Motion till riksdagen
2004/05:Ub382
av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (s)

Mitthögskolan


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av forskning och grundutbildning inom Mittuniversitetet.

Motivering

När Mitthögskolan etablerades 1993 representerade den en ny organisatiorisk idé inom det svenska högskolesystemet. Den skapade förutsättningar för att utveckla akademisk utbildning och forskning av hög kvalitet även i relativt glest bebyggda regioner, och den gav i detta sammanhang bättre möjligheter till samverkan med näringslivet än traditionella en-campus-högskolor. Strukturen krävde ett pedagogiskt nytänkande, som rönt intresse i utvecklingen av den framtida utbildningen även vid traditionellt uppbyggda universitet och högskolor. Mitthögskolan var geografiskt lokaliserad till en region som hade långt till närmaste universitet.

Det mest påtagliga tecknet på att denna satsning var framsynt och givit resultat är att Mitthögskolan efter prövningar bedömts ha den kvaliteten att den fr.o.m. den 1 januari 2005 övergår till att bli ett universitet - Mittuniversitetet.

När Mittuniversitetet nu sålunda etableras och går in i sin första fas är det därför mycket angeläget, från såväl regional som nationell synpunkt, att Mittuniversitetet ges möjligheter och resurser att utvecklas till ett starkt universitet. Mittuniversitetet bör därför på sikt erhålla utökade resurser för såväl forskning och forskarutbildning som en ökning av takbeloppet för grundutbildningen.

Forskning och forskarutbildning

Forskningen inom Mittuniversitetet är profilerad och inriktad mot områden där stark forskningsverksamhet svarar både mot regionens behov och internationellt intressanta frågeställningar. Utgångspunkten är att professorer och doktorander tillsammans utgör ett mycket viktigt inslag i den akademiska forskarmiljön. De omfattande satsningar som Mitthögskolan gjort på att inrätta och anställa ett 40-tal professorer behöver nu följas upp med motsvarande satsningar på doktorandanställningar.

Mitthögskolans forskningsstrategiska plan för 2005-2008 utgår från en ambition att utveckla forskning med stort vetenskapligt djup och avsevärd bredd inom flera vetenskapsområden. Forskningen omfattar såväl traditionell grundforskning som tillämpad och tvärvetenskaplig forskning med följande profiler:

Omfattande forskningssatsningar har under senare år utvecklats väl inom områdena skogsindustriell teknik, turism och elektronik. Dessa är samtliga baserade på samarbete med näringslivet och finansieras i huvudsak med externa medel, av vilka framför allt EU-medel nu minskar i betydande utsträckning. För att dessa lyckade satsningar skall kunna fortleva och vidareutvecklas behövs en ökande del fasta forskningsresurser.

Den svenska skogsindustrin, som ju är av största betydelse för den nationella ekonomin, är till stor del lokaliserad inom Mittregionen. Ambitiösa forskningssatsningar med anknytning till den storskaliga processorienterade skogsindustrin har genomförts vid Mitthögskolan. Ett skogsindustriellt forskningscentrum av världsklass har skapats i samarbete med de stora skogsbolagen.

För Mittuniversitetet är också satsningar på kvalificerad forskning inom det samhällsvetenskapliga området, inom vård- och hälsovetenskap samt inom lärarutbildningen en väsentlig del i att fullfölja ambitionerna om vetenskapligt djup och bredd inom några forskningsområden. Därmed skapas även förutsättningar för önskvärda tvärvetenskapliga forskningssatsningar i samverkan med den teknisk-naturvetenskapliga kompetens som redan etablerats. De begränsade möjligheterna till extern finansiering för forskning inom det samhällsvetenskapliga området, inom vård- och hälsovetenskap samt inom lärarutbildningen gör det angeläget att på sikt öka de fasta forskningsresurserna även inom dessa områden.

Grundutbildning

Mittuniversitetet får som en viktig uppgift att tillgodose regionala och nationella behov av grundläggande högskoleutbildning. Vid lärosätets eftersträvas också en stark koppling mellan grundutbildning och forskning. En sådan koppling underlättar rekryteringen till forskarutbildningen och stärker grundutbildningens forskningsanknytning samt lockar fler studenter till Mittuniversitetet och ökar möjligheterna att behålla dem. Inom Mitthögskolan utvecklas nu flera nya utbildningsprogram, vilket underlättats bl.a. av att Mitthögskolan numera också har examensrättigheter inom civilingenjörsutbildningen. När Mitthögskolan nu blir universitet beräknas rekryteringsförutsättningarna förbättras. I denna situation är det angeläget att Mitthögskolan de närmaste åren tilldelas utrymme för att öka den grundläggande högskoleutbildningen. Det är sålunda angeläget med en återföring av en del av de medel som Mitthögskolan avstod från under den senaste femårsperioden, främst som en konsekvens av att antalet sökande till teknisk-naturvetenskaplig utbildning kraftigt minskade.

Förstärkning av informationsförsörjningen i ett nätverk

En av konsekvenserna av Mittuniversitets nätverksstruktur och satsningarna på distansstudier och flexibelt lärande är att informationsförsörjningen ställs inför speciella utmaningar. På varje campusort, liksom för de distansstuderande, skall fullgod biblioteks- och informationsservice finnas. Mittuniversitets bibliotek skall, utöver att svara för informationsförsörjning, även vara ett kultur- och utbildningscentrum och en mötesplats för studenter, lärare och allmänhet.

Mittuniversitets bibliotek arbetar aktivt för regionalt samarbete mellan bibliotek, institutioner och företag i regionen.

Forskning och forskarutbildning är i ännu högre grad än grundutbildningen beroende av en väl fungerande informationsförsörjning.

För att fungera ännu bättre som ett nätverk i regionen och för att klara de ökade krav som följer av att Mitthögskolan blir Mittuniversitetet krävs en utökad satsning på såväl den tekniska infrastrukturen - det regionala datornät som knyter samman Mitthögskolans orter och institutioner med varandra - som på biblioteket som står för innehåll - digitala resurser såsom fulltexttidskrifter och databaser - och tjänster i detta nät.

Stockholm den 1 oktober 2004

Kerstin Kristiansson Karlstedt (s)

Hans Stenberg (s)