Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Malmö högskola tilldelas universitetsstatus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Malmö högskola och Lunds universitet skall tilldelas ett ökat antal studentplatser.
Den 5 mars 2002, lämnade Malmö högskola in en ansökan till regeringen om att få fullständiga rättigheter att examinera vid forskarutbildningen, så kallade universitetsrättigheter. Vi anser att regeringen bör bevilja denna ansökan.
Det är rimligt att som högskola eftersträva att bli universitet. Det blir dels en kvalitetsstämpel på bredden på den forskning som bedrivs på högskolan, dels en möjlighet att själv ha makten över all forskarutbildning vid högskolan. Det sista är inte minst viktigt för Malmö högskola där framför allt lärarhögskolan idag bedriver en omfattande forskning, men där examinationen görs vid andra universitet då Malmö högskola inte har examinationsrätt på detta område.
Samtidigt som det är rimligt att alla högskolor strävar efter universitetsstatus är det också rimligt att staten ej godkänner alla ansökningar utan noga bedömer att högskolan har de kvaliteter som behövs. Dock är det viktigt att det endast är kvalitetsmässiga överväganden som avgör om en högskola blir universitet eller inte. Kraven måste vara lika för alla högskolor. Regeringen har nyligen beslutat att ge Mitthögskolan universitetsstatus från 2005. Detta sätter alltså ribban för vilken nivå som krävs av andra högskolor för att få bli universitet. Vi anser att Malmö högskola väl står sig i denna jämförelse och alltså bör ges universitetsstatus. Malmö högskola har t.ex. något bättre nyckeltal 2004 än Mitthögskolan när det gäller faktorer som antal doktorander, antal disputationer, antal lärare med doktorsexamina och antalet professorer.
Malmö högskola har på kort tid vuxit till det åttonde största lärosätet i landet inom grundutbildningen. Malmö högskola har idag 1 100 anställda och närmare 20 000 studenter.
Högskolan är unik bland de nyare högskolorna, då den blandar en lång tradition av forskning och utbildning, som finns på de delar av högskolan som tidigare tillhörde Lunds universitet, med nya verksamheter. Det finns en lång erfarenhet av forskarutbildning vid högskolan med mer än 200 doktorsavhandlingar producerade. Forskning har bedrivits vid Odontologiska fakulteten sedan 1940-talet och vid lärarutbildningen sedan 1960-talet. Det finns också en bred kompetens bland högskolans lärare. En stor andel av dem är disputerade och många är docenter eller professorer. De kan därmed handleda i forskarutbildningen.
Den flervetenskaplighet som präglar stora delar av verksamheten vid Malmö högskola talar också för fullständiga universitetsrättigheter. Organisationen för utbildning och forskning följer inte den traditionella akademiska indelningen i ämnen och ämnesinstitutioner. Det ger Malmö högskola forskningsmiljöer som bäddar för forskning med unik inriktning. Bredden på forskningen inom Malmö högskola kan t.ex. illustreras genom att titta på tre områdesövergripande forskningsprojekt som bedrivs flervetenskapligt:
Undervattensteknik och biologiska gränsytor
Tillgänglighet och lärande inom högre utbildning
Design av datorstödda kreativa lärmiljöer
Antalet studenter som söker sig till Malmö och Lund är stort. Malmöär en av de högskolor som bäst lyckats med att få studenter från icke studievana grupper att börja på högskolan. Man har dessutom utbildningar inom flera av de yrken som anses vara eller komma att bli underförsörjda av utbildad arbetskraft, t.ex. lärarutbildningarna. Lunds universitet är ett av de klassiska lärosätena med högt söktryck både från regionen och nationellt. Det är också uppenbart att det framtida kunskapssamhällets förverkligande bland annat måste bygga på att kvalificerad högskoleutbildning tillhandahålls dit ungdomar söker sig, där det finns en ordentlig utbyggnadspotential med avseende på lokaler och där den regionala tillväxten bedöms starkare än i någon annan del av landet. Det är i grunden rimligt att föra utbildningsplatser till de högskolor och universitet som har ett högt sökandetryck, samtidigt som högskolorna naturligtvis måste anse sig ha infrastruktur och personal till att göra utbyggnaden. I nuläget drar Malmö högskola och Lunds universitet ner antalet studieplatser eftersom man inte längre klarar av att upprätthålla den överproduktion gentemot anslagen som man tidigare genomfört. Denna utveckling är speciellt allvarlig för Skåne som har procentuellt några fler unga i åldersgruppen 21-25 än övriga landet. Vi anser det därför vara av stor vikt att Lunds universitet och Malmö högskola tilldelas ett ökat antal studieplatser för att möta behoven av utbildning både nationellt och regionalt.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Marie Wahlgren (fp) |
Allan Widman (fp) |