Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av forskningsresurser som kan garantera de fria teologiska högskolornas fortsatta utveckling som folkrörelsebaserade högskolor på gedigen vetenskaplig grund.
Med starka utbildningstraditioner från folkrörelsernas genombrottstid har de fria teologiska högskolorna sedan länge utgjort en värdefull del av den högre utbildningen i Sverige. Det gäller Teologiska högskolan i Stockholm, THS (med Svenska Missionskyrkan och Svenska Baptistsamfundet som huvudmän), Örebro teologiska högskola (Evangeliska Frikyrkan) samt Johannelunds teologiska högskola (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen). De studerande vid dessa högskolor har sedan länge rätt till studiemedel. Högskolorna har sedan början av 1990-talet haft statsbidrag till ett antal studieplatser, och de beviljades genom riksdagsbeslut 2001 och 2002 ett ökat antal utbildningsplatser för teologisk utbildning. Vid THS finns även statsbidragsberättigad utbildning i Mänskliga rättigheter och demokrati.
Flera utvärderingar från Högskoleverket visar att dessa högskolor håller en mycket god akademisk och pedagogisk nivå. Bland annat har de en hög andel forskarutbildade lärare. De har av regeringen tilldelats examensrätt för teol.kand.- (THS, ÖTH) och högskoleexamina i teologi (samt i Mänskliga rättigheter och demokrati vid THS). Kompetensutveckling som kan leda till ytterligare höjning av nivån pågår vid samtliga nämnda högskolor.
De fria teologiska högskolorna hade tidigare ett anmärkningsvärt resursmässigt underläge i förhållande till den statliga högskolan (t ex de teologiska fakulteterna). Detta underläge har i viktiga avseenden minskat. Vi motionärer hälsar med tillfredsställelse att dessa högskolor fått statsmakternas erkännande och vidgade möjligheter, samtidigt som de kunnat behålla sin profil som folkrörelsebaserade idéburna institutioner för högre utbildning och forskning.
Emellertid kvarstår betydande svårigheter för högskolorna att fullt ut fullgöra sina uppgifter i högskolevärlden. För den statliga högskolan anges i högskolelagen tre uppgifter: utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället bland annat genom att föra ut forskningsresultat. För att rätt kunna fullgöra den första och den tredje uppgiften, vilket de fria teologiska högskolorna enligt vår mening gör mycket bra, spelar även den andra uppgiften, forskningen, en avgörande roll. Egen forskning har betydelse pååtminstone två sätt. För det första krävs den för att upprätthålla lärarnas aktuella kompetens och bibehålla utbildningens vetenskapliga nivå. För det andra kan forskningen vid dessa högskolor, genom deras speciella ställning och nära kontakter med trossamfund och folkrörelser, berika våra kunskaper kring livsåskådning och teologisk livstolkning på ett sätt som annars knappast skulle komma till stånd.
För närvarande kan en forskningspotential upprätthållas tack vare betydande medelstillskott från huvudmännen (medel som samlas in i församlingarna). Tillfälliga resurser kan ställas till förfogande genom exempelvis Frikyrkliga forskningsrådet, som har vissa medel från privata stiftelser. Emellertid är de medel som kan disponeras för forskning klart otillräckliga för att man på sikt skall kunna driva en vetenskapligt kvalificerad verksamhet. Högskolornas lärare har givetvis möjlighet att konkurrera om forskningsmedel hos statliga forskningsråd och olika stiftelser, men utan egna medel för forskning är det svårt att nå den nivå som kan ge resultat i den hårda konkurrensen. Det finns sålunda ett starkt behov av fasta, eller åtminstone fastare, forskningsresurser vid de fria teologiska högskolorna.
Samtidigt som vi sålunda välkomnar den positiva utvecklingen vid dessa högskolor och det vidgade statliga stödet till dem, föreslår vi att riksdagen till regeringen anmäler behovet av forskningsresurser som kan garantera deras fortsatta utveckling som folkrörelsebaserade högskolor på gedigen vetenskaplig grund. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Vid Teologiska högskolan i Stockholm bedrivs sedan flera år tillbaka högskoleutbildning i Mänskliga Rättigheter och så sent som i juni 2003 beviljade regerigen högskoleexamen om 80 poäng inom detta område. Antalet studentplatser är 50 och detta är oförändrat sedan 2000. Sökandetrycket är mycket stort både till MR-programmet i sin helhet och till kortkurser som anordnas inom MR-området. Eftersom efterfrågan på utbildning inom detta område är så stor borde THS tilldelas ytterligare 30 platser inom MR-programmet. Den stora efterfrågan på utbildning och kurser är i detta fall starkt kopplad till olika samhälleliga sektorers uttryckliga efterfrågan på större kunskap om demokrati- och rättighetsfrågor, vilket det torde vara angeläget att tillmötesgå.
|
Stockholm den 2 oktober 2004 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
|
|
Rigmor Stenmark (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Anita Sidén (m) |
Anita Brodén (fp) |
|
Erling Bager (fp) |
Marita Aronson (fp) |
|
Annelie Enochson (kd) |
Tuve Skånberg (kd) |
|
Sven Gunnar Persson (kd) |