Utgiftsområde 15 Studiestöd och Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställningen:

Anslag	Regeringens förslag	Anslagsförändring
A 25:2 Studiemedel m.m.	10 402 918 000	-130 430 000
A 25:4 Rekryteringsbidrag	1 805 811 000	-1 805 811 000
A 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.	63 759 000	-63 759 000
Summa för utgiftsområdet		-2 000 000 000

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställningen:

Anslag	Regeringens förslag	Anslagsförändring
A 25:1 Statens skolverk	298 208 000	+272 623 000
A 25:2 Myndigheten för skolutveckling	96 278 000	-96 278 000
A 25:4 Specialpedagogiska institutet	350 157 000	-350 157 000
A 25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder	23 338 000	+1 262 000
A 25:6 Specialskolemyndigheten	245 569 000	+116 719 000
A 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i förskola	1 000 000 000	-1 000 000 000
A 25:16 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet	50 000 000	-50 000 000
A 25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna	1 916 797 000	-1 916 797 000
A 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning	793 181 000	-793 181 000
A 25:22 Uppsala universitet: Grundutbildning	1 137 310 000	-1 137 310 000
A 25:23 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning	1 185 950 000	-1 185 950 000
A 25:24 Lunds universitet: Grundutbildning	1 465 988 000	-1 465 988 000
A 25:25 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning	1 204 255 000	-1 204 255 000
A 25:26 Göteborgs universitet: Grundutbildning	1 418 138 000	-1 418 138 000
A 25:27 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning	981 022 000	-981 022 000
A 25:28 Stockholms universitet: Grundutbildning	902 304 000	-902 304 000
A 25:29 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning	1 003 274 000	-1 003 274 000
A 25:30 Umeå universitet: Grundutbildning	1 020 911 000	-1 020 911 000
A 25:31 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning	687 409 000	-687 409 000
A 25:32 Linköpings universitet: Grundutbildning	1 100 417 000	-1 100 417 000
A 25:33 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning	478 087 000	-478 087 000
A 25:34 Karolinska Institutet: Grundutbildning	550 091 000	-550 091 000
A 25:35 Karolinska Institutet: Forskning och forskarutbildning	768 480 000	-768 480 000
A 25:36 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	892 955 000	-892 955 000
A 25:37 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning	659 624 000	-659 624 000
A 25:38 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning	564 425 000	-564 425 000
A 25:39 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning	245 045 000	-245 045 000
A 25:40 Karlstads universitet: Grundutbildning	451 910 000	-451 910 000
A 25:41 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning	147 188 000	-147 188 000
A 25:42 Växjö universitet: Grundutbildning	378 673 000	-378 673 000
A 25:43 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning	143 246 000	-143 246 000
A 25:44 Örebro universitet: Grundutbildning	523 689 000	-523 689 000
A 25:45 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning	159 594 000	-159 594 000
A 25:46 Mittuniversitetet: Grundutbildning	466 675 000	-466 675 000
A 25:47 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning	133 226 000	-133 226 000
A 25:48 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning	202 930 000	-202 930 000
A 25:49 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning	63 956 000	-63 956 000
A 25:50 Malmö högskola: Grundutbildning	669 147 000	-669 147 000
A 25:51 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning	74 993 000	-74 993 000
A 25:52 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	372 573 000	-372 573 000
A 25:53 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning	64 895 000	-64 895 000
A 25:54 Mälardalens högskola: Grundutbildning	517 594 000	-517 594 000
A 25:55 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning	46 045 000	-46 045 000
A 25:56 Danshögskolan: Grundutbildning	35 123 000	-35 123 000
A 25:57 Dramatiska institutet: Grundutbildning	76 505 000	-76 505 000
A 25:58 Högskolan i Borås: Grundutbildning	327 411 000	-327 411 000
A 25:59 Högskolan Dalarna: Grundutbildning	320 824 000	-320 824 000
A 25:60 Högskolan på Gotland: Grundutbildning	91 918 000	-91 918 000
A 25:61 Högskolan i Gävle: Grundutbildning	334 567 000	-334 567 000
A 25:62 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	261 026 000	-261 026 000
A 25:63 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	291 191 000	-291 191 000
A 25:64 Högskolan i Skövde: Grundutbildning	246 204 000	-246 204 000
A 25:65 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning	246 684 000	-246 684 000
A 25:66 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning	44 776 000	-44 776 000
A 25:67 Konstfack: Grundutbildning	119 399 000	-119 399 000
A 25:68 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	54 622 000	-54 622 000
A 25:69 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	124 913 000	-124 913 000
A 25:70 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	397 793 000	-397 793 000
A 25:71 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	16 849 000	-16 849 000
A 25:72 Södertörns högskola: Grundutbildning	251 382 000	-251 382 000
A 25:73 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	27 116 000	-27 116 000
A 25:74 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.	2 006 836 000	+20 000 000
A 25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m.	505 470 000	+180 000 000
A 25:85 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.	11 787 000	-6 787 000
A 25:86 Barnskola partimotion (nytt anslag)	0	+1 000 000 000
A 25:87 Nationellt kvalitetsinstitut (nytt anslag)	0	+150 000 000
A 25:90 Vuxnas utbildning (nytt anslag)	0	+3 609 978 000
A 25:91 Grundläggande högskoleutbildning (nytt anslag)	0	+16 050 083 000
A 25:94 Forskning och forskarutbildning (nytt anslag)	0	+8 667 847 000
Summa för utgiftsområdet		+1 904 990 000

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Liksom tidigare anser vi att fribeloppet bör vara helt obegränsat. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning.

Rekryteringsbidraget avvisas och medel för korttidsstudier förs in i studiemedelsanslaget. Hela studiemedelssystemet behöver en genomgripande förändring för att bli hållbart och transparent.

Det innebär att medlen under såväl 25:4 Rekryteringsbidrag som 25:7 Bidrag till vissa organisationer flyttas till 25:2 Studiemedel. De förändringar vi redovisar av beloppen på 25:4 Rekryteringsbidrag och 25:7 Bidrag till vissa organisationer är en följd av att vi under utgiftsområde 16 med vårt budgetalternativ samlar alla vuxenutbildningar i en anslagspost. Under 25:2 har vi minskat anslagsramen med 130 430 000 kronor på grund av en annan prognos av antalet studerande.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utbildning är den avgjort viktigaste framtidssatsningen. Mot den bakgrunden är utvecklingen inom grundskola och gymnasium särskilt bekymmersam. En omläggning av politiken är nödvändig.

Kommunaliseringen av skolan innebar att ett nytt styrsystem infördes i vilket statens uppgift är att sätta nationella mål och utvärdera verksamhetens resultat. Grundskola och gymnasieskola blev därmed i än högre grad en kommunal angelägenhet. Tyvärr visar erfarenheter och resultat att kommunaliseringen medfört en rad problem, vilket vi varnade för.

Nuvarande situation och utmaningar som Sverige står inför ställer krav på förändringar av hela utbildningssystemet.

Syftet med moderat skolpolitik är att skapa förutsättningar för att varje individ, oavsett var han eller hon bor, oavsett bakgrund eller kön och oavsett vilken skola han eller hon väljer skall kunna lägga en högkvalitativ kunskapsgrund för sitt livsprojekt.

Det moderata alternativet bygger på fem övergripande mål: kunskap med kvalitet och relevans, mångfald och valfrihet, pedagogisk frihet för skolans ledare och lärare, flexibilitet och individuella kunskapsplaner, trygghet, respekt och arbetsro samt en gedigen lärarutbildning.

För att nå dessa målsättningar behövs ytterligare verktyg än de som redan finns. De moderata verktygen är finansiering via nationell skolpeng, tydlig ansvarsfördelning för vad de olika politiska nivåerna skall göra, nationell lagstiftning och styrdokument samt ett nationellt kvalitetsinstitut.

Ett fritt skolval utgör grunden för ett flexibelt och individualiserat skolsystem - en nödvändig förutsättning för att säkerställa mångfald och konkurrens, hög kvalitet och likvärdiga villkor i utbildningen. Införandet av en nationell skolpeng säkrar resurser till grundskolan och utgör en viktig faktor för god undervisningskvalitet. Det är respektive skolledning som kan göra kvalitetshöjande prioriteringar, inte statliga projektpengar. Reformen införs stegvis. Fördelningen av platser i högskolan baseras främst på utbildningens kvalitet och studenternas val av studieort, inte regionalpolitiska målsättningar. Erfarenheten har visat att många hellre avstår från att studera än att läsa vid högskola eller universitet som inte håller högsta kvalitet, vilket lett till kö till vissa utbildningar och tomma platser på andra.

Vi avvisar den riktade satsningen på personalförstärkningar i förskolan. Förskolan behöver ett resurstillskott men är inte betjänt av bidrag som styr medlen, lika lite som skolan kunnat dra full nytta av den riktade satsningen på personalförstärkningar där.

Vi ökar resurserna till produktion av studielitteratur för elever med handikapp. Vi föreslår ett inrättande av ett nationellt kvalitetsinstitut, samtidigt som Specialpedagogiska institutet integreras i Skolverket. Detta sker parallellt med att uppgifter förs från Skolverket till det nyinrättade kvalitetsinstitutet.

Delar av anslaget för Specialpedagogiska institutet överförs till Specialskolemyndigheten för att säkerställa kvaliteten och tillgängligheten i den fasta organisationen för specialskolan.

Vi förordar att staten övertar ansvaret för grundskolans finansiering från kommunerna från och med 2007. Kostnadsansvaret övertas inom ramen för ett system i vilket staten som tidigare fastställer mål men nu också skall fastställa ersättningsnivåer inom ett system som vi valt att kalla nationell skolpeng. Den nationella skolpengen betalas ut till den skola som eleven valt för att täcka kostnaderna för elevens skolgång. Resurser för elever med behov av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga skolpengen.

Om staten sätter upp målen är det också staten som skall svara för grundskolans finansiering. Resultaten av satsningarna inom undervisningssystemet är av strategisk betydelse för såväl nationen som individen. Det är staten som skall svara för att utbildningssystemet garanteras de resurser som är nödvändiga.

Konsekvensen av förslaget är också att vi därmed får ett system som skiljer på finansiering, drift och utvärdering. Staten skall svara för finansiering av skolpengen. Skolverket beviljar och drar in tillstånd till skolhuvudmän och fördelar skolpengen. Driften av respektive skola sköts av skolhuvudmannen.

En positiv utveckling av skolan förutsätter en liberalisering av regelverket. Den framtida nationella utvärderingen är en fråga bland annat för det nationella kvalitetsinstitut som vi vill inrätta.

Det är en prioriterad uppgift att göra alla skolor mer fria och självständiga och ge förutsättningar för personal och engagerade föräldrar att göra de avgörande prioriteringarna för skolans resultat. Detta medför att Skolverkets roll förändras för att tillgodose den nya ansvarsfördelning skolpengssystemet medför.

Elevens reella möjligheter att välja skola skall öka samtidigt som professionens ställning skall stärkas. Det kommer att ge skolan helt nya möjligheter.

Vi återkommer med förslag om statligt övertagande av finansieringen av hela den kommunala skolan.

Vi avvecklar den skolutvecklingsmyndighet som tillkommit under 25:2.

En nödvändig åtgärd för att lyfta kvaliteten i skolan är att uppföljning och utvärdering förbättras och blir mer tillgängliga för elever, föräldrar och personal. Av den anledningen reserverar vi medel under 25:90 för att bygga upp ett fristående nationellt kvalitetsinstitut med början från och med den 1 januari 2005. Det innebär att vissa delar av Skolverkets verksamhet flyttas över till det fristående institutet.

Tillsynsverksamhet och tillståndsgivning för skolan är kvar hos Skolverket. Skolverkets kvarvarande verksamhet förs samman med Specialpedagogiska institutets, 25:4. Anslaget under denna punkt tas bort. Vi anvisar 272 623 000 kronor mer än regeringen under 25:1.

Vi anslår 24 600 000 kronor under 25:5 till utveckling av läromedel för handikappade. Det är angeläget eftersom bristen på anpassade läromedel fortfarande är ett problem.

Vi anslår 116 719 000 kronor mer än regeringen under anslag 25: 6, Specialskolemyndigheten, för att säkerställa hög kvalitet i undervisningen och vid resurscentra. Vi anser att det finns behov av statliga specialskolor.

För att säkerställa funktionshindrade elevers valmöjlighet och jämlikhet med andra elever har vi tillskapat ett nytt konto, 25:87 Valfrihet för funktionshindrade, och tillför 300 000 000 kronor år 2005.

Moderata samlingspartiet anslår inga öronmärkta medel för bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet.

Centrala studiestödsnämnden tillförs med vårt förslag 180 miljoner kronor under perioden. Vi anser att myndigheten inte skall disponera avgifter på det sätt som regeringen medger eftersom tekniken innebär att man kringgår budgetramen. Vårt förslag innebär i praktiken en lägre driftram för myndigheten, som vi dessutom vill konkurrensutsätta.

Anslaget under Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 25:72 höjs med 20 000 000 kronor jämfört med regeringens förslag, detta eftersom vi vill trygga möjligheterna för alternativa driftformer att bedriva verksamhet och forskning.

Anslagsramen under 25:85, Utvecklingsarbete i Utbildningsdepartementet, reduceras. Vi anslår 5 000 000 kronor för år 2005.

Under det nya anslaget 25:86 reserverar vi 1 000 000 000 kronor för införandet av barnskola i enlighet med den moderata partimotionen 2003/04:5.

Vi förordar att staten övertar ansvaret för grundskolans finansiering från kommunerna från och med 2007. Vid övergången till nationell skolpeng avser vi öka satsningen på grundskolan med 1 miljard kronor. Kostnadsansvaret övertas inom ramen för ett system i vilket staten som tidigare fastställer mål, men nu också skall fastställa ersättningsnivåer inom ett system som vi valt att kalla nationell skolpeng. Den nationella skolpengen betalas ut till den skola som eleven valt för att täcka kostnaderna för elevens skolgång. Resurser för elever med behov av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga skolpengen.

Medlen under anslagen 25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna och 26:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, liksom medlen för folkhögskoleplatser på utgiftsområde 17 överförs till anslagsposten 25:91 Vuxnas utbildning. Under 25:91 Vuxnas utbildning, anvisar vi därmed medel för Kunskapslyftet och kvalificerad yrkesutbildning.

Vår anslagsram ger utrymme för en kraftig ökning av antalet platser inom KY-utbildningen. Vi anslår för KY-utbildningen medel motsvarande 21 000 platser år 2005, att ökas till 25 000 platser år 2007.

Anslagen till den akademiska grundutbildningen har sedan Socialdemokraterna övertog regeringsmakten urholkats med runt 25 procent. Många universitetsutbildningar har härigenom blivit torftiga och antalet undervisningstimmar skrämmande få. Kvaliteten i utbildningen kan inte undgå att påverkas negativt av en sådan politik.

Under 25:92 har vi samlat grundutbildningsanslagen för samtliga högskolor och universitet från anslagsposterna 25:22-25:73. I den moderata budgetmotionen påbörjar vi en successiv återuppbyggnad av grundutbildningsanslagen genom att tillföra universitet och högskolor ökade resurser. Den extra satsningen utöver regeringens anslag inkluderar en kvalitetsförstärkning av lantbruksuniversitetsutbildningarna.

De nya satsningarna redovisas under konto 25:91 Grundutbildningsanslag och uppgår till 146 050 000 kronor år 2005, 246 050 000 kronor år 2006 och 346 050 000 kronor år 2007. Anslaget skall fördelas mellan universitet och högskolor med utgångspunkt i studenternas val.

På sikt är det rimligt att lantbruksuniversiteten sammanförs med de övriga universiteten och högskolorna under utgiftsområdet.

För att bygga en långsiktigt hållbar tillväxt, samt hålla sig väl framme i den internationella konkurrensen, krävs ytterligare satsningar på grundforskning och forskarutbildning. Under en treårsperiod avsätter vi 1,5 miljarder kronor mer än regeringen på Forskning och forskarutbildning.

Forskningsanslagen har under senare år urholkats. Det gäller såväl de tidigare fakultetsanslagen (i regeringens budget 25:23-25:55 Forskning och forskarutbildning), som de medel som går till Vetenskapsrådet. Den angelägna mångfalden och balansen mellan olika forskningsfinansiärer har skadats.

Under 25:92 har vi samlat forskning och forskarutbildningsanslagen för samtliga högskolor och universitet från anslagsposterna 25:23-25:55. De nya satsningarna uppgår till 621 558 000 kronor år 2004, 480 000 000 kronor år 2005 och 500 000 000 kr år 2006 dels för att ge den fria forskningen en välbehövlig förstärkning, dels för att stärka finansieringen av doktorander.

Stockholm den 5 oktober 2004
Sten Tolgfors (m)
Margareta Pålsson (m)	Tobias Billström (m)
Ewa Björling (m)	Tomas Högström (m)
Ulrika Karlsson (m)