Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställning:

Anslag (tusental kronor)	Regeringens förslag	Anslags- förändring
25:1 Statens skolverk	298 208	+50 000
25:2 Myndigheten för skolutveckling	96 278	-96 278
25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg	208 841	-100 000
25:4 Specialpedagogiska institutet	350 157	+5 000
25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande	99 015	-20 000
25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen	157 262	-15 000
25:16 Nej till fackliga bidrag	50 000	-50 000
25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna	1 916 797	-175 000
25:20 Valideringsdelegationen	15 261	-15 261
25:22-74 Ökat antal disputerade lärare		+40 000
25:22-76 Forskning och forskarutbildning		+75 000
25:75 Särskilda utgifter m.m.	287 228	-71 000
25:78 Högskoleverket	187 915	-4 900
25:83 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	33 028	-32 000
25:85 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.	11 787	-11 787
26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål, medel till regeringens disposition.	211 470	-9 000
Nytt anslag: Yrkeshögskola		+10 000
Nytt anslag: Försäljning av högskoleutbildning: platskostnad	0	+93 000
Nytt anslag: Lärlingsutbildning, bl.a. marknadsföring och handledning	0	+10 000
Summa för utgiftsområdet	43 867 639	-317 226

Barnomsorg

Kristdemokraterna anser att förskoleverksamheten intimt hör samman med synen på omsorg om barnen. Begreppet barnomsorg omfattar såväl föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som förskola, familjedaghem, öppen förskola, fritidshem, föräldrakooperativ eller andra alternativa former oavsett om de drivs av kommunen eller ej. Utgångspunkten för val av barnomsorg ska vara barnets bästa och föräldrarna ska ges rätt att välja den barnomsorgsform som passar deras barn bäst. Det innebär att det måste finnas ett varierat utbud av olika barnomsorgsformer, inklusive omsorg i det egna hemmet, för att skapa valfrihet och rättvisa. Eftersom förskolefrågorna inte behandlats av utbildningsutskottet under föregående riksdagsår är vår tidigare riksdagsmotion om barnomsorg ännu inte behandlad. Dessutom har regeringen nyligen presenterat en förskoleproposition och med anledning av denna kommer vi att motionera och därför lägger vi ingen särskild barnomsorgsmotion under den allmänna motionstiden.

Grundskola och gymnasieskola

Skolan är en framtidsinvestering både för de enskilda medborgarna och för samhället i stort. Det är samhällets skyldighet att ge alla en likvärdig möjlighet att utvecklas efter sina anlag, intressen och önskemål. Skolan har också ett ansvar att förmedla de värden som ligger till grund för vårt samhälle. Under de senaste åren har varken kommunerna eller staten levt upp till sina åtaganden för utbildningsväsendet. Trots att mer resurser kommit skolorna till del, har många skolor i dag en standard som inte är tillräcklig för att de mål och riktlinjer som finns i läroplanen ska uppnås. En utbildningssatsning måste därför lägga stor vikt vid kärnverksamheten i grundskolan och gymnasieskolan för att garantera en likvärdig utbildning över hela landet. Kristdemokraterna anser att skolutveckling ska ske ute på de enskilda skolorna samt på lärarhögskolorna, inte på en statlig myndighet. Därför föreslår vi att myndigheten för skolutveckling läggs ner. I stället satsar vi extra resurser till Skolverket för att de ska kunna stärka sin tillsyns- och kvalitetsgranskningsverksamhet. Vi avsätter också under en treårsperiod 15 miljoner kronor för att stärka arbetet vid de fasta skoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan. Vår syn på grundskola och gymnasium utvecklas i motionen Grundskola och gymnasieskola samt i motionerna Elever i behov av särskilt stöd, Fristående skolor samt Mobbning.

Högre utbildning och forskning

Den socialdemokratiska regeringens satsningen på högskolan är slutförd. Nu tvingas man till indragningar av en del outnyttjade högskoleplatser. Detta visar att den kristdemokratiska kritiken varit riktig: utbyggnaden har gått för fort och medel behövs för att stärka kvaliteten. I linje med detta anslår Kristdemokraterna 80 miljoner kronor för att öka antalet disputerade lärare. Vi utvecklar vår syn på högskolan i motion Högskola och universitet.

Vår övertygelse är att samhällets behov inte tillgodoses genom ensidiga insatser på akademisk utbildning. Det behövs också kvalificerad yrkeskunskap genom eftergymnasial utbildning. Kristdemokraterna vill därför införa en yrkeshögskola. Sammanlagt över treårsperioden tillför vi 60 miljoner kronor till denna reform. Vi utvecklar vår syn på yrkeshögskolan i en särskild motion om Yrkesutbildning.

Enligt Ekonomistyrningsverket finns det 272 myndigheter i Sverige. Sverige har på fyra år fått femtio nya småmyndigheter. Staten skulle kunna spara flera hundra miljoner kronor årligen och öka effektiviteten genom att sanera bland alla småmyndigheter. Kristdemokraterna har därför föreslagit strategiska förbättringar i myndighetsstrukturen genom att Högskoleverket ges fler uppgifter.

För att ge lärosätena ytterligare resurser till kvalitetsfrämjande åtgärder anser vi att lärosätena i Sverige, liksom i många andra länder, ska tillåtas sälja utbildningsplatser till utländska intressenter, såväl till stater och företag som till enskilda personer utanför EES-området.

Sverige är ett kunskapsintensivt samhälle där forskningen får allt större betydelse för tillväxt och välfärd. Kristdemokraterna anslår därför 75 miljoner mer än regeringen 2004 och totalt 325 miljoner över treårsperioden 2005-2007 till forskning. Hur dessa medel ska fördelas återkommer vi till i den motion som läggs i samband med regeringens forskningsproposition senare i höst.

Övrigt

Som ett led i en allmän besparing på myndigheter minskas anslagen till myndigheterna inom utbildningsområdet. Vi bedömer att förändring av basnivån kan göras utan inskränkningar i verksamheten.

Stockholm den 30 september 2004
Inger Davidson (kd)
Sven Brus (kd)	Dan Kihlström (kd)
Kenneth Lantz (kd)	Ulrik Lindgren (kd)
Torsten Lindström (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Olle Sandahl (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)