Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som ser över konsekvenserna av ett avskaffande av kårobligatoriet i enlighet med motionen.
Enligt högskolelagen får regeringen meddela föreskrifter om skyldighet för studenterna vid högskolorna att tillhöra vissa studentsammanslutningar. I december 1994 beslutade riksdagen att kårobligatoriet skulle behållas.
Vi har en grundlagsfäst föreningsfrihet i Sverige och den viktiga principen bör gälla utan undantag. Det finns inga starka skäl för att göra ett undantag vad gäller studentsammanslutningar. Studentkårerna bedriver idag en viktig studiesocial verksamhet. De har också en viktigt roll att fylla för att säkra studentinflytande i högskolans organ. Det är emellertid svårt att se att dessa frågor inte skulle kunna lösas på ett tillfredsställande sätt utan ett obligatorium. Det är dock viktigt att man vid ett eventuellt avskaffande av kårobligatoriet inte genomför förändringen alltför fort. Det bör finnas tillräcklig tid för att i samarbete med Sveriges studentkårer se över hur den studiesociala verksamheten skall fungera och garantera ett fortsatt studentinflytande. De som förespråkar ett fortsatt obligatorium säger ofta att de praktiska fördelarna med att behålla det överväger det principiella om föreningsfriheten. Det är en olycklig argumentation då det säkerligen finns flera områden där det i så fall vore mer praktiskt att ej försvara föreningsfriheten eller andra grundläggande demokratiska principer.
Men det är oerhört viktigt att vi inte ger vika för dessa effektivitetsargument utan försvarar demokratins grundpelare. Det kan också vara så att om man avvecklar obligatoriet så utvecklas kanske kreativa nya former för inflytande och studentrepresentation. Det måste gå att säkra inflytandet även med ett frivilligt deltagande i studentkåren. Utan ett kårobligatorium måste kanske också universiteten och högskolorna själva förbättra sitt eget arbete med de sociala brister som kan finnas inom verksamheten på ett annat sätt än idag. Det är viktigt att studentkårerna själva är med och tar fram förslag på hur en verksamhet utan kårobligatorium skulle kunna se ut om ett avskaffande blir aktuellt.
Det är viktigt att en utredning av kårobligatoriet ser på denna fråga utifrån dagens situation och analyserar konsekvenserna av ett avskaffande utifrån det. Utredningen bör belysa både negativa och positiva konsekvenser av ett avskaffande: Hur ett avskaffande påverkar studentinflytande och representationen i högskolans organ av studenter. Hur den ekonomiska situationen för kårerna och deras verksamhet påverkas. Vilka fördelar kan uppnås för studenter med en frivillig anslutning och vilka problem kan uppstå? Det är viktigt att en sådan utredning ser på hur studentinflytandet kan bevaras och också förstärkas vid ett eventuellt avskaffande av kårobligatoriet. Miljöpartiets principiella inställning är att obligatoriet strider mot demokratiska grundprinciper, men frågorna är många och man måste titta närmare på dessa för att ta slutlig ställning till ett avskaffande.
Regeringen bör i detta arbete få i uppdrag att tillsammans med Sveriges studentkårer ta fram konkreta förslag till hur studenternas representation i högskolans organ och den studiesociala verksamheten som studentsammanslutningarna driver skall kunna garanteras och fortsätta på ett bra sätt vid en eventuell övergång till frivillig anslutning.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Mikaela Valtersson (mp) |
|
|
Åsa Domeij (mp) |
Yvonne Ruwaida (mp) |