Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av naturskolor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet att sprida kunskap och information om naturskolor och utomhuspedagogik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lärarutbildningen bör innehålla moment om utomhuspedagogik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av forskning om utomhuspedagogik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att definiera naturskolor på samma sätt som teknikcentrum.
Det finns cirka 70 naturskolor i Sverige. Naturskolorna bedriver ett mycket värdefullt arbete som skulle behöva få komma alla barn i vårt land till del. Tyvärr lever många naturskolor i en ständigt hotad tillvaro då besparingsdiskussionerna förs i kommunerna. Det är ju tyvärr ofta det viktiga långsiktiga arbetet med våra barn som prioriteras bort när kortsiktiga budgetbalanser ska uppnås. Det är oerhört viktigt att naturskolorna finns kvar och sprids till fler kommuner. Minst lika viktigt är det att den utomhuspedagogik som naturskolorna utvecklat sprider sig till lärare i alla vanliga skolor. Alltfler skolor arbetar aktivt med utomhuspedagogik och förstår vikten av att inte låta skolans verksamhet och undervisningen begränsas av fyra väggar.
Naturskolepedagogik utgår från att naturskolan inte är ett hus utan att det är arbetssättet som är en naturskola. Det är elevernas egna upplevelser och sinnesintryck i naturen som är grunden till ett aktivt lärande. Genom att låta eleverna själva uppleva naturen och undersöka med alla sinnen fås en trygghet och samhörighetskänsla med naturen. Det handlar om att upptäcka mångfalden i naturen. Att upptäcka själva och förstå sambanden i naturen är en viktig del i naturskolans metodik. Kunskapen om naturens kretslopp ger en grund för att förstå människan som en del i kretsloppet. Människan är en i grunden nyfiken och sökande varelse och naturskolans arbetssätt ger aktiva elever.
Lärandet är en aktiv och levande process, där individen själv skapar sin kunskap. Den naturvetenskapliga arbetsmetoden med hypoteser, undersökningar, resultat och slutsatser är en bra struktur för kunskapsinhämtandet. Viktiga ingredienser för lärandet är att det är lustfyllt, med en nyfiken och frågande attityd. Regelbunden utomhuserfarenhet i skiftande miljöer, årstider och sammanhang leder till bra kunskap. Det kan vara konkreta faktakunskaper som fördjupas och ger förståelse. Men kunskap handlar också om färdigheter, att t.ex. hantera håven eller luppen på rätt sätt. En fjärde kunskapsform är förtrogenhet, en dimension av kunskap som är intuitiv och står nära de sinnliga erfarenheterna.
Naturskolorna spelar en stor roll i natur- och miljöundervisning i många kommuner. Men det är inte bara vid enstaka tillfällen under en spännande dag som eleverna får möta detta sätt att arbeta. I alltfler kommuner driver också naturskolepedagogerna arbetet med att skapa en bättre utemiljö vid skolorna. Många kommuner har påbörjat arbete med att skapa mer grönskande skolgårdar. Det är skolgårdar med mindre asfalt och mer grönska och spännande miljöer som inbjuder till lek och rörelse. Så kallade pedagogiska utemiljöer kan vid genomtänkt planering användas i alla olika ämnen och ge lust och variation åt undervisningen. I dessa processer är naturskolan en viktig resurs med deras erfarenhet av utomhuspedagogik. Det är viktigt att idéer och kunskap om utomhuspedagogik sprids till alla skolor och lärare. Genom att mer använda skolornas utemiljöer lär sig eleverna att vara rädda om naturen och få insikt i ekologin samtidigt som det leder till mer rörelse under skoldagen och ger en trygghet i närmiljön. Kunskap om utomhuspedagogik borde ingå som moment i all lärarutbildning för att ge framtida lärare en beredskap för detta spännande arbetssätt som ger stor variation för eleverna. Skolverket borde hjälpa till att på olika sätt sprida information och kunskap om naturskolor och utomhuspedagogik till skolor och lärare i hela landet. Man bör se över möjligheten att definiera naturskolor på samma sätt som teknikcenter s.k. scince centers och därmed kunna bli berättigade till statligt stöd på samma sätt. Högskoleverkets "verksamhetsstöd för teknik och naturvetenskapscentra" borde enligt benämningen kunna gälla såväl teknikcenter som naturskolor. Det skulle hjälpa till att utveckla naturskolorna och höja deras status.
Idag finns viss forskning kring pedagogiska utemiljöer. Det är en viktig verksamhet och dess resultat bör föras ut till de avnämare som finns i skolans vardag. Idag finns hos SLU deras skapande uterum, Ultunas kunskapsträdgårdar och centrum för miljö- och utomhuspedagogik i Linköping. Här behövs en fortsatt satsning och utveckling av kunskapen. Det är också viktigt att denna kunskap implementeras i samhället.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Mikaela Valtersson (mp) |
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |