Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att se över det ekonomiska ansvaret för lärcentrum.
Kommunala lärcentrum har blivit en alltmer integrerad del i den högre utbildningen i Sverige. I dag finns lärcentrum i åtminstone 250 kommuner. Vid de flesta lärcentrum finns någon form av högskoleverksamhet. Glesbygdsverket med flera har konstaterat att någon fortsatt utökning av antalet regionala högskolor knappast är möjlig. Lärcentrum får därför en alltmer strategisk roll för utvecklingen när det gäller att öka tillgängligheten till högre utbildning i hela landet.
Universitets- och högskolestudier är helt och hållet ett statligt ansvar. Det innebär att staten är huvudman och ensam har det ekonomiska ansvaret för den högre utbildningen i landet. I själva verket satsar landets kommuner varje år många miljoner på att arrangera och förmedla högre utbildning till sina invånare. För att den högre utbildningen skall bli tillgänglig för alla, oavsett geografisk hemvist eller social bakgrund, måste de statliga aktörerna samarbeta med kommunala lärcentrum, men ännu finns ingen finansiering för kommunernas del i denna samverkan.
Stockholm den 23 september 2004 |
|
Lennart Axelsson (s) |
|
Nils-Göran Holmqvist (s) |
Helena Frisk (s) |
Matilda Ernkrans (s) |