Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag pååtgärder i syfte att ge studerande rätt till arbetsplatsförlagd utbildning och praktik.
Det finns på många av gymnasieskolans yrkesprogram föreskrifter om att eleverna skall erbjudas 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning. Detta visar sig på många gymnasieorter vara mycket svårt att leva upp till. Det beror inte sällan på olika arbetsgivares ovilja eller oförmåga att ta emot elever på arbetsplatsen, få fram lämpliga handledare osv. Detta leder olika försök med att på skolan försöka utföra arbeten som liknar vad som sker på den ordinarie arbetsmarknaden. Detta är förstås mycket svårt att leva upp till, och frånvaron av eller den kraftiga neddragningen av den arbetsplatsförlagda utbildningen riskerar att göra många elever på gymnasieskolornas yrkesprogram betydligt sämre rustade att kunna leva upp till de krav som ställs när de skall söka arbete efter avslutad utbildning. Arbetsgivarna kan då hävda att gymnasieutbildningen är bristfällig och att de arbetssökande som nyss avslutat sådan utbildning inte håller måttet utan måste få mer utbildning.
Detta leder till att mångas introduktion på den ordinarie arbetsmarknaden förskjuts framåt, vilket är både onödigt och kostsamt. Likartade problem kan förekomma vad gäller möjligheten att erhålla praktik på vissa högskole- och universitetsprogram. I båda fallen är en dialog med aktuella arbetsgivare mycket viktig, inte minst när det gäller att få dessa att inse att det även ligger i deras långsiktiga intresse att bidra till att kvalificerade studier kan upprätthållas. Här måste åtgärder vidtas för att ge studerande rätt till arbetsplatsförlagd utbildning och praktik.
Riksdagen bör därför begära att regeringen återkommer med förslag till åtgärder i syfte att ge studerande rätt till arbetsplatsförlagd utbildning och praktik.
|
Stockholm den 2 oktober 2004 |
|
|
Peter Pedersen (v) |