Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör ge förnyat uppdrag åt Myndigheten för skolutveckling att inom ramen för befintliga medel fortsätta att utveckla projektet som syftar till att stärka flickors självförtroende genom bl.a. självförsvarsträning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att inriktningen bör vara att hitta former som i framtiden medger att alla tjejer på högstadiet och gymnasiet som såönskar ges möjlighet till feministisk självförsvarsträning i skolan.
I regeringens regleringsbrev till Skolverket för år 2002 återfinns följande direktiv: "Högst 5 000 000 kronor skall också användas för insatser för att stärka flickors självförtroende och bl.a. ge möjlighet till självförsvarsträning. Arbetet bör främst inriktas på att motverka kränkande behandling."
Vidare riktlinjer poängterar att utgångspunkten ska vara elevernas egna frågor och erfarenheter, samt att fokus bör riktas på diskussioner om identitet, relationer och makt. I uppdraget finns nämnt att utrymmet för flickor att tillsammans med andra flickor samtala om sina erfarenheter skapas bl.a. genom självförsvarsträning. Utbildning av instruktörer i självförsvar och självförsvarsträning ges som exempel på vad medlen kan användas till. I mars 2003 tilldelades Centrum för Värdegrundsstudier (Cevs) vid Göteborgs universitet och Värdegrundscentrum vid Umeå universitet på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling (dåvarande Skolverket) medel till tjugo olika skolprojekt för insatser till att stärka flickors självförtroende. De kommuner som anmält lärare att delta i en jämställdhetskurs har kunnat söka medel till sina projekt.
Flera skolor har nu inlett olika verksamheter för att ge elever kunskap om genuskonstruktioner och för att stärka flickors självförtroende och självuppfattning. Det är allt från tjejgrupper och föreläsningar till film- och medieanalys till självförsvarsträning. Cevs vid Göteborgs universitet gjorde en första utvärdering av skolorna i södra Sverige som resulterade i en rapport i december 2003. Då var många projekt ännu i sin linda eller hade inte riktigt satt igång, men rapporten visade att självförsvar för tjejer då var en av många programpunkter. Samtliga projekt uppmanades att inkomma med redovisningar och utvärderingar senast den 1 augusti 2004 och utifrån dessa ska en total utvärdering genomföras.
I väntan på utredningen vill Vänsterpartiet påminna om unga tjejers vardag i patriarkatet. Flera undersökningar har visat att unga tjejer utsätts för sexuella trakasserier av såväl jämnåriga pojkar som lärare, och att bli kallad för "fitta" och "hora" eller andra nedsättande omdömen grundade på kön hör till vanligheterna för många unga tjejer. För många är vardagen fylld av rädsla, obehag och en ständig beredskap för trakasserier, närmanden och t.o.m. övergrepp. Rädslan begränsar unga tjejers handlings- och livsutrymme och hindrar dem från att utveckla en grundmurad självkänsla och ett gediget självförtroende. Vi kan konstatera att så länge som tjejer i landets skolor är utsatta för trakasserier måste något göras för att ge dem självförtroendet och styrkan att stå emot. Vänsterpartiet vill också påminna om att feministiskt självförsvar är en specifik form av träning som handlar om att försvara sig mot det patriarkala våldet. Det är alltså inte i första hand en vanlig kampsportsteknik och handlar inte om att lära sig att slåss i allmänhet. Självförsvaret utgörs av tre delar: mentalt, verbalt och fysiskt självförsvar. Feministiskt självförsvar är grundat av kvinnor, är för kvinnor och utvecklas ständigt genom att kvinnor samlas och delar erfarenheter och utarbetar nya strategier.
I väntan på Myndigheten för skolutvecklings sammanfattande utvärdering vill Vänsterpartiet understryka att många av projekten var planerade med snålt tilltagen tidsram samt att utbildning i genusvetenskap och diskussioner om könsmaktsordningen är en process som tar tid för många individer och kan vara svår att mäta på ett rättvist sätt under kort tid. Därför menar Vänsterpartiet att det är viktigt att fortsätta att driva skolprojekt som ger utrymme för flickor att utbyta erfarenheter och stärka sin självkänsla.
Regeringen bör därför ge förnyat uppdrag åt Myndigheten för skolutveckling att inom ramen för befintliga medel fortsätta att utveckla projektet som syftar till att stärka flickors självförtroende genom bland annat självförsvarsträning. I väntan på utvärderingens uppgifter gäller vidare att inriktningen bör vara att hitta former som medger att alla tjejer på högstadiet och gymnasiet som såönskar ges möjlighet i skolan till feministiskt självförsvarsträning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Kalle Larsson (v) |
|
|
Britt-Marie Danestig (v) |
Rossana Dinamarca (v) |
|
Ulla Hoffmann (v) |
Siv Holma (v) |
|
Elina Linna (v) |
Gudrun Schyman (v) |
|
Camilla Sköld Jansson (v) |