Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det ukrainska språket bör etableras som universitetsämne.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om auktorisation av ukrainska tolkar.1
1 Yrkande 2 hänvisat till NU.
Inom den svenska högskolan finns ett relativt stort språkutbud. Förutom svenska, engelska, tyska, franska och spanska kan man i Sverige i dag studera drygt 50 språk och i flertalet ges utbildning. Regeringen vill värna en mångfacetterad språkutbildning i Sverige och gav därför ett uppdrag åt Högskoleverket att göra en totalöversyn över situationen för småspråk vid lärosäten för att kunna stärka småspråkens ställning.
I uppdraget ingick bland annat att redovisa vilka språk som det i dag helt saknas utbildning och forskning i vid landets lärosäten, trots att det borde finnas ett nationellt intresse.
Högskoleverket lämnade 2003 en rapport om småspråkens framtid, Att vara eller inte vara. Där sägs att det alltid måste finnas en beredskap för att möta nya utbildningsbehov i samhället genom att bygga upp nya språkutbildningar. Det betonas att det finns ett starkt behov av att värna och förstärka utbudet av språk inom prioriterade områden, särskild Öst- och Centraleuropa. Ett av dessa språk är ukrainska. Ukraina är ett land som kommer att få allt större vikt i de svenska kontakterna med Östeuropa. Kontakterna mellan politikerna, myndigheterna och organisationerna har blivit allt tätare och efterfrågan på kvalificerade ukrainska översättare och tolkar allt större. Samtidigt undervisas ukrainska i dag endast som en 10-poängskurs vid Stockholms universitet och det saknas auktorisation av ukrainska tolkar vid Kommerskollegiet.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Maria Hassan (s) |
Anders Bengtsson (s) |