Motion till riksdagen
2004/05:Ub380
av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt (s)

Riksrekryterande gymnasieutbildningar och gymnasieskolor


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riksrekryterande gymnasieutbildningar och fristående gymnasieskolor.

Motivering

Nuvarande regelverk beträffande s.k. riksintag till gymnasieskolans nationella program innebär att kommunerna är skyldiga att tillåta elever som väljer ett sådant utbildningsprogram att genomföra utbildningen. Det är också hemkommunens skyldighet att svara för de kostnader som utbildningen innebär. Kostnaderna för utbildning på ett nationellt gymnasieprogram ligger i intervallet 70 000 till 250 000 kronor per läsår. För kommuner i ett svårt ekonomiskt läge innebär dessa kostnader en besvärande ekonomisk belastning. Problemet ligger inte minst i ekonomisk planering för gymnasial utbildning med hög kvalitet i hemkommunen. De ekonomiska konsekvenserna av riksintagna elever i gymnasieskolan blir inte kända förrän i september det år utbildningen börjar. Detta innebär att effekterna av detta inte är kända när den kommunala budgeten för utbildning skall fastställas. Besluten om riksrekrytering till nationella gymnasieprogram fattas av statliga myndigheter medan de ekonomiska konsekvenserna drabbar kommunerna. På samma sätt som beträffande riksrekrytering innebär framväxandet av fristående gymnasieskolor en ekonomisk belastning för kommunerna. I realiteten gäller samma regelverk vad gäller dessa gymnasieutbildningar som för riksrekryterande utbildningar med den skillnaden att kommunerna är skyldiga att ta ekonomiskt ansvar för elever som söker sig till dessa skolor oavsett om det valda nationella programmet finns i hemkommunen eller inte. Problemet för kommunerna är att kostnaden för elever på riksrekryterande utbildningar och i fristående gymnasieskolor inte kan balanseras med motsvarande kostnadssänkningar för den egna gymnasieskolan. Den ovan beskrivna verkligheten för gymnasieutbildningen i kommuner med svag ekonomi innebär på längre sikt en utarmning kvalitetsmässigt av verksamheten. Därför är det angeläget att regelverket kring dessa utbildningar ses över.

Stockholm den 1 oktober 2004

Göran Norlander (s)

Kerstin Kristiansson Karlstedt (s)