Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att det i de kommunala köken främst serveras ekologiskt framtagen och närodlad mat.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om problemen med övervikt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mer idrott och rörelse i skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ätstörningar.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydligare ingrediensmärkning av sockerhalt.2
1 Yrkande 4 hänvisat till SoU.
2 Yrkande 5 hänvisat till MjU.
Att dagligen få bra och näringsriktig kost är en förutsättning för att dels kunna växa, dels ta till sig skolans undervisning. I dagens stressande vardag har mat blivit enbart ett s.k. födointag med framför allt snabbmat som råvara. Att äta långsamt i en trevlig atmosfär och äta mat baserad på riktiga råvaror har blivit en lyx få förunnad. Där har skolan en uppgift att fylla att på ett trevligt och rofyllt sätt erbjuda bra frukost och lunch till elever i skolan.
Miljöpartiet ser det som en självklarhet att den mat som serveras i de kommunala köken i möjligaste mån är ekologiskt framtagen. Ett riktmärke att använda sig av är Krav. Kravs märke visar bland annat att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel, att djuren behandlas väl och får vistas ute i det fria och att inga genmodifierade organismer får förekomma i produktionen. Ett Kravauktoriserat hushåll ska exempelvis erbjuda en Kravhuvudrätt på menyn minst en dag per vecka. Regeringen bör tydligt ta ställning för att det i de kommunala köken främst serveras ekologiskt framtagen mat.
Livsmedel hämtas in från allt mer avlägsna platser och vi förväntar oss att säsongsbundna varor ska finnas tillgängliga året runt. Detta skapar fler och längre transporter. Transporterna, vid sidan av produktion, förädling och tillagning, svarar för en stor andel av livsmedelskedjans utsläpp av koldioxid, kolväte och kväveoxider. Med anledning av detta anser Miljöpartiet att den mat som serveras i de kommunala köken så långt som möjligt ska vara närodlad. Livsmedel från andra länder bör i första hand vara ekologiskt odlade och rättvisemärkta. Detta för att bidra till en mer rättvis handel i världen och hjälpa de enskilda och de odlarkooperativ som försöker försörja sig på att producera rena livsmedel.
Allt fler barn blir överviktiga. Det beror både på att vi i dagens samhälle rör oss för lite och på att vi äter fel. I dagens samhälle äter 80-90 procent av befolkningen onyttigt. Mycket läsk, snabba kalorier, oregelbunden måltidsordning är omvärldsfaktorer som utlöser fetma. Att skolorna serverar vällagad (på plats) och näringsrik mat i trevlig miljö har stor betydelse för barns nuvarande och framtida hälsa. Felaktig kost kan orsaka både cancer och hjärt kärlsjukdomar. Faror finns också med för lite fibrer, för mycket fett, socker och salt t ex. Men dåliga matvanor kan t ex även leda till psykiska problem genom brist på olika ämnen. Det finns också rön som pekar på att för låga halter av essentiella fettsyror kan ha samband med hyperaktivitet, liksom överintaget av socker hos barn. Övervikt har olika orsaker. Men övervikt är också en klassfråga.
Enligt Livsmedelsverket är övervikt vanligare i socioekonomiskt svaga grupper. En undersökning inom Stockholms läns landsting visar att övervikt och fetma är 5-6 gånger vanligare bland barn i de fattigaste delarna av länet än i de rikaste. I mer resurssvaga områden äter barnen mindre grönsaker, dricker mer fet mjölk och äter mer snabbmat till middag. De hoppar också oftare över måltider och äter oftare utan sällskap av någon vuxen. Organiserad fysisk aktivitet och rörliga aktiviteter efter skolan är vanligare i resursstarka områden. Då maten och vår livsstil i hög grad påverkar vår hälsa bör detta debatteras, diskuteras och forskas på betydligt mer än vad som sker idag. Skolan har ett ansvar och kan stödja de elever som är eller riskerar att bli överviktiga genom att se till att det finns ett bra utbud i skolans kafeteria, kiosk eller automater och att det inte finns läsk, godis och snacks. Men även föräldrar har ansvar; goda mat- och rörelsevanor grundläggs tidigt under småbarnsåren. Livsmedelsindustrin bör också ta sitt ansvar vad gäller framtagande av snabbmatsprodukter som många gånger innehåller höga nivåer av socker och också tänka över sin reklam. Det finns många fördomsfulla resonemang om att feta eller överviktiga har dålig moral etc. Men vissa personer är helt enkelt genetisk disponerade för att dra på sig övervikt och fetma. Om man förutom den genetiska faktorn har en krokig attityd till mat och inte heller rör på sig är risken stor för övervikt och fetma. För feta och överviktiga barn såär prognosen att 80 procent förblir feta i övre tonåren, och därmed ökar sannolikheten för att de förblir feta även som vuxna.
Den andra sidan av fetma och övervikt är ätstörningar. Störningen i ätbeteendet kan handla om fasta eller sträng diet, hetsätning, självframkallad kräkning eller laxering. Den som har en störning i upplevelsen av den egna kroppen har en negativ bild av sin egen kropp, hon/han upplever sig för stor, för fet eller för klumpig och har svårt för att uppfatta kroppens signaler. Forskare menar att det inte finns någon given koppling mellan ätstörningar och psykiatriska problem. I gruppen med ätstörningar finns allt från allvarliga problem med psykoser till mycket milda eller inga psykiatriska problem alls. Det är viktigt att de anorexi- och bulimienheter som finns på vissa håll finns kvar för att garantera en bra vård för denna grupp. Anorexi kryper idag allt längre ner i åldrarna. Det har också visat sig att det är högpresterande barn från framgångsrika medelklassfamiljer som sjukdomen slår hårdast mot. Fortfarande är det mest flickor som drabbas, men de senaste åren har andelen pojkar med ätstörningar ökat drastiskt. Anorexi är inte längre enbart en reaktion på reklamens och massmediernas bilder av smala kvinnor, utan på den vardagsstress som båda könen känner. Barn känner av vuxnas stress och press.
I dagens data- och spelsamhälle ser vi allt större långsiktiga hälsoproblem genom att barn och ungdomar rör sig för lite. Många barn och ungdomar sitter framför datorn och TV:n och förblir sittande. Det verkar som om vi glömt bort hur viktigt det är att klättra i träd, hoppa hage, springa ikapp, stampa i vattenpölar, spela fotboll, simma och över- huvudtaget röra sig. En viktig del är att föra in förskolepedagogiken i grundskolans lägre åldrar som handlar just om att få in mera rörelse i verksamheten. Nu är problemet ibland det motsatta - grundskolepedagogiken tränger ner i förskolan, och resultatet blir istället mera stillasittande. Och detta stillasittande blir bara värre med åren. Mera fysisk aktivitet under skoldagen är viktigt. Det handlar inte i första hand om ett ökat antal idrottstimmar utan främst om att få eleverna att röra sig mer under lektioner och raster. Vi behöver mera av rörelse i skolans alla åldrar, från förskolan till gymnasiet. För att uppnå detta måste det finnas tid och plats för all slags rörelse (idrott, gymnastik, dans, promenader) i varje skola varje dag för alla elever, gärna i samarbete med lokala föreningar. Vi vill att det varje dag finns ett pass med någon sorts rörelse i varje klass i skolan, från första årskursen i grundskolan till sista årskursen i gymnasiet. Och vi måste vidga begreppet elevhälsa till att omfatta även rörelse och mat, på väg mot en stressfri skola! För att barn och ungdomar ska kunna ha en aktiv fritid är det av stor vikt att kommunerna prioriterar detta i sin verksamhet så att inte hyror för sporthallar m.m. blir så dyra att medlemsavgifterna i sin tur blir alltför höga. Detta bidrar i sin tur till att barn och ungdomar från familjer med sämre ekonomi också har möjlighet att deltaga i olika sportsammanhang. Att kunna ha en meningsfull fritid är en rättighet för alla barn!
I dagens samhälle äter 80-90 procent av befolkningen onyttigt alltför ofta. För mycket fett och mycket läsk, snabba kalorier, oregelbunden måltidsordning är omvärldsfaktorer som utlöser fetma. Felaktig kost kan orsaka både cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Faror finns också med för lite fibrer, för mycket fett, socker och salt, t ex. Men dåliga matvanor kan ocksåäven leda till psykiska problem genom brist på olika ämnen. Det finns också rön som pekar på att för låga halter av essentiella fettsyror kan ha samband med hyperaktivitet, liksom överintaget av socker hos barn.
Det har på senare tid alltmer uppmärksammats hur intag av socker kan leda till övervikt och ohälsa. Vi äter mer socker nu än tidigare för att sockret är dolt i maten. Svensken äter socker motsvarande 35-40 sockerbitar per dag. Rekommenderat intag motsvarar 16 sockerbitar d.v.s. 10 procent av kroppens näringsintag bör komma från socker. Socker finns inte bara i godis utan också i fruktyoghurt, ketchup och frukostflingor samt inte minst i läsk. En hög läskkonsumtion har i flera undersökningar visat sig vara förknippad med övervikt. Detta kan förklaras av att socker i flytande form inte ger samma mättnadskänsla som kolhydrater i fast form.
Konsumentverkets test av frukostflingor i Råd och Rön visar att åtta av nio sorter som är speciellt avsedda för barn innehåller för mycket socker. Ungefär 50 procent av barnens dagliga sockerbehov tillgodoses med en tallrik honungspuffar.
Idag är det svårt som konsument att lokalisera det vanliga sockret, eftersom producenten inte har något krav på sig att uppge exakt sockerhalt, bara att ange ingredienserna i fallande skala. Det är den enda vägledningen för konsumenten. Detta är otillräcklig information anser vi, med tanke på de hälsokonsekvenser som kan uppstå med ett för stort sockerintag. Livsmedelsindustrin bör därför få i uppdrag att snarast ändra sin ingrediensmärkning så att det tydligt framgår vilken sockerhalt produkten innehåller.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Mikaela Valtersson (mp) |