Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en höjning av studiebidraget för gymnasieelever till 1 050 kr/månad.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inackorderingstillägg.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om indragen studiehjälp vid skolk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätt till information för föräldrar till myndiga elever vid skolk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att på sikt höja studiebidragsdelen till 50 %.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av fribeloppet utan att bidragsdelen i studiebidraget påverkas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra de tidigare reglerna för dispens för extra studiemedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en bonus för den som i förtid återbetalar sina studieskulder.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning:
|
Anslag (tusental kronor) |
Regeringens förslag |
Anslagsförändring |
|
25:4 Rekryteringsbidrag |
1 805 811 |
+20 000 |
|
25:7 Bidrag till vissa organisationer |
63 759 |
-63 759 |
|
Summa för utgiftsområdet |
20 995 726 |
-43 759 |
Samhället är och blir i allt högre grad ett kunskapssamhälle - ett samhälle där den enskildes förmåga att lära nytt blir en överlevnadsfråga för välfärden. Ett redskap för att möjliggöra kunskapssamhällets utveckling och göra det tillgängligt för fler är studiestödet. Genom ett väl fungerande studiestöd ges fler tillfälle att lära och vara aktiva och delaktiga i kunskapssamhället.
Ett studiestöd ska göra det ekonomiskt möjligt för alla att oavsett bakgrund studera och utvecklas. Även med tanke på behovet av utbildad arbetskraft är ett väl fungerande studiestödssystem nödvändigt. Det handlar dessutom om att attrahera nya grupper att studera. Det går inte att förneka de ekonomiska faktorernas betydelse för att göra det möjligt. Det måste gå att ha en dräglig vardagstillvaro även under studieåren.
Kristdemokraterna vill se ett studiemedelssystem som är tryggt, rättvist och förutsägbart. En utredning bör tillsättas för att se över det nuvarande studiemedelssystemet. Vi utvecklar våra tankar om detta i vår motion om studenters trygghet.
Den som är yngre än 20 år och studerar vid en gymnasieskola har rätt till studiehjälp. Den består av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg. Kristdemokraterna anser att studiebidragsdelen ska höjas och föreslår en nivå på 1 050 kr per månad. Denna förändring bör träda i kraft den 1 juli 2006.
Inackorderingstillägg är en form av studiehjälp för studerande vid t.ex. folkhögskola, fristående gymnasieskola eller riksinternatskola och ett bidrag för kostnader för boende och hemresor. Det är bekymmersamt att CSN i sin tillståndsgivning vad gäller inackorderingstillägg kraftigt begränsar möjligheten för barn till låg- och medelinkomsttagare att fullt ut tillgodogöra sig friheten att t.ex. välja att gå på en fristående gymnasieskola. Fler av de fristående gymnasieskolorna får ett förhållandevis stort antal ansökningar från intresserade ungdomar från andra orter i Sverige än den egna kommunen. Problemet är att CSN inte beviljar inackorderingstillägg till utifrån kommande elever. CSN:s policy gör det mycket svårt för dessa ungdomar att förverkliga sin dröm om att få gå på ett fristående gymnasium. Kristdemokraterna anser att en översyn av CSN:s praxis bör göras när det gäller inackorderingstillägg, särskilt vad gäller elever som vill gå på fristående gymnasium utanför hemorten.
Att studera på heltid innebär att en elev ägnar hela sin arbetstid åt studier och kontinuerligt deltar i undervisningen. Skolarbetet måste uppta den huvudsakliga tiden av dagen. Studiehjälpen ska tolkas som en uppmuntran till studier med ett motkrav på studieprestation. Kristdemokraterna anser därför att kraven på prestationer och kontroll av dessa bör öka. Kristdemokraterna anser att det finns anledning att se över dagens system, eftersom det kan ta relativt lång tid innan CSN agerar. Kristdemokraterna föreslår därför att ett system införs där delar av studiehjälpen ska kunna dras in omedelbart av CSN om uppenbart skolk föreligger.
En familjs ekonomi kan drabbas hårt av att studiebidraget dras in för en gymnasieelev på grund av att eleven skolkar. Föräldrarna har försörjningsansvaret för gymnasieeleven intill 20 års ålder men har inte självklar rätt till information om elevens uppförande i skolan, t.ex. att han eller hon skolkar. Kristdemokraterna anser att detta skall lösas genom att rätten att informera föräldrar till myndiga elever vid skolk skrivs in i skollagen.
Den som av olika skäl valt att inte vidareutbilda sig, eller som inte avslutat grund- eller gymnasieskola kan behöva en introduktion till studier i kortare form. Den kan ge mersmak och vara grund för en fortsatt utbildning. Kristdemokraterna anser att denna typ av studiestöd fyller en funktion. Däremot anser Kristdemokraterna att huvudmannen för verksamheten bör vara CSN snarare än fackförbund. Anslagsposten stryks därför och 20 miljoner kronor, motsvarande det korttidsstudiestöd som fördelas av Sisus, läggs till 25:4 Rekryteringsbidrag. Åsikten ligger i linje med den kristdemokratiska grundtanken att skapa ett enkelt och sammanhållet system. Kristdemokraternas förslag till individuella kompetenskonton kan framöver vara en finansieringsväg för korttidsstudier. Vi utvecklar våra tankar i motionen om vuxnas lärande.
Studiestödssystemet ska konstrueras så att många attraheras av högre studier samtidigt som det uppmuntrar till personligt ansvarstagande för den egna ekonomin och därmed också indirekt för samhällets ekonomi. På sikt bör principen hälften bidrag, hälften lån gälla vilket bör ges regeringen till känna. Kristdemokraternas förslag är att bidragsdelen höjs till 36 % av totalbeloppet höstterminen 2006. Därför satsar vi 150 miljoner kronor mer än regeringen 2006 och 300 miljoner kronor mer 2007.
Fribeloppet är den maximala inkomst som en student får ha per kalenderhalvår utan att studiemedlen eller rekryteringsbidraget minskas. Vi anser att inkomsttaket ska tas bort, d.v.s. det ska vara fritt för studenter att komplettera bidragsdelen med eget arbete utan att bidragsdelen påverkas. Ett högre bidrag kombinerat med borttaget inkomsttak ger möjlighet att minska studielånen. De föreslagna förändringarna skall också kompletteras med höga krav på resultat och principen att lånen skall betalas tillbaka. Att lånen skall betalas tillbaka i sin helhet utgör ett incitament att hålla lånedelen låg. Den enskilde studenten uppmuntras till personligt ansvarstagande för sin ekonomi. Uppmuntran i kombination med krav när det gäller studieresultat är en god modell för framtidens studiestöd. Regeringens förslag om kraftigt skärpta återbetalningskrav utan avskaffat inkomsttak gör att många äldre drar sig för att börja studera.
I vårt land där genomsnittsåldern generellt blir allt högre, där det ständigt talas om det livslånga lärandet och där pensionsåldern höjts, finns en åldersgräns för när en person senast kan påbörja studier med studiestöd. Kristdemokraterna menar att denna åldersgräns kan ifrågasättas och föreslår att en översyn görs på detta område. Vi utvecklar våra tankar i motionen om vuxnas lärande.
En studie från Högskoleverket visar att över hälften av landets högskolor ser den nya hårdare tidsgränsen för studiemedel som ett problem. Det "nya" studiestödssystemet innebär att det är mycket svårt att få dispens för studiemedel till mer än 12 terminer. Det innebär att många studenter riskerar att tvingas avbryta sina studier för att de inte får studiemedel, framför allt de som läser vid längre utbildningar och tidigare har studerat på högskolan. Genom detta kommer studenternas ekonomiska bakgrund att få större betydelse för möjligheten att fullfölja långa universitetsutbildningar och därmed motverkas arbetet med att bryta den sociala snedrekryteringen. Vi anser att alla som har gått fyra år eller mer på en lång sammanhållen utbildning skall ha möjlighet att få dispens enligt de tidigare reglerna för att kunna slutföra sin utbildning. "Synnerliga skäl" för dispens bör ersättas med "särskilda skäl".
Vid två tillfällen, nämligen under andra halvåret 1983 och under hela 1986, erbjöds låntagare att mot en premie frivilligt i förtid återbetala sin studieskuld. Premien var 5-20 % beroende på antalet återstående betalningar. Ett sådant bonussystem ökar de förtida återbetalningarna till staten och minskar avskrivningarna, d.v.s. de innebär netto en besparing för staten. Därför anser Kristdemokraterna att någon form av bonussystem bör utarbetas och genomföras snarast.
Vi anser att individuellt kompetenssparande är en uthållig finansieringsväg som möjliggör lärande under hela livet och som bör införas så snart som möjligt. Grundtanken med individuellt kompetenssparande är att både arbetsgivare och arbetstagare betalar en del av löneökningsutrymmet till ett utbildningskonto som disponeras av arbetstagaren. Arbetstagaren tar med sig kontot vid byte av arbetsgivare. Medel som ej används för studier förstärker pensionen. Detta möjliggör återkommande kompletterande utbildning som många idag inte har råd med. Vi utvecklar våra tankar i en borgerlig fyrpartimotion om individuell kompetensutveckling.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Torsten Lindström (kd) |
|
|
Inger Davidson (kd) |
Sven Brus (kd) |
|
Dan Kihlström (kd) |
Kenneth Lantz (kd) |
|
Ulrik Lindgren (kd) |
Chatrine Pålsson (kd) |
|
Rosita Runegrund (kd) |
Olle Sandahl (kd) |
|
Gunilla Tjernberg (kd) |