Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka lärlingssystemet för småföretag.
Att anställa lärlingar är ett bra sätt att utbilda kompetent arbetskraft hos många företag. Det gäller inte minst inom hantverksyrken som målare, rörmokare, snickare och bilmekaniker.
Som lärlingssystemet fungerar i dag är det mycket sårbart. En företagare som anställer en lärling har ingen garanti för att få behålla den när lärlingsperioden är slut och lärlingen nått sin yrkeskompetens. Det tar ofta mellan fyra och fem år att lära upp en lärling till fullt yrkeskompetent i sitt fack. Den tiden är förenad med stora kostnader för en företagare. Om en småföretagare med t.ex. tre anställda anställer en lärling som efter lärlingsperioden slutar och går till ett annat företag står småföretagaren där utan kompetent arbetskraft och dyra investeringar i lärlingens utbildning som företaget inte har någon användning för.
Många företagare som på detta sätt blir brända på att satsa på en lärling tvekar inför att göra det igen. Garantin för ett starkt fortsatt lärlingssystem är därför svag. Risken finns att detta av tradition mycket effektiva och goda sättet att få fram yrkeskompetent folk går förlorad med denna otrygghet. Oftast rör detta småföretag i glesbygdsområden som förlorar den utbildade lärlingen till storstadsområden eller andra expansiva områden. Problemet har både en utbildningspolitisk och en regionalpolitisk dimension.
Åtgärder bör vidtagas på ett sådant sätt att småföretagen har garantier för de investeringar som ligger i att utbilda lärlingar och inte i att göra lärlingarna livegna hos företagen och därmed stoppa rörligheten på arbetsmarknaden. Om en småföretagare har garantier för de pengar som investerats i en lärling skulle det innebära en stimulans att anställa en ny lärling om en nyss utbildad slutar i företaget.
Detta bör kunna lösas t.ex. genom att staten via något utbildningskonto öppnar möjligheter för sådana ekonomiska garantier. En sådan fond kan finansieras genom att företagen betalar en avgift till den fonden i samband med anställning av en nyutbildad lärling. En lösning skulle också kunna sökas inom branschen utan statlig inblandning genom ett transfereringssystem mellan företag med avlämnande färdigutbildad lärling och mottagande företag som nyanställer en just färdigutbildad lärling. Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om hur ett effektivt lärlingssystem ska kunna byggas upp för att stärka småföretagen och deras vilja att utbilda och anta lärlingar i linje med vad som anförs i motionen.
|
Stockholm den 2 oktober 2004 |
|
|
Agne Hansson (c) |