Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att på sikt jämställa studieåret med ett arbetsår.
Antalet studieplatser på landets högskolor och universitet har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen har inneburit att grupper som tidigare setts som studieovana tagit större plats på utbildningarna. Dessa grupper har ofta sämre ekonomiska förutsättningar för studier. Ekonomisk hjälp från föräldrar och anhöriga är inget alla kan räkna med under tiden man studerar.
För att klara ekonomin när man inte studerar krävs att man skaffar sig ett jobb. Förutsättningarna för att jobba är väldigt olika från student till student. Studenter med barn och begränsad ekonomi hamnar i en komplicerad situation. När uppehåll mellan terminerna tar vid väntar jobb för att klara ekonomin, detta när studenten snarare behöver tid för återhämtning och rekreation. Man får svårt att få tiden att räcka till för studier, jobb och familj. En social klyfta uppstår därmed mellan de med god ekonomi och de som måste jobba mellan terminerna.
En ständigt återkommande diskussion är huruvida de som studerar ska kunna uppbära arbetslöshetsersättning under studieuppehåll eller inte. Med ett system där studierna bedrivs på helårsbasis och studiemedel utgår under hela året uppstår inte det problemet. Den studerande, som liksom den som yreksarbetar, har behov av tid för ledighet och rekreation får möjlighet till det och behöver inte arbeta eller söka ersättning från arbetslöshetsförsäkrningen för att klara sin försörjning.
Studentlivet bör i större utsträckning likna arbetslivet. Det skulle öka förutsättningarna att gå från arbete till studier.
Regeringen bör beakta behovet då det gäller att på sikt jämställa studieåret med ett arbetsår.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Kristina Zakrisson (s) |
Lennart Axelsson (s) |