Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den eftergymnasiala yrkesutbildningen.
Arbetslivet blir alltmer kunskapsintensivt. Det som tidigare räckte för att både ta sig in i arbetslivet och behålla sin plats där räcker ofta inte längre.
Därför är det viktigt både med en bra grundutbildning och goda möjligheter till fort- och vidareutbildning. Denna insikt har också präglat utbildningspolitiken under lång tid. Gymnasieskolan har blivit treårig för alla utbildningsvägar och fler yrkesutbildningar genomförs på högskolan.
Ett långsiktigt mål är att femtio procent av en årskull ska ha möjlighet att gå till högskolan före 25 års ålder. För den andra halvan av årskullen krävs också en god utbildning. För en del räcker yrkesutbildningen på gymnasiet för att ta sig ut i arbetslivet. För andra behövs utöver grundutbildningen också en eftergymnasial yrkesutbildning liksom den behövs för dem som varit yrkesverksamma ett tag.
Sen ett antal år tillbaka finns den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen, KY, etablerad. Det är en flexibel utbildningsform med ett mycket nära samarbete med arbetsmarknaden som lyckats bra med såväl rekrytering som utbildning. Vi vet också att denna utbildning i mycket hög utsträckning leder till arbete.
Erfarenheterna av denna verksamhet är en god utgångspunkt när det nu gäller att ta ytterligare steg för att utveckla den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen och möta de kompetensbehov som finns framöver. Utöver att det finns behov av fler platser kan vi se att man borde överväga ett nytt och vidgat uppdrag med KY som bas för det fortsatta utvecklingsarbetet när det gäller yrkesutbildningar som inte nödvändigtvis behöver vara forskningsbaserade.
Vi förutsätter att regeringen i sitt fortsatta arbete överväger de insatser som behövs för att tillgodose det yrkesutbildningsbehov som ligger i fältet mellan gymnasiet och de akademiska lärosätena.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Kerstin Andersson (s) |
Christer Skoog (s) |