen, vilket återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk sjukdom och handikapp, kan komma att utformas (se nedan).

Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet

Budgetkapitlet inleds med en beskrivning av utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet (tabell 11.5). För socialförsäkringsadministrationens vidkommande, som bl.a. bedriver verksamhet inom politikområde Ekonomisk familjepolitik, sker denna redovisning inom utgiftsområde 10. Därtill redovisas utgiftsområdets ramnivå real- ekonomiskt fördelad (tabell 11.6).

270

PROP. 2004/05:1

Tabell 11.5 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet (UO 10)

Miljoner kronor

			Anslag 20041	Utgiftsprognos	Förslag anslag	Beräknat	Beräknat
		Utfall 2003	Anslag 20041	2004	2005	anslag 2006	anslag 2007
19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.		48 562,2	47 324,4	43 244,8	41 370,3	41 394,3	43 629,7

19:2 Aktivitets- och sjukersättningar		58 526,7	64 855,4	63 938,7	73 534,7	76 160,5	79 211,0

19:3 Handikappersättningar		1 199,9	1 217,0	1 223,0	1 203,0	1 211,0	1 242,0
19:4 Arbetsskadeersättningar		6 230,1	6 473,0	6 363,5	6 362,1	6 697,9	7 055,4

19:5 Ersättning för kroppsskador		64,7	58,6	62,5	61,7	62,9	64,9

19:6 Försäkringskassan2		–	0,0	–	7 159,4	6 717,1	6 600,6
2004 10	19:6 Riksförsäkringsverket3	951,8	911,6	933,0	–	–	–
2004 10	19:7 Allmänna försäkringskassor3	5 914,2	6 024,0	5 989,0	–	–	–
2003 10	19:5 Kostnader för sysselsättning
av vissa personer med aktivitets- och
sjukersättning		14,4	–	0,0	–	–	–

Totalt för utgiftsområde 10		121 464,0	126 864,0	121 754,6	129 691,1	132 243,7	137 803,7

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2Tidigare 19:6 Riksförsäkringsverket och 19:7 Allmänna försäkringskassor.

3Upphör fr.o.m. 2005.

Tabell 11.6 Ramnivå 2005 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor

	2005

Transfereringar1	122 427
Verksamhetsutgifter2	7 251
Investeringar3	13
Summa ramnivå	129 691

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2003 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Socialförsäkringsadministrationen

Därefter kan med fördel en beskrivning lämnas av den aktuella verksamheten inom myndig- heten. Den kan t.ex. utformas enligt följande:

RFV och de allmänna försäkringskassorna utgör tillsammans socialförsäkringens administration. Verksamheten inom socialförsäkringsadministra- tionen omfattar politikområde Ersättning vid arbetsoförmåga (utgiftsområde 10), Ekonomisk äldrepolitik (utgiftsområde 11) och Ekonomisk familjepolitik (utgiftsområde 12) i sin helhet samt delar av politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik (utgiftsområde 9) och Handikappolitik (utgifts-

område 9). Socialförsäkringsadministrationen svarar även för administration av ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten. Social- försäkringsadministrationen är ett av regeringens viktigaste verktyg för att nå målen inom respektive politikområde.

Den inledande beskrivningen av berörd verksamhet kan sedan övergå i en beskrivning av hur myndigheten bidrar till måluppfyllelsen inom de politikområden inom vilka myndig- heten verkar.

Indikatorer på måluppfyllelse

Till stöd för de resultat som redovisas med hjälp av olika indikatorer beskrivs inledningsvis vad de olika indikatorerna avser att mäta/fånga.

Socialförsäkringsadministrationen bidrar till måluppfyllelsen i första hand genom att betala ut ersättning enligt gällande bestämmelser. Bidraget till måluppfyllelsen är beroende av hur väl socialförsäkringsadministrationen, främst genom handläggning och information, verkar för att de personer som är berättigade till stöd får kännedom om detta, att de personer som söker stöd och är berättigade till det också får stöd samt att de personer som inte är berättigade till stöd inte heller får det. Måluppfyllelsen påverkas också av kostnaderna för att betala ut stöd, dvs.

271

PROP. 2004/05:1

administrationskostnadernas andel av de totala kostnaderna.

Därefter redovisas några indikatorer på hur berörd myndighet samlat bidrar till målupp- fyllelsen. Det kan t.ex. vara av intresse att redovisa resultaträkningen för berörd myndighet i reducerad form, administrationskostnadernas utveckling (totalt och per politikområde om myndigheten är verksam inom flera politik- områden) samt produktivitetsutvecklingen.

Tabell 11.7 Intäkter och kostnader för socialförsäkringsadministrationen

Miljoner kronor

	2001	2002	2003
Verksamhetens
intäkter	7 025	7 185	8 179
varav intäkter av
anslag	6 126	6 266	7 223
varav intäkter av
avgifter & andra
ersättningar	824	848	956
Verksamhetens
kostnader	7 761	8 238	8 782
varav personal-
kostnader	5 556	5 846	6 233
varav lokalkostnader	518	564	587
	uppgift	uppgift
varav IT-kostnader	saknas	saknas	885

Av tabell 11.7 framgår att de totala kostnaderna för socialförsäkringsadministrationen har ökat med drygt 13 procent perioden 2001–2003. Under motsvarande period har intäkterna ökat med 16 procent. Noterbart är att kostnaderna samtliga år överstigit intäkterna, vilket kan förklaras av omfattande IT-insatser främst avseende ett nytt ärendehanteringssystem och ett system för det nya pensionssystemet. Den del av intäkterna som finansieras över statsbudgeten är i princip oförändrad över tiden. De olika kostnadsslagens andel av de totala kostnaderna har i princip varit oförändrade över tiden.

Tabell 11.8 Administrationskostnadernas utveckling

Miljoner kronor

Politikområden	2001	2002	2003
Hälso- och	193	194	243
sjukvårdspolitik
Handikappolitik	150	157	168
Ersättning vid	3 801	4 059	4 510
arbetsoförmåga
Ekonomisk	1 102	1 393	1 462
äldrepolitik
Ekonomisk	2 043	2 049	2 098
familjepolitik
Övrigt	365	284	214

Totalt	7 654	8 136	8 695

Administrationskostnaderna uppgick 2003 till ca 8,7 miljarder kronor (tabell 11.8). Det är en ökning med ca sju procent i jämförelse med föregående år. För perioden 2001–2003 ökade de totala administrationskostnaderna med ca 14 procent. Ersättning vid arbetsoförmåga respektive Ekonomisk familjepolitik är de politikområden vars administrationskostnader tillsammans svarar för mer än 75 procent av de totala administrationskostnaderna 2003. Det är dock administrationskostnaderna för politikområdena Ekonomisk äldrepolitik respektive Hälso- och sjukvårdspolitik som ökat kraftigast under perioden 2001–2003 (ca 33 % respektive ca 26 %). Ökningarna förklaras av omfattande insatser för utveckling av det nya pensionssystemet respektive förändrade regelverk och ökade volymer.

Diagram 11.7 Produktivitetsutveckling för
socialförsäkringsadministrationen, perioden 2001-2003
1,100
1,080
1,060
1,040
1,020
1,000
0,980
0,960
0,940
0,920
2001	2002	2003
	Produktivitet	Volymer
	Kostnader

272

Av diagram 11.7 går att utläsa att produktivitetsutvecklingen inom socialförsäkrings- administrationen minskat med 2,5 procent perioden 2001–2003. Det beror i allt väsentligt på en fortsatt ökning av volymerna (7,3 procent) samtidigt som de administrativa kostnaderna ökat i fasta priser (8,8 procent).

Produktivitetsutvecklingen bestäms av vilka förändringar som har skett i ärendevolymer och administrationskostnader. Att produktiviteten minskat under perioden 2001–2003 beror, enkelt uttryckt, på att administrationskostnaderna ökat kraftigt utan motsvarande ökning i volymer.

Det kan även vara av intresse att komplettera redovisningen av produktivitetsutvecklingen med en redovisning av hur den samlade verksamhetens kvalitet utvecklats över tiden. För närvarande pågår ett arbete inom Riksförsäkringsverket i syfte att utveckla ett sammanvägt kvalitetsindex.

Politikområde Ekonomisk familjepolitik

I de fall myndigheten i fråga är verksam inom flera politikområden kan därefter en särskild redovisning lämnas för berörda politikområden. Inledningsvis redovisas det mål som gäller för berört politikområde. Det kan därtill vara en fördel om den redovisning som lämnas per politikområde avser samma slag av information som redovisats för myndigheten i sin helhet.

Målet är att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn ska minska inom ramen för den generella välfärden.

Tabell 11.9 Kostnadsutveckling perioden 2001-2003, totalt för politikområde Ekonomisk familjepolitik och per verksamhetsområde

Miljoner kronor

	2001		2002		2003
	Förs.	Adm.	Förs.	Adm.	Förs.	Adm.
	kostn. kostn. kostn. kostn. kostn. kostn.

Verksamhets-
område
Försäkring	22 599	924	24 662	931	26 846	1 008
Behovsprövade
bidrag	10 487	984	9 907	996	9 901	981
Generella
bidrag	21 130	135	21 059	122	20 998	109
Totalt	54 216	2 043	55 654	2 049	57 743	2 098

Kostnaderna inom politikområdet har ökat perioden 2001–2003 (tabell 11.9). Det avser såväl

PROP. 2004/05:1

försäkringskostnader som administrativa kostna- der. De totala administrationskostnaderna i relation till de totala försäkringskostnaderna har dock minskat över tiden för verksamhetsområdena Försäkring respektive Generella bidrag. En motsatt utveckling uppvisar verksamhetsområdet Behovsprövade bidrag.

Diagram 11.8 Produktivitetsutveckling för socialförsäkringsadministrationen, politikområde Ekonomisk familjepolitik

1,060
1,040
1,020
1,000
0,980
0,960
0,940
År 2001	År 2002	År 2003
Volymer	Kostnader	Produktivitet

Av diagram 11.8 går att utläsa att produktiviteten för den del av socialförsäkringsadministrationen som svarar för administration av politikområde Ekonomisk familjepolitik ökat med drygt fyra procent perioden 2001–2003. Det hänger i allt väsentligt samman med en fortsatt ökning av volymerna (2,6 procent) samtidigt som de administrativa kostnaderna i fasta priser minskat (-1,6 procent). Den positiva produktivitets- utvecklingen kan i huvudsak förklaras av att försäkringskostnaderna inom verksamhetsområde Försäkring har ökat på grund av utbyggnad av föräldrapenningen 2002 samtidigt som fler män tar ut fler dagar med föräldrapenning. Administra- tionskostnaderna har dock inte ökat i nivå med volymökningen och utbetalningarna. Behovs- prövade bidrag kräver mer handläggning än de generella bidragen och förmånerna inom verksamhetsområdet Försäkringar. Samtidigt har volymerna för bostadsbidrag och underhållsstöd minskat och därmed även kostnaderna för administrationen.

Då socialförsäkringsadministrationen har att hantera olika transfereringar kan det utöver att illustrera administrationens utveckling över tiden även vara av intresse att per politikområde redovisa vissa nyckeltal kopplade till respektive

273

PROP. 2004/05:1

transferering. För transfereringen Barnbidrag skulle det vara möjligt att över tiden t.ex. redovisa bidragskostnader, volym, administra- tionskostnader samt genomsnittlig kostnad respektive tid för olika prestationer. Därtill kan det vara av intresse att redovisa viss information som ger uttryck för kvaliteten i handläggningen.

Volymutveckling, kostnader och produktivitet

Tabell 11.10 Barnbidrag - volymutveckling, kostnader och produktivitet

Barnbidrag	2001	2002	2003
Bidragskostnader,
mnkr	21 097	21 020	20 957

Volym (antal i
december)
- barn	1 735 800	1 729 899	1 725 414
- bidragsmottagare	986 727	990 262	994 285

Volym (antal)
- beslut (manuella)	86 295	89 423	109 100
- utbetalningar	14 336 466	14 330 545	14 360 058

Administrations-
kostnader, mnkr	134	119	108

Kostnad per beslut, kr
- socialförsäkrings-
administrationen	1 555	1 334	986
- FK (genomsnitt)	1 116	971	703
Kostnad per
utbetalning, kr
- socialförsäkrings-
administrationen	9	8	7
- FK (genomsnitt)	7	6	5

Genomsnittlig tid per
beslut, FK	172,7	140,1	104,9

Genomsnittlig tid per
utbetalning , FK	1,0	0,9	0,8

Av tabell 11.10 går att utläsa att bidrags- kostnaderna minskat perioden 2001–2003. Utvecklingen kan till viss del förklaras av att antalet barn som är berättigade till barnbidrag minskat. Det bör dock noteras att under samma period ökade antalet bidragsmottagare, vilket även återspeglas i utvecklingen av antalet beslut.

Administrationskostnaderna för hantering av barnbidrag minskade med nästan 20 procent perioden 2001–2003. Minskade administrations- kostnader i kombination med ökat antal beslut har därmed medfört att produktiviteten ökat avsevärt under perioden i termer av kostnad per beslut (ca 37 %). Det avser såväl den samlade social-

försäkringsadministrationen som enbart försäk- ringskassorna. Även i termer av kostnad per utbetalning ökade produktiviteten under perioden. Därtill har försäkringskassornas handläggning i termer av tid per beslut respektive tid per utbetalning minskat.

Kvalitetsindikatorer

Tabell 11.11 Barnbidrag - kvalitetsindikatorer

	Andel korrekta ärenden		Andel korrekta ärenden
		200301-06		200201-06
	%	Felmarginal,	%	Felmarginal,
		+/-		+/-

Tillräckligt
beslutsunderlag	96,4	0,9	94,7	0,7
- varav andelen
korrekta beslut	99,5	0,4	99,5	0,2

Andelen korrekta
utbetalningar	99,5	0,5	99,5	0,3

Av tabell 11.11 framgår att första halvåret 2003 handlades 96,4 procent av ärendena baserade på ett tillräckligt beslutsunderlag, med en felmarginal på 0,9 procentenheter. Av ärenden baserade på ett tillräckligt beslutsunderlag medförde 99,5 procent korrekta beslut. Andelen ärenden baserade på till- räckligt beslutsunderlag har förbättrats något i jämförelse med föregående år. Med beaktande av felmarginalen är detta en marginell förändring (jämför 95,5 med 95,4), vilket innebär att kvali- teten 2003 kan sägas ligga kvar på samma relativt höga nivå som 2002.

Det är däremot inte möjligt att konstatera att andelen korrekta beslut, baserat på tillräckligt be- slutsunderlag, förbättrats mellan åren. Detsamma gäller andelen korrekta utbetalningar.

Regeringens överväganden

Motiv för anslagstilldelning

Under Regeringens överväganden redogör re- geringen därefter för sina motiv för föreslagna anslagsförändringar. Resultatbedömningen och slutsatserna i berörda politikområdesavsnitt samt konsekvenserna för framtida politiska ställnings- taganden (som redovisas under rubriken Politi- kens inriktning), redovisningen av hur myndig- heten bidragit till måluppfyllelsen inom politik- området etc. utgör väsentliga utgångspunkter för dessa överväganden. Därtill kommer givetvis

274

omvärldsförändringar, förändrad lagstiftning etc. som även de kommer att vägas in vid regeringens slutliga ställningstagande.

Förslag till anslag

För att visa i vilken grad verksamheten finansie- ras genom anslag respektive övriga intäkter kan tabellen över anslagsutvecklingen för berört an- slag föregås av en tabell som visar de beräknade intäkterna och kostnaderna för myndigheten (se nedan):

Tabell 11.12 Beräknade intäkter och kostnader för socialförsäkringsadministrationen

Miljoner kronor

	2004	2005	2006
Verksamhetens
intäkter	7 808	8 115	7 654
varav intäkter
av anslag	6 935	7 159	6 717
varav intäkter
av avgifter &
andra
ersättningar	873	956	937
Verksamhetens
kostnader	7 808	8 115	7 654
varav personal-	uppgift	uppgift	uppgift
kostnader	saknas	saknas	saknas
varav lokal-	uppgift	uppgift	uppgift
kostnader	saknas	saknas	saknas
varav IT-	uppgift	uppgift	uppgift
kostnader	saknas	saknas	saknas

PROP. 2004/05:1

Kostnads- och intäktsutvecklingen över tiden samt fördelningen mellan intäkter av anslag och övriga intäkter respektive mellan olika kostnads- slag kommenteras i anslutning till tabellen.

Tabell 11.13 Anslagsutveckling 19:6 Försäkringskassan1

Tusental kronor

		Anslags-	0
2003	Utfall	sparande
		Utgifts-
2004	Anslag1	prognos1
2005	Förslag	7 159 398

2006	Beräknat	6 717 1142
2007	Beräknat	6 600 6073

1Anslagen för 2004 för 19:6 Riksförsäkringsverket och 19:7 Allmänna försäkringskassor uppgår totalt till 6 935 mnkr. Den samlade prognosen 2004 uppgår till 6 922 mnkr.

2Motsvarar 6 654 535 tkr i 2005 års prisnivå.

3Motsvarar 6 430 463 tkr i 2005 års prisnivå.

Vid behov kan förslaget till anslag för näst- kommande år (se tabell 11.13) även ges en real- ekonomisk indelning (dvs. fördelat på verksam- het, transfereringar och/eller investeringar).

På sedvanligt sätt redovisas därefter – i tabellform – eventuell budget för avgiftsbelagd verksamhet respektive beställningsbemyndigan- den om ekonomiska åtaganden.

Därpå redovisas – precis som i föreliggande budgetproposition – en tabell som visar härledning av nivån för aktuellt anslag. I anslutning till en traditionell härledningstabell kan vid behov även en redovisning lämnas av underliggande volymutveckling.

275

underlaget, dock högst med 9 000 kronor per år.
Om den avgiftsskyldige är del-		Om den avgiftsskyldige är del-
ägare i ett handelsbolag, får det		ägare i ett handelsbolag, får det
sammanlagda avdraget från de egen-		sammanlagda avdraget från de egen-
avgifter som är hänförliga till in-		avgifter som är hänförliga till in-
komsten från handelsbolaget för		komsten från handelsbolaget för
samtliga delägare i bolaget inte över-		samtliga delägare i bolaget inte över-
stiga 42 600 kronor per år. Avdraget		stiga 37 080 kronor per år. Avdraget
skall fördelas mellan delägarna i		skall fördelas mellan delägarna i
proportion till hur den skattepliktiga		proportion till hur den skattepliktiga
inkomsten från handelsbolaget för-		inkomsten från handelsbolaget för-
delas mellan dem.		delas mellan dem.
	19 §
Om	den avgiftsskyldige under	Om	den avgiftsskyldige under
året även har gjort avdrag från		året även har gjort avdrag från
arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28		arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28
och 29 §§, får avdraget från egen-		och 29 §§, får avdraget från egen-
avgifterna tillsammans med avdraget		avgifterna tillsammans med avdraget
från arbetsgivaravgifterna inte över-		från arbetsgivaravgifterna inte över-
stiga 42 600 kronor per år.		stiga 37 080 kronor per år.
Om den avgiftsskyldige är del-		Om den avgiftsskyldige är del-
ägare i ett handelsbolag och bolaget		ägare i ett handelsbolag och bolaget
under året har gjort avdrag från		under året har gjort avdrag från
arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28		arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28
och 29 §§, får det sammanlagda		och 29 §§, får det sammanlagda
avdraget från de egenavgifter som är		avdraget från de egenavgifter som är
hänförliga till inkomsten från han-		hänförliga till inkomsten från han-
delsbolaget för samtliga delägare i		delsbolaget för samtliga delägare i
bolaget	tillsammans med avdraget	bolaget	tillsammans med avdraget
från arbetsgivaravgifterna inte över-		från arbetsgivaravgifterna inte över-
stiga 42 600 kronor per år.		stiga 37 080 kronor per år.

2. 18,1 öre per kilowattimme för	2. 19,4 öre per kilowattimme för
annan elektrisk kraft än som avses	annan elektrisk kraft än som avses
under 1 och som förbrukas i kom-	under 1 och som förbrukas i kom-
muner som anges i 4 §,	muner som anges i 4 §,
3. 21,5 öre per kilowattimme för	3. 22,8 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas för el-,	elektrisk kraft som förbrukas för el-,
gas-, värme- eller vattenförsörjning i	gas-, värme- eller vattenförsörjning i
andra kommuner än de som anges i	andra kommuner än de som anges i
4 §, och	4 §, och
4. 24,1 öre per kilowattimme för	4. 25,4 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i övriga	elektrisk kraft som förbrukas i övriga
fall.	fall.
För elektrisk kraft som under	För elektrisk kraft som under
tiden den 1 november–den 31 mars	tiden den 1 november–den 31 mars
förbrukas i elektriska pannor som	förbrukas i elektriska pannor som
ingår i en elpanneanläggning vars	ingår i en elpanneanläggning vars
installerade effekt överstiger 2 mega-	installerade effekt överstiger 2 mega-
watt, utgör dock energiskatten	watt, utgör dock energiskatten
1. 20,5 öre per kilowattimme vid	1. 21,8 öre per kilowattimme vid
förbrukning i kommuner som anges	förbrukning i kommuner som anges
i 4 § för annat ändamål än industriell	i 4 § för annat ändamål än industriell
verksamhet i tillverkningsprocessen	verksamhet i tillverkningsprocessen
eller yrkesmässig växthusodling, och	eller yrkesmässig växthusodling, och
2. 24,1 öre per kilowattimme vid	2. 25,4 öre per kilowattimme vid
förbrukning för el-, gas-, värme- eller	förbrukning för el-, gas-, värme- eller
vattenförsörjning i andra kommuner	vattenförsörjning i andra kommuner
än de som anges i 4 §.	än de som anges i 4 §.
För kalenderåret 2005 och efter-	För kalenderåret 2006 och efter-
följande kalenderår skall de i första	följande kalenderår skall de i första
och andra styckena angivna skatte-	och andra styckena angivna skatte-
beloppen räknas om på det sätt som i	beloppen räknas om på det sätt som i
fråga om skatt på bränslen anges i	fråga om skatt på bränslen anges i
2 kap. 10 §. Belopp som anges i	2 kap. 10 §. Belopp som anges i
tiondels ören skall dock avrundas till	tiondels ören skall dock avrundas till