Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjliggöra positiv särbehandling i högskolan.
Huvudprincipen att studenter ska behandlas likvärdigt oavsett kön, etnicitet, religiös åskådning, sexuell läggning eller funktionshinder fastslås i lagen om likabehandling av studenter i högskolan (SFS 2001:1286).
Denna huvudregel är i de flesta fall en självklarhet. Dock kan det finnas tillfällen där avsteg från huvudprincipen kan vara berättigade. Därför finns det i ovan nämnda lag en bestämmelse om att särbehandling kan accepteras om den berättigas av hänsyn till ett särskilt intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset av att förhindra diskriminering i högskolan.
Denna formulering har visat sig svår att tolka. Sedan ett par år har högskolor och universitet enligt högskoleförordningen (10 § fjärde stycket samt 16 c §) möjlighet att använda s.k. alternativt urval till 10 % av nybörjarplatserna. Tanken är att dessa platser kan användas för studenter med särskilda förkunskaper eller som p.g.a. andra sakliga omständigheter bedöms som lämpliga.
Vissa lärosäten har använt denna möjlighet för att försöka öka mångfalden på utbildningarna genom att exempelvis reservera platser för personer med utländsk bakgrund. Det är i dagsläget oklart om detta är tillåtet. Det tveksamma rättsläget har fördröjt lärosätena i deras arbete med att öka mångfalden i högskolan, vilket är beklagligt.
För att öka mångfalden på de utbildningar där personer med utländsk bakgrund är starkt underrepresenterade är positiv särbehandling en lämplig metod. Samma sak gäller för att öka jämställdheten på utbildningar där det ena könet är starkt underrepresenterat.
Högskolan har ett ansvar att förse samhället med framtida arbetskraft. Aktiva åtgärder behöver sättas in för att mångfald och jämställdhet i högskolan och på framtidens arbetsmarknad ska gynnas. En högskola med stor mångfald torde dessutom ha bättre förutsättningar för att skapa en högkvalitativ utbildning.
Vi föreslår att likabehandlingslagens regler på denna punkt bör förtydligas så att högskolor och universitet får klara och entydiga regler att hålla sig till. Förändringen bör utformas på ett sådant sätt att det tydligt framgår att positiv särbehandling utifrån kön och etnicitet ska få användas i syfte att bredda rekryteringen till och öka mångfalden i högskolan.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stockholm den 1 Oktober 2004 |
|
Britt-Marie Danestig (v) |
Lennart Gustavsson (v) |