Statens insatser för en likvärdig betygssättning

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör pröva hur huvudmännens och rektorernas ansvar för likvärdiga betyg kan tydliggöras i lag och andra författningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att klargöra ansvarsfördelningen mellan Skolverket och Myndigheten för skolutveckling för att aktivt bevaka och stödja arbetet för likvärdig betygssättning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen till riksdagen regelbundet bör redovisa en bedömning av betygens likvärdighet och hur denna har utvecklats.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör tydliggöra hur betygssystemet skall fungera och tillämpas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör ta till vara det nationella provsystemet för att stödja en likvärdig betygssättning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket aktivt bör använda sin uppföljningsinformation i syfte att påverka det lokala arbetet för likvärdiga betyg.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör utveckla och förbättra sitt stöd för en likvärdig betygssättning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att nationella prov bör genomföras i flera ämnen fr.o.m. år 5.

Inledning

Kunskap är makt men ger också glädje och självkänsla. Skolans viktigaste uppgift är att uppnå målet att ge varje elev de kunskaper som är nödvändiga för att leva och verka i ett modernt samhälle. Betyg handlar om att ge eleverna återkoppling på det arbete de lagt ner. Det är viktigt att betygen, som komplement till de utvecklingssamtal som ska ske mellan lärare och elever i samtliga kurser, ger eleverna ett kvitto på uppnådda kunskaper i förhållande till kunskapsmålen. Betygskriterierna måste vara tydliga och väl avvägda så att det för elever, lärare och föräldrar är möjligt att se vad som krävs för respektive betygsnivå.

Likvärdiga betyg har stor betydelse för elevernas rättssäkerhet i skolarbetet. Eleverna är föremål för en myndighetsutövning vars grunder måste vara tydliga och lätta att identifiera. Ett likvärdigt betygssystem ansågs också vara viktigt för det decentraliserade skolsystem som riksdagen fattade beslut om i början av 1990-talet, samt för skollagens krav på en likvärdig utbildning. Vid besluten framhöll riksdagen vikten av skolans öppenhet samt av tydligt utformade kriterier, såväl centralt som lokalt. Men därefter har utförliga resonemang om betygssättningens likvärdighet saknats. Mot denna bakgrund välkomnar Kristdemokraterna Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av dess förslag. Resultaten av granskningen är alarmerande och det är angeläget att de åtgärder som föreslås också i huvudsak vidtas av regering och myndigheter.

Ansvarsfördelning, samarbete och återkoppling

Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att en viktig förutsättning för likvärdiga betyg är att ansvaret för betygssättningen är tydligt i det regelverk som styr skolan. En annan viktig förutsättning är att det finns en gemensam syn på hur elevernas kunskap ska bedömas. En sådan samsyn förutsätter i sin tur professionell samverkan inom och mellan skolor. Av Riksrevisionens rapport framgår att staten inte tydligt anger huvudmännens och rektorernas ansvar för betygsfrågorna i skolans reglering. Regeringen eller Skolverket ställer heller inga krav på professionell samverkan i betygsfrågorna inom och mellan skolorna. Riksrevisionen bedömer att detta är viktiga orsaker till att betygssättningen inte är likvärdig.

Kristdemokraterna anser att regeringen bör pröva hur huvudmännens och rektorernas ansvar för likvärdiga betyg kan tydliggöras i lagar och andra författningar. Regeringen bör även i regleringsbrev eller i myndigheternas instruktioner klargöra ansvarsfördelningen mellan Skolverket och Myndigheten för skolutveckling för att aktivt bevaka och stödja arbetet för likvärdig betygssättning. Kristdemokraterna är visserligen kritiska till inrättandet av Myndigheten för skolutveckling men så länge myndigheten finns måste ansvarsfördelningen mellan den och Skolverket vara tydlig. Ansvaret för detta åligger regeringen. Skolverket bör utveckla sina allmänna råd och sitt kommentarmaterial i syfte att tydliggöra hur betygssystemet bör fungera och tillämpas, samt vilket ansvar som vilar på huvudmän och rektorer för betygens likvärdighet. Även frågor om de professionella samtalen bör behandlas. Elevexempel bör utarbetas för att tydliggöra arbetet.

I detta sammanhang bör även en gemensam syn på bedömnings- och betygsfrågor betonas. En bedömning av betygens likvärdighet och hur denna har utvecklats bör regeringen regelbundet redovisa för riksdagen tillsammans med sin resultatinformation om skolan.

Otillräckligt statligt stöd för likvärdiga betyg

Huvudmännen ansvarar för att skolans personal har nödvändiga kunskaper och för personalens kompetensutveckling. Samtidigt har regeringen iklätt sig ett ansvar för tillgången till kompetensutveckling, speciellt i samband med statliga reformer. I granskningen konstateras att insatserna för kompetensutveckling av lärare var otillräckliga när det nya betygssystemet infördes. Dessa insatser har även senare varit av begränsad omfattning. Nationella prov har visat sig vara bra stöd för undervisning, bedömning och betygssättning. Men värdet av de nationella proven begränsas på flera sätt. Ämnesproven används enbart för fyra ämnen. Provsystemets övriga delar, provbanken och det diagnostiska materialet, utnyttjas inte heller fullt ut.

För att få vägledning när det gäller bedömning av kunskaper fyller de nationella proven en viktig funktion men de kan också ses som hjälp för den enskilde elevens egen utvärdering av sitt arbete. Kristdemokraterna menar att obligatoriska nationella prov ska genomföras i flera ämnenfrån och med årskurs fem. Det är ettsätt att få en likvärdighet mellan olika skolor i hela landet och kan samtidigt fungera som ett stöd för lärarna. Det diagnosmaterial och de prov som ingår i det nationella provsystemet ska dels kunna användas för att ta reda på elevens starka och svaga sidor, dels kunna hjälpa läraren vid en bedömning av om uppställda mål har nåtts och som ett stöd inför betygssättningen. Nationella prov har också en viktig uppgift att fylla som rådgivningsinstrument för en likvärdig betygssättning i hela landet. De nationella proven ska utformas på så sätt att elevens alla kunskaper kan prövas. Skolverket bör i ökad utsträckning ta till vara det nationella provsystemet för att stödja en likvärdig betygssättning. Framför allt bör provbanken utökas till att omfatta flera ämnen. De nationella proven ska givetvis i samtliga ämnen spegla den kunskapssyn som finns i läroplanen.

Brister i statens kontroll och uppföljning av betygssystemet

Skolverkets uppföljning och kontroll av betygens likvärdighet har varit otillräcklig. Skolverket följer inte upp betygssättningens likvärdighet utifrån tillgänglig statistik. Verket har inte heller systematiskt tillvaratagit skolornas erfarenheter av styrdokument och kommentarmaterial. Genom utbildningsinspektionen kommer Skolverket varje år att granska ett antal frågor i omkring tusen skolor.

Regeringens och skolmyndigheternas kunskaper om betygens lika värde är begränsade. Av rapporten framgår att trots den bristande kontrollen och uppföljningen av betygen används dessa på ett okritiskt sätt för att mäta skolans mål. Detta gäller även för regeringens resultatinformation om skolan till riksdagen.

Kristdemokraterna kräver en omedelbar förbättring av kontrollen och uppföljningen av betygen. Skolverket måste förbättra sina metoder för att följa upp betygen. Resultatet av detta arbete bör redovisas till regeringen. Skolverket bör även aktivt använda sin uppföljningsinformation i syfte att påverka det lokala arbetet för likvärdiga betyg. Skolverket bör också utveckla och förbättra sitt stöd för en likvärdig betygssättning. Stödet bör inte enbart styras av skolors och skolhuvudmäns efterfrågan utan även utgå från konstaterade behov.

Stockholm den 4 oktober 2004
Torsten Lindström (kd)
Inger Davidson (kd)	Sven Brus (kd)
Dan Kihlström (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Ulrik Lindgren (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Olle Sandahl (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)