Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en tvåårig gymnasieutbildning med betoning på själva yrkesämnena.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett utvecklat lärlingssystem och en yrkeshögskola.
Många ungdomar står utanför arbetsmarknaden. Flera av dem har inte fullgjort sin utbildning och har därför svårt att komma in på arbetsmarknaden. Orsakerna till varför dessa ungdomar inte fullgjort sin utbildning är många, bland annat skoltrötthet och önskan att syssla med något praktiskt. De gymnasielinjer som erbjuds dessa elever är treåriga, vilket bidrar till att de inte fullgörs av alla.
I samband med den senaste gymnasiereformen avvecklades de tvååriga yrkesprogrammen, som gav en grundutbildning för många elever. Med denna grundutbildning bakom sig fanns bättre möjligheter att söka arbete och vidareutbildning efter ett antal år i yrkeslivet. Inom flera yrken fordras initialt inte högre utbildning och lämplig komplettering kan ske på arbetsplatsen och inom företagets egen internutbildning.
Den inriktning av yrkeslinjerna som nu finns tar sikte på att kvalificera till högskolebehörighet, trots att flera elever varken vill eller kommer att söka in på höskolan.
Det viktigaste för att en ungdom ska komma in på arbetsmarknaden är att hon eller han har de baskunskaper som fordras inom det sökta yrkesområdet. Ett viktigt komplement till den skolrelaterade utbildningen är ett utvecklat lärlingssystem, där många idag arbetslösa ungdomar skulle kunna få ett fotfäste på den ordinarie arbetsmarknaden.
För att skapa ett fungerande lärlingssystem, som finns i flera EU-länder, krävs bättre samverkan mellan skola, arbetsförmedling och företag.
Kristdemokraterna har föreslagit inrättandet av en yrkeshögskola för de elever som önskar högre kvalificerad yrkesutbildning, vilket bättre skulle motsvara behoven på arbetsmarknaden.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Lars Gustafsson (kd) |