Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Skolverket får i uppdrag att göra en översyn av skolornas handlingsplaner avseende trakasserier och mobbning.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skollagen så att elever alltid är delaktiga i arbetet med att förebygga mobbning och ta fram handlingsplaner mot mobbning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att föra in mobbning i brottsbalken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för att elevers möjligheter att utkräva skadestånd av huvudman som ej vidtagit tillräckliga åtgärder mot mobbning stärks.
Det är en grundläggande demokratisk rättighet för en elev att kunna känna sig trygg i skolan och slippa bli föremål för övergrepp och förnedrande behandling. Ingen elev skall vara rädd för att gå till skolan på grund av mobbning och ingen förälder skall behöva oroa sig för att hans eller hennes barn skall utsättas för något sådant. Ändåär det så att mobbningsoffren är en stor och av många skolor försummad elevgrupp, som genomlever sin skoltid med ständig ångest, otrygghet och dålig självkänsla.
Rapporter från såväl Skolverket som Barnombudsmannen visar att problemet är stort och att hittillsvarande rekommendationer och regler inte varit tillräckliga. Miljöpartiet har tidigare som enda parti krävt lagstiftning i frågan. Enligt riksdagsbeslut finns nu ansvaret för åtgärder mot mobbning inskrivet i skollagen.
Mobbning är, enligt Barnombudsmannen, när en person upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för skada eller obehag, verbalt eller fysiskt. Den verbala mobbningen kan handla om kränkande tillmälen och uteslutning av andra ur en gemenskap. Exempel på fysiskt våld är knuffar, örfilar, sparkar och knytnävsslag. Psykiskt våld utgörs främst av hot om fysiskt våld. Det är nämligen inte skollagen som används i de uppmärksammade mobbningsfall som går till domstol. I stället får skadeståndslagen användas. Om kommuner kunde dömas till skadestånd, skulle det bidra till att mobbningen tas på större allvar. Att bli utsatt för mobbning kan leda till döden. Det har visat sig att mobbning är en bakgrundsorsak till ungdomars självmordsförsök.
Det är viktigt att läroplanens skrivningar följs så att ett fullständigt program för hantering av mobbningsproblemet skall finnas vid varje skola. Ansvaret för detta ligger på skolans rektor. Det skall ocksååligga kommunen att övervaka att skolorna inom kommunen verkligen följer föreskrifterna genom utvärderingar i samverkan med skolorna. Skolverket har det övergripande tillsynsansvaret och skyldighet att ingripa när lagens och läroplanens intentioner ej följs.
Frågor kring mobbning skall ingå som en del i skolans viktiga uppgift: att ge eleverna en demokratisk grundsyn, som bygger på respekt och förståelse för medmänniskor, tolerans och solidaritet. Detta har direkta konsekvenser för val av åtgärdsprogram. Ett program mot mobbning måste innehålla klara regler för hur man aktivt skall kontrollera om mobbning förekommer, regler för hur mobbning förebyggs genom att frågan uppmärksammas och diskuteras återkommande, såväl inom skolan med eleverna, som med föräldrar och personal samt ett särskilt handlingsprogram för den situation då mobbning upptäcks. Elever, föräldrar, personal och skolledning skall engageras aktivt i arbetet med att förebygga och upptäcka mobbning. Hur mobbningsoffer och mobbare skall behandlas skall klart anges liksom beredskapen att följa upp ett ärende under lång tid. Mobbning är en för alla på skolan, inklusive föräldrar, gemensam angelägenhet. Det är viktigt att också eleverna är delaktiga i framtagandet av åtgärdsprogram mot mobbning.
Frågor kring mobbning skall ingå som en del i skolans viktiga uppgift: att ge eleverna en demokratisk grundsyn, som bygger på respekt och förståelse för medmänniskor, tolerans och solidaritet. Några särskilda problem i anslutning till mobbning som vi vill belysa är den grova förnedring som många flickor utsätts för bl.a. i ett kränkande språkbruk och sexuella anspelningar av ovälkommen natur. Barn med funktionshinder är mer utsatta för utanförskap och mobbning i skolan än andra barn enligt Barnombudsmannen. Det kan gälla glåpord med koppling till funktionshindret och att allmänt inte kunna delta i skolverksamheter utanför klassrummet vilket kan leda till ett utanförskap och ensamhet. Barn med utländsk bakgrund känner sig oftare mobbade än andra barn och mer orättvist behandlade av lärarna. Att bli utsatt för mobbning kan leda till döden.
Mobbning bör klassas som brott, så att ansvariga och lagstiftningen behandlar det för vad det är: en fysisk och psykisk misshandel i syfte att bryta ned en människa. Därför bör möjligheter att införa mobbning i brottsbalken ses över; vad som avses med mobbning och att det precis som med grov kvinnofridskränkning tar särskild hänsyn till frågan om gärningen utgjort ett led i en upprepad kränkning av personens integritet. Det är just denna systematik och upprepning i den kränkande behandlingen som gör mobbningen så mycket allvarligare än en enskild handling. Det är också viktigt att lärare är bra förebilder och ingriper vid mobbning samt att lärarna själva inte kränker och behandlar elever illa.
Det har varit ett flertal uppmärksammade fall där elever utsatts för mobbning under lång tid utan att tillräckliga åtgärder vidtagits för att få slut på mobbningen. Då ersättning krävts av kommuner för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder har det visat sig svårt att få till stånd, trots mångårigt lidande för den enskilde. Det finns behov av att stärka skyddet för den enskilde mobbade eleven och ge större möjligheter till ersättning. Därför menar Miljöpartiet att mobbade ska ha rätt till skadestånd från kommuner eller annan huvudman som inte gjort tillräckligt. Skollagen måste ändras så att en elevs rätt att juridiskt ställa skolan till svars när skolan genom underlåtelse eller aktiva handlingar kränkt elevens rättigheter stärks. Dock måste det förtydligas vilka krav samhället ställer på skolans arbete för att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning, därför bör det införas minimikrav vad det gäller skolornas förebyggande arbete.
|
Stockholm den 2 oktober 2004 |
|
|
Mikaela Valtersson (mp) |
|
|
Jan Lindholm (mp) |
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |
|
Ulf Holm (mp) |