Vi vill med vår skolpolitik stärka helhetssynen på lärandet. I skolan ska alla elever ges möjlighet att lära oavsett bakgrund, vilken skola de går i eller hur de lär sig.
Centerpartiets skolpolitik utgår från att ge varje elev den kunskap den behöver för ett livslångt lärande. Eleven ska få det stöd och den hjälp som den behöver redan från start. Skolan ska vara individuellt anpassad och sätta varje elev i fokus. Ingen elev ska lämna grundskolan utan tillräckliga kunskaper. En sådan politik medför att eleven på ett bättre sätt än idag kan tillgodogöra sig utbildningen i fortsatta studier i gymnasieskola och högskola. För att skolan ska kunna utföra sitt uppdrag behövs tre reformer: rätt till kunskaper, lokal makt och fler lärare. Vi vill också genomföra en särskild satsning på program för läs- och skrivutveckling samt en satsning på kunskapskontrakt.
I en individanpassad skola finns det en hög kvalitet i lärande och kunskapsinhämtning. Vi vill införa flexibel skolstart. Det handlar om att ge möjlighet för elever att börja förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vid fler tidpunkter än bara på höstterminen.
Anpassa skolan efter elevers olika förutsättningar
Inför flexibel skolstart
Utvecklingsplaner från år ett
Betyg tidigare och i fler steg
Satsa på elevers matematik, läs- och skrivutveckling
Stärk elevens rätt till stödundervisning
Inrätta ett kvalitetsinstitut
Fler lärare
Låt skolledaren ha det yttersta pedagogiska ansvaret
Ge lärarna tillgång till fortbildning, kompetensutveckling och vidareutbildning
Utred hur karriärmöjligheter för lärare kan vidareutvecklas
Återinför speciallärarutbildningen
Inrätta ett kunskapskontrakt
Stärk modersmålsundervisningen
Stärk arbetsmiljön i skolan
Nolltolerans mot våld och mobbning
Kommunerna bör ha skadeståndsskyldighet vid mobbning
Förbättra skolhälsovården
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 3
3 Förslag till riksdagsbeslut 4
4 Lust att lära 6
4.1 Centerpartiets skolsatsning 6
4.2 Tre reformer för grundskolan 6
5 Reform 1: Rätt till kunskaper 7
5.1 Skolans uppgift: eleverna ska nå kunskapsmålen 7
5.2 Individuell kunskapsrätt - en förändring av skollagen 7
5.2.1 Inför flexibel skolstart 7
5.2.2 Individuella studieplaner till alla elever 8
5.2.3 Betyg 8
5.2.4 Centerpartiets förslag 8
5.2.5 Stärk elevens rätt till stöd 9
6 Reform 2: Lokal makt 9
6.1 Skärp kraven på uppföljning och utvärdering 10
6.1.1 Nationellt kvalitetsinstitut 10
6.2 Öka elev- och föräldrainflytandet 10
7 Reform 3: Fler lärare 11
7.1 Skolledarens pedagogiska roll 11
7.2 Kompetensutveckling för lärare 11
7.3 Karriärmöjligheter för lärare 12
7.4 Vikten av specialundervisning 12
7.5 Lärarcertifikat 13
8 Kunskapskontrakt 13
9 Elever med utländsk bakgrund 13
10 Arbetsmiljön i skolan 14
10.1 Mobbning ett vardagsproblem i skolan 14
10.2 Könsmobbning och sexuella trakasserier 15
10.3 Hur fungerar det idag? 15
11 Vad behöver förändras? 16
11.1 Ta till vara det kreativa 16
11.2 Nolltolerans mot mobbning 16
11.3 Öka skolhuvudmannens ansvar 17
11.4 Arbetsmiljölagstiftningen 17
12 Elevhälsa 18
12.1 Skolhälsovård 18
12.2 Idrott och kost 18
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en skola där elever uppnår kunskapsmålen efter den enskilde elevens förutsättningar.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till reformer för rätt till kunskaper, lokal makt och fler lärare i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utbildningen måste resultera i höjda kunskaper hos eleverna i grundskolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om kunskapsmål och en individuell kunskapsrätt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om flexibel skolstart.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att individuella utvecklingsplaner skall införas från år ett.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att betyg skall ges tidigare och i fler steg.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att stärka baskunskaperna i skolan genom en satsning på matematik samt läs- och skrivutveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av hur stödet som eleven har rätt till enligt grundskoleförordningen skall stärkas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att inrätta ett nationellt kvalitetsinstitut.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa lokala skolstyrelser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om betydelsen av lärarnas arbete.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om skolledarens pedagogiska roll.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om skolornas skyldighet att erbjuda lärarna tillgång till fortbildning, kompetensutveckling och vidareutveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att tillsätta en utredning för att se över hur karriärmöjligheter för lärare kan vidareutvecklas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om återinförande av speciallärarutbildningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa en lärarcertifiering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om inrättande av kunskapskontrakt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att elever med utländsk bakgrund skall kunna prioritera svenska och att undervisningen i andra ämnen därför skall kunna skjutas upp.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ämnesundervisning på ett annat språk än svenska bör kunna ske på distans.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att åtgärder skall vidtas för att stärka svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen i skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att arbetsmiljön i skolan måste stärkas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör ge i uppdrag åt Skolverket att förse skolorna med både ett regelverk gällande skolornas skyldighet att redovisa åtgärder mot sexuella trakasserier och en handlingsplan för förebyggande verksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Skolverket utför tillsynen av fördomsfri sexualundervisning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en nolltolerans mot våld och mobbning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att alla skolor har en plan för hur de skall komma till rätta med mobbning och våld och varje läsår utvärdera det lokala arbetet mot mobbning i respektive skola.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om kommunernas skadeståndsskyldighet vid mobbning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att rättigheterna för elevskyddsombuden i 6 kap. 17 och 18 §§ arbetsmiljölagen bör utökas till att likna dem som gäller för övriga skyddsombud.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om betydelsen av skolhälsovård.
Varje år tar 100 000 barn det första steget in i skolans värld. Fyllda med nyfikenhet, kreativitet, förväntan och lust att lära börjar de skolan. Centerpartiets skolpolitik utgår från att vi ska försöka behålla elevernas nyfikenhet och lust att lära genom hela skolgången samtidigt som vi vill förebygga den kunskapsklyvning och segregation vi idag kan se i grundskolan. Det viktigaste just nu är att ta till oss att den goda skolan endast kan formas lokalt på varje skola. Vi vill ge lärare, elever och föräldrar förutsättningar att skapa en skola där alla elever ges möjlighet att klara kunskapsmålen, precis som vi slagit fast i våra måldokument för grundskolan. Detta förenas med höga krav på resultat och tydliga åtgärder för de skolor som inte når målen.
Vi vill med vår skolpolitik stärka helhetssynen på lärandet. I skolan ska alla elever ges möjlighet att lära oavsett bakgrund, vilken skola de går i eller hur de lär sig. Skolan måste ta hänsyn till att elever är olika och lär på olika sätt. Därför vill vi individanpassa skolan mer, utveckla nya arbetsformer och arbetssätt. Centerpartiets skolpolitik innebär att ta hänsyn till att elever behöver olika lång tid att lära. Skolan bör därför utgå från kunskapsmålen snarare än antalet år i skolan.
Vi måste ha en skola där elever uppnår kunskapsmålen efter den enskilde elevens förutsättningar. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiets satsningar på skolan i budgeten för 2005-2007 (miljoner kronor)
Framtidens skola måste lämna den traditionella synen på kunskaper för att bli mer flexibel och elevanpassad. För att skolan ska kunna utföra sitt uppdrag behövs mer resurser men framför allt krävs tre stora reformer: rätt till kunskape r, lokal makt och fler lärare.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till reformer för rätt till kunskaper, lokal makt och fler lärare i enlighet med vad i motionen anförs.
I måldokumenten för grundskolan finns mål och riktlinjer som innebär att alla elever ska ges möjlighet att lära, oavsett bakgrund, vilken skola de går i eller hur de lär sig. Skolans viktigaste uppgift är att ge eleverna möjlighet att nå de uppsatta kunskapsmålen. Genom nationella kunskapsmål kan kvaliteten också säkerställas. Utbildningen måste resultera i höjda kunskaper hos eleverna i grundskolan. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att "elevens rätt till kunskap" inte handlar om rätten att gå nio år i grundskolan. Istället handlar det om att alla ska ha rätt till kunskap. Istället för att, som idag, skicka ut eleverna utan betyg i ett eller flera ämnen måste grundskolan ha ett åtagande att följa eleven till dess att eleven uppnått målen för grundskolan. Ingen elev ska vara tvungen att lämna grundskolan utan fullständiga baskunskaper. Detta åtagande måste klargöras för kommunen och skolan. Vi vill att skollagen skrivs om med utgångspunkt i att en individuell kunskapsrätt ska införas. Det bör inte spela någon roll om det tar 8, 9 10 eller 11 år innan eleven är redo att lämna grundskolan. Kommunen och skolan har en förpliktelse som inte är avklarad förrän eleven uppnår grundskolans kunskapsmål. Vad som ovan anförts om kunskapsmål och en individuell kunskapsrätt bör ges regeringen till känna.
Som ett led i våra tankar om individuell kunskapsrätt blir steget till att införa flexibel skolstart naturligt. Flexibel skolstart handlar inte bara om att låta eleven få börja skolan vid 6, 7 eller 8 års ålder. Med flexibel skolstart menar vi att vi går från dagens fyrkantiga skola, där elevernas ålder styr mer än den kunskaps- och mognadsnivå som de befinner sig på, till en verkligt individanpassad skola. Flexibel skolstart innebär att barnets utvecklingsnivå blir avgörande för skolstarten. Det handlar också om att ge möjlighet för elever att börja förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vid fler tidpunkter än bara på höstterminen.
Flexibel skolstart öppnar för att vissa elever kommer att gå snabbare fram, medan andra ges möjlighet att ta längre tid på sig, utan hindrande tidsstrukturer. Det blir mer fokus på att uppnå kunskapsmålen. Om skolan ska vara till för alla elever måste vi anpassa skolan efter elevers olika förutsättningar och inte tvärtom. Vi får aldrig ta den lättaste vägen och fastna i att det ibland kan vara svårt att organisera.
Flexibel skolstart är en naturlig följd av den skolutveckling som idag pågår. Vi vet att det redan idag finns ett stort intresse hos ett antal kommuner att införa flexibel skolstart. Vi anser därför att regeringen omgående bör stärka möjligheterna för flexibel skolstart. Vad som ovan anförts om flexibel skolstart bör ges regeringen till känna.
För att på ett tydligt sätt stödja varje enskild elevs kunskapsutveckling anser vi att skolans planering ska utgå från varje enskild elev. Centerpartiet har i upprepade motioner krävt att alla elever i grundskolan ska ges en individuell studieplan, i likhet med vad som gäller för gymnasieskolan. Det är glädjande att regeringen nu tagit till sig detta och inför individuella utvecklingsplaner i grundskolan. Centerpartiet anser att utvecklingsplanerna ska införas från år ett.Detta bör ges regeringen till känna.
Betygen är en viktig del av målstyrningen. De ger en tydlig information till elev och föräldrar om hur långt eleven har kommit på väg mot måluppfyllelsen. De är inte bara en utvärdering av elevernas kunskaper, utan tvingar skolorna till utvärdering av hur väl de lyckats stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. Det har också visat sig att betygen är centrala för elevens rätt till särskilt stöd. När eleverna söker till gymnasieskolan används betygen som urvalsinstrument, och då spelar betygen en viktig roll.
Betyg sätts idag i tre steg först i åttan, och de nationella proven är obligatoriska först i nian. Vår utgångspunkt är att betyg ska sättas från år sex i sex steg. Centerpartiet anser att betyg ska ges tidigare och i fler steg. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet vill genomföra en särskild satsning innefattande bl a program för matematik, läs- och skrivutveckling från förskolan och genom hela grundskolan. Baskunskaperna i skolan måste stärkas. Till detta har Centerpartiet den kommande treårsperioden avsatt totalt 1 200 miljoner kronor.
Nedan presenteras några moment som bör ingå i ett sådant program:
Specialisttjänster för lärare inrättas. Ett självklart område för sådana specialisttjänster är resurslärare för läs- och skrivutveckling samt matematik.
Skolverket bör få i uppdrag att sammanställa en nationell erfarenhetsdatabas, med exempel på hur man arbetar med läs- och skrivproblem på olika skolor, och göra den tillgänglig på Internet för såväl lärare som elever och föräldrar.
Införande av tester för att tidigt kunna upptäcka de elever som har olika slags läs- och skrivsvårigheter. Diagnostiska prov, som till exempel ordkedjetester, bör genomföras redan under de första skolåren för att möjliggöra tidiga insatser.
Utveckling av läromedel för elever med läs- och skrivsvårigheter.
Stimulera forskning kring läs- och skrivsvårigheter. Sverige befinner sig fortfarande i bakvattnet vad gäller sådan forskning.
Lärare i skolan bör kunna ta tjänstledigt på hel- eller deltid för att ägna sig åt forskningsarbete och därigenom blir det en närmare anknytning mellan forskning och praktisk verksamhet i skolan.
Skolbiblioteken måste få resurser som gör att de kan spela en vital roll i skolarbetet.
Vad som ovan anförts om att stärka baskunskaperna i skolan genom en satsning på matematik, läs- och skrivutveckling bör ges regeringen till känna.
Om vi ser på hur det fungerar på högskolor och universitet i jämförelse med grundskola och gymnasieskola är skillnaderna stora. I dag får studenter på högskolan hjälp med t ex förlängd tid för examina, tillgång till andra examinationsformer, pedagogiskt datorstöd, extra stöd från läraren genom extra undervisning, anteckningshjälp, läromedelsutveckling etc. Dessutom avsätter varje universitet och högskola 0,15 procent av sina anslag från staten för olika insatser för studenter med funktionshinder. Dessutom ökar regeringen anslaget för elever med funktionshinder som går högre utbildning.
I grundskolan får eleverna förlita sig till grundskoleförordningen och att skolan och kommunen tar sitt ansvar. Centerpartiet begär en översyn för att stärka det stöd som eleven har rättigheter till i grundskoleförordningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Dagens målstyrda system för skolan ger goda förutsättningar för en framgångsrik styrning av skolan. Ändå fungerar det inte riktigt som det var tänkt. När skolan kommunaliserades var avsikten att decentraliseringen skulle fortsätta ut till varje skolledning och lärare. Denna fortsatta decentralisering har dessvärre på många håll inte blivit av.
Skolan är inte bara en angelägenhet för stat och kommun. Varken staten eller kommunen har ensamma möjlighet att bygga och utforma den goda skolan. Skolan är en angelägenhet för alla och alla måste vara medskapare till att forma skolan.
Den goda skolan kan bara formas lokalt på varje skola. Därför måste staten och kommunerna ge bästa möjliga förutsättningar för att den goda skolan kan formas runtom i landet. Vi som politiker måste våga ge större utrymme för den initiativkraft och skaparförmåga som finns hos lärare, elever, föräldrar och närsamhälle. Kommunen måste fokusera på den enskilda skolans möjligheter och decentralisera fler beslut ut till skolan - ända in i klassrummen till elever och lärare. Kommunerna ska inte ägna sig åt detaljstyrning av skolans inre verksamhet. Skolan ska ges större frihet att uppnå målen, men också avkrävas större ansvar.
Lärare och rektorer ska ha stor frihet att lägga upp skolans arbete utifrån sina yrkeskunskaper om lärande och undervisning. Vi anser därför att ansvarsfördelningen ska förtydligas och att det politiska inflytandet över skolans verksamhet måste minska.
Vi välkomnar Skollagskommitténs förslag om att ge professionen ett tydligare ansvar för skolans utveckling och inre organisation.
Utvärdering och kvalitetsfrågor är mycket viktiga i ett decentraliserat system för att garantera likvärdighet oavsett var i landet undervisningen ges. Med en decentraliserad makt är det viktigt att ansvaret görs tydligt och att det görs klart att misslyckanden i skolan inte är acceptabla.
Centerpartiet vill införa ett kvalitetsinstitut för att ge kommunerna stöd i sitt kvalitetsarbete.
Skolverket har delats i två myndigheter där Skolverket står för granskning och tillsyn och Utvecklingsmyndigheten ansvarar för utvecklingsfrämjande insatser.
För att ge kommunerna stöd i kvalitetsarbetet anser Centerpartiet att ett nationellt kvalitetsinstitut bör inrättas, istället för Utvecklingsmyndigheten. Ett nationellt kvalitetsinstitut kan åstadkomma en jämförelse kommun för kommun och skola för skola. Ett sådant institut bör ha till uppgift såväl att sammanställa uppgifter för nationella jämförelser som att utveckla metoder för att förbättra utvärderingen och stödja kommunernas kvalitetsarbete. Ett nationellt kvalitetsinstitut bör vara fristående. Vi vill inte idag avgöra var huvudmannaskapet ska finnas, men det bör övervägas om det ska omfatta lärar-, elev- och föräldraorganisationer lika väl som arbetsgivarna i Kommunförbundet. Regeringen bör ta initiativ till inrättandet av ett nationellt kvalitetsinstitut. Detta bör ges regeringen till känna.
Det krävs en förändrad syn på elever och deras rätt till inflytande och skyldighet att ta ansvar för läroprocessen. Elevinflytande får inte bara vara vackra ord som står i läroplanerna men sällan efterlevs. Eleverna ska ha ett inflytande redan från skolstart som sedan växer med stigande ålder. Varje skola har ett uppdrag att se till att alla elever får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen.
Centerpartiet medverkade till den försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet som nu genomförs i hela landet. Det är glädjande att regeringen nu anser att möjligheten för skolor att inrätta lokala styrelser bör permanentas. Tyvärr skriver regeringen inget om när den tänker genomföra detta. Vi menar att erfarenheterna nu finns för att gå vidare och permanenta försöksverksamheten. Då styrelserna blir permanenta bör deras befogenheter avgränsas så att skiljelinjen mellan lärarnas och skolledningarnas pedagogiska ledarskap och föräldrastyrelsernas uppgifter blir tydlig. Det kan finnas anledning att se över styrelsernas sammansättning i syfte att också bjuda in andra än föräldrar och elever att delta i styrelserna. Vad som ovan anförs om att införa lokala skolstyrelser bör ges regeringen till känna.
Det behövs fler vuxna i skolan: fler lärare, skolkuratorer, specialpedagoger, skolsköterskor, bibliotekarier etc. Lärarna är en av de viktigaste resurserna i skolan. Har vi lärare som trivs bra i skolan har vi också en bättre grogrund för elevernas lärande. Vad som ovan anförts om vikten av lärarna bör ges regeringen till känna.
Skolledaren/rektorn ska ha det pedagogiska ansvaret för den utbildning som bedrivs på skolan. Därför bör skolledaren till stor del avlastas när det gäller administrativa och ekonomiska ärenden som inte rör det pedagogiska ansvaret. Ett sätt att förbättra rollen som skolledare är att stärka skolledarutbildningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Skolverket redovisar att lärarkompetens är den enskilda resurs som har störst betydelse för elevers resultat. Kvaliteten på lärarinsatsen är en av de viktigaste faktorerna när skolorna ska förbättras. Effektiva lärare anpassar sin undervisning så att den passar olika elevers behov. De har tillgång till en bred repertoar av undervisningsmetoder och strategier som kan tillämpas för olika elevgrupper.
Många lärare får idag inte möjlighet att utvecklas i sin yrkesutövning. Självklart leder detta till att en del lärare lämnar skolvärlden för andra jobb där det finns större utvecklingsmöjligheter. Centerpartiet anser att det måste vara skolans skyldighet att se till att lärarna har tillgång till fortbildning, kompetensutveckling och vidareutbildning. Skolorna bör vara skyldiga att utarbeta ett system för planeringen av detta. Även om läraren inte tillfälligt lämnar sin arbetsplats för att utbilda eller fortbilda sig måste det dessutom finnas utrymme för lärarna att hålla sig ajour med det som händer inom lärarens område. Vad som ovan anförs om skolornas skyldighet att se till att lärarna har tillgång till fortbildning, kompetensutveckling och vidareutbildning bör ges regeringen till känna.
IT-tekniken måste bli ett naturligt verktyg och jämställas med övriga läromedel i grundskolans och gymnasieskolans undervisning. Därav följer att lärarkompetensen fortlöpande måste kompletteras med kunskaper i IT-användning.
I dag lämnar många duktiga lärare skolan när de vill utveckla sig själva och vill göra mer än att undervisa. Det måste finnas fler karriärvägar att gå inom skolan. En lärare ska inte behöva söka sig bort från skolan för att vidareutbilda eller vidareutveckla sig.
Kompetensutveckling av lärarna är på många sätt avgörande för skolan, inte minst med tanke på alla förändringar som ständigt sker i skolan. Att till exempel möjliggöra lärartjänstgöring på halvtid kombinerat med forskning på halvtid är ett sätt att vidareutvecklas, ett annat är att inrätta lektorat som karriärbefattning. Utöver detta måste det finnas ytterligare karriärbefattningar som höjer läraryrkets status och som gör att man söker sig till läraryrket och sedan utvecklas inom yrket. För att främja vidareutbildning och specialisering i lärarkåren menar Centerpartiet att specialisttjänster ska inrättas i skolan. Specialisttjänsterna ska inrättas för att utveckla det pedagogiska arbetet eller för att ge annan undervisning.
Regeringen bör tillsätta en utredning, där bl a lärarorganisationerna bör ingå, för att se över hur karriärmöjligheter för lärare kan vidareutvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.
1990-talets besparingar har inneburit att specialundervisningen har minskat och att många specialinriktade lärare saknas. Bristen på specialinriktade lärare har blivit ett hinder för ett kvalificerat stöd till elever i grundskolan och en begränsande faktor för ökad måluppfyllelse. I grundskoleförordningen (4 kap. 1 §) finns det krav på att elever som har svårigheter i skolarbetet skall få extra stöd och hjälp. Det behövs fler lärare och mindre grupper i skolan. Olika kompetenser och en variation i kunskapsförmedling och pedagogik kan underlätta en del av de problem som finns på området idag.
Idag finns det inte längre någon speciallärarutbildning då denna ersatts med en specialpedagogutbildning. Även om det är viktigt att lärarna får stöd av en specialpedagog ersätter det inte helt behovet av speciallärare som arbetar med de elever som behöver enskilt stöd utanför deras ordinarie klassrum. De elever som ligger i riskzonen för att inte nå målen ska på ett tidigt stadium kunna få hjälp av en speciallärare. Speciallärarutbildningen skall återinföras. Detta bör ges regeringen till känna.
Vi vill underlätta för lärarnas organisationer och skolans huvudmän att införa en certifiering. En certifiering skulle vara en del i att höja statusen för läraryrket samt en kvalitetssäkring av verksamheten. Certifikatet bör bygga på gemensamt uppsatta regler. Införandet av ett lärarcertifikat innebär naturligtvis ett tryck på kommunerna att anställa certifierade lärare. Frågan om det behövs ytterligare någon formell reglering bör övervägas ytterligare. Vad som ovan anförts om att införa en lärarcertifiering bör ges regeringen till känna.
Kunskapskontraktet är ett led i vår ambition att skriva om skollagen så att den fokuserar på elevens rätt till kunskaper istället för att bara leverera nio års obligatorisk skolgång. För att förebygga ett behov av stödinsatser i efterhand vill vi genom kontraktet synliggöra vilka insatser som behöver göras tidigt. Kunskapskontraktet ökar det gemensamma åtagandet mellan alla inblandade, skola/lärare, elever och föräldrar, för att eleverna ska nå kunskapsmålen.
Det obligatoriska kunskapskontraktet ska upprättas varje termin mellan skola/lärare, elev och föräldrar. Kontraktet ska utvärderas och revideras successivt under arbetets gång. Kontraktet ska innehålla tre delar: vad skolan/lärarna ska göra, vad föräldrarna ska göra och vad eleven ska göra. För att ett kontrakt ska vara meningsfullt måste det också finnas möjlighet att visa vad som händer om det bryts, vilket ska regleras i kontraktet. Vad som ovan anförts om inrättandet av ett kunskapskontrakt bör ges regeringen till känna.
Skolverket redovisar att av elever med utländsk bakgrund var det 43,5 % av pojkarna som inte nått målen i årskurs 9 i ett eller flera ämnen. En OECD-undersökning visade nyligen att Sverige hör till de länder som är sämst på att ge elever med utländsk bakgrund en likvärdig utbildning. Endast hälften av de elever som kommit till Sverige efter tio års ålder lämnade grundskolan med fullständiga betyg. Eleverna med utländsk bakgrund måste ges bättre förutsättningar att nå goda studieresultat. Kunskaper i svenska ska prioriteras, och det måste göras tidiga satsningar på läsning av skönlitteratur. Detta kan innebära att undervisningen i andra ämnen skjuts upp. Detta är ett led i att göra skolan mer elevanpassad. Elever med utländsk bakgrund ska kunna prioritera svenska, och undervisningen i andra ämnen ska därför kunna skjutas upp. Detta bör ges regeringen till känna.
Att snabbt komma in i det svenska språket är viktigt. All forskning visar dock att det tar många år att utveckla ett andraspråk till den nivå som behövs i skolan. Vi vill därför ha en översyn av reglerna för att ordna undervisning i flera ämnen på annat språk än svenska i grundskolan. Idag måste hälften av undervisningen anordnas på respektive språk, vilket är en matematisk, inte en pedagogisk, reglering. Utrymmet för alternativa modeller måste ökas. Erfarenheten visar att elever som ges en hel del ämnesundervisning på ett annat språk än svenska inte lär sig svenska sämre än andra. Skolor med god erfarenhet av undervisning i ett främmande språk, eller ämnesundervisning på ett annat språk än svenska, ska kunna vara värdskola för elever i en annan skola och ge dem denna undervisning på distans. Detta bör ges regeringen till känna.
Vi föreslår också att äldre, nyanlända elever ska kunna erbjudas en personlig mentor i skolan. En mentor ska ha pedagogisk erfarenhet och kunna fungera som stöd för eleven och samordnare i skolan för att eleven ska ges bästa möjliga utbildning.
I arbetet för att se till att elever med utländsk bakgrund når bättre studieresultat är samarbetet med familjerna viktigt. Föräldrar måste få information om den svenska skolan, rätten att välja, elevens utveckling och hur föräldrarna kan uppmuntra elevens skolarbete. I utredningen "Mål i mun" SOU 2002:27 föreslås det bland annat: Språkets roll i skolan för elever med utländsk bakgrund bör ytterligare uppmärksammas. Åtgärder skall vidtas för att stärka svenska som andraspråk. Åtgärder skall vidtas för att stärka modersmålsundervisningen i skolan. Detta bör ges regeringen till känna.
Skolan är en av landets största arbetsplatser med tanke på hur många elever och lärare som varje dag finns där. Det är viktigt att både den sociala och fysiska miljön anpassas efter elevernas behov, miljön måste ge lust till lärande. Med tanke på att Sverige har skolplikt, vilket innebär att eleven måste infinna sig i skolan oavsett hur de uppfattar miljön, är det varje kommuns och skolas ansvar och skyldighet att se till att elevernas arbetsplats och studiemiljöär bra och att ingen elev mår dåligt av att vara i skolan.
Så mycket som var fjärde femtonåring upplever oväsen och oordning under lektionerna, vilket är helt oacceptabelt. En lugn och harmonisk miljö i skolan och i klassrummet är en förutsättning för lärande. Elever med svårigheter i lärandet drabbas hårdast om arbetsmiljön är kaotisk. Arbetsmiljön i skolan måste stärkas. Detta bör ges regeringen till känna.
Idag är mobbning ett allvarligt vardagsproblem för uppskattningsvis 130 000 barn. Samtalen till BRIS som handlar om mobbning fortsätter att öka tydligt i antal. I Skolverkets skolbildsundersökning redovisas att fler elever i år 7-9 känner sig mobbade av lärare än av andra elever. Det är skrämmande att samhället tycks acceptera att barn utsätts för ett långt mera kränkande och våldsamt beteende än vad vuxna någonsin skulle acceptera om de själva utsattes för det.
I jämställdhetslagen - som gäller i arbetslivet - definieras sexuella trakasserier som "ovälkommet uppträdande grundat på kön". Sexuella trakasserier behöver alltså inte ha något med sexualitet att göra och kan drabba alla oavsett kön. I en undersökning i Örebros skolor framkom att 69 procent av flickorna hade blivit kallade för luder, hora, bitch etc, 61 procent hade blivit ovälkommet tagna på stjärten och var femte flicka hade blivit ovälkommet tagen mellan benen. Enligt eleverna reagerar lärarna i väldigt få fall på sexuella trakasserier mellan ungdomar.
Regeringen bör ge i uppdrag åt Skolverket att förse skolorna med både ett regelverk gällande skolornas skyldighet att redovisa åtgärder mot sexuella trakasserier och en handlingsplan för förebyggande verksamhet. Detta bör ges regeringen till känna.
Jämställdhetsarbetet måste börja i tidig ålder. En ojämställd skola bevarar könsroller och begränsar individers livsutrymme. Jämos handbok mot könsmobbning i skolan ger många idéer om hur man kan jobba med jämställdhet inom skolans ram. Elevers skydd måste stärkas, och liknande lagstiftning som jämställdhetslagen måste därför gälla även dem. Jämställdhetslagen kräver att alla arbetsgivare med tio eller fler arbetstagare årligen upprättar en jämställdhetsplan. Eleverna är inte täckta av bestämmelserna i jämställdhetslagen.
Sexualundervisning
Sexuella trakasserier kan också vara ett resultat av hos eleverna inlärda fördomar om sexualitet. Läromedel ska inte bidra till att förstärka negativa attityder till homo-, bi- och transsexualitet. I dagens skola måste sexualundervisningen vara modern och fördomsfri. Därför måste de berörda lärarna ha de kunskaper och den grund som krävs för att undervisa inom ämnet. Centerpartiet anser att det är viktigt att tillsynen av utbildningsverksamhet från bl.a. Skolverket också innefattar om det i skolan förekommer fördomsfulla läromedel. Detta bör ges regeringen till känna.
I skollagen står att skolan aktivt ska motverka kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Enligt läroplanen ska alla skolor ha ett handlingsprogram mot mobbning som ska beskriva det förebyggande arbetet och rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas när mobbningen inträffar. Skolverket, som är tillsynsmyndighet, kan rikta kritik mot skolor och kommuner som inte följer skollag och läroplan.
Många skolor jobbar idag med t ex dramaövningar för att motverka mobbning, och trots att de flesta skolor har handlingsplaner är det inte lika ofta de används, följs upp eller utvärderas, och trots att många arbetar med att upplysa om mobbning, förebygga mobbning och att försöka hjälpa dem som drabbas räcker inte dessa insatser. Det behövs fler åtgärder.
För att eleverna ska få ett starkt självförtroende och samtidigt känna empati för sina medmänniskor är det viktigt att man i skolan stimulerar till att öka de kreativa ämnena. Idag är ofta bildämnet "styvmoderligt" behandlat från år ett till sex. Det är väldigt sällan som bildlärare undervisar eleverna under dessa år. Centerpartiet anser därför att skolorna bör satsa mer på att anställa bildlärare redan under de första skolåren. Om det är svårt att rekrytera utbildade bildlärare bör det kunna anställas bildkonstnärer som är intresserade av att arbeta med barn. Idag får flyktingbarn ofta bearbeta sina trauman genom att rita och berätta om sin bild. Även andra barn som inte upplevt de trauman som en flykting har upplevt kan behöva bearbeta sina känslor.
Musik är ett annat ämne som är bra för att öka kreativiteten och samarbetet mellan elever. Det är viktigt att vi stimulerar eleverna till att samarbeta med varandra samtidigt som medkänslan ökar och därmed mobbningen förhoppningsvis minskar.
En nolltolerans för våld och mobbning i skolan måste omedelbart införas. En bestämmelse som klart fastlägger skolans ansvar för att både förebygga, upptäcka och ingripa mot kränkande behandling i alla dess former måste finnas med. Det är också viktigt att det förebyggande arbetet fungerar bra - att eleverna blir sedda och att anonymiteten bryts.
Självklart ska all skolpersonal ha en ansvar för att förhindra mobbning och våld i skolan. Det skall framgå av skollagen att lärare och övrig personal som upptäcker mobbning ges skyldighet att rapportera till rektor för åtgärder. Även eleverna har ett ansvar att rapportera mobbning. Information måste också delges föräldrarna när barnen berörs av mobbning i skolan. När det sker ett våldsbrott i skolan måste skolan anmäla detta. Vad som ovan anförs om en nolltolerans mot våld och mobbning bör ges regeringen till känna.
Varje skola måste ha en plan för hur de ska komma till rätta med mobbning och annat våld. Ett sätt att utvärdera insatser som genomförts och för att komma vidare och hitta nya arbetssätt mot mobbning är att hela tiden utvärdera det som gjorts. Vi anser att det varje läsår skall genomföras utvärderingar om hur de ovan nämnda planerna efterföljs. Detta bör ges regeringen till känna.
Skolhuvudmannen har ett stort ansvar i att komma till rätta med mobbningen. Idag är det i princip upp till den enskilda kommunen att bestämma om den vill vidta åtgärder för att komma till rätta med mobbningen. Bland anmälningarna till Skolverket från elever och föräldrar är ett av de vanligaste klagomålen att skolan inte vidtar tillräckliga åtgärder mot mobbning.
Redan i den utbildningsmotion vi lade fram för tvåår sedan yrkade vi på att det ska stå helt klart att den skolhuvudman som inte tar itu med mobbning skall bli tvungen att ersätta eleven ekonomiskt. Vad som ovan anförs om kommunernas skadeståndsskyldighet vid mobbning bör ges regeringen till känna.
Som arbetsplats lyder skolan idag under arbetsmiljölagen, men alla delar tillämpas inte ur elevernas perspektiv. Arbetsmiljölagstiftningen är skriven med utgångspunkt från vuxnas arbetsplatser och tar egentligen inte upp barns och ungdomars speciella situation i skolan. Centerpartiet anser att elever redan i tidig ålder bör ges möjlighet att påverka skolmiljön och vara med i utformningen av densamma.
Idag påminner elevernas rättigheter i arbetsmiljösammanhang om arbetstagarnas. Men det finns undantag. De anställdas ombud får rösta vid skyddskommitténs sammanträde och sammankalla sådana sammanträden - elevskyddsombuden får bara yttra sig. Skyddsombuden har rätt att stoppa verksamhet som utgör hot, det har inte elevskyddsombuden. De har även undantagits från rätten att ta del av sekretessbelagd information. Elevers inflytande på arbetsmiljön skulle stärkas genom att rättigheterna för elevskyddsombuden i 6 kap. 17 och 18 §§ arbetsmiljölagen utökades till att likna de som gäller för övriga skyddsombud. Detta bör ges regeringen till känna.
Skolverket uppmärksammar också problematiken med att elevernas inflytande över arbetsmiljön i skolan behöver ökas. Redan 1991 infördes bestämmelser om elevmedverkan genom elevskyddsombud i arbetsmiljölagen. Fortfarande bryter hälften av landets skolor mot dessa bestämmelser. Endast var femte skola involverar elevskyddsombuden som det var tänkt när reglerna infördes.
I en enkätundersökning gjord av bl a Barnombudsmannen redovisas att hälsotillståndet hos flickor och pojkar i skolan markant har försämrats de senaste tio åren. Det tillstånd som upplevs ha ökat mest är depressioner. Andra ohälsosymtom som har ökat är ätstörningar, övervikt och ångeststörningar. Idag handlar debatten om skolan nästan uteslutande om skolans pedagogik och om elevernas bristande kunskaper. Centerpartiet anser att debatten också måste fokusera på elevernas hälsa eftersom den har en direkt avgörande betydelse för hur mycket de lär sig under skolåren. Den ökade pressen i skolan med större klasser och för lite personal bidrar till ohälsa hos ungdomar. En stor del av pressen kan härledas till en dålig arbetsmiljö i skolan med mobbning och trakasserier, men även de ideal som råder i samhället leder till en ökad press på dagens ungdomar.
Minskade resurser till skolhälsovården under 90-talet bidrog till att fler barn och ungdomar inte fick hjälp och stöd i tid. Undersökningar visar att skolsköterskorna har fått mer att göra som en direkt följd. Idag är det inte ovanligt att heltidsarbetande skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer har ansvar för fler än 800 elever. Ett för stort elevunderlag kan innebära svårigheter att möta alla de skiftande behoven som eleverna har. Tiden räcker inte till för att möta eleverna i den utsträckning som behövs i en tid med nya och mer komplicerade bakgrunder, alltifrån erfarenheter från krig till komplicerade familjebildningar. Trycket på socialtjänsten/socialkontoren och på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har ökat. Med rätt dimensionerad hälsovård inom skolan kan barns och ungdomars problem och behov identifieras tidigare. Vad som ovan anförts om vikten av skolhälsovård bör ges regeringen till känna.
En väl organiserad skolhälsovård och elevvård är en självklar förutsättning för att tillgodose elevernas olika behov. Hälsovården inom skolans ram borde vara likvärdig för alla elever, oavsett var eleverna bor. Det borde inte handla om att eleverna ska ha tur att gå i en skola där den förebyggande hälsovården fungerar väl. Det får inte heller vara så att föräldrarnas ekonomi och utbildning avgör om barn och ungdomar får adekvat hjälp.
Centerpartiet har under flera år påpekat vikten av idrott och hälsa i skolan. Bakgrunden är att många idrottslärare, forskare och läkare rapporterat att elevernas fysiska status blir allt sämre. Vi vet att en förebyggande hälsovård i form av goda kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet ocksåär av stor betydelse för ett bra resultat av skolarbetet. Ökad kunskap om motion och kostvanor är till stor nytta för att öka välmåendet och för att slippa sjukdomar som är relaterade till bristande motion. Därför är det viktigt att skolorna regelbundet i undervisningen inkluderar frågor som rör kosthållning. Dessutom vet vi att bra kondition underlättar för eleverna att tillgodogöra sig annan undervisning i skolan.Centerpartiet anser att mångfalden i skolidrotten ska främjas, detta för att fånga upp och stödja elevernas olika intressen och engagemang. Det är viktigt att alla skolor ser det som sitt ansvar att dagligen ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Sofia Larsen (c) |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Håkan Larsson (c) |
|
Birgitta Sellén (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Kenneth Johansson (c) |
Jan Andersson (c) |