Kristdemokraterna ser varje fall av mobbning som ett uttryck för brist på respekt för varje människas unika och okränkbara värde, det kan därför aldrig accepteras. Genom att involvera både elever, föräldrar och skolpersonal i kampen mot mobbning kan den bli framgångsrik. Ett ansvarskontrakt mellan dessa parter bör inrättas. En tydlig förankring i skolans värdegrund är också en förutsättning för att nå framgång i kampen mot mobbning. Lyckas skolan med att tillsammans med föräldrarna förmedla värderingar såsom människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde och respekt för tillkortakommanden kommer också arbetet mot mobbning att lyckas. Kunskapen om mobbning måste öka och gjorda forskningsprojekt måste utvärderas systematiskt. Lärare måste få bättre hjälp att hantera mobbning och konflikter. Detta ska ingå i lärarutbildningen liksom löpande i fortbildningen. Skolan får aldrig avsäga sig ansvaret för att motverka mobbning. Varje vuxen har ansvar för att gripa in mot och förebygga mobbning. Skolledningen ska ha rätt att flytta elever som mobbar eller att splittra grupper för att som en sista utväg komma till rätta med mobbningen. Det är viktigt att varje skola har tydliga regler och vidtar sanktioner då mobbning uppstår.
Riksdagen begär att regeringen utarbetar en nationell nollvision att användas i arbetet för att motverka mobbning i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i uppdrag att utöva tillsyn över skolors värdegrunds- och mobbningsarbete.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om redovisning av skolornas värdegrundsarbete i skolornas kvalitetsredovisning.
Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i uppdrag att utfärda föreskrifter om skolornas skyldigheter att redovisa sitt arbete mot sexuella trakasserier i sina kvalitetsredovisningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett aktivt integrationsarbete som ett medel att minska mobbning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ansvarskontrakt mellan elever, föräldrar och skolpersonal.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skollagen så att den tydligare framhåller ansvarsförhållandena vid mobbning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att förflytta elever som mobbar samt att splittra grupper.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om obligatorisk undervisning om mobbning och konflikthantering i lärarutbildningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utvärdera utförda forskningsprojekt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyldighet för skolor att upprätta åtgärdsplaner för hur man ska gå till väga när mobbning uppstår.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sanktioner mot skolor som saknar arbetsplaner mot mobbning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att dokumentera en elevs icke önskvärda beteenden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolpersonalens skyldighet att rapportera mobbningsfall till rektor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internkontrollen av arbetsmiljön som ett redskap mot arbetslivsrelateradvuxenmobbning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om information om våldets konsekvenser.
Mobbning är ett trauma som tusentals och åter tusentals elever dagligen upplever. Det riskerar att slita sönder dem inifrån, att rasera självkänslan och i det långa loppet leda till destruktiva beteenden. Varje fall av mobbning är en kränkning av människovärdet och det enda rimliga är därför nolltolerans mot all form av mobbning. Det är svårt för en person som aldrig själv varit utsatt att sätta sig in i den psykiska terror som mobbning innebär. Men genom att lyssna till och läsa texter av barn och ungdomar som varit utsatta går det att få en bild av den verklighet dessa barn befinner sig i.
För att lyckas förhindra mobbning är det viktigt att flera parter samarbetar. Både elever, skolpersonal och föräldrar har ett ansvar för att vi ska komma till rätta med mobbningen. Genom samarbete, långsiktighet och ett tydligt värdegrundsarbete kan detta ske.
Trots många genomförda projekt mot mobbning och trots värdegrundsåret 1999 ligger mobbningfrekvensen på svenska skolor kvar på ungefär samma nivå som tidigare. I Brottsförebyggande rådets senaste nationella undersökning (Brottsförebyggande rådet, 2003) svarade 14 procent av tillfrågade flickor och 11 procent av tillfrågade pojkar att de blivit mobbade ofta eller ibland. Dessa siffror bekräftas av Barnombudsmannen som uppskattar antalet mobbade elever till cirka 100 000, vilket motsvarar ungefär 10 procent av eleverna. Detta är en siffra som varit konstant under längre tid.
Utvidgas begreppet mobbning till om eleverna har blivit illa behandlade under senaste året svarar uppemot hälften, 44 procent, ja på den frågan. Vidare framkommer att 14 procent av eleverna känner oro eller obehag av att gå till skolan. Fler än var fjärde elev har varit utsatt för verbala sexuella kränkningar och lika stor andel med invandrarbakgrund har blivit utsatta för kränkningar kopplade till deras ursprung. Var tionde elev har blivit kränkt genom skällsord och ryktesspridning kopplade till homosexualitet. Man kan alltså notera att vissa grupper är mer utsatta för kränkande behandling än andra, vilket aldrig kan accepteras.
Det står helt klart att mobbningsförebyggande insatser ger effekt och det finns en hel del goda exempel att lyfta fram. Dock finns det en risk att det stannar vid tidsbegränsade projekt som ger effekt på kort sikt men som på lång sikt inte ger några effekter alls. Detta är en tendens som är tydlig på de skolor som genomfört projekt mot mobbning. De flesta bedömare är överens om att långsiktighet och kontinuitet i arbetet mot mobbning är av stor vikt om goda resultat ska uppnås. Det är inte valet av exakt metod som är avgörande utan snarare implementeringen och engagemanget. I England visar studier att skolor som arbetar långsiktigt och som tar mycket tid i anspråk för diskussioner, medvetandegörande av forskningsresultat och arbetsföreskrifter för hela skolpersonalen är de som lyckas bäst. Lika viktigt som att det mobbningsförebyggande arbetet på skolorna sker långsiktigt och kontinuerligt är det att regeringens arbete mot mobbning gör det. Denna långsiktighet och kontinuitet anser vi dock har saknats hittills. Ett värdegrundsår räcker inte för att komma till rätta med mobbningen i svenska skolor. Det krävs ett idogt och uthålligt arbete för att få effekt både på kort och lång sikt.
I grunden handlar mobbning om brist på empati och inlevelseförmåga i andra människors smärta. Därför behöver eleverna få bearbeta och utveckla sin kompetens på detta område. Kristdemokraterna anser att de värden som vi i hela västerlandet hämtat från den kristna kulturtraditionen skapar de bästa förutsättningarna för ett mjukare samhälle och en tryggare skola. Dessa värden betonar alla människors lika, okränkbara och absoluta värde, solidaritet med svaghet, tolerans gentemot olikheter, människans möjlighet till revansch och förbättring, jämställdhet mellan könen. Genom att hålla dessa värden levande i praktisk handling skapas den empati och inlevelseförmåga för andra människors smärta som är nödvändig. Det ska ske genom samtal, diskussioner och praktiska övningar i varje klassrum, på varje skola i varje del av landet. Utan gemensamma värderingar riskerar vi att få ett uppluckrat samhällsklimat där allt blir tillåtet.
Vi anser att varje kommun kontinuerligt bör genomföra fortbildning för all skolpersonal kring det avsnitt i läroplanen som behandlar skolans värdegrund. Varje skola bör sedan göra en plan för hur man i undervisningen och i hela skolans verksamhet, till exempel genom etiska samtal med elever och personal, ska arbeta för att omsätta skolans värdegrund i praktiken. Skolverket bör utöva tillsyn över hur värdegrunden omsätts i praktiken. Kristdemokraterna anser att värdegrundsarbetet ska redovisas i den kvalitetsredovisning som varje skola gör årligen för att på så sätt tydliggöra skolans uppgift att ständigt hålla värdegrundsarbetet levande.
Kränkningar i form av sexuella anspelningar har blivit allt vanligare i klassrum och på skolgårdar. Enligt Skolverkets senaste siffror har mer än var fjärde elev utsatts för verbala sexuella kränkningar, flickor och elever med invandrarbakgrund är mest utsatta för kränkningar. Även kränkningar som är kopplade till homosexualitet är vanligt förekommande, inte minst bland pojkar där homofobi är mer utbrett än bland flickor. Detta är ytterst en fråga om människosyn. Även här kommer skolans roll som förmedlare av normer och värderingar in i bilden. Det är oerhört viktigt att skolan betonar alla människors lika, unika och okränkbara värde oavsett kön, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning.
Problemen med så kallad "nollning" har uppmärksammats i flera fall under senare år. Det är inte acceptabelt att kränkande former av nollning får förekomma utan att vuxenvärlden säger ifrån och reagerar. Att nya elever (s.k. nollor) på en skola välkomnas med olika evenemang och fester är ett viktigt inslag för att komma in i den studiesociala miljön. Men så fort "välkomnandet" sker med kränkning måste vuxenvärlden säga ifrån. Ofta tar sig dessa kränkningar uttryck i sexuella trakasserier. Inte minst mot flickor, som i flera fall känt sig tvungna att klä av sig offentligt. Grupptrycket i dessa sammanhang är mycket starkt varför det är naivt att tala om fri vilja. All form av nollning med kränkande inslag måste förbjudas.
Det är viktigt att vuxenvärlden säger ifrån och att den inte låter sig avtrubbas. Sexuella trakasserier och glåpord får aldrig bli något normalt och accepterat utan måste alltid mötas av kraftfulla reaktioner. Problemen med sexuella trakasserier måste tas upp i skolans värdegrundsarbete. I likhet med arbetet mot mobbningen anser vi att arbetet mot sexuella trakasserier ska följas upp av Skolverket och skrivas in i skolornas kvalitetsredovisning.
Eftersom skolan är en av de absolut viktigaste plattformarna för förändring av värderingar och attityder anser vi att frågor om jämställdhet och respekt för medmänniskor oavsett etnisk tillhörighet ska behandlas i undervisningen. Det är mycket viktigt att kommunerna bedriver ett aktivt jämställdhets- och integrationsarbete för att reducera könsmobbning och etnisk mobbning i skolan. Lärare bör ha en grundläggande kunskap om vilka spänningar som kan finnas mellan olika etniska grupper på den egna skolan och hur man kan bemöta dem.
Som tidigare nämnts vet vi att både flickor och elever med invandrarbakgrund oftare är utsatta för kränkningar av olika slag. Mot denna bakgrund är det extra allvarligt att den forskning som finns om mobbning är mer riktad mot pojkars mobbning än mot mobbade flickors situation.
Skolan har utsatts för stora besparingskrav. Antalet lärare, skolsköterskor, skolpsykologer och annan skolpersonal har minskat. När de vuxna fått allt mindre tid att ta del av barnens problem har det lett till ett hårdare klimat. I kampen mot mobbning i skolan är fler vuxna som kan arbeta med dessa problem av avgörande betydelse. Den elevvårdande verksamheten måste förstärkas. Vi ser också positivt på de försök med klassmorfar/klassmormor som genomförs i flera kommuner. Föräldrarna är barnens fasta punkt i tillvaron och de som barnet i regel känner störst tillit till. De bör informeras om skolans arbete mot mobbning. Skola och föräldrar måste ha kontinuerlig kommunikation så att föräldrarna kan vara en resurs och ett stöd även under elevens skolgång.
Kristdemokraterna vänder sig mot försök där man helt stänger ute föräldrarna i mobbningsfall. Det kan i undantagsfall finnas tillfällen då det är bäst för den mobbade att föräldrarna hålls utanför, men principen måste vara att föräldrarna på ett tidigt stadium kopplas in när mobbning upptäcks. Kristdemokraterna har föreslagit att ett kontrakt mellan elever, föräldrar och skolpersonal ska upprättas för att på så sätt förtydliga skyldigheter och rättigheter mellan alla parter. Kontraktet ska tydligt visa hur varje part ska gå till väga för att upptäcka mobbning och hantera mobbning när den väl uppkommer. Kontraktet är viktigt bland annat för att visa att ingen kan svära sig fri från detta ansvar. Vi tror också att det är ett sätt att öka engagemanget och delaktigheten inte minst från föräldrarnas sida.
För att på ett tydligt sätt visa att mobbning är ett oacceptabelt beteende behövs sanktioner mot elever som utsätter andra elever för skada. Detta är något som professor Dan Olwéus, vars program mot mobbning nått stora framgångar i bland annat Norge och Island, starkt understryker. Han betonar vuxnas värme och engagemang med fasta gränser mot oacceptabelt beteende och icke-kroppsliga sanktioner mot mobbarna som ett sätt att nå framgång. Det är därför alarmerande att många elever upplever att lärarna ofta inte är uppmärksamma eller att de inte bryr sig om vad som händer ens i sitt eget klassrum. Brist på tid och kunskap om problemets art kan vara orsaker men är inget försvar.
Det är allvarligt att många skolor saknar åtgärdsplaner för hur skolan ska agera när regler inte efterlevs. Liksom ett samhälle inte kan ha regler och lagar utan påföljd när någon bryter dem kan inte heller skolan ha regler utan sanktioner. Det är viktigt för vuxna att inse att det man i skolan kallar för mobbning kan ha helt andra benämningar om det sker utanför skolan. Det som i svensk lag kallas för misshandel, ofredande, förtal, förolämpning, sexuellt ofredande eller olaga hot kan i skolans värld kallas för mobbning och i vissa fall knappt ge påföljder medan det skulle kunna ge både böter och fängelse om det skedde utanför skolan.
En typ av sanktion som vi vill lyfta fram är att införa någon typ av samhällstjänst för skolungdomar. Det skulle kunna vara att reparera en skada som åsamkats, till exempel en punktering på en annan elevs cykel eller att tvätta kläder som medvetet smutsats ner. Varje skola måste upprätta och upprätthålla sådana sanktioner så att eleverna vet vad som gäller. Varje skola ska ha en åtgärdsplan för hur man ska gå till väga när mobbning uppstår. Skolor som saknar arbetsplaner mot kränkande behandling ska åläggas sanktioner. Vi anser också att en elevs icke önskvärda beteende ska dokumenteras och delges föräldrarna för att de på så sätt ska kunna följa framsteg, motgångar och utveckling under en längre tid.
Det ska klart framgå av skollagen att skolpersonal är skyldig att förhindra mobbning samt att anmäla till rektor om en elev utsätts för mobbning eller våld i skolan. Samtidigt måste rektors ansvar bli klarare både vad gäller att förebygga mobbning och att vidta åtgärder mot mobbning. Detta kan leda till att åtgärder sätts in på ett tidigare stadium. Det ska vara skolledarens skyldighet att till de sociala myndigheterna, och när såär påkallat till polismyndigheten, anmäla denna typ av brott när andra åtgärder prövats utan framgång.
Det finns tillfällen när en mobbningssituation drabbar de mobbade på ett så allvarligt sätt att drastiska åtgärder måste vidtas. Av den anledningen anser Kristdemokraterna att mobbare ska kunna förflyttas från skolan. Ofta förekommer grupptryck som mobbaren behöver komma bort ifrån. En omplacering kan leda till att den mobbande eleven får en möjlighet att ändra sitt beteende. Många gånger är det även en grupp av elever som utsätter andra för mobbning. Genom att förflytta "ledaren" och splittra gruppen kan mobbningen i vissa fall helt upphöra varför även splittring av grupper ska kunna användas som metod. Syftet är att ge både mobbare och mobbad en nystart. Dock måste varje omplacering ses som en nödåtgärd när andra insatser misslyckats.
Undersökningar visar att lärare ofta har dålig kännedom om mobbningens omfattning på den egna skolan, vilket till viss del kan bero på bristfällig kunskap om hur mobbning yttrar sig. Därför måste kunskapen om och orsaker till mobbning och hur den kan förebyggas och åtgärdas öka. Kunskapen om mobbning bland skolpersonalen är för dålig samtidigt som lärare tvingats ta ett större ansvar för att förhindra den. Exempelvis ingår inte mobbning och konflikthantering som obligatoriskt moment i lärarutbildningen. Det gör den i flera andra länder och borde också göra så i Sverige. De få forskningsprojekt som genomförts är mycket bristfälligt utvärderade, varför mycket kunskap saknas. Brist på kunskap leder lätt till passivitet eftersom personalen inte vet hur den ska agera. Därför anser Kristdemokraterna att genomförda forskningsprojekt ska sammanställas och utvärderas som en hjälp för skolor att välja metod.
Det finns gott om iakttagelser av vad som skapar vuxenmobbning. Hårda villkor, konkurrens, tilltagande tystnad, oro och rädsla för att bli av med jobbet, behovet att skapa en syndabock är några exempel. Vuxenmobbning väcker obehagliga känslor och att diskutera detta problem kan få som resultat att nya syndabockar måste utses. Varje människa har ansvar för sig själv men också för andra. Det är allas ansvar att skapa trivsel och det är allas ansvar att motverka mobbning på arbetsplatsen. Arbetsgivarens ansvar är att skapa ett arbetsklimat där människor kan behålla hälsa och arbetsglädje även vid snabba förändringar och högt tempo. Arbetsgivaren har enligt lag en rad åtaganden, exempelvis att använda den s k internkontrollen för ett aktivt arbetsmiljöarbete.
Den som drabbas av mobbning kommer in i en allvarlig livskris som kan leda till total utslagning från gemenskapen och arbetslivet, förstörd hälsa och i grava fall självmord. Arbetsmiljöundersökningar som genomförts av Arbetarskyddsstyrelsen och SCB visar att ca 250 000 vuxna mobbas. Varje år begås ett antal självmord även bland elever på grund av mobbning. Varje sådan händelse är ett misslyckande för hela samhället.
Mobbningen har gradvis utvecklats till att innefatta grövre våldshandlingar. En kartläggning av våld bland ungdomar i en mellanstor svensk stad visar att över hälften av åttondeklassarna som upprepade gånger mobbat andra i skolan också hade attackerat, sparkat och/eller hotat andra i gatumiljön. Det finns således all anledning att varna för ett samband mellan mobbning och annat våld. Barnombudsmannens uppfattning är också att våld och mobbning är nära förknippade med varandra.
Film, video och data- och TV-spel är idag en naturlig del av barns och ungas vardag. Dessa spelar en allt större roll som normöverförare. Barn påverkas starkt av dessa och har ibland svårt att skilja på verklighet och fantasi. Vi anser att mer kunskap behövs om hur exempelvis våldsamma dataspel och filmer påverkar barn.
Varken program eller reklam för program med våldsinslag ska visas under de tider på dygnet då barn kan förväntas titta på TV.
Våldsskildringsrådet har till uppgift att informera och sprida kunskap bland lärare, barnomsorgspersonal och allmänhet om hur medievåldet påverkar barn.
Nordicom i Göteborg samlar in och sprider kunskap om hur barn och ungdomar påverkas av våldet i media. Nordicoms arbete har rönt stor uppmärksamhet internationellt och behöver uppmärksammas mer också på det nationella planet.
En rapport sammanställd av det amerikanska företaget Ipsos-Reid visar att sexuella trakasserier är vanligt på Internet. Internet gör det också möjligt att snabbt komma åt olika våldssekvenser. Detta är ett stort problem i samhället och det är viktigt att föräldrar och andra vuxna är medvetna om genom vilka kanaler våld kan spridas.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Inger Davidson (kd) |
|
|
Sven Brus (kd) |
Dan Kihlström (kd) |
|
Kenneth Lantz (kd) |
Ulrik Lindgren (kd) |
|
Torsten Lindström (kd) |
Chatrine Pålsson (kd) |
|
Rosita Runegrund (kd) |
Olle Sandahl (kd) |
|
Gunilla Tjernberg (kd) |