Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten för högskolor att få examinera inom delar av vetenskapsområden.
Antalet utbildningsplatser på högskolor och universitet har ökat med närmare 100 000 sedan 1997. Fyra nya universitet har startat och varje län har i dag minst en stark högskola. Just högskolorna har utvecklats till betydelsefulla och starka lärosäten, där ett av de gemensamma känntecknen är att de blivit starka inom yrkesinriktade utbildningar som ekonomi, kommunikation/information, lärarutbildningar, vård och teknik. Högskolorna har på så sätt profilerat sig inom andra områden än de gamla lärosätena, universiteten. Samtidigt som expansionen av högskolorna är mycket positiv finns avigsidor. Ett problem är den ojämna fördelningen av forskningsresurser. Trots att de nya högskolorna i dag står för en betydande del av grundutbildningen tillfaller huvudparten av de offentliga medlen de gamla, etablerade universiteten. Ett annat problem, som motionen tar upp, är att de flesta högskolor helt eller delvis saknar examinationsrätt av doktorer.
De nya lärosätena måste ha rätt att examinera inom de områden där de profilerat sig och ska utveckla sig. Det är enda sättet att garantera högskolorna en långsiktig kvalitet. Rätten till doktorsexamination gör det lättare att locka och behålla studenter som börjat sin grundutbildning på skolan. Det blir enklare att rekrytera och behålla lärare och professorer som genom doktorandutbildningarna har möjlighet att kontinuerligt utvecklas inom sitt område. I förlängningen handlar det om grundutbildningarnas kvalitet.
Regeringen har uttalat att det måste ske en kraftig ökning av antalet doktorander och nyutexaminerade doktorer. Samtidigt finns problemen med expansion och pensionsavgångar. Här kan de nya högskolorna göra mycket nytta, dels genom att bidra till antalet doktorer och doktorander ökar, dels genom att bygga upp och bedriva forskarutbildning inom områden där universiteten i dag inte klarar av att möta behoven. Inom flera områden är examinationen alldeles för liten. Det gäller särskilt inom vård och kommunikation där de nya högskolorna i dag är profilerade.
Möjligheterna till doktorsexamen i dag inom universitets- och högskolevärlden är att få examinationsrätt inom ett vetenskapsområde. Det är dock områden som är så stora att de som regel täcker upp betydligt mer än vad de flesta lärosäten i dag egentligen har behov av. Möjligheterna för högskolorna att ytterligare expandera och profilera sig försvåras av ordningen med vetenskapsområden. Utbildningsminister Thomas Östros sa också så sent som i februari i år att regeringen är mycket återhållsam med ytterligare vetenskapsområden.
Vi anser att det bör gå att få forskningspengar till delar inom ett vetenskapsområde. Forskning måste få finnas också på mindre högskolor. Det kan inte vara så att några få ska syssla med allt. Att låta olika lärosäten fokusera på vissa områden gör att det blir spridning och varje lärosäte får möjlighet att utveckla sin profil.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Margareta Sandgren (s) |
|
|
Krister Örnfjäder (s) |
Lilian Virgin (s) |
|
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
Kerstin Andersson (s) |