Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att resurstilldelningssystemet till högskolan skall ge lärosätena större resurser per student på avancerade kurser jämfört med grundkurser.
Resurstilldelningen till högskolor och universitet bygger idag på att lärosätena får ersättning efter antalet studenter som registreras på varje kurs samt på hur många poäng studenterna klarar av att ta.
Detta system premierar massundervisning och gör det svårt för lärosätena att ge kurser i mindre grupper med en bättre kontakt mellan lärare och studenter.
Kurser på C- och D-nivå måste dock bedrivas i betydligt mindre grupper än de rena grundkurserna. Dels är studentunderlaget mindre på denna nivå, dels är undervisningen så specialiserad och avancerad att det krävs betydligt mer av individuell handledning och seminarieverksamhet i smågrupper.
Dagens resurstilldelningssystem gör ingen skillnad på kurser på A-nivå eller D-nivå. Det innebär att de mer avancerade kurserna genererar mycket små intäkter eftersom de oftast har få studenter. Effekten blir att undervisningstiden på de högre kurserna i många fall har krympt ihop till ett minimum. Undervisningstiden är som minst på den nivå där svårighetsgraden och behovet av lärarstöd kanske är som störst.
Högskolans resurstilldelningssystem utreds just nu. Samtidigt pågår den så kallade Bolognaprocessen som bland annat syftar till att öka rörligheten mellan de europeiska utbildningssystemen. Processen kommer sannolikt att leda till att dagens grundutbildning delas in i en grundläggande nivå (studier upp till kandidatexamen) och en avancerad nivå (studier mot masterexamen). Alla kurser ska nivåbestämmas så att de antingen tillhör den grundläggande eller den avancerade nivån.
Detta är ett utmärkt tillfälle att rätta till det systemfel som finns i resurstilldelningssystemet och som kraftfullt försvårar en kvalitativ undervisning på de avancerade kurserna.
Det framtida resurstilldelningssystemet bör skilja mellan kurser på grundläggande nivå och kurser på avancerad nivå. Ersättningen per student bör vara högre för kurser på den avancerade nivån än för kurser på grundnivån. På så vis ges förutsättningar för att utbildningskvaliteten kan bibehållas och lärare och studenter ges rimliga arbetsvillkor även på de avancerade kurserna. Detta bör regeringen ges till känna.
|
Stockholm den 2 oktober 2004 |
|
|
Johan Linander (c) |